Information om arbetsmiljörisker

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Information om arbetsmiljörisker Bilaga

Arbetsmiljö-

information

behov

påverkan,

i

och utbud

Av utredningen rörande information om risker i arbetsmiljön (INRE)

SDU Z81Z86L

//0

å Statens

offentliga utredningar

Råå 1982:32

ä Arbetsmarknadsdepartementet

Information om

arbetsmiljörisker

2 Bilaga

Arbetsmiljö-

information

-

påverkan,

behov och utbud

av rörande information

Bilaga utredningen

om risker i arbetsmiljön

Stockholm 1982

Omslag Håkan Lindström Jemström Offsettryck AB ISBN 91-38-07022-7 ISSN 0375-250X Gotab, Stockholm 1982

S()lJ 1982:32

FÖRORD

I utredningen rörande information om risker i har utarbetats ett antal arbetsmiljön uppsatser som ur olika synvinklar belyser frågor som rör information om arbetsmiljörisker. De har tjänat som underlag för utredningens överväganden. Några av dem torde emellertid också vara av allmänt intresse. De utges därför i bilagor till betänkandet. För innehållet i uppsatserna svarar respektive författare.

I denna bilaga har samlats uppsatser som behandlar påverkan, behov och utbud av arbetsmiljöinformation.

I nr l (Heinz Leyman) belyses vilka uppsats förutsättningar som fordras för att information skall utgöra en grund för praktiskt miljöarbete. Grundläggande begrepp och de psykologiska, sociologiska och pedagogiska faktorer som spelar roll för informationens genomslagskraft diskuteras.

I uppsatserna nr 2-4 (sekretariatpromemorior) redovisas vilka grupper som behöver information om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder. Invandrarnas behov av arbetsmiljöinformation diskuteras särskilt. En redogörelse ges för utbudet i Sverige av utbildning, rådgivning och annan information i arbetsmiljöfrågor.

I nr en överblick av uppsats 5 ges slutligen utbudet av information om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder utomlands.

Stockholm i maj 1982

Ingar Palmlund Särskild utredare

Innehåll

Risker i arbetsmiljön - kan informationen påverka?

inom 11

När är information betydelsefull arbetsmiljöarbetet?

Vad människors beteende? 13 påverkar

1 Modell över som påverkar beteendet 14

faktorer

områden 19 Viktiga för arbetsmiljöarbete

2 Arbetsorganisation, arbetets innehåll och styrmedel som påverkar människors riskbeteende 21

strukturer och det psykosociala klimatet 3 Organisatoriska på organisationsnivân som påverkar människors riskbeteende 24

riskabelt beteende 27 4 Gruppnormers betydelse för

5 Attityder påverkar riskbeteendet - men vad är attityder och vad att attityder kan ändras? 32 förutsätts för

brist på vilja? brist på motivation? noncha- 6 Personlighetsfaktorer: lans?

7 intellektuell och emotionell inlärning - olika dimensioner av kun- 51 skap

8 Vilken betydelse har information för att riskbeteende kan påver-

8.1 om informationens effekt på ändrat Exempel på forskning riskbeteende . . . . . . 62 8.2 Myter om mänskligt beteende

9 Alternativet: Information såsom ett led i förändringsarbetet 68

9.1 såsom ett förändringsarbete 69 Arbetsmiljöarbetet 9.2 Hur aktiverar man? . . . . 71 9.3 Information vid förändringsarbete . . . 72 9.4 Mot en handlingsorienterad tvåvägskommunikation 75

10 Slutsatser 76

Litteratur 77

Vilka behöver information om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder? 81

1 Grupper i arbetslivet . . . . . 84 1.1 - . . . . . . . . . . . Arbetsgivare arbetsledning 85 1.2 skyddsombud, skyddskommittéledamötcr och andra fackligt förtroendevalda 87 1.3 Arbetstagare i övrigt 90

2 Grupper som förbereder sig eller andra för arbetslivet 93 2.1 Elever i grundskolan och gymnasieskolan 94 2.2 Elever i arbetsmarknadsutbildning 96 2.3 Studerande i högskoleutbildning 97 2.4 Lärare . 98

3 Grupper med speciella uppgifter i arbetsmiljöarbetet 99 3.1 Företagshälsovårdens personal . . . . . . . . . . . 100 3.2 Fackliga organisationer, arbetsgivareförbund, branschorgan m fl . . . . . . . . . . . . 101 3.3 Personal i myndigheternas tillsynsverksamhet 102 3.4 Tillverkare och importörer . . . . . . . 103 3.5 Konstruktörer, arkitekter, maskintillverkare m fl . . . 104 3.6 Personer som arbetar med forskning och utveckling på arbetsmiljöområdet 104

4 Grupper som av andra orsaker behöver vara insatta i arbetsmiljöfrå- 105 4.1 Arbetsförmedlingens personal och skolans yrkesvägledare 105 4.2 Hälso- och sjukvårdens personal . . . . 106 i 4.3 Personal vid försäkringskassor, pensionsdelegationer m m 107 4.4 Journalister vid massmedia . 107

5 Vilka grupper är viktigast att nå med information om arbetsmiljöris-

ker och skyddsåtgärder? 108

Invandrares behov av arbetsmiljöinformation 113

1 Vilka är invandrarna? 115 1.1 Antal invandrare 115 1.2 Vistelsetid i Sverige 118 1.3 Invandrares bostadsort . 120 1.4 språkkunskaper och utbildning 121

2 Vilka arbeten har . . . 123

invandrare?

2.1 Utländska medborgare i arbetskrafte 123 2.2 Invandrares arbetsmiljö 124

3 Arbetsmiljöinformation på invandrarspråk 127

4 Vilka önskemål om information har invandrare? 131

5 Vad behöver invandrare veta om arbetsmiljörisker och skyddsåtgär-

1 Organ som bedriver informations- och utbildningsverksamhet om . . . . . . . . 139 arbetsmiljörisker 1.1 och offentliga organ 141 Myndigheter 1.2 Yrkesmedicinska kliniker 149 1.3 Universitet och högskolor 150 1.4 Arbetsmarknadens . . . . . . . 152 parter 1.5 samarbetsorgan mellan arbetsmarknadens parter 157 1.6 160 Företagshälsovård 1.7 Ideella organisationer . . . . . . . . . . 164 1.8 och branschorganisationer 165 Branschforskningsinstitut

2 Vad och utbildning i arbetsmiljöfrågor? - en

finns det för information

översikt . . . . . . . 170 2.1 Forskningsinformation . . 171 2.2 Lagar, föreskrifter, avtal mm . . . . . 173 2.3 och allmän arbetsmiljöinformation . 174 Nyheter 2.4 information om risker och åtgärder 176 Branschanpassad 2.5 Översikter över speciella miljöproblem 178 2.6 Produktinformation . 180 2.7 Varningsskyltar, affischer m m 181 2.8 Filmer, AV-material, utställningar m m 182 2.9 Information på invandrarspråk 185 2.10 för det lokala skyddsarbetet 187 Utbildning 2.11 Utbildning för företagshälsovårdens personal 191 2.12 vid universitet och högskolor 193 Arbetsmiljöutbildning

för

3 Insatser för arbetsmiljöinformation vid andra internationella organisationer 216

4 Nationell verksamhet med information om arbetsmiljörisker och

230 skyddsåtgärder

4.1 USA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 231 4.2 Storbritannien . . . . . . . . . . . . . . . . 238 4.3 Västtyskland . . . . . . . . . . . . . . . . . 239 4.4 Frankrike . . . . . . . . . . . . . . . . . . 241 4. 5 Danmark . . . . . . . . . . . . . . . . . . 242 4.6 Finland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 244 4.7 Norge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 245

5 Hur får man tag på utländsk information om arbetsmiljörisker och

S()lJ 1982:32

RISKER I ARBETSMILJÖN - KAN INFORMATIONEN PÃVERKA?

av Heinz Leyman

Informationen behövs men den kan bara vara en av åtgärderna i ett förändringsarbete mot en bättre arbetsmiljö

sou 1932:32

INLEDNING

NÄR ÄR INFORMATION BETYDELSEFULL INOM ARBETSMILJÖARBETET?

I denna berörs ett teman som är viktiga för diskussionen uppsats par om informationens betydelse när man vill förändra riskvarseblivning och riskbeteende. Vi kan ställa ett antal frågor, exempelvis:

Hur människors riskupplevelse och därmed deras vilja att ta påverkas risker i arbetslivet? Hur påverkas den av information om och utbildi säkerhetsfrågor? Människor väljer alltid den information de ning för. de sin information - vad att

har förtroende Men_hgr väljer gör

man har förtroende för information? Under vilka omständigheter väljer

människor att avskärma från information helt eller delvis? I

sig vilken kan man påverka människors attityder? Vilken utsträckning har de normer som finns inom den gruppen man tillhör? Om betydelse människor har relevanta kunskaper och positiva attityder till ett risknedsättande beteende - vad är det då för hinder som står i vägen för ett som innebär att man verkligen undviker risker? handlingssätt Vad är det för faktorer inom som innebär att männisorganisationerna kor som borde veta bättre än att riskerar sina liv i arbetssituationen? Kan informationen förbättras för att förmå människor att handla mindre riskfyllt? Eller måste information och utbildning kombineras arbetsinsatser inom andra fält för att nå med ytterligare avsedda resultat?

Vi skall närma oss dessa frågeställningar genom att först få en metodisk överblick över dem med hjälp av en beskrivning över olika nivåer och Denna modell över faktorer som påverkar beteutvecklingsområden. ende beskrivs i 1. I de sex följande kapitlen tas så upp de kapitel för arbetsmiljöarbetet viktaste av dessa områden: Kapitel 2 handlar och arbetets 3 berör den om arbetsorganisationer innehåll, kapitel i företag och förvaltningar. I övergripande organisationsstrukturen 4 diskuteras normer i arbetslag. Kapitel 5 handlar om attitykapitel der och deras samband med beteende, medan kapitel 6 tar upp andra

personiighetsfaktorer. Kapitei 7 handlar om oiika dimensioner av kunskap. I kapitei 8 sammanfattas s1utsatser och intryck från bi a den citerade iitteraturen. Ett kortare avsnitt här tar också upp vissa myter kring mänskiigt beteende och kring beteendevetenskap som inte minst finns hos besiutsfattare, när de har för avsikt att viija pâverka sina underordnades beteenden. I kapite1 9 berörs slutiigen möjiigheter ti11 aiternativa användningar av information vid förändringsarbetet i riktning mot ett mindre arbetsiiv: informariskfy11t tionen beskrivs såsom ett Ied i detta I detta förändringsarbete.

kapitel berörs även frågor såsom huruvida människor kan aktiveras och

hur information av allt att döma måste se ut för att den kan fungera som ett 1ed i ett förändringsarbete.

Vad ska man betrakta som information i detta som

sammanhang? Nå:_allt

innebär att en arbetstagare får kännedom om rådande förhå11anden och skeenden i sin arbetsmiijö. B1and dessa oiika former av information är emeiiertid de former av särskiid intresse, som begagnas av arbetsgivare, myndigheter och intresseorganisationer för att pâkalia de anstäiidas uppmärksamhet.

Det finns inte minst hos besiutsfattare en övertro på information såsom ett universaimedei för att kunna effektiviteten i höja skyddsarbetet. Men, som vi kommer att se, har information i en rad situationer begränsad e11er ingen a11s. I sjäiva verket är verkning information det sjä1vskrivna hjäipmediet om brister i arbetsmiijöarbetet enbart beror på brister i kunskap. Det är emeiiertid tyd1igen så, att struktureiia organisatoriska förhâiianden på arbetspiatserna kan förhindra att dessa kunskaper kommer tiil Slutsatsen i användning. denna uppsats är, att i a11a dessa behövs det sammanhang visseriigen information - men att den även måste kompietteras med andra förändringsinsatser.

VAD PÅVERKAR MÄNNISKORS BETEENDE?

a11t som kan varsebiis av människor deras beteen- Egentiigen påverkar de. Sjäivkiart är det så. Här ska11 ges ett iitet axpiock av sådana företeeiser som kan påverka varseiblivning av risker och riskabelt beteende:

Människors kunskaper deras beteende. Men he11re sku11e jag vi1ja

påverkar eget uttrycka det så: Människors brist på kunskap påverkar beteendet i negativ

konserverande, hämmande) riktning. Den arbetsstruktur, den (destruktiv, man befinner sig i påverkar. Det förhåiiande man har ti11 arbetsorganisation

sina arbetskamrater ens beteende. Man påverkas av de (säilan uttaiade) påverkar

normer som existerar i arbetsgruppen e11er arbets1aget. Den övergripande besiutsstrukturen i en organisation påverkar människors beteende, t ex därigenom att överordnade besiutsfattare strukturerar arbetsdagen och arbetsuppgifternas innehå11 för de underordnade. Samhäiiets 1agar och kuitureiia normer påverkar beteende. I kanske människors beteende av människors ännu högre grad påverkas iniärda behov (t ex drog- e11er tobaksmissbruk som kan förändra människors - ti11 och med dominera riskperception och riskbeteende i mycket hög grad kanske det he1t och hå11et). Det sätt, på vi1ket hjäipmedei är utformade (t ex

e11er person1igt skydd) påverkar människors beteende så att

skyddsanordningar dessa kommer e11er inte kommer ti11 användning. Den praktiska genomförbarheten i önskad e11er får

av nya skyddsrutiner påverkar människors beteende riktning

ingen effekt om rutinen är opraktisk.

Denna 1ista kan utökas med många fier exempei på vad som kan påverka

människors riskbeteende. För att kunna sätta betydeisen av information och/e11er andra aktiviteter (som ska11 förändra människors riskbeteende) i sitt rätta måste vi få en struktur över a11a sammanhang, dessa oiika typer av faktorer som påverkar. Den struktur som jag då tiil att den ska11 kunna underiätta en vä1jer, väijer jag med hänsyn ana1ys av förändringsbehovet och ett va1 av 1ämp1iga mede1 för ett sådant Denna struktur presenterar jag i form av en förändringsarbete. modeil. Den har pubiicerats tidigare i andra sammanhang som rörde pedagogiskt arbete med förändring (Leymann 1978 och Leymann & Andersson 1980).

Kapitel 1

MODELL ÖVER FAKTORER SOM PÅVERKAR BETEENDET

Den modell som presenteras här skall kunna fungera som hjälpmedel inför förändringar. Den skall också vara ett hjälpmedel för en behovsanalys i dessa sammanhang. Den kan användas för att ta reda på vilka förhållanden i arbetslivet det är som påverkar oss människor så att vi beter oss på de sätt vi gör.

Modellen visar olika nivåer, där man kan tänka att man stöter sig på behov av förändring för att människors beteende skall kunna påverkas. Dessutom anges för dessa nivåer olika som närmare utvecklingsomrâden, beskriver vad det är på dessa nivåer som skulle kunna vara i behov av förändring.

Utvecklingsnivå Utvecklingsområden

A Biologisk nivå 1 Arvsanlag Inlärda organiska processer

B Individnivån Kunskaper, 3 Personlighet, färdigheter attityder

C Arbetsgruppsnivån Arbetsorganisationens 5 Relationer i utformning, arbetets gruppen innehåll

D Drganisationsnivå Organisation för 7 Andan, inflytande och organisationens beslutsfattande, psykosociala övergripande tekniska klimat och administrativa styrsystem

E Samhällets nivå Lagar, regler och 9 Idelogier om avtal om fördelning fördelning av av värden (t ex MBL). värden. Samhällets kultur

Den första av de fem utvecklingsnivåerna består av en bi01ogisk nivå

hos den enski1de som iigger bortom det medvetna. Förändringsinsatser (i den mån de är möjliga) är här av medicinsk karaktär. Vidare finns där individnivån,.dvs utvecklingsinsatser här har med förändring hos individen att göra, såväi på hans kognitiva som på hans emotione11a p1an. På arbetsgruppsnivån riktar sig utveck1ingsinsatserna mot gruppen, gruppstrukturen, arbetets upp1äggning, arbetsorganisationen osv. Därutöver behandlas organisations- och samhäilsnivån.

På dessa fem utveckiingsnivåer finns givetvis många deiaspekter att bearbeta, om arbetsmi1jöerna ska11 kunna bli mera riskfria, samt om man vi11 att information om risker i arbetsmiijön ska11 kunna tas emot av den enskiide för att ut1ösa reievanta hand1ingar. De de1aspekter som här är aktue11a har jag ka11at för utveckiingsområden.

A Bioiogisk nivå

1 Arvsaniag, iniärda organiska processer

Begreppet utveck1ingsområde saknar täckning på denna nivå, eftersom

vi inte är i stånd att bedriva utveck1ingsarbete på organismens

funktioner i egentiig mening. Många funktioner saknar vi kunskaper om

för att ens kunna beskriva dem.

Att denna nivå över huvud taget nämns här beror givetvis på att funk-

tioner och tiiistånd där påverkar människors handiingar i de1vis mycket stor omfattning, huruvida vi nu kan göra något åt detta e11er

inte. Med avseende på arvsaniagen, kan det ifrågasättas, om män inte

är mera benägna att ta fysiska risker än vad kvinnor är, för att nämna ett exempe1. Och beträffande organiska processer vet vi att missbruk av droger är beroendeframkailande (vilket kan ses som en s1ags in1ärning), och att detta att bii beroende kan beskrivas som en

på organisk nivå. Det finns knappast någonting som iniärningsprocess

binder en människa mera ti11 ett sjä1vdestruktivt beteende än t ex att ha biivit beroende av en centra1stimu1erande drog (t ex nikotin, a1koho1, narkotika).

Våra organ har också funktionsbegränsningar. Vi kan ta emot enbart ett begränsat antai sinnesintryck per tidsenhet, och vi har begränsade resurser att bearbeta denna information (vi1ket man t ex inte tar särskilt mycket hänsyn ti11 när man sätter upp ett f1erta1 trafikskyitar i samma gathörn).

B Individnivå

2 Utveckiingsområdet för kunskaper och färdigheter

I de moderna industriaiiserade samhä11ena har människor behov av andra kunskaper än de som var aktue11a i jordbrukssamhä11et för bara 40 år sedan.

Viktiga kunskapsområden för människor i de o1ika arbetsmi1jöerna är

förutom a11mänbi1dning, yrkeskunskaper och färdigheter även sådana kunskaper som specie11t rör riskerna i arbetslivet. En omfattande

introduktion på arbetspiatsen för varje nyanstä11d e11er ompiacerad

är högst nödvändig. Andra kunskapsområden som är aktue11a är organisationskunskap (för att kunna utnyttja skyddsorganisationen), sam-

hä11skunskap (för att öka förmågan att hitta rätt i samhä11sapparaten

och vara informerade om sina rättigheter och skyidigheter), förmåga ti11 gemensam probiemidentifiering och prob1em1ösning i gruppsamverkan osv.

3 Utveck1ingsområdet för pers0n1ighet och attityder

Utveckiingsprocessen här handiar om den enskiide individens möjiig-

heter att växa emotione11t. In1ärningsmå1 gä11er medvetenhet om den

egna personen och om psyko1ogiska hände1seför1opp i arbetsgrupper.

Det psyko1ogiska mognadsbegreppet omfattar förmåga att kunna vara sig

sjä1v, våga möta nya förhå11anden och mi1jöer, kunna ta ansvar, vara

sjäivständig, vara öppen för ny information även om den inte stämner överens med tidigare egna kunskaperna. Med andra ord: en förändring, fördjupning och breddning av individens personiighetsresurser.

C Gruppnivån

4 Utvecklingsområdet för arbetsorganisationens utformning och arbetsuppgifters innehåll

handlar om förändringar i arbetsuppgifter och Utvecklingsprocessen arbetsfunktioner. Den handlar om inflytande i den egna arbetssituaarbets- förändtionen, och produktionsorganisatoriska förändringar, av arbetstekniker och arbetsredskap, av rutiner i administraring tionen och i produktionsprocesser som är aktuella inom arbetsgruppens ram.

5 för processer och rela-

Utvecklingsområdet socialpsykologiska

tioner i gruppen

handlar om förändringar i människors inbördes Utvecklingsprocessen relationer - t ex samarbetsrelationer. Arbetet på detta område siktar

på ett socialpsykologiskt medvetengörande. Resonemanget bygger på

att människor kan utveckla en förmåga att i samverkan

antagandet

kunna lösa frågor och problem. Utvecklingsarbetet på detta

gemensamma område därför att åstadkomma medvetenhet om behov av förändgäller i närgruppers kontaktmönster för att öka samarbetsförmågan, ringar förståelsen för varandra, solidaritet samt förmåga att gemensamt fatta beslut (t ex om ett bättre säkerhetsbeteende).

D Organisationsnivån

6 för beslutsorganisation, fördelning av in-

Utvecklingsområdet

flytande, val av tekniska och administrativa styrsystem

handlar om en omfördelning i inflytande på ett

Utvecklingsprocessen

företags eller en förvaltnings beslut i övergripande frågor. Exempel

kan vara: att få tillgång till information, att få på utvecklingsmål

tillgång till formella möjligheter att kunna ta upp sådana problemsom är relevanta för en personalgrupp, att kunna påverka ställningar beslut på ett sätt, att få inflytande över att fattade beslut rimligt verkställs. Besluten kan gälla långsiktiga ekonomiska alternativ, till val av ny teknik (och därmed det övergång nya styrsystem,

inflytande på människors handlingar som tekniska system har).

7 Utvecklingsområdet för organisationens klimat

psykosociala

Utvecklingsprocessen syftar här till att över huvudtaget kartlägga och för de anställda metvetengöra organisationens psykosociala klimat. Denna anda finns i varje organisation, i varje samling människor som utvecklat normer för beteenden och umgängesformer sinsemellan. Det finns starka skäl att anta att förhållanden

några

påverkar en organisations psykosociala klimat särskilt kraftigt:

a) centrala personers beteenden (organisationens ledare, fackliga ledare, informella ledare - dvs människor som är opinionsbildande och -pâverkande) b) organisationens överlevnadsvillkor c) organisationens grad av autonomi respektive avhängighet från externa beslutscentra och d) historiska avlagringar från tidigare generationer av centrala personer i form av nedärvda beteendenormer och -regler.

E Samhällsnivân

8 Utvecklingsområdet för lagar, regler och avtal om fördelning av värden

Utvecklingsprocessen beskriver här politiskt arbete och politiska handlingsprogram som hunnit avsätta sig i form av lagar, regler, förordningar och avtal. Fördelningen av värden omfattar inte enbart materiella villkor utan även ideella värden, exempelvis en fördelning av inflytande så att demokratiska beslut kan äga rum. Utvecklingen av lag om medbestämmande och arbetsmiljölagen är exempel härpå.

9 Utvecklingsområdet för ideologier kring fördelning av värden

Utvecklingsprocessen handlar här om möjligheterna att erbjuda allt större kretsar av medborgare reella möjligheter att exempelvis via politiska partier eller fackliga organisationer delta i utvecklingen av och diskussioner kring politiska handlingsprogram. Onrådet handlar också om olika människors ideologier och om möjligheten att till följd av en maktposition kunna spela ut egna världsbilder som normer och begränsningar för andra människors utvecklingssträvanden. Det handlar vidare om de kulturellt betingade ideologiska strömningar som existerar i ett samhälle och som det gäller att bli medveten om.

Pâ alla dessa olika nivåer kan också en rad hinder uppstå som t ex innebär att man undviker sådan inlärning, eller som förhindrar att inlärt material kan omsättas i beteende, dvs i handling.

Givetvis finns för alla dessa nivåer med sina olika områden arbetsmetoder som kan undanröja hindren. En viktig iakttagelse är emeller-

tid, att åtgärden som sätts in för att undanröja ett hinder måste

väljas så, att den angriper orsaken. Hinder på kunskapsområdet kan undanröjas med information, hinder på det område som beskriver arbetsorganisationens uppläggning kan undanröjas genom organisatoriska åtgärder etc. Däremot kan man inte undanröja hinder på det arbetsorganisatoriska området genom ökad information, om man vet, att männis-

kor är välinformerade om risker i arbetsmiljön, som de emeläertid är

tvungna att ta därför att exempelvis avlöningssystemet premierar risktagning. Arbetsmetoder för att undanröja hinder fungerar enbart på de nivåer i modellen, där orsakerna för dessa hinder finns.

VIKTIGA OMRÅDEN FÖR ARBETSMILJÖARBETE

I denna uppsats skall jag undersöka om och under vilka omständigheter

information kan påverka människors beteende i samband med problem

inom arbetsmiljön. Modellen över utvecklingsnivåer och -områden kommer därvid att anlitas som hjälpmedel.

Man kan finna en stark tendens hos informatörer att viija använda just information såsom ett universaimedei för förändringsarbete inom

alla dessa områden. Förvisso är det så, att information är den

arbetsmetod som a11tid måste finnas närvarande. Frågan är dock om

inte information i en rad sammanhang obönhöriigen måste kompietteras med ytteriigare förändringsinsatser för att a11s ha någon verkan. Det

finns åtskiiiiga forskningsdata som tydiigen säger ifrån att informa-

tion i somiiga sammanhang har en mycket begränsad verkan, ibland

ingen verkan a11s. Dessa forskningsrön aktuaiiserar frågestä11ningen,

vad det kan finnas för ytteriigare förändringsmetoder för att påverka människors riskvarsebiivning och deras riskbeteende.

De i modeiien utpekade områdena, som eniigt ti11gäng1ig Iitteratur tycks påverka människors beteende i arbetsmiijön i särskiid utsträckning, är fö1jande: På individnivån är det områdena för kunskaper och

färdigheter samt för personiighet och attityder. På gruppnivån är det

områdena för arbetsorganisation och arbetsuppgifters utformning samt för gruppmediemmarnas reiationer ti11 varandra. På organisationsnivån är det främst området för fördeining av infiytande och besiutsrättigheter som intresserar oss.

I de föijande sex kapit1en kommer jag att gå igenom dessa områden med hjä1p av exempei från arbetsmiijöforskningen. Läsaren ombedes att beakta, att dessa iitteraturhänvisningar på inga vi11k0r är att betrak-

ta som iitteraturgenomgângerl De är endast menade som exempiifie-

ringar. Intresserade iäsare som vi11 bekanta sig med bredare iitteraturöversikter hänvisas ti11 den citerade iitteraturen, där somiiga rapporter har just denna karaktär.

Kapitei 2

ARBETSORGANISATION, ARBETETS INNEHÅLL OCH STYRMEDEL SOM PÅVERKAR MÄNNISKORS RISKBETEENDE

Människors beteenden styrs inte minst av de struktureiia förhâiianden som de tvingas ieva under. Dessa struktureiia förhâiianden ska11 här diskuteras i tvâ kapitel. I det första ska11 vi se på sådana struktureiia förhåiianden som gäiier för löntagares omedeibara arbetssituation. Vi kan ka11a detta för en närstruktur. I det följande kapitiet

ska11 vi sedan se på sådana struktureiia förhâiianden som är av över-

gripande karaktär: besiut och poiicy som faststäiis av beslutsfattare på högre nivåer i organisationen men som fastiåser vad som gä11er för anstäiida på iägre nivåer. Högre beslutsfattares va1 av teknoiogi, administrativa system, investeringspoiicy, personaipoiicy samt vai av det system för infiytande som ska11 gälla för organisationen strukturerar den omedeibara arbetsmiijön för de anstä11da: arbetsmetoder, arbetstempo, iöneform, arbetsrutiners utseende, arbetsuppgifters innehâ11 osv.

Mycket av forskning, kring organisatoriska förhâiianden för arbetare och tjänstemän, har varit forskning om det jag här ovan ka11ade för närstrukturen. Den kanske mest kända forskningen i dessa sammanhang har varit den kring de s k deivis sjäivstyrande grupperna. Det var också bi a denna forskning som visade hur starkt dessa närstrukturer pâverkas av de övergripande besiuten, poiicyn och vaien som organisationens iedarskikt gjort (Thorsrud & Emery 1969).

Annan mycket känd forskning beskriver hur dessa närstrukturer pâverkar människors beteenden. T ex beskriver Gardeii (1976) hur arbetsfördeining, arbetstakt, förekomsten av arbetsstyrande tekniker e11er maskiner, arbetsuppgifters innehåii, möjiighet ti11 infiytande över egen arbetsprestation m m påverkar människor. Den senare tidens oiycksfaiisforskning har i växande utsträckning börjat intressera sig för detta och undersökt hur dessa närstrukturer påverkar arbetares beteende så att dessa trots goda objektiva kunskaper om exixterande risker ej beaktar dessa. Inom dessa forskarkretsar menar man i dag att det har föga verkan att ge information om risker i arbetet såvida man inte samtidigt förändrar arbetsoragnisationen och skapar situationer som möjiiggör ett riskundvikande beteende.

Skyddsarbete istä11et för skyddsinvestering

I en forskningsrapport från 1974 skriver Kroniund & Jensen att man länge nog angripit o1ycksfa11 genom att ge information, genom förbättrad design av arbetspiatser, förbättrade skyddsorganisationer och skyddsutrustning. Men, menar författarna, det finns andra faktorer inom produktionssystemen som komp1icerar o1ycksfa11sförebyggandet: styrmede1 av o1ika siag som har uppgiften att styra arbetarnas prestationer och beteenden, t ex iöneformen. De menar att just 1öneformen som styrmedel har stor genomsiagskraft på de anstä11das beteenden.

Författarna påpekar att man tidigare tagit mycket iiten hänsyn ti11 organisationsteoretiska aspekter inom o1ycksfa11sforskning. Vissa teoretiska ansatser fanns gjorda i Frankrike. Faverge (1970) vi11e ana1ysera det tota1a produktionssystemet, eftersom han menade att risker för o1ycksfa11 var ojämnt fördeiade på de enski1da komponenterna inom detta system. Kronlund & Jensen nämner också Cazamian (1970), som pekar på att den risk som är inbyggd i tekniska system är resu1tatet av en kompromiss me11an Iönsamhetskrav och säkerhetskrav (i den mån som säkerhetskraven har 1yckats verba1iseras av de anstä11da e11er deras företrädare, bör man nog ti11ägga!). Cazamian menar att risken i ett tekniskt system skiftar med hänsyn ti11 hur mycket resurser som satsats på säkerhet.

Den risk som finns i systemet försöker man sedan kompensera genom

organisatoriska åtgärder som skyddsorganisation och skyddsutrustning,

reg1er för arbetstid, bestämmeiser för hur arbetet ska11 utföras etc. De effekter som skyddssystemet får för arbetarna är förutom ökad säkerhet också ökad ansträngning: det är arbetsamt att arbeta i fu11 skyddsutrustning etc. Pâ detta sätt kan man ta1a om ett pris att betala för säkerheten, menar Cazamian. Antingen beta1ar arbetaren med ökad ansträngning, e11er så betaiar arbetsgivaren med ökade resurser på säkerhetssidan av det tekniska systemet. (Kroniund & Jensen, 1974, s 6).

Det satsas stora resurser för att skapa riskmedvetenhet hos de anstä11da (b1 a genom informationskampanjer), e11er för att konstruera skydd (som man därefter propagerar för i informationskampanjer). Mycke mindre resurser satsas på rejäia förändringar av de produktionssystem som ofta tvingar arbetarna att åsidosätta säkerheten. Dessa konstateranden från Kron1und & Jensen är 1ika aktue11a i dag. En intervjuundersökning med skyddsingenjörer visar, att dessa har mycket Iitet infiytande vid anskaffning, ny- e11er omkonstruktion av tekniska - a11tsâ vid en tidpunkt, då för inbyggd system priset säkerhet är som 1ägst: förändringar av befint1iga system är a11tid dyrare än nya konstruktioner, där man redan tagit hänsyn ti11 säkerhetsaspekter (Leymann 1981).

Vikten av att studera strukture11a förhä11anden i de anstä11das ar-

betsmiijö påpekas b1 a också av Östberg (1980). Han menar att nuva-

rande informationssystem inom skogsbruk ger de anstäiida en reaiistisk uppfattning om vilka risker som är förknippade med fäiiningsarbeten. Riskerna kan eme11ertid inte isoieras från det faktum att de uppkommer i en produktionsapparat med given löneform, given arbetsorganisation, given produktionsfi1os0fi, given teknisk utrustning och givet befordringssystem. Och då har information 1iten effekt.

Slutsats för kapitei 2

Vårt intryck måste b1i att information i syfte att påverka de anstä11das riskbeteende har begränsad e11er ingen verkan a11s inom

förändringsområdet för arbetsorganisationens utformning, arbetets

innehå11 och styrmede1s utseende (se mode11en på sid 7). Arbetssituationer, som kännetecknas av att dessa faktorer är starkt påverkande, styr människors beteende ofta mera än de eventue11a kunskaper som dessa iöntagare har om risker i arbetsmiijön.

Däremot kan information om att det förhå11er sig på detta vis ha en

medvetengörande effekt. Frågan är eme11ertid, om denna sistnämnda

information inte måste riktas tiii bes1utsfattare som kan påverka dessa förhå11anden.

Kapitei 3

ORGANISATORISKA STRUKTURER OCH DET PSYKOSOCIALA KLIMATET PÅ ORGANISATIONSNIVÅN SOM PÅVERKAR MÄNNISKORS RISKBETEENDEN

Organisationens (dvs företagets, förvaitningens) maktstruktur kan vara ett hinder för att arbetstagare ska11 undvika risker i arbetsmiijön. Saint menar (citerad i Moxnes 1978) att möjiigheten att förändra beteendet till en större riskmedvetenhet e11er att iära sig kunskaper som uppmanar ti11 ett sådant beteende, pâverkas i hög grad av den atmosfär som arbetsiedarna och produktionsiedarna skapar.

Denna miijö på arbetsp1atsen är den mest infiyteiserika faktorn, när

det gäiier individens utveckiing, Iärande och beteendeförändring i en organisationsmiijö. Arbetsmiljön bestämmer 1är- och förändringsmöjiigheterna.

Vid en hearing som Arbetarskyddsfonden hade med arbetsmiijöforskare i

syfte att ringa in ange1ägna forskningsområden, nämnde en skyddschef,

att det ti11 mycket stor de1 beror på att arbetsiedare visar intresse

för skyddsfrågor, om också de anstä11da ska11 intressera sig för dem.

En arbetsiedare som intresserar sig för 1oka1t skyddsarbete kommer att stimu1era sina underordnade tili att skaffa sig kunskaper i skyddsfrågor för att ti11ämpa dem. Vä1jer företags1edningen däremot en person ti11 arbets1edare som enbart driver fram produktionen och som inte bryr sig om arbetarskydd, ja, då minskar de anstäilda sitt intresse för att aktivt arbeta med skyddsfrâgor.

Det tycks vara så att den omedeibara miijön och de där tongivande

människorna utgör en starkt pâverkande faktor på de anstäiidas

riskbeteende. Informationskampanjer, vars budskap går stick i stäv

med vad cheferna gör och säger, har dåiig verkan.

Svenska oiycksfaiisforskare är vä1 medvetna om vi1ken stor betydelse arbetsiedarens ti11 säkerhet har - för instäiining på arbetsp1atsen

just säkerheten på arbetspiatsen. Östberg (1980) menar t ex att den

största effekten av en informationskampanj sku11e uppnås om den

fokuserades på arbetsgivaren och arbetsiedaren.

I stället är förhållandet tyvärr det omvända. Arbetsledare och högre chefer oftare som förmedlare av negativa attityder och tycks uppträda åsikter om skyddsarbete. Arbetsledare som är enbart orienterade ät att så lönsamt som möjligt och som nedvärderar säkerhetsproducera

arbetet på arbetsplatserna tycks påverka de anställda i samma nega-

tiva Bäcklund-Svensson & Paulson (1980) skriver: Det finns riktning. en stor skillnad i synen på skyddsarbetets effektivitet och miljöförhållandena vid respektive företag mellan skyddskommittêernas ordföranden och Ordförandena är över lag mer huvudskyddsombuden. nöjda med förhållandena vid det egna företaget än vad huvudskyddsomockså beträffande budet är. De båda gruppernas syn skiljer sig mycket synen på orsakerna till olycksfall och skador. Skyddskommittêordförandena anser överlag att olyckorna ofta beror på individerna själva,

medan majoriteten av huvudskyddsombuden anser att de flesta olyckor

och skador beror förhållandena i arbetsmiljön och inte på

på

individen. (S 29).

Saint hävdar att människors miljö (och det gäller givetvis även har avgörande över arbetsmiljö i mycket hög grad) inflytande att kunna lära och att kunna

människors möjligheter sig något nytt

använda sig av det nyinlärda i sina dagliga arbetssituationer.

utseende och den förhärskande stämningen där (under Arbetsmiljöns starkt av beslutsfattarna) hör till de faktorer som inflytande bestämmer möjligheten att lära sig och att tillämpa inlärt kunskapsstoff. Ytterst är den övergripande organisationsstrukturen starkt dessa förhållanden. Mycket av de förbättringar som man

påverkande på

de senaste tio åren (framför allt i samband med experiment med föreföre MBLs tillkomst) försökt införa för arbetsgruppers tagsdemokrati eller av innehållet i deras arbetsarbetsorganisation förbättringar har visat vara ogenomförbara, därför att dessa överuppgifter sig organisatoriska strukturer och maktstrukturer varit gripande

effektiva hinder för många utvecklingsinsatser på arbetslagsnivân.

Som exempel på sådana strukturella förhållanden räknar Moxnes (1978) upp:

den omkringliggande miljön (kunder, klienter, andra organisationer som man arbetar med) den finansiella situationen (budget, räknad i omsättningen kronor, räntabiliteten)

teknologin (automatisering, komplexitet, datorisering)

strukturen över hur inflytande är fördelat (makt- och ansvarsfördelning, formella

informationskanaler, de övergripande rutinerna

som sammanbinder olika arbetslags produktiva insatser), företagets eller förvaltningens (vad policy som prioriteras, hur information når till olika vilken man för människor, policy a) för materiell och b) för belöning vem i organisationen som fâr utbilda sig och i vad) värdesystemet (non-profit, produktionsorienterad, serviceorienterad, öppet system eller stram hierarki).

Slutsatser för kapitel 3

Vårt intryck måste bli att information ensam har begränsad eller ingen verkan alls för att påverka de anställdas riskbeteende, om de

påverkas starkt av förhållanden som hör hemma på förändringsomrâdet

för organisation av inflytande och beslutsfattande (se modellen på sid 7).

Information om att så är fallet torde däremot vara att viktigt ge till de beslutsfattare som är ansvariga för de övergripande besluten i en organisation.

sou 1982:32

Kapitel 4

GRUPPNORMERS BETYDELSE FÖR RISKABELT BETEENDE

Det finns ytterst lite forskning som systematiskt studerat gruppnormers riskbeteendet i arbetslivet. Däremot finns det

inflytande på

forskare inom andra som intresserat sig för frågan

forskningsområden

huruvida normer kan vara tvingande för den enskildes handgruppens lande (t ex inom nordamerikansk trafiksäkerhetsforskning).

kan visa vara mycket starka hinder mot att den en- Gruppnormer sig skilde skall kunna lära sig nya eller skall kunna tillämpa nyinlärda beteenden. Det har att gruppnormer tillika kan vara starkt

påpekats

främjande för att nya beteenden skall kunna tillämpas av den enskilde tycks det dock oftast förhålla sig så att det gruppmedlemmen. Tyvärr är hämmande egenskaper som förhärskar när nya beteenden, gruppnormers nya rutiner, något nytt över huvud taget skall tillämpas.

Att har stark påverkan på den enskildes beteende är inom gruppnormer väldokumenterad. och att dessa tendenser socialpsykologisk forskning

skall gällande även inom arbetsgrupper med avseende på för-

göra sig hållanden inom arbetsmiljön (t ex riskbeteende), anser jag är ett antagande som har stor sannolikhet.

Inom socialpsykologin arbetar man bl a med tesen att små grupper har normer och informella strukturer som motarbetar förändring. Den en-

skilde hålls via de andras beteenden på plats, och

gruppmedlemmen han har lite rörelsefrihet för att ensamt och mot gruppens vilja förändra sitt eget beteende. Sådana processer behöver ingalunda vara fullt medvetna och uttalade - man kan snarare anta, att det mesta av detta skeende förblir undermedvetet hos både den enskilde och gruppens övriga medlemmar.

Ko11ektiv ignorans

En de1 sådana undermedvetna bi gruppnormer upprätthå11s a genom en process som man kaiiat ko11ektiv ignorans. Den ko11ektiva ignoransen är brist på kunskap om gruppkamraternas och värderingar, kunskaper avsikter. Den kan innebära att gruppnormer upprätthåils, trots att var och en i gruppen för sin egen räkning skuile vi1ja handia annoriunda men törs inte, därför att han tror att har gruppkamraterna motsatta åsikten. När man intervjuar t ex tonåringar om vad de anser om att bära hjäim när de åker moped, så är det inte med ovaniigt

svaret: Jo, det bör man göra. Men på frågan: Varför gör du det

inte, svarar tonåringarna: Jag tror de andra sku11e tycka vore

jag knäpp.

När man får besked av detta mediemmar

s1ag av alla i en grupp, ka11as

detta förhåliande k011ektiv ignorans. När byggnadsarbetare på höghustaken går omkring utan säkerhetsiinor, så kan detta bero på 0 att man inte vet att detta är farligt (vilket är osannoiikt) 0 att man vet att detta är far1igt, men anser att fariigheten gä11er endast andra människor (eventue11t sådanna med sämre rutin) 0 att den arbetsorganisatoriska situationen är sådan, att det av tidsskäi inte går att genomföra att använda iinor 0 att iönesystemet beiönar risktagande 0 att säkerhetsiinorna är opraktiska och hindrar arbetet

Men det kan också bero på 0 att man är rädd inför arbetskamraterna som kanske sku11e tycka att man är en konstig prick som binder fast (eiier att man sig heit enkeit är vårdsiös).

sou 1982:32 29

Skäl som nämns inom socialpsykologisk forskning och som syftar till

att ge förklaringar till varför gruppnormer kan ha denna påverkan på

enskildas beteenden är (Moxnes 1978):

0 Enskilda medlemmar i gruppen som vill handla annorlunda får negativ feedback (även skämt av typen rå men hjärtlig kamratanda fungerar som negativ feedback) 0 Enskilda gruppmedlemmars beteendeförändring innebär att relationen (kamratförhållandet, inflytandet e d) mellan denna medlem och de övriga i gruppen förändras, vilket inte utan vidare tillåts av gruppen.

Dessa två och liknande orsaker kan anses vara de utlösande mekanismerna till den process som man populärt kallar Jantelagen.

Dessa förhållanden kan t ex innebära att personer som kommer hem från en kurs möter stora svårigheter att praktisera sina nya kunskaper (bortsett från att även organisatoriska eller andra faktorer kan visa

sig vara hämmande). Inom de utbildningsområden som vill förmedla nya

kunskaper så att kursdeltagarna kan börja påverka sina respektive hemmaorganisationer i utvecklande riktning, är detta fenomen välkänt

och benämns back-home-effekten.

Gruppnorm för ackordstaket

Gruppnormer har studerats inom arbetslivet. Redan på 1940-talet fann

man att det i arbetsgrupper, där lönen var knuten till individuella ackord, hade utvecklats normer som för den enskilda gruppmedlemmen begränsade valfriheten kring den egna arbetstakten. Arbetstakten blev den som de övriga gruppmedlemmarna ansåg vara en rimlig insats för att få en rimlig förtjänst. Man har kallat detta förhållande som ackordstaket.

Det måste fastslås, att en sådan norm sällan är resultatet av ett medvetet beslut som fattas av gruppens medlemmar eller av dess formella eller informella ledare. Jag anser att det finns goda skäl för hypotesen att en sådan norm pendlar in sig: enskilda personers extremvärden i sina beteenden (uppåt eller nedåt på en tänkt skala) belönas eller straffas med gillanden respektive ogillanden. Forskning kring kommunikationer i familjer har visat att sådana gillanden eller

ogi11anden inte ens behöver ta sig verbaia uttryck. Människor har många f1er sociala sätt att uttrycka sig mycket effektivt än att

använda språket. Genom dessa gi11anden och ogiilanden som kommuni-

ceras me11an gruppmediemmarna utbi1dar sig så småningom gränserna kring ett fält av beteenden som biir ti11åtna. A11t beteende som är bortom dessa gränser, beivras på ett e11er annat sätt.

Utifrån den kommunikationsforskning som man bedrivit i fami1jer, sku11e jag vilja stä11a upp ytter1igare en hypotes: Om man vi11 ha förändringar i gruppnormer e11er om man vi11 att en grupp personer ska11 b1i medveten om att det existerar gruppnormer, så förutsätter detta en väsentiig höjning av kommunikation i denna grupp. Gruppnormer är sä11an uttaiade och är ofta undermedvetna. Detta innebär att information om t ex bättre skyddsbeteende kan neutraiiseras av existerande gruppnormer. Detta kan fortgå intill dess gruppens medlemmar via information ti11 varandra om hur de tror sig b1i bedömda av sina gruppkamrater, b1ir medvetna om existensen av dessa gruppnormer. Först därefter sku11e, om hypotesen har fog för sig, viiket jag tror, information kring annoriunda riskbeteende e11er riskundvikande beteende kunna tas emot.

Gruppnormer och mobbning

Att gruppnormer kan förorsaka mobbning har uppmärksammats av fack1iga representanter inom L0, där somiiga huvudskyddsombud ser a11var1igt

på förhâ11andena (LO-tidningen 1979).

Antagandet att tätare samtai i en grupp under vissa omständigheter kan rensa upp biand hämmande gruppnormer måste givetvis komp1etteras

med påpekandet, att kommunikation förutsätter en arbetsorganisation

som ti11âter och möj1iggör kommunikation över huvud taget. Thorsrud & Emery (1969) menar att en grundförutsättning för ett större ansvarstagande inom en grupp är en högre grad av autonomi. En arbetsorganisation som förutsätter gemensam pianering av arbetsinsatserna, framtvingar också mer kommunikation, viiket ökar kunskapen om varandras värderingar, åsikter och förmågor.

sou 1932:32 31

Om det inom detta omrâde behövs information, så skulle det vara information om hur gruppnormer kan förhindra att information beträffande arbetsmiljöer och behov av ändringar i riskbeteenden skall kunna nyttiggöras inom ett arbetslag. Det behövs också experimentell forskning om hur grupper av arbetstagare kan medvetengöras om det gruppnormer de har i sina grupper. Inom socialpsykologin och inom de kliniska psykologin finns modeller för hur denna typ av problemdiskussioner skulle kunna gå till i grupper.

Zohar-m fl (1980) beskriver ett experiment för att öka användningen av arbetares personliga skyddsutrustning. Problemet inom skyddsarbetet är ofta, att den mänskliga organismen för en läng rad farliga arbetssituationer saknar organiska signaler som varnar för förslitning eller skador: det gäller i huvudsak sådana faror som har åter-

verkningar på sikt. Att människor saknar denna snabba feedback

innebär att människor tenderar till att undervärdera faror. Zohar m fl undersökte förändringar i hörselfunktioner och delgav information om detta dels till varje arbetare beträffande dennes värden, dels

anslogs allas värden pâ en anslagstavla, så att alla kunde avläsa

förändringar hos dem som använde hörselskydd och hos dem som inte använde dessa. Användningen av skydden ökade markant. Enligt min tolkning så var en bidragande orsak till detta, att arbetarna diskuterade de publicerade värdena med varandra, vilket på ett indirekt sätt ställde eventuella gruppnormer och enskildas uppfattningar om användning av skydd under debatt.

Slutsats för kapitel 4

Vårt intryck måste bli att information antagligen har begränsad

verkan om gruppnormer går stick i stäv mot budskap som skall

resultera i ett bättre riskundvikande beteende.

Information om detta förhållande kan emellertid, om den bearbetas på rätt sätt inom respektive arbetslag, sprida medvetenhet om att gruppnormer existerar. Med denna medvetenhet hos medlemmarna i ett arbetslag, skulle information om risker och riskbeteende få en starkare

beteendepåverkande effekt.

Kapitei 5

ATTITYDER PÅVERKAR RISKBETEENDET - MEN VAD ÄR ATTITYDER OCH VAD FÖRUTSÄTTS FÖR ATT ATTITYDER KAN ÄNDRAS?

Uppfattningen tycks vara utbredd att det i huvudsak är attityder som styr beteenden. Det ser inte he11er bättre ut än att infonmatörer i en rad o1ika sammanhang, där de åsyftar beteendeförändringar, utformar sina budskap i syfte att påverka attityder. Man gör attitydmät-

ningar för att faststä11a vad det är för attityder som bestämmer

beteendet för att därefter utforma sin information för att förändra attityder i syfte att detta i sin tur ska11 medföra ändrade beteenden.

En större sammanstäiining och granskning av i huvudsak nordamerikansk forskning om beteendepâverkan för att reducera 01ycksfa11 och risker i arbetsiivet finns hos Pfeifer (1974). Hans systematiska genomgång

är visseriigen nâgra år gama1, men är fortfarande aktue11 med tanke

på siutsatserna.

Pfeifer påvisar stora åsiktsoiikheter forskare eme11an. Det finns

ingen enighet som sambandet me11an attityder och beteenden. Ha1e &

Ha1e (1972)* pâtaiar att information måste inriktas på att förmå

människor att väija beteenden som garanterar viss säkerhet i risksituationer. Även en annan författare (Schroder 1970)* menar att man

bör inrikta sig på att utveck1a mer mogna säkerhetsattityder hos

människor. Med mognad menas här ett beteende som innefattar individue11 ansvarskänsia.

* med asterisk hänvisar ti11 Pfeifers och inte ti11 Käilhänvisningar min referensiista.

sou 1932:32 33

Å andra sidan citeras Festinger (1964)* som anser att det inte finns

något självklart samband mellan attitydändringar och förändrat

beteende. Attitydändringar åtföljs inte alltid av förändringar i beteendet - och omvänt förutsätter inte alltid beteendeförändring förändringar i attityder.

Oenighet om attityders påverkan

Det är mycket viktigt att framhålla att det finns dessa oenigheter forskare emellan. Professionella informatörer i organisationer tycks utgå ifrån att det föreligger en klar bevisad automatik mellan förändringar i attityd och ett förändrat beteende. I alla fall visar man i sina praktiska åtgärder mycket ofta att man har människors attityder som måltavla, när man egentligen är ute efter att få människor att bete sig på ett visst sätt. (Själv menar jag att de utgår ifrån en felaktig uppfattning om vad en attityd är och vad den har för funktioner.)

Det finns ett överflöd av litteratur kring teorier om attityder och attitydändringar. Emellertid bygger teorierna inom socialpsykologin

mycket ofta på laboratorieforskning med t ex studenter som försöks-

personer. Detta innebär att man fått en viss kunskap om själva attitydändringens förlopp samt om situationsvariabler som varit inblandade - men situationerna i det verkliga livet (t ex arbetares säkerhetsattityder och förutsättningar att via attitydförändringar

kunna påverka olycksfallen) förblev i stort sett outforskade.

Situationen blir för praktikern inte lättare av att begreppet attityd inte är klart avgränsat, dvs att det inte är klart vad man egentligen menar när man talar om en attityd. On man läser litteratur kring detta begrepp och om man studerar frågeformulär som är avsedda att studera attityder med, så märker man ganska snart, att olika

* med asterisk hänvisar till Pfeifers och inte till Källhänvisningar min referenslista.

författare och attitydutredare kan mena vitt skilda företeelser. Somliga menar med attityd en uppsättning försvar som skall vidmakthålla individens identitetsupplevelse. Andra tänker allmänt på ett

förhållningssätt som människor visar gentemot sin omgivning. Återigen

andra vill beskriva den uppfattning som människor kan ha om saker och ting. Somliga formulär för attitydmätning skulle hellre ha kallats för mätningar av opinioner eller av människors kunskapsnivå.

Det är i denna begreppsförvirring alltså inte alls så märkligt att informatörer arbetar efter mönstret att försöka öka människors kunskaper i syfte att påverka deras attityder, och att man sedan räknar med att förändrade attityder drar förändrat beteende efter sig. Men hur är det egentligen? Om arbetare tar för stora risker i sina arbetsmiljöer, dvs om de visar ett beteende som innebär för stor risktagning - har detta verkligen enbart med “felaktiga” attityder och/eller kunskapsbrister att göra? Jag tror att det hittills jag redogjort för i denna uppsats inte alls tillåter en sådan slutsats.

Olika attitydteorier

Men låt oss också se på hur man inom olika teorier föreställer sig

att en attitydändring kan gå till. Låt mig dock till en början fast-

slå, att det följande inte är menat som ett försök att omdefiniera begreppet attityd eller rent av att redogöra för ett alternativt teoretiskt koncept. Resonemanget får endast förstås som en beskrivning av ett problem.

Attitydförändringar kan åstadkommas på flera olika sätt. Men det skall också sägas att det är mycket svårt, ja nästan att få omöjligt människor att ändra sådana attityder som är mycket centrala för dem utan att man samtidigt förändrar människors livsvillkor.

Inom psykologin och sociologin finns det en rad olika teorier som behandlar attityder och attitydförändringar. För det föreliggande ändamålet skall sammanfatta dem i tre jag grupper och ge dem något ovetenskapliga namn.

En grupp teorier om attityder och attitydförändringar utmynnar i att man skall övertala människor till att ändra sina attityder. Informatörer som arbetar utifrån sådana teorier använder gärna uttryck som att sälja en idê till folk. Teorier av detta slag finner man inom socialpsykologin. Inom näringslivet är de mycket omtyckta, eftersom de verkar vara enkla att använda och förespeglar att man kan manipulera med människors synsätt och viljor. Fortbildningskurser i infor-

mation som arrangeras inom näringslivet utgår så gott som uteslutan-

de från dessa teorier.

En annan grupp teorier förespråker betingning. (Den intresserade

hänvisas till Skinner, 1974). I sin yttersta förlängning kan detta

resultera i tvångsåtgärder. Vissa psykiatriska arbetsmodeller kan

räknas hit, liksom beteendemodifikation samt den hårdhänta metoden som går under namnet hjärntvätt.

Slutligen har vi teorier som går ut på att man skall tillämpa ömsesidialoger, där målet är insikter i de livsomständigheter som

diga

omger människan samt insikter om det beteende som är typiskt för den enskildes sätt att reda sig i dessa situationer. Psykodynamiska teorier hör hemma här. Inom arbetslivet har dessa metoder fått en begränsad användning genom s k gruppdynamiska arbetssätt.

Inom de olika grupperna av teorierna om attityder och attitydförändring utgår man från olika uppfattningar om vad en attityd är. Den korta överblicken som skall ges här kommer då inte att beakta de uppfattningar som ligger bakom betingning. Beteendemodifikation används inte i syfte att påverka attityder utan man vill förändra beteende direkt. Attityder behandlas inom beteendemodifikationen endast marginellt.

Framställningen vill jag i demonstrationssyfte göra i form av direkt A tilltal till läsaren. Skälet till detta återkommer jag till under rubriken emotionell inlärning.

Hur fungerar du?

Vi börjar med den grupp teorier som går ut på att ändra attityder genom övertaining. Attityder ser man här såsom ett knippe värde1addade förestä11ningar som du har fått under årens lopp. En sådan attityd kan också ses som ett ti11stånd av beredskap ti11 ett bestämt beteende som aktiveras så snart du råkar in i en situation som är värdeladdad för dig. Du betraktas här a11tsâ som en vare1se som utifrân sina attityder handiar förutbestämt och automatiskt i en viss situation. Och detta ditt sätt att handia anses då vara karaktäristiskt för just dig (givetvis de1ar du denna karakteristik med andra människor).

Man kan ka11a detta sätt att se pâ dina reaktioner som ett mekaniskt sätt att se. Och detta sätt att förestäiia sig en automatik i ditt beteende utifrân dina attityder, påverkar givetvis hur man förestäiler sig hur dina attityder sku11e kunna förändras.

Man gör också skillnad me11an dina attityder och dina motiv i dessa teorier. Ett motiv för en hand1ing som du har i dag, kan vara inaktue11t i morgon. En attityd står sig mycket Iängre. Kanske 1ivet ut.

Man ski1jer också me11an positiva och negativa attityder. Positiv och negativ i re1ation ti11 det objekt som du har attityder ti11. En attityd anses också kunna vara mer e11er mindre intensiv, mer e11er mindre - i e11er svag positiv negativ riktning.

Man förestä11er sig att dina attityder, o1ika sådana ti11 01ika objekt, ändå bi1dar ett sammanhängande mönster e11er system, ungefär som en mode11 över en mo1eky1. Dina attityder ti11 o1ika objekt är beroende av varandra, det finns en viss 1ogik i mönstret. Detta innebär att man inte kan p10cka ut någon av dina attityder för att förändra just den. Men det innebär också att vissa attityder är mera ytiiga, medan andra är mera centra1a för

sou 1982:32 37

dig och för din livsföring. De attityder som är mest centrala är också mest centrala för ditt sätt att leva ditt liv. Dessa attityder torde vara ytterst svåra att förändra.

Inom dessa teorier menar man att vissa enstaka attityder är bundna till vissa objekt. Detta i sin tur innebär att man föreställer sig att din attityd har ett visst samband med den mängd information som du har om ett objekt. Den slutsats man drar är, att vill man förändra din attityd till ett objekt, så skall dina kunskaper om detta objekt ökas eller förändras. Och vilka dina attityder

är, det tar man reda på genom att ställa attitydfrågor till dig

eller genom att dra slutsatser om dina attityder genom att observera dina handlingar.

I experimentsituationer har åtgärder som bygger på dessa antagan-

den fört till vissa positiva resultat: man har i vissa fall lyckats förändra människors handlingar genom att ge dem vissa informationer (och man har föreställt sig att man har påverkat dina handlingar inte direkt genom information, utan man anser,* att man genom information har modifierat dina attityder till ett objekt, vilket i sin tur utlöser sådana handlingar som informatören förväntar sig av dig).

Information i förening med maktutövande

Om man emellertid granskar de undersökningssituationer som gällde för experimenten, så kan man genomgående observera, att det utöver informationsgivningen också fanns andra faktorer med i bilden. En sådan faktor som alltid fanns med, var ett avhängighetsförhâllande, en maktsituation: Försökspersonerna tillhörde en militär organisation, de av anställda på ett företag, eller var intagna på en vårdinstitution, eller man hade bildat tillfälliga grupper, där man utsatte för ett visst deltagarna grupptryck utan att dock kontrollera denna faktor särskilt väl. Vanligtvis gällde experimenten också situationer som inte hade permanet betydelse för deltagarnas liv. Så egentligen kan man inte med säkerhet veta om deltagarna lydde order (informationen förde

direkt tili handiing), e11er om attityder tili ett objekt biev

ändrade, e11er om man stä11de upp och gjorde något därför att

man för ögonb1icket kände sig knuffad tiH det.

Men 1åt oss fortsätta med teoriernas satser. Då man undersökt effekten av information som man ger ti11 människor för att förändra deras attityder så att de ieder ti11 hand1ing, har man funnit att ett anta] faktorer hade betydeise i sammanhanget:

- hos informationen har (t ex hurvida den egenskaper betydeise är klar och visue11t iätt fattbar tydiig, 1ättförstâ1ig, dvs egenskaper som underlättar varseblivningen av informationen) - hos informatören har betydeise (hans egenskaper uppträdande och yttre, vad åhörarna trodde att hans egent1iga mission var, varför han gav informationen - dvs egenskaper som har att göra med trovärdigheten).

Och utifrån dessa undersökningar antar man att även du reagerar 1iknande då man konfronterar med information i

på sätt, dig syfte

att ändra dina attityder. Inom näringsiivet har dessa undersökningar resuiterat i en uppfattning att man mäste säija information, dvs att man måste göra den så attraktiv och 1ätti11gäng1ig

som möj1igt. Information som när dig i attitydpâverkande syfte är

därför ofta igenomtänkt med avseende på att du ska11 uppmärksamma

den, att du snabbt ska11 kunna toika den, att den inte avviker särskilt mycket från det du kan godta, så att inte dina psykiska försvarsmekanismer avskärmer den, och den presenteras på ett sådant sätt som gör att du ska11 fatta förtroende för den.

sou 1982:32 39

Psykodynamiska teorier och begreppet attityd

Den andra gruppen av teorier som vi skall behandla är den som i praktiken utmynnar i anvisningar om ömsesidiga dialoger eller

andra insiktsskapande aktiviteter. Generellt utgår man ifrån en

uppfattning att dina attityder har en viss funktion för dig. Häri skiljer sig teorierna åt. De förra teorierna konstaterade bara att attityder fanns, men de undersökte aldrig vilken funktion en attityd har för människan.

Inom denna grupp teorier menar man att attitydens funktion är att skydda din identitetsuppfattning. Attityden fungerar enligt detta synsätt som en försvarsbastion. Alla människor, även du, har en stark motvilja mot att ge upp sin självuppfattning, sin identitet, eller ens delar av den. och förändringar i den upplevs som psykiskt mycket smärtsamma och ångestframkallande processer. Situationer som innebär att din identitetsupplevelse ifrågasätts undviker du därför att hamna i. Men runt omkring dig händer ständigt saker som mer eller mindre ifrågasätter din uppfattning om dig själv och/eller din uppfattning om omvärlden och hur den skulle behöva vara beskaffad för att du med den självuppfattning, (eller också: med den identitetsupplevelse) som du har, skall kunna finna dig till rätta i den.

Somliga informationer som du då möter, passar inte alls överens :ned de uppfattningar som du har - varken om dig själv eller omvärldens beskaffenhet. Och en del av denna information hotar din uppfattning till den grad att du måste göra något åt den. Och du har två psykiska mekanismer till ditt förfogande. Den ena är selektiv perception (ditt undermedvetna sållar bort sådan information som hotar dig). Den andra är att du utbildar förhandsuppfattningar om vissa situationer, vissa typer av informationer eller informatörer. Du har en negativ förhandsinställning till dem. Det underlättar för dig att bibehålla den uppfattning om dig och din ställning i världen som du har och som är en viktig del av din självuppfattning, din identitet.

För att s1ippa ändra din bi1d av dig sjäiv och värden du 1ever i stup i kvarten, har du en viss hå11ning gentemot inkommande information om o1ika objekt. Du har attityder. Denna attityd påverkar a11tså ditt sätt att handskas med information om oiika objekt som når dig och som du har attityder ti11. De påverkar också ditt va1 av handiingsaiternativ i oiika situationer. Givetvis har du positiva attityder ti11 information, människor e11er situationer som bekräftar din identitetsuppieveise.

Kort sagt: denna grupp av teorier ser attityden som funktione11t mycket viktig för att du ska11 kunna bibehäiia den identitetsuppfattning, den uppfattning om dig sjäiv, som du har.

För att förstå en attityds betydelse för en individ, måste vi förstå identitetsupp1eve1sens betydeise för individen.

Insikt kontra övertaining

Inom denna grupp av teorier avstår man heit och hâ11et från tanken att information i sig kan utformas så säijande att du köper den - och därmed eventuelit förändrar dina attityder. I

stä11et utgår man från antagandet att sjäivinsikt är en förut-

sättning för dig att kunna förändra ditt synsätt och därmed din attityd. Dessa insikter om dig sjäiv som människa menar man, kan

du endast uppnå genom uppriktiga och djupt äriiga samtai med

andra individer. Inom psykodynamiska teorier finns det beskrivningar om hur förutsättningarna hos människor och omgivningen bör vara beskaffade för att sådana ömsesidiga diaioger ska11 kunna genomföras.

Egentiigen kan man säga att man utifrån dessa teorier inte aiis

siktar in sig på dina attityder. I stä11et vi11 man på ett

skonsamt sätt förmå dig att beakta sådan information som är hotande för din sjäivuppfattning. Man arbetar aiitsâ med din varsebiivning. Därvid kan det hända att du antingen upptäcker att informationen egent1igen inte a11s är så hotande som du trott.

E11er också kan det hända (vi1ket är mera sä11synt) att du omvärderar din bi1d av dig sjä1v och 0mvär1den så att den passar överens med informationen. I båda fa11en kan förändrat beteende vara ett resu1tat - men behöver inte vara det om ditt beteende t ex är resuitat av situationsstrukturer som du tvingas Teva under, som t ex en stark byråkratisk organisation.

Den frågan kan inte utan vidare

Vad §3 nu egentiigen en attityd?

besvaras - som vi sett beror svaret på den teori vi väijer för vår e11er en psykodynamisk teori. I orientering: en socia1psyko1ogisk skissen här nedan vi11 jag försöka att ändå peka på det gemensamma och särskiijande i dessa o1ika sätt att se på attityder.

PSYKODYNAMISKA TEORIER SOCIALPSYKOLOGISKA TEORIER

1 1 Med attityd menas en förhandsinstäil- Med attityd menas âsiktskunskaper, ning som fungerar som försvarsbasstation tendenser, uppfattningar, preferenför att kunna bibehåiia den egna ser om oiika företeeiser i omväriuppfattningen om sig själv den, viiket underiättar snabba stä11ningstaganden till ny information om dessa företeiser i omväriden

Observera nu, att teorierna inte a11s är så här fint avgränsade, utan aiit det man menar med attityd inom dessa teorier överiappar varandra. Sådana företeeiser som Iigger mitt eme11an dessa två ovan nämnda extremdefinitioner, kan man hitta hos båda teorigrupperna. T ex ett sätt att förhâila sig gentemot sin omgivning, djupt rotade uppfattningar om saker och ting osv.

ir

Y

2 2 Om man menar med en attityd det som On man menar med en attityd det som står i den extrema definitionen här står i den extrema definitionen här ovan, så är det ytterst osannoiikt, ovan, så är det sannoiikt att ganska att man kan påverka människors atti- man kan förändra människors attityder med en informationskampanj tyder genom en informationskampanj

3 3 Attityder enligt denna definition är Attityder denna definition är eniigt över huvud taget mycket svåra att inte särskiit svåra att ändra ändra - och så om, förutsätter en ändring rejäia förändringar i en människas Iivssituation

4 Förändrar en människa sina attityder Förändrar en människa sina attityder (med en definition som här ovan), så (med en definition som här så ovan) är denna förändring så djupt är denna gripande förändring så ytiig, att att det är mycket sannoriikt, att han det är osannoiikt med en beteendee11er hon också förändrar en rad förändring beteenden

För arbetande informatören innebär denna svårighet den praktiskt att man måste ha k1art för sig vad det är som kring attitydbegreppet, menar när man ta1ar om attityder och attitydändringar. Har man sjä1v man för avsikt att ändra människors beteenden, så är det att rekom-

mendera att man inte a11s bryr sig om att gå omvägen över attitydför-

utan inriktar sin information direkt på att viija förändra ändringar beteenden. Även om man sku11e kunna 1ista ut vad det är för attityder så är det fortfarande sä, att dessa som människor i verk1igheten har, kan ha vitt ski1da funktioner för de 01ika uppmätta attityder individerna i urvaiet. För som1iga är attityden ganska yt1ig, för andra är den en viktig bit i identitetsförsvaret.

S1utsatser för kapite1 5

man inom arbetsmi1jöarbetet borde inrikta sig Min uppfattning är att att förändra människors kunskaper, arbetssituationer och arbets-

på

för att därigenom få annorlunda beteenden som resu1tat. Iagreiationer omvägen över attityderna kan man bespara sig.

Vårt intryck måste b1i att information tycks ha ringa betydeise för att åstadkomma beteendeförändring via attitydförändringar. Är attiförändra via så kan det vara tyderna ytiiga och går att information, mindre 0sanno1ikt att markanta beteendeförändringar sku11e b1i resu1tatet. Och är attityder mycket centraia och viktiga för individens så biter informations sä11an, utan rejä1a föridentitetuppfattning i människors 1ivssituationer b1ir viktigare för att kunna ändringar förändra beteendet.

Däremot krävs det omfattande information om de förhâiiande som jag behand1at i detta och som då bör riktas ti11 besiutsfattare kapite1, och informatörer.

Kapitel 6

PERSONLIGHETSFAKTORER: BRIST PÅ VILJA? BRIST PÅ MOTIVATION? NONCHALANS?

Man kan inte utan vidare att alla människor anta, självfallet skulle skydda sig för faror i arbetsmiljön, om de bara hade kunskaper om dem, hade praktiska förutsättningar att skydda sig och hade tillgång till bekväma Man måste räkna med att skyddsanordningar. det finns människor som trots dessa goda förutsättningar inte använder person-

lig säkerhetsutrustning eller säkerhetsskydd som finns i

inbyggda maskinerna. Man talar då gärna om slarv eller nonchalans. Vad kan en sådan brist på motivation bero på?

Mycket vardagsinlärning hos oss människor sker via vad man har kallat trial-and-error-metodern. Man beter sig och får feedback korrigerande från omgivningen (inte bara från människor utan även från tekniska system) vilket i sin tur påverkar beteendet. Är beteendet så adekvat, lyckas man och får en bekräftelse Är beteendet därigenom. fel, så misslyckas man och får veta det ganska omgående. sett är Biologiskt den mänskliga inlärningsmekanismen utformad med hänsyn till förhållanden som gäller förhistorisk tid, där våra förfäder drog omkring som jagande stammar. Tidsspannet mellan ett beteende och resultatet av detta beteende mäste vara kort att kunna nog för sättas i samband med varandra. Denna feedback måste dock även ske regelbundet. Feedbackmekanismer som fungerar oregelbundet och ibland (eller t 0 m oftast) lyser med sin frånvaro, ger ingen alls eller dålig inlärning som resultat.

Den felaktiga inlärningen

I det moderna samhället detta arv att lära uppvisar sig stora brister. Konsekvenser av farlig arbetsmiljö kan dröja att visa sig i många âr. Arbetsolycksfall händer alldeles för sällan för att själva arbetssituationen skall kunna vara förmedlaren för inlärning. Tvärtom: därför att inträffar olyckor så sällan, sker en felaktig inlärning.

Lenneriöf (1981) menar att det förhåiiande att fiertaiet feihandiingar trots a11t inte föijs av o1ycksfa11 också innebär en iniärningssituation. Han skriver i sin forskningsöversikt:

Risk definieras vaniigen som möjiigheten att en oönskad konsekvens (i detta fa11 ett o1ycksfa11) inträffar. Den objektiva risken kan uttryckas i risktai: hur stor är sannoiikheten att en oiyckshändeise ska11 inträffa och hur stor är i så fa11 sannoiikheten att denna också skaii innebära ett o1ycksfa11? Dy1ika risktai brukar beräknas på medeivärden för grupper. (Att man använt beteckningen objektiv innebär inte att den här typen av beräkningar brukar vara särskiit exakta e11er säkra inte he11er att de är giitiga för det enskiida faiiet). Den enskiide individens subjektiva riskuppfattning kan också ha karaktären av en sannoiikhetsbedömning - dyiika bedömningar får emeiiertid gärna en mera absoiut karaktär, man tror eiier tror inte att det är fariigt.

Det är den subjektiva riskbedömningen, inte den objektiva risken, som påverkar vårt beteende. Den subjektiva bedömningen kan av en rad skäi avvika från den objektiva: vederbörande känner kanske inte ti11 risken, han vet kanske inte vi1ka tecken i omgivningen som är signai

på att en risk föreiigger, han kanske tror att han kan handskas med

den riskfy11da situationen så bra att någon verkiig fara inte före-

iigger (exempeiz den ovane fjäiivandraren) etc.

Vårt riskmedvetande påverkas i viss mån genom information om objek-

tiva risker, men i stor utsträckning baseras det också på våra egna

erfarenheter. Om man därvid vid ett anta1 ti11fä11en varit i en viss risksituation utan att vare sig något oiycksfaii e11er a11var1igt ti11bud inträffat, tenderar detta att leda ti11 att riskuppieveisen minskar. Man resonerar som så: Jag har gjort så här förr och ungefär kiarat mig, a11tså behärskar jag den här risksituationen. För var gång man objektivt tagit en risk och k1arat sig undan skador, ökar sannoiikheten för att man ska11 underskatta riskerna nästa gång man hamnar i en iiknande risksituation. (Sundström-Frisk, 1978 a,

s 58). Den iyckiiga utgången då vi kiarat av en svår situation

fungerar också som ett slags beiöning, något som (eniigt väikända iniärningslagar) kan förstärka det beteende som iedde ti11 risk-

situationen, dvs vi tenderar att nästa gång ta samma risk. Sid 153.

Fe1hand1ingar kan a11tså âtföijas av osystematisk feedback. Deis uppmärksammas enbart sådana feihandiingar som får konsekvenser. De1s får feihandiingar, i den mån 01ika sådana

de_j§r konsekvenser,

beroende på de yttre omständigheterna.

När kan man ta1a om risktagning

Sundström-Frisk (1978) diskuterar förutsättningar som måste vara uppfy11da, när man ska11 kunna ta1a om risktagning, som hon ser som en persons medvetna beteende vid en risk, där den risktagande räknar med att han kan skada sig. Hon skriver:

För att man ska11 kunna taia om ett medvetet frivi11igt risktagande måste föijande förutsättningar vara uppfyiida: 0 Individen ska11 ha kunskap om att en risk föreiigger, samt kunna identifiera de signaier som indikerar risken. 0 Han ska11 ha möjiighet att dessa upptäcka signaier. 0 Han måste räkna med att inte kunna handskas med en kritisk situation, dvs han måste räkna med att oiyckshändeisen kan 1eda ti11 personskada. 0 Han måste ha ett fritt va1 av reaiistiska handiingsaiternativ. (Sid 58.)

Hon hävdar därefter att medvetet, frivi11igt risktagande eniigt definitionen ovan är så pass sä11an förekommande, att det är av underordnad betydeise i skyddsarbetet. För att komma ti11 rätta med oiycksfaii där individens riskbedömning speiar en kritisk ro11 är tvâ åtgärdstyper viktiga: o att förmedia en detaijerad, konkret och verkiighetsnära bild av de risker som finns i arbetssituationen 0 att tiliskapa handiingsaiternativ, som är reaiistiska med tanke på produktionsverkiigheten (sid 59).

I en annan artikei (Sundström-Frisk 1980) pekar hon på nödvändigheten att ägna uppmärksamhet ät det som påverkar människans värderingar och acceptans av risker:

På arbetspiatserna och även i samhäiiet i övrigt finns normer och belöningssystem som tvingar e11er uppmuntrar människan ti11 risktagning. Vem beiönas för att den spräcker ett utiovat ieveransdatum med hänvisning ti11 oiycksfaiisrisken? Hur många skyddsanordningar har inte piockats bort just för att få en produkt färdig i tid? Här finns mycket att göra vad gäiier t ex produktionspianering, iönesystem och

attityder ti11 skyddsfrâgor också från samhäiiet i övrigt.

Det som man i dagiigt tai ka11ar för s1arv och nonchaians e11er övermod kan aiitså ti11 en stor dei förkiaras med att arbetssituationens feedback är tidsmässigt e11er statistiskt förvrängt (många år me11an

beteendet och resuitat av beteendet, respektive siumppâverkade hän-

deisekedjor som endast ibiand siutar med en oiycka). Men utöver detta bör man givetvis även räkna med att människor i vissa situationer visar ett exempeiiöst iättsinne och nonchaians, att de heit enkeit inte bryr sig om vad som händer dem eiier arbetskamraterna.

Vi kan inte heiier bortse från gruppnormer och traditioner i vissa yrken som innebär att det är statusmättat att ta rejäia risker. Det finns fog för misstankar, att den maniiga könsroiien också innebär att det är tufft att riskera 1iv och 1em.

Det krävs rejäla forskningsinsatser för att man skall kunna lära sig att hänföra beteendet till de rätta orsakerna: Beror en för hög riskbenägenhet på ett inlärt könsrollsmönster? Eller beror det på att man haft tur - och råkat ut för en felinlärning som inneburit att man lärt sig att underskatta risker? Eller innebär det att man arbetat under en arbetsorganisation som haft en viljenedbrytande effekt

(Hew,Gmih &

Effekter av förvirrande information

I detta sammanhang måste man emellertid också rikta uppmärksamheten

på de negativa effekter som saköverdrivande information och motstri-

dig information kan ha. Som en varningssignal i denna riktning bör

man anse olika talesätt som vunnit intrång i antagligen vida befolk-

ningsgrupper: människor avvisar information om risker genom att påstå att ju egentligen allting är farligt (underförstått: varför skall man då vara speciellt försiktig med t ex sina egna rökvanor)!

I princip kan ett sådant resonemang kunna tolkas som ett tecken på vad Seligman (1975) kallar för inlärd hjälplöshet: på grund av att man inte ser en möjlighet att kunna handla, blir man passiv eller

t o m hjälplös. Hjälplösheten kan uppstå oberoende om denna omöjlig-

het att handla beror på att man saknar eller att man inflytande_§vg: tvingas ta ställning till förvirrande information i_en livssitua-

tion.

Jag vill i detta sammanhang rikta uppmärksamhet på tvâ informationsspridare som enligt min uppfattning starkt bidrar till att information om risker blir förvirrande och motstridiga (andra grupper är sådana politiker, arbetsgivare, myndigheter som manipulerar information för att rättfärdiga vissa beslut).

Den ena gruppen är forskare. Det är inte ovanligt att forskare i en ambition att vara strikt vetenskapliga för ut resonemang till allmänheten som strängt taget endast har akademiskt intresse. Det händer för ofta att en forskare i massmedia går till angrepp mot en

sou 1982:32 49

ko11ega som utpekat ett ämne e11er en situation som fariig genom att diskutera akademiska petitesser i ko11egans undersökningsdesign. Sådant kan hända trots att båda kan vara överens om att sannoiikheten för skador är åtminstone 9 på 10 - men i sin akademiska iver diskuterar man huruvida sannoiigheten är kanske t 0 m 95 på 100.

För ickeforskare är sådant tai vaniigen obegripiigt. Han e11er hon uppfattar kanske att forskarna är oeniga om det är fariigt a11s.

Man kan på a11var ifrågasätta respektive forskares moraiiska håiining

om sådana metoddiskussioner ges stor pubiicitet. Inte minst i fråga om rökningens fariighet har man kunnat föija en rad sådana akademiska debatter.

Den andra gruppen är massmediajournaiister som i sin iver att leta upp hett stoff a11tför ofta tycks trissa upp informationsmateriai ti11 sensationer. Detta tiilsammans med att informationen inte säiian

är mycket bristfä11igt utformad kan i iängden genereiit minska

människors tiiitro ti11 information om risker. Det bör övervägas om man inte bör kräva större bakgrundskunskaper om arbetsmiijö av de journaiister som rapporterar i ämnet.

Om människor inte är motiverade att skydda sig, kan detta mycket väi bero på att man har tappat ti11tro ti11 information om risker. När det t ex gä11er 1ivsmede1 så undrar jag, om man inte redan nått dithän att människor ti11 fö1jd av förvirrande och motstridig information i tidningsartikiar tappat förtroendet för riskinformation i en betänkiig omfattning.

Oiika förhåiianden som påverkar motivationen att skydda sig

Förhåiianden som nedsätter arbetstagarens motivation att skydda sig

och/e11er ta mindre risker kan bero på:

0 att man inte har handiingsmöjiigheter och passiviseras därigenom o att man saknar kunskaper 0 att man fått förvirrande och motstridig information

0 att normer existerar (i gruppen, i samhäiiet i form av könsroiier) att det iönar sig att ta risker att det är obekvämt att skydda sig

OOOO

att man underskattar risken systematiskt p g a feliniärning att man är osoiidarisk och inte bryr om arbetskamratens sig säkerhet.

En he1 rad av dessa orsaker kan åtgärdas vid käiian. Arbetsorganisationer kan utformas så att de utmanar ti11 ansvar och rejäia medger hand1ingsmöj1igheter. Bristande kunskap kan angripas med utbiidning och information. Normer kan medvetengöras och diskuteras öppet. Obekväma skydd kan förbättras.

Men där finns också orsaker som är svåra att vid käiian.

åtgärda

Att man systematiskt underskattar risker torde vara svårt att rätta tili med utbiidning, eftersom personens hittiilsvarande erfarenheter visat, att det är rimiigt att underskatta risken. Likaså är ren nonchaians mycket svår att komma ti11 rätta med. Sådana företeeiser har mänskliga samhäiien aiitid haft att brottas med: människor som går den bekväma vägen, oberoende om de är arbetstagare e11er arbetsgivare, och som åsidosätter regier som utarbetats i koliektivet. Koiiektiva regeisystem som fordrade visst beteende av människor och som beivrade överträdeiser e11er undaniåtenhet har a11tid funnits och givetvis bör det även i skyddsarbetet finnas rejäia påtryckningsmetoder som tvingar människor att beakta säkerhetsföreskrifter.

Siutsatser för 6

kapitel

Ett intryck beträffande informationens betydeise för att ändra bete-

ende när det är fråga om omotiverade människor som är omotiverade att

skydda sig och sina arbetskamrater p g a feiiniärning e11er osoiidaritet är, att information antagiigen har mycket begränsad e11er ingen verkan aiis. Ett annat intryck är att information som skapar förvirring föriorar i trovärdighet eiier kan t 0 m bidra ti11 iniärning av hjäipiöshet och nonchaians.

sou 1982:32

Kapite1 7

INTELLEKTUELL OCH EMOTIONELL INLÄRNING - OLIKA DIMENSIONER AV KUNSKAP

I bästa fa11 taiar man i informationen direkt e11er indirekt om hur mottagaren bör handia, när han bör vidta steg, i viiken ordningsföljd handlingar bör utföras och hur vidtagna steg bör utvärderas. Det vi11 säga, informationen är vaniigtvis inriktad för att åstadkomma inte1- 1ektue11 inlärning.

Det finns en annan typ av information, som vänder sig ti11 människors emotionaiitet och ti11ta1ar vad jag vill ka11a en emotioneil Iogik. Sådan information ger möjiigheter att på ett intuitivt och käns1omässigt sätt kunna ta stä11ning, och att kunna identifiera sig emotione11t med situationer som det ges information om.

Låt mig berätta ett exempe1:

En redaktör på arbetarskyddsstyre1sen hämtar broschyren Varning

för tjuren åt mig. A11a besökare hos honom brukar få ett exemp- 1ar av tjurbroschyren. Den väcker munterhet. Även hos mig. På framsidan syns en arg tjur med fradga kring nosen och en urriven byxbak på ena hornet. Ja, så kan det gå. En stöt i baken och så fiyger man med huvudet före i gödseistacken. Hahaha. Inne i broschyren finns förnumstig text. Betrakta a11tid tjuren som fariig. Och en beskrivning av att det varje år inträffar flera

rutin ... hur man får en tjur in i boxen ... hur man drar och hur man kedjar. Med foto och a11t. Tjaha. Jag fiinar fortfarande. Redaktören f1inar inte. Han börjar berätta för mig om tjurars beteende. Att de anfa11er och ser ti11 att skötaren kommer att

under dem på marken. Att de stängas och stampar på den som

iigga 1igger ti11s den 1igger orörlig. Och att tjuren står där den står och vaktar sitt offer. - så b1ir det mera Rör sig offret igen

horn och mera stamp. Kommer någon till hjälp så fortsätter stångandet och stampandet. Mot den som ligger. Jag sväljer torrt. Jag minns mina somrar kring kohagar och alla försöken att mata både kor, hästar och, ja - och tjurar. Det var värst! Det stod inte i broschyren.

Vad var då skillnaden mellan den information som stod i broschyren och den som jag fick muntligen? Broschyren gav information om sakliga förhållanden. Den talade i nyktra ordalag om att saker och ting är på vissa sätt, och den rekommenderade i sakliga och kyliga ordalag vad det var för handlingar som erfordrades för att minska risken.

Men denna informatfon förmådde inte förmedla en upplevelse av faran som sådan. Psykologiskt sett bygger en riskvärdering hos människor alltid på två typer av processer, en process som innebär att

kognitiv

man värderar risken genom kalkylation, och en emotionell som process värderar risken genom inlevelse i risksituationen. Det är denna senare värdering som människor sällan kan göra, därför att information vanligen bara innehåller rationella budskap.

Behov av inlevelse och identifikation

Information om arbetsmiljörisker tycks sällan ge människor möjligheten att leva sig in i en risksituation. Denna information syftar

inte på emotionell inlärning utan endast på intellektuell

inlärning.

Detta medger inte någon personlig och upplevelsemässig identifiering

med en situation för att emotionellt kunna föreställa dess konsesig kvenser. Moderna riktningar inom pedagogiken hävdar att en god inlärning förutsätter såväl en emotionell såsom en

(upplevelsemässig) kognitiv (kunskapsmässig) förståelse av en situation. I de fall där

infonnation om arbetsmiljörisker berör även moraliska (t ex aspekter att man bör efterlämna en arbetsplats i sådant skick att efterkommande arbetskamrat inte riskerar en olycka), tycks emotionell inlärning

som resulterar i förmåga att identifiera sig eller att kunna visa

solidaritet vara absolut nödvändig.

sou 1982:32 53

Vi kan alltså konstatera att människor kan få en djupare inlärning om de tillåts identifiera sig med innehållet i ett budskap.

Låt mig knyta an till avsnittet om attityder och attitydförändringar. Avsnittet skrev jag delvis på ett sådant sätt att jag tilltalade läsaren direkt och beskrev läsarens generella reaktioner psykologiska i vissa sammanhang. Detta var tänkt som ett för att visa experiment hur information kan åstadkomma identifikation. Min erfarenhet från många års i ämnet framför allt undervisning psykologi, i företagsinterna kurser är den, att en föreläsning om psykologi kan få märkliga resultat. Ofta kändes det som om jag gjorde tillsammans med kursdeltagarna en utflykt till Skansen för att guida dem bland alla märkliga ting som Gud skapat på jorden. Att jag höll föreläsning om psykologiska reaktioner som både jag och åhörarna får - det dagligen uppleva tonades bort genom en ensidig faktabetonad av informauppläggning tionen.

Information som syftar till emotionell inlärning innehåller element som gör det möjligt för människor att identifiera sig med ett skeende eller med andra människor. Den kan betona mänskliga värden, den föder engagemang genom att man kan identifiera sig, den är den enda inlärningen som kan befästa intellektuell inlärning på ett känslodjupare mässigt plan.

Kan oroande information avvisas?

Det är inte alls ovanligt att man i diskussioner information kring som syftar till emotionell inlärning använder ordet skräckpropaganda. Jag har inte lyckats hitta en seriös av denna term inom behandling beteendevetenskaplig litteratur som berör skyddsarbetet och information i samband med det. Det vanliga är att man ägnar någon rad i någon rapport om detta och skriver ungefär som så “att det är olämpligt att i informationen arbeta med skräckeffekter.

Surry (1977) noterar t ex att man har funnit att som propaganda väcker ångest därigenom att den visar skräckscener är mindre effektiv.

Olycksfallsförebyggande information har, menar Surry, den nackdelen

att den måste på konsekvenser. Förhållandet man

peka otrevliga att har påpekat, kan förorsaka emotionella spänningar, som återigen kan

leda till en större olycksfallsbenägenhet. Surry påpekar att detta är

en hypotes som inte prövats på sin giltighet! Jag håller den för

högst osannolik annat än i sällsynta specifika situationer.

Dessa uppfattningar om att information med stark emotionell effekt kan ha avskräckande verkan bygger enligt min mening på en bristfällig tolkning av vissa psykologiska experiment inom grundforskningen.

Efter serier med experiment med starkt förenklade livssituationer har man här ställt upp hypotesen om den s k upp-och-nedvända U-kurvan. Den innebar tre antaganden som man tyckte sig få belägg för i dessa enkla experimentsituationer (Janis, 1969, sid 131):

1. Om den framkallade orosnivån är mycket låg, så är sannoligheten mycket låg för att en person skall reagera alls på varningen. Stimulusen är för svag för att den ska kunna väcka uppmärksamheten att befatta sig med informationen.

2. Om den framkallade oron ligger på en moderat nivå, så är det sannoligt att en person reagerar med att uppmärksamma informationen som innehåller varningar och befattar sig med den (dvs det sker en inlärning).

3. Om den framkallade oron ligger på mycket hög nivå, så är sannoligheten mycket liten för att en person ska reagera positivt på varningen. Man antar att detta beror på en effekt som emotionellt starkt laddade budskap sägs ha och som innebär att viktiga psykiska funktioner avbryts därför att de psykiska försvarsmekanismerna begränsar såväl varseblivningen som bearbetningen av information.

sou 1982:32 55

Ta1esättet om skräckpropagande avser denna sistnämnda effekt. Eme11ertid kan denna effekt inte genera1iseras att gä11a människors dagiiga, mycket komp1icerade 1ivsstituationer. Grundforskningens resuitat gä11er mycket enkia testsituationer som framför a11t inte beaktar tidsaspekten utan mäter den 0mede1bara situationen. När en stödorganisation häromâret samiade in pengar för barn i nöd i Afrika, tryckte man en broschyr. På framsidan fanns ett foto som visade ett utmärglat barn som bara var skinn och ben. Insamiingen gav lite pengar och man ti11skrev miss1yckandet skräckeffekten som sades ha haft motsatt verkan.

Toikningen kan ha varit rätt med avseende på att situationens hand1ingsa1ternativ var att antingen skicka pengar e11er att låta bii. Och effekten kan mycket vä] ha varit den att folk förträngde fotot av det undernärda barnet och ia broschyren i papperskorgen.

Av denna situation kan man dock inte dra genere11a slutsatser med avseende på exempe1vis trafiksäkerhet e11er arbetsmi1jön. Effekten måste närmast betraktas som ett specia1fa11, Människor i sådana komp1exa iivssituationer kommer sanno1igen inte att göra det motsatta, dvs utsätter sig för stora risker, därför att varningsbudskapet har haft emoti0ne11 verkan på dem. I värsta fall förb1ir man passiv i sådana situationer. Och denna passivitet bör då

snarare undersökas på andra orsaker: t ex bör man ta reda på om

haft ree11a alternativa personen egent1igen hand1ingsmöj1igheter innan man besvärar djuppsyko1ogin.

Vad sedan avser de djupare psykoiigiska processerna bör man skilja på tidsaspekten. I experimentsituationen mätte man effekten direkt efter det att budskapet gavs, dvs man mätte den omede1bara verkan. Även vid fa11et med den omnämnda broschyren sker ju handiingen så snart man

sett bi1den. Men vad sku11e kunna hända pâ läng sikt? Om människor

reagerar med sina försvarsmekanismer - hur ser detta ut vid psykiska upprepade budskap som har sådant emoti0ne11t oroande innehâ11. Mig veter1igen finns här inga experimenteiit framtagna resultat. Men det finns praktiska erfarenheter inom den k1iniska psykoiogin.

Man arbetar t ex inom psykoterapin ständigt med målet att genom upprepade samtal vänjer människor vid att ta emot extremt hotande information, nämligen sådan information som en gång har haft en traumatisk innebörd för dem. På sätt och vis kan man säga att denna psykoterapi innebär att man får människor att acceptera starkt ångestutlösande budskap via repetitiv konfrontation. Och man räknar med att människor har förmåga att ändra sina uppfattningar och handlingar i vissa avseenden så snart de på detta sätt har förmått ta emot budskapet. I det fallet kan man tala om en emotionell inlärning.

Ordet skräckpropaganda - ett tillhygge

Jag har fått den uppfattningen, att hela resonemanget kring s k skräckpropaganda bygger till stor del på spekulationer. En första rimlig begäran är att man definierar termen och skiljer den begreppsmässigt från emotionell inlärning. Att skrämma livet ur folk har intet att göra med emotionell inlärning. Men när är effekten inlärning och när är den skräck?

Sannolikt är det så att forskare utan klinisk träning förväxlar två typer av reaktioner. Att möta information med ett budskap som slår an emotionella strängar kan hos en rad människor resultera i ett omedelbart - hos de

aggressivt ställningstagande_mgt budskapet nämligen

människor som får t ex sin egen livslögn attackerad av budskapet. Denna reaktion kunde observeras t ex i samband med affischkampanjen mot alkohol, där man visade totalt alkoholiserade 20-åringars märkta ansikten. Det är obehagligt att möta en naken, gripande sanning (hos rökare kan man ofta uppleva samma reaktion). Den stämmer inte med ens egna romantiska rationaliseringar kring alkohol (fast man innerst sanningen). Denna attack mot ens psykologiska försvar reage-

inne_vgt

rar man häftigt pâ. Och det är denna observerbara omedelbara reaktion som antagligen ligger bakom mytbilderna om skräckpropagandans farlighet. Det sannolika är emellertid att upprepade konfrontationer mellan å ena sidan emotionellt laddade budskap (=budskap som utmanar till identifikation) och å andra sidan för psyket bekväma rationaliseringar kan på sikt tas emot och åstadkomma en åsiktsförändring.

sou 1982:32

Oberoende om vi åsyftar intellektuell eller emotionell inlärning, så är information det givna medlet för att öka kunskapen hos människor.

Vad är det för av information som skulle kunna kallas för skräcktyp I vilka sammanhang har man använt sig av detta uttryck? propaganda?

I sin mest extrema form kan man hitta uttrycket i samband med krigshandlingar. Man betecknar fiendens lögnaktiga påståenden om den egna krigsmaktens påstådda brutala handlingar, t ex gentemot fiendens civila befolkning, som skräckpropaganda. Den tyska termen Greuel-

betecknar en avsikt att med hjälp av falska påståenden och

propaganda överdrifter skräck och fasa t ex inför inmarschen av gränslösa sprida fientliga trupper i hembygden.

Föreställningen att man kan sprida skräck och ångest inom befolkifall man informerar på ett visst sätt om t ex risker i ningsgrupper arbetslivet, är av allt att döma den centrala betydelsen i begreppet skräckpropaganda. Men man tycks ändå med den beteckna två olika företeelser.

Båda dessa företeelser har till att börja med det gemensamma att en

ångestreaktion uppstår hos informationsmottagaren om informationen

innehåller vissa realistiska situationsbeskrivningar. Men i det ena

fallet uppstår denna ångestreaktion, att informatören inte trots

avser att framkalla den eller den uppstår p g a att den inte kan undvikas helt: informationens innehåll går inte att beskrivas neutralt.

I det andra fallet är ångest och skräck precis det som informatören vill åstadkomma, även om han måste fara med lögner och överdrifter.

Skillnaden mellan skräckpropaganda och information

Man skulle alltså kunna anse att avsikten kunde vara det kriterium som skiljer skräckpropaganda från annan propaganda: men varje saklig information innehåller en varning för en fara. En varnande text syftar alltid till att läsaren skall dra öronen åt sig och bli försiktigare - och i denna reaktion finns alltid spår av ångest.

Strängt taget kan man säga att avsändaren använder sig av ångest även i den mest seriösa information. Informationen skall ofta varna, behöver den därför en realistisk

situationsbeskrivning, som möjliggör

för läsaren eller âhöraren att han eller hon kan identifiera sig med den beskrivna situationen.

Det tycks däremot finnas en samstämd uppfattning an att information som betraktas som oseriös innehåller att den har ensidig polemik, gjorts i ont uppsåt att diskriminera av människor individer, grupper eller situationer, samt att kännetecknas av överdrifframställningen ter eller rena lögner om vad som kan drabba den person som inte kommer att beakta informationen.

Effekten av skräckpropaganda måste detta vara att människor enligt

lär sig tro pâ ickeexisterande orsak/verkan-sammanhang och/eller

ickeexisterande händelser.

Denna felaktiga kunskap (= kognition) kan däremot vara nog så skadliga därigenom att den innebär en avsevärd stresssituation för individen. (1978) från Maguire rapporterar en engelsk industri om allergiska reaktioner till följd av uppenbarligen felaktiga kognitioner. Vester (1974) och Seligman (1975) beskriver tänkbara neurofysiologiska reaktioner bakom tabudöden i primitiva kulturer. Även religiös eufori med neurofysiologiska reaktioner (vilka brukar beskrivas i termer av mysterier) kan hänföras till denna rubrik.

Begreppet skräckpropaganda skulle jag vilja definiera som en information som ges propagandadistiskt/agitatoriskt i diskriminerande syfte för att sprida starkt överdrivna eller helt osanna bilder av personer, företeelser eller situationer och med målet att skräck i skapa befolkningsgrupper.

En sådan definition innebär att om att beskyllningar information är skräckpropaganda blir otillåten, exempelvis Stockholms gentemot socialförvaltnings affischkampanjer mot missbruk. Varningar för otäcka situationer är alltid

ångestframkallande. Men enbart sådant

berättigar inte till att använda termen skräckpropaganda.

sou 1982:32

har försökt men misslyckats med att hitta en analys av detta be- Jag grepp inom olycksfallsforskning. Ordet används tämligen urskiljningslöst mot information som innehåller sådana emotionella element som kan resultera i emotionella reaktioner hos mottagaren. Även i massmedia används termen ofta. Senast i Dagens Nyheter (1981) såsom en kommentar till Stockholms socialförvaltnings kampanj mot narkotika.

Själv har jag fått den uppfattningen att den företeelse som förtjänar

att betecknas som skräckpropaganda är just detta ovederhäftiga språk-

bruk: man bedriver skräckpropaganda kring vissa typer av information som förmedlar emotionell inlärning.

Slutsats för kapitel 7

Slutsatsen måste bli att information är ofrånkomlig för att öka kun-

och att en emotionell inlärning förutsätter information, som skaper, innehåller sådana element så att läsaren kan identifiera sig med

budskapet êvgg känslomässigt.

Kapitel 8

VILKEN BETYDELSE HAR INFORMATION FÖR ATT RISKBETEENDE KAN PÅVERKAS?

Information har avgörande betydelse för att förändra människors kunskaper. Den intressanta frågan är dock, huruvida i förbättringar en människas kunskaper åtföljs av ett förändrat beteende. Svaret på

frågan är, som vi har sett, att så behöver inte alls vara fallet.

Jag skall ge en sammanfattning över slutsatser och intryck från de sex föregående kapitlen. (Se också modellen på sidan 8).

Området arbetsorganisationens utformning, arbetets innehåll, styrmedel

Information i syfte att påverka de anställds riskbeteende har begränsad eller ingen verkan alls om arbetssituationerna är präglade av faktorer såsom arbetsorganisationens arbetets utformning, innehåll, styrmedel såsom löneform etc. Dessa faktorer kan styra människors beteende starkare än eventuella kunskaper om risker som de har.

Däremot kan information om att det förhåller sig på just detta vis ha en medvetengörande effekt. Frågan är emellertid, om denna sistnämnda information inte måste riktas till beslutsfattare och företrädare för de anställda.

Område Organisation för inflytande och beslutsfattande, övergripande tekniska och administrativa styrsystem

Information i syfte att påverka de anställdas riskbeteende har begränsad eller ingen verkan alls om arbetssituationen är präglad av faktorer som kan hänföras till detta område.

Information om att så är fallet torde däremot vara att viktig ge till de beslutsfattare som är ansvariga för de övergripande besluten i en organisation.

sou 1982:32 61

Området reiationer i gruppen

Information har antag1igen begränsad verkan om gruppnormer gär stick

i stäv mot information som ska11 resu1tera i ett annoriunda beteende.

Information om att det förhâ11er sig på så vis kan eme11ertid - om den bearbetas sätt inom respektive - medpå rätt arbetsiag sprida vetenhet om gruppnormers existens. Med denna medvetenhet hos mediemmarna i ett arbetsiag, sku11e information om risker och riskbeteende få en starkare beteendepâverkande effekt.

Området attityder

Information tycks ha ringa betydeise för att i normaia fa11 åstadkomma beteendeförändring via attitydförändringar. Är attityderna

ytiiga och gär att förändra via information, så är det mindre sann-

o1ikt att markanta beteendeförändringar ska11 bli resuitatet. och är attityderna mycket centraia (och knutna ti11 beteenden) så att de är viktiga för individens identitetsuppfattning, så biter information sä11an - såvida den int âtfö1js av rejä1a förändringar i människors iivssituationer.

Information om att så är fa11et bör däremot riktas ti11 bes1utsfattare och informatörer.

Området personiighet (beskrivs i m0de11en på sidan 8 ihop med

attityder)

gm riskbeteende beror på nonchaians e11er fe1in1ärning så tycks

information ha 1iten verkning på människor med denna instä11ning. Det är ti11 och med mera sannoiikt att informationen inte har någon verkan a11s. Tänkbara aiternativ är disciplinära åtgärder. Eme11ertid är det mycket svårt att avgöra huruvida riskbeteende beror på noncha1ans e11er fe1in1ärning. Antag1igen bör man i första hand undersöka om den yttre arbetssituationen inte uppvisar strukturer som

är så starka att de binder upp beteendet. I andra hand kan man också undersöka om det finns gruppnormer som resuiterar i för högt riskbeteende. I arbetslag, där man har en fungerande kommunikation, kan nonchaians och feliniärning tas upp för diskussion arbetskamraterna eme11an. Det finns fog för att anta, att en sådan form av grupptryck har bättre effekter än discipiinära åtgärder. Det finns även fog för kravet att information inte får vara förvirrande för mottagaren.

Området kunskaper och färdigheter

Information, oberoende om den syftar tili inte11ektue11 e11er emotione11 iniärning, är det givna mediet för att öka människors kunskaper och färdigheter.

Information och utbiidning är a11tsä medei för att förbättra kunskapsnivåer. Binds däremot beteende upp av andra förhåiianden än kunskap, så får information en begränsad effekt. Och är dessa andra förhäiianden kraftigt styrande, så kan information förbii helt

verkningsiös. Det är dock mycket viktigt att påpeka, att varje sådant

förhâ11ande som ska11 förändras, förutsätter information. Information är a11tid att - men i en rad måste viktigt ge Iägen den kompietteras

med ytterligare förändringsâtgärder för att något resu1tat ska11

kunna komma ti11 stånd.

8.1 Exempei på forskning om informationens ändrat riskbeteende

effekt på

Jag vi11 ge ytteriigare smakprov på Iitteratur som styrker slutsats-

erna här ovan.

Nyare svensk forskning bekräftar att en individs kunskaper om faror i arbetsmiijön inte nödvändigtvis behöver ha ett samband med riskbete-

ende e11er riskundvikande beteende. Pettersson & Östberg (1975) klar-

gör detta i sin studie av och arbetsbeteende inom

riskvarsebiivning

skogsavverkningen. Författarna konstaterar att studien visar att skogsarbetarna hade en korrekt och omfattande kunskap om riskerna i

sou 1982:32 63

typiska fällsituationer. Och de drar slutsatsen att olycksfrekvensen inte kan reduceras nämnvärt genom ytterligare utbildnings- eller motivationsprogram som syftar till att ändra arbetarnas riskbeteende. Deras slutsatser är att fällarna behöver bättre utrustning, bättre produktionsmetoder och bättre arbetsorganisation. Dessa faktorer borde utformas på så sätt, menar författarna att de stöder ett säkerhetsbeteende. Författarna påpekar också att skogsarbetarnas arbetsledare hade de mest ofördelaktiga attityderna och en sämre riskvarseblivning av alla undersökta - och att befattningsgrupper skogsarbetarnas arbetsledare systematiskt undervärderade riskerna i jämförelse med arbetarna.

Pettersson & Östberg påpekar att det bland olycksfallsforskare finns

en växande uppfattning att man inte kan förbättra enskilda faktorer, t ex riskbeteende via information, utan att det existerar ett komplext orsaksförhållande mellan individen, maskinen, produktionsmetoden, arbetsorganisationen, avlöningssystemet och omgivningen. Man understryker också att personal från skyddsorganisationen sällan är i den position att deras åsikter nämnvärt kan påverka denna komplexa sitution. Korrigerande aktioner från skyddsansvariga har följaktligen hittills enbart gällt 1) tekniska förbättringar av sågen och 2)

informationen som har haft skogsarbetarnas sakerhetsattityder som

mâltavla.

Lindström & Sundström-Frisk (1975) bekräftar slutsatsen om ett positivt samband mellan säkerhetsmedvetna arbetare och säkerhetsmedvetna arbetsledare.

Jämför här den tidigare synpunkten från Bäcklund-Svensson & Paulsson (1980) om skyddskommittêordförandenas synsätt att olycksfall mest berodde pâ individens egen förskyllan. Om information och ny kunskap är nödvändig, så är det antagligen de höga befattningsgrupperna som

bör vara målgruppen.

8.2 Myter om mänskligt beteende

I synnerhet hos beslutsfattare finns myter om hur människor beter sig och vad som kan vara orsak till sådant. Mina egna erfarenheter som föreläsare i chefskurser är att detta knappast kan bero på alltför dåliga kunskaper. Möjligen förvränger somliga beslutsfattare den kunskap de har utifrân en stark önskan att beteendevetenskapen måtte ge dem sådana styrredskap som garanterar sama maktutövande som förut men med färre antal konflikter. Men hur myterna än må se ut: utan att beslutsfattare har dessa eller liknande föreställningar kan man inte heller finna förklaringar till de stundom stora missuppfattningar som finns kring beteendevetenskapliga data. Man ställer ofta helt orimliga förhoppningar på vad information kan åstadkomma. Och ser man sedan att informationen inte haft den önskade verkan, då klagar man att information, det är svårt det - och så försöker man att förbättra informationen tekniskt. Bara för att därefter ytterligare en gång behöva uppleva ett nytt misslyckande.

I den praktiska verksamheten som går ut på att sprida information går

man, som jag tidigare påpekat, ut ifrån ett par antaganden som inte har stöd i en enhällig forskning:

1 Den rätta handlingen inträffar enbart om människan har den rätta

attityden. (FEL!) 2 Den rätta attityden kan alltid överföras till människor om man ger dem rätt information på rätt sätt. (FEL!)

Det första felaktiga antagandet är att informatören tror att det som han anser är den rätta i en viss situation är, logiskt

handlingen

sett även den rätta handlingen för den som skall informeras. Den andra felaktigheten är att det finns ett rakt samband mellan rätt attityd och rätt handling. Attityd är en Den

handlingsberedskap.

kan utlösa den rätta handlingen om situations- och handlingsmöjligheterna är gynnsamma. Människor kan ha omfattande kunskaper om en farlig miljö, men de kan ändå i sitt handlande uppvisa mycket riskabla beteenden - därför att deras att

exempelvis praktiska möjligheter

sou 1932:32 65

vidta alternativa handlingar är obefintliga, eller att de visserligen skulle kunna handla annorlunda, men att ett sådant handlande skulle medföra negativa konsekvenser på andra områden. En sådan situation är t ex den att man har ett arbete med stora risker och måste utföra detta arbete på ackordslön.

Kunskap kan alltså mycket väl vara tillgännglig och också accepterad. Men beredskapen till handling kan ändå inte effektueras. Personen är inte oinskränkt herre över sin livssituation. Andra situationer hindrar människor ofta nog att utföra handlingar som är de rätta. Inom arbetsmiljöarbetet bortser man i alltför stor utsträckning från de situationer som den anställde faktiskt befinner sig i. Man informerar i den föreställningen att information i alla lägen kan utlösa den rätta handlingen. Mindre ofta avser information att öka

människors kunskaper hur man påverkar och förändrar en arbetssitua-

tion så att de rätta handlingarna med avseende på arbetssäkerhet

kan vidtas.

Låt mig rita en modell över denna situation.

5 Makthavares och handläggares ideologier och föreställningar om situationerna, deras tolkningar av dem, deras betoningar av vissa av dem och deras ideologi och föreställningar om hur människor bör påverkas och på vad sätt de bör påverkas..

. .ib“r\u .i-(nnn.

Makthavare väljer påverkans- Makthavare väljer oroani-V

metoder utifrân sina sationsstrukturer utifrån trosföreställningar sina trossystem ›{ «. ç-Eiwm-V.

FIÅU(I14lUllUZ§3

7 3 Påverkan som individen utsätts Strukturella betingelser för i syfte att sitt som gäller för situationanpassa beteende till vissa detaljer erna och som individen

i situationen ett rationellt ensam inte kan påverka på

sätt. Påverkan via information, utbildning, propaganda m m.

1 2 Individens Individens livssituationer attityder,

kunskaper, trossystem, på jobbet, på motorvägen,

behov etc på fritiden etc personlighetsdrag,

kutñwwe

X

Individens Försök att hålla balans mellan olika krav i situationerna och kunskap och vetskap om vad han g i egentligen borde eller inte borde göra i

sou 1982:32 57

I situationen finns människor med sina personiiga egenskaper (1) som befinner sig i arbetssituationer, vi1ka ti11 stor dei är resuitatet

av förhåiianden som individen inte kan påverka (2). Hur beter sig

individen? Det beror givetvis på huruvida han anser att han kan

påverka sin situation.

Strukturelia betingelser som individen inte kan påverka i sin arbets-

situation är t ex effekter av administrativa e11er tekniska system och produktionsprocesser, hjälpmedei som hans överordnade använder sig av för att styra honom, t ex aviöningssystem, typ av arbetsiedning, pianeringssystem, sätt att organisera arbetsfiöden osv.(3 och 4).

Besiutsfattare (5) utgår i sin toikning av underordnades situation

ifrån kunskaper och trossystem som ofta inte a11s överensstämmer med objektiva fakta om såväi arbetssituationen som även mänskiiga förutsättningar att kiara av dem (se diskussioner om den s k mänskiiga faktorn). Besiutsfattare har också vaniigen bristfäiliga kunskaper om

hur människor i gemen är beskaffade, som hur människor i gemen

kan påverkas genom olika typer av styrning exempeivis genom att ge information e11er genom att utbi1da.

Utifrån dessa trossatser och bristfäiiiga kunskaper om hur arbetssituationen ter sig för den enskiida människan försöker bes1uts-

fattaren påverka individen så att han beter sig såsom besiutsfattaren

tycker att han borde bete sig (6 och 7). De vaniigaste sätten att

försöka påverka är att informera, utbiida, ieda, propagera.

Människan i underordnad stä11ning jämför dessa informationer och instruktioner med sin faktiska situation (2), med sina tidigare

erfarenheter. Inför det tvång som finns i de struktureiia betingei-

serna i sin arbetssituation försöker individen att uppnå en för honom

acceptabei jämvikt (8).

Mode11en utpekar besiutsfattaren som en mycket viktig mottagare av

information om arbetsmiijöförhåiianden.

Kapitei 9

ALTERNATIVET: INFORMATION SÅSOM ETT LED I FÖRÄNDRINGSARBETET

Sedan siutet av 60-taTet har Titteraturen om förändringsarbetet i organisationer, den s k organisationsutveckiingen, växt i Sverige, inspirerad av den nordamerikanska organisationsteorin. Amerikanska forskare, en av de mäst kända i detta sammanhanget Ch Argyris, hade börjat intressera sig för beteendevetenskapiiga fakta om männsikors reaktioner i organisationsmiijöer. Dessa nya organisationsteorier mötte dock i Sverige snart ett motstånd från bi a fackföreingar, som menade att man här aiitför ensidigt fokuserade de anstäildas beteen-

den och i stor utsträckning bortsåg från det faktum att det finns

maktstrukturer i organisationer som motverkade eventueiia strävanden att via organisationsutveckiingen i denna nordamerikanska tappning kunna åstadkomma väsentiiga förändringar i företag och förvaitningar i riktning mot exempeivis en fördjupning av företagsdemokratin (Leymann 1978).

Under inflytande av svenska försök att fördjupa företagsdemokratin utveckiades i Sverige under senare häiften av 70-talet aiternativa arbetsmetoder som kompietterade de amerikanska på så sätt att man fokuserade fördeiningen av infiytandet i organisationer. I dessa försök utgick man ibaind ifrån pedagogiska synsätt. Man menade då att organisationsutveckiing i syfte att demokratisera är en pedagogisk process. FöTjakt1igen utgick man bi a ifrån pedagogiska teorier och iniärningspsykologin, när man föresiog koiiektiva arbetsformer som innebar deis att de anstä1Tda kunde ackumuiera nya kunskaper, de1s att de kunde använda dessa nya kunskaper för att sktivt de1ta i ett

förändringsarbete. Exempei på sådana försök finns beskrivan hos Sköid

m fT (1979), K-konsult (1979), Leymann & Andersson (1980).

1982:32 69 sou

Arbetsmiljöarbete som ett förändringsarbete

Målet för ett förändringsarbete inom arbetsmiljöerna bör inte bara vara en radikal minskning av olycksfallen och yrkessjukdomarna, såväl somatiska som psykiska. Kravet måste givetvis även knyta an till de visioner som av fackföreningarna brukar skisseras som allmänna mål för en människovärdig livskvalitet och införandet av demokrati inom arbetslivet. Hos LO (1971) kan detta uttryckas t ex på detta sätt (sid 51):

Har demokratins grundvärderingar en gång accepterats som riktlinjer för samhällets förändring och utveckling på ett område går det inte

att sätta gränser för dessa värderingar på andra områden. För indivi-

den är livet en helhet. Det finns inte skarpa skiljelinjer mellan arbete, ekonomi, kultur och social ställning och behandling. Sett från den enskildes perspektiv måste frigörelse- och jämlikhetssträ-

vanden pågå ständigt och inom alla sektorer av samhällslivet.

TCO (1975) uttrycker vad detta måste innebära för individen personi fråga om hans eller hennes egen utveckling som människa (sid ligen 12):

Det ses som något självklart och naturligt att barn- och ungdomsåren

ägnas åt kunskapsinhämtning och personlighetsutveckling. Utvecklingsprocessen får emellertid för många ett tvärt slut vid inträdet i arbetslivet. De egenskaper, som skolan försökt utveckla betraktas nu som onödiga, ibland t o m inte önskvärda. Arbetslivet som utveck-

lingsinsatserna inriktas mot utgör inte en naturlig fortsättning på

människans personliga och sociala utveckling.

Tvärtom, kan man tillägga, är det tyvärr så, att många arbetsmiljöer degenererar och skadar människorna såväl fysiskt som psykiskt. Följden kan vara somatiska yrkessjukdomar och psykisk stagnation och bakåtutveckling. Frese, Greif & Semmer (1978) visar detta i sin överblick över forskningen kring psykopatologiska följder av dålig arbetsmiljö.

Om man drar siutsatser från beteendeforskningens kunskapsmassa om möjiigheter ti11 människovärdig iivskvaiitet, så kan man först och främst formuiera krav: i mot denna

ett Förändringsarbetet riktning

1ivskva1itet som inbegriper arbetslivet måste ske på så sätt att de

människor som ska11 ha nytta av förändringen är högst aktiva medskapare av de nya miijöerna. Svenska myndigheter och ofta även sådana

arbetsmarknadsparter, som i stort sett bejakar dessa utveckiingsmâi,

brukar dessvärre ibiand visa en destruktiv förmyndarinstäiining. De nöjer sig vaniigen inte med att bereda vägen mot dessa må] genom utformningen av 1agar och avtai, utan de har då även ambitionen att vägleda människorna i detaij. Effekterna av detta omhändertagande

kan för den enskiide ha samma förödmjukande och emotione11t

avtrubbande effekt som ett jobb vid ett iöpande band.

Vad måste måiet vara för ett förändringsarbete inom arbetsmiijöerna? Rikt1injen bör givetvis vara sådana uttaianden som fackföreningarna gjort och utav vi1ka citerades tvâ härovan. En rad ytteriigare mål kan vi extrahera ur modeilbeskrivningen på sid 8: Människor bör inte enbart ha rätt att 1eva i en arbetsmiijö som ger livskvaiitet, de måste också kunna få kunskaper för att själva vara med an att gestaita sin iivskvaiitet. De utveckiingsmâi som i nämnda mode11 beskrivs

under rubrikerna utveckiingsområdet för kunskaper och färdigheter

samt utveckiingsomrädet för personiighet och attityder kan aidrig

uppnås om människor undervisas teoretiskt e11er får lyssna på vackra

tai. Nej, denna personiighetsutveckiing kan endast b1i ett resuitat av att aktivt vara med i gestaitandet av den önskvärda 1ivskva1iteten. Det är detta som är budskapet i moderna pedagogiska teorier.

Måiet för utveckiingsarbetet inom arbetsmiijöerna (såsom en av

gel arbetsiivet) måste vara bi a personiig utveckiing. Detta måi uppnås

endast, om den enski1de kan medverka aktivt. En tämiigen enhä11ig Iitteratur om psykiska konsekvenser av arbetssituationer pekar, som bekant, just pâ det förhäiiandet att passiviserande arbetssituationer kan vâ11a skador och resu1terar, som framhâiis i den västtyska Iitteraturen, i vad man ka11ar inlärd hjäipiöshet, där de anstäiida

sou 1982:32

visar beteenden. Att i detta iäge iåta förändringsexperter depressiva ta över och 1âta dessa utveckia och introducera modernare arbetsorganisationer innebär ju återigen att de berörda anstä11da b1ir objekt för dessa strävanden, dvs de förbiir passiva. Detta resonemang gä11er

även för arbetsmi1jöarbetet. Det har man också på sina hå11 insett

och börjat ta1a om att aktivera de anstä11da.

Hur aktiverar man?

Låt oss studera detta märkiiga fenomen genom att granska ett Iitet de1område i det: De ständiga strävandena att aktivera de obefordrade arbetstagarna.

Om man intervjuar människor som har som yrke att arbeta för förändring (oberoende om det är po1itiker, fackföreningsmän, organisatörer, arbetsmiijöarbetare såsom t ex skyddsingenjörer) e11er om man studerar deras handlingar, så finner man att deras arbetsinsatser för att åstadkomma aktiva människor är att informera, att instruera e11er att de1a ut informationsmateriai.

Frågan är i vi1ken utsträckning man över huvud taget kan aktivera andra människor, såvida den aktivitet man vi11 att andra ska11 visa,

ska11 vara uttryck för ett djupare engagemang i någon fråga. Informa-

tion och även utbiidning ensam räcker knappast ti11 för att väcka de anstäildas engagemang för att bidra med egna insatser i arbetsmiljöarbetet. teorier som handiar om motivation be- Arbetspsyko1ogiska skriver de förutsättningar som måste finnas för att ett sådant engakunna infinna sig. Även inom skyddsarbete gä11er att gemang ska11 motivation för att 1ägga ner en arbetsinsats och att visa engagemang

i arbetet beror på bi a den upp1evda möj1igheten ti11 infiytande. Dvs

individen bedömer huruvida det är iönt att engagera sig och om inte den egna arbetsinsatsen trots a11t behöver befaras komma att bii bortkastad möda. Aktivering sker bäst därigenom att man skapar sådana mi1jöer och arbetssituationer så att människor finner det iönande att intressera sig (och utsikten att verkiigen kunna förändra en situation iönande).

är

72 S()lJ 1982:32

En aktiverande insats innebär:

att man sprider kunskap om sakförhâllanden att man skapar organisatoriska redskap genom vilka man kan slussa problem för utredning och beslut 0 att man tränar människor i hur man använder sig av sina kunskaper och hur man använder sig av en skyddsorganisation på ett effektivt sätt 0 att man lär ut metoder för gemensam probleminventering, -analys och -lösning 0 att man tränar människor i att delta i en beslutsprocess.

Därutöver måste det finnas reella möjligheter till medinflytande.

9.3 Information vid förändringsarbete

Vi måste tala om ett förändringsarbete då vi syftar till att skapa förutsättningar för en arbetsmiljö med minimerade risker. I dessa sammanhang är informationsarbete, propaganda och pedagogiskt arbete alltid förändringsinriktade åtgärder.

Vad har nu dessa kapitel om attityder, gruppnormer, organisationers beslutsstrukturer och modellen över förändringsområden m m med informationens betydelse för riskbeteendet att göra?

Information har en alldeles överväldigande betydelse i det avseendet att en ömsesidig information, dvs en kommunikation, är den enda

egentliga möjligheten som människor har för att åstadkoma kollektiva

åtgärder. Och märk väl, att jag talar om information. Så ömsesidig

som information inom arbetsmiljöarbetet vanligen hanteras, så får den karaktären av instruktion eller övertalning eller annan form av enkelriktad kunskapsöverföring. Sådan information är, som vi sett, ofta ganska ineffektiv i en rad olika avseenden.

En infonnation som skall vara led i ett förändringsarbete, måste utformas i samklang med övriga förändringsåtgärder, som - enligt vad som framkom i de föregående kapitlen - kan vara av skiftande slag. Informationen måste ha egenskaper och måste syfta på effekter av följande slag: 0 information måste kunna varseblis 0 information måste kunna förstås 0 information måste leda till nya kunskaper hos mottagaren o vilket måste leda till en beredskap att tillämpa denna nya kunskap och omsätta den i handling o vilket förutsätter att arbetssituationen är sådan att en annorlunda handling är över huvud taget möjlig o samt att handlingen kan utvärderas i kollektiva dialoger så att

nya erfarenheter kan utvinnas.

Den i denna uppsats citerade litteraturen visar i rätt så stor utsträckning att information kring arbetsmiljörisker inte fungerar i en

rad situationer. Detta berättigar frågan vad man egentligen menar med

information - dvs begreppet information är (i likhet med begreppet attityd) inte tillräckligt definierat. När man undersöker informationens effektivitet i arbetsmiljöfrågor - är det då över huvud taget

information det är fråga om? Om svaret på frågan huruvida informa-

tionen var effektiv är nej - berodde det då på, att det man undersökte, egentligen inte förtjänade att kallas för information eller

berodde det på att den inte var tillräcklig och skulle ha behövt

kompletteras med ytterligare andra åtgärder? Vad menar man egentligen med information? 0 Att man vill ge upplysningar om något? o Eller att man vill ge rekommendationer för åtgärder? o Innebär informationen att man rätt och slätt talar om att något är farligt eller motiverar man sina påståenden genom att informera om varför det är farligt och när? 0 Vill man dessutom ge anvisningar om hur man gör för att handla situationsanpassad i den farliga situationen? 0 Eller innehåller informationen rentav anvisningar till hur den anställde själv kan handla för att i samarbete med andra förändra sin situation delvis eller i grunden?

Som vi ser kan allt detta kallas för information. Men halten i informationen har vitt skiftande karaktär därför att målen är olika. Om vi uttrycker oss i termer av handlingsorientering, så har information som bara ger upplysning den mest obefintliga handlingsorientering,

emedan det sistnämnda alternativet här ovan är rikast på en sådan

orientering.

Det finns fog för antagandet att den mesta informationen i arbetsmiljösammanhang är av typen “ge upplysning. Olycksfallsforskare

påpekar ofta att informationen visserligen talar om att något är

farligt, men att den inte innehåller upplysningar om handlingsalternativ (se t ex Lindström & Sundström-Frisk 1975). Den observation som Kronlund & Jensen (1974) gör, nämligen att information om risker, ja

att hela skyddsarbetet, är kompensatoriska åtgärder som man till-

griper därför att man inte anser sig ha råd att investera i säker teknologi eller i säkra produktionssystem, denna observation bör också beaktas i detta sammanhang. Den kritik som kan riktas till beslutsfattare som väljer produktionssystem och teknologi är den, att de förlitar sig för mycket på riskinformation och skyddsarbete som kompensatorer för säkerhet i systemen - och att de därvid väljer informationstyper som innehåller minsta möjliga handlingsorientering.

Det krav som man kan ställa på information som ett led i skyddsarbetet måste vara 0 att informationen får en betydligt starkare handlingsorientering 0 att informationen kompletteras med strukturförändrande åtgärder så att de anställda får reella handlingsmöjligheter (strukturförändringen kan då gälla arbetsorganisationen, styrmedel, beslutsorganisationen osv) 0 att de anställda tränas i att aktivt delta i förändringsarbetet.

Detta är tillika de förutsättningar som behövs för att människor självmant skall bli aktiva.

sou 1982:32 75

Mot en handlingsorienterad tvåvägskommunikation

Sköld m fl (1979) talar i sin rapport om vuxenutbildning och vardagsinlärning om behov av aktiv inlärning för att åstadkomma handlingsberedskap och medbestämmande. Tidigare har jag nämnt att sådana mål enbart kan uppnås om de anställda tillåts vara aktiva medskapare av sina arbetsmiljöer.

Detta kollektiva förändringsarbete måste följa samma arbetsfaser som är välkända från andra områden för kunskapssökning. I en tidigare skrift har föreslagits följande faser vid kollektivt förändringsarbete (Leymann & Andersson 1980):

1 Gemensamma diskussioner om deltagarnas förväntningar om behov av och mål med förändring, förväntningar och farhågor beträffande former för ett samarbete mot en förändring.

2 Probleminventeringen bygger på att vgrig deltagare beskriver de

problem han eller hon har eller ser. Dessa enskilda problem - som på detta vis förs på tal - sammanställs till problemlistor.

3 Problemen på listorna diskuteras och deltagarna avgör om de

själva kan ta hand om att lösa problemen eller mn de måste

delegeras uppåt i organisationen.

4 De problem, som man själv tar hand om eller samarbetar med andra instanser om, sorteras med hänsyn till orsaksområden (t ex kan modellen över förändringsområden på s 8 användas). 5 En sådan sortering underlättar val av förändringsmetod, som ju måste ske nivåtroget. 6 Enskilda förändringsprojekt kan numera planeras. Grupper av deltagare beslutar om i vilken utsträckning de vill anlita experter som finns inom organisationen.

Det bör framhållas att med deltagare menas här de anställda. Till-

vägagångssättet liknar här mycket en studiecirkel. Studiecirkel-

metoden som problemlösningsmetod för grupper av anställda tillämpades

för första gången i Sverige av SAF i slutet av 60-talet. Med denna

metod hade man goda framgångar vid förbättringar av arbetsrutiner i tjänstemannamiljöer.

10 SLUTSATSER

Jag vill dra en rad slutsatser utifrån denna genomgång av informationens betydelse för riskvarseblivning och riskbeteende.

1 För att kunna påverka beteendet torde det sällan räcka med enbart information om riskerna.

Informationen måste kompletteras med åtgärder som underlättar för de anställda att förändra sitt riskbeteende. Organisations- och produktionsstrukturen torde vara sådana faktorer som oftast måste förändras så att ett annorlunda beteende kan tillämpas.

3 Information om sådana förhållanden som diskuteras i denna uppsats måste i mycket stor omfattning ges till beslutsfattare och informatörer.

4 I stället för att lägga upp informationskampanjer med målet att vilja påverka människors attityder, bör de läggas upp med målet att vilja påverka människors beteende. Det måste misstänkas att fokuseringen av de anställdas attityder i dessa sammanhang är en bekväm utväg för beslutsfattare i det man kan låta påskina att mängden olycksfall, och yrkessjukdomar i första hand har ett samband med människors attityder mot ett säkrare arbetsbeteende. Så är generellt inte fallet. Det är snarare så, att människors handlingsmöjligheter är mycket begränsade, därför att ett riskbeteende frammanas av faktorer i omgivningen. En fokusering av människors handlingar i stället för deras attityder skulle också medföra att bristerna i handlingsmöjligheterna klarare mejslades fram.

5 Bättre utbildning i kommunikation för forskare och i arbetsmiljökunskap för journalister skulle antagligen minska förekomsten av förvirrande information.

sou 1932:32 77

LITTERATURLISTA

Bäcklund-Svensson E & Pauisson S, 1980. Forskningsomräde: Skyddsorganisationens uppbyggnad och funktion.

Skyddsorganisationens

ro11 och funktionssätt. ASF-hearing med forskare. Stockho1m, Arbetarskyddsfonden.

Cazamian P, 1970. Recherche communautaire sur ia securitê. Carbonnage de France, Documents Techniques no 3.

Dagens Nyheter, 1981. Skräckkampanj mot ökat haschmissbruk. 14 jan 1981. s 5.

Faverge J M. 1970. Lhomme Agent dInfiabi1itê et de Fiabi1itê.

Ergonomics, v01 13 nr 3, s 301-327.

Frese M, Greif S & Semmer N, 1978. Industrielie Psychopath01ogie. Bern, Ver1ag Hans Huber.

Gardeii B, 1976. Arbetsinnehåii och 1ivskva1itet. Stockho1m, Prisma.

Janis J.L, 1969. Personality. Dynamics, deve1opment and assessment. New York, Harcourt, Brace & worid Inc.

1979. Arbete - K-konsuit, i gatumiljö arbetsp1atsträffar. Stockhoim, Arbetarskyddsfonden.

Kroniund J & Jensen I-L, 1974. Löneform och o1ycksfa11. En teoretisk referensram och undersökningsdesign. Forskningsrapport nr 8 från Linköpings Högsk01a, Ekonomiska instiutionen.

LO, 1971. Demokrati i Rapport ti11 LO-kongressen 1971.

företagen.

Stockhoim, Prisma.

LO, 1979. Ackorden kan vara orsak ti11 mobbning. L0-tidningen nr 3/1979.

Lennerlöf L, 1980. Arbetsmiljön ur psykologisk och sociologisk synvinkel. En introduktion till beteendevetenskaplig arbetsmiljöforskning. Avesta. Liber Förlag.

Leymann H. 1978. Kan arbetslivet demokratiseras? Om vikten av att se demokratiseringen som en inlärningsprocess. Stockholm, Stockholms universitet, pedagogiska institutionen. IAN-rapport nr 222. Ny upplaga hos PA-rådet 1981.

Leymann H, 1981. 24 Stockhom,

skyddsingenjörer.

arbetarskyddsstyrelsen.

Leymann H & Andersson K, 1980. Att jobba med förändring. Stockholm, Pedagogik & Produktion AB.

Lindström K-G & Sundström-Frisk C, 1975. Faktorer som gâverkar

användning av personlig skyddsutrustning - en studie inom

skogsbranschen. Stockholm, arbetarskyddsstyrelsen.

Maguire A, 1978. Psychic Possession among Industrial workers. Ing

Lancet 18 Febr. 1978.

Moxnes P, 1978. Laering i arbeidsmiljöet. Oslo, Norsk Arbeidsgiverforening.

Pettersson B & Östberg 0, 1975. Olika personalkategoriers bedömning

av riskerna vid fällning. Stockholm, Forskningsstiftelsen Skogsarbeten .

Pfeifer C M et al, 1974. An Evaluation of Policy Related Research on Effectiveness of Alternative Methods to Reduce Occupational Illness and Accidents. Springfield, US Department of Commerce.

Seligman M E P, 1975. Helglessness. San Francisco, Freeman.

Skinner B F, 1974. About Behaviourism. London, Jonathan Cape.

sou 1982:32 79

Skö1d - M m fi, 1979. Vuxenutbi1dning vardagsinlärning. Slutrapport. Stockhoim, Brevsko1an.

Sundström-Frisk C, 1978. Styrfaktorer vid riskfy11t arbetsbeteende.

Sveriges Skogsvårdsförbunds Tidskrift, nr 76:1-2.

Sundström-Frisk C, 1980. Upprätte1se åt o1ycksfåg1e1n? Arbetsmiljö 10/1980. Stockho1m.

Surry J, 1977. Industria1 Accident Research. Toronto, Labour Safety Counci1 Ontario Department of Labour.

Vi11kor i arbete - en skrift TCO, 1975. om persona1po1itik. Stockholm, TCO.

Thorsrud E & Emery F E, 1969. Medinfiytande och engagement i arbete. Norska försök med sjä1vstyrande grupper. St0ckho1m,

Utveck1ingsrädet.

Voster F, 1974. Phänomen Stress. Frankfurt, Büchergi1de Gutenberg.

Zohar D, Cohen A, Azar N, 1980. Promoting Increased Use of Ear

Protecters in Noise Through Information Feedback. Human Factors 22(1). N 69-70.

Östberg 0, 1980. Anteckningar inför SKO-gruppens hearing. Skyddsorganisationens ro11 och funktionssätt. ASF-hearing med forskare. Stockh01m, Arbetarskyddsfonden.

S()1J 1982:32 81

VILKA BEHÖVER INFORMATION OM ARBETSMILJÖRISKER OCH SKYDDSÅTGÄRDER? - en sekretariatspromemoria

av Ylva Tivêus Ulla Åhs

VILKA BEHÖVER INFORMATION OM ARBETSMILJÖRISKER OCH SKYDDSÅT- GÄRDER?

Vilka behöver information om arbetsmiljörisker? Hur till godoses deras informationsbehov? Vilka grupper i samhället är särskilt viktiga att nå med information om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder? Varför är de så viktiga. Behöver information riktad till olika grupper utformas på olika sätt? Detta är några frågor som utredningen om information rörande risker i arbetsmiljön ställt till en vid krets av personer som är aktiva inom arbetsmiljöområdet, dvs, arbetmarknadens organisationer, skyddsorganisationer, företagshälsovård, institutioner för utbildning och forskning samt myndigheter. I kretsen finns företrädare för både arbetsgivare och arbetstagare.

Svaret på frågorna är inte enkelt. Vissa grupper löper i sitt arbete större risker än andra. Andra har av olika skäl svårt att förstå och utnyttja information som finns eller nås normalt inte av utbudet av information om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder. Nämnas kan t ex stora grupper korttidsutbildade människor som inte fått tillräckliga förutsättningar för att tillgodogöra sig information. De som i sitt arbete kraftigt påverar hur arbetsmiljön för andra utformas har en nyckelroll i arbetet för sund och säker arbetsmiljö, liksom människor som har till uppgift att på ett eller annat sätt informera andra om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder.

Man kan också definiera olika målgrupper efter vilken

funktion eller ställning de har i arbetsmiljöarbetet.

Följande grupper har på olika sätt behov av information om arbetsmiljörisker och och bör därför

skyddsåtgärder

uppmärksammas vid planering av informationsinsatser.

84 _

- i arbetslivet Grupper - som förbereder Grupper sig själva eller andra för arbetslivet - med Grupper speciella uppgifter i arbetsmiljöarbetet - som av andra orsaker behöver vara insatta Grupper i arbetsmiljöfrågor

Grupper i arbetslivet Arbetsmiljölagen och de olika arbetsmiljöavtalen anger bland annat rättigheter och skyldigheter för arbetsgivare och arbetstagare samt för skyddsombud, ledamöter i skyddskommittêer m fl. Arbetsgivarna har t ex ansvar för arbetsmiljöns beskaffenhet för information, instruktion och utbildning till de anställda. Arbetstagarna ska medverka till en tillfredsställande arbetsmiljö. De ska också utse skyddsombud. Företagshälsovårdens personal är experter som ska biträda arbetstagare och arbetsgivare i skyddsarbetet.

Det lokala skyddsarbetet bygger på ett samspel mellan dessa parter och grupper. Det är därför viktigt att information om arbetsmiljöfrågor riktas till alla i arbetslivet. Informationen måste dock anpassas efter respektive grupps behov och förutsättningar.

Den ansvarsfördelning som gjorts i arbetsmiljölagen har varit utgångspunkt för följande översiktliga redogörelse för vilka informationsbehov som de i arbetslivet verksamma kan ha. Först behandlas - arbetsarbetsgivare ledningens informationsbehov, därefter informationsbehovet hos skyddsombuden, skyddskommitteledamöterna och andra fackligt förtroendevalda samt slutligen informationsbehovet hos arbetstagare i övrigt.

l.l - Arbetsgivare arbetsledning

Arbetsgivare ska enligt arbetsmiljölagen vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. Däri ligger också ansvaret_för att informera arbetstagarna så att de kan undgå risker i arbetslivet.

Genom att arbetsgivarna utformar och påverkar andras arbetsmiljömrhar de en självklar nyckelroll vad gäller information om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder. Vissa av dem, särskilt småföretagare och ensamföretagare, kan dock vara svåra att nå med information via gängse kanaler.

Vilken av arbetsmiljöinformation olika personer med typ arbetsgivaransvar behöver beror på inom vilken verksamhet de arbetar. Verksamhetens art och organisation samt vilken ställning personerna har i företagen påverkar också behovet av arbetsmiljöinformation.

Företagsledning, politiker med arbetsgivaransvar i kommuner och landsting, verksledningar m fl kan därför ha svårt att själva vara informerade i detalj i alla de olika arbetsmiljöfrågor som förekommer inom det i alla olika arbetsmiljöfrågor som förekommer inom det egna verksamhetsområdet. I stora företag och organisationer har arbetsgivaransvaret för arbetsmiljöfrågorna därför ofta delegerats inom organisationen. Detta gäller till exempel stora företag inom tillverkningsindustrin, kommuner och landsting samt vissa statliga verk.

i småföretag har ofta inte resurser att Arbetsgivare aktivt hålla sig informerade om och uppmärksamma de som finns i arbetsmiljöfrågor. Många småförpliktelser har inte heller tillgång till de kanaler företagare utanför företagen för att hämta in arbetsmiljöinformation som de större företagen använder. Många småföretag

86 S()IJ 1982:32

är därtill utan företagshälsovård och står utanför de olika intresseorganisationer som förser sina medlemmar med arbetsmiljöinformation, såsom t ex arbetgivareförbund och branschorgan. Många småföretag saknar skyddskommittê. Företag med färre än fem anställada har inte heller alltid skyddsombud.

Den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd är skyldig att i vissa avseenden följa vad som föreskrivits i arbetsmiljölagstiftningen, bl a i fråga om tekniska anordningar och ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall. Ensamföretagaren är liksom småföretagen en grupp som är svår att nå med information. I regel står de utanför de gängse informationkanalerna och får troligen mycket lite information om arbetsmiljöfrågor utöver vad som förekommer i massmedia.

Arbetsledarna har en särskilt utsatt roll. De leder det dagliga arbetet men förfogar inte alltid över resurser för att på bästa sätt förebygga olycksfall och ohälsa. Arbetsledare i den löpande verksamheten har ett stort reellt ansvar för en säker arbetsmiljö och en central roll som informationsförmedlare. De ska föra information om risker vidare till de anställda. En viktig förutsättning för detta är att arbetsledarna har tillräckliga kunskaper.

Många arbetsledare uppger att de har svårt att få tag på den information de behöver och även svårt att förstå den information som finns. Framför allt upplevs regler och föreskrifter som svårtolkade. En svårighet ligger i att få överblick över vad som gäller för den egna verksamheten, en annan att omsätta generella regler och tillämpa dem på rätt sätt i det enskilda fallet.

Oklarhet i ansvarsfördelning, ovana vid att hantera arbetsmiljöfrågor samt bristande kunskaper om arbetsmiljörisker hos personer i mellanställning hämmar arbetsmiljöarbetet.

1.2 skyddskommittêledamöter och andra Skyddsombud, fackligt förtroendevalda

är den grupp som särskilt utpekas i den Skydddsombuden stora information och utbildning i arbetssatsning på som genomförts sedan 1970-talet. Detta har miljöfrågor sin förklaring i den nya och förstärkta ställning skyddsombuden gavs då arbetsmiljölagen kom till. Skyddsombuden har en viktig roll när det gäller att informera arbetskamraterna i arbetsmiljöfrågor.

Man brukar räkna med att det finns ca 120 000 skyddsombud. Av dessa finns 91 000 inom LO, 24 000 inom TCO, 2 000 inom SACO/SR och 2 000 inom fackförbund. Det finns ca 15 000 d v s skyddsombud som har huvudskyddsombud, samordningsansvar för en arbetsplats eller ett fackligt antal skyddsområden på större arbetsplatser. För de mindre arbetsplatser som inte har lokal skyddskommittê eller finns regionala skyddsombud, totalt skyddsombud ca l 500.

Eftersom och skyddskommittêledamöter är skyddsombud förtroendevalda är de utsedda på mandatperioder, i re- 2-3 som företräder i gel år. De personer arbetstagarna arbetsmiljöarbetet byts således ganska ofta. Uppskattär ca en tredjedel av skyddsombuden och skyddsningsvis kommittêledamöterna nya i sina uppdrag varje mandatperiod. Detta innebär att det finnsxett ständigt behov av information och utbildning i arbetsmiljöfrågor för skyddsombuden.

Även andra fackliga företrädare som ledamöter av skyddskommittêer, och klubbstyrelser har anpassningsgrupper vissa uppgifter i arbetsmiljöarbetet.

De förtroendevalda och då i främsta hand skyddsfackligt ombuden har en viktig roll i att förmedla information om arbetsmiljöfrågor. Arbetstagarna ska kunna vända sig

88 S()lJ 1982:32

till sina representanter i och få arbetsmiljöarbetet svar på frågor om förhållanden i De ska arbetsmiljön. också via skyddsombuden kunna kräva att förhållandena som upplevs som otillfredsställande i arbetsmiljön åtgärdas, och att skyddsombuden ser till att om frågor risker och skyddsåtgärder behandlas. Allmänt att gäller de anställda har stor tilltro till den information som erhålls av.skyddsombuden och de av hälsorisbedömningar ker som de göf. Typen av som de arbetsmiljöinformation fackliga företrädarna behöver beror givetvis inom på vilken Verksamhet de arbetar. och Huvudskyddsombud skyddsombud som arbetar i en verksamhet med olika många miljöproblem har ofta svårigheter att hålla informerad sig om alla som är aktuella för den arbetsmiljöfrågor egna arbetsplatsen.

Regionala skyddsombud som kan utses för arbetsställen där skyddskommittê saknas, samt d v s ensamskyddsombud, skyddsombud på små arbetsplatser med bara ett skyddsombud, måste likaså behärska många olika av arbetstyper miljöproblem.

Även andra fackliga företrädare som ledamöter av anpassningsgrupper och klubbstyrelser har vissa i uppgifter arbetsmiljöarbetet.

Fackliga företrädare ska kunna bevaka att arbetsmiljöarbetet följer givna föreskrifter och att arbetsmiljöproblem åtgärdas. De ska också vara pådrivande i arbetsmiljöarbetet genom att fortlöpande ställa krav förpå bättringar av arbetsmiljön. För detta är det speciellt viktigt att de har möjligheter att och bli inforfölja merade om resultatet från och utarbetsmiljöforskning vecklingsverksamhet inom området.

Enligt arbetsmiljölagen ska på arbetsställe där minst 5 anställda regelbundet sysselsätts utses ett eller flera skyddsombud och på arbetsställe med mer än 50 anställda en skyddskommittê. Om arbetstagarna begär det ska även skyddskommittê utses för mindre arbetsställen. I skyddskommittên har arbetstagarna majoritet och företräds av skyddsombud och andra personer som är fackligt förtroendevalda. Arbetsgivaren företräds i regel av personer i arbetsledande ställning på olika nivåer.

I arbetsmiljölagen kapitel 6 § 9 regleras skyddskommittêns uppgifter.

Skyddskcunüttê ska planera och övervaka skyddsarbetet på arbetsstället. Den ska noga följa utvecklingen i frågor sm rör skyddet not ohälsa och olycksfall samt verka för tillfredsställande skyddsförhâllanden. I skyddskommittê ska behandlas frågor cnlföretagshälsovård, frågor om planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser och arbetnetoder liksan användning av änr nen sm kan föranleda ohälsa eller olycksfall samt frågor om upplysning och utbildning rörande arbetsmiljön.

Skyddskommittên och de fackliga företrädarna, i första hand skyddsombuden lokalt på arbetsställen, har därmed ett stort behov av att få information vid vissa speciellt strategiskt viktiga tillfällen, särskilt när beslut ska fattas om ny arbetsorganisation, nya arbetsmetoder, inköp av maskiner, redskap, kemiska produkter etc.

Viktiga förutsättningar för att arbetsmiljöfrågor ska behandlas på ett bra sätt är att linjeorganisationen och skyddsorganisationen har ett intimt och väl fungerande samarbete och utbyte av information.

90 S()lJ 1982:32

1.3 Arbetstagare i övrigt

Varje arbetstagare bör oavsett bakgrund ha allmänna kunskaper om t ex arbetsmiljölag och arbetsmiljöavtal. Varje arbetstagare ska också kunna tillämpa föreskrifter och instruktioner som gäller för deras arbetsplatser och vilka skyddsâtgärder som han eller hon ska vidta för att förebygga olycksfall och ohälsa. De ska också veta till vem de kan vända sig vid problem av olika slag i arbetsmiljön

Som arbetstagare utsätts man för risker i arbetsmiljön och drabbas i många fall av arbetsskador. Man behöver därför kunskaper för att kunna skydda sig själv, förebygga arbetsskador samt aktivt delta i arbetsmiljöarbetet. Det är viktigt för arbetstagarna att även få del av kunskaper om misstänkta risker även om de inte är vetenskapligt bevisade eller bedömda i myndigheternas föreskrifter.

Arbetstagarna utgör en stor och heterogen grupp. 1981 fanns det 4,2 miljoner arbetstagare i landet. Utifrån de kriterier som inledningsvis behandlats kan man dock tala om dels speciella riskgrupper, dels grupper som av olika skäl är särskilt sårbara på arbetsmarknaden.

§Es9isll§_§i§E9E99psz Vilka grupper arbetstagare är mest utsatta för risker? Det kan man utläsa genom att studera statistik över arbetsskador och sjukfrånvaro.

Risken för att drabbas av en arbetsskada beror av vad man arbetar med. Höga olycksfallsrisker finns t ex inom tung tillverkningsindustri och mineralbrytning. Trots att kunskap finns om vad som förorsakar olyckorna har antalet arbetsolyckor totalt varit ungefär lika högt under många år. Inom vissa branscher har visserligen arbetsskadorna minskat. I andra har de i gengäld ökat.

Arbetsskador är vanligt inom gruvindustri, metallverksindustri, livsmedelsindustri, trävaruindustri och byggnadsverksamhet. sjukfrånvaron är hög i jordbruk och skogsbruk m m, gruv- och stenindustri m m samt bland enskilda vissa näringsgrenar.

Arbetareinom LO-SAF-området och anställda vid landsting som ej är tjänstemän har högst sjukfrånvaro om man betraktar sjukfrånvaron per avtalsområde. De som arbetar med tunga lyft, ensidiga arbetsrörelser samt olämpliga arbetsställningar och vibrationer har tre gånger fler sjukpenningar per år än bland dem som inte utsätts för dessa belastningsfaktorer.

Vidare har de yrkesgrupper som besväras av gas, damm, rök eller dimma avsevärt högre antal sjukpenningdagar jämfört med dem som inte berörs av dessa luftföroreningar. De yrkesgrupper som speciellt drabbas av dessa besvär återfinns inom järn, stål- och metallverken.

Frisörer, bagare, målare och betongarbetare hör till de yrkesgrupper som drabbas hårdast av hudsjukdomar. När det gäller frisörer och målare är det uppenbart att starka kemikalier är orsaken. Målare har dessutom oftare än andra grupper förtidspensionerats på grund av psykiska sjukdomstillstånd med skador på nervsystemet. Vidare kan nämnas att bl a poliser och vårdpersonal inte sällan upplever sina yrken som psykiskt påfrestande.

I sammanhanget bör också nämnas de som arbetar med arbetsuppgifter som bedömts som så riskfyllda att minderåriga inte får utföra dem enligt arbetarskyddsstyrelsens kungörelse om mindreåriga i arbetslivet. Det är t ex arbeten med vissa maskiner, skärning och svetsning, arbeten med farliga ämnen m m.

Många arbetstagare är utsatta för en snabb förändring av sin arbetsmiljö genom att ny teknik införs. De kan

92 S()lJ 1982:32

också betraktas som riskgrupper. Förändringen kan innebära att arbetsmiljörisker undanröjs men de kan också leda till att påfrestningarna ökas eller att arbetet blir stressigt eller enformigare eller ensammare. Verkstadsindustri, lagerhållning och transport samt kontorsarbete är områden där ny teknik troligen kommer att tas i anspråk och kraftigt förändra arbetsförhållandena under kommande år.

§ê§äê§ê_9§29ps§ Med sårbara grupper avses personer som av olika skäl behöver särskild anpassning av arbetsmiljöinformation för att kunna nås och tillgodogöra sig den. Personer som är ovana i arbetet och personer som har dåliga kunskaper i svenska, olika handikapp m m kan ha svårt att tillgodogöra sig den information som finns och sprids genom vanliga kanaler. Andra kan vara svåra att nå med information beroende på att de t ex arbetar i småföretag, på utspridda arbetsplatser, i social isolering m m.

Personer som nyligen börjat sitt arbete känner helt naturligt inte till de risker som arbetet kan innebära. Speciellt utsatta är de som är nya på arbetsmarknaden t ex ungdomar och invandrare. För många människor innebär också byte av arbete nya och ovana arbetsförhållanden och därmed ökade risker.

Omkring 5 % av arbetskraften i Sverige är utlänska medborgare. Språksvårigheter ibland i kombination med annan kulturell bakgrund och utbildning än svenskar har gör att invandrare är en grupp arbetstagare för vilka kraven på en för den enskilde förståelig information om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder kan vara speciellt svåra att tillgodose.

Utbildning och vana att läsa betyder mycket för förutsättningar att tillgodogöra sig information. Det finns stora grupper i arbetslivet som har svårt att förstå

och tolka skriftlig information. De kan också betraktas som sårbara grupper.

Personer med nedsatt syn och hörsel hör också till dem som kan ha svårt att tillgodogöra sig information. Det finns i Sverige i åldrarna 16-64 år ca 300 000 hörselskadade personer. Av dessa räknar man med att ca 200 000 finns i arbetslivet. Antalet synskadade är ca 45 000 i åldrarna l6-64 år. Av dessa finns uppskattningsvis ca 9 000 i arbetslivet.

Människor som av olika skäl är socialt isolerade i sitt arbete är en annan grupp som kan ha svårt att nås av och utnyttja arbetsmiljöinformation. Social isolering kan uppstå på grund av ensamarbete, men också på grund av sociala problem av olika slag t ex samarbetssvårigheter, missbruksproblem, långvarig sjukdom m m. Att uppskatta storleken av dessa grupper är svårt.

2. Grupper som förbereder sig eller andra för arbetslivet

Det är genom utbildning i skola, högskola och arbets-

marknadsutbildning grundkunskaperna om arbetsmiljörisker,

skyddsåtgärder samt rättigheter och skyldigheter i arbetslivet bör förmedlas. Eleverna i utbildning ges också vägledning inför val av vidare utbildning och yrke. Kunskaper om arbetsmiljöförhållanden påverkar valet och är i många fall väsentliga för att eleverna ska kunna välja yrken som passar de egna personliga förutsättningarna.

Många av dem som befinner sig i utbildning kommer i sitt yrkesverksamma liv att bli arbetsgivare eller få arbetsledande ställning med ansvar att informera och utbilda arbetstagare i arbetsmiljöfrågor. Där finns dessutom många som i sin yrkesverksamhet kommer att utforma och

94 S()lJ 1982:32

påverka den framtida arbetsmiljön för andra.

Lärarnas kunskaper styr vad eleverna lär sig. I det följande redogörs kortfattat för elevers och lärares behov av arbetsmiljöinformation.

2.1 Elever i grundskolan och gymnasieskolan

Alla ungdomar som börjar sitt yrkesverksamma liv bör ha kännedom om arbetsmiljöfrågor och ha ett riskmedvetande så att de inte utsätter sig själva och andra för onödiga risker. De behöver för detta ha fått utbildning i olika arbetsmiljöfrågor i skolorna. Detta är väsentligt för att de ska förstå vikten av den mer specialinriktade utbildning och information i arbetsmiljöfrågor som de sedan får vid introduktionen till arbetsplatsen. Många upplever idag att ungdomarna är dåligt förberedda i olika arbetsmiljöfrågor och att skolorna därför måste lägga större vikt vid detta i undervisningen. LO har t ex fört fram krav på en förstärkt arbetsmiljöundervisning i skolorna. Även företrädare för arbetsgivarna anser detta som väsentligt.

Det ska också påpekas att arbetsmiljölagen i vissa viktiga avsnitt gäller även för dem som genomgår utbildning Eleverna fr o m årskurs 7 i grundskolan ska således enligt arbetsmiljölagen i princip bli informerade på samma sätt som sina lärare om skolan som arbetsplats.

Grundskolan ska förbereda eleverna för arbetslivet genon arbetslivsorientering i undervisningen, praktisk arbetslivsorientering samt skolans studie- och yrkesorierntering (SYO). Arbetsmiljöfrågorna ingår här som en del. Några citat från den nya läroplanen för grundskolan lgr 80 Mål och riktlinjer för grundskolan belyser de mål skolan har att informera eleverna om arbetslivet.

Genom arbetslivsorientering och genom skolans studie- och yrkesorientering ska eleverna tillägna sig kunskap om olika verksamhetsmrâden, arbetsmiljöer, arbetsuppgifter och yrken och m arbetets betydelse för människorna och samhället. De ska skaffa sig insikt i partsförhâllandena i arbetslivet, i de olika synsätt och intressen, sm parterna företräder, och kunskaper m lagar och avtal, om arbetsgivares och arbetstagares rättigheter och skyldigheter, on samband mellan dessa faktorer och om företagsamhetens förutsättningar.

Arbetslivsorientoringen är liksm övrig studie- och yrkesorientering i vid mening en angelägenhet för alla i skolan. Den ska i olika former ingå i skolans Verksamhet från första till sista årskursen och i övergången från skola till arbetsliv. Kunskaper ananietslivet och arbetsmndauxbn kan förvärvas både gmxmlpraktisk verksamhet inom och utm skolan och gendn undervisningen i skolans olika änen.

Förutsättningarna för att målen för arbetsmiljöundervisningen i grundskolans nya läroplan ska kunna uppfyllas är olika i olika skolor och beror mycket på den enskilda lärarens kunskaper och intresse för arbetsmiljöfrågor. Utbildningen av grundskolans lärare i arbetsmiljöfrågor är därför mycket väsentlig och behöver förstärkas.

Gymnasieskolans läroplan omarbetas successivt. De direktiv som gäller för undervisning i arbetsmiljöfrågor är därför olika på olika utbildningslinjer. Alla elever ska dock enligt läroplanen ha fortsatt arbetslivsorientering samt studie- och yrkesorientering.

I de utbildningslinjer som är direkt inyrkesinriktade går arbetslivsorientering som ett särskilt ämne. Dessutom ska undervisningen som en del i yrkesutbildningen innehålla information om de arbetsmiljörisker eleverna kommer att möta i sitt yrke och om hur de ska kunna skydda sig mot dessa.

Följande citat visar innehåll i ämnet arbetslivsorientering enligt läroplanen för gymnasieskolan Lgy 70.

Eleven ska genom studier skaffa sig kunskap m de faktorer san berör samspelet mellan människan och hennes arbete och san är av särskild betydelse för hälsa, effektivitet och trivsel,

96 S()lJ 1982:32

orientera sig om människans fysiologiska och psykologiska förutsättningar och deras betydelse i arbetslivet, utveckla förståelse för rationellt uppbyggda arbetsmetoder och bättre arbetsförhållanden, inhämta kännedm om vissa grundläggande föreskrifter i arbetarskyddslagen och arbetarskyddskungörelsen (arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen nu) samt skaffa sig kunskap cnlden lokala skyddsverksamhetens anordnande.

För de teoretiska utbildningslinjerna finns inga bindande föreskrifter om undervisning i arbetsmiljöfrågor. För ämnet samhällskunskap som ska innehålla arbetslivsorientering finns endast en rekommendation om att arbetsmiljöfrågor ska behandlas. Samma sak gäller flertalet ämnen t ex teknologi, kemi, företagsekonomi etc. Den utbildning eleverna får i arbetsmiljöfrågor vid gymnasiets teoretis ka linjer är härigenom helt beroende på den enskilde lärarens intresse för arbetsmiljöfrågor.

Även elever vid gymnasieskolans teoretiska linjer behövei ha utbildning i arbetsmiljöfrågor. För allt detta behövel deras lärare ha utbildats i arbetsmiljöfrågor i grundutsamt få möjligheter till fortbildning i olika bildningen arbetsmiljöfrågor.

2.2 Elever i arbetsmarknadsutbildning

Arbetsmarknadsutbildning får beviljas till den som är arbetslös eller som riskerar att bli utan arbete. Som att man ska ha fyllt 20 år för att kunna regel gäller bli sådan utbildning. Ett annat villkor är att beviljad man söker arbete genom arbetsförmedlingen och att arbets marknadsutbildningen ska kunna medföra stadigvarande arbete. S k bristyrkesutbildning står öppen också för dem som inte är arbetslösa.

Arbetsmarknadsutbildning bedrivs i framför allt tre olik

former nämligen kurser vid AMU-center som skolöverstyrelsen särskilt anordnar. Utbildning inom det allmänna skolväsendet och olika former av utbildning i företag förekommer ocksâ.

Stor vikt har lagts vid utbildning i arbetsmiljöfrågor inom arbetsmarknadsutbildningen. Utbildningen är i regel direkt yrkesinriktad och arbetsmiljöfrågorna är en del i utbildningen. Den praktiska ska yrkesutbildningen således innehålla information om de arbetsmiljörisker som kommer att möta kursdeltagarna i deras yrken samt hur de ska skydda sig mot dessa. Vid samtliga AMU-center är skyddsverksamheten anordnad enligt arbetsmiljölagens regler. Liksom inom övrig utbildning blir dock den faktiska förmedlade undervisningen starkt beroende av den enskilde lärarens kunskaper och intresse för arbetsmiljöfrågor. Lärarna i arbetsmarknadsutbildningen behöver en förstärkning av arbetsmiljöutbildning i sin grundutbildning. De behöver också få bättre möjligheter till fortbildning i olika arbetsmiljöfrågor.

2.3. Studerande i högskoleutbildning

Bland högskolestuderande kan urskiljas följande grupper i vars utbildning arbetsmiljöfrågor är särskilt angelägna:

- De som i sitt kommer att vara yrke verksamma i en relativt riskfylld arbetsmiljö, bl a tekniker, kemister, sjöbefäl och agronomer.

- De som i sitt framtida yrke ska lära ut kunskaper i arbetsmiljöfrågor till andra, d V s lärare i olika utbildningsformer.

- De som i sitt framtida

yrke kommer att utforma ar-

betsmiljön för andra människor, d v s tekniker, arkitekter, ekonomer, beteendevetare, personaladministratörer m fl.

98 S()LJ1982:32

Personer som ska utforma arbetsplatser måste få lära sig vilka krav som ställs på en god arbetsmiljö och få inhämta erfarenheter om hur olika arbetsprocesser fungerar, vilka problem som finns och vilka krav och önskemål som finns på förbättringar. De måste kunna tillgodogöra sig de erfarenheter som arbetstagare har av olika arbetsmiljöer. De måste ha kunskaper om arbetsmiljörisker och om hur man kan förebygga olika risker. De ska också kunna utnyttja olika informationskällor så de kan följa arbetsmiljöutvecklingen inom sitt område.

Att beakta arbetsmiljöfrågor bör vara en självklar del i allt arbete som resulterar i nya produktionsprocesser, maskiner och produkter, utformning av arbetsplatser m m.

Många personer med yrken som innebär stort inflytande på arbetsmiljöns utformning har inte i sin utbildning fått tillfredställande orientering om de arbetsmiljökrav de kommer att möta i sin yrkesverksamhet. Det är dock viktigt att arbetsmiljöfrågor ingår i grundutbildningen och att möjligheter till vidareutbildning finns.

2.4. Lärare

Den viktigaste förutsättningen för att arbetsmiljöfrågorna ska uppmärksammas i undervisningen är den enskilde lärarens och intresse. Men flertalet av kunskaper grund- och gymnasieskolornas lärare har inte utbildning i arbetsmiljöfrågor och får inte heller tillräcklig information. Detta återverkar givetvis på utbildningen i arbetsmiljöfrågor.

Arbetsmiljökunskap ingår inte idag som ämne i lärarut- En del arbetsmiljöfrågor behandlas i vissa bildningarna. ämnen, men den överblick som behövs för att läraren ska kunna undervisa i arbetsmiljöfrågor saknas i regel. Det finns 1 stort sett ingen fortbildning i arbetsmiljöfrågor av redan yrkesverksamma lärare. Dessutom saknas

läromedel. De inslag av arbetsmiljölära som idag finns i utbildningen av lärare till de yrkesinriktade linjerna i gymnasieskolan bedöms också som otillräckliga.

3. Grupper med speciella uppgifter i arbetsmiljöarbetet

Många personer har informationsuppgifter på arbetsmiljöområdet som en del av sitt yrke. Personalen inom företagshälsovården har stora möjligheter att genom information och upplysning prägla arbetsmiljön på det enskilda arbetsstället. Fackförbund, arbetsgivarförbund och branschorgan m fl organisationer har egna experter med speciella uppgifter att bevaka och informera om arbetsmiljöfrågor. Arbetarskyddsstyrelsen, yrkesinspektionen och den kommunala tillsynen har bl a till uppgift att bevaka att de regler som finns inom arbetsmiljöområdet efterlevs.

Tillverkare och importörer har särskilda skyldigheter att informera om de skador på hälsa och miljö som deras produkter kan föranleda. Konstruktörer, arkitekter, maskintillverkare m fl som har ett starkt inflytande över hur andras arbetsmiljöer kommer att utformas, bör också ges förutsättningar att förstå och påverka arbetsmiljöfrågor. De som arbetar med forsknings- och utvecklingsverksamhet inom arbetsmiljöområdet ska också nämnas. Alla de som har speciella i

uppgifter arbetsmiljöarbetet

behöver kunna följa utvecklingen av kunskaper om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder.

En kort redogörelse ska ges för följande gruppers roll i informationsverksamheten vad gäller arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder:

- Företagshälsovârdens personal - Fackliga organisationer, arbetsgivarförbund, branschorgan m fl

100 S()lJ 1982 32

- Personal i myndigheternas tillsynsverksamhet - Tillverkare och importörer - Konstruktörer, arkitekter, maskintillverkare m fl - Personer som arbetar med forskning och utvecklingsverksamhet på arbetsmiljöområdet

3.1. Företagshälsovårdens personal

Arbetsmarknadens parter är överens om att företagshälsovården är en viktig resurs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa och olyckor.

Viktiga uppgifter för företagshälsovården är att bevaka och informera om hälsorisker i arbetsmiljön, att ta initiativ till och informera om skyddsåtgärder samt att utbilda i arbetsmiljöfrågor. Företagshälsovårdens personal har i dessa uppgifter en roll som informationsförmedlare. Företagshälsovårdens tillgång till information liksom dess kompetens och möjligheter att bevaka, sovra och värdera information är därför väsentlig.

Till företagshälsovårdens uppgifter hör således att identifiera risker, minska eller eliminera fastställda risker samt att övervaka de enskilda människornas hälsotillstånd. I en uppsats om arbetsmiljö och ohälsa i Hälsorisker - en kunskapssammanställning (SOU 1981:1) har företagshälsovårdens informationsbehov nyligen beskrivits så här:

Riskidentifieringen utgår dels från kunskap om kända risker i det råvaru- eller produksortiment san hanteras, dels från övervakningsmekanismer sm ger möjlighet att påvisa dittills okända risker. God kännedom m produktionen och hög kunskapsnivå hos de ansvariga är en nödvändig förutsättning. Det riskidentifierade arbetet kräver nödvändigtvis ett intimt samspel ned det individinriktade medicinska övervaknings- och uppföljningsarbetet. Därutöver krävs kmpetens ino kunskapsområdena epidemiologi och toxikologi. Företagshälsovården måste utveckla informationssysten sm beaktar detta samspel. Ett sådant informationssystem borde även kunna ha beröringspunkter med samhällets

hälso- och sjukvård. Det sagda har principiellt giltighet även inom det ergonomiska, psykosociala och olycksfallsförebyggande omrâdet. Anders Englund, Arbetsmiljö och ohälsa, SOU 1981:1

Förutsättningarna att vara informationsförmedlare är olika för olika typer av företagshälsovård. Den inbyggda företagshälsovården och branchföretagshälsovården har fördelar som informationsförmedlare jämfört med företagshälsovårdscentralerna som ska täcka många olika verksamhetsområden.

För att kunna informera om hälsorisker i arbetsmiljön måste företagshälsovârdens personal ha goda kunskaper om arbetsmiljön i de företag man ger service till. Personalen måste också veta var de kan söka ytterligare information för de frågeställningar som är aktuella i det löpande arbetet. De måste ha kontakt med andra arbetsmiljöexperter vid t ex yrkesmedicinska kliniker, yrkesinspektion och arbetarskyddsstyrelsen och själva kunna söka information i olika informationskällor.

För att kunna ta initiativ till och informera om åtgärder för en förbättrad arbetsmiljö behöver alltså företagshälsovården god kännedom om skyddsarbeten men också möjlighet att hämta erfarenheter av vad andra har gjort. Information om nya forskningsresultat är väsentlig liksom kontakter med kollegor inom företagshälsovård med likannde problem som inom den egna verksamheten.

3.2. Fackliga organisationer, arbetsgivareförbund branschorgan m fl

Arbetsmarknadens parter har en viktig roll i bevakningen och rådgivningen om arbetsmiljöfrågor. Inom många områden har partssammansatta organ, arbetsmiljökommittêer,

102 S()lJ 1982:32

bildats som driver för visst verksamarbetsmiljöfrågor hetsområde. Även vissa branschorgan har verksamheter inom arbetsmiljöområdet med forskning, undersökningsverksamhet, information och utbildning.

De personer som är verksamma inom de olika organisationer med arbetsmiljöfrågor har behov av att forskfölja ning, föreskriftsarbete m m eftersom en viktig del av verksamheten består i att föra information vidare till medlemmar och medlemsföretag.

De fackliga organisationerna verkar pådrivande och opinioñ skapande inom arbetsmiljöområdet. För detta behöver de fackliga organisationerna ha tillgång till så aktuell och riktig information som beträffande arbetsmöjligt miljön och dess effekter.

3.3 Personal i myndigheternas tillsynsverksamhet

Det finns flera med myndigheter tillsynsverksamhet på arbetsmiljöområdet arbetarskyddsstyrelsen, yrkesinspektionen, kommunala tillsynen, sprängämnesinspektionen, strålskyddsinstitutet m fl.

Yrkesinspektionen ska bl a noga följa arbetarskyddets utveckling inom respektive distrikt, vaka över att gällande föreskrifter iakttas och på olika sätt främja strävandena från arbetsgivare och för att arbetstagare förebygga ohälsa och olycksfall i arbete. Den har dels en polisiär roll, dels en rådgivande.

Yrkesinspektionen sprider i sin verksamhet det informationsmaterial som tar fram cch arbetarskyddsstyrelsen är därigenom en viktig kanal för att föra ut och skapa kännedom om nya regler, forskningsresultat m m.

. 103

Den kommunala d v s tillsynen över små arbetstillsynen utövas i av hälsovârdsinspektörer och platser regel Kommunal tillsynsverksamhet utgör byggnadsinspektörer. oftast en av flera Utbildning av komarbetsuppgifter. munala i arbetsmiljöfrågor är viktig för tillsynsmän att denna verksamhet ska fungera. Förslag har lagts fram att den kommunala ska överföras till tillsynen yrkesinspektionen.

3.4 Tillverkare och importörer

Tillverkare och importörer har enligt arbetsmiljölagen och om hälso- och miljöfarliga varor huvudansvalagen ret för att ta fram och vidareförmedla all information som är för att deras produkter ska kunna nödvändig hanteras ett säkert sätt arbetsplatserna. Tillpå på verkare och ska ta reda på så mycket om sina importörer att de kan informera om risker och skyddsåtprodukter och eventuellt avstå från marknadsföring om de gärder finner alltför farlig eller om de inte har produkten om produkten. Produkten ska vara tillräckliga kunskaper märkt med m m på tillfredsställande sätt. varningstext En måste därför se till att den utländska leimportör verantörern tillräckligt med uppgifter så att det ger är att bedöma och informera om hur en produkt möjligt ska kunna hanteras riskfritt.

Det finns alltså starka skäl för att särskilt underdenna roll som av information men stryka grupps givare också behov av kunskap för att uppmärksamma gruppens kunna bedöma riskerna med en produkt och hur produkterna ska vara hur hanteringsanvisningar bör vara märkta, utformade m m så att de som ska använda produkterna

förstår anvisningarna.

104 S()lJ 1982:32

3.5 Konstruktörer, arkitekter, maskintillverkare m fl

Personer som har stor inverkan är de på arbetsmiljön som utformar och utvecklar produktionsprocesser, maskiner och produkter, lokaler m m. Exempel på sådana personer är konstruktörer, maskintillverkare och arkitekter.

Dessa behöver i sin bli grundutbildning uppmärksammade på arbetsmiljöfrågorna som en del av bl a teknikutvecklin och produktutveckling så att de i sitt arbete med att utforma produktionsprocesser, m m kan produkter förebygga arbetsmiljörisker. De behöver också kunna fortlöpande följa och få tillgång till nya inom arbetsmilkunskaper jöområdet. Möjligheter till fortbildning inom arbetsmiljöområdet är väsentlig.

3.6 Personer som arbetar med och forskning utveckling på arbetsmiljöområdet

Forskning är en process som i stor innebär utsträckning att bearbeta och bilda information. Forskarnas behov av information om annan forskning inom deras område eget är i regel väl tillgodosett.

För att lösa behövs ofta arbetsmiljöproblem kunskaper från mer än ett vetenskapsområde. och erfaren- Kunskapshetsutbyte mellan olika är därför av stor vetenskaper vikt.

Det är också viktigt att de som bedriver och forskning utvecklingsverksamhet har kännedom om vad som upplevs som problem i olika vad man saknar arbetsmiljöer, kunskaper om och vad som är mest att angeläget åtgärda. Forskare som arbetar med måste kunna arbetsmiljöfrågor hämta erfarenheter från arbetslivet för att inrikta sin forskning mot angelägna områden.

Förutsättningar för en praktiskt förankrad forskning som resulterar i förbättringar av arbetsmiljön är, förutom ett nära samspel med berörda också att forskare parter, bereds tillträde till arbetsställena och får tillgång till uppgifter om t ex produkters innehåll, uppläggning av produktionsprocesser m m. För att de intillgodose formationsbehoven kan särskilda åtgärder erfordras.

4. Grupper som av andra orsaker behöver vara insatta i arbetsmiljöfrågor

Det finns också i samhället som i sitt

andra grupper

yrke behöver ha kunskaper om arbetsmiljörisker även om de inte direkt arbetar med såarbetsmiljöfrågor. Några dana grupper är

arbetsförmedlingens personal och skolans yrkesvägledare - hälso- och sjukvårdens personal - vid personal försäkringskassor, pensionsdelegationer m m - vid journalister massmedia

Dessa ska kortfattat beröras här.

4.1 Arbetsförmedlingens personal och skolans yrkesvägledare

Det är självfallet viktigt att de personer, som ska ge stöd och vägledning om och arbetsförarbetsuppgifter hâllanden inom olika yrken har goda grundkunskaper om arbetsmiljöfrågor. Många arbetssökande har svårt att välja yrke, vilket ofta beror på att de har otillräckliga erfarenheter och kunskaper om arbetslivet. I stor utsträckning behöver de sökande också hjälp med att klargöra de egna förutsättningarna för olika yrken. För de

106 S()lJ 1982:32

arbetssökande som har t ex anlag för allergi, arbetshandikapp eller av annat skäl nedsatt arbetsförmåga är en väl anpassad arbetsmiljö ofta en förutsättning för att de ska kunna arbeta.

Arbetsförmedlingens personal har vissa möjligheter att lära känna arbetsmiljöförhållandena genom medverkan i olika företags anpassningsgrupper. De har också erfarenheter av problem i företag med hög personalomsättning och som därmed kräver återkommande insatser från arbetsförmedlingarna. Arbetsförmedlingens personal liksom skolans yrkesvägledare behöver ha kännedom om arbetsmiljörisker i olika verksamheter och om samband mellan förhållanden i arbetsmiljön och ohälsa och fortlöpande bli informerade om nya kunskaper vad gäller detta.

4.2 Hälso- och sjukvårdens personal

Flertalet av de personer som drabbats av arbetsskador får vård av den allmänna hälso- och sjukvården. Viss sjukvârdande behandling ges också av företagshälsovården. Alla allvarligare skador, såväl vad gäller arbetsolycksfall som arbetsbetingade sjukdomar, tas dock om hand av den allmänna hälso- och sjukvården då företagshälsovården inte har - och inte ska ha - resurser för detta.

För att personal inom hälso- och sjukvården ska kunna bedöma arbetsskador och ge en riktig behandling måste de ha kunskaper om arbetsmiljörisker och möjliga orsaker till arbetsbetingade sjukdomar. Detta gäller i hög grad läkarna som ställer diagnos och utformar behandlingsprogram. Större delen av sjukvårdens personal får idag dock en mycket begränsad utbildning i arbetsmiljöfrågor.

4.3 Personal vid försäkringskassor, pensionsdelegationer m m

Arbetsskadeärenden handläggs på försäkringskassornas centralkontor. Till dessa finns knutet pensionsdelegationer som ska medverka i ärenden som gäller egenlivränta eller i övrigt frågor som gäller arbetssjukdom.

De personer inom förskringskassor, pensionsdelegationer m m som ska handlägga arbetsskadeärenden behöver ha kunskaper om sambandet mellan olika förhållanden i arbetsmiljön och ohälsa för att göra en riktig bedömning av anmälda arbetsskador. Avgöranden om i synnerhet arbetsbetingade sjukdomar är särskilt svåra. De som handlägger försäkringsärenden och liknande behöver därför följa kunskapsutvecklingen vad gäller arbetsmiljörisker.

4.4 Journalister vid massmedia

Massmedia d v s dagspress, radio, TV och andra tidningar har stor betydelse för att sprida kunskaper om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder och för att skapa opinion i arbetsmiljöfrågor. För många människor är massmedia en viktig informationskälla i arbetsmiljöfrågor.

Bortsett från de journalister som arbetar inom specialtidskrifterna för arbetsmiljöfrågor finns det ytterst få journalister inom press, radio och TV som har specialiserat sig på arbetsmiljöområdet.

För att arbetsmiljöfrågorna ska behandlas ytterligare och därtill på ett vederhäftigt sätt av massmedia behöver journalisterna ha kunskaper om arbetslivet och veta hur man arbetar med arbetsmiljöfrågor inom företagen. De behöver också aktuell information om nyheter

108 S()lJ 1982:32

m m inom området. Att känna till vilka som kan ge ytterligare upplysningar om synpunkter i olika frågor, samt vilka informationskällor som finns inom myndigheter och organisationer är också en förutsättning för deras arbete.

5. Vilka grupper är viktigast att nå med information om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder?

Information, utbildning och rådgivning om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder bör planeras med utgångspunkt i vilka resultat man vill - d v s vilka uppnå sakfrågor som är viktiga att informera om och vilka grupper som är viktiga att nå för att åstadkomma önskvärd effekt. En utgångspunkt bör givetvis då också vara en bedömning av möjligheterna att genom information, utbildning och rådgivning kunna stimulera till förebyggande eller förändrade åtgärder.

Information och upplysning om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder bör syfta till att påverka dels miljöfaktorerna i arbetslivet, dels individens val av handlingsmönster och beteende i arbetslivet för att förebygga ohälsa.

Målet för information om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder bör också stämma med det övergripande målet för hälsoupplysning i landet och kan då anges så här:

- ökat medvetande att utveckla ett om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder - att öka enskilda individers och hela fakgruppers tiska kunskaper - att för den enskilde individens handge vägledning lande samt - att öka kunskaperna om hälsofrågornas direkta samband med samhälls- och miljöförhållanden.

Vilka sakområden blir med dessa utgångspunkter viktiga i upplysning om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder? Underlaget för att göra en prioritering är visserligen bristfälligt men områden där många arbetsskador inträffar eller där sjukskrivningen är hög bör betraktas som väsentliga bl a eftersom insatser på sådana områden kan bidra till att minska samhällets kostnader för hälsooch sjukvård. Några viktiga områden kan särskilt urskiljas:

- Arbeten med tunga lyft, ensidiga arbetsrörelser, olämpliga arbetsställningar samt vibrationer bör först nämnas som exempel på ett område där insatser synes viktiga. Grupper som utsätts för sådana belastningsfaktorer, har nämligen cirka tre gånger fler sjukpenningdagar per år än andra jämförliga grupper.

- Områden där inträffar bör också nämmånga olycksfall nas. Trots att det är förhållandevis lätt att härleda orsaken till ett enskilt olycksfall på det sätt som fordras för den officiella arbetsskadestatistiken, är det mera komplicerat att analysera olycksfallen så att man får underlag för förebyggande åtgärder. Detta kan vara en av anledningarna till att olycksfallsfrekvensen inte minskat i önskad grad. Eftersom olycksfallen svarar för den ojämförligt största delen av alla registrerade arbetsskador vore det önskvärt att i högre grad än hittills ägna uppmärksamhet åt information om olycksfallsnedbringande rutiner och åtgärder.

- Områden där kemiska hälsorisker förekommer är också väsentliga att uppmärksamma. Kunskaperna om vad kemiska hälsorisker kan leda till är visserligen ännu otillräckliga och kunskapsfronten förskjuts snabbt. Det står emellertid klart, att yrkesgrupper som beav rök eller dimma - och som med sväras gas, damm, andra ord i sitt arbete dagligen andas in ämnen som

110 S()IJ 1982:32

kan - har antal påverka kroppen menligt högre sjukpenningdagar än grupper som inte är utsatta för sådana luftföroreningar. Vad gäller specifika ämnen är det också känt att vissa grupper av människor genom kemisk påverkan i arbetet får hudskador eller skador på centrala nervsystemet i högre utsträckning än andra. Även former av cancer förknippas med yrkesmässig hantering av skadliga kemiska ämnen.

Därtill bör områden där ny teknik införs i stor omfattning särskilt framhållas. I införandet av ny teknologi och nya produkter i en arbetsprocess ligger att alla risker egentligen inte upptäcks förrän den nya tekniken tagits i bruk. Inom vissa områden i arbetslivet införs ny teknologi så snabbt, att de flesta som arbetar med den nya tekniken inte har de kunskaper som krävs för att kunna möta förändringarna.

Många grupper har här angivits som viktiga att nå med information om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder. Det är dock angeläget att peka på några grupper vars behov av information i arbetsmiljöfrågor kan vara viktigare att uppmärksamma än andras:

- De som beslut eller annat sätt argenom på påverkar betsmiljön. Detta inbegriper främst dem som har arbetsg: varansvar och svarar för arbetsledning. Det innefattar också dem som genom utvecklings- och konstruktionsarbete formar arbetsmiljön för andra. De som på arbetsställena verkar för att arbetsmiljörfrågor uppmärksammas - med andra ord skyddsombud, ledamöter i skyddsinom kommittêer och personal företagshälsovården hör också hit.

- De som är utsatta för särskilda risker inom ramen för rådande produktionsförhållanden och som genom sitt beteende kan påverka hur hälsan skyddas.

- De som förbereder för arbetslivet i skola, sig högskola och arbetsmarknadsutbildning. Kunskap är basen för handling. Om kunskaperna om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder byggs upp som en del av yrkeskunskaperna hos dem som förbereder sig för arbetslivet, så skapas goda förutsättningar för en bättre framtida arbetsmiljö.

- som är särskilt sårbara att Invandrare, grupper genom de ofta har svårt med svenska språket, har en annan kulturell bakgrund än den som präglar svenskt arbetsliv och ibland har begränsad erfarenhet av industriell verksamhet. Därtill kommer att många invandrare har riskfyllda arbeten.

- De som har och därför kan ha bristfällig utbildning svårt att tillgodogöra sig information.

- De som arbetar i där hälsorisker finns småföretag eller som har arbeten som är rörliga och tillfälliga på många arbetsplatser och som därför är svåra att nå med information.

- De som är och som därför skilda sätt handikappade på behöver särskilt stöd i sitt arbete.

INVANDRARES BEHOV AV ARBETSMILJÖINFORMATION - en sekretariatspromemoria

av Ulla Åhs

INVANDRARES BEHOV AV ARBETSMILJÖINFORMATION

Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen skyldighet att anpassa information efter den enskilde arbetstagarens möjligheter att ta del av information. Språksvårigheter och muwm kulturell bakgrund och utbildning än svenskar har, gör att invandrare är en grupp arbetstagare för vilka kraven på en för den enskilde förståbar information kan vara speciellt svåra att tillgodose.

I det följande belyses några frågeställningar som är aktulla vid diskussion av arbetsmiljöinformation till invandrare.

1 Vilka är invandrarna?

1.1 Antal invandrare

I det allmänna språkbruket används ordet invandrare på ett icke närmare sätt. I regel räkspecificerat nas.till invandrarna såväl utländska medborgare som är bosatta i Sverige som personer som erhållit svenskt medborgarskap och deras i Sverige födda barn. I den officiella statistiken redovisas dels utländska medborgare, dels utrikes födda personer.

l980 fanns 425 000 utländska medborgare i Sverige. Till detta kommer 365 000 före detta utländska medborgare som erhållit svenskt medborgarskap. Om man även räknar med i Sverige födda personer med minst en i utlandet född blir det sammanlagda

förälder

antalet ca l miljon invandrare.

Utländska medborgare i Sverige den l januari 1980 kom från följande länder, tabell l.

Tabell l Utländska medborgare i Sverige den l januari 1980.

Källa: Statens invandrarverk

Totalt finns ett 70-tal nationaliteter i Sverige. Närmare 60 % av invandrarna kommer från de nordiska länderna. Denna invandring är fri och flertalet av

dessa invandrare är yngre människor som kommer till

Sverige för att arbeta. Arbetskraftsinvandringen

från de utomnordiska länderna är reglerad. Detta

innebär att en person från ett land utanför Norden som vill komma till Sverige för att arbeta måste ha uppehålls- och arbetstillstånd ordnat redan före inresan till Sverige.

Arbetskraftsinvandringen från utomnordiska länder uppgick 1979 endast till 5 procent av den totala invandringen. Den helt övervägande utomnordiska invandringen 1979 utgjordes av flyktingar och anknytningsfall, dvs återförening av familjemedlemmar. Se tabell 2.

Tabell 2. Invandringens struktur 1979 Antal Procent

NORDBOR 16 200 50 ICKE NORDBOR 16 200 50 Därav: Familjeanknytning 9 000 28 Flyktingar överförda inom kvot och spontant inresta 3 650 ll Adoptivbarn 1 300 4 Utomnordisk arbets-

Källa: Statens Invandrarverk

Invandringen till Sverige har förändrats under senare år. Kollektiv rekrytering av utländsk arbetskraft som kännetecknade invandringen under 1950och 60-talet har så gott som helt upphört. Invandringens omfattning har dock inte minskat. Från de nordiska länderna, främst Finland, sker invandring av arbetskraft och andelen från dessa länder är av samma storlek som tidigare. Av övriga invandrare har en betydande ökning skett av utomeuropeiska invandrare. Invandringen sker från stora delar av världen och ett stort antal olika nationaliteter och språkgrupper finns nu i Sverige.

l;2 Vistelsetid i Sverige

Behovet av information och svårigheter att ta del av det informationsutbud som finns är troligen störst under de första åren som invandrare i Sverige. Det finns 68 000 vuxna invandrare (över 16 år) som är nyinvandrade om gränsen sätts vid kortare vistelsetid än 3 år. Detta motsvarar 23 procent av alla utländska medborgare. Om man väljer gränsen 2 år blir antalet nyinvandrade 43 000 vilket motsvarar 15 procent.

Bland de nyinvandrade dominerar ungdomar. Kvinnor har invandrat i yngre åldrar. Det finns avsevärt fler utländska kvinnor än män i tjugoårsåldern i Sverige, medan åldrarna från 30 år och uppåt är männen fler. Mest markant är detta för finländska kvinnor där 53 procent är yngre än 25 år och 75 procent yngre än 30 år.

I figur l visas de utländska medborgarna i Sverige den 31 december 1979 efter kön, ålder och hur länge de har varit bosatta i Sverige.

sou 1982:32 119

1 I bosatta utländska medborgare 31 dec Figur Sverige 1979 efter kön, ålder och hur länge de varit i Sverige

Har varit 1 Sverige

0 - 1 år

rv.

-r-r

-w-rvvrwf-T*

:Vuwp-rprvw-

...z .=- “,g;_M _ 4;4_;___.$__.__n_ _ _ .g * an; ;spana-z 5006 5000 1000 /900 90°” 3000 9000 590g 5000 +000 3000 2000

Källa: Sven Reinans, Vilka är invandrarna (EIFO)

sou 1932:32

1.3 Invandrares bostadsort

De utländska medborgarna har i stor boutsträckning satt sig i storstadsområdena och Stockholm, Göteborg Malmö. Inom storstadsområdena är en stor andel av de utländska bosatta inom vissa

medborgarna kommuner/

bostadsområden. Nämnas kan Botkyrka kommun i stockholmsområdet där 21 procent av befolkningen är utländska medborgare. Andra kommuner med stor andel utländska medborgare är t ex Södertälje, Upplands Väsby, och Haninge.

Vissa kommuner har ett stort antal utländska medborgare av viss nationalitet. Bekant är t ex den assyriska befolkningen i Södertälje. I särskilt hög grad har finländare bosatt i översig Haparanda, torneå, Kiruna m fl kommuner i norra Norrland. I Haparanda är ca 20 procent av finska befolkningen medborgare. Andra kommuner med stor andel finländska medborgare är utpräglade bruksorter som t ex Olofström, Surahammar och Hallstahammar.

1.4 språkkunskaper och utbildning

Det finns ingen statistik över vilka språkgrupper invandrarna tillhör. En grov uppskattning av antal personer i några större språkgrupper har gjorts av EIFO. Tabell 3 visar denna uppskattning.

Tabell 3 Uppskattat antal personer i några större språkgrupper i Sverige år 1979. Uppskattningen avser antal personer med visst modersmål

\ Källa: Svensk Invandrarpolitik inför 1980-talet (Ds A 1979:6)

122 S()lJ 1982:32

Det finns inte heller någon statistik över invandrares kunskaper i svenska språket. Det är givetvis svårt att göra uppskattningar av detta. I samband med statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning 1978 genomförde EIFO en tilläggsundersökning med frågor till utländska medborgare om deras kune skaper i svenska språket. I tabell 4 Visas några resultat från denna undersökning.

Tabell 4 Egen uppskattning av kunskaper i svenska hos utländska medborgare i Sverige 1978

Förmåga att Finska Från länder tala svenska medborgare utanför Norden Har svenska som 39 900 13 400 modersmål eller har gått i skola i Sverige

Talar svenska: Mycket bra 12 300 l8 000 Ganska bra 36 400 45 500 Ganska dåligt 26 700 17 900 Mycket dåligt 13 600 4 600 Kan inte alls 2 500 800 Samtliga 132 600 100 100

Källa; Expertgruppen för invandrarforskning, EIFO.

Utländska medborgare från utomnordiska länder har en mycket varierande utbildningsbakgrund. Bland de vuxna är högt utbildade kraftigt överrepresenterade i jämförelse med hela befolkningen i Sverige, men samtidigt finns en stor grupp med ingen eller endast ett par års skolutbildning. Bland de lågt utbildade finns många kvinnor och äldre.

S()lJ 1982:32

2 Vilka arbeten har invandrare? [ F 2-1 Utländska i arbetskraften medborgare

De utländska medborgarna har förvärvsarbete i större utsträckning än svenska medborgare. Detta beror på att relativt fler utländska medborgare är i yngre och aktivare åldrar än svenskar.

Andelen som förvärvsarbetar, är följande:

Finländare 81 procent Övriga nordiska medborgare 73 procent övriga utländska medborgare 76 procent Hela Sveriges befolkning 71 procent

Arbetslösheten är högre bland utländska medborgare än bland svenskar, totalt 4 procent jämfört med 1,9 procent år 1979 för svenskar. Relativt hög är den bland - 24 år ungdomar mellan 16 12,1 procent jämfört med 7,5 procent.

Utländska medborgare har oftare arbete inom gruvoch tillverkningsindustrin än svenskar, 55 procent jämfört med 30 procent. Det är också vanligt att utländska medborgare arbetar inom servicebranschen dvs städare, restaurangyrken m m.

Från folk- och bostadsräkningen 1975 kan uppgifter erhållas om yrken för utländska medborgare i Sverige. Endast 23 procent av de utländska medborgarna har tjänstemannayrken, vilket ska jämföras med 45 procent i hela befolkningen.

Det dominerande yrket för utländska medborgare är Verkstadsmekaniker, 9,1 procent jämfört med 3 procent i hela befolkningen. På andra plats i rangordningen

124 S()IJ 1982:32

av vanliga yrken för utländska medborgare återfinns maskin- och motorreparatörer, 6,7 procent av de utländska medborgarna och på tredje plats städare med 5,8 procent av de utländska medborgarna. Se vidare tabell 5.

Tabell 5 De vanligaste yrkena bland utländska medborgare i Sverige år 1975

Yrke Proccntandel med detta yrke bland utländska nedborgare hela befolkning Verkstadsmekaniker m F1 9,1 3,0 Maskinnontörcr, -hnpsättaro, nnskin-

Sekreterare, maskinskrivarc, special-

Ingenjörer och tekniker med nekaniskt arbete 1,5 2,3 Skräddare, söunerskor 1,5 0,7 Öniga __{Ll_ 68,2 Tbtalt 100 100 Källa: SCB, Folk- och bostadsräkningen 1975

2.2 Invandrares arbetsmiljö

Invandrarnas arbetsmiljö är som för svenska medborgare beroende av inom vilka branscher/arbetsområden de arbetar. En betydligt större andel av de utländska medborgarna arbetar inom produktion och distri-

S()lJ 1982:32

bution, (LO-yrkena) är svenska medborgare. Detta innebär som visats tidigare att relativt fler invandrare är utsatta för fysiska miljörisker som förekommer inom dessa verksamheter. Statistiska centralbyråns undersökning av levnadsförhållanden i Sverige år 1975 innehåller undersökningar om invandrares levnadsförhållanden. Fig 3 visar några resultat från dessa undersökningar.

Det är relativt fler invandrare som har besvärliga arbetsförhållanden som t ex fysiskt belastande arbete, utsätts för buller, har svårt smutsande arbete m m, vilket bl a yttrar sig i större risk för olycksfall i arbetet och högre sjuklighet. En större andel utländska medborgare upplever även den psykosociala miljön som otillfredsställande än svenska medborgare.

LO drar följande slutsatser av SCB:s undersökning av invandrares levnadsförhållanden.

Invandrare har en suxpme ställning på arbetsnadquxkm än svenskar. Även m skillnaderna många gånger är små har invandrarna kortare anställningstid, sämre arbetstider, löper antagligen större risker för olycksfall i arbetet, upplever sig ha midre inflytande eller nedbestännande och har mera ekcxxinisk inställning till arbetet än svenskarna.

126 S()lJ 1982:32

Figur 2 .Mått på arbetsmiljön. Procentandel ut-Q

ländska medborgarç och svenska mcdbor-i

qare som upplever problem 1 nrbotsmjljöh. = 4 \ r

j, J I 2 i ÄN i

\ l I

274/

l l . Å...|.

4 l I I : | 1 ; .. _ Q | .

, www/x xzøvxvzøø§vzawgl›

iFySi$ki-..J:;lasfcçanç1e.

*

,arbeçe år dex) i

g

å J§ Å. |H_. _ _.,

?upprepade däri bnåüigá

_.4_T_22__;2.f

iêäbååââriöäâlåe? › \

g .

\ I I l x Q *s Nm

Förämnm1öro \ Va øaøzâzi .

i 2

§e:bu1{§r

-U “° i I \ g-:wnu

42:a»-

..-t

iwäi;

smüsárb qdebê :

I .|. i \ 1 é |. .:.

.. . .Q j“ 5. 4. i 5 |.Ö Å _

äeéümás

hñgyacgv am ? . : : s i ;+_““:_”_; .z m

oc* l \ ©aä,d 1 f. : I

I

_ \ l .. . , _. _ -

! I ..

«o-›-jp--i

å.._l.

5.

k T. ;

1 Å \ l __ , ___ + A i 2 2

:Risk _för :alyclcsfäll

å J., gç/a/øø//gç , 1 .g

... . ...,.. _ .--n I --.Å .. _ ›

ia§§gTstg.__-_4._

m: .. J 2 = « v

:A å e . | 2

i l 1

H V , 1 ›-›< .. | _ _

P kikt iasbme 1

;a1srået*:(1.$åéx)

, I

;Båsieiáütåsê Olhhlsarfâfør-

?Jf///W//J . E .g

3 1 I . : 1

i

I

i

JIW__«;.

;

3 Arbetsmiljöinformation på invandrarspråk

Det finns mycket litet material om arbetsmiljöfrågor som är översatt till invandrarspråk. Det material som finns är i övervägande fall på det stora invandrarspråket finska. Språkkunskaperna i svenska är därför helt avgörande för invandrarens tillgång till information om arbetsmiljöförhållanden i Sverige.

Arbetarskzddsnämnden har dock mer målinriktat börjat ta sig an denna fråga. Nämnden har en referensgrupp för invandrarinformation, i vilken ingår representanter för arbetarskyddsfonden, arbetarskyddsstyrelsen, invandrarverket, SAF, LO, PTK och TCO. Tillsammans har man bl a utformat en modell för information till finska invandrare. Modellen omfattar utbildning av tvåspråkiga informatörer, ca 60 per år, samt följande skriftliga material:

- Invandrare och Finsk-svensk inforarbetsmiljö. mationspärm - Finsk-svensk arbetsmiljöordlista - Finsk-svensk informationsfolder av (sammanfattning informationspärmen).

Arbetarskyddsnämnden har också utarbetat en enkel broschyr om arbetsmijöfrågor för greker, Det gäller din hälsa och din arbetsmiljö. Den kommer eventuellt också att översättas till andra invandrarspråk. Nämnden har därtill givit ut korta informationsmaterial om arbetsmiljölagen och arbetsmiljöavtalet på våra vanligaste invandrarspråk.

I övrigt har få myndigheter och organisationer som arbetar med arbetsmiljöinformation publicering på invandrarspråk som en naturlig del i informationsverksamheten.

Statens invandrarverk: Det s k invandrarpaketet innehåller 10 publikationer med samhällsinformation. Som exempel kan nämnas Skola i Sverige, Trafik i Sverige, Konsument i Sverige, Natur och fritid i Sverige m fl. Invandrarpaketet är nu under omarbetning och beräknas vara klart under hösten 1981. De olika myndigheternas samhällsinformation kommer då att sammanställas i en bok som bland annat kan användas vid undervisning av invandrare. Arbetsmiljöfrågor kommer att ingå i denna.

Arbetarskyddsstvrelsen: - Ett 40-tal med information informationsbroschyrer om bestämmelser i arbetarskyddsstyrelsens anvisningar på finska - Tre broschyrer på grekiska - serbokroatiska Fyra broschyrer på - En broschyr på turkiska

Dessutom finns informationsmaterial om arbetarskyddsstyrelsen översatt till engelska och tyska, samt tvâ respektive tre broschyrer på dessa språk.

Arbetsmarknadsstvrelsen: För närvarande finns 10 st översatta broschyrer om olika slags förmedlingsservice på de 6 stora invand- rarspråken engelska, finska, spanska, grekiska, turkiska och serbokroatiska. Broschyrerna behandlar t ex information om arbetsförmedlingen, flyttningsbidrag, arbetsmarknadsutbildning, ekonomiskt skydd vid arbetslöshet, anpassningsgrupper på arbetsplatserna. En broschyr heter Till Dig som är invandrare.

Skolöverstyrelsen: Informationsmaterial kring arbetsmiljöfrågor i skolorna har tagits fram och översatts till finska,

serbokroatiska, grekiska och turkiska. polska,

Socialstyrelsen: informationsmaterial till invandrare om arbets- Inget miljöfrågor.

Svenska Arbetsgivarförbundet (SAF): Enligt SAF har vissa arbetsgivarförbund framställt informationsmaterial till invandrare. SAF centralt har inget material. Två arbetsgivarförbund har till utredningen redovisat material som översatts till finska. Skogs- och lantarbetsgivarförbundet har översatt en sammanställning över skyddsutrustning till finska. järnbruksförbund har utarbetat en Sveriges svensk-finsk parlör och ordlista för stålindustrin. Dessutom har broschyrerna Trygg i jobbet och Trygghet i transport översatts till finska.

Landstingsförbundet: material med information till invandrare och Inget Stockholms läns landsarbetsmiljöfrågor produceras. har visst översatt informationsmaterial. Inom ting har en utredning genomförts som lämnat landstinget förslag till åtgärder för en förbättrad arbetsmiljöinformation till invandrare.

Svenska Kommunförbundet: Inget informationsmaterial om arbetsmiljöfrågor till invandrare framställs centralt. Stockholms kommun har fram Hygien för personal inom hemtagit broschyrerna Smittsam - och överservice samt gulsot hepatit, satt dessa till finska, serbokroatiska, spanska, och turkiska. En broschyr om avengelska, grekiska fallshantering planeras översättas. I övrigt känner inte kommunförbundet till något liknande informsmaterial i andra kommuner.

130 S()lJ 1982:32

Landsorganisationen (LO): - - - Arbetsmiljölagen ur facklig synpunkt finns översatt till finska - En broschyr om försäkringar på arbetsmarknaden finns översatt till engelska, finska, grekiska, serbokroatiska, spanska och turkiska - av Sammanfattning LO:s invandringspolitiska program finns på finska, grekiska, serbokroatiska, turkiska och engelska - En broschyr om medbestämmandelagen finns på finska och serbokroatiska.

Ca 300 fackligt förtroendevalda inom LO-området utbildas till tvåspråkiga arbetsplatstolkar per år enligt överenskommelse mellan parterna. Dessutom är ca 10 procent av de fackligt förtroendevalda som deltar i L0:s olika kurser invandrare. I övrigt finns ingen regelbunden information från löntagarorganisationerna. Inom fackförbundspressen är det endast Metallarbetaren och kommunalarbetaren som har fasta spalter på några av invandrarspråken. Där behandlas fackliga frågor, löneuppgörelser m m i stort.

Tjänstemännens Centralorganisation (TCO): Inget informationsmaterial om arbetsmiljörisker finns till invandrare.

Vissa större företag med stor andel anställda invandrare har utarbetat översatt informationsmaterial att användas främst vid introduktion till arbetet. Vanligaste språk är finska. I vissa företag informerar man medvetet via tvåspråkiga informatörer.

Vilka önskemål om information har invandrare?

Det finns inga undersökningar gjorda som behandlar invandrares önskemål om just arbetsmiljöinformation. Det finns dock undersökningar om invandrares önskemål vad gäller annan samhällsinformation vars resultat till vissa delar kan tillämpas inom arbetsmiljöområdet. En sammanfattning av undersökningar om invandrares informationssituation finns i Invandrarna och informationen utgiven av statens invandrarverk.

En av fyra invandrargruppers inintervjuundersökning formationssituation genomfördes år 1978. Invandrargrupperna var finska, assyriska, turkiska och latinamerikanska invandrare.

På vilka kanaler man helst vill ha infrågan genom formation fördelade sig svaren enligt tabell 6. I tabellen saknades dock fackñhimnüäs informationsverksamheter genom arbetsplatstolkar, kontaktombud, skyddsombud, fackliga möten och fackföreningstidningar. Även fackpressen inom arbetsplatsmiljöområdet, t ex tidningen arbetsmiljö saknas.

132 sou 1982:32 Tabell 6 Egen bedömning av viktigaste informationskanal. Procentuell fördelning av svaren. Vill helst ha Nationalitet information genom

37 Radio 2 1 1 5 0 0

om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder?

Att känna till och kunna arbetsmiljörisker skydda sig mot dessa är naturligtvis lika för inviktigt vandrare som för svenskar. För invandrare är många arbetsmiljön ny och främmande. Många känner inte till risker som är väl kända och som skyddsåtgärder är självklara för de svenska arbetskamraterna. Invandrare har dessutom ofta arbeten inom verksamhetsområden med utpräglat dålig De arbetsmiljö. accepterar ofta en sämre än arbetsmiljö svenskarna, vilket kan bero på att inte har arbetsmiljöfrågor uppmärksammats i hemlandet i samma som i utsträckning Sverige. Detta gör att behovet av arbetsmiljöinformation är stort för invandrare. De måste bli informerade om sina rättigheter och så att skyldigheter

SOU 1932:32

att de kan ställa krav. de blir så medvetna själva

ska ha samma kunskaper om arbetsmiljöfrå- Invandrare

som de svenska arbetskamraterna. gor

är helt avgörande för ini svenska Språkkunskaperna

till information om arbetsmiljövandrarens tillgång

Det finns litet material om förhållanden i Sverige.

som är översatt till invandrarspråk. arbetsmiljöfrågor

finns är övervägande fall på det Det material som

finska. För flertalet språkstora invandrarspråket

alls. av det finns ingen information Mycket grupper

som finns är direkt översatt informationsmaterial

i kulturell bakgrund med från svenska. Olikheter

i arbetslivet och annorlunda annorlunda traditioner

ofta direktöversättningar svåra begreppsbildning gör

att förstå för invandrarna.

är skyldig att arbetsmiljölagen arbetsgivaren Enligt

om de risker som kan finnas informera arbetstagaren

skall också förvissa sig om att i arbetet och han

och färdigheter som arbetstagaren har de kunskaper

han har att iakttaga för att undbehövs och vet vad

arbetet. I realiteten är detta en skylgå riskerna i

endast i blygsam omfattning dighet som kan uppfyllas

invandrare som inte kan svenska. när det gäller

svenska arbetsmarknaden består Invandringen till den

av människor från olika länder och sprâkgrupi dag

Totalt finns ett 70-tal olika nationaliteter per.

representerade i Sverige. och ca 150 språkgrupper

De tolkresurser och den skriftliga arbetsmiljöinfor-

existerar inte och kommer mation som skulle behövas

finnas alla dessa språk. I aldrig att på antagligen att ge nödvändig inallmänhet tvingas arbetsgivarna

om arbetsmiljörisker vid troduktion och upplysningar

då invandraren har så pass goda kunskaper en tidpunkt

att det är omöjligt att ge infori svenska språket

svenska. Detta innebär att invandmationen på enkel

134 S()lJ 1982:32

raren får information först kanske efter att ha va-

rit anställd en längre

period.

Avgörande för vilken flerarbetsmiljöinformation talet invandrare har tillgång till är således deras kunskaper i svenska. Det finns sedan 1973 en lagstadgad rätt till undervisning i svenska betald på arbetstid. Undersökningar av Statens Invandrarverk och LO visar dock att av inte tillämpningen lagen är tillfredsställande. Människor som är oinformerade om sin arbetsmiljö utsätter och sina sig själva arbetskamrater för onödiga risker. Grundutbildning i svenska språket är därför utomordentligt viktigt. Det är angeläget att invandraren redan i samband med svenskundervisningen får information om arbetsmiljölagstiftning och arbetsmiljörisker. En översyn av svenskundervisningen för vuxna invandrare har gjorts av SFI-kommittén, som hösten 1981 presenterade sitt betänkande. I detta föreslås ett reformprgram för att underlätta för invandrare att få grundläggande färdigheter i svenska och kunskaper om svenskt samhälls- och arbetsliv.

Individuell introduktion till är nödarbetsplatsen vändig och det viktigaste tillfället att få information om arbetsmiljöfrågor. Introduktionen ska ges på det språk invandraren förstår. informa- Muntlig tion gärna kombinerat med informationsskriftligt material är det effektivaste sättet. Introduktionen bör ges innan den nyanställde invandraren börjar sitt arbete.

Invandraren behöver liksom sina svenska arbetskamrater få fortlöpande arbetsmiljöinformation om hälsorisker, skyddsåtgärder m m. Huvuddelen av den skriftliga informationen kommer också i framtiden att vara på svenska. Det är emellertid önskvärt att viss information översätts till de stora invandrar-

och till invandrarnas kulturella språken anpassas För flertalet invandrare med bristfälliga bakgrund. i svenska är till muntlig inkunskaper möjligheten t ex informatörer, s k formation genom tvåspråkiga Detta gäller såväl inforarbetsplatstolkar viktigt. mation från arbetsgivaren och företagshälsovården

som från de fackliga företrädarna.

S()lJ 1982:32

Källor:

Sven Reinans, Vilka är invandrarna, Expertgruppen för (EIFO) invandringsforskning

SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU)

SCB:s undersökning av levnadsnivåförhållanden, 1976

Rapport l, Invandrares informationssituation - en översikt av olika undersökningar. Invandrarna och informationen, statens invandrarverk, 1979

Rapport 3, Fyra invandrargruppers informationssi- - en tuation, intervjuundersökning, Invandrarna och informationen, statens invandrarverk, 1979

Informationsmaterial och basstatistik om invandringen från Informationsbyrån, statens invandrarverk

Invandrare svenskar, LO:s bearbetning av SCB:s undersökning av levnadsförhållanden, 1978

Svensk invandrarpolitik inför Ds A 1979:6 1980-talet,

Svensk invandrarpolitik, Jonas Widegren, Liber 1980

Svenskundervisning för vuxna invandrare, betänkande av SFI-kommittén, SOU 1981:86

UTBUD AV ARBETSMLELJÖ- IBTORIVBTICIQ (CH UTBILDNING I SVERIGE - en sekretariatspratletxxoria

av Ylva Tivêus

S()IJ 1982:32 139

UTBUD AV ARBETSMILJÖINFORMATION OCH UTBILDNING I SVERIGE

Intresset för information och utbildning i arbetsmiljöfrågor har ökat starkt genom den debatt och de diskussioner som förs på enskilda arbetsplatser och inom skilda organisationer. Kraven på en bättre arbetsmiljö har lett till en ny lagstiftning som i sin tur gett stora grupper rätt till särskild information och utbildning i arbetsmiljöfrågor.

Detta har också stärkt kraven och efterfrågan på information och utbildning som kan användas som stöd i arbetet med att skapa goda arbetsförhållanden. Myndigheter, frivilliga organisationer, massmedia m fl har därför under senare år ökat sitt utbud av information och utbildning på området. Det kan dock vara svårt för den enskilde att få en överblick över vad som finns och var det finns.

I denna redovisas därför vilka myndigheter promemoria och organisationer, som bedriver information och utbildning i arbetsmiljöfrågor. Därefter ges en översiktlig redovisning av Vilken information, utbildning samt biblioteks- och dokumentationsverksamhet som finns.

l Organ som bedriver informations- och utbildningsverksamhet om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder

Det finns många organ som medverkar i informationsoch utbildningsverksamhet på arbetsmiljöområdet. Olika roller i arbetsmiljöarbetet, informationens innehåll och vilka informationen riktas till ger sin prägel åt på Vilket sätt den förs ut. Figur l illustrerar vilka organ som bedriver informations- och utbildningsverksamhet i arbetsmiljöfrågor till dem som är verksamma i arbetslivet.

Figur 1 Organ som har ett utbud av utbildning och lnformation på arbetsmiljöområdet

C l b t -

CEMGHfacklma 0:92:16. °9°”°"°' zfägfåjiå. Centrala_arbetsgivare-

ochforbund f å or bl Aatm-u- 9 a Orsamsalwtte skyddsnamnden, StatensArbetsmiljönamnd

Lokalaochregioala açkligam samarbetsorgan på gamsamme förbundsnivå, exempel- Branschorganisavusarpetsmiljdkom- tioner mltleer

. Regionala lntresseldreningar skyddsombud bl aSHIO,Kopmannafdrbundet | I

Abermskvdds. Yrkesnn- Lokal . Bransch 1 ARgETS. halso styre|sen spektion, STÄLLET :i

konmunal :ffçeâfåsra as vård,exempelvis

ñvggNalsan, tillsvn Transporthälsan

Yrkesmedi- A - h.. _ Konsulter __ Leverantörer _-

çaristra oéimlâskvâis;

kliniker

Utveck|ings› Arbetslonder förmedling

Forskmngstnstttutioner viduniversitetochhögskolor

Branschforskningr institutm rn

Forsknmgsbeviijande organ, bl a arbetarskvddslonden, bvggtorskningsrådet, STU

sou 1982:32

l.l Myndigheter och offentliga organ

êrbetarskyddsverket Arbetarskyddsverket består av arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen. Arbetarskyddsstyrelsen är central myndighet för arbetarskydds- och arbetstidsfrågor och chefsmyndighet för yrkesinspektionen som lokalt svarar för att arbetarskydds- och arbetstidsreglerna efterlevs. Kommunala tillsynsmän biträder yrkesinspektionen och svarar för tillsynen på vissa mindre arbetsställen.

Arbetarskyddsstyrelsen ska enligt sin instruktion leda, samordna och övervaka verksamheten på arbetarskyddets område, ha den centrala tillsynen över arbetsmiljöoch arbetstidslagstiftningens efterlevnad, meddela föreskrifter, råd och anvisningar om arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningens tillämpning, bedriva informations- och utbildningsverksamhet på arbetarskyddets område, handlägga arbetsmedicinska frågor samt fungera som centralt dokumentations-, informations- och konsultationsorgan för myndigheter, institutioner, företag och enskilda m fl i arbetsmedicinska frågor.

Verksamheten inom arbetarskyddsstyrelsen är organiserad i tre avdelningar, tillsynsavdelningen, forskningsavdelningen och administrativa avdelningen.

Tillsynsavdelningens uppgifter är att svara för arbetarskyddsstyrelsens granskningsarbete, handlägga löpande ärenden inom sitt sakområde samt leda och samordna yrkesinspektionens verksamhet.

har en omfattande allmän râdgivnings- Tillsynsavdelningen verksamhet, i första hand till yrkesinspektionen, som gäller hur tillsynen ska bedrivas eller hur olika ska lösas tekniskt. Råd lämnas också ofta problem direkt till arbetsgivare, arbetstagare, tillverkare, leverantörer, branschorganisationer m fl.

142 S()l) 1982:32

Tillsynsavdelningen medverkar också i informationsverksamhet för skyddsombud, personal inom företagshälsovården m fl och utbildningsverksamhet för såväl verkets egen personal som personal inom företagshälsovården. Betydande insatser görs också på externt anordnade kurser.

Forskningsavdelningen utgör landets centrala forskningsinstans på det arbetsmedicinska området. Huvuduppgifterna för avdelningen, till vilken hör en filial i Umeå, utgörs av forskning, utbildning och uppdragsverksamhet.

Forskningsavdelningen fungerar inom arbetarskyddsstyrelsen som expertpanel i olika frågor och gör utredningar, mätningar och analyser åt tillsynsavdelningen och yrkesinspektionen. Externt bedriver avdelningen en avgiftsbelagd uppdragsverksamhet åt företag och organisationer m fl. Denna omfattar i huvudsak arbetsplatsutredningar, utredningar om risker vid användning av olika produkter samt kemiska och fysikaliska analyser. De yttranden som avges i samband med uppdragsverksamheten utgör ej arbetarskyddsstyrelsens officiella utan speglar endast

ståndpunkt,

en enskild forskares uppfattning i en viss fråga.

Till administrativa avdelningens verksamhetsområde hör förutom central administration även planerings- och utredningsfrågor, rättsfrågor avseende tillämpningen av arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningen samt utbildningsverksamhet, informationsfrågor och internationella frågor. Inom denna avdelning finns även biblioteks- och dokumentationsverksamheten, som är under uppbyggnad och som främst spelat en central roll i det interna arbetet med att bevaka och följa forskningen och litteraturen inom arbetsmiljöområdet.

sou 1982:32 143

Här finns också det s k informationssystemet om arbetsskador (ISA).

Informationssektionen på arbetarskyddsstyrelsen har omkring 20 anställda, varav ca hälften inom en publikationsservice som främst arbetar med att effektuera beställningar. Budgeten för informationsverksamheten är för 1981/82 8.5 milj kronor. Informationsverksamheten avser främst regler, forskningsresultat samt arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens arbete i allmänhet.

I tidningen Arbetarskydd finns regelbundet reportage och notiser om regler och om arbetarskyddsstyrelsens forsknings- och utvecklingsverksamhet. Författningstexter m m publiceras i styrelsens författningssamling. Dessutom sprids kunskap om reglerna genom broschyrer och filmer, utställningar och presskontakter. Forskningsresultat från forskningsavdelningen publiceras bl a i serien Arbete och Hälsa.

Arbetarskyddsstyrelsen bedriver även en omfattande utbildningsverksamhet för bl a företagshälsovårdens personal samt för den egna personalen.

Yrkesinspektionen, som sköter den lokala tillsynsverksamheten i landet, ska bl a noga följa arbetarskyddets utveckling inom respektive distrikt, se till att gällande föreskrifter iakttas och på olika sätt medverka till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. För att uppnå detta arbetar man i direkt kontakt med arbetsställena genom inspektioner, granskning av ritningsförslag till ny- eller

144 S()IJ 1982:32

ombyggnad av arbetslokaler, nya arbetsmetoder etc, allmän information och rådgivning samt olika insatser för att främja den lokala skvddsverksamheten.

Yrkesinspektionen använder i sin verksamhet främst det informationsmaterial som arbetarskyddsstyrelsen tar fram och är därigenom en viktig länk i att föra ut och skapa kännedom om nya regler, forskningsresultat m m.

Arbetarskyddsfonden

Arbetarskyddsfondens uppgift är att genom bidrag till forskning och utvecklingsarbete, utbildning och information söka förbättra arbetsmiljön i vid mening.

Detta sker huvudsakligen genom stöd till praktiskt inriktad forskning och utveckling på arbetsmiljöområdet samt genom stöd till forskning och utveckling kring medbestämmande i arbetslivet.

Arbetarskyddsfonden ger också bidrag till olika typer av utbildning på dessa områden, bl a utbildning av skyddsombud, arbetsledare, planerare, personal inom företagshälsovården m fl, utbildning för att utveckla arbetstagarnas medbestämmanderätt, utbildning av styrelserepresentanter för de anställda samt brett upplagd information till stora persongrupper i arbetslivet.

Dessutom ska fonden enligt sin instruktion verka för samordning av dessa insatser och se till att resultaten från forskning och utveckling som fonden stöder offentliggörs på lämpligt sätt.

Fonden har omfattande ekonomiska resurser till sitt förfogande, för budgetåret 1981/82 ca 430 miljoner kronor. Medlen erhålls genom en arbetarskyddsavgift som alla arbetsgivare betalar.

sou 1932:32

Ungefär hälften av fondens medel används till arbets- Den andra hälften används till verksammiljöområdet. heter som en följd av medbestämmandereformen.

Arbetarskyddsfonden har bl a finansierat framställningen av så gott som samtliga grund- och vidareutbildningsmaterial som används i arbetsmiljöutbildningen. Årliga bidrag ges därutöver bl a till tidningen Arbetsmiljö för att alla ska få den gratis och till skyddsombud för materialframställning, konlöntagarorganisationerna ferenser och kampanjer som dessa anordnar i arbetsmiljöfrågor.

har även till uppgift att sprida Arbetarskyddsfonden information om den forskning och utveckling som fonden finansierar och har därför en omfattande egen informationsverksamhet. Resultaten från olika forskningsprojekt redovisasj_kortfattade sammanfattningar. Broschyrer och pedagogiskt bearbetade rapporter ges ut om vissa forskningsprojekt. Fonden ger också ut populära kunskapsöversikter över vissa miljöproblem och forskningsområden. Exempel på mer långtgående informationinsatser är Bullerbekämpninq, Bra belvsninq på jobbet och nu senast Riskerna med lösningsmedel där också omfattande åtgärdsförlag tagits fram för olika branscher. Forskningsrapporter i sin helhet utges normalt av den forskningsinstitution forskaren tillhör.

Arbetarskyddsfonden anordnar även konferenser för forskare och vissa nyckelgrupper i arbetsmiljöarbetet, t ex personal, regionala skyddsombud m fl. företagshälsovårdens

Arbetslivscentrum

Arbetslivscentrum inrättades år 1977 med uppgift att

genom forskning, utvecklingçoch information söka bidra

till en utveckling av arbetslivet mot de demokratiska

146 S()lJ 1982:32

principer som medbestämmandelagen ger för. Aruttryck betslivscentrum ska även följa aktuella arbetslivsfrågor samt genom utbildning och information verka för att resultatet från blir kända och arbetslivsforskningen använda.

Arbetslivscentrum är ett fristående institut. Verksamheten bekostas av medel från arbetarskvddsfonden. Budgeten uppgår för l98l/82 till 22 miljoner kronor. Centret ger ut och ett forskningsrapporter informationsblad med information från som forskningsområdet sprids till organisationer på arbetsmarknaden, massmedia, forskare m fl. Dessutom bedrivs en omfattande seminarieverksamhet.

Arbetslivscentrum bedriver utbildning av de anställdas representanter i myndigheters och företagsstyrelser. Under budgetåret l980/81 deltog ca 2 500 förfackliga troendemän i sådan utbildning.

Arbetslivscentrum har även i uppgift att biträda parterna med rådgivning och Som ett utredningsinsatser. led i den verksamheten inrättades år 1978 en informationscentral - Arbetslivets information och dokumentation, AID - med tillhörande forskningsbibliotek. Informationscentralen har hänvisningsservice och dokumentation inom arbetslivscentrums sakområde, bl a om arbetslivets

demokratisering, arbetsmarknadens parter, organisations-t

frågor, tekniska förändringar och dess konsekvenser.

Miljödatanämnden

Miljödatanämnden tillsattes 1974 för att utveckla ett miljövårdens informationssystem, innefattande såväl naturmiljön som har främst arbetsmiljön,och verkat genom utredningar och utredningsinsatser som bidragit till effektivare informationsbehandlinq

sou 1982:32

inom bl a statens naturvårdsverks och arbetarskyddsstyrelsens ansvarsområde. Miljödatanämnden har också bedrivit viss informations- och dokumentationsverksamhet som rör arbetsmiljöområdet. Bl a kan nämnas den registrering av svensk i en databas som nämnden svarar miljöforskning för och vars inntehåll finns tillgänglig också kataloger. I betänkandet Bättre ge*om tryckta (SOU 1980:74) har miljödatamiljöinformation nämnden bl a föreslagit regeringen att inrät+a en toxikologisk informationstjänst (TOXIT), med att på förfrågan ge information om uppgift kemiska risker via litteratursökningar, sammanoch bedömningar med hjälp av toxiställningar expertis. Riksdagen har därefter beslutat kologisk att inrätta en toxikologisk informationsservice vid Karolinska institutets bibliotek och informationscentral. Vissa av de som utvecklats av projekt ska också överföras till statens miljödatanämnden däribland registreringen av svensk naturvârdsverk, Miljödatanämndens verksamhet upphör miljöforskning. därmed.A

groduktkontrollnämnden

har till uppgift att pröva Produktkontrollnämnden som avses i lagen om hälso- och miljöfarliga frågor i den mån inte prövningen ankommer på varor (LMHV) Nämnden har inget eget verkställande annan myndighet.

organ utan naturvårdsverkets produktkontrollbyrâ

som nämndens kansli. tjänstgör pågår arbete med att

Inom produktkontrollnämnden

ett centralt med uppgifter bygga upp produktregister om bl a kemiska sammansättningar. att bedriva Produktkontrollnämnden har skyldighet

upplysningsverksamhet inom produktkontrollomrâdet

över och våd-

genom vägledande förteckningar gifter

Produktkontrollnämnden ska också vid liga ämnen. meddela om en viss vara är att anse som förfrågan kräver dock att som hälsofarlig. Myndigheten

underlag för sin bedömning få till tillgång ganska omfattande dokumentation. Svaret - responsum är ett beslut i produktkontrollnämnden och speglar produktkontrollnämndens officiella uppfattning. Dock innebär det inte någon närmare av bedömning hälsos farligheten. Tidigare gav även statens produktkontrollbyrå råd i form av särskilda bl a rörande yttranden klassificering av en varas hälsofarlighet. Denna rådgivningsverksamhet har numera upphört. 1

Statens miljömedicinska laboratorium Statens miljömedicinska laboratorium, som inrättades 1980-07-Ol, har till uppgift att inom den

fysikaliska f

I och kemiska miljömedicinen samt den allmänna hälsovården bedriva långsiktig forskning samt utundersöknings-, rednings- och utbildningsverksamhet.

Chefsmyndighet för laboratoriet är Socialstyrelsen. En del av SML:s q%gifua:består i att fungera som rådgivare till olika myndigheter som har att fatta beslut inom det miljömedicinska området, eller i frågor som berör den förebyggande hälsovården. SML bedriver även viss fort- och för i vidareutbildning huvudsak hälsovårdsinspektörer, tjänstemän vid landstingens miljömedicinska enheter, länshälsovårdskonsulenter m fl.

SML ska också genom dokumentations- och informationsarbete svara för att erfarenheter och rön från egen och andras forsknings- och utvecklingsverksamhet blir kända och nyttiggjorda. Detta sker genom utbildningsverksamhet, genom publicering i olika vetenskapliga tidskrifter samt genom övergripande kriteriadokument i olika ämnen.

Qvriga myndigheter

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) är central tillsynsmyndighet för den offentliga arbetsförmedlingsverksamheten.

Bland AMS ingår att producera informamånga uppgifter tionsmaterial om arbetsmarknad, yrken och arbetsliv. Materialet består dels av tjänstematerial för arbetsmarknadsverkets personal och skolans SYO-funktionärer, dels av material som delas ut till allmänheten, främst sökande och skolelever. Det material arbetsförmedlingens som mest till allmänheten är informationsblad sprids i serien som omfattar ett stort an- Yrkesupplysningar, blad har ett kort avsnitt om tal yrkesområden. Varje arbetsmiljön.

Det finns också andra myndigheter med särskild tillsynsverksamhet arbetsmiljöområdet som ger ut visst inpå som rör arbetsmiljöfrågor t ex staformationsmaterial tens Dlanverk, statens brandnämnd, statens industriverk, Statens sjöfartsstyrelsen m fl. strålskyddsinstitut, Inom dessa ordnas kurser och utbildning i myndigheter speciella frågor som brandskydd, elsäkerhet, strålskydd mm.

1.2 Yrkesmedicinska kliniker

De yrkesmedicinska klinikerna ska bl a fungera som stöd och kvalificerat komplement till företagshälsovården. De ska också tillföra den övriga hälsooch kunnande. Därför är sjukvården yrkesmedicinskt de kopplade till regionsjukhusen.

Yrkesmedicinska enheter finns numera inom alla landets sjukvårdsregioner, nämligen vid Karolinska sjukhuset i Stockholms län, vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg samt vid regionsjukhusen i Linköping, Lund/Malmö, örebro, Uppsala och Umeå.

De yrkesmedicinska klinikerna har stora förutsättningar att ge information om kemiska, fysikaliska, ergonomiska och psykosociala risker inom sitt utövningsområde. Informationen riktar sig i första hand

150 S()lJ 1982:32

till företagshälsovården, den hälsoövriga och sjukvården, enskilda fack-

arbetstagare, skyddsombud,

föreningar, arbetsledning, yrkesinspektionen, de allmänna försäkringskassorna, massmedia och allmänheten.

En stor del av informationsspridningen sker telefon. per I mera avancerade fall kan det bli fråga om detaljerade och genomarbetade skriftliga som litteraturgenomgångar kan ha intresse för betydligt flera än frågeställaren.

Vissa yrkesmedicinska kliniker ger ut stenciler om nya

risker, praktiska tips och annan relevant information l

till

företagshälsovård och fackliga organisationer inom upptagningsområdet. Samtliga kliniker ger ut

forsknings-å

_rapporLer och publicerar forskningsresultat i vetenskap- i liga tidskrifter och medverkar i utbildning av läkare och i vårdyrkesutbildning. Klinikernas personal anlitas även i stor utsträckning som föreläsare i olika kurser och konferenser.

1.3 Universitet och högskolor

Den informationsverksamhet, som bedrivs av universitet och högskolor, är givetvis avhängig forskningsinriktningen vid respektive högskola och institution. Genom att möjligheten att få anslag för arbetsmiljöforskning stärkts betydligt under senare år finns dock allt mer information att hämta från denna sektor.

Hittills har det varit självklart att informationsansvaret till största delen legat på den enskilde forskaren eller forskargruppen. Men forskarens möjligheter att nå ut till en bredare allmänhet begränsas av bristande tid och resurser, och kanske också avknisgmrb intresse och/eller färdigheter att skriva lättillgängligt. Ofta saknas också kontakter med de grupper som berörs av forskarnas arbete.

sou 1982:32

som bedrivs med stöd av När det gäller forskning, resultaten på sedarbetarskyddsfonden, publiceras sätt av respektive forskare, forskargrupp vanligt men dessutom begärs av eller forskningsinstitution till en lättillgänglig sammanforskarna underlag de resultaten av fattning som belyser praktiska och som publiceras av arbetarskydds-

forskningsarbetet

av andra fonden. Liknande sammanfattningar produceras

organ som byggforskningsrâdet,

forskningsbeviljande för teknisk utveckling m fl. styrelsen

Under 1970-talet har också informationsfunktioner vid samtliga högskoleenheter, inledningsbyggts upp främst för intern information samt studieinformavis med allt starkare tonvikt på information och senare tion till skilda i samhället om högskolan grupper kan nämnas försök med som resurs. Som exempel samt fortforskarkurser i forskningsinformation bildning av journalister.

informationsenheterna vid högskolorna finns Förutom även kontaktsekretariat, som har till uppgift att bedriva en kontaktförmedlande verksamhet med utgångs-

i konkreta problemställningar och utvecklingspunkt ska de kontakterna mellan projekt. Dessutom främja och det samhället d v s i första högskolan omgivande och kommunala företag och hand statliga myndigheter, anställda samt inom den högskoleregion organisationer där kontaktsekretariat är beläget. Syftet respektive stimulera dessa att utveckla är att organisationer tjänsteverksamhetsformer m m Samt nya produkter, att använda de forsknings- och utvecklingsresurser

som finns inom högskolan.

I detta sammanhang bör också nämnas Fosam-

kommitténs initiativ att aktivt föra ut högskoleforskare för tidsbegränsad tjänstgöring som

konsulter i_industriföretag.

S()lJ 1982:32

Några formaliserade föreskrifter om bibliotekens skyldighet att ge service utanför den egna högskolan finns inte idag. I regleringsbrev för förehögskolan skrivs dock att vid högskolestyrelserna medelsfördelningen ska beakta servicen utåt.

1.4 Arbetsmarknadens parter

Arbetsmarknadens parter bedriver via sina centrala organisationer och förbund en omfattande verksamhet med information och utbildning inom arbetsmiljöområdet. Parterna samarbetar också inom arbetsmiljöområdet i olika partssammansatta Framför allt organ. gäller detta i där det finns

utbildningsfrågor speciella;

avtal mellan parterna att samarbetet stödja på.

Landsorganisationen i Sverige (LO) har ca 2,1 miljoner medlemmar fördelade på 25 förbund. Organisationens uppgift när det gäller är att driva arbetsmiljöfrågor dessa frågor centralt, initiera skapa opinion, forskning m m. LO är centralt i kontaktorgan arbetsmiljöfrågor gentemot myndigheter, centrala förbund arbetspå givarsidan m fl. LO är bl a representerat i arbetarskydds styrelsen, arbetarskyddsfonden, Arbetarskyddsnämnden och Föreningen för arbetarskydd.

LO har ca 10 handläggare som sysslar med arbetsmiljö och medicinska centralt. frågeställningar Det centrala samordnande organet är LO:s där man arbetsmiljökommittê arbetar för att åstadkomma samverkan i arbetsmiljöfrågor mellan LO och de i LO förbunden. ingående

I organisationens tidning LO-tidningen förekommer regelbundet information och artiklar om arbetsmiljö.

LO ger också ut en serie skrifter under namnet Miljön i arbetslivet, som behandlar olika arbetsmiljörisker. Dessa vänder sig till regionala skyddsombud, skyddsombud, fackklubbar, förbund, anställda vid företagshälsovårdscentraler och andra som sysslar med arbetsmiljöfrågor.

Kurser och utbildning vid LO:s egna skolor pågår under ca 50 veckor av året. Utbildningen gäller främst huvudskyddsombud, skyddskommittêledamöter och ledamöter i företagshälsovårdskommittêer. Dessutom ordnas kurser för yrkesinspektionsnämndsledamöter två gånger årligen samt en .14-dagars miljökurs för skyddsombud.

Förbunden inom LO har ett brett engagemang i arbetsmiljöarbetet och bedriver egen informationsverksamhet. Skriftlig information riktas till medlemmarna framför allt via respektive förbundstidning. Den viktigaste formen för informationsspridninq är konferenser. Utbildningsverksamheten har också en framträdande plats i förbundens arbete.

Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) har ca 1 miljon medlemmar fördelade på 20 förbund. TCO bevakar arbetsmiljöfrågor genom sin arbetsmiljönämnd, genom representation i offentliga organ och utredningar, och genom remissyttranden.

I TCO-tidningen förekommer regelbundet information om förhållanden som rör tjänstemännens arbetsmiljö. Någon speciell publikationsserie för dessa frågor finns ej, men flera rapporter har givits ut, bl a i samband med kongressen 1979. En fråga som ägnats särskild uppmärksamhet är införandet av datorer i arbetslivet.

Konferenser för förtroendevalda och medlemmar i arbetsmiljö-och företagshälsovårdsfrågor samt kurser för bl a skyddsombud och ledamöter i anpassningsgrupper anordnas årligen. Ett särskilt studiematerial Arbete med mening har tagits fram om den psykiska och sociala arbetsmiljön.

154 S()IJ 1982:32

De flesta förbunden inom TCO utnyttjar sin medlemstidning för att sprida aktuell arbetsmiljöinformation till sina medlemmar. Konferenser och kurser för skyddsombud och andra fackliga förtroendevalda som handlägger arbetsmiljöfrågor är andra verksamheter. Ett par förbund (Industritjänstemannaförbundet och Lärarförbundet) har också tagit fram s k minikurser i arbetsmiljö där målgruppen har varit alla medlemmar i respektive förbund.

Centralorganisationen SACO/SR har ca 225 000 medlemmar fördelade på 26 förbund. SACO/SR medverkar med representation i olika samhällsorgan, (t ex arbetarskyddsstyrelsen, yrkesinspektionen, företagsdelegationen), i olika statliga utredningar om arbetsmiljöfrågor, i olika partsorgan (statens arbetsmiljönämnd, centrala utvecklingsrådet, företagshälsovården m m) och genom olika arbetsmiljöavtal. SACO/SR har framför allt uppmärksammat arbetsmiljöns psykiska och sociala konsekvenser.

SACO/SR informerar sina medlemmar om arbetsmiljöfrågor vid kurser och konferenser för skyddsombud, ledamöter i förbundens och de lokala oryrkesinspektionsnämnder, ganens kontaktmän i arbetsmiljöfrågor. Skyddsombud och ledamöter i skyddskommittêer ges funktionsutbildning i - Inforarbetmiljöfrågor speciellt psykosociala frågor. mation även via cirkulär och periodiska meddelansprids den, broschyrer och skrifter.

SACO/SR har aktivt bevakat arbetsmiljöfrågorna sedan mitten av 70-talet, men har trots det i jämförelse med de övriga arbetstagareorganisationerna en förhållande- Vis kort tradition då det gäller skydds- och arbetsmilarbete har därför gått ut på att orgajöarbete. Mycket nisera arbetsmiljöarbete och utbildning inom förbund och lokala SACO/SR-organ. Organisationen försöker också

få till stånd forskning och utredning som rör olika medlemsgrupper. En rapport om rollen som skyddsombud gavs ut 1981. Den innehåller en analys av de problem många skyddsombud upplever att medlemmarna har samt en beskrivning av de hinder skyddsombuden möter i sitt arbetsmiljöarbete.

Svenska arbetsgivareföreningen består av den s k Allmänna gruppen samt 37 förbund, föreningar eller organisationer. Centralt har föreningen en rådgivande funktion i arbetsmiljöfrågor till medlemsföretagen. Vidare medverkar föreningen i arbetarskyddsstyrelsens öveqripande arbete med föreskrifter samt 1 en mängd olika partssammansatta arbetsgrupper.

SAF-tidningen, tidigare Arbetsgivaren, innehåller fortlöpande artiklar om arbetsmiljön. Dessutom utarbetar föreningen skrifter, som kan användas vid _ egna kurser. Årligen anordnas konferenser för läkare, skyddsingenjörer och företagssköterskor inom företagshälsovården.

SAF:s utbildningsverksamhet planeras och genomförs av ALI-RATI, som är en enhet inom SAF. Bl a ordnas omfattande utbildning av verksamma skyddsingenjörer och skyddstekniker. Det finns också specialkurser för arbetsledare och chefer som behandlar ansvarsfördelningen i arbetsmiljöarbetet. Specialkurser finns också för grupper inom företagshälsovård och personalvård.

Företagen inom SAF samarbetar med motsvarande förbund på LO-sidan i arbetsmiljökommittêer eller på annat sätt. Mycket av den information som ges i arbetsmiljöfrågor kanaliseras via särskilda cirkulär eller meddelanden som distribueras gratis till medjemsföretagen. I övrigt

156 sou 1982:32

sköts information och utbildning av de särskilda samarbetsorgan som finns inom flera branscher.

Statens arbetsgivarverk (SAV) har ingen uttalad verksamhet på arbetsmiljöområdet. Vad gäller kurser och konferenser förekommer viss samverkan med statens institut för personaladministration och personalutbildning (SIFO) och med statens arbetsmiljönämnd (SAN).

Svenska Kommunförbundet är central arbetsgivareorganisation för kommunerna. Kommunförbundet har bl a tagit fram en handbok i kommunal arbetsmiljö för arbetsledning, skyddsombud m fl. Man har vidare medverkat till att ta fram utbildningsmaterial för den kommunala sektorn. Förbundet anordnar också kurser såväl centralt som regionalt för olika yrkesgrupper och i olika ämnen inom arbetsmiljöområdet.

som är central arbetsgivareorgani-

Eandstingsförbundet,

sation för landstingen, har en informationsverksamhet som skiljer sig från övriga organisationer genom att man satsat mer på audio-visuella (AV-) hjälpmedel. Ett flertal videogram har framställts som rör olika arbetsmiljöaspekter i vårdarbetet. När videogrammen köpts in av respektive landsting, kan de användas och lånas gratis av vårdpersonal inom landstinget. De används också i vårdutbildningen av elever.

Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO) är en ar-

betsgivarorganisation för ca 410 företag med drygt 100 000 anställda. Centralt arbetar man med arbetsmiljöfrågor främst genom samarbete med flera interna arbetsmiljöorgan som kooperationens arbetsmiljönämnd och OK- Arbetsmiljöråd. Dessutom finns inom organisationen KF- Arbetsmiljösektion med laborativ verksamhet. Vår tidning är kooperationens tidskrift, som fortlöpande innehåller artiklar om arbetsmiljön. Organisationen ger dessutom regelbundet ut ett informationsblad om företagshälsovårdsfrågor till skyddskommittêledamöter och andra

S()LI1982:32 157

Man ordnar också ett stort anarbetsmiljöintresserade. tal konferenser och kurser för chefer och arbetsledare_ Frågor som behandlas är bla lagar, avtal och arbetsgivareansvar .

samarbetar i två Tidningarnas Arbetsgivareförening(TA) - och den Graolika arbetsmiljökommittêer Tidningarnas - som svarar för rådgivning fiska Arbetsmiljökommittên och informationsverksamheten inom arbetsmiljöområdet.

1.5 Samarbetsogan mellan arbetsmarknades parter

Flera av de organ som arbetsmarknadens parter samverkar i vad arbetsmiljöfrågor har egna kanslier och gäller relativt omfattande verksamhet. Samverkan sker framför allt i utbildningsfrågor men flera av de s k arbetsmilsom bildats av har utökat sin verkjökommittêer parterna samhet till att kartlägga problem och risker i branschen, initiera och olika forskningsprojekt. En kort befölja i det av samarbetsorgan med mer skrivning ges följande omfattande Verksamhet. Det ska också nämnas att mer eller mindre dessutom finns för bepermanenta arbetsgrupper vakning av speciella frågor inom arbetsmiljöområdet.

är SAF:s, LO:s och PTK:s gemensamma Arbetarskyddsnämnden Den bildades 1942 av SAF och LO. 1978 arbetsmiljöorgan. inträdde även Privattjänstemannakartellen (PTK). Arbetarskyddsnämndens uppgifter är utbildning, information, rådgivning och publikationsverksamhet på arbetsmiljöområdet. för verksamheten är främst de anställ- Målgrupperna da inom privata sektorn, deras arbetsmiljörepresentanter och Nämnden vänder sig även till företagsarbetsgivare. hälsovården, parternas förbund, regionala skyddsombud samt till landsting, kommuner, skolor och myndigheter, övriga organisationer.

Alltsedan 50-talet har utbildning dominerat Arbetarskyddsnämndens verksamhet. BÄTTRE ARBETSMILJÖ är den första

breda utbildningsinsatsen i arbetsmiljösammanhang. Vidareutbildningsmaterial finns bl a för belysning, planering, ergonomi, kemiska hälsorisker, buller, lokalt skyddsarbete och transport av farligt gods.

Arbetarskyddsnämnden bedriver också handledarutbildning för denna grund- och vidareutbildning samt har viss utbildning för arbets- och företagsledning i arbetsmiljöfrågor.

Bland övrig verksamhet kan nämnas informationsbladet Meddelandet, publicering av lagar och avtal, handböcker

m m samt framtagning av informationsmaterial för invand- 1

rare. § l å Statens arbetsmiljönämnd (SAN) är ett partsorgan med staten som a:betsgivarintressent genom statens avtalsverk (SAV) samt statsanställdas förbund, TCO:s tjänstemannasektion (TCO-S) och SACO/SR som arbetstagarintressenter. SAN har som huvuduppgift att främja utveckling och övergripande samordning av arbetsmiljöverksamhet med företagshälsovård inom statsförvaltningen, genom bl a utbildning, information och utrednjngsverksamhet.

Bland utbildningsverksamheter kan nämnas utbildningsserien Arbetsmiljö i förändring, anpassningen av Bättre till statens verksamhetsområde samt utbildarbetsmiljö ning av handledare för dessa material.

SAN informerar är ett informationsblad som innehåller råd och regler inom avtalsområdet. SAN publinyheter, cerar även utredningsrapporter och andra informationsbroschyrer,

ett an- I Figur 2 visar en förteckning över ytterligare tal samverkansorgan inom arbetsmiljöområdet.

S()IJ 1982:32 159

Figur 2 Exempel på partssammansatta organ inom arbetsmiljöområdet Inom SAFs samt LOs och 9EHêD PTKs avtalsområde

Bygghälsans Företagshälso- Byggnadsverksamheter vårdskommittê Bygghälsan Byggnadsämnesindustrins Byggnadsämnesindustrin Arbetsmiljökommittê Elfackets Arbetsmiljö- Elområdet kommitté, EFAK Grafiska Arbetsmiljö- Grafisk industri kommittén Gruvhälsan Gruvindustri II Gruvindustrins Arbetsmiljökommittê (GRAMKO) Gummibranschens förening Gummiindustri för miljö, GffM Handelns Arbetsmiljö- Handel kommitté Jordbrukets Skyddspropaganda Jordbruk II Lantbrukshälsan Livsmedelsbranschen Livsmedelsindustri (LUO, LYO, LAK) 1) Pappersindustrins Arbets- Pappersindustri miljökommittê (PIA) Sjöfartens Arbetsmiljö- Sjöfart nämnd Skogsbrukets yrkesnämnd Skogsbruk (SYN) Stoppmöbelsindustrins stoppmöbelindustri Arbetsmiljökommittê Sågverksindustrins Kommitté för arbetsmiljöfrågor Sågverksindustri Tekoindustrins Arbetsmiljögrupp Textilindustri Transportfackens Yrkes- Transportverksamhet och Arbetsmiljönämnd (TYA) Transporthälsan Träindustrins Arbetarskyddskommittê Träindustri l) Livsmedelsbranschernas Utbildningsorgan (LUO) Yrkesnämnd (LYO) Arbetsmiljökommittê (LAK) Det finns flera arbetsmiljökommittêer för olika branscher samt ett flertal samarbetsgrupper runt olika forskningsprojekt eller forskningsområden. Organ med egen informations- och utbildningsverksamhet finns nämnda i tabellen.

160 S()lJ 1982:32

1.6 Företagshälsovård

Avtal mellan arbetsmarknadens parter reglerar företagshälsovårdens uppgifter och arbete. En viktig del i arbetet är att medverka till ökat kunnande om arbetsmiljöfrågor i företagen. För närvarande har dock endast hälften av alla i landet tillgång till föreyrkesverksamma tagshälsovård.

Företagshälsovården kan organiseras på tre sätt, dels genom företagshälsovård för stora företag, dels j inbyggd 1 genom anslutning till en regional företagshälsovårds- 5 I central. För vissa branscher har också s k branschhälso-, vård inrättats. 1

har till att vara 5

Företagshälsovården generellt uppgift en Den ska ta initiativ till rådgivande expertfunktion. och alla sätt medverka till att ta fram utredningar på underlag för beslut som krävs för arbetsmiljöåtgärder. I detta ingår att förebygga fysisk ohälsa och olycksfall, att medverka vid planering och förändring av aratt vidta ergonomiska åtgärder, att medbetsmiljön, verka vid rehabilitering och omplaceringar och att utföra hälsoundersökningar.

Den delen av företagshälsovårdens informaövervägande tionsverksamhet sker muntligt vid deltagande i skyddsronder och sammanträden i samt som en skyddskommittêer

del i det arbetet vid förfrågningar från arbets-1

löpande ledning och anställda. En mer organiserad informations-_ i verksamhet genom t ex regelbundna informationsträffar är

eller regelbundet utgivna informationsblad ovan1igt.{ 2

Det är däremot vanligt att företagshälsovårdens personal deltar som kursledare, eller som föreläsare i den interna arbetsmiljöutbildningen.

Tryckt informationsmaterial har i högre utsträckning fram av branschföretagshälsovården. Här ska särtagits skilt nämnas dels tre branschhälsor med geografisk

S()LJ1982:32 161

spridning över hela landet (Bygghälsan, Lantbrukshälsan och Statshälsan) och dels några branschhälsor, där man lokalt har byggt upp en företagshälsovårdscentra1 för en viss bransch (t ex Grafiska hälsovårdscentralen i Stockholm och Transporthälsan).

Bygghälsan är byggnadsindustrins organisation för arbetsmiljöverksamhet och företagshälsovård. Det är totalt 15 inom byggbranschen verksamma parter som på detta sätt samverkar. Bygghälsan har huvudkontor i Stockholm och 27 företagshälsovårdscentraler fördelade över hela landet. Dessutom finns 20 mobila hälsovårdsstationer (Bygghälsans bussar).

En av Bygghälsans uppgifter är att ge företag och anställda teknisk och medicinsk rådgivning i arbetarskyddsfrågor. Det sker t ex genom experthjälp vid planering av arbetsplatser,verkstäder etc eller genom den konsultverksamhet som bedriver i samordningsfrâgor. Samtskyddsingenjörerna liga regioner har också resurser att utföra mätningar av damm, buller, gas och lösningsmedelhalter. Dessutom förekommer râdgivning för uppläggning och genomförande av skyddsronder. Bygghälsan har ca 100 000 konsultationer per år.

Bygghälsans informationsverksamhet bedrivs genom uppsökande verksamhet vid företags- och arbetsplatsträffar och genom utgivning av broschyrer, informationsblad, rapporter m m. Bygghälsan har utarbetat specialanpassat utbildningsmaterial för de olika arbetsområdena i byggbranschen:

Lantbrukshälsan AB är den branschanknutna basorganisationen för lantbrukets företagshälsovård. I styrelsen för Lantbrukshälsan AB finns representanter för jordbrukets intressenter samt vissa försäkringsbolag och myndigheter. Lantbrukshälsán finns på 8 geografiskt spridda platser i Sverige.

162 S()IJ 1982:32

Lantbrukshälsans arbetsuppgifter består av teknisk och medicinsk rådgivning på arbetsplatsen, utbildning och information samt medverkan till forskning och undersökning inom områdena som rör lantbrukets arbetsmiljö. Lantbrukshälsan ger ut informationsbladet Lantbrukshälsan informerar som vänder sig till lantbrukare och Skydds-

A

meddelanden som innehåller upplysningar om olika olycks-Å

falls- och hälsorisker. Undersökningsrapporter är pub- Ä likationer med forskningsresultat som vänder sig till lärare och företagshälsovårdens personal.

Lantbrukshälsan AB anordnar också kurser för företagshälsovårdens personal och tillhandahåller föreläsare J för studerande vid lantbruksuniversitet och för lantbrukare i olika sammanhang.

Statshälsan bildades den l juli 1980 med uppgift att ge alla statsanställda företagshälsovård. För Statshälsan finns ett huvudkontor och till detta knutna företagshälsovårdscentraler med kanslier. Under 1981 startade Statshälsan ll centraler och det planeras en utbyggnad till 19 företagshälsovårdscentraler under 1982. Det finns även medel för ytterligare tvâ centraler i Stockholm.

Verksamhetens huvudsakliga inriktning är, enligt avtal, att kartlägga och informera om förhållanden på arbetsplatsen som kan medföra fysisk eller psykisk ohälsa, att biträda myndighet vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser eller arbetsmetoder som är av betydelse för skyddet mot ohälsa och olycksfall, att biträda myndighet vid genomförande av förebyggande åtgärder som är av betydelse för skyddet

mot ohälsa och olycksfall, samt att medverka vid arbets-i

platsanknuten rehabilitering av arbetstagare efter sjukdom och annan arbetsförmåga.

Grafiska hälsovårdscentralen, som startade 1974, finns endast i Stockholm. Det är en företagshälsovårdscentral för ca 50 grafiska företag i Stockholm med ca 4 200 anställda. Vid centralen finns två läkare och två skyddsingejörer anställda.

Centralens arbete består på sedvanligt sätt av 50 % och resten förebyggande verksamhet, bl a allsjukvård männa och riktade hälsokontroller, arbetsmiljöutredmedverkan i skyddskommittêer, utbildning och ningar, undervisning.

Centralen informationsmaterial för skyddsproducerar ombud, fackliga företrädare och de anställda. Information om Centralens verksamhet förs även ut via broschyrer, facktidskrifter etc. Samarbete sker även i olika med bl a

frågor grafiska arbetsmiljökommittên,

vad gäller information om grafiska produkter.

en ideell förening som finansieras

TranspgrEhäl§an_är

genom årliga avgifter av samtliga arbetsgivare inom aktuella avtalsområden. Totalt 13 parter inom branschsektorn har träffat avtal om inrättandet av Transporthälsan. Transporthälsan startade sin verksamhet 1979 med inrättande av företagshälsovârdscentral för Stock-

holmsregionen. Därefter har också etablerats före-

tagshälsovårdscentraler för Göteborg- och Malmö-

regionen. I Göteborgsområdet har dessutom en filial nyligen öppnats i Borås.

Transporthälsan har medicinsk rådgivning samt arbetar i förebyggande verksamhet med bl a riktade hälsoontroller, arbetsmiljöutredningar, medverkan i skyddskommittêer.

164 S()lJ 1982:32

Transportfackens yrkes och arbetsmiljönämnd (TYA) och Transporthälsan har gemensam kansliorganisation. Infor» mations- och utbildningsverksamhet bedrivs för närvarande främst av TYA genom informationsblad, rapporter, konferenser och kurser.

1.7 Ideella organisationer

Föreningen för arbetarskydd bildades redan 1905 och är Sveriges äldsta ideella förening inom arbetsmiljöområdet. Föreningen har till uppgift att i samverkan med institutioner, organisationer, företag och enskilda stimulera intresset för arbetarskydd, företagshälsovård och god arbetsmiljö. Detta sker främst genom utgivning av tidningen Arbetsmiljö. Föreningen för arbetarskydd är också landets största producent av varningsskyltar och anslag, skyddsaffischer och skyddsmärken på arbetsmiljöområdet.

Föreningen ger också ut vissa publikationer, t ex Vem gör vad i arbetsmiljön som är en förteckning över kontaktpersoner inom arbetsmiljöområdet.

Svenska Brandförsvarsröreningen (SBF) viktigaste insats

inom arbetsmiljöområdet är knuten till brandskydd och annan därmed förknippad verksamhet. SBF har tidigt gett ut skyddsblad över kemiska ämnen. En viktig uppgift för SBF är att arbeta för att brandförsvar integreras som en naturlig del av arbetarskyddet. Brandförsvarsvarföre-›

ningen har därför gett ut skrifter och böcker som vänder?

sig till arbetsledare, skyddsingenjörer och skyddsombud som behandlar arbetsmiljö-brandskydd.

Föreningen Teknisk Företagshälsovârd_verkar för en fort-Ã satt utbyggnad och utveckling av företagshälsovården och en bättre arbetsmiljö. Föreningens medlemmar är i huvudsak verksamma inom företagshälsovårdens tekniska

del. Föreningen förmedlar information, fortbildning och stöder sina medlemmar i deras yrkesutövning bl a genom en omfattande konferensverksamhet.

har framställt en mängd olika studiematerial _§rggskol§n Detta har skett i samarbete med på arbetsmiljöområdet. bl a Arbetarskyddsnämnden, statens arbetsmiljönämnd och på uppdrag av de fackliga organisationerna.

Arbetarnas Bildninqsförbund (ABF) anordnar studiecirkelverksamhet kring de studiematerial som bl a tagits fram av Arbetarskyddsnämnden och statens arbetsmiljönämnd. I första hand vänder man sig till skyddsombud, och andra fackliga förtroendemän på huvudskyddsombud LO-sidan.

(TBV) anordnar mot- Tjänåtgmännens Bildningsyerksamhet svarande utbildning för skyddsombud och arbetsledare

inom Förutom ovan nämnda material

tjänstemannarörelsen. har också material tagits fram om exempelvis den egna psykosociala arbetsmiljön.

1.8 Branschforskningsinstitut och branschorganisationer

Det bedrivs en hel del forskning också utanför universiteten bl a i de s k branschforskningsinstituten. Dessa finansieras av staten och företagen inom respektive bransch och bedriver forsknings- och utvecklingsarbete allmänt för att förbättra maskiner, metoder m m. I detta arbete ingår arbetsmiljöaspekter som en del.

Branschforskningsinstituten har i regel egna publikationsserier. Av anslag till forskarbetarskyddsfondens ning och utveckling går ca 20 % till branschforskningsinstituten. Resultaten från den forskningen sprids genom arbetarskyddsfondens sammanfattningar.

166 S()lJ 1982:32

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) har vid olika sju branschforskningsinstitut finansierat en rådgivningsverksamhet som i första hand riktar till mindre fösig retag. Rådgivningen, som är kostnadsfri, omfattar

främst:

tekniska - och

frågor rådgivning subventionerad problem-E

- J lösning, provning etc inom områdena Verkstadsteknik, plast,gummi, korrosion och tekkorrosionsskydd, grafisk nikmätning och ytskydd, livsmedel och med förpackningar distribution och hantering. För närvarande omfattar rådgivningen ej arbetsmiljöområdet, om inte särskild finansiering har ordnats för detta område.

I figur 3 finns exempel på branschforskningsinstitut med viss verksamhet inom arbetsmiljöområdet.

Några av de institut som har en mer framträdande informationsverksamhet om arbetsmiljöfrågor ska här nämnas särskilt.

Eorskninqsstiftelsen Skogsarbeten bedriver forsknings-

och utvecklingsverksamhet inom skogsbruket. Arbetsmiljöfrågor i skogen upptar en stor del av verksamheten och ingår som en del i flertalet projekt. Informationsverksamhet om arbetsmiljöfrågor är förhållandevis omfattande. Som exempel på denna verksamhet kan nämnas informationsblad om arbetsmiljöfrågor vad gäller t ex utrustning, hjälpmedel och metodfrågor. Forskningsstiftelsen Skogsarbeten har tagit fram en skyddspärm som rör säkerhetsfrågor i skogsbruket. Arbetsmiljöfrågor ingår som en

na-E

del i de och instruktionsfilmer

turlig handledningar som?

Skogsarbeten tagit fram och som täcker de flesta skogli-3 A ga arbeten. Totalt har Skogsarbeten ca 30 filmer eller diabildserier för uthyrning eller inköp. Skogsarbeten arrangerar även konferenser för arbetsledare och övriga skyddsansvariga inom skogsbruket.

sou 1982:32

Figur 3 Exempel på branschforskningsinstitut och branschorgan som bedriver informations- och utbildningsverksamhet inom arbetsmiljöområdet

9:922 IXB_ê!_!s:䧧mb§§

Information och utbildning om Forskningsstiftelsen arbetsmiljöfrågor i skogsbruk Skogsarbeten

Information och utbildning för Grafiska forskningslaboratoriet grafisk industri bl a produktinformation om kemiska produkter

Institutet för vatten- Miljöfrågor generellt och luftvârdsforskning, IVL

Institutet för verkstads- Verkstadsindustrins forskteknisk forskning, IVF ningsinstitut

Jordbrukstekniska insti- Forskningsverksamhet inom tutet jordbruket

Kemisk-tekniska Leveran- Arbetsmiljöfrågor i anslut- KTF ning till kemisk-tekniska törförbundet, produkter

Nordisk Information för till Nordiskt Systerföretag Institut för Färgforskning, Färg AB (NIFAB) NIF, information och utbildning inom färg- och lackområdet

Institutet för Biblioteks- och dokumenta- BY99 dokumentation, BYGGDOK tionsverksamhet för bygge i vid mening

Statens institut för Forskningsorgan inom och bostadsbyggnadsforskning byggnadssektorn

Svenska Gjuteriindustrins bransch- Gjuteriföreningen organ

Svenska Branschorgan för gruv- Gruvföreningen företag och mineralprodukter

Kemiska Industri-Utarbetar bl a kemiska skydds- Sveriges Kemikontoret blad, kemiska industrins kontor, branschorgan

Mekanförbund Arbetsmiljöfrågor i verk- Sveriges stadsindustri

Plastförbund Plastindustrins branschorgan Sveriges

Grafiska Forskningslaboratoriet arbetar förutom med material- och trycktekniska även med frågor arbetsmiljö och utsläpp i luft och vatten. Grafiska Forskningslaboratoriet ger ut Förteckning över GMS-klassificerade ; produkter en gång per år. Listan har stor spridning bl a till alla skyddsombud inom den grafiska industrin och täcker större delen av de förekommande vanligast kemiska produkterna. Eaboratoriets olika forskningsresultat i samband med projekt publiceras i en serie.

Grafiska Forskningslaboratoriet har också kostnadsfri rådgivningsverksamhet per telefon inom sitt ämnesområde till små och medelstora Denna företag. rådgivningsverksamhet ingår i STU:s om tekniker kampanj till de mindre företagens tjänst.

Institutet för vatten- och (IVL) luftvårdsforskning bedriver idag verksamhet på hela miljövårdsområdet: mark - vatten - luft - produktkontroll - avfallshan- tering arbetsmiljö.

IVL arbetar framför allt med industrins miljöproblem och bedriver förutom programforskning även uppdragsverksamhet. Såväl miljövårdande myndigheter som enskilda industrier utnyttjar institutets resurser. På arbetsmiljöområdet omfattar verksamheten huvudsakligen arbeten av kemisk och biokemisk art samt ventilationsproblem och buller.

IVL bedriver på försök en rådgivningsverksamhet arpå betsmiljöområdet sedan sommaren 1980. Arbetsmiljörådgivningen, som utförs av en telefonservice är kostnadsfri och innebär att företag, främst små och företag skyddsombud kan ringa eller skriva och få med hjälp arbetsmiljöfrågor.

sou 1982:32 169

Institutet för Verkstadsteknisk är den forskning (IVF) svenska verkstadsindustrins IVF forskningsinstitut. publicerar resultat från forsknings- och utvecklingsverksamhet i skriftserien IVF-resultat och i ger IVF-skrift nyhetsbevakning, tips om konkreta lösningar m m.

Också IVF har en småföretagarservice som till syftar att ge små och medelstora att företag möjlighet utnyttja IVF kostnadsfritt för i teknik och rådgivning arbetsmiljöfrågor upp till 20 timmar. Verksamheten finansieras med anslag från STU och arbetarskyddsfonden_

- Jordbrukstekniska institutets verksamhet huvudsakliga är forsknings- och utvecklingsverksamhet. Arbetsmiljöfrågor ingår i vissa Institutet har forskningsprojekt. en förhållandevis stor och upplysnings- rådgivningsverksamhet. Lantbrukare, konsulenter och industrier konsulterar institutet i stor omfattning. En annan viktig del av institutets verksamhet består i publicering av undervisningsresultaten som presenteras i publikationsserien Meddelanden från Jordbrukstekniska institutet och JTI-rapporter. Resultaten sprids även genom artiklar i fackpressen. Forskarna deltar som föreläsare och utbildare vid t ex fortbildningskurser för lantbruksnämndernas konsulenter och assistenter samt för lantbrukare vid kurser anordnade av lantbruksnämnder eller lantbruksklubbar.

Sveriges Kemiska Industrikontor (Kemikontoret) är branschorganisation för en rad kemiindustriföretag. Flertalet medlemsföretag tillverkar eller använder kemiska ämnen och produkter. Efter krav från många olika håll från både myndigheter och företag, startades l976 i samråd mellan arbetarskyddsfonden, arbetarskyddsstyrelsen

170 S()lJ 1982:32

;och Kemikontoret ett arbete på att centralt ta fram s k skyddsblad för kemiska produkter och ämnen. Annat informationsmaterial som Kemikontoret producerar är transportkort för farligt gods, Handledning till lagstiftningen om hälso- och miljöfarliga varor och ett varuinformationsblad avseende hälso- och miljöfarlighet. Kemikontoret medverkar också som föreläsare i konferenser och kurser. Under 1981 har också Kemikontoret och institutet för vatten och luftvårdsforskning köpt in ett omfattande bibliotek med toxikologisk litteratur.

Sveriges Mekanförbund som är verkstadsindustrins branschorganisation initierar och styr forskningsprojekt som ofta IVF men även hos medlemsföretag. Megenomförs på kanförbundet anordnar kurser och konferenser samt informera via Mekannytt Special om arbetsmiljöfrågor och

produktionsteknik bl a inom områdena ytbehandling,

svetsning, smidning m m.

2. Vad finns det för information och - en översikt utbildning i arbetsmiljöfrågor

Den informations- och utbildningsverksamhet som sålunda bedrivs av myndigheter och organisationer ifråga om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder kan också beskrivas genom följande indelning: forskningsinformation lagar, föreskrifter, avtal m m nYheter och allmän arbetsmiljöinformation branschanpassad information om risker och åtgärder översikter över speciella miljöproblem produktinformation varningsskyltar, afiischer m m filmer, AV-material, utställningar m m information på invandrarspråk utbildning det lokala skyddsarbetet utbildning föreiagshälsovårdens personal biblioteks- och dokumentationstjänster

2.1 Forskningsinformation

Kataloger över forskningsprojekt som rör arbetsmiljön kan användas för att få överblick över pågående och avslutad forskning.

Arbetarskyddsstyrelsen bedriver en omfattande forskning inom sin arbetsmedicinska avdelning. Den redovisas av arbetarskyddsstyrelsen i en årlig projektkatalog som omfattar såväl avslutad som oavslutad forskning samt uppgifter om publicerade resultat i samband därmed.

Arbetarskyddsfonden, som är huvudfinansiär av arbetsmiljöforskningen i Sverige stöder f n närmare 500 projekt.

Information om dessa ges i en årlig utkommande projektkatalog. Katalogen distribuerades direkt bl a till samtliga skyddsombud, fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer, företagsläkare och skyddsingenjörer. Den kan också beställas kostnadsfritt från fonden. I katalogen ingår den forskning som bedrivs med stöd av fonden på universitet och högskolor samt på arbetarskyddsstyrelsen och arbetslivscentrum. Den innehåller också uppgifter om inkomna forskningsrapporter från de av arbetarskyddsfonden stödda projekten.

Miljödatanämnden har registrerat pågående forskningsprojekt och forskningsrapporter på miljödataomrâdet i en databas (SERIX) med vars också hjälp tryckta kataloger tagits fram. Katalogen Svensk Miljöforskning redovisar större delen av den forskning som bedrevs i landet 1974-78 samt 1978-80. Fr o m 1980 uppges endast referenser till nytillkomna forskningsprojekt och rapporter på området. I katalogerna ingår såväl den som stöds av arbetarforskning skyddsfonden som arbetsmiljöforskning finansierad av andra organ. Katalogerna täcker som forskning bedrivs vid arbetarskyddsstyrelsen men också den universitetsanknutna forskningen. Totalt lämnar 22 organisationer uppgifter som sedan används i katalogen.

172 S()lJ 1982:32

Information om pågående och avslutade forskningsprojekt kan även fås direkt av olika forskningsråd och forskningsorgan. Forskningsprojekt av intresse för arbets-

miljöområdet finns förutom vid arbetarskyddsstyrelsen

också vid universitet och högskolor, yrkesmedicinska kliniker, statens råd för byggnadsforskning (BFR), 5tyrelsen_för teknisk utveckling (STU) och arbetslivscentrum. Någon central instans, som fortlöpande dokumenterar eller samlar alla forskningsrapporter som ges ut inom området, finns ej.

om forskning brukar En grundläggande princip ifråga vara att resultaten skall kunna förstås och värderas andra forskare världen över. Forskare strävar därav för efter att få sina resultat publicerade i tidskrifmed internationell och på något av de ter spridning i Härigenom blir forskstörre språken, regel engelska. och svårtillgängliga för ningsresultaten svåråtkomliga stora grupper i landet. Vetenskapliga rapporter publiceras dock i också i rapportserier som ges ut av regel respektive forskningsinstitution.

Inom arbetarskyddsstyrelsen, där en stor del av den svenska bedrivs, publiceras rearbetsmiljöforskningen sultaten från forskningen i bl a tvâ svenska rapportserier, Arbete och Hälsa och Undersökningsrapporter.

Resultaten från den forskning som arbetarskyddsfonden stöder presenteras i för lekmän begripliga sammanfattsom publiceras löpande under året. Dessa annonningar seras som tidigare nämnts, i bl a tidningen Arbetsmiljö men distribueras också genom direktutskick till företag, företagshälsovård m fl. Ca 120 slut- och delrapporter år sammanfattas på detta sätt. Totalt finns idag per ca 500 rapportsammanfattningar. Sammanfattningarna (ca 4-6 sidor) erhålls kostnadsfritt efter beställning eller genom prenumeration från arbetarskyddsfonden.

Information om forskning ges också fortlöpande i tidningarna Arbetarskydd och Arbetsmiljö.

sou 1982:32 173

2.2 Lagar, föreskrifter, avtal m m

De bestämmelser som reglerar arbetsmiljön är ett viktigt inslag i arbetsmiljöinformationen. De återfinns dels i lagstiftning, dels i form av avtal.

All lagstiftning beslutad av regering och riksdag publiceras i Svensk författningssamling (SFS). Därtill kan vissa myndigheter ge ut tillämpningsföreskrifter till olika lagar. På arbetsmiljöområdet har arbetarskyddsstyrelsen rätt att ge ut regler som grundar sig på arbetsmiljölagen (AML) och arbetsmiljöförordningen (AMF). Reglerna publiceras i arbetarskyddsstyrelsens författningssamling (AFS) och numreras årsvis. Det finns olika typer av regler med olika juridisk betydelse. Arbetarskyddsstyrelsen ger därför ut två slags föreskrifter samt s k allmänna råd. Före 1978 gavs reglerna ut som anvisningar och meddelanden. Idag finns omkring 350 gällande regelhäften. Särskilt informationsmaterial (populäranvisningar) har framställts för omkring 100 av dessa. I arbetarskyddsstyrelsens trycksakskatalog finns förteckningar på alla regler. Dessutom finns ett sakordsregister till reglerna. Författningshäften (AFS) och Anvisningshäften beställs från Liber Förlag. Meddelanden och informationsmaterial om reglerna kan fås gratis direkt från arbetarskyddsstyrelsen.

Arbetsmiljölagen finns också särskilt utgiven av bl a Arbetarskyddsnämnden och av Liber Förlag i samarbete med Föreningen för arbetarskydd.

Annan lagstiftning som har betydelse för arbetsmiljön är lagstiftningen om hälso- och miljöfarliga varor, brand, arbetsskadeförsäkring och miljöskydd. Bland övriga författningar som rör arbetsmiljön kan också nämnas byggnadsstadgan, förordningen om explosiva varor, förordningen om brandfarliga varor, hälsovårdsstadgan, lagstiftning om elektriska starkströmsanläggningar och strålskyddslagen. Dessa författningar har

174 S()IJ 1982:32

nyligen sammanställts i en bok, utgiven av Studentlitteratur - och teknisk ut- Författningar om arbetsmiljö rustning.

För det lokala skyddsarbetet har också medbestämmandelagen (MBL) samt lagen om styrelserepresentation för de anställda stor betydelse.

När det gäller arbetsmiljölagen och medbestämmandelagen har såväl huvudorganisationer som förbund tagit fram konferensmaterial med föreläsarhäften och AV-material för de breda informationsinsatser som genomförts i samband med lagarnas tillkomst (1978 respektive 1977).

Arbetsmiljölagstiftningen kompletteras av avtal och överenskommelser som träffats mellan arbetsmarknadens parter. Det finns fem centrala avtal som reglerar arbetsmiljöarbetet och företagshälsovården.

Dessutom har vissa förbundsparter träffat överenskommelser om särskilda branschanpassningar till de centrala avtalen.

2.3 Nyheter och allmän arbetsmiljöinformation

Information om arbetsmiljöfrågor som har nyhetsvärde förmedlas via dagspress, radio och TV men också via specialtidningar.

De första uppmärksammar arbetsmiljön främst i samband med larm om nya risker medan specialtidningarna i regel arbetar mera medvetet och långsiktigt för att bygga upp kunskaper inte bara om risker utan också om metoder för att förebygga eller undanröja dem.

Det finns två specialtidningar för arbetsmiljöfrågor, nämligen Arbetsmiljö och Arbetarskydd.

Tidningen Arbetsmiljö ges ut av Föreningen för arbetarskydd. Den utkommer med 15 nummer per år i en upplaga på 140 000 exemplar samt som taltidning. Arbetsmiljö

ger en bred bevakning av arbetsmiljöfrågorna och riktar sig till alla personalkategorier som är engagerade i dessa frågor. Tidningen får bidrag från arbetarskyddsfonden varigenom alla skyddsombud får tidningen gratis. I en särskild bilaga till tidningen redovisar arbetarskyddsfonden löpande alla nya sammanfattningar av forskningsrapporter från projekt som arbetarskyddsfonden stöder.

Tidningen Arbetarskydd ges ut av arbetarskyddsstyrelsen. Den utkommer med 10 nummer år i en upplaga på 115 000 per innehåller främst information om exemplar. Arbetarskydd de som för arbetsmiljöområdet och om den regler gäller forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrivs inom Tidningen riktar sig till perarbetarskyddsstyrelsen. soner som är engagerade i arbetsmiljöarbetet och erhålles gratis efter rekvisition.

som omfattar närmare 90 tidningar Fackförbundspressen, också som regel en bevakinom TCO och SACO/SR, har LO, liksom även SAF-tidningen nina av arbetsmiljöfrågorna och förbundstidningar för arbetsgivarförbunden.

med 52 nummer år i en upp Läkartidningen utkommer Per innehåller artiklar om miss- 25 000 exemplar och laga på mellan ohälsa och arbetstänkta och konstaterade samband ett för lekmän svår- Dessa är dock ofta skrivna på miljö. tillgängligt språk;

och aktuella mate- Dessutom kan nämnas tidningen Miljö till och rial som främst riktar sig skyddsingenjorer medlemmar i Föreningen Teknisk Företagshälsovård. andra

176 S()lJ 1982:32

Därtill kan nämnas att partssammansatta organ på olika nivåer ger ut särskilda informationsblad med branschanpassad information om arbetsmiljöfrågor. Exempel pâ informationsblad som täcker något större sektorer av arbetslivet är Meddelandet från arbetarskyddsnämnden, som med en upplaga på 50 000 exemplar når bl a arbetsmiljöhandi den privata sektorn samt SAN läggare informerar från statens arbetsmiljönämnd, som med 40 000 exemplar når motsvarande grupper i den offentliga sektorn. Dessa informationsblad omfattar i regel 2-4 sidor och utkommer 8-10 gånger per år.

2.4 Branschanpassad information om risker och åtgärder

Det anses svårt att hitta branschanpassad och praktiskt tillämpbar information. Information, som behandlar risker och åtgärder inom den egna verksamheten, kan dock hämtas från partsgemensamma arbetsmiljökommittêer, branschhälsor och branschforskningsinstitut. Också vissa centrala organ som arbetarskyddsstyrelsen och arbetarskyddsfonden medverkar till att få fram branschanpassad information.

De informationsblad, som anaes i fiour 4: är ett exempel på information. Också fackförbundsbranschanpassad pressen ger en hel del information av detta slag.

Inom verkstadsindustrin finns dessutom en särskild informationsservice dit man kan vända med sig frågor, nämligen Verkstadsföreningens Miljöbank och

S()IJ 1982:32 177

Figur 4 Exempel på branschvisa informationsblad om arbetsmiljöfrågor

§êEE Q29§§_§y 9EEl§9ê Nzlå:

Bygghälsan informerar Bygghälsan 83 000 4 Arbetsmiljö Elfackets Arbets- 5 000 3-4 miljökommittê - 10-15 Redogörelse Forskningsstiftelsen Skogsarbeten _ Meddelanden Grafiska Arbetsmiljökommittên Gruvhälsan informerar Gruvhälsan - - IVL-nytt Inst för Vatten- och Luftvårdsforskning 3 000 4 Meddelanden Jordbrukets Skydds- - propaganda KOOP, Företagshälsovård Kooperationens Förhandl. org 3 000 6-8 Lantbrukshälsan Lantbrukshälsan 10 000 6 informerar Buller-Livs Arb. gruppen mot buller inom livsmedelsind Meddelanden från Pappers- Pappersindustrins ind Arbetsmiljöråd Arbetsmiljöråd l 500 4 Synpunkter Skogsbrukets yrkesnämnd Gjuterimiljö Svenska Gjuteri- 500 förening Mekannytt Special Sveriges Mekanför- l 800 2-3 bund Meddelanden Sveriges Verkstads-4 000 förening Sågmiljö informerar Sågverksindustrins kommitté för arbetsmiljö- 80° 4

?§â8%{1jökomm1ttên)1

TYA-nytt Transportfackens 2 200 4 Yrkes- och Arbetsmiljönämnd Träindustrins Arbetar- Träindustrins Arbetarskyddskommittê infor- skyddskommittê 9 000 3-4 merar

sou 1982:32

Produktbank, som innehåller för branschen väsentlig information om risker, skyddsåtgärder och produkter.

Arbetarskyddsfonden har också tillsammans med berörda parter tagit fram informationsmaterial som innehåller branschanpassade lösningar och åtgärder på bl a bulleroch belysningsproblem.

Vidare har ett 20-tal branscher tagit fram egna material som anpassar de allmänna utbildningsmaterialen till branschernas egna förhållanden.

2.5 Översikter över speciella miljöproblem I

l

Flera myndigheter och organisationer strävar efter att i

1 ge överblick över kunskapsläget inom skilda risk- och problemområden. Arbetarskyddsfonden ger ut en serie

Översikter som behandlar och i

forskning åtgärdsförslag inom speciellt det kemiska området. Arbetarskyddsstyrelsen också ut handböcker för olika områden. ä ger

LO ger i publikationsserien Miljön i arbetslivet ut ett antal skrifter per år som riktar sig till personer engagerade i arbetsmiljöarbetet. De olika förbunden inom LO, TCO och SACO/SR har gett ut rapporter om arbetsmiljöfrågor bl a i samband med förbundens kongresser.

Andra exempel är Miljödatanämndens skrifter Kemiska å handböcker och skyddsblad, som bl a beskriver nâga av sådana samt handboken Vad gäller om serier blad, kemiska ämnen?

för och Bygghälsan ger ut över-: Föreningen arbetarskydd sikter över som arbetarpersonlig skyddsutrustning och över hudrengöringsmedel som skyddsstyrelsen provat arbetarskyddsstyrelsen undersökt.

s01J19sz32 179

5 på översikter över speciella arbets- Figur Exempel miljöproblem

êE§§EêE§EY§§§§9§§§9 §êEg§9E9êEi§êEÅ9E§E

Asbest 1977 Asbest 1979 - och 1979 Bullerbekämpning Psykiska principer och sociala hälsorisker tillampning 1977 Skäroljor 1979 Metaller 1977 Mikroorganismer 1980 Silikos 1977 u . . Matningar inom Svetsning 1977 arbetsmiljön 1980

Ytbehandling 1977 Rengöringsmedel 1980

Effekter av lösningsmedel 1978 Miliêéâtêeämaésa Miljöförbättringar i smidesindustrin 1979 Kemiska handböcker och 1979 1979 5kYddsb1ad Ytbehandlingsbad . . vad gäller om kemiska pa ämnen? 1979

ååâbzilysnlng

Luftföroreningar i

arbetslokaler 1980 §§E§ElEH§Q_§§E_êE§§EêE:

Din svetsmiljö 1981 gkyddégygghêlgên

Riskerna med lös- Sammanställning över hudningsmedel 1982 rengöringsmedel 1978 (+ supplement)

êE§§EêE§EY§§§§EYE§l§§E Sammanställning över

personlig skydds- Buller och bullerbekämputrustning 1978 ning Belysning och belysningsplanering Kemiska risker

Ergonomi

180 SCDIJ 1982:32

2.6 Produktinformation

Alla som arbetar praktiskt inom företagen med att ordna en säker hantering av kemiska produkter är beroende av att få tillräcklig information om dem. Man behöver veta å som av i vad döljer sig bakom ett produktnamn. Behovet information om kemiska produkter är stort och otillfreds ställt.

Detaljerade regler för produktmärkning saknas idag men kommer inom kort att ges ut av arbetarskyddsstyrelsen. Det finns dock allmänt hållna krav på att produkter som används yrkesmässigt skall vara märkta om de innebär hälsorisk vid hanteringen.

Inom flera branscher och även företag har man utarbetat frivilliga märkningssystem som kompletterar den lagstadgade märkningen. Så är fallet t ex inom mâlerifacket (YSAM-märkningen) och inom den grafiska branschen (GMSmärkningen).

Utvecklingen av branschinterna och företagsinterna märkningssystem har framkallats av att det saknas detaljregler för märkning vid yrkesmässig produktanvändning. Utformningen av märkningen blir ofta från bransch till bransch och från företag till företag, vilket innebär risker för missförstånd.

Produkter åtföljs ofta av s k skyddsblad eller riskdeklarationer. Riskdeklarationsblanketterna som används av leverantörerna ger, om de fylls i med omsorg, goda upplysningar om den produkt som behandlas. Blankettvariationerna är dock så stora att det kan vara svårt för läsaren att hitta de uppgifter som behövs och även att tolka dem. Blanketterna fylls inte heller alltid i fullständigt.

131 sou 1982:32

Arbetarskyddsstyrelsen arbetar f n med föreskrifter om vilken produktinformation som ska finnas på en arbetsplats, t ex skyddsblad och skyltar samt förteckning över vilka farliga ämnen (produkter) man använder på arbetsplatsen. I ett samarbetsprojekt som stöds av arbetarskyddsfonden har Sveriges Kemiska Industrikontor (Kemikontoret) och arbetarskyddsstyrelsen utarbetat en mall för hur skyddsblad för kemiska ämnen bör vara utformade. Syftet är att bladen skall vara lättlästa och ge kompletterande information till den märkning av kemiska ämnen som redan finns.

Hittills har ett 100-tal skyddsblad utarbetats. Det fortsatta arbetet inriktas nu i första hand på ämnen från den svenska gränsvärdeslistan och ett antal typprodukter (färg, lim, lösningsmedel, rengöringsmedel 0 s V). Bladen är en viktig förebild till vilket innehåll skyddsblad bör ha, d v s vilken information som bör vara med och hur den skall ges (textutformning, textmängd, layout 0 s v).

2.7 varningsskyltar, affischer m m

Skyltar, anslag och affischer ger också information om risker och skyddsåtgärder på arbetsställena.

Föreningen för (FPA) är landets största arbetarskydd producent av varselskyltar, skyddsaffischer, identifieringsmärken m m på arbetsmiljöområdet. Ca 800 olika skyltar och anslag finns för skiftande ändamål, till exempel för upplysningar om brandskydd, farliga ämnen, elektriska anläggningar, första hjälpen, räddningsoch samaritverksamhet, maskiner och verktyg samt personligt skydd m m.

Information om dessa ges i en katalog som FFA ger ut. En översyn har nyligen genomförts vad gäller layout,

stilsorter m m för att få fram en enhetlig utformning av varselmärkningen.

Även arbetarskyddsstyrelsen producerar skyddsaffischer i samband med information om nya regler. Enstaka affischer i samband med kampanjer eller liknande har också tagits fram av árbetarskyddsfonden, Arbetarskyddsnämnden, Bygghälsan m fl.

2.8 Filmer, AV-material, utställningar m m

I samband med att kurser och konferenser anordnas finns ett uttalat behov av olika audio-visuella hjälpmedel. Sådant material ingår i utbudet av arbets- och studiematerial för kortare eller längre utbildning.

Satser med over-head-bilder finns för t ex information om de nya lagarna och avtalen på arbetsmiljö- och medbestämmandeområdet. De har i regel tagits fram inom varje organisation, ofta också inom olika förbundsområden.

Vissa stillfilmer finns till de olika studiematerialen för grund- och vidareutbildning i arbetsmiljöfrågor. Arbetarskyddsnämnden svarar i regel för dessa, medan olika branschorganisationer gjort egna stillfilmer till sina branschanpassade studiematerial.

Arbetarskyddsstyrelsen tillhandahåller ett antal spelfilmer och TV-kassetter. De flesta om kemiska hälsorisker. Till filmerna hör i regel också inforskriftligt mationsmaterial.

Inom skogsbranschen har man gjort informationsfilmer som täcker de flesta skogliga arbeten. Landstingsförbundet har satsat mycket på video för att föra ut olika arbetsmiljöfrågor i vårdarbetet.

Slutligen kan nämnas att PA-rådet (numera SAF:s Managrupp) regelbundet bevakat och köpt in filmer gement om arbetslivsförhållanden från utlandet. De är dock inte alltid till sitt innehåll tillämpbara för svenska förhållanden.

I 6 ges exempel på nyare film och video som befigur handlar arbetsmiljöfrågor och som kan lånas eller hyras av intresserade.

Utställningar, som särskilt ger information om risker och åtgärder i arbetsmiljön, är sällsynta.

Riksutställningar, som är en statlig stiftelse, har till uppgift att göra vandringsutställningar i samarbete med museer, skolor, folkbildningsorganisationer, konstföreningar, bibliotek, kulturnämnder och andra intressegrupper. Utställningarna handlar om t ex konst, samhällsdebatt, kulturhistoria, naturvetenskap, miljö och teknik. Av de ca 125 utställningar, som f n distribueras av Riksutställningar, är det dock endast en som har arbetsmiljöförhållanden som huvudsakligt tema.

Den största utställningen på arbetsmiljöområdet är den som vart tredje år anordnas av Elmia AB i Jönköping. I den utställningen medverkar de flesta myndigheterna och organisationerna på omrâdet liksom tillverkare och försäljare av maskiner och utrustning.

Vartannat år ordnas också en skyddsutställning av Stockholmsmässan AB i samarbete med Svenska kommunförbundet och Brandförsvarsföreningen vilka till en del har arbetsmiljö på programmet.

I samband med kongresser och konferenser arrangerar också olika förbund och branscher vissa utställningar.

184 S()lJ 1982:32

Figur 6 Exempel på film och video som behandlar arbet miljöfrågor

êpslâilmsr

Det gäller din arbetsmiljö Arbetarskyddsstyrelsen Kemiska - bekämpningsmedel - - Hygieniska gränsvärden - - Lösningsmedel Yrkescancer - - - -

Yrkeshudsjukdomar

i arbetslivet - - Minderåriga Fantasi och sunt förnuft - - _ 3filmer om personlig skydds-

utrustning Arbetsmiljön en del av vår Föreningen för Arbetarstandard skydd 75 år med -arbetarskydd Informationsfilm om yrkes- Yrkesmedicinska kliniken medicinska kliniken i Örebro Varning! Lösningsmedel! Landsorganisationen Där inga människor finns Dokumentärfilmgruppen Bara två ögon Videograph AB Miljön på jobbet Landstingsförbundet i rörelse - - Ryggar Det din - gäller arbetsställning av medicinska - - Hantering gaser Att -förebygga sjukhusinfektioner Att möta - aggression

Instruktionsfilmer om skogliga Forskningsstiftelsen arbeten, t ex Skogsarbeten olyckstillbud vid skogsarbete

sou 1982:32 185

Någon permanent utställning om arbetsmiljöfrågor av det slag som finns till exempel i Danmark och Finland, finns inte i Sverige.

2.9 Information på invandrarspråk

Det finns mycket litet material om arbetsmiljöfrågor som är översatt till invandrarspråk. Det material som finns är i övervägande fall på det stora invandrarspråket finska. språkkunskaperna i svenska är därför helt avgörande för invandrarens tillgång till information om arbetsmiljöförhållanden i Sverige.

Arbetarskyddsnämnden har dock tagit sig an denna fråga. Nämnden har en referensgrupp för invandrarinformation, i vilken ingår representanter för arbetarskyddsfonden, arbetarskyddsstyrelsen, invandrarverket, SAF, LO, PTK och TCO. Tillsammans har man bl a utformat en modell för information till finska invandrare. Däri utingår bildning av tvåspråkiga informatörer, ca 60 år samt per visst skriftligt material utformat med parallella finska och svenska texter. Arbetarskyddsnämnden har också utarbetat en enkel broschyr om arbetsmiljöfrågor för greker, som eventuellt också kommer att översättas till andra invandrarspråk. Nämnden har därtill ut korta givit informationsmaterial om arbetsmiljölagen och arbetsmiljöavtalet på våra vanligaste invandrarspråk.

I övrigt har få myndigheter och organisationer som arbetar med arbetsmiljöinformation invandpublicering på rarspråk som en naturlig del i informationsverksamheten. Arbetarskyddsfonden har i vissa fall fram tagit material på andra språk än svenska, bland annat om lösningsmedel och städarbete. Ett 50-tal av arbetarskyddsstyrelsens broschyrer om anvisningar finns översatta till främmande språk, varav omkring 40 till finska. Arbetsmarknadsstyrelsen har viss information om exem-

186 S()lJ 1982:32

pelvis arbetsmarknadsutbildning, arbetsförmedling, anpassningsgrupper m m på de stora invandrarspråken. Statens invandrarverk har ingen särskild information om arbetsmiljöfrågor. Arbetsmiljöinformation saknas t ex helt i det informationsmaterial om Sverige som nyanlända invandrare får. Visst informationsmaterial på invandrarspråk kring arbetsmiljöfrågor i skolorna har utarbetats av skolöverstyrelsen.

Arbetsmarknadens parter har också relativt lite informationsverksamhet som riktar sig till invandrare. Inom Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) har ingen särskild invandrarinformation om arbetsmiljöfrågor framställts. Däremot har några av SAF:s medlemsförbund redovisat material som översatts till finska. Kommun- och landstingsförbunden centralt har inte heller producerat nâgon information om arbetsmiljöfrågor till invandrare. Inom Stockholms läns landsting har dock en utredning genomförts som lämnat förslag till åtgärder för en förbättrad arbetsmiljöinformation till invandrare.

(LO) har bl a ÖVe55att arbetsmiliölö Landsorganisationen och medbestämmandelagen till bl a finska. Här bör också nämnas att ca 300 fackligt förtroendevalda inom LOomrâdet utbildas till tvåspråkiga arbetsplaLstolkar per år enligt överenskommelse mellan parterna. Dessutom är ca 10 procent av de fackligt förtroendevalda som deltar i L0;s olika kurser invandrare. I övrigt finns ingen regelbunden information från löntagarorganisationerna. Inom fackförbundspressen förekommer viss information på framför allt finska och serbokratiska. Där behandlas fackliga frågor, löneuppgörelser m m i stort. Tidningen Arbetsmiljö har nyligen startat en spalt på finska. Något utrymme för information på andra språk lämnas inte.

Vissa större företag med stor andel anställda invandrare har utarbetat informationsmaterial på främmande

sou 1982:32 187

språk att användas främst vid introduktion till arbetet. Vanligaste språk är finska. I vissa företag informerar man medvetet via tvåspråkiga informatörer.

2.10 Utbildning för det lokala skyddsarbetet

Under 1970-talet tog utbildningen i arbetsmiljöfrågor fart i en utsträckning som inte tidigare varit möjlig. Flera händelser bidrog till detta. En ny lagstiftning gav bl a skyddsombuden rätt till utbildning. Parterna träffade avtal och överenskommelse om hur den skulle genomföras och arbetarskyddsfonden gjorde det ekonomiskt möjligt att genomföra den breda utbildningsinsats som krävdes.

I det lokala skyddsarbetet finns flera grupper som behöver i stort sett samma utbildning. De flesta utbildningsmaterialen vänder sig därför till skyddsombud, arbetsledare, huvudskyddsombud, regionala skyddsombud, skyddskommittêledamöter och andra som påverkar arbetsmiljöns utformning. Utbildningen planeras på det lokala planet i skyddskommittên eller på annat sätt i samråd mellan arbetsgivare och arbetstagare. Härvid bygger man på de centrala eller branschvisa överenskommelser som träffats mellan parterna. överenskommelserna skiljer mellan grundutbildning, som samtliga skyddsombud och arbetsledare skall genomgå, och vidareutbildning, som ofta fördelas mellan olika skyddsombud, huvudskyddsombud och arbetsledare på arbetsplatsen.

Utbildningen bedrivs vanligen i studiecirklar på betald arbetstid. Genom det allmänna statliga studiebidraget samt arbetarskyddsfondens särskilda bidrag blir utbildningen i regel kostnadsfri. Totalt utbildades under l970-talet ca 350 000 personer i arbetsmiljöfrågor.

S()IJ 1982:32

Huvuddelen av den utbildning som genomförs i företagen baseras på studiematerial som tagits fram av Arbetarskyddsnämnden. Bättre Arbetsmiljö heter det material som syftar till att ge grundläggande kunskaper inom hela arbetsmiljöfältet, d v s om lagar och avtal, uppgifter och roller i skyddsarbetet, olika arbetsmiljö» faktorer m m. Som komplement till detta basmaterial har Å “ ett 20-tal branscher tagit fram eget material. I överenskommelser mellan parterna har man enats om att grund-« utbildningen av skyddsombud och arbetsledare skall omfatta mellan 20 och 40 studietimmar.

Arbetarskyddsnämnden har också tagit fram vidareutbildy ningsmaterial, som behandlar områdena belysning, buller,v

ergonomi, kemiska hälsorisker, lokalt skyddsarbete, pla-ä

nering samt transport av farligt gods. Utbildningstiden beräknas till ca 30 timmar per material. Exempel på branschanpassade material finns i figur 7.

Förutom denna utbildning, som mestadels bedrivs gemensamt av parterna, förekommer också en omfattande kurs- Å och konferensverksamhet hos de fackliga organisationerna och arbetsgivarnas organisationer var för sig.

De fackliga organisationerna anordnar centrala funktionskurser för regionala skyddsombud och huvudskyddsombud samt för fackliga representanter i skyddskommittêer,i företagshälsovårdscentralernas styrelser och kommittéer samt i yrkesinspektionsnämnder. Dessa kurser omfattar vanligtvis en vecka i internat.

Arbetsgivareförbunden anordnar kortare kurser för arbetsgivarerepresentanter och arbetsledare inom respektive förbund. Det finns också centralt anordnade kurser kring arbetsledarens och andra Chefers roller i arbetsmiljöfrågor.

Figur 7 Exempel på branschanpassade studiematerial på arbetsmiljöområdet

êägaégäêiléaiasêmsssriêl Y§EE§ê9E§E§9EE§Q§ Nya TEMA med Bättre arbetsmiljö Kommuner och landsting - Arbetsmiljö Skog Skogsarbete Branschanpassn 0 tillägg till Arbetsmiljö-2 Stuveriarbete Arbetsmiljö i restaurangbranschen Hotell och restaurang Vår arbetsmiljö i jord, skog, trädgård Lantarbete Miljö i samverkan Försäkringskassor Branschanpassning av Bättre arbetsmiljö Livsmedelsindustrin Motorbranschen Elindustrin Statligt arbete Gruvindustrin Byggbranschen Petroleumbranschen Flygbranschen Teaterverksamhet Bankväsende Grafiska branschen Fastighetsanställda Yiéêäsgääiléaiasêmêseziêl Brandförsvar ombord Sjöfarten Psykosociala arbetsmiljöfaktorer Tjänstemannasidan Terminalarbete/mikrobildläsning Terminalarbete Biografens arbetsmiljö Biografbranschen Brandförsvar för anställda i varuhus samt i svetsningsoch skärningsarbete i industri m m Varuhus, industri m m Hur skall vi göra fällningsarbetet säkrare Skogsarbete Psykosociala effekter av den fysiska arbetsmiljön Industriarbete

forts.

190 S()lJ 1982:32

Ergonomi-Gymnastik-Arbetsteknik Bygg- och anläqgningsverkst Vidareutbildning i byggbranschen Byggnadsindustrin - - husbyggnad - - anläggnings- och vägbyggnad - elinstallation - - - - plåtslageri - måleri - - - rörinstallation - - - människan i arbetet - - Du och arbetsmiljön metallkurs Metallindustrin Skola i utveckling Skolarbete Arbetsmiljö och de ofödda barnen Industri- och vårdarbete eller livet - Pengaran om arbetsmiljö och medbestämmande Skogsarbete Arbetsmiljö och medbestämmande Byggnadsindustrin å Arbetsmiljö och medbestämmande Elektrikerförbundet

Här kan också nämnas två speciella kurser med längre omfattning än de breda utbildningsinsatser som beskrivits ovan.

En ena anordnas av Markaryds Folkhögskola och utgör en kvalificerad vidareutbildning i arbetsmiljö. Utbildningen omfattar 3 X 2 kursveckor och vänder sig till huvudskyddsombud, regionala skyddsombud, arbetsledare och övriga funktionärer inom arbetsmiljöområdet. Två kurser anordnas per år.

Den andra anordnas av arbetarskyddsstyrelsen och omfattar sammanlagt 5 veckors avancerad utbildning av Vissa skyddsombud, d v s regionala skyddsombud, heltidsanställda huvudskyddsombud samt arbetsmiljöombudsmän vid de centrala fackliga organisationerna.

S()LI1982:32 191

För att skyddsorganisationens arbete ska bli verkningsfullt krävs också att arbetsgivaren och dennes ställföreträdare har erforderlig utbildning.

Utbildningsdelegationen vid arbetarskyddsstyrelsen har genomfört en kartläggning, som visat att det inom yrkesgrupper som sysslar med produktionsteknik, driftsledning, underhållsarbete, administration, projektering och planering finns ett behov av arbetsmiljöutbildning som är viktigt att tillgodose. Delegationen har därför utarbetat rekommendationer och riktlinjer för vad en sådan utbildning bör innehålla. Arbetarskyddsnämnden har också nyligen tillsatt en arbetsgrupp för utbildning av personal på mellannivâ för att närmare ge förslag om innehåll och genomförande av sådan utbildning inom den privata sektorn.

2.11 Utbildning för företagshälsovârdens personal

Företagshälsovårdens personal, d v s företagsläkare, skyddsingenjörer, företagssköterskor, företagsgymnaster, psykologer m fl, får sin grundutbildning i den ordinarie universitetsoch högskoleutbildningen. Sin specialutbildning för arbete i företagshälsovården får de framför allt av arbetarskyddsstyrelsen.

Arbetarskyddsstyrelsens utbildning av skyddsingenjörer omfattar två kurser, en ettårig kurs med praktiktjänstgöring för personer som avser att börja arbeta inom företagshälsovården och en kurs på 15 veckor för redan yrkesverksama skyddsingenjörer.

Utbildningen av företagsläkare omfattar två

S()IJ 1982:32

kurser på 9 veckor. Till detta kommer 6 månaders praktiktjänstgöring för deltagare som ej har anställning inom företagshälsovården. Utbildningen av företaqssköterskor är Då 8 veckor. En av kurserna är avsedd för sjuksköterskor som ej har anställning inom företagshälsovården. Utbildningen av fêgggggågxgpaster omfattar en kurs på 6 veckor.

Fr 0 m 1982 anordnas också en försökskurs för arbetshygieniker.

Dessutom finns ett fortbildningsprogram för företagshälsovårdens personal som omfattar 2-9 kursdagar. år anordnar arbetarskyddsstyrelsen arbetsmedi- Varje cinska för bl a personal inom företagskontaktdagar hälsovården samt för personal inom arbetarskyddsoch Under kontaktdagarna styrelsen yrkesinspektionen. redovisas och praktiska erfarenheter 2 forskningsnyheter inom det arbetsmedicinska omrâdet samt nyehter från tillsynsverksamheten. I

i

sidan av denna utbildning anordnar Svenska Arbets- Vid I (SAF) fortbildning av företagsläkare, givareföreningen företagssköterskor och företagsskyddsingenjörer, gymnaster.

En särskild som omfattar 60-80 skyddsingenjörslinje, i finns idag pâ högskolan poäng högskoleutbildningen, i Vid högskolan finns också en mättekniker- Jönköping. .utbildning på 24 veckor.

2.12 Arbetsmiljöutbildning vid universitet och högskolor

Nedan ges en kort översikt över den utbildning i arbetsmiljöfrågor som bedrivs vid universitet och högskolor. Det kan redan inledningsvis konstateras att arbetsmiljöfrågorna inte fått något starkare fäste i den högre utbildningen. Man kan dock märka en utveckling och en intresseinriktning mot ett ökat utbud i olika utbildningslinjer.

Den grundläggande högskoleutbildningen erbjuds i form av utbildningslinjer, uppbyggda av olika kurser samt av enstaka kurser som kan ingå i linje eller vara fristående.

Allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer är grupperade i yrkesutbildningssektorer. Det finns fem sådana sektorer:

- för tekniska Utbildning yrken (tekniksektorn) - för ekonomiska och Utbildning administrativa, sociala yrken (AES-sektorn) - Utbildning för-vârdyrken (vårdsektorn) - för Utbildning undervisningsyrken (undervisningssektorn) - för kultur- och Utbildning informationsyrken (kultur och informationssektorn)

I den förteckning över allmänna linjer vid hög-

skolan som framställs av regeringen finns en

linje, hälso- och miljövârdslinjen (120 poäng), med utbildning som direkt avser miljövârdsfrågor. Det är en utbildning av hälsovårdsinspektörer som f n endast finns inrättad vid Umeå universitet.

Det finns ett fåtal lokala inrättade utbildningslinjer med undervisning i arbetsmiljöfrågor. Dessa är f n

194 sou 4932:32

- Miljö- och naturvetarlinjen vid Kalmar högskola (120 poäng). Utbildningslinjen omfattar fyra varianter: miljöteknik. naturresursplanering, produktkontroll och livsmedelsproduktion.

Skyddsingenjörslinjen vid högskolan i Jönköping (60/80 poäng).

Övrig utbildning i arbetsmiljöfrågor vid högskolan bedrivs som inslag i olika utbildningslinjer genom obligatoriska eller frivilliga kurser samt som del i olika ämnen. Av mer omfattande kurser som behandlar arbetsmiljöfrågor kan bl a nämnas en kurs i arbetsmiljölära (40 poäng) vid universitetet i Lund och högskolan i Luleå och Växjö och en kurs i arbetsmiljölära (10, 20 poäng) som ges bl a vid högskolorna i Karlstad, Sundsvall, Eskilstuna och Kalmar.

Inom den högre tekniska utbildningen beaktas arbetsmiljöfrâgorna i allt större utsträckning inom befintliga ämnen. Vikten av att miljövårdsfrågor integreras i undervisningen understryks i de målbeskrivningar som finns i de av UHÄ fastslagna utbildningsplanerna. Detta gäller t ex samtliga civilingenjörs- och bergsingenjörslinjer.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har nyligen på uppdrag av utbildningsdepartementet låtit utreda mål och innehåll för en särskild utbildning i arbetsmiljöutformning. Denna förmodas bli förlagd till högskolan i Luleå i en linje för civilingenjörer, motsvarande 120 poäng.

I utbildningen för administrativa, ekonomiska och sociala yrken ingår i regel inte någon utbildning i arbetsmiljöfrågor. De beteendevetenskapliga linjerna innehåller en variant som är inriktad mot personal- och arbetslivsfrågor.

I utbildningen för vårdyrken behandlas arbetsmiljöfrågor som delar i olika kurser. Kurser finns t ex i ergonomi. De yrkesmedicinska klinikerna bedriver vissa kurser och fortbildning. Specialisering i arbetsmiljöfrågor sker dock utanför högskolan i arbetarskyddsstyrelsens utbildning av företagsläkare, företagssköterskor och sjukgymnaster.

I utbildningen för undervisningsyrken har undervisningen i arbetsmiljöfrågor skiftande omfattning. I klasslärarutbildningen kan arbetsmiljöfrågor förekomma som moment i ämnesstudierna och i metodikundervisningen. I ämneslärarutbildningen ingår arbetsmiljöfrågor i vissa ämnesstudier. Under den praktiskt pedagogiska utbildningen vid lärarhögskolan behandlas arbetsmiljöfrågor ur metodisk synvinkel i de ämnen som närmast har att svara för dessa frågor enligt läraplanerna för grundskolan och för gymnasieskolan. Andra lärarutbildningar som innehåller vissa moment i miljöfrågor är hushållslärar-, gymnastikläraroch vårdlärarutbildningen.

Till utbildning för kultur- och informationsyrken hör bl a journalistutbildning, design-, grafisk och konsthantverksutbildning. Inom dessa linjer ingår arbetsmiljöfrågor till mycket liten del.

2.13 Bjblioteks- och dokumentationstjänster

Det finns inte några biblioteks- och dokumentationstjänster som har en fullgod täckning av all litteratur och dokumentation som rör arbetsmiljön. Detta beror delvis på att arbetsmiljöfrågor behandlas inom många skilda vetenskapliga områden. För att få tag på böcker, forskningsrapporter, tidskrifter och annan dokumentation om arbetsmiljörisker m m måste man idag söka på flera olika håll. Här skall ges en kortfattad beskrivning över de biblioteks- och dokumentationstjänster som kan utnyttjas av den som söker litteratur och dokumentation inom arbetsmiljöområdet.

Biblioteksverksamhet

De vetenskapliga bibliotekens främsta uppgift är att betjäna forskning och högre utbildning. Till de vetenskapliga biblioteken hör i första hand kungliga biblioteket, som är nationalbibliotek och har tillgång till allt tryckt material på svenska, och universitetsbiblioteken som har litteratursamlingar inom flera vetenskapliga discipliner. Några universitetsbibliotek har specialsamlingar inom vissa ämnesområden som t ex biblioteken vid de tekniska högskolorna, lantbruksuniversitetet och Karolinska institutet.

Biblioteken kan ofta ge information om såväl de egna samlingarna som om material inom andra bibliotek. Litteraturen vid forskningsbiblioteken är i regel tillgänglig för personer eller institutioner som har behov av litteraturen för forskning och studier.

Vissa myndigheter, universitet och företag har specialbibliotek med material inom arbetsmiljöområdet.

sou 1982:32

Det främsta är arbetarskyddsstyrelsens bibliotek men även andra kan vara av intresse.

Arbetarskyddsstyrelsens bibliotek har vad gäller litteratur, tidskrifter m m det största samlade biblioteket inom arbetsmiljöområdet. Biblioteket bevakar ämnesområdena arbetarskydd, arbetsmedicin och ergonomi. Bokbeståndet uppgår f n till ca 20 000 varav största delen av den volymer aktuella litteraturen och handböckerna återfinns som långlån på tjänstemannens rum. Dessutom har man närmare 500 tidskrifter, varav ca löpande 200 utländska. Biblioteket är f n under uppbyggnad och har först under det senaste året fått resurser att ge service till kunder utanför arbetarskyddsstyrelsen.

Försvarets forskningsanstalts (FOA) bibliotek är i olika avdelningar. Biblioteket i Umeå uppdelat har inom bl a toxikologi, medicin specialsamljngar och kemi. Biblioteket i Umeå har specialsamlingar inom bl a toxikologi, medicin och kemi. Biblioteken i Stockholm har samlingar inom områdena arbetsdatateknik och miljöteknik. fysiologi,

Statens naturvârdsverks bibliotek är gemensamt för och naturvârdsverket. Biblioproduktkontrollnämnden teket har litteratur inom områdena miljövårdnaturvård och inom det kemiska området.

K-konsult i Stockholm har ett bibliotek med littera-ur inom bl a miljövård och arbetsmiljö. Biblioteket är tillgängligt för externa kunder som exempelvis kommuner, industri, konsulter, forskare m fl.

198 S()lJ 1982:32

Studsvik Energiteknik.AB har ett bibliotek med specialsamlingar inom energiområdet, t ex energiforskning och energiteknik. Av särskilt intresse för arbetsmiljöområdet är litteratur inom området radioaktiv strålning.

Förutom dessa större bibliotek finns också bibliotek med litteratur på arbetsmiljöområdet vid bl a branschforskningsinstituten, de centrala arbetsmarknadsorganisationerna och andra organ som är verksamma på arbetsmiljöområdet. Dessa är dock i första hand avsedda för den egna personalen och är ej tillgängliga för externa kunder.

Slutligen bör folkbiblioteken nämnas. De kommunala biblioteken och deras filialer har utlåning lokalt och förmedlar lån från andra bibliotek när det gäller speciallitteratur som inte ingår i de egna samlingarna. I varje län finns också ett länsbibliotek som bl a skall förse bibliotek och enskilda med sådant material som inte finns hos folkbibliotek inom länet.

Informations- och dokumentationstjänster

Vetenskapliga bibliotek eller bibliotek Vid bl a myndigheter och företag har i vissa fall informations- och dokumentationstjänster (IoD), som syftar till att underlätta sökning efter teknisk och Vetenskaplig information. Det behövs dock specialkunskaper för att utnyttja databaser som använüs i IoD-verksamhet både om vilka databaser som finns och om hur man praktiskt går tillväga. Här skall redogöras kortfattat för de viktigaste IoD-tjänsterna i Sverige som kan användas för sökning av information i arbetsmiljöfrågor.

sou 1982:32 199

Två större svenska informationscentraler har helt specialiserat sig på att utföra litteratursökningar i utländska databaser, Medicinska informationscentralen vid Karolinska Institutet (MIC) och informations- och dokumentationscentralen vid tekniska högskolan i Stockholm (IDC).

MIC har specialiserat sig på att utföra litteratursökningar inom det medicinska området och har tillgång till folk med expertkunskaper inom området. IDC har på motsvarande sätt inriktat sig på det tekniska området.

Arbetarskyddsstyrelsens dokumentationsverksamhet är, som tidigare nämnts, under uppbyggnad. Framförallt pågår en samordning av dokumentationsverksamheten vid fackenheterna inom myndigheten. Som ett led i detta arbete har arbetarskyddsstyrelsen skapat en databas med referenser till dokument med anknytning till ärendehandläggningen inom verket. Dessutom pågår en försöksverksamhet för att skapa en toxikologisk litteraturbas (TOXLIT). Genom arbetarskyddsstyrelsen kan man också nå ILO:s databas International Occupational Safety and Health Information Centre (CIS).

Arbetslivscentrum har sedan 1978 en databas för dokumentation av forskning och utveckling inom arbetslivsområdet. Arbetslivets information och dokumentation (AID) syftar till att täcka svenskspråkig litteratur inom området arbetslivets demokratisering och därmed sammanhängande problem.

200 S()lJ 1982:32

Institutet för Byggdokumentation (BYGGDOK) är en biblioteks- och dokumentationsenhet som finansieras av byggforskningsrådet och intressenter inom byggnadsindustrin. BYGG-DOK bedriver biblioteksverksamhet, ger ut referattidskriften BYGGREFERAT samt bedriver uppdragsverksamhet. Verksamheten vänder sig till byggsektorn i vid mening d V s konsumenter, arkitekter, konsulter, entreprenörer,›statliga och kommunala förvaltningar, skolor m fl. BYGGDOK har också en särskild databas med litteraturreferenser och genomför även datasökningar i utländska databaser.

Miljödatanämnden har sedan 1974 byggt upp en databas, SERIX, som omfattar 10 000 referenser till svensk miljöforskning (projekt och rapporter). Miljödatanämnden har under flera år förmedlat IoD-tjänster i - särskilt med miljöfrågor inriktning på kemiska hälsorisker.

Också K-konsult, vars bibliotek nämnts tidigare har informations- och dokumentationstjänster på miljö- Vårds- och arbetsmiljöområdet.

Verkstadsföreningens Miljöbank kan tillhandahålla rapporter och redovisningar av praktiska lösningar på arbetsmiljöproblem, information om kemiska produkter, nya tekniska lösningar m m inom branschen. Information till Miljöbanken hämtas i huvudsak från medlemsföretagen och den mesta informationen berör verkstadsindustrin. Verkstadsföreningen har också en s k Produktbank med information om produkter och tjänster inom arbetsmiljöområdet.

Det finns också ett flertal utländska databaser inom arbetsmiljöområdet som kan nås Via svenska informationsoch dokumentationscentraler. Många databaser innehåller dock referenser till litteratur inom arbets-

sou 1982:32 201

miljöområdet vid sidan av sina egentliga täckningsområden. Detta betyder att man ofta måste söka i flera olika databaser för att få en heltäckande bild av forskningslitteraturen inom arbetsmiljöområdet.

Den service som erbjuds genom IoD-tjänsterna är i regel avgiftsbelagd och omfattar i de flesta fall hjälp till användaren att formulera sina sökfrågor. Det är vanligt att också själva sökningen utförs. Svaret består av en förteckning av litteraturreferen-

ser, som i de allra flesta fall är skrivna på

engelska. En litteraturreferens omfattar upplysning om titel, författare, uppgift om hur rapporten eller artikeln är publicerad samt en mängd nyckelbegrepp som beskriver rapportens innehåll. Utifrån titel och nyckelbegrepp kan man avgöra om rapporten eller artikeln är av intresse. Om man sedan vill läsa själva rapporten etc måste den beställas via bibliotek. Själva sökningen i litteraturdatabasen kan gå snabbt. Däremot kan det ibland ta lång tid att få tag på den önskade litteraturen.

1982:32 203

INFORMATION UTOMLANDS OM ARBETSMILJÖRISKER OCH SKYDDSÃTGÄRDER

av Ingela Byfors Christina Olivecrona

SOU 1982132 205

1 Behöver Sverige arbetsmiljöinformation från omvärlden?

Arbetsmiljöfråqor har internationellt fått en ökad uppmärksamhet under det senaste decenniet. Detta har bl a medfört att forskninnsinsatserna har intensifierats. Forskning om arbetsmiljöfråqor bedrivs i ett flertal länder och spänner ofta över flera vetenskapsområden, vilket kan innebära att det är svårt att få överblick över informationsutbudet inom omrâdet. Dessutom fördubblas antalet vetenskapsmän och tekniker i världen varje decennium, och den vetenskapliga litteraturen Ökar explosionsartat. Man har beräknat att antalet tekniska och vetenskapliga tidskrifter uppgick till ca 100 000 1980 medan motsvarande siffra var för 1970 ca 70 000. Varje år publiceras omkring 2 miljoner vetenskapliga artiklar med vetenskapligt och tekniskt

innehåll. Man beräknar att det svenska av ve-

bidraget

tenskapliga artiklar utgörs av ca 1-2 %, medan motsvarande siffra för USA är ca 20 %. Detta visar att vi är beroende av att följa den forskning och de vetenskapliga rön som kommer fram utomlands. Det är också vä-

sentligt att ta vara på de upptäckter och erfarenhe-

ter som görs internationellt. Det finns flera sätt att inhämta denna information t ex genom att bevaka det forskninqs- och utvecklingsarbete som bedrivs inom arbetsmiljöområdet i andra länder, att följa enskilda nationers nationella arbete inom arbetsmiljöområdet samt att ta del av det arbete som utförs inom internationella och nordiska organisationer.

För att förbättra möjligheterna för svenska intressen-

ter att följa utvecklingen utomlands inom arbetsmiljö-

området finns vid de svenska beskickningarna i Storbritannien, Västtyskland, Kanada och Schweiz speciella arbetsmarknadsråd tillsatta som bl a har till uppgift att bevaka arbetsmiljöfrågor i respektive land och förmedla information om detta i Sverige. För bevak-

206 S()lJ 1982:32

ningen i USA och inom EG-omrâdet har dessutom speciella arbetsmiljöattachêer tillsatts som har till huvuduppgift att följa och bevaka den vetenskapliga, tekniska och administrativa utvecklingen i frågor som rör arbetsmiljön och fortlöpande lämna information om denna till organisationer, myndigheter och berörda forskningsinstitutioner i Sverige. I Japan finns också en speciell miljöbevakare, som bl a har till uppgift att för svensk del bevaka den japanska utvecklingen av arbetsmiljöfrågor.

I detta avsnitt skall ges en kortfattad översikt av några viktiga utländska informationskällor på arbetsmiljöområdet. Först behandlas vissa internationella informationsverksamheter. Därefter presenteras några speciellt viktiga nationella satsningar vad gäller information och dokumentaion på arbetsmiljöområdet. Till sist berörs även utvecklingen av några internationellt tillgängliga kommersiella informationstjänster på arbetsmiljöområdet.

2 Insatser för arbetsmiljöinformation vid organ knutna till FN

Frågeställningar som rör arbetsmiljöområdet behandlas av flera olika FN-organ. De i detta sammanhang viktigaste organisationerna är internationella arbetsorganisationen (ILO) världshälsoorganistionen (WHO) och FN:s miljövårdsprogram (UNEP).

Internationella arbetsorganisationen (ILO) som tillkom år 1919 och som knöts till FN år 1946 har en För FN-organ unik trepartsstruktur med företrädare för §âväl regeringar som för arbetsgivare och arbetstagare. Verksamheten som från början haft en bred inriktning på sociala, fackliga och ekonomiska problem som rör arbetslivet inkluderar även frågor som arbetarskydd och arbetsmiljö.ILO verkar främst genom att utarbeta internationella normer i form av konventioner och re-

SOU 198232 207

kommendationer. Konventionerna blir rättsligt bindande i medlemsländerna först sedan de ratificerats av lagstiftande organ i respektive länder. Rekommendationerna är däremot endast avsedda att ge vägledning för nationell lagstiftning på onwådet. Av de 156 konventioner som under årens lopp antagits vid arbetskonferenserna är det endast 23 konventioner som direkt berör arbetarskydds- och arbetsmiljöförhållanden. Av dessa har hittills 16 stycken ratificerats från svensk sida årsskiftet 1981/82. I mars 1982 förelade svenska regeringen Sveriges riksdag att godkänna en konvention om arbetarskydd och arbetsmiljö. Denna konvention är till sitt innehåll av övergripande och rambetonad natur. Konventionen kan inte förväntas få någon nämndvärd inverkan på arbetsmiljöarbetet i Sverige men väl i länder där arbetsmiljöarbetet en ligger på lägreutvecklingsnivå. Konventionen omfattar alla former av sysselsättning och det betonas bl a att ett samarbete måste till mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer för att förebygga hälsoskador och olycksfall på arbetsplatserna.

Inom ILO finns ett antal organ som behandlar arbetarskydds- och arbetsmiljöfrågor. Hit hör tio s k industrikommittêer som bl a studerar arbetsmiljöproblem inom sina respektive branschområden. Arbetet i dessa kommittéer dokumenteras i särskilda rapportserier.

Ett av ILO:s mest uppmärksammade arbetsmiljöprogram antogs år 1976 under namnet International Program for the Improvement of Working Conditions and Environment. Programmet som också går under beteckningen PIACT, har en mycket omfattande målsättning med program inom fem delområden som arbetsmiljö, arbetstid, arbetsorganisabion, arbetsförhållanden och teknikval samt livskvalitet. I figur 1 ges en närmare presentation av arbetsmiljöprogrammet under perioden 1980-81. Några aktiviteter.är av speciellt intresse vad gäller informationsfrågorna. Hit hör bl a försöksverk-

mHU -moxä

coauåomca

zoo

uünømxüxø

u

:mamuüwommânømâaümø

33mm

2838.50 UGUWBHÖ

MHHGCOHUQEMUCH äumuäüå

uumwunom

:wøoanmm

öumäm äns;

ao SUCH

hövs: oswn

.Hmuomma wanna

E0 øÖ

uuwxmm

SU m sno

uouonum

onaämumnä

52m;

:oo

nmmcdüm

ä

m

Qønøuømaøon

mm

.mnEmum

M8

mmcnmmmuwumnum

Hwuwuaxywuxm

vimnmmmxmqnä mñcwaxøumg

.Hmm

vânââa

zoo

w

:Bamomåmm mmumuømâm

mmxkmmmwnwuøw

.gong

nniømømøä mâaøñüü mñdmmmmam nmniawuwnä aøpøväüå uwcoaumuâtø

mâñwüm

cmuoüomummnøn

?SH

äöcomnm äøummpm

öøwww Emummm -mums Hwxmñn “mami Eom 21mm wxoa

| | | mm a. |

:oo

mummm

m

§5

:w

Eu

...095

n

H®©

IBGQHM

m

nämnas

Mâöøänmmmxnm

62x05

mnâuw

aaobøov_

äüøxømmmwxu» »oøâmânøuøm Høügnmmmxä

;Bamoââm

umumnåøüå mâåøoünm møqmmmwnwuwm uøoømomwxu»

§mHo© cwmnmâ

:ö

xmammcw

mnmiñnmouønmøcø

cm

opäm 0.22

zoo .ämm

emäoäomaâwpøaä

m n i m ..

?Summum

muQHH

H ...om

:mowuomüm

E

wo

:Rum

.m mo

Lmaøwmm

a

.omväg

E

umumuaunwo

m

Hmumamwn

m

uaønøam uodmuâ

H

.Salo

øuâmuñwnä mvømmmwnøumm

:oo

møoo

dnømmxoåuo

mhwunwmwum

QÖMÖMCOMWUHHQV Høñøxønmmwxu»

mödxmmmm

uømâmänøpmm

wo :8 än

amumuäüå

8a?

Enmnwku Enmnmkm

Rod

:mwmxoäo .nmmmxomao umumnum ångan? lmwcaqumma mndcumpuuø mocmqmwüö

;mm

umuonä Bim mäns; wvoo.. zoo .Emm mÖHn mmxnmhwu umuonä Hm?? mñwwmm mcoU

å mv | so | S00 u :Ö m |

Hmm?

amanda umâåm

H

uaox

w E0

033%.

coümpcømmum

28 H :U

mm

nwanmm. umponnm

.øaanpøanaâmøwøä

H

mvgmum

.öm

Sonäowamn

wmämmmmnønww mndaxwwumg

ñhâgwâ mmøummmumuwnhm

umsmmön

CpnHdñUmwQHm

:Bawomzäm

uuwpwugüå

H

mäns

H

Hwxmwumwxn» wâaüh

ämne.

mSoHom

»mammans umäåu.

ämä 03m:

zoo än n u zoo .. .. man?

verksamheten med ett internationellt varningssystem för risker i arbetsmiljön och verksamheten vid ILO:s dokumentationscentral.

Varningssystemet för säkerhets- och hälsorisker (International Occupational Safety and Health Hazard Alert System) fungerar som ett nätverk där varje avskilt medlemsland har möjlighet att snabbt slå larm om nya rön om risker i arbetsmiljön. Från ILO sprids sedan informationen vidare till kontaktorganen i samtliga medlemsländer. För att undvika att förhastade larm kommer till stånd krävs kvalificerad dokumen-tation:och att experter står bakom riskbedömningarna. Hittills har endast sex larm gått ut via dessa kanaler. Programmet har ännu prägel av försöksverksamhet. Arbetarskyddsstyrelsen som är svenskt kontaktorgan för verksamheten har under 1981 utnyttjat detta program för en förfrågan angående hälsorisker i samband med självkopierande papper.

ILO:s dokumentationscentral International Occupational Safety and Health Information Center, som kallas CIS, upprättades år 1959 i syfte att förbättra överblicken över och tillgången till den internationella litteraturen på arbetarskyddsområdet. CIS-centralen systematiserar, sammanfattar och tillhandahåller tryckt information om arbetarskvdd och yrkeshygien. Materialet som delvis består av svåråtkomliga publikationer i form av arbetarskyddsföreskrifter och åtgärdsinriktad litteratur från medlemsländerna sammanställs i referenstidskriften CIS Abstracts. Denna publikation motsvaras av den s k CIS/ILO-databasen,

vilket innebär att referenserna även är tillgängliga

för datorbaserad litteratursökning. CIS-centralen vid arbetarskyddsstyrelsen som är svenskt kontaktorgan för ILO:s internationella dokumentationsverksamhet- CIS/ ILO-databasen hålls sedan några år tillgänglig för

terminalsökningar via det nordiska datanätet.

Införmation om ILO:s verksamhet sprids bl a genom nyhetsbulletinen ILO Information samt genom ett stort antal publikationer. Hit hör regelbundet återkommande rapporter från olika konferenser, årsböcker, tidskrifter, referatorgan m m samt utkommande rapporter, monografier, föreskrifter, handböcker etc. Tekniska monografier på arbetarskyddsområdet presenteras i serien Occupational Safety and Health Series.

Uppgifter om alla ILO-publikationer återfinns dels i referatpublikationen International Labour Documentation och dels ien databas. Databasen kan avsökas via kommersiella kanaler under namnet LABORDOC.

Frågor rörande Sveriges förhållande till ILO handläggs i arbetsmarknadsdepartementet. Vissa ärenden bereds i den trepartiskt sammansatta ILO-kommittén (SFS 1977:987) Kommitténs uppgifter omfattar bl a utarbetande av underlag för regeringens ställningstaganden till nya ILO-instrument samt rapportering om tillämpningen av konventioner som Sverige har tillträtt.

ILO har också samarbete med andra FN-organ i fråga om arbetsmiljöfrågor t ex Världshälsoorganisationen (WHO), FN:s miljövårdsprogram {UNEP) m fl.

Världshälsoorganisationen (WHO), som tillkom år 1948 är FN:s fackorgan för alla slags hälsovårdsfrågor. WHO:s mandat när det gäller arbetstagares hälsa utgår från organisationens konstitution, vari det sägs att WHO i samarbete med andra fackorgan skall arbeta för att förbättra arbetsförhållandena som en viktig del av skyddet för och främjandet av hälsan. WHO har med utgångspunkt från denna målsättning ett flertal delprogram som direkt berör problemen med hälsorisker i arbetsmiljön och ett särskilt samarbetsorgan för

arbetsmedicinska och yrkeshygieniska frågor upprättades redan 1948 mellan WHO och ILO (Joint ILO/WHO Committee on Occupational Health).

WHO:s nu gällande handlingsprogrm Progranne of Action on Workers Health avser tiden 1979-1984. Programmets allmänna mål är kontroll av hälsovården i arbetslivet, skydd och främjande av den arbetande befolkningens hälsa samt främjandet av arbetets anpassning till människan x hmmnuzatnmx or work). Särmâl är ut-

och främjande av företagshälsovård samt ut-

veckling

veckling av lämplig teknologi för företagshälsovård.

Ett speciellt WHO-program inrättades 1973 för psykosocial arbetsmedicin. Verksamheten syftar till att ge ökade kunskaper om de psykosociala faktorernas inverkan på människans hälsotillstånd. Programmet inklude-

rar även dokumentationsverksamhet. Tyngdpunkten i verk-

samheten är förlagd till den svenska samarbetscentralen vid institutet för psykosocial arbetsmedicin.

Inom ramen för WHO:s verksamhet finns också ett särskilt huvudprogram för frågor som berör miljömedicin och omgivningshygien (Promotion of Environmental Health). Programmet syftar till att öka kunskaperna om miljöfaktorernas inverkan på människans hälsotillstånd och till att utveckla metoder för kontroll av hälsofarliga miljöfaktorer. En del aktivitet av speciellt intresse i detta sammanhang är det program för riskvärdering av miljögifter (Environmental Health Criteria Programme) som startade år 1973. Programmet

innebär att man kritiskt granskar och sammanställer

uppgifter om kemiska ämnens toxiska effekter på såväl människor som på andra organismer och på hela miljön. Detta arbete resulterar i kvalificerade Översikter som

i en särskild som under beteck-

publiceras serie går

ningen Environmental Heåhth Criteria. Syftet är att dessa Översikter som görs av erkända experter skall

ge beslutsfattare i olika länder bättre underlag för riskbedömningar och beslut om hygieniska gränsvärden och andra föreskrifter på det kemiska området.

År 1980 upprättades ett särskilt program rörande säkerhetsfrågor i samband med kemiska ämnen, nämligen International Programme on Chemical Safety (IPCS). WHO, som är huvudman för programmet, samarbetar emellertid nära med andra organisationer såväl inom som utanför FN i detta sammanhang. Avsikten är att så snabbt som möjligt öka vår kunskap om de kemiska hälsoriskerna bl a genom att få till stånd en systematisk samverkan mellan ett antal laboratorier världen över. Den principiella inriktningen av programmet och dess delaktiviteter framgår översiktligt av figur 2.

Figur 2 WHO:s program för International Programme on Chemical Safety (IPCS). Programet bedrivs i samarbete med ILO och UNEP.

Det syftar till att - Värdera hälsoeffekter och av miljöeffekter kemiska ämnen - Utarbeta rekommendationer om vägledande exponering (Exposure limits) beträffande kemiska ämnen i luft, föda, vatten och arbetsmiljö - Utveckla metoder för laboratorietestning, epidemiologiska studier och riskvärdering ifråga om kemiska ämnen - Koordinerna och laboratorieundersökningar epidemiologiska undersökningar som bedrivs i samarbete mellan medlemsländerna när detta befinns.lämpligt - och när Främja forsknings- utvecklingsarbete det gäller kemiska ämnen - Utarbeta information och tekniskt främja samarbete mellan medlemsländer ifråga om kontroll av kemiska ämnen - och av Främja utbildning utveckling personella resurser för kontroll av kemiska ämnen

WHO har även en omfattande informations- och publikationsverksamhet. Den senare resulterar i utgivning av en hel rad publikationer som t ex årsberättelser, konferensrapporter,tidskrifter samt tekniska rapporter och monografier av olika slag.

Svenska kontaktorgan är förutom socialdepartementet även socialstw:elsen, institutetför*psykosocial arbetsmedicin och statens miljömedicinska laboratorium.

Internationella cancerforskningsinstitutet (IARC) etablerades år 1965 som en självständig organisation inom ramen för WHO:s verksamhet. Forskningsprogrammet omfattar såväl experimentell som epidemiologisk forskning. Ett omfattande program för systematisk riskvärdering och dokumentation av kemiska ämnens carcinogena effekter ingår också som en viktig del av verksamheten (IARC Monograph Programme). Under åren 1971-80 publicerades 24 volymer i serien IARC Monographs. Av de ca 600 olika ämnen som behandlats i dessa volymer har ett 70-tal ämnen och grupper av ämnen bedömts som vara carcinogena för människan.Ca 30-talet av dessa utgör kemiska hälsorisker i arbetsmiljön. Under år 1981 har en ny typ av monografier introducerats i

serien, nämligen utvärderingar av cancerrisker i olika

branscher. I volym 25 avhandlas t ex cancerriskerna i trä- och läderbearbetande industrigrenar.

Förutom ovan nämnda monografier publicerar IARC årligen en projektkatalog över epidemiologisk cancerforskninq över hela världen (Directory of ongoing research

214 S()lJ 1982:32

in cancer Samt speciella kataloger över epidemiology) kemiska ämnen som är carcinogenicitetstest

föremål för

i Cancerforskning (Information Bulletin experimentell on the survey of chemicals being tested for carcinogenicity).

FN:s (UNEP). Trots att UNEP:s intresmiljövårdsprogram se i första hand rör naturmiljön finns flera delprosom berör arbetsmiljön. Hit hör framför allt gram även två delaktiviteter inom det globala miljöövervaknings- EARTHWÄICH,nämligen det internationella programmet registret över potentiellt toxiska substanser (IRPTC) och det internationella referenssystemet för miljöinformation (INFOTERRA).

uppbyggnaden av ett in- Inom-IRPTC-programmet pågår ternationellt register över hälso- och miljöfarliga ämnen. kommer Brand annat att innehålla ke- Registret miska och toxikologiska uppgifter, âtgärdsinformation samt uppgifter om nationella och internationella regler och föreskrifter om ett stort antal ämnen eller av ämnen. IRPTC samarbetar i detta utveckgrupper lingsarbete med andra organisationer som redan har eller som utvecklar liknande register över kemiska substanser, t ex Världshälsoorganisationen, National Institute for Safety and Health i USA Occupational och EG-kommissionen i Europa.

Det internationella referenssystemet för miljöinformation, (INFOTERRA), är ett datorbaserat register över informationskällor i olika länder. Trots att registret med den yttre miljön har det upprättats inriktning på även ett visst intresse på arbetsmiljöområdet.

Andra FN-organ som behandlar arbetsmiljöfrågor och

redovisas översiktligt i angränsande problemområden 3. I tabellen finns angivet endast de aktivitefigur ter som är av intresse för arbetsmiljöområdet.

S()lJ 1982:32 215

Figur 3 Aktiviteter av intresse för arbetsmiljöområdet vid organ knutna till FN

Organisation Aktivitet inom arbetsmiljöområdet

ECE- miljövårdsfrågor bl a produkt- FN:s ekonomiska kommis- kontrollfrågor t ex kontroll sion för Europa (Econo- av toxiska ämnen mic Commission for - rörande av Europe) frågor transport farligt gods på väg (ADR)

FAO- arbetarskyddsfrågor inom FN:s livsmedels- och skogsbruket (i samarbete jordbruksorganisation med ILO) (Food and Agriculture Organization)

GATT- - inom ramen för överens- Allmänna tull- och kommelsen angående handelsavtalet (General tekniska handelshinder Agreement on Tariffs som syftar till en and Trade) internationell samordning inom området tekniska föreskrifter (inkl även arbetsmiljöområdet)

IAEA- strâlskyddsfrâgor, FN:s internationella hantering av radioaktivt atomenergiorgan avfall bl a transport- (International föreskrifter för Atomic Energy Agency) radioaktivt material (i samarbete med ILO) - säkerhetsföreskrifter för brytning och bearbetnings av radioaktivt material (i samarbete med ILO) - rörande frågor transport av radioaktiva ämnen

216 S()lJ 1982:32

3 Insatser för arbetsmiljöinformation vid andra internationella organisationer

Samarbete inom arbetsmiljöområdet sker även inom ra men för andra internationella organisationer. Här kommer att redovisas de aktiviteter som bedrivs inom Europarådet, Europeiska gemenskaperna (EG), Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), Crganisationen för samarbete och (OECD), Inter-

ekonomiskt utveckling

national Social Security Association (ISSA) samt nordiskt samarbete inom arbetsmiljöområdet. Därefter beskrivs internationellt standardiseringsarbete, internationella strålskyddsorganisationer och internationella organisationer på transportområdet.

Europarådet

Europarådet, som bildades 1949, har bl a till uppgift att främja samarbetet på de kulturella, ekonomiska sociala och vetenskapliga områdena. Under det senaste decenniet har markraftfullt verkat för att höja medvetenheten för miljöproblemen.

Arbetsmiljöfrågorna bedrivs inom ramen för kommittén för sociala frågor. Kommittén, som har 21 medlemsstater däribland Sverige, syftar till att höja levnadsstandarden och förbättra de sociala förhållandena i medlemsstaterna. Ett socialt handlingsprogram, sociala stadgan, har antagits som även inkluderar arbetsmiljöfrågorna. Medlemsstaterna har bl a åtagit sig att verka för alla rätt till Säkra och arbetstagares hälsosamma arbetsförhållanden samt att öka medvetenheten om säkerhetsfrågor inom arbetsmiljöområdet hos alla arbetstagare, men med speciella aktiviteter för tekniker, ingenjörer m m.

Andra aktiviteter på arbetsmiljöområdet som har behandlats av Europarådet är speciellt mekaniska och kemiska frågeställningar. Bl a kan nämnas en rekommendation angående tillverkarens skyldighet att tillhandahålla uppgifter om farliga kemiska produkter.

- EG Europeiska gemenskaoerna

EG är en organisation för samarbete mellan västeuropeiska stater. Som uttryck för organisationens ställningstaganden för förbättringar av arbetsmiljön kan nämnas att 1974 inrättades ett rådgivande utskott för säkerhet,

hygien och hälsoskydd på arbetsplatsen och att 1975

antogs ett övergripande handlingsprogram för arbetsmiljöarbetet.

En resolution angående arbetarskydd och hälsovård i arbetet antogs 1978. Den innehåller allmänna riktlinjer för skydd mot skadlig inverkan av kemiska och andra ämnen i arbetslivet. Resolutionen syftar till att förbättra skyddet på arbetsplatserna samt utarbeta gemensamma regler för detta. Den innehåller även allmänna regler om skyddsåtgärder, medicinska undersökningar och arbetstagarnas deltagande i skyddsarbetet. Ett allmänt hållet direktiv, som svftar till att skydda arbetstagare mot risker från kemiska, fysikaliska och biologiska ämnen, har antagits under 1980. I direktivet förutsätts att man i enskilda direktiv skaLLfastgju1a hvgieniska gränsvärden och krav på riskförebyggande åtgärder vid hantering av vissa ämnen bl a arsenik, asbest, bensen, bly, kadmium, klorerade kolväten, kvicksilver, nickel och vinylklorid. Hittills har förslag till sådana direktiv för asbest och bly utarbetats.

Inom EG har också ett program för riskvärdering av miljögifter upnrättats som syftar till att vetenskap-

218 S()IJ 1982:32

liqa kriterier tas fram för bedömning av skadeverkningar av miljöföroreninqar. Dessutom ingår standardisering av mätmetoder och identifiering av kritiska kunskaosluckor. Verksamheten resulterar bl a i publikationer av typ litteratursammanställningar och kriteriadokument.

Av intresse är även ett speciellt program för förbättring av arbetsmiljön. I detta program ingår studier över arbetsmiljöförhållanden i EG-länderna. En del av denna forskning bedrivs av en för ändamålet särskilt upprättad stiftelse i Irland, Eurooean Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions. Verksamheten resulterar bl a i forskningsrapporter.

På lagstiftningsområdet sker en harmonisering mellan länderna inom EG. Detta är särskilt markant då det gäller åtgärder till skydd mot kemiska hälsorisker och utformning av teknisk och maskinell utrustning. Arbetet inom EG med harmonisering av tekniska föreskrifter i syfte att eliminera tekniska handelshinder mellan medlemsstaterna påbörjades 1961. Under en lång följd av år synes detta arbete ha styrts av interna arbetsprogram amnutarbetats inom EG-kommissionen. År 1969 fastställdes ett arbetsprogram av EG-rådet. Detta program ändrades sedan två gånger under 1973. För närvarande bedrivs detta arbete även i andra former exempelvis genom att utifrån särskilda rättsfall i EG-domstolen söka beivra s k tekniska handelshinder mellan EG:s medlemsstater.

Sedan nâgra år har man även arbetat med av uppbyggnad en faktabas över toxiska ECDIN. Databasen kemikalier, beräknas på sikt omfatta 50-100 000 ämnen och f n har upogifter för ca 2 000 ämnen registrerats. Förutom kemiska beteckningar registreras även toxicitetsuppgifter, uppgifter om ländernas lagstiftning m m.

Under 1981 införde EG-länderna bestämmelser om klassificering, förpackning och märkning av kemikalier. Detta innebär att alla nya produkter, som innehåller vissa ämnen, måste anmälas till medlemsländerna 45 dagar innan produkten marknadsförs. Anmälan skall inneñålla en tillfredsställande innehållsdeklaration, uppgifter om eventuella risker vid hanteringen eller för miljön, åtgärder som skall vidtas för att undvika dessa risker samt förslag till riskklassificering och märkning av produkten. Vidare åligger den till-

som

verkar, importerar eller marknadsför en hälsofarlig vara att, om varans hälsofarlighet inte är känd, lämna sådan information att riskerna kan bedömas. Därefter görs en officiell klassificering av produkten och produktens märkning fastställs. Hösten 1983 utvidgas bestämmelserna så att de omfattar alla produkter, som finns marknaden, oavsett om de innehåller på något av de ämnen som specificerats eller ej. En förutsätttning är att det finns skälig anledning att misstänka att produkten innehåller något ämne som kan skada hälsan eller miljön.

Alla anmälda produkter kommer att publiceras i en förteckning som utges av EG-kommissionen. Denna inventering av hälsofarliga kemikalier som härigenom kommer till stånd kallas EINECS (Eurooean Inventory of Existing Commercial Chemical Substances).

EG-länderna har inrättat ett program för vetenskaplig och teknisk information. EG är bl a huvudman för det europeiska informationsnätet EURCET. En speciell satsning har gjorts inom informations- och dokumentationsverksamheten på miljövårdsområdet i EG-länderna. Detta har bl a resulterat i en utgivning av referenskataloger som t ex katalog över dokumentationscentraler inom miljöområdet (ENREP).

De aktiviteter som bedrivs inom EG är gradvis av stort intresse för Sverige. Möjlighet till information

S()lJ 1982:32

och samråd vad gäller EG:s arbete finns bl a genom speciellt upprättade samarbetsavtal mellan Sverige och EG. Sådana samarbetsavtal finns inom miljövårdsoch konsumentområdet och har även diskuterats för arbetsmiljöområdet. Sedan ett tiotal år tillbaka finns även ett etablerat samarbete i forsknincsfrågor emellan EG och Sverige, inom ramen för European Cooperation in the Field of Scientific and Technical Research (COST). Samarbetet omfattar alla typer av vetenskaplig och tdaüsk forskning, men arbetsmiljöområdet är ett område som särskilt prioriterats.

Kommerskollegium är den myndighet som övergripande bevakar EG:s direktivarbete för Sveriges räkning. På arbetsmiljöområdet är arbetarskyddsstyrelsen den närmast berörda fackmyndigheten.

- EFTA Europeiska frihandelssammanslutningen

European Free Trade Association (EFTA) har sedan slutet av 1960-talet verkat för att undanröja tekniska handelshinder till följd av olika nationella bestämmelser. Särskild uppmärksamhet har inom arbetsmiljöområdet ägnats åt tryckkärl, jordbruksmaskiner och traktorer.

Samarbetet inom EFTA omfattar bl a en notifikationsprocedur, enligt vilken EFTA-länderna skall notifiera varandra om nya tekniska föreskrifter eller ändringar i befintliga föreskrifter. Inom EFTA har även upprättats ett antal överenskommelser om ömsesidigt godkännande av provningar m m av vissa varor. Syftet är att underlätta handel med berörda varor genom att tillåta att vissa provningar som erfordras i importlandet utförs av ett erkänt organ i exportlandet. Sverige har hittills tillträtt åtta sådana överenskommelser angående ömsesidigt godkännande av prov- .ningsresultat m m, av vilka närmast de som avser tryckkärl, traktorer, jordbruksmaskiner, faller

inom arbetsmiljöområdet.

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling - OECD

Organisation for Economic Cooperation and Development (OECD) är en ekonomisk sammanslutning av bl a samtliga västeuropeiska länder. Organisationens syfte är att 1 medlemsländerna uppnå högsta möjliga ekonomiska expansion och sysselsättning samt en stigande levnadsstandard.

Ett av 0ECD:s huvudprogram tar upp livskvalitefrâgor_ Inom ramen för detta program bedriver man forskning om arbetlivets kvalitet t ex inom området arbetsskador och arbetssjukdomar (t ex silikos).

OECD arbetar också med ett brett kemiskt program, som bl a tar upp miljöfrågor i samband med kemiska ämnen. I detta arbete deltar Sverige aktivt. Redan 1974 antogs en rekommendation i vilken medlemsländerna uppmanades att kräva bättre information om nya kemikalier innan de släpps ut på marknaden. Tre år senare antogs en rekommendation som anger riktlinjer för hur testning av kemikalier bör ske.

Ett mycket omfattande arbete har utförts de senaste åren i syfte att harmonisera metoden för kemisk kontroll inom medlemsländerna. Inom ramen för detta arbete har omkring 50 relativt detaljerade anvisningar (s k OECD Guidelines for Testing of Chemicals) utarbetats för hur olika typer av tester skall utföras. Organisatoriska åtgärder har vidtagits för att hålla dessa anvisningar aktuella och bygga ut samlingen. En gemensam kod för hur laboratorieundersökningar skal] planläggas och utföras (s k Good Laboratory Practice) har utarbetats. Enighet har nåtts om vilka testdata som i regel bör finnas för en kemikalie innan den släpps ut på marknaden, dock har formellt beslut i

222 S()lJ 1982:32

fråga om kemiska ämnen ej fattats. Ett beslut har fattats av OECD Council (maj 1981) om att testdata som framkommit i ett medlemsland och som utförts enligt OECD Guidelines och med iakttagande av koden om Good Laboratory Practice skall accepteras i övriga medlemsländer.

Bland övriga arbetsuppgifter kan särskilt nämnas utredningar awhur information skall kunna utväxlas trots olika sekretessregler i medlemsländerna. Diskussioner har inletts om hur en viss ansvarsfördelning ska kunna komma till stånd då det gäller undersökning av kemikalier, där kunskaperna anses otillfredsställande för det stora flertalet.

OECD bildade 1970 en miljökommittê som behandlat yttre miljöproblem inom olika sektorsgrupper för bl a luft, vatten och kemiska ännen, deras följdverkningar och åtföljande kontrollåtgärder.

OECD har även ägnat stort intresse åt frågor rörande traktorer och strålskyddsfrågor.

International Social Association - ISSA Security

International Social Security Association grundades 1927 i avsikt att internationellt främja en utveckling mot ökad social trygghet. Crganisationens medlemmar representerar såväl regeringsorgan och statliga myndigheter som försäkringsbolag och liknande institutioner i drygt ett 100-tal länder. Som svensk medlem ingår bl a riksförsäkringsverket. Bland de olika expertorgan som upprättats inom organisationen finns en särskild kommitté för förebyggande av sjukdomar och olycksfall i arbetslivet (Permanent Committee on Prevention of Occupational,Risks). Denna kommitté har i sin tur etablerat flera specialsektioner för expertbehandLing av säkerhetsproblem inom vissa branschområden (jordbruk, byggnation, gruvor och ke-

misk industri samt verksamheter som inbegriper elektriska installationer). Dessa sektioner anordnar olika typer av arbetskonferenser och expertgruppmöten inom sina respektive områden. Arbetet dokumenteras i tryckta rapporter.

År 1970 startades ett speciellt program för dokumentation av forskningsverksamheten inom arbetarskyddsområdet (International Section for Research on Prevention of Occupational Risks). Syftet med verksamheten som hittills resulterat i utgivande av flera omfattande kataloger över aktuella forskningsprojekt, är bl a att underlätta internationell samordning av forskningsinsatserna inom arbetarskyddsområdet.

Nordiskt samarbete på arbetsmiljöområdet

Det nordiska samarbetet på arbetsmiljöområdet kanaliseras genom flera samarbetsorgan, varav de främsta är nordiska rådet och nordiska ministerrådets ämbetsmannakommittê för arbetsmiljöfrågor.

Nordiska rådet är sedan 1953 ett samarbetsorgan för de nordiska ländernas parlament. Nordiska rådet har en rådgivande funktion och verkar genom att avge rekommendationer till regeringarna eller ministerrådet. Pâ rekommendation av rådet antog de nordiska arbetmiljömimistrarna år 1977 ett handlingsprogram, som syftar till att säkra en arbetsmiljö där det råder full trygghet för arbetstagaren not fysiska och psykiska skadeverkningar. Arbetsmiljöprogrammet reviderades år 1981. På senare år har rådet ägnat speciell uppmärksamhet åt frågor som rör den teknologiska utvecklingen. Detta har bl a lett till att en särskild utredning som skall utreda datateknikens effekter på sysselsättning, arbetsmiljö och näringsliv och bl a utarbeta en övers sikt över forskningen i de nordiska länderna.

Nordiska ämbetsmannakommittên för arbetsmiljöfrågor, som tillsattes år 1973 har som uppgift att aktivera och koordinera forskning och utvecklingsarbete på arbetsmiljöområdet i de nordiska länderna. Kommittén har två fasta underutskott, nämligen arbetsgruppen för arbetsmedicin/yrkeshygien och styrgruppen för arbetsmiljöföreskrifter. Vissa projekt, som är av speciellt intresse för informationsfrågorna, berörs kortfattat i det följande.

Nordiska expertgruppen för gränsvärdesdokumentation, som tillsattes år 1977, har-till uppgift att ge de nordiska ländernas myndigheter bästa möjliga faktaunderlag för fastställande av hygieniska och biologiska gränsvärden. Arbetet, som dokumenterats mycket noggrannt, publiceras löpande i den svenska arbetarskyddsstyrelsens vetenskapliga skriftserie Arbete och Hälsa. I februari 1982 hade gruppen hunnit publicera 31 kriteriadokument i denna serie.

En särskild central för samnordisk dokumentation av arbetarskvddsföreskrifter (SDA) upprättades år 1975. Verksamheten är förlagd till den danska arbetarskyddsmyndigheten i Köpenhamn. SDA-verksamheten som från början endast avsåg dokumentation av arbetarskyddsföreskrifter från de olika nordiska länderna och från vissa andra stater (framför allt från EG-länderna) har under senare år utvidgats till att även omfatta viss dokumentation av teknisk-Vetenskaplig litteratur på områden som berör arbetsmedicin och arbetarskydd.

Nordiskt samarbete med till arbetsmiljö-

anknytning

och informationsfrågor_sker även Via andra instanser.

Nordisk soicalpolitisk kommitté har bl a utarbetat en särskild rapport om jordbruksbefolkningens arbetsmiljö. NOFDFORSK, som inrättades redan år 1947, som ett fristående samarbetsorgan för forskning och utveckling på det tekniska området har även verkat för initiering och samordning av vissa nordiska forskningsprojekt med

anknytning till arbetsmiljöfrågor. NCRDFOESK har också spelat en viktig roll i tillkomsten av det första nordiska SCANNET, som togs i bruk år 1976. datanätet.

Tack vare detta datanät har vissa register med infon-

mation av intresse för arbetsmiljöområdet blivit tillgängliga för direkt sökning med dator över hela Norden. Bland de databaser som är av intresse i detta sammanhang hör t ex CIS/ILO-databasen med referenser till arbetarskyddsföreskrifter från ett 30-tal länder och internationell litteratur på arbetsmiljöområdet. SERIX-databasen med referenser till svenska forskningsprojekt och rapporter på arbetsmiljöområdet. Svenska standardiseringskommissionen har också gjort sin databas med uppgifter om svensk standard tillgänglig område.

Av speciellt intresse är också den verksamhet som bedrivs på arbetsmiljöområdet av nordens fackliga samarbetsorganisation. År 1974 antogs ett fackligt arbetsmiljöprogram som bl a inkluderar följande tre prioriterade problemområden: fysisk arbetsmiljö, psykisk arbetsmiljö och kemiska hälsorisker i arbetsmiljön. Den fackliga tog år 1979 initiativ samorganisationen till en särskild utredning om möjligheterna att förbättra informationen om nordisk arbetsmiljöforskning. Utredningsrapporten som publicerades i slutet av âr 1980 innehåller bl a rekommendationer om förbättrad informationsservice till arbetsmarknadens parter vad gäller de nordiska ländernas forskning på arbetsmiljöområdet. Ämbetsmannakommittên för arbetsmiljöfrågor beslutade vid sitt i Helsingfors i november 1981 möte att bifalla förslaget om inrättande av en central för förmedling av arbetsmiljöforskning. Centralen, som främst är avsedd att parterna med relevant tillgodose information, ska inrättas för en försöksperiod av två år och drivas som en utvidgning av SDA.

(1983-1984)

Det förberedande arbetet för etablering av centralen utförs av SDA under 1982.

Internationellt och nordiskt standardiserinasarbete

På standardiseringsområdet finns ett väl etablerat samarbete både internationellt och reqionalt. Det finns två internationella standardiserinasorqanisationer Internatnxml Orqanization for Standardization - internationella (ISO) standardiserinqsoraanisationen - som svarar för all internationell standardisering utom oå elområdet och International Electrotechnical Commission - internationella elektrotek- (IEC) niska kommissionen som verkar på elområdet.

Internationellt standardiserinasarbete bedrivs i ett stort antal kommittéer och arbetsqrupper som utarbetar och framlänner förslao till standarder m m. Resultaten qes formen arinternationella standarder som är avsedda att utgöra underlag för motsvarande nationella standarder.

I Sverige finns två organisationer som behandlar standardiseringsfrånor. dels Sveriges Standardiseringskommission (SIS), dels Svenska elektriska kommissionen (SEK). SIS svarar för all standardisering utom oå elområdet, vilket är det område som SEK svarar för. I fiqur 4 finns en sammanställning över det internationella samarbetet på standardiserinqsområdet.

S()IJ 1982:32 227

|mumwam

nmmaameuoz

.nmuxøooum

umsmnm

.noaumaamumnaam

Hm:oHumcnoucHV

um:

nnwaaøn

umvmneomumnnmxmmam

.onaas

Hm:

aouuxmaw

mv

mxmacxmu

Acoammaasoo

Eouømmma

:oo

mxmauuxmam

Hm0amxw cmwmonøm

U$UWHEO©mHHEwU®QHm

UWUWHEO

unw

xaumøxm

mnaøumsuusumwma

.oum

øwsoammaeäox

Awswacsowuonuomam

maamcoHumnumucH

wumuwnumus

cmcoammaesox

xw www

uwvwuñømmcaummavumvcmum

EOGH

wuwaoov

mm EOCH u

mxwcom

Hmoaønomuuouuomam uwcoaumaamumca

uwvumvcmuw mumuwnumus uwwumvcwum

umuonnm

mcacumøuuøam

zoo

mxmacxou umvwueo

I EOCH

Umqmzmo

mmm .UmH I COHU u maa:

mm

mvcmmmcm

nmmm

mumnumemm

wmHuwm

uwvgmvømum |mm:wc0um Hwvumvnmum

:aaah

|mumuaHmx

amwmoudm

som

nmzamuca

.ummcqcvuoam

ummamsswuwwamuwnuoxmm

navgmwcmum

Imnaaemumnum

m

zmmcHuwmavHmw:mum|mHm

øoaumwwømmuo lonaañmumnum

a

nmcnmucuv

Aøoaumnauumvcmum

.ouo :oo

Acoaumwaamenoz

an

EMHM

nmwwcmmnommøaumm

Hm: um:

cwcoammaesox

wuwsoov

m

Hmmwan

#HH®COH#mCH®UCH

an

maawcoau mumumnum mxmwcxmu .uwuxøwoum .ummaouunox HGUOQOEUWE umwwnao wumumnumuø uuommmnu

pmwwuso

E0cH

amcoau

EOCH

qmcowu

.oma nom I zmo wo | www

now

Haau

v.› E®HUOE BhM

uamcoammm muwnnmemm

|m:uoucH uaaocoqu mqusamcm

:oo

Hsmam xm:wm umoama

om

S()lJ 1982:32

Det dominerande internationella arbetet utförs av ISO och IEC, men det finns också behov av regional samordning av standardisering. De länder som är med i antingen EG eller EFTA samarbetar i organisationen CEN (Comitê Europêen de Normalisation), och på elområdet i CENELEC (comitê Europêen de Normalisation Electrotechnique). Uppgifter för dessa regionala organ är att genom att utge europeisk standard (ENstandard) komplettera de globala resultaten och samordna av de internationella standardertillämnningen derna s k harmonisering av de natio5%V regionalt genom nella standarderna.

INSTA (Internordisk Standardisering) är ett särskilt för samarbete mellan de nordiska standardiseorgan Den söker åstadkomma nationella standarringsorganen. der med lika tekniskt innehåll för de nordiska länderna och strävar efter ett gemensamt nordiskt uppträdande inom de internationella organisationerna. INSTA till att utarbeta nordisk standard. syftar ej

Dessutom sker ett samarbete även på besiktningsormådet genom ett euroneiskt kontroll-och besiktninnsorgan

Colleque Europêen des Organismes de Controle (CEDOC).

Syftet är att få till stånd ett ömsesidigt accepterande och av varandras kontrollverksamhet vad avutbyte ser ângoannor och andra tryckkärl.

Internationella strålskvddsorganisationer

- Interna- Internationella strålskyddsorganisationen Radiation Protection Association (IRPA) - biltional dades år 1966. Den har f n medlemmar i ett 60-tal länder. är att tillvarata erfaren- Organisationens syfte heter och intressen i samband med utnyttjandet av joniserande och kärnenergi samt att verka för strâlning och av kunskaper och rön beträffande utbyte spridning

SOU l982t32 229

sådan strâlnina. I detta svfte anordnas konferenser och andra möten. Nordiska sällskapet för strålskydd är medlemsorganisation i IRPA för de fem nordiska länderna.

Den internationella - Interstrålskyddskommissionen national Commission on Radiological Protection (ICRP) - bildades 1928. ICRP samarbetar med IAEA och WHO, UNSCEAR (FN:s vetenskapliga strålningskommittê), och har utfärdat rekommendationer, typinstruktioner o dyl beträffande skydd mot jonisenmmb strålning. Rekommendationerna riktar sig främst till nationella myndigheter och utgör grund för lagstiftning och detaljerade föreskrifter om strålskydd över hela världen.

Internationella organisationer nå transportområdet

Redan 1953 tillsattes ECOSOC (FN:s ekonomiska och sociala råd) en expertqrunp benämnd The Committee of Experts on the Transoort of Dangerous Goods. Denna aruop har utarbetat rekommendationer som syftar till att harmonisera internationella och nationella bestämmelser för transport av farligt gods med olika transportslag. För närvarande följer i princip alla internationella organisationer, med transportfrågor på programmet, de utarbetade FN-rekommendationerna, vilket innebär att utvecklingen inom området transport av farligt gods kan förväntas komma nära att anknyta till dessa rekommendationer.

Idag finns på transportområdet en rad olika internationella reglementen och flera av dem gäller transport av farligt qods. Inom sjöfarten finns bestämmelser på området som antagits av den mellanstatliga rådgi-

vande sjöfartsorganisationen (IMCO). De är återgivna

i den s k IMDG-koden (Internatonal Maritime Dangerous

av

Goods Code). Denna följs praktiskt taget alla stora

sjöfartsnationer. I fråga om lufttransport gäller be-

hl 230 S()l) 1982:32

stämmelser om flygtransport av farligt gods (RAR), utfärdade av den internationella luftfartsassociationen (IATA). RAR-bestämmelserna (IATA Restricted Articles Regulations) tillämpas av atla länder med reguljärflygtrafik, antingen de är medlemmar av IATA eller inte. För transport av farligt gods på järnväg gäller bestämmelserna enligt ett internationellt fördrag angående godsbefordran på järnväg (RID), som tillämpas i hela Europa. En europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väg (ADR) som syftar till att åstadkomma enhetliga regler för internationell transport av farligt gods inom Europa har* utarbetats inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE). Reglerna innehåller bl a krav på märkning av godset så att det framgår hur farligt det är och vilka säkerhetsâtgärder som behövs i hanteringen. Dessutom finns rekommendationer för säkerhetsföreskrifter för av radioaktiva ämnen, utarbetade av det transport internationella atomenergiorganet (IAEA). Dessa tlllämpas vid internationell transport av radioaktivt material med alla transportslag.

4 Nationell verksamhet med information om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder

Resultat från arbetsmiljöforskningen redovisas i stor utsträckning via samma informationskanaler som annan d v s vid kongresser och i vetenskaplig forskning, tidskrifter. Härutöver finns dock även vetenskapliga vissa informationssystem som redovisar arbetsmiljömer specifikt på nationell nivå. Det är forskningen därför av vikt att även känna till något om det arbete som bedrivs vid de nationella myndigheterna och organisationerna för att skapa överblick över den arbetsmiljöinformationen. Här skall därför ges en kort redogörelse för det arbete som bedrivs med information

och dokumentation inom arbetsmiljöområdet vid natio-

nella myndigheter och organisationer i USA, Storbritannien, Västtyskland, Frankrike samt de nordiska länderna.

sou 1982:32

4.1 USA

Den första arbetarskyddslagen antogs i USA 1970. Samtidigt bildades dels en myndighet, Occupational Safety and Health Administration (OSHA), som skulle svara för dess genomförande(yj15e1s enforskningsorganisation, National Institute for Cbcupational Safety and Health, som skulle förse myndigheten med vetenskapligt underlag för fastställande av normer, föreskrifter etc. Här skall översiktligt beskrivas verksamheter inom arbetsmiljö- och oroduktkontrollområdet vid vissa federala organisationer i USA.

National Institute for Occupational Safetv and Health (NIOSH), är den federala myndighet som svarar för forskning om arbetsmiljörisker i USA. Institutet har ansvar för att identifiera risker i arbetsmiljön, att ta fram underlag för föreskrifter om bl a hygieniska gränsvärden och att rekommendera förändringar i gällande regler. Institutet är organiserat i divisioner, vilka bedriver både grund- och uppdragsforskning inom bl a det arbetsmedicinska, beteendevetenskapliga och fvsikaliska området (t ex buller, vibrationer, strålning). Olycksfallsforskning och epidemiologisk forskning har också en framträdande roll. Ett speciellt

program avser s k Health Hazard Evaluation, vilket

innebär att man på begäran gör undersökningar om risker i arbetsmiljön på enskilda arbetsplatser. Man studerar då verksamheten systematiskt och rekommenderar åtgärder till förbättringar. Institutet har också program för långsiktiga epidemiologiska studier över dödlighet och sjuklighet på grund av hälsofarliga faktorer i arbetsmiljön (Long term mortality/morbidity industrial hygiene studies). NICSH arbetar dessutom med att få till stånd mekanismer för identifiering och kontroll av sådana riskmoment och arbetsplatser som bör vara föremål för speciell övervakning.

._“MMmmMMmm

S()IJ 1982:32

Under 1972-1979 publicerades ett 100-tal kriperioden teriadokument med mycket omfattande dokumentation för varje enskilt problemområde som behandlades. Dessa dokument avhandlade till allra största delen kemiska hälsorisker. Från och med år 1980 ändrades- publikationspolicyn. Detta innebär att den gamla typen av kriteriadokument ersatts av ett flertal nya publikationer t ex Occupational Hazard Assessment som innehåller

mycket omfattande information om enskilda problemområ-

den, Standard Packages, som är avsedda speciellt som beslutsunderlag för OSHA vad gäller föreskrifter av olika slag samt Corollary Documents, som skrivs på ett lättfattligt sätt i syfte att även nå ut till människor ute på arbetsplatserna.

NIOSH svarar för en viss del av utbildning av de yrverksamma inom företagshälsovården samt kesmässigt utvecklar kursplaner och tar fram undervisningsmaterial för detta. NIOSH stöder även finansiellt utbildning samt övervakar inne-

i

på universitet, utbildningscentra hållet i kurser med inriktning på arbetsmiljöförhållan-

den vid universitet och högskolor. i

databas med om ke- 1

NIOSH har också en faktauppgifter

miska ämnens skadliga effekter of Toxic Ef- 1

(Registry fects of Chemical Substances; RTECS). Databasen innehöll hösten 1981 för cirka 47 200 toxicitetsuppgifter kemiska ämnen och är tillgänglig för terminalsökning

via flera allmänt tillgängliga datanät både i USA och

i Databasen finns också i en årligen utkomman- Europa. de NIOSH Registry of Toxic Effects sammanställning, and Chemical Substances. NIOSH har för sitt interna bruk en databas med referenser till teknisk byggt upp och annan litteratur på områden som berör vetenskaplig arbetsmedicin och arbetarskydd. Denna databas som går under beteckningen NIOSHTIC är f n inte tillgänglig för via kommersiella datanät. Vid NIOSH finns sökning dessutom andra datorbaserade register av betydelse

S()lJ 1982:32

t ex databaser över pågående forskningsprojekt. NIOSHpublikationer, skyddsblad, hälsoriskvärderingar vid enskilda arbetsplatser, produktregister, arbetsställeregister och vissa exponeringsregister. För samtliga dessa register gäller att de inte är tillgängliga för utomstående.

Occupational Safetv and Health Administration (OSHA), är den institution inom den federala förvaltningen som utfärdar bestämmelser på arbetarskyddsområdet i USA. Förslag och åtgärder från OSHA kan bevakas via Federal Register som är den publikation som löpande redovisar alla åtgärder som företas inom den federala förvalt- Federal Register tillhandahålls också i en ningen. databas.

OSHA ut och utbildningsmaterial som ger publikationer används av såväl som fackföreningar och myndigheter Publikationerna avser i första hand att arbetsgivare. informera arbetstagare och arbetsgivare om deras respektive rättigheter och skyldigheter enligt gällande bestämmelser. Sedan år 1980 utger OSHA och FIOSH tillsammans Health Hazard Alert som är avpublikationen

sedd att vara en snabb kanal för nya risklarm_

Ett samarbetsavtal på arbetsmiljöområdet mellan

och USA är f n under utarbetande och Sverige fastställas inom en snar framtid. förväntas slutgiltigt Environmental Protection Agengy (EPA) är den federala som miljövårdsfrågor i USA. Den myndighet handlägger Substances Control nya lagen om produktkontroll (Toxic som trädde i kraft år 1977, ger EPA ansvar Act, TSCA), även för kontroll av alla kemiska produkter på den amerikanska marknaden som inte faller under någon annan ansvarsområde. Med utgångspunkt från myndighets den skärpta krav pågår sedan några nya lagstiftningens år uppbyggnad av ett omfattande informationssystem för kemikaliekontroll vid EPA (Chemicals in Commerce Information CICIS). I detta ingår bl a System, system

234 S()LJ1982:32

ett register över alla kemiska ämnen som ingår i produkter på den amerikanska marknaden. Systemet som uop som ett administrativt hjälpmedel för den byggts nya kemikaliekontrollen, är endast avsett för internt bruk. EPA deltar dessutom i samordningen med andra federala myndigheter vad gäller unobvggnaden av toxikoloqiska och kemiska informationssystem.

EPA har även utvecklat ett särskilt publikationsprogram inom ramen för kemikaliekontrollverksamheten. Hit hör bl a en särskild rapoortserie med utvärderingar av enskilda kemiska ämnens biologiska och toxiska effekter.

National Cancer Institute (NCI) är det nationella cancerforskningsinstitutet i USA. Av betydelse är NCI:s programför djurexperimentell forskning över kemiska ämnens carcinogenicitet. Vid sidan av forskningsverksamheten har NCI ett särskilt program för cancerinformation (International Cancer Research Data Bank Programme, ICRDB). Inom ramen för detta har program byggts unp flera intressanta databaser:CANCERLIT med referenser till internationell vetenskaplig litteratur inom cancerområdet, CANCERPRCJ med referenser till uppgifter om pågående forskningsprojekt och CLINPROT med referenser till protokoll från kliniska av prövningar olika typer av cancerterapi. Databaserna är sammanförda under begreppet CANCERLINE. Vidare finns ett datoriserat register över testprotokoll (Carcinogenesis Bioassay Data System). På senare år har det även tillkommit sneciella datorbaserade substansregister med uppgifter om kemiska ämnen, vars cancerframkallande effekter undersökts i projekt som finansierats av NCI. Databaserna är tillgängliga för interaktiv sökning via kommersiella kanaler både i USA och i Europa.

Samverkan mellan amerikanska myndigheter och federala forskningsinstitut vad gäller uppbyggnaden av toxikologiska och kemiska informationssystem

Ett intensivt arbete med uppbyggnad av toxikologiskt kemiska informationssystem har pågått vid flera statliga institutioner i USA sedan slutet av 1960-talet. Vid denna tidpunkt startades projektet Toxicology Information Programme, TIP, som sedan dess utvecklats i samverkan mellan bl a National Library of Medicine och Oak Ridge National Laboratory. I figur 5 visas en översikt över vilka informationstjänster som ingår i TIP.

Figur 5 Exempel på informationstjänster som utvecklats inom ramen för Toxicology Information Programme

TOXLINE Bibliografisk databas med referenser till internationell toxikologisk litteratur. Innehåller databaser som skapas av Chemical Abstracts, Biosciences Information Services, National Library of Medicine m fl. Hit hör också tvâ högspecifika register som etablerats särskilt inom ramen för TIP, nämligen databaserna över mutagena och teratogena ämnen som tagits fram vid Oak Ridge National Laboratory

TOXICOLOGY DATA BANK Faktadatabas med utvärderad information om ca 4 000 kemiska ämnens toxiska effekter

CHEMRIC Databas över pågående projekt med utvärdering av kemiska ämnens toxiska effekter TOXTIPS Nyhetsbulletin med uppgifter om långtidsstudier över kemiska ämnens toxiska effekter TD3 Arkiv över testprotokoll från toxitetstest

236 S()lJ 1982:32

I början av 1970-talet utvecklades dessutom en serie interaktiva datorprogram för kemiska informationssystem i samverkan mellan Environmental Protection Agencv (EPA) och National Institutes of Health (NIH).

Detta samarbete ledde så småningom till upprättande av ett omfattande system för avsökning av en hel rad olika typer av databaser med toxikologisk och kemisk information, EPA/NIH Chemical Information System. Systemet som numera är kommersiellt tillgängligt för interaktiv avsökning via internationella datanät innehåller ett centralt substansregister, Structure and Nomenclature Search System, (SANSS) med över ca 180 000 kemiska ämnen. Substansregistret tjänar också som index till ett olika databaser med toxikologiskt- kemisk information. Många av dessa databaser härstammar från olika federala myndigheter.Se vidare figur 6. EPA/NIH Chemical Information System utgör tillsammans med de informationsresurser, som skapats inom Toxicolo- Information Program (TIP) och som finns/är under gy utveckling vid olika federala forksningsinstitut och myndigheter, komponenter i ett nät av toxikoloaiska och kemiska informationskällor som går under samlingsnamnet Chemical Substances Information Network (CSIN). I fullt utbyggt skick ska CSIN möjliggöra en mycket omfattande kontroll av kemiska hälsorisker i det amerikanska samhället.

År 1978 tillkom ytterligare ett nytt program för mynpå det toxikologiska området: Natiodighetssamverkan nal (NTP). Projektet syftar till Toxicology Program att öka och samarbetet på det toxikclosystematisera området mellan institutioner som sorterar under giska hälso- och socialdeoartementet (Department of Health, Education and welfare). I samarbetet ingår Food

and Drug Administration (FDA), National Cancer Insti-

tute (NCI), National Cancer Institute (NCI), National

Fiqur 6 Exempel på register med toxikologisk information som kan nås via hänvisningar i substansregistret i EPA/NIH Chemical Information System

Toxikologiska register Ansvarig myndighet/institution

Carcinogenic assessment Environmental Protection group list of Agency (EPA) chemicals

Industrial carcinogen and mutagen study

Environmental carcinogen programme

Compounds for mutagenicity evaluation

Potential carcinogen study

Environmental deter- National Cancer Institute (NCI) minants of cancer

PHS-149 (Compounds tested for carcinogenic activity)

National occupational National Institute for Occupahealth study tional Safety and Health (NIOSH)

NIOSH Registry of toxic effects of chemical substances

Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) och National Institute of Environmental Health Sciences (NIEHS). Programmet har beskrivits närmare i huvudbetänkandet Information om risker i arbetsmiljön (sou 1982:30).

4.2 Storbritannien

Den brittiska arbetarskyddsmyndigheten Health and Safety Executive (HSE) tillkom år 1974 i samband med att en ny arbetsmiljölag trädde i kraft. Styrelsen för HSE är ett partssammansatt organ, Health and Safety Commission (HSC) som lyder direkt under regeringen. Informationsavdelningen svarar för alla slags informationsaktiviteter, inklusive publikations- och dokumentationsverksamheten vid HSE/HSC. Samtliga publikationer som av HSE/HSC förtecknas i årligen utkommande utges kataloger.

Storbritannien har f ö sedan länge ett omfattande nationellt för teknisk-vetenskaplig informationsprogram Utvecklingen av statligt finansierad införsörjning. formations- och dokumentationsverksamhet styrs numera till stor del centralt från British Library, som tillår 1973 genom sammanslagning av tidigare skapades enheter. Inom denna organisation finns självständiga även British Lending Division, som har till Library att förse brittiska och i andra hand även utuppgift ländska bibliotek med lån och fotokopior av material som dessa bibliotek ej själva har tillgång till. Denna service i betydande utsträckning av svenska utnyttjas bibliotek. om brittisk forskning på arbets- Uppgifter tillsammans med uppgifter om miljöområdet registreras all annan teknisk-naturvetenskaplig och socialvetenforskning i den årliga utkommande projektkataskaplig logen Research in British Universities, Polytechnics and (RBUPC). Katalogen motsvaras av en data- Colleqes bas som är tillgänglig för terminalsökning vid British British Library utger också en månatlig bib- Library.

liografi över brittisk rapportlitteratur och avhandlingar vid brittiska universitet British Reoorts, Translations and Theses. De datorbaserade tjänsterna vid British Library, BLAISE (British Automated Library Information Service) som hör till de mest avancerade i Eunxu, är även tillgängliga för svenska användare via det europeiska datanätet EURONET.

Bland de europeiska databaserna är HSELINE,producerat av UK Health Safety Executive,ay intresse ty den innehåller litteraturreferenser inom omrâdet arbetsmiljö och arbetarskydd. Dessutom har en rad brittiska och internationella branschorganisationer med högkvarter i Storbritannien på senare år skapat nya informationsresurser som är skräddarsydda för de egna behoven. Högspecialiserade, branschvis orienterade litteraturdatabaser, som även täcker in litteratur om arbetsmiljöproblem inom resoektive branschámråden, har därigenom tillkommit. Vissa av dessa databaser är även tillgängliga via kommersiella online-system. Detta gäller t ex RAPRA ABSTRACTS från Rubber and Plastics Research Association, som täcker in litteratur som rör gummi och plastindustrin, PIRA från Research Association for the Paper and Board, Printing and

Packaging Industries, som täcker litteratur som rör

oaperstillverkning, paketering och grafisk industri samt WELDASEARCH från Welding Institute som täcker litteratur som rör svetsning.

4.3 Västtyskland

Under det senaste decenniet har det skett en kraftig utbyggnad av företagshälsovården och yrkesinspektionen i den Tyska förbundsrenubliken. 1974 antog förbundsregeringen ett program Humanisierung des Arbeitslebens vilket ledde till en av arbets-

intensifiering

miljöforskningen. Detta program, som finansieras med särskilda medel från forskningsministeriet, är fortfarande av central betydelse. Inom ramen för detta

S()lJ 1982:32

program bedrivs teknisk-vetenskaplig arbetsmiljöforskning medan den socialvetenskapliga arbetsmiljöforskfinansieras med särskilda medel från arbetsningen socialministeriet. Detta ministerium utgör också och central föreskriftsmyndighet på arbetarskyddsområdet i Västtyskland. Den federala lagstiftningen komplettemed som utfärdas av delras tillämpningsföreskrifter och speciella branschorienterade statliga myndigheter försäkringskassor (de s k Berufsgenossenschaften). som blivit följden av den- Det komplicerade regelsystem na har lett till att en speciell decentralisering informationscentral Deutsches informationscentrum für inrättats i Berlin. Vid centechnische Regeln (DITR) har utvecklats en databas över västtralen speciell regler och föreskrifter på arbetsmiljöområdet tyska sicherheitstechnische Vorschriftendokumentation, (SIhar skett i samarbete med den tyska Nor- DOK). Arbetet och Bundesanstalt für Arbeitsmedizin und men, (DIN) Unfallforschung, (BAU).

som bla har ett centralt BAU är den federala myndighet ansvar för informations- och dokumentationsfrågorna Dokumentationsverksamheten har på arbetsmiljöområdet. senare år utvecklats med inriktning på etableunder rande av en s k fackinformationscentral för arbetsmiljöomrâdet vid BAU.

mitten av 1970-talet finns i Västtyskland ett Sedan för informationsförsörjning inom nationellt program samhällsområden. Programmet, som administreras viktiga och finansieras av det federala forskningsministeriet, till att ett 20-tal s k fackinformationscentrasyftar ler ska uporättas. Fullt utbygatskallenheterna erbjuinom sina resda kvalificerade informationstjänster På arbetsmiliöområdet är DITR pektive problemområden. under utveckling. En väletablerad enhet och BAU ännu är Deutsches Institut für medizinische Dokumentation und Information (DIMDI), som är fackinformationscenför medicin och andra biovetenskaper inklusive tral

beteendevetenskaper. DIMDI har en ledande ktällning även internathxwllt och då främst bland EG-länderna.

4.4 Frankrike

Ministêre du Travail är den franska myndighet som utövar föreskriftsutgivning och tillsynsverksamhet inom arbetsmiljöområdet.

Institut National de Renherche et de Sêcuritê (INRS) är sedan 1968 det centrala statliga institutet för arbetsmedicinsk forskning i Frankrike. Institutet står under finansiellt huvudmannaskap av den statliga försäkringskassan (La caisse national de lassurance maladie, CNAM) och styrs av en direktion med lika antal representanter från arbetsmarknadens parter. Forskningsverksamheten,som bedrivs både vid egna laboratorier i Paris och Nancy och som uppdragsforskning vid externa institutioner, omfattar såväl tekniskt arbetarskydd som arbetsmedicin, arbetsfysiologi och

arbetspsykologi.

INRS som också bedriver en omfattande informationsverksamhet med särskilda utbildnings- och publikationsproqram har även en välutvecklad dokumentationsservice.

Mission Interministêrielle de lInformation Scientifique et Technique (MIDIST) är ett överordnat statligt organ som ansvarar för ett nationellt program för tek-V niskt-vetenskaplig informatinnsförsörjning. Tack vare detta program finns nu dels ett välutvecklat system med regionala informationscentraler (Agences rêgionales dinformation scientifique et technique, ARIST) och dels en ansvarsfördelning mellan olika centrala organ på informations- och dokumentationsområdet.

Centre National de la Recherche Scientifique (CNRS) är den statliga organisation som finansierar och stvr en stor del av den tekniska och naturvetenskapliga forskningen i Frankrike. Vid CNRS finns en särskild dokumentationsavdelninq. INFORMASCIENCE, som bedriver en

242 S()LJ 1982:32

omfattande dokumentationsverksamhet för i första hand fransk forskning inom naturvetenskap och teknik; och Centre de Documentation Sciences Humaines (CDSH) inom socialvetenskaperna m m. Verksamheten innebär framför allt produktion av en serie franskspråkiga referatpublikationer, d v s Bulletin Signalétique. Publikationerna utkommer varje månad och täcker både fransk och internationell tekniskt-vetenskaplig litteratur inom ett stort antal ämnesområden - däribland arbetsmiljöområdet. Dessa referatpublikationer framställs med datorteknik, vilket innebär att materialet är tillgängligt för sökning i databaserna PASCAL för naturvetenskap och teknik och FRANCIS för socialvetenskap. Dessa databaser kan nås via kommersiella datanät.

Institut National de la Santé et de la Recherche Médicale (INSERM) är den centrala statliga organisation som finansierar och styr en stor del av den medicinska forskningen i Frankrike. Vid INSERM bedrivs olika former av dokumentationsverksamhet, bl a ett speciellt program för uppbyggnad av toxikologiska faktadatabaser.

Vid sidan av statligt finansierade informations- och dokumentationstjänster finns inom arbetsmiljöområdet även andra franska informationsresurser av intresse. Hit hör t ex de specialinriktade informationscentraler som byggts upp av olika branschorganisationer inom bl a petroleum-, byggnads- och textilindustrin. Vid

Institut Textile de France produceras en speciell

litteraturdatabas, TITUS, och vid Institut Technique du Bâitment et des Travony Publics (Cated) produceras en databas ARIANE av intresse för byggnadsindustrin. Det finns dessutom flera franska databaser aV denna

som är sökbara via kommersiella datanät.

tvp,

4.5 Danmark

Det danska arbejdstilsynet består av ett direktorat,

S()lJ 1982:32

ett arbejdsmiljöinstitut och tillsynskretsar.

Direktoratet, som lyder under arbetsministeriet, är den centrala myndigheten för arbetsmiljöfrågor och administrerar arbetsmiljölagstiftningen. I Arbejdstilsynet ingår dessutom arbejdsmiljöinstitutet och tillsynskretsarna. Arbejdsmiljöinstitutet bedriver forskning, undervisning och ináormation på arbetsmiljöområdet. Arbejdstilsynet motsvaras i Sverige av arbetarskvddsstvrelsen och yrkesinspektionen. I Danmark finns även en organisation, arhetsmiljöfondet, som motsvarar svenska arbetarskyddsfonden.

Arbejdstilsynet ger ut en tidning Arbejdtilsynet som innehåller aktuell information inom omrâdet. Vid arbejdstilsvnets bibliotek finns boksamlingar och vetenskapliga tidskrifter inom arbejdsmiljöområdet. Biblioteket gör även litteratursökningar både manuella och via dator. Verksamheten med samnordisk Dokumentakin tion for Arbejdsbeskyttelseforskrifter (SDA), bedrivs i nära anslutning till detta bibliotek. SDA är en nordisk central för föreskrifter inom arbetsmiljöområdet sanbeskrivits tidigare.

Information om pågående forskningsprojekt inom arbetsw miljöområdet kan fås dels ur en sammanställning över projekt som stöds av danska arbejdsmiljöfondet dels finns ett datorbaserat register som täcker ca 60-80 % av all pågående dansk forskning inom alla vetenskapliga discipliner. Registret finns tillgängligt utan kostnad vid Forskningssekretariatet i Köpenhamn.

Av intresse ur arbetsmiljösynpunkt är även arkivet för arbejdsmiljöproblemet af kemisk art (AAKA) som finns vid Danmarks tekniska högskola. Här finns tillgång till arbetsmiljölitteratur med speciellt kemisk inriktning inom områdena toxikologi, arbetsmedicin och arbetshygien. Informationstjänsten vänder sig till forskare, studerande aüxandra intresserade och

erbjuder kostnadsfritt hjälp med framtagning av litteratur inom området.

4.6 Finland

Arbetarskyddsstyrelsen är den finska myndighet som har tillsynen över arbetsmiljön. Under arbetarskyddsstyrelsen finns även den regionala tillsynen. Till myndighetens uppgifter hör att upprätta anvisningar till tolkning och tillämpning av arbetarskyddslagstiftningen. Arbetarskyddsstyrelsen:skallockså främja arbetarskyddet genom att publicera och sprida kunskap om arbetarskyddet samt genom att ordna utbildning. I publikationsprogrammet ingår broschyrer och informationsblad som antingen kan redogöra för innehållet i förordningar om arbetarskydd eller ge råd angående risker i arbetsmiljön(anåtgärder.

Arbetarskyddsstyrelsen har ansvaret för utbildning av sin inspektionspersonal, men samarbetar också med andra sammanslutningar och institutioner som arrangerar ubildning. Arbetarskyddsstyrelsens bibliotek har tillgång tillboksamlingar, Vetenskapliga tidskrifter och rapporter inom arbetsmiljöområdet. Biblioteket producerar nyförvärvslistor och tidskriftsförteckning.

Forskning om arbetsmiljön bedrivs av Institutet för arbetshygien. Institutet bedriver forskning bl a inom arbetshygien, arbetSmediCin,pgyko1ogi. och toxikologi. En förteckning över pågående forskningsprojekt, Current Pesearch Projects, som bedrivs vid institutet, produceras årligen. Institutet svarar också för utgivningen av Scandinavian Journal of work Environment and Health, vilken är en vetenskaplig tidksrift inom arbetsmiljöområdet. Institutets bibliotek är det största i Finland för arbetsmedicin, industriell toxikologi, arbetshygien och arbetarskydd.

Information om pågående forskning kan även erhållas från finska arbetarskyddsfonden. Fonden som startade under 1979 har ännu ej utformat något puhlikationsbrogram. En annan källa för information om pågående ñorskningsprojekt inom arbetsmiljöområdet är statens tekniska forskningscentral (VTI), som registrerar pågående forskningsprojekt inom bl a arbetsmiljön. Dessa publiceras även i en tryckt förteckning som utkommer årligen samt via det finska Teledatasystemet TELSET.

4.7 Norge

Statens arbeidstilsyn är den myndighet som har tillsynen över arbetsmiljön enligt arbetsmiljölagen. Myndigheten består av ett direktorat och lokal tillsyn. Direktoratetskallfölja utvecklingen i arbetslivet och arbeta för att uppfylla de mål som anges i arbetsmiljölawtiftningen.

Statens arbeidstilsyn har ett publikationsprogram som

omfattar bl a föreskrifter, ett informationsblady väg-

ledningar och meddelanden. Direktoratets bibliotek har samlingar inom arbetsmiljöområdet och producerar nyförvärvslista och tidskriftsförteckning. Biblioteket är även nationellt kontaktorgan för CIS.

Arbeidsforskningsinstitutene och Hygienisk Institut bedriver forskning inom ormådet yrkeshygien, arbetspsykologi och arbetsfysiologi. Forskningen avrapporteras i rapportserier.

I Norge finns två anslagsbeviljande organ för forskningsprojekt inom arbetsmiljöområdet, dels arbetsmiljöavdelningen vid kommunal- och arbeidsdepartementet, dels kommittén för arbetsmiljöforskninq vid Norges Tekniska-Naturvetenskapliga Forskningsrâd. Dessa organ ger ut en gemensam förteckning över pågående forskningsprojekt som publiceras i tidskriften Arbeidervern.

246 S()lJ 1982:32

Norsk senter for informatik registrerar i en databas alla norska forskninasrapporter inom området naturvetenskap och teknik. Materialet insamlas från 20 forskningsinstitutioner och publiceras i FOU-indeks. Varje kvartal ges en speciell översikt ut över forskningsrapporter inom arbetsmiljöområdet. Databasen FOU-indeks on-line är tillgänglig för svenska användare via det skandinaviska datanätet SCANNET.

5 Hur får man tag på utländsk information om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder?

Tryckta publikationer hör fortfarande till de viktigaste informationskällorna vad gäller utländska rön om risker i arbetsmiljön. Eftersom arbetsmiljöproblemen spänner över många områden publiceras litteratur av intresse för arbetsmiljöfrågorna bl a inom ett mycket stort antal facktidskrifter. Detta innebär att svensk litteraturförsörjning med utländsk litteratur på arbetsmiljöområdet i stor utsträckning måste bygga på de resurser som finns vid de större forskningsbiblioteken. Vid sidan av dessa finns också vissa mindre bibliotek som har specialsamlingar med arbetsmiljölitw teratur. Hit hör t ex biblioteken vid arbetarskyddsstyrelsen och arbetslivscentrum.

Under det senaste decenniet har biblioteken i ökande utsträckning kommit att komplettera det traditionella sättet att söka litteratur via tryckta referatorgan med maskinell sökning i motsvarande litteraturdatabaser. Vid alla större svenska forskningsbibliotek och många större företagsbibliotek ingår numera datorbaserad litteratursökning i den normala servicen.

Det informationsbehov som ej kan tillfredsställas med hjälp av datorbaserad litteratursökning eller tryckta publikationer kan kräva andra typer av kanaler, t ex hänvisningstjänster. Med hänvisningstjänster avses en organisation som bl a har till uppgift att ta fram

sou 1982:32 247

svåråtkomlig litteratur. För de nordiska länderna bildades 1979 en fristående stiftelse SCANDOC (Nordisk dokumentionscentral i USA); som har till uppgift att hjälpa nordiska organisationer att få tag på amerikansk litteratur. I Sverige förmedlas denna service genom Studsviksbiblioteket. En annan typ av hänvisningsservice är den nya toxikologiska informationsservice som kommer att upprättas vid Karolinska Institutets Bibliotek fr 0 m 1982-07-01.

Statens offentliga utredningar 1982

Kronologisk förteckning

Real beskattning. B. . Real beskattning. Bilaga 1-3. B.

01:50:70?-

. Real beskattning. Bilaga 4-6. B. . Tandvården under 80-talet. S. . Deförtroendevalda i kommuner och landstingskommuner. Kn. Sockernäringen. Jo. Talböcker-utgivning och spridning. U. . Videoreklamfrågan. Ju.

-ocømyga

. Ny plan- och bygglag. Remissammanstâllning. Bo. . Sanering efter industrinedläggningar. Bo.

.aa . Den långsiktiga tillgången och efterfrågan på läkararbets-

kraft. S. 12. Statlig fondförvaltning m. m. E. 13. Kommunalföretaget. Kn. 14. Tillväxt eller stegnation. E. 15. Internationella företag i svensk industri. I. . Skatt på energi. B. 17. Skatt på energi. Bilagor. B. 18. Förvärvsarbete och föräldraskap. A. 19. Handikappade elever i det allmänna skolväsendet. U. 20. Kommunerna och näringslivet. Kn. 21. Ett effektivare vite. Ju. 22. Svensk amatörboxning och skadeverkningarna. Jo. 23. Fritidsboende. Bo. 24. Vidgad länsdemokrati. Kn. 25. Översyn av u ,ångsbalken 1. Processen itingsrätt. Del A. Lagtext och sammanfattning. Ju. 26. Översyn av rättegångsbalken 1. Processen i tingsrätt. Del B. Motiv m. m. Ju. 27. Svensk industri i utlandet. l 28. Löntagarna och kapitaltillvâxten 9. E. 29. KOMVUX-kommunal utbildning för vuxna. U. 30. Information om arbetsmiliörisker. A. 31. Information om arbetsmiljörisker. Bilaga 1. Värdering av risker i arbetsmiljön. A. 32. Information om arbetsmiljörisker. Bilaga 2. Arbetsmiljöinformation-påverkan, behov och utbud. A.

."“*›."IZ-.l'l"3' M

Statens offentliga utredningar 1982

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kommundepartementet Videoreklamfrågan. [8] De förtroendevalda i kommuner och landstingskommuner. [5] Ett effektivare vite. [21] Kommunalföretaget. [13] Rättagångsutredningen. 1. Översyn av rättegångsbalken 1. Kommunerna och näringslivet. [20] Processen i tingsrätt. Del A. Lagtext och sammanfattning. [25] Vidgad länsdamokrati. [24] 2. Översyn av rättegångsbalken 1. Processen i tingsrätt. Del B. Motiv m. m. [26]

Socialdepartementet Tandvården under 80-talet. [4] Den långsiktiga tillgången och efterfrågan på läkararbatskraft. [lll

Ekonomidepartementet Statlig fondförvaltning m. m. [12] Tillväxt eller stagnation. [14] Löntagarna och kapitaltillväxten 9. [28]

Budgetdepartementet Realbeskattningsutredningen. 1. Real beskattning. [1] 2. Real beskattning. Bilaga 1-3. [2] 3. Real beskattning. Bilaga 4-6. [3] Energiskattakommittén. 1.Skatt på energi. [16]2.Skatt på energi. Bilagor. [17]

Utbildningsdepartementet Talböcker-utgivning och spridning. [7] Handikappade elever i det allmänna skolväsendet. [19] KOMVUX-kommunal utbildning för vuxna. [29]

Jordbruksdepartementet Sockernâringen. [6] Svensk amatörboxning och skadeverkningarna. [22]

Arbetsmarknad:departementet Förvärvsarbete och föräldraskap. [18] Utredningen rörande information om risker i arbetsmiljön. 1. information om erbetsmiljörisker. [30]2. Information om arbetsmiljörisker. Bilaga 1. Värdering av risker i arbetsmiljön. [31] 3. Information om arbetsmiljörisker. Bilaga 2. Arbetsmiljö-information-påverkan, behov och utbud. [32]

Bostadsdepartementet Ny plan- och bygglag. Remissammanställning. [9] Sanering efter industrinedläggningar. [10] Fritidsboende. [23]

lndustridepartementet Direktinvesteringskommittén. l. Internationella företag i svensk industri. [15] 2. Svensk industri i utlandet. [27]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

Liber s

.. .. :sån 0375.2 AllmaxmaForlaget