Rapport om jämställdhet i statsförvaltningen effekter och resultat av det statliga jämställdhetsarbetet 1976-1979

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

om

Rapport

H ET

STATSFÖR

|

VALTNINGEN

Sülüê

Statens offentliga utredningar 1980:20 Budgetdepartementet

Rapport om

Jämställdhet i

statsförvaltningen

Effekter och resultat

av det

statliga jämställdhetsarbetet

1976-1979

Utarbetad inom budgetdepartementets PA-enhet

Stockholm 1980

Omslag Roland Klang Jernström Offsettryck AB

ISBN 91-38-05515-5 ISSN 0375-25OX Gotab, Stockholm 1980

InnehåH

Fä ro ra

Sam man fat/ni ng

I Bakgrund

1\Iålet ärjämståilldhet . . .

Förordningen Törjämställdhetsarbetet 13

01430370-

Regeringsuppdrag för försöksverksamhet 17 Särskilt stöd i statsbudgeten . . 19 Grundlagens krav på tjänstetillsättt]ingen 21

II Nuläge 25

Central organisation 25 lörjämställdhetsarbetet Forskning kringjämställdhet i arbetslivet . . . 29

©®\IO

Internationella erfarenheter avjämställdhet i förvaltningen 33 Statistiska uppgifter 37

I I I Effekter 49

10 Myndigheternas

jämställdhetsredovisningar 49

11 jämställdhetsmiljonen 57 12 Värderingar av regelsystemet 65 13 Arbetsorganisation 77 14 Rekrytering 91 15 Utbildning 101

IV _jänzställdhetsarbetet under 80-talet 109

16 Inledning . . . . . . . . 109 17 Myndigheternas jämställdhetsarbete 113 Vissa centrala stödåtgärder 117

SOU 1980:21)

V B ilagør och register 119

119 Författningar 151 Regeringsuppdrag Tabeller 161

0301439310-

169 Ivliljonärendt-Ii Besvärsärenden 173

177 Litteratur 179 Register

SOU l 980120

Förord

Sedan regeringen för angav inriktningen jämställdhetsarbetet mellan kvinnor och män i statlig tjänst i en till proposition riksdagen i mars 1976 har ett omfattande arbete ned både lagts centralt inom statsförvaltningen och inom enskilda myndigheter. I denna lämnas en samlad och bedömrapport redovisning ning av de olika jämställdhetsåtgärder som vidtagits inom statsförvaltningen under åren 1976-1979. Syftet har varit att ge ett underlag för jämställdhetsarbetet inför 80-talet. Rapporten visar att vissa resultat har nåtts trots den korta tid som hittills stått till buds. Bl. a. har metoder som visat prövats sig kunna leda till ökad jämställdhet. Men den visar också att mycket återstår att göra. Arbetet måste fullföljas genom fortsatta målinriktade insatser på alla statliga arbetsplatser för att skapa ökadjämställdhet. För att nå detta krävs såväl en förändring av kvinnornas villkor som av männens. om Lagen jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet som gäller från den l juli 1980 kommer att ställa ökade krav på aktiva för

åtgärder

jämställdhet. Regeringen kommer även

fortsättningsvis att noggrant följa

utveckingen av jämställdhetsarbetet. Statens arbetsmarknadsnämnd kommer emellertid att svara för vissa centrala uppgifter som hittills legat bl. a. att ta fram

på regeringskansliet, underlag

för regeringens för årliga redovisning riksdagen. Avsikten är att en ny samlad utvärdering skall göras år 1985. För arbetet med rapporten, som inom upprättats budgetdepartementets PA-enhet, har Connie van der Capellen, Björn Edsta och Barbro Ström svarat.

Olof johansson

“äxêwaåwaøknâwx äwiâzoâd 2 OOOOO%F

cmcosemgøgnswpmsm.

Sammanfattning

År 1976 presenterade regeringen i en proposition till riksdagen vissa åtgärder för att förbättra kvinnornas situation och skapa Ökad mellan kvinnor och män i statlig tjänst. jämställdhet Propositionen följdes av ett _jämställdhetscirkulär och en jämställdhetsförordning. I jämställdhetscirkuläret anges riktlinjerna för det statligajämställdhetsarbetet och ijämställdhetsförordningen föreskrivs bl. a. att statliga myndigheter inom sitt verksamhetsområde aktivt skall verka för en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Myndigheterna skall en gång per år i anslutning till anslagsframstäl[ningarna redovisa de åtgärder som vidtagits och effekterna härav. Till av också ett antal

följd propositionen gav regeringen

uppdrag till bl. a. dåvarande statens personalnämnd (SPN), dåvarande statens personalutbildningsnämnd (PUN) och televerket. I förutskickades vidare en utvärdering av de propositionen åtgärder som regeringen initierat. Denna utvärdering skulle göras senast år 1980. Under åren 1976-1979 har såväl enskilda myndigheter som vissa med central ställning arbetat för att åstadmyndigheter komma ökad mellan kvinnor och män. Inom jämställdhet budgetdepartementet har detta arbete fortlöpande följts. För att ytterligare stimulera jämställdhetsarbetet gav regetill bl. a. Statskontoret, statskonsult, PA-rådet ringen uppdrag och arbetslivscentrum. Vidare bildades ett särskilt anslag i

statsbudgeten på en miljon kronor för att stimulera utvecklingen

av nya metoder för myndigheternas jämställdhetsarbete. I denna rapport lämnas en samlad redovisning och bedömning av de olika åtgärder som vidtagits inom statsförvaltningen under åren 1976-1979 för att en mellan

uppnå ökadjämställdhet

kvinnor och män i statlig tjänst. Avsnitt I ger en bakgrund som beskriver händelseförloppet från det att utredningen angående kvinnornas situation i den förvaltningen tillsattes år 1972 statligt lönereglerade offentliga

8 Sammanfattning

till dess att lade sin proposition om Kvinnor i statlig regeringen tjänst år 1976. Avsnitt II beskriver i korthet hur arbetet med jämställdhetsfrågorna är organiserat i Sverige och i några andra länder samt vilken forskning som om i arbetslivet.

pågår jämställdhet

Avsnittet avslutas med en redovisning av utvecklingen på några områden: löner, föräldraledighet, rekrytering, utbildning och representation i offentliga organ. Avsnitt III handlar om myndigheternas årligajämställdhetsredovisningar, anslaget i statsbudgeten om jämställdhet inom statsförvaltningen och regeringens uppdrag till olika myndigheter m. fl. Avsnitt IV tar upp inriktningen av jämställdhetsarbetet i statsförvaltningen under 80-talet. De mål och de riktlinjer som angavs i propositionen och ijämställdhetscirkuläret bör fortfarande gälla. Myndigheternas arbete bör främst inriktas på att motverka den traditionella uppdelningen i manliga och kvinnliga befattningar. Myndigheterna bör ständigt beakta detta när de planerar och genomför sin utbildning, andra personalutvecklande och vid i stora drag hur

åtgärder rekrytering. Slutligen anges

statens arbetsmarknadsnämnd, som bildades den ljuli 1979 och som har centrala funktioner skall

på jämställdhetsområdet, arbeta i dessa frågor.

SOU Ináitlzw

l Bakgrund

1 Målet är

jämställdhet

Det var i början av 1970-talet som ett konkret arbete för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män började i statsförvaltningen. Vad som tidigare drivits som en fråga om kvinnors lika rättigheter blev nu en fråga om jämställdhet mellan könen i

arbetslivet. Det var ändå naturligt att kvinnornas situation blev

utgångspunkten ijämställdhetsarbetet. Samtidigt betonades att

det förutsatte ändringar i männens roll i samhället och att förhållandena i arbetslivet behövde ändras.

Den utredning som regeringen tillsatte 1972, för att gå igenom

kvinnornas situation inom den statligt lönereglerade offentliga förvaltningen, skrev efter tre år i sitt betänkande Kvinnor i statlig tjänst (SOU 1975:43) bl. a. följande: I arbetet för jämställdhet mellan könen gäller det därför att i första hand hävda rätten till arbete för alla och rätten till goda och lika arbetsvillkor för kvinnor och män. jämställdhet mellan kvinnor och män kräver grundläggande förändringar i dcn arbetsfördelning mellan kvinnor och män som nu rådcr i samhället. Denna arbetsfördelning låser fast såväl kvinnor som män i skilda roller och försvårar en fri, personlig utveckling. Kraven på jämställdhet får därför inte endast gälla förändringar av kvinnornas villkor utan också av männens.

Förbud inte

tillräckligt

Utredningens grundliga genomgångar visar klart att likalöns-

principen och det formella förbudet mot könsdiskriminering (SFS 1973:279) som finns i statsförvaltningen, inte räckt till för att skapa en reell jämställdhet mellan kvinnor och män på myndigheterna. Bristen påjämställdhet formulerades bland annat i dessa fem punkter: ”l. Flertalet kvinnor i har underordnade och statlig tjänst relativt lågavlönade befattningar.

lf) .llåle/ ärjänzs/ii//d/zel sot lsmnzw

2. Det finns fortfarande en strikt uppdelning mellan traditionellt ”manliga” och traditionellt ”kvinnliga” befattningar. 3. Kvinnorna känner oftare än männen otillfredsställelse med arbetsorganisationen och personalpolitiken. 4. Kvinnor har fått delta i statlig personalutbildning i mindre utsträckning än männen. 5. Kvinnor har genomsnittligt sett betydligt mindre möjligheter till befordran än män.

Förslagen prövas

Majoriteten av utredningens förslag inriktades på att råda bot

mot de brister man funnit. 1975/76: l 73 om Kvinnor i statlig tjänst angav

[propositionen

att skulle vara skyldiga att verka for regeringen myndigheterna olika åtgärder som senare preciserades i jämställdhet genom särskilda förordningar, regeringsuppdrag och i ett cirkulär. Man

såg det som naturligt att staten som arbetsgivare tog initiativ och

genomförde reformer på detta område. Både utredningen och föredragande statsråd betonade attjämställdheten inte genom-

fördes med några enkla beslut på central nivå:

I stället måste åtgärder successivt vidtas för att uppfattningar och attityder i dessa frågor skall ändras i den önskade riktningen samtidigt som de praktiska förutsättningarna skapas bl. a. för att bryta den könsbundenhet som i dag trots gällande förbud mot könsdiskrimine-

ring är förknippad med många befattningar, sa statsrådet Kjell-Olof

Feldt och fortsatte: Det är därför enligt min mening angeläget att ett planmässigt och målinriktat utvecklingsarl)ete med _jämställdhetsfrågor snarast kommer igång ute på alla myndigheter och andra statliga arbetsplatser. Det är vidare angeläget att utvecklingsarbetet följs och att effekterna av olika åtgärder fortlöpande studeras för att möjliggöra kompletteringar och anpassningar under utvecklingsarbetets gång.

Jämställdhetsförordningar och cirkulär

Riksdagen ställde sig bakom propositionen och regeringen uppdrog i en särskild förordning (SFS 1976:686) åt myndigheterna att verka för jämställdhet. Resultatet skulle redovisas

årligen.

l ett särskilt cirkulär om _jämställdhet (SFS 1976:687) motiverades varför besluten om *jämställdhet hade tagits. Förutom den bakomliggande frågan om rättvisare möjligheter* i arbetslivet betonades också värdet av att både kvinnors och

SOL Itlç-HJNJH .lIå/r/ är_jiinzslái//z//Ie/ ll

mäns olika errfarenheter tas till vara i olika arbeten. Det är också ijämställdhetscirkuläret som det grundläggande målet anges: Målet är att kvinnor och män skall vara jämställda i arbetslivet och i familjen liksom när det gäller inflytande över samhällets utveckling. Och vidare sägs: Arbetet medjämställdhetsfrågorna är nära förenat med strävan till en social utjämning i hela samhället och utgör ett väsentligt inslag i det fortlöpande reformarbetet. Regeringen utfärdade samtidigt förordningar som innebar vissa ändringar i reglerna om tjänstledighet för vård av barn samt ändringar i förbudet mot köns- eller åldersdiskriminering. Även senare har vissa tillägg gjorts i förordningar som är av betydelse För jämställdhetsarbetet i statsförvaltningen. Dessa berörs senare i detta kapitel.

Utvärdering 1980

Förutom uppdraget till samtliga myndigheter att verka aktivt för att nåjämställdhet beslöt regeringen att en del myndigheter med

Central ställning inom personaladministration och personalut-

bildning skulle få särskilda uppdrag. Dessa hade karaktären av försöksinsatser och skulle utvärderas tillsammans med de övriga

åtgärder regeringen initierat:

jag avser dessutom att efter diskussioner med de anställdas organisationer föreslå regeringen att senast år 1980 låta göra en samlad bedömning av de olika åtgärder som har vidtagits inom ramen för myndigheternas jämställdhetsarbete, sa statsrådet Kjell Olof Feldt i propositionen.

SOL Ismnzzu

2 för

Förordningar jämställd-

hetsarbetet

I Svensk författningssamling (SFS) finns den formella grunden för jämställdhetsarbetet i statsförxraltningen. De författningar som här berörs finns i sin helhet återgivna i bilaga l. Förbudet mot könsdiskriminering finns i Kungl. Majzts kungörelse om förbud mot köns- eller åldersdiskriminering vid tillsättning av tjänst, m. m. (SFS 1973:279). I 2 står det Myndighet får ej förbehålla tjänst eller uppdrag åt endast män eller endast kvinnor eller vid ledigförklaring av tjänst uttala önskemål om manlig eller kvinnlig sökande. Senare har, genom en ändring i denna kungörelse, en ny paragraf införts. Den att bestämmelserna i bl. a. 2 anger ej äger tillämpning i fråga om åtgärder som vidtas enligt Förordningen om jämställdhet mellan kvinnor och män i statlig tjänst. I cirkuläret (1970:388) om tjänstledighet med C-avdrag har bl. a. en ändring gjorts av den tid som tjänstledighet kan beviljas för vård av barn. De tidigare åldersgränserna, ett och ett halvt år och tolv år kan efter denna ändring överskridas om det finns särskilda skäl. Hur en sådan ledighet skall räknas beskrivs i en förordning om tillgodoräknande av tid för föräldraledighet vid tillsättning av statligt reglerad tjänst (SFS 1978:61). Med föräldraledighet avses sådan tjänstledighet som getts i samband med födelse, adoption, vård eller tillsyn av barn och som beviljats i enlighet med lagen om rätt till ledighet för xrård av barn, m. m. (1978:410), deltidsförordningen (198035), cirkuläret om tjänstledighet med C-avdrag m. m. eller motsvarande äldre ordning. I 3 i denna förordning står det: Har den som söker tjänst åtnjutit föräldraledighet från sådan anställning som i tillsättningsärendet beaktas i förtjänsthänseende, bör även tiden för ledigheten räknas sökanden till godo som förtjänst. iden mån det kan ske med hänsyn till vad arbetsuppgifterna i tjänsten kräver. Omfattar ledigheten hela arbetstiden, bör dock tid för ledighet, som infaller efter det att barnen uppnått 18 månaders ålder, räknas till godo endast med hälften.

1+ Förordningarjárjämsläl/dlzetsarbelel sot 1980:20

Jämställdhetsförordningen

Förordningen omjämställdhet mellan kvinnor och män i statlig tjänst (SFS 1976:686) kallas i (lagligt tal jämställdhetsförordningen. Och det är i den som det står att aktivt myndigheterna skall arbeta förjämställdhet. I 2 § står det:

Myndighet skall verka för _jämställdhet mellan sina kvinnliga och manliga anställda. I detta syfte skall myndighet vidta åtgärder för att bryta uppdelningen mellan kvinnor och män på olika tjänstekalegorier och tillse att utbildnings- och befiordringsznöjligheter kommer kvinnor och män till del på lika villkor.

Vidare skall myndigheterna årligen en för upprätta plan jämställdhetsarbetet och varje år, i anslutning till anslagsframställningen, redovisa åtgärder förjämställdhet och effekterna av tidigare åtgärder. Förordningen anger också att myndigheter vid större rekryteringsbehov inom yrkesområden som domineras av ett kön genom särskilda skall försöka stimulera både

rekryteringskampanjer

män och kvinnor att söka dessa tjänster. Även representation i olika organ tas upp i förordningen:

När myndighet skall utse företrädare i särskilt organ hos myndigheten eller annars fördela eller föreslå någon till uppdrag inom eller utom myndigheten, skall den om möjligt av det kön som är person underrepresenterat vad avser liknande uppdrag inom pvp av myndighetens verksamhetsområden.

Närmare Föreskrifter för av tillämpningen _jämställdhetsförordningen har utfärdats av dåvarande statens personalnämnd (SPN).

Jämställdhetscirkuläret

I cirkulär om arbetet mellan kvinnor och män i förjämställdhet statlig tjänst (SFS 1976:687) står det att målet ärjämställdhet i arbetslivet, familjen och i inflytandet över samhällets utveckling. Av avgörande mellan kvinnor och betydelse förjämställdhet män är allas rätt till arbete samt en Med utbyggd barnomsorg. detta som grund skall arbetsvillkoren formas så att individens

utvecklingsmöjligheter tas till vara.

Den nämnda om Kvinnor i

tidigare utredningen statlig tjänst

visade att förbudet mot inte varit könsdiskriminering tillräckligt för att åstadkomma en I cirkuläret beskrivs verkligjämställdhet. statens ansvar som arbetsgivare så här:

SOL W311i?” 1.3 Iförordningarjir_jämslälldhelsarbelel

En jämnare fördelning mellan kvinnor och män inom olika tjänstekatcgorier är också av värde för myndigheternas verksamhet bl. a. med hänsyn till de ökade möjligheterna att ta till vara kvinnors och mäns olika erfarenheter från samhälle och arbetsliv. En ökad _jämställdhet inom den statliga Förvaltningen] och en vidgad rekrytering av kvinnor till traditionellt manliga befattningar där kan dessutom beräknas medföra gynnsamma återverkningar på arbetsmarknaden i övrigt och så sätt bidra till att över lag förbättra kvinnornas valfrihet i på arbetslivet.

Betydelsen av ett vid myndig-

planmässigtjämställdhetsarbete

heterna betonas och cirkuläret hänvisar till skyldigheterna enligt jämställdhetsförordningen. I cirkuläret ses jämställdheten som ett led i förnyelsen av arbetslivet och det betonas hur det är att

angeläget myndighe-

terna och de verkar för att fackliga organisationerna gemensamt utveckla arbetsorganisationen och arbetsfördelningen. Som ett medel delegering av arbetsuppgifter för att den anges

enskilde skall kunna uppnå en ökad arbetstillfredsställelse.

Myndigheterna uppmanas också att genom s. k. planeringssarntal ge varje anställd ökade möjligheter till individuell utveckling.

om jämställdhet Lag

I ett betänkande från jämställdhetskommittéxi (SOU 1978:38) en om mellan kvinnor och män i föreslogs lag jämställdhet

arbetslivet. Lagförslaget lämnades till riksdagen i propositioner-

na l978/79:l75 och l979/80tl29. Där att könsdiskriminering i arbetslivet skall vara föreslogs och att arbetsgivaren skall vara skyldig att aktivt verka

förbjuden

På de områden av arbetsmark-

förjämställdhet på arbetsplatsen. naden redan finns skulle det bli en uppgift därjämställdhetsavtal

for arbetsmarknadens att övervaka jämställdheten. För parter

arbetsmarknaden i övrigt skulle de motsvarande uppgifterna

handhas av en och en jämställdhets-

jämställdhetsombudsman

nämnd. har beslutat om en som från den l Riksdagen lag gäller har medfört i den juli 1980. Den nya lagen konsekvensändringar

statliga och jämställdhetscirkuläjämställdhetsförordningen reLEn ny förordning som ersätter jämställdhetsforordningen (SFS 1976:686) och jämställdhetscirkuläret (SFS 1976:687) gäller från den 1 juli 1980. Ett statligt jämställdhetsavtal

beräknas komma under hösten 1980.

16 Färordningarfirjämställdhetsarbelet sot içuçuw

från SPN

Författningssamling

Statens har meddelat föreskrifter till personalnämnd (SPN) Föreskrifterna finns samlade i SPN:s jämställdhetslörordningen. Författningssamling (SPNFS). I denna Författningssamling ingår förordningar utfärdade av regeringen samt föreskrifter och

anvisningar från SPN och statens personalutbildningsnämnd

(PUN). Så här står det bl. a. i SPNFS 1977:9:

1. Myndighet skall arbeta för att bland de anställda lå en _jämn av kvinnor och män. Detta skall gälla alla fördelning tjänstekategorier. skall eftersträva att totalt sett låta sig företrädas Myndighet av lika män som kvinnor. Detta skall gälla alla slag av många såväl interna som externa kommittéer, organ, grupper m. m. 2. När myndighet utser ny företrädare för sig i interna eller externa kommittéer, grupper m. m. skall myndigheten organ, utse person av det kön, som är underrepresenterat- om inte särskilda skäl hindrar detta. När myndighet utser företrädare i nytt organ, eller dylikt, skall eftersträva att utse lika många kvinnor som myndigheten män. 3. När till externt föreslår företrädare för sig myndighet organ - om inte särskilda skäl hindrar detta skall myndigheten föreslå av det kön, som är underrepresenterat vad person i sådana sammanhang.

gäller myndighetens representation

SPN har också i SPNFS 1978:7 utfärdat föreskrifter för myndigheternas redovisning av arbetet med jämställdhet. 1 SPNFS 1979:3 återges reglerna för ersättningen för barntilldessa har småbarnsföräldrar som deltagit i syn. Enligt regler internatförlagd rätt till ersättning av de merkostnader utbildning

som uppstått i samband med barntillsyn.

I SPNFS 1979:2 finns en förordning om studiecirklar i vid Regeringen föreskriver i

jämställdhet statsmyndigheterna.

denna bl. a. att varje myndighet får anordna frivilliga studiecirklar för med det studiematerial som ijämställdhet personalen framställs av PUN. Sammankomsterna i studiecirklarna får förläggas till ordinarie arbetstid. Minst tre och högst sex sammankomster om vardera minst två och högst tre timmar får anordnas för varje arbetstagare. Föreskrifter i till denna förordning har SPN anslutning meddelat i SPNFS 1979:6 där man bl. a. behandlar användningen av studiematerial.

SOU l 980220

3 för

Regeringsuppdrag

försöksverksamhet

I om Kvinnor i regeringens proposition statlig tjänst fbrutskickades uppdrag till bl. a. SPN och PUN. finns i

Samtliga uppdrag

bilaga 2. PUN fick den 19 1976 i att augusti uppdrag (l) kartlägga lokalvårdares utbildningsbehov och att starta en (2) försöksverksamhet med vid den

barnpassning statliga kursgården Sjudarhöjden i

Sigtuna och (3) en försöksverksamhet med merkostnader ersättning jör

for barntillsyn i samband med utbildning.

PUN fick också i i samråd med vissa uppdrag att, myndigheter, (4) planera ocb genomföra en av anställda i

vidareutbildning lägre lönegrader. Utbildningen skulle vara ett försök för anställda i forvaltningsbyggnaden i kvarteret Garnisonen i Stockholm och

bygga på en modell som i Kvinnor

föreslagits utredningen i

statlig tjänst.

Utredningen angående den statliga personalutbildningens

fortsatta och fick

inriktning organisation den 1 juli 1976 i

uppdrag (5) att ta hänsyn till dejörslag som Kvinnor utredningen i hade fram om

statlig tjänst lagt personalutbildningdrågor. Utredningen lade ett delbetänkande den l december

1976 (SOU 1976:61) och ett slutbetänkande den 29 mars 1978 (SOU 1978:41). SPN fick den 1976 i att

ljuli uppdrag (6) utfärda anvisningar

för myndigheternas av

undersökningar könsfördelningen på arbetsplat-

serna och att

(7) infirmera om rätten till barnledig/zet. SPN

sammanställde under 1979 en och broschyr ”barnledighet statsanställda” där SPN redovisade statsanställdas rätt

till

ledighet för att ta hand om sina barn. till Broschyren spreds samtliga myndigheter. SPN fick också i att utforma uppdrag (8) rekryterings- och

infirmationskampanjer.

Televerket fick den 22 1976 i (9) juni uppdrag att pröva möjligheterna att bryta de könsbundna

tjänstekategorierna

inom verket. Försöksverksamheten skulle bl. a. omfatta information, praktik och viss för att intressera

utbildning kvinnorför manligt

dominerade yrken och män dominerade får kvinnligt yrken.

1 8 S( ›t |!›81›:2(› Regeringsu p prlrag y /ö r _ /örsái/tirzerkiarn/ze/

Senare har nya uppdrag givits till PUN. Genom regeringslxáslut den 17 november 1977 har PUN bl. a. fått i uppdrag att på försök (10) _genomjöra ett utbildningsprogram för flera myndigheter liknande det i kvarteret Garnisonen. PUN fick också i uppdrag att (l 1) undersöka hur kurser inom det allmänna zzlbilrlzzirzgsväserzdel som ett led i kan främjajämställdheten

personalutbildningen

inom statsförvaltningen. Vidare skulle PUN åiven utarbeta (12) studiematerial om för studiecirklar och (13)

jämställdhetsfrågot*

om jämställdhet för myndighetsrepresenarrangera kon/erenxer tanter. fick också SPN i att (14) tillsammans med Samtidigt uppdrag tio bedriva försöksverksamhet i syfte att .stimulera myndigheter kvinnor att i större söka tjänster z högre lönegrader inom utsträckning dessa SPN fick också i att (15) tillsammyndigheter. uppdrag mans med fem för att myndigheter genomföra jörsökszierksanzhel en könsfördelning inom dessa myndigheter. uppnå jämnare Till Statskontoret har ett beslut den 15 mars regeringen genom och leknis/ra i 1979 gett ett uppdrag (16) omjämställdhel hjälpmedel kontorsarbetet. Det har bland annat från fackligt tidigare sagts, håll, att skrivpersonalen genom exempelvis slarvigt skrivna utkast från drabbas av ett merarbete som kan handläggare hindra den ijobbet. Statskontoret fick i personliga utvecklingen att utreda hur av tekniska hjälpmedel uppdrag användningen Förutsättningarna att nå jämställdhet. Som tekniska

påverkar

räknas då, förutom skrivmaskin, exempelvis diktafon

hjälpmedel

och skrivautomat. I en skrivelse den 10 november 1977 till stiftelsen arbetslivscentrum har hemställt om viss (17) budgetdepartementet fJrs/:ning kringjämställdhet mellan kvinnor och män 2 slals/öroaltrzirzgen. och de huvudorganisationerna enades Departementet fackliga om att inriktningen bl. a. borde zlvse omständig-

på forskningen

heter som hindrar eller främjar jämställdhet. Mellan budgetdepartementet och Statskonsult Organisation AB tecknades i april och maj 1979 kontrakt om ett uppdrag (18) som formulerades ”Organisationsjormens och organisaliorzq/örärzdrirzgars istatyføiroaltningen. Statskonsult åtog

betydelsejforjämställdheten

därmed att belysa förutsättningarna for att ”genom organisig sationens utformning och genom organisatoriska förändringar kunna och dess olika enheter i

påverka statsförvaltningen

riktning mot en ökad mellan könen”.

jämställdhet

och Rådet for personal- och arbetslivs- Budgetdepartementet träffade den 9 mars avtal om att PA-rådet frågor (PA-rådet) skulle en ”Altitydzlndersökning om _jämstä/ldhel och göra (19) jämställdheträtgärder z tre statliga förvaltningar.

sou 1980:20 19

4 Särskilt stöd i

statsbudgeten

Sedan budgetåret 1978/79 finns under åttonde huvudtiteln ett särskilt anslag på l miljon kronor som avserjämställdhetsarbetet inom statsförvaltningen. Anslaget brukar i tal kallas för dagligt

jämställdhetsmiljonen.

Från anslaget betalas sådana utgifter lörjämställdhetsarbetet som normalt inte kan anses ingå i och myndigheternas uppgifter som de saknar medel för. Det är bl. a. kostnader lör som stimulerar åtgärder utveckling av nya metoder för jämställdhetsarbetet. Medel har getts till myndigheterna efter prövning av regeringen i särskilt varje fall.

5 krav

Grundlagens på tjänstetillsättningen

jämställdhetsförordningen ålägger myndigheterna att vidta åtgärder bl. a. för att bryta mellan kvinnor och

uppdelningen män olika

på tjänstekategorier. Förutsättningarna för detta är starkt beroende av den ram

myndigheterna har att verka inom då det gäller tjänstetillsättningar. Dessa regleras krav att genom grundlagens tjänstetillsättning skall avgöras efter sökandens och I förtjänst skicklighet. regeringsformens (RF) ll kap 9 § 2 står det:

Vid tillsättning av statlig tjänst skall avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Motsvarande föreskrift finns i om lagen offentlig anställning (LOA). Bestämmelsen anses vara ett uttryck för att statliga tjänster skall tillsättas efter utan till

objektiva grunder hänsynstagande

ovidkommande omständigheter.

Tolkningen av och förtjänst skicklighet

I lagtexten inte den närmare innebörden av och anges förtjänst skicklighet. Det ankommer att tolka dessa

på myndigheterna båda begrepp. Som stöd har de bl. a. förarbetena till

regeringsformen samt senare uttalanden från justitieministern. Den praxis som därigenom vuxit fram kan illustreras av ett uttalande av justitieministern 1970:

Med menas den förvärvade rutinen bedömd förtjänst med ledning av tjänstetiden. Med skicklighet avses och för den kompetens lämplighet sökta tjänsten. Som utredning i den delen tjänar bevis om teoretisk och praktisk utbildning samt omdömen från sökandens dittillsvarande verksamhet.

justitieministern framhöll även att en avvägning skall göras mellan tjänstetid och skicklighet i samband med tjänstetillsättningar, men att det inte går att ställa upp några generella regler

S01 lüåittsll) 22 Grundlagens krav på yänsIelil/sällrzingen

om hur denna avvägning skall gå till. helt finns inte i sättet att bedöma meriter Någon enhetlig linje som beaktas for förtjänst eller skicklighet. Även när det sättet att och skicklighegäller väga förtjänsten ten åt. Rent allmänt

skiljer sig myndigheternas uppfattning

förefaller att ta större till skickligheten i myndigheterna hänsyn

de lönegraderna medan antalet tjänsteår tycks betyda

högre mera i lägre lönegrader. om hur skall beräknas för deltidstjâinst-

Frågan tjänstetiden

och har också lett till olika

görande tjänstledig personal

emellan. I förordningen om tillgobedömningar myndigheterna doräknande av tid för vid tillsättning av statligt föräldraledighet 1978:61) förklaras dock att föräldraledighe-

reglerad tjänst (SFS

ten bör betraktas som då förtjänsten beräknas:

tjänstetid

Har den som söker föräldraledighet från sådan tjänst åtnjutit som i beaktas i bör anställning tillsättningsärendet förtjänsthänseende, sökanden i den även tiden för ledigheten räknas till godo som förtjänst, mån det kan ske med hänsyn till vad arbetsuppgifterna i tjänsten kräver. Omfattar ledigheten hela arbetstiden, bör dock tid för ledighet, som infaller efter det att barnet har 18 månaders ålder, räknas uppnått till godo endast med hälften.

Arbetsmarknadspolitiska hänsyn

Före 1974 inte annat än förtjänst

byggde meritvärderingen på

Genom har kriterierna

och skicklighet. den nya regeringsformen

vid till att omfatta även andra sakliga

tjänstetillsättning vidgats

än och Sålunda kan exempelvis

grunder förtjänst skicklighet. arbetsmarknadspolitiska och lokaliseringspolitiska hänsyn

beaktas.

förarbeten uttryckligt svar på Regeringsformens ger inte något

efter mellan kvinnor och män om strävan enjämnare fördelning är en sådan Men viss

inom olika tjänstekategorier saklig grund.

kan man få i förarbetena till LOA. Där sägs bl. a. (prop. ledning

1975/1976:l05 bil. 206) följande.

Med bl. a. till vad som har uttalats under förarbetena till RF hänsyn torde man kunna utgå från att det vid bestämmande av tillsättningsoch kommer att fästas stort avseende vid sådana befordringsgrunderna som stämmer överens med den allmänna samhällsutsakliga grunder det och arbetsmarknadspolitiska området. vecklingen på personal-

Önskemålen att åstadkomma en fördelning mellan jämnare kvinnor och män inom olika stämmer överens

tjänstekategorier med och dagens på arbetsmarknads-

samhällsutvecklingen syn

frågor.

Det kan att av andra kapitel om tilläggas regeringsformens

SOL 1980:2!) Grant/laglott lrraz på [fåILS/Pli/Åfä//Ilfllgfll 23

grundläggande fri- och rättigheter föreskrivs i 16 § att ”Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas på grund av sitt kön, om ej Föreskriften utgör led i strävanden

att mellan män och kvinnor eller avser

åstadkommajämställdhet

värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt.” I förarbetena (prop. 1975/762209 s. lOl f) sägs bl. a. följande

om den föreskriften.

Det är visserligen riktigt att manjust nu i första hand har anledning att sträva efter att förbättra kvinnans ställning. Denna strävan har emellertid ytterst sin grund i uppfattningen att män och kvinnor skall ha samma rättigheter och skyldigheter. Ett grundlagsstadgandc som inte ger klart uttryck för denna grundläggande värdering är enligt min mening inte godtagbart. - Det blir nödvändigt att uttryckligen möjliggöra dels föreskrifter som visserligen sedda isolerade missgynnar

något av könen men som syftar till att på sikt åstadkommajämställdhet

mellan dessa, dels bestämmelser om värnplikt etc.

Exempel på föreskrifter som avses i 2 kap. 16 regeringsformen

finns i de s. k.

jämställdhetsförfattningarna.

Ijämställdhetscirkuläret sägs följande under rubriken Statens ansvar som arbetsgivare.

Enjämnare fördelning mellan kvinnor och män inom olika tjänstekategorier är också av värde för myndigheternas verksamhet bl. a. med hänsyn till de ökade möjligheterna att ta till vara kvinnors och mäns olika erfarenheter från samhälle och arbetsliv.

Av den delen av cirkuläret får anses framgå, att könstillhörigheten ibland kan ha betydelse redan när man bedömer

sökandens skicklighet. Redan det faktum att en sökande är

kvinna eller man kan därmed i en del fall anses vara en

saklig grund i regeringsformens mening. Användningen av positiv könsdiskriminering har kommente-

rats i den allmänna debatten men mera sällan i samband med

lagstiftning. I lagrådsbehandlingen av prop. l978/79:l75 om

jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet, m. m. tar ledamoten Petrén i ett särskilt yttrande om behovet

upp frågan

att ändra könsrelationerna en är en sådan

på statlig arbetsplats

saklig grund vid som avses i ll i

tjänstetillsättning kap. 9§

regeringsformen.

Regeln i l kap. 2 § RF utsäger, att män och kvinnor skall tillforsäkras lika rättigheter, och könskvotering kan icke godtas som grundlagsen

enlig form för att båda könen tillerkänns lika rättigheter. A andra sidan förutsätter 2 kap. l6§ RF att det skall kunna finnas som lagregler tillåter missgynnande av personer tillhörande ettdera om det könet,

sker i syfte att åstadkommajämställdhet mellan män och kvinnor. Det finns enligt min mening icke tillräcklig grund för att påstå att positiv könsdiskriminering på den statliga arbetsmarknaden skulle generellt

sett vara grundlagsstridig.

24 SOU l98(l:2(l Grundlagens krav på ljänstelillxällrzirzgen

Statsrådet Marianne har vid en för de Wahlberg presskonferens under våren 1979 att önskestatliga personaltidningarna sagt målen att åstadkomma en fördelning av kvinnor och jämnare män olika kan vara ett sådant arbetsmarknadspoli-

på tjänster

tiskt hånsynstagande som nämns i förarbetena till regeringsformen. Hon sa vidare:

Man kan också säga attjämställdhetsförfattningarna är ctt uttryck för att kraven på ökadjämställdhet skall beaktas också när en statlig tjänst tillsätts.

SPN har i ett meddelande 1978:2 byggt sitt ställningstagande på förarbetena:

Enligt förarbetena till regeringsformen får även andra sakliga grunder än förtjänst och skicklighet räknas in vid tillsättning av statlig tjänst, SPN t. ex. arbetsmarknadspolitiska och lokaliseringspolitiska hänsyn. anser att strävanden att åstadkommajämställdhet mellan könen är en sådan saklig grund som får vägas in vid tillsättning av statlig tjänst.

Jämställdhetsaspekter vid tjänstetillsättningar

Strävan efter ökadjämställdhet har också kommit till uttryck i en som avsett besvär av

del regeringsärenden tjänstetillsättningar.

Arendena har beretts gemensamt mellan fackdepartementen och En del av dessa finns budgetdepartementets personalenheter. i en artikel i Förvaltningsrättslig tidskrift nr. 5, 1979 återgivna (se bil. 5). innehåller i de flesta fallen inte någon

Regeringsbesluten

motivering. I artikeln finns dock vissa kommentarer införda. Dessa visar att jämställdhetsaspekten kan bli direkt utslagsnär en statlig tjänst skall tillsättas. Genomgående har givande, varit att denna in då de sökande betraktats som vägts

jämbördiga eller i det närmastejämbördiga. En del avgöranden

har ibland som om jämställdhetsaspekten varit

uppfattats

medan det i verket är så att regeringen har utslagsgivande själva

sett annorlunda än myndigheten på de sökandes meriter.

SOL l98U:2()

II Nuläge

6 Central för

organisation

jämställdhetsarbetet

Jämställdhet i samhället

Huvudansvaret inom regeringen förjämställdhetsarbetet inom samhället i stort ligger sedan 1976 på arbetsmarknadsdepartementet, där för närvarande den biträdande arbetsmarknadsministern svarar för frågorna. Till arbetsmarknadsdepartementet hör också den parlamentariskajämställdhetskommittén som sedan 1976 har till uppgift att utveckla principerna för regeringensjämställdhetspolitik, att stimulera och stödja myndigheternas jämställdhetsarbete och att verka för jämställdhetsidéernas spridning i samhället. Kommittén arbetar med projekt och utredningar inom områdena utbildning, arbetsliv, barnomsorg, samhällsplanering, reklam, opinionsbildning m. m. Kommittén har även lagt fram ett förslag till en för det fortsatta svenska

handlingsplan

jämställdhetsarbetet. Handlingsplanen, Steg på väg (SOU 1979:56), har överlämnats till den biträdande arbetsmarknadsministern och sedan remissbehandlats. Från den l juli 1980 gäller som tidigare nämnts lagen om jämställdhet i arbetslivet. En jämställdhetsombudsman och en

jämställdhetsnämnd svarar för att lagen efterlevs och medverkar

i strävandena att främja jämställdhet i arbetslivet.

Jämställdhet i staten

jämställdhetsarbetet inom statsförvaltningen är i regeringen en

fråga för personalministern, som är det statsråd som bl. a.

ansvarar för ärenden som rör staten som arbetsgivare. Budgetdepartementet har samordningsansvaret förjämställdhetsarbetet i vilket bland annat innebär

statsförvaltningen, uppföljning

av förordningen och vissa försöksverksamheter. På myndighetsnivå ligger ansvaret i förjämställdhetsfrågorna statsförvaltningen sedan den I juli 1979 statens arbetsmark-

på

nadsnämnd (SAMN). SAMN har till uppgift att centralt bl. a. svara för verksamhet med syfte att främja mellan jämställdhet

26 S01* 1980:20

Fördomar

Invanda

könsroller

Sientrianmässig rekrytering

Hierarkisk

arbetsorgani-

saüon

Krav

på

övertid

S01 19811221) (Xmlirl/organ[ml/un _jbr_jêinLv/ä//z//Iw/.vrlrör/el 27

kvinnor och män. Statens institut för personaladministration och personalutbildning (SIPU) tar i flera av sina kurser upp jämställdheten. De båda myndigheterna SAMN och SlPU bildades l juli 1979 och ersätter SPN och PUN myndigheterna som samtidigt upphörde. Statens arbetsgivarverk (SAV) har en rådgivande delegation för som har till att hur olika

_jämställdhetsfrågor uppgift belysa förslag ijämställdhetsfrågor kan väntas påverka statsmyndighe-

ternas verksamhet med utgångspunkt i den statliga arbetsgivarfunktionen. Arbetsmarknadsstvrelsen, skolöverstvrelsen och universitetsoch högskoleämbetet, har förutom det internajämställdhetsarbetet också externa jämställdhetsprogram for hur de i sin verksamhet skall kunna bidra tilljämställdhet i utbildning och arbetsliv. På de flesta stora myndigheter finns partssammansatta

jämställdhetsgrupper som på olika sätt arbetar med myndighe-

ternas interna

jämställdhetsprogram.

Offentliga utredningar

1977 tillsattes en kommitté med uppgift att öka andelen kvinnor

på ledande befattningar inom skolan. Kommittén räknar med

att slutföra sitt arbete under 1980. En kommitté med att utreda om hur uppgift frågorna utbildningen av högre chefer inom statsförvaltningen skall läggas upp, tillsattes år 1979. Kommittén bör direktiven enligt beakta möjligheterna att sin verksamhet verka for genom jämställdhet mellan kvinnor och män. har hittills

Kommittén

lämnat ett delbetänkande. Förslag till utbildning för högre chefer i Ds B 1980:2.

statsförvaltningen,

Även inom försvaret arbetar man for att öka andelen kvinnor. 1975 tillsattes en beredning for det fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret. år 1972 en

Värnpliktsutredningen gjorde översiktlig

studie av möjligheterna för kvinnor att få inom anställning försvarsmakten i sitt betänkande Kvinnor i det militära försvaret. Beredningen för det fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret har hittills lämnat ett delbetänkande Kvinnan och försvarets yrken SOU 1977:26. 1979 tillsattes en utredning med uppgift att utredajämställdhet mellan kvinnor och män som i svenska präster kyrkan. Utredningen läeräknas vara klar under 1980.

SOU I 5180:20 29

7 Forskning kring jämställdhet

i arbetslivet

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)

Sedan december 1977 arbetar en grupp inom UHÃ med frågor som rör jämställdhet inom och

forskning forskarutbildning. Gruppen har bland annat låtit en av göra kartläggning påbörjad

och avslutad med

forskning anknytning till jämställdhet. Av

denna framgår att om arbete och

forskning arbetsmarknad

behandlas dels rent allmänt, dels också for särskilda specifikt branscher och

sysselsättningar. Undersökningar med ett mera

allmänt perspektiv tar

upp arbetsfördelning, könssegregation

och

könsdiskriminering på arbetsmarknaden. Särskilt behandlas

löner och i dessa

lönepolitik avseenden. Förhållandet mellan

förvärvsarbete och hemarbete tas upp liksom också deltidsarbete, skiftarbete och konsekvenser av arbetstidens Ett förläggning. par undersökningar behandlar konjunkturernas inverkan och effekterna av

arbetslöshetsförsäkring.

Arbetslivscentrum

En hel del

forskning omjämställdhet i arbetslivet pågår utanför

universitet och högskolor. Arbetslivscentrum har sedan våren 1979 en tjänst for att och sätta

planera igång forskning på

jämställdhetsområdet. Sedan tidigare bl. a. om

pågår forskning

deltidsarbetets och och även ett

utveckling omfattning projekt i

samverkan med institutionen i

sociologiska Göteborg, om

arbetarkvinnans situation i arbets- och samhälls-, familjeliv. Arbetslivscentrum har också initiativ av

på budgetdepartemen-

tet gjort en med ett

intervjuundersökning antal statsanställda

kvinnor om hur de sin arbetssituation upplever urjämställdhetssynpunkt. Denna beskrivs i

undersökning närmare kapitlet Arbetsorganisation.

30 1*0›:s!;11i›z,g Aiing_jämsiä//z//zel i arlzelxlizwøl SOL ltmtifztn

Riksbankens jubileumsfond Riksbankens jubileumsfond har under våren 1979 bildat en särskild med uppgift att stimulera forskning, områdesgrupp kontakter och information rörandejämståilldhet.

Jämställdhetskommittén

jämställdhetskommittén har startat ett par forskningsprojekt. Den dåvarande mellan män och delegationen förjiimställdhet kvinnor startade år 1973 en försöksverksamhet att med tillgåingliga arbetsmarknadspolitiska medel bereda kvinnor sysselsättinom områden. Docent Rita Liljeström vid ning typiskt manliga institutionen vid universitet, fick i sociologiska Göteborgs att en utvärdering av försöksuppdrag göra familjesociologisk verksamheten. Rapporten, Roller i omvandling (SOU 1976:71),

baserar sig på samtal med femtio familjer.

Ett annat forskningsprojekt som satts igång av _jämställdhetskommittén är forsöksverksamheten med utbildning av kvinnor anställda vid Volvo Bergslagsverken i Köping. Försöksverksamheten har utvärderats av docent Gunnela Westlander vid nyligen arbetspsykologiska forskningsenheten vid arbetarskyddsstyrelsen och ombudsman Bergliot Lundberg, bitr. sekr. ijåimställdhetskommittén. är i en Utvärderingen presenterad rapport

Chanser till utveckling(SOU 1979:87).

Slutligen kan nämnas kommitténs utredning om de hemarbetande som nyligen fzirdigställts, Kvinnors arbete (SOU 1979:89). Ansvarig utredare har varit ombudsman Eva Börestam. Utredningen behandlar de hemarbetandes situation, kvinnors barnens och männens

forsörjningsformåga, omsorg

i det oavlönade hemarbetet. Med utgångspunkt i de delaktighet

fakta som kommit fram under utredningens gång skalljämställd-

hetskommittén lägga förslag till åtgärder.

Annan jämställdhetsforskning

Härutöver finns ytterligare ett antal forskningsprojekt kring jämställdhet i arbetslivet. 1972 presenterade docent Gunilla Bradley i sin doktorsavvid pedagogiska institutionen vid Göteborgs universihandling tet en studie av kvinnors befordringsintresse i relation till arbetstillfredsställelse, hemmiljö och skolutbildning. Studien baserades material som hon samlat in om kvinnliga

på

bankanställda. Ekon. dr. Siv Gustavsson vid Industrins utredningsinstitut har ett antal undersökningar av karriärutveckling och gjort

SOL 1080:21) Fmzslczzilzyg /rrizrg_jäm.vI1i//(//1e/ i ur/zu/.v/irv/ 31

arbetsmarknadsdeltagande. I sina undersökningar konstaterar hon bl. a. att män har bättre befattningar och högre löner än kvinnor som är lika gamla och har samma utbildning. Fil. dr. Gunhild Kyle har gjort en studie om industriarbetande kvinnors villkor i Sverige i Gästarbetcrska i manssamhället. Studien har genomförts inom ramen för ett forskningsprojekt, Kvinnorna i industrialismens samhälle, lett av professor Gunnar

Qvist vid Göteborgs universitets historiska institution. I studien

söker Gunhild Kyle förklaringar till dagens könsuppdelade arbetsmarknad. I Tyskland har nyligen startats ett projekt- diskriminerande mekanismer och praktik mot kvinnor i statlig tjänst samt till - en studie i möjligheter förbättringar _jämforandc Sverige, USA och Västtyskland. Projektets svenska del kommer att göras vid institutionen vid Göteborgs universitet av sociologiska forskningsassistenterna Gunilla Fürst Mellström och Marianne Sterner under ledning av docent Rita Liljeström. Projektet

beräknas pågå under hela 1980.

32 SOU IFWMZZU

Förvärvsfrekvensen i åldrarna 15-64 år

i sju länder

1950 1960 1970 1900 19901950 1960 1970 1900 1990 100

3-..

SNEDEN FIBLAPD _ eo

of ?d

“› ,d-_ §__._§ pch-zman

_ ,.-..›“ I 40 I f 20

1M . NOR E OLLAM)

_ - _ 60

f..

w I ø i- nn i ,.09 u

_gp_ ___ghhbhf

100 U A KAPADA

L

ao

60 4

_ .q

nål., d›-.*

_Aø ,o

40 ;_4232

o_ b t; I .Iêå m

1J;0 19 157 19 199

100 RA KR KE Källa: Labour Force Statistics, OECD, 1979

/*_= man

= kvinnor w ,w-§1

1950 1960 1970 1980 1990

SOL W801i)

8 internationella erfarenheter av

jämställdhet i förvaltningen

Genom en rundskrivelse till Finland och Danmark, Norge samt till arbetsmarknadsråden i Bonn, Bryssel, London, Ottawa och Washington har en över sammanställning gjorts några länders

jämställdhetsarbete med tyngdpunkten på jämställdheten i förvaltningen.

Under 1970-talet har de olika ländernas ökat regeringar intresset för frågor om kvinnors och och rättigheter möjligheter åt jämställdhet mellan kvinnor och män. Denna process stimuleras i hög grad av och

kvinnogrupper kvinnoorganisatio-

ner i de olika länderna. Det är emellertid framför allt sedan FN:s kvinnokonferens i Mexico år 1975 som man har försökt att utveckla nationella organ for jämställdhetsarbetet. Världsak-

tionsplanen som antogs i Mexico vikten av att

poängteradejust varje land skulle upprätta

något organ med ansvar för kvinnor-

nas rättigheter och möjligheter. När det gäller

jämställdhetsåtgärder skiljer sig länderna

mycket åt. for dem är

Utgångspunkterna mycket varierande

både när det gäller mellan

synen på jämställdhet kvinnor och

män, kvinnors förvärvsfrekvens och Här

lagstiftning. skiljer sig

de nordiska som inbördes är

länderna, ganska lika på detta

område, starkt ifrån länder. övriga Förvärvsfrekvensen för kvinnor 10-20 % i de ligger högre nordiska länderna. För gifta kvinnor är skillnaden i förvärvsfrekvensen ännu större mellan de nordiska och de övriga länderna. En av

genomgång jämställdhetsåtgärderna i de undersökta

länderna visar att man i de flesta länderna fortfarande ser som

viktigast att få en som inte lagstiftning diskriminerar kvinnorna

och som för kvinnorna att

möjliggör kunna kombinera vård av

barn med förvärvsarbete. Endast ett fåtal länder har ett eller särskiltjämställdhetsarbete har gjort särskild

någon undersökning av kvinnor i statsförvalt-

ningen.

34 Inlemrzliorzella erfaren/Ieler SOU lsmnøzn

Canada

I Canada finns en särskild kommitté (Public Service Commis-

som är for att anställning sker enligt förtjänst och sion) ansvarig skicklighet utan hänsyn till kön, ras, nationellt ursprung, färg, ålder eller civilstånd. En undersökning av de kvinnliga religion, anställda år 1975 visar att kvinnorna var överrcpresenterztde i dc och att deras deltagzindc i policy- och lägre lönegraderna beslutsfattande var mycket lågt. För att förbättra denna situation utfärdades i slutet av 1975.

enjämställdhetsförordning En särskild (Office of Equal Opportunities for

avdelning Women) har fått i uppgift att hjälpa departementen att planera och genomföra jämställdhetsåtgärder.

Finland

I Finland har varje departement ansvar för sitt eget _jämställdhetsarbete. På statsrådets kanslis utarbetade fem begäran ministerier (finans-, social-, justitie-, utbildnings- och arbetsmarknadsministerierna) en verksamhetsplan for perioden 1978-1979 for det fortsatta arbetet för jämställdhet mellan könen. Förutom dessa kortsiktiga program utarbetar samtliga ministerier ett långsiktigt som sträcker sig över åren program 1976-85. om skillnader i anställningsvillkoren for

Forskning pågår

manliga och kvinnliga statsanställda. En arbetsgrupp har under ca tre månader utrett främjande avjämställdhet mellan män och kvinnor i statens har inte samlat in

personalpolitik. Gruppen

material utan baserat sitt arbete redan existerande

eget på

material. Gruppen föreslog att en av de första åtgärderna borde vara att samla in och sprida om skillnader

regelbundet uppgifter

mellan kvinnor och män vad avser bl. a. löner, deltagande i m. m. En sådan ständigt återkommande

personalutbildning information borde, enligt gruppen, kunna påverka attityder och

bryta ned fördomar. I statens tjänstekollektivavtal 1979 togs ett uttalande vilket åt statens arbetsmarknadsverk att till uppdrog årets slut utreda hur arbetsgruppens förslag kunde förverkligas.

Frankrike

I Frankrike har Comité du Travail Feminin, en statlig kommitté som under undersökt lyder arbetsmarknadsdepartementet, kvinnors situation i den offentliga förvaltningen. Kommittén lade 1978. I rapporten konstateras att det inte en rapport ijuni finns formella hinder for Trots detta har några jämställdhet.

SOL l98():2(› lnlernalinze//(z erfarenheter 35

kvinnorna fortfarande underordnade och osäkrare befattningar anställningsforhållanden. Kommittén har även påbörjat en analys av hittills gjorda framsteg påjämställdhetsområdet inom den offentliga förvaltningen.

Holland

I Holland finns en särskild interdepartemental personaladministrativ enhet, ett som vissa delar generaldirektorat, reglerar av departementens personalpolitiska verksamhet. Inom detta generaldirektorat finns sedan 1976 en särskild som skall avdelning svara för och som bland samordningsfrågor sina uppgifter har att bevaka de kvinnliga situation. departementsanställdas Chefen för denna är också ordförande i en särskild avdelning arbetsgrupp for och deltidsarbete ”jämställdhetsfrågor för statsanställda”. Arbetsgruppen har nyligen avslutat sitt arbete. Den har lagt fram sina och synpunkter på jämställdhet deltidsarbete i fyra rapporter. Rapporterna är konkreta när det för gäller åtgärder att underlätta deltidsarbete. När det gäller övrigtjämställdhetsarbete är mera Tre av de rapporterna översiktliga. fyra rapporterna har behandlats av När regeringen. regeringen har godkänt riktlinjerna i rapporterna kommer man att starta ett mer konkret jämställdhetsarbete i statsförvaltningen.

Norge

Den norska arbetar statsförvaltningen på flera sätt med jämställdhet. Regeringen har klart deklarerat i ett cirkulär att den önskar påverka för större utvecklingen jämställdhet mellan kvinnor och män i har statsförvaltningen. Regeringen även deklarerat att en jämnare mellan de olika könsfördelning tjänstekategorierna är önskvärd. vid Utbildningsavdelningen Forbrukerog administrasjonsdepartementet tar i sina kurser och informationsbroschyrer uppjämställdheten. Det är särskilt viktigt att ta upp jämställdhetsfrågorna i personalförvaltningskurser och anser man ledarutvecklingskurser, vid utbildningsavdelningen. En utreder för närvarande arbetsgrupp vad som påverkar kvinnors val av och Vidare utbildning yrke. undersöks om en kombination av internat och undervisning på arbetsplatsen kan vara det mest för lämpliga arbetstagare med ansvar för barnomsorg. Kvotering vid uttagning till kurser är under utvärdering. När det gäller arbetsförhållandena ett flertal pågår projekt. Framför allt undersöker man till flexmöjligheterna tid.

501 IWVZU 36 Internationella erfaren/lem

För att öka i ollentliga utredningar,

kvinnoreprescntationen

och råd kom 1973 en kunglig resolution som reglerar styrelser Denna resolution skåirptes 1976 och 1978. Alla utnämningarna. sådana skall Forbruker- och adminisutnämningar föreläggas har visat sig vara cllektiv. trasjonsdepartementet. Regleringcn Kvinnornas andel ökade från ll °/o 1973 till 17 % 1978.

USA

I USA inrättade fackförbundet lör de ollentliganställdzt (American Federation ofGovernment .ÅFGFJ år 1974 en Employecs, för att kvinnornas status i statsliirvaltningkvinnoavdelning höja en. AFGE skall i Forsta hand förbundets medlemmar och hjälpa och kongressen att peka

styrelseledamöter, regcringsledamöter

situationer som leder till könsdiskriminering. Lagstiftning är på ett huvudområde för AFGE. AFGE har angett [öljande områden för som viktiga för lagstiftning: kongressen

EI hel- och deltidsarbete för kvinnor E barnomsorg E! havandeskap El

sjukvård.

S01 lflflllz2ll 3 7

9 Statistiska

uppgifter

Utvecklingen har under ett antal år följts inom budgetdeparte-

mentet på några områden: löneutveckling, föräldraledighet,

rekrytering, utbildning och representation i offentliga för organ att få svar på om kvinnornas situation förbättrats sedan betänkandet Kvinnori statlig tjänst kom ut 1975. Det siffermaterial som använts har tagits ur SCB:s statstjänstemannastatistik, statskalendern, kommittéberättelser och myndigheternas årliga

jämställdhetsredovisningar. Materialet finns sammanställt i

tabeller i bilaga 3.

Fördelning kvinnor och män i olika lönegrader

Mellan åren 1972 och 1979 har 95 000 i ungefär nyanställts statlig tjänst. Kvinnornas andel av det totala antalet statsanställda har ökat från 42 % till 46 °/o. Förändringen av fördelningen mellan lönefälten T l-F l och F 2-F 5 har varit stor framför allt av de senaste årens

på grund låglönesatsningar. Antalet anställda i lönefältet T l-F l har

minskat med ca 77 000, medan antalet anställda i lönefältet F 2-F 5 har ökat med ca 85 000. Kvinnorna har minskat sin andel i lönefältet T l-F 1

något

och ökat sin andel i de övriga lönefälten. Den största ökningen har skett i lönefältet F Q-F 5, där kvinnorna ökat sin andel med 19 °/o. I lönefälten F 16-F 18, F 19-F 23 och F 24 och högre har kvinnornas andel ökat med 5 °/o, 4,8 °/o och 1,4 °/o. Denna Ökning får man emellertid ställa i relation till att kvinnornas andel totalt också har ökat.

Parvis jämförelse

SCB har gjort en särskild ur

bearbetning statstjänstemannasta-

tistiken för att få en mellan kvinnors och mäns jämförelse

sou 1980:20

38 Statistiska uppgifter

Samtliga statsanställda fördelade efter

Kvinnor

c kön och Iönefält :to E

Antal 100 000

90 000 År 1972 År 1979 80 000

70 000

60 000

50 000_

40 000

30 000

20 000

10 000

1 .u.

2-5 F24 2-5 F24

6-10 6-10

1-F 11-15 16-18 19-23 11-15 16-18 19-23

Lönefält

.l F F T F I- F F F F F F F

SOL 1980:20 Ställt/iska 39 u/J/rgzjflrr

l)ef(›rdringsgång. Uppgifter togs fram om kvinnor och män som

1978 befann inom löneskikten F 5-F 11 och F 12-F 18. En sig lönejämförelse gjordes mellan dessa individer vid tidpunkterna 1969, 1975 och 1978. De som ingick i materialet var alla anställda vid samma under åren 1969 till 1978 och var födda myndighet 1923, 1933 och 1943. Uppgifterna fram togs på följande myndigheter:

kriminalvårdsstyrelsen, försvarets forskningsanstalt, socialstyrelsen, riksforsåkringsverket, postverkets centralforvaltning,

televerkets tekniska

centralforvaltning (exklusive byrån), statis-

tiska centralbyrån, riksrevisionsxrerket, riksskatte- Statskontoret,

verket, skolöverstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet,

konsumentverket, generaltullstyrelsens centralforvaltning, ar-

betsmarknadsstyrelsens centralforxraltning, statens invandrar-

verk, bostadsstyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms län, Malmöhus lån, och Bohus län och Norrbottens län

Göteborgs

I materialet 209 kvinnor och 292 män. ingick Parvisajåmforelser gjordes mellan män och kvinnor i samma och inom

åldersgrupp

samma för att få en bild av hur

tjänstekategori befordringsgång-

en har varit. jämförelsen visar att kvinnorna genomgående avancerat i mindre än männen. Kvinnornas och männens utsträckning fördelning mellan de olika löneskikten är också markant. Av de 209 kvinnorna befinner sig 65 °/o i löneskiktet F 5-F 1 1 och 35 °/o i löneskiktet F 12-F 18. För männen är situationen tvärtom. Av de 292 männen befinner sig 34 °/o i löneskiktet F 5-F 11 och 66 °/o i löneskiktet F 12-F 18.

Nedan följer några typiska mellan exempel på jämförelser

män och kvinnor. Två förste byråsekreterare, en kvinna och en man inom samma myndighet hade 1969 lön i F 8. 1975 hade båda fått F 13. År 1978 stod kvinnan kvari F 13 medan mannen hade en i tjänst F 17. Av två assistenter med fodelseåret 1933 hade både mannen och kvinnan lön i F 4 1969 och F 6 1975. 1978 stod kvinnan i F 8 medan mannen fick lön i F 11.

Taxeringsassistenter och taxeringsrevisorer har

vidjämförelse samma tendens att avancera snabbare och om de är högre män. Av två förste aktuarier i F 9 1969 hade mannen 1975 uppnått F 15 medan kvinnan avlönades i F 11. 1978 hade kvinnan F 13 och mannen F 16. Två kanslister med fodelseår 1923 hade år 1969 lön i F 4. 1975 hade den kvinnliga kanslisten fått en som i tjänst byråassistent

40 SOL 11110121)

Slaliåliska uppgifter

c

Kvinno

:tu å

Förste byråsekreterare Procentuella i Iönefält Lönegrad

fördelningen

totala F 17 av det antalet män och kvinnor F15

som ingår i den

parvisa jämförelsen

100 °/o

År 1978 År 1969 197 1978

Taxeringsassistent Lönegrad F 17

50 °/o 18 F13

12-F F12

F

Lönefält F8

0 °/e F6 \* å f_ År 1969 1975 1978

ii

u. 2 U0- 5G 4D Forskningsingeniör C :o _I Lönegrad 50 °/o F 16 F 15 F 14 F 13

F9 100 %

Åriss 1975 18

SOU 1512M20 .Slr1Ii.1/i.s/.*au/J/ggi/lr» 1]

Parvis Iönejämförelse mellan man och kvinna

med samma födelseár och i samma karriär inom

statliga myndigheter

Taxeringsrevisor Lönegrad F 16

Assistent F14 negrad F 11 F12

År 1969 1975 1978 År 1969 1975 1978

Kanslist Lönegrad F 14 Förste aktuarie F 13 ›negrad F 16 F 15

F13

F11

År.196 1975 1978

Länsassessor Byrådirektör negrad Lönegrad F 17 F 17 F 16 F 15 F15 F 14 F 13 F13

År 1969 1975 1978

42 .SlalislzÄv/;rz 142/1257 /livr S01 19110220

F7 och avancerat till F8 1978. Mannen hade 1975 blivit bvrådirektör i F 13 och lått F 14 1978. llvå forskningsingenjöret* i samma F 9 år 1969 får vid lönt-grad samma myndighet olika lön 1975 nämligen F 13 och F 15. 1978 består skillnaden då mannen får F 16 medan kvinnan har F 14. Undantag finns också. Två länsassessorer födda 1923 har jämförts. Kvinnan hade lön motsvarande F 13 och mannen F 15 1969. Äxren 1975 bestod F 14 och skillnaden, F 16 resp. 1978 hade båda lön i F 17. Två byrådirektörer med samma lödelseår har befordrats från F 13 till F 15 och 1978 till F 17, man och kvinna lika.

Föräldraledighet och deltid

I de årliga skall

jämställdhetsredovisningarna myndigheterna

lämna uppgifter om bl. a. antalet kvinnor och män som tagit tjänstledigt i samband med barns födelse. En jämförelse har gjorts mellan 1978 och 1979 års redovisningar, dvs. för uppgifter år 1977 och 1978. Antalet myndigheter som har rapporterat båda åren är endast 53 av ca 200. Många myndigheter har angivit att de har haft svårigheter att ta fram dessa uppgifter. Trots materialets kan man se en klar tendens ringa omfattning till ökning av antalet mån som tar 2 samband med barns tjänstledig! födelse. Av sammanställningen framgår att antalet har tredubblats i löneskikt T l-F 4 och i F 19. Det genomsnittliga antalet ledighetsdagar har däremot minskat från 140,5 till 100 för dagar kvinnor och från 33 till 20 dagar för män. Variationer förekommer mellan 10 och 180 dagar for kvinnor och mellan 1 och 120 dagar för män. rlijänstledighet för vård av barn upp till 1 1/2 års ålder dvs. den särskilda firäldrapenningen har utnyttjats av 780 kvinnor och 532 män under 1978 vilket innebär en kraftig ökning sedan

föregående års siffror som var 198 for kvinnor och 102 för

män. När det gäller gänxt/edág/zetfir tillfcil/ig vård av .sjukt bam visar det sig att kvinnor och män utnyttjat detta i lika stor utsträckning. Det genomsnittliga antalet dagar är också lika för kvinnor och män. Ijänstledilg/zet med C-avdragfár vård av barn upp till 12 års ålder har utnyttjats av betydligt fler kvinnor än män i lönegraderna t. o. m. F 9. Från F 10 och uppåt är skillnaden mellan mäns och kvinnors tjänstledighet inte markant. Kvinnornas tjänstledighet omfattar dock fler dagar. I löneskiktet T l-F 9 har kvinnorna

SOL 1m(›;2t› .SWzIiA/is/.vzu/ø/iqi/lvr 43

,o .55

Antal anställda som rätten till ä, *i

utnyttjat ledighet för

vård av barn vid barns födelse

H/

Antal Antal 1 500 1 500

År 1973 År 1979

1 000 1 000

500 500

400 400 Å

300 \ 300 X

200 200 J \/ 100 I 100 s

...x/i

N

\ 0 0 å .I 7 S2 E: 92 S1 8

i

å *l S2 D S2 9-

i

N E få ö I u. u. 1.1. “ö I N C F u. 5 é a, é u. u. u. u. .- p C u. LL .- 1- - 3 u. u. B |.L LL

Antal i

ledighetsdagar genomsnitt per ledig man och kvinna

Antal Antal 200 200 År 1979 År 1979

N

150 150

$$

100 100

X

50 \\ 50

\w°°°-›a-.

MN M 0 W ”M 0 L. Q CD (V) l\ oo O) O 2 F W (V) N oo O) O g | 1=- r- u- r- N : | r- u- r- u- N å

i i

u. u. |.L

“ä E é å, få i IT é é LL u. u.

l LL B u. B LL u.

14 S( )l 1980:20 .SYalzÄrlix/wz u/;jggzj/ier

varit tjänstlediga genomsnittligt 136 dagar medan männens ledighet i motsvarande lönegrad varit 22 (lagar. Uppgifterna i jämställdhetsredovisningarnzi om antalet föräldrar som varit par/ie!!! (jänsl/edzlga eller dellirlrmzer/ä/ldnför vård av barn visar en kraftig ökning av antalet män i alla lönegrztdei* från 1978 till 1979 års uppgifter. Även här är skillnaden störst mellan könen i lönegraderna T l-F 9 där 4.041 kvinnor oeh 92 män har arbetat deltid medan i lönegraderna F 18 oeh högre 35 kvinnor och 25 män har arbetat deltid.

Rekrytering

Av 1977 års jämställdhetsredovisningar har SPN gjort en sammanställning av de myndigheter som planerade att under kommande budgetår ( 1978/79) rekrytera mer än sex personer till tjänster som domineras av män resp. kvinnor. Den sammanställningen har nu jämförts med det verkliga antalet rekryterade fördelade kvinnor de olika

på resp. män inom

befattningarna som rapporterades i 1979 års redovisningar.

Det visar sig att antalet kvinnor på tidigare mansdominerade

tjänster har ökat, om än inte fullt ut så som planerat. Däremot har det varit svårare att män till det traditionellt rekrytera kvinnliga arbetsområdet. T. ex. planerade tullverket 1977 att anställa 45 kvinnliga och 50 män till olika kontorsbefattningar. tulluppsyningsmän Resultatet 1979 års redovisning blev att 26 kvinnor har enligt

antagits som tulluppsyningsmän och ll män gått in på olika

kontorsbefattningar. Inom riksforsäkringsverket planerades rekrytering av 20 handläggare och 40 män till biträdestjänster. l 1979 kvinnliga års att 40 kvinnor anställts som redovisning rapporteras handläggare medan 5 män rekryterats som biträden. I länsstyrelserna har internrekryteringen till landskanslistkarriären medfört att antalet kvinnliga handläggare har ökat i Kronobergs län konstaterar att fler betydligt. Länsstyrelsen kvinnor än män rekryterats till handläggande tjänster under de två senaste åren. Antalet män i kontorskarriären utgör däremot fortfarande ett fåtal.

Utbildning

Ett område där kvinnorna varit eftersatta enligt betänkandet Kvinnor i statlig tjänst är personalutbildning. .Myndigheterna

S01 ISHMZU .S/uIi.t/1Ät/ta Iz/J/qgi/ler 15

har sedan 1976 årligen till bl. a. rapporterat regeringen uppgifter om antalet utbildningsdagar lördelatle kvinnor och män och på lönegrader. Materialet är svårbearlwtal. Det har varit svårt lör myndigheterna att ta fram och (lessutom har ttppgifternzt redovisningen åindrats från år till år. Man kan emellertid utläsa att (let har skett en viss av antalet lör ökning utbildningsdagar kvinnor i samtliga lönegrztder Linder dessa är. Avjämställdhetsrttdovisningztrna framgår också att ttthildning av Våga typ tala och argumentationsteknik har ökat. Denna har utbildning framför allt gynnat den s. k. haspersonalen (hiträdes- och assistentpersonalen).

Kommittéer, styrelser och nämnder

l Röreskrivet*

jämställdltetslörordningen (SFS 1977:606) regeringen i 5 att myndigheterna vid val av företrädare till

uppdrag inom eller utom om skall av myndigheten möjligt våiljzx person det kön som är underrepresenterat för liknande inom uppdrag myndighetens verksamhetsområde. En sammanställning över i kommittéer och könsfördttlningen kommitté-anställda har gjorts med från kommitté-

utgångspunkt

berättelserna lör tiden 1972-1979.

Sammanställningen visar att andelen kvinnor bland kommit-

téernas ledamöter, experter och sakkunniga har ökat från 7 % år 1972 till 16 °/o 1979 (andra kvartalet). Däremot är andelen kvinnor som utsetts till ordförande eller utredare i kommitté oförändrat låg, 4 °/o 1972 och 6 °/o 1979.

Andelen kvinnliga kommittéanställda, dvs.

utredningssekreterare och biträdande utredningssekreterztre har ökat från ll % 1972 till 25 °/o 1979. En av statskalendern 1979 visar att

genomgång ingen

nämnvärd ökning skett av antalet kvinnor i och statliga styrelser nämnder mellan 1977 och 1979. Andelen kvinnor i statlig verksamhet ca -16 °/o av alla utgör anställda. Men i de flesta centrala organ inom det personaladministrativa området är det männen som företräder de olika verksamheterna. Även inom de nämnder och som har till myndigheter uppgift att handlägga de statligt anställdas och anställnings- lönelrågor liksom utbildnings- och pensionsfrågor utgörs styrelseledamöterna till största delen av män.

Antal Ledamöter, sakkunniga och experter 4 000

Könsfördelning

i kommittéer 1972- 1979 3 000

2 000

1 000

. . o År 1972 1975 1977 1979 1979 1:a 2:a kvartalet kvartalet

Antal Ordförande och utredare 500

1979 1979 1 :a 2:a kvartalet kvartalet

Antal. Sekreterare och biträdande sekreterare 600

Kvinnor

c ÄN E. 100

0 -. s3 År 1972 1975 1977 1979 1979 1:a 2:a kvartalet kvartalet

SOL W802i) .SYu/ir/is/ca u/›/›_g1_ /Ier -l7

Sammanfattande kommentarer

l detta avsnitt har en mellan kvinnornas _jämlörelse gjorts situation i dag och deras situation när det tidigare gäller löneutveekling, Föräldraledighet, rekrytering, utbildning och representation i ollentliga organ. Syftet med denna _jämförelse var att se vilka mätbara effekter senaste årens*jämställdhetssatsningar i form av lörordning, cirkulär och olika lörsöksverksamheter har lett till. Det är emellertid svårt att dra säkra några slutsatser då sillermaterialet i llera fall är ofullständigt. Mätperioden är också ganska kort men vissa slutsatser kan man ändå dra. Den /Jarvisa lönejjänzfárelsen visar att männen avancerat en eller flera lönegrader högre än kvinnorna i samma ålder och inom samma yrkesområde. från 1972 till 1979 visar

Iiöneutvecklingen

också att kvinnorna fortfarande dominerar i de lägre lönegraderna och att deras andel i de högre endast Ökat lönegraderna lite.

Förä/draledig/zeløm lör männen har ökat inom vissa

myndigheter, vilket kan tyda en som är ur

på attitvdförändring positiv jämställdhetssynpunkt.

Redovisningen av myndigheternas rekrytering visar att kvinnorna börjat bryta in de mansdominerade medan på yrkena männen i mindre utsträckning brutit in de kvinnodominerade

på

yrkena. Detta sammanhänger sannolikt med att de kvinnliga yrkena är lågstatus- och låglöneyrken som lör männen bara kan ses som ett alternativ till arbetslöshet eller som ett led i den personliga utvecklingen. För kvinnorna innebär emellertid

inbrytningen på de Inansdominerade yrkena en större

valmöjlighet, status och lön.

högre högre Överlag har det emellertid

nyanställts färre än tidigare. Det nuvarande åtstramade, budgetläget inom hela statsförvaltningen att gör många myndigheter inte anser sig kunna annat än för att ersätta nyanställa personal den naturliga avgången. Inom området persona/ulbildniizg har det enligt jämställdhetsredovisningarna skett en ökad satsning inom samtliga lönegrader. I kommittéhandboken anges kommittéväsendets huvuduppgift vara att förbereda till olika regeringens förslag åtgärder på områden. Konzmittéerna skall ta fram fakta, dessa och analysera lägga fram I kommittéerna ofta företrädare

forslag. ingår för

olika politiska partier och för stora Här

intresseorganisationer.

visar i 3 att kvinnornas ökade sammanställningen bilaga deltagande i kommittéer begränsas till i huvudsak som uppgifter biträdande utredningssekreterare. Som ledamöter i kommittéer

48 .Slalislix/çzz u/J/;ggzj/Zer SOU lflålüzllü

inom områden som berör stora delar av befolkningens arbetsoch levnadsförhållaiiden är kvinnodeltagandet mycket lågt ännu

i kommittéer tillsatta under 1978. I fritidskommittén (Bo 1978:1)

arbetade 23 män och en kvinna. Och i 1978 års exempelvis semesterkommitté har 19 män och två kvinnor varit (A 1972:2) engagerade. Andelen kvinnor i styrelser och nämnder har inte ökat statliga nämnvärt under de senaste åren. Det är framför allt genom de

fackligt utsedda personalföreträdarnzi som statliga myndighets-

styrelser tillförts ett antal kvinnor.

SOU l 98mm › .l/_rnr/zlg/Ielnmas _jänLrIä//d/mlirrø/oris/zingar +9

III Effekter

10 Myndigheternas

jämställdhetsredovisningar

Enligt jämställdhetsförordningen skall

statliga myndigheter varje år lämna en till

jämställdhetsredovisning regeringen.

Redovisningen skall innehålla en för

plan myndighetens jämställdhetsarbete och en rapport för de som

åtgärder vidtagits

under året. Dessutom skall lämna om det myndigheten uppgift antal kvinnliga och anställda som manliga under året varit

tjänstlediga för vård av barn, av kvinnor och män fördelningen

på olika tjänster samt hur många av de anställda som i deltagit utbildning under året. Nedan följer en kort av de

sammanfattning redovisningar som

de omkring 200 lämnat till myndigheterna regeringen under åren 1976-1979. har Tidigare sammanställningar gjorts över

myndigheternas jämställdhetsredovisningar av budgetdeparte-

mentet och SPN. är

Sammanställningarna presenterade i två

rapporter: Inför jämställdheten 1978 och SPN nr rapport ll, 1979.

Jämställdhetsgrupper

Inom de flesta har myndigheter en partssammansatt grupp ansvarat

förjämställdhetsfrågorna. Det finns drygt 100 sådana

grupper på central myndighetsnivå och lika många på regional

och lokal nivå. har olika

Grupperna uppgifter och olika status beroende på var i de befinner

organisationen sig. I arbetsmarknadsverket (AMS) t. ex. finns en central jäm-

ställdhetsgrupp som fungerar som och och idégivare påtryckare

med uppgift att föreslå en

årlig jämställdhetsplan och att

utvärdera års Personalenheten

föregående plan. svarar för sekretariatsuppgifter åt gruppen. Inom SCB ligger ansvaret för jämställdhetsfrågorna direkt I

på personalenheten. postverket bedrivs jämställdhetsarbetet i det

huvudsakligen integrerat

personaladministrativa arbetet. Televerket har delegerat ansvaret till de olika

förjämställdhetsfrågorna förvaltningarna

där det finns särskilda

ansvariga handläggare.

UU l98ik2U 50

Attitydförändringar

Jämstälidhetsmiljonen 1 000 000

B RYT

Rörliga arbetsformer

Fiexibel arbetstid

S( )L* 1080:20

il rm/ijg/zelernai* _jäIIIsIäI/(I/ze/sreø/øzrisnirzjgar 5 l

Rekrytering

Förutom de som

uppdrag regeringen initierat i och med de s. k.

”BR\f-lörsöken” och ”F-l8 som beskrivs i

lörsöken”, kapitlet

Rekrytering under avsnittet Ellekter har i myndigheterna många

fall tagit egna initiativ. De har bl. a. försökt

rätta till den sneda

könsfordelningen då de tillsatt handläggartjänster. Vid bl. a.

i

låinsstyrelsen .Älvsborgs län har man påpekat att det redan

innan en vakant

tjänst ledigkungörs noga skall övervägas om den

skall återbesättas i sin form. Eventuellt

gamla kan en omfördelning av

arbetsuppgifterna göras som kan beröra assistenterna på

enheten eller

avdelningen. Flygtekniska forsöksanstzilten och

försvarets materielverk krav

pekar på på personalminskningar

som kan fram en

tvinga omfördelning av arbetsuppgifterna och

att man därmed den redan

utnyttjar befintliga personalen.

För att orsakerna till kvinnornas

kartlägga mindre benägenhet

att söka

högre tjänster har AMS genomfört en enkät bland de

anställda. Där iar framkommit att det bl. a. är

viktigt med

stimulans och stöd från överordnade för att förmå kvinnor att

söka och ta meriterande uppdrag och Men främst tjänster. är det

risken for övertid och som

tjänsteresor hindrar kvinnorna att söka. Riksrevisionsverket i sina

påpekar anställningsannonser

att inte

deltidstjänstgöring utgör något hinder for anställning.

Länsstyrelsen i Stockholms län har i

sittjämställdhetsprogram

sagt sig vilja verka för att möjlighet till nedsatt arbetstid finns

på

alla

befattningsnixråer och att övertid i princip kan elimineras genom rationalisering och av omfordelnixig arbetsuppgifter.

Introduktion

Introduktionsrutiner ses i allmänhet inte som en

särskild

jämstålldhetsâtgärd utan mer som ett

reguljärt personaladmini-

strativt moment. Men en introduktion

dålig missgynnar ofta de lågavlönade grupperna, de som har rutinbetonade arbetsuppgif-

ter och saknar en bred information,

dvs. en stor del av kvinnorna

på arbetsmarknaden.

Endast ett fåtal

myndigheter rapporterar om sina introduk-

tionsrutiner. Förenade fabriksverken har en

introduktionskurs

på två dagar internat. förlagd på Den innehåller ett längre

avsnitt då man informerar om

jämställdhetsfrågor. Inom

tullverket har

jämställdhetsgruppen tagit initiativ till en introduktionsutbildning för vid

expeditionsvaktspersonalen östra tullregionen, vilka tidigare inte hade fått introduktion. någon

S01 1980:20 52 rll_vndig/1ele2rzax jäI)I.Y/ä”(//I(I5fN/OUÃYIIlllgdf

Personalutveckling

att även andra åtgåirdei* än

Det har visat sig personalutvccklande

ökar för I vissa fall

utbildning förutsättningarna _jämställdhet_

har sett åtgärderna som ett led ijämställdhetsmyndigheterna

arbetet och i andra fall har den ordinarie personaladministrativa verksamheten gett jämställdhetseffekter.

Delegering

När det har myndigheterna firamför

gäller personalutveckling allt använt av delegering av arbetsuppgifter. Socialstyrelsens

sig har i samband med en ökande arbetsbörda

informationsbyrå

en omfördelning av arbetsuppgifterna. Kontorspersonalen gjort deltar numera efter viss i redaktionella arbete. utbildning byråns Andra är domstolsverkets försök vid tio

exempel på delegering

med av inskrivningsärenden till domstolstingsrätter delegering biträden samt försök vid i Ljusdal och vid Uppsala tingsrätten universitets tekniska institution. Domstolsverkets försök finns beskrivet i och de två andra

närmare kapitlet Arbetsorganisation försöken finns beskrivna i kapitlet Jämställdhetsmiljonen.

Cirkulationstjänstgöring

dvs. en växling av arbets-

Cirkulationstjänstgöring, systematisk

som ett led i en förekom-

uppgifter planerad personalutveckling,

mer vid och arbetsmarknadsverket. Cirkulebostadsstyrelsen sker mellan det centrala verket och de regionala och ringen lokala enheterna. Vid vattenfall finns en särskild tjänsteman på som cirkulationstjänstgöringen inom

personalbyrån handlägger

verket.

Arbetsrotation

dvs. av mellan flera befatt-

Arbetsrotation, byte arbetsuppgifter

infördes invandrarverkets registerenhet när

ningshavare på

lades över data. Enheten har också delvis

registreringen på

Vid studiemedelsnämnderna en

självstyrande grupper. pågår

med att ”så många som

organisationsutveckling målsättningen

skall kunna utföra de flesta För att

möjligt arbetsuppgifterna”. nå detta mål har biträden och assistenter genomgått

samtliga för handläggning av studiemedelsansökningar. Orgautbildning har inneburit att känner en

nisationsförändringen personalen

större arbetstillfredsställelse och att verksamheten är mindre

känslig för exempelvis sjukfrånvaro.

SOL l98(l:2() .l(rzzø/ig/ze/erurti* _[Zinat/ä//r//zø/.vrøz/rørisvzi/zgar .33

Arbetsutvidgning

Vid statens och statens vägverk provningsaxistalt finns exempel på arbetsutvidgning. Vid Vägverkets har projekteringskontor kvinnlig personal deltagit i fältarbeten, t. ex. av utsättning xräglinje, avvägningar, besiktningar av broar och geotekniska Lindersökningar. Viss har skett utbildning samtidigt för att den kwinnliga personalen skall kunna ta över en del tekniskt arbete. Personalen vid statens provningsanstalts redovisningsgrupp hade tidigare mycket specialiserade arbetsuppgifter. En person arbetade med fakturor, en med tidsrapporter osv. Nu kan hela personalen i stället alla och kan utföra arbetsuppgifter dessa åt olika avdelningar.

Vikariatsystem

AMS har sedan sommaren 1977 en prövat ny form av intresseanmälan för

vikariattjänstgöring, för att ge kontorsper-

sonalen möjlighet att

pröva på handläggaruppgifter. Vid SCB

har man vid en sektion prövat roterande vikariat för sektionschefen, vilket gett alla enheten på möjlighet att få pröva på ehefsskapet.

Personalutbildning

Utbildningen för de anställda planeras ofta av partssammansatta grupper. Ca lOO myndigheter har angett att de har planerad personalutbildning i någon form. I ulbildningsprogrammen anges i många fall också de målen för långsiktiga jämställdhetsarbe- (CI.

Planeringssamta! förekommer vid ca 35 myndigheter. Samtalen kan ske individuellt, i grupp eller enhetsvis. I några myndigheter kallas för planeringssamtalen utbildningssamtal och används för att ta reda på utbildningsbehov och önskemål. Det har framskymtat i

några avjämställdhetsredovisningarna att perso-

nalorganisationerna har haft vissa invändningar mot individuella planeringssamtal. En faktor av betydelse när det gäller utbildning är kurserna: firläggning. Sammanlagt nio myndigheter har att de angett anordnar regionala och lokala kurser (lantbruksstyrelsen, konsumentverket, länsstyrelserna i

Östergötlands-, Kronobergs, Hallands-, Älvsborgs-, Örebro-, Västernorrlands- och Väster-

bottens län.) Av dessa myndigheter har länsstyrelserna i Västerbottens-, Örebro- och län samt Alvsborgs konsumentverket klart att de kurserna angett förlägger till hemorten och på ordinarie arbetstid för att underlätta de anställdas planering

SUl IfWtQU

54 il/[yndig/zelemasjämställd/zei;rødovisningar

med barntillsyn m. m. Den personalutbi/døzing som har varit mest efterfrågad är typ av kurser som

förvaltningsutbildning, personaladministrativa

omfattar bl. a. löne- och traktamcntsbestämmelser och kurser i svenska. Kurser i herednings- och Toredragningstekxiik, argumentationsteknik och sam manträdesteknik har också intresserat framför allt baspersonalen. om har i vissa fall lagts in som avsnitt i Frågor jämställdhet den ordinarie har

personalutbildningen. Några myndigheter

haft särskilda eller kvällar. Bostadsstyrelsen har temadagar använtjämställdhetskommitténs utställning ”Så bor vi i morgon kvinnor och män”. Televerket och AMS har under

-jämställda

en temavecka ordnat diskussioner om i

jämställdhetsfrågor

samband med och teaterföreställning. Flera filmforevisning bl. a. utrikesdepartementet och lanthruksstyrelsen myndigheter har haft ett nummer av som handlat om

personaltidningen

Centralnämnden för fastighetsdata har en bokcirjämställdhet. kel med litteratur som berörjämställdheten. 36 myndigheter har haft studiecirklar varav 17 kring PUN:s materiijämställdhet al. Lantmäteriverket har genomfört kurser i Organisationsutveckoch Deltagarna har varit sammanhåll-

ling personalsamverkan.

na i där alla har

arbetsgrupper personalkategorier ingått. Syftet

varit att i att samtala om hur man kan ge gruppen träning förbättra kommunikation, effektivitet och arbetstillfredsställelse

på arbetsplatsen.

Vattenfallsverket har en kurs speciellt för kvinnor. planerat Syftet är enligt verket att

D kvinnor i att hantera attitydfrågor rörande ge övning

jämställdhet,

E träna kvinnor i att våga hävda sina åsikter och tåla mothugg och kritik, U kvinnornas och låta dem få träna bygga upp självförtroende att klara av både rollen som åsiktsförsvarare och åsiktsangripare.

Sammanfattande kommentar

är av skiftande kvalitet. Några myn- Redovisningarna mycket endast få statistiska data om

digheter rapporterar några

medan andra lämnar för könsfördelning utförliga redogörelser och som man Pa flera

jämställdhetsprogram åtgärder provat.

lett till resultat men

myndigheter harjämställdhetsarbetet goda

det finns stora variationer emellan. Förutsättmyndigheterna

SOU l98t1:2(› ill_ 1›1di_1(/w/rnza.s _jânLsIäI/(I/zøIsnt/ansv:ingar 55

ningarna ärju ibland mycket olika. Karaktären på arbetsuppstorleken gifter, på myndigheter i typ av organisation, tradition och personalens och ledningens är sådant som kan engagemang

ge skilda utgångslägen för myndigheterna.

På en del arbetsplatser kan man nu märka en viss resignation över att jämställdhetsarbetet går för sakta. kan Bedömningen ibland vara riktig men det kan också ha att med att alltför göra stora förväntningar har ställts. Det är viktigt att komma att ihåg de här försöken förjämställdhet i endast har statsförvaltningen i tre år.

pågått drygt

De resultat för jämställdhet som man nu nått skall ses mot denna bakgrund. l det perspektivet harjämställdhetsarbetet på flera områden bra. om de

gått Vetskap särskildajämställdhets-

förordningarna har trängt ut till myndigheterna och _jämställdhetsarbetet planeras och genomförs de flesta centrala

på

myndigheter och vid flera av de större regionala och lokala myndigheterna. Myndigheterna har kunnat använda av de sig

årliga jämställdhetsredovisningarna som planeringsinstru-

ment. Vissa gemensamma faktorer kan utläsas av myndigheternas

redovisningar. De myndigheter där är

jämställdhetsidéerna förankrade hos myndighetens ledning har bättre resultat än de övriga. Det visar sig också att de som har myndigheter

jämställdhetsgrupper har kommit längre med

jämställdhetsarbetet än andra myndigheter. Framför allt beror det att

på

gruppen har kunnat entusiasmera för och

myndigheten frågorna

kommit med nya idéer. Vid de myndigheter där man att angett jämställdhetsarbetet ingår som en integrerad del i det reguljära personalarbetet och att det inte krävs några extra åtgärder för att få ökad jämställdhet visar det sig i flertalet fall att särskilda

åtgärder såsom arbetsutvidgning och inte

personalutbildning har prioriterats. Härav kan man dra slutsatsen att det åtminstone under en krävs extra för att få

övergångsperiod åtgärder igång ett arbete med jämställdhet. Myndigheterna har särskilt använt sig av personalutbildning

och för kvinnor i de

personalutveckling lägre lönegraderna. De

har satsat betydligt mindre bl. a.

på rekryteringsåtgärder

beroende på det hårdare klimat som råder för av nyanställning personal. Resultatet av jämställdhetsarbetet är ofta svårmätbart. Det handlar mycket om att genom ändra

attitydpåverkan på tidigare

invanda könsrollsmönster. Flera myndigheter har att uppgett olika aktiviteter i form av studiecirklar, enkäter och temadagar har lett till att jämställdhetsarbetet inte möts med längre likgiltighet och att förståelsen för innebörden ijämställdhetsarbetet har ökat.

SOL l98flf2ll

11 Jämställdhetsmiljonen

Som nämnts i avsnittet finns sedan Bakgrund budgetåret 1978/79 ett särskilt anslag lör inom vissajämställdhetsåtgårder statsförvaltningen. Eftersom anslaget till en utnyttjades ganska dåligt början beskrev dåvarande statsrådet Nlarianne de närmare YVahIberg

förutsättningarna för att anslaget skulle kunna tas i i ett

anspråk brev den 18 december 1978 som ställdes till verkschefen och som gick till samtliga myndigheter. Vidare hölls under våren 1979 tre presskonferenser för personaltidningar, en i Stockholm, en i Sundsvall och en fick centrala ijönköping. Härigenom samtliga statliga myndigheter och flera länsstyrelser information om bl. a. miljonanslaget. Antalet ansökningar under budgetåret blev totalt 33, av dessa beviljade regeringen l l ansökningar. Den som användes princip vid bedömningen av var för det första att de ansökningarna skulle avse ett försök som skulle kunna effekt ge direkt på jämställdheten. Om försöket föll väl ut skulle lörsöksverksamhe» ten kunna Den andra

permanentas på myndigheten. principen

var att medlen skulle fördelas så olika försök som

på många slags

möjligt, så att de skulle kunna ligga till för en grund bedömning av vilka åtgärder som är effektiva. Nedan följer en kort och av de ll beskrivning utvärdering myndigheter som fick sina under ansökningar beviljade budgetåret 1978/79. under

Samtliga ansökningar budgetåret 1978/79

och hösten 1979 finns sammanställda i 4. bilaga

SPN

SPN har fått medel för att informera de statsanställda om deras möjligheter att få ledigt för att vårda barn. I en broschyr vänder man sig särskilt till männen för att dessa i ökad skall utsträckning utnyttja sin rätt till ledighet.

58 SOL unnar: t/änzslä//d/Ir/srøzifjonøn

Tingsrätten i Ljusdal i Ljusdal fick medel for att köpa skrivmaskiner åt Tingsrätten och för att låta de som saknar utbildning i ämnet tingsnotarierna genomgå maskinskrivningskurs. Motivet för tingsrättens ansökan var att handläggarna i ökad utsträckning skulle göra sina enklare utskrifter själva så att biträdena skulle få en lättnad i sin arbetsbörda och få andra mera utvecklande arbetsuppgifter. En utvärdering visar att juristpersonalen skrivit praktiskt taget alla koncept och enklare skrivelser på maskin sedan skrivmaskinerna anskaffats. De direkta effekter detta fort med sig är att handläggarna har fått större förståelse för biträdcnas arbetsuppgifter. Vidare har både handläggare och biträden fått vissa tidsbesparingar i arbetet. Härigenom har det blivit möjligt att överföra en del kvalificerade arbetsuppgifter från notarierna till biträdena. Sedan biträdena internt fått

på mälavdelningen

utbildning som protokollförare har de varit forordnade som i brottmål under en halv månad.

protokollforare tingsdag per

Detta har inneburit ungefär en arbetsdag med for- och efterarbete. Biträdena har varit mycket intresserade av den nya arbetsuppgiften. Tingsrätten har därför forsatt med denna verksamhet även efter försökstidens utgång.

Uppsala universitet Ett liknande försök har gjorts vid Uppsala universitets tekniska institution som med av en s. k. skönskrivare ville möjlighjälp

göra en rationalisering och omfordelning av arbetsuppgifterna

framför allt for sekreterarnas del. Institutionen förfogar bl. a. över en dator för sin forsknings- och utbildningsverksamhet som har kan dokumentett program for textredigering. Härigenom underlättas med maskinell redigering och automaproduktionen tisk utskrift. Detta har hittills endast kunnat ske i mycket liten omfattning. Ett problem har varit slututskriften, eftersom institutionen har behov då det att växla mellan

speciella gäller

svenskt och grekiskt alfabet i en och samma utskrift. Detta har nu lösts den erhållna skönskrivaren. problem genom Det är framför allt for datateknik som

på avdelningen

skönskrivaren har kommit till användning. Flera handläggare sköter där sina utskrifter från första manuskript till renskrift. Sekreteraren vid den avdelningen utför nu ett minimum av maskinskrivning. Hon har härigenom kunnat börja arbeta med planering, budget och budgetuppföljning.

sot mark-gu jämv/ái//r//iw/.vnzifjuuvil 59

Arbetarskyddsstyrelsen och riksförsäkringsverket Arbetarskyddsstyrelsen och riksförsäkringsverket har fått medel till att planera och genomföra en vidareutbildning av anställda i de lägre lönegraderna för att underlätta en övergång till handläggarkarriären. Utbildningen kan ses som en fortsättning av det s. k. Garnisonenprojektet, en forsöksutbildning som PUN genomförde på uppdrag av regeringen tillsammans med SPN och myndigheterna i kvarteret Garnisonen i Stockholm. PUN har också varit med i uppläggningen av arbetarskyddsstyrelsens och riksförsäkringsverkets utbildningar.

Utgångspunkten för arbela›s/g)tddss0ve/.te›1s utbildning var att

verket hade erhållit s. k. utvecklingstjänster, dvs. ett mellanled mellan kontors- och handläggarkztrriären. 15 av de assistenter som erhållit utvecklingstjänsterna har under våren och hösten 1979 genomgått en l l veckors utbildning på 6 veckor teori och 5 veckor handledd praktik. Utbildningen syftar bl. a. till att ge deltagarna sådana kunskaper som underlättar mellan övergång kontors- och handläggarkarriärerna. Den teoretiska delen av utbildningen har innehållit bl. a. följande ämnen:

samarbete muntlig framställning statistik

EIDDDEJE]

berednings- och Foredragningsteknik utredningsmetodik

budget- och petitafrågor.

Den handledda praktiken har för l/3 av assistenterna ägt rum

på

andra eller institutioner.

statliga myndigheter (Övriga assistenter

har gjort sin praktikperiod den egna arbetsenheten eller

på på

annan enhet inom verket. Arbetarskyddsstyrelsen kommer att under 1980 presentera en utförlig rapport som beskriver planering och genomförande samt erfarenheter av projektet. Vid riksfársåkringsverket en liknande men den

pågår utbildning

är inte kopplad till några tjänster. Utbildningen har 20 deltagare och beräknas vara färdig i slutet av mars 1980. Även riksförsäkringsverket kommer att presentera en utvärdering av projektet när detta är färdigt. Hittills har man varit mycket till positiv utbildningen.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Försvarets forskningsanstalt

(FOA), Statens vägverk

Länsstyrelsen i Älvsborgs län, FOA och statens vägverk har fått

medel för att anlita en konsult- PA-rådet - som genom en enkät till ett urval anställda vid dessa myndigheter skulle kartlägga de

60 _jätnsláil/(l/zelsvnifjonen SOL Imnzzu

anställdas upplevelser av olika förhållanden och zirbetsbetingelser som kan ett hinder eller en förutsättning för (ikad utgöra jämställdhet mellan män och kvinnor i myndigheten. Llndersökningsresultatet skall kunna tjäna som underlag för fiwtsatt planering av åtgärder för att främja _jämställdheten i de tre myndigheterna. Vidare skall resultatet och undcrsökningsmodellen kunna generaliseras så att även andra myndigheter än de tre berörda kan nyttiggöra sig erfarenheter och resultat. En närmare beskrivning av erfarenheterna av detta projekt finns längre fram i denna rapport.

AMS

AMS har fått medel för två projekt som har till syfte att på olika sätt undersöka den egna arbetsorganisationen och försöka komma tillrätta med de eventuella hinder som finns för jämställdhet. Målet med de båda projekten är att efter en sådan kartläggning gemensamt försöka skapa en organisation som alla anställda är nöjda med.

Det ena projektet har bedrivits på lânsarbetsnämndezz i Östergöt-

land. Länsarbetsnämnden började under hösten 1977 i samarbete med SPN ett utvecklingsarbete för att förändra personalledar-

rollen. Efter kartläggningsarbetet var utgångspunkten att personalen själv på ett aktivt sätt skulle försöka komma med förslag till

förbättringar. Vissa arbetsgrupper kom också igång medan andra grupper hade stora svårigheter. Bl. a. tyckte kontorspersonalen att projektet låg en för teoretisk nivå. För att få

på igång

ett arbete med förslag till förbättringar fick länsarbetsnämnden medel för att starta s. k. utvecklingsseminarier. Seminarierna

kom igång under våren 1979. Varje seminarium pågick under en

och en halv dag. De var förlagda till internat för att även kvällstid skulle kunna utnyttjas. Sammanlagt deltog 120 personer. delades i mindre som fram listor

Deltagarna upp grupper tog

med problem och konkreta lösningsförslag. Grupperna träffades sedan för att stämma av varandras problem och lösningar. Seminarierna ledde till en ökad medvetenhet hos all personal om vilka resurser som varje medarbetare representerar. För kontorspersonalen har projektet inneburit större kunskaper om

de egna förutsättningarna, ökad säkerhet och ökade utvecklings-

möjligheter. En hel del konkreta åtgärder har vidtagits eller kommer att vidtas i form av förändrad arbetsorganisation, delegering och en ökad satsning på utbildning för kontorspersonalen inom den lokala personalutbildningen. I Norrköping kan kontorspersonalen delta i kurser i förvaltningskunskap, arbetsmarknadskunskap, informationsteknik, arbetsmarknadsengel-

SOL 1980:20 _[ii›11.sIä//(//1rl.vmifjøneiz Gl

ska och

kundmottagarutbildning.

Det andra projektet som drivits av AMS central! kan beskrivas som ett mellanting mellan och och i utbildning kartläggning går sin huvuddel ut att in och dokumentera hinder som på ringa finns för att inom

åstadkommajämstålldhet den egna arbetsor-

ganisationen. Kartlåggningen har planerats och genomförts av dem som i första hand drabbas av ojämstålldhet, nämligen kvinnor i lägre lönenivåer. Åtta länsarbetsnämnder har i deltagit

projektet, nämligen länsarbetsnämnderna i: Stockholm,jönköping. Kalmar, Karlskrona, Malmö, Göteborg, Härnösand,

Umeå samt dessutom Y-enheten inom AMS. Projektet delades in i tre etapper. Den första var en etappen central utbildningsdel där två från länsarbetspersoner varje nämnd utbildades i att arbeta i grupp, alt fungera som ledare för arbetsgrupp, att göra en undersökning och att redovisa sina resultat. Efter den centrala handledarkursen har man haft lokala arbetscirklar omfattande mellan 7-8 personer. Dessa cirklar har fungerat som avstämningsmöten där man diskuterat vilka problem man har vilka metoder man skall uppmärksammat, utnyttja, hur man skall fördela arbetsuppgifterna sinsemellan och hur man skall dokumentera det man kommit fram till. För det lokala arbetet har man 14 veckor. För sammandisponerat träden, undersökningar m. m. har man kunnat utnyttja en halv dag per person och vecka. Den var en central tredje etappen avstämning och redovisning som skedde under två och en halv dag. Varje länsarbetsnämnd fick välja två till representanter sammmankomsten. Vid denna sammankomst diskuterades erfarenheter och av den lokala upplevelser verksamheten, rapporter och faktiska resultat som kommit fram under kartläggningen och hur man skulle vidare med resultaten. Vad som

gå

sedan återstod var att de lokala skulle informearbetsgrupperna ra om sitt arbete

på ”hemmaplan”.

Resultaten av redovisas i en

undersökningarna slutrapport

under 1980. Det resultat man hittills har kunnat se har framför allt varit att deltagarna lärt att att hantera sig våga yttra sig, olika undersökningsinstrument och att de en upplevt gruppsolidaritet och en ökad medvetenhet om sin egen grupps villkor.

Hundskolan

Två myndigheter har fätt medel för s.k. egna brytförsök nämligen statens hundskola och lantmäteriverket. Statens hundskola, som tidigare var försvarets hundskola dresserar bl. a. ledarhundar för synskadade, narkotikahundar för användning inom tullen, polishundar och vakthundar. Hittills har skolan

62 _/áimslái/ld/zelrnziljotmz sot 1512:0921)

bara haft manliga dressörer. l)essa har antingen kommit från försvaret där de utbildats till att dressera och föra minhundzIr eller gått den långa vågen och börjat som hundskötare vid hundskolan. Skolan har inte haft någon utbildning för dressörer tidigare utan dressörerna har lärts upp under arbetets gång. Hundskolan fick pengar for att skapa en dressåirutbildning för kvinnliga dressörer. Fem flickor med om hundar goda kunskaper togs ut bland 80 sökande till denna utbildning. Utbildningen var färdig ijanuari 1980 och då fick tre av de fem flickorna en anställning. De båda övriga anställs eventuellt senare. Hittills har försöket slagit mycket väl ut. Till en början fanns det ett visst motstånd hos de manliga (lressörerna men detta försvann ganska snart när det visade sig att flickorna mycket väl klarade av hundarna.

Lantmäteriverket

Lantmäteriverket fick medel for att ordna en for utbildning kvinnliga kartritare i s. k. med fältstudier samt

bildtolkning faltrekognosering. Kartritningspersonalen vid lantmäteriverket

(kartritningsbitråden och första ritare), som till 98 °/o består av kvinnor, har hittills helt stått utanför

arbetsuppgiften faltrekog-

nosering för ekonomisk och topografisk kartläggning. Därigenom har de också indirekt varit förhindrade att få sådana arbetsledande befattningar där krävs i

kunskaper faltrekognose-

ring. Syftet med utbildningen har alltså varit dels att kartritningspersonalen skulle få sitt arbetsområde breddat till att omfatta hela och dels att

kartläggningsprocessen öppna möjlig-

heterna for avancemang till arbetsledande som befattningar hittills helt varit förbehållna manlig personal. Hittills har fyra kurser i ordnats och en kurs i

bildtolkning

fältrekognosering. Vid kurserna i har 54 kartriflygbildtolkning tare vid ekonomiska och enheterna topografiska deltagit. Kurserna har omfattat ca 35 timmar teori och övningar i lektionssal samt ca 10 timmar i fält. Dessa

tillämpningsövningar

kurser har varit nödvändiga för att sedan kunna fortsätta kursen i faltrekognosering. I har kartrit-

fältrekognoseringskursen sju

ningsbiträden deltagit, som tidigare gått kursen i bildtolkning. Kursen omfattade totalt 175 timmar fördelade 90 timmar i

på

lektionssal och 85 timmar i falt. De sju kartritningsbitrâden som deltagit i har redan under ca två

faltrekognoseringsutbildningen månader provat på rekognosering i är

produktionen. Samtliga intresserade av fortsatt fältarbete. De effekter haft hittills år

utbildningen följande.

SOL 1smr›;2t› _/ämslä/lz//zr/.xnzifju/ze/z 63

D Flera av rekognosörerna vill ha en kortare fältarl)ets|)eriocl anpassad till barnens sommarlov. Rekryteringen av rekognosörer bland kartritningsbitrêidena kan underlätta detta önskemål. D Kurserna i bildtolkning har även visat att sig ge en god grund bygga på för andra kurser t. ex. den i gränsöverlöring, vilket leder till ökade kunskaper efter genomgången utbildning och bättre möjligheter att delta i fler arbetsmoment. D bedöms ha de hinder som Utbildningsinsatseii undanröjt nämnts ovan för att kunna söka vissa arbetsledande befattningar. D vid lantmäteriverket Pågående organisationsförändring (från funktions- mot jaroduktinriktad organisation) är i sig jämställdhetsfrämjande. Utbildningen är en förutsättning för denna organisationsförändring.

Sammanfattande kommentarer

De projekt som fick medel från under miljonanslaget budgetåret 1978/79 handlade sammanfattningsvis om för kvinutbildning nor i kontorskarriären för att en till möjliggöra Övergång handläggarkarriären, försök med utbildning och av rekrytering kvinnor till mansdominerade s. k. undersökyrken brytförsök, ning och försök till förbättringar av den egna arbetsorganisationen, försök att med tekniska åstadkomma omfördelhjälpmedel ning av arbetet till fördel för och försök att kontorspersonalen med hjälp av information och en enkät till

påverka attityderna

fördel för en ökad jämställdhet. De resultat som hittills har kommit fram har i stort sett visat att de metoder som är prövats verkningsfulla ijämställdhetsarbetet. De myndigheter som fått medel under hösten 1979 har satsat dessa på liknande projekt. Lantmäteriverket har fått ytterligare medel för att kunna fullfölja sitt och projekt. Skolöverstvrelsen

utrikesdepartementet har fått medel för att olika sätt med på hjälp av föreläsningar, seminarier och de

rollspel påverka anställdas attityder. Länsstyrelsen i Västernorrlands län har fått medel för ett projekt liknande det vid länsarbetsnämnden i

Östergötland. Länsstyrelsen i Blekinge har fått medel för ett

utbildningsprojekt som skall ge anställda i de lägre lönegraderna

mera ansvarsfulla och vidgade arbetsuppgifter.

Variationsmöjligheterna är inte så stora. De projekt som

hittills fått medel förefaller täcka det som finns vad gäller nya

vägar förjämställdhetsarbetet. Projekten har visat på ett antal

metoder att ökajämställdheten som bör kunna användas också av andra myndigheter.

SUU lflfällüfl

12 Värderingar

av

regelsystemet

Lo/m llPJ/er/zä/l-(ii.t.se/5.s*0›z. universitetslektor vid den juridiska institutioner] vid Lunds fick under universitet, hösten 1979 i uppdrag att kritiskt granska om det finns eller dold någon öppen könsrelateriiig i den författnings- och som rör ;tvtalsreglering suttligt anställda. Med en kåinsrelztterad menas en regel regel .som direkt vänder till det ena eller det andra sig könet. Hon har

gâitt igenom de författningar som finns i Författ-

publikationen ningar om statligt reglerade tjänster (FST 1978/79). Dessutom har hon undersökt Allmänt avlönixigsavtal (AST) med arbetsgivarnyckel, anvisningar och specialbestämmelser samt .Åvlåiningsavtal för R-tiänstemän (AST-R). I detta avsnitt relateras i huvuddrag lVesterhäll-Gisselssons resultat och från synpunkter Lindersökxiingen.

Sammanfattningsvis konstateras att den teknik som har

zinvänts för de flesta av de m. m. som lagar studerats i undersökningen är föga lämpade för att åstadkomma kvinnovänliga reformeri arbetslivet. För att stärka kvinnornas ställning och inflytande i samhället krävs att man vidtar andra och (tflektivare åtgärder. Exempel på sådana är direkt lagstiftning om inom olika

kvinnokxtotttring sektorer och på olika nivåer i

arbetslivet, åtgärder som gör det lättare att arbeta när man har

barn, arbetstidsförkortning och en allmän av arbets-

skärpning

tidslzigstiftningexi (inget övertidsarbete o. clyl.).

Materialet år indelat i tre olika av grupper regler.

Öppet

1. könsrelaterade

regler

Med könsrelaterade menas i detta öppet regler sammanhang regler som formellt särbehandlar könen. Dessa kan vara regler antingen positivt eller negativt särbehandlande. Ett exempel på en öppet könsrelaterad är att en kvinna har rätt att amma regel sitt barn på arbetstid. Förutom denna finns det bara regel några få öppet könsrelaterade som kan bli aktuella för statsanregler

S01 1980:20 Värderingar m; ;^g|gg/3_15g[e;)1p[

ställda. Det är reglerna i lagen om allmän lörsäkring rörande änkepension 1-4 samt vissa rörznitle löräldra- (8 kap. regler penning (4 kap. 2 2 st.) ”Moder har rätt till löräldrapenning tidigast från och med den sextionde (lagen före den beräknade tidpunkten för barnets lödelse och 8 § 2 st. “Rätt till Föräldrapenning enligt första stycket tillkommer även fader som för biträde i hemmet eller för vård av barn zivstär från Förvärvsarbete i samband med barns lödelse”. Även lag (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m. m. innehåller en öppet könsrelaterad bestämmelse i 4 § 2 st. Kvinnlig arbetstagare har vidare rätt till hel ledighet isamband med barns födelse under minst sex veckor före den beräknade tidpunkten lör nedkomsten och sex veckor efter nedkomsten.

2. Jämställdhetsregler

_Iämställdhetsregler är en speciell typ av öppet könsrelttteraai regler som direkt behandlar _jämställdheten mellan könen Exempel är regeringsformen 2:16, Förordningen omjämställdhez mellan kvinnor och män i statlig tjänst och lagen om jämställd het mellan kvinnor och män i arbetslivet. Kännetecknande för de författningar som lIIIIClIållCI _jänr ställdhetsregler är att de uppmanar exempelvis de statliga att verka förjämställdhet mellan kvinnliga och myndigheterna manliga anställda. I sig är jämställdhetsbegreppet ett tomt begrepp. För att det skall få en mening måste det delinieras. Begreppet är uppbyggt av skiftande våirderingskriterier som växlar från tid till annan och från ett rättsligt område till ett annat. Vad som vid en tidpunkt och i ett sammanhang kan som kriterium mellan könen iir vid en

uppfattas påjämställdhet

annan tidpunkt definitivt inte att uppfatta som sådant. Å

3. Formellt könsneutrala författnings- och

avtalsregler

Formellt könsneutrala regler, är det stora flertalet regler. Vid en närmare kan det visa att flera av dessa regler i undersökning sig, praktiken särbehandlar könen.

SOL Intrum l?i›^(/rri›rr((zr m rqger/.gixv/enzel 67

Anställning och inrättande av tjänster

Regeringsformen

l den nya regeringsformen ll kap. 9 stadgas: ”Vid tillsättning av statlig tjänst skall avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och Av förarbetena till skicklighet”. regeringsformen framgår att även andra än sakliga grunder förtjänst och skicklighet får räknas vid av Även tillsättning statlig tjänst. arbetsmarknads- och kan

lokaliseringspolitiska hänsyn beak-

tas.

Det finns inte något som hindrar att statsmakterna slår fast att man skall efterstäva en relativt av män jämn fördelning och kvinnor på olika För att

befattningar. uppnå detta skulle man vid

sidan av och

begreppen förtjänst skicklighet kunna in

jämställdheten som en saklig grund. Det finns för närvarande om hur man inga anvisningar skall tolka

begreppen ”förtjänst” och ”skicklighet”. Detta poängte-

rades också uttryckligt i om Kvinnor i utredningen statlig tjänst (SOU 1975:43) på s. 60 f. och s. 207 ff. Rent allmänt tycks gälla att man i de högre lönegraderna tar större hänsyn till skickligheten medan antal mer i de tjänsteår betyder lägre lönegraderna. I många fall bedömer man efter den skickligheten lönegrad som den anställde har.

Ju högre lönegrad desto mer skicklig anses

man vara. Denna då inte endast

skicklighet gäller de arbetsupp-

gifter man utför. Även när man söker andra

befattningar med

helt andra har den

arbetsuppgifter högre lönegraden betydelse.

Man anses i fall mer

många kvalificerad än den person som

sysslat med liknande enheten i men som har en uppgifter på fråga lägre lönegrad. Av vikt är att diskutera

begreppet skicklighet utifrån de krav

som ställs på och viss teoretisk

utbildning kompetens. Lång

kontorserfarenhet och god kännedom om arbete myndigheternas bör i vissa fall väl

mycket kunnajämställas med viss teoretisk kompetens. Tjänstledighet under vissa för av

perioder tillsyn minderåriga barn, bör tillmätas värde vid av

bedömning vederbörandes förtjänst och skicklighet.

När det gäller som är dominerade

befattningar av ettdera

könet bör det vara av värde att såväl mäns som kvinnors erfarenheter finns alla funktioner representerade på och nivåer inom en myndighet. Detta bör kunna ta myndigheterna hänsyn till vid

tjänstetillsättningar.

Om övertid har for befordran betydelse är detta en faktor som - med

den fördelning av hemarbetet som fortfarande finns i

flertalet -

familjer missgynnar kvinnor. Det är därför angeläget

%

$( N Wltli? 68 Värderingar av Mtid-EIwlemv/

att en sökandes att arheta övertid inte hör tillmåittts möjligheter betydelse vid tjiinstetillsiittningar. Det är oekså viktigt att kvinnor som varit hemma oeh passat barn under den tid man har riitt till (I-avdrag inte skall komma i sämre läge än mannen.

.ltlerilziärderingq/örorrlnhçgerz .SFS l .978s (il

l 3 av lorordningen om tillgodoråiknaiiele av tid Rör lfiriilelravid tillsättning av statligt reglerad tjiinst stadgas att ledighet tiden rm- loriildraledigliet räknas sökande till godo som lörtjiiiist.

“i den mån det kan ske med hiinsvtt till vad arhetsuppgilterna i

krä\et. iir om inte den (“ll(l2l(l(* satsen ger tjänsten Frågan arbetsgivaren vissa möjligheter att gömma sig hakotnargumenten, att iir sz°1dana att ledigheten inte kan la arhetsuppgilterna tillgodoriikiras.

Om SFS 197-1: 1006

placeringsfårordnirzgezz

Aven i horde det linnas lör

omplaeeringslöix)rdningen utrvnnnt*

_jämställdhetsaspekter av olika slag som _jåitnnare kåinslfiirlelning Ökade hef(›r(lri11gsrni›jligheter lör kvinnor

på arbetsmarknaden,

m. m.

Cirkulär! om I975:.›2(i

praktikljänxlgörirqg

I cirkuläret om hos statsmvndighetertia

praktiktjåinstgöring

borde också kunna läggas. Olita iir det

jämställdltetsztsjuekten

kvinnor som har svårigheter att vinna inträde på arl›etsrnarknaden dålig utbildning. långvarigt hemarhett* m. m. 19631 p. g. a.

dessa kvinnor skulle Ökade möjligheter till praktiktjåinstgoriirg

det lättare För dem att lå arbete i liainti(len. göra I cirkuläret framhålls att studerande, som söker praktik oeh för vilken praktiktjänstgöringen ingår som ett obligatoriskt led i utbildningen får anställas med lörtur framför andra praktiksökande med likvärdiga meriter. En sådan lörttlr skulle även kunna den som (vård av nrinderftrigzt barn ges till p. g. a. hemarbete eller annan nära har sämre möjligheter än andra att anhörig) etablera sig på arbetsmarknaden.

Uppsägning om anställningsskydd SFS 1974:12 Lagen En lag av stort intresse är lagen om anställningsskvdcl. Lagens 22§ behandlar turordning vid uppsägning och permittering.

sol I›H4›:2r› liirz/vriizjgai m ›z{ge/.s_1t›1r»ze/ 69

Den sammanlagda anståillningstiden bestätnhosarbetsgivaren mer arbetstagarnas plats i med turordningen. .Årbetstagare låingre zinståillningsticl har företräde fiamfiii med arbetstagare kortare ;tnståillningstid. Vid lika anställningstid ger håigre levnadsålder företräde. Dessa regler kan ibland slå för eftersom de negativt kvinnor, många gånger har en kortare zmståillningstid än man. l konkurrens med männen alltså kvinnorna sämre till vid ligger uppsåigning eller permittering och vid Eftersom återanställning. många kvinnor inte hunnit bli lika fast förankra(le arbetspå marknaden som männen. kan åiven kraven 12 månaders på anställning under de två Senaste åren en del missgvnna kvinnor. Strukturföråindringarna inom näringslivet under de senaste decennierna har medfört att arbetslösheten bland arbetstagare med s. k. zirbetshinder ökat. Många kvinnor har arbetshinder av olika såsom slag, ingen eller liten arbetserfarenhet,

dålig utbildning, långvarig arbets-

löshet, ingen lmrntillsytn m. m. Lagstiftningen om anställningsskydd förutsätter därRir en kompletterande om lagstiftning anställningsfrärnjande åtgärder.

Främjandelagen SFS 1974: 13

Syftet med lagen om är att anställningsfrämjande åtgärder främja sysselsättningen för de som har grupper speciella

svtårigheter. Detta skall ske bl. a. genom att och

arbetsplatsen

arbetsuppgifterna skall utformas med större till de

hänsyn arbetssåikzindes olika förutsättningar. AMS bättre Lagen ger möjligheter att föra in i och

arbetsmarknadspolitiken företagen

medverka till ett effektivare för de anställda. zmställningsskydd Också liinsarbetsnåimncler och får fackliga organisationer inflytande (iver personalpolitiken i företagen (12 I en till om mot promemoria frågan lagstiftning könsdiskriminering (DSJu 1975:7) har främjandelagen berörts. I promemorian framhölls att genom den form har torde det finnas lagen möjligheter att behandla såväl männens som kvinnornas situation inom de s. k.

på arbetsplatsen anpassningsgrupperna.

Det borde alltså vara att inom möjligt lagens ram göra insatser för kvinnorna. Enligt lagen skallju en person med att svårigheter behålla eller erhålla ett arbete få har

hjälp. Kvinnofrågan

emellertid inte utifrån denna drivits med större lag något engagemang och intresse.

70 SOL lfifillüU Váirderiizgrar az iegrl.ginrlw›zzl

Arbetsmiljön i vidsträckt bemärkelse

Arbetsmiljölagen SFS 1977:1160

trädde i kraft den l 1978 och ersatte Arbetsmiljölagen juli Ijämställdhetens intresse har alla skyddsarbetarskvddslagen. som formellt särbehandlade kvinnan försvunnit ur regler Den enda som finns kvar är den kvinnospelagstiftningen. regel cifika att en kvinna har rätt att amma sitt barn på regeln arbetstid om denna särlagstiftning primärt är positiv (4z4). Även för kvinnan, har man menat att de sekundära följdriktningarna av en sådan ändå är negativ just grund av

skyddslagstiftning på

det faktum att den särbehandlar kvinnor. Även den nya lagen skall och kvinnans foster det som behövs men i ge kvinnan skydd stället för att detta har man överlämnat till öppet lagreglera att utfärda anvisningar, föreskriva särarbetarskyrddsstyrelsen skilda villkor oCh/ellcr meddela förbud. Men med den konstruktion som fått, nämligen att utgöra en ramlag, arbetsmiljölagen det en stor fara ur synvinkel. Dels kommer ligger kvinnorättslig trätt i kraft det att dröja ett par år efter det att arbetsmiljölagen innan har utfärdat sådana arbetarskyddsstyrelsen (7 kap.)

och det kan bli en period som är ”tom” på skydd.

anvisningar Dels kommer effektivitet att vara beroende av med vilken lagens i spetsen kraft de med har fackliga organen skyddsombuden verkat. Kvinnornas i fackföreningar och

dåliga representation

kan med-

föreningarnas dåligt utveckladejämställdhetsintresse

föra att önskemål om utformningen av arbetskvinnospecifika har relativt små att vinna gehör. Med den miljön möjligheter nuvarande mansdominansen inom alla beslutande organ fungerar konstruktionen ramlag, plus sedermera utfärdade anvisningar o. som en för kvinnovänliga reformer inom (avtal dyl.) spärr arbetsmiljön.

Medbestämmandelagen SFS 1976:580

är liksom arbetsmiljölagen en ramlag, Medbestämmandelagen som förutsätter att arbetsmarknadens träffar kollektivavparter

tal om medbestämmande Lagen bygger på en på arbetsplatsen.

och inarbetade förhandlingsordningar. hög facklig anslutning har framhållits såsom ett komple- Medbestämmandelagen ment till en arbetsmarknaden, eftersom lag omjämställdhet på det kan indirekt mot könsdiskriminering i sägas ge ett skydd arbetslivet. Men detta får man bara om man använder skydd medbestämmanderätten till att försöka åstadkomma jämställdhet mellan kvinnor och män Det finns dock risk

på arbetsplatsen.

för viss ”kollision” mellan medbestämmandelagen och jäm-

SUl 1980:20 lärø/øri/zggrtr m rzjgr/.gixsleme/ 7l

ställdhetslörslaget. Eftersom jämställdheten är så outvecklad inom den fackliga rörelsen är det emellertid föga sannolikt att _jämställdhetskravttt kommer att drivas med någon särskild kraft från fackligt håll. Kvinnoreprtésentationen inom faekföreningsrörelsen är ju utomordentligt alla nivåer. låg på En rad fackliga initiativ för att förbättra den kvinnodåliga represei1tati(›11en har dock tagits under de sista åren, t. ex.

_jämställdhetsprogram, familjepolitiska program, studiecirklar,

särskilda kvinnokontaktombud m. m. Eftersom MBLzs betydelse för förbättringar av kvinnans situation arbetsmarknaden på

helt beror på fackföreningarnas kraft att driva denna fråga är

kvinnornas engagemang i fackföreningarna livsviktigt för framgång.

Arbetsuppgifter I allmänna verksladgarz SFS 1965:600 stadgas bl. a. att ett ärende inte bör handläggas av mera kvalificerad än ärendet personal kräver. För att förbättra kvinnornas situation spelar arbetsorganisationer och de personalutvecklande åtgärderna stor roll. Det är viktigt att handläggningsrutinerna inte blir så stelbenta och slentrianmässiga, att de anställda som fullgör av arbetsuppgifter utredande och beredande slag också får överta handläggningen på eget ansvar. Vidare bör man bedöma om handläggande arbetsuppgifter kan överföras till befattningar i assistent- och kontorskarriären. Det rådande lönesystemet bidrar delvis till att konservera skillnader mellan olika befattningar genom bindrutinbetonade - omväxlande ningen arbetsuppgifter låg lön, - lön.

arbetsuppgifter hög

Semester

Den nya semexterlagen SFS 1977:480 innebär att semestern förlängs från fyra till fem veckor, och att man får rätt till semesterledighet redan under det forsta anställningsåret. Från kvinnohåll hade gjorts gällande att 6-timmars arbetsdag borde prioriteras framför en extra semestervecka. Så blev det alltså inte och lagen har av vissa uppfattats som ett tillmötesgående gentemot den manligt dominerande arbetsmarknaden. Lön under semestern får man iden mån man har tjänat in den. Semesterlönen är 12 °/o av den inkomst man har haft av anställningen under det s. k. intjänadeåret. Som intjänandeår räknas tiden l april det ena året till 31 mars det nästa året. Därigenom får man med lönehöjningar under det första

72 sot 19:40:21! Värderingar m* rege/.gtxi/eirze/

kvartalet av det år då man tar semestern. Semesterliin räknas på all lön man har haft under intjåinztnrleåret. Detta iir en bestämmelse Semesterliiiieii är alltså inte som gynnar kvinnor. beroende av hur länge kvinnan varit zinstiilld. oeh inte längre heller om hon har arbetat ett visst antal dagar. Det betyder framför allt, en för de deltidsanståilldzi kvinnorna. De förbättring får också betald semester tidigare nu. nyanställda Rätten att in semester vid sjukdom och annan lrånvaro tjäna har ökats. Man kan in semesterlön vid sjukdom. arbetstjäna skada och Också vid löräldralecligliet kan man studieledighet. in semesterlön. Detta kvinnorna speciellt eftersom tjäna gynnar det fortfarande till övervägande delen är kvinnor som ju använder sig av denna ledighet.

Arbetstider

om rätt till ledig/zetför vård av barn m. m. 1978:410 innebar att Lagen en förälder kan få till dess att barnet blir l 1/2 år och helledigt därefter en av arbetstiden till 3/4 av normal arbetstid förkortning till dess barnet 8 år eller gått ut första skolåret. Den fyllt förkortade arbetstiden får betalas av föräldern själv. De argument som anförts mot en sådan reform har betydelse ur Det troliga är att reformen kommer att kvinnorättslig synvinkel. få konsekvenser för kvinnorna och ytterligare lörsvåra negativa

deras ställning på arbetsmarknaden.

Försäkringar

I statens gru ppli försäkring 1962 698 fi nns några Reglemente! angående zg bestämmelser som är av särskild betydelse lör vissa grupper av kvinnor, nämligen de med kort deltidsarbete. I 7 § stadgas att en deltidsanställd som anställts för att arbeta mindre arbetstagare än 8 tim./vecka inte omfattas av denna försäkring Linder de dagar som hon (han) inte utför arbete. I vissa fall kan dock en deltidsanställd bli delaktig i försäkringen. Förutsättningen är då att hon även har en annan anställning som inte grundar (han) försäkringsskydd enligt reglementet och att den sammanlagda anställningstiden är minst 8 tim./veeka. Försäkringsskyddet gäller två år (104 veckor) efter det att anställningen upphörde om arbetstagaren då är arbetslös (eller så länge arbetstagaren är arbetslös dvs. max 2 år) (ll §). Förutsättningen för försäkringsskvdd är, att hon (han) söker arbete eller omskolar sig. Genom ett intyg från arbetslörmedling eller en erkänd arbetslöshetskassa skall det styrkas. att den arbetslösa kvinnan (mannen) stått till den zillmännzi arbets-

S01 1111111520 73 lFirz/uriz/_gz/r u. It_§'I'/A_'IES'I('III('/

11121rkn21dens lÖrl(›g2111(Ie. Detta ”stö12111cle” 11ttrvekss2i11 innebiir 2111 kvinnan (11121nnen) sk21ll vara olör|1i11dr21d 2111 121 arbete. Villkoret olfirliiinlrzul 2111 121 21rbete i lagen om 21rbe1sIÖsI1e1slörsiikri11g innebär som allman regel. 2111 kvinnan skall kunna 121 arbete varje dag. som hon söker ersâittniiig lör. Hon sk21ll ocksa vara beredd 2111 arbeta minst 3 tin1m21r per 21rbetsdag eller s21n1n121nl21gt l7 timmar i veekan. 1361 en kvinna med små barn som hon inte kan ordna |)ar11on1sorge11 lör2irdet121 ett villkor som slår negativt mot henne. Hon åirju inte Rirhindrad 2111 21eeepter21 ett erbjudet arbete oeh får alltså inte någon kassaersiittiiing. l och med det l2°1rl1on minskade ekonomiska miiiligheter att betala barnpassning oeh därmed ännu svårare 2111 uppllvll21 villkoret. Den onda eirkeln iir sluten. Positivt lör kvinnan iir bestämmelserna i 10 i reglemen1e121t1 Rirsåikriiigsskvddet består trots lrånv21ro hån arbetet av olika anledningzn* l)l. 21. havandeskap eller barnsbörd.

Tjänstledighet I rirkztlâirøl om (järn/ledighet med (J-azv/rzrg 19703788 fr21111l12°1lles. att vid tjänstledighet utgår lö11 l) utan avdrag 2) med sjukavdrag 3) med ;Å-avdrag 4-) med B-avdrag eller 5) med (I-avdrag. Under tjänstledighet med (I-avdrag avstår tjänstemannen l1el21 sin lön. liiâinstledighetstiden lår dock tillgodor2°ik1121s lör uppllvtt11ing21ri löneklass eller ålderstilläggsklass. lijänstledigheten med (lavdrag kan under vissa lörutsättning21r bytas ut mot ledighet lör sjukdom eller barnsbörd. Tjänstledigl1etstid n1e(l (l-avdrag tillgodoräknas vanligtvis inte lör tjåinsteårslnvriikni11g i pensionshäiiseeiicle. Rätten till eller bibehål- 2°1lders-, sjuk- familjepension les dock. I AST § 10 mom. 2 under rubriken .ll/infinna beslämnze/svr om azr/äniiig lniiilörs extra tjänsteman till antingen liirinftnsgrttpp A eller B. Till B lüinlörs

lörmånsgrupp lörmånsgrurq) nv21nståillcl21

statstjiiiistemåin under de lörsta sex månaderna. Dåirelter övergår de automatiskt till A. Dessa båda

lörmfiiisgrupp Rirmånsgrupper behandlas olika i samband med löneavclrag på

grund av tjänstledighet. De orsaker till tjanstledighet som iir mest intressanta För _jämställdheten är tiåinstledighet vid sjukdom. barns födelse och enskilda 2111gel2igenl1e1er som 1. ex.

studier, tillsvn av barn som inte l121rlvllt l0år.11iir21111121n person

inte kan anlitas och vård av barn lör vilken särskild [Eiriildrapenning betalas ut. För en extra tjiinstenian i B som

liirnifâiisgrupi) galler

l111v11dregel (i-avdrag vid tiåitistledighet. \e(lerl)r›r2111(le har inte rätt till sjuklön. Siukpenning eller lörâildrapenning betalas

7-l lYiIV/øri/zgtzu m røjge/szxslwøzv/ .\()l Wtmzm

iståillet ut li*z°tii Vid orsakad av lörsäkritigskassati. sjukdom arbetsskada utbetalas sjukpenning liån till en lörsiikringskassati anståilld inom B utan

lörmånsgrttpj) något arbetsskadetillåigg.

En tjänstetnati. som inte är extra i B

tjänsteman lörtnånsgrttpp

får (låiremot lön utan avdrag om hon (han) iir anställd. statligt Om hon (han) har sådan som AST iir icke-statlig anställning tillåitnpligt på (t. ex. en låraranstâillning) får hon (han) sjukpenning och i vissa fall arlwtsskadetilliigg. För att ha rått till 32 skall föråildern föräldrapenning, kit/dag. ha varit inskriven hos under minst l80 försäkringskassan dagari följd närmast före barnets födelse eller den beräknade förlossningen. Den som har högre än 32 kr. kan få en sjukpenning

föräldrapenning som är lika stor som sjukpenningen. Kravet är

då. att föräldern under minst 270 i före barnets dagar följd födelse eller den beräknade förlossningen har varit till berättigad en sjukpenning som (överskrider 32 ktx/dag. För att fadern skall få

högre Föräldrapenning än 32 kr. lindras att också modern har

rätt till minst 33 kr. i Om modern har sjukpenning. lägre sjukpenning än 33 kr. men på grund av eller liknande sjukdom inte kan ta vård om barnet kan fadern ändå få den högre löräldrapenningen. Vad får en dylik regel för konsekvenser? att _]o, givetvis kvinnan ensam får ta hand om barnet. Detta också vara verkaeju det som åsyftas med Är kvinnan hemarbetande eller kort regeln. deltidsarbetande iir det inte mer än att hon tar hand om rimligt barnet. En tjänsteman, som inte är extra i

tjänsteman förmånsgrupp

B, kan i vissa fall vid tjåinstledighet för av barn som inte tillsyn har fyllt tio år få [än mer! En sådan rätt till Ii-aztdragg. B-avdrztg (Ca 30 % av lönen) har inte en extra i B

tjänsteman förmånsgrupp

utan där gäller alltid l)et

(l-avdrag (utan föräldrapenning).

låmpligaste vore givetvis att även denna kategori tjänstemän hade rått till B-avdrag. När det gäller att bevilja ledighet med för studier l)ör B-avdrag man prioritera ansökningar från de scm har personalgrupper små möjligheter till och inom

vidareutbildning vidareutveckling

myndigheten. Vidare bör sådan som direkt leier till utbildning en inbrytning ett som domineras av kvinnor

på yrkesområde

eller män, betraktas som från och angelägen tjänstesynptlnkt därför medföra ledighet med B-avdrag. l)etta av påpekades utredningen Kvinnor i statlig är fortfarande tjänst. Påpekzmdena ltögaktuella och kan ytterligare utvecklas

i_jiimstiilldhetssytftex

De kvinnor (man) som tillhör B får alltid

förmånsgrupj)

vidkännas (J-avdrag i situationer som de ovan beskrivna. Dessa tjänstemän borde ha rätt till med under tjänstledighet B-avdrag

SOU musen llirr/rrilz_gtlr m ›z*_ge/.\_›2sle›zIe/75

samma som êivrigzt tjänstemän. Semesterns förutsättningar beror vilken lörmånsgrupp, lönetarillklztss och lönegrad

längd på

en tillhör. l och med det innehåller beståirnmelserna tjänsteman om semesterns låingd en dold könsrelzttering. om löneklass/Jlarerirtg (l2§ 4 mom. d och l) med Reglerna till annan kan i vissa fall slå negativt lör (le kvinnor* hänsyn tjänst som arbetat kortare tid än halvtid. Även de kvinnor berörs som t. ex. av barnomsorg inte innehalt statligt reglerad på grund avsedd För minst 40 °/o av heltidstjänstgöring de senaste tjänst sex åren. När dessa kvinnor (män) tillträder en tjänst i en ny med flera löneklasser, tar man inte någon hänsyn till lönegrzid den när man bestämmer löneklass.

tidigare tjänstgöringen

Kortare deltid än 40 % av heltidstjänstgöring bedöms olörniâinäven i ller (se 12 a § 2 mom. och 3 mom. d) och ligt sammanhang 2 mom. b), samt 13 a§ 3 mom. c) och e). e), l3§

SUl lTllltIIZII x) \l

Arbetsorgañisation

l detta kapitel redovisas ett antal som ttppdrztg regeringen gav till olika instanser lör att unelersiika vilka laktoret som kunde tankas hindra eller liiintiajiitnstiilltlheten i arbetssituationen vid de statliga mvndigheternzt. Statskonsttlt belyser i en rapport hur organisationens tttli›rtiitiitig kan paverkei_iiimstiilldheien. lnge \\idlnnd vid Institutet lör ()rganisationsutveekling ll*() .-\B berör bl. a. i sin rapport skillnaderna mellan manliga oeh kvinnliga organiszttiotier. PÅ-rzidet visar genom en enkiitttndersökning vid tre statliga nniieliglteter hur de anstiilltlzt upplever sin arlwtssituation ur Årbetslivseentjiimstiilldhetssvnpunkt. rum har genomliirt en interviLtundersökning med ett antal statsanstiillda kvinnor lör att lå en battre bild av hinder oeh svårigheter lör kvinnor med statslörvziltningen som arbetsplats. Vidare redovisas i detta kapitel Statskontorets ttppdrag att utreda om tttnvttjandet av tekniska hjälpmedel som skrivautomater m. m. påverkat* strävan till Ökad jiiinstiillelltet oeh domstolsverkets lörsök med delegering av vissa ;ttbetsuppgill ter.

Organisation och jämställdhet

l börizrn av år 1979 gav lntdgetdepartenieiitet .S!(z/.s/.'0zz.tu// (Mganzltalimz AB i ttppclrag att i en rapport belysa Iörutsiittningarna lör att genom organisationens utlornining och genom organisatoriska löråiticlringat* påverka statsliirvztltiiiiigeii oeh dess olika enheter i riktning mot en ökad _iiimståilldhet mellan könen. Rapporten skulle baseras på en genomgång oeh analys av lämplig litteratur oeh av tillgängligt erfarenhetsmaterial. l rapporten Om organixalimz ar/z_jäms/ä//d/Iel. som har skrivits av Dir/r RdHLY/TÖIIZ oeh Ifirgil/a llis/raizd konstateras att en historisk tillbakablick på organisationsteorin visar att organisationer under alla tider har byggts upp av man och lör man. l)e

78 SOL lflâlllüil ;l rbe/.yørgga:lisa/fan

vetenskapliga normkällorna som finns på området är starkt

mansdominerade. Det finns få kvinnliga forskare, utbildare eller konsulter det organisationsteoretiska området. I litteraturen

på

förekommer inte heller någon diskussion om hur valet av

organisationsforni påverkarjåimstiilldheten. ()rganisationslêiraii

diskuterar inte egenskaper som skillnader individspeeifika mellan kvinnor och män. Organisationslorskarna menar i stället att främst har betydelse för den berörda organisationsförmen enhetens att mest effektiva sätt de

möjligheter på utnyttja

tillgåingligzi produktionsresurserna, de administrativzt systemen eller möjligheten att få till stånd en anpassning till omgivningens krav. l rapporten konstateras vidare att det inte går att ställa upp enkla eller mallar för vilken organisationslörm som i några regler en situation bör föredras. I stället behövs en situationsangiven baserad en av den aktuella

passning på ingående analys

organisationen och dess omgivning. Idag ägnas större uppmáirksamhet åt de faktortrrnzt som har sin organisationsstödjande i t. ex. utvecklingsinsatser, belöningssystem oeh tjänstegrund struktur. När det gäller åtgärder som syftar till att förändra beteende har man nu för tiden tonat ner organisationens av den formella organisationsprocessen och i stället betydelsen fäst större vikt vid mer informella, ”smygande” och långsiktiga förändringsprocesser.

Nfan bör inte bara se den formella strukturen, utan även på på

det informella nätverk som finns i varje organisation. Särskilt i den hierarkiska och formella organisationen byggs informella nätverk Den som är delaktig i detta nätverk kan ta tillvara upp. organisationens möjligheter till arbetstillfredsställelse, befordran m. m. ett annat sätt än den som är utanför.

på

En viktig del i det informella nätverket är informationen. Om man har tillgång till viktig och for övriga anställda okänd information, stärks ens ställning. Kvinnor står oftast utanför detta informella nätverk. Eftersom informella nätverk särskilt ofta finns i eentraliserade oeh hierarkiska strukturer borde dessa strukturer missgynna Samtidigt är det så att centrala myndigheter ofta jämställdheten. är radikalare än sina lokala enheter, vilket i sin tur skulle tala for en central För att nå ökad jämställdhet behöver en styrning. Central myndighet ändra sina arbetsformer för att kvinnor skall kunna sig gällande dvs. skapa färre beslutsnivåer, mindre göra

enheter och kontakter mellan anställda och chefer på

smidigare olika nivåer. I en deeentraliserad myndighet behövs mekanismer som kontrollerar och att om jämställdhet

påverkar regler

verkligen får genomslagskraft och spridning.

sot 1980:20 79 .l›/›rI.ru›ga/1i.sn/iun

l många sammanhang har liramlörts att projektorgaitisationen är en arbetslorm som gynnat* _jämställdheten_ Enligt rapporten linns det llera laktoret* som kan missgynna_jämställdhetett även i (lenna organisationslortn. Olta styr männen medan projekten kvinnorna gör jobb, som är kvalilieerat men betalt. dåligt Projektorgztttisationen bör kompletteras så att de olika rollerna i projektet (liskuteras oeh värderas lika. Dessutom bör kvinnorna tränas i att vara ordlöraiide och medan männen projektledare bör tränas i att liungera som sekreterare oeh medarbetare.

Inge Hill/und konstaterat i sin Om or/z rapport orgruzisnlimzer

jämställt/Ile! med utgzcingspttnkt dels i egna erlareti|tetet, dels i viss

litteratur att det linns skillnader mellan manliga oeh kvinnliga egenskaper som avspeglar sig i en organisation. l en mansdominerad organisation dominerar orörligheteti eller stabiliteten. Man har svårt att sina roller. sina ifrågasätta normer och sitt beteende och är med attdra ord mindre Forändringsvillig. .\län förefaller att löreteelser* som acceptera konkurrens och Inilnlptllilliül] som mer eller mindre naturliga. Förvän(ningarna: på inlärning gäller ofta nya kunskaper oeh tekniker, regler oeh modeller m. m., dvs. hårda lakta”. En kvinn0d(›minerzt(l är olta raka motsatsen. organisation Man är och att lära i anpassningsbar, (öppen villig betydelsen ifrågasätta, ompröva, lära om och lörändrzt. Kvinnor visar sig ofta benägna att diskutera sina känslor och relationer på arbetsplatsen. andra sidan har de (illa svårare att ta upp strukturella lrågeställningztr, nå praktiska överenskommelser och dra gränser, vilket resulterar i osäkerhet inför nya situationer. I en blandad organisation, där det (lotninerztr manliga inslaget men där det kvinnliga ändå är relativt stort är llexibiliteten visserligen större än i den helt ntansdominerade, men det manliga beteendet är ättdå [Eirebild lör kvinnornas rollutlormning. I sin rapport konstaterar Widlund vidare att vår individuella utveckling i hög grad bestäms av den vi verkar i. En arbetsmiljö långt driven specialisering. auktoritär fast rolllörarbetsledning, delning, stela och fastlåstzt strukturer samt normer som leder till att känslor döljs och manipulativt beteende understöds har lör individens utveckling en hämmande eflekt. De statliga myndigheterna har, trots att de sinsemellan är mycket olika, vissa drag gemensamma. En hel del av dessa gemensamma drag återlinns inom den som organisationslorni kan kallas mekanisk eller auktoritär. I den mekaniska organisationen med manssztmltällets och normer krävs värderingar

80 . l rbe/ymguMixa/inn SUli lflåltlüll

2111passni11g av (lcss 111cdlc111111ar. l*i›r k\inna11 bctxrlcr dctta ctt

umlcrliigc. intc bara 11iirdc1gåillcra1t konnna in iorga11isatio11c11 utan också 11211 (lct gåillcr att utvccklas. trivas cllcr 1. o. m. bara (ivcrlcva i (lcn. Hur kan man (lå iii cn organisation som iir mcra kvinnlig och miinskligi* Dctta kräver cn kulturcll liiråi11dri11g. ändring av klimat, 11or111cr, rolllör\ii11111i11gar, arbctsutlormni11g. sa att ctt större spcktr11n1 av mänskliga rcsurscr gcs 111(›_iligl1c1 1111 \crka. E11 såitt 1111 löriitidra (lct kulturcllzt 111(›11s11c1 iir gcnom 11tbild11i11g avorga11isatio11c11s 111cdlc111111ar. l*.11s;1(la11 111bil(lni11g kan ske i små grnppcr och ha till syltc 2111 gc insiktcr i hur måinskligt samspcl skcr. hnr 11ormcr. rollcr UIRHWUUS. 11111 klimat påverkas. hur lcdningcn hingcrar - och 21rl›ctspla1sc11s hur man lörhållcr sig till bl. a. kvinnligt och 1112111lig1.

Attityder till jämställdhet

Under perioden Inars-oktobcr 1979 gct1ot11lfirclc l”.\-121dct pa

uppdrag a\ blulgetdcpartcmcntct cn attityd1111(lcrsök11i11g om _jêinistiilldhct och _jiimstiilldl1cts2°11giir(lcr vid tre 111111(ligl1c1cr. Sannnanla g t 1illli*å ?i aclcs 1574 l )crso11cr. S\z1rslick\'c11sc11 var 77 °/o. LlndcrsÖk11i11 g cns mål var att kartlåi å. › a zittitvdcr , 1ill omständ1 heter . 1 arbetssituationcn som hindrar rcs)ck11\c lriim .l ar _jåimstiilldhcten vid statliga my11(ligl1ctcr. Dc laktorcr som särskilt studerades var arbetstid. arlwtsuppgiltcr. rckrytcri11g. utbildning. inlormatio11-i11llyta11dc. samarbctc-chclskap och inståillni11g till _jiin1stiilldl1ct. Diskussioncr har också lörts mccl resp. myndigl1etsjiimstiilldlwtsgrtipp lör att få [ram lörslag 1ill åtgärder lör att lriin1ja_jii111stêillcll1ct. Ll11dcrsi3k11i11gc11 har genomlörts a\ .llmgnrela Bvrgxledl. Enkätrcsultatct och lörslage11 till åtgärder linns i cn rapport:

Atlilrdzuzdersökning iom _jäInslä//d/zel vid _försrarels _fá›:1k›zi2z.gsa›1.1lal/.

ztäg/”øirata/tnináren z tSYM/r/zolnzs [än oc/z lä›zssl_rrel.serz i .l/zxçborgs län.

Arbetstid

Under rubriken arbetstid har de 2111515111121 vid de trc myndigheterna fått svara Frågor om arbctstidens låingd. llcxtid. (ivcrtid

på

m. m. DC har också fått svara på frågor som mcra (lirckt galler bl.a. om en kortare skulle

_jiimstiilldhctsasracktet* arbetsdag

främja_jämställrlhctcn eller om måin som tar ledigt lör att vårda barn dåirigcnom främjar _iiimståilldl1ctc11.

SDI lflfiflüll .-1rbrlsorgruziszzliozz 81

Enkåitresultzttet visar att småbarnsföräldrarnas till rättigheter ledighet och införande av flextid har betytt mycket förjämståilldheten. Detta kan vara en enligt rapporten ;inledning till att kvinnorna att det tycker går mycket bra att kombinera hemarbete med förvärvsarbete. Men det är fortfarande nästan bara kvinnor som Av de som svarade utnyttjar rättigheterna. på enkäten ansåg såväl män som kvinnor att man får ökad _jämställdhet om fler män tar för att sköta ledigt frånjobbet barn. En viktig för att

förutsättning främjajåimställdheten är därför

enligt rapporten att män i tar högre utsträckning på sig ansvar för barn och hemarbete att ta och arbeta deltid. genom ledigt l diskussioner med vid

_jämställdhetsgrupperna de berörda

myndigheterna togs sextimmars arbetsdag för alla upp som som en bra reform

jämstâilldhetsfrämjande förutsatt att männen

ägnar sig åt barnen under den tiden. Det frigjorda ökande utnyttjandet av deltid av framför allt kvinnor diskuterades också. Det råder delade om detta är hindrande meningar egentligen eller främjande förjämställdhet.

Arbetsuppgifter

Denna rubrik omfattar

frågor om arbetets organisation och dess

innehåll, hur kvalificerade

arbetsuppgifter man har och vilken

möjlighet till man har i sitt arbete

utveckling och hur den egna arbetsgruppen är sammansatt.

Svaren kan delas in i två Den grupper. ena gruppen handlar om kvinnornas syn på sin egen situation. De anser att de har små möjligheter att påverka sina arbetsförhållanden och att deras erfarenheter inte tas tillvara. Det också

gäller möjligheterna till

utveckling i arbetet. Det är framför allt äldre kvinnor som är mest

missnöjda.

Den andra arbetets gruppen gäller organisation och uppdelning. Av svaren att det är att framgår viktigt minska den hierarkiska och luckra organisationen upp strama gränser mellan olika och nivåer så att kategorier alla anställdas

arbetsförmåga bättre kan tas tillvara. De anställda inom en

arbetsenhet bör tillsammans undersöka

delegeringsmöjligheter

och till en effektivare

möjligheter fördelning av arbetsuppgifter i

samband med

verksamhetsplanering, rationaliseringsarbete och

när vakanser uppstår.

Utbildning

Frågeområdet utbildning handlar om

utbildningsmöjligheter,

utbildningsformer och utbildningsbehov.

82 S01 Illêltlfäl Arbetsorgarzisaliozz

Personalutbildning är ett viktigt medel lör att liåmjzt _jämställdhct. bör inte bara Pcrsonalutbildning enligt rapporten användas som ett medel att höja kompetensen inom myndigheten utan även för att öka självförtroendet och påverka attityderna. och studiecirklar om _jämstiilldlut där bl. a. Temadagar resultatet från denna crtkätundersáikning kan anviiiidas. iir sådan utbildning. Både i

exempel på jämställdhetsfråiinjandt*

och i arbetet bör såväl måin som utbildningssammanhang kvinnor tränas i sådant som den andra systematiskt gruppen behärskar bättre. Kvinnor har undersökningsresultatet i lika hög grad enligt som män att vara borta från hemmet för praktiska möjligheter att delta i internatforlagd utbildning. Trots detta liamgåi det att

kvinnor skulle delta i fler kurser om de genomfördes på arbetstid

och på arbetsplatsen.

Av svaren framgår vidare att det finns en stor efterfrågan på personalutbildning för kvinnorna. För att öka _jämställdheten måste man framför allt satsa kvinnorna.

enligt rapporten på

Man måste öka deras självförtroende, utbilda och träna dem på de områden där de saknar träning. Det är också att kartlägga det faktiska viktigt noggrant behovet av så att den blir realistisk ur både individens utbildning i lån

och ur myndighetens synpunkt. På låinsstyrclsen Älvsborg

ämnarjämställdhetsgruppen en systematisk imeiiteriiig

föreslå

av där man kan två års sikt. Ett

utbildningsbehoven planera på

sätt att inventera som därvid kan komma att utbildningsbehovet användas är planeringssamtal. Det är vidare att cheferna särskilt enligt rapporten angeläget och sina kvinnliga medarbetare till vidareuuppmuntrar stödjer tveckling. Efter genomgången utbildning bör chefen följa upp effekterna av tas utbildningen och se till att de nya kunskaperna tillvara i arbetet. Eftersom chefen även i denna typ av förändring har en central roll bör ett avsnitt omjämställdhet läggas in i all

chefsutbildning.

Könskvotering till kurser diskuterades ijämståilldhetsgrup-

En allmän var att en kvotering av kursutbuperna. uppfattning

det till förmån för eftersatta grupper var en viktigjåmställdhets-

I vissa fall kan dessutom en kvotering av främjande åtgärd. platser till vissa kurser behövas.

Rekrytering

I har de anställda fått svara på frågor om rekryteringsavsnittet de söker som utannonseras inom myndigheten, om de tjänster kan tänka att ta ett arbete inom ett område som är helt sig

SOL lfffl():2(J A rbelsoçganisalion 83

dominerat av det motsatta könet och vilka inom myndigheten som aktivt verkar för i

jämställdhet reknvteringssammanhang.

Vidare har de fått svara om

på frågor könsdiskriminering vid

rekrytering och om kvotering till tjänster. Av Litredningsresultatet att det är fler män framgår något än kvinnor, ca 10 °/o, som söker interna Kvinnor med tjänster.

barnomsorg söker tjänster i samma som kvinnor utan

omfattning

barnomsorg. Kvinnor år något mer till att ta ett arbete

positiva som iir helt dominerat av motsatt kön. svarande tror att Samtliga Eackliga representanter verkar mest aktivt forjämställdheten i samband med rekrytering. När det gällde frågan om i vilket eller vilka i arbetssteg

rekrytcringsprocessen som kvinnorna diskrimineras var det en

stor svaren. De flesta spridning på markeringarna fick emellertid: vid urval av tänkbara kandidater, i beslut om tillsättning och vid fastställande av arbetskrav i nu nämnd ordning. Dessa steg är alltså särskilt att observera eftersom viktiga man kan anta att här sker en medveten eller omedveten

diskriminering.

Det rådde delade

meningar ijämstålldhetsgrupperna om

könskvotering vid Däremot rekrytering. enades man om att en positiv särbehandling av det underrepresenterade könet vid i det

närmaste lika meriter är en bra

jämställdhetsâtgärd.

Det är också bra att

enligt rapporten visa upp exempel på BRYT-försök, exempel på män som arbetar i kvinnligt domine-

rade yrken och kvinnor som arbetar i manligt dominerade vrken.

Information - inflytande

Under denna rubrik ställdes om hur frågor personalinformationen uppfattas och vilka till möjligheter inflytande över sin egen arbetssituation man har. Alla som svarade vill ha mer information än de får idag genom chef, organiserade möten i egen grupp och genom fackliga representanter och mindre information genom arbetskamrater, ”korridorsnack” och massmedia. Kvinnorna anser att de får mindre information från chefen än vad männen får. Kvinnorna anser sig också ha mindre att sina möjligheter påverka arbetsförhållanden än vad männen har.

Chefsroll

Denna rubrik omfattar om man föredrar en frågor manlig eller en

kvinnlig chef och vilka som är chefsegenskaper typiskt manliga

eller typiskt

kvinnliga.

SUl lflêllltlfl 84 ;l rbe/.rorgrarzixalioiz

av de som svarade ansåg att det inte iir någon lvlajoritetcn skillnad i kvinnliga Chefers sätt att liingera manliga respektive som chefer. Men reserverade sig att notera att det många genom var svårt att svara en sådan eftersom man hade sa liten

på frågat

erfarenhet av chefer. iir det dårlöi kvinnliga Enligt rapporten att få fler chefer som förebilder för (ivriga viktigt kvinnliga kvinnor. Problemet år emellertid att så få kvinnor är beredda att ställa som chefer. En möjlig väg iir då att avdramatiserzt upp att roterande Chefskap eller Chefskap i chefsskapet genom pröva samt att lördela lcdningsuppgifter på flera mandatperioder t. ex. ansvar för uppföljning av budget och att personer projekt, vara enhetens representant i olika externa sammanhang m. m.

Inställning till jämställdhet

har här bl. a. fått svara Vad menar du De anställda på frågan: i arbetet? - Lika lör kvinnor och

med _jämställdhet möjligheter

att få alla eller lika av kvinnor och män slags arbeten, Fördelning män i alla arbeten? 88 °/o svarade lika möjligheter och 8 “o slags lika medan 4 °/o svarade var

svarade fördelning attijåimståilldhet

något annat. nämns att SIFO i oktober 1978

Somjämförelse i rapporten på

av Svenska genomförde en uppdrag Arbetsgivareföreningen liknande av allmänhetens inställning till _jämundersökning ställdhet i arbetslivet. I denna Lindersökning svarade 87 “/o lika möjligheter, 7 °/o lika fördelning och 6 % tveksam. vet De anställda har också fått svara frågor om hur man

på

bedömde myndighet. Ålännen

jämställdheten på respektive

i än kvinnorna att det finns jämställdhet på ansåg högre grad både kvinnor och mån ansåg att en ofta myndigheterna. Nlånga information och är nödvåindig i återkommande attitvdpåverkan

form av t. ex. seminarier, studiecirklar, jåmställdhetsdagzir.

eller m. m. Såirskilt

jämställdhetsombud jämstâilldhetsgrupper

att det är med från Centralt

viktigt ansåg många påverkan

håll.

om hinder för kvinnor

Djupintervjuer

Under våren 1979 arbetslivseentrum på initiativ av genomförde en av 25 kvinnor på

budgetdepartementet intervjuundersökning

och som chefsnivå, över 17 såväl biträdes- handläggar- spridda gjordes av psykolog olika statliga myndigheter. Intervjuerna 25 kvinnor om Helena Herlin och finns redovisade i rapporten:

jämställdheten i statsförvaltningen.

sot 14mn;2r› ;l rbvlsoøganiirlliorz 8.3

Syftet med intervjuerna var att få en bättre bild av hinder och svårigheter för kvinnor på arbetsplatser i statsförxraltningen. Man ville också belysa positiva faktorer och sådana som verkar underlåittande för kvinnors framkomstmöjligheter, samt tänkbara åtgärder för att förbättra jämställdheten. r\nalysen av intervjumaterialet visar, att det stora flertalet av de intervjuade kvinnorna har upplevt och upplever en lång rad informella hinder. Olika intervjugrupper lägger tyngdpunkten olika då de räknar hinder. nämner framför

upp Baspersonalen

allt avståndet mellan biträdes- och handläggarkzirriåt och brister i övergångsmöjligheter däremellan. Handläggare och chefer tar oftare upp hinder som sammanhänger med attityder och mer eller mindre omedvetna fördomar om kvinnor._]u högre upp i hierarkin, desto färre formella och desto fler informella och mer svårfångade är de hinder man upplever. I chefsgruppen finner man de största skillnaderna i upplevelser avjämställdhetssituationen i statsförvaltningen. Det finns i denna grupp kvinnor som i varje fall inledningsvis helt förnekar att det finns brister ijämställdheten mellan män och kvinnor i statsförvaltningen. Det finns också kvinnor som är mer medvetna åin grupperna biträden och handläggare om kvinnors speciella handikapp i ett mansdominerat arbetsliv. När det gäller de formella hindren nämns att platsannonserna genom såväl form som innehåll avskräcker många kvinnliga sökande. Andra hinder som tas upp i samband med rekryteringsfasen är: ojämlik värdering av ”manliga” och ”kvinnliga” erfarenheter, ”flytande” meritvärdering, mobbing av de kvinnor som överklagar och vinner ett tjänstetillsättningsärende, styrt praktikanturval och bristande kvinnligt rekryteringsunderlag. I basgruppen bristen säkra och väl etablerade

anges på

bryggor mellan biträdes- och handläggarkarriär som det mest kännbara formella hindret. Många anser att den personliga planeringen försvåras av att antagningskriterierna för kurser ofta ändras utan information.

godtyckligt tillräcklig Övriga hinder

som berörs inom utbildningsverksamheten är att utbildning som riktas speciellt till kvinnor lågprioriteras eller helt försummas. På området arbetsorganisation och arbetsmetoder tas svårigheten och chefens ovillighet att delegera arbetsuppgifter upp som ett hinder för kvinnor. Flera kvinnor anser att den hierarkiska organisationsstrukturen bromsar kvinnor i motsats till en projektorganisation. Stora arbetsenheter ses som en nackdel for kvinnor, eftersom de ger större utrymme för informella kotterier och risken är då stor att kvinnor hamnar utanför och deras ställning försvagas. Andra hinder som nämns är långa resor och en “livegen” chefsroll dvs. en chefsroll som kräver engagemang

86 SOL IWNEQU Arbelsorgaizisalion

som oftast går långt utöver normal arbetstid och som i hög grad m. m.

påverkar familjeliv, fritid,

De informella hinder som tas upp av dc intervjuade bildar ett mönster som stämmer väl sammantagna enligt rapporten överens med tesen att kvinnor utgör en ”psykologisk” minoritet i samhället. Detta innebär bl. a.: större synlighet, snävare utrymme för misstag, mer perifer placering i organisationen, stereotyp roll, utanför informella grupperingar, svårare få viktiga uppdrag och färre tillfällen att bli uppbackade. fill detta kommer kvinnors internaliserade kvinnonegativism, dvs. att de tydligt den som finns mot kvinnor till sin egen. gör negativa inställning Denna negativa attityd yttrar sig bl. a. i osäkerhet och bristande tilltro till såväl egen som andra kvinnors kompetens. Flertalet av de intervjuade anser att en generell attitydlöri mer kvinnovänlig riktning såväl på samhälls- som skjutning och de centrala åtgärder som har vidtagits har

organisationsnivå

till att dämpa kvinnonegativismen och bana väg för ökad hjälpt Ett anser man att

jämställdhet. påtagligt positivt inflytande

framför och

alltjämställdhetscirkuläret, jämställdhetsplanerna

om föräldraledighet har och har haft. lagen faktorer som anses ha effekter är

Övriga formella positiva

inom bl. a.: kvotering till utbildning, rekryteringsprocessen riktad annonsering, internannonsering, faddersystem i introduktionsfasen och centraliserad tjänstetillsättning. På utbildningsområdet har framför allt kurser i att tala. och jämställdhetscirklar givit positiva

argumentationsteknik

erfarenheter. Försök med rörliga arbetsformer, projektgrupper och samarbete mellan olika llextid och små

personalkategorier,

arbetsenheter anses också bidra till att förbättra kvinnors framkomstmöjligheter. Till de faktorer den informella sidan, som man av

på

erfarenhet vet underlättar för kvinnor hör inställningen

påtagligt

hos medarbetare och Chefer - om den är positiv. Viktigt är också närvaron av förebilder. Det som bland de informella kvinnliga faktorerna som mest positivt förjämställdhetsarbetet i upplevs nuläget är en växande kvinnogemenskap och kvinnosolidaritet. Det framför allt vara de på flera håll spontant bildade tycks

”tjejgrupperna” som inger hopp.

Kontorsteknik och jämställdhet

I mars 1979 Statskontoret i uppdrag att bl. a. gav regeringen utreda i vad mån en rationell användning av tekniska hjälpmedel såsom skrivautomat och diktafon förutsättningarna att påverkar

SOU IUWIFZU ;l ›/›z›I.s^0›jgr1/1i.s(1/ iøn 87

nå jåimstâilldhet mellan kvinnor och män. Vidare ville man veta i vad mån en av (imfördelning skrivarbetet så att handläggande efter maskinskrivpersonal ningsutbildning i större utsträckning skriver sina egna utkast på

maskin, ger Förutsättningar för vidareutveckling for

biträdespersonalen. Statskontorets rapport om och tekniska jämställdhet /gjäl/Jnzede/ i /ronlorsarbetel överlämnades den 30 oktober 1979 till regeringen. Statskontoret har gjort undersökningar på ett par myndigheter som fått medel ur for där

jämställdhetsmiljonen projekt

biträdcna skulle lå vidgade arbetsuppgifter att avlastas genom visst rutinarbete, såsom var om detta

maskinskrivning. Frågan

hade lett till en störrejämställdhet och om man kunde dra några generella slutsatser av försöken. Statskontoret har studerat projekten vid i tingsrätten Ljusdal, institutionen for teknologi vid universitet och AMS.

Uppsala

Dessa projekt finns närmare beskrivna i om kapitlet Jämställd-

hetsmiljonen. Vidare har Statskontoret ett försök med

kartlagt

förhyrning av en skrivautomat vid länsstyrelsen i Kalmar län. Syftet med förhyrningen var att främst samtliga handläggare på

den administrativa enheten skulle lära att skriva sig på automaten for att så vis avlasta biträdena

på onödigt maskinskrivningsarbete.

Försöken har på alla myndigheter lett till en av omfördelning

arbetsuppgifter mellan handläggare och Såväl biträdespersonal.

de tekniska hjälpmedlen som av omfordelningen arbetsuppgifter har medfört att tidsvinster kunnat som både göras, biträdespersonal och handläggare har fått del av. hari

Biträdespersonalen

vissa fall kunnat använda tidsvinsten for egen utbildning. Arbetsinnehållet har förbättrats. Arbetssituationen har blivit mindre pressad och arbetet går nu lättare med de nya hjälpmedlen. Statskontoret anser dock att det är svårt att bedöma om det finns något samband mellan tekniska i kontorsarbehjälpmedel tet och jämställdhet mellan kvinnor och män. En stor mängd tekniska hjälpmedel användsi kontorsarbetet. Hur dessa faktiskt utnyttjas av olika myndigheter har Statskontoret ingen samlad erfarenhet av och anser att den verkan av sammantagna kontorstekniska hjälpmedel är svår att överblicka. Det är också svårt att bestämma sambandet mellan teknik i ochjämställdhet administrativa eller organisatoriska termer. Teknik är en av flera resurser i myndigheternas verksamhet.

88 Arbetsørganisalion S01 19111132!)

Delegeringsförsök

Domstolsverket har under perioden l oktober 1978 -30juni 1979 haft en försöksverksamhet vid tio tingsrätter med delegering av beslutanderätten till domstolsbiträdena av vissa inskrivniiigsärenden, bl. a. förvärv av tomträtt, inteckning och utbyte av pantbrev. Den 24 april 1979 överlämnade domstolsverket en rapport till regeringen om försöksverksamheten. Av rapporten framgår att erfarenheterna varit mycket goda. Flertalet av de tingsrätter som ingick i forsöksverksamheten ville att verksamheten skulle permanentas. Någon utbildning av domstolsbiträdena inför försöksverksamheten behövdes aldrig. Biträdena var redan tidigare val kvalificerade att ta över de nya arbetsuppgifterna. Rapporten visar att biträdena kände en större arbetstillfredsställelse när deras erfarenhet och kunnande bättre togs till vara och de fick större möjligheter till utveckling i arbetet. Även om erfarenheterna hittills endast omfattat en kort period har man vid tingsrätterna också kunnat konstatera vissa rationaliseringseffekter. Man kan särskilt peka på att genomav ärendena har ökat och att säkerheten i strömningshastigheten har blivit större. avgörandena En viktig fråga har varit hur försöksverksamheten skulle arbetsförhållandena för tingsnotarierna. Eftersom

påverka

beslutsdelegeringen innebar att de skulle bli befriade från en mängd rutinärenden befarades det från olika håll att detta skulle leda till en minskning av antalet notaricr. Domstolsverket utgick emellertid ifrån att forsöksverksamheten i stället skulle utnyttjas till att tillföra notarietjänstgöringen fler kvalificerade arbetsuppgifter. Sammanfattningsvis var rapporten enbart positiv till försöksverksamheten och domstolsverket har bett regeringen att ändra tingsrättsinstruktionerna så att delegeringen permanentas.

Sammanfattande kommentarer

Flera av de rapporter som beskrivits i detta avsnitt visar att organisationsformen påverkar individens möjligheter till utveckling i arbetet. Vissa organisationsformer som den hierarkiska bygger ofta fasta som kan vara hämmandt* medan

på mycket regler

andra ger mer utrymme for utveckling och kreativitet. Den hierarkiska organisationen uppfattas ibland som dominerad av

manssamhällets värderingar och normer med krav på anpass-

SOL 1980:20 . l r/w/.vurguMira/inn 89

ning av dess medlemmar. För kvinnorna betyder detta svårigheter inte bara när det gäller att komma in i organisationen utan också när det gäller att utvecklas och att trivas. Den arbetsorganisation och de arbetsmetoder som anses bäst från _jämställdhetssynpunkt är rörliga arbetsformer, projektgrupper och små arbetsenheter. Det är emellertid viktigt ur jämställdhetssynpunkt att inte bara se på den formella strukturen utan även på det informella. nätverk som finns i varje organisation såsom kotteribildningzir, inre cirklar m. m. Såväl Helena Herlin som Dick Ramströiii och Birgitta “Åstrand påpekar att kvinnor ofta hamnar utanför dessa informella grupperingar. Att vara utanför informella gruppbildningar innebär många gånger att såväl kontaktvägar som information blir mer svårtillgängliga. Kvinnorna utestängs framför allt från den typ av informella och halvformellzi upplysningar, tips och tjänster- gentjänster, som ofta bildar ett icke-officiellt men tungt vägande underlag för beslut. Detta medför att kvinnorna ofta har svårare att få förtroendeuppdrag och uppdrag som har betydelse i meritsammanhang, vilket kan leda till sämre möjligheter till befordran. De hinder förjämställdheten som framförts i såväl arbetslivscentrums som PA-rådets när det gäller arbetstiden är rapporter fast arbetstid, övertid, långa resor och en ”livegen chefsroll”. Faktorer som främjar jämställdhet anses vara flextid och sextimmars arbetsdag för alla. En viktig förutsättning för jämställdheten är enligt PA-rådets rapport att män i högre utsträckning tar ansvar för barn och hemarbete att

på sig genom

ta ledigt och arbeta deltid. Av PA-rådets enkät framgår det att /Jersonalulbi/dzzizzg zillmänt anses vara ett viktigt medel lör att nå ökadjåimståilldhet. l den mer direkt jämställdhetsinriktade utbildningen är det framför allt kurser i att ”våga tala”, argumentationsteknik och _jämställdhetscirklar som givit positiva erfarenheter. Andra faktorer som främjar jämställdheten är könskvotering till kurser och kvotering av kursutbudet till förmån för eftersatta grupper. När det gäller rekryteringen har följande faktorer ansetts vara hindrande: ojämlik värdering av ”manliga” och ”kvinnliga” erfarenheter, inkonsekvent meritvärdering, bristande kvinnligt rekrvteringsunderlag. mobbing av de kvinnor som överklagar och vinner ett tjänstetillsättningsärende och styrt praktikanturval. Positiva effekter inom reknvteringsprocessen anses bl. a. följande ha: positiv särbehandling av det underrepresenterade könet, s. k. brytförsök, riktad annonsering. internannonsering. och centraliserad tjänstetillsättnixig. De myndigheter därjämställdhetsidéernzi är förankrade hos

90 Arbelsørgrnnisalion öUl lllåitlfll)

myndighetens ledning har kommit längre med jämställdhetsarbetet än andra myndigheter. Detta visar att chefen har en central roll i denna typ av förändring liksom när det gäller andra slag av förändringar. Det är inte bara verksledningens inställning som är viktig. En positiv attityd från chefer på alla nivåer underlättar

avsevärt kvinnornas situation på arbetsplatsen.

Viktigt for jämställdheten är också att det linns kvinnliga _firøbi/dør. Ett hinder för jämställdheten är att det finns få chefer och att det därför saknas Clf2ll(*.nl1(*l(l“ av kvinnliga kvinnliga chefer och arbetsledare. li)enna brist på erfarenhet kan vara en förklaring till att ett relativt stort antal såväl män som kvinnor säger sig föredra en manlig chef. litt problem i sammanhanget är att så få kvinnor är beredda att ställa upp som chefer. En möjlig väg är då att avdramatisera chefsskapct genom att på olika sätt fördela ledningsuppgifterna på flera personer.

SOl IWflHFZO

14 Rekrytering

Arbetsmarknaden präglas av en stark uppdelning på manliga och yrken. Ungefar två tredjedelar av totala antalet kvinnliga

heltidsanställda statstjänstemän arbetar inom tjänstekategorier

som till minst 90 °/o domineras av ettdera könet. I syfte att pröva metoder för att bryta den könsdelade arbetsmarknaden ett till televerket och gav regeringen uppdrag SPN att starta forsöksverksamheter for att bredda arbetsmarknaden för kvinnor och åstadkomma att de formellt lika till anställning och befordran blev reellt desamma möjligheterna för kvinnor som for män. Vidare regeringen SPN i uppdrag gav att tillsammans med AMS och de anställdas organisationer genomföra särskilda rekryterings- och informationskampanjer för att stimulera kvinnor att söka traditionellt manliga tjänster och män kvinnligt dominerade tjänster. När SPN den 1 juli 1979 övergick samtliga SPN:s

upphörde

till SAMN, som svarat for utvärderingen av försöuppdrag ken.

Televerkets BRYT-försök

1976 startade televerket ett försök att bryta könsbunden Ijuli till vissa i televerket. Försöksverksam-

rekrytering yrkesområden

heten fick namnet BRYT och under två år. I en rapport,

pågick

BRYT, från 1978 redovisar televerket resultaten av försöken maj som då i två år vid Göteborgs och Örebros teleområ-

pågått

den. bildades en särskild som skulle Inledningsvis arbetsgrupp forsöksverksamheten, följa den och svara for utvärdelägga upp I utsågs for personalorgaringen. arbetsgruppen representanter nisationerna och for televerket centralt, regionalt och lokalt. Ansvaret för att intentionerna med forsöksverksamheten följdes lades arbetsledarna och alla beslut fattades av de personer

på som normalt har en beslutsfattande funktion i organisationen på

92 Rz/.›_')'I«'ri›1_g sur Iwnnüzu

teleområdet. Följande helt könsdominerade verksamhetsområden valdes ut för BRYT-forsåik: D Kvinnodominerade: manuell telefonserviee (telttfonistttr), katalogarbete, Rirsäljning, ritarbete, dirigering av ;inläggnings- och underhållsarbeten. E1 Nlansdominerade: apparatuppsåittning, linje- och niitzirhete. underhåll av apparater och nät, stationsunderhållsarbeten, stationsmontage, växelmontage. Handlingsprogrammet för försöksverksamheten innebar i huvudsak följande: U Särskild information internt och externt för att förmå personer av underrepresenterat kön att söka till en könsdominerad befattning. D Särskild rekryteringsbroschyr kompletterad med zilliseher om de Vanligaste könsdominerade ljefattxiingarna i televerket. D Praktik för sökande till en tjänst i syfte att få jobbet i pröva högst en vecka. C1 information till utbildare Muntlig rekryterare, arbetsledare, och instruktörer om försöksverksamheten.

Dessutom tillkom en uppfoljningsverksamhet som bl. a. innebar utvärderingsixitervjuer med berörd arbetsledare, utbildare och de personer som brutit könsbundna befattningar (”BRYl-are”) under forsöksperioden.

BRYT-resultat Rekryteringen under försöksperioden för teleområdenzi tillsammans uppgiek till 377 anställda eller omplacerade personer. Av dessa är 106 personer sådana som brutit ett könsbundet yrkesvalsmönster (BRYT-are), dvs. cirka 28 °/o av den totala rekryteringen. Antalet BRYT-are i Göteborgs teleområde under

uppgår

forsöksperioden till 85 och i Örebro till 21. I Örebro utgör BRYT-arna ca 20 °/o av den totala rekryteringen och i Göteborg ca 31 °/o. Under anställdes totalt 227 till de

forsöksperioden personer kvinnodominerade verksamhetsområden, som man inriktade sig

i forsöksverksamheten. Av dessa var 47 män totalt ca 20 %.

på

Inom den mansdominerade verksamheten rekryterades totalt 150 personer varav 59 kvinnor. Kvinnliga BRYT-are utgör 39 °/o. Utvärderingsintervjuerna visar att kvinnorna aktivt har sökt sig till mansdominerade arbeten till skillnad från männen

sol |flåitlz2ll R(/{I_)'/l'I'l'Il4Q 93

som - de zillra flesta - sökt sig till kvinnodominerade arbeten för att över huvud taget få ett arbete. Intresset från anställd manlig personal att söka omplacering till något kvinnodominerat arbete, har varit ganska liten. Intresset att söka har däremot varit större hos männen vid nyanställningar till kvinnodominerade yrkeskategorier särskilt under den senare hälften av försöksperioden. Kvinnorna dåiremot. har såväl inom som utom telcverket visat ett ganska stort intresse för att söka till mansdominerade wketi.

(överlåigset alla andra sätt att nåjâimvikt vid söknings-

förfarandet visade sig de riktade annonserna vara. En rekryteringsbrosehyr som delades ut till samtliga :inställda vid försöksområdena medförde ingen större ökning av intresset för omplaeeringar. Den muntliga information som lämnades har varit mycket värdefull för försökets förankring i basorganisationen även om den i vissa fall varit otillräcklig.

Televerkets slutsatser

Televerket konstaterar att BRYTl-verksamheten på lång sikt kan

bidra till jämställdhet mellan kvinnor och män på flera olika sätt: E1 Yrken har för kvinnor och män så att de har kunnat öppnats välja efter intresse och fallenhet oeh inte har stoppats p. g. a. könstillhörighet. CJ har åstadkommits bland de som kommit Attitydförändringar i beröring med BRYT-are. Nästan alla instruktörer, lärare och arbetsledare den mansdominerade sidan att de

på säger

från början varit skeptiska men att de har ändrat sig och är positiva till kvinnliga teletekniker. På de kvinnodominerade yrkesområdena är det flera arbetsledare som tycker att männen borde ha kunnat komma in redan tidigare. E Genom kvinnors inträde på mansyrken har vissa praktiska hinder för kvinnorna blivit uppmärksammade. Arbetsutrustning kommer att utvecklas så att både kvinnors och mäns anpassning i yrket underlättas. U Genom männens inträde på kvinnodominerade yrkesområden kommer önskemålen på utveeklingsmöjligheter i yrket att öka. Iden mån dessa önskemål tillgodoses bör de komma även kvinnorna tillgodo på lika villkor. E1 Kvinnornas inträde männens kan medföra

på yrkesområden

en ändrad attityd till tjänstledighet för vård av barn och deltidsarbeten. Nfännens möjligheter till att ta del i vården av barnen kommer att bli större.

94 Re/r1_^1leri›z_g sol 1030:20

Nya BRYT-försök

SPN fick genom regeringsbeslutet 1977 i uppdrag att genomföra nya BRYT-forsök, liknande televerkets, tillsammans med fem andra myndigheter. Resultatet av såväl BRYT som F 18försöken redovisar SAMN i en rapport BRYT och F 18 - två jämställdhetsforsök i statsförvaltningen. Försöksverksamheten under ett och ett halvt år

pågick drygt

och avslutades budgetåret 1978/79. Följande myndigheter deltog i försöket.

C Riksskatteverket- avseende exekutionsväsendet och kontorspersonal

Kriminalvårdsstyrelsen - avseende vårdpersonal

Försvarets - avseende

civilforvaltning

1313131]

kontorspersonal Tullverket - avseende bevakningspersonal Statens - avseende vid lokstallarna i järnvägar personal Hagalund.

Avsikten med försöken var att göra inbrytningar på yrkesområden som domineras av ett kön. SAMN har tillsammans med myndigheternas kontaktpersoner planerat utvärderingen av försöket. har Kartläggningen gjorts i form av med ca 80 personer. Inom

intervjuer sammanlagt kriminalvårdsstyrelsen har styrelsens regionspsykologer gjort

intervjuerna.

Sammanfattningsvis skriver SAMN att BRYT-verksamheten

har lyckats bl. a. både när det gäller att få in kvinnor mån resp.

på otraditionella jobb dvs. mans- kvinnodominerade på resp.

yrkesområden och när det gäller att ändra och attityder värderingar om kvinnor i ”mansyrken” och män i ”kvinnoyrken”. Sammanlagt har 131 kvinnor brutit in mansdominepå rade tjänster och 22 män på kvinnodominerade tjänster. Resultaten har av hur

påverkats myndigheten organiserat

forsöksverksamheten och hur forsöksverksamheten förankrats i organisationen samt hur man informerat de anställda om BRYT-försöket. SAMN konstaterar att det inte går att väcka intresse vare sig for eller BRYT-forsök

jämställdhetsfrågor

enbart information. Personalen orkar inte med

genom skriftlig

att läsa all information som SAMN har funnit att sprids.

verksledningens inställning och intresse for BRYT-forsöken och jämställdhetsfrågor avspeglats i forsöksresultaten. Förutom

ledningens uttalade stöd krävs också att den som är for ansvarig forsöksverksamheten inom myndigheten får tid och möjlighet att verka for BRYT-försöket. Man pekar vidare de

på positiva

effekter personalministerns besök har haft vid flera forsöksmyndigheter.

SOL lflålllüll Rek I_1/erin_g 95

SAMN ger i sin rapport också råd till dcm som skall starta BRYT-försök. Där nämns bl. a. behovet av en klar ansvarsfördelning i organisationen, arbetsformen för en jämställdhetsgrupp, uppläggning av handlingsprogram, informationsåtgärder och former för utvärdering. I rapporten föreslår SAMN också att inom rörligheten statsförvaltningen skall stimuleras. Bland annat genom

D stöd och uppmuntran direkt till tänkbara ”brytare”, Cl till meriterande vikariat otraditionella arbetsmöjligheter på uppgifter, D bättre intern information om vad andra inom myndigheten arbetar med, E1 information när någon söker att exempelvis kontoristtjänst andra karriärer inom myndigheten även kan stå öppna.

SAMN konstaterar att det generellt är mycket svårare att rekrytera män till kyinnoyrken än tvärtom. Män betraktar ofta kvinnojobb som genomgångsarbeten. Förbättrad information om yrkets innehåll borde kunna denna påverka inställning. SAMN kommer därför att tillsammans med AMS att informera om kontorsyrket i en riktad till män.

rekryteringskampanj

NIerity/ärderingen är ett känsligt kapitel. SAMN har funnit att alla dessa fem myndigheter är övertygade om i sin riktigheten bedömning av meriter. Ändå har den i flera fall skiftat mellan myndigheterna och även inom myndigheterna. SAMN vill därför att myndigheterna får bättre för riktlinjer meritvärdering och skriver:

Vad gäller tillgodoräknandet av anställningstid och överhuvud taget förtjänstfaktorn skulle en översyn för att lå till stånd en likartad bedömning vara värdefull för jämställdhetsarbetet.

Enligt rapporten finns det flera positiva effekter av BRYTförsöken. Verksamheten ha till det bättre

uppges påverkats

genom att personalen består av både kvinnor och män som valt sitt yrke av eget intresse och De flesta är lämplighet. ”brytarna” kvinnor. Bl. a. anförs att de är ambitiösa och och noggranna kommer med förslag till De tvåkönade

arbetsmiljöförbättringar. arbetsgrupperna inom kriminalvården liknar mer samhället

utanför anstalterna och detta anses form av social ge en viss träning för de intagna enligt kriminalvårdsverket. BRYT-verksamheten har påverkat så

försöksmyndigheterna

att de nu fortsätter att människor att in engagera bryta på enkönade yrkesområden. Avslutningsvis efterlyser SAMN ett för den

handlingsprogram

statliga arbetsmarknaden där man bl. a. utgår från de fakta som

96 Rek [rlerizrg SOL Iflllllflfl

finns om kvinnor på arbetsmarknaden. Nämnden hänvisar till uppgifterna i jämställdhetskommitténs förslag till nationell

handlingsplan, att av 300 yrken på den svenska arbetsmarkna-

den finns kvinnor fortfarande endast inom 25. Arbetslöshetssiffrorna är vidare högre för kvinnor än män och i nästan alla sysselsättningsmässigt utsatta har kvinnorna svårare att grupper hävda sig än männen. Kontorsyrket är i dag kvinnornas huvudsakliga yrkesområde inom den statliga sektorn. Där kan man förutse att rationalisering och datorisering kommer att leda till färre zirbetstillfallen och dessa kommer att finnas i arbeten som förutsätter utbildningsbakgrund som nu är traditionellt manlig. SAMN konstaterar därför att kvinnornas arbetsmarknad kommer att krympa om ingenting aktivt görs för att påverka

exempelvis traditionella yrkesval. Åtgärder som BRYT-xrerk-

samheten som omfattar hela den statliga arbetsmarknaden ses som nödvändiga om kvinnor överhuvud taget skall fåjobb under 80- och 90-talen.

F 18-försök

Genom regeringens beslut den 17 november 1977 fick dåvarande SPN också i uppdrag att tillsammans med tio andra myndigheter bedriva ”försöksverksamhet i syfte att stimulera kvinnor att i större utsträckning söka tjänster i lönegrad över F 18”. Försöken har kallats ”F l8-forsök” och kan betraktas som ett slags

BRYT-forsök som riktats uppåt i organisationen.

Uppdraget till försöksverksamheten lämnades mot bakgrund av uppfattningen att det bland kvinnorna fanns ett rekryteringsunderlag till högre tjänster, som inte motsvarades av antal sökande till dylika tjänster. Kvinnorna behövde därför motive-

ras till att söka. Kunde detta ske, skulle det också påskynda det

fortsatta jämställdhetsarbetet. Som ett led i forsöksverksamheten skulle myndigheterna i samband med rekrytering till tjänster över lönegrad F 18 inhämta råd och synpunkter från SPN. Nämnden skulle verka för att jämställdhetsaspekter beakrades och särskilt uppmärksamma hur kraven ställdes, val av reknvteringsvägar, hur ledigförklarandet utformades, hur möjligheterna till deltid togs tillvara och hur urvalsarbetet och tjänstetillsättningen genomfördes. Följande myndigheter deltog i försöket som under 15

pågick

månader.

SOL 1980:20 Re/cr_vle›irzg 97

Länsstyrelsen i

Göteborg

Riksskatteverket

Arbctarskyddsstyrelscn

Arbetsmarkxiadsverket Postverket

DDDEIEIDDDEIEJ

Riksrevisionsverket

Skolöverstyrelsen Statistiska centralbyrån

Patentverket Feleverket -

centralforvaltningen

Resultat av F 18-försöken

Under försöksperioden har 205 tillsatts. Av dessa

tjänster har

l 10 haft såväl som

manliga kvinnliga sökande. Sex tjänster har

haft enbart och 89 enbart

kvinnliga manliga sökande.

De 110 tjänster, som haft både och manliga kvinnliga sökande,

har sökts av 936 män och 268 kvinnor. Av

tjänsterna tillsattes 39

med kvinnor. Det innebär att kvinnorna dessa

på tjänster utgjorde 22,3 % av de sökande och 35,5 % av de tillsatta. Av de

39 kvinnorna som förordnades var 24 internsökande och 15 externsökande. hari

Försöksmyndigheterna högre utsträckning

än tidigare kallat kvinnor till intervjuer.

För att bedöma resultaten har SAMN i sin

utvärdering gjort sammanlagt 63 personliga och använt av

intervjuer sig en

skriftlig enkät som besvarats av närmare

100 personer. Från flertalet av har framhållits

försöksmyndigheterna att det

interna bland

rekryteringsunderlaget kvinnorna varit otillräck-

ligt. Har kvinnorna kvalifikationer

tillräckliga söker de i samma

utsträckning som männen.

Utvärderingen visar att kvinnorna har kvalifikationer

högre

än de medsökande männen, men att detta inte i

ger utslag

tjänstetillsättningen. Många försöksmyndigheter har framfört att försöket kom att

omfatta fel nivåer. Det borde ha riktats mot i F 14 och

tjänster

däröver och skulle då varit mera

meningsfullt. jämfört med tiden närmast före har kvinnor-

försöksperioden

nas relativa andel som sökande ökat endast i

ringa utsträckning.

Däremot har andelen kvinnor som förordnats sökta

på tjänster

ökat med 17,0 °/o. SAMN antar att en viss del av denna

ökning

skulle ha skett även utan en försöksverksamhet. Av att informationen om försöket

utvärderingen framgår att fä

in fler kvinnor oftast varit

på högre tjänster otillräcklig. Därmed

saknades den nödvändiga av försöket.

förankringen

Utöver av

rutinmässig bevakning jämställdhetsaspekten vid

SOL Hmuzmi 98 Rekrytering

har försöket inte föranlett myndigheterna tillsättningsärenden att vidta andra extra åtgärder än dc rader de flesta tagit några med i sina annonser om att ser sökande av myndigheten gärna underrepresenterat kön. Konsekvenserna av detta sett från resultatsynpunkt kar. dock

SAMN inte bedöma då det allmänna jämställdhetsarbetet på

och ute i samhället kan ha medfört en ökad myndigheterna motivation hos kvinnor att söka även högre tjänster. Kvinnornas att söka högre tjänster i lika stor benägenhet som männen kan delvis vara en generationsfråga, utsträckning enligt SAMN. På vissa har man märkt att kvinnor under 30 år i myndigheter samma som män sökt tjänster utan att helt utsträckning högre kvalifikationskraven. En del yngre kvinnor och gruppen fylla har ansett försöket onödigt då de inte kunde se någon män, skillnad i mäns och kvinnors benägenhet att söka högre

tjänster. Flera av är återhållsamma till deltid försöksmyndigheterna och vissa kräver även övertid över

regelbunden på tjänster

F 18. SAMN anser att det är angeläget att myndigheterna strävar efter en så flexibel som möjligt av regler och avtal då tillämpning en anställd vill ha möjlighet till reducering av arbetstiden.

Rekryteringskampanjer

SPN fick den l 1976 i av regeringen att driva juli uppdrag

informations- och för att uppnå en rekryteringskampanjer

inom olika hos statliga

jämnare könsfördelning tjänstekategorier

myndigheter. SPN, AMS och de fackliga organisationerna konstaterade att det fanns få med ett rekryterings-

gemensamt yrkesområden

behov som en kampanj meningsfull. I Stockholmsområgjorde det fanns emellertid ett relativt stort behov av kontorspersonal. De fortsatta diskussionerna ledde till ett beslut att gemensamt

förbereda en informations- och rekryteringskampanj för kontors-

yrket. Detta har hittills resulterat i en informationsbroschyr. Denna är i första hand tänkt att öka mäns intresse för kontorsyrket. Ett är också att visa att innehållet i kontorsyrket viktigt syfte

förändras. När denna förändring sker planmässigt och medvetet,

bör det inte bara underlätta till utan även leda rekrytering yrket till utveckling för redan anställda. SAMN har 1980 vänt till ett antal myncigheter i ijanuari sig

SOU li)8():2() Rekrrlering 99

Stockholmsområdet som

uppgivit ijämställdhetsredovisningar-

na att det finns behov att anställa är att

kontorspersonal. Syftet

intressera dessa för en

myndigheter kampanj.

I kampanjen kommer från tjänstemän SAMN, AMS och

arbetsförmedlingarna inom distriktskontoren Norrmalm och

Solna att delta. Kontakter kommer också att tas med SYO-

konsulenter, AMU-center inom Stockholmsområdet m. fl. Projektet kommer enligt den att bedrivas

preliminära projektplanen

till och med av

utgången budgetåret 1980/81.

SAMN skall också

enligt jämställdhetsforordningen stödja

myndigheter vid större inom

rekryteringsbehov tjänstekategori-

er som är mans- eller kvinnodominerade när myndigheterna skall genomföra informations- och

rekryteringskampanjer.

Sådana har bedrivits

kampanjer av postverket och tullverket

efter samråd med SPN och AMS.

Sammanfattande kommentarer

Utan tvekan är ett av de

rekryteringen viktigaste tillfallena när

det gäller att förändra den nuvarande

könsfördelningen inom

olika

yrkeskategorier.

Av de olika BRYT-försöken också att en

framgår inbrytning

av kvinnor i mansdominerade och män i kvinnodo-

befattningar

minerade har

befattningar gett en hel del positiva effekter.

Televerket skriver

i sin rapport till regeringen att resultatet av

BRYT-verksamheten har blivit att har för

yrkena öppnats

kvinnor och män så att de har kunnat

välja efter intresse och

fallenhet och inte

stoppats p. g. a. könstillhörighet. Deras valmöjligheter har breddats.

Andra positiva effekter har varit att vissa praktiska hinder,

såsom bristande blivit

arbetsutrustning, uppmärksammade

genom kvinnors inträde

på mansyrken. Medan männens inträde

på kvinnodominerade yrkesområden har lett till att

efterfrågan på utvecklingsmöjligheter i yrket har ökat.

Även SAMN konstaterar i sin rapport till regeringen att det

finns flera effekter av BRYT-forsöken.

positiva Verksamheten

ha till det bättre

uppges påverkats genom att både mäns och

kvinnors olika erfarenheter till vara.

tagits

SAMN betonar i sin att kvinnor

rapport samtliga som anställts fått sinajobb därför att de bedömts som Att

lämpliga.

de är kvinnor har inte i fall räknats dem

något tillgodo. Även när det

gäller inbrytningen på högre tjänster, visar det

sig att kvinnorna kan få dessa kvalifikationer och utan på egna

att form av

någon kvotering använts. Det visar de s. k. F-18

l 0() SOl [TV8020 Rekrytering

försöken. Men problemet är, enligt flertalet försöksmyndigheter, att det interna rekryteringsunderlaget bland kvinnorna varit otillräckligt. Har kvinnorna tillräckliga kvalifikationer söker dei samma utsträckning som männen. Det är därför, enligt SAMN, särskilt viktigt att uppmärksamma problemen omkring rekryteringsunderlaget.

15 Utbildning

PUN har i två regeringsbeslut, den 19 1976 och den 17 augusti november 1977, fått i att driva viss försöksverksamhet uppdrag

för att uppnå ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.

Försöksverksamheterna har varit inriktade på att öka möjligheterna för både kvinnor och män att delta i personalutbildningen och att förbättra befordrings- och för utvecklingsmöjligheterna anställda i löneskikt. PUN fick också i lägre uppdrag att genom konferenser och studiecirkelmaterial stimulerajämställdhetsar-

betet på myndigheterna.

Bättre delta i

möjligheter att personalutbildning

Barnstugan i Sjudarhöjden

En förutsättning för att småbarnsföräldrar skall kunna delta i utbildning som till internat är att

förläggs möjligheter finns till

barntillsyn. Sedan 1977 en försöksverksamhet

september pågår

med barntillsyn för barn vid statens

kursdeltagares kursgård Sjudarhöjden. Barnstugeutbildad personal har tagit hand om barnen på dagarna och natten har barnen på varit hos

föräldern. PUN har gjort en preliminär av verksamheten. utvärdering Den fortsätter under budgetåret 1979/80 och en utvärdeslutlig ring kommer senare under 1980.

Utvärderingen är baserad med 92 föräldrar på intervjuer

under tiden september 1978. 1977-september

Intervjuerna ger en mycket positiv syn på verksamheten som

sådan och på de praktiska detaljerna verksamheten. De kring flesta föräldrar anger också att de kan tänka ta med barnen till sig

kursgården igen vid eventuellt senare kurstillfälle. Beläggningen vid har varit varierande. En barnstugan mycket

del veckor har till 12 kursbarn

beläggningen uppgått per kursdag

medan andra veckor inte alls

barnstugan utnyttjats.

I början av försöksverksamheten var än i

beläggningen högre

102 SOU 15180120 Utbildning

slutet. Detta kan bero en från S-dagars kurser till

på övergång

kortare kurser 2-3 dagar. De kortare kurserna är förmodligen

på

mindre för den här formen av barntillsyn eftersom lämpade barnen behöver en viss tid till anpassning i den nya miljön. Den av har emellertid hela

genomsnittliga beläggningen barnstugan

tiden varit För att åstadkomma belastning av lagom låg. enjämn slöt PUN ett avtal med kommun om ett antal omfattning Sigtuna fasta som kommunen får utnyttja. platser

Ersättning för barntillsyn

En annan att underlätta för småbarnsföräldrar att möjlighet delta i utbildning är att ersätta de merkostnader internatförlagd som i samband med barntillsyn.

uppstått

En försöksverksamhet har under tiden juli 1976-juni

pågått

1978. i internatutbildning har kunnat få Deltagare statlig för sina merkostnader för barntillsyn med högst 50 ersättning kronor/dygn. PUN har redovisat erfarenheterna från verksamheten i en rapport till regeringen. Under har ca l 700 ansökningar gjorts. 70 °/0 försöksperioden av dessa har av män och kvinnor i ansökningar gjorts Tl-Fö. lönegraderna Av PUN:s att majoriteten skulle ordnat

utvärdering framgår

och i oavsett om det funnits barntillsyn deltagit utbildningen att söka eller ej. Däremot har det för vissa möjlighet ersättning statsanställda varit en för att kunna delta i grupper förutsättning

statlig personalutbildning.

har därför beslutat att en sådan ersättning skall Regeringen kunna även En särskild förordning utfär-

utgå fortsättningsvis.

dades den 20 1979.

april

Bättre befordrings- och utvecklingsmöjligheter

Garnisonen I

PUN fick i 1976 regeringens uppdrag bl. a. att planera augusti och en för de anställda i de lägre genomföra utbildning hos i kvarteret Garnisonen i lönegraderna myndigheterna Stockholm. Syftet var att skapa bättre möjligheter till genomströmning från assistent- och motsvarande karriärer till högre biträdes-, att som finns mellan tjänster genom avlägsna utbildningshinder olika lönegradsskikt och och därmed bidra till att

tjänstenivåer

. sneda inom de

,bryta den könsfördelningen högre lönegrader-

na.

SOl lilålllfzt) I Iløi/(lningr 103

Hela utbildningstitlen omfattade 15 veckor med en allmän teoridel på 5 veckor och en praktikdel på 10 veckor. Deltagarna var 25 kvinnor mellan 28 och 57 år. Fler än hälften hade lönegrad F3 eller lägre. Den allmänna teoretiska delen var gemensam för alla deltagare och bestod av ämnen av generell karaktär. Innehållet delades in i tre block. Ett block hade till syfte att ge kunskaper om hur statsförvaltningen fungerar ur förvaltningsrättslig och ekonomisk aspekt. Det andra blocket kan kallas ett kommunikationsblock. Syftet med detta var att ge kunskaper och träning i de olika tekniker som används i samband med handläggning av ärenden. Ett tredje block var inriktat på personaladministration, samverkan och medinflytandefrågor. Praktiken genomfördes i de flesta fall på annan byrå eller myndighet än den ordinarie arbetsplatsen. Avsikten med praktiken var att deltagarna skulle få andra och mer pröva kvalificerade arbetsuppgifter. Ett mindre utredningsarbete ingick också. Uppföljning, ett år efter det att utbildningen har avslutats, visar att 22 av de 25 deltagarna har fått förändrade arbetsuppgifter. 16 deltagare ansåg att de nya var mer uppgifterna kvalificerade än de gamla. För 21 deltagare har lönen ökat. Vad som skett speciellt på grund av utbildningen är däremot svårare att kartlägga.

Garnisonen II

I november 1977 fick PUN i att uppdrag genomföra en ny försöksverksamhet med utbildning av anställda i de lägre

lönegraderna. Meningen var att PUN i denna försöksomgång

skulle utnyttja de erfarenheter man fått i Garnisonen I projektet. De myndigheter som knöts till PUN:s Garnisonen II var projekt

arbetarskyddsstyrelsen, riksförsäkringsverket och SMHI. De två

första myndigheterna har fått medel ur

jämställdhetsmiljonen

för att bedriva en

försöksutbildning.

De allmänna erfarenheterna av de båda är projekten följande. Det är viktigt att under får tillfälle deltagarna praktikperioden att utföra en behöver inte vara

utredningsuppgift. Uppgiften

omfattande, men det är lämpligt att den ansluter till praktikens arbetsområde. Därigenom kan den förenas med övrigt arbete under praktiken. Ett teoriavsnitt i utredningsmetodik bör i ingå

utbildningen, dels för att Öka deltagarnas att

förutsättningar arbeta med uppgiften, dels för att de förvärvade erfarenheterna skall bli systematiserade och ge bestående kunskaper. Att arbeta med en ställer krav

självständigt utredningsuppgift

SOL I 980120 104 Utbildning

initiativ och kreativitet. En sådan arbetsuppgift är

på egna på

därför ett viktigt inslag i en utbildning som syftar till att ge att i framtiden få utföra mer kvalifideltagarna förutsättningar cerade arbetsuppgifter. En värdefull erfarenhet är att deltagarna ansett att utbildning- Det måste även bedömas

en har gett dem ökat självförtroende.

som värdefullt för framtida utveckling att de blivit deltagarnas medvetna om sina möjligheter att klara mer avancerade och att utbildningen dem studievana och arbetsuppgifter gett stimulans att utveckla sig vidare. måste man komma att en sådan här utIJiIdning Samtidigt ihåg vissa Diskuteras och

ger deltagarna förhoppningar. preciseras

inte från sida blir det fritt fram för syftet myndigheternas spekulationer hos deltagarna, som kan leda till besvikelse och ge effekter. Det är därför viktigt att i förväg klargöra vart negativa skall leda, dvs. vilka effekter den kan få för den som utbildningen

gått igenom utbildningen.

Det allmänna utbildningsväsendet

Genom i november 1979 fick PUN också i

regeringsbeslutet

att undersöka hur kurser i det allmänna utbildningsuppdrag väsendet kan bidra till som ett led i

att, personalutbildningen,

främja jämställdheten.

Sammanfattningsvis kan sägas att de ändrade behörighetskraven för studier vid det möjligt för det stora högskolan gjort flertalet att använda delar av kursutbudet. Kommunala vuxen-

erbjuder undervisning både på

utbildningen (KOMVUX) och och såväl teoretisk som yrkesin-

grundskole- gymnasienivå,

riktad utbildning. Det finns nu vid universiteten och högskolorna i landet många kurser med studietakt eller korta enstaka

långsam avpassade

kurser Kombinerat med som passar yrkesverksamma. möjligheten att få för studier detta det möjligt för

tjänstledighet gör

att vidareutbilda sig.

många

arbete med att förbättra möjligheterna for Myndigheternas kvinnor i de lägre lönegraderna att förändra sin arbetssituation och också nå andra kan underlättas med

tjänstenivåer väsentligt

en målmedveten användning av utbudet från högskolor och KOMVUX i

personalutbildningen.

Lokalvårdsutbildning

Utredningen Kvinnor i statlig tjänst konstaterade att de flesta lokalvårdare anställda i den statliga förvaltningen är kvinnor.

SOL l9fl0f2fl l lløi/r/nilzig 105

Däremot utövas ledning och kontroll av städarbetet genom anställda städledare, expeditionsvakter och materiallörvaltare, vilka i de flesta fall är män. För att förbättra arbetsförhållandena och underlätta för kvinnor att avancera till lokalvårdsledare och -inspektör föreslog Kvinnor i statlig tjänst dels en Övergång till dagstädning och dels utbildning. _ Regeringen gav PUN i uppdrag i augusti 1976 att kartlägga utbildningsbehovet för lokalvårdare och utreda behovet av en utbildning för lokalvårdare till lokalvårdsledare. Ijuni 1977 presenterade PUN sin utredning för regeringen. I utredningen föreslogs att samtliga lokalvårdare skulle ges möjlighet att genomgå viss introduktionsutbildning vid myndigheten och att grundutbildning för lokalvårdare samt vidareutbildning för 1:e lokalvårdare, lokalvårdsledare och lokalvårdsinspektörer borde anordnas genom den kommunala vuxenutbildningen. I ett regeringsbeslut i november 1977 fick PUN i uppdrag att se till att utredningsförslagen verkställdes.

Stimulera myndigheternas jämställdhetsarbete

Konferenser

För att informera om jämställdhetsfrågor och ge tillfälle att utbyta erfarenheter anordnade PUN av

på uppdrag regeringen

under våren och hösten 1978 nio endagarskonferenser. Totalt 220 företrädare för myndigheter och fackliga organisationer deltog. Tjänstemän från budgetdepartementet, PUN och SPN medverkade. Konferenserna medförde att många myndigheter fick idéer och motivation att sätta igångjämställdhetsarbete. Andra har sett ett värde i att jämföra sitt eget jämställdhetsarbete med andra myndigheters.

Studiematerial I regeringens uppdrag till PUN ingick också att utarbeta ett

studiematerial. Fem författare, som på olika sätt dokumenterat sitt intresse förjämställdhetsfrågorna, fick i uppdrag att skriva

var sitt kapitel i ett studiehäfte som kallades ”Målet är jämställdhet”. Det trycktes i 20 000 ex. och har använts i studiecirklar som omfattat mellan 7,5 och 24 timmar. Cirklarnas förslag till åtgärder har samlats in centralt på många myndigheter.

l 06 l I/;i/(lningr SOU Ifbfülflll

En till omfånget mindre broschyr med upplagan 15 000 ex. har använts för att initiera diskussioner i samband med utbildning av chefer, arbetsledare m. fl. Redan titeln ”Visst har väl kvinnor och män samma möjlighcterl? har utgjort ett inlägg i diskussionen. Som underlag för diskussioner har PUN arbetat fram en video-kassett med teknisk och pedagogisk handledning. Den tari sex spelscener upp frågor som exempelvis mäns och kvinnors möjligheter att förena yrkesarbete med föräldraansvar och hur utvecklande arbetsuppgifter fördelas på en arbetsplats.

Sammanfattande kommentarer

De erfarenheter som hittills gjorts av försöken med utbildningsför anställda i de lägrelönegraderna och hur kurser i det program allmänna utbildningsväsendet kan användas i personalutbildningen för att främja jämställdheten kan sammanfattas på följande sätt. Myndigheter som vill åstadkomma förändringar för att öka jämställdheten kan göra detta. De kraftigt ökade alternativa möjligheterna område har

på personalutbildningens bidragit

härtill. Hinder av ekonomisk eller annan resursmässig karaktär finns, men är inte längre lika avgörande. Däremot framstår inställningen till jämställdhetsfrågan som det viktigaste. Det krävs ett engagemang från verksledning, personalchef, utbildningsansvarig och de fackliga organisationerna, dels för fortsatt bearbetning av dessa attityder, dels för att sätta igång ett konkret utvecklingsarbete för att få ändringar till stånd i arbetssituationen. De myndigheter som vill ändra arbetssituationen för tjänstemän i de har i att ta lägre lönegraderna dag goda möjligheter utbildningen till hjälp. En myndighets vana att arbeta med personal- och är därvid en förutsätt-

utbildningsplanering god

ning. För att utbildningen skall få effekter krävs nämligen oftast vissa personalpolitiska beslut t. ex. beträffande rekrytering. Myndigheten måste också vara beredd att ändringar i göra arbetsorganisationen for att ge de nyutbildade ändrade och mer kvalificerade För dessa krävs självfal-

arbetsuppgifter. uppgifter

let liksom för andra utvecklingsinsatser, tid och pengar. Beslut om en vidareutbildning som avser att vägen till mera öppna kvalificerade arbetsuppgifter och att möjliggöra befordran till högre tjänst kräver en omsorgsfull beredning. Planerings- och beslutsprocessen kan därför bli lång. Beträffande innehållet i utbildningen visar hittills gjorda

SOL* ITHKkQO l I/øi/dizizzlg 107

erfarenheter, i Garnisonenprojektet och i diskussioner med företrädare för myndigheter och målgrupper, att det i första hand är viktigt att deltagarna i utbildningen får tillfälle att stärka sitt självförtroende, dels genom att öka sina teoretiska kunskaper inom området förvaltning, dels genom att träna skriftlig och framför allt muntlig framställning.

108 sou l9åi0:2(l

SOU HWIYZU ]()§)

lV Jämställdhetsarbetet

under 80-talet

16 Inledning

i har under senare delen

Jämställdhetsarbetet statsförvaltningen

av 70-talet bedrivits enligt de riktlinjer som drogs upp i prop.

om kvinnor i statlig tjänst, jämställdhetsförord-

(1975/762173) (1976:686) och (1976:687).

ningen jämställdhetscirkuläret

Målet för _jämställdhetsarbetet är att kvinnor och män skall vara jämställda i arbetslivet och i familjen liksom när det gäller inflytandet över samhällets utveckling. Arbetet förjämställdhet mellan könen ingår som ett viktigt led i demokratiseringen och förnyelsen av arbetslivet. Myndigheterna har uppmanats att så långt möjligt ta tillvara de anställdas kunskaper, ambitioner och möjligheter till utveckling i arbetet. Detta också för att möta kravet på effektivitet i den statliga verksamheten och på god hushållning med tillgängliga resurser. Målet för det fortsatta _jämställdhetsarbetet har delinierats i förarbetena till den nya lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet m. m. som träder i kraft den l juli 1980: ”Samma rätt och möjligheter och lika ansvar för kvinnor och män”. Det är viktigt att framdeles ännu mer än tidigare betona att Förändringar krävs inte bara av kvinnornas villkor för att nå en éikadjämställdhet utan också av männens. Här krävs alltså en förändring av vanor, tänkesätt och uppträdande hos de enskilda människorna. Den förändringen kan stödjas och päskvndas genom politiska åtgärder. Liksom tidigare hör staten som arbetsgivare ta initiativ till och genomföra reformer på detta område. Den jämställdhetslagen kommer att vara ett viktigt nya instrument för alla

ijämställdhetsarbetet. Lagen gäller slags

i eller tjänst och omfattar både anställningar offentlig privat förbud mot könsdiskriminering och regler om aktiva åtgärder för Lagens efterlevnad skall övervakas av en jämjämställdhet.

ställdhetsombudsman och enjämställdhetsnämnd. Även om en

lag inte ensam kan lösa de problem som är förenade med utgör den en bas för det fortsatta arbetet jämställdhetsarbetet,

110 I nl u/ni ng SOU IURULZU

och ett uttryck för statsmakternas erkännande av målet jämställdhet mellan kvinnor och män. Av stor betydelse för den närmare utlörmningen zivjämställdhetsarbetet under 80-talet inom såväl som statsförvaltningen arbetsmarknaden i stort kommer reformarbctet att vara inom bl. a. arbetsmarknads- och inom sysselsättningspolitiken, utbildningsväsendet och inom familjepolitiken. Genom ett medvetet och konsekvent uppträdande från statsmakternas sida kan de efter hand förbättras och praktiska Förutsättningarna konkreta resultat uppnås. Förjämställdhetsarbetet inom statsförvaltningen bör samma mål och samma huvudsakliga inriktning som hittills. Det gälla bör också fortsättningsvis inriktas att på bryta uppdelningen mellan kvinnor och män på olika tjånstekategorier. Även om kravet mellan könen numera har en

påjämställdhet

bred förankring inom och ett statsförvaltningen betydande

arbete lagts ned på jämställdhetsfrågorna både centralt och

inom enskilda myndigheter återstår en hel del innan könsbundenheten hos många befattningar har brutits i De praktiken. faktiska skillnaderna när det gäller möjligheterna till utbildning och befordran mellan kvinnliga och statsanställda är manliga alltjämt omfattande. En faktor som med stor sannolikhet kommer att påverka jämställdhetsarbetet inom statsförvaltningen är det ekonomiska utrymmet för offentlig konsumtion. Andelen kvinnor i förvärvsarbete ökade under hela 70-talet, till icke obetydlig del beroende på den offentliga sektorns utbyggnad. I dag talar allt för att den ekonomiska situationen i landet inte kommer att tillåta annat än blygsamma ökningar inom högprioriterade områden. Inom vissa områden kan den statliga arbetsmarknaden närmast förväntas minska. Trots de inbrytningar som kvinnor inom en rad gjort mansdominerade yrken under är fortfarande kvinnor-

senareår

nas arbetsmarknad betydligt snävare än männens. Kvinnorna kommer således att i högre grad beröras av att den statliga sektorn inte längre expanderar som tidigare. Därtill kommer att rationalisering och datorisering ofta påverkar sysselsättningsmöjligheterna mer för kvinnor än för män. Det är mot denna bakgrund att aktiva

angeläget åtgärder vidtas på de statliga arbetsplatserna för att bredda kvinnornas

arbetsmarknad genom vidgade försök med inbrytning på mansdominerade befattningar och genom att se till att inte nya yrken uppkommer som domineras av ettdera könet. Den ekonomiska situationen för den sektorn kommer statliga också att medföra att det blir ännu viktigare än tidigare att ta

SOU l9él():2l) I nl er/Izi ng lll

tillvara de personella resurserna som linns och Litveckla dem oberoende av kön. l)et är särskilt viktigt att ta tillvara kxinnornas möjligheter i detta sammanhang. Utredningen Kvinnor i statlig tjänst visar att brister i arbetsorganisation och personalutxfeckling drabbar kvinnor hårdare än miin. Stora krav

kommer att ställas på verksledningar och den arbetsledande

funktionen på olika nivåer liksom på de anställda och deras organisationer. Ännu mer än tidigare måste personalpolitik och personaladministration inriktas mot att ta tillvara de anställdas kunskaper, ambitioner och möjligheter till personlig utveckling. Det är självfallet också viktigt att kvinnorna själva i olika sammanhang tar tillvara de möjligheter som finns när det gäller vidareutbildning, vidareutveckling m. m.

sot 10:40:20 l 13

17 Myndigheternas

jämställdhetsarbete

Ansvaret för invndigheteriias *jämställdhetsztrbete bör liksom tidigare ligga på myndigheterna själva. Det kommer emellertid fortfarande att behövas ett visst stöd i form av insatser från regeringen och vissa centrala myndigheter. Det har visat att de sig myndigheter som kommit längst i sitt arbete med också

_jämställdhetslrågorna har en välutvecklad

personaladministration. Det år viktigt att dessa myndigheter fortsätter sitt jämställdhetsarbete samma på sätt som tidigare och att de som inte kommit myndigheter så långt snarast börjar med ett målinriktat och arbete för planmässigt att nå ökad

_iämställdheL

l framtiden bör_jåmställdhetsarbetet ett utgöra naturligt led i myndigheternas personaladministrativa arbete, men under en

fivergångsperiod behövs fortfarande extra åtgärder. De särskilda

jämställdhctsgrupper som finns på flertalet har i de

myndigheter llesta fall fungerat bra också som påminnelse- och bevakningsorgan. Så länge i stor jämställdheten utsträckning måste bedrivas som ett särskilt arbete bör dessa grupper finnas kvar. Det är att de

lämpligt myndigheter som ännu inte har

_jämställdhetsgrupper snarast inrättar sådana.

Utredningen Kvinnor i konstaterar

statlig tjänst att det är genomsnittligt ller kvinnor än män som sakna ett tycker sig meningsfullt arbete, som inte känner och som sig uppskattade inte anser kunna sin sig påverka egen arbetssituation. Många kvinnor anser således att den rådande arbetsorganisationen inte tillfredsställer dessa kravf En som arbetsorganisation tillgodoser verksamhetens effektivitet och de anställdas behov av utveckling och är liksom aktiva omväxling därför, åtgärder inom området

personalutveckling, nyckelfrågor när det gäller att förbättra

arbetssituationen for kvinnor i statlig tjänst. Det har också fast i det slagits statliga medbestämmandeavtalet (MBA-S) att även bör

personalutveckling främjajämställd-

het mellan kvinnor och män och inom och genomströmning mellan olika karriärer.

114 SHI ltirtuün Myndigheternasjämslälldhetsarbete

Ett ökat krav kommer också att ställas

på personalutveckling

även av andra skäl än strävan Den snabba

efter_jämställrlheL

utvecklingstakten i samhället och det ökade ekonomiska trvcket

kommer att ställa krav flexibilitet i organisationerna med på att och (umlördelzi arbetet. goda Förutsättningar omprioritera Av fram-

myndigheternas årliga jämstälIdhetsredovisningar

att redan ett ökat zinvåindande av går många myndigheter prövat arbetsutvidgning. cirkulationsprojektorganisation, delegering, och arbetsrotation. Det är ;angeläget att (lessa försök tjänstgöring inte avstannar utan tvärtom intensifieras. En stel hierarkisk kan vara hindrande för de zinställdas utvecklingsorganisation och hela verksamhetens effektivitet. Nackdelarna möjligheter av skäl starkast av den som befinner sig i upplevs naturliga hierarkins skikt. Strävan bör därför vara att den traditio» lägre nella hierarkiska som är vanlig inom statsförvaltorganisationen och mer till förändrade ningen görs smidigare anpassningsbztr förhållanden. Vidare bör eftersträvas (liite organisationsformei* och starkt arbetsmoment tamonotona, ensidiga specialiserade bort. inom kan också bidra till Rationaliseringar statsförvaltningen bättre arbetsförhållanden för de anställda. Förutsättningen är att insatserna inte bara kravet en utveckling av de tillgodoser på tekniska och ekonomiska förhållandena utan även kraven pä en god arbetsmiljö, arbetstillfredsställelse och anställningstrvgghet. Bland bör ingå utveckling och rationaliseringsinsatserna införande av arbetsmetoder samt lämpliga organisationsformer,

utveckling och utbildning av personal.

är ofta en förutsättning för genomförande Personalutbildning av som arbetsutvidgning, arbetspersonalutvecklande åtgärder m. m. Genom MBA-S har rotation, självstyrande grupper fått en ganska vid definition och

begreppet personalutbildning

omfattar nu även som tidigare inte ;utsågs som utbildning Av intresse i detta sammanhang är att personalutbildning. omfattar som avser att öka den personalutbildning utbildning anställdes att utföra andra arbetsuppgifter inom förmåga och att myndigheten utbildning som ger myndigheten möjlighet bereda den anställde mer kvalificerade arbetsuppgifter. Det är också värt att notera att MBA-S arbetsgivaren och berörda ger lokala att sluta lokala arbetstagarorganisationer möjlighet

kollektivavtal om bl. a. för urval till personalutbild-

principer t. ex. av olika deltagande i

ning prioritering personalgruppers

personalutbildning. som har visat särskilt effektiv ur Personalutbildning sig medverkar till att bryta den könsfördejämställdhetssynpunkt lade arbetsmarknaden och bidrar till att förbättra möjligheterna

SOU pjgukgn H5 .VIjrzdzLg/zelerøzas_jänzslällr/lzelsarbele

till befordran och för anställda i de

vidareutveckling lägre lönegraderna. Ett par myndigheter har prövat sådan utbildning.

Försöken har till stor del fallit väl ut. Det är att även angeläget andra myndigheter den. prövar En viktig uppgift för är bl. a. att personalutbildningen påverka beteenden och förändra och vidareutveckla arbetsmetoder. Chefers och arbetsledares och

inställning, attityder värderingar

när det gäller könsroller, förhållandet mellan kvinnor och man i arbetslivet m. m. betyder för mycket hurjämställdhetsarbetct kommer att lyckas. Särskilda avsnitt om arbetet het förjämståilld mellan kvinnor och män bör därför i all den chefs-och ingå

ledarutbildning som anordnas inom den

statliga förvaltningen. Det är också att att det i allmänhet viktigt uppmärksamma krävs vissa beslut för att personalpolitiska utbildningen skall få önskad effekt. Myndigheten kan behöva i göra ändringar arbetsorganisationen för att ge de vidareutbildade ändrade och mer kvalificerade En ändrad

arbetsuppgifter. rekryteringsp(›litik

med större

tyngdpunkt på internrekrytering kan även behö-

vas.En viktig är att

förutsättning myndigheten har en god

personal- och

utbildningsplanering.

För att öka kvinnornas möjligheter till befordran räcker det emellertid inte med enbart och andra utbildning personalutvecklande åtgärder. Det krävs också ett hos nytänkande många som svarar för inom personalfrågor myndigheterna och en vilja att förbättra kvinnornas och

utvecklings- befordringsmöjligheter. Rekryteringen är det kanske tillfället när det

viktigaste gäller att förändra inom olika

könsfördelningen tjänstekategori-

er. Genom de s. k. BRYT-försöken har kvinnor och män lätt möjlighet att välja yrken som de i inte haft praktiken tidigare tillfälle till. Förutom en större rättvisa har man också enligt SAMN:s utvärderingar effekter i arbetet. uppnått positiva En

jämnare fördelning mellan kvinnor och män på olika befattning-

ar är till fördel för verksamhet myndigheternas inte minst med

hänsyn till kvinnors och mäns olika erfarenheter från samhälle

och arbetsliv. Med till de erfarenheterna

hänsyn goda av

BRYT-försöken är det att dessa I detta angeläget utvidgas. arbete bör SAMN kunna vara en god hjälp. Genom de s. k. F-l8 försöken har för att

åtgärder prövats

stimulera kvinnor att söka Resultaten visar högre tjänster. att kvinnorna i minst lika stor som männen få de utsträckning lyckas

befattningar de söker. När det till

gäller rekryteringen högre

-chefstjänster begränsas fortfarande möjligheterna av att det

finns ett mycket litet urval nivåerna direkt under på chefsskiktet. Det är därför viktigt att breddas.

rekryteringsunderlaget För att

116 Myndigheternas jämställdhetsarbete sol |.›i:n:2r›

åstadkomma detta behövs i mycket högre utsträckning* än att kvinnor uppmärksammas vid fördelning av mera tidigare ansvarsfulla arbetsuppgifter, vid vikariatslörordnanden pä högre och då utser i interna tjänster myndigheterna representanter och externa arbetsgrupper eller kommittéer. Med hänsyn till det ekonomiska läget måste myndigheterna i allmänhet regelmässigt undersöka om det finns behov av att återbesättzi vakanser. Samtidigt bör klarlåiggas om uppkomna arbetsuppgifterna kan omlördelas. En omvärderiiig av en handläggartjänst kan kanske leda till att ett biträde eller en assistent kan överta arbetsuppgifterna. eventuellt efter viss utbildning. Det är också att zinställningszinnonsen utformas så att viktigt den tilltalar såväl kvinnor som män i synnerhet när det gäller inom områden som domineras av ettdera könet. En tjänster bredare och mindre zinspråksliill beskrivning av arbetets innehåll kan kanske locka ller kvinnor att söka. Andra sätt att bredda rekryteringsunderlaget kan vara genom medverkan av exempelvis utbildningsanstalter, syo-konsulenter och zirbetslörmedlzire. Man kan i vissa fall också planera ett rekryteringsunderlag genom att kontinuerligt hålla kontakt med utbildningsinstitutioner. Vid urval till anställningsintervjjuer bör kandidater av det könet särskilt beaktas. För många befatt-

underrepresenterade

i statsförvaltningen bör relativt vida ramar kunna ningar bestämmas för kraven och yrkeserfareiiliet. Ett

på utbildning

bredare kan ge nya infallsvinklar och aktivera en urvalsunderlag diskussion om tjänsternas innehåll och om kvalifikationskrav. Ett kan också behövas vid bedömningen av de nytänkande sökandes meriter och tolkningen av begreppen förtjänst och har nämnts att det inte finns någon helt skicklighet. Tidigare enhetlig linje i sättet att bedöma meriter som beaktas lör lörtjänst eller skicklighet. Särskilt begreppet skicklighet är inte alldeles

entydigt. Erfarenheterna tyder emellertid på att man någorlun-

da objektivt kan komma fram till att några av de sökande iir mer kvalificerade än de övriga. Att sedan komma fram till den som är mest kvalificerad innebär betydligt Her moment av subjektiva där önskemålen om könstillhörigheten kan vara värderingar en. Genom ett antal regeringsbeslut som avsett besvär över tjänstetillsättningar har det visats attjämställdhetsaspekten kan in som en av llera sakliga grunder. Givetvis betyder detta vägas inte att en skall tillsättas som inte är lämplig eller person tillräckligt kvalificerad for tjänsten. Det innebär bara att man. vid urvalet bland dem som är kvalificerade lör tjänsten. /cmz låtal jämställdhetsaspekten vara utslagsgivande.

sol 15:80:21) H7

18 Vissa centrala

stödåtgärder

Den ljuli 1979 inrättades SAMN som sin instruktion bl. a. enligt skall svara centralt för verksamhet med att syfte främja _jämställdhet mellan kvinnor och män. En särskild enhet lör

jämställdhetsfrågor har organiserats inom nämnden. Fr. 0. m.

sommaren 1980 kommer nämnden att även svara lör vissa centrala uppgifter som hittills

legat på regeringskansliet, nämli-

gen prövning av medel ur den s. Det är

k.jämställdhetsmiljonen.

också lämpligt att SAMN samlar in och sammanställer myndigheternas årliga

jämställdhetsrapporter. Myndigheternas redovisningar bör således fortsättningsvis

lämnas till SAMN. SAMN bör en årligen göra sammanställning av myndigheternas redovisningar och lämna denna till som ett regeringen underlag till regeringens till årliga redovisning riksdagen av jämställdhetsarbetet inom De

statsförvaltningen. uppgifter som

är av särskilt intresse i är vilka enkönsdominesammanhanget rade yrkesområden och som finns

befattningar på den statliga

arbetsmarknaden, vilka myndigheter som inom de närmaste åren kommer att ha större och vilka effekter rekryteringsbehov

strukturförändringar, omorganisationer och rationaliseringar

m. m. kan få för den kvinnliga arbetsmarknaden inom statsförvaltningen. År 1985 bör SAMN lämna en samlad till redovisning regeringen av jämställdhetsarbetet i mot

statsförvaltningen

bakgrund av förhållandena 1979. bör baseras

Redovisningen

bl. a.

på myndigheternasjämställdhetsrapporter. SAMN bör då

också lämna förslag till ytterligare som kan behövas för åtgärder att nå ökad jämställdhet. kan avse Förslagen exempelvis ändringar i lagar eller inom förordningar, ändringar det personaladministrativa området och åtgärder av attitydpåverkande slag. I sitt löpande arbete med bör SAMN

jämställdshetsfrågorna

ge råd och stöd till de myndigheter som så önskar. SAMN bör också på eget initiativ ta kontakt med som inte myndigheter

Vissa røn/ra/a .rli›(lå/_q2i›(/('r sol l5›8t!:2(› l_l8

bedriver och med dem diskute-

planmässigtjämställdhetsarbete

ra åtgärder. SAMN bör finna möjligheter till och lämpliga former for hur olika av förändringar kan utnyttjas positivt i slag

_jämställdhetssyfte genom att bl. a. visa på utvecklingsg utbildnings- och omplaceringsmöjligheter.

Det är framför allt att SAMN inriktar sig att

angeläget på

försöka mellan kvinnor och män på olika bryta uppdelningen SAMN bör aktivt verka lör att andelen tjänstckzitegorier. kvinnor mansdominerade och män kvinnodomine-

på yrken på

rade ökar. Det är vidare viktigt att SAMN även yrken att i staten inte får en enkönad uppmärksammar nya yrken karaktär. I att medverka till en förändring av den könsuppdelade syfte arbetsmarknaden bör SAMN också rikta aktiva insatser mot skolan som har en funktion att fylla när det gäller att viktig elevernas om könsroller. SAMN bör t. ex. påverka attityder utarbeta informationsmaterial om BRYF-försök och tidigare detta till bl. a. och som ett

sprida syo-konsulenter yrkesvägledare

för diskussioner med dem som står inför yrkesval. underlag SAMN bör även försöka få till stånd ett samarbete mellan skolor och SSA-råd för samverkan mellan myndigheter, (organ skola och arbetsliv med for skolstyrelse, arbetsrepresentanter samt arbetsmarknadens Samarbetet kan

förmedling parter). exempelvis leda till att styrd pryo prövas på ett par myndigheter samt att vid några tillfällen ”otraditionella yrkesinformatörer”,

dvs. kvinnor som brutit in mansdominerande områden och

på tvärtom, medverkar i yrkesvägledningssammanhang.

Den 1979 bildades också SIPU. Även SIPU har en viktig

luli

roll när det gäller att informera myndigheterna om jämställdhetsarbetet i statsförvaltningen. SIPU bör beaktajämställdhets-

i all utbildning där det är relevant och tillsammans med aspekten SAMN det nuvarande studiecirkelmaterialet med komplettera det material och som i denna samlade de rapporter återges utvärdering.

Sol 15:80:21» 119

V och

Bilagor register

1 Bilaga Författningar

Lag (1979:1118 med

ändring 1980:412) om jämställdhet mellan kvinnor och män i

arbetslivet

Lagens ändamål

l § Denna lag har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i fråga om arbete, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter i arbetet (jämställdhet i arbetslivet).

löärbua mot

känsdiskriminering

2 § En arbetsgivare får inte missgynna en eller en arbetstagare arbetssökande på grund av hans eller hennes kön.

3 § Missgynnande på grund av kön när en

föreligger arbetsgi-

vare vid eller befordran eller vid

anställning utbildning för

befordran utser framför en annan av motsatt någon kön, fastän den som förbigås har bättre för arbetet

sakliga förutsättningar

eller

utbildningen.

Detta gäller dock inte om kan visa att beslutet

arbetsgivaren

inte beror på kön eller att beslutet

någons är ett led i strävanden

att i arbetslivet eller

främjajämställdhet att det är berättigat av

hänsyn till ett ideellt eller annat särskilt som inte bör intresse, vika för intresset i arbetslivet. avjämställdhet

4§ Missgynnande på grund av kön föreligger även när en arbetsgivare

l. sämre för

tillämpar anställningsvillkor en arbetstagare än

dem som för av motsatt

arbetsgivaren tillämpar arbetstagare kön

när de utför arbete, som enligt kollektivavtal eller inom praxis verksamhetsområdet är att betrakta som lika eller som är

likvärdigt enligt en överenskommen om arbetsarbetsvärdering,

givaren inte kan visa att de olika beror anställningsvillkoren på skillnader i arbetstagarnas för arbetet

sakliga förutsättningar

eller att de i varje fall inte beror på arbetstagarnas kön,

120 [Bilaga I S( )l Illåltlflll

2. leder och fördelar arbetet på ett sådant sätt att en arbetstagare blir uppenbart oformånligt behandlad ijåimllârelst* med arbetstagare av motsatt kön, om arbetsgivaren inte kan Visa

att behandlingen inte beror på arbetstagarnas kön eller att det

finns sådana skäl som anges i 3 andra stycket, 3. säger upp ett anställningsavtal, omplacerar, permitterar eller avskedar någon eller vidtar en annan jämforlig åtgärd till

skada för en arbetstagare, om åtgärden beror på arbetstagarens

kön.

5§ Ett avtal är ogiltigt i den mån det föreskriver skillnader

mellan kvinnor och män i fråga om anställningsvillkor eller det

på annat sätt tillåter sådant missgynnande på grund av kön som anges i 3 och 4 §§.

Aktiva åtgärder jiir jämställdhet

6 § En arbetsgivare skall inom ramen for sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete for att aktivt främjajämställdhet i arbetslivet. I detta syfte skall arbetsgivaren vidta sådana åtgärder som, med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt, kan krävas for att arbetsförhållandena skall lämpa sig för både kvinnor och män. Arbetsgivaren skall också verka för att lediga anställningar söks av båda könen samt genom utbildning och andra lämpliga mellan

åtgärder främja enjämn fördelning

kvinnor och män i skilda av arbete och inom olika typer kategorier av arbetstagare.

När det på en arbetsplats inte råder i huvudsak jämn

fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare, skall arbetsgivaren vid nyanställningar särskilt anstränga sig for att få sökande av det underrepresenterade könet och söka se till att andelen arbetstagare av det könet efter hand ökar. Vad som nu har sagts gäller dock inte om särskilda skäl talar emot sådana åtgärder eller de rimligen inte kan krävas med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt.

7 § I frågor som avses i 6 § får andra regler fastställas i

kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation. En arbetsgivare som är bunden av ett sådant kollektivavtal får

tillämpa avtalet även på en arbetstagare eller en arbetssökande

som inte är medlem av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men sysselsätts i ett arbete som avses med avtalet eller

Sol Itrésotzn l2l IÄi/ugrl l

söker ett sådant arbete. Bedömningen av vad som enligt 6 åligger en arbetsgivare som inte är bunden av kollektivavtal enligt första stycket skall göras med beaktande av kollektivavtal ijämförbara förhållanden.

Skadestånd och andra påföljder

8 § Missgynnas en arbetstagare på grund av sitt kön genom en bestämmelse i ett avtal med arbetsgivaren eller att genom arbetsgivaren säger upp ett avtal eller vidtar en 2111112111 sådan rättshandling, skall bestämmelsen eller riittshandlingen förklaras ogiltig, om arbetstagaren begär det. Sker missgynnande genom att det sätt som

arbetsgivaren på

anges i 3§ utser någon eller framför en eller flera av några motsatt kön, skall arbetsgivaren betala skadestånd till den eller de missgynnade för den kränkning som innel)åir. missgynnandet Begär i ett sådant fall flera skall missgynnade skadestånd, skadeståndet bestämmas som om bara en hade blivit missgynnad och delas lika mellan dem. en Missgynnas arbetstagare på det sätt som anges i 4 §, skall arbetsgivaren betala arbetstagaren skadestånd för den förlust som och för den som uppkommer kränkning missgynnandet innebär. Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.

9§ En arbetsgivare, som inte föreskrifterna i kan följer 6 föreläggas vid vite att fullgöra sina

skyldigheter.

För en arbetsgivare, som inte sina

fullgör förpliktelser enligt

kollektivavtal som avses i 7§ första vad som stycket, gäller föreskrivs om i avtalet eller i

påföljd lagen (l976:58()) om

medbeståmmande i arbetslivet.

Jämställdhetsombudsman och jämställdhetsnämnd

10 § Regeringen utser en _jâimstiilldhetsombudsman ocli en

jämställdhetsnämnd, vilka skall se till att denna efterlevs. lag Jämställdhetsombudsmannen skall därvid i första hand söka förmå arbetsgivare att frivilligt föreskrifter. följa lagens Ombudsmannen skall också i medverka i stråivandena att (ivrigt främja jiimståilldhet i arbetslivet. Jämståilldhetsnåmnden skall bestå av elva ledamöter. Ordlöranden och ytterligare fyra ledamöter utses bland som personer inte företräder arbetsgivar- eller Ordföranarbetstagarintressen.

122 l stil Iémnzzn Bilaga

den bör vara lagkunnig och ha erfarenhet som (lomare. Av de

fyra ledamöterna bör två ha särskild insikt i förhållandena på

arbetsmarknaden och två ha erfarenhet av zirbete med frågor som rörjämställdhet mellan kvinnor och män. Av de övriga sex ledamöterna utses en efter förslag av Svenska arbetsgivarelöreningen, en efter förslag av Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet, en efter förslag av statens arl)etsgi\arverk, en efter förslag av Landsorganisationen i Sverige, en efter förslag av ljänstemiinnens Centralorganisation och en efter förslag av Centralorganisationen SACO/SR. För varje ledamot skall finnas en ersättare. Vad som har föreskrivits om ledamöterna gäller även ersättarna. Vid behov får ordföranden tillkalla tillfälliga ersättare.

Rättegången i diskrimineringstvister ll § Mål om tillämpning av 2-5 och 8 handläggs enligt lagen (1974:371) om i arbetstvister. likirvid anses som

rättegången

arbetstagare även arbetssökande och som arbetsgivare även den hos vilken någon har sökt arbete. Detsamma gäller vid tillämpning i en tvist om 2-5 och 8 av reglerna om tvisteförhandling i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. I en sådan tvist fårjämställdhetsombudsmannen föra talan för en enskild arbetstagare eller en arbetssökande, om den enskilde medger det och om ombudsmannen finner att en dom i tvisten är

betydelsefull för rättstillämpningen. Sådan talan förs vid arbets-

domstolen. När en arbetstagarorganisation har rätt att föra talan för den enskilde enligt 4 kap. 5 lagen om rättegången i arbetstvister, får dock föra talan

jämställdhetsombudsmannen

endast om inte gör det. Vad som i den lagen

organisationen

föreskrivs om den enskildes ställning i rättegången, tillämpas även när ombudsmannen för talan. I mål om tillämpning av 2-5 och 8 kan domstolen utöver vad som i övrigt gäller förordna att förhandling skall hållas inom stängda dörrar, i den mån det kan antas att offentlighet skulle medföra risk för väsentlig skada för part eller annan genom yppande av affärs-, drifts- eller därmed jämförligt förhållande hos företag eller organisation eller av enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden.

12 § Väcker flera arbetstagare eller arbetssökande skadeståndstalan mot samme arbetsgivare och menar arbetsgivaren att skadeståndet skall delas mellan dem enligt 8§ andra stycket, skall målen i samma

på arbetsgivarens begäran handläggas

SOU Itmttrzn [ii/nga I 123

rättegång. Har talan väckts vid skilda domstolar, skall handläggningen ske hos arbctsdomstolcn, om något av målen hör dit, och i annat fall hos den där talan först väcktes eller, om talan tingsrätt väcktes samtidigt vid skilda tingsrätter, den tingsrätt som arbetsgivaren väljer. Mål som har väckts vid annan domstol skall överlämnas till den domstol, hos vilken den gemensamma skall ske. Beslut att överlämna mål får inte handläggningen överklagas. Har llera väckt talan vid samma domstol, tillämpas första om målen inte ändå handläggs med stöd av stycket gemensamt annan lag.

13 § Handläggningen av ett mål om skadestånd enligt 8 andra

skall av arbetsgivaren uppskjutas i den mån

stycket på begäran

det behövs för att målet skall kunna handläggas gemensamt med annan sådan skadeståndstalan, som redan har väckts eller kan komma att väckas.

14 § Förs talan med anledning av uppsägning eller avskedande, i delar 34-37 stycket andra gäller tillämpliga 38§ tredje 39-41 samt 42 andra stycket lagen (197412) om meningen, I om annan talan 64-66 och anställningsskydd. fråga tillämpas om medbestämmande i arbetslivet 68 lagen (1976:580) på motsvarande sätt. En sådan skadeståndstalan som avses i 8 andra stycket får dock ej väckas senare än sex månader efter eller, när en organisation har lörsuttit denna tid missgynnandet och talan väcks av den som är eller har varit medlem i organisationen, senare än en månad efter det att sexmånadersti-

den har löpt ut. Talan som förs avjämställdhetsombudsmannen

behandlas som om talan hade förts av arbetstagaren eller av den

arbetssökande på egna vägnar.

Förfarandet inför jämställdhetsnämnden m. m.

15 § En arbetsgivare är skyldig att på uppmaning avjämställd-

hetsombudsmannen lämna de om förhållandena i

uppgifter

verksamhet som kan vara av betydelse för arbetsgivarens ombudsmannens tillsyn enligt 10 § Forsta stycket. Om arbetsgivaren inte rättar sig efter en sådan uppmaning, kan förelägga vite.

jämställdhetsombudsmannen

l6§ Vitesföreläggande enligt 9§ första stycket meddelas av jämställdhetsnämnden efter framställning avjämställdhetsombudsmannen. Ombudsmannen skall i framställningen ange

124 [fi/nga I sot [wncugu

vilka åtgärder som bör ziläggas de skäl som arbetsgivaren.

åberopas till stöd för framställningen och den utredning som har

gjorts. Arbetsgivaren skall yttra över ombuclsmannens framställning och lämna de uppgifter om förhållandena i sin verksamhet som nämnden behöver för sin prövning. _Jämställdhetsnämnden skall se till att åirendena blir så utredda som deras beskaffenhet kräver. Den lär vid behov besluta om av

komplettering utredningen. (överflödig utredning

får avvisas.

l7§ Ärenden om vitesföreläggande enligt första 9§ stycket avgörs efter muntlig förhandling, om inte nämnden finner det obehövligt med sådan förhandling. Till förhandlingen kallas jämställdhetsombudsmannen och arbetsgivaren. Nämnden får förelägga arbetsgivaren eller ställföreträdare för arbetsgivaren vid vite att inställa sig personligen. Den får (ickså kalla andra till förhandlingen, om det behövs för utredningen. Underlåter arbetsgivaren att yttra sig i ett ärende eller att medverka till utredningen eller uteblir från arbetsgivaren muntlig förhandling, utgör detta inte hinder mot att ärendet avgörs.

18 § _Jämställdhetsnämnden lär vid avgörandet av ett ärende om vitesförelåiggande enligt 9 §5 första stycket besluta att ålägga arbetsgivaren andra åtgärder än *jämställdhetsombudsmannen har begärt, om dessa åtgärder inte är mera uppenbart betungande för zirbetsgivaren. l föreläggandet skall nämnden ange hur och inom vilken tid zirbetsgivzirens åtgärder skall vidtas. Nämndens beslut skall avfattas skriftligen och arbetsdelges givaren.

19 § Har efter beslut avjämställdhetsnämnden någon :innan än arbetsgivaren eller _jämställdhetsombudsmannen verkställt utredning i ett ärende eller kallelse inställt för att höras

på sig

inför nämnden, fär nämnden besluta om av allmänna ersättning medel. En arbetsgivare som har inställt till får sig förhandling tillerkâimias ersättning av allmänna medel för kostnader för resa och uppehälle, om nämnden finner att sådan ersättning skäligen bör utgå. Närmare bestämmelser om och förskott meddelas ersättning av regeringen.

20 § _Iämställdhetsombudsmannens beslut om vitesförelåiggande enligt 15 andra fär besvär hos stycket överklagas genom jämställdhetsnämnden. I sådana besvärsärenden 16-19 gäller

S01 Ilnmâzri I 123 [fi/nytt

i tilliimpligzt delar. _Jiimstiillcllietsnåimndens beslut enligt (lenna lag IE°1r inte överklagas.

2l§ llalan om utdömzlnde av vite som har lörelagts enligt denna lag förs vid tingsrätt av allmän åklagare. Sådan talan lår väckas endast efter anmälan zujåinlståill(lhetsmnlnulsmannen.

22§ Den som i ett ärende lIOS .l iimstiillrllietsombudsmannen _ eller jämställdhetsnåininden har lätt veta något um ett enskilt löretars å. allärs- eller driltslörhållanclen eller om en enskilds personliga förhållanden lår inte obehörigen riija eller utnyttja (lotta.

I)ennz1 lag träder i kraft den l juli 1980.

Ett avtal som har ingåtts löre lagens ikrafttiiiclaiicle är utan Verkan i den mån zwtalet innelattztx* avvikelser hån Har ett lagen. kollektivavtal tillkommit lör ett sådant ändamål som anges i 7 § första stycket, gäller dock avtalet Ett avtal om pension. som har ingåtts före ikralttriidandet. lår tills vidare tilliiiiipzts utan hinder av 5

Denna lag* träder i kraft den l _juli 1980.

På regeringens vägnar

KARIN ANDERSSON Lars Lunning 1979:1118. (Arlmtsniztrknadsdeparteiiien tet) 3 |98():4l2.

126 I SOL lflflflüf) [fi/nga

Förordning (1980:415)

med instruktion för jämställdhetsombudsmannen

l § Allmänna verksstadgan (l965:60()) skall tillämpas påjäm-

ställdhetsombudsmannen och ombudsmannens kansli. Bestämmelserna dock endast i

i 18 allmänna verksstadgan tillämpas administrativa ärenden som angår tjänstemän hos ombudsman-

nen.

Uppgifter 2 § har de som i

_Iämställdhetsombudsmannen uppgifter anges

om mellan kvinnor och män i

lagen (1979:1118) jämställdhet

arbetslivet.

Det åligger jämställdhetsombudsmannen

att i första hand rådgivning och upplysningar,

genom

med enskilda och organisationer eller överläggningar parter andra verka for att lagens föreskrifter frivilligt lämpliga åtgärder

efterlevs,

att i tvister om överträdelse av diskrimineringsförbudet på

med de som ombudsmannen anser

begäran ge biträde åtgärder

motiverade åt och arbetssökande, vilka inte före-

arbetstagare

träds av en samt föra talan vid

arbetstagarorganisation,

arbetsdomstolen, när ombudsmannen finner att en dom i tvisten

är betydelsefull for rättstillämpningen,

att efter anmälan eller initiativ ta upp ärenden om

på eget

underlåtenhet av som inte är bundna av kollektiv-

arbetsgivare,

avtal om att bestämmelser om aktiva

jämställdhet, följa lagens

for när ombudsmannen finner att

åtgärder jämställdhet och, resultat inte kan nås genom frivillig överenskommelse, göra om vitesforeläggande hos jämställdhetsnämnframställning

den, att informera allmänheten och annat sätt

på lämpligt

medverka i strävandena att främja jämställdhet i arbetslivet.

SOU lilålilfll) l l27 iii/ngr:

Organisation m. m.

3 § _Iämställdhetsombudsmannen biträds närmast av en ställlöreträdare. Hos ombudsmannen finns i övrigt personal enligt särskilda Föreskrifter eller andra beslut som meddelar regeringen samt annan personal i mån av behov och medel. tillgång på I mån av behov och medel [år ombudsmannen tillgång på även anlita utomstående för särskilda uppdrag.

4 § _]ämställdhetsombudsmannen och ombudsmannens ståilllöreträclare lörordnas av regeringen lör en tid av högst tre år. Andra tjänster i lägst F 23/F 25 tillsätts av efter regeringen anmälan av ombudsmannen. I övrigt tillsätts av tjänsterna jämställdhetsomluudsmannen.

5 § jämställdhetsombudsmannens kansli finns i anslutning till jämställdhetskommitténs (ju 1976:08) sekretariat.

Ärendenas handläggning

6§ När jämställdhetsombudsmannen är förhindrad att utöva sin tjänst, utövas den av ställforeträdaren. Efter beslut av ombudsmannen intråicler ställforeträdaren även i i övrigt ombudsmannens ställe vid av vissa ärenden eller behandling grupper av ärenden. Även andra tjänstemän kan förordnas att i ombudsmanncns ställe handlägga vissa ärenden eller grupper av ärenden, om de är av enklare beskaffenhet. Ijämställdhetsombudsmannens frånvaro får dock inte fattas beslut av större vikt, om de kan anstå utan

olägenhet. Åtgärder

som avviker från tillämpad får inte vidtas utan ombudspraxis mannens medgivande. Föreskrifterna i första och andra även vid styckena gäller

ledighet på ombudsmannens tjänst, till dess beståim-

regeringen mer annat.

7§ Ärendena hos jämställdhetsombtldsmannen i allavgörs mänhet efter föredragning. Denna ankommer en särskilt

på

forordnad föredragande. Närmare föreskrifter om detta liksom om ärendenas i meddelas i en

handläggning övrigt arbetsordning

som beslutas av ombudsmannen.

8 § Vitesforeläggande enligt 15 andra stycket lagen (1979:1118) omjämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet skall av delges arbetsgivaren. Delgivning vitesforeläggandet får dock inte ske enligt 12 annat delgivningslagen (1970:428)

128 [fi/ugn l SHI 1512M20

än om det finns skäl att anta att arbetsgivaren hur zwvikil ollvr i (ivrigt håller sig undan.

9§ Besked enligt 37 § andra stycket zmstiillningslömrdningcn (1965:601) lämnas zwjåimställdhctsomhudsmunnøn även i liftgu om en sådan tjänst i lägst F 23/17 25 som zwscs i Jr§ andra stycket.

Donna Rirordning träder i kraft den l juli 1980.

sot 1080:2!! Bilaga l 129

Förordning (1980:416)

med instruktion för jämställdhetsnämnden

Uppgifter

l § _Iämställdhetsnämnden har till att uppgift pröva

framställningar avjämställdhetsombudsmannen om vitesfö-

reläggztnde för arbetsgivare som är att skyldiga följa föreskrifterna om aktiva åtgärder förjämställdhet i 6 lagen (197921 1 18) om _jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet, besvär över ombudsmannens beslut att meddela

vitesföreläg-

gande för som inte har rättat arbetsgivare sig efter en uppmaning att lämna uppgifter enligt 15 i den lagen.

2 § Nämnden skall varje år före den 1 september avge berättelse till om verksamheten regeringen under det senaste budgetåret samt avge förslag till för nästa

anslagsframställning budgetår.

Organisation m. m.

3§ Hos nämnden finns, utöver ledamöter och ersättare som anges i 10§ andra stycket lagen (1979:1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i en sekreterare arbetslivet, som utses av nämnden. l mån av behov och medel får nämnden

tillgång på

anlita även annat arbetsbiträde. Ledamöter och ersättare förordnas av för en tid av regeringen högst tre år. De får inte vara eller i konkurstillomyndiga stånd.

4 § Är ordföranden förhindrad att närvara vid ett sammanträde, inträder ersättaren som ordförande. Har annan ledamot inträder förhinder, ersättaren för den ledamoten. Är även ersättaren skall förhindrad, ordföranden kalla annan att som

lämplig person tjänstgöra tillfällig ersätta-

re.

5 § En ledamot har rätt att bli om entledigad, särskilda omständigheter föranleder det. Om en ledamot förordnar avgår, regeringen en ny ledamot för återstoden av den tid för vilken den

I sol 10:40:20 130 Bilaga

ledamoten har Varit utsedd. Detsamma gäller ersätavgångne tare för ledamot.

Ärendenas handläggning

6 § Pröxtningen av ärenden som avses i l sker Vid sannnaiitriide med nämnden i Även beslut om berättelse och förslag plenum. till 2 samt utseende 21V SCkl(*[(I“21l“(“, anslagsframståillning enligt av nämnden i enligt 3 fattas plenum. Andra ärenden av ordföranden på niimiitleiis Viignar. avgörs får dock ärenden till avgörande i Ordföranden hänskjuta

plenum.

Ärenden som skall aV nämnden i plenum avgörs 7§ avgöras efter förhandling eller föredragning. Före(lr21g11i|1ge11 muntlig av sekreteraren eller 21V en föredragande som har fullgörs förordnats av nåimnden.

av nämnden i gäller den mening som de 8 § Som beslut plenum om Vid lika röstetal, den mening som flesta är överens eller,

ordföranden biträder. sker i den (anrdning som

Omröstningen nämnden bestämmer. Om vid av ett ärende någon ledamot anser att föredragning skall hållas, gäller dock den ledamotens muntlig förhandling som nämndens beslut. mening

svarar för de förberedande åtgärder som 9 § Ordföranden behövs i ärendena. Ordföranden får också nämndens vägnar meddela beslut

på

om av ärenden, s(›m har återkallats, samt meddela avskrivning av ärenden, om det är att de inte

beslut om avvisning uppenbart

skall tas upp av nämnden.

Nämnden sammanträder efter kallelse av ordföranden. l0§ hålls i Stockholm, om inte särskilda skäl Sammanträdena föranleder annat.

I kallelse till en att inställa sig till muntlig ll § arbetsgivare erinras om att ärendet, av förhandling skall på yrkande kan även om arbetsgivaavgöras

jämställdhetsombudsmannen,

ren uteblir från förhandlingen.

en förhandling. skall

12 § Om nämnden uppskjuter påbörjad

fortsättas snarast Förhandling behöver förhandlingen möjligt. NV inte hållas i anledning av ett sådant uppskov.

med nämnden skall föras protokoll,

l3§ Vid sammanträden som av ordföranden. justeras

SOL l9él():2() Bilaga I 131

14 § Beslut i ärenden som avses i l § och som har av avgjorts nämnden i plenum skall sättas och skrivas under av upp särskilt ordföranden.

l5§ Skall en inlaga, kallelse eller annan tillställas handling arbetsgivaren eller någon annan, skall det ske genom delgivning.

Delgivning av beslut, som innefattar vitesföreläggande, fär dock

inte ske enligt 12

delgivningslagen (1970:428) annat än om det

finns skäl att anta att har avvikit eller i arbetsgivaren övrigt håller sig undan. Avskrift av beslut som avses i 14 § skall dessutom sändas till jämställdhetsombudsmannen i vanligt brev samma dag som beslutet meddelas.

16 § Vid beräkning och utbetalning av av allmänna ersättning medel som skall utgå enligt 19 § första stycketlagen (1979:1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet i gäller

tillämpliga delar förordningen om till

(1979:594) ersättning vittnen, m. m. och kungörelsen om av

(1973:261) utbetalning

vissa ersättningar i mål eller ärende vid m. m. domstol,

l7§ I Övrigt finns föreskrifter om ärendenas i handläggning 16-19 lagen (1979:1118) kvinnor och omjämställdhetmellan män i arbetslivet och i

förvaltningslagen (1971:290). Ytterligare

föreskrifter om ärendenas och om nämndens

handläggning

verksamhet i övrigt meddelas i en som beslutas av

arbetsordning

nämnden i plenum.

Övriga bestämmelser

18 § Hos jämställdhetsnämnden skall föras dagbok över ärendena och i dessa inkommande de närmare handlingar enligt föeskrifter som meddelas av nämnden.

19 § l nämndens beslut och skrivelser skall anges vem som har fattat beslutet och vem som har varit Om

föredragande. någon

som har deltagit i beslutet eller föredraganden har framfört skiljaktig mening, skall den anges eller framgå av bifogat protokollsutdrag.

20§ jämställdhetsnämndens beslut i administrativa ärenden får överklagas enligt 18 § allmänna verksstadgan (1965:600).

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1980.

l 32 1 sot Iwéitvrztu Bilaga

F (1976:686) om mellan kvinnor och

jämställdhet

män i statlig tjänst

I §

Denna dock ej

förordning äger tillämpning på statlig myndighet,

myndighet under riksdagen.

2§

skall verka mellan sina kvinnliga och

Myndighet forjämställdhet

anställda. I detta skall myndighet vidta åtgärder manliga syfte

mellan kvinnor och män olika

for att bryta uppdelningen på

och tillse att utbildnings- och befordringsmöj-

tjänstekategorier

kommer kvinnor och män till del lika villkor.

ligheter på

3 §

skall en plan for sittjåimställclhets-

Myndighet årligen upprätta

I skall särskilt ange målen för

arbete. planen myndigheten

bl. a. och av kvinnor traditionellt manli-

rekrytering anställning på ga tjänstekategorier och omvänt, av delegering av handläggaruppgifter, utbildning personal,

och av och annan individuell

byte utvidgning arbetsuppgifter

personalutveckling.

Plan som avses i forsta efter samråd med

stycket upprättas vid myndigheten. Samråd anses ha

arbetstagarorganisationerna

om har behandlats i eller annat

skett frågan foretagsnämnd

liknande organ vid myndigheten.

partssammansatt

4 §

skall år i anslutning till anslagsframstâillning

Myndighet varje

jfr cirkuläret (1976:687) till om

lämna uppgift regeringen

om arbetet forjämstä|ld› l. de for mellan könen som har

het mellan kvinnor och åtgärder jämställdhet

män i statlig tjänst. vid och effekterna av dessa åtgärder, vidtagits myndigheten

SOU 15180120 l 133 Bilaga

2. deltagandet i personaluthildning med uppdelning på kvinnor och män, 3. fördelningen av kvinnor och män olika på tjänstekategorier, 4. det antal kvinnliga och anställda som har manliga utnyttjat rätten till ledighet enligt lagen (1978:410) om rätt till for ledighet vård av barn, m. m. eller, såvitt avser ledighet for vård av barn, enligt cirkuläret (1970:384) om deltidsarbete eller cirkuläret (1970:388) om tjänstledighet med m. m. samt C-avdrag, 5. den som har plan upprättats enligt 3 med angivande av tids- och for kostnadsberäkningar planerade åtgärder. (F 1978:820)

5 §l

När myndighet skall utse företrädare i särskilt hos organ myndigheten eller annars fördela eller föreslå någon till uppdrag inom eller utom myndigheten, skall den om möjligt välja person av det kön som är vad avser liknande underrepresenterat typ av uppdrag inom myndighetens verksamhetsområde. (F 1977:606)

6§

Vid större rekryteringsbehov inom tjänstekategorier som domineras av kvinnor eller av män skall myndigheten efter samråd med statens arbetsmarknadsnämnd och arbetsmarknadsverket genomföra särskilda informations- och rekryteringskampanjer i syfte att stimulera personer av det motsatta könet att söka SPNFS 1977:9: SPNzs tjänsterna. (F 1979:587) föreskrifter till 5 § förordningen (1976:686) om jämställdhet mellan kvin- 7§2 nor och män i statlig tjänst. Statens arbetsgivarverk meddelar efter samråd med jämställdhetskommittén de ytterligare föreskrifter som behövs for tillämp- ZSPNFS 1978:7; SPNzs av denna föreskrifter m. m. for ningen förordning. redovisning 1979 av arbe- Statens arbetsmarknadsnämnd får medge undantag från tet med jämställdhet skyldigheten att lämna uppgift enligt 4 §, om det föreligger mellan kvinnor och män särskilda skäl. i statlig tjänst. (F 1979:587)

SUl lléill:2ll 134 Bilaga I

Cirkulär (1976:687) om arbetet för jämställdhet

mellan kvinnor och män i statlig tjänst3

om mellan kvinnor och

I förordningen (1976:686) jämställdhet

att verka lör

män i statlig tjänst ålägges statsmyndigheterna sådan I 3 och 4 Förordningen ålägges myndig-

jämställdhet.

för arbetet samt att

heterna att upprätta planer förjämställdhet

år lämna om de åtgärder som har

till regeringen varje uppgifter

effekterna härav och beräknade

vidtagits enligt förordningen,

kostnader m. m.

Målet är jämställdhet

1970-talet har samhällets insatser för att skapajämställd-

Under

och män Dessa insatser har

het mellan kvinnor kraftigt vidgats. av en där man sökt gå fram med samordnade vägletts helhetssyn

områden. Målet är att kvinnor och män

åtgärder ett flertal

på

i arbetslivet och i familjen liksom när det

skall vara jämställda

samhällets I står

inflytande över utveckling. förgrunden gäller

samt en barnomsorg. Arbetet

kvinnornas rätt till arbete utbyggd

är nära förenat med strävan till en

med jämställdhetsfrågorna

och ett inslag i social i hela samhället utgör väsentligt

utjämning

reformarbetet. 1976:686 syftar till

det fortlöpande Förordningen

reformer den statliga arbetsmarknaden.

på

Arbetet som grund för jämställdhet

för att mellan

En uppnå jämställdhet

grundförutsättning

är att var och en som så önskar kan kvinnor och män i samhället

3SPNFS 1979:2; Rege- för att öka och för att

beredas arbete. Åtgärder sysselsättningen

ringens förordning l979- är centrala

rasera olika slag av arbetshinder ijämställdhetsar-

04-20 om studiecirklar i

arbete skall icke bara försörjning och

jämställdhet vid stats- betet. Den enskildes ge

myndigheterna. oberoende utan också bidra till utveckling och självförtroende.

SPNFS 1979:6; sPNzs arbetets innehåll

Med detta ställes emellertid kraven på föreskrifter m. m. till synsätt allt Att ha ett arbete är icke tillräckligt. förordningen (SPNFS och villkor högre.

1979:2) om studiecirklar människornas arbetsvillkor måste också vara Arbetslivet och ijämställdhet vid stats- vara och individens tas till

sådana att utvecklingsmöjligheter

myndigheterna.

SOL lflflflz2fl Bilaga I 13. 5

icke hämmas genom en hård skiktning mellan olika av kategorier anställda.

Könsuppdelad arbetsmarknad

Såväl den privata som den arbetsmarknaden i statliga präglas dag av en stark uppdelning på manliga och kvinnliga yrken. Denna könsbundna arbetsfördelning har vad gäller den statliga sektorn kartlagtsi betänkandet (SOU 1975:43) Kvinnori statlig tjänst av vilket framgår bl. a. följande. två Ungefär tredjedelar av totala antalet heltidsanställda arbetar inom statstjänstemän tjänstekategorier som till minst 90 °/o domineras av ettdera könet. Flertalet kvinnor i har underordnade statlig tjänst befattningar, medan de flesta befattningarna på högre tjänstenivåer innehas av män. Kvinnorna deltar i mindre än utsträckning männen i personalutbildning och har sett genomsnittligt betydligt sämre än männen. Kvinnor känner

befordringsmöjligheter

oftare än män otillfredsställelse med och arbetsorganisationen personalpolitiken.

Statens ansvar som arbetsgivare

Det förbud mot könsdiskriminering vid av tillsättning tjänst m. m. som för de har visat gäller statliga myndigheterna sig otillräckligt för att åstadkomma en reell jämställdhet mellan kvinnor och män i förvaltningen. För staten som är arbetsgivare det därför en att ta initiativ till och angelägen arbetsuppgift genomföra reformer detta område. En

på jämnare fördelning

mellan kvinnor och män inom olika tjänstekategorier är också av värde för myndigheternas verksamhet bl. a. med till de hänsyn Ökade möjligheterna att ta till vara kvinnors och mäns olika erfarenheter från samhälle och arbetsliv. En ökad jämställdhet inom den statliga och en av förvaltningen vidgad rekrytering kvinnor till traditionellt där kan dessutom manliga befattningar beräknas medföra arbetsmark-

gynnsamma återverkningar på

naden i övrigt och på så sätt bidra till att över förbättra lag kvinnornas valfrihet i arbetslivet. Det är därför angeläget att ett och målinriktat planmässigt arbete med jämställdhetsfrågor snarast kommer i gång vid alla statliga myndigheter. Det bör byggas i samverkan med de upp anställda och innefatta konkreta åtgärder till stöd för kraven på likaberättigande. Det är vidare att arbetet angeläget noggrant följes upp och att effekterna av olika åtgärder fortlöpande studeras för att möjliggöra kompletteringar och anpassningar under arbetets gång.

136 Bilaga 1 S01 lWflUfJfI

Jämställdhetsplaner Målet för myndigheternas jämställdhetsarbete är att bryta uppdelningen av kvinnor och män på olika tjänstekzttegoriet och att arbetsförhållanden och lika utbildnings- och skapa likvärdiga

befordringsmöjligheter för båda könen. Åtgärder för att nå detta

mål anges i den jämställdhetsplan som varje myndighet skall upprätta enligt 3§ förordningen 1976:686. Nlyndiglieten har själv att, med hänsyn till de Förhållanden som råder i li*{1gz1 om t. ex. organisation, arbetsuppgifter, personalsammansâittning m. m., efter samråd med de anställdas organisationer, bestämma vilka som i första hand bör vidtas inom ramen för åtgärder jämställdhetsplanen. Företagsnämnden bör vara det organ där planering och uppföljning av konkreta åtgärder för ökad jämställdhet mellan kvinnliga och manliga anställda liwtlåipztiitlt* diskuteras.

Jämställdheten som led i förnyelsen av arbetslivet Arbetet för jämställdhet mellan könen bör ingå som ett viktigt led i den demokratisering och Förnyelse av arbetslivet som nu

genomföres på arbetsplatserna. Ökat självbestämmande över

arbetet och arbetsmiljön syftar till att få bort klyftor och skillnader av olika slag mellan individer och mellan olika grupper och att skapa arbetsplatser med samverkan på likställd grund. En sådan utveckling bör i hög grad bidra till att förbättra kvinnornas situation eftersom de grupper som har haft och

fortfarande har små möjligheter att påverka sin egen arbetssi-

tuation och arbetsmiljö till stor del utgöres av kvinnor. Det förhållandet att det ej är möjligt att utbilda och befordra alla anställda bort från de rutinbetonade och monotona arbetena understryker nödvändigheten av att förnya arbetets innehåll och villkor. Det är angeläget att myndigheterna och de fackliga organisationerna gemensamt inom ramen för verksamheten verkar för en utveckling av arbetsorganisation och arbetsfördelning som svarar mot de anställdas behov och förutsättningar. Det är vidare av vikt att myndigheter med arbetsplatser där starkt rutinbetonade arbetsuppgifter har samlats söker finna alternativa möjligheter att organisera dessa. Man bör sträva efter att organisera arbetet så att det tillgodoser de anställdas behov av stimulans i arbetet, omväxling och vidareutveckling. Myndigheterna bör eftersträva delegering av arbetsuppgifterna för att den enskilde skall kunna uppnå en ökad arbetstill-

fredsställelse. För att kunna möta kravet på effektivitet i den

S01 llllittfltl Bilaga I 137

statliga verksamheten och på god hushållning med tillgängliga

resurser måste myndigheterna också så långt möjligt ta till vara de anställdas kunskaper, ambitioner och möjligheter till utveckling i arbetet. hilvndigheterna bör sträva efter att genom s. k. planeringssamtal ge varje anställd ökade möjligheter till individuell utveckling. Vidare bör exempelvis ökad delegering av handlägoch utvidgning av arbetsuppgifter och garuppgilter, byte projektarbete prövas tillsammans med utvidgad personalutbildning. I samband med vidareutbildning av personal bör ett ökat antal utbildningsplatser reserveras dels för anställda i de lägre löneskikten, dels för det kön som är underrepresenterat i den som utbildningen kan leda till. Det är viktigt att tjänstekatcgori vidareutbildad kan ges arbetsuppgifter som svarar mot personal den genomgångna utbildningen så att denna kan leda till önskat resultat och upplevas som meningsfull. Arbetet för jämställdhet bör behandlas i den chefs- och ledarutbildning som anordnas inom den statliga förvaltningen.

138 I SHI |›:4u;2r› Bilaga

KK (1973:279) om förbud mot köns-

eller åldersdiskriminering vid tillsättning

av m. m.

tjänst,

1§

Denna kungörelse gäller tjänst för vilken avlönmgsliirniånernzt fastställes under medverkan av regeringen eller myndighet som bestämmer och uppdrag för vilket ersättningen regeringen bestämmes av regeringen eller annan statlig myndighet. (F 1976:688)

2 §

får förbehålla tjänst eller uppdrag åt endast män Myndighet ej eller endast kvinnor eller vid lediglörklarixig av tjänst uttala önskemål om eller kvinnlig sökande. manlig

3§ får föreskriva viss Övre åldersgräns som villkor för Myndighet ej att erhålla eller uppdrag eller vid ledigförklaring av tjänst tjänst uttala önskemål i fråga om sökandes högsta ålder.

4§ Bestämmelserna i 2 och motsvarande i 3 äger tillämpning fråga om tillträde till utbildning. som

kompetensgrundandc

särskilt anordnas för tjänst eller uppdrag som avses i l §, i den mån annat av sådana föreskrifter som myndighet efter ej följer meddelar i syfte att nå en jämnare regeringens bemyndigande fördelning av undervisningsplatser mellan män och kvinnor. (F 1976:688)

5 §

Bestämmelserna i 2 och 4 i fråga om äger ej tillämpning som (1976:686) om åtgärder vidtages enligt förordningen

SOU l)8():2() [gi/agg ] 139 jämställdhet mellan kvinnor och män i statlig tjänst. (F 1976:688)

140 l .\()l IWålUTJU Bilaga

Förordning (SFS 1980:540)

om mellan kvinnor och män i statlig

jämställdhet

anställning, m. m.;

Inledande bestämmelser

1§ I till (1979:1118) om jämställdhet mellan anslutning lagen kvinnor och män i arbetslivet meddelas i denna förordning vissa föreskrifter för statliga myndigheter, dock inte myndigheter under riksdagen. Föreskrifterna i 2-4, 6 och bara i fråga om 7 gåiller arbetstagare hos staten.

av jämställdhet Främjande

?å skall för varje budgetår upprätta en plan för sitt Myndigheterna

jämställdhetsarbete.

3§ Vid av 6 lagen (1979:1118) om jämställdhet tillämpning mellan kvinnor och män i arbetslivet eller motsvarande föreskrifter i kollektivavtal skall myndigheterna inför ett större rekrytesärskilda informations- och rekryteringsringsbehov genomföra efter samråd med statens arbetsmarknadsnämnd och

kampanjer

arbetsmarknadsverket.

4§ Av till medbestämmandeavtalet den 2

förhandlingsprotokollet

mars 1978 för det statliga arbetstagarområdet (MBA-S) framgår att vid av de olika frågor som myndigheterna behandlingen i avtalet särskilt skall möjligheterna att

anges uppmärksamma

mellan könen. främja jämställdhet

sol IFWtBU Bilaga l HI

53%

När en skall lämna myndighet någon ett uppdrag eller föreslå någon till ett skall Lippdrag, myndigheten anstränga sig för att kunna välja mellan av båda könen samt inom personer ramen för sedvanliga urvalsgrunder söka se till att det sker en ökning av andelen personer av det kön som är underrepresenterat i fråga om uppdrag av liknande inom slag myndighetens verksamhetsområde. Detsamma när gäller myndigheten skall utse eller föreslå någon till en utbildning som särskilt anordnas för att ge kompetens för ett uppdrag.

Avslutande bestämmelser

6 §

Ärlyndigheterna skall varje budgetår lämna till statens uppgift arbetsmarknadsnämnd om l. sådana beslut eller andra planer, åtgärder som har tillkommit för att

främjajämställdheten mellan deras kvinnliga

och manliga anställda, 2. resultaten av dessa åtgärder, 3. andra förhållanden som kan vara av för betydelse jämställdhetsarluetet. Nämnden får från denna medge undantag skyldighet, om det föreligger särskilda käl.

7§

De föreskrifter som ytterligare behövs för verkställigheten av denna meddelas

förordning av statens arbetsgivarverk efter

samråd med statens arbetsmarknadsnämnd och _jämställdhetsombudsmannen.

Denna träder i kraft

förordning den l juli 1980, då förord-

ningen (1976:686) om jämställdhet mellan kvinnor och män i statlig tjänst och cirkuläret (1976:687) om arbetet förjämställdhet mellan kvinnor och män i statlig tjänst skall upphöra att gälla.

I SOL IWROQU 142 Bilaga

Förordning (SFS 1980:541)

om förbud mot åldersdiskriminering vid

m. m.

tiänstetillsättning,

1§ Denna förordning gäller dels tjänster för vilka avlöniiigsförmånerna fastställs under medverkan av eller en regeringen myndighet som regeringen bestämmer, dels uppdrag för vilka ersättningen bestäms av regeringen eller en annan statlig myndighet.

2§ Myndigheterna får inte föreskriva någon övre åldersgräns som villkor för att erhålla en eller ett eller vid tjänst uppdrag ledigkungörande av en uttala önskemål i om en tjänst något fråga sökandes högsta ålder.

3 § Vad som i 2 § tillämpas också på en utbildning som särskilt sägs anordnas för att ge kompetens för en tjänst eller ett uppdrag.

Denna Förordning träderikraft den Ijuli 1980, då kungörelsen om förbud mot köns- eller åldersdiskriminering vid (1973:279) tillsättning av tjänst, m. m. skall upphöra att gälla.

S01 lflålllilltl l H3 [fi/nga

KCirk (1970:388) om med

tjänstledighet C-avdrag, m. m.

Omtrvekt 1974:1018.

GUSTAF ADOLF etc. etc. Vår etc. ynnest

A. och avtalsbestämmelser

Författnings-

1. För löneplansanställda med tjänstemän avlöningsförmåner,

som fastställes under medverkan av eller

regeringen myndighet som regeringen om förmåner

bestämmer, regleras frågan under

tjänstledighet i allmänhet avtal. Vid genom tjänstledighet utgår lön utan avdrag eller med eller A-, B- eller sjukavdrag C-avdrag. Särskilda regler gäller dock i vissa fall av för att tjänstledighet inneha annan tjänst. 2. Frågan om och för hur tid skall lång tjänstledighet beviljas prövas av arbetsgivaren, dvs i vederbörande regel myndighet. Särskild rätt till tjänstledighet bl. a. föreligger enligt följande

lörfattningsbestämmelser. Det är dock att märka att rätten till

ledighet också kan regleras i kollektivavtal.

Förlanningzu* Bestämmelser

Regeringsllirnieii 4 kap. 6 § lör att fullgöra uppdrag som ledamot av riksdagen Anställningslörordiiingen (1965:601) 29 och 31 a i vissa fall av tjänstelörening Förordningen (1965:931) med särskilda 3. 4 och 6 bestämmelser lör vissa tjänstemän i viss fall av tjåinsteförening inom universitets och skolväsendet

Lagen (1972:650) om rätt till ledighet ?ê och lön vid deltagande i svenskundervisning lör invandrare Lagen (1974:358) om Raeklig förtroende- 6§ mans stiilltling på arbetsplatsen

Lagen (1974:981) om arbetstagares rätt 1§ till ledighet För utbildning

Lagen (1976:580) om medbestämmande 17 § lör att delta i Förhandling i arbetslivet 1 Senaste lydelse 1978:807.

144 l S01 39110121) [ii/nga

Författningar Bestämmelser

Knmmunallagcn (1977:179) 2 kap. 5 och 3 kap. lv lör att fullgöra kommunalt lörtrocndeupp(lmg. Arbctsmiljölagen (1977:1160) (i kap. 5 och 1.3 lör att fullgöra uppgifter som skytltlsolnlnid eller It-rlznnnl zu skvddskonnnittö. Lagen (1978:410) om rätt till ledighet l. 3 och l §§ för vård av barn, m. m. Lagen (1979:1184) om rätt till ledighet 3 för vissa foreningsuppdrag inom skolan, m. m.

Arbetsgivares möjlighet att fritt pröva en ansökan om

även av (1939:727) om lörbud

tjänstledighet begränsas lagen

mot eller avskedande av arbetstagare med ;inled-

uppsägning ning av värnpliktstjänstgöring m. m. (F 1980:129).

3. Under med C-avdrag avstår (_jä11St(“n1Z1I1l1(“.I]

tjänstledighet

hela den lön som Han får

belöper på tjånstledighetstiden.

emellertid i förekommande fall tillgodoräkna denna tid för

i löneklass eller ålderstilläggsklass. lijänstemannen

uppflyttning

har vidare att under vissa förutsättningar byta ut möjlighet tjänstledigheten med C-avdrag mot ledighet for sjukdom eller barnsbörd, om behov av sådan ledighet föreligger. Därvid får annan än sådan extra tjänsteman, som vid tjänstletjänsteman tillhör förmånsgrupp B, eller sådan tjänstedighetens början man, som är från arbetsgivarinträde, behålla viss undantagen Även om - med del av lönen. tjänstemännen undantag

- lår

beträffande vissa särskilt angivna tjänstledighetstyper ej tillgodoräkna tjänstledighetstid med C-avdrag för tjänstårsbe-

i behåller han i allmänhet rätten till

räkning pensionshänseende,

ålders-, sjuk- eller familjepension.

B. Allmänna riktlinjer

l. Vid av om med C-avdrag bör

prövning fråga tjänstledighet

som ett led i sin allmänna tillse att

myndighet personalplanering

så att att

sådan ledighet ej beviljas svårigheter uppstår

den vikarie for honom eller annan

sysselsätta tjänstledige, i samband med att ledigheten upphör. Myndighet

tjänsteman

skall vidare en mellan intresse

göra avvägning tjänstemannens

av att få den och intresse av att

begärda ledigheten myndighetens

utövar sin Härvid bör beaktas bl. a.

tjänstemannen tjänst.

hos samt att erhålla

arbetsläget myndigheten möjligheterna

SOU l 98():2(J Bilaga l 145

lämplig vikarie. Under vissa kan omständigheter svårigheten att

avvara tjänstemännen av fördelar för uppvägas myndigheten på längre sikt genom att tjänstemännen under ledighetstiden kan få Ökad yrkeserfarenhet från annat område. I vissa fall kan tjänstemannens önskemål sammanfalla med allmänna samhällsintressen, även om av i och beviljande ledighet för sig skulle medföra olägenheter för myndigheten. 2. Viss till återhållsamhet anledning med längre ledigheter finns från det allmännas av synpunkt på grund att den

tjänstledige enligt vad som sagts förut behåller vissa förmåner under tjänstledighetstid med Även om C-avdrag. tjänsteman åberopar för honom kan det

angelägna skäl, vidare finnas anledning att

vägra längre tjänstledighet, om han varit anställd

endast kortare tid. 3.* När en bör den

tjänstledighet beviljas, tidsbegränsas. Beviljas en tjänsteman för ofta tjänstledighet återkommande

perioder, bör myndigheten i samråd med tjänstemännen planera

tjänstgöringen för en längre period och försöka fastställa i vad

mån vikarie behövs. I sistnämnda finns föreskrifter i fråga

förordningen (1977:754) om begränsning av vikariatsförordnan-

den hos statsmyndigheterna, m. m. (F 1980:129).

C. Normer för vissa slag av tjänstledigheter

1. Särskilt beträffande vissa av

slag tjänstledigheter med C-avdrag behövs normer för att åstadkomma en

enhetlig praxis hos myndigheterna.

2. Återhållsamhet bör iakttagas i om av fråga beviljande tjänstledighet för att inneha enskild eller kommunal anställning

som ej enligt 6 § l mom. andra allmänt för stycket avlöningsavtal statliga och vissa andra är tjänstemän (AST) statligt reglerad. Sådan ledighet bör för tid än ej medges längre sammanlagt högst 180 dagar under av fem varandra loppet på följande kalenderår. Hänsyn skall därvid till sådan av här

tagas tjänstledighet angivet

slag som har under det

åtnjutits tidigare löpande kalenderåret

och de fyra närmast kalenderåren. Om särskilda föregående skäl

föreligger, får detta dagantal överskridas. Ett sådant skäl kan

vara att önskemålet om under längre ledighet tidsperioden sammanfaller med myndighetens intressen. Särskilda skäl kan vidare anses när militär eller

föreligga civilmilitär tjänsteman, som avgår från sin tjänst med vid 50 eller ålderspension 55 års

ålder, inför förestående

pensionsavgång begär tjänstledighet för

att övergå till civil anställning. 2 Senaste lydelse 3. Vad som i 2 inte sägs punkt gäller l977t789.

S( ?li IWHIISJU 146 Bilaga I

För som avses i (1964:527) om ledighet anställning kungörelsen i av tid För zmstâillning hos

tillgodoräkning pensionshäxtseende

vissa internationella m. m., om organisationer lagen (l974ztilél) För FN-tjänst eller Förordningen ( 1975:4135?) om beredskapsstyrka av m. m.

rekrytering biståndspersonal,

För i Swedec International Aktiebolag ledighet anställning eller i Statskonsult International Aktiebolag. Vad som i 2 inte heller på ledighet, som i sägs punkt tillämpas har Förordats av statens arbetsmarknads-

omplaceringssyfte

nämnd eller Försvarets eller För

personalnämnd, på ledighet

anställning som facklig funktionär hos arbetstagarorgzmiszition, som har till att ta till vara personalens intressen i tjänsten uppgift

vid myndighet inom cirkulärets tillämpningsområde. (F

1979:585). 3 a. En vars make är anställd inom utrikeslörtjänsteman, valtningen eller i något av de bolag som anges i punkt 3, bör om inte skäl föranleder annat med

synnerliga medges tjänstledighet

För att vistas tillsammans med maken på utrikes C-avdrag Sådan medges under sammanstationeringsort. tjänstledighet sex år, om maken är anställd inom utrikeslörvaltninglagt högst under år, om han är anställd i en, och sammanlagt högst fyra

något av bolagen.

Med make likställs den som tjänstemännen stadigvarande lever samman med. (F 1979:216). 3 b. För att i av Nordiska ministerrådets tjänstgöra något i Nordiska rådets eller i en

sekretariat, jaresidiesekretariat

nordisk institution har en hos staten rätt till tjänsteman med i år. Längre ledighet lår dock

tjänstledighet C-avdrag fyra

medges (Fl980:l29).

4. För en som är förälder lölizmde utöver tjänsteman tillämpas i om rätt till ledighet lör vård av vad som sägs lagen (1978:410) barn, m. m. Om det särskilda skäl, får För vård av barn hel föreligger med C-avdrag beviljas För längre tid än som Följer

tjänstledighet

av lagen. av arbetstiden med

En Förkortning (partiell tjänstledighet)

till dess barnet har 12

C-avdrag bör i allmänhet medges uppnått års ålder. Om det Föreligger särskilda skäl, Får partiell tjänstle-

beviljas även För tid därefter. dighet Med Förälder likställs här fosterförälder samt den som sammanbor med Förälder och som är eller har stadigvarande varit med eller har eller har haft barn med föräldern. (F gift 1978:807)

4 a. För kyrkokommunalt Förtroendeuppdrag Tjänstledighet

som innehas som bör i den utsträckning som bisyssla medges

SOl lillillflll l [ii/ngn 147

behövs för uppdraget, om skäl ej synnerliga föranleder annat. Vad som nu har sagts gäller även annat uppdrag som på grund av bestämmelse i eller annan

lag författning lämnas av

beslutande församling eller nämnd i

kommun, landstingskom-

mun eller kyrklig kommun och för vilket särskild föreskrift om rätt till ledighet från icke har anställning meddelats. (F 1977:789) 5. med

lijåinstledighet C-avdrag av orsak, som avses i punkt

6 g (enskild angelägen/zei i annat fall) eller punkt 8 (annan (jázzst/er/ig/zetsørsak) i 19 sammanställningen A AST och motsvarande bestämmelser i andra bör kollektivavtal, ej medges tjänsteman i anslutning till om han har semester, outtagen semester. 6. Förut angivna normer avser som omfattar tjänstledighet minst hälften av den ordinarie arbetstiden för

heltidstjänstgö-

rande personal. I det maximiantal som har

tjänstledighetsdagar

angivits i 2 skall inräknas även punkt ledigheter av samma art vilka medgivits av eller av annan regeringen myndighet som omfattas av detta cirkulär.

D. Övriga bestämmelser

l. Om ej annat av följer kollektivavtal, äger detta cirkulär motsvarande om

tillämpningi fråga ledighet för dels tjänstemän

hos staten med annat än det

lönesystem löneplansbundna, dels

arbetstagare hos staten vilka omfattas av kollektivavtal för arbetstagare som icke är tjänstemän. Vad som nu har sagts gäller dock ej anställda hos eller dess verk.

riksdagen Erforderliga

anvisningar för av detta

tillämpningen cirkulär på arbetstagare

som avses i denna meddelas av statens punkt arbetsgivarverk. 2. Om deltidsarbete finns föreskrifter i

deltidsförordningen

(1980150) (Fl980zl29).

148 I SOU ITWWZO Bilaga

F (1978:61) om av tid

tillgodoräknande

för vid tillsättning av

föräldraledighet statligt reglerad tjänst

1§

Denna av tjänst för vilken enligt lag förordning gäller tillsättning

eller särskilt beslut av riksdagen avlöningsförmånerna fastställes

under medverkan av eller myndighet som regeringen regeringen bestämmer.

2§

Med avses i denna förordning sådan tjänstle- Föräldraledighet i samband med barns födelse eller adoption eller för vård dighet eller av barn som har beviljats i enlighet med tillsyn om rätt till ledighet för vård av barn, lagen (1978:410) m. m., cirkuläret (1970:388) om tjänstledighet med C-avdrag, m. m., eller motsvarande äldre orddeltidsförordningen (l980:50) ning. föreskrifter i denna som rör sökande skall Sådana förordning också andra som förklarar sig vilja komma i fråga

tillämpas på vid en tjänstetillsättning (F 1980:130).

3 §

Har den som söker föräldraledighet från sådan tjänst åtnjutit som i tillsättningsärendet beaktas i förtjänsthänseanställning bör även tiden för räknas sökanden till godo ende, ledigheten som i den mån det kan ske med till vad förtjänst, hänsyn i kräver. Omfattar ledigheten hela

arbetsuppgifterna tjänsten

bör dock tid för som infaller efter det att arbetstiden, ledighet, barnet har 18 månaders ålder, räknas till godo endast

uppnått

Senaste lydelse 1978:808. med hälften.

SOU |98(J:2U Ifi/(gga I 149

4§ Sökande, som påkallar tillgodoräknande denna lörordenligt ning, skall i sin ansökan ange ledighetens längd och förläggning, ledighetens omfattning i förhållande till hel arbetstid samt barnets eller barnens lödelsetid. Myndighet skall så bistå sökanden med att taga långt möjligt fram uppgifterna om ledigheten.

SOL Iwmzn

Bi|aga2 Regeringsuppdrag

152 Bilaga 2 SOLHmmm›

FINANSDEPARTEMENTET BESLUT II:z\

1976-07-01 Intet dnr

Statens personalnämnd Fack 103 20 STOCKHOLM

Qppdrag åt statens personalnämnd

I anslutning till riksdagens beslut med anledning av propo-

sitionen (1975:76:173) om kvinnor i statlig tjänst (InU

1975/76:42, rskr 1975/76:342) uppdrar regeringen åt statens

personalnämnd

att utfärda föreskrifter för den undersökning statliga myndigheter skall göra av könsfördelningen på arbetsplatserna med uppdelning på befattningar m.m.,

att efter samråd med arbetsmarknadsverket och de anställdas

organisationer driva särskilda informations- och rekryteringskampanjer i syfte att uppnå en jämnare fördelning mellan kvinnor och män inom de olika tjänstekategcrierna hos statliga myndigheter,

att som samrådspartner med statens personalnämnd och de be-

rörda myndigheterna i kvarteret Garnisonen i Stockholm planera och genomföra försöksverksamhet med vidareutbildning av anställda i de lägre lönegraderna

samt att efter samråd med delegationen för jämställdhet mellan kvinnor och män och närmast berörda myndigheter undersöka olika sätt att informera om möjligheten för både kvinnor och män i statlig tjänst till ledighet för vård av barn.

På regeringens vägnar

Kjell-Olof Feldt

Inger Höjer

S()LlSHut2n L315 Bilaga! 2

FINANSDEPARTEMENTET Avskrift BESLUT 1976-07-01 Intet dnr

Utredningen ang. den statliga personalutbildningens fortsatta inriktning och organisation

Uppdrag åt utredningen ang. den statliga personalutbildningens fortsatta inriktning och organisation Utredningen Kvinnor i statlig tjänst har i sitt betänkande (SOU l975:h3) bl.a. fram vissa lagt förslag om personalutbildningsfrågor.

Regeringen överlämnar utredningens förslag i dessa delar för beaktande till utredningen ang. den statliga personalutbildningens fortsatta inriktning och organisation. På regeringens vägnar

Kjell-Olof Feldt Connie van der Capellen

154 2 s0lvmmm› Bilaga

Avskrift FINANSDEPARTEMENTET

BESLUT

1976-07-22 5494/76 (delvis)

Televerkets centralförvaltning 125 86 FARSTA

Försöksverksamhet för att uppnå en jämnare könsfördelning inom televerket

nr har - med I skrivelse den 18 maj 1976, 542, riksdagen överlämnande av inrikesutskottets betänkande nr 42 med an-

av 1975/76:l75 om kvinnor

ledning regeringens proyosition i - ani statlig tjänst jämte motioner jämställdhetsfrågor mält bl.a. sitt beslut om försöksverksamhet för att uppnå en jämnare könsfördelning inom televerket.

Regeringen föreskriver följande.

1. Televerket skall i samråd med de lokala arbetstagarorganisationerna en försöksverksamhet för att uppnå en genomföra jämnare könsfördelning inom verket.

2. Försöksverksamheten bör bl.a. omfatta information, praktik ech viss utbildning för att intressera kvinnor för manligt dominerade och män för kvinnligt dominerade yrken. Däryrken

vid behöver inte bestämmelsen i 2 § kungörelsen (1975:279)

om förbud mot köns- eller åldersdiskriminering vid tillsättning av tjänst, m.m. iakttas.

Televerket skall senast den l juli l978 lämna en redo- 5. av resultatet av försöksverksamhcten till regeringen. visning

På regeringens vägnar.

Kjell-Olof Feldt

Connie van der Capellen

SOL 108MB!! 13. vi [ii/nga 2

FINANSDEPARTEMENTET ^vs?r1ft

BESLUT

1976-08-19 3h9ü/76(slutliRt)

3959/76.h992/76

5233/76

Statens personalutbildningsnämnd Fack

103 60 STOCKHOLM

Uppdrag åt statens Dersonalutbildningsnämnd

I skrivelse den 18 maj l976, nr 3ü2, har riksdagen - med överläm-

nande av inrikesutskottets betänkande nr h2 med anledning av re-

geringens proposition 1975/76:l73 angående kvinnor i statlig tjänst - anmält sitt beslut på grund av propositionen om bl.a. viss försöksverksamhet med barntillsyn i anslutning till statens

kursgård Sjudarhöjden och försöksverksamhet med vidareutbildning av anställda i de lägre lönograderna i kvarteret Garnisonen samt

kartläggning av behovet av utbildning av lokalvårdare detta m.m. Enligt beslut skall statens personalutbildningsnämnd svara för försöksverksamheterna.

Regeringen har i beslut den 23 juni 1976 föreskrivit bl.a. att

statens skall personaluthildningsnämnd utfärda närmare anvisningar för försöksverksamhet med ersättning för vissa merkostnader för barntillsyn för deltagare i statlig personalutbildning.

Statens personalutbildningsnömnd (PUI7 har i skrivelser den 3 juni 1976, den 26 juli 1975 och den 10 augusti 1976 bl.a. hemställt om medel för ifrågavarande verksamheter.

Regeringen uppdrar åt statens personalutbildningsnämnd

att snarast utarbeta en plan för försöksverksamhet med barntillsyn i anslutning till statens kursgård Sjudarhöjden varvid samråd skall ske med byggnadsstvrelsen i fråga om lokaler för försöks-

verksamheten,

att i samråd med de berörda myndigheterna i kvarteret Garnisonen och med statens personalnümnd planera och genomföra en försöksverksamhet med

vidareuthildning av anställda i de lägre löne-

graderna,

att kartlägga utbildningsbehovet för lokalvårdare och utreda hovet beav en utbildning för lokalvårdare till lokalvårdsledare samt redovisa resultaten av denna kartläggning till regeringen före den 1 juli 1977.

l56 Ifüaga 2 5()l”““3“

Avskrift BUDGETDEPARTEMENTET 1 ( 2) BESLUT II:39 h

1977-11-17 Intet dnr

Statens personalnämnd Fack 103 20 STOCKHOLM

Ang. viss försöksverksamhet i syfte att uppnå ökad jämställdhet mellan kvinnor och män

Regeringen föreskriver följande.

1. Statens personalnämnd (SPN) skall i samverkan med högst fem myndigheter genomföra försöksverksamhet för att uppnå en jämnare könsfördelning inom dessa myndigheter. Försöksverksamheten bör bedrivas med utnyttjande av gjorda erfarenheter_i motsvarande försök inom televerket och bör b1.a. omfatta information, praktik och viss utbildning för att intressera kvinnor för manligt dominerade yrken och män för kvinnligt dominerade yrken.

Regeringen medger att myndighet som deltar i denna försöksverksamhet - utöver för ireg1eringsbrev budgetåret l977/78 anvisade medel - under Exanslagsposten penser får disponera högst 40 000 kronor för nödvändiga informationsinsatser m.m. i samband med försöken.

Försöksverksamheten skall pågå under tiden 1 december 1977 - 30 1979. Personalnämnden juni skall utvärdera försöket och till regeringen lämna delrapport senast den 1 januari 1979 och slutrapport senast den 1 januari 1980.

2. SPN skall vidare under tiden 1 december 1977 - 1 april 1979 i samverkan med högst tio myndigheter hedriva försöksverksamhet i syfte att stimulera kvinnor att i större utsträckning söka tjänster i lönehögre grader inom dessa myndigheter. Som ett led i försöksverksamheten skall berörda myndigheter i samband med rekrytering till tjänster över lgr F 18 (motsv.) inhämta råd och synpunkter från SPN. SPN skall därvid verka för att jämställdhetsaspekter beaktas i sådana rekryteringar och särskilt uppmärksamma b1.e. hur kraven ställs vid rekrytering, val av rekryteringsvägar, hur ledigförklarandet utformas, hur möjlig-

S()L HWHJÃZU [ff/agg 2

heter till deltid tas tillvara och hur urvnlsnrbetet och tjänstetillsättningen genomförs.

Personalnämnden skall utvärdera Försöket och till regeringen lämna delrnpport senast den 1 december 1978 och slutrapport senast den 1 oktober 1979.

3. Genomförandet av bör ske uppdragen 1 vederbörliq samverkan med andra myndigheter som har uppgifter inom jämställdhetsområdet och i kontakt med jämställdhotskommittén.

På regeringens vägnar

Ingemar Mundebo

Gösta Larsson

158 Bilaga 2 sntlwmün

1(2) PUDGETDEPARTEWENTET ?ESLUT 11:39 3

1977-l1-17 Intet dnr

Statens personaluthildningsnñmnd fnck 103 80 STWCKHOLU

Ang. viss försöksverksamhet m.m. i syfte att uppnå ökad jämställdhet mellan kvinnor och män

Regeringen föreskriver följnnde.

l. Statens personnlutbildningsnämnd (PUN) med skall, utnyttjwnde av erfarenheter från försöksv-rksamhetrn med vidareutbildning av vissa anställda hos myndigheterna i hvqrtergt Gnrnisonen, som försöksverksamhet genomföra ett utbildningsprogram avseende anställda i de lügre lönegraderna inom ett 1ntal statytterligare liga myndigheter. Försüksverksamheten skqll pl1neras i samverkan med berörda och med myndigheter utgångspunkt i att utbildningen i huvudsak SkT1l genomföras 1v myndigheternv med medel som myndigheterna förfogar över. PUN skall utvärdera försñksverksnmheten och rapportera slutresultaten till regeringen.

Regeringen medger att statens pnrsonnluthildningsnñmnd för denna vcrkswmhet - utöver i för regleringsbrev budgetåret 1977/78 anvisade medel - under wnslnqspnsten Lñnekostnnder får disponern högst S8 009 kr.

2. Statens pcrsonnlutbildningsnñnnd skall undersöka hur kurser inom det állmännq kan utbildningsvñsendet bidra till att som ett led i personalutbildningen främja jämställdheten mellan män och kvinnor i statsförvaltningen. Resultatet av undersökningen skall redovisns till regeringen senast den 1 juli 1978.

3. Statens pcrsonalutbildningsnännd skall utarbeta studiematcriál om jämställdhetsfrågor avsett att användas vid genomförande av studiecirkelverksamhet inom statliga myndigheter. Utgångspunkten bör vara att myndigheternns studiecirkclverksamhct genomförs i samverkan med de lokala fackliga organisationerna samt att studiecirklarna bör stnrtns fr.0.m. våren 1978.

5uLwmpm; 139 HNqw12

Regeringen medger att statens personalutbildningsnämnd för kostnader för studiematerial - utöver i regleringsbrev för budgetåret 1977/79 anvisade - under medel anslagsposten Expenser får disponera 170 000 kr. högst

a. Statens skall personalutbildningsnömnd planera och genomföra konferenser för information och erfarenhets-

utbyte i jämställdhetsfrågor mellan för representanter i första hand de mindre i

myndigheterna statsförvalt-

ningen. Till konfcrenserna skall företrädare inbjudas för myndigheterna och de lokala fackliga organisationerna. Konferensverksamheten skall under genomföras budgetñrcn 1977/76 och 1978/79.

Regeringen medger att strtens pcrsonalutbildningsnämnd för denna verksamhet - utöver i regleringsbrev för oudgetêret 1977/78 och i p. 3 ovan anvisade medel -

under anslagsposten Expenser får 50 000 disponera högst kr.

S. Genomförandet av bör ske i uppdragen vederbörlig samverkün med andra myndigheter som har uppgifter inom jämställdhetsområdet, främst statens personalnämnd, och i kontakt med jämställdhetskonmittén.

På regeringens vägnar

Ingemar Hundebo

Gösta Larsson

160 [fi/nga 2 S( )U ITMOQO

Avskrift II:29 BUDGETDEPARTEMENTET BESLUT Intet dnr 1979-03-15

Statskontoret Fack 100 26 STOCKHOLM

Upndrag åt Statskontoret

Av dc jämställdhetsrodovisningar som statliga myndigheter lämnat till regeringen, framgår att valet av tvkniska hjälpmedel i skrivarbetet kan ha betydelse för möjligheterna att nå jämställdhet mellan könen.

Pereringrn uppdrar Åt statskontoret att utreda i vad mån en rationell användning av tekniska hjålnmedcl såsom skrivautomat och diktafon pâverkar förutsättningar att nå jämställdhet mellan kvinnor och män inom de statliga myndigheterna.

Regeringen uppdrar vidare åt Statskontoret att söka bedöma i vad mån en omfördelning av skrivarbetet så ett handläggande personal i större utsträckninp skriver utkast på maskin ger förutsättningar för vidareutveckling för biträdespersonalen samt att söka bedöma effektivitetsaspekter på sådan förändring.

Statskontoret skall senast den 15 oktober 1979 i en första lägesrapport redovisa resultatet till regeringen.

På regeringens vägnar

Marianne Wahlberg

Björn Edsta

[6]

Bilaga 3 Tabeller

Samtliga statsanställda fördelade efter kön och lönefält

Källa: SCB:s Statsgjänstcmannastatistik.

162 Bilaga 3 sm 1.›8(I:2(I Lönetabell. Följande tabell visar månadslönebelopp fr. 0. m. den l jan. 1979 på löneplanema T och F

sm: 1930:21) 13171120 3 153

Antal kv/män fördelade på lönegrader och Födelseår (Ur SCB:s bczxrbctning an statstjänslcmannaslatistikcn For budgctdcp.)

1978 Antal kvinnor Antal män lönegrad 1923 1933 1943 Total- 1923 1933 1943 Total

summa summa

F 5 19 9 10 38 5 1 5 11 F 6 12 9 8 29 1 1 1 3 F 7 7 6 5 18 3 1 0 4 F 8 8 3 6 17 65% 7 2 7 16 34% F 9 1 3 7 11 5 3 15 23 F 10 5 1 4 10 2 2 7 11 F 11 1 4 8 13 11 12 8 31

F 12 2 2 4 8 \ 3 0 13 16 F 13 5 5 14 24 12 10 19 41 F 14 0 1 10 11 7 4 14 25 F 15 2 0 9 11 35% 11 14 20 45 66%

Ex. Av 68 kvinnor F23 hade 1978 19 F 5 och 1 F 11 Av 92 män F23 hade 1978 5 F5och 11 F11 Av 95 kvinnor F43 hade 1978 10 F 5 och 8 F 11 Av139 män F43 hadc 1978 5 F 5 och 8 F 11 Av 68 kvinnor F23 hade 1978 2 F 15 och 2 F 18 A 92 män F23 hadc197811 F15 och 4 F 18 Av 95 kvinnor F43 hade 1978 9 F 15 och 1 F 18 A W139 män F43 hade1978 20 F 15 och 0 F 18 z

Av 209 kvinnor ålcrFanns 65% i F 5-F 11 och 35% i F 12-F 18 Av 292 män åtcrFanns 34% i F 5-F 11 och 66% i F 12-F 18

sot 10:10:20 164 Bilaga 3

Parvis lönejämförelse mellan kvinnor och män med samma födelseår i statliga myndigheter

Fjänstcbcnämning 1969 Löncgrad

1969 1975 1978

Kv M Kv M Kv .\1

Landskanslist F 2 F 2 F 6 F 8 F 7 F 9 Landskanslist F l F 1 F 4 F 8 F 9 F 11 Postassistcnt F 2 F 2 F 7 F 8 F 9 F 10 F 5 F 5 F 12 F 14 F 14 F 16 Taxcringsrcvisor Amanuens F 5 F 5 F 11 F 15 F 13 F 16 Aktuaric F 7 F 7 F 13 1 12 17 1-1 F 1-1 F 9 F 9 F 11 F 15 F 13 F 16 Aktuarie, Förstc Teleassistcnt F 6 F 6 F 10 F 11 F 1-1 F 17 Tclcassistexit F 6 F 4 F 10 F 11 F 1:3 F 15 F 9 F 9 F 13 F 15 F 1-4 F 16 Forskningsingcnjör Förstc F 11 F ll F 13 F 15 F 14 F 16 Forskningsingcnjör, F 6 F 6 F 8 F 12 F 13 F 17 Taxcringsassistent Assistent F 4 F 4 F 6 F 6 F 8 F 11 Bokhållare F 2 F 2 F 5 F 8 F 8 F 1.3 Bokhållarc, förste F 4 F 4 F 10 F 10 F 13 F 17 Tekniker T F F 4 F 4 F 7 F 9 F 9 F 8 F 14 F 1-1 F 15 F 17 Byråsekreterarc F 10 F 10 F 15 F 15 F 15 F 17 Byråsekrctcrarc, förste Kanslist F 4 F 4 F 7 F 13 F 8 F 141 F 4 F 4 F 8 F 8 F 10 F 13 Ingenjör F 3 F 1 F 10 F 8 F 12 F 14 Tjänsteman Länsassessor F 13 F 15 F 14 F 16 F 17 F 17 F 13 F 13 F 15 F 15 F 17 F 17 Byrådirektör

Ur SCBzs bearbetning av statstjänstcmannastatistikm lör budgctdcpartcmcntcts räkning.

S01 1980:20 [65 [ff/agg 3 Antal anställda som utnyttjat rätten till ledighet för vård av barn (exkl. R-tjänstemän) Sammzmståillxiingen iir gjord på uppgifter från 53 myndigheter Lötlegrzid Kvinnor Män Antal ledighetsdztgztr i genomsnitt Per ledig kvinna Per 1e(lig mun 1978 1979 1978 1979 1978 1979 1978 1979

166 Bilaga 3 S011 15180:20

Jämförelse mellan de i 1977 års jämställdhetsredovisningar planerade rekryteringarna av kvinnor/ män (mer än 6 personer) för bå 77/78 och de rapporterade i redovisningarna 1979 till tjänster som till största delen är dominerade av motsatt kön

Myndighet Befattning Enl. 1977 års redo- Enl. 1979 års redovisning planerad visning rapporterekrytering av mer rad rekrytering av än 6 pers. mer än 6 pers.

Kv M Kv NI

Väg- och tralik- forskningsass., institutet tekniker 6 6 SMHI synoptisk observatör 10 0 Forskningsinst. forskande pers. 13 O lör atomfysik tekniker 12 0 doktorander 8 0 Tullverket tulluppsyningsman 45 26 kontorspersonal 50 l l AMS bvrådir. 1714-17 totalt 16 21 29 expvakt, hantverkare totalt 32 5 22 kontorspersonal totalt 203 457 49 lokalvårdare totalt 28 130 6 Lantmäteriverket ingenjör 10 6 lantmätare 8 7 teknisk personal 10 6 ritare 10 0 kontorspersonal lO 2 Statens industri- amanuens/byråsekr. 14 4

Länsstyr. i Stockholms län landskanslist 10 15 Kristianstads län byråkarriären

1977 års redovisning omfattar rapport För bå 76/77 och plan för bå 78/79 1979 års redovising omfattar rapport för bå 78/79 och plan för bå 80/81. ” Nuvarande antal anställda

sou |J8():“2(I 157 [gg/nga Könsfördelningen i kommittéer 1972-79 År M Kv .Andclcn kvinnor, % Ledamöter,.ta/clrunniga och experter

Ord/firande ør/z utredare

.Se/rrelerare 0th bitr. sekrelerare

SOL 1981110

4 Bilaga Miljonärenden

Ansökningar ur ”miljonanslagef” budgetåret 1978/79

Älvndigliet Datum för Ändamål Begåirt lilldelat ilnSÖkiln belopp belopp (kr) 1kr)

Statens persn- 1978-12-01 lnlbrmzitiun till både 540 000 71 000 nztlttiitnntl män och kvinnor i statlig tjänst om deras miijligheter att ta ledigt lör att vårda barn Bvgqnzidsstvrel- 1978-05-23 Försöksutbildning lör 150 000 sen anställd personal inom kontorist och assistentkarriiiren Statens industri- 1978-09-14 Studiecirklar. littera- 47 000 verk tur. konlerenser. annotiser llingsrätten i 1978-10-13 För att skaffa skriv- 10 567 10 567 Ljusdal maskiner åt tingsnotarierna och lör att låta dem som saknar Lttbildning i ämnet genomgå en maskinskrivningskurs Arbetarskyd(ls- 1978-10-23 Genomströmnittgsttt- l 90 000 190 000 styrelsen bildning för kontorsassistenter Statens planverk 1978-11-20 Kartlägga persona- 50 000 lens attityder till jämstáilldliel Länsstyrelsen i 1978-12-12 Tacka merkostnader 73 000 Orebro låin som uppstår då två assistenter tjänstgör på andra enheter Skolstyrelsen) i 1978-12-14 Basutbildning av 109 550 Skellefteå skolledare lör att lå llcr kvinnliga skolledare. information om verkstacls- och vårdsektorn lör att komma åt den nuvarande sneda könsfördelningen i _vrkesval

170 Bilaga 4 SOL 1080:20

Ansökningar ur miljonanslaget budgetåret 1978/79

Myndighet Datum för Ändamål Begär: lilldelat. ansökan belopp belopp (kr) (kr)

Arbctsmark- 1978-12-27 För en enkät om _jäm- 13 000 nadsstyrelsen ställdlietsarbetet (AMS) För ett Försök med 100000 .30000 bl. a. ändrad zirbetsorganisation vid länsarbetsnämnden i Östergötlands län För en kartläggning 165 000 80 (J00 av hinder lör jämställdhet i arbetet Länsstyrelsen i 1978-12-28 För att inköpa skriv- 35 000 Västerbottens maskiner län Statens vägverk. 1978-12-20 Attitydundersökning 194 000 194 000 länsstyrelsen i om jämställdhet Älvsborgs län, bland personalen försvarets forskningsanstalt Skolöverstyrel- 1979-01-03 Granska läromedel 50 000 sen lör låg- och mellanstadierna ur kontrollsynpunkt Televerket 1979-01-04 _Iämstiilldlietskampanj 34 000 Riksarkivet 1979-01-04 Inköp av skrivmaski- 20 000 ner Lunds universi- 1979-01-08 Framstiilla en bro- 15 000 tet scliyr Länsstyrelsen i 1979-01-16 Försöksverksamhet 32 000 Västernorrlands med grupputveckling län Kungl. Bibliote- 1979-01-19 Inköp av lyftvagnar 31 200 ket Länsstyrelsen i 1979-01-19 För att hyra en skriv- 36 000 Kalmar län automat Institutionen för 1979-01-22 För att köpa en skön- 27 000 27 000 teknologi vid skrivare Oume Uppsala univer- Sprint 3 lwin-'l'rack” sitet (för att möjliggöra en rationalisering och omlördelning av arbetsuppgifterna framlör allt for sekreterarnas del) Statens hund- 1979-01-25 Utbildning av kvinn- 180000 170 000 skola liga dressörer Studiemedels- 1979-02-01 Inköp av skrivmaski- 18 000 nämnden i ner Umeå Domkapitlet i 1979-02-06 Inköp av skrivmaski- 4 500 Härnösand ner Centrala stu- 1979-02-06 Utbildning ijäm- 129 000 diestödsnämn- ställdhet den

4 171 Bilaga

Ansökningar ur ”miljonanslaget budgetåret 78/79

NIvndighet Datum lör Ändamål Begär! Tilldelatt ansökan belopp belopp (kr) (kr)

Kriminahårtls- 1979-02-20 Iixtrzt vårdtjiinst 25 000 styrelsen Arvitlsiaurs po- 1979-02-21 .Ånståillzt två kvinnliga ej spec. lisdistrikt pønliser Lztntniiiteriver- 1979-02-22 av kvinn- 3-10 000 160 000 Utbildning ket liga ritbiträtlen i bildtolkning med lältstudier och liiltrekognosering Kurs för kvinnliga 35 000 tjänstemän att bli aktiva i grupp Ihtziiiispektio- 1979-02-25 Inköp av en skrivma- 5 000 nen skin Universitets- 1979-02-28 Studiecirklar 8 000 och Högskoleämbetet Rikslörsakrings- 1979-03-06 Vidareutbildning av 505 000 195 000 verket anställda i de lägre löncgraderna Länsstyrelsen i 1979-03-09 Inköp av skrivmaski- 55 000 Stockholm ner samt vidareutbildning av kontorspersonal Tingsrätten i 1979-03-13 Inköp av skrivmaskin 5 428 Hudiksvall Sveriges geolo- 1979-05-08 För att låta två perso- 35 000 giska undersök- ncr ur rcprogruppcn ning delta i fältarbete Lantbruks- 1979-05-18 För att utbilda kon- 20000 nämnden i torspersonalen i kon- Stockholms län sten att yttra sig Utbildning i maskin- 600 skrivning lör handläggare Inköp av skrivmaski- 10 000 ner Länsstyrelsen i 1979-06-07 Inköp av skrivmaski- 45 000 Blekinge län ner Länsstyrelsen i 1979-06-14 Inköp av trappgående 45 000 Skellefteå kärror och skrivmaskiner

172 Bilaga 4 S01 1180:20

Ansökningar ur ”miljonanslagef” hösten 1979

:Myndighet Datum lör Ändamål llegåirt lii l(lll2ll ansöka n helnpp ln-*npp (kr) (krl

Iriinsstyrelsen i 1979-10-15 Hnntlleclzirutbildning 30000 141000 Blekinge liin (Ihelslltbiltlning 311000 Sk0lö\erstyrel- 1979-10-16 Attity(lpå\erk2ins|›r(1- 33 000 f?) 000 sen gram Flygvapnet 1979-10-16 lnIiwmuti0nskn|n|n|n_i 200 000 Ostkustens Ör- 111711-1025 Knntnrsktnrs 10 000 logsbzis Nåiringsliriliets- 1979-10-26 Inköp an skrivmnskin 3 800 nmbudsniannen Statens maskin- 1979-10-29 _]iimstiill(ll1etssen1in;1- 08 000 provningur riet Liinsstyrelseii i 1979-1029 _Iiimstiilltllietsnnilnid 30 000 Skaraborgs liin (Zi\il1örs\arsst_\'- 1979-10-30 Utbildning m kvinn- 30 000 relsen liga civilllirsvursliiranrt* Utrikesdeparte- 1979-10-30 _liimstâilldhetsclngzu (i 300 3.300 mentet Länsstyrelsen i 1979-10-30 Grupputveckling -10 000 l^l 000 Västernorrlands län Lantmäteriver- 1979-10-30 \idareutbildning an 308 000 191000 ket kvinnlig personal i lältarbete Domstolsvetket 1979-10-31 Lltbildning m hilrii- 23 000 despersonztl vid de allmänna advokatbyråerna Låinsstyrelsen i 1979-10-31 Studiecirklar *_73 000 Stockholms län Fiskeristyrelsen 1979-11-01 Rekr_\|eringslörsük 110 000

SOU IUHUQU 173

Bilaga5 Besvärsärenden*

Här skall nu redovisas tio hösten besvärsärenden, avgjorda 1978-sommaren 1979. Besvären har helt skilda av gällt slag tjänster - i lönegrader från TIO till F2l/23 -

på myndigheter

bl. a. inom försvaret och vid på utbildningsområdet, postverket, en länsstyrelse och statistiska Ärendena har centralbyrån. beretts gemensamt mellan det berörda och

fackdepartementet budgetdepartementets personalenheter, där frågor om bl. a.

jämställdhet mellan kvinnor och män såvitt rör handläggs, offentlig tjänst. l. En tjänst som överkontrollör

(Fe 15) hos postverket tillsattes

med en manlig En postkontrollör. kvinnlig överkontrollör klagade. Hon hade försteg i om

fråga ”förtjänsf” (10 år mot

mannens 7 år) men var enligt postverket något mindre meriterad vad gäller skicklighet. De allra flesta den aktuella

tjänsterna på

lönenivån hos postverket innehades av män. Postverket anförde i sitt yttrande över besvären bl. a. att borde skickligheten våga tungt vid tillsättning av denna och liknande tjänster. Regeringen upphävde postverkets beslut och föreskrev att kvinnan skulle förordnas

på tjänsten.

2. En tjänst som förste och därmed

byråinspektör (Fe 12) som

föreståndare för priskontoret hos i Hallands län länsstyrelsen tillsattes med en manlig byråassistent från statens och priskartellnämnd. Som tjänstetid hade han närmare 41/2 år att

åberopa, varav nästan l år som vikarierande

priskontorsföre-

ståndare på en annan En

länsstyrelse. kvinnlig byråassistent, som kunde närmare 17 år i kontorskarriären

åberopa hos den

först nämnda länsstyrelsen, och som hade varit föreståndare på några enheter där, klagade över beslutet. Båda hade fått mycket goda allmänna omdömen. Mannen hade en akademisk examen i sin utbildning. Vidare kan nämnas att av alla och kontorsprisföreståndare endast två var kvinnor. Ur Förvaltningsrättslig

Regeringen upphävde länsstyrelsens beslut och föreskrev att tidskrift nr 5, 1979: Tjän-

kvinnan skulle forordnas stetillsättningar och jäm-

på tjänsten.

ställdhet av hovrättsas-

3. En tjänst som byrådirektör (Fe 16) vidfársvaretsfirvaltnings- sessorn Urban Loinder.

174 5 S()ll HNHJTZU Bilaga

skola tillsattes med en från lörsvartrts manlig bvrådirektiir materielverk. Han hade tjänstgjort länge i försvaret (ca 27 år) och hade förutom gymnasieutbildning vissa universitetsstudier och en hel del kurser bakom sig. En kvinnlig förste byiråsekreterare vid arméstaben med förhållandevis kort tjänstctid hos staten att åberopa (mindre än 4 år) men med välmeriterztnde akademisk klagade (iver beslutet. utbildning (180 poäng), lämnade besvären utan bifall. Regeringen 4. ett ärende kommer från försvaret. Det rorde en Ytterligare som assistent i högst Fe 8 vid arnzéns tekniska sko/a som tjänst tillsattes med en kansliskrivare där. En lörrådsinan vid kvinnlig samma skola Kvinnan ansågs av skolan som klart klagade. men hade mindre ”förtjänst” än mannen skickligare något 1/2 år 8 3/4 år). Kvinnodominansen var påtaglig. (7 resp. Statens i ärendet och lörordade

personalnämnd yttrade sig

kvinnan med en motivering som närmast gick ut på, att

kvinnornas möjlighet att avancera är en jämställdhetsztspekt

som måste ta över det faktum att tjänsterna i fråga vid skolan dominerades av kvinnor. lämnade besvären utan bifall. Regeringen Här följ er vidare två ärenden från statistiska rentralåvrân (SCB). Till del är det män som innehar de tjänster eller övervägande utför de som det är fråga om. arbetsuppgifter 5. En som (Tg 10) tillsattes med en tjänst expeditionsvakt kvinna, som hade ungefär l månad kortare statlig anställningstid än den man som över beslutet. SCB ansåg dem klagade i fråga om lämpligheten för tjänsten och gav kvinnan likvärdiga

företräde ”med hänsyn tagen till _jämställdhetskriteriet”.

lämnade besvären utan bifall. Regeringen 6. En som byrådirektör tillsattes med en kvinna med tjänst mindre (knappt 71/2 år) än den man som något förtjänst 8 år). SCB ansåg att kvinnan var något klagade (knappt att hon efter sammanvägning av förtjänst och skickligare, hade företräde och att detta företräde ”med skicklighet något även ytterligare marke-

hänsyn tagen tilljämställdhetskriteriet”

rades. lämnade besvären utan bifall. Regeringen 7. En som byrådirektör i Fe 13 hos pastan/tet tillsattes tjänst med en som hade varit anställd hos manlig byråsekreterare sedan år 1955. En kvinnlig bvråsekreterare, som hade posten där ännu klagade över beslutet. tjänstgjort något längre, Postverket hade bestämt de båda sökandenas ”förtjänst” med i den tid då de blev Följden blev utgångspunkt postassistenter. att kvinnan räknades till ca 7,5 år och mannen ca 10 år. Vad godo för ansåg postverket de båda vara gäller lämpligheten tjänsten

SOL Ismnzm) 175 Bilaga 5

likvärdiga men det framgick ändå att kvinnan enligt postverkets mening var den lämpligaste i vissa avseenden. fjänstekategorin var kraftigt mansdominerad.

Regeringen upphävde postverkets beslut och föreskrev att kvinnan skulle förordnas på tjänsten. 8. Ett långtidsvikariat en som på tjänst avdelningsdirektör

(Fe 21/23) vidfársvarets riuilfárzøaltning tillsattes med en manlig

byrådirektör vid samma myndighet. En kvinnlig byrådirektör hos över beslutet.

civilförsvarsstyrelsen klagade Hon hade längre

tjänstgöringstid hos staten år 3 än mannen år l (10 mån) (6 mån). Båda hade erfarenhet av sådana som arbetsuppgifter avses för tjänsten. Mannen hade dessutom akademiska i betyg ekonomiska ämnen vilket särskilt Civilföransågs betydelsefullt. valtningen ansåg att mannen på grund av sin större skicklighet borde ges lörsteg framför kvinnan. Mansdominansen var

påtaglig. Regeringen lämnade besvären utan bifall. 9. En tjänst som inom arbetsmarknadsutbildningsmän (L 17) utbildningen z Luleå tillsattes med en man som hade vikarierat på tjänsten en tid. Arbetsuppgifterna närmast ut att biträda gick på kursföreståndaren med ledning och tillsyn av kursverksamheten. Mannen hade ingenjörsexamen och viss pedagogisk utbildning och hade dessutom En gått igenom folkhögskola. kvinnlig fil. kand. som var s. k. ALU-handledare vid samma utbildningscenter klagade. De båda hade lika

ungefär lång lärartjänstgöring att åberopa. Mannen av ansågs skolöverstyrelsen, som tillsatte

tjänsten, vara något bättre främst med till att meriterad, hänsyn han haft skolledande befattning vid s. k. och till preparandkurser den omständigheten att han vikarierat Kvinnan på tjänsten. hade gjort gällande att ALU-handledarnas

arbetsuppgifter

påminner starkt om skolledarens. Alla vid utbildningsmän centret var män.

Regeringen upphävde skolöverstyrelsens beslut och föreskrev

att kvinnan skulle förordnas

på tjänsten.

10. En tjänst som rektor vid i Värnamo (L 20) grundskolan tillsattes med en kvinnlig studierektor i kommunen. Skolstyrelsen hade i sitt förord till som tillsatte skolöverstyrelsen, tjänsten, föreslagit en manlig studierektor från samma kommun. Både mannen och Skolstyrelsen klagade över beslutet. Som for grund besvären bl. a. uttalandet angavs i prop. 1957:61 s. 64 att ”skolstyrelsens förord bör tillmätas särskilt stor vikt vid

tillsättning av SU 1957:97 skolledarbefattningarna” (jfr s. 47

Mannen som

åberopade tjänstgöring lärare i ca 6 år och som

skolledare (studierektor och vikarierande i ca 8 år. rektor) Motsvarande for kvinnan

tjänstgöringstider utgjorde ca 12,5

176 Bilaga 5 S01 1112M20

11,5 år. Mannens rektorsvikariat var emellertid längre. I resp. om teoretisk ansågs de i stort sett likvärdiga. I fråga utbildning sitt yttrande till regeringen hemställde skolöverstyrelsen med hänvisning till skolstyrelsens inställning att regeringen skulle

tillsättningsbeslutet och förordna mannen på tjänsten.

upphäva Mansdominansen i skolledarbefattningar var mycket stor. Regeringen lämnade besvären utan bifall

Kommentar

beslut saknar i alla de anförda ärendena redovis- Regeringens ning av de skäl som har bestämt utgången. När man bedömer vilken av sökandena som skall sättas främst, torde man en första bedömning med hänsyn enbart göra till och och därvid se bort från förtjänst- skicklighetsrekvisiten andra sakliga grunder, som kan få betydelse i det aktuella Såsom ll kap. 9 § andra stycket RF är avfattat tillsättningsfallet. måste det anses vara det naturliga tillvägagångssättet. Dessa andra torde alltså först därefter vägas in. Huruvida de grunder utslag i den slutliga bedömningen beror uppenbarligen på ger den inbördes tyngden och angelägenheten av konkurrerande intressen? Av de anförda avgörandena torde den allmänna slutsatsen kunna dras av har betrak-

attjämställdhetsaspekten regeringen

tats som en enligt RF. Frågan är vilken tyngd den saklig grund kan ha i förhållande till andra sakliga grunder. Låt oss anta att det gäller ett klart mansdominerat tjänsteområde och att de två med hänsyn enbart till förtjänst och mest kvalificerade sökandena till tjänsten är av olika lAnmärkas kan att ut- skicklighet redningen (U 1977:03) kön. om kvinnliga skolledare För det fall att dessa båda sökande bedöms ha helt likvärdiga har i uppdrag att genom olika initiativ öka ande- kvalifikationer, följer av det nyss sagda attjämställdhetssträvandena kan leda till att den sökanden får Annars len kvinnor på skolledan- kvinnliga tjänsten. de befattningar. skulle det inte finnas något alls för dessa strävanden i utrymme Men inte nog därmed. Regeringsav-

tjänstetillsättningsärenden.

?jfr t. ex. i fråga om torde också ha för det fall att kvinnan är görandena betydelse återanställningsrätt det mindre kvalificerad än mannen. Enligt vad regeringens

fall som refereras i FT något

1977 s. 331. handen kan det nämligen vara grundlagstolkning synes ge vid

riktigt att i en del sådana fall låta jämställdhetsintresset ”väga

3Jfr ang. RF regeringsöver” den skillnad i fråga om eller skicklighet eller rådet Petréns yttrande i förtjänst lagrådet över 3 § förslaget som mellan två sökanden vars kvalifikatiobäggedera föreligger till lag om jämställdhet ner är om inte helt, så dock i stort sett lika? mellan kvinnor och män kan alltså bli direkt utslagsgivande, när i arbetslivet (prop. 1978/ jämställdhetsaspekten 791175 s. 168). en statlig tjänst skall tillsättas.

SOl lilålllül) 177

6 Litteratur

Bilaga

Gunilla: ”Kvinnan och karriären”. En studie av Bradley, kvinnors befordringsintresse i relation till arbetstillfredsställelse, hemmiljö och skolutbildning. PA-rådet, Stockholm 1972. Budgetdepartementet: ”Infor jämställdheten 1978”. Idéer ur myndigheters och verks jämställdhetsredovisningar: sammanställda av Björn Edsta. Liber, Stockholm 1978. Chanser till utveckling. SOU 1979:87. Cirkulär om arbetet fiorjämställdhet mellan kvinnor och män i statlig tjänst. SFS 1976:687.

Domstolsverket: från delegationsforsöket 1979.

”Slutrapport löner”. Siv. nr

Ekonomisk debatt: ”Kvinnorsilåga Gustavsson,

8/1975. Ekonomisk debatt: ”Förvärvsfrånvarons kostnader”. Gustavsson, Siv. nr 8/1977. om jämställdhet mellan kvinnor och män i statlig Förordning tjänst. SFS 1976:686. till för cheleri statsförvaltningen Ds B Förslag utbildning högre 1980:2. Gustavsson, Siv: ”Lönebildning och lönestruktur inom den statliga sektorn”. IUI, Stockholm 1976. Herlin, Helena: ”Q5 kvinnor om jämställdheten i statsförvaltningen”. Arbetslivscentrum, Stockholm 1979. Hertha: arbetsmarknaden ekonomiska

”Jämställdhet på genom

glasögon.” Gustavsson, Siv. nr l/l979. Kvinnan och Försvarets yrken. SOU 1977:26. Kvinnor i statlig tjänst. SOU 1975:43. Kvinnors arbete. SOU 1979:89. Gunhild: ”Gästarbeterska i manssamhället”. Studier om Kyle, industriarbetande kvinnors villkor i Sverige. Publica, Stockholm 1979. PA-rådet: omjämställdhet vid försvarets ”Attitydundersökning i Stockholms län och forskningsanstalt, xrägforvaltningen i Stock-

länsstyrelsen Älvsborgs län”. Bergstedt, Margareta

178 Bilaga 6 SOU liållllfll)

holm 1979. Personaltjänst: ”Daghemmen och lönsamhctttn”. Gustavsson, Siv. nr 8/1976. Prop. 1975/762173 om kvinnor i statlig tjänst. Roller i omvandling. SOU 1976:71. SPN rapport nr 4: ”Tullverkets rekryterings- och informationskampanj ijämställdhetssyfte” Stockholm 1977. SPN rapport nr ll: °”Jämställdhetsarbctet/mvndighetsrcdovisningar och personintervjuer” Stockholm 1979. SAMN rapport nr I: ”Bryt och F 18 - tvåjämställdhetsforsök i statsförvaltningen” Stockholm 1980. Statistisk tidskrift: ”En annorlunda av presentation statstjänstemannastatistiken”. Gustavsson, Siv 1975. Statistisk tidskrift: ”Löneskillnaderna mellan män och kvinnoren ekonometrisk analys”. Siv nr 3/1978.

Gustavsson,

Statskonsult Organisation AB: ”Organisation och jämställdhet”. Utredning om organisationsforändringars lör betydelse jämställdheten i statsförvaltningen. Ramström, Dick, Wistrand, Birgitta Stockholm 1979. Statskontoret: ”Jämställdhet och tekniska hjälpmedel i kontorsarbetet” Stockholm 1979. Steg på väg. SOU 1979:56. Televerket: ”BRYT”. Slutrapport från försöksverksamhet med att bryta könsbundna befattningar vid Göteborgs och Örebro teleområden 1979. Westerhäll-Gisselsson, Lotta: ”Om könsrelatering i författningsoch avtalsreglering för statsanställda” 1979. Lund, Widlund, Inge: ”Om organisationer ochjämställdhet”. Institutet for IFO AB 1979.

Organisationsutveckling

SOL 1980:20 179

R1i(731S11-IR

aktuarie 39 arbetsskada 72, 74 allmänt avliiniitgsavtal, (AST) arbetsskadetillägg 74 65 arbetstid 16, 72, 80, 89, 95 anpassningsgrupp 69 arbetstidstörkortning 65 anställning 67 arbetstidslagstiltning 65 anställningsintervju 116 arbetstillfredsställelse 15, 30, 54, anställningsskydd 68 1 14 anställningstid 69 arbetsuppgifter 52, 71, 81, 116 anställningstrytgghet 114 arbetsutrustning 93 antagningskriterium 85 arbetsutvidgning 53, 114

arbetarskyddsstyrelsen 59, 70, argumentationsteknik 45, 54, 86,

97 89 arbetserfarenhet 69 assistent 39 arbetslbrm 79 attityd 80, 115, 118 arbetsgivarverk, statens (SA\=) attitydfrågor 54 27 attitydlörändring 93

arbetshinder 69 attitydpåverkan 55, 84 arbetslivscentrunt 18, 29, 77 attitydundersökning 18, 80

arbetslöshetsförsäkring 73 auktoritär 79 arbetslöshetskassa 72 avlöningsavtal lör R-tjänstemän

arbetsmarknadsdepartementet 65

25 (AST-R) arbctsmarknadsnämnd, statens (SAMN) 25, 91, 941, 98, 115, B-avdrag 731 1171 barnledighet 17 arbetsmarknadspolitiska hänsyn barnomsorg 35, 73, 75 22 17

barnpassning

arbetsmarknadsverket (AMS) 27, barnsbörd 73 49, 51,52, 54, 60, 61, 69. 87, 91, barnstuga 101 97, 98 barntillsytt 16, 17, 54, 69, 102

arbetsmetoder 85 baspersonal 45, 54, 85

arbetsmiljö 70 befordran 67, 115 arbetsmiljölagen 70 betördringsintresse 30 arbetsorganisation 63, 71, 85, beredningsteknik 54, 59 111, 113, 115 Bergstedt, Margareta 80 arbetsplats 54, 69 beslutsnivå 78 arbetsrotation 52, 114 87

biträdespersonal

180 Register S017 19811220

bokeirkel 54 Frankrike 34 bostadsstyrelsen 52, 54 främjandelagen 69 Bradley, Gunilla 30 fältarbete 53 broschyr 17, 57, 106 faltrekognosering 62 Bryt-försök 51, 63, 83, 91f, 115, förbud mot könsdiskriminering 1 18 109 budgetdepartcmentet 25, 105 fordom 85 byrådirektör 42 förebild 86, 90 byråsekreterare 39 företrädare 16 Börestam, Eva 30 förenade fabriksverkexi 51 försvarets civilförvaltning 94 C-avdrag 13, 42, 73f försvarets forskningsanstalt Canada 34 59, 80 (FOA) central myndighet 78, 113 Försvarets materielverk 51 Centralnämnden för fastighctsda- förtjänst och skicklighet 2lf, 67, ta 54 116 Chef 90 förvaltningsutbildning 54

ehefsgrupp 85 tidskrift 24

förvaltningsrättslig

Chefskap 84 förvärvsfrekvens 33

ehefsroll 83, 85 Fürst Mellström, Gunilla 31 ehefsutbildning 27, 82 föräldraledighet 13, 22, 37, 42, 47,

cirkulationstjänstgöring 52, 114 72, 86

föräldrapenning 66, 73, 74 datorisering 110

decentraliserad 78 Garnisonenprojektet 17,59, 102f

myndighet delegationen för jämställdhet grupplivforsäkringsreglemente mellan män och kvinnor 30 72 Gustavsson, Siv 30

delegcring 52, 85, 88, 114

deltid 42, 75, 81 handlingsplan 25, 96 deltidsanställda 44, 72 handläggare 44, 58, 85, 87 deltidsarbetc 93 handläggningsrutiner 71 diktafon 18, 86 havandeskap 73

diskriminering 83

hemarbete 30, 67, 68

djupintervjuer 84

Herlin, Helena 84 domstolsverket 52, 88 hicrarki 85, 88 dressör 62 hierarkisk struktur 78, 85 Holland 35 effektivitet 54, 109 hundskola, statens 61 enkät 51, 55, 63, 97 expert 45 information 51,63, 78, 83, 84, 92, 93, 97 F-l8 försöken 51, 96f, 115 informella hinder 85, 86

Fackföreningar 70 informella nätverk 78, 89

Feldt, Kjell-Olof 11 internatutbildning 101, 102

flextid 80, 86, 89 internrekrytering 44, 115 Finland 34 intervju 97

flygtekniska försöksanstalten 51 intjänandeår 71

formella hinder 85 introduktion 51

forskningsingenjör 42 invandrarverk, statens 52

SOL 1980:20 [fegis/er 181

Institutet lör Organisationsut- landskanslist 44 veckling AB 77 lantbruksstyrrelsen 53, 54 institut för personalutbildning lantmäteriverket 54, 611, 63 och personaladministration, ledamot 45 statens (SIPU) 27, 118 Liljeström, Rita 30 lokalvårdare 104 _iämställdhetscirkulär 10, 14, 86, lokalvårdsutbildning 104 109 Lundberg, Bergliot 30 u jämställdhetsforordning 10, 14 3 länsarbetsnämnden i Ostergöt- 109 land 60

_jämställdhetsgrupp 27, 113 länsarbetsnämnder 61, 69

_jämställdhetskommitte 25 länsassessor 42 jämställdhetsmiljonen 19, 87 länsstyrelsen i Stockholms län jämställdhetsnämnd 25, 109 51

jämställdhetsombudsman 25, länsstyrelsen i Östergötlands län

109 53 jämställdhetsplan 86 länsstyrelsen i Kalmar län 87 114 länsspvrelsen i Kronobergs län

jämställdhetsredovisningar

jämställdhetsregel 66 53 _järnvägan statens (SJ) 94 länsstyrelsen i Blekinge län 63 länsstyrelsen i Hallands län 53 kanslist 39 länsstyrelsen i Göteborgs oeh kartritningspersonal 62 Bohus län 97

kommitté 16, 45, 47 länsstyrelsen i Älvsborgs län 51,

kommittéanställda 45 53, 59, 80 kommunal vuxenutbildning länsstyrelsen i Örebro län 53 (KOMVUX) 104 länsstyrelsen i Västernorrlands kommunikation 54 län 53, 63 konferens 105 länsstyrelsen i Västerbottens län konkurrens 79 53 konsumentverket 53 lönelält 37 kontorspersonal 52, 60, 98 löneskikt 39 kriminalvårdsverket 94, 95 lönesystem 71 kvinnan i lörsvaret 27 löneutvcekling 37, 47 kvinnliga präster 27 kvinnodominerade yrken 93, 99 medbestämmandclagcn (MBL) kvinnor i statlig tjänst 9, 44, 67, 70 74,105,109,111,113 medbestämmandeavtalet, statlikvinnonegativism 86 ga (MBA-S) 113, 114 kvinnorepresentation 36, 71 mansdominerade yrken 92, 99,

kvinnogemenskap 86 110

kvinnosolidaritet 86 maskinskrivning 58, 87 kvotering 35, 65, 82, 86 meritvärdering 22, 85, 95 Kyle, Gunhild 31 meritvärderingslörordningen 68 könsrelaterad regel 65 muntlig framställning 59. 107

lag om jämställdhet 15, 109 Norge 35 lagen om offentlig anställning (LOA) 21, 22 omplaeeringsforordningen 68

182 Regisler

ordförande 45 rekryteringsbehov 14, 98 organisationsfortii 18, 78, 79, 88, rekryteringsbroschyr 92, 93 1 14 14, 95, 98 rekryteringskampanj organisationslörändring 18 rekryteringsunderlag 85, 97, 115 organisationslära 78 14 representation organisationsutveckling 54 riksbankens jubileumsfond 30 riksförsäkringsverket 44, 59 PA-rådet 18, 59, 77, 80 riksrevisionsvcrket 51, 97 patent- och registreringsverket riksskattevcrket 94, 97 97 pension 73 sakkunnig 45 permittering 68, 69 saklig grund 22 personaladministration 111, 113 sammanträdesteknik 54 personaladministrativa kurser samordningsansvar 25 54 semester 71 personalnämnd, statens (SPN) semesterlön 71 16, 17, 24, 57, 59, 91, 93, 98, seminarier 84 105 sjukpenning 73, 74

personalpolitik 69, 1 l 1 självstyrande grupp 52, 114

personalverksamverkaxi 54 skolöverstyrelsen (SÖ) 27, 63, personaltidning 57 97 personalutbildning 44, 47,53, 55, skrivautomat 18, 86 82, 89, 114 skönskrivare 58 personalutbildningsnämnd, sta- småbarnsföräldrar 81, 101 tens (PUN) 16, 17, 59, 1011 socialstyrelsen 52

personalutveekling 52, 71, 111, statens personalnämnds författ-

113, 114 ningssamling (SPNFS) 16 Petrén 23 SSA-råd 118 planeringssamtal 15, 53, 82 statistiska Centralbyrån (SCB) platsannonser 85 49, 97 positiv könsdiskriminering 23 Statskontoret 77, 861 postverket 49, 97 Statskonsult, Organisation AB praktikantcirkuläret 68 18, 77 praktikanturval 85 Sterner, Marianne 31 presskonferens 57 studiemedelsnämnderna 52

projektgrupp 86, 89 strukturlörändringar 69, 117

projektorganisatioxi 79, 114 studiecirkel 16, 18,54, 55, 71, 84, protokollförare 58 86, 89, 105 provningsaxistalt, statens 53 studiematerial 16, 18, 105 SYO-konsulenter 99, 116, 118 Qvist, Gunnar 31 taxeringsassistent 39 ramlag 70 taxeringsrevisor 39

Ramström, Dick 77 tekniska hjälpmedel 18, 63, 86

rationalisering 88, 110, 114, 117 televerket 17, 49, 54, 91, 97 reformer 65, 67, 109 temadagar 55 regeringsfbrmen 21, 66 tingsrätter 52, 88 rekrytering 44, 47, 51, 82, 89, tingsrätten i Ljusdal 52, 58, 87 1 15 tingsnotarie 88

SOL 1980:20 [fegis/er 183

ljtjjgrtip|)er“ 86 tjåinstetillsåittning 21, 24. 85, 96 tiänsteår 67 tiänstledigliet 42, 73 tulluppsyningsman 44 tullverket 44, 51, 94, 99

I universitetet i Uppsala 52, 08, 87 Universitcts- och liåigskoleänibem (UHÄ) 27, 29 USA 36 utbildning (se personalutbildning) utbildningsl›eliox 53 utbildningsdagar 45 utbildningsprogram 18, 106 utredningssekreterarc 45 utbildningssamtal 53 uppsägning 68 utrikcsdepartemcntet (UD) 63

utvärderingsintervju 92

utvecklingsmöjlighct 93, 114

utveeklingstjänst 59

vattenfallsverk, statens (Vattenfall) 52, 54 vidareutbildning I06 vikariat 53, 116 Volvo Bergslagsverken 30 våga tala 45 vård av barn 13, 42, 49 väglörvraltningen i Stockholm 80 vägverk, statens 53, 59 Wlahlberg, Marianne 24, 57 W/estlander, Gunnela 30 Wcsterl1äll-Gisselsson, Lotta 65 \Nidlund, Inge 77, 79 \Vistrand, Birgitta 77

yrkesområde 79, 117 yrkesvägledare 118

änkepension 66

övertid 51, 68, 80, 89, 98

Statens offentliga utredningar 1980

Kronologisk förteckning

. Fjorton dagarsfängelse. Ju. . Skolforskning och skolutveckling. U. Lärare i högskolan. U. Preskriptionshinder vid skattebrott. B.

:omstpuipgøn-a

. Förenklad skoladministration. U. Offentlig verksamhet och regional välfärd, I. . Kompensation för förvandlingsstraffet. Ju, . Privatlivets fred. Ju. . Övergång till fasta bränslen. I. . Ökad kommunal sjâlvstyrelse. Kn. . Vildsvin i Sverige. Jo. . Mineralpolitik. I. . Lönar det sig att tillsätta fluor i dricksvattnet? S. Kärnkraftens avfall. I. . Läromedlen i skolan. U. . Vissafrågor rörande flerhandikappade. S. . Datateknik och industripolitik. I. . Att vara skolledare. U. . Fler kvinnor som skolledare. U. . Jämställdhet i statsförvaltningen. 8.

Statens offentliga utredningar 1980

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Fiortondagarsfängelse.[1] Kompensationför förvandlingsstraffet.[7] Privatlivetsfred, [8]

Socialdepartementet Lönardet sig att tillsätta fluor i dricksvattnet?[13] Vissafrågor rörandefierhandikappade.[16]

Budgetdepartementet Preskriptionshindervid skattebrott.[4] Jämställdheti statsförvaltningen.[20]

Utbildningsdepartementet Skolforskningoch skolutveckling.[2] Lärarei högskoian.[3] Förenkladskoladministration.[5] Läromedleni skolan.[15] Utredningenom kvinnligaskolledare.1.Att varaskoiledare.[18] 2. Flerkvinnorsom skolledare.[19]

Jordbruksdepartementet Vildsvin i Sverige.[11]

Industridepartementet Qffentiig verksamhetoch regionalvälfärd. [6] Overgångtill fastabränsien.[9] Mineraipolitik.[12] Kärnkraftensavfall. [14] Datateknikoch industripolitik.[17]

Kommundepartementet Ökadkommunalsjälvstyrelse.[10]

Anm. Siffrornainom kiammerbetecknarutredningarnasnummeri den kronologiskaförteckningen.

LiberFör lag ISBN 91-38-05515-5 Allmänna Förlaget ISSN 0375-250X