Offentlighets- och sekretesslag

Lagrådsremiss

Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Stockholm den 30 oktober 2008

Tobias Billström

Kristina Svahn Starrsjö (Justitiedepartementet)

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Lagrådsremissen innehåller ett förslag till lag om offentlighet och sekretess. Den föreslagna lagen utgör en omarbetning av sekretesslagen i syfte att göra regleringen mer lättförståelig och lättillämpad. Den nya lagen har delats in i avdelningar. Den första avdelningen innehåller en innehållsförteckning i syfte att göra lagen överskådlig. Varje kapitel innehåller underrubriker som gör att det snabbt går att få en överblick över dess innehåll. Den första avdelningen innehåller även bestämmelser om lagens tillämpningsområde. Bestämmelserna i nuvarande 15 kap. sekretesslagen om registrering, organisering och utlämnande av allmänna handlingar, m.m., har gjorts teknikneutrala och samlats i lagens andra avdelning. De har placerats före bestämmelserna om sekretess för att betona att offentlighet är huvudregel och att sekretess är undantag. Lagens tredje avdelning innehåller allmänna bestämmelser om sekretess. I denna avdelning finns en bestämmelse med definitioner av vissa grundläggande begrepp och bestämmelser om principer som styr tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagen. Innehållet i vissa av bestämmelserna har tidigare endast kommit till uttryck i sekretesslagens förarbeten. I lagens fjärde avdelning har sekretessbestämmelser till skydd för allmänna intressen samlats. Sekretessbestämmelser till skydd för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden har samlats i lagens femte avdelning. Den sjätte avdelningen innehåller särskilda bestämmelser om sekretess hos vissa organ, bl.a. riksdagen, regeringen, Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern och domstolarna.

I lagens fjärde-sjätte avdelningar anges sist i respektive kapitel i vilken mån de tystnadsplikter, som följer av sekretessbestämmelser i det kapitlet eller av förbehåll som har uppställts med stöd av bestämmelser i det kapitlet, inkränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Bestämmelser om i vilken mån tystnadsplikter, som följer av bestämmelser i annan författning än offentlighets- och sekretesslagen, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter har samlats i lagens sjunde och sista avdelning. en föreslås träda i kraft den 30 juni 2009.

1 Beslut

Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till offentlighets- och sekretesslag.

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

AVDELNING I. INLEDANDE BESTÄMMELSER

1 kap. Lagens innehåll

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om myndigheters och vissa andra organs handläggning vid registrering, utlämnande och övrig hantering av allmänna handlingar. Lagen innehåller även bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. Dessa bestämmelser avser förbud att röja uppgift, vare sig detta sker muntligen, genom utlämnande av allmän handling eller på något annat sätt. Bestämmelserna innebär begränsningar i yttrandefriheten enligt regeringsformen, begränsningar i den rätt att ta del av allmänna handlingar som följer av tryckfrihetsförordningen samt, i vissa särskilt angivna fall, även begränsningar i den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Vad som är en allmän handling framgår av 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Lagen består av sju avdelningar. Innehållet i dessa avdelningar är uppdelat enligt vad som framgår av 2–8 §§.

2 § Den första avdelningen innehåller inledande bestämmelser. Dessa bestämmelser avser – lagens innehåll (1 kap.), och – lagens tillämpningsområde (2 kap.).

3 § Den andra avdelningen innehåller bestämmelser om myndigheters hantering av allmänna handlingar. Dessa bestämmelser avser – organisering och beskrivning av allmänna handlingar, m.m. (3 kap.), – registrering av allmänna handlingar och sekretessmarkering (4 kap.), och – utlämnande av allmänna handlingar och uppgifter, m.m. (5 kap.).

4 § Den tredje avdelningen innehåller allmänna bestämmelser om sekre– tess. Dessa bestämmelser avser – definitioner och vissa grundläggande bestämmelser (6 kap.), – vilka sekretessen gäller mot (7 kap.), – förbud i annan lagstiftning mot att röja eller utnyttja uppgift (8 kap.), – sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess (9 kap.), – överföring av sekretess (10 kap.), – sekretess i förhållande till den enskilde själv, m.m. (11 kap.), – rätten att meddela och offentliggöra uppgifter (12 kap.), och

– ansvar (13 kap.).

5 § Den fjärde avdelningen innehåller bestämmelser om sekretess till skydd för allmänna intressen. Dessa bestämmelser avser – rikets säkerhet och dess förhållande till andra stater eller mellanfolkliga organisationer (14 kap.), – rikets centrala finanspolitik, penningpolitik och valutapolitik (15 kap.), – myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll och annan tillsyn (16 kap.), – intresset av att förebygga brott eller beivra brott (17 kap.), – det allmännas ekonomiska intresse (18 kap.), och – intresset av att bevara djur- eller växtart (19 kap.).

6 § Den femte avdelningen innehåller bestämmelser om sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Vissa av dessa bestämmelser tillämpas oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer (20 kap.). Bestämmelserna i övrigt avser – folkbokföring, delgivning, m.m. (21 kap.), – utbildningsverksamhet, m.m. (22 kap.), – forskning, vetenskap och statistik (23 kap.), – hälso- och sjukvård m.m. (24 kap.), – socialtjänst, kommunal bostadsförmedling, adoption, m.m. (25 kap.), – skatt, tull, m.m. (26 kap.), – socialförsäkring, studiestöd, arbetsmarknad, m.m. (27 kap.), – transporter och andra former av kommunikation (28 kap.), – tillsyn m.m. avseende näringslivet (29 kap.), – annan verksamhet med anknytning till näringslivet (30 kap.), – annan tillsyn, granskning, övervakning, m.m. (31 kap.), – Diskrimineringsombudsmannen, Barnombudsmannen, Konsumentombudsmannen m.m. (32 kap.), – utsökning och indrivning, skuldsanering, m.m. (33 kap.), – verksamhet som syftar till att förebygga eller beivra brott, m.m. (34 kap.), – vissa mål och ärenden hos domstolar, medling i arbetstvister, rättshjälp, m.m. (35 kap. ), – utlänningskontroll, Schengensamarbetet, m.m. (36 kap.), – totalförsvar, krisberedskap, m.m. (37 kap.), – övriga myndigheter och verksamheter (38 kap.), och – personaladministrativ verksamhet (39 kap.).

7 § Den sjätte avdelningen innehåller särskilda bestämmelser om sekretess som gäller vissa organ. Dessa bestämmelser avser – riksdagen och regeringen (40 kap.), – Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, undersökningskommissioner, m.m. (41 kap.), och – domstolar m.m. (42 kap.).

8 § Den sjunde avdelningen innehåller bestämmelser om tystnadsplikter som följer av bestämmelser i andra författningar än denna lag och som inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter (43 kap.). 7

2 kap. Lagens tillämpningsområde

1 § Förbud att röja en uppgift enligt denna lag eller enligt lag eller förordning som denna lag hänvisar till gäller för myndigheter. Sådant förbud gäller också för en person som fått kännedom om uppgiften genom att för det allmännas räkning delta i en myndighets verksamhet 1. på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten, 2. på grund av tjänsteplikt, eller 3. på annan liknande grund.

2 § Riksdagen och beslutande kommunala församlingar ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter.

3 § Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter ska i tillämpliga delar gälla också handlingar hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Sådana bolag, föreningar och stiftelser ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter. Kommuner och landsting ska anses utöva ett rättsligt bestämmande inflytande om de ensamma eller tillsammans 1. äger aktier i ett aktiebolag eller andelar i en ekonomisk förening med mer än hälften av samtliga röster i bolaget eller föreningen eller på något annat sätt förfogar över så många röster i bolaget eller föreningen, 2. har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen för ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller en stiftelse, eller 3. utgör samtliga obegränsat ansvariga bolagsmän i ett handelsbolag. Vid tillämpningen av andra stycket 1–3 ska inflytande som utövas av en juridisk person över vilken en kommun eller ett landsting bestämmer på det sätt som anges i de nämnda punkterna anses utövat av kommunen eller landstinget. Första stycket gäller också för handlingar som efter medgivande av en kommun eller ett landsting för viss bestämd tid förvaras hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser där kommuner eller landsting tidigare har utövat ett rättsligt bestämmande inflytande. Vad som sägs om kommuner och landsting i första–tredje styckena tillämpas också på kommunalförbund.

4 § Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter ska i tillämpliga delar gälla också handlingar hos de organ som anges i bilagan till denna lag, om handlingarna hör till den verksamhet som nämns där. Dessa organ ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter.

5 § Ett enskilt organ ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med en myndighet när det hanterar sådana allmänna handlingar som det förvarar med stöd av lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring. Detsamma gäller Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar vid hanteringen av allmänna handlingar som förvaras med stöd av lagen (1999:288) om

överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.

AVDELNING II. MYNDIGHETERS HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR

3 kap. Organisering och beskrivning av allmänna handlingar, m.m.

Organisering av en myndighets allmänna handlingar, m.m.

1 § En myndighet ska ta hänsyn till rätten att ta del av allmänna handlingar när den organiserar och i övrigt hanterar sina allmänna handlingar. Den ska särskilt se till 1. att allmänna handlingar kan lämnas ut med den skyndsamhet som krävs enligt tryckfrihetsförordningen, 2. att allmänna handlingar kan skiljas från andra handlingar, 3. att rätten till insyn enligt tryckfrihetsförordningen säkerställs samtidigt som sekretesskyddet upprätthålls, och 4. att automatiserad behandling av uppgifter hos myndigheten ordnas med beaktande av det intresse som enskilda kan ha av att själva utnyttja tekniska hjälpmedel hos myndigheten för att ta del av allmänna handlingar. En myndighet ska vidare särskilt beakta 1. att enskilda bör ges goda möjligheter att söka allmänna handlingar, 2. att det bör framgå när uppgifter har tillförts en allmän handling och, om de har ändrats eller gallrats, vid vilken tidpunkt detta har skett, samt 3. att allmänna handlingar inte bör innehålla onödiga förkortningar, koder eller liknande som kan försvåra insynen enligt tryckfrihetsförordningen.

Beskrivning av en myndighets allmänna handlingar

2 § Varje myndighet ska upprätta en beskrivning som ger information om 1. myndighetens organisation och verksamhet, 2. register, förteckningar eller andra sökmedel till myndighetens allmänna handlingar, 3. tekniska hjälpmedel som enskilda själva kan få använda hos myndigheten för att ta del av allmänna handlingar, 4. vem hos myndigheten som kan lämna närmare upplysningar om myndighetens allmänna handlingar, deras användning och sökmöjligheter, 5. vilka bestämmelser om sekretess som myndigheten vanligen tillämpar på uppgifter i sina handlingar, 6. uppgifter som myndigheten regelbundet hämtar från eller lämnar till andra samt hur och när detta sker, och 7. myndighetens rätt till försäljning av personuppgifter. I beskrivningen ska uppgifter utelämnas om det behövs för att beskrivningen i övriga delar ska kunna hållas tillgänglig för allmänheten.

Överföring av upptagning för automatiserad behandling i läsbar form i vissa fall

3 § Om en myndighet för handläggning av ett mål eller ärende använder sig av en upptagning för automatiserad behandling, ska upptagningen tillföras handlingarna i målet eller ärendet i läsbar form, om det inte finns särskilda skäl mot det.

Hänsynen till arkivvården, gallring, m.m.

4 § I arkivlagen (1990:782) finns bl.a. bestämmelser om att hänsyn ska tas till arkivvården vid framställning och registrering av allmänna handlingar, om gallring, överlämnande av arkiv eller annat avhändande av allmänna handlingar samt om arkivmyndigheter och deras uppgifter.

4 kap. Registrering av allmänna handlingar och sekretessmarkering Registrering av allmänna handlingar

Registreringsskyldighetens omfattning

1 § Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in till eller upprättats hos en myndighet, om inte annat följer av andra–fjärde styckena. En upptagning för automatiserad behandling som är tillgänglig för och utgör allmän handling hos flera myndigheter ska registreras endast av den myndighet som gjort upptagningen tillgänglig för andra myndigheter. Handlingar som inte omfattas av sekretess behöver inte registreras om de hålls ordnade så att det utan svårighet kan fastställas om de har kommit in eller upprättats. Om det är uppenbart att en allmän handling är av ringa betydelse för en myndighetens verksamhet, behöver den varken registreras eller hållas ordnad.

2 § Beträffande handlingar som registreras enligt 1 § ska det av registret framgå 1. datum då handlingen kom in eller upprättades, 2. diarienummer eller annan beteckning handlingen fått vid registreringen, 3. i förekommande fall uppgifter om handlingens avsändare eller mottagare, och 4. i korthet vad handlingen rör. Uppgifter enligt första stycket 3 eller 4 ska utelämnas eller särskiljas om det behövs för att registret i övriga delar ska kunna hållas tillgängligt för allmänheten.

Undantag från registreringsskyldigheten, m.m.

3 § Om det finns särskilda skäl får regeringen meddela föreskrifter om att handlingar av ett visst slag som finns i betydande omfattning hos en myndighet inte behöver registreras enligt 1 §.

4 § Regeringen får meddela föreskrifter om att 2 § andra stycket inte ska tillämpas på ett visst register, om en tillämpning av det stycket annars skulle omfatta flertalet av handlingarna i registret.

Sekretessmarkering

5 § Om det kan antas att en uppgift i en allmän handling inte får lämnas ut på grund av en bestämmelse om sekretess, får myndigheten markera detta genom att en särskild anteckning (sekretessmarkering) görs på handlingen eller, om handlingen är elektronisk, införs i handlingen eller i det datasystem där den elektroniska handlingen hanteras. Anteckningen ska ange 1. tillämplig sekretessbestämmelse, 2. datum då anteckningen gjordes, och 3. den myndighet som har gjort anteckningen. Om utlämnande till en enskild av en allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet enligt förordning ska prövas endast av en viss myndighet, ska en sekretessmarkering göras så snart som möjligt. Av anteckningen ska det framgå vilken myndighet som ska pröva frågan om utlämnande.

5 kap. Utlämnande av allmänna handlingar och uppgifter, m.m.

Utlämnande av allmän handling

1 § I 2 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen finns grundläggande bestämmelser om utlämnande av allmänna handlingar.

2 § Av 2 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen följer att en fråga om utlämnande av en allmän handling prövas av den myndighet som förvarar handlingen, om det inte är särskilt föreskrivet att prövningen ska göras av en annan myndighet.

3 § Om en anställd vid en myndighet, enligt arbetsordningen eller på grund av särskilt beslut, har ansvar för vården av en allmän handling, är det i första hand han eller hon som ska pröva om handlingen ska lämnas ut. I tveksamma fall ska den anställde låta myndigheten göra prövningen, om det kan ske utan onödigt dröjsmål. Myndigheten ska pröva om handlingen ska lämnas ut om 1. den anställde vägrar att lämna ut handlingen eller lämnar ut den med förbehåll som inskränker en enskild sökandes rätt att röja innehållet eller annars förfoga över handlingen, och 2. sökanden begär myndighetens prövning.

Sökanden ska informeras om möjligheten att begära myndighetens prövning och att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att avgörandet ska kunna överklagas.

Utlämnande av uppgift

4 § En myndighet ska på begäran av en enskild lämna uppgift ur allmän handling som förvaras hos myndigheten, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång.

5 § En myndighet ska på begäran av en annan myndighet lämna uppgift som den förfogar över, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång.

Service och upplysningar beträffande automatiserad behandling

6 § En myndighet ska på begäran ge en enskild sökande tillfälle att själv använda tekniska hjälpmedel för automatiserad behandling som myndigheten förfogar över för att ta del av upptagningar för automatiserad behandling. Detta gäller dock inte om 1. sökanden därigenom skulle få tillgång till upptagningar som inte är allmänna handlingar hos myndigheten, 2. det finns risk för förvanskning eller förstöring, eller 3. det möter något hinder på grund av bestämmelse om sekretess eller arbetets behöriga gång. En myndighet ska på begäran lämna de särskilda upplysningar som den enskilde behöver för att kunna ta del av upptagningar för automatiserad behandling som är allmänna handlingar hos myndigheten. Detta gäller dock inte om det skulle hindra arbetets behöriga gång.

Överklagbara beslut

7 § En enskild får överklaga ett beslut av en myndighet 1. att inte lämna ut en handling till den enskilde, 2. att lämna ut en handling med förbehåll som inskränker den enskildes rätt att röja innehållet eller annars förfoga över den, eller 3. att avslå den enskildes begäran enligt 6 § första stycket. En myndighet får överklaga ett beslut av en annan myndighet att avslå den förstnämnda myndighetens begäran att få ta del av en handling eller på annat sätt få del av en uppgift, om inte annat anges i lag eller förordning. Beslut av riksdagen, regeringen, Högsta domstolen och Regeringsrätten får inte överklagas. För beslut av en myndighet som lyder under riksdagen gäller särskilda bestämmelser om överklagande.

Överinstanser 8 § Ett beslut som avses i 7 § första stycket och ett sådant beslut som avses i 7 § andra stycket, som överklagas av en myndighet som inte är statlig, överklagas till kammarrätt, om inte annat följer av följande uppställning eller av fjärde stycket.

Beslut som fattas av och som gäller ska överklagas till

kammarrätt handling i domstolens Regeringsrätten rättskipande, rättsvårdande eller administrativa verksamhet

tingsrätt handling i domstolens behörig hovrätt rättskipande eller rättsvårdande verksamhet

hovrätt handling i domstolens Högsta domstolen rättskipande eller rättsvårdande verksamhet

Ett beslut av en kammarrätt eller en hovrätt avseende ett dit överklagat beslut överklagas till Regeringsrätten respektive Högsta domstolen. Beslut som avses i 7 § andra stycket som meddelats av en statlig myndighet som lyder under regeringen överklagas av en annan sådan myndighet till regeringen. Av 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen följer att ett beslut av ett statsråd överklagas till regeringen.

Handläggning av överklagande 9 § Vid överklagande enligt 7 § första eller andra stycket av tingsrätts eller hovrätts beslut i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet tillämpas bestämmelserna i rättegångsbalken om överklagande av beslut. Prövningstillstånd krävs dock inte för att hovrätten ska pröva tingsrättens beslut.

10 § Vid överklagande enligt 7 § första eller andra stycket av beslut av sådana organ som avses i 2 kap. 3–4 §§ denna lag tillämpas bestämmelserna i 23–25 §§ och 30 § första meningen förvaltningslagen (1986:223).

AVDELNING III. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM SEKRETESS

6 kap. Definitioner och vissa grundläggande bestämmelser Definitioner

1 § I denna lag används följande beteckningar med nedan angiven betydelse.

Beteckning Betydelse

Sekretess Ett förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av en allmän handling eller på något annat sätt.

Sekretessreglerad uppgift En uppgift för vilken det finns en bestämmelse om sekretess.

Sekretessbelagd uppgift En sekretessreglerad uppgift för vilken sekretess gäller i ett enskilt fall.

Sekretessbrytande bestämmelse En bestämmelse som innebär att en sekretessbelagd uppgift får lämnas ut under vissa förutsättningar.

Primär sekretessbestämmelse En bestämmelse om sekretess som en myndighet ska tillämpa på grund av att bestämmelsen riktar sig direkt till myndigheten eller omfattar en viss verksamhetstyp eller en viss ärendetyp som hanteras hos myndigheten eller omfattar vissa uppgifter som finns hos myndigheten.

Bestämmelse om överföring av En bestämmelse som anger att en sekretess primär sekretessbestämmelse som är tillämplig på en uppgift hos en myndighet, ska tillämpas även av en myndighet som uppgiften lämnas till.

Sekundär sekretessbestämmelse En bestämmelse om sekretess som en myndighet ska tillämpa på grund av en bestämmelse om överföring av sekretess.

Vissa grundläggande bestämmelser Förbud mot utnyttjande av en sekretessreglerad uppgift 2 § Gäller förbud enligt denna lag mot att röja en uppgift, får uppgiften inte heller i övrigt utnyttjas utanför den verksamhet där den är sekretessreglerad.

Konsekvenser av att en sekretessreglerad uppgift lämnas till en annan myndighet

3 § Får en myndighet från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, gäller sekretess för uppgiften hos den mottagande myndigheten endast om sekretess följer av en primär sekretessbestämmelse som är tillämplig hos den mottagande myndigheten eller av en bestämmelse om överföring av sekretess.

Konkurrens mellan sekretessbestämmelser 4 § Är flera sekretessbestämmelser tillämpliga på en viss uppgift hos en myndighet, ska myndigheten tillämpa den bestämmelse som ger det starkaste sekretesskyddet, om inte annat anges i denna lag.

Tillämpningen av bestämmelser om överföring av sekretess i vissa fall

5 § Om en person som avses i 2 kap. 1 § andra stycket lämnar en sekretessreglerad uppgift till en annan myndighet och det finns en bestämmelse om överföring av sekretess, ska den bestämmelsen tillämpas även om personen vid överlämnandet av uppgiften inte företrädde den myndighet som han eller hon är knuten till.

Beräkning av sekretesstid 6 § Är sekretessen för en uppgift i en allmän handling enligt denna lag begränsad till en viss tid, räknas tiden från handlingens tillkomst, om inte annat anges i denna lag eller i lag eller förordning som denna lag hänvisar till. För diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som förs fortlöpande räknas tiden i stället från det att uppgiften fördes in i handlingen.

7 kap. Vilka sekretessen gäller mot Sekretess mot enskilda och andra myndigheter 1 § En uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas för enskilda eller andra myndigheter, om inte annat anges i denna lag eller i lag eller förordning som denna lag hänvisar till.

Sekretess inom en myndighet

2 § Vad som sägs om sekretess mot andra myndigheter i 1 § och vad som sägs i andra bestämmelser i denna lag om uppgiftslämnande till andra myndigheter och överföring av sekretess mellan myndigheter, gäller också mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra.

Sekretess mot utländska myndigheter eller mellanfolkliga organisationer

3 § En uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas för en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation, om inte 1. utlämnande sker i enlighet med särskild föreskrift i lag eller förordning, eller 2. uppgiften i motsvarande fall skulle få lämnas ut till en svensk myndighet och det enligt den utlämnande myndighetens prövning står klart att det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska myndigheten eller den mellanfolkliga organisationen.

8 kap. Förbud i annan lagstiftning mot att röja eller utnyttja uppgift

1 § I lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument finns bestämmelser om förbud att utnyttja eller röja vissa uppgifter som är ägnade att väsentligt påverka kursen på finansiella instrument.

2 § Bestämmelser som begränsar möjligheten att använda vissa uppgifter som en svensk myndighet har fått från en myndighet i en annan stat finns i 1. lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete, 2. lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål, 3. lagen (2000:344) om Schengens informationssystem, 4. lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete, och 5. lagen (2003:1174) om vissa former av internationellt samarbete i brottsutredningar.

3 § När det gäller tystnadsplikt beträffande företagshemligheter och tystnadsplikt för revisorer finns det bestämmelser i andra lagar som är tillämpliga utöver bestämmelserna om sekretess i denna lag.

9 kap. Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess Bestämmelser som gäller till förmån för såväl enskilda som myndigheter

Samtycke

1 § Att sekretess till skydd för en enskild inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan enskild eller till en myndighet, om den enskilde samtycker till det, följer av 11 kap. och gäller med de begränsningar som anges där.

Nödvändigt utlämnande

2 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en enskild eller till en annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet.

Partsinsyn

3 § Sekretess hindrar inte att en enskild eller en myndighet som är part i ett mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet och som på grund av sin partsställning har rätt till insyn i handläggningen, tar del av en handling eller annat material i målet eller ärendet. Sådan handling eller sådant material får dock inte lämnas ut till parten i den utsträckning det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. I sådant fall ska myndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs för att parten ska kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska skydda. Sekretess hindrar aldrig att en part i mål eller ärende tar del av dom eller beslut i målet eller ärendet. Inte heller innebär sekretess begränsning i en parts rätt enligt rättegångsbalken att få del av alla omständigheter som läggs till grund för avgörande av mål eller ärende. Om det i lag finns bestämmelser som avviker från första eller andra stycket gäller de bestämmelserna.

4 § När en myndighet enligt 3 § lämnar en sekretessbelagd uppgift till en enskild part, en ställföreträdare, ett ombud eller ett biträde får myndigheten göra ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja uppgiften. Förbehållet får inte innebära förbud mot att utnyttja uppgiften i målet eller ärendet eller mot att lämna muntlig upplysning till part, ställföreträdare, ombud eller biträde. Att den tystnadsplikt som följer av ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 12 kap. 5 § andra stycket.

Miljöinformation

5 § Om en sekretessreglerad uppgift utgör sådan miljöinformation som avses i 2 § lagen (2005:181) om miljöinformation hos vissa enskilda organ, gäller inte sekretessen om det är uppenbart att uppgiften har sådan betydelse från miljösynpunkt att intresset av allmän kännedom om uppgiften har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Sekretessen enligt 18 kap., 19 kap., 23 kap. 3, 5 och 8 §§, 24 kap. 9 §, 26 kap. 1–6 §§, 27 kap. 4, 5, 8–10, 12 och 15 §§, 28 kap. 1–4, 12 och 13 §§, 29 kap. 1–7, 10–11, 15–20, 22–25, 27 och 28 §§, 30 kap. 1–6, 8, 9, 10–12, 15–18 och 20–24 §§, 31 kap. 1, 2, 4, 6, 8 och 9 §§, 32 kap. 1 och 4 §§, 33 kap. 1–4 och 7–9 §§, 34 kap. 1, 2 och 12 §§, 35 kap. 1–4, 6 och 7 §§, 37 kap. 4 och 6–8 §§, 38 kap. 2 och 5 §§ samt 41 kap. 9 § gäller inte för uppgift om utsläpp i miljön.

Regeringens allmänna dispensbefogenheter

6 § Regeringen får besluta att en sekretessbelagd uppgift i ett regeringsärende får lämnas ut. Regeringen får även i övrigt besluta om undantag från sekretess, om det är motiverat av synnerliga skäl.

7 § Regeringen får förena sådana beslut som avses i 6 § andra meningen med villkor att förbehåll som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den ska göras vid utlämnande av uppgiften. Att den tystnadsplikt som följer av ett sådant förbehåll som avses i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 12 kap. 5 § andra stycket.

Riksdagens dispensbefogenheter

8 § Den befogenhet att besluta om undantag från sekretess som regeringen har enligt bestämmelser i denna lag ska, när det gäller uppgift hos riksdagen eller myndigheter under denna, i stället tillkomma riksdagen. När det gäller uppgift hos myndighet under riksdagen har det utskott som bereder ärenden som rör myndigheten denna befogenhet. Även i andra fall än som avses i första stycket får riksdagen besluta om undantag från sekretess för uppgift hos riksdagen.

9 § Riksdagen får förena sådana beslut som anges i 8 § första stycket med villkor att förbehåll som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den ska göras vid utlämnande av uppgiften. Att den tystnadsplikt som följer av ett sådant förbehåll som avses i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 12 kap. 5 § andra stycket.

Bestämmelser som gäller till förmån för enskilda

Tillvaratagande av sin rätt vid misstanke om brott m.m.

10 § Sekretess hindrar inte att den som är knuten till en myndighet på det sätt som anges i 2 kap. 1 § andra stycket och som är misstänkt för brott eller mot vilken rättegång eller annat jämförbart rättsligt förfarande har inletts, lämnar uppgift till sitt ombud eller biträde i saken eller till någon annan enskild, om det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt. Sekretess hindrar inte att uppgift i ett ärende hos domstol eller i ett beslut i ett sådant ärende lämnas till ett offentligt ombud enligt bestämmelser i rättegångsbalken.

Fackliga företrädare, m.m.

11 § Sekretessen enligt 18 kap. 1–6, 9 och 10 §§, 27 kap. 10 och 12– 14 §§, 30 kap. 1 § första stycket, 2–5, 12 och 16–18 §§ samt 39 kap. 1– 5 §§ hindrar inte att en myndighet fullgör vad som i lag är föreskrivet om skyldighet att lämna information till företrädare för arbetstagarorganisation eller till skyddsombud. Sekretessen enligt första stycket hindrar inte heller att en myndighet lämnar 1. sådan information till en ledamot i skyddskommitté som behövs för hans eller hennes uppdrag, eller 2. sådan information till en deltagare i en särskilt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på ett arbetsställe som behövs för verksamheten.

12 § För den som får ta emot en uppgift med stöd av 11 § och som är knuten till myndigheten på det sätt som anges i 2 kap. 1 § andra stycket gäller samma förbud att lämna ut eller utnyttja uppgiften som hos myndigheten. En företrädare för en arbetstagarorganisation får utan hinder av det förbud som avses i första stycket lämna uppgiften vidare till en ledamot i organisationens styrelse. Har ett skyddsombud, en skyddskommittéledamot eller en deltagare i särskilt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet utsetts av sådan lokal arbetstagarorganisation som avses i 6 kap. 2 och 8 §§ arbetsmiljölagen (1977:1160), får ombudet, ledamoten eller deltagaren utan hinder av det förbud som avses i första stycket lämna uppgiften vidare till en ledamot i organisationens styrelse eller till en sakkunnig i arbetsmiljöfrågor hos en central arbetstagarorganisation som den lokala organisationen hör till. Rätten att lämna en uppgift vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om förbudet. I sådant fall gäller förbudet också för mottagaren. Även om det är förbjudet enligt denna lag att lämna ut eller utnyttja en uppgift, får företrädare för arbetstagarorganisation, skyddsombud, ledamot av skyddskommitté eller den som deltar i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på ett arbetsställe utnyttja uppgiften för sitt uppdrag. Han eller hon får dock inte röja uppgiften för någon annan.

13 § När en myndighet med stöd av 11 § lämnar en uppgift till någon som inte är knuten till myndigheten på det sätt som anges i 2 kap. 1 § andra stycket, får myndighet göra ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller använda uppgiften. Om ett sådant förbehåll har gjorts ska vad som föreskrivs i 12 § andra och tredje styckena om förbud att lämna ut eller utnyttja uppgiften gälla beträffande förbehållet. Att den tystnadsplikt som följer av ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 12 kap. 5 § andra stycket.

Utlämnande av uppgift med förbehåll

14 § Om en myndighet finner att sådan risk för skada, men eller annan olägenhet som enligt en bestämmelse om sekretess hindrar att en uppgift lämnas till en enskild kan undanröjas genom ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller på något annat sätt utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas till den enskilde. Att den tystnadsplikt som följer av ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 12 kap. 5 § andra stycket.

Bestämmelser som gäller till förmån för myndigheter

Riksdagen och regeringen

15 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till riksdagen eller regeringen.

Omprövning av beslut eller åtgärd

16 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för omprövning av beslut eller åtgärd av den myndighet där uppgiften förekommer.

Tillsyn eller revision

17 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för tillsyn över eller revision hos den myndighet där uppgiften förekommer.

Vissa rättsliga förfaranden

18 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för förundersökning, rättegång, ärende om disciplinansvar eller skiljande från anställning eller annat jämförbart rättsligt

förfarande vid myndigheten mot någon rörande hans eller hennes deltagande i verksamheten vid den myndighet där uppgiften förekommer.

Förhindrande eller avbrytande av vissa brott

19 § Sekretessen enligt 24 kap. 1 §, 2 § andra stycket och 3–5 §§ och 25 kap. 1 och 3–5 §§ hindrar inte att en uppgift lämnas till en polismyndighet eller någon annan myndighet som ska ingripa mot brott, om uppgiften behövs för att förhindra ett förestående eller avbryta ett pågående brott som avses i 1. 4 eller 4 a § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, 2. 13 kap. 1 § luftfartslagen (1957:297), 3. 30 § lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg, 4. 20 kap. 4 eller 5 § sjölagen (1994:1009), eller 5. 10 kap. 2 § järnvägslagen (2004:519).

Omedelbart polisiärt ingripande mot unga

20 § Sekretessen enligt 25 kap. 1 § hindrar inte att en uppgift som behövs för ett omedelbart polisiärt ingripande lämnas till en polismyndighet när någon som kan antas vara under arton år påträffas av personal inom socialtjänsten 1. under förhållanden som uppenbarligen innebär överhängande och allvarlig risk för den unges hälsa eller utveckling, eller 2. om den unge påträffas när han eller hon begår brott.

Misstankar om vissa begångna brott mot unga

21 § Sekretessen enligt 24 kap. 1 §, 2 § andra stycket och 3–5 §§, 25 kap. 1 och 3–5 §§ samt 32 kap. 2 § hindrar inte att en uppgift lämnas till en åklagarmyndighet eller polismyndighet, om uppgiften angår misstanke om brott som riktats mot någon som inte har fyllt arton år och det är fråga om brott som avses i 1. 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken, eller 2. lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor.

22 § Sekretess enligt 25 kap. 1 § hindrar inte att en uppgift lämnas till en åklagarmyndighet eller polismyndighet, om uppgiften angår misstanke om brott som riktats mot någon som inte har fyllt arton år och brottet avser 1. överlåtelse av narkotika i strid med narkotikastrafflagen (1968:64), 2. överlåtelse av dopningsmedel i strid med lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, eller 3. icke ringa fall av olovlig försäljning eller anskaffning av alkoholdrycker enligt alkohollagen (1994:1738).

Misstankar om begångna brott i övrigt

23 § Om inte annat följer av 19–22 §§ får en uppgift som angår misstanke om ett begånget brott och som omfattas av sekretess enligt 23 kap. 8 §, 24 kap. 1 §, 2 § andra stycket och 3–8 §§, 25 kap. 1–6 §§, 28 kap. 1 och 2 §§, 30 kap. 1 § första stycket, 2 och 12 §§, 32 kap. 2 §, 35 kap. 3 §, 37 kap. 5 § och 38 kap. 5 § lämnas till en åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet endast om misstanken angår 1. brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, 2. försök till brott för vilket inte är föreskivet lindrigare straff än fängelse i två år, eller 3. försök till brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, om gärningen innefattat försök till överföring av sådan allmänfarlig sjukdom som avses i 1 kap. 3 § smittskyddslagen (2004:168).

24 § Sekretess som följer av andra sekretessbestämmelser än de som anges i 19–23 §§ och 24 kap. 2 § första stycket hindrar inte att en uppgift som angår misstanke om ett begånget brott lämnas till en åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan antas föranleda någon annan påföljd än böter.

Yttrande av sakkunnig

25 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas i ett muntligt eller skriftligt yttrande av en sakkunnig till en domstol eller myndighet som bedriver förundersökning i brottmål.

Delgivning

26 § Sekretess hindrar inte att en uppgift om en enskilds adress, telefonnummer och arbetsplats eller uppgift i form av fotografisk bild av en enskild lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för delgivning enligt delgivningslagen (1970:428). Om den enskilde hos en myndighet som driver televerksamhet har begärt att abonnemanget ska hållas hemligt och om uppgiften omfattas av sekretess enligt 28 kap. 3 §, får den lämnas ut endast om den myndighet som begär uppgiften finner att det kan antas att den som söks för delgivning håller sig undan eller om det annars finns synnerliga skäl.

Generell sekretessbrytande bestämmelse

27 § Utöver vad som följer av 2, 3, 5 och 15–26 §§ får en sekretessbelagd uppgift lämnas till en myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Första stycket gäller inte i fråga om sekretess enligt 23 kap. 8 §, 24 kap. 1–6 och 8 §§, 25 kap. 1–6 §§, 28 kap. 1 och 2 §§, 30 kap. 1 §

första stycket, 2 och 12 §§, 32 kap. 2 §, 35 kap. 3 §, 37 kap. 5 § och 38 kap. 5 §. Första stycket gäller inte heller om utlämnandet strider mot lag eller förordning eller föreskrift som har meddelats med stöd av personuppgiftslagen (1998:204).

Ytterligare sekretessbrytande bestämmelser och andra undantag från sekretess

28 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning. Ytterligare sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess finns i anslutning till berörda sekretessbestämmelser i avdelning IV–VI.

10 kap. Överföring av sekretess Bestämmelser om överföring av sekretess

Tillsyn och revision

1 § Får en myndighet i verksamhet som avser tillsyn eller revision, från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten. Första stycket tillämpas inte på en uppgift som tas in i ett beslut hos den mottagande myndigheten.

Disciplinansvar m.m.

2 § Får en myndighet i sin förvaltande verksamhet i ärende om disciplinansvar eller skiljande från anställning eller i annat jämförbart rättsligt förfarande vid myndigheten från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten. Första stycket tillämpas inte på en uppgift som tas in i ett beslut hos den mottagande myndigheten.

Forskningsverksamhet

3 § Får en myndighet i sin forskningsverksamhet från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten. Första stycket tillämpas inte på en uppgift som tas in i ett beslut hos den mottagande myndigheten.

Direktåtkomst 1 4 § 0F Om en myndighet har elektronisk tillgång till en annan myndighets upptagning för automatiserad behandling och om uppgift i denna upptagning är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig även hos den mottagande myndigheten. Första stycket tillämpas inte på en uppgift som tas in i ett beslut hos den mottagande myndigheten.

Fackliga förhandlingar m.m.

5 § Får en myndighet i verksamhet som avser sådan förhandling med arbetstagarorganisation som avses i 19 kap. 6 § från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten. Första stycket tillämpas inte på en uppgift som tas in i ett beslut hos den mottagande myndigheten.

Arkivmyndigheter

6 § Får en arkivmyndighet för arkivering från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos arkivmyndigheten.

Enskilda organ som förvarar allmänna handlingar

7 § Får ett enskilt organ som avses i 2 kap. 5 § första stycket för förvaring en handling som härrör från en myndighet och som innehåller en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos det enskilda organet. Får Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring en allmän handling enligt lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m. som innehåller en uppgift som är sekretessreglerad, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar.

Konkurrens mellan primära och sekundära sekretessbestämmelser

8 § Bestämmelserna i 1–7 §§ ska, med undantag från vad som anges i 6 kap. 4 §, inte tillämpas på en uppgift när det finns en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten, om inte annat anges i denna lag.

1 Lydelse enligt prop. 2007/08:160.

Ytterligare bestämmelser om överföring av sekretess

9 § Ytterligare bestämmelser om överföring av sekretess finns i anslutning till berörda sekretessbestämmelser i avdelning IV–VI.

11 kap. Sekretess i förhållande till den enskilde själv, m.m.

Sekretess i förhållande till den enskilde själv

1 § Sekretess till skydd för en enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges i denna lag.

2 § En enskild kan helt eller delvis häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag. Om en enskild samycker till att en uppgift som omfattas av sekretess till skydd för honom eller henne lämnas till en annan enskild endast under förutsättning att myndigheten gör ett förbehåll som inskränker den enskilde mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas ut. Att den tystnadsplikt som följer av ett sådant förbehåll som anges i andra stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 12 kap. 5 § andra stycket.

Sekretess i förhållande till vårdnadshavare

3 § Sekretess för en uppgift till skydd för en underårig gäller inte i förhållande till en vårdnadshavare i den utsträckning vårdnadshavaren enligt 6 kap. 11 § föräldrabalken har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter, om inte annat anges i denna lag. Om sekretess inte gäller i förhållande till vårdnadshavaren förfogar denne enligt 2 § ensam eller, beroende på den underåriges ålder och mognad, tillsammans med den underårige över sekretessen till skydd för den underårige. Utöver vad som följer av första stycket gäller sekretess för uppgift till skydd för en underårig i förhållande till vårdnadshavaren, om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren. I sådant fall får vårdnadshavaren inte heller förfoga över sekretessen enligt 2 §.

12 kap. Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

1 § Av 1 kap. 1 och 5 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer att var och en har rätt att meddela och offentliggöra uppgifter i vilket ämne som helst i tryckt eller därmed jämställd skrift eller i radioprogram, film, tekniska upptagningar eller därmed jämställt medium.

2 § I förhållandet mellan å ena sidan ett sådant organ som avses i 2 kap. 4 §, beträffande den verksamhet som anges i bilagan till denna lag, eller ett sådant organ som avses i 2 kap. 3 §, och å andra sidan organets anställda eller uppdragstagare enligt 2 kap. 1 §, gäller vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen om 1. rätt att lämna uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande, 2. förbud mot att ingripa mot missbruk av tryckfriheten eller yttrandefriheten eller medverkan till sådant missbruk, och 3. förbud mot att efterforska upphovsman eller meddelare. Vad som sägs i första stycket om anställda och uppdragstagare gäller inte verkställande direktör, vice verkställande direktör, styrelseledamot eller styrelsesuppleant i organet.

3 § Av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 4 § 1–8 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 yttrandefrihetsgrundlagen följer att det i vissa fall inte är tillåtet att meddela och offentliggöra uppgifter när detta utgör brott mot rikets säkerhet. Av 7 kap. 5 § 3 tryckfrihetsförordningen och 5 kap. 1 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen följer att det, när riket är i krig eller omedelbar krigsfara, inte är tillåtet att offentliggöra uppgift om förhållanden vilkas röjande enligt lag innefattar annat brott mot rikets säkerhet än som anges i 7 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen.

4 § Av 7 kap. 3 § första stycket 2 och 5 § 1 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 2 yttrandefrihetsgrundlagen följer att det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter oriktigt lämna ut eller offentliggöra en allmän handling som inte är tillgänglig för alla eller att tillhandahålla en sådan handling i strid med ett förbehåll som en myndighet har gjort vid handlingens utlämnande, när gärningen är uppsåtlig.

5 § Av 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen följer att det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter uppsåtligen åsidosätta en tystnadsplikt i de fall som anges i denna lag. En tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som avses i 9 kap. 4 § första stycket, 7 § första stycket, 9 § första stycket, 13 § första stycket, 14 § första stycket eller 11 kap. 2 § andra stycket denna lag, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Ytterligare bestämmelser om att tystnadsplikter som följer av vissa sekretessbestämmelser eller av gjorda förbehåll inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter finns i ansluting till berörda sekretessbestämmelser och bestämmelser om förbehåll i avdelning IV–VI. Bestämmelser om att tystnadsplikter som följer av bestämmelser i andra författningar än denna lag inskränker rätten att meddela och offentligöra uppgifter finns i avdelning VII.

13 kap. Ansvar

1 § I brottsbalken finns bestämmelser om ansvar för den som bryter mot förbud enligt denna lag att röja eller utnyttja uppgift och för den som bryter mot förbehåll som har gjorts med stöd av lagen vid utlämnande av uppgift. Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken ska dock inte följa om någon som har slutat sin anställning hos en myndighet röjer eller utnyttjar uppgifter i strid med 18 kap. 1–2 §§.

AVDELNING IV. SEKRETESS TILL SKYDD FÖR ALLMÄNNA INTRESSEN

14 kap. Sekretess till skydd för rikets säkerhet eller dess förhållande till andra stater eller mellanfolkliga organisationer Utrikessekretess

1 § Sekretess gäller för uppgift som rör Sveriges förbindelser med en annan stat eller i övrigt rör annan stat, mellanfolklig organisation, myndighet, medborgare eller juridisk person i annan stat eller statslös, om det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.

Försvarssekretess

2 § Sekretess gäller för uppgift som rör verksamhet för att försvara landet eller planläggning eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller som i övrigt rör totalförsvaret, om det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs. I mål eller ärende enligt särskild lag om försvarsuppfinningar gäller dock sekretess för uppgift om sådana uppfinningar enligt föreskrifter i den lagen. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år. Om det finns särskilda skäl, får dock regeringen meddela föreskrifter om att sekretessen ska gälla under längre tid.

Sekretessbrytande bestämmelse

3 § Sekretessen enligt 1 och 2 §§ hindrar inte att uppgifter som avses i 36 kap. 4 § lämnas till den nationella upplysningsbyrån enligt vad som föreskrivs i 6 kap. 1 § lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och förordningen (1996:1475) om skyldighet att lämna upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer.

Prövning av en begäran om utlämnande av handling

4 § En begäran att få ta del av en handling som har upprättats av den statliga lantmäterimyndigheten eller Sjöfartsverket och som innehåller kart- eller flygbildmaterial av betydelse för totalförsvaret eller uppgift ur myndighetens geodetiska arkiv ska, vid tillämpningen av 2 §, prövas av den myndighet som har upprättat handlingen.

5 § Av 2 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen följer att det genom förordning kan föreskrivas, att endast en viss myndighet får pröva frågan om utlämnande till enskild av allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

6 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt. Att den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall följer av 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1–8 och 5 § 3 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 yttrandefrihetsgrundlagen.

15 kap. Sekretess till skydd för rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik Statsfinanssekretess

1 § Sekretess gäller hos regeringen, Riksbanken och Riksgäldskontoret för uppgift som rör rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tio år.

Överföring av sekretess

2 § Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt 1 § har lämnats från en myndighet som anges där till en annan myndighet, tillämpas 1 § på uppgiften också hos den mottagande myndigheten.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

3 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om en uppgift hos Riksbanken.

16 kap. Sekretess till skydd för myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn Förberedelser för inspektion, revision eller annan granskning

1 § Sekretess gäller för uppgift om planläggning eller andra förberedelser för sådan inspektion, revision eller annan granskning som en myndighet ska göra, om det kan antas att syftet med granskningsverksamheten motverkas om uppgiften röjs.

Pågående granskning

2 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till pågående granskning för kontroll av skatt eller avgift till staten eller kommun eller av bidrag, lån, kreditgaranti eller annan förmån, om det med hänsyn till syftet med kontrollen är av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs för den som kontrollen avser.

Konkurrensverkets utredningar av vissa överträdelser 2 3 § 1F Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till utredning hos Konkurrensverket av överträdelser av 2 kap. 1 eller 7 § konkurrenslagen (2008:579) eller artikel 81 eller 82 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, om det med hänsyn till syftet med utredningen är av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs.

Kunskapsprov m.m.

4 § Sekretess gäller för uppgift som ingår i eller utgör underlag för kunskapsprov eller psykologiskt prov under en myndighets överinseende, om det kan antas att syftet med provet motverkas om uppgiften röjs.

Internationell rättslig hjälp i konkurrensärenden 3 5 § 2F Sekretess gäller för uppgift i verksamhet som avser rättslig hjälp på begäran av en annan stat, om det kan antas att den rättsliga hjälpen begärts under förutsättning att uppgiften inte röjs och uppgiften hänför sig till 1. åläggande enligt 5 kap. 19 § konkurrenslagen (2008:579), eller 2. undersökning enligt 5 kap. 20 § konkurrenslagen. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Internationellt samarbete avseende tillsyn av civil luftfart

6 § Sekretess gäller i myndighets verksamhet som avser internationellt samarbete avseende tillsyn av civil luftfart för uppgift som lämnats av

2 Lydelse enligt SFS 2008:593, vilken träder i kraft 2008-11-01. 3 Lydelse enligt SFS 2008:593, vilken träder i kraft 2008-11-01.

annan stat eller mellanfolklig organisation, om det kan antas att myndighetens arbete för en säkrare civil luftfart motverkas om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.

17 kap. Sekretess främst till skydd för intresset av att förebygga eller beivra brott Förundersökningar, underrättelseverksamhet, m.m.

Förundersökningar m.m.

1 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till förundersökning i brottmål eller till angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs. Sekretess gäller, under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket, för uppgift som hänför sig till 1. verksamhet som rör utredning i frågor om näringsförbud eller förbud att lämna juridiskt eller ekonomiskt biträde, 2. annan verksamhet än som avses i 2 § som syftar till att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott och som bedrivs av åklagarmyndighet, polismyndighet, Skatteverket, Tullverket eller Kustbevakningen, eller 3. Finansinspektionens verksamhet som rör övervakning enligt lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.

Underrättelseverksamhet m.m.

2 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till sådan underrättelseverksamhet som avses i 3 § polisdatalagen (1998:622) eller som i annat fall hänför sig till Säkerhetspolisens verksamhet för att förebygga eller avslöja brott mot rikets säkerhet eller förebygga terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas. Sekretess gäller, under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket, för uppgift som hänför sig till 1. sådan underrättelseverksamhet som avses i 2 § lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar, eller 2. sådan verksamhet som avses i 7 § 1 lagen (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Sekretess enligt första stycket gäller inte för uppgift som hänför sig till verksamhet hos Säkerhetspolisen och som har förts in i en allmän handling före år 1949. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Myndigheter som biträder åklagarmyndigheter m.fl.

3 § Sekretessen enligt 1 och 2 §§ gäller i annan verksamhet hos en myndighet för att biträda åklagarmyndighet, polismyndighet, Skatteverket, Tullverket eller Kustbevakningen med att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott samt hos tillsynsmyndigheten i konkurs och hos Kronofogdemyndigheten för uppgift som angår misstanke om brott.

Sekretessbrytande bestämmelse

4 § Sekretessen enligt 2 § hindrar inte att en enskild kan få uppgift om huruvida han eller hon förekommer i Säkerhetspolisens register med anledning av den verksamhet som bedrevs med stöd av 1. personalkontrollkungörelsen (1969:446) och de tilläggsföreskrifter som utfärdats med stöd av den, 2. förordningen den 3 december 1981 med vissa bestämmelser om verksamheten vid Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning, eller 3. motsvarande äldre bestämmelser.

Kvalificerade skyddsidentiteter

5 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende enligt lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den ansökande myndighetens verksamhet motverkas.

6 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende enligt 15 § lagen (2003:1174) om vissa former av internationellt samarbete i brottsutredningar, om ärendet rör en brottsutredning som genomförs av en tjänsteman med en i annan stat beslutad skyddsidentitet motsvarande den som avses i 5 § och det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att verksamheten hos de myndigheter som deltar i utredningen motverkas.

Personsäkerhetsarbete

7 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till verksamhet som avser personsäkerhetsarbete enligt 2 a § polislagen (1984:387), om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att verksamheten skadas.

Säkerhets- eller bevakningsåtgärd

8 § Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om säkerhets- eller bevakningsåtgärd, om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs och åtgärden avser 1. byggnader eller andra anläggningar, lokaler eller inventarier, 2. tillverkning, förvaring, utlämning eller transport av pengar eller andra värdeföremål samt transport eller förvaring av vapen, ammunition, sprängämnen, klyvbart material eller radioaktiva ämnen, 3. telekommunikation eller system för automatiserad behandling av information,

4. behörighet att få tillgång till upptagning för automatiserad behandling eller annan handling, 5. den civila luftfarten eller den civila sjöfarten, 6. transporter på land av farligt gods, eller 7. hamnskydd.

Chiffer, kod, m.m. 9 § Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om chiffer, kod eller liknande metod, om det kan antas att syftet med metoden motverkas om uppgiften röjs och metoden har till syfte att 1. underlätta befordran eller användning i allmän verksamhet av uppgifter utan att föreskriven sekretess åsidosätts, eller 2. göra det möjligt att kontrollera om data i elektronisk form har förvanskats.

Körkorts referensnummer 10 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur vägtrafikregistret för uppgift om körkorts referensnummer, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att kontrollen av körkorts äkthet motverkas.

Åtgärder för att hindra rymning m.m. 11 § Sekretess gäller, utöver vad som följer av 1–3 och 8–10 §§, inom polisväsendet och kriminalvården för uppgift om åtgärd som har till syfte att hindra rymning eller fritagning, om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs.

Spridning av kärnvapen, m.m. 12 § Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning som kan användas i syfte att åstadkomma kärnsprängning eller spridning av kärnvapen.

Risk- och sårbarhetsanalyser m.m. 13 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till myndighets verksamhet som består i risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer eller planering och förberedelser för hantering av sådana situationer, om det kan antas att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgiften röjs.

Säkerhetskopior hos Regeringskansliet 14 § Sekretess gäller för uppgift i säkerhetskopior som har genererats i Regeringskansliets datasystem och som har bevarats med anledning av

naturkatastrofen i Asien år 2004, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att Regeringskansliets verksamhet skadas. Föreskrifterna i 9 kap. gäller inte i fråga om sekretessen enligt denna paragraf. Sekretessen hindrar dock inte att uppgift lämnas till riksdagen.

Bilder i mål om barnpornografibrott m.m.

15 § Sekretess gäller för uppgift i skildring som har beslagtagits, förverkats eller konfiskerats i ett mål eller som annars förekommer där, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att den sprids vidare i strid med brottsbalken, tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen och målet avser 1. ansvar för olaga våldsskildring, för motsvarande tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott eller för barnpornografibrott, 2. ersättning för skada med anledning av sådana brott, eller 3. konfiskering eller förverkande av skildring med sådant innehåll Sekretessen gäller även i ärende som rör i första stycket angivet brott. Motsvarande sekretess gäller hos Statens biografbyrå när byrån biträder Justitiekanslern, allmän åklagare eller polismyndighet i mål eller ärende som avses i första och andra styckena.

Vapenregister m.m.

16 § Sekretess gäller för uppgift i ärende enligt vapenlagen (1996:67) samt hos polismyndighet i verksamhet som avser förande av eller uttag ur vapenregister, för uppgift som har tillförts registret, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att vapen eller ammunition kommer till brottslig användning. Sekretess gäller, under motsvarande förutsättning som anges i första stycket, hos 1. Rikspolisstyrelsen för uppgift som hänför sig till vapenregister, 2. Kammarkollegiet och Naturvårdsverket för uppgift som hänför sig till jaktkortsregistret, och 3. Naturvårdsverket för uppgift som hänför sig till jägarexamensregistret. Sekretessen enligt första stycket och andra stycket 1 gäller inte för uppgift i vapenregister om namn och adress för den som har tillstånd att bedriva handel med skjutvapen eller att ta emot skjutvapen för översyn eller reparation. Sekretess gäller inte heller för uppgift i vapenregister om vilka typer av vapen ett sådant tillstånd omfattar.

Internationellt rättsligt samarbete, m.m

Internationellt rättsligt samarbete

17 § Sekretess gäller för uppgift i verksamhet som avser rättsligt samarbete på begäran av en annan stat eller en mellanfolklig domstol, om det kan antas att det varit en förutsättning för begäran att uppgiften inte skulle röjas och uppgiften hänför sig till

1. utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål, eller 2. angelägenhet som angår tvångsmedel. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.

Schengens informationssystem

18 § Sekretess gäller, under motsvarande förutsättning som anges i 17 §, hos polismyndighet, åklagarmyndighet, Rikspolisstyrelsen, Tullverket eller Kustbevakningen för uppgift i en angelägenhet som avses i 3 § 1 och 6 lagen (2000:344) om Schengens informationssystem. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.

Sekretessbrytande bestämmelse

19 § Sekretessen enligt 18 § hindrar inte att en uppgift lämnas ut enligt vad som föreskrivs i polisdatalagen (1998:622) och lagen (2000:344) om Schengens informationssystem.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

20 § De tystnadsplikter som följer av 5–13 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. De tystnadsplikter som följer av 1–3 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig kameraövervakning eller hemlig rumsavlyssning på grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare. De tystnadsplikter som följer av 17 och 18 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning eller hemlig kameraövervakning på grund av beslut av domstol eller åklagare. Att den tystnadsplikt som följer av 1–3 §§ i vissa fall inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter utöver vad som anges i andra stycket följer av 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1–8 och 5 § 3 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 yttrandefrihetsgrundlagen.

18 kap. Sekretess till skydd för det allmännas ekonomiska intresse

Myndighets affärsverksamhet m.m Affärs- och driftförhållanden

1 § Sekretess gäller i en myndighets affärsverksamhet för uppgift om myndighetens affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att någon som driver likartad rörelse gynnas på myndighetens bekostnad om uppgiften röjs. Under motsvarande förutsättning gäller sekretess hos

myndighet för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos bolag, förening, samfällighet eller stiftelse som driver affärsverksamhet och där det allmänna genom myndigheten utövar ett bestämmande inflytande eller bedriver revision. Sekretessen hos en myndighet som bedriver revision enligt första stycket gäller inte beslut av myndigheten. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Överföring av sekretess

2 § Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt 1 § har lämnats till en annan myndighet, tillämpas 1 § på uppgiften också hos den mottagande myndigheten. Sekretessen gäller dock inte om uppgiften tas in i ett beslut av den mottagande myndigheten.

Upphandling m.m. 4 3 § 3F Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende om förvärv, överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet, om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs. Begreppet tjänst omfattar inte arbete som för en myndighets behov utförs av dess egen eller någon annan myndighets personal, om det inte är fråga om ett arbete som en myndighet i konkurrens med andra myndigheter eller enskilda erbjuder sig att utföra. Om ett ärende enligt första stycket rör upphandling, får uppgift som rör anbud eller som rör motsvarande erbjudande inom en kommun, ett landsting eller en myndighet eller mellan statliga myndigheter inte i något fall lämnas till någon annan än den som har lämnat anbudet eller erbjudandet förrän alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller beslut om leverantör och anbud fattats eller ärendet dessförinnan har slutförts. Om ett ärende enligt första stycket rör försäljning av lös egendom för det allmännas räkning, får uppgift som rör anbud eller som rör motsvarande erbjudande inom en kommun, ett landsting eller en myndighet eller mellan statliga myndigheter inte i något fall lämnas till någon annan än den som har lämnat anbudet eller erbjudandet förrän alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller avtal har slutits eller ärendet annars har slutförts. Sekretessen enligt andra stycket gäller inte vid ett ansökningsförfarande enligt lagen (2008:000) om valfrihetssystem. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Betäffande handling som anger villkoren i slutet avtal gäller sekretessen dock längst till dess två år, eller hos statliga affärsverk och Försvarets materielverk samt i kommunal affärsverksamhet fem år, har gått från det avtalet slöts.

4 Lydelse enligt prop. 2008/09:29.

Upplåning

4 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till en myndighets verksamhet för upplåning, om det kan antas att det allmännas ställning som låntagare försämras om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Tekniska undersökningar

5 § Sekretess gäller för uppgift om utförande av undersökning av naturvetenskaplig eller teknisk art, som en myndighet har låtit göra för det allmännas räkning, eller om resultatet av sådan undersökning, om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Fackliga förhandlingar m.m.

Förhandlingar

6 § Sekretess gäller för uppgift som har tillkommit eller inhämtats för att användas vid facklig förhandling inom den offentliga sektorn eller vid förberedelse för sådan förhandling, om det kan antas att det allmännas eller ett statligt eller kommunalt företags ställning som förhandlingspart försämras om uppgiften röjs. Med facklig förhandling inom den offentliga sektorn avses en sådan förhandling som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och som en myndighet, en sammanslutning av kommuner eller ett statligt eller kommunalt företag ska delta i. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fem år.

Stridsåtgärder

7 § Sekretess gäller för uppgift som har tillkommit eller inhämtats med anledning av facklig stridsåtgärd inom den offentliga sektorn eller vid förberedelse till sådan stridsåtgärd, om det kan antas att det allmännas eller statligt eller kommunalt företags ställning som part i arbetskonflikt försämras om uppgiften röjs. Med facklig stridsåtgärd inom den offentliga sektorn avses facklig stridsåtgärd som vidtas av eller mot arbetsgivare, för vars räkning en myndighet, en sammanslutning av kommuner eller ett statligt eller kommunalt företag ska förhandla i en fråga som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tio år.

Prövning av en begäran om utlämnande av uppgift

8 § Vid tillämpningen av 6 och 7 §§ ska den myndighet som självständigt handlägger ärende som avses där pröva en begäran om utlämnande till enskild av uppgift som hänför sig till ärendet. Om ett förhandlingsärende har uppdragits åt en sammanslutning av kommuner, ska prövningen av

frågan inom en viss kommun göras av den myndighet inom kommunen som handlägger sådana ärenden.

Rättsliga tvister 9 § Sekretess gäller för uppgift som har tillkommit eller inhämtats för myndighets räkning med anledning av myndighetens eller ett statligt eller kommunalt företags rättstvist, om det kan antas att det allmännas eller företagets ställning som part försämras om uppgiften röjs. Sekretessen upphör när saken har blivit slutligen avgjord. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Fartygssammanstötning Fartygsdagbok 10 § Sekretess gäller för uppgift i dagbok eller därmed jämställd handling, som har upprättats på fartyg vilket ägs av eller är upplåtet till staten eller kommun, angående sammanstötning med annat fartyg beträffande vilket motsvarande uppgift inte är tillgänglig, om det kan antas att det allmännas ställning i tvist på grund av sammanstötningen försämras om uppgiften röjs. Sekretessen upphör om sjöförklaring eller annan sådan undersökning hålls offentligt eller talan väcks på grund av sammanstötningen. Sekretessen gäller högst fem år från det att sammanstötningen ägde rum.

Prövning av en begäran om utlämnande av uppgift

11 § Vid tillämpningen av 10 § ska den myndighet under vars förvaltning fartyget hör, pröva fråga om utlämnande av uppgift till enskild.

19 kap. Sekretess till skydd för intresset av att bevara djur- eller växtarter 1 § Sekretess gäller för uppgift om utrotningshotad djur- eller växtart, om det kan antas att strävanden att bevara arten inom landet eller del därav motverkas om uppgiften röjs.

AVDELNING V. SEKRETESS TILL SKYDD FÖR UPPGIFT OM ENSKILDS PERSONLIGA ELLER EKONOMISKA FÖR- HÅLLANDEN

20 kap. Sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga förhållanden oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer

Hälsotillstånd m.m.

Hälsa och sexualliv

1 § Sekretess gäller för uppgift som rör en enskilds hälsa eller sexualliv, såsom uppgifter om sjukdomar, missbruk, sexuell läggning, könsbyte, sexualbrott eller annan liknande uppgift, om det måste antas att den enskilde eller någon närstående till denne kommer att lida betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte för uppgift 1. som förekommer i sådant mål eller ärende som anges i 35 kap. 1 §, 2. som avses i 34 kap. 12 § fjärde stycket och 34 kap. 1 § andra stycket andra meningen, eller 3. som tas in i ett beslut. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Konkurrens med sekundära sekretessbestämmelser

2 § Bestämmelsen i 1 § ska, med undantag från vad som anges i 10 kap. 8 §, inte tillämpas på en uppgift när en sekundär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse är tillämplig på uppgiften och ger ett starkare skydd för uppgiften.

Sekretessbrytande bestämmelse

3 § Om en uppgift som är sekretessbelagd enligt 1 § är sekretessbelagd även enligt en annan paragraf i denna lag, är sekretessbrytande bestämmelser som är tillämpliga på sekretessen enligt den sistnämnda paragrafen även tillämpliga på sekretessen enligt 1 §.

Förföljda personer, m.m.

Adress, telefon, m.m.

4 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds bostadsadress eller annan jämförbar uppgift som kan lämna upplysning om var den enskilde bor stadigvarande eller tillfälligt, den enskildes telefonnummer, e-postadress eller annan jämförbar uppgift som kan användas för att komma i kontakt med denne samt för motsvarande uppgifter om den enskildes anhöriga, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot, våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte för uppgift om beteckning på fastighet eller tomträtt. Sekretessen gäller inte heller för uppgift i aktiebolagsregistret

eller handelsregistret eller, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, i annat liknande register. Sekretess gäller för uppgift om kopplingen mellan fingerade personuppgifter som en enskild har medgivande att använda enligt lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter och den enskildes verkliga personuppgifter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Konkurrens med sekundära sekretessbestämmelser

5 § Bestämmelsen i 4 § första stycket ska, med undantag från vad som anges i 10 kap. 8 §, inte tillämpas på en uppgift när en sekundär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse är tillämplig på uppgiften och ger ett starkare skydd för uppgiften.

Sekretessbrytande bestämmelse

6 § Sekretessen enligt 4 § första stycket hindrar inte att uppgift om en enskild lämnas till förvaltaren i den enskildes konkurs. Om en myndighet med stöd av första stycket lämnar uppgift till konkursförvaltare, får myndigheten vid utlämnandet göra ett förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att använda den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att använda uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.

Utlänningar

Utlännings säkerhet i vissa fall

7 § Sekretess gäller för uppgift som rör en utlänning, om det kan antas att röjande av uppgiften skulle medföra fara för att någon utsätts för övergrepp eller annat allvarligt men som föranleds av förhållandet mellan utlänningen och en utländsk stat eller myndighet eller organisation av utlänningar. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Sekretessbrytande bestämmelse

8 § Sekretessen enligt 7 § hindrar inte att uppgifter som avses i 36 kap. 4 § lämnas till den nationella upplysningsbyrån enligt vad som föreskrivs i 6 kap. 1 § lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och förordningen (1996:1475) om skyldighet att lämna upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer.

Behandling i strid med personuppgiftslagen

9 § Sekretess gäller för personuppgift, om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med personuppgiftslagen (1998:204).

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

10 § De tystnadsplikter som följer av 1, 4 och 7 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 6 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

21 kap. Sekretess till skydd för enskild vid folkbokföring, delgivning, m.m.

Folkbokföring, fingerade personuppgifter, m.m. Folkbokföring och annan liknande registrering av befolkningen m.m.

1 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i verksamhet som avser 1. folkbokföringen eller annan liknande registrering av befolkningen och, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, i annan verksamhet som avser registrering av en betydande del av befolkningen, eller 2. förande av eller uttag ur sjömansregistret. Sekretess gäller i verksamhet som avses i första stycket 1 för uppgift i form av fotografisk bild av den enskilde, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Fingerade personuppgifter

2 § Sekretess gäller i ärende om fingerade personuppgifter för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Överföring av sekretess

3 § Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt 2 § har lämnats från en myndighet som handlägger ärenden som avses där till en annan myndighet, tillämpas 2 § på uppgiften också hos den mottagande myndigheten.

Namnärenden

4 § Sekretess gäller i ärende om byte av namn för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Delgivning

5 § Sekretess gäller i verksamhet som avser delgivning enligt delgivningslagen (1970:428) för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

6 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § första stycket och 2 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

22 kap. Sekretess till skydd för enskild i utbildningsverksamhet, m.m.

Förskoleverksamhet

1 § Sekretess gäller i förskoleverksamhet för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Utbildningsverksamhet Utbildningsverksamhet för barn och ungdomar

2 § Sekretess gäller i förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan samt i en kommunal riksinternatskola för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Sekretess gäller på det område som anges i första stycket dels i skolans elevvårdande verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller om skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende. Sekretess gäller på det område som anges i första stycket i andra fall än som avses i första och andra styckena för uppgift om enskilds identitet,

adress och andra liknande uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Annan utbildningsverksamhet

3 § Sekretess gäller i annan utbildningsverksamhet än sådan som anges i 2 § för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psykolog, kurator eller syofunktionär, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Sekretess gäller på det område som anges i första stycket i elevvårdande verksamhet i övrigt inom arbetsmarknadsutbildningen, den kommunala vuxenutbildningen, vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, svenskundervisningen för invandrare (sfi) och folkhögskolan för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretess gäller på det område som anges i första stycket i annat fall än som avses första och andra styckena samt hos Verket för högskoleservice i verksamhet som avser biträde vid antagning av studenter för uppgift om enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Specialpedagogisk stödverksamhet

4 § Sekretess gäller i specialpedagogisk stödverksamhet för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Skolbarnsomsorg

5 § Sekretess gäller i skolbarnsomsorgen för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Sekretess gäller i samma verksamhet för annan uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Avskiljande från högskoleutbildning

6 § Sekretess gäller i ärende om avskiljande av studerande från högskoleutbildning för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra per-

sonliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Tillsynsverksamhet m.m.

7 § Sekretess gäller hos Skolväsendets överklagandenämnd i ärenden som överklagats dit samt i Statens skolinspektions tillsynsverksamhet för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

8 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. De tystnadsplikter som följer av 2–5 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till annat än ärende om tillrättaförande av elev eller skiljande av elev från vidare studier.

23 kap. Sekretess till skydd för enskild inom forskning, vetenskap och statistik

Psykologisk undersökning

1 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning som utförs för forskningsändamål, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående till denne lider men. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Rättspsykiatriskt forskningsregister

2 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som förs enligt lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt forskningsregister för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden som har tillförts registret, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Sekretessen gäller även i förhållande till en registrerad person som är vård- eller behandlingsbehövande för uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom eller henne. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Biomedicinska forskningsprojekt

3 § Sekretess gäller i verksamhet som består i etikprövning och tillsyn enligt lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor 1 för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men, och 2. för uppgift om en enskilds ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärenden. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen enligt första stycket 1 i högst sjuttio år och enligt första stycket 2 i högst tjugo år.

Vissa upptagningar

4 § Sekretess gäller för uppgift i en upptagning som har dialektologiskt eller etnologiskt innehåll och som har gjorts eller anskaffats för vetenskapligt ändamål, om det kan antas att den som har lämnat uppgiften eller som uppgiften avser eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Forskningssamverkan med enskild

Affärs- och driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat

5 § Sekretess gäller hos universitet och högskolor för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat som har lämnats eller kommit fram vid sådan forskning som efter överenskommelse bedrivs i samverkan med en enskild, om det måste antas att den enskilde har deltagit i samverkan under förutsättning att uppgiften inte röjs. Sekretessen gäller även hos en annan myndighet som tillsammans med ett universitet eller en högskola deltar i forskningssamverkan med en enskild. Sekretessen gäller inte om uppgiften har lämnats i ett ärende om ansökan om patent eller registrering av mönster. I ett sådant fall gäller sekretess endast om uppgiften omfattas av sekretess enligt 30 kap. 18–20 §§. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tio år.

Sekretessbrytande bestämmelse

6 § Sekretessen enligt 5 § första och andra styckena hindrar inte att en uppgift lämnas till en annan part som deltar i den forskningssamverkan som uppgiften hänför sig till.

Dispens av regeringen

7 § Regeringen får besluta om undantag från sekretessen enligt 5 §, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

Statistik

8 § Sekretess gäller i sådan särskild verksamhet hos myndighet som avser framställning av statistik för uppgift som avser en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde. Detsamma gäller annan jämförbar undersökning som utförs av Riksrevisionen eller riksdagsförvaltningen eller, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, av någon annan myndighet. Uppgift som behövs för forsknings- eller statistikändamål och uppgift som inte genom namn, annan identitetsbeteckning eller liknande förhållande är direkt hänförlig till den enskilde, får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men. Detsamma gäller en uppgift som avser en avliden och som rör dödsorsak eller dödsdatum, om uppgiften behövs i ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister enligt patientdatalagen (2008:355). För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år, om uppgiften avser en enskilds personliga förhållanden, och annars i högst tjugo år.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

9 § Den tystnadsplikt som följer av 8 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verkställighet av beslut om vård utan samtycke.

24 kap. Sekretess till skydd för enskild inom hälso- och sjukvård, m.m.

Hälso- och sjukvård m.m.

Hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet

1 § Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Detsamma gäller i annan medicinsk verksamhet, exempelvis rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemination, befruktning utanför kroppen, fastställande av könstillhörighet, abort, sterilisering, kastrering, omskärelse och åtgärder mot smittsamma sjukdomar. Första stycket gäller inte om annat följer av 10 §. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. 45

Sammanhållen journalföring

2 § Sekretess gäller hos en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 § för uppgift om en enskilds personliga förhållanden som gjorts tillgänglig av en annan vårdgivare enligt bestämmelserna om sammanhållen journalföring i patientdatalagen (2008:355), om förutsättningar enligt 6 kap. 3 § eller 4 § samma lag för att myndigheten ska få behandla uppgiften inte är uppfyllda. Om sådana förutsättningar som anges i första stycket är uppfyllda eller myndigheten har behandlat uppgiften enligt nämnda bestämmelser tidigare, gäller sekretess, om inte annat följer av 10 §, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Omprövning och tillsyn

3 § Sekretess gäller i sådan verksamhet som innefattar omprövning av beslut i eller särskild tillsyn över allmän eller enskild hälso- och sjukvård eller annan medicinsk verksamhet för uppgift om en enskilds hälsotillstånd och andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Första stycket gäller inte om annat följer av 10 §. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Patientnämndsverksamhet

4 § Sekretess gäller i ärenden hos en nämnd med uppgift att bedriva patientnämndsverksamhet för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Första stycket gäller inte om annat följer av 10 §. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Omhändertagande av patientjournal

5 § Sekretess gäller i verksamhet som avser omhändertagande av patientjournal inom enskild hälso- och sjukvård för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Första stycket gäller inte om annat följer av 10 §. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Sekretess i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande

6 § Sekretessen enligt 1–5 §§ gäller i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande själv för uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas.

Anmälningar m.m.

7 § Sekretess gäller i verksamhet som anges i 1 och 3–5 §§ för uppgift i anmälan eller annan utsaga av en enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den som har gjort anmälan eller lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

8 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden i anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

En varas tillverkning eller innehåll

9 § Sekretess gäller i verksamhet som avser hälso- eller sjukvård för sådan uppgift om en viss varas tillverkning eller innehåll som har lämnats till myndigheten för att användas som upplysning om eller underlag för behandling eller någon annan liknande åtgärd, om det kan antas att tillverkaren eller försäljaren lider skada om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Undantag från sekretess

10 § Sekretessen enligt 1 §, 2 § andra stycket och 3–5 §§ gäller inte 1. beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om beslutet avser frihetsberövande åtgärd, 2. beslut enligt smittskyddslagen (2004:168), om beslutet avser frihetsberövande åtgärd, 3. beslut i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälsooch sjukvården, eller 4. beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av patientjournal.

Sekretessbrytande bestämmelser 5 11 § 4F Sekretessen enligt 1 eller 4 § hindrar inte att uppgift lämnas 1. från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 eller 4 § i en kommun eller ett landsting till en annan sådan myndighet i samma kommun eller landsting, 2. till en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 eller 4 § eller till en enskild vårdgivare enligt vad som föreskrivs om sammanhållen journalföring i patientdatalagen (2008:355),

5 Lydelse enligt prop.2008/09:36.

3. till ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister enligt patientdatalagen, 4. från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 eller 4 § inom en kommun eller ett landsting till annan sådan myndighet för forskning och framställning av statistik eller för administration på verksamhetsområdet, om det inte kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men om uppgiften röjs, eller 5. till en enskild enligt vad som föreskrivs i – lagen (1988:1473) om undersökning beträffande vissa smittsamma sjukdomar i brottmål, – lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, – smittskyddslagen (2004:168), – 6 och 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m., – lagen (2006:496) om blodsäkerhet, och – lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler.

12 § Sekretessen enligt 1 §, 2 § andra stycket och 3–5 §§ hindrar inte att en uppgift om en enskild eller närstående till denne lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan sådan myndighet eller till socialtjänsten, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne 1. inte har fyllt arton år, 2. fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, 3. vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, eller 4. är gravid, och det behövs för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.

13 § Om den enskilde på grund av sitt hälsotillstånd eller av andra skäl inte kan samtycka till att en uppgift lämnas ut, hindrar sekretess enligt 1 § inte att en uppgift om honom eller henne som behövs för att han eller hon ska få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan myndighet inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten eller till en enskild vårdgivare eller en enskild verksamhet på socialtjänstens område.

14 § Sekretessen enligt 5 § hindrar inte att en uppgift lämnas till hälsooch sjukvårdspesonal om uppgiften behövs för vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att uppgiften lämnas.

Biobanker

15 § Sekretess gäller i verksamhet som avser screening av prover från nyfödda barn för vissa ämnesomsättningssjukdomar (PKU) och förande av eller uttag ur det register som förs i denna verksamhet enligt lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte

står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Donationsregister

16 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur donationsregister som förs av Socialstyrelsen för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Ersättning till steriliserade

17 § Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

18 § De tystnadsplikter som följer av 7, 9, 16 och 17 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. De tystnadsplikter som följer av 1–5 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycke. Den tystnadsplikt som följer av 8 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift i anmälan till Hälsooch sjukvårdens ansvarsnämnd.

25 kap. Sekretess till skydd för enskild inom socialtjänst, vid kommunal bostadsförmedling, adoption, m.m. Socialtjänst m.m.

Socialtjänst och därmed jämställd verksamhet

1 § Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Med socialtjänst förstås i denna lag 1. verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst, 2. verksamhet enligt den särskilda lagstiftningen om vård av unga och av missbrukare utan samtycke, och 3. verksamhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnämnd eller av Statens institutionsstyrelse. Till socialtjänst räknas också

1. verksamhet hos annan myndighet som innefattar omprövning av socialnämnds beslut eller särskild tillsyn över nämndens verkssamhet, 2. verksamhet hos kommunal invandrarbyrå, och 3. verksamhet enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. Med socialtjänst jämställs 1. ärenden om bistånd åt asylsökande och andra utläningar, 2. ärenden om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar, 3. ärenden om tillstånd till parkering för rörelsehindrade, 4. ärenden om allmän omvårdnad hos nämnd med uppgift att bedriva patientnämndsverksamhet, och 5. verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Sekretessen gäller inte om annat följer av 7 §. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Underårigs vistelseort

2 § Sekretessen enligt 1 § som gäller för uppgift om en underårigs vistelseort gäller också i förhållande till den underåriges föräldrar eller annan vårdnadshavare, om den underårige har omhändertagits eller vårdas enligt den särskilda lagstiftningen om vård av unga utan samtycke och det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med omhändertagandet eller vården.

Familjerådgivning

3 § Sekretess gäller inom kommunal familjerådgivning för uppgift som en enskild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivningen. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Omhändertagande av personakt

4 § Sekretess gäller i verksamhet som avser omhändertagande av personakt enligt 7 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453) eller 23 d § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, för uppgift om en enskilds personliga förhållanden. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen som avses i högst sjuttio år.

Anmälningar m.m.

5 § Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden i en anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

6 § Sekretess gäller i verksamhet som anges i 1, 3 och 4–5 §§ för uppgift i anmälan eller annan utsaga av enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den som har gjort anmälan eller lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Undantag från sekretess

7 § Sekretessen enligt 1 § gäller inte 1. beslut om omhändertagande 2. beslut om vård utan samtycke, 3. beslut om sluten ungdomsvård, 4. beslut i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård, eller 5. beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av personakt.

Sekretessbrytande bestämmelser

8 § Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att uppgift lämnas till enskild som uppnått myndig ålder om förhållanden av betydelse för att han eller hon ska få vetskap om vilka hans eller hennes biologiska föräldrar är.

9 § Sekretessen enligt 1 och 4–5 §§ hindrar inte att uppgift om en enskild eller närstående till denne lämnas från en myndighet inom socialtjänsten till en annan sådan myndighet eller till hälso- och sjukvården, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne 1. inte har fyllt arton år, 2. fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, 3. vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, eller 4. är gravid, och det behövs för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.

10 § Sekretessen enligt 4 § hindrar inte att uppgift i verksamhet som avses i 7 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453) lämnas till en socialnämnd och uppgift i verksamhet som avses i 23 d § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade lämnas till en nämnd som avses i 22 § samma lag, om uppgiften behövs för handläggning av ärende eller genomförande av beslut om stödinsatser, vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att uppgiften lämnas.

Kommunal bostadsförmedling m.m.

11 § Sekretess gäller i ärende om kommunal bostadsförmedling för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas 51

att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs. I kommunal bostadsuthyrningsverksamhet gäller sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen som avses i högst sjuttio år.

Bostadsanpassningsbidrag

12 § Sekretess gäller i ärende om bostadsanpassningsbidrag för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen som avses i högst sjuttio år.

Internationella adoptionsfrågor

13 § Sekretess gäller hos Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA) i ärende om sådana frågor för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller för handlingar som lämnats över till MIA för förvaring enligt 8 b § tredje stycket lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Ledarhundar m.m.

14 § Sekretess gäller hos Synskadades Riksförbund i ärende om tilldelning eller återtagande av dispositionsrätt till ledarhund samt tilldelning eller återtagande av ledarhund för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

15 § De tystnadsplikter som följer av 6 och 11 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. De tystnadsplikter som följer av 1 och 3–5 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande, beslut om vård utan samtycke eller beslut om sluten ungdomsvård.

26 kap. Sekretess till skydd för enskild inom verksamhet som rör skatt, tull, m.m. Skattesekretess

Verksamhet som avser bestämmande av skatt, taxering, m.m.

1 § Sekretess gäller i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Sekretess gäller vidare 1. i verksamhet som avser förande av eller uttag ur beskattningsdatabasen enligt lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen, 2. hos kommun eller landsting för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har lämnats dit i ett ärende om förhandsbesked i skatte- eller taxeringsfråga, och 3. hos Försäkringskassan för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har lämnats dit i ett ärende om särskild sjukförsäkringsavgift. Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, prisregleringsavgift och liknande avgift, avgift enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund, skattetillägg och förseningsavgift samt expeditionsavgift och tilläggsavgift enligt lagen (2004:629) om trängselskatt. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrundande inkomst. Första stycket gäller inte om annat följer av 7 §. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. För uppgift om avgift enligt lagen om avgift till registrerat trossamfund gäller dock sekretessen i högst sjuttio år.

2 § Sekretess gäller i följande ärenden för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden: 1. särskilt ärende om revision eller annan kontroll i fråga om skatt samt annan verksamhet som avser tullkontroll och som inte omfattas av 1 §, 2. ärende om kompensation för eller återbetalning av skatt, 3. ärende om anstånd med erläggande av skatt, och 4. ärende enligt lagen (2007:592) om kassaregister m.m. Sekretess gäller i ärende enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men. Sekretessen gäller inte 1. beslut i ärende som anges i första stycket 2 och 3 samt andra stycket, 2. beslut om kontrollavgift eller om undantag från skyldigheter enligt lagen (2007:592) om kassaregister m.m., eller

3. beslut om kontrollavgift enligt lagen (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Tullverkets verksamhet

3 § Uppgift som avses i 1 och 2 §§ och som finns hos Tullverket får lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Första stycket gäller inte om annat följer av 7 §.

Tulldatabasen

4 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur tulldatabasen enligt lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet för uppgift som har tillförts databasen, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Första stycket gäller inte om annat följer av 7 §. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. För uppgift om avgift enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund gäller dock sekretessen i högst sjuttio år.

Mål hos domstol

5 § I mål hos domstol gäller sekretessen enligt 1–4 §§ endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Detsamma gäller för en uppgift som med anledning av ett överklagande hos domstol registreras hos en annan myndighet enligt 4 kap. 2 § första stycket 3 eller 4. Om en uppgift har lämnats i ett mål hos en domstol från en annan myndighet där uppgiften är sekretessreglerad enligt 1–4 §§ och uppgiften saknar betydelse i målet, blir sekretessregleringen tillämplig på uppgiften även hos domstolen.

Internationella avtal

6 § Sekretessen enligt 1–5 §§ gäller också, i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, i ärende om handräckning eller bistånd som en svensk myndighet lämnar åt en myndighet eller något annat organ i den staten eller inom den mellanfolkliga organisationen i verksamhet som motsvarar den som avses i nämnda paragrafer. Sekretess gäller, i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, hos myndighet i verksamhet som avses i 2–5 §§ för sådan uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet.

Om sekretess gäller enligt andra stycket, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 9 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtalet. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen enligt andra stycket i högst tjugo år.

Undantag från sekretess

7 § Sekretessen enligt 1, 3 och 4 §§ gäller inte beslut varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs. Sekretessen gäller dock om beslutet meddelas i ärende om 1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga, 2. beskattning av utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner när beslutet har fattats av Forskarskattenämnden, eller 3. trängselskatt. I beslut varigenom trängselskatt bestäms eller underlag för bestämmande av sådan skatt fastställs gäller sekretessen dock endast för uppgift om vilken betalstation bilen har passerat och tidpunkten för denna passage.

Sekretessbrytande bestämmelser

8 § Sekretessen enligt 1, 3–5 §§ hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i 1. lag om förfarande vid beskattning, 2. lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, eller 3. lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion.

9 § Sekretessen enligt 1 och 2–5 §§ hindrar inte att uppgift i ärende om revision lämnas till en förvaltare i den enskildes konkurs. Sekretessen enligt 2–5 §§ hindrar inte att uppgift i ärende enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter lämnas till förvaltare i den enskildes konkurs. Om en myndighet med stöd av första eller andra stycket lämnar en uppgift till en konkursförvaltare, får myndigheten vid utlämnandet göra ett förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att använda uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.

10 § I rådets förordning (EG) 1383/2003 av den 22 juli 2003 om tullmyndigheternas ingripande mot varor som misstänks göra intrång i vissa immateriella rättigheter och om vilka åtgärder som ska vidtas mot varor som gör intrång i vissa immateriella rättigheter finns bestämmelser om att uppgift i vissa fall får lämnas till en enskild.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

11 § Den tystnadsplikt som följer av 1–7 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 9 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentligöra uppgifter.

27 kap. Sekretess till skydd för enskild när det gäller socialförsäkringar, studiestöd, arbetsmarknad, m.m.

Socialförsäkringar m.m.

Allmän försäkring, m.m. 6 1 § 5F Sekretess gäller hos Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten och domstol för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende enligt lagstiftningen om 1. allmän försäkring, 2. allmän pension, 3. arbetsskadeförsäkring, 4. handikappersättning och vårdbidrag, 5. statligt tandvårdsstöd, 6. annan jämförbar ekonomisk förmån för enskild, 7. läkarvårdsersättning, 8. ersättning för sjukgymnastik, 9. särskild sjukförsäkringsavgift, eller 10. jämställdhetsbonus. Motsvarande sekretess gäller hos en annan myndighet som har till uppgift att handlägga ärenden enligt den lagstiftning som anges i första stycket. För myndighet som anges i 14 § gäller dock bestämmelserna där. Sekretess gäller hos Försäkringskassan även i verksamhet som avser registrering av enskilda för uppgift om enskilds personliga förhållanden som myndigheten fått från Migrationsverket, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

2 § Sekretessen enligt 1 § första och andra styckena gäller i förhållande till en vård- eller behandlingsbehövande själv för uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas.

3 § Sekretess gäller hos myndighet som avses i 1 § för uppgift i anmälan eller annan utsaga av en enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den som har gjort anmälan eller lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

6 Lydelse enligt prop. 2008/09:160.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

4 § Sekretess gäller i ärende om arbetsskadeförsäkring eller delpensionsförsäkring för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Premiepensionsmedel

5 § Sekretess gäller hos Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten och domstol i ärende enligt lagstiftningen om inkomstgrundad ålderspension för uppgift om 1. hur premiepensionsmedel har placerats för en enskilds räkning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider men, och 2. vad en pensionssparare har bestämt om efterlevandeskydd enligt 10 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Sekretessen enligt första stycket 2 gäller inte sedan pensionsspararen har avlidit. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Sekretessbrytande bestämmelser

6 § Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen om allmän försäkring, allmän pension, handikappersättning och vårdbidrag, sjuklön, statligt tandvårdsstöd eller särskild sjukförsäkringsavgift.

7 § Sekretessen enligt 5 § hindrar inte att uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen om inkomstgrundad ålderspension.

Inkomstgaranti för den som har varit riksdagsledamot m.fl. 7 8 § 6F Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende om 1. inkomstgaranti för den som har varit riksdagsledamot eller Sveriges företrädare i Europaparlamentet, 2. inkomstgaranti eller motsvarande förmåner för den som varit statsråd och för vissa arbetstagare som har innehaft statlig chefsanställning, 3. pension enligt statligt kollektivavtal om särskild pension för yrkesofficerare, eller 4. pensionsersättning och särskild pensionsersättning enligt statligt kollektivavtal om trygghetsfrågor. Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

7 Lydelse enligt prop. 2007/08:160. 57

Studiestöd och utlåning av allmänna medel

Studiestöd och lån till hemutrustning

9 § Sekretess gäller i ärende om studiestöd och i ärende hos Centrala studiestödsnämnden om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. I ärende om annat än studiestöd under sjukdom gäller sekretessen inte beslut i ärendet. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Utlåningsverksamhet som inte är affärsmässig och inte avser näringslivet

10 § Sekretess gäller, i annat fall än som avses i 9 §, 29 kap. 23–25 och 27–28 §§, 30 kap. 1 § första stycket och 2–4 §§, i ärende om utlåning av allmänna medel för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte ansökan eller beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Arbetsförmedling, arbetslöshetsersättning, m.m.

Arbetsförmedling m.m.

11 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men och uppgiften förekommer i ärende om 1. arbetsförmedling, 2. yrkesvägledning, 3. arbetsvård, 4. antagning till arbetsmarknadsutbildning, eller 5. hjälp och stöd vid arbetslöshet eller andra åtgärder i anställningsfrämjande syfte eller för att främja enskilds anpassning till arbetslivet. Sekretessen gäller inte beslut i ärende. I ärende hos Försäkringskassan eller domstol gäller 1 § i stället för första och andra styckena. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

12 § Sekretess gäller i ärende om arbetsförmedling och ärende enligt lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Arbetslöshetsersättning m.m. 13 § Sekretess gäller i ärende om arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och i ärende om medlemsavgift för arbetslös medlem enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Arbetarskydd m.m. Myndighet som har till särskild uppgift att verka för arbetarskydd

14 § Sekretess gäller hos myndighet som har till särskild uppgift att verka för arbetarskydd, i ärende enligt lagstiftningen om arbetsskadeförsäkring, om arbetsmiljön eller om reglering av arbetstid eller annars i ärende om arbetarskydd, för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider men om uppgiften röjs. Hos en sådan myndighet gäller sekretess också för arbetstagares anmälan i ärende om arbetarskydd. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Affärs- och driftsförhållanden

15 § Sekretess gäller i ärende enligt lagstiftningen om arbetsmiljön, om reglering av arbetstid eller om arbetstillstånd för utlänning för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte vid tillsyn över produktsäkerheten hos varor som är avsedda för konsumenter eller kan antas komma att användas av konsumenter, om intresset av allmän kännedom om förhållanden som rör risk för skada på person har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Dispens av regeringen 16 § Regeringen får, när det gäller uppgift i ett ärende enligt lagstiftningen om arbetsmiljön, besluta om undantag från sekretessen enligt 15 §, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

28 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör transporter och andra former av kommunikation Allmän samfärdsel Postförsändelse

1 § Sekretess gäller hos tillståndsmyndigheten på postområdet och hos myndighet som bedriver postverksamhet för uppgift om en särskild postförsändelse. Om sekretess inte följer av någon annan bestämmelse, 59

får dock sådan uppgift lämnas till den som är försändelsens avsändare eller mottagare.

Telemeddelande 2 § Sekretess gäller hos myndighet som driver televerksamhet för uppgift om ett särskilt telefonsamtal eller annat telemeddelande. Om sekretess inte följer av någon annan bestämmelse, får dock sådan uppgift lämnas till den som har tagit del i telefonsamtalet eller annars är telemeddelandets avsändare eller mottagare eller som innehar apparat som har använts för telemeddelandet.

Annan allmän samfärdsel

3 § Sekretess gäller hos myndighet som handhar allmän samfärdsel för uppgift om en enskilds förbindelse med samfärdselverksamheten och som inte avses i 1 och 2 §§, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Sekretessen hos myndighet som bedriver postverksamhet för uppgift om enskilds adress gäller dock endast om det kan antas att någon kan komma att utsättas för övergrepp eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

TV-avgift 4 § Sekretess gäller i ärende som avser TV-avgifter för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Körkort 5 § Sekretess gäller i ärende om prövning av någons lämplighet att ha taxiförarlegitimation enligt yrkestrafiklagen (1998:490), körkort eller traktorkort, för uppgift om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Färdtjänst Tillstånd för färdtjänst 6 § Sekretess gäller i ärende om tillstånd till färdtjänst eller riksfärdtjänst för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. 60

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Sekretessbrytande bestämmelse

7 § Sekretessen enligt 6 § hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i lagen (1997:736) om färdtjänst och lagen (1997:735) om riksfärdtjänst.

Luftfart

Luftfartscertifikat m.m.

8 § Sekretess gäller i ärende om prövning av någons lämplighet att ha luftfartscertifikat eller sådant behörighetsbevis som avses i luftfartslagen (1957:297), för uppgift om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärendet. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Certifikatregistret 8 9 § 7F Sekretess gäller hos Transportstyrelsen i verksamhet som avser förande av eller uttag ur certifikatregistret, för uppgift som rör brott eller en enskilds hälsotillstånd, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Rapport om händelse inom civil luftfart 9 10 § 8F Sekretess gäller hos Rikspolisstyrelsen, Kustbevakningen, Statens haverikommission, Luftfartsverket och Transportstyrelsen för uppgift som lämnats av en enskild i en rapport om händelse inom civil luftfart enligt 11 kap. 8 § luftfartslagen (1957:297), om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Sjöfart Anmälningar m.m 10 11 § 9F Sekretess gäller hos Transportstyrelsen vid tillsyn enligt 5 kap. fartygssäkerhetslagen (2003:364) för uppgift i anmälan eller någon annan utsaga från en enskild, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

8 Lydelse enligt prop. 2008/09:31. 9 Lydelse enligt prop. 2008/09:31. 10 Lydelse enligt prop. 2008/09:31. 61

Pris och betalningsvillkor i skeppsbyggnadsavtal

12§ Sekretess gäller i ärende om registrering eller inskrivning i fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel för uppgift om pris och betalningsvillkor i skeppsbyggnadsavtal. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Sjöförklaringar och andra utredningar

13 § Sekretess gäller i ärende om utredning av fartygs sammanstötning med annat fartyg eller av tillbud till sådan händelse för uppgift som rör sammanstötningen eller tillbudet och härrör från det fartyg som ärendet avser, om fartygets befälhavare eller redare begär det. Sekretess gäller dock inte, om sjöförklaring eller annan sådan undersökning beträffande båda fartygen sker samtidigt. Sekretess gäller inte heller, om sådan undersökning beträffande det andra fartyget har ägt rum förut eller om det annars finns tillgång till motsvarande uppgift om det andra fartyget. Om ett sådant ärende som anges i första stycket handläggs vid någon annan myndighet än domstol, tillämpas 42 kap. 5 § första stycket hos den myndigheten. För uppgift i allmän handling upphör sekretessen enligt denna paragraf när motsvarande uppgift om det andra fartyget har blivit tillgänglig och senast när fem år har gått från det att sammanstötningen eller tillbudet skedde.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

14 § Den tystnadsplikt som följer av 1, 2 och 6 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

29 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som avser tillsyn m.m. avseende näringslivet Konkurrensverkets tillsyn, m.m.

Tillsyn och utredning

1 § Sekretess gäller i Konkurrensverkets verksamhet som består i tillsyn och utredning för uppgift om 1. en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, 2. andra ekonomiska eller personliga förhållanden än de som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Rådgivning inför anmälan om företagskoncentration 11 2 § 10F Sekretess gäller hos Konkurrensverket för uppgift som avses i 1 § och som enbart hänför sig till verksamhet som gäller rådgivning inför en anmälan enligt 4 kap. 6 eller 7 § konkurrenslagen (2008:579). När en sådan anmälan kommit in till Konkurrensverket gäller i stället sekretess enligt 1 §. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Anmälningar m.m. 12 3 § 11F Sekretess gäller hos Konkurrensverket i ärende som rör utredning av överträdelse av 2 kap. 1 eller 7 § konkurrenslagen (2008:579) eller av artikel 81 eller 82 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, för uppgift i anmälan eller någon annan utsaga från en enskild, om det kan antas att den enskilde lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Finansiella marknader, m.m.

Tillsyn och tillstånd

4 § Sekretess gäller i statlig myndighets verksamhet som består i tillståndsgivning eller tillsyn med avseende på bank- och kreditväsendet, värdepappersmarknaden eller försäkringsväsendet 1. för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet avser, om det kan antas att denne lider skada om uppgiften röjs, och 2. för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för någon annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens verksamhet avser. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Ägarprövning

5 § Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende hos statlig myndighet om innehav av 1. aktier i bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag eller försäkringsaktiebolag, 2 andelar i medlemsbank eller kreditmarknadsförening, eller 3. aktier eller andelar i börs eller clearingorganisation. Sekretessen gäller inte beslut av myndigheten och inte heller för uppgift från en annan myndighet om uppgiften inte är sekretessreglerad där. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

11 Lydelse enligt SFS 2008:593, vilken träder i kraft 2008-11-01. 12 Lydelse enligt SFS 2008:593, vilken träder i kraft 2008-11-01. 63

Övervakning och kontroll enligt viss lagstiftning

6 § Sekretess gäller i en statlig myndighets verksamhet som består i övervakning eller kontroll för sådan uppgift om en enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som på begäran har lämnats av någon som är skyldig att lämna uppgifter till myndigheten och övervakningen eller kontrollen sker enligt 1. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, 2. lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet, 3. lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, 4. lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet, 5. lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument, eller 6. lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden. Rör uppgift som avses i första stycket den uppgiftsskyldige, gäller sekretessen endast om denne kan antas lida skada eller men om uppgiften röjs och sekretessen inte motverkar syftet med uppgiftsskyldigheten. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Internationella avtal

7 § Sekretess gäller hos statlig myndighet i verksamhet som avses i 4– 6 §§, i den utsträckning riksdagen har godkänt avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, för sådan uppgift om affärs- eller driftförhållanden och ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten har fått enligt avtalet. Om regeringen meddelar föreskrifter om det, gäller samma sekretess hos Finansinspektionen, för uppgifter som inspektionen har fått från en utländsk myndighet eller ett utländskt organ enligt något annat avtal. Om sekretess gäller enligt första stycket, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 9 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med det aktuella avtalet. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Sekretessbrytande bestämmelse

8 § Sekretess enligt 4 § första stycket hindrar inte att en uppgift lämnas till en börs eller ett utländskt företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige om uppgiften behövs för att börsen eller det utländska företaget ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden eller annan författning.

Dispens av regeringen

9 § Regeringen får besluta om undantag från sekretessen enligt 4 § första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

Insättningsgaranti, statligt stöd till kreditinstitut, m.m.

Insättningsgaranti och investerarskydd

10 § Sekretess gäller hos garantimyndighet enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti och lagen (1999:158) om investerarskydd i myndighetens verksamhet enligt dessa lagar 1. för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet avser, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och 2. för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för någon annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens verksamhet avser eller med ett utländskt institut med filial i Sverige som endast omfattas av ett utländskt garantisystem. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Internationella avtal

11 § I den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, gäller sekretess hos sådan garantimyndighet som avses i 10 § för sådan uppgift om affärs- eller driftförhållanden och andra ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten fått på grund av ett avtal med företrädare för ett utländskt garantisystem. Om sådan sekretess gäller, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 9 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtalet. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Statligt stöd till kreditinstitut

12 § Sekretess gäller i ärende enligt lagen (2008:000) om statligt stöd till kreditinstitut, till dess ärendet har slutförts, för uppgift om 1. affärs- eller driftförhållande hos den som ärendet avser, och 2. ekonomiska eller personliga förhållanden för annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den ärendet avser. I ett avslutat ärende som avses i första stycket gäller sekretess för uppgift om 1. affärs- eller driftförhållande hos den som ärendet avser, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och 2. ekonomiska eller personliga förhållanden för annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den ärendet avser. Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Överföring av sekretess

13 § Om en uppgift i ett ärende som avses i 12 § har inhämtats från Riksbanken eller Riksgäldskontoret och om uppgiften är sekretessreglerad där enligt 30 kap. 1 § första stycket eller 30 kap. 2 §, tillämpas sekretessregleringen även på uppgiften i ärendet. Sekretessen gäller dock inte om uppgiften tas in i ett beslut av den mottagande myndigheten. 65

Dispens av regeringen

14 § Regeringen får besluta om undantag från sekretessen enligt 10 § första stycket 1 samt 12 § första stycket 1 och andra stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

Enskild mottagare av statsbidrag

15 § Sekretess gäller hos Riksrevisionen i verksamhet som avser granskning av hur enskild mottagare använt statsbidrag 1. för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och 2. för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens granskning. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Advokater

16 § Sekretess gäller i ärende om någons inträde i Advokatsamfundet, om disciplinärt ingripande mot en advokat eller om en advokats uteslutning ur samfundet för uppgift om hans eller hennes ekonomiska ställning eller om någon annans personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Revisorer

17 § Sekretess gäller i ärende om godkännande eller auktorisation av revisor eller registrering av revisionsbolag, om disciplinärt ingripande mot godkänd eller auktoriserad revisor eller registrerat revisionsbolag eller om upphävande av godkännande, auktorisation eller registrering, för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för den ärendet rör, om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärendet. Om sekretess gäller enligt första stycket, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 9 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtal som träffats med utländsk myndighet eller utländskt organ. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Stiftelser

18 § Sekretess gäller i verksamhet som avser tillsyn över stiftelser 1. för uppgift om stiftelsens affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att stiftelsen lider skada om uppgiften röjs, och

2. för uppgift om någon annan enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden gäller dock sekretessen i högst sjuttio år.

Granskning av film eller videogram

19 § Sekretess gäller i ärende om granskning av film eller videogram för uppgift ur filmen eller videogrammet. Sekretessen upphör att gälla när beslut i saken har vunnit laga kraft.

Alkoholhantering

20 § Sekretess gäller hos tillstånds- eller tillsynsmyndighet enligt alkohollagen (1994:1738) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärenden om tillstånd. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Ordningsvakter och väktare

21 § Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i 1. ärende om förordnande av ordningsvakt och i förteckning som förs över tjänstetecken som tilldelats ordningsvakt, eller 2. i ärende om godkännande av väktare och i register som förs över väktare. Utöver vad som följer av första stycket gäller sekretess i ärende, förteckning eller register som avses där för uppgift om en enskilds personnummer, bostadsadress, hemtelefonnummer och för andra jämförbara uppgifter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Förvärv av eller särskild förvaltning av hyresfastighet

22 § Sekretess gäller i ärende enligt lagstiftningen om förvärv av hyresfastighet eller om särskild förvaltning av fastighet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Övrig tillsyn m.m. som utövas av statlig myndighet

Tillsyn, stödverksamhet, m.m.

23 § Sekretess gäller, om regeringen meddelar föreskrifter om det, i statlig myndighets verksamhet som avser utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt 1. för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, 2. för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än de som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Internationella avtal

24 § Sekretess gäller, i den utsträckning riksdagen godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, hos statlig myndighet i verksamhet som avses i 23 §, för sådan uppgift om en enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet. Om sekretess gäller enligt första stycket, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 9 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med det aktuella avtalet. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Överföring av sekretess

25 § Om en uppgift hos Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket är sekretessreglerad enligt 23 § första stycket 1 och har lämnats till ett landsting eller en kommun som inte ingår i ett landsting i samband med sådana överläggningar som avses i 9 och 13 §§ lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m., tillämpas sekretessbestämmelsen också på uppgiften hos landstinget eller kommunen. Detta gäller dock inte om det finns en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos den mottagande mydigheten.

Dispens av regeringen

26 § Regeringen får besluta om undantag från sekretess som har föreskrivits med stöd av 23 § stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

Tillsyn och stödverksamhet av andra än statliga myndigheter

Tillsyn och stödverksamhet i allmänhet

27 § Sekretess gäller i verksamhet som bedrivs av någon annan än en statlig myndighet och som består i tillsyn eller stödverksamhet med avseende på näringslivet 1. för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och 2. för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än de som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för sådan tillsyns- eller stödverksamhet. Sekretess enligt första stycket 1 gäller inte för uppgift i tillsynsverksamhet som bedrivs av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, om intresset av allmän kännedom om förhållande som rör människors hälsa, miljön eller redligheten i handeln eller ett liknande allmänintresse har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Tillstånd till hantering av brandfarliga varor

28 § Sekretess gäller hos kommunal myndighet i ärende om tillstånd till hantering av brandfarliga varor, för uppgift om 1. en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, 2. andra ekonomiska eller personliga förhållanden än de som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för sådan tillsyns- eller stödverksamhet. Sekretessen gäller inte beslut i ärendet. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Dispens av regeringen

29 § Regeringen får besluta om undantag från sekretess enligt 27 § 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter 13 30 § 12F De tystnadsplikter som följer av 2 § första stycket första meningen, 4 § första stycket 2, 15 § första stycket 2, 19 § första stycket 2, 23 § första stycket 2 och 27 § första stycket 2 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

13 Lydelse enligt prop. 2008/09:61. 69

Den tystnadsplikt som följer av 16 och 24 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än affärs- och driftsförhållanden för den som trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet. Den tystnadsplikt som följer av 18 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om en enskilds personliga förhållanden vars röjande kan vålla allvarligt men.

30 kap. Sekretess till skydd för enskild i annan verksamhet med anknytning till näringslivet Riksbankens verksamhet

1 § Sekretess gäller i Riksbankens kassarörelse, valutahandel, in- och utlåningsrörelse, betalningsutjämning samt handel med värdepapper eller med rättigheter och skyldigheter som anknyter till sådana tillgångar för uppgift om en enskilds ekonomiska förhållanden. Sekretess gäller vidare hos Riksbanken i ärenden enligt lagstiftningen om valutareglering och betalningar till och från utlandet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. För uppgift i en allmän handling som avses i första stycket gäller sekretessen i högst tjugo år och för uppgift i en allmän handling som avses i andra stycket gäller sekretessen i högst femtio år.

Affärs-, upplånings- och utlåningsverksamhet

Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet

2 § Sekretess gäller i Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet för uppgift om en enskilds ekonomiska förhållanden. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Affärsverksamhet hos kommunala eller landstingskommunala bolag

3 § Sekretess gäller i affärsverksamhet hos en bank, ett kredtitmarknadsföretag eller ett värdepappersbolag som samverkande kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över, för uppgift om en enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan lämnas ut utan att den enskilde lider skada eller men. I ett ärende enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling eller lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster gäller dock sekretess för sådana uppgifter endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Annan upplåningsverksamhet eller affärsmässig utlåningsverksamhet 4 § I annan av myndighet bedriven upplåningsverksamhet eller affärsmässig utlåningsverksamhet än som avses i 1, 2 eller 3 § gäller sekretess för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Överföring av sekretess 5§ Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt 3 eller 4 § har lämnats från en myndighet som avses där till en annan myndighet, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften också hos den mottagande myndigheten. Sekretessbestämmelsen ska dock inte tillämpas, om uppgiften tas in i ett beslut hos den mottagande myndigheten.

Pantbrevsregistret Förande av pantbrevsregistret

6 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av pantbrevsregistret enligt lagen (1994:448) om pantbrevsregister för uppgift om en registrerad pantbrevshavare, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada.

Sekretessbrytande bestämmelse

7 § Sekretessen enligt 6 § hindrar inte att uppgift lämnas till den som senast har beviljats lagfart för den fastighet som uppgiften rör eller, om fastigheten är upplåten med tomträtt, till den som enligt fastighetsregistrets inskrivningsdel är tomträttshavare.

Inteckningsbrevsregistret Förande av inteckningsbrevsregistret 14 8 § 13F Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av inteckningsbrevsregistret enligt lagen (2008:000) om inteckningsbrevsregister för uppgift om registrerad inteckningsbrevshavare, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada.

Sekretessbrytande bestämmelse 15 9 § 14F Sekretessen enligt 8 § hindrar inte att uppgift lämnas till den vars egendom har intecknats.

14 Lydelse enligt prop. 2008/09:17. 15 Lydelse enligt prop. 2008/09:17. 71

Elcertifikatsregistret 10 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av elcertifikatsregistret enligt lagen (2003:113) om elcertifikat för uppgift som lämnar eller bidrar till upplysning om ställningen på ett certifikatkonto, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att kontoinnehavaren lider skada.

Utsläppsregistret 11 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av utsläppsregistret enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter för uppgift som lämnar eller bidrar till upplysning om ställningen på ett konto i registret, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att kontoinnehavaren lider skada.

Uppdragsverksamhet för enskilds räkning Provning, värdering, undersökning m.m.

12 § Sekretess gäller för uppgift som avser provning, bestämning av egenskaper eller myckenhet, värdering, vetenskaplig, teknisk, ekonomisk eller statistisk undersökning eller annat sådant uppdrag som myndigheten utför för en enskilds räkning, om det måste antas att uppdraget har lämnats under förutsättning att uppgiften inte röjs. Sekretessen gäller inte om intresset av allmän kännedom om förhållande som rör människors hälsa har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut. Sekretessen gäller dock för uppgift från uppdragsverksamhet inom universitet och högskolor. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Hos universitet och högskolor gäller sekretessen dock i högst tio år. Hos Patent- och registreringsverket gäller sekretessen i högst femtio år.

Sekretessbrytande bestämmelse

13 § Sekretessen enligt 12 § hindrar inte att uppgifter som rör människors hälsa lämnas till en myndighet som utövar tillsyn inom miljö- och hälsoskyddsområdet.

Dispens av regeringen

14 § Regeringen får besluta om undantag från sekretessen enligt 12 § om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

Administrativa tjänster åt en stiftelse 15 § Sekretess gäller i verksamhet som avser administrativa tjänster som utförs efter överenskommelse med en stiftelse, för uppgift om en annan enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att 72

den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst sjuttio år.

Enskildas affärsförbindelser med myndigheter, m.m.

Affärsförbindelse med myndighet

16 § Sekretess gäller för uppgift om affärs- eller driftförhållanden för en enskild som i annat fall än som avses i 1 § första stycket, 2–4 §§ och 12 § har trätt i affärsförbindelse med myndigheten, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Beträffande handling som anger villkoren i slutet avtal gäller sekretessen dock längst till dess två år, eller hos statliga affärsverk och Försvarets materielverk samt i kommunal affärsverksamhet fem år, har gått från det att avtalet slöts.

Affärsförbindelse med vissa bolag m.m.

17 § Sekretess gäller för uppgift om affärs- eller driftförhållanden för en enskild som har trätt i affärsförbindelse med bolag, förening, samfällighet eller stiftelse som driver affärsverksamhet och vari det allmänna genom myndigheten utövar ett bestämmande inflytande eller bedriver revision, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Sekretessen hos en myndighet som bedriver sådan revision gäller inte om uppgiften tas in i ett beslut av myndigheten. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Beträffande handling som anger villkoren i slutet avtal gäller sekretessen dock längst till dess två år, eller hos statliga affärsverk och Försvarets materielverk samt i kommunal affärsverksamhet fem år, har gått från det att avtalet slöts.

Överföring av sekretess

18 § Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt 16 eller 17 § har lämnats från en myndighet som avses där till en annan myndighet, blir sekretessbestämmelserna tillämpliga på uppgiften också hos den mottagande myndigheten. Sekretessbestämmelserna ska dock inte tillämpas, om uppgiften tas in i ett beslut av den mottagande myndigheten.

Dispens av regeringen

19 § Regeringen får besluta om undantag från sekretessen enligt 16 eller 17 §, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

Patentansökan m.m.

Patentansökan

20 § Sekretess gäller i ärende om ansökan om patent för uppgift om uppfinning eller företagshemlighet, om inte annat följer av gällande lagstiftning om patent.

Arbetstagares uppfinningar

21 § Sekretess gäller för sådan uppgift om uppfinning som har lämnats till en myndighet enligt lagstiftning om arbetsgivares rätt till arbetstagares uppfinningar. Om patent har sökts på uppfinningen, gäller dock sekretessen endast om uppgiften omfattas av sekretess enligt 20 §. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen enligt första stycket första meningen i högst tjugo år.

Registrering av mönster

22 § Sekretess gäller i ärende om registrering av mönster för uppgift om mönstret, om sökanden har begärt det och annat inte följer av gällande lagstiftning om mönsterskydd.

Upphovsrättsligt skyddat verk

23 § Sekretess gäller för uppgift i ett upphovsrättsligt skyddat verk som inte kan antas sakna kommersiellt intresse, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att rättighetshavaren lider skada och 1. det av särskild anledning kan antas att verket inte tidigare har offentliggjorts i den mening som avses i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, 2. det av särskild anledning kan antas att verket har kommit in till myndigheten utan rättighetshavarens samtycke, och 3. ett röjande av uppgiften innebär ett upphovsrättsligt förfogande. Vid tillämpningen av första stycket ska ett verk som har tillhandahållits enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen eller har lämnats från en myndighet till en annan inte därigenom anses offentliggjort.

Internationellt utvecklingsbistånd

Affärs- och driftförhållanden

24 § Sekretess gäller i verksamhet avseende internationellt utvecklingsbistånd för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Beträffande handling som anger villkoren i avtal, slutet mellan enskild och myndighet, gäller sekretessen dock längst till dess två år har förflutit från det att avtalet slöts. 74

Dispens av regeringen

25 § Regeringen får besluta om undantag från sekretessen enligt 24 §, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

26 § De tystnadsplikter som följer av 1 § första stycket, 2, 12 och 20– 22 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. De tystnadsplikter som följer av 3 och 4 §§ begränsar rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till affärsmässig utlåningsverksamhet. Den tystnadsplikt som följer av 15 § begränsar rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om en enskilds personliga förhållanden vars röjande kan vålla allvarligt men.

31 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör annan tillsyn, granskning, övervakning, m.m.

Datainspektionen Tillstånd, tillsyn, m.m.

1 § Sekretess gäller hos Datainspektionen i ärende om tillstånd eller tillsyn som enligt lag eller annan författning ska handläggas av inspektionen och i ärende om sådant bistånd som avses i Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter, för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Överföring av sekretess

2 § Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt 1 § har lämnats till Justitiekanslern, blir 1 § tillämplig på uppgiften även hos Justitiekanslern.

Allmän kameraövervakning

3 § Sekretess gäller för sådan uppgift om en enskilds personliga förhållanden som har inhämtats genom kameraövervakning som avses i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Överförmyndare m.m.

Överförmyndare och överförmyndarnämnd

4 § Sekretess gäller hos överförmyndare eller överförmyndarnämnd i ärende enligt föräldrabalken för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Sekretessbrytande bestämmelse

5 § Sekretessen enligt 4 § hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i föräldrabalken.

Offentliga funktionärers innehav av finansiella instrument

6 § Sekretess gäller för uppgift om innehav av finansiella instrument som har lämnats till en myndighet, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada eller men och uppgiften har lämnats till följd av 1. särskilt beslut enligt 11 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, 2. 9 kap. 5 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, 3. 7 kap. 2 § lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), 4. 5 kap. 2 § lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden, eller 5. 14 a § första och andra styckena lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Passagerarregister

7 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som förs enligt lagen (2006:444) om passagerarregister för uppgift om en enskilds namn och födelsedatum samt nummer på resehandling. Sekretess i denna verksamhet gäller också för uppgift om enskilds ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Räddningsinsatser, undersökningar av olyckor och tillsyn

8 § Sekretess gäller hos kommuner och statliga myndigheter för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i sådan verksamhet enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor som avser 1. utförande av räddningsinsatser, 2. undersökningar av olyckor, eller 76

3. tillsyn. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Kärnteknisk verksamhet

Kärnenergiolyckor m.m.

9 § Sekretess gäller för sådan uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden som har lämnats enligt 19–21 §§ lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet eller i ärende om underrättelse och information eller bistånd enligt konventionerna den 26 september 1986 om tidig information vid en kärnenergiolycka och om bistånd i händelse av en kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen samt konventionen den 17 mars 1992 om gränsöverskridande effekter av industriolyckor, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Dispens av regeringen

10 § Regeringen får besluta om undantag från sekretessen enligt 8 §, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

11 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det gäller uppgift om en registrerads förhållanden. Den tystnadsplikt som följer av 7 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det gäller uppgift om en enskilds namn och födelsedatum samt nummer på resehandling.

32 kap. Sekretess till skydd för enskild hos Diskrimineringsombudsmannen, Barnombudsmannen och Konsumentombudsmannen, m.m.

Diskrimineringsombudsmannen m.m.

1 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och när uppgiften förekommer hos 1. Diskrimineringsombudsmannen i ärende enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt i annat ärende som rör rådgivning åt en enskild, 2. Nämnden mot diskriminering i ärende enligt diskrimineringslagen, eller 3 Statens skolinspektion i ärende enligt 14 a kap. skollagen (1985:1100). För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Barnombudsmannen

Verksamhet enligt lagen om Barnombudsman

2 § Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (1993:335) om Barnombudsman för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Sekretessbrytande bestämmelse

3 § Sekretessen enligt 2 § hindrar inte att Barnombudsmannen gör anmälan och lämnar uppgift till socialnämnden enligt vad som föreskrivs i lagen (1993:335) om Barnombudsman.

Konsumentombudsmannen

4 § Sekretess gäller hos Konsumentombudsmannen i ärende enligt lagen (1997:379) om försöksverksamhet avseende medverkan av Konsumentombudsmannen i vissa tvister 1. för uppgift som tillkommit eller inhämtats med anledning av en rättstvist enligt lagen, om det kan antas att den enskildes ställning som part i tvisten försämras om uppgiften röjs, och 2. för uppgift i övrigt om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen enligt första stycket 2 i högst tjugo år.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

5 § Den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

33 kap. Sekretess till skydd för enskild vid utsökning och indrivning, skuldsanering, m.m. Utsökning och indrivning, m.m.

Mål och ärenden

1 § Sekretess gäller hos Kronofogdemyndigheten i mål eller ärende om utsökning och indrivning samt i verksamhet enligt lagen (1986:436) om näringsförbud, för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men. Sekretessen gäller inte uppgift om förpliktelse som avses med den sökta verkställigheten 1. i ett pågående mål, eller 78

2. i ett avslutat mål, om verkställighet för någon annan förpliktelse söks inom två år eller om verkställighet tidigare sökts och uppgiften inte är äldre än två år. Sekretessen gäller inte heller beslut i ett mål eller ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst femtio år.

Utsöknings- och indrivningsdatabasen

2 § Under motsvarande förutsättningar som i 1 § gäller sekretess i verksamhet som avser förande av eller uttag ur utsöknings- och indrivningsdatabasen enligt lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst femtio år.

Blockerade uppgifter

3 § Uppgift i mål, ärende eller verksamhet som avses i 1 och 2 §§ och som Kronofogdemyndigheten har beslutat att blockera med tillämpning av 3 kap. 3 a § lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet omfattas av sekretess oavsett vad som föreskrivs i nämnda paragrafer. Vid tillämpning av 1 § andra stycket ska bortses från sökt verkställighet beträffande vilken uppgiften blockerats. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst femtio år.

Internationella avtal

4 § Sekretess gäller, i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, hos myndighet i verksamhet som avses i 1-3 §§ för sådan uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet. Om sekretess gäller enligt första stycket, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 9 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtalet. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Sekretessbrytande bestämmelse

5§ Sekretessen enligt 1–3 §§ hindrar inte att uppgifter om en enskild lämnas till förvaltare i den enskildes konkurs. Om en myndighet med stöd av första stycket lämnar uppgift till konkursförvaltare, får myndigheten vid utlämnandet göra förbehåll som in- 79

skränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att utnyttja uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen .

Skuldsanering 6 § Sekretess gäller hos kommunal budget- och skuldrådgivare, Kronofogdemyndigheten eller domstol i ärende om skuldsanering, för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärendet. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Tillsyn i konkurs Affärs-och driftförhållanden

7 § Sekretess gäller hos tillsynsmyndigheten i konkurs för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Misstanke om brott

8 § Sekretess gäller hos tillsynsmyndigheten i konkurs för uppgift som angår misstanke om brott och som rör enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Internationella avtal

9 § Om sekretess gäller enligt 7 §, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 9 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtal som ingåtts med en utländsk myndighet eller ett utländskt organ.

Sekretessbrytande bestämmelse 10 § Sekretessen enligt 7 § hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i konkurslagen (1987:672).

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter 11 § Den tystnadsplikt som följer av 4 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 5 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. 80

34 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som syftar till att förebygga eller beivra brott, m.m. Förundersökningar, register, besöksförbud, m.m.

Förundersökning, brottsförebyggande verksamhet, register, m.m.

1 § Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men och uppgiften förekommer i 1. i utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål, 2. i angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i brottmål eller i annan verksamhet för att förebygga brott, 3. i angelägenhet som avser registerkontroll och särskild personutredning enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627), 4. i annan verksamhet som syftar till att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott och som bedrivs av åklagarmyndighet, polismyndighet, Skatteverket, Statens kriminaltekniska laboratorium, Tullverket eller Kustbevakningen, 5. i Statens biografbyrås verksamhet att biträda Justitiekanslern, allmän åklagare eller polismyndighet i brottmål, 6. i register som förs av Rikspolisstyrelsen enligt polisdatalagen (1998:622) eller som annars behandlas där med stöd av samma lag, 7. i register som förs enligt lagen (1998:621) om misstankeregister, 8. i register som förs av Skatteverket enligt lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar eller som annars behandlas där med stöd av samma lag, 9. i särskilt ärenderegister över brottmål som förs av åklagarmyndighet, om uppgiften inte hänför sig till registrering som avses i 4 kap. 1 §, eller 10. i register som förs av Tullverket enligt lagen (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet eller som annars behandlas där med stöd av samma lag. Sekretessen enligt första stycket 2 gäller hos domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs. Vid förhandling om användning av tvångsmedel gäller sekretess för uppgift om vem som är misstänkt endast om det kan antas att fara uppkommer för att den misstänkte eller någon närstående till denne utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Första stycket gäller inte om annat följer av 6 eller 7 §. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Anmälningar m.m.

2 § Sekretess gäller i verksamhet som avses i 1 § första stycket för uppgift i en anmälan eller annan utsaga av enskild, om det kan antas att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Belastningsregistret

3 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister för uppgift i registret. I fråga om utlämnande av sådan uppgift gäller vad som är föreskrivet i den lagen och i säkerhetsskyddslagen (1996:627) samt i förordningar som har meddelats med stöd av dessa lagar. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Bestämmelserna i 9 kap. gäller inte i fråga om sekretessen enligt denna paragraf.

Andra register angående brott m.m.

4 § I annat fall än som avses i 1 § första stycket 6 och 7 och 3 § gäller sekretess i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register 1. för uppgift som har tillförts ett särskilt register som förs över strafföreläggande och föreläggande av ordningsbot, 2. för annan uppgift hos Rikspolisstyrelsen, som rör brott eller den som har misstänkts, åtalats eller dömts för brott, om uppgiften har lämnats dit för databehandling inom rättsväsendets informationssystem i annat register än som avses i 1, 3. för belastningsuppgift som har tillförts vägtrafikregistret, och 4. för uppgift som har tillförts särskilt register som författningsenligt förs hos myndighet angående brott eller tjänsteförseelser begångna av personer som är eller har varit verksamma hos myndigheten. Sekretessen enligt första stycket 1 gäller inte i ärende om strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Besöksförbud

5 § Sekretess gäller i ärende enligt lagen (1988:688) om besöksförbud för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärendet. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Undantag från sekretess

6 § Sekretessen enligt 1 § första stycket gäller inte 1. beslut om huruvida åtal ska väckas, beslut om att förundersökning inte ska inledas eller beslut om att förundersökning ska läggas ned, 2. för uppgift i ärende om strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot, 3. för uppgift som avser omhändertagande enligt 13 § andra stycket polislagen (1984:387), eller 4. för uppgift som hänför sig till sådan verksamhet hos Säkerhetspolisen som avses i 1 § första stycket 1–4 eller 6 eller motsvarande verksamhet enligt äldre bestämmelser, om uppgiften har införts i en allmän handling före år 1949. 82

7 § Sekretessen enligt 1 § första stycket upphör att gälla hos de myndigheter och i de verksamheter som anges där, om uppgiften lämnas till domstol med anledning av åtal, om inte 1. sekretess för uppgiften ska gälla hos domstolen enligt 12 § eller 35 kap. 2 §, 2. uppgiften uppenbarligen saknar betydelse i målet, eller 3. uppgiften finns i en handling som har kommit från en annan myndighet där uppgiften är sekretessreglerad.

Sekretessbrytande bestämmelser

8 § Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att polisen på begäran av den som lidit person- eller sakskada vid en trafikolycka lämnar uppgift om identiteten hos en trafikant som haft del i olyckan. Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att en skadelidande eller den som den skadelidande överlåtit sin rätt till, i annat fall än som anges i första stycket, tar del av en uppgift, om den skadelidande eller den som den skadelidande överlåtit sin rätt till behöver uppgiften för att kunna få ett anspråk på skadestånd eller på bättre rätt till viss egendom tillgodosett och det inte bedöms vara av synnerlig vikt för den som uppgiften rör eller någon närstående till den enskilde att den inte lämnas ut, när uppgiften förekommer i 1. en nedlagd förundersökning eller i en förundersökning som avslutats med ett beslut om att åtal inte ska väckas, 2. en annan brottsutredning som utförts enligt bestämmelserna i 23 kap. rättegångsbalken och som avlutats på annat sätt än med beslut att väcka åtal, med strafföreläggande eller med föreläggande av ordningsbot, eller 3. en avslutad utredning enligt 31 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. . 9 § Sekretessen enligt 1 § första stycket 1 hindrar inte att uppgift lämnas till konkursförvaltare, om uppgiften kan antas ha betydelse för konkursutredningen. Om en myndighet med stöd av första stycket lämnar uppgift till konkursförvaltare, får myndigheten vid utlämnandet göra förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att utnyttja uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.

10 § Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att en uppgift lämnas ut 1. till en enskild enligt vad som föreskrivs i den särskilda lagstiftningen om unga lagöverträdare, 2. till en enskild enligt vad som föreskrivs i säkerhetsskyddslagen (1996:627) samt i förordning som har meddelats med stöd av den lagen, 3. enligt vad som föreskrivs i – lagen (1998:621) om misstankeregister, – polisdatalagen (1998:622), 83

– lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar, – lagen (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet, – förordningar som har stöd i dessa lagar, eller 4. till en enskild enligt vad som föreskrivs i 27 kap. 8 § rättegångsbalken.

Personsäkerhet

11 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden som hänför sig till verksamhet som avser personsäkerhetsarbete enligt 2 a § polislagen (1984:387), om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

Vissa typer av brottmål, m.m.

12 § Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i mål om 1. ansvar för sexualbrott, 2. utpressning, 3. brytande av post- eller telehemlighet, 4. intrång i förvar, 5. olovlig avlyssning, 6. dataintrång, 7. brott mot tystnadsplikt, 8. brott genom vilket infektion av HIV har eller kan ha överförts, eller 9. ersättning för skada med anledning av brott som anges i 1–8. Därutöver gäller sekretess hos domstol för uppgift om en ung person som skildras i pornografisk bild, om det kan antas att denne eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i mål om 1. ansvar för barnpornografibrott, 2. ersättning för skada med anledning av sådant brott, och 3. förverkande av skildring med sådant innehåll. Sekretessen enligt första och andra styckena gäller även i ärende som rör brott som anges i denna pargraf. Sekretessen enligt denna paragraf gäller inte för uppgift om vem som är tilltalad eller svarande. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Särskild personutredning, m.m.

13 § Sekretess gäller hos domstol i brottmål samt i annat mål eller ärende som bestämmelserna om förundersökning i brottmål är tillämpliga på, för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden som framkommer vid särskild personutredning, rättspsykiatrisk undersökning eller annan sådan utredning, om det av särskild anledning kan 84

antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Samma sekretess gäller i en annan myndighets verksamhet för att bistå domstol med sådan utredning. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Medling med anledning av brott

14 § Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (2002:445) om medling med anledning av brott för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i sjuttio år.

Kriminalvården

15 § Sekretess gäller inom kriminalvården för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men eller att någon kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut av Kriminalvården, Kriminalvårdsnämnden, en övervakningsnämnd och inte heller annat beslut i ett kriminalvårdsärende enligt brottsbalken eller lagstiftningen om kriminalvård i anstalt. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Överförande av verkställighet

16 § Sekretess gäller hos regeringen i ärende om överförande av verkställighet av brottmålsdom för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men eller att någon kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte regeringens beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Nåd och omvandling av fängelsestraff

17 § Sekretess gäller i ärende om nåd och i ärende enligt lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller även hos myndighet som lämnar biträde i sådana ärenden. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Brottsskadeersättning

Hälsotillstånd m.m.

18 § Sekretess gäller hos Brottsoffermyndigheten i ärende om brottsskadeersättning för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Överföring av sekretess

19 § Om Brottsoffermyndigheten i ärende som avses i 18 § får en uppgift från en annan myndighet och uppgiften är sekretessreglerad där till skydd för enskilds intresse, tillämpas den sekretessregleringen på uppgiften också hos Brottsoffermyndigheten. Förekommer uppgiften i en sådan handling som har upprättats med anledning av ärendet, gäller dock sekretessen hos Brottsoffermyndigheten endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende.

Polisens sociala verksamhet, m.m.

Hjälp och bistånd åt enskilda, omhändertaganden, m.m.

20 § Sekretess gäller hos polismyndighet för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften hänför sig till 1. verksamhet som enbart innefattar hjälp eller annat bistånd åt enskild, 2. ärende om omhändertagande eller handräckning enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård eller om vård av missbrukare utan samtycke inom socialtjänsten, 3. ärende om handräckning enligt lagstiftningen om omsorger om psykiskt utvecklingsstörda, vård av unga utan samtycke inom socialtjänsten eller enligt lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård, 4. ärende som avses i 21 kap. föräldrabalken, eller 5. verksamhet som innefattar handräckning enligt smittskyddslagstiftningen eller annat bistånd åt smittskyddsläkare. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Anmälningar m.m.

21 § Sekretess gäller hos polismyndighet i ärende om omhändertagande som avses i 20 § första stycket 2 för anmälan eller någon annan uppgift från enskild, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Passärenden

22 § Sekretess gäller i ärende enligt passlagen (1978:302) för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärendet. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Ärende enligt vapenlagen

23 § Sekretess gäller hos polismyndighet för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i ärende enligt vapenlagen (1996:67), om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

24 § Den tystnadsplikt som följer av 11 § och av ett förbehåll som gjorts med stöd av 9 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. De tystnadsplikter som följer av 15 och 16 §§ inskränker rätten att meddela och offentligöra uppgifter, när det gäller uppgift vars röjande kan antas medföra fara för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men.

35 kap. Sekretess till skydd för enskild i vissa mål och ärenden hos domstol, vid medling i arbetstvister, i ärenden om rättshjälp, m.m.

Vissa mål och ärenden hos domstol samt medling i arbetstvister

Familjerättsliga mål eller ärenden

1 § Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i 1 ärende enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn, 2. ärende om adoption enligt 4 kap. föräldrabalken, 3. ärende om anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken, eller 4. ärende om förvaltarskap. Sekretess gäller hos domstol för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om en part begär det och det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i 1. äktenskapsmål, 2. mål och ärenden enligt föräldrabalken i andra fall än som anges i första stycket, eller 3. ärenden enligt lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn. 87

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Affärs- eller driftförhållanden 16 2 § 15F Sekretess gäller hos domstol i mål eller ärende i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet för uppgift om en myndighets eller en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör lider avsevärd skada om uppgiften röjs. I mål eller ärenden enligt 3 kap. 2 § samt 7 kap. 1 och 2 §§ konkurrenslagen (2008:579) gäller dock sekretess för uppgift om sådana förhållanden redan, om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada om uppgiften röjs. Första stycket tillämpas inte, om någon annan sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse är tillämplig på uppgiften och innebär att sekretess inte ska gälla. För uppgift som avses i första stycket och som lämnas vid ett förhör enligt 26 § eller 50 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande gäller sekretess hos domstol, om en part begär det och det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Medling i arbetstvister

3 § Sekretess gäller för uppgift som en part i en arbetstvist har lämnat till en medlare eller till Medlingsinstitutet, om uppgiftslämnaren har gjort förbehåll om detta. Sekretess gäller hos Medlingsinstitutet även för uppgift i ett kollektivavtal om en parts affärs- eller driftförhållanden eller en annan enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att parten eller den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Mål om kollektivavtal, diskriminering, m.m. 17 4 § 16F Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i 1. mål om kollektivavtal, och 2. mål om tillämpningen av – lagen (1982:80) om anställningsskydd, – lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, – 31–33 §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning, – 4–11 §§ lagen (1994:261) om fullmaktsanställning, – 2 och 5 kap. diskrimineringslagen (2008:567)

16 Lydelse enligt SFS 2008:593, vilken träder i kraft 2008-11-01. 17 Lydelse enligt SFS 2008:570, vilken träder i kraft 2009-01-01. 88

– 3–7 §§ lagen (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning, eller – 14 a kap. 7–12 §§ skolagen (1985:1100). För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Prövning av fråga om utlämnande av miljöinformation

5 § Får en domstol uppgift från ett sådant organ som avses i lagen (2005:181) om miljöinformation hos vissa enskilda organ för att domstolen ska pröva fråga om utlämnande av uppgiften, gäller sekretess för uppgiften om inte domstolen finner att uppgiften ska lämnas ut enligt samma lag.

Rättshjälp eller annat bistånd till enskild

6 § Sekretess gäller hos Rättshjälpsmyndigheten, Rättshjälpsnämnden samt Justitiekanslern i ärende om rättshjälp, 1. för uppgift som angår den rättsliga angelägenhet som ärendet avser, 2. för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i övrigt, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärendet. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

7 § Sekretess gäller hos Utrikesdepartementet och inom utrikesrepresentationen för uppgift i ärende om ekonomiskt bistånd, biträde i rättslig angelägenhet eller utredning eller annat liknande bistånd åt enskild, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende om ekonomiskt bistånd. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

8 § De tystnadsplikter som följer av 3 § första stycket och 6 § första stycket 1 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 7 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till ärende om annat än ekonomiskt bistånd till enskild.

36 kap. Sekretess till skydd för enskild vid utlänningskontroll, i Schengensamarbetet, m.m. Utlänningskontroll, ärenden om medborgarskap, m.m.

Utlänningskontroll och ärenden om medborgarskap

1 § Utöver vad som följer av 20 kap. 7 § gäller sekretess i verksamhet för kontroll över utlänningar och i ärende om svenskt medborgarskap, för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. I verksamhet för kontroll över utlänningar gäller sekretess också för anmälan eller någon annan utsaga av en enskild, om det kan antas att fara uppkommer att för att den som har gjort anmälan eller lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Beträffande beslut i ärenden gäller sekretessen enligt första och andra styckena endast för uppgifter i skälen. Sekretessen enligt första och andra styckena gäller också hos myndighet som lämnar biträde i ett ärende eller verksamhet som avses där. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Internationella avtal

2 § Sekretess gäller, i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, för uppgifter som avses i 1 § och i 20 kap. 7 § och som en myndighet fått enligt avtalet. Bestämmelserna om undantag från sekretess i 9 kap. 15– 27 §§ och 28 § första stycket får inte tillämpas i strid med avtalet. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Statlig ersättning för kostnader, medverkan till bosättning m.m.

3 § Utöver vad som följer av 20 kap. 7 § gäller sekretess hos Migrationsverket för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och när uppgiften förekommer 1. i ärende om statlig ersättning för kostnader för mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd och av personer som beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning till sådana utlänningar, eller 2. i verksamhet som avser medverkan till bosättning för personer som omfattas av 1. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer

4 § Utöver vad som följer av 20 kap. 7 § gäller sekretess hos Totalförsvarets pliktverk och Migrationsverket i verksamhet som avser mot- 90

tagande och vidarebefordran av upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer som avses i Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949 rörande skydd för offren i internationella väpnade konflikter och tilläggsprotokollen till konventionerna, för uppgift om en enskilds vistelseort, hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Sekretessbrytande bestämmelse

5 § Sekretess enligt 4 § hindrar inte att uppgifter som avses i den paragrafen lämnas till den nationella upplysningsbyrån enligt vad som föreskrivs i 6 kap. 1 § lagen (2006:544) om kommuners och lanstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och förordningen (1996:1475) om skyldighet att lämna upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer.

Schengens informationssystem

Framställningar om omhändertaganden

6 § Sekretess gäller hos polismyndighet, åklagarmyndighet, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Kustbevakningen och Migrationsverket för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan lämnas ut utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men och uppgiften förekommer i en angelägenhet som avser en framställning enligt 3 § lagen (2000:344) om Schengens informationssystem om 1. omhändertagande av en person som har efterlysts för överlämnande eller utlämning, 2. att en person ska nekas tillträde till eller uppehållstillstånd i Schengenstaterna (spärrlista), 3. tillfälligt omhändertagande av en person med hänsyn till dennes eller någon annans säkerhet, eller 4. dold övervakning eller särskilda kontrollåtgärder. Sekretess gäller hos myndighet som prövar ansökningar om visering och uppehållstillstånd för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i en angelägenhet som avser en sådan framställning som avses i första stycket 2 under samma förutsättningar som anges i första stycket. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjutio år.

Sekretessbrytande bestämmelse

7 § Sekretessen enligt 6 § hindrar inte att uppgift lämnas ut enligt vad som föreskrivs i polisdatalagen (1998:622) och lagen (2000:344) om Schengens informationssystem.

37 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör totalförsvar, krisberedskap, m.m. Totalförsvarsplikt m.m.

Utredning, inskrivning, krigsplacering, m.m.

1 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende om 1. utredning om totalförsvarspliktigas personliga förhållanden, 2. antagning av kvinnor till befattningar inom totalförsvaret som kräver längre grundutbildning än 60 dagar, 3. inskrivning och krigsplacering av totalförsvarspliktiga 4. antagning till utbildning vid Försvarsmakten, eller 5. skyldighet att tjänstgöra med totalförsvarsplikt samt uppskov med och avbrott i sådan tjänstgöring. Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Personalvård för den som tjänstgör med totalförsvarsplikt

2 § Sekretess gäller inom personalvård för den som tjänstgör med totalförsvarsplikt för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos konsulent eller annan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Utbildning för totalförsvarsändamål

3 § Sekretess gäller inom utbildning för totalförsvarsändamål av den som tjänstgör med totalförsvarsplikt, för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Underrättelseverksamhet m.m.

4 § Sekretess gäller hos Försvarsmakten i försvarsunderrättelseverksamheten och den militära säkerhetstjänsten samt hos Försvarets radioanstalt i underrättelse- och säkerhetsverksamheten för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider skada eller men. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Särskild sambandstjänst inom totalförsvaret

5 § Sekretess gäller för uppgift vid särskild sambandstjänst inom totalförsvaret, om uppgiften avser telemeddelande som utomstående utväxlar på telenät.

Samhällsplanering och försörjningsberedskap

6 § Sekretess gäller för sådan uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden som har lämnats till följd av särskild lagstiftning om uppgiftsskyldighet i frågor som rör samhällsplanering eller försörjningsberedskap eller försörjningsberedskap vid oljekriser, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Beredskapsförberedelser

7 § Sekretess gäller hos kommuner och landsting i verksamhet som avser beredskap för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap eller planering enligt förfogandelagen (1978:262) 1. för uppgift om en enskilds affärs eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och 2. för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för verksamheten. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

8 § Sekretess gäller hos Utrikesdepartementet, inom utrikesrepresentationen och hos Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), för sådan uppgift om en enskild som hänför sig till utlandsmyndighets beredskapsplanering, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

9 § Den tystnadsplikt som följer av 3 § första stycket, 6 §, 7 § första stycket 2 och 8 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

38 kap. Sekretess till skydd för enskild hos övriga myndigheter och i övriga verksamheter Val

1 § Sekretess gäller för uppgift om hur en väljare har röstat vid val enligt vallagen (2005:837) och som 1. framkommit då biträde lämnats åt väljaren vid röstningen, eller 2. framgår av innehållet i ett avgivet valkuvert som inte har öppnats för rösträkning enligt bestämmelserna i 11 och 12 kap. samma lag.

Notarius publicus

2 § Sekretess gäller i notarius publicus verksamhet som följer av lag eller annan författning 1. för uppgift som det kan antas att den rättssökande har förutsatt ska bli behandlad förtroligt, och 2. för uppgift i övrigt om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretess gäller inte för uppgift om protest av växel eller check.

Biblioteksverksamhet

3 § Sekretess gäller i biblioteksverksamhet för uppgift i register om en enskilds lån, reservation eller annan form av beställning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående lider men. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Växeltelefonister

4 § För personal i en myndighets telefonväxel gäller sekretess för uppgift som har inhämtats vid tjänstgöringen och som avser telefonsamtal till eller från någon annan person hos myndigheten.

Teknisk bearbetning och lagring

5 § Sekretess gäller i verksamhet för enbart teknisk bearbetning eller teknisk lagring för någon annans räkning av personuppgifter som avses i personuppgiftslagen (1998:204), för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

Skadereglering Skaderegleringsverksamhet

6 § Sekretess gäller i verksamhet som avser skadereglering för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den

enskilde eller någon närstående till den enskilde lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ett ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Överföring av sekretess

7 § Om en myndighet i verksamhet som avses i 6 § får en uppgift från en annan myndighet och uppgiften är sekretessreglerad där till skydd för en enskilds intresse, tillämpas den sekretessregleringen också hos den mottagande myndigheten. Förekommer uppgiften i en sådan handling som har upprättats med anledning av verksamheten gäller sekretessen hos den mottagande myndigheten endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ett ärende.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

8 § Den tystnadsplikt som följer av 1, 2, 4 och 5 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

39 kap. Sekretess till skydd för enskild i personaladministrativ verksamhet Personaladministrativ verksamhet hos den myndighet där personalen är anställd

Personalsocial verksamhet

1 § Sekretess gäller i personalsocial verksamhet för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psykolog, personalkonsulent eller en annan sådan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Sekretess gäller i verksamhet som avses i första stycket för annan uppgift om en enskilds personliga förhållanden än de som anges där, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Personaladminstrativ verksamhet i övrigt

2 § Sekretess gäller i övrig personaladministrativ verksamhet än som anges i 1 § för dels uppgift om en enskilds hälsotillstånd, dels sådan uppgift om en enskilds personliga förhållanden som hänför sig till ärende om omplacering eller pensionering av en anställd, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. 95

Sekretessen gäller inte i ärende om anställning eller disciplinansvar och inte heller beslut i annat ärende som avses i det stycket. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Adresser, telefonnummer, m.m.

3 § Sekretess gäller i annat fall än som avses i 1 och 2 §§ i personaladministrativ verksamhet för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Vidare gäller sekretess hos Riksdagens ombudsmän i myndighetens personaladministrativa verksamhet för uppgift om en enskilds bostadsadress, hemtelefonnummer, personnummer och andra jämförbara uppgifter avseende personalen, uppgift i form av fotografisk bild som utgör underlag för tjänstekort samt uppgift om närstående till personalen, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Motsvarande sekretess gäller, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, hos myndighet där personalen särskilt kan riskera att utsättas för våld eller annat allvarligt men. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Tjänstgöringsomdömen inom utrikesförvaltningen

4 § Sekretess gäller för uppgift i tjänstgöringsomdöme som upprättats inom utrikesförvaltningen. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Personaladministrativ verksamhet som utförs av en annan myndighet

5 § Om en myndighets personaladministrativa verksamhet till viss del utförs av en annan myndighet, gäller sekretessen enligt 1–4 §§ i tillämpliga delar även hos den myndigheten.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

6 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § begränsar rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Detta gäller även vid tillämpning av 5 §.

AVD. VI. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM SEKRETESS HOS VISSA ORGAN 40 kap. Riksdagen och regeringen Riksdagen Sammanträde med riksdagens kammare, beslut och protokoll

1 § För uppgift om vad som har förekommit vid sammanträde med riksdagens kammare tillämpas sekretessbestämmelserna i denna lag endast om sammanträdet har hållits inom stängda dörrar. För uppgift som har tagits in i kammarens protokoll gäller sekretess enligt denna lag endast i de fall som avses i 14 kap. För uppgift i annat riksdagens protokoll eller beslut tillämpas endast bestämmelserna i 14 kap., 18 kap. 7 § och, när det gäller EU-nämndens stenografiska uppteckningar enligt 10 kap. 9 § riksdagsordningen, 15 kap. denna lag.

Tystnadsplikt för riksdagsledamot

2 § Föreskrifterna i 6 kap. 2 § samt 7 kap. gäller inte ledamot av riksdagen, när det är fråga om uppgift som ledamoten har tagit emot under utövandet av sitt uppdrag. Föreskrifter om tystnadsplikt för riksdagsledamöter och för tjänstemän i riksdagen finns i 10 kap. 7 § regeringsformen samt 2 kap. 4 §, 4 kap. 17 § och 10 kap. 8 § riksdagsordningen.

Överföring av sekretess 3 § Får riksdagen från regeringen en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos riksdagen.

4 § Om en uppgift som är sekretessreglerad hos en myndighet överlämnas till riksdagen för prövning av om den ska lämnas ut, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos riksdagen.

Regeringen Överföring av sekretess 5 § Får regeringen i verksamhet som avser uppföljning av myndigheters arbetsgivarpolitik från en annan myndighet en uppgift som där omfattas av överförd sekretess enligt 10 kap. 4 § eller av sekretess enligt 19 kap. 6 §, blir dessa bestämmelser tillämpliga på uppgiften även hos regeringen. Detta gäller inte om uppgiften tas in i ett beslut av regeringen.

6 § Om en uppgift som är sekretessreglerad hos en myndighet överlämnas till regeringen för prövning av om den ska lämnas ut, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos regeringen.

Prövning av begäran om utlämnande av uppgift

7 § Om en viss myndighet enligt denna lag ska pröva begäran om utlämnande av uppgift till en enskild, ska i stället regeringen göra prövningen om uppgiften finns hos regeringen. Detta gäller dock inte om en departementschef ska göra prövningen.

41 kap. Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och undersökningskommissioner, m.m.

Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern

1 § Sekretess gäller hos Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern i deras tillsyn över offentlig verksamhet och hos Justitiekanslern i verksamhet för att bevaka statens rätt eller bistå regeringen med råd och utredningar i juridiska angelägenheter endast i den utsträckning som följer av 2–4 §§. Sekretessen gäller inte i något fall beslut av justitieombudsman som innebär att ett ärende avgörs.

2 § Får en justitieombudsman eller Justitiekanslern i verksamhet som anges i 1 § uppgift från en enskild gäller 1. sekretess enligt 14 kap. endast om det kan antas att riket lider betydande men om uppgiften röjs, 2. sekretess till skydd för enskilds personliga förhållanden endast om uppgiften är sekretessreglerad hos den myndighet som ärendet får anses avse och det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs. Utöver vad som följer av första stycket gäller sekretess för uppgift från en enskild i Justitiekanslerns verksamhet för att bevaka statens rätt, om uppgiften tagits emot med anledning av rättstvist och det kan antas att det allmännas ställning som part försämras om uppgiften röjs.

3 § Om en justitieombudsman eller Justitiekanslern har beslutat att inleda en förundersökning, tillämpas 17 kap. 1–4 §§ och 34 kap. 1–8 §§ i verksamhet som anges i 1 § och som utövas av honom eller henne i egenskap av åklagare.

4 § Får en justitieombudsman eller Justitiekanslern i verksamhet som anges i 1 § från myndighet uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos ombudsmannen eller Justitiekanslern. Förekommer uppgiften i sådan handling som har upprättats med anledning av verksamheten gäller dock sekretessen hos ombudsmannen eller Justitiekanslern endast om det kan antas att allmänt eller enskilt intresse lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

5 § Hos Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden gäller sekretess i dess tillsynsverksamhet enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss 98

brottsbekämpande verksamhet endast i den utsträckning som följer av 6– 9 §§.

6 § Om nämnden i verksamhet som avses i 5 § får en uppgift från en enskild, gäller sekretess 1. enligt 16 kap. endast om det kan antas att riket lider betydande skada om uppgiften röjs, 2. enligt 18 kap. endast om det kan antas att verksamhet för att förebygga eller beivra brott allvarligt motverkas om uppgiften röjs. Om nämnden i verksamhet som avses i 5 § får en uppgift från en enskild och uppgiften är sekretessreglerad till skydd för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos den myndighet som ärendet får anses avse, ska den sekretessbestämmelsen tillämpas även hos nämnden.

7 § Om nämnden i verksamhet som avses i 5 § får en uppgift från en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation och uppgiften är sekretessreglerad hos den myndighet som ärendet får anses avse, ska den sekretessbestämmelsen tillämpas även hos nämnden.

8 § Om nämnden i verksamhet som avses i 5 § från en myndighet får en uppgift som är sekretessreglerad där, ska den sekretessbestämmelsen tillämpas på uppgiften även hos nämnden.

Undersökningskommissioner m.m.

9 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men och uppgiften förekommer hos 1. kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet i dess verksamhet för sådan granskning, och 2. det nationella rådet för samordning och stöd till drabbade med anledning av naturkatastrofen i Asien i den del dess verksamhet avser kontakter med de drabbade och anhöriga till katastrofens offer. Sekretess gäller hos kommissionen för utvärdering av nationell krishanteringsförmåga med anledning av naturkatastrofen i Asien i dess verksamhet för sådan utvärdering för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

10 § Regeringen får meddela föreskifter om att sekretess, motsvarande den som enligt detta kapitel gäller hos Justitiekanslern, ska gälla i verksamhet som bedrivs av en särskild undersökningskommission som regeringen har tillsatt.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

11 § Den tystnadsplikt som följer av 9 § första stycket 1 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om en uppgift om enskilds personliga förhållanden.

42 kap. Domstolar m.m. Tillämpliga sekretessbestämmelser

1 § Om en sekretessbestämmelse gäller för en uppgift i en viss typ av ärende eller i en viss typ av verksamhet och ett beslut av en myndighet i ett sådant ärende eller i en sådan verksamhet överklagas till en förvaltningsdomstol, är sekretessbestämmelsen, om inte annat följer av 3 §, primärt tillämplig även hos förvaltningsdomstolen vid handläggning av överklagandet. Primära sekretessbestämmelser som i övrigt är tillämpliga hos domstolar finns, förutom i detta kapitel, även i avdelning IV och V.

2 § Om en domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet får en uppgift från en domstol eller en annan myndighet och uppgiften är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen, om inte annat följer av 3 §, tillämplig på uppgiften även hos den mottagande domstolen. Första stycket tillämpas inte om det finns en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos domstolen. Om uppgiften omfattas av sekretess enligt 20 kap. 1 eller 4 § tillämpas dock första stycket om den sekundära sekretessbestämmelsen ger ett starkare skydd för uppgiften.

3 § Bestämmelserna om sekretess i 18 kap., 27 kap. 11 §, 28 kap. 1–4 §§, 29 kap. 1–7, 23–25, 27 och 28 §§, 30 kap. 1 § första stycket och 2–4, 12, 16, 17 och 24 §§, 31 kap. 3 §, 34 kap. 14 och 15 §§, 35 kap. 6 och 7 §§, 37 kap. 5, 6 och 8 §§ samt 38 kap. 2 § tillämpas inte hos domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet. Sekretessen enligt 34 kap. 1 § första stycket 1 gäller hos domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs. Första och andra styckena gäller inte om domstolen har fått uppgiften för att pröva om den kan lämnas ut.

Förhandling

Bild i en ljud- och bildupptagning

4 § Sekretess gäller hos domstol för uppgift i bild som ingår i en ljudoch bildupptagning av ett förhör som hållits i domstol, om det inte står klart att uppgiften kan röjas för utan att den hörde lider men. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Upphörande av sekretess i vissa fall

5 § En sekretessbestämmelse som gäller för en uppgift i ett mål eller ett ärende i en domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet upphör att vara tillämplig i målet eller ärendet, om uppgiften förebringas vid offentlig förhandling i samma mål eller ärende. Detta gäller dock inte sekretess enligt 4 § och 17 kap. 15 §. Om en uppgift som avses i första stycket förebringas vid en förhandling inom stängda dörrar, är sekretessbestämmelsen tillämplig även under domstolens fortsatta handläggning av målet eller ärendet, om domstolen inte beslutar annat. Sedan domstolen har skilt målet eller ärendet från sig fortsätter dock sekretessbestämmelsen att vara tillämplig endast i den utsträckning domstolen i domen eller beslutet har beslutat det enligt 9 § andra och tredje styckena.

Överläggning hos domstol och annan myndighet

Domstols överläggningar

6 § Sekretess gäller hos domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet för uppgift om 1. innehållet i ännu inte meddelad dom eller i annat ännu inte meddelat beslut, 2. vad som har förekommit vid överläggning inom stängda dörrar angående dom eller annat beslut.

Jurys överläggningar

7 § Vad som sägs i 6 § om sekretess för innehållet i en dom eller ett beslut och för vad som har förekommit vid en överläggning inom stängda dörrar gäller också i fråga om en jurys svar på frågan huruvida brott föreligger samt i fråga om juryns överläggning.

Annan myndighets överläggningar

8 § Om synnerliga skäl talar för det, får regeringen i annat fall än som avses i 6 och 7 §§ meddela föreskrifter om att sekretess ska gälla hos statlig myndighet för uppgift om 1. innehållet i ännu inte avkunnat eller expedierat beslut, i vilket ändring kan sökas hos domstol, och 2. vad som har förekommit vid överläggning inom stängda dörrar angående sådant beslut.

Dom eller annat beslut Upphörande av sekretess i vissa fall

9 § En sekretessbestämmelse som gäller för en uppgift i ett mål eller ett ärende i en domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet upphör att vara tillämplig om uppgiften tas in i en dom eller ett annat beslut i samma mål eller ärende. 101

Första stycket tillämpas inte, om domstolen i domen eller beslutet har förordnat att sekretessbestämmelsen ska vara tillämplig även i fortsättningen. Sådant förordnande ska alltid meddelas för uppgift för vilken sekretess gäller enligt 26 kap. 6 § andra stycket, om det skulle strida mot avtal som anges där att uppgiften röjs. Förordnande om att en sekretessbestämmelse fortsätter att vara tillämplig får inte omfatta domslutet eller motsvarande del av annat beslut, såvida inte rikets säkerhet eller annat intresse av synnerlig vikt oundgängligen påkallar det. Rör målet eller ärendet någons civila rättigheter och skyldigheter eller anklagelse mot någon för brott, gäller dessutom att förordnande som omfattar domslut eller motsvarande del av annat beslut får meddelas endast om riket befinner sig i krig eller krigsfara eller om det råder andra utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig.

Överföring av sekretess till annan myndighet

10 § Om en annan domstol eller myndighet får del av en dom eller ett beslut, vari en domstol har meddelat ett förordnande enligt 9 §, blir den sekretessbestämmelse som förordnandet avser tillämplig på uppgiften också hos den mottagande myndigheten. Detta gäller dock inte om en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse ändå är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten

Prövning av ett sekretessförordnande vid överklagande

11 § Överklagas en dom eller ett beslut vari en domstol har meddelat ett förordnande enligt 9 §, ska den högre rätten pröva förordnandet när den skiljer målet eller ärendet från sig.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

12 § Den tystnadsplikt som följer av 4, 6 och 7 §§ begränsar rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

AVDELNING VII. TYSTNADSPLIKTER SOM FÖLJER AV ANDRA FÖRFATTNINGAR OCH SOM INSKRÄNKER RÄTTEN ATT MEDDELA OCH OFFENTLIGGÖRA UPPGIFTER

43 kap. Tystnadsplikter som följer av andra författningar och som inskränker rätten att meddela och offentligöra uppgifter Regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och riksdagsordningen

1 § Följande tystnadsplikter inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.

Tystnadsplikt som följer av när det är fråga om uppgift

1. beslut enligt 10 kap. 7 § tredje stycket andra meningen regeringsformen

2. 2 kap. 4 § andra stycket riks- vars röjande kan antas sätta rikest dagsordningen säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt 3. beslut enligt 4 kap. 17 § eller vars röjande kan antas sätta rikest 10 kap. 8 § riksdagsordningen säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt 4. 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen

Rättegångsbalken 2 § Följande tystnadsplikter inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.

Tystnadsplikt som följer av när det är fråga om uppgift

1. förordnande med stöd av 5 kap. 4 § eller 23 kap. 10 § femte stycket rättegångsbalken

2. 8 kap. 4 § första stycket andra meningen rättegångsbalken

Lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och socialtjänstlagen (2001:435) 3 § Följande tystnadsplikter inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.

Tystnadsplikt som följer av när det är fråga om uppgift

1. 2 kap. 8–10 §§ lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

2. 15 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453)

Postlagen (1993:1684) och lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

4 § Följande tystnadsplikter inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.

Tystnadsplikt som följer av när det är fråga om uppgift

1. 19 § första stycket 1 och 3 postlagen (1993:1684)

2. 6 kap. 20 § lagen (2003:389) om Om innehållet i ett elektroniskt elektronisk kommunikation meddelande eller som annars rör ett särskilt sådant meddelande 3. 6 kap. 21 § lagen (2003:389) Om kvarhållande av försändelse på om elektronisk kommunikation befordringsföretag eller om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning på grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare

Annan lagstiftning

5 § Följande tystnadsplikter inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.

Tystnadsplikt som följer av när det är fråga om uppgift

1. förordnande med stöd av 7 § lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet

2. 7 kap. 1 § 1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

3. 7 kap. 20 a § försäkringsrörelselagen (1982:713), 20 b § lagen (1972:262) om understödsföreningar och 5 kap. 15 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinsituts verksamhet i Sverige

Bilaga

I enlighet med vad som anges i 2 kap. 4 § ska vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.

Organ Verksamhet

Arbetslöshetskassor enligt lagen prövning av ärenden om arbets- (1997:239) om arbetslöshetskassor löshetsersättning och av ärenden om medlemsavgift för arbetslös medlem (SFS 1997:239)

Besiktningsorgan enligt fordons- fordonskontroll (SFS 2002:574) lagen (2002:574)

Bolag, föreningar, samfälligheter, prövning av frågor om ledighet registrerade trossamfund och orga- och förmåner för totalförsvarspliknisatoriska delar av sådana sam- tiga som fullgör civilplikt (SFS fund eller andra enskilda där total- 1994:1809) försvarspliktiga fullgör civilplikt

Chalmers tekniska högskola aktie- all verksamhet bolag

Familjemedicinska institutet i all verksamhet Sverige, ideell förening

Folkbildningsförbundet fördelning av statliga medel mellan länsbildningsförbunden för stöd till kulturverksamhet genom ideella föreningar (SFS1976:1046)

Folkbildningsrådet fördelning av statsbidrag mellan folkhögskolor och studieförbund (SFS 1976:1046)

Frökontrollen Mellansverige certifiering av utsäde (SFS Aktiebolag 2000:1330)

Föreningen Bildkonst Upphovsrätt fördelning av statliga medel till i Sverige (BUS) bild- och formkonstnärer (SFS 1992:318)

Föreningen Svenska Artisters och fördelning av statliga medel till 105

Musikers Intresseorganisation utövande konstnärer på musik- (SAMI) området för utlåning genom det allmänna biblioteksväsendet av verk som de har medverkat i (SFS 1992:318)

Föreningen Svenska Tonsättares fördelning av statliga medel till Internationella Musikbyrå (STIM) upphovsmän på musikområdet för utlåning av deras verk genom det allmänna biblioteksväsendet (SFS 1992:318)

Handelshögskolan i Stockholm statligt stöd i form av utbildningsbidrag för doktorander (SFS 1976:1046)

Hjälpmedelsinstitutet all verksamhet (SFS 1998:1214)

Högskolan för lärarutbildning och all verksamhet kommunikation i Jönköping aktiebolag

Högskolan i Jönköping Service all verksamhet aktiebolag

Ingenjörshögskolan i Jönköping All verksamhet aktiebolag

Institutet för professionell utveck- prövning av frågor om tillhandaling av läkare i Sverige (IPULS) hållande och fördelning av platser till specialistkompetenskurser som ingår i läkares vidareutbildning och som anordnas med statliga medel (SFS 1998:531)

Internationella Handelshögskolan i All verksamhet Jönköping aktiebolag

Kungliga Svenska Aeroklubben besiktning och tillsyn av luftfartyg samt utfärdande och förnyande av luftvärdighetsbevis (SFS 1957:297)

Länsbildningsförbunden statligt stöd till kulturverksamhet genom ideella föreningar (SFS 1976:1046) 106

Musikaliska akademien statligt stöd till utbildnings- och utgivningsverksamhet (SFS 1976:1046 och 1992:318)

Notarius publicus all verksamhet som Notarius publicus (SFS 1981:1363)

Posten Aktiebolag Medverkan vid val (SFS 1993:1689 och 1993:1690), folkomröstning (SFS 1993:1696), särskild postdelgivning (SFS 1993:1688), tullkontroll (SFS 1993:1698), utlämnande av körkort (SFS 1993:1695) samt handläggning av flyttningsanmälningar (SFS 1993:1699)

Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag Ärenden om TV-avgifter (SFS 1989:41)

Statens Bostadsfinansieringsaktie- förvaltning av de lån som anges i bolag, SBAB och SBAB, Statens bilagan till lagen (1996:1179) om Bostadslåneaktiebolag samt det av ändrade förutsättningar för vissa staten ägda bolag som övertar statligt reglerade bostadslån m.m. ansvaret för de statligt finansie- samt lån enligt förordningen rade bostadslånen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål, i den mån handlingarna inkommit eller upprättats före den 1 januari 1997, och för tiden därefter sådana handlingar i låneärenden enligt förordningen (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus, m.m. som överlämnas av Boverket samt handlingar i ärenden om icke utbetalda bostadslån till ny- eller ombyggnad enligt nybyggnadslåneförordningen (1986:692) för bostäder eller ombyggnadslåneförordningen (1986:693) för bostäder

Stiftelsen Chalmers tekniska hög- all verksamhet skola

Stiftelsen framtidens kultur all verksamhet

Stiftelsen för forskning inom om- all verksamhet råden med anknytning till Öster- 107

sjöregionen och Östeuropa

Stiftelsen för internationalisering all verksamhet av högre utbildning och forskning

Stiftelsen för Internationella insti- all verksamhet tutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet

Stiftelsen för kunskaps- och kom- all verksamhet petensutveckling

Stiftelsen för miljöstrategisk all verksamhet forskning

Stiftelsen för vård- eller allergi- all verksamhet forskning

Stiftelsen högskolan i Jönköping all verksamhet

Stiftelsen Innovationscentrum all verksamhet

Stiftelsen Nordiska museet prövning av anställnings– och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos stiftelsen (SFS 1992:318) samt prövning av ansökningar om tillstånd till utförsel av vissa äldre kulturföremål (SFS 1988:950)

Stiftelsen Norrlandsfonden förvaltningen av statligt reglerade regionala utvecklingslån och lokaliseringslån som beslutats enligt förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd eller motsvarande äldre bestämmelser (SFS 1998:775)

Stiftelsen Svenska Filminstitutet all verksamhet utom verksamhet som avser fördelning av stöd enligt filmavtal

Stiftelsen Svenska institutet all verksamhet

Stiftelsen Svensk-norska statligt stöd i form av stipendier samarbetsfonden (SFS 1992:318)

Stiftelserna Stockholms internatio- prövning av anställnings– och nella fredsforskningsinstitut arbetsvillkor och andra frågor som (SIPRI), Tekniska museet och rör statligt reglerad anställning hos WHO Collaborating Center on stiftelsen (SFS 1992:318) 108

International Drug Monitoring

Svenska föreningen Norden statligt stöd i form av bidragtill resor och stipendier (SFS 1976:1046)

Svenska institutet i Rom statligt stöd i form av stipendier

Svenska kyrkan och dess organisa- verksamhet som bedrivs enligt toriska delar begravningslagen (1990:1144) samt fördelning och användning av den statliga ersättning som Svenska kyrkan erhåller enligt 4 kap. 16 § lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Svenska språknämnden prövning av anställnings– och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos nämnden (SFS 1992:318)

Sveriges författarförbund fördelning av statliga medel till författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och taltidningar (SFS 1992:318)

Sveriges Riksidrottsförbund fördelning av statsbidrag till idrottsverksamhet (SFS 1995:361)

Synskadades Riksförbund ärenden om tilldelning eller återtagande av dispositionsrätt till ledarhund samt ärenden om tilldelning och återtagande av ledarhund (SFS 2005:340)

1. Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009, då sekretesslagen (1980:100) upphör att gälla. 2. Om det i lag eller annan författning hänvisas till bestämmelser som har ersatts genom bestämmelser i denna lag, ska i stället de nya bestämmelserna tillämpas. 3. Föreskrifter och beslut som meddelats med stöd av sekretesslagen och som gäller när denna lag träder i kraft ska anses meddelade enligt denna lag. 4. Övergångsbestämmelserna till sekretesslagen (1980:100) och till ändringar i den lagen ska fortsätta att gälla.

3 Ärendet och dess beredning

Regeringen tillkallade den 16 april 1998 en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att göra en översyn av 2 kap. tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen (1980:100) m.m. (dir. 1998:32). Kommittén, som antog namnet Offentlighets- och sekretesskommittén, avlämnade delbetänkandet Offentlighetsprincipen och den nya tekniken (SOU 2001:3) i januari 2001, delbetänkandet Ordning och reda bland allmänna handlingar (SOU 2002:97) i oktober 2002, huvudbetänkandet Ny sekretesslag (SOU 2003:99) i oktober 2003 och slutbetänkandet Insyn och sekretess – i statliga företag – i internationellt samarbete (SOU 2004:75) i juni 2004. Det första delbetänkandet har resulterat i ändringar i tryckfrihetsförordningen (TF) som trädde i kraft den 1 januari 2003 (prop. 2001/02:70, bet. 2001/02:KU17, prot. 2001/02:81, bet. 2002/03:KU5, rskr. 2002/03:7). Avsnitt 6, 7, 14 och 15 i huvudbetänkandet och avsnitt 3.7 i slutbetänkandet har lett till i ändringar i sekretesslagen som trädde i kraft den 1 oktober respektive den 1 juli 2006 (prop. 2005/06:161, bet. 2005/06:KU35, rskr. 2005/06:336 och prop. 2005/06:162, bet. 2005/06:KU36, rskr. 2005/06:340). I detta lagstiftningsärende behandlas delbetänkandet Ordning och reda bland allmänna handlingar, i vilket kommittén har föreslagit att 15 kap. sekretesslagen (1980:100) och arkivlagen (1990:782) ska slås ihop till en ny lag om hantering av allmänna handlingar. Vidare behandlas avsnitt 3.1–3.5.1, 3.6–3.8, 4 och 9 i huvudbetänkandet Ny sekretesslag, dvs. kommitténs förslag till en redaktionell omarbetning av sekretesslagen, kommitténs bedömningar och förslag avseende sekretessbestämmelsernas skaderekvisit och kommitténs förslag till en teknikneutral bestämmelse om sekretessmarkering. Regeringen har för avsikt att behandla kommitténs resterande förslag och bedömningar i annat sammanhang. En sammanfattning av de förslag i respektive betänkande som behandlas i detta lagstiftningsärende finns i bilaga 1–2. Betänkandenas lagförslag i nu aktuella delar finns i bilaga 3–4. Betänkandena har remissbehandlats. Förteckningar över remissinstanserna finns i bilaga 5–6. Sammanställningar av remissinstansernas synpunkter finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr Ju 2002/8074/L6 och Ju2003/9737/L6).

4 Den nuvarande regleringen

4.1 Grundlagarna och sekretesslagen

Rätten att ta del av allmänna handlingar

Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten och massmedierna ska ha insyn i statens och kommunernas verksamhet. Offentlighetsprincipen kommer till uttryck på olika sätt, exempelvis genom yttrande- och meddelarfrihet för tjänstemän, genom domstolsoffentlighet och genom offentlighet vid beslutande församlingars sammanträden. När det mer all- 110

mänt talas om offentlighetspricipen åsyftas dock i första hand reglerna om allmänna handlingars offentlighet. Principen att alla medborgare har rätt att ta del av myndigheternas handlingar infördes i Sverige år 1766. De grundläggande bestämmelserna om allmänna handlingar finns i numera 2 kap. TF. Även om rätten att ta del av allmänna handlingar från början sågs som en garanti för att få tillgång till källmaterial för tryckta skrifter har den också andra syften. Rätten att ta del av allmänna handlingar är ett viktigt medel för kontroll av offentliga organs verksamhet. Myndigheternas vetskap om att deras handlingar kan komma att granskas medför att de anstränger sig för att handlägga mål och ärenden korrekt. Handlingsoffentlighetens syften är således att bl.a. garantera rättssäkerheten och effektiviteten i förvaltningen och folkstyret. Handlingsoffentligheten har emellertid även ett vidare syfte. Enligt 2 kap. 1 § TF ska varje medborgare till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning ha rätt att ta del av allmänna handlingar. Rätten att ta del av allmänna handlingar utgör således en del av den medborgerliga yttrande- och informationsfriheten och anses utgöra en av förutsättningarna för den fria demokratiska åsiktsbildningen. Insamling av information som skett på det allmännas bekostnad kan vidare användas av exempelvis forskare, företag m.fl. t.ex. i kommersiellt syfte. Handlingsoffentligheten fyller således ett syfte som informationsförsörjare i vid mening. Den närmare regleringen av i vilka fall en handling är allmän finns i 2 kap. 3–11 §§ TF. Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. En handling är enligt huvudregeln allmän om den förvaras hos en myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten (2 kap. 3 § första stycket andra meningen). I 3 § andra och tredje stycket regleras när en upptagning ska anses vara förvarad hos en myndighet. Vissa undantag från huvudregeln om vad som utgör allmänna handlingar finns i 2 kap. 4 och 9–11 §§ TF. Exempelvis anses normalt inte utkast till beslut eller minnesanteckningar inför en föredragning vara allmänna handlingar, såvida de inte tas om hand för arkivering (2 kap. 9 §). Med myndighet avses de organ som ingår i den offentligrättsliga statliga och kommunala organisationen. Regeringen, ämbetsverken, domstolarna och de kommunala nämnderna är exempel på myndigheter. Däremot är inte bolag eller föreningar och stiftelser myndigheter även om staten eller en kommun helt äger eller bestämmer över dem. Vissa sådana juridiska personer jämställs dock med myndigheter i offentlighetshänseende genom bestämmelser i sekretesslagen (se närmare nedan). Med myndighet likställs enligt 2 kap. 5 § TF riksdagen och beslutande kommunal församling. Rätten att ta del av allmänna handlingar får enligt 2 kap. 2 § första styket TF begränsas endast om det är påkallat med hänsyn till 1. rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation, 2. rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik, 3. myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn, 4. intresset att förebygga eller beivra brott, 111

5. det allmännas ekonomiska intresse, 6. skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller 7. intresset att bevara djur- eller växtart. En sådan begränsning ska enligt pargrafens andra stycke anges noga i en bestämmelse i en särskild lag, eller, om så i ett visst fall anses lämpligare, i en annan lag vartill den särskilda lagen hänvisar. Efter bemyndigande i en sådan bestämmelse får regeringen genom förordning meddela närmare föreskrifter om bestämmelsens tillämplighet. Den särskilda lag som avses i 2 kap. 2 § TF är sekretesslagen. Tillämpningsföreskifter finns i sekretessförordningen (1980:657). Utan hinder av 2 kap. 2 § andra stycket TF får i bestämmelse som där avses riksdagen eller regeringen tilläggas befogenhet att efter omständigheterna medge att en viss handling lämnas ut (2 kap. 2 § tredje stycket TF). Såväl riksdag som regering har enligt sekretesslagen vissa möjligheter att besluta om dispens från annars gällande sekretess. Sekretess innebär enligt 1 kap. 1 § andra stycket sekretesslagen förbud att röja uppgift vare sig det sker muntligen eller genom att allmän handling lämnas ut eller det sker på annat sätt. En bestämmelse om sekretess medför således både tystnadsplikt för de personer som har en skyldighet att följa bestämmelsen och handlingssekretess för de handlingar som omfattas av bestämmelsen. Detta innebär att sekretess utgör en begränsning inte bara av rätten att ta del av allmänna handlingar utan också av yttrandefriheten enligt regeringsformen (se närmare nedan). En anteckning om hinder att lämna ut en allmän handling får bara göras på en handling som omfattas av en sekretessbestämmelse. I anteckningen ska tillämplig sekretessbestämmelse anges (2 kap. 16 § TF). Närmare bestämmelser om s.k. hemligstämpling finns i 15 kap. 3 § sekretesslagen. Bestämmelser om hur en begäran om utfående av allmänna handlingar ska hanteras finns i 2 kap. 12–15 §§ TF. En begäran att få ta del av en allmän handling ska göras hos den myndighet som förvarar handlingen. Begäran ska prövas av den myndigheten. Om särskilda skäl föranleder det får i en sekretessbestämmelse föreskrivas att prövningen vid tillämpningen av bestämmelsen ska ankomma på någon annan myndighet (2 kap. 14 § första stycket första–tredje meningarna TF). En sådan bestämmelse finns i 2 kap. 2 § tredje stycket sekretesslagen. I fråga om handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet kan även genom förordning föreskrivas att endast viss myndighet får pröva fråga om utlämnande (2 kap. 14 § första stycket fjärde meningen TF). Sådana bestämmelser finns i 7 § sekretessförordningen. Av 2 kap. 15 § första stycket TF följer att om annan än riksdagen eller regeringen avslår en begäran om att få ta del av en allmän handling eller lämnar ut en allmän handling med förbehåll, som inskränker sökandens rätt att yppa dess innehåll eller annars förfoga över den, får sökanden föra talan mot beslutet. Talan mot beslut av statsråd ska föras hos regeringen och talan mot beslut av annan myndighet hos domstol. Av 2 kap. 15 § andra stycket TF följer att det i sekretesslagen närmare ska anges hur talan mot sådana beslut ska föras. Sådana bestämmelser finns i 15 kap. 7 och 8 §§ sekretesslagen. Av 2 kap. 17 § TF framgår att det i lag får föreskrivas att regeringen eller beslutande kommunal församling får besluta att en myndighet i 112

vissa fall kan lämna över allmänna handlingar till ett enskilt organ utan att handlingarna upphör att vara allmänna. Ett sådant organ ska beträffande överlämnade handlingar jämställas med myndighet vid tillämpning av 12–16 §§.

Yttrandefriheten

Enligt 2 kap. 1 § första stycket regeringsformen (RF) är varje medborgare gentemot det allmänna tillförsäkrad bl.a. yttrandefrihet, dvs. frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. I 2 kap. 1 § andra stycket RF stadgas att beträffande tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar gäller vad som är föreskrivet i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Yttrandefriheten får enligt 2 kap. 12 § första stycket RF begränsas genom lag. Efter bemyndigande i lag får den begränsas genom annan författning i vissa särskilt angivna fall. En begränsning av yttrandefriheten får enligt 2 kap. 12 § andra stycket RF göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsning får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning. I 12 kap. 13 § RF finns en viss uppräkning av för vilka syften yttrandefriheten får begränsas. Så får ske av hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskilds anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Vidare får friheten att yttra sig i näringslivet begränsas. I övrigt får begränsningar i yttrandefriheten bara göras om särskilt viktiga skäl föranleder det. Som nämns ovan innebär en bestämmelse om sekretess inte bara handlingssekretess för de handlingar som omfattas av bestämmelsen utan även tystnadsplikt för de personer som har en skyldighet att följa den. I det avseendet innebär sekretessbestämmelserna en begränsning av den grundlagsstadgade yttrandefriheten. I förarbetena till sekretesslagen konstaterade föredraganden att regleringen i regeringsformen och tryckfrihetsförordningen uppvisar olikheter. Tryckfrihetsförordningen innehåller en uttömmande uppräkning av de ändamål för vilka handlingsoffentligheten får begränsas. I regeringsformen uppställs ett generellt krav på särskilt viktiga skäl för begränsningar av yttrandefriheten kompletterat med en exemplifierande uppräkning av tillåtna begränsningsändamål. Föredraganden anförde dock att regeringsformens föreskrifter om begränsningar i yttrandefriheten i vart fall inte ger mindre utrymme för sekretess än tryckfrihetsförordningens regler om handlingssekretess (prop. 1979/80:2 Del A s. 66 f). Regeringsformens och tryckfrihetsförordningen reglering ansågs således inte utgöra något hinder mot en gemensam reglering av handlingssekretess och tystnadsplikt i sekretesslagen. 113

Förbud att röja eller utnyttja sekretessbelagd uppgift gäller enligt 1 kap. 6 § sekretesslagen för myndighet där uppgiften är sekretessbelagd samt för person som på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten, på grund av tjänsteplikt eller på annan liknande grund för det allmännas räkning deltar eller har deltagit i myndighetens verksamhet och därvid fått kännedom om uppgiften. I 1 kap. 12 § sekretesslagen finns det en hänvisning till att det i fråga om tystnadsplikt beträffande företagshemligheter och tystnadsplikt för revisorer finns bestämmelser som är tillämpliga utöver föreskrifterna om sekretess i sekretesslagen. Det finns vidare bestämmelser om tystnadsplikt för andra personkategorier än de som anges i 1 kap. 6 § sekretesslagen i andra lagar. Som exempel kan nämnas den tystnadsplikt som följer av 6 kap. 20 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

När någon utnyttjar sin yttrandefrihet i de medier som tryckfrihetförordningen respektive yttrandefrihetsgrundlagen omfattar blir bestämmelserna i de grundlagarna tillämpliga. Enligt 1 kap. 1 § andra stycket TF står det varje svensk medborgare fritt att, med iakttagande av de bestämmelser som intagits i tryckfrihetsförordningen till skydd för enskild och allmän säkerhet, i tryckt skrift yttra sina tankar och åsikter, offentliggöra allmänna handlingar samt meddela uppgifter och underrättelser i vilket ämne som helst. Enligt samma paragrafs tredje stycke ska det också stå envar fritt att, i alla de fall då inte annat är föreskrivet i tryckfrihetsförordningen, meddela uppgifter och underrättelser i vilket ämne som helst för offentliggörande i tryckt skrift till författare eller annan som är att anse som upphovsman till framställning i skriften, till skriftens utgivare eller, om det finns en särskild redaktion för skriften, till denna eller till företag för yrkesmässig förmedling av nyheter eller andra meddelanden till periodiska skrifter. Enligt 1 kap. 5 § TF är tryckfrihetsförordningen tillämplig på skrifter som framställt i tryckpress. Med tryckt skrift avses i tryckfrihetsförordningens mening även skrifter som mångfaldigats genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt förfarande, om utgivningsbevis gäller för skriften eller den är försedd med dels beteckning som utvisar att den är mångfaldigad, dels, i anslutning därtill, tydliga uppgifter om vem som har mångfaldigat den och om ort och år för mångfaldigandet. En bild anses utgöra en skrift även om den inte åtföljs av en text. Av 1 kap. 6 § TF följer att en tryckt skrift ska, för att anses som en sådan i tryckfrihetsförordningens mening, vara utgiven. En skrift anses utgiven då den blivit utlämnad för försäljning eller för spridning på annat sätt. Detta gäller dock inte en myndighets tryckta handlingar, om de inte är tillgängliga för alla. Av 13 kap. 1 och 6 §§ TF följer att grundlagsskyddet inte bara gäller för skrifter som trycks i Sverige. Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter enligt 1 kap. 1 § andra och tredje styckena TF gäller även för sådana skrifter som är tryckta utomlands men utgivna i Sverige. Rätten att meddela uppgifter enligt nämnda pararafs tredje stycke gäller även för sådana skrifter som är tryckta utomlands och utgivna i Sverige men som huvudsakligen är avsedda för spridning utom- 114

lands. Rätten att meddela uppgifter enligt 1 kap. 1 § tredje stycket TF gäller också beträffande skrifter som inte är utgivna i Sverige, oavsett om de trycks inom eller utom landet. Vissa medier som inte skyddas av tryckfrihetsförordningen skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen. Av 1 kap. 1 § första stycket YGL följer att varje medborgare gentemot det allmänna är tillförsäkrad en rätt att i ljudradio, television och vissa liknande överföringar, filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst. Enligt 1 kap. 2 § YGL är varje svensk medborgare tillförsäkrad en rätt att till författare och andra upphovsmän samt till utgivare, redaktioner, nyhetsbyråer och företag för framställning av tekniska upptagningar lämna uppgift i vilket ämne som helst för offentliggörande i radioprogram och sådana upptagningar. Yttrandefrihetsgrundlagen är tillämplig på sändningar av radioprogram som är riktade till allmänheten med hjälp av elektromagnetiska vågor och som är avsedda att tas emot med tekniska hjälpmedel. Med sådana sändningar av radioprogram avses även tillhandahållande av direktsända och inspelade program ur en databas. Detta framgår av 1 kap. 6 § första stycket YGL. Med kravet att sändningen ska vara riktad till allmänheten menas att sändningen ska vara riktad till vem som helst som önskar ta emot den utan särskild begäran från mottagaren. Traditionella ljudradiooch TV-sändningar faller in under denna regel. Av den s.k. databasregeln i 1 kap. 9 § första stycket TF följer att grundlagens föreskifter om radioprogram tillämpas också när en redaktion för en tryckt periodisk skrift eller för ett radioprogram, ett företag för yrkesmässig framställning av tryckta eller därmed enligt tryckfrihetsförordningen jämställda skrifter eller av tekniska upptagningar eller en nyhetsbyrå med hjälp av elektromagnetiska vågor 1. på särskild begäran tillhandahåller allmänheten information ur en databas, vars innehåll kan ändras endast av den som driver verksamheten, direkt genom överföring eller indirekt genom framställning av en teknisk upptagning, en skrift eller en bild eller 2. annars, enligt överenskommelser i förväg, tillhandahåller allmänheten information som överförs direkt ur en sådan databas som anges i 1. Med formuleringen ”på särskild begäran” avses att överföringen startas av mottagaren. Vad som sägs i 1 kap. 9 § första stycket YGL gäller enligt samma paragrafs andra stycke också annan som har utgivningsbevis för sådan verksamhet. Yttrandefrihetsgrundlagen är i första hand tillämplig på radioprogram och överföringar ur databaser som utgår från Sverige. Vid sådana sändningar och överföringar gäller samtliga regler i grundlagen. Enligt 10 kap. 2 § YGL gäller visst skydd enligt grundlagen även radioprogram som sänds från sändare utanför Sverige och sådana tekniska upptagningar som inte lämnas ut för spridning i Sverige, oavsett om upptagningen har framställts inom eller utom landet. Exempelvis gäller bl.a. rätten att meddela uppgifter även sådana program och upptagningar. Regleringen i yttrandefrihetsgrundlagen innebär att det som skrivs på exempelvis en hemsida eller en blogg på internet omfattas av skyddsbestämmelserna i yttrandefrihetsgrundlagen om hemsidan eller bloggen omfattas av den s.k. databasregeln i 1 kap. 9 § första stycket YGL eller 115

av ett sådant utgivningsbevis som avses i paragrafens andra stycke. Om yttrandefrihetsgrundlagen inte är tillämplig omfattas det som skrivs på hemsidan eller bloggen av bestämmelserna om skydd för yttrandefriheten enligt regeringsformen. Som nämns tidigare kan yttrandefriheten inskränkas genom bestämmelser om tystnadsplikt i lag eller, efter bemyndigande i lag, i annan författning. För den som är offentliganställd innebär sekretessbestämmelserna i sekretesslagen inte bara förbud att lämna ut sekretessbelagda handlingar utan de utgör även sådana tystnadspliktsbestämmelser som avses i regeringsformen. Den rätt att meddela och offentligggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen är inte absolut. Vissa undantag från denna rätt anges direkt i tryckfrihetsförordningen respektive yttrandefrihetsgrundlagen och vissa undantag anges i sekretesslagen med stöd av nämnda grundlagar. Undantagen från rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i de medier de båda grundlagarna omfattar är bl.a. följande. Om någon genom att lämna sådant meddelande som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket TF eller 1 kap. 2 § YGL, eller, utan att svara enligt 8 kap. TF eller 6 kap. YGL, medverkar till framställning som är avsedd att införas i tryckt skrift, såsom författare eller annan upphovsman eller såsom utgivare, eller medverkar till en framställning som är avsedd att offentliggöras i ett radioprogram eller en teknisk upptagning, som författare eller annan upphovsman, eller genom att uppträda i radioprogrammet, och därigenom gör sig skyldig till 1. högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott, 2. uppsåtligt oriktigt utlämnande av allmän handling som inte är tillgänglig för envar eller uppsåtligt tillhandahållande av sådan handling i strid med ett förbehåll som uppställts av en myndighet vid handlingens utlämnande, eller 3. uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i särskild lag, gäller om ansvar för sådan gärning vad i lag är stadgat (7 kap. 3 § första stycket punkterna 1–3 TF och 5 kap. 3 § första stycket punkterna 1–3 YGL). Den särskilda lag som avses i 7 kap. 3 § första stycket 3 TF och 5 kap. 3 § första stycket 3 YGL är f.n. sekretesslagen. I 7 kap. 4 § TF anges i femton punkter vissa gärningar som, om de begås genom tryckt skrift och är straffbara enligt lag, ska anses som tryckfrihetsbrott. De första åtta av dessa punkterna avser gärningar som rör rikets säkerhet. I 7 kap. 5 § TF anges ytterligare gärningar som är att anse som tryckfrihetsbrott, om de begås genom tryckt skrift och är straffbara enligt lag. Dessa är 1. att uppsåtligen offentliggöra en allmän handling som inte är tillgänglig för envar och som personen i fråga har fått tillgång till i allmän tjänst, under utövande av tjänsteplikt eller i därmed jämförbart förhållande, 2. att offentliggöra uppgift och därvid uppsåtligen åsidosätta sådan tystnadsplikt som avses i 3 § första stycket 3 angivna särskilda lagen,

3. att när riket är i krig eller omedelbar krigsfara offentliggöra uppgift om förhållanden vilkas röjande enligt lag innefattar annat brott mot rikets säkerhet än som anges i 4 §. Enligt 5 kap. 1 § första stycket YGL ska de gärningar som anges som tryckfrihetsbrott i 7 kap. 4 och 5 §§ TF anses som yttrandefrihetsbrott om de begås i ett radioprogram eller en teknisk upptagning och är straffbara enligt lag. Med stöd av 7 kap. 3 § första stycket 3 TF och 5 kap. 3 § första stycket 3 YGL anges i 16 kap. 1 § sekretesslagen i vilka fall en tystnadsplikt som följer av en bestämmelse om sekretess i sekretesslagen eller av en annan författning inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Om en tystnadsplikt inte finns angiven i 16 kap. 1 § sekretesslagen har således rätten att meddela och offentliggöra uppgifter företräde framför tystnadsplikten. Det sagda gäller dock med två undantag. Den tystnadsplikt som följer av försvarssekretessen (2 kap. 2 § sekretesslagen) inskränker, trots att den inte är omnämnd i 16 kap. 1 § 3 sekretesslagen, meddelarfriheten i de fall som anges i 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1–8 och 5 § 3 TF samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 YGL. På motsvarande sätt inskränker den tystnadsplikt som följer av den s.k. förundersökningssekretessen enligt 5 kap. 1 § sekretesslagen meddelarfriheten både i de fall som anges i 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1–8 och 5 § 3 TF samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 YGL och i de fall som anges i 16 kap. 1 § 3 sekretesslagen (prop. 1979/80:2 de A s. 369 och prop. 1986/87:151 s. 186 f). När regleringen i 16 kap. 1 § sekretesslagen beskrivs sägs ofta att den innebär en begränsning av den meddelarfrihet som följer av de nämnda grundlagarna. Med meddelarfrihet i mer begränsad betydelse menas den rätt att lämna uppgifter i vilket ämne som helst till de personkategorier och organ som anges i 1 kap. 1 § tredje stycket TF och 1 kap. 2 § YGL för publicering i de medier som de båda grundlagarna omfattar. När man i dagligt tal pratar om meddelarfriheten är det ofta denna rätt man menar. Som framgår av framställningen ovan följer dock av 1 kap. 1 § TF och 1 kap. 1 § YGL att enskilda har en vidare rätt att lämna och offentliggöra uppgifter i de grundlagsskyddade medierna än vad som följer av 1 kap. 1§ tredje stycket TF och 1 kap. 2 § YGL. Som framgår ovan är vidare sambandet mellan grundlagarna och sekretesslagen inte begränsat till de fall där meddelarfrihet i mer begränsad mening råder. Av detta skäl anges i 16 kap. 1 § sekretesslagen att den rätt som begränsas i paragrafen är rätten att ”meddela och offentliggöra uppgifter”. Sammantaget innebär regleringen i grundlagarna och sekretesslagen i nu aktuella avseenden att personer som är bundna av en tystnadsplikt som följer av en sekretessbestämmelse eller av en bestämmelse i annan lag än sekretesslagen som huvudregel har rätt att meddela eller offentliggöra de uppgifter som omfattas av tystnadsplikten i de medier som tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen omfattar eller lämna dessa uppgifter till de personkategorier och organ som anges i 1 kap 1 § tredje stycket TF och 1 kap 2 § YGL för sådant offentliggörande. Sådan rätt föreligger dock inte i de fall som anges i 16 kap. 1 § sekretesslagen eller i 7 kap. 3 § 1, 4 § 1–8 och 5 § 3 TF samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 YGL. Rätten att meddela och 117

offentliggöra uppgifter innebär vidare inte något rätt att lämna ut själva den handling varav de hemliga uppgifterna framgår eller en handling som omfattas av ett av myndigheten vid dess utlämnande särskilt uppställt förbehåll i strid med förbehållet (7 kap. 3 § första stycket 2 och 5 § 1 TF samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 2 YGL). Nämnda bestämmelser har sin grund i att sekretessbestämmelserna ger uttryck för ganska allmänna avvägningar mellan insyn- och sekretessintressena på de berörda områdena. Det innebär att önskemålet om insyn i ett särskilt fall kan vara starkare än det sekretessintresse som har föranlett den aktuella sekretessregeln. Det kan också vara så att en regel om skydd för t.ex. ett enskilt intresse ibland på ett olämpligt sätt hindrar insyn i en myndighets sätt att fullgöra sina uppgifter. Det har ansetts att offentlighetsprincipen inte skulle förverkligas till fullo om de offentliga funktionärerna i situtationer av nu nämnt slag vore förhindrade att bidra med uppgifter till den allmänna debatten (prop. 1979/80:2 Del A s. 104 f). I förarbetena till sekretesslagen anges att man kan utgå från att de tystnadsplikter som inte inskränker meddelarfriheten vid sidan av sin rättsliga funktion kommer att ha den verkan att de utövar ett psykologiskt och moraliskt tryck på de offentliga funktionärerna att vara återhållsamma med att lämna uppgifter till massmedierna. Det anges vidare att en annan viktig omständighet är att många av de uppgifter som kan komma att lämnas med stöd av meddelarfriheten sannolikt aldrig blir publicerade. En av meddelarfrihetens viktigaste funktioner är nämligen att ge medierna tillgång till bakgrundsmaterial som inte i sig självt är avsett för publicering (aa s. 111). Det har dock ansetts orealistiskt att bortse från att rätten att meddela och offentligöra uppgifter kan leda till oönskade konsekvenser i form av publicitetsskador. Det anses dock vara ett mindre ont att i vissa fall omständigheter som bort förtigas uppenbaras än att missförhållanden i allmän eller enskild verksamhet får fortgå opåtalade eller att den offentliga debatten i någon allmän angelägenhet uteblir eller kommer i obalans på grund av bristande information (prop. 1975/76:204 s. 94 f).

Ansvar

De gärningar som anges i 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1–8 och 5 § 3 TF samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 YGL är straffbelagda enligt bestämmelser i 18, 19 och 22 kap. brottsbalken. För de gärningar som anges i 7 kap. 3 § första stycket 2 och 3 samt 5 kap. 3 § första stycket 2 och 3 YGL kan ansvar för brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § brottsbalken komma i fråga. Av den bestämmelsen följer att om någon röjer en uppgift som han eller hon är skyldig att hemlighålla enligt lag eller annan författning eller enligt förordnande eller förbehåll som har meddelats med stöd av lag eller annan författning eller om han eller hon olovligen utnyttjar en sådan hemlighet, ska han eller hon dömas, om inte gärningen är särskilt belagd med straff, för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år. Om gärningen begås av oaktsamhet döms till böter. I ringa fall ska inte dömas till ansvar. 118

En hänvisning till bestämmelserna i brottsbalken har intagits i 1 kap. 13 § sekretesslagen. Där anges dock att ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken inte ska följa om någon, vars anställning hos en statlig myndighet har upphört, röjer eller utnyttjar uppgifter i strid mot 6 kap. 1 § sekretesslagen.

4.2 Närmare om sekretesslagens reglering

Allmänna bestämmelser

Sekretesslagens allmänna bestämmelser finns i första kapitlet. I 1 kap. 1 § första stycket anges bl.a. att lagen innhåller bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud mot att lämna ut allmänna handlingar. I andra stycket definieras sekretess som förbud att röja uppgift vare sig det sker muntligen eller genom att allmän handling lämnas ut eller det sker på annat sätt. I paragrafens fjärde stycke anges att det i sekretesslagen finns bestämmelser om begränsning av meddelarfriheten. Som framgår av föregående avsnitt finns den regleringen i 16 kap. 1 § sekretesslagen. Regleringen omfattar i vilka fall tystnadsplikter, som följer av såväl bestämmelser i sekretesslagen som av bestämmelser i andra författningar, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Av 1 kap. 2 § sekretesslagen följer att en uppgift som omfattas av sekretess inte får röjas för enskilda i andra fall än som anges i sekretesslagen eller i lag eller förordning som sekretesslagen hänvisar till. På motsvarande sätt får en sekretessbelagd uppgift inte röjas för en annan myndighet i andra fall än som anges i sekretesslagen eller i lag eller förordning som sekretesslagen hänvisar till (1 kap. 3 § första stycket sekretesslagen). Enligt 1 kap. 3 § andra stycket ska vad som sägs i första stycket, i vissa bestämmelser om sekretessgenombrott och i vissa bestämmelser om överföring av sekretess, även gälla mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra. I 1 kap. 3 § tredje stycket sekretesslagen regleras vad som gäller i förhållande till utländska myndigheter och mellanfolkliga organisationer. Gäller enligt sekretesslagen förbud mot att röja en uppgift får uppgiften enligt 1 kap. 4 § första stycket sekretesslagen inte heller i övrigt utnyttjas utanför den verksamhet i vilken sekretess gäller för uppgiften. I 1 kap. 4 § andra och tredje styckena sekretesslagen har det intagits hänvisningar till andra lagar som reglerar inskränkningar i möjligheten att utnyttja eller röja viss information. I 1 kap. 12 § sekretesslagen finns det en hänvisning till att det i fråga om företagshemligheter och för revisorer finns bestämmelser om tystnadsplikt i annan lag än sekretesslagen som är tillämpliga utöver sekretesslagen. I 1 kap. 6 § anges vilka som är bundna av sekretessen. Förbud att röja eller utnyttja sekretessbelagd uppgift gäller för myndighet där uppgiften är sekretessbelagd samt för person som på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten, på grund av tjänsteplikt eller på annan liknande grund för det allmännas räkning deltar eller har deltagit i myndighetens verksamhet och därvid har fått kännedom om uppgiften. 119

Av 1 kap. 8 § andra stycket sekretesslagen följer att vad som föreskrivs i TF om rätt att ta del av handlingar hos en myndighet i tillämpliga delar också ska gälla handlingar hos de organ som anges i bilagan till sekretesslagen, i den mån handlingarna hör till den verksamhet som anges där. De i bilagan angivna organen ska vid tillämpningen av sekretesslagen jämställas med myndigheter. I bilagan har ett antal enskilda organ intagits. Vissa av dem har med stöd av lag fått i uppgift att i visst hänseende ägna sig åt myndighetsutövning mot enskild. Som exempel på sådana organ kan nämnas Sveriges Riksidrottsförbund som har intagits i bilagan såvitt gäller fördelning av statsbidrag till idrottsverksamheten och Synskadades Riksförbund som har intagits i bilagan såvitt gäller bl.a. ärenden om tilldelning eller återtagande av dispositionsrätt till ledarhund. Vissa organ har intagits i bilagan därför att de till stor del finansieras av statliga medel. Som ett exempel på ett sådant organ kan nämnas Familjemedicinska institutet i Sverige, ideell förening. Vad som föreskrivs i TF om rätten att ta del av allmänna handlingar hos en myndighet ska enligt 1 kap. 9 § sekretesslagen i tillämpliga delar också gälla handlingar hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Sådana bolag, föreningar och stiftelser ska vid tillämpningen av sekretesslagen jämställas med myndigheter. Någon motsvarande bestämmelse finns inte för statliga bolag. Det sagda innebär att offentlighetsprincipen och sekretesslagens regler bara gäller för ett statligt bolag i den mån det har intagits i bilagan till sekretesslagen. Som exempel kan nämnas att Posten Aktiebolag har intagits i bilagan till sekretesslagen såvitt gäller medverkan vid val och folkomröstning, särskild postdelgivning, tullkontroll, utlämnande av körkort samt handläggning av flyttninganmälningar. Av 1 kap. 8 § tredje stycket följer att ett enskilt organ, som med stöd av lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring, förvarar sådana handlingar, ska jämställas med myndighet vid tillämpningen av sekretesslagen såvitt avser befattningen med sådana handlingar (jfr 2 kap. 17 § TF). Detsamma gäller Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar såvitt avser befattningen av allmänna handlingar som förvaras med stöd av lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m. I 1 kap. 9 a § sekretesslagen finns en bestämmelse som innebär att anställda respektive uppdragsgivare i sådana organ som avses i 1 kap. 8 och 9 §§ sekretesslagen har, i sådan verksamhet som avses där, meddelarfrihet och meddelarskydd i förhållande till sin arbetsgivare respektive uppdragsgivare på samma sätt som om de vore anställda hos en myndighet. Verkställande direktörer, vice verkställande direktörer, styrelseledamöter och styrelsesuppleanter är dock undantagna från detta förstärkta meddelarskydd. Detta beror bl.a. på att det enligt aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar är möjligt att föra en skadeståndstalan enligt dessa lagar mot en sådan företrädare för bolaget som förorsakat bolaget eller föreningen skada genom ett publiceringsmeddelande. Det är även möjligt att ingripa med arbetsrättsliga åtgärder mot sådana befattningshavare (prop. 2005/06:162 s. 11 f). 120

I de flesta sekretessbestämmelser i sekretesslagen begränsas den tid sekretessen högst kan gälla för uppgifter i allmänna handlingar. I 1 kap. 10 § sekretesslagen anges att tiden i sådana fall ska beräknas från handlingens tillkomst, om inte annat anges. I fråga om diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som förs fortlöpande räknas tiden från det att uppgiften fördes in i handlingen. Skälet för att den yttersta sekretesstiden endast begränsas beträffande uppgifter i allmänna handlingar är att det beträffande uppgifter som inte har dokumenterats saknas en naturlig utgångspunkt för att beräkna en sekretesstid. Det anges dock i förarbetena till 1 kap. 10 § att det är självklart att regler om tidsbegränsning av handlingssekretessen också får betydelse för sekretessen i övrigt. Det kan t.ex. inte rimligen hävdas att det föreligger tystnadsplikt i fråga om uppgifter som återfinns i en handling som har blivit offentlig till följd av att den föreskrivna sekretesstiden har gått till ända. Tiden för handlingssekretessen blir därmed inte sällan avgörande för hur länge tystnadsplikt föreligger. Det betonas vidare att de i sekretessbestämmelserna angivna sekretesstiderna utgör maximitider och inte standardtider. Frågan om en handling ska lämnas ut inom den angivna sekretesstiden ska alltid avgöras med utgångspunkt i en reell prövning av skaderisken, prop. 1979/80:2 Del A s. 86 f (se avsnittet om

sekretessbestämmelser ) .

Som nämns i föregående avsnitt finns det slutligen i 1 kap. 13 § sekretesslagen en hänvisning till bestämmelsen om brott mot tystnadsplikt i 20 kap. 3 § brottsbalken samt en viss begränsning av ansvaret enligt den bestämmelsen.

Sekretessbestämmelser

Sekretessbestämmelserna finns i 2–12 kap. sekretesslagen. Uppdelningen av kapitlen följer till viss del uppräkningen i 2 kap. 2 § första stycket TF av de intressen till skydd för vilka offentlighetsprincipen får inskränkas. I 2–6 kap. sekretesslagen finns sekretessbestämmelser till skydd för de allmänna intressen som anges i 2 kap. 2 § första stycket punkterna 1–5 TF, dvs. rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation (2 kap. sekretesslagen), rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik (3 kap.), myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn (4 kap.), intresset att förebygga eller beivra brott (5 kap.) och det allmännas ekonomiska intresse (6 kap.). Sekretessbestämmelser till skydd för enskilds personliga eller ekonomiska intressen (2 kap. 2 § första stycket 6 TF) har delats upp på tre kapitel: Sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskilds personliga förhållanden (7 kap. sekretesslagen), Sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskilds ekonomiska förhållanden (8 kap.) och Sekretess med hänsyn till skyddet för enskilds förhållanden av såväl personlig som ekonomisk natur (9 kap.). I 10 kap. sekretesslagen finns en bestämmelse om sekretess till skydd för intresset att bevara djur- eller växtart (jfr 2 kap. 2 § första stycket 7 TF).

I 11 kap. sekretesslagen finns särskilda bestämmelser om sekretess hos regeringen, riksdagen samt Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. I 12 kap. sekretesslagen finns särskilda bestämmelser om sekretess hos domstolar m.m.

Sekretessbrytande regler

Även om utgångspunkten, som nämns ovan, är att sekretess gäller såväl mot enski1da som mellan myndigheter och till viss del även inom myndigheter måste sekretessbelagda uppgifter i vissa fall kunna lämnas både till enskilda och till andra myndigheter. Som exempel kan nämnas att tillsynsmyndigheter måste kunna ta del av sekretessbelagda uppgifter i den verksamhet som tillsynsmyndigheten har att övervaka och att enskilda i vissa fall måste kunna ta del av sekretessbelagda uppgfter för att kunna ta tillvara sina rättigheter. Av dessa skäl har det införts s.k. sekretessbrytande regler i sekretesslagen (jfr 1 kap. 2 § och 3 § sekretesslagen). Enligt 1 kap. 5 § utgör sekretess inte hinder mot att uppgift lämnas ut om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. Vidare har i vissa fall sekretessbrytande regler införts direkt i enskilda sekretessbestämmelser (se t.ex. 9 kap. 17 § femte–åttonde styckena). Vissa mer generella sekretessbrytande bestämmelser har samlats i 14 kap. sekretesslagen. Här nämns bara vissa av dem. Av 1 § framgår att sekretess inte hindrar att uppgift lämnas till regeringen eller riksdagen. Sekretess hindrar inte heller att uppgift lämnas till annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning. I 2 § finns ett flertal sekretessbrytande bestämmelser. Sekretess hindrar bl.a. inte att uppgift lämnas till myndighet om uppgiften behövs där för tillsyn över eller revision hos den myndighet där uppgiften förekommer (första stycket tredje punkten) . Under vissa förutsättningar hindrar sekretess inte heller att uppgifter lämnas till åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att ingripa mot brott (2 § fjärde–nionde styckena). Enligt den s.k. generalklausulen (3 § första stycket) får, utöver vad som följer av 1 och 2 §§, sekretessbelagd uppgift lämnas till myndighet om det är uppenbart att intresset av uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Vissa undantag från generalklausulens tillämpningsområde finns i 3 § andra stycket. Av 4 § följer att sekretess till skydd för enskild som huvudregel inte gäller mot den enskilde själv och att den enskilde också som huvudregel kan efterge sekretessen. Enligt 8 § får regeringen, förutom när det särskilt anges i bestämmelse om sekretess, för särkilt fall förordna om undantag från sekretess när det är påkallat av synnerliga skäl. Det finns vidare vissa möjligheter att lämna ut en sekretessbelagd uppgift till enskild med förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den (9 och 10 §§). Särskilda bestämmelser om undantag från sekretess avseende miljöinformation finns i 11 §.

Närmare om sekretessbestämmelsernas konstruktion

En sekretessbestämmelse brukar bestå av tre huvudsakliga rekvisit, dvs. förutsättningar för bestämmelsens tillämplighet. Det är rekvisit som anger föremålet för sekretessen, sekretessens räckvidd och sekretessens styrka (prop. 1975/86:160 s.97 och 1979/80:2 s. 71). Sekretessens föremål är den information som kan hemlighållas och anges i lagen genom ordet ”uppgift” tillsammans med en mer eller mindre långtgående precisering av uppgiftens art, t.ex. uppgift om enskilds personliga förhållanden. En sekretessbestämmelses räckvidd bestäms normalt genom att det i bestämmelsen preciseras att sekretessen för de angivna uppgifterna bara gäller i viss typ av verksamhet eller i viss typ av ärende eller hos en viss myndighet. En kombination av dessa rekvisit kan också förekomma. Begreppet ärende har samma innebörd i sektretesslagen som i förvaltningslagen (1986:223). När det gäller sekretessens styrka är det normala att den bestäms med hjälp av s.k. skaderekvisit. Man skiljer i detta avseende mellan raka och omvända skaderekvisit. Vid raka skaderekvisit är utgångspunkten att uppgifterna är offentliga och att det bara gäller sekretess om det kan antas att viss skada uppstår om uppgiften lämnas ut. Vid det omvända skaderekvisitet är utgångspunkten den omvända, dvs. utgångspunkten är att uppgifterna omfattas av sekretess. Vid ett omvänt skaderekvisit får uppgifterna således bara lämnas ut om det står klart att de kan lämnas ut utan att viss skada uppstår. Sekretessen enligt en bestämmelse kan även vara absolut, dvs. de uppgifter som omfattas av bestämmelsen ska hemlighållas utan någon skadeprövning om uppgifterna begärs ut. Gränsen mellan sekretessens föremål, räckvidd och styrka är inte helt skarp. Om sekretessens föremål endast anges i allmänna termer är det nödvändigt att begränsa sekretessbestämmelsens räckvidd och sistnämnda begränsning tjänar då i själva verket också ändamålet att precisera sekretessföremålet. Användningen av ett skaderekvisit kan vidare mycket väl uppfattas som en metod att precisera föremålet för sekretessen eller dennas räckvidd (prop. 1979/80:2 Del A s. 72 f).

Primära och sekundära sekretessbestämmelser

En av flera grundläggande principer i sekretesslagen är att sekretess som huvudregel inte följer med en uppgift när den lämnas till en annan myndighet. Detta beror bl.a. på att behovet av och styrkan i en sekretess inte kan bestämmas enbart med hänsyn till sekretessintresset. Detta måste i varje sammanhang vägas mot intresset av insyn i myndigheternas verksamhet. Denna avvägning kan mycket väl utfalla på annat sätt utanför det område där en sekretessregel gäller än innanför området. Offentlighetsintresset kan således kräva att de uppgifter som behandlas som hemliga hos en myndighet är offentliga hos en annan myndighet som har inhämtat dem hos den förstnämnda (prop. 1979/80:2 Del A s. 75 f). Lagstiftaren har alltså tagit ställning för att en allmän bestämmelse om överföring av sekretess inte bör tas in i sekretesslagen. Vissa bestämmelser om överföring av sekretess med begränsade och överblickbara tillämpningsområden har dock införts. Sådana bestäm- 123

melser innebär att en sekretessbestämmelse som är tillämplig hos den utlämnande myndigheten även ska tillämpas hos den mottagande myndigheten. I detta sammanhang skiljer man mellan primär och sekundär sekretess. En sekretessbestämmelse som är direkt tillämplig hos en myndighet kallas primär sekretessbestämmelse. En bestämmelse kan vara direkt tillämplig hos en myndighet antingen därför att det anges i bestämmelsens ordalydelse att sekretessen i fråga gäller hos den aktuella myndigheten eller därför att bestämmelsen reglerar sekretessen för en viss verksamhetstyp eller en viss ärendetyp som hanteras hos myndigheten eller därför att bestämmelsen reglerar sekretessen för vissa uppgifter som råkar finnas hos myndigheten. Den sistnämnda typen av primär sekretessbestämmelse, dvs. en sekretessbestämmelse som gäller för vissa uppgifter utan att bestämmelsens räckvidd har begränsats, är tillämplig hos alla myndigheter (jfr t.ex. utrikessekretessen i 2 kap. 1 § eller sekretessen till skydd för vissa uppgifter om utlänningar i 7 kap. 14 § första stycket sekretesslagen). Det är dock ovanligt att primära sekretessbestämmelser ges en sådan utformning eftersom det är få uppgifter som är så känsliga att de behöver omfattas av sekretess oavsett hos vilken myndighet de befinner sig. En primär sekretessbestämmelse kan normalt tillämpas både på uppgifter som myndigheten får från andra myndigheter och på uppgifter som myndigheten får från enskilda. Vid konkurrens mellan flera olika tillämpliga primära sekretessbestämmelser är det den bestämmelsen som ger det starkaste skyddet för uppgiften som får fälla utslaget (jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 70). Vid överföring av sekretess ska en sekretessbestämmelse, som utgör en primär sekretessbestämmelse hos en utlämnande myndighet och som enligt sin ordadelse inte är direkt tillämplig hos den mottagande myndigheten, ändå tillämpas hos den sistnämnda myndigheten. En sekretessbestämmelse som på grund av en bestämmelse om överföring av sekretess ska tillämpas hos en mottagande myndighet kallas sekundär sekretessbestämmelse när den tillämpas hos den mottagande myndigheten. Den mottagande myndigheten kan bara tillämpa en sekundär sekretessbestämmelse på uppgifter som den får från den överlämnande myndigheten. Den mottagande myndigheten kan således inte tillämpa en sekundär sekretessbestämmelse på uppgifter som myndigheten får direkt från enskilda. Vissa bestämmelser om överföring av sekretess finns intagna direkt i enskilda sekretessbestämmelser (se t.ex. 6 kap. 1 § andra stycket). Beträffande vissa myndigheter som regelmässigt tar del av information från ett större antal myndigheter med sinsemellan olikartade arbetsuppgifter har särskilda bestämmelser om överföring av sekretess tagits in i 13 kap. sekretesslagen. Som exempel kan nämnas att om en myndighet i verksamhet som avser tillsyn eller revision får en uppgift från en annan myndighet och uppgiften är sekretessbelagd hos den utlämnande myndigheten, så överförs sekretessen till tillsyns- eller revisionsverksamheten (13 kap. 1 § sekretesslagen). Sekretess överförs också till bl.a. forskningsverksamhet (13 kap. 3 §) och till arkivmyndighet (13 kap. 4 §). Det konstaterades vid sekretesslagens införande att den valda metoden, dvs. att någon allmän regel om sekundär sekretess inte införts utan att sekretessbehovet i allmänhet i stället får tillgodoses vid utformningen av 124

de primära sekretessbestämmelserna, antagligen för med sig en del luckor i sekretesskyddet. Skulle det visa sig att sådana luckor föranleder praktiska olägenheter ansågs det att detta får åtgärdas genom erforderliga justeringar i de primära sekretessbestämmelserna (prop. 1979/80:2 Del A s. 76). Med tiden visade det sig vara en brist att det saknades ett minimiskydd för mycket känsliga uppgifter om enskildas personliga förhållanden hos alla myndigheter. Av detta skäl har vissa sekretessbestämmelser som utgör primära sekretessbestämmelser hos alla myndigheter och som medför ett minimiskydd för uppgifter om enskilda hos alla myndigheter införts (7 kap. 1 §, 1 a § och 1 b §). Sistnämnda bestämmelser skyddar mycket känsliga uppgifter om enskildas hälsa och sexualliv, uppgifter om adresser m.m. som är hänförliga till personer som är utsatta för personförföljelse samt uppgifter om kopplingen mellan en enskilds verkliga och fingerade identitet i de fall den enskilde har medgivits att använda fingerade personuppgifter enligt lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter. Av 13 kap. 6 § första stycket sekretesslagen följer att bestämmelserna om överföring av sekretess i 13 kap. 1–5 §§ inte ska tillämpas hos den mottagande myndigheten om en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten. Detta gäller oavsett om den primära sekretessbestämmelsen ger ett starkare eller svagare skydd för uppgiften än den överförda sekretessen (prop. 1979/80:2 Del A s. 320). Även uttryckliga undantag i en primär sekretessbestämmelse från den sekretess som annars gäller enligt den bestämmelsen har företräde framför den överförda sekretessen. Huvudregeln att den primära sekretessen har företräde är dock försedd med ett undantag. Om den överförda sekretessen ger ett starkare skydd för de överlämnade uppgifterna än det minimiskydd för enskildas personliga förhållanden som stadgas i 7 kap. 1 §, 1 a § eller 1 b § ska den överförda sekretessen tillämpas trots att de sistnämnda bestämmelserna utgör primära sekretessbestämmelser hos alla myndigheter. Skälet härför är att det sistnämnda generella och svaga miniskyddet för mycket känsliga uppgifter om enskildas personliga förhållanden inte är avsett att urholka det sekretesskydd som annars gäller för enskilda utan avsikten har tvärtom varit att komplettera sistnämnda skydd. Överförd sekretess enligt 13 kap. 1–5 §§ tillämpas inte heller om uppgiften tas in i ett beslut hos den mottagande myndigheten (13 kap. 6 § andra stycket). Enligt 1 kap. 7 § sekretesslagen ska bestämmelser om överföring av sekretess tillämpas även när en person som avses i 1 kap. 6 § lämnar en uppgift till en annan myndighet utan att han eller hon därvid företräder den myndighet till vilken han eller hon är knuten. Som nämns ovan anges i 1 kap. 6 § sekretesslagen vilka som ska iaktta sekretess. Det är personer som på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten, på grund av tjänsteplikt eller på annan liknande grund för det allmännas räkning deltar eller har deltagit i myndighetens verksamhet och därvid har fått kännedom om uppgiften. Om någon som är anställd hos en myndighet lämnar ut uppgifter från myndigheten sker uppgiftslämnandet i allmänhet i tjänsten. Det kan emellertid förekomma fall då uppgiftslämnaren inte företräder myndigheten men han eller hon ändå är skyldig eller berättigad att lämna ut uppgifterna. Ett exempel är när någon som är tilltalad eller 125

vittne lämnar sekretessbelagda uppgifter till en domstol (jfr 14 kap. 2 § första stycket 1 sekretesslagen).

Bestämmelser om registrering och utlämnande av allmänna handlingar m.m.

Av 1 kap. 1 § tredje stycket sekretesslagen framgår att sekretesslagen även innehåller andra bestämmelser om allmänna handlingar än sekretessbestämmelser. I 15 kap. finns bl.a. bestämmelser om registrering av allmänna handlingar (1–2 §§), hemligstämpling (3 §), serviceskyldighet (4–5 §§), utlämnande av allmänna handlingar (6 §) och bestämmelser om överklagande (7–8 §§). Det finns vidare särskilda bestämmelser om ”upptagningar för automatisk databehandling” (9–14 §§). Detta är dock en föråldrad terminologi eftersom man numera använder begreppet ”upptagning för automatiserad behandling” (jfr 2 kap. 3 § TF). Av 15 kap. 9 § första stycket följer bl.a. att en myndighet som i sin verksamhet använder automatiserad behandling ska ordna denna med beaktande av den i TF stadgade rätten att ta del av allmänna handlingar. Därvid ska myndigheten särskilt beakta att allmänna handingar bör hållas åtskilda från andra handlingar (första punkten), att skyddet av sekretessbelagda uppgifter bör vara sådant att insynen enligt TF inte försvåras (andra punkten), att uppgifter i upptagningar som är allmänna handlingar inte bör innehålla förkortningar, koder eller liknande som kan försvåra för den enskilde att ta del av handlingen (tredje punkten) samt att det bör framgå när uppgifter tillförts en upptagning som är allmän handling och, om de ändrats eller gallrats, vid vilken tidpunkt detta skett (fjärde punkten). Av andra stycket följer att myndigheten ska ordna databehandlingen med beaktande av det intresse som enskilda kan ha av att själva utnyttja terminal eller annat tekniskt hjälpmedel hos myndigheten för att ta del av allmänna handlingar. Av 15 kap. 11 § följer att varje myndighet ska hålla en beskrivning av de register, förteckningar eller andra anteckningar hos myndigheten som förs med hjälp av automatiserad behandling tillgänglig för allmänheten. I paragrafen anges i åtta punkter vad beskrivningen ska innehålla.

4.3 Arkivlagen

Det följer av 1–2 a §§ arkivlagen (1990:782) att den lagen i princip har samma tillämpningsområde som sekretesslagen. I 3 § anges att myndigheternas arkiv ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar (första punkten), behovet av information för rättskipningen och förvaltningen (andra punkten) och forskningens behov (tredje punkten). Enligt 4 § ska varje myndighet svara för vården av sitt arkiv, om inte en arkivmyndighet med stöd av 9 § har övertagit detta ansvar. Av 5 § följer att myndigheterna, som grund för arkivvården vid registreringen av allmänna handlingar ska ta vederbörlig hänsyn till dess betydelse för en ändamålsenlig arkivvård (första punkten) och vid framställning av allmänna handlingar ska använda materiel och metoder som 126

är lämpliga med hänsyn till behovet av arkivbeständighet (andra punkten). I arkivvården ingår enligt 6 § att myndigheten ska organisera arkivet på ett sådant sätt att rätten att ta del av allmänna handlingar underlättas (första punkten), upprätta dels en arkivbeskrivning som ger information om vilka slag av handlingar som kan finnas i en myndighets arkiv och hur arkivet är organiserat, dels en systematisk arkivförteckning (andra punkten), skydda arkivet mot förstörelse, skada, tillgrepp och obehörig åtkomst (tredje punkten), avgränsa arkivet genom att fastställa vilka handlingar som ska vara arkivhandlingar (fjärde punkten) och verkställa gallring i arkivet (femte punkten). Arkivlagen innehåller i övrigt bestämmelser om arkivmyndigheterna och deras uppgifter (7–8 §§) samt om gallring och annat avhändande av allmänna handlingar (9–15 §§).

5 En sammanslagning av 15 kap. sekretesslagen och arkivlagen?

Regeringens bedömning : Regleringarna i 15 kap. sekretesslagen och arkivlagen bör inte slås ihop på det sätt kommittén föreslagit. En viss samordning av dessa regelverk bör dock ske.

Kommitténs förslag: Bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen och arkivlagen slås ihop till en ny lag om hantering av allmänna handlingar. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt förslaget till en ny lag om hantering av allmänna handlingar eller lämnat det utan erinran. Skälen för regeringens bedömning: Kommittén har bl.a. haft i uppgift att se över sekretesslagen och att i samband därmed överväga om det är ändamålsenligt med en uppdelning mellan å ena sidan bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen om registrering av allmänna handlingar m.m. och å andra sidan arkivlagens bestämmelser om registreringens betydelse för arkivvården m.m. Kommittén har föreslagit att regleringen i 15 kap. sekretesslagen och regleringen i arkivlagen ska ersättas av en ny lag om hantering av allmänna handlingar. Som skäl för förslaget till lag om hantering av allmänna handlingar har kommittén anfört att förslaget innebär att de krav som ställs på en myndighet när det gäller att hantera allmänna handlingar kommer att finnas samlade i den nya lagen och att en sådan lösning gör reglernas struktur tydligare och mer överskådliga. Med hänsyn till att det följer av tryckfrihetsförordningen att närmare bestämmelser om hur talan ska föras mot ett beslut av annan än riksdagen eller regeringen i frågor om utlämnande av allmänna handlingar ska finnas i sekretesslagen föreslår dock kommittén att bestämmelserna i 15 kap. 6–8 §§ sekretesslagen om överklagande av beslut om att neka eller begränsa utlämnandet av allmänna handlingar ska stå kvar i en ny sekretesslag. Kommittén har även föreslagit att bestämmelsen i 15 kap. 3 § sekretesslagen om hemligstämpling av allmänna handlingar ska står kvar i den nya sekretesslagen. 127

Kommitténs förslag innebär således att de offentliga funktionärerna, när det gäller hanteringen av allmänna handlingar, i stället för att tillämpa sekretesslagen och arkivlagen även fortsättningsvis kommer att behöva tillämpa två olika lagar, nämligen lagen om hantering av allmänna handlingar och den nya sekretesslagen. Det kan vidare noteras att den handläggare som har att hantera en begäran om utfående av allmänna handlingar, som inte avser arkivhandlingar, enligt gällande rätt endast behöver tillämpa sekretesslagen. Kommitténs förslag till en ny lag om hantering av allmänna handlingar innebär bl.a. att vissa av bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen om upptagningar för automatiserad behandling (9 och 11 §§) och arkivlagens bestämmelser om arkivvård (6 §) omarbetas till teknikneutrala bestämmelser om god offentlighetsstruktur och skyldighet för myndigheterna att upprätta beskrivningar av myndigheternas allmänna handlingar som gäller för både icke arkiverade allmänna handlingar och arkiverade allmänna handlingar. Inte någonstans i förslaget görs det någon åtskillnad mellan icke arkiverade allmänna handlingar och arkiverade allmänna handlingar. I förslaget definieras bl.a. begreppet ”arkiv” som ”en myndighets allmänna handlingar”. Om regleringen i arkivlagen ska samordnas med regleringen i 15 kap. sekretesslagen om registrering av allmänna handlingar m.m. är det dock viktigt beakta att regleringen i TF innebär att vissa handlingar, t.ex. utkast eller koncept till myndighets beslut eller skrivelse eller därmed jämställd handling, inte blir allmänna handlingar om de inte tas om hand för arkivering (2 kap. 9 § TF). Med hänsyn till den konstituerande effekt en arkiveringsåtgärd kan ha i vissa fall finner regeringen att det vid utformningen av ett förslag till sammanhållen reglering av bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen och bestämmelserna i arkivlagen måste tas hänsyn till att det är skillnad mellan icke arkiverade allmänna handlingar och arkiverade allmänna handlingar. I annat fall finns det risk för att regelverket avseende allmänna handlingar missförstås. Om förslaget ska genomföras behöver det således omarbetas. Det finns också andra överväganden av administrativ art som behöver göras innan ställning kan tas till om det är lämpligt att fullt ut samordna regleringen i 15 kap. sekretesslagen och regleringen i arkivlagen. Sammantaget gör regeringen bedömningen att nämnda regelverk inte nu bör samordnas på det sätt som kommittén föreslagit. En viss samordning av regelverken i 15 kap. sekretesslagen och arkivlagen bör dock ske. Regeringen återkommer till detta i avsnitt 8.

6 En offentlighets- och sekretesslag

Regeringens förslag: Sekretesslagen (1980:100) ska ersättas av en ny lag. Den nya lagen ska göras tydligare och mer användarvänlig än den nuvarande sekretesslagen bl.a. genom att – lagen förses med en innehållsförteckning som gör att det går snabbt att orientera sig i lagen, – lagen delas upp i avdelningar och fler kapitel, – kapitlen förses med underrubriker, – långa och svårlästa paragrafer delas upp i flera kortare paragrafer, – grundläggande begrepp som används på sekretessområdet definieras och används i lagen, och – grundläggande principer som styr tillämpningen av den nuvarande sekretesslagen förs in i lagen. För att betona att offentlighet är huvudregel och att sekretess är undantag ska bestämmelserna om registrering och utlämning av allmänna handlingar m.m. i nuvarande 15 kap. sekretesslagen placeras före sekretessbestämmelserna. Lagen ska vidare benämnas offentlighets- och sekretesslagen.

Kommitténs förslag till ny sekretesslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Kommittén har dock föreslagit att varje avdelning och kapitel förses med en innehållsförteckning. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna, bl.a. Domstolsverket, Försvarsmakten, Socialstyrelsen, Datainspektionen, Statistiska centralbyrån, Skolverket, Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska arkivsamfundet, Sveriges Utbildningsradio AB och Svenska journalistförbundet , tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget att sekretesslagen ska ersättas av en ny sekretesslag. Justitiekanslern (JK) anser att den föreslagna lagen är logiskt uppställd och ger en mycket god överblick över regelverket, att språket är modernt och läsförståelsen betydande samt att det är tydligt att den föreslagna lagen kommer att underlätta tillämpningen av sekretesslagen. Kammarrätten i Göteborg anser att den lagstiftningsteknik som har använts hittills har medfört att sekretesslagen blivit mycket svårtillgänglig samt att tillämparen i alltför stor utsträckning blivit hänvisad till att söka ledning i förarbetena. Kammarrätten anser att förslaget bör medföra betydande förbättringar och förenklingar. Även kammarrätterna i Stockholm, Sundvall och Jönköping är positiva till förslaget. Kammarrätten i Sundsvall anser bl.a. att framtida ändringar i lagen underlättas genom förslaget. Karlstads universitet anser att kommittén hade kunnat gå ännu längre när det gäller att införa definitioner av viktigare begrepp. Riksdagens ombudsmän (JO) anför att ärenden som rör offentlighet och sekretess är den ärendegrupp som procentuellt sett har överlägset flest kritikbeslut samt att JO i samband med inspektioner av statliga och kommunala myndigheter funnit stora brister när det gäller kunskapen om reglerna angående offentlighet och sekretess. Mot denna bakgrund anser JO att tillskapandet av en mer användarvänlig sekretesslag är mycket angeläget. JO anser att det är bra att vissa begrepp och uttryck, som nu 129

förklaras och definieras i förarbetena, förs in i lagen. JO anser dock att man möjligen skulle kunna sammanföra beteckningarna och förklaringarna till en paragraf. JO anser vidare att det, mot bakgrund av att kommittén försett kapitlen med underrubriker, möjligen kan vara överflödigt att förse varje kapitel med en innehållsförteckning. Flera remissinstanser, bl.a. Hovrätten över Skåne och Blekinge och Svenska advokatsamfundet, delar sistnämnda uppfattning. Skatteverket, Centrala studiestödsnämnden och Umeå kommun föreslår att innehållet i lagens samtliga kapitel beskrivs redan i lagens första kapitel. Svea hovrätt och Hovrätten över Skåne och Blekinge ifrågasätter värdet av att i lagen definiera vissa grundläggande begrepp när vissa av dem därefter inte kommer till användning i det fortsatta lagförslaget. Även Vägverket ifrågasätter behovet av de föreslagna definitionerna. Svea hovrätt anser vidare att förslaget på flera punkter innebär en större risk jämfört med nuvarande sekretesslag att den som har att tillämpa lagen felaktigt bibringas uppfattningen att det saknas ytterligare bestämmelser att beakta och att förslaget därför kräver ytterligare arbete när det gäller föreslagen kapitelindelning och utformningen av vissa bestämmelser. Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att lagförslaget innebär en så stor förändring att lagen kommer att uppfattas som ny av användarna och skapa ytterligare en osäkerhet om hur lagen ska tillämpas. Riksåklagaren (RÅ) ställer sig tveksam till att införa en helt ny sekretesslag. RÅ ifrågasätter behovet av en helt ny lag och anser att värdet av förändringarna måste vägas mot vad anpassningen till en helt ny reglering kommer att innebära inom statsförvaltningen. Ekobrottsmyndigheten anser att man kan åstadkomma de förändringar som behövs genom att föra in de föreslagna definitionerna i 1 kap. i den nuvarande sekretesslagen. Även Uppsala universitet, Juridiska fakulteten , anser att de sakliga förändringarna som föreslås bör genomföras inom ramen för nu gällande sekretesslag. Malmö tingsrätt anser att den föreslagna lagen framstår som en svåröverskådlig koloss och att en betydligt bättre lösning är att, med vissa ändringar, behålla den nuvarande sekretesslagen och i stället arbeta fram handböcker för tillämparna. Stockholms tingsrätt anser att det är utmärkt att de nuvarande kapitlen 7–9 bryts upp i flera delar. Tingsrätten är dock tveksam till den nya inledande avdelningen, bl.a. därför att lagen blir mer omfattande. Tingsrätten anför dock att lagförslagets struktur kan vara av visst värde för en mindre van tillämpare av sekretesslagen. Svenska tidningsutgivareföreningen Tidningsutgivarna anser att den omredigering av sekretesslagen med fler kapitel, tydligare rubriker och mera logiska områdesavdelningar som föreslås synes bra och ändamålsenlig. Föreningen anser att omredigeringen gör sekretesslagen mer användarvänlig och därmed tillgänglig för fler, låt vara att den övergångsvis kan ställa till vissa problem för den som är förtrogen med det befintliga regelverket. Kriminalvårdsstyrelsen (KVS) anser att det är en nackdel att det nya förslaget medför ett betydande arbete med att informera och utbilda en till stor del inte rättsutbildad kriminalvårdspersonal i den nya lagens struktur och innehåll. KVS anser dock att den stora fördelen med betänkandets förslag är den ökade användarvänligheten och att fördelen överväger den angivna nackdelen. Enligt Riksarkivet medför så stora ändringar som förslaget 130

innebär stora krav på utbildning. De som är insatta i den nuvarande regleringen kan enligt Riksarkivet anse att detta är onödigt. Det är dock enligt Riksarkivet inte i första hand de som är insatta som behöver en ny sekretesslag. Enligt Riksarkivet är det ett demokratiskt intresse att sekretesslagen utformas så att den blir tillgänglig för flera. Riksarkivet anser att det är angeläget att lagförslaget snarast genomförs.

Skälen för regeringens bedömning och förslag

Behovet av en ny användarvänlig lag

Sekretesslagens ursprungliga struktur är logiskt uppbyggd. Under den tid den har varit i kraft har den dock ändrats 10–25 gånger per år. Den lagstiftningsteknik som har använts har bl.a. inneburit att de flesta nya bestämmelser till skydd för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden införts i slutet av kap. 7–9 i den ordning de har tillkommit. Detta har fått till följd att dessa kapitel numera består av sammanlagt 112 paragrafer som sinsemellan inte har något annat samband än att de rör uppgifter om enskildas personliga och/eller ekonomiska förhållanden. I vissa fall har nya sekretessbestämmelser, som har samband med redan befintliga sekretessbestämmelser, förts in i samma paragraf som de befintliga bestämmelserna vilket lett till att vissa paragrafer är mycket långa, jfr t.ex. 7 kap. 9 § (sekretess tilll skydd för enskildas personliga förhållanden inom skolan m.m.) och 9 kap. 17 § (sekretess till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden i förundersökningar m.m.). Kapitlen är inte heller försedda med några underrubriker. Med den nuvarande regleringens utformning är det således tidsödande såväl att hitta relevanta sekretessbestämmelser som att konstatera att det inte finns någon sekretessbestämmelse som täcker den aktuella situationen. Som framgår av avsnitt 4.2 innebär sekretesslagens uppbyggnad att samma uppgift kan omfattas av flera olika sekretessbestämmelser. Den princip som ska tillämpas vid konkurrens mellan flera primära sekretessbestämmelser framgår dock inte av lagtexten utan endast av förarbetena. På motsvarande sätt används i förarbetena till sekretesslagen vissa begrepp för att förklara lagens konstruktion. Dessa begrepp, vilka även används vid tillämpningen av lagen, framgår inte heller av lagtexten. Detta innebär att det är svårt att sätta sig in i hur lagen är avsedd att fungera. Regeringen delar den uppfattning som framförts av Kammarrätten i Göteborg att den lagstiftningsteknik som har använts hittills har medfört att sekretesslagen blivit mycket svårgänglig samt att tillämparen i alltför stor utsträckning blivit hänvisad till att söka ledning i förarbetena. Som framgår av avnitt 4.1. fyller den grundlagsstadgade rätten att ta del av allmänna handlingar flera viktiga syften. För att syftena med offentlighetsprincipen ska kunna förverkligas fullt ut är det viktigt att den närmare regleringen avseende rätten att ta del av allmänna handlingar är så lättillämpad som möjligt. Det är viktigt inte minst då sekretesslagen tillämpas såväl av den offentliga sektorn – vilken består av både stora resursstarka myndigheter och mindre myndigheter vilka inte har juristutbildad personal – som av av vissa enskilda organ (jfr 1 kap. 8 och 9 §§ sekretesslagen). JO har i samband med inspektioner av statliga och 131

kommunala myndigheter funnit stora brister när det gäller kunskapen om reglerna angående offentlighet och sekretess. JO har påpekat att ärenden som rör offentlighets- och sekretess är den ärendegrupp som procentuellt sett har överlägset flest kritikbeslut. En mer lättillämpad reglering kan leda både till en mer korrekt tillämpning av lagen och till att allmänna handlingar i större utsträckning lämnas ut med den skyndsamhet som grundlagen förutsätter. Om lagen blir lättare att förstå för allmänheten blir det även lättare för allmänheten att bevaka sina rättigheter enligt TF. Mot denna bakgrund delar regeringen bl.a. JO:s och Riksarkivets uppfattning att det är angeläget att tillskapa en mer användarvänlig sekretesslag. Regeringen delar vidare den uppfattning som framförts av många remissinstanser, bl.a. Justitiekanslern och kammarrätterna , att kommitténs förslag till ny sekretesslag kommer att innebära att tillämpningen av sekretesslagen underlättas, även om förslaget kan behöva justeras i vissa delar. Vissa remissinstanser har givit uttryck för uppfattningen att förslaget innebär en alltför stor förändring och man hade kunnat nöja sig med mindre förändringar i kombination med handböcker. Som Riksarkivet har påpekat kan de som är väl förtrogna med den nuvarande regleringen tycka att en omarbetning av lagen är onödig. Regeringen delar dock Riksarkivets uppfattning att det inte i första hand är de som redan är insatta i den nuvarande sekretesslagens struktur som behöver en ny sekretesslag utan att det ligger ett demokratiskt värde i att lagstiftningen förtydligas så att den blir tillgänglig för flera. För att det ska bli ännu lättare att hitta i den nya lagen även för den som är väl förtrogen med det nuvarande regelverket har två jämförelsetabeller bifogats till lagrådsremissen i vilka det anges vilka bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen som motsvaras av vilka bestämmelser i sekretesslagen och vice versa (bilagorna 7–8).

Lagens struktur

För att den nya lagen ska bli så lättillämpad som möjligt bör den ha en tydlig struktur. Den bör också utformas så att överskådligheten kan bestå trots de kontinuerliga ändringar som kommer att göras i lagen. Mot denna bakgrund anser regeringen att lagen bör utformas på följande sätt.

Innehållsförteckning

Flera remissinstanser har varit kritiska mot att det i kommitténs förslag har införts innehållsförteckningar i varje avdelning och i varje kapitel i lagen. Regeringen anser, i likhet med flera remissinstanser, att de underrubriker som införts i kapitlen är tillräckliga för att läsaren snabbt ska kunna orientera sig i varje enskilt kapitel och att lagen blir mer överskådlig om de nämnda innehållsförteckningarna ersätts av en samlad innehållsförteckning i början av lagen.

Avdelningar och fler kapitel

Det blir lättare att hitta i lagen om kapitlen innehåller färre paragrafer. Den nuvarande lagens kapitelindelningen anknyter till den uppräkning av sekretessgrunder som görs i 2 kap. 2 § TF (se närmare avsnitt 4.2). Genom att dela upp den nya lagen i avdelningar kan en liknande struktur upprätthållas samtidigt som lagen kan delas upp på fler kapitel. Kommittén har föreslagit att den nya sekretesslagen ska delas in i fem avdelningar. Regeringen föreslår att den nya offentlighets- och sekretesslagen ska delas in i sju avdelningar. Utökningen av antalet avdelningar är bl.a. en följd av att regeringen anser att kommitténs förslag att bryta ut regleringen i 15 kap. sekretesslagen och sammanföra den med regleringen i arkivlagen i en ny lag om hantering av allmänna handlingar inte bör genomföras. I regeringens förslag har regleringen i 15 kap. sekretesslagen om registrering av allmänna handlingar m.m. i stället inarbetats som en ny avdelning i den nya lagen. Eftersom offentlighet är huvudregel och sekretess är undantag bör avdelningen med bestämmelser om myndigheters hantering av allmänna handlingar, dvs. bestämmelserna om registrering och utlämnande av allmänna handlingar m.m. placeras som en andra avdelning i början av lagen före de avdelningar som innehåller bestämmelser om sekretess. Regeringen har vidare delat upp den avdelning som i kommitténs förslag innehåller allmänna bestämmelser i två avdelningar, dels en avdelning med inledande bestämmelser, dels en avdelning med allmänna bestämmelser om sekretess (den tredje avdelningen). Den fjärde avdelningen innehåller bestämmelser om sekretess till skydd för allmänna intressen. Den femte avdelningen innehåller bestämmelser om sekretess till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Den sjätte avdelningen innehåller bestämmelser om sekretess hos vissa organ och verksamheter. Den sjunde avdelningen innehåller slutligen bestämmelser om tystnadsplikter som följer av bestämmelser i annan författning än den nya lagen och som begränsar den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen. Trots att den nya lagen har delats in i avdelningar har kapitlen givits en löpande numrering. Exempelvis inleds andra avdelningen med 3 kap. och den tredje avdelningen med 6 kap. En sådan ordning bedöms medföra att det blir lättare att hitta i lagen än om en numrering görs inom respektive avdelning.

Kortare paragrafer

Ytterligare ett problem med sekretesslagens nuvarande struktur är att det finns paragrafer i lagen som är så omfattande att de på grund därav blir svårtillgängliga. Ett annat problem med dessa paragrafer är att risken ökar för att det föreslås ändringar i samma paragraf i flera olika propositioner samtidigt. Som framgår av avsnitten 4.1 och 4.2 regleras exempelvis förhållandet mellan de tystnadsplikter och den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen i en enda paragraf, 16 kap. 1 § sekretesslagen. Den paragrafen är flera sidor lång. Våren 2006 föreslogs ändringar i 133

16 kap. 1 § i sju olika propositioner. Detta ledde till att de aktuella utskotten fick avskilja respektive förslag till ändring i sekretesslagen och hänskjuta dem till Konstitutionsutskottet för samordning enligt en lagtekniskt komplicerad procedur. Det ligger i sakens natur att ju mer komplicerat det är att ändra i en lag desto större är risken att fel i lagstiftningen uppkommer. Av nämnda skäl bör omfattande paragrafer, som exempelvis 16 kap. 1 § sekretesslagen, delas upp på flera paragrafer.

Lagfästande av grundläggande begrepp och principer

Även om bestämmelserna i sekretesslagen delas upp och struktureras om i den nya lagen och lagen förses med såväl en inledande innehållsförteckning som underrubriker i respektive kapitel, så kvarstår det faktum att regleringen är komplicerad. I förarbetena till sekretesslagen förklaras sekretessregleringens systematik med hjälp av vissa begrepp som inte kommmer till uttyck i lagtexten, men som används vid tillämpningen av sekretesslagen, t.ex. primära och sekundära sekretessbestämmelser och bestämmelser om överföring av sekretess. På motsvarande sätt kommer vissa av de principer som styr tillämpningen av sekretesslagen endast till uttryck i förarbetena. Ett viktigt led i att göra sekretessregleringen tydligare är att definiera nämnda begrepp i lagtexten och att lagfästa nämnda principer så att det på ett tydligt sätt framgår direkt av lagen hur den är uppbyggd och hur olika bestämmelser förhåller sig till varandra, exempelvis vid konkurrens mellan olika sekretessbestämmelser. Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erina mot förslaget i dessa delar. Vissa remissinstanser har dock varit kritiska. Exempelvis har Svea hovrätt och Hovrätten över Skåne och Blekinge ifrågasatt värdet av att i lagen definiera grundläggande begrepp när vissa av dem därefter inte kommer till användning i det fortsatta lagförslaget. Regeringen, som delar bl.a. JO:s uppfattning att det är bra att dessa begrepp definieras i lagen, anser att de definerade begreppen, i högre grad än vad som är fallet i kommitténs förslag, därefter bör användas i lagtexten. På så vis blir lagens uppbyggnad och struktur tydligare. Innehållet i den nya lagens avdelningar behandlas nedan i avsnitt 7–11. Regeringen återkommer till vilka begrepp som bör definieras i lagen och vilka grundläggande principer som bör lagfästas i avsnitt 9.

7 Lagens inledande bestämmelser

Regeringens förslag: Den första avdelningen ska innehålla inledande bestämmelser. Det första kapitlet i den första avdelningen ska bestå av en allmän bestämmelse om lagens materiella innehåll och en innehållsförteckning. Det andra kapitlet ska innehålla bestämmelser om lagens tillämpningsområde.

Kommitténs förslag: Motsvarar i huvudsak regeringens. Remissinstansernas synpunkter: Se redovisningen i avsnitt 6. Skälen för regeringens förslag: Den första avdelningens första kapitel bör inledas med en bestämmelse som ger en kort beskrivning av lagens materiella innehåll. Bestämmelsen bör motsvara 1 kap. 1 § sekretesslagen men innehålla en mer heltäckande beskrivning av lagens innehåll bl.a. såvitt avser innebörden av lagens bestämmelser. I sekretesslagens inledande bestämmelse anges bl.a. att lagen innehåller bestämmelser som innebär inskränkningar i rätten att ta del av allmänna handlingar och i meddelarfriheten. Som framgår av avsnitt 4.1 är dock detta en ofullständig beskrivning. Det är inte bara rätten att meddela uppgifter utan även den rätt att offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som inskränks genom bestämmelserna i 16 kap. 1 § sekretesslagen. Det bör vidare framgå av den inledande bestämmelsen i den nya lagen att sekretessbestämmelserna även innebär en inskränkning i den rätt till yttrandefrihet som följer av regeringsformen. Som nämns i avsnitt 6 bör lagen förses med en innehållsförteckning som gör att tillämparen snabbt kan få en överblick över lagens innehåll och snabbt hitta relevanta bestämmelser. Innehållsförteckningen bör placeras efter den inledande bestämmelsen i den första avdelningens första kapitel. Bestämmelser om lagens tillämpningsområde bör tas in i den första avdelningens andra kapitel. Dessa bestämmelser anger vilka som ska iaktta sekretess och vilka organ som ska jämställas med myndigheter vid tillämpning av dels TF:s regler om rätt att ta del av allmänna handlingar, dels den nya lagens bestämmelser. Bestämmelserna motsvarar 1 kap. 6, 8 och 9 §§ sekretesslagen. På motsvarande sätt som i sekretesslagen bör de enskilda organ som ska jämställas med myndigheter vid tillämpningen av den nämnda reglerna i tryckfrihetsförordningen och vid tillämpningen av den nya lagen räknas upp i en bilaga till denna.

8 Bestämmelser om myndigheters hantering av allmänna handlingar

Regeringens förslag: Den andra avdelningen i den nya lagen ska innehålla bestämmelser om myndigheters hantering av allmänna handlingar. Bestämmelserna motsvarar bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen om registrering och utlämnande av allmänna handlingar m.m. Vissa av bestämmelserna ska göras teknikneutrala. Vidare ska två nya bestämmelser införas, dels en bestämmelse om att myndigheter ska organisera sina allmänna handlingar så att de kan lämnas ut med den skyndsamhet som krävs enligt tryckfrihetsförordningen, dels en bestämmelse om att enskilda bör beredas goda möjligheter att söka allmänna handlingar. En informationsbestämmelse om arkivlagens bestämmelser ska tas in i lagens andra avdelning. Regeringens bedömning: Vissa bestämmelser med nya krav på myndigheterna som kommittén har föreslagit, bl.a. en bestämmelse om en generell dokumentationsskyldighet, bör inte genomföras.

Kommitténs förslag: Kommitténs förslag till omarbetning och komplettering av enskilda bestämmelser i 15 kap. sekretesslagen överensstämmer huvudsakligen med regeringens förslag till omarbetning av de nämnda bestämmelserna i den nya offentlighets- och sekretesslagen. Kommittén har dock bl.a. föreslagit att myndigheterna ska åläggas en ny generell dokumentationsskyldighet. Remissinstanserna: Många remissinstanser, bl.a. JO, JK, Kammarrätten i Jönköping, Riksarkivet, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Svenska Tidningsutgivareföreningen Tidningsutgivarna och Svenska Journalistförbundet , har, i linje med ett till betänkandet fogat särskilt yttrande av Peter Seipel, föreslagit att den av kommittén föreslagna bestämmelsen om god offentighetsstruktur ska kompletteras med en bestämmelse om att enskilda ska beredas goda möjligheter att söka allmänna handlingar. Rikspolisstyrelsen (RPS) påpekar att den av kommittén föreslagna bestämmelsen om god offentlighetsstruktur bl.a. innebär krav på att myndigheternas IT-system måste ha funktioner för att spara den konstellation av uppgifter som vid en sökning presenteras på bildskärmen samt att detta kan få stora konsekvenser, inte minst ekonomiska, för myndigheter vars IT-system inte har sådana funktioner. Enligt Föreningen arkivverksamma i landsting och kommun kan det rent allmänt vara svårt att leva upp till resonemanget att en handling ska bevaras i ”ursprunglig form” och att man ska kunna se hur och när en handling är förändrad. Norrköpings kommun anser att kommittén behandlar frågan om autencitet, dvs. äkthet och ursprungligt skick, för digitalt lagrade uppgifter och handlingar, som om den vore löst eller i vart fall utan nämnvärda problem kommer att lösas. Enligt kommunen finns det all anledning att utgå från att lösningen på autencitetsproblemet ligger långt fram i tiden och att den kommer att vara synnerligen kostnadsdrivande, framför allt för arkivmyndigheterna. Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att erinra mot kommitténs förslag till ny lydelse av bestämmelsen om s.k. hemlig- 136

stämpling. Malmö tingsrätt anser dock att den föreslagna ändringen inte medför att det på ett tydligare sätt framgår att en anteckning kan göras oavsett medium. Rikspolisstyrelsen (RPS) anser att ordet ”hemlig” även fortsättningsvis bör användas som en varningssignal om att sekretess kan gälla och att en sekretessprövning måste göras. Om sekretessmarkeringarna allt för ofta ges olika utformning hos olika myndigheter anser RPS att det vid informationsutbyte mellan myndigheter kan uppstå missförstånd och risk för att markeringen förbises. RPS anser vidare att det är viktigt att svenska myndigheter avänder samma beteckning för sekretessbelagda uppgifter i det internationella samarbetet. Om kravet på att ordet ”hemlig” inte bibehålls anser RPS att krav på en liknande gemensam beteckning, t.ex. ”sekretess” bör införas införas . Bolagsverket anser att beteckningen ”hemlig” i vissa fall kan kännas föråldrad och inte träffande då det är fråga om att sekretessprövning ska ske vid varje tillfälle då en uppgift begärs utlämnad. Verket har därför inget att erinra mot att kravet på att ordet ”hemlig” ska användas tas bort. Verket anser dock att man bör överväga om det ordet bör ersättas av ett annat begrepp för att skapa enhetliga sekretessmarkeringar i den offentliga förvaltningen. Karlstad Universitet förslår att kravet på att ordet ”hemlig” ska användas ska ersättas med ett krav att använda exempelvis ordet ”sekretessärende”. Försvarsmakten anser att det är viktigt att en sekretessmarkeringen även fortsättningsvis ska innehålla ordet ”hemlig” och att detta är särkilt angeläget mot bakgrund av vad som förskrivs i 7 § säkerhetskyddsförordningen (1996:633). Ekonomistyrningsverket anser att kommittén inte på ett övertygande sätt har lyckats visa varför kravet på att ordet ”hemlig” ska användas ska tas bort. Motsvarande synpunkt har framförts av Lunds universitet, Juridiska fakulteten, och Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten. Skatteverket anser att det kan leda till missförstånd om det i lagtexten används samma beteckning, ”sekretessmarkering”, som Skatteverket använder i folkbokföringsdatabasen när det kan föreligga särskild anledning att inte lämna ut uppgifter om en person ur databasen.

Skälen för regeringens förslag

En viss samordning av regleringen om registrering av allmänna handlingar m.m. och bestämmelserna i arkivlagen

Som framgår av avsnitt 5 har kommittén bl.a. haft till uppgift att överväga om det är ändamålsenligt med en uppdelning mellan å ena sidan bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen om registrering av allmänna handlingar m.m. och å andra sidan arkivlagens bestämmelser om registreringens betydelse för arkivvården m.m. Som framgår av nämnda avsnitt anser regeringen att kommitténs förslag till ny lag om hantering av allmänna handlingar inte bör genomföras. Regeringen anser dock att de flesta av kommitténs förslag bör genomföras till den del de avser en omarbetning och modernisering av bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen. Dessa förslag bör genomföras genom att de tas in i den andra avdelningen av den nya offentlighets- och sekretesslagen. Av 5 § arkivlagen följer att myndigheterna vid registrering av allmänna handlingar ska ta vederbörlig hänsyn till registreringens betydelse för en 137

ändamålsenlig arkivvård (första punkten) och att myndigheterna vid framställning av allmänna handlingar ska använda materiel och metoder som är lämpliga med hänsyn till behovet av arkivbeständighet (andra punkten). Bestämmelserna om gallring i 10 § arkivlagen och om återlämnande eller överlämnande av handlingar i 12 och 15 §§ arkivlagen är vidare tillämpliga på allmänna handlingar oavsett om dessa har arkiverats eller inte. Mot denna bakgrund anser regeringen att det i den nya lagen bör införas en informationsbestämmelse med hänvisningar till bestämmelserna i arkivlagen för att förtydliga sambandet mellan bestämmelserna i den andra avdelningen i den nya lagen och bestämmelserna i arkivlagen.

Organisering och beskrivning av allmänna handlingar

Som framgår av avsnitt 4.3 innehåller 15 kap. 9 § sekretesslagen bestämmelser om hur en myndighet, som använder sig av automatiserad behandling, ska ordna denna med beaktande av den i TF stadgade rätten att ta del av allmänna handlingar. De nämnda bestämmelserna i sekretesslagen är inte avsedda att utgöra absoluta krav utan snarare principer från vilka det kan finnas särskilda skäl att avvika, t.ex. på grund av att vissa handlingar är av ringa intresse från offentlighetssynpunkt. Detta kommer till uttryck genom att bestämmelserna innehåller ordet ”bör” i stället för ”ska”. I 15 kap. 11 § sekretesslagen finns en bestämmelse om att varje myndighet ska hålla en beskrivning av de register, förteckningar eller andra anteckningar hos myndigheten som förs med hjälp av automatiserad behandling tillgänglig för allmänheten. I paragrafen anges i åtta punkter vad beskrivningen ska innehålla. Kommitténs förslag innebär bl.a. att bestämmelserna i 15 kap. 9 och 11 §§ sekretesslagen och vissa av bestämmelserna i 6 § arkivlagen om arkivvård omarbetas till teknikneutrala bestämmelser som gäller för både icke arkiverade allmänna handlingar och arkiverade allmänna handlingar. Kommittén har kompletterat bestämmelserna med ytterligare krav på myndigheterna samt gjort bestämmelserna förpliktande i stället för vägledande. Många remissinstanser, bl.a. JO, JK, Svenska Tidningsutgivareföreningen Tidningsutgivarna och Svenska Journalistförbundet , har föreslagit att den av kommittén föreslagna omarbetningen av 15 kap. 9 § sekretesslagen ska kompletteras med ytterligare en bestämmelse om att enskilda ska beredas goda möjligheter att söka allmänna handlingar. Som nämns ovan anser regeringen att bestämmelserna om arkivvård bör kvarstå i arkivlagen. Regeringen delar dock kommitténs uppfattning att de bestämmelser som finns i 15 kap. 9 och 11 §§ sekretesslagen bör ändras så att de i största möjliga utsträckning blir teknikneutrala. Regeringen delar också uppfattningen att det bör införas en uttrycklig bestämmelse om att myndigheter ska organisera sina allmänna handlingar så att de kan lämnas ut med den skyndsamhet som krävs enligt tryckfrihetsförordningen. Regeringen delar även den uppfattning som framförts av många remissinstanser, nämligen att det bör slås fast att den enskilde bör beredas goda möjligheter att söka allmänna handlingar. När det gäller frågan om de befintliga bestämmelserna och de nya bestäm- 138

melserna bör ge uttryck för principer eller göras förpliktande anser regeringen att man bl.a. måste beakta att uppbyggnaden eller omstruktureringen av IT-system tar tid. Regeringen anser att sådana bestämmelser som ger uttryck för grundläggande krav avseende en myndighets hantering av allmänna handlingar bör kunna göras förpliktande. Dit hör bl.a. bestämmelsen att myndigheter ska organisera sina allmänna handlingar så att de kan lämnas ut med den skyndsamhet som krävs enligt tryckfrihetsförordningen. Andra bestämmelser, bl.a. bestämmelser som kan uppfyllas allt bättre ju längre den tekniska utvecklingen når, bör utformas som principbestämmelser. Dit hör bl.a. bestämmelsen att den enskilde bör beredas goda möjligheter att söka allmänna handlingar. Kommittén har vidare föreslagit en ny bestämmelse som innebär att allmänna handlingar ska kunna presenteras med det innehåll de hade när de kom in till myndigheten eller upprättades där och att det ska framgå om uppgifter ändrats eller tillförts handlingar samt i så fall när (fjärde punkten i kommitténs förslag till bestämmelse om god offentlighetsstruktur). Förslaget innebär enligt kommittén ett krav på att handlingarnas autencitet ska kunna styrkas, dvs. det måste finnas garantier för att handlingarna inte förändras utan att det märks. Detta kan ske genom att handlingens innehåll fastställs och förses med äkthetstecken. På en pappershandling kan en underskrift vara ett äkthetstecken. I IT-miljöer kan elektroniska signaturer användas på motsvarande sätt. Andra möjligheter att hindra förvanskning är enligt kommittén att ha ett behörighetskontrollsystem. Det innehåll som enligt kommittén inte får förvanskas det innehåll handlingen hade när den blev en allmän handling. När det gäller elektroniska handlingar måste myndigheten försäkra sig om att handlingen kan tas fram även efter det att systemet har bytts ut. Beträffande beslut som fattas automatiskt och expedieras elektroniskt krävs enligt kommittén att man sparar en elektronisk kopia. Förslaget hindrar enligt kommittén inte att myndigheten t.ex. kan göra en anteckning på handlingen. Det får dock bara ske om handlingens innehåll fortfarande kan utläsas. Föreningen arkivverkamma i landsting och kommun har anfört att det rent allmänt kan vara svårt att leva upp till resonemanget att en handling ska bevaras i ”ursprunglig form” och att man ska kunna se hur och när en handling är förändrad. Föreningen nämner i detta sammanhang allmänna handlingar, vars innehåll ständigt förändras, t.ex. byggnadsnämnders och fastighetsnämnders elektroniska kart- och ritningsmaterial. Föreningen undrar bl.a. vad som enligt förslaget ska dokumenteras beträffande sådana handlingar. Norrköpings kommun anser att det finns all anledning att tro att lösningen på frågan om autencitet, dvs. äkthet och ursprungligt skick, för digitalt lagrade uppgifter och handlingar, ligger långt fram i tiden och att den kommer att vara synnerligen kostnadsdrivande för myndigheterna. Enligt gällande rätt ska en myndighet särskilt beakta att det bör framgå när uppgifter tillförts en upptagning för automatiserad behandling som är en allmän handling och om de ändrats eller gallrats när detta har skett (15 kap. 9 § första stycket 4 sekretesslagen). Kravet på dokumentation av tidpunkten för förändringar innebär inte att det är nödvändigt att dessa uppgifter måste framgå av själva registret. Där det är lämpligt kan uppgifterna i stället framgå av en logg eller en manuell bearbetningsjournal. 139

Om en myndighet för handläggning av ett mål eller ärende använder sig av en upptagning för automatiserad behandling ska enligt 15 kap. 14 § sekretesslagen upptagningen tillföras handlingarna i målet eller ärendet i läsbar form, om inte särskilda skäl föranleder annat. Bestämmelsen har överförts till sekretesslagen från den upphävda datalagen (1973:289). Som skäl för bestämmelsen anfördes i förarbetena bl.a. att ADB-register ändras ofta och att det därför kan vara besvärligt och tidskrävande att rekonstruera ett sådant registers innehåll. Att upptagningar som används i ett mål eller ärende överförs till läsbar form ansågs enligt förarbetena i allmänhet vara en förutsättning för att en myndighet ska kunna bereda en part insyn i utredningsmaterialet enligt bestämmelserna i den då gällande förvaltningslagen (prop. 1973:33 s. 141 f). När det gäller krav på behörighetstilldelning m.m. följer sådana krav, när det gäller personuppgiftsbehandling, av personuppgiftslagen och i vissa fall av registerlagstiftning. Sådana krav kan även följa av t.ex. bestämmelser om säkerhetsskydd. Mot bakgrund av att kommittén i motiveringen till sitt förslag, när det gäller elektroniska handlingar, fokuserar på beslut och andra s.k. färdiga elektroniska handlingar, är det oklart vad bestämmelsen innebär för handlingar vars innehåll ständigt ändras. Ett register blir en allmän handling när handlingen har färdigställts för anteckning eller införing (2 kap. 7 § andra stycket 1 TF), dvs. ett register blir en allmän handlig redan innan någon uppgift har registrerats i registret. Innebär kommitténs förslag att det beträffande register räcker att en myndighet har ett behörighetskontrollsystem och det därutöver enbart ställs motsvarande krav som i 15 kap. 9 § 4 sekretesslagen? Eller krävs det dessutom att en myndighet kan återskapa t.ex. ett registers innehåll så som det sett ut vid varje tillfälle en uppgift har förts in i registret? Om så är fallet, hur ska sådana krav förenas med de gallringsföreskrifter som ofta finns i registerlagstiftningen? Sådana gallringsföreskifter har införts av integritetsskäl och även om den uppgift som efterfrågas inte har gallrats kan – om en kopia av registrets innehåll vid uppgiftens införande i detsamma begärs ut – andra uppgifter som fanns i registret vid denna tidpunkt ha gallrats. Därtill kommer frågan i vilken mån det är tekniskt möjligt och ekonomiskt försvarbart att spara sådana mängder av information. Mot bakgrund av de oklarheter som vidlåter kommitténs förslag anser regeringen att det inte bör genomföras. Även om regeringen anser att merparten av bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen bör göras teknikneutrala i den nya lagen finns det vissa bestämmelser som har sådant innehåll att de även fortsättningsvis enbart kan ta sikte på automatiserade behandlingar, t.ex. bestämmelsen i 15 kap. 9 § andra stycket sekretesslagen om att automatiserad behandling av uppgifter hos en myndighet ska ordnas med beaktande av det intresse som enskilda kan ha av att själva utnyttja tekniskt hjälpmedel hos myndigheten för att ta del av allmänna handlingar. Som nämns ovan används i sekretesslagen termen ”upptagningar för automatisk databehandling”. Detta är dock en föråldrad terminologi eftersom man numera använder begreppet ”upptagning för automatiserad behandling” (jfr 2 kap. 3 § TF). Sistnämnda begrepp bör således användas i den nya lagen.

Dokumentationsskyldighet m.m.

Som framgår ovan finns det en bestämmelse om dokumentationsskyldighet i sekretesslagen. Om en myndighet för handläggning av ett mål eller ärende använder sig av en upptagning för automatiserad behandling ska upptagningen tillföras handlingarna i målet eller ärendet i läsbar form om inte särskilda skäl föranleder annat (15 kap 14 § sekretesslagen). Som nämns i föregående avsnitt är motivet till denna bestämmelse att det – mot bakgrund av att det kan det vara besvärligt och tidskrävande att rekonstruera ett ADB-registers innehåll – i allmänhet ansågs vara en förutsättning för att en myndighet ska kunna bereda en part insyn i utredningsmaterialet enligt bestämmelserna i den då gällande förvaltningslagen att uppgifter i upptagningar för automatiserad behandling som använts i målet eller ärendet också tillförs handlingarna i målet eller ärendet i sådan form att de kan läsas (prop. 1973:33 s. 141 f). Enligt 16 § förvaltningslagen (1986:223) har en sökande, klagande eller annan part rätt att ta del av det som tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Enligt 17 § förvaltningslagen får ett ärende som avser myndighetsutövning mot enskild inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den. En myndighet får dock i vissa fall avgöra ärendet utan att så har skett. Såväl parts rätt att ta del av uppgifter som myndighetens kommunikationsplikt gäller vidare enligt 16 och 17 §§ förvaltningslagen med de begränsningar som följer av 14 kap. 5 § sekretesslagen. Enligt 15 § förvaltningslagen (1986:223) ska uppgifter, som en myndighet får på annat sätt än genom en handling och som kan ha betydelse för utgången i ärendet, antecknas av myndigheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot enskild. Kommittén har föreslagit att myndigheterna ska åläggas en ny generell dokumentationsskyldighet (femte punkten i kommitténs förslag till bestämmelse om god offentlighetsstruktur). Enligt bestämmelsen ska handlingar, som myndigheten använder och som tillför sakuppgift vid handläggning av mål, ärende eller annan process, knytas till övriga handlingar i målet, ärendet eller processen. Med processer menas enligt kommittén t.ex. projekt som ofta består av en kedja av ärenden och aktiviteter med inslag av faktiskt handlande. Det kan t.ex. gälla byggprojekt eller forskningsprojekt. En process kan också avse en kedja av ärenden och aktiviteter kring ett objekt som är centralt i myndighetens verksamhet, t.ex. en person eller fastighet. Som exempel på en sådan process nämner kommittén behandlingstillfällen avseende en viss patient på ett sjukhus. Förslaget om dokumentation omfattar enbart handlingar. Det innebär således enligt kommittén inte något krav på att alla åtgärder under handläggningen ska dokumenteras. Det som ska tillföras övriga handlingar kan vara både det som i dagligt tal avses med handlingar och sammanställningar som har kommit in eller hämtats från databaser, t.ex. en skärmbild. Om ett led i en process innebär att en viss sammanställning görs, t.ex. en skärmbild, innebär kravet på dokumentation att den måste kunna upprepas. Det kan t.ex. ske genom att skärmbilden lagras eller genom att sökfrågan sparas så att samma skärmbild kan tas fram.

Den av kommittén föreslagna bestämmelsen omfattar således till skillnad från 15 kap. 14 § sekretesslagen inte bara mål och ärenden och den är dessutom teknikneutral. Enligt kommittén ger bestämmelsen om dokumentationssky1dighet i 15 § förvaltningslagen till viss del samma resultat som kommitténs förslag till ny bestämmelse om dokumentationsskyldighet. Bestämmelsen i förvaltningslagen har dock ett snävare tillämpningsområde då den endast avser myndighetsutövning mot enskild och den har också ett annat syfte då den inte innebär ett krav på dokumentation i syfte att tillgodose allmänhetens insynsintresse. I tryckfrihetsförordningen finns ett väl avvägt system som avgör när en handling blir allmän. En handling är enligt 2 kap. 3 § TF allmän om den förvaras hos en myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Kommitténs förslag innebär en skyldighet för myndigheter att bevara bl.a. ”handlingar och sammanställningar som har kommit in eller hämtats från databaser”. Handlingar som kommit in till en myndighet eller sammanställningar av uppgifter som hämtas från externa databaser är att anse som inkomna allmänna handlingar om inte annat följer av någon undantagsregel i 2 kap. TF. Vad gäller det av kommittén lämnade exemplet på process, nämligen behandlingstillfällen avseende en viss patient på ett sjukhus, har kommittén inte analyserat vad förslaget innebär i förhållande till reglerna om dokumentation i patientjournallagen (1985:562). Sistnämnda lag har vidare ersätts av patientdatalagen (2008:355), i vilken hanteringen av uppgifter om patienter är noggrant reglerad. I förarbetena till sistnämnda lag anges exempelvis att en vårdgivare som vid ett vårdtillfälle använder sig av sammahållen journalföring av bl.a. integritetsskäl normalt bör undvika att ladda ned en journalhandling som denne tar del av hos en annan vårdgivare (prop. 2007/08:126 s. 138 f). Regeringen anser i och för sig att det är lovvärt att försöka utvidga underlaget för allmänhetens insyn i myndigheternas verksamhet. Eftersom kommittén inte har analyserat hur förslaget förhåller sig till tryckfrihetsförordningens reglering eller till specialregleringar om dokumentationsskyldigheter i andra lagar finner dock regeringen att det är svårt att få en uppfattning om förslagets konsekvenser. Det framgår vidare av det nämnda exemplet avseende sammanhållen journalföring att det finns risk för att den föreslagna bestämmelsen medför att lagkonflikter uppstår. Mot denna bakgrund finner regeringen att förslaget inte bör genomföras. Myndigheters skyldighet att dokumentera sin verksamhet bör liksom hitills regleras i förvaltningslagen och i specialregleringar som är särskilt anpassade för olika områden. Kommittén har vidare föreslagit att allmänna handlingar som hör till ett mål, ärende eller annan process ska kunna presenteras samlat, så att de återger handläggningens eller processens gång (sjätte punkten i kommitténs förslag till bestämmelse om god offentlighetsstruktur). Den föreslagna bestämmelsen, som inte har någon uttrycklig motsvarighet i nuvarande lagstiftning, har viss anknytning till kommitténs förslag om utökad dokumentationsskyldighet. Riksförsäkingsverket har anfört att skillnaden mellan dessa förslag förefaller vara liten och anser att de båda förslagen antingen bör föras samman i en punkt eller att motiveringen till skillnaden bör göras tydligare. Regeringen anser att inte heller detta förslag bör genomföras. 142

En teknikneutral bestämmelse om sekretessmarkering

Enligt 2 kap. 16 TF får en anteckning om hinder att lämna ut en allmän handling bara göras på en handling som omfattas av en sekretessbestämmelse. Tillämplig sekretessbestämmelse ska anges i anteckningen. Närmare bestämmelser om s.k. hemligstämpling finns i 15 kap. 3 § sekretesslagen. Den s.k. enkla hemligstämpeln regleras i 15 kap. 3 § första stycket. Där anges att om det kan antas att hinder mot utlämnande av uppgift i allmän handling föreligger enligt en sekretessbestämmelse får en myndighet utmärka detta genom särskild anteckning på handlingen. En sådan anteckning ska innehålla beteckningen hemlig samt ange tillämplig bestämmelse, dagen för anteckningen och den myndighet som har låtit göra den. I paragrafens andra stycke regleras den s.k. kvalificerade hemligstämpeln. Där anges att om det genom förordning har meddelats en föreskrift om att fråga om utlämnande till enskild av allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet får prövas endast av en viss myndighet, ska sådana handlingar så snart det kan ske förses med en sådan anteckning som avses i första stycket. Anteckningen ska innehålla uppgift om vilken myndighet som är behörig att pröva fråga om utlämnande. Att en myndighet hemligstämplar en handling innebär inte något bindande avgörande av sekretessfrågan (JO 1993/94 s. 509). En handling som hemligstämplats kan således mycket väl vara offentlig, medan en handling utan en hemligstämpel kan vara hemlig (se t.ex. RÅ82 Ab215). En hemligstämpel tjänar alltså bara som påminnelse om behovet av en noggrann sekretessprövning för det fall någon begär ut handlingen. När det gäller anteckningens innehåll får endast beteckningen hemlig användas. Andra beteckningar som konfidentiell, förtroligt, endast för tjänstebruk etc. får inte förekomma och inte heller enbart ordet sekretess (JO 1992/93 s. 613). I övrigt ska anteckningen enligt lagtexten innehålla uppgift om tillämplig sekretessbestämmelse, dagen för anteckningen och den myndighet som har låtit göra den. Något hinder att komplettera dessa uppgifter föreligger inte. Det kan t.ex. ibland vara lämpligt att anteckningen anger vilken befattningshavare som har försett handlingen med hemligstämpeln. Om de uppgifter som kan antas omfattas av sekretess bara förekommer i lätt avgränsbara avsnitt i handlingen kan det vara lämpligt att anteckningen förses med en en lämplig precisering som utvisar detta (Sekretesslagen – En kommentar, Regner m.fl. s. 15:10). Bestämmelserna i 15 kap. 3 § anses bara vara tilllämpliga på pappersdokument (a. st.). När det gäller datorlagrade uppgifter används, t.ex. inom folkbokföringen, en elektronisk sekretessmarkering. Sådana markeringar är accepterade i praxis (JO 1987/88 s. 195). Inget hindrar vidare en myndighet från att i sitt diarium markera att en där registrerad handling anses hemlig genom användning av en annan markering än ordet ”hemlig” (JO 1995/96 s. 442). Vid sekretessmarkering av elektroniska handlingar är den information som ska anges i en hemligstämpel sällan samlad. I stället kan t.ex. en markering på en skärmbild leda vidare till övriga nödvändiga uppgifter. Vid en genomgång kommittén har gjort har kommittén inte stött på att 143

ordet hemlig används i sådana markeringar. I stället används andra beteckningar såsom t.ex. särskild prövning, sekretessmarkering samt sekretessärende. Enligt kommittén framgår det av dessa uttryck vad det är fråga om, nämligen att markeringen är en varningssignal om att sekretess kan gälla och att en sekretessprövning måste ske. Kommittén har därför föreslagit att om det kan antas att en sekretessreglerad uppgift i en allmän handling inte får lämnas ut ska myndigheterna få anmärka detta genom en särkild anteckning (sekretessmarkering). Anteckningen ska ange tillämplig sekretessbestämmelse, datum då anteckningen gjordes och den myndighet som har gjort anteckningen. Till skillnad från gällande rätt uppställs dock inget krav på att anteckningen ska innehålla beteckningen ”hemlig”. Skälet till att det i 2 kap. TF uppställs krav på att en sådan anteckning som avses i 15 kap. 3 § sekretesslagen ska innehålla tillämplig sekretessbestämmelse är att motverka att sådana handlingar får en anteckning i andra fall än när det finns lagliga förutsättningar för det (prop. 1975/76:160 s. 209). Även kravet i 15 kap. 3 § på att ordet ”hemlig” ska användas infördes för att understryka att anteckningen bara får göras om det finns en tillämplig sekretessbestämmelse (prop. 1977/78:38 s. 39–40 och 1979/80:2 Del A s. 359–360). Flera remissinstanser, bl.a. RPS, Ekonomistyrningsverket, Lunds universitet, Juridiska fakulteten, och Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, har ifrågasatt om det är nödvändigt och lämpligt att ta bort kravet på att beteckningen ”hemlig” ska användas när bestämmelsen om s.k. hemligstämpling görs teknikneutral. Försvarsmakten har motsatt sig en sådan förändring bl.a med hänvisning till säkerhetsskyddsförordningens (1996:633) bestämmelser. Flera remissinstanser har föreslagit att ett krav på en för den offentliga sektorn gemensam benämning bör bibehållas, men att ordet ”hemlig” skulle kunna bytas ut mot någon annan beteckning, t.ex. ”sekretess” eller ”sekretessärende”. Bolagsverket har anfört att beteckningen ”hemlig” i vissa fall kan kännas föråldrad och den inte helt överensstämmer med vad som avses eftersom det är fråga om att en sekretessprövning ska ske vid varje tillfälle då en uppgift begärs utlämnad. Som framgår ovan utgör en s.k. hemligstämpling inte något bindande avgörande av sekretessfrågan. En hemligstämpel tjänar bara som en påminnelse om behovet av en noggrann sekretessprövning för det fall någon begär ut handlingen. Utifrån detta perspektiv delar regeringen Bolagsverkets synpunkt att beteckningen ”hemlig” kan anses vara något missvisande eftersom den kan ge intryck av att frågan om uppgifterna i den aktuella handlingen omfattas av sekretess redan är avgjord. Å andra sidan är beteckningen ”hemlig” etablerad, inte bara bland svenska myndigheter utan även internationellt. När det gäller det internationella samarbetet ska dock beaktas att beteckningar enligt säkerhetsskyddsförordningen är något annat än beteckningen ”hemlig” i 15 kap. 3 § sekretesslagen. Enligt 4 § säkerhetsskyddsförordningen avses med begreppet ”hemlig uppgift” en uppgift som omfattas av sekretess enligt sekretesslagen och som rör rikets säkerhet. Enligt 15 kap. 3 § sekreteslagen får beteckningen ”hemlig” åsättas en allmän handling som innehåller en uppgift som kan antas vara omfattad av sekretess enligt vilket lagrum som helst i sekretesslagen eller i någon annan författning. 144

Även om det vore bra att en och samma beteckning används av alla svenska myndigheter för att markera att en allmän handling kan innehålla uppgifter som kan antas omfattas av sekretess, kan regeringen konstatera att det inte förhåller sig så enligt nuvarande ordning, t.ex. används regelmässigt andra beteckningar än ”hemlig” när det rör sig om datorlagrade uppgifter. Några påtagliga nackdelar med nuvarande ordning har inte kommit till regeringens kännedom. Det finns i och för sig ingenting som hindrar att det i lagen uppställs krav på att beteckningen ”hemlig” ska användas även på datorlagrade uppgifter. Regeringen anser dock att de beteckningar som i praxis används beträffande sådana uppgifter, t.ex. ”sekretessmarkering” eller ”sekretessärende”, på ett bättre sätt än beteckningen ”hemlig” markerar att sekretessfrågan inte är slutligt avgjord utan att beteckningen enbart tjänar som en varningsignal om att en noggrann sekretessprövning ska göras för det fall någon begär ut handlingen. Om ett krav på en för den offentliga sektorn gemensam beteckning för uppgifter som kan antas omfattas av sekretess ska bibehållas, men ordet ”hemlig” ska bytas ut mot någon annan beteckning, innebär detta att man byter ut beteckningar som är etablerade i Sveriges samarbete med andra länder och mellanstaliga organsationer. Regeringen finner att det i så fall skulle krävas ytterligare överväganden för att finna ett begrepp som i alla sammanhang kan anses vara det lämpligaste. Sammantaget finner regeringen att såväl användningen av hemligstämplar som användningen av sekretessmarkeringar av datorlagrade uppgifter verkar fungera tillfredställande i praktiken. Regleringen i 15 kap. 3 § är dock inte teknikneutral. Regeringen anser att det är viktigt att regleringen avseende offentlighet- och sekretess får en teknikneutral utformning. Kommitténs förslag till ny bestämmelse om sekretessmarkering innebär att samtliga myndigheter kan fortsätta att sekretessmarkera uppgifter i allmänna handlingar på samma sätt som f.n. sker, samtidigt som även sekretessmarkeringar som avser elektroniska handlingar kommer att omfattas av den nya bestämmelsens tillämpningsområde. Även regleringen i säkerhetsskyddsförordningen kan med kommitténs förslag kvarstå oförändrad. Regeringen anser därför att övervägande skäl talar för att kommitténs förslag bör genomföras. Det sagda hindrar inte att det i framtiden införs ett krav på att en sekretessmarkering ska innehålla en för den offentliga sektorn gemensam beteckning som signalerar att handlingen i fråga innehåller uppgifter som kan antas omfattas av sekretess. Regeringen anser dock inte att det är nödvändigt att nu uppställa ett sådant krav. Malmö tingsrätt anser att det inte av kommitténs förslag tydligt framgår att en anteckning om sekretess kan göras oavsett medium. Regeringen delar denna uppfattning. Regeringen anser att det kan klargöras att bestämmelsen om sekretessmarkering även avser elektroniska handlingar genom att det i bestämmelsen anges att om det kan antas att en uppgift i en allmän handling inte får lämnas ut på grund av en bestämmelse om sekretess, får myndigheten markera detta genom att en särskild anteckning (sekretessmarkering) görs på handlingen eller, om handlingen är elektronisk, införs i handlingen eller i det datasystem vari den elektroniska handlingen hanteras. Som kommittén har föreslagit ska det i bestämmelsen om sekretessmarkering vidare uppställas krav på att 145

anteckningen ska ange tillämplig sekretessbestämmelse, datum då anteckningen gjordes och den myndighet som har gjort anteckningen. Även om förslaget innebär att det inte längre uppställs krav på att beteckningen ”hemlig” ska användas finns det inget som hindrar att så sker när så bedöms lämpligt, t.ex. när det är fråga om handlingar som omfattas av t.ex. försvarssekretess. Även bestämmelsen om s.k. kvalificerad hemligstämpling i 15 kap. 3 § andra stycket bör moderniseras på motsvarande sätt. Om utlämnande till en enskild av en allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet enligt förordning ska prövas endast av en viss myndighet, ska en sekretessmarkering göras så snart som möjligt. Av anteckningen ska det i ett sådant fall även framgå vilken myndighet som ska pröva frågan om utlämnande. Som nämns ovan finns det en särskild reglering om vilka beteckningar som ska användas när handlingar som är av betydelse för rikets säkerhet ska säkerhetsskyddas. Skatteverket anser att det kan leda till missförstånd om det i lagtexten används samma beteckning, ”sekretessmarkering”, som Skatteverket använder i folkbokföringsdatabasen när det kan föreligga särskild anledning att inte lämna ut uppgifter om en person ur databasen. En sekretessmarkering ska fungera som en varningssignal om att den aktuella handlingen kan innehålla uppgifter som kan antas vara omfattade av sekretess. Myndigheter ska alltid vara uppmärksamma i sådana fall även om det rör sig om uppgifter som kan antas vara omfattade av annan sekretess än den s.k. folkbokföringssekretessen. Eftersom Skatteverkets sekretessmarkering är just en sådan markering som avses i den föreslagna lagtexten har regeringen svårt att se att det skulle kunna uppstå några missförstånd. Regeringen anser tvärtom att det är en fördel om myndigheter i större utsträckning väljer att beteckna en sekretessmarkering i sina databaser med samma ord som används i den föreslagna lagtexten, dvs. ”sekretessmarkering”.

9 Allmänna bestämmelser om sekretess

9.1 Innehållet i den tredje avdelningen

Regeringens förslag: Den nya lagens tredje avdelning ska innehålla allmänna bestämmelser om sekretess.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Se redovisningen i avsnitt 6. Skälen för regeringens förslag: Kommittén har föreslagit att den av kommittén föreslagna nya sekretesslagens första avdelning ska innehålla allmänna bestämmelser om sekretess. Där har kommittén samlat de allmänna bestämmelser som finns i 1 kap. sekretesslagen, bestämmelserna om överföring av sekretess i 13 kap., bestämmelserna om generella undantag från sekretess i 14 kap. och bestämmelserna om hemligstämpling och överklagande av myndighets beslut att inte lämna ut allmänna handlingar i 15 kap. Kommittén har också föreslagit att vissa begrepp som i förarbetena till sekretesslagen används för att förklara 146

sekretesslagens systemtik ska definieras i lagtexten samt att vissa grundläggande principer som styr tillämpningen av sekretesslagen och som för närvarande endast kommer till uttryck i sekretesslagens förarbeten ska lagfästas. Även dessa bestämmelser föreslår kommittén ska tas in i den första avdelningen. Som framgår av avsnitt 6 föreslår regeringen att offentlighets- och sekretesslagen ska bestå av fler avdelningar än kommitténs förslag till ny sekretesslag. Regeringen föreslår vidare att bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen ska samlas i offentlighets- och sekretesslagens andra avdelning. Regeringen anser dock i likhet med kommittén att allmänna bestämmelser om sekretess bör samlas i en egen avdelning. Den bör utgöra den tredje avdelningen i offentlighets- och sekretesslagen. Innehållet i den tredje avdelningen i den nya lagen motsvarar huvudsakligen innehållet i den av kommittén föreslagna första avdelningen. Den tredje avdelningen innehåller dock även ett kapitel med allmänna bestämmelser om förhållandet mellan den rätt att meddela och offentliggöra uppgfter som följer av tryckfrihetsförordningen respektive yttrandefrihetsgrundlagen och bestämmelserna i sekretesslagen. Bestämmelser om i vilken mån den tystnadsplikt som följer av olika sekretessbestämmelser också inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter regleras dock inte i den tredje avdelningen utan i respektive sekretesskapitel i de fjärde–sjätte avdelningarna. Regeringen återkommer till det närmare innehållet i respektive kapitel i den tredje avdelningen och motiveringen till denna uppdelning i avsnitt 9.2–9.10.

9.2 Definitioner av grundläggande begrepp

Regeringens förslag: Begreppet sekretess och vissa andra grundläggande begrepp ska definieras i den tredje avdelningens första kapitel (6 kap. i lagen).

Kommitténs förslag: Överensstämmer huvudsakligen med regeringens. Remissinstanserna: Se redovisningen i avsnitt 6.

Skälen för regeringens förslag

Behovet av definitioner

Sekretesslagen innehåller i 1 kap. 1 § en definition av begreppet sekretess. Begreppen primär sekretessbestämmelse, överföring av sekretess och sekundär sekretessbestämmelse kommer emellertid inte till uttryck i lagtexten. Som framgår av avsnitt 6 anser regeringen att tillämpningen av sekretessregleringen kommer att underlättas om de nämnda begreppen definieras och används i den nya lagen. Om så sker blir det enklare för tillämparen att av lagen kunna utläsa hur lagen är uppbyggd. Det blir även tydligare för tillämparen vad det är för typ av bestämmelser som denne tillämpar i ett särskilt fall. Som framgår nedan bör vidare de grundläggande principer som styr tillämpningen av sekretesslagen och som endast framgår av förarbetena 147

till sekretesslagen, exempelvis vad som gäller vid konkurrens mellan två sekretessbestämmelse, komma till uttryck i lagen. En sådan lagstiftningsåtgärd underlättas om de begrepp som används i de nya bestämmelserna definieras i lagtexten. Kommittén har definierat varje begrepp i varsin paragraf. Regeringen delar dock JO:s uppfattning att definitionerna med fördel kan sammanföras i en paragraf. Denna bör utgöra den första paragrafen i den tredje avdelningens första kapitel (6 kap. i den nya lagen). De begrepp som bör definieras är följande.

Sekretess

Med sekretess avses enligt 1 kap. 1 § sekretesslagen förbud att röja uppgift, vare sig det sker muntligen eller genom att allmän handling lämnas ut eller det sker på annat sätt Denna definition bör tas in oförändrad i den nya lagen.

Sekretessbelagd respektive sekretessreglerad uppgift

Som beskrivs i avsnitt 4.2 ska det enligt de flesta sekretessbestämmelser göras en prövning mot vissa förutsättningar om en uppgift kan lämnas ut. Frågan om en uppgift som omfattas av en sekretessbestämmelses tillämpningsområde också omfattas av sekretess i ett enskilt fall kan således normalt avgöras först efter en skadeprövning. I de flesta sekretessbestämmelser begränsas vidare den tid sekretessen högst kan gälla. Det betonas i förarbetena till sekretesslagen att sekretesstiderna utgör maximitider och inte standardtider och att frågan om en handling ska lämnas ut inom den angivna sekretesstiden alltid ska avgöras med utgångspunkt i en reell prövning av skaderisken. Som framgår av avsnitt 8 innebär vidare en hemligstämpel inte något bindande avgörande av sekretessfrågan (JO 1993/94 s. 509). En handling som har hemligstämplats kan således mycket väl vara offentlig, medan en handling utan en hemligstämpel kan vara hemlig (se t.ex. RÅ82 Ab215). En hemligstämpel eller en sekretessmarkering tjänar alltså bara som påminnelse om behovet av en noggrann sekretessprövning för det fall någon begär ut handlingen. I sekretesslagen används ibland begreppet ”sekretessbelagd”, bl.a. i bestämmelserna om överföring av sekretess i 13 kap. (se avsnitt 4.2). Som ett exempel kan bestämmelsen i 13 kap. 1 § nämnas. Den har följande lydelse. ”Erhåller myndighet i verksamhet, som avser tillsyn eller revision, från annan myndighet uppgift som är sekretessbelagd där, gäller sekretessen också hos den mottagande myndigheten.” Den använda formuleringen kan ge intryck av att frågan om det gäller sekretess för den överlämnade uppgiften redan är avgjord av den myndighet som har överlämnat uppgiften. Som framgår ovan ska dock en förnyad sekretessprövning alltid göras varje gång en uppgift begärs ut. Enligt 2 kap. 14 § TF ska vidare en begäran att ta del av allmän handling göras hos den myndighet som förvarar handlingen och begäran ska som huvudregel också prövas av den myndigheten. 148

För att de begrepp som används i den nya lagen ska bli så tydliga som möjligt bör begreppet ”sekretessreglerad uppgift” införas. Med detta begrepp bör avses ”en uppgift för vilken det finns en bestämmelse om sekretess”. Innebörden av begreppet ”sekretessbelagd” kan därefter begränsas och begreppet bör definieras som ”en sekretessreglerad uppgift för vilken sekretess gäller i ett enskilt fall”. Om dessa definitioner införs kan begreppet ”sekretessbelagd” i vissa bestämmelser bytas ut mot begreppet ”sekretessreglerad”. Exempelvis bör den bestämmelse i den nya lagen som ska motsvara 13 kap. 1 § sekretesslagen (10 kap. 1 § i nya lagen) formuleras på följande sätt. ”Får en myndighet i verksamhet som avser tillsyn eller revision, från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten.” Om bestämmelserna om överföring av sekretess formuleras på detta sätt blir det tydligt för tillämparen att den mottagande myndigheten har att göra en självständig bedömning enligt den aktuella sekretessbestämmelsen av om den överlämnade uppgiften omfattas av sekretess för det fall den begärs ut.

Sekretessbrytande bestämmelse

Som framgår av avsnitt 4.2 gäller sekretess inte bara mot enskilda utan även mellan myndigheter och i vissa fall även inom myndigheter. Det förekommer emellertid situationer när andra myndigheters eller enskildas intresse av att ta del av en sekretessbelagd uppgift väger tyngre än det intresse som sekretessen ska skydda. I sekretesslagen har därför införts vissa bestämmelser av innebörd att sekretess inte hindrar att uppgifter lämnas till myndigheter eller enskilda under vissa förutsättningar. Sådana bestämmelser brukar benämnas sekretessbrytande bestämmelser. Som nämns ovan definieras en ”sekretessbelagd uppgift” som en ”sekretessreglerad uppgift för vilken sekretess gäller i ett enskilt fall”. En ”sekretessbrytande bestämmelse” bör definieras som ”en bestämmelse som innebär att en sekretessbelagd uppgift får lämnas ut under vissa förutsättningar”.

Primär sekretessbestämmelse

I förarbetena till sekretesslagen definieras ”primär sekretess” som ”sekretessen i ett visst ärende, i viss verksamhet eller hos viss myndighet” (prop. 1979/80:2 Del A s. 74). Kommittén har föreslagit att ”primär sekretessbestämmelse” ska definieras som ”en bestämmelse om sekretess som en myndighet ska tillämpa på grund av att bestämmelsen antingen riktar sig direkt till myndigheten eller omfattar viss verksamhet, ett visst slags ärende eller vissa uppgifter som finns hos myndigheten”. Svea hovrätt har invänt mot att den föreslagna definitionen innehåller ett tillägg i förhållande till förarbetsuttalandena eftersom den även omfattar ”….vissa uppgifter som finns hos myndigheten.”. Svea hovrätt anser att tillägget medför att definitionen blir felaktig och att tillägget därför bör utgå. I den definition av begreppet primär sekretess som har använts i förarbetena till sekretesslagen anges sådana primära sekretessbestäm- 149

melser vars räckvidd har begränsats, dvs. sekretessbestämmelser som har begränsats till att gälla hos viss myndighet, i viss verksamhet eller i visst ärende (jfr avsnitt 4.2 och prop. 1979/80:2 Del A s. 72 f). Kommitténs tillägg innebär att den nya lagens definition av primär sekretessbestämmelse även kommer att innefatta den typ av primär sekretessbestämmelse som gäller för vissa uppgifter utan att bestämmelsens räckvidd har begränsats, t.ex. utrikessekretessen i 2 kap. 1 §, sekretessen till skydd för vissa uppgifter om utlänningar i 7 kap. 14 § första stycket sekretesslagen eller sekretessbestämmelserna i 7 kap. 1 § 1 a § och 1 b § sekretesslagen, dvs. de primära sekretessbestämmelser som gäller som ett minimiskydd hos alla myndigheter för mycket känsliga uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Regeringen anser att den komplettering av definitionen av begreppet primär sekretessbestämmelse som kommittén har gjort är korrekt och nödvändig för att sekretesslagens systematik ska kunna förklaras i den nya lagen på ett fullständigt sätt. Regeringen anser dock att bestämmelsen bör justeras något i språkligt hänseende. Sammanfattningsvis anser regeringen att ”primär sekretessbestämmelse” i den nya lagen bör definieras som ”en bestämmelse om sekretess som en myndighet ska tillämpa på grund av att bestämmelsen riktar sig direkt till myndigheten eller omfattar en viss verksamhetstyp eller en viss ärendetyp som hanteras hos myndigheten eller omfattar vissa uppgifter som finns hos myndigheten”.

Bestämmelse om överföring av sekretess och sekundär sekretessbestämmelse

Som framgår av avsnitt 4.2 är en sekundär sekretessbestämmelse en bestämmelse om sekretess som enligt sin ordalydelse inte är tillämplig på uppgifter hos en viss myndighet men som ändå ska tillämpas av myndigheten på grund av en bestämmelse om överföring av sekretess. En och samma sekretessbestämmelse kan således vara både en primär sekretessbestämmelse (hos den utlämnande myndigheten) och en sekundär sekretessbestämmelse (hos den mottagande myndigheten). Som nämns ovan har den mottagande myndigheten att göra en självständig prövning av om uppgiften omfattas av sekretess enligt den aktuella sekretessbestämmelsen för det fall den begärs ut hos den mottagande myndigheten. En primär sekretessbestämmelse kan normalt tillämpas på uppgifter som den aktuella myndigheten får från såväl andra myndigheter som från enskilda. En sekundär sekretessbestämmelse kan dock bara tillämpas på uppgifter som den mottagande myndigheten får från den utlämnande myndigheten. Den mottagande myndigheten kan således inte tillämpa en sekundär sekretessbestämmelse på uppgifter som den får direkt från enskilda. Mot denna bakgrund bör en ”bestämmelse om överföring av sekretess” definieras som ”en bestämmelse som innebär att en primär sekretessbestämmelse som är tillämplig på en uppgift hos en myndighet, ska tillämpas även hos en myndighet som uppgiften lämnas till”. En ”sekundär sekretessbestämmelse” bör defineras som ”en bestämmelse om sekretess som en myndighet ska tillämpa på grund av en bestämmelse om överföring av sekretess”. 150

9.3 Vissa grundläggande bestämmelser om sekretess

9.3.1 Den nuvarande regleringen

Sekretesslagens första kapitel innehåller vissa grundläggande bestämmelser om sekretess. Det anges bl.a. i 1 kap. 4 § första stycket att om det gäller förbud enligt sekretesslagen mot att röja en uppgift, får uppgiften inte heller i övrigt utnyttjas utanför den verksamhet i vilken sekretess gäller för uppgiften. Som nämns ovan kommer dock inte alla de principer som styr tillämpningen av sekretesslagen till uttryck i lagtexten. Det är en grundläggande princip i sekretesslagen att sekretess inte automatiskt överförs mellan myndigheter. Om en myndighet från en annan myndighet får en uppgift som är sekretessreglerad där, gäller inte sekretess för uppgiften hos den mottagande myndigheten såvida det inte finns en primär sekretessbestämmelse som är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten eller det finns en särskild bestämmelse om överföring av sekretess. Vad händer då om en myndighet har att tillämpa flera olika sekretessbestämmelser på en och samma uppgift samtidigt, t.ex. två primära sekretessbestämmelser till skydd för samma intresse, två primära sekretessbestämmelse till skydd för olika intressen eller såväl en primär som en sekundär sekretessbestämmelse? Som framgår av avsnitt 4.2 är det vid konkurrens mellan flera olika primära sekretessbestämmelser den bestämmelse som ger det starkaste skyddet för uppgiften som ska tillämpas. Detta framgår av förarbetena till sekretesslagen (prop. 1979/80:2 Del A s. 70). Frågan hur konkurrens mellan primära och sekundära sekretess ska hanteras har reglerats i sekretesslagen beträffande vissa bestämmelser om överföring av sekretess. Enligt 13 kap. 6 § första stycket första meningen sekretesslagen ska överföringsbestämmelserna i 13 kap. 1–5 §§ inte tillämpas om en sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse ändå är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten. Av förarbetena framgår att detta innebär att en bestämmelse om överföring av sekretess inte ska tillämpas på en uppgift som överlämnats till en mottagande myndighet om uppgiften redan är sekretessreglerad hos den mottagande myndigheten genom en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse. Det spelar inte någon roll om den primära sekretessbestämmelsen ger ett starkare eller svagare skydd för uppgiften än den sekundära sekretessbestämmelsen (prop. 1979/80:2 Del A s. 319 f). Det sagda innebär att även undantag från den primära sekretessbestämmelsens tillämpningsområde har företräde framför det skydd som den sekundära sekretessbestämmelsen ger. Som framgått av avsnitt 4.2 finns det dock ett undantag från huvudregeln att primära sekretessbestämmelser har företräde framför överföringsbestämmelserna i 13 kap. 1–5 §§. Om en uppgift omfattas av sekretess enligt 7 kap. 1 §, 1 a § eller 1 b § och om någon av bestämmelserna i 13 kap. 1–5 §§ är tillämplig, ska den sistnämnda bestämmelsen tillämpas om den ger ett starkare skydd för uppgiften (13 kap. 6 § första stycket andra meningen sekretesslagen).

Av 13 kap. 6 § andra stycket sekretesslagen följer vidare att överföringsbestämmelserna i 13 kap. 1–5 §§ inte ska tillämpas om den överlämnade uppgiften tas in i ett beslut hos den mottagande myndigheten. Som nämns ovan finns det bestämmelser om överföring av sekretess även i andra kapitel i sekretesslagen än 13 kap., bl.a. i 12 kap. 1 § första stycket. Det följer av sistnämnda bestämmelse att om en domstol i sin rättsskipande eller rättsvårdande verksamhet från en domstol eller annan myndighet får en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos den mottagande domstolen. Enligt paragrafens andra stycke ska dock första stycket inte tillämpas om en sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse ändå är tillämplig på uppgiften hos den mottagande domstolen. Om uppgiften omfattas av sekretess enligt 7 kap. 1 eller 1 a § ska dock 12 kap. 1 § första stycket första stycket tillämpas om det ger ett starkare skydd för uppgiften. När det gäller överföring av sekretess till domstol ska det dock uppmärksammas att det i 12 kap. 2 § sekretesslagen anges att vissa sekretessbestämmelser överhuvudtaget inte är tillämpliga hos domstol. I andra bestämmelser om överföring av sekretess i sekretesslagen finns inga motsvarigheter till bestämmelserna i 13 kap. 6 § första stycket och 12 kap. 1 § andra stycket sekretesslagen.

9.3.2 Överväganden och förslag

Regeringens förslag: Grundläggande principer för hur sekretesslagen ska tillämpas som enbart framgår av förarbetena till sekretesslagen ska lagfästas. Dessa och vissa andra grundläggande bestämmelser om sekretess ska, tillsammans med defintionerna av grundläggande begrepp, tas in i det första kapitlet i den tredje avdelningen (6 kap. i lagen). Regeringens bedömning: Gällande rätt beträffande vad som gäller vid konkurrens mellan primär och sekundär sekretess bör inte ändras.

Kommitténs förslag: Överstämmer i huvudsak med regeringens. Kommittén har dock föreslagit att sekundär sekretess som huvudregel ska vika för primär sekretess även i andra fall än som avses i 13 kap. 6 § och 12 kap. 1 § sekretesslagen. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot kommitténs förslag.

Skälen för regeringens förslag

Vissa grundläggande bestämmelser om sekretess

Den nya lagens tredje avdelning innehåller allmänna bestämmelser om sekretess. Som nämns i föregående avsnitt bör det första kapitlet i den tredje avdelningen innehålla definitioner av grundläggande begrepp som används vid beskrivningen av sekretesslagens systematik. Regeringen anser att det är viktigt att de grundläggande principer som styr tillämpningen av sekretesslagen kommer till klart uttryck i lagtexten. Vissa grundläggande bestämmelser om sekretess bör därför tas in i samma kapitel som de nämnda definitionerna (6 kap.). 152

Vissa av de bestämmelser som bör tas in i den nya lagen finns i 1 kap. sekretesslagen. Andra principer som styr tillämpningen av sekretesslagen kommer f.n. endast till uttryck i förarbetena till sekretesslagen. Dessa bör nu lagfästas. De grundläggande bestämmelser som bör tas in i den nya lagen är följande.

Förbud mot nyttjande av uppgift

I 1 kap. 4 § sekretesslagen anges att om det gäller förbud enligt sekretesslagen mot att röja uppgift, får uppgiften inte heller i övrigt utnyttjas utanför den verksamhet i vilken sekretess gäller för uppgiften. Bestämmelsen innebär att även ett olovligt utnyttjande utan att ett röjande äger rum är förbjudet. Som ett exempel kan nämnas att en tjänsteman som är skyldig att hemlighålla uppgifter om rikets penning- eller valutapolitik (3 kap. 1 § sekretesslagen) inte får utnyttja sina kunskaper om dessa uppgifter för att bereda sig själv ekonomisk vinning. Bestämmelsen är av grundläggande betydelse för tillämpningen av sekretessbestämmelserna och bör införas direkt efter definitionerna i det första kapitlet i den nya lagens tredje avdelning (6 kap. i lagen).

Konkurrens mellan sekretessbestämmelser, m.m.

Om en myndighet från en annan myndighet får en uppgift som är sekretessreglerad där, gäller sekretess för uppgiften hos den mottagande myndigheten endast om sekretess följer av en primär sekretessbestämmelse som är tillämplig hos den mottagande myndigheten eller av en bestämmelse om överföring av sekretess. Denna huvudprincip för tillämpningen av sekretesslagen bör komma till klart uttryck i lagen. Det bör vidare klargöras vad som gäller vid konkurrens mellan olika sekretessbestämmelser. Vid konkurrens mellan primära sekretessbestämmelser är det, som nämns ovan, den primära sekretessbestämmelse som ger det starkaste skyddet för uppgiften som ska tillämpas. När det gäller konkurrens mellan primära och sekundära sekretessbestämmelser har kommittén föreslagit att den princip som slås fast i 12 kap. 1 § andra stycket och 13 kap. 6 § första stycket sekretesslagen, dvs. att sekundär sekretessbestämmelser normalt viker för primära sekretessbestämmmelser, bör gälla vid konkurrens mellan alla primära och sekundära sekretessbestämmelser. Undantag från sistnämnda huvudregel har intagits i vissa bestämmelser. Kommitténs förslag innebär bl.a. att den sekretess som gäller i ärenden om fingerade personuppgifter för uppgifter om enskilds personliga förhållanden med ett s.k. omvänt skaderekvisit enligt 7 kap. 15 § tredje stycket första meningen sekretesslagen, och som enligt en bestämmelse om överföring av sekretess enligt 7 kap. 15 § tredje stycket andra meningen sekretesslagen överförs till en mottagande myndighet, i fortsättningen inte ska tillämpas, om det finns en primär sekretessbestämmelse till skydd för uppgifter om enskildas personliga förhållanden som är tillämplig hos den mottagande myndigheten, och det även om den sistnämnda bestämmelsen ger uppgifterna ett svagare skydd. 153

Regeringen anser att det är viss skillnad på de generella bestämmelser om överföring av sekretess som finns i 12 kap. 1 § och 13 kap. 1–5 §§ sekretesslagen och bestämmelser om överföring av sekretess som finns i enskilda sekretessbestämmelser i sekretesslagen. De förstnämnda bestämmelserna tar sikte på vissa organ eller vissa verksamheter som normalt får uppgifter från en mängd olika verksamheter. I dessa fall har det införts generella bestämmelser om överföring av sekretess som innebär att all den sekretess som gäller för uppgifter hos andra myndigheter överförs vid uppgiftslämnande till det särskilda organet eller den särskilda verksamheten. För det fall en särskild bestämmelse om sekretess har införts som särskilt tar sikte på ett sådant organ eller en sådan verksamhet har det ansetts att den sekretessbestämmelsen bör ha företräde framför de generella bestämmelserna om överföring av sekretess. Bestämmelser om överföring av sekretess som tas in i enskilda sekretessbestämmelser tar däremot normalt sikte på särskilt skyddsvärda uppgifter som regleras i den aktuella sekretessbestämmelsen, exempelvis uppgifter om enskildas personliga förhållanden i ett ärenden om fingerad identitet. Sådana bestämmelser om överföring av sekretess är ovanliga och införs bara när det är viktigt att en viss typ av uppgifter får behålla sitt skydd även när den lämnas till en annan myndighet. I dessa fall bör den sekundära sekretessbestämmelsen inte vika för en bestämmelse om primär sekretess till skydd för samma intresse som är tillämplig hos den mottagande myndigheten. När det gäller ärenden om brottsskadeersättning (7 kap. 30 § sekretesslagen) och verksamhet som avser skadereglering (7 kap. 45 § sekretesslagen) kompletteras de primära sekretessbestämmelserna i respektive paragrafs första stycke med bestämmelser om överföring av sekretess vid uppgiftslämnande från andra myndigheter i respektive paragrafs andra stycke. Det har i dessa fall inte varit avsett att bestämmelserna om överföring av sekretess ska vika för de primära sekretessbestämmelserna utan att bestämmelserna om överföring av sekretess ska komplettera de primära sekretessbestämmelserna (prop. 2003/04:94 s. 76). När det gäller konkurrens mellan primära sekretessbestämmelser och andra bestämmelser om överföring av sekretess än de som finns i 13 kap. 1–5 §§ och 12 kap. 1 § första stycket anser således regeringen att samma regel bör gälla gälla som vid konkurrens mellan primära sekretessbestämmelser, dvs. den bestämmelse som ger det starkaste skyddet för uppgiften bör tillämpas. I kapitlet med vissa grundläggande bestämmelser om sekretess bör det således anges att vid konkurrens mellan olika sekretessbestämmelser är det den bestämmelse som ger det starkaste skyddet för uppgiften som bör tillämpas, om inte annat anges i den nya lagen. Bestämmelserna om överföring av sekretess i 13 kap. sekretesslagen och vissa andra generella bestämmelser om överföring av sekeretess bör placeras i ett särskilt kapitel i den nya lagens tredje avdelning (10 kap.). Bestämmelserna om överföring av sekretess till domstol bör placeras i ett kapitel med särskilda bestämmelser om sekretess hos domstolar i den nya lagens sjätte avdelning (42 kap.). De särskilda regler om konkurrens mellan nu avsedda bestämmelser om överföring av sekretess och primära sekretessbestämmelser som finns i 13 kap. 6 § första stycket och 12 kap. 1 § andra stycket sekretesslagen bör tas in i dessa kapitel. 154

Ytterligare grundläggande bestämmelser om sekretess

Ytterligare två bestämmelser i 1 kap. sekretesslagen bör tas med bland de grundläggande bestämmelserna om sekretess som tas in i första kapitlet i den nya lagens tredje avdelning. Den första av dessa bestämmelser är den bestämmelse som anger att en bestämmelse om överföring av sekretess ska tillämpas även när en person som är skyldig att iaktta sekretess enligt 1 kap. 6 § sekretesslagen lämnar en uppgift till en annan myndighet utan att han eller hon därvid företräder den myndighet till vilken han eller hon är knuten (1 kap. 7 § sekretesslagen). Den andra bestämmelsen är den som anger utgångspunkter för beräkning av den högsta sekretesstid som anges i vissa sekretessbestämmelser (1 kap. 10 § sekretesslagen).

9.4 Vilka sekretessen gäller mot

Regeringens förslag: Bestämmelser som reglerar mot vilka sekretess gäller samlas i ett kapitel i den nya lagens tredje avdelning (7 kap.).

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot kommitténs förslag. Skälen för regeringens förslag: Sekretesslagen innehåller ett antal bestämmelser reglerar vilka sekretessen gäller mot. Sekretess gäller gentemot allmänheten och en sekretessbelagd uppgift får inte röjas för enskild i andra fall än som anges i sekretesslagen eller lag eller förordning som sekretesslagen hänvisar till (1 kap. 2 § sekretesslagen). Sekretess gäller som huvudregel även mellan myndigheter och i vissa fall även inom myndigheter (1 kap. 3 § första och andra styckena sekretesslagen). Sekretess gäller vidare som huvudregel gentemot utländska myndigheter och mellanfolkliga organisationer och får bara röjas för sådana under de förutsättningar som anges i 1 kap. 3 § tredje stycket sekretesslagen. För att det ska bli lätt att hitta dessa bestämmelser i den nya lagen bör dessa samlats i ett eget kapitel i lagens tredje avdelning (7 kap.). Bestämmelsen om sekretessgränser inom en myndighet (1 kap. 3 § andra stycket sekretesslagen) har särskild betydelse för hur sekretessbestämmelserna i sekretesslagen har utformats. Regeringen återkommer därför till frågan hur denna bestämmelse ska tolkas vid tillämpning av den nya lagen i avsnitt 10.6.

9.5 Bestämmelser om inskränkningar i möjligheten att utnyttja eller röja vissa uppgifter i andra lagar

Regeringens förslag: Bestämmelser med hänvisningar till bestämmelser om tystnadsplikt m.m. som gäller utöver sekretesslagen samlas i ett kapitel i den nya lagens tredje avdelning (8 kap.).

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot kommitténs förslag. Skälen för regerigens förslag: Hänvisningar till bestämmelser i andra lagar som reglerar inskränkningar i möjligheten att utnyttja eller röja vissa uppgifter finns bl.a. i 1 kap. 4 § andra och tredje styckena sekretesslagen. I 1 kap. 12 § sekretesslagen anges att det i fråga om företagshemligheter och för revisorer finns bestämmelser om tystnadsplikt i annan lag än sekretesslagen som är tillämpliga utöver sekretesslagen. De bestämmelser i sekretesslagen som innehåller hänvisningar till bestämmelser om inskränkningar i möjligheten att utnyttja eller röja vissa uppgifter i andra lagar bör samlas i ett kapitel i den nya lagens tredje avdelning (8 kap.).

9.6 Sekretessbrytande bestämmelse och undantag från sekretessen

Regeringens förslag: Sekretessbrytande bestämmelser som har generell betydelse och bestämmelsen om undantag från miljöinformation samlas ett kapitel i den nya lagens tredje avdelning (9 kap.). En sekretessbrytande bestämmelse som endast bryter sekretessen enligt en viss bestämmelse placeras i anslutning till den sekretessbestämmelsen i det aktuella sekretesskapitlet i lagens fjärde och femte avdelningar. På motsvarande sätt placeras bestämmelser om undantag från olika sekretessbestämmelsers tillämpningsområde i anslutning till respektive sekretessbestämmelse i lagens fjärde och femte avdelningar.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Linköpings kommun anser att alla sekretessbrytande regler bör samlas i ett kapitel. Även Norrköpings kommun anser att en uppdelning av de sekretessbrytande reglerna på flera kapitel kan leda till feltolkningar Skälen för regeringens förslag: I sekretesslagen finns det sekretessbrytande bestämmelser i 1 kap. 5 §, 14 kap. samt i vissa av de paragrafer som innehåller sekretessbestämmelser. Bestämmelser om undantag från sekretess finns i respektive sekretessbestämmelse. Bestämmelsen om undantag från sekretess för miljöinformation har dock placerats i 14 kap. 11 §. Kommittén har föreslagit att sekretessbrytande bestämmelser som har generell betydelse och bestämmelsen om undantag från sekretess för 156

miljöinformation (1 kap. 5 § och bestämmelserna i 14 kap. sekretesslagen) ska samlas i ett särskilt kapitel i den nya lagens tredje avdelning. Sekretessbrytande bestämmelser som har anknytning till enstaka sekretessbestämmelser har placerats i anslutning till respektive sekretessbestämmelse i den nya lagens fjärde–sjätte avdelningar. Bestämmelser om undantag från sekretessbestämmelsers tillämpningsområde har placerats i anslutning till respektive sekretessbestämmelse. Linköpings kommun anser att alla sekretessbrytande regler bör samlas i ett kapitel. Även Norrköpings kommun anser att en uppdelning av de sekretessbrytande reglerna på flera kapitel kan leda till feltolkningar. Regeringen anser att den uppdelning av de aktuella bestämmelserna som kommittén har gjort är ändamålsenlig. Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess som avser mer än en sekretessbestämmelse bör samlas i ett kapitel i den nya lagens tredje avdelning (9 kap.). När en sekretessbrytande bestämmelse bara avser en enstaka sekretessbestämmelse är det dock lättast för tillämparen om den är placerad i direkt anslutning till den berörda sekretessbestämmelsen i lagens fjärde och femte avdelningar. De bestämmelser i 14 kap. 2 § sjunde och åttonde styckena sekretesslagen som bryter socialtjänstsekretessen enligt 7 kap. 4 § sekretesslagen i vissa fall, har dock sådant samband med de sekretessbrytande bestämmelserna i 14 kap. 2 § fjärde– sjätte och nionde styckena sekretesslagen att de bör placeras tillsammans med dessa bestämmelser i tredje avdelningen trots att de endast bryter sekretessen enligt en sekretessbestämmelse. När det gäller undantag från en sekretessbestämmelses tillämpningsområde anser regeringen att bestämmelser om sådana undantag bör placeras i anslutning till respektive sekretessbestämmelse. Bestämmelsen om undantag från sekretess för miljöinformation i 14 kap. 11 § berör dock så många sekretessbestämmelser att det undantaget bör placeras tillsammans med de generella sekretessbrytande bestämmelserna i den tredje avdelningen. Regeringen anser i likhet med kommittén att det bör tas in en informationsbestämmelse i 9 kap. om att det finns fler sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess i lagens fjärde–sjätte avdelningar.

9.7 Överföring av sekretess

Regeringens förslag: Bestämmelserna om överföring av sekretess i 13 kap. sekretesslagen ska placeras i ett kapitel i den nya lagens tredje avdelning (10 kap.). Bestämmelserna om överföring av sekretess till vissa organ, bl.a. riksdagen, regeringen JO, JK och domstolarna, ska placeras i den nya lagens sjätte avdelning med särskilda bestämmelser om sekretess hos dessa organ. Bestämmelser om överföring av sekretess som endast avser sekretess enligt en viss sekretessbestämmelse ska placeras i anslutning till respektive sekretessbestämmelse i den nya lagens fjärde och femte avdelningar.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Kommittén har dock placerat bestämmelserna om överföring av sekretess till riksdagen, regeringen och domstolarna i kapitlet med allmänna bestämmelser om sekretess i början av lagen. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot kommitténs förslag. Skälen för regerigens förslag: I sekretesslagen finns det bestämmelser om överföring av sekretess till riksdagen, regeringen, JO, JK och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden i 11 kap., till domstolar i 12 kap. och till vissa organ och verksamheter i 13 kap. Det finns vidare vissa bestämmelser om överföring av sekretess som har förts in i paragrafer med sekretessbestämmelser. Regeringen anser att bestämmelser om överföring av sekretess som har generell betydelse ska samlats i ett särskilt kapitel i den nya lagens tredje avdelning (10 kap.). Där bör bestämmelserna om överföring av sekretess till de verksamheter och organ som avses i 13 kap. sekretesslagen tas in. Bestämmelserna om överföring av sekretess till riksdagen, regeringen, JO, JK, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och domstolarna bör dock placeras i lagens sjätte avdelning, som innehåller särskilda bestämmelser om sekretess avseende de organen. När det gäller sådana bestämmelser om överföring av sekretess, som endast avser sekretess enligt en viss sekretessbestämmelse, är det lättast för tillämparen om de placeras i anslutning till respektive sekretessbestämmelse i den nya lagens fjärde och femte avdelningar. Regeringen anser, i likhet med kommittén, att det i 10 kap. bör tas in en informationsbestämmelse om att ytterligare bestämmelser om överföring av sekretess finns i lagens fjärde–sjätte avdelningar.

9.8 Sekretessens betydelse i förhållande till den enskilde själv och i förhållande till vårdnadshavare

9.8.1 Den nuvarande regleringen

Sekretess till skydd för enskild

Enligt 14 kap. 4 § första stycket sekretesslagen gäller sekretess till skydd för enskild inte i förhållande till den enskilde själv och kan helt eller delvis efterges av honom eller henne. Detta gäller dock inte om annat följer av bestämmelser i sekretesslagen. Ett sådant undantag har bl.a. föreskrivits i 7 kap. 3 §. Enligt den bestämmelsen gäller hälso- och sjukvårdssekretessen enligt 7 kap. 1 c § också i förhållande till den vårdoch behandlingsbehövande själv för uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom eller henne. En enskild har också möjlighet att samtycka till att en uppgift som omfattas av sekretess till skydd för honom eller henne lämnas till en annan enskild endast under förutsättning att förbehåll, som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, uppställs. I sådana fall ska myndigheten uppställa förbehållet när uppgiften lämnas 158

ut (14 kap. 9 § andra stycket sekretesslagen). Att bryta mot den tystnadspikt som följer av ett sådant förbehåll kan vara straffbart enligt 20 kap. 3 § brottsbalken. Om den enskilde har en legal ställföreträdare kan det i vissa fall vara denne som förfogar över sekretess till skydd för den enskilde enligt 14 kap. 4 § första stycket och 9 § andra stycket sekretesslagen (prop. 1979/80:2 Del A s. 330).

Sekretess i förhållande tilll vårdnadshavare

Enligt 6 kap. 2 § föräldrabalken har en vårdnadshavare ansvar för barnets personliga förhållanden. Vårdnadshavaren har enligt 6 kap. 11 § nämnda balk rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren ska i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. Det är således vårdnadshavaren som, i sin egenskap av den unges ställföreträdare i personliga angelägenheter, normalt utövar den unges befogenheter vad gäller rätten enligt 14 kap. 4 § första stycket och 9 § andra stycket sekretesslagen att ta del av och förfoga över uppgifter som omfattas av sekretess till skydd för barnet. I förarbetena till 14 kap. 4 § angavs beträffande den som på grund av bristande mognad saknar all förmåga till bedömning av sekretessfrågan att ställföreträdarens samtycke till utlämnande krävs och är tillräckligt. Beträffande ungdomar måste å andra sidan, beroende på ålder och utveckling, vederbörandes eget samtycke många gånger vara tillräckligt. Häremellan ligger de fall då samtycke för utlämnande bör krävas både från den omyndige och hans eller hennes ställföreträdare. Har omyndig, som är i besittning av viss mognad och omdömesförmåga, själv lämnat sekretessbelagda uppgifter t.ex. till en läkare torde förmyndaren inte med stöd av 14 kap. 4 § första stycket kunna göra anspråk på att få kännedom om uppgifterna utan samtycke från myndlingen (prop. 1979/80:2 Del A s. 330). Enligt 14 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen gäller sekretess till skydd för en underårig även i förhållande till vårdnadshavaren och får inte efterges av denne, om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren. Denna bestämmelse gäller oavsett barnets ålder. Det krävs enligt bestämmelsen att det men som kan befaras vid utlämnande ska vara betydande, t.ex. genom att den unge kan skadas allvarligt psykiskt, fysiskt eller på annat sätt om uppgiften lämnas. Det torde i praktiken betyda att det i det enskilda fallet ska finnas speciella skäl som tyder på att en uppgift om den underårige kan komma att missbrukas av vårdnadshavaren i något avsevärt avseende (prop. 1988/89:67 s. 38). Sekretess till skydd för en underårig kan således gälla i förhållande till vårdnadshavaren enligt både första och andra styckena i 14 kap. 4 § sekretesslagen. Möjligheten att i vissa fall lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess till skydd för en underårig till vårdnadshavaren med tillämpning av en sekretessbestämmelses skaderekvisit eller sekretessbrytande regler berörs i förarbetena till 14 kap. 2 § andra stycket sekretesslagen (prop. 1988/89:67 s. 39 f). 159

Utöver 14 kap. 4 § finns ytterligare en bestämmelse om sekretess i förhållande till en vårdnadshavare. Enligt 7 kap. 5 § sekretesslagen gäller socialtjänstsekretessen enligt 7 kap. 4 §, såvitt angår uppgift om underårigs vistelseort, också i förhållande till den underåriges föräldrar eller annan vårdnadshavare, om den underårige har omhändertagits eller vårdas enligt den särskilda lagstiftningen om vård av unga utan samtycke och det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med omhändertagandet eller vården. Enligt förarbetena bör bestämmelsen tillämpas restriktivt. Det bör alltså endast i undantagsfall förekomma att förälder eller vårdnadshavare vägras upplysning om barns vistelseort (prop. 1979/80:2 Del A s. 186).

9.8.2 Överväganden och förslag

Regeringens förslag: Bestämmelserna om hur sekretessbestämmelser till skydd för enskild förhåller sig till den enskilde själv och, i förekommande fall, till dennes vårdnadshavare, placeras i ett kapitel i den nya lagens tredje avdelning (11 kap.). Bestämmelserna om i vilken utsträckning sekretessbestämmelser till skydd för enskild gäller i förhållande till dennes vårdnadshavare förtydligas.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot kommitténs förslag. Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna i 14 kap. 4 § sekretesslagen reglerar dels vad som gäller beträffande sekretess till skydd för enskild i förhållande till den enskilde själv samt, i förekommande fall, vad som gäller i förhållande till dennes vårdnadshavare, dels vilka befogenheter den enskilde har att förfoga över denna sekretess. I sistnämnda del kompletteras regleringen av bestämmelsen i 14 kap. 9 § andra stycket sekretesslagen, som innebär att den enskilde har möjlighet att uppställa som villkor för ett eftergivande av sekretessen att myndigheten i samband med att den lämnar ut uppgiften uppställer ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den. Nämnda bestämmelser är centrala för den enskilde och bör därför tas in i ett särskilt kapitel i den nya lagens tredje avdelning (11 kap.). Bestämmelserna om den enskildes möjlighet att förfoga över sekretess till skydd för den enskilde själv i 14 kap. 4 § första stycket och 9 § andra stycket bör för att uppnå en större tydlighet tas in i samma paragraf. Vad som gäller i fråga om sekretess till skydd för en underårig i förhållande till dennes vårdnadshavare framgår endast delvis av lagtexten och i övrigt av förarbetsuttalanden. För att lagen ska bli mer lättillämpad bör lagtexten förtydligas så att huvuddragen av denna reglering kan utläsas direkt av lagen. Denna reglering är, när det är fråga om den enskildes möjlighet att efterge sekretessen, av sekretessbrytande karaktär. I det kapitel som innehåller generella sekretessbrytande bestämmelser bör det därför tas in en 160

informationsbestämmelse med en hänvisning till dessa bestämmelser, såvitt gäller den enskildes möjligheter att efterge sekretessen i förhållande till andra enskilda och myndigheter.

9.9 Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

Regeringens förslag: Den omfattande paragraf i sekretesslagen, som reglerar i vilken mån tystnadsplikter inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, delas i den nya lagen upp i flera paragrafer. Ett kapitel med allmänna bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter tas in i den nya lagens tredje avdelning (12 kap.). I det kapitlet tas också in en bestämmelse om att den tystnadsplikt, som följer av förbehåll som en myndighet vid utlämnande av en uppgift har uppställt med stöd av bestämmelser i den tredje avdelningen, inskränker nämnda rätt. Bestämmelser som reglerar i vilka fall de tystnadsplikter som följer av sekretessbestämmelser eller av förbehåll som uppställts med stöd av andra bestämmelser i den nya lagens fjärde-sjätte avdelningar inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter tas in sist i respektive kapitel i dessa avdelningar. Bestämmelser som reglerar i vilken mån tystnadsplikter som följer av bestämmelser i andra författningar än sekretesslagen inskränker nämnda rätt placeras i en sjunde och avslutande avdelning i den nya lagen.

Kommitténs förslag: Bestämmelserna i 16 kap. 1 § delas upp i flera paragrafer som tillsammans utgör den femte avdelningen i den nya lagen. I en av dessa paragrafer regleras i vilken mån de tystnadsplikter, som följer av sekretessbestämmelser i sekretesslagen och av förbehåll som uppställs med stöd av bestämmelser i sekretesslagen, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot kommitténs förslag. Skälen för regeringens förslag: Som framgår av avsnitt 4.1 och 4.2 regleras i 16 kap. 1 § sekretesslagen merparten av de fall då de tystnadsplikter som följer av sekretessbestämmelser, av förbehåll som uppställts med stöd av bestämmelser i sekretesslagen eller av bestämmelser om tystnadsplikt i andra författningar än sekretesslagen inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § TF och 1 kap. 1 och 2 §§ YGL. Regleringen har utformats för att information om i vilka fall nämnda rätt är inskränkt ska finnas samlad på ett ställe. Relationen mellan regleringen i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen och 16 kap. 1 § sekretesslagen framgår av sistnämnda paragraf genom att hänvisningar till ett antal lagrum i de båda grundlagarna har intagts i paragrafen. I och med att det i dessa hänvisningar inte görs någon antydan om vad regleringen i grundlagarna innebär blir paragrafen svårläst. Det finns vidare risk för att tillämparen inte förstår att viktiga inskränkningar i rätten att meddela och offentligöra uppgifter 161

som har samband med sekretessbestämmelserna regleras direkt i grundlagarna. Som nämns i avsnitt 4.1 och 4.2 följer det exempelvis direkt av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 4 § 1–8 TF och 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 YGL att den tystnadsplikt som följer av försvarssekretessen enligt 2 kap. 2 § sekretesslagen som huvudregel inskränker rätten att meddela och offentligöra uppgifter. Eftersom den tystnadsplikten är den enda som inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter utan att anges i 16 kap. 1 § finns det risk för att en tillämpare av sekretesslagen får intrycket att den tystnadsplikten inte inskränker nämnda rätt. På motsvarande sätt inskränker den tystnadsplikt som följer av den s.k. förundersökningssekretessen enligt 5 kap. 1 § sekretesslagen rätten att meddela och offentliggöra uppgifter både i de fall som anges i 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1–8 och 5 § 3 TF samt 5 kap. 1 § 1 och 3 § första stycket 1 YGL och i de fall som anges i 16 kap. 1 § 3 sekretesslagen. Av 7 kap. 3 § första stycket 2 TF och 5 kap. 3 § första stycket 2 YGL följer vidare att det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter lämna ut eller offentliggöra den handling varav de sekretessbelagda uppgifterna framgår. Regeringen anser att det är viktigt att det i den nya lagen genom informationsbestämmelser på ett tydligare sätt framgår att viktiga inskränkningar i rätten att meddela och offentliggöra uppgifter som har samband med sekretessbestämmelserna regleras direkt i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samt, beträffande vissa av dessa inskränkningar, vad de huvudsakligen innebär. Kommitténs förslag innehåller inte några sådana förtydliganden. I kommitténs förslag regleras i en enda paragraf de fall då de tystnadsplikter som följer av sekretessbestämmelser i sekretesslagen eller av förbehåll som har uppställts med stöd av bestämmelser i sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentligöra uppgifter. Denna paragraf, som motsvarar 16 kap. 1 § 3 sekretesslagen, är ca fem sidor lång. Som framgår av avsnitt 7 är ett av problemen med långa paragrafer att ju längre paragrafen blir desto större är risken att det föreslås ändringar i paragrafen i flera olika propositioner samtidigt. Denna risk är särskilt stor beträffande en paragraf som reglerar i princip alla de situationer då de tystnadsplikter som följer av sekretessbestämmelser i sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Som nämns ovan ändras sekretesslagen ca 15–25 gånger per år och i varje lagstiftningsärende måste ställning tas till om lagändringen bör föranleda en ändring i 16 kap. 1 § 3 sekretesslagen. Om flera olika ändringar i en och samma paragraf förslås samtidigt måste ändringarna samordnas enligt en komplicerad procedur och risken för att det ska uppstå fel i lagstiftningen ökar. Mot den angivna bakgrunden anser regeringen att regleringen i 16 kap. 1 § sekretesslagen bör delas upp och förtydligas på ett annat sätt än vad kommittén har föreslagit. I brottsbalken har regleringen avseende försök, förberedelse och stämpling delats upp i dels en allmän reglering i 23 kap. brottsbalken, dels en reglering sist i varje kapitel med brottsbestämmelser där det anges beträffande vilka brottsliga gärningar i det aktuella kapitlet försök, förberedelse respektive stämpling är straffbart. På motsvarande sätt bör det tas in ett kapitel i den nya lagens tredje avdelning med allmänna bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter 162

(12 kap.). I det kapitlet bör också tas in en bestämmelse om att den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som en myndighet vid utlämnande av en uppgift har uppställt med stöd av bestämmelser i den tredje avdelningen inskränker nämnda rätt. Bestämmelser om i vilken mån de tystnadsplikter, som följer av sekretessbestämmelserna i den nya lagens fjärde–sjätte avdelningar eller av förbehåll som uppställts med stöd av bestämmelser i dessa avdelningar, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter bör tas in sist i varje kapitel i dessa avdelningar. I det kapitel som motsvarar 2 kap. sekretesslagen bör det tas in en informationsbestämmelse om att den tystnadsplikt som följer av försvarssekretessen inskränker rätten att meddela och offentliggöra i de fall som anges i 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1–8 och 5 § 3 TF samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 YGL. På motsvarande sätt bör det i det kapitel som motsvarar 5 kap. sekretesslagen tas in en informationsbestämmelse om att den tystnadsplikt som följer av förundersökningssekretessen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, utöver vad som anges i det kapitlet, även i de fall som anges i 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1–8 och 5 § 3 TF samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 YGL. När 16 kap. 1 § 3 sekretesslagen på detta sätt delas upp i flera olika paragrafer i den nya lagen minskar risken för att det ska föreslås flera ändringar i samma paragraf samtidigt. Regeringen blir också mer överskådlig och tydlig för tillämparen. Bestämmelser om i vilken mån tystnadsplikter, som följer av bestämmelser i andra författningar än sekretesslagen, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter bör samlas i den nya lagens sista avdelning, den sjunde avdelningen. I 12 kap. den nya lagen bör det tas in en hänvisning till att det finns bestämmelser som inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter även i lagens fjärde–sjunde avdelningar.

9.10 Ansvar

Regeringens förslag: Den nya lagens tredje avdelning ska avslutas med ett kapitel om ansvar (13 kap.).

Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot kommitténs förslag. Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot förbud enligt sekretesslagen att röja eller utnyttja uppgift och för den som bryter mot förbehåll som uppställts med stöd av lagen vid utlämnande av uppgift finns i brottsbalken. I 1 kap. 13 § sekretesslagen finns en hänvising till bestämmelserna i brottsbalken. Som framgår av avsnitt 4.1 begränsas dock ansvaret enligt 20 kap. 3 § brottsbalken något i 1 kap. 13 § sekretesslagen. På motsvarande sätt som 1 kap. 13 § sekretesslagen avslutar 1 kap. sekretesslagen bör den bestämmelsen tas in i ett avslutande kapitel i den nya lagens tredje avdelning (13 kap.). 163

10 Sekretessbestämmelser

10.1 Dispositionen av sekretessbestämmelserna

Regeringens förslag: Sekretessbestämmelserna samlas i den nya lagens fjärde–sjätte avdelningar. Den fjärde avdelningen innehåller sekretessbestämmelser till skydd för allmänna intressen (kap. 14–19). Den femte avdelningen innehåller sekretessbestämmelser till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden (kap. 20–39). I den sjätte avdelningen samlas särskilda bestämmelser om sekretess hos vissa organ, nämligen riksdagen, regeringen, JO, JK, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, undersökningskommissioner och domstolar (kap. 40–42). Varje sekretesskapitel i de fjärde och femte avdelningarna disponeras på följande sätt. Kapitlen innehåller underrubriker med ledord som gör att det blir lättare att hitta bland sekretessbestämmelserna. Undantag från sekretessen regleras i respektive sekretessbestämmelse eller i anslutning till den. Begränsningar av den tid sekretess högst gäller regleras i respektive sekretessbestämmelse. Bestämmelser om överföring av sekretess, sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om dispens av regeringen som endast tar sikte på sekretess enligt en viss bestämmelse, placeras i anslutning till den bestämmelsen. Sist i varje kapitel regleras i vilken utsträckning tystnadsplikter, som följer av sekretessbestämmelser i det aktuella kapitlet eller av förbehåll som uppställts med stöd av bestämmelser i det kapitlet, begränsar den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Kapitlen i den sjätte avdelningen disponeras på motsvarande sätt med de avvikelser som är motiverade av att den avdelningen innehåller särskilda bestämmelser om sekretess för vissa särskilda organ.

Kommitténs förslag: Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Kommittén har dock föreslagit att varje kapitel ska inledas med en innehållsförteckning och att begränsningar av den tid sekretess gäller ska regleras sist i respektive kapitel. Remissinstanserna: Svea hovrätt anser att förslaget på flera punkter innebär en större risk jämfört med nuvarande sekretesslag att den som har att tillämpa lagen felaktigt bibringas uppfattningen att det saknas ytterligare bestämmelser att beakta och att förslaget därför kräver ytterligare arbete när det gäller föreslagen kapitelindelning och utformningen av vissa bestämmelser. Norrköpings kommun och Umeå universitet anser att sekretesstiderna bör anges i samma paragraf som reglerar sekretessen.

Skälen för regeringens förslag Uppdelningen av sekretessbestämmelser på avdelningar

Som nämns i avsnitt 4.2 följer sekretesslagens kapitelindelning till viss del uppräkningen i 2 kap. 2 § första stycket TF av de intressen för vilka 164

offentlighetsprincipen får inskränkas. De sekretessbestämmelser som intagits i 2–6 kap. sekretesslagen hänför sig till de sekretessgrunder som anges i 2 kap. 2 § första stycket 1–5 TF, dvs. rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation (2 kap. sekretesslagen), rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik (3 kap. sekretesslagen), myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn (4 kap. sekretesslagen), intresset att förebygga eller beivra brott (5 kap. sekretesslagen) och det allmännas ekonomiska intresse (6 kap. sekretesslagen). Sekretessbestämmelser till skydd för enskilds personliga eller ekonomiska intressen (2 kap. 2 § första stycket 6 TF) har delats upp på tre kapitel: sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskilds personliga förhållanden (7 kap. sekretesslagen), sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskilds ekonomiska förhållanden (8 kap. sekretesslagen) och sekretess med hänsyn till skyddet för enskilds förhållanden av såväl personlig som ekonomisk natur (9 kap. sekretesslagen). I 10 kap. sekretesslagen finns en bestämmelse om sekretess till skydd för intresset att bevara djur- eller växtart (2 kap. 2 § första stycket 7 TF). I 11 kap. finns särskilda bestämmelser om sekretess hos regeringen, riksdagen, JO, JK och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. I 12 kap. finns särskilda bestämmelser om sekretess hos domstolar, m.m. I avsnitt 6 föreslår regeringen att sekretessbestämmelserna i 2–12 kap. sekretesslagen i den nya lagen delas upp på tre avdelningar. Det huvudsakliga skälet härför är de kapitel som innehåller bestämmelser till skydd för enskildas förhållanden innehåller så många paragrafer att det finns ett behov av att dela upp dessa bestämmelser på fler kapitel. Å andra sidan finns det ett pedagogiskt värde i att bibehålla en koppling mellan uppdelningen av sekretessbestämmelserna i sekretessregleringen och de i TF angivna sekretessgrunderna. I den nya lagen bör därför sekretessbestämmelser till skydd för allmänna intressen samlas i den fjärde avdelningen. Sekretessbestämmelse till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden bör samlas i den femte avdelningen. I den nya lagens sjätte avdelning bör särskilda bestämmelser om sekretess hos vissa organ samlas, nämligen JO, JK, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, undersökningskommissioner samt domstolar.

Den fjärde avdelningen

Sekretessbestämmelserna till skydd för allmänna intressen är inte lika många som sekretessbestämmelserna till skydd för enskilda intressen. Den kapitelindelning som har gjorts i sekretesslagen beträffande de förstnämnda sekretessbestämmelserna, vilken anknyter till sekretessgrunderna i 2 kap. 2 § första stycket 1–4 TF, är ändamålsenlig och bör bibehållas i den nya lagen. Sekretessbestämmelserna i 2–6 kap. sekretesslagen motsvaras således i den nya lagen av bestämmelserna i den fjärde avdelningen (14–19 kap.).

Den femte avdelningen

För närvarande innehåller 7–9 kap sekretesslagen över hundra paragrafer med sekretessbestämmelser till skydd för enskilda. Regeringen anser, i likhet med kommittén, att dessa bestämmelser bör delas upp på ett större antal kapitel med underrubriker i syfte att öka överskådligheten. Vissa uppgifter om enskilda omfattas av sekretess till skydd för enskilds personliga förhållanden oavsett i vilket sammanhang de förekommer. Det är känsliga uppgifter om hälsa och sexualliv (7 kap. 1 § sekretesslagen), adressuppgifter m.m. hänförliga till förföljda personer och deras anhöriga (7 kap. 1 a § sekretesslagen), uppgift om kopplingen mellan verklig och fingerad identitet (7 kap. 1 b § sekretesslagen), vissa uppgifter om utlänningar (7 kap. 14 § första stycket sekretesslagen) och personuppgifter som avses i personuppgiftslagen (1998:204) (7 kap. 16 § sekretesslagen). Dessa bestämmelser bör placeras i det första kapitlet i den femte avdelningen. Beträffande vissa av sekretessbestämmelserna i detta kapitel gäller det särskilda bestämmelser om konkurrens med sekundära sekretessbestämmelser. Som framgår av avsnitt 9.3 är huvudregeln att det vid konkurrens mellan olika bestämmelser är den starkaste sekretessbestämmelsen som ska tillämpas och det oavsett om bestämmelsen är en primär eller sekundär sekretessbestämmelse. Denna huvudregel har placerats i kapitlet med vissa grundläggande bestämmelser om sekretess i den nya lagens tredje avdelning. Vissa bestämmelser om överföring av sekretess som har generell betydelse (13 kap. 1–5 §§ sekretesslagen) har placerats i ett särskilt kapitel i den nya lagens tredje avdelning (10 kap.). Vid konkurrens mellan sådana bestämmmelser och en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse som är tillämplig hos den mottagande myndigheten har den senare bestämmelsen företräde (13 kap. 6 § sekretesslagen). Sistnämnda bestämmelse utgör således ett undantag från huvudregeln och skälen för undantagsregeln har behandlats i avsnitt 9.3. Det finns dock även undantag från undantagsregeln. Vissa av sekretessbestämmelserna i det första kapitlet i den femte avdelningen utgör ett miminiskydd för den personliga integriteten. Det är bestämmelserna om sekretess för vissa uppgifter om hälsa och sexualliv och adressuppgifter m.m. hänförliga till förföljda personer och deras anhöriga (7 kap. 1 och 1 b §§ sekretesslagen). För att detta skydd ska gälla inom hela den offentliga sektorn utgör dessa bestämmelser primära sekretessbestämmelser. Eftersom tanken med dessa bestämmelser har varit att de ska komplettera sekretessregleringen och inte försämra det skydd som redan finns för de aktuella uppgifterna har det i sekretesslagen införts ett undantag från bestämmelsen i 13 kap. 6 § första stycket första meningen av innebörd att bestämmelsena om överföring av sekretess i 13 kap. 1–5 §§ har företräde framför 7 kap. 1 och 1 b §§ sekretesslagen om bestämmelserna om överföring av sekretess ger ett starkare skydd för uppgiften (13 kap. 6 § första stycket andra meningen sekretesslagen). Denna undantagsbestämmelses motsvarigheter i den nya lagen bör placeras i det första kapitlet i den femte avdelningen (20 kap. 2 och 5 §§). Resterande sekretessbestämmelser till skydd för enskilda bör delas upp på sakområden huvudsakligen i enlighet med kommitténs förslag.

En och samma myndighet kan ha myndighetsuppgifter på flera olika sakområden och därmed ha att tillämpa sekretessbestämmelser i flera kapitel i den femte avdelningen. Som nämnts i avsnitt 7 ska lagens första avdelning innehålla en innehållsförteckning. Med hjälp av den kan en tillämpare snabbt få en överblick över vilka kapitel som kan tänkas innehålla relevanta sekretessbestämmelser. Med hjälp av de underrubriker som varje sekretesskapitel ska innehålla kan tillämparen därefter få en snabb överblick över innehållet i respektive kapitel. Kommittén har i vissa kapitel infört informationsbestämmelser. Exempelvis har kommittén i ett kapitel benämnt ”Domstol m.m.” infört hänvisningar till andra sekretessbestämmelser som också är tillämpliga hos domstolar och som har tagits in i andra kapitel i den nya lagen. Som Svea hovrätt har påpekat är dessa hänvisningar inte fullständiga. Hovrätten föreslår därför att dessa hänvisningar kompletteras. Regeringen anser att informationsbestämmelser i mesta möjliga mån bör undvikas. En myndighet kan ha att tillämpa många olika sekretessbestämmelser i olika avdelningar och kapitel i den nya lagen. Att korshänvisa mellan alla dessa bestämmelser är inte möjligt. Av detta skäl och för att undvika missförstånd bör varken den fjärde eller den femte avdelningen innehålla några hänvisningsbestämmelser till sekretessbestämmelser i andra kapitel. Som nämns ovan kan en myndighet ha myndighetsuppgifter på flera olika sakområden och därmed ha att tillämpa sekretessbestämmelser i flera kapitel i de fjärde och femte avdelningarna. Som Svea hovrätt har påpekat är så fallet bl.a. beträffande domstolarna. Förutom sekretessbestämmelser som är tillämpliga hos alla myndigheter, t.ex. utrikessekretessen, eller sekretessbestämmelser som annars på grund av sin utformning är tillämpliga bl.a. hos domstolar, t.ex. bestämmelserna om sekretess vid användning av tvångsmedel, finns det sekretessbestämmelser som särskilt tar sikte på domstolar, t.ex. bestämmelsen om sekretess i familjerättsliga mål och ärenden. Som närmare kommer att utvecklas nedan anser regeringen att materiella sekretessbestämmelser som rör den sakfråga som ska prövas av en domstol bör placeras i den nya lagens fjärde och femte avdelningar på motsvarande sätt som sådana bestämmelser har placerats i 2–10 kap. sekretesslagen. Vissa särskilda bestämmelser om domstolar bör dock placeras i lagens sjätte avdelning. När det gäller materiella sekretessbestämmelser som rör den sakfråga som ska prövas av en domstol bör sådana bestämmelser som särskilt tar sikte på domstolar och som inte passar i andra kapitel i den femte avdelningen, samlas i ett eget kapitel i den avdelningen (35 kap.). Den av kommittén föreslagna rubriken på detta kapitel, ”Domstol m.m.”, bör ändras till ”Sekretess till skydd för enskilda i vissa ärenden och mål hos domstol, vid medling i arbetstvister, i ärenden om rättshjälp, m.m.”, så att rubriken inte ger intryck av att alla sekretessbestämmelser till skydd för enskilda som är tillämpliga hos domstol har samlats i det kapitlet.

Dispositionen av sekretesskapitlen i fjärde–femte avdelningen

Som nämns ovan ska respektive sekretesskapitel innehålla underrubriker med ledord som gör att det blir lättare för tillämparen att snabbt få en överblick över bestämmelserna. Undantag från en sekretessbestämmelses tillämpningsområde bör i största möjliga utsträckning regleras i respektive sekretessbestämmelse eller i anslutning till den. Kommittén har föreslagit att den tid som sekretessen enligt olika sekretessbestämmelser högst kan gälla bör regleras sist i respektive kapitel. Regeringen anser i likhet med Umeå universitet och Norrköpings kommun att den tid sekretessen kan gälla bör anges i samma paragraf som reglerar den aktuella sekretessen. Bestämmelser om överföring av sekretess, sekretessbrytande bestämmelser eller bestämmelser om dispens av regeringen, som endast tar sikte på sekretess enligt en viss bestämmelse, bör placeras i anslutning till den bestämmelsen. Sådana bestämmelser bör vara försedda med de standardiserade underubrikerna ”Överföring av sekretess”, ”Sekretessbrytande bestämmelse/r” och ”Dispens av regeringen”. På så vis blir det lätt att hitta bland de olika bestämmelserna i respektive sekretesskapitel. Under rubriken ”Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter” bör det sist i varje kapitel anges i vilken utsträckning tystnadsplikter, som följer av sekretessbestämmelser i det aktuella kapitlet eller av förbehåll som uppställts med stöd av bestämmelser i det kapitlet, begränsar den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen (jfr avsnitt 9.9). Bestämmelserna har i vissa fall moderniserats språkligt utan att någon ändring i sak är avsedd.

Den sjätte avdelningen

I sekretesslagen finns det särskilda bestämmelser om riksdagen, regeringen, JO, JK, undersökningskommissioner och Säkerhets- och integritetsskyddnämnden i 11 kap. På motsvarande sätt innehåller 12 kap. sekretesslagen särskilda bestämmelser om domstolar. Dessa organ är speciella dels på grund av att de sin verksamhet kan få uppgifter från i princip alla myndigheter, dels på grund av att insynsintresset är särskilt starkt i deras verksamhet. När det gäller JO, JK och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden regleras i 11 kap. 4 respektive 6 §§ uttömmande i vilken utsträckning sekretess enligt sekretesslagen gäller hos dessa organ såvitt gäller sådan verksamhet som anges i nämnda paragrafer. Utanför den tillsynsverksamhet som anges i 11 kap. 4 §, dvs. JO:s och JK:s tillsyn över offentlig verksamhet, faller bl.a. JO:s befattning med åtal mot statsråd och JK:s övervakning över tryckfrihetsförordningens efterlevnad. Inte heller den tillsyn över advokatväsendet som JK har enligt bestämmelser i rättegångsbalken omfattas av den tillsyn som avses i 11 kap. 4 §. Sekretessen i ärenden om tillsyn över advokater regleras i stället i 9 kap. 12 § sekretesslagen. Det står vidare inte heller helt klart att JK:s granskning av rättshjälpsbeslut omfattas av JK:s tillsynsverksamhet över offentlig verk- 168

samhet. Av detta skäl regleras sekretessen i den verksamheten i 9 kap. 10 § sekretesslagen (prop. 2004/05:41 s. 34). Bestämmelserna i 9 kap. 10 och 12 §§ är tillämpliga även hos andra myndigheter än JK. När det gäller riksdagen, regeringen och domstolar finns de primära sekretessbestämmelser som blir tillämpliga hos denna organ i 2–10 kap. sekretesslagen. Det finns vidare särskilda bestämmelser om överföring av sekretess till dessa organ och om upphörande av sekretess i vissa fall i 11 respektive 12 kap. sekretesslagen. För domstolarnas del kompletteras också sekretessbestämmelserna i 2–10 kap. av vissa bestämmelser om sekretess hos domstol i 12 kap. I 11 kap. regleras vidare riksdagens och regeringens befogenheter att besluta om dispens från sekretess. Regeringens allmänna dispensbefogenhet regleras dock i 14 kap. 8 § sekretesslagen. De särskilda bestämmelserna om sekretess hos JO, JK och Säkerhetsoch integritetesskyddsnämnden i 11 kap. 4 respektive 6 §§ sekretesslagen bör placeras i den nya lagens sjätte avdelning (41 kap.). Som nämnts i avsnitt 9.6 ska sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess av generell betydelse placeras i ett fjärde kapitel i den nya lagens tredje avdelning. Regeringen anser att bestämmelserna om riksdagens och regeringens dispensbefogenheter i 11 kap. och bestämmelsen om regeringens allmänna dispensbefogenhet i 14 kap. 8 § sekretesslagen bör placeras där. I övrigt bör de särskilda bestämmelser om riksdag och regering som finns i 11 kap. sekretesslagen placeras i den nya lagens sjätte avdelning (40 kap.). När det gäller domstolar är sekretessregleringen särskilt komplicerad. Som nämns ovan är vissa sekretessbestämmelser i 2–10 kap. sekretesslagen tillämpliga hos alla myndigheter, således även hos domstolar. Det finns vidare vissa bestämmelser som särskilt tar sikte på domstolar. När det gäller sekretessbestämmelser, vars tillämpningsområde är begränsat till vissa ärenden eller vissa verksamheter, framgår det av förarbetena till sekretesslagen att sådana bestämmelser är primärt tillämpliga hos en förvaltningsdomstol vid handläggning av ett överklagande av ett beslut som ett myndighet har fattat i ett sådant ärende eller i en sådan verksamhet. En sådan sekretessbestämmelse är dock inte alltid direkt tillämplig i mål eller ärende hos exempelvis allmän domstol (prop. 1979/80:2 Del A s. 103). Denna skillnad mellan sekretessbestämmelsernas tillämplighet hos förvaltningsdomstolar och allmänna domstolar framgår inte av lagtexten i sekretesslagen. Detta skapade inledningsvis en viss osäkerhet hos migrationsdomstolarna i fråga om sekretessen enligt 7 kap. 14 § andra stycket sekretesslagen var primärt tillämplig hos dem i asylmål. Denna fråga har besvarats jakande av Regeringsrätten (RÅ 2007 ref. 17). Som framgår av avsnitt 9.2 anser regeringen att grundläggande principer som styr tillämpningen av sekretesslagen inte bara bör framgå av förarbetena till sekretesslagen utan direkt av lagtexten. Regeringen anser således att den nämnda principen, dvs. att sekretessbestämmelser som gäller i viss verksamhet eller i vissa ärenden är direkt tillämpliga hos en förvaltningdomstol vid handläggning av ett överklagande av ett beslut som har fattats av en myndighet i en sådan verksamhet eller i ett sådant ärende, bör lagfästas. 169

Som nämns ovan har vissa bestämmelser som rör domstolar samlats i 12 kap. sekretesslagen. Kapitlet innehåller bestämmelser om överföring av sekretess till domstolar, en bestämmelse om att viss sekretess inte gäller hos domstol, särskilda bestämmelser om vad som gäller i sekretesshänseende under förhandlingar och för uppgifter som tas in i domar och andra beslut, en bestämmelse om absolut sekretess för dels uppgift om innehållet i en ännu icke meddelad dom eller annat ännu inte meddelat beslut, dels uppgift om vad som förekommit vid överläggning inom stängda dörrar angående dom eller annat beslut, m.m. Det finns även en bestämmelse om sekretess för uppgift i bild som ingår i en ljudoch bildupptagning av ett förhör som hållits i domstol. Den bestämmelsen finns dock inte i 12 kap. sekretesslagen utan i 7 kap. 48 § sekretesslagen. Regeringen anser att materiella sekretessbestämmelser som rör den sakfråga som ska prövas av en domstol bör placeras i den nya lagens fjärde och femte avdelningar på motsvarande sätt som sådana bestämmelser har placerats i 2–10 kap. sekretesslagen. Materiella sekretessbestämmelser som inte tar sikte på någon särkild måltyp utan har generell betydelse för förfarandet hos domstol, t.ex. bestämmelsen om sekretess för uppgift om innehållet i ännu icke meddelad dom m.m. (12 kap. 5 § sekretesslagen) och bestämmelsen om sekretess för en bilduppgift i en ljud- och bildupptagning av ett domstolsförhör (7 kap. 48 § sekretesslagen), bör dock placeras i den nya lagens sjätte avdelning (42 kap.). Där bör också bestämmelser om vad som gäller i sekretesshänseende vid förhandlingar och för uppgifter som tas in i domar och andra beslut placeras. Särskilda bestämmelser om tillämpligheten av sekretessbestämmelser i fjärde–femte avdelningen hos domstolar, bl.a. den nya bestämmelsen avseende förvaltningsdomstolar, bör också placeras i 42 kap. JO har påpekat att det råder osäkerhet beträffande i vilken utsträckning domstolar kan förordna att sekretess ska bestå för uppgifter i häktningsbeslut (jfr JO:s beslut den 30 december 2003, dnr 4213-2002 och prop. 2003/04:93 s. 70). JO anser att dessa tveksamheter bör klarläggas i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Regeringen beslutade den 23 augusti 2007 att den av JO påtalade frågan och andra frågor som rör insyn och sekretess i vissa delar av rättsväsendet ska utredas (Dir. 2007:129). Tilläggsdirektiv beslutades den 11 september 2008 (Dir. 2008:103). Utredningen, som har antagit namnet Insynsutredingen, ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 juli 2009 och delredovisa den del av uppdraget som bl.a. avser frågan om sekretess för domstolsbeslut senast den 15 oktober 2008.

10.2 Bör skaderekvisiten ändras ?

10.2.1 Den nuvarande regleringen

Som framgår av avsnitt 4.2 ska det enligt de flesta sekretessbestämelser göras en prövning mot vissa förutsättningar om en uppgift kan lämnas ut. Som förklarats där skiljer man mellan s.k. raka och omvända skaderekvisit. 170

Raka skaderekvisit

Vid raka skaderekvisit är utgångspunkten att uppgifterna är offentliga och att sekretess gäller endast om det kan antas att viss skada uppstår om uppgiften lämnas ut. Avsikten är att skadebedömningen i dessa fall i huvudsak ska kunna göras med utgångspunkt i själva uppgiften. Det innebär att frågan om sekretess gäller, inte i första hand behöver knytas till en skadebedömning i det enskilda fallet. Avgörande bör istället vara om uppgiften är av den arten att ett utlämnande typiskt sett kan vara ägnat att medföra skada för det intresse som ska skyddas genom bestämmelsen. Om uppgiften är sådan att den genomsnittligt sett måste betraktas som harmlös ska den alltså normalt anses falla utanför sekretessen. Om uppgiften i stället typiskt sett måste betraktas som känslig omfattas den normalt av sekretess. Genom att avgörande betydelse som regel tillmäts arten av den uppgift som efterfrågas vinner man den fördelen att man sällan behöver frångå den till offentlighetsprincipen hörande grundsatsen att den som begär ut en uppgift inte ska behöva legitimera sig och tala om varför han eller hon vill ta del av en viss uppgift (prop. 1979/80:2 Del A s. 80 f) Konstruktionen med skaderekvisit innebär dock att frågan vem som begär ut en uppgift eller ändamålet med en begäran kan få betydelse i vissa fall när sekretessfrågan ska avgöras. Om det t.ex. i ett särskilt fall framgår att den som begär att få ut en uppgift som typiskt sett bedöms som harmlös kan använda denna för att utsätta vederbörande för trakasserier ska uppgiften i just den situationen anses vara omfattad av sekretess. Avsikten är emellertid inte att tjänstemännen normalt ska försöka utröna om omständigheter av nu nämnt slag föreligger. En sådan åtgärd bör bara förekomma om det finns anledning till det, t.ex. om en tjänsteman har fått veta att man från visst håll samlar in uppgifter av det aktuella slaget i illegitimt syfte. När det gäller uppgifter som typiskt sett bedöms vara känsliga kan omvänt upplysningar om sökandens identitet och om hans eller hennes avsikt med uppgifterna medföra att det inte längre finns någon anledning till antagande att den i sekretessbestämmelsen angivna skadan ska uppkomma. I förarbetena till sekretesslagen har anförts att det i dessa fall inte kan anses som stötande från offentlighetssynpunkt att ställa den som begär ut en viss uppgift inför valet att antingen avstå från uppgiften eller tala om vem han är och vilket ändamål han har med sin begäran. Det har också pekats på möjligheten för myndigheterna att i sådana situationer eliminera skaderisken genom att ställa upp ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den.

Omvända skaderekvisit

Vid det omvända skaderekvisitet är utgångspunkten den omvända i förhållande till raka skaderekvisit, dvs. utgångspunkten är att uppgifterna omfattas av sekretess. Uppgifterna får vid ett omvänt skadrekvisit bara lämnas ut om det står klart att de kan lämnas ut utan att viss skada uppstår. Detta innebär att tillämparen har ett ganska begränsat utrymme för sin bedömning. I praktiken innebär detta att tillämparen många gånger inte kan lämna ut en uppgift som omfattas av en sådan sekre- 171

tessbestämmelse utan att ha kännedom om mottagarens identitet och om dennes avsikter med uppgifterna (prop. 1979/80:2 Del A s. 82).

Samband mellan sekretessens föremål och skadebegreppen, m.m.

Som nämns i avsnitt 4.2 brukar man skilja mellan sekretessens föremål och sekretessens styrka. Sekretessens föremål består av de uppgifter som kan hemlighållas med stöd av bestämmelsen, t.ex. uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Med begreppet ”enskilda” avses såväl fysiska som juridiska personer. Av förarbetena till sekretesslagen framgår att även uppgift om en fysisk persons ekonomi kan falla in under begreppet ”personliga förhållanden”. Juridiska personer anses dock inte ha några personliga förhållanden (prop. 1979/80:2 Del A s. 84 och 190). Sekretessens styrka beror på om sekretessen är absolut eller om bestämmelsen innehåller något skadrekvisit. Om bestämmelsen innehåller ett skadrekvisit beror sekretessens styrka på om ett rakt eller omvänt skaderekvisit har använts. Styrkan på en sekretess beror därutöver på vilken typ av skada som krävs för att sekretess ska föreligga. Exempelvis kan den sekretess som gäller enligt en sekretessbestämmelse med ett rakt skaderekvisit göras extra svag genom att endast viss särskilt allvarlig skada föranleder sekretess. I sådana fall talar man om raka kvalificerade skaderekvisit. Den skada som anges i ett skaderekvisit kan vara av olika slag. När det gäller sekretess till skydd för uppgifter om enskilda används i regel begreppen ”skada” eller ”men”. När det är fråga om sekretess till skydd för enskilda avses med begreppet ”skada” enbart ekonomisk skada (prop. 1979/80:2 Del A s. 83). Begreppet ”men” har givits en mycket vid innebörd. I första hand åsyftas att någon blir utsatt för andras missaktning om hans personliga förhållanden blir kända. Redan den omständigheten att vissa personer känner till en för någon enskild ömtålig uppgift kan i många fall anses tillräckligt för att medföra men. Utgångspunkten för en bedömning av om men föreligger är den berörda personens egen upplevelse. Bedömningen måste dock i viss utsträckning kunna korrigeras på grundval av gängse värderingar i samhället. Enbart det faktum att en person anser att det i största allmänhet är obehagligt att andra vet var han bor kan t.ex. inte anses innebära men i sekretesslagens mening. I vissa sammanhang kan begreppet ”men” även inbegripa ekonomiska konsekvenser för en enskild (a. prop.). Efter påpekande från Lagrådet klargjordes i förarbetena till sekretesslagen att när det gäller sekretess till skydd för enskilda ska i begreppen ”skada” och ”men” inte bara inläggas att det uppstår en viss effekt av att en uppgift röjs utan också att denna effekt uppkommer genom röjandet av viss typ av uppgift. När det är fråga om sekretess till skydd för enskilda avses med begreppet ”skada” ekonomisk skada som vållas av röjandet av uppgift om ekonomiskt förhållande. Med begreppet ”men” avses olägenhet av icke-ekonomisk eller ekonomisk art som vållas av röjandet av uppgift om personligt förhållande (prop. 1979/80:2 Del A s. 455 f och s. 493). Även helt rättsenliga åtgärder, såsom t.ex. att någon blir utsatt för framgångsrika indrivningsåtgärder eller att någon blir satt i fängelse, kan 172

bedömas som skada eller men i sekretesslagens mening. Denna ståndpunkt är nödvändig för att sekretess ska kunna upprätthållas myndigheter emellan (prop. 1979/80:2 Del A s. 83). För att en enskild ska lida skada eller men krävs att uppgifterna är hänförliga till en viss individ. Det innebär att man i allmänhet bör kunna lämna ut s.k. avidentifierade uppgifter utan att risk för skada eller men uppkommer. I enstaka fall kan det emellertid tänkas att en avidentifiering inte är tillräcklig för att hindra att sambandet mellan uppgiften och individen spåras. Huruvida en sådan risk föreligger får bedömas efter omständigheterna i det enskilda fallet (a prop. s. 84).

10.2.2 Överväganden, bedömningar och förslag

Regeringens förslag: Skaderekvisiten i vissa bestämmelser där begreppen ”men” och ”skada” används på ett annat sätt än som är avsett i förarbetena till sekretesslagen ska korrigeras. Regeringens bedömningar: Intresset för offentlighet talar för att en skadeprövning bör göras även i fortsättningen. Raka och omvända skaderekvisit bör inte ersättas med neutrala skaderekvisit eller skaderekvisit som innehåller krav på intresseavvägningar. Utformningen av det raka skaderekvisitet bör inte ändras.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens, med det undantaget att kommittén har föreslagit att de raka skadrekvisiten ska kompletteras med ordet ”endast” (sekretess gäller för uppgift om... endast om det kan antas att…). Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna, bl.a. JO och Kammarrätten i Stockholm , har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot kommitténs bedömning att de raka och omvända skaderekvisitet bör bibehållas. Statens pensionverk påpekar att det finns en stor mängd olika skaderekvisit och anser att det kan vara en idé att definiera eller rangorda graderna av presumtion för sekretess, Verket ifrågasätter även om alla varianter av skadrekvisit behövs. Sveriges advokatsamfund anser att det hade varit värdefullt att närmare överväga möjligheten att införa neutrala skaderekvisit. Skolverket förordar ett införande av sådana skaderekvisit. Ett stort antal remissinstanser, bl.a. JO, Malmö tingsrätt, Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Stockholms län, Rikspolisstyrelsen, Uppsala Universitet, Juridiska fakulteten, Vägverket, Patent- och registreringsverket, Stockholms kommun och Sveriges kommuner och landsting , har ansett att kommitténs förslag att komplettera de raka skaderekvisiten med ordet ”endast” inte bör genomföras. Som skäl har bl.a. anförts att eftersom sekretess kan gälla för en och samma uppgift enligt flera sekretessbestämmelser i sekretesslagen riskerar den föreslagna ändringen att göra reglerna missvisande. Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot kommitténs förslag att användningen av begreppen ”skada” och ”men” bör korrigeras i vissa sekretessbestämmelser. Skälen för regeringens bedömning: Offentlighets- och sekretesskommittén har bl.a. övervägt om det går att förenkla tillämpningen av sekretesslagen genom att helt avskaffa skaderekvisiten. Ett sådant alter- 173

nativ innebär att sekretessbestämmelserna bara innehåller en beskrivning av föremålet för sekretessen och en eventuell begränsning av bestämmelsens räckvidd. Beträffande detta alternativ har kommittén gjort bedömningen att det inte är tillräckligt med detaljerade beskrivningar av föremålet för sekretessen. En ordning som enbart grundar sig på sådana beskrivningar skulle med största sannolikhet medföra mer sekretess i förhållande till en ordning med skaderekvisit. Vidare skulle en sådan ordning förmodligen innebära att sekretesslagen skulle behöva utökas med ytterligare och mer omfångsrika bestämmelser vilket knappast skulle vara förenligt med önskemålet att skapa ett regelverk som är mer överskådligt och lättillämpat. För att offentlighetsintresset ska kunna upprätthållas anser kommittén att det även i fortsättningen krävs någon form av begränsning av sekretessen utöver den som beskrivningarna av sekretessföremålet ger samt att denna begränsning bör bestå av någon form av skadeprövning. Kommittén har vidare övervägt om de raka och omvända skaderekvisiten bör ersättas med neutrala skaderekvisit eller skaderekvisit som innehåller krav på intresseavvägningar. Ett neutralt skaderekvisit är konstruerat så att det gäller sekretess för vissa angivna uppgifter om ett röjande av uppgifterna medför viss angiven skada. Ett skaderekvisit som innehåller ett krav på en intresseavvägning är konstruerat så att det gäller sekretess för vissa angivna uppgifter om ett röjande av uppgifterna medför viss angiven skada under förutsättning att intresset av att förhindra detta är större än intresset av att uppgifterna lämnas ut. Gemensamt för ett neutralt skaderekvisit och ett skaderekvisit med ett krav på intresseavvägning, är att de, till skillnad från raka och omvända skaderekvisit, inte har någon styrande funktion. Kommittén har gjort bedömningen att neutrala skaderekvisit och skaderekvisit med krav på intresseavvägningar medför risk för att identiteten hos den som begär ut en handling och anledningen till dennes begäran skulle komma att kontrolleras oftare än enligt nuvarande ordning. Av detta skäl finns det även risk för att fler uppgifter kommer att hemlighållas. Det är dessutom inte säkert att tillämpningen av lagen skulle komma att uppfattas som enklare. Presumtionerna i det raka och omvända skaderekvisitet är ju avsedda att ge vägledning åt dem som ska bedöma sekretessfrågorna. Sammantaget gör kommittén bedömningen att det finns anledning att befara att såväl skaderekvisit utan krav på skadeprövning som neutrala skaderekvisit och skaderekvisit med krav på intresseavvägning skulle leda till mer sekretess och en urholkning av offentlighetsprincipen. Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot kommitténs bedömning i dessa delar. Även regeringen delar kommitténs bedömningar i detta avseende. När det gäller kommitténs förslag att de raka skaderekvisiten ska kompletteras med ordet ”endast” (sekretess gäller för uppgift om... endast om det kan antas att…) delar regeringen den uppfattning som framförts att många remissinstanser, nämligen att den föreslagna ändringen riskerar att leda till en missvisande reglering eftersom sekretess kan gälla för en och samma uppgift enligt flera sekretessbestämmelser i sekretesslagen. Som nämns i avsnitt 10.2.1 avses med begreppet ”skada”, när det är fråga om sekretess till skydd för enskilda, ekonomisk skada som vållas 174

av röjandet av uppgift om ekonomiskt förhållande. Med begreppet ”men” avses olägenhet av icke-ekonomisk eller ekonomisk art som vållas av röjandet av uppgift om personligt förhållande. Kommittén har påtalat att det i 9 kap. 16 § första stycket 2 sekretesslagen, som reglerar sekretessen i mål hos domstol för uppgift om en ung person som skildras i pornografisk bild, och i 9 kap. 22 § sekretesslagen, som reglerar sekretessen i biblioteksverksamhet för uppgift i register om enskilds lån, reservation eller annan form av beställning, är fråga om att skydda uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Trots att det i dessa bestämmelser inte handlar om att skydda uppgifter om enskildas ekonomiska förhållanden används i skaderekvisiten inte bara begreppet ”men” utan även begreppet ”skada”. För att begreppen ”skada” och ”men” ska användas på ett konsekvent sätt i den nya lagen har kommittén föreslagit att sistnämnda begrepp utmönstras från dessa bestämmelser. Regeringen delar kommitténs uppfattning i detta avseende.

10.3 Sekretess för personuppgift som avses i personuppgiftslagen

Regeringens förslag: Ordalydelsen av bestämmelsen om sekretess för personuppgift som avses i personuppgiftslagen bör inte ändras i avvaktan på den översyn av bestämmelsen som pågår.

Kommitténs förslag: Vissa språkliga ändringar av bestämmelsen föreslås. Remissinstanserna: JO anser att den föreslagna bearbetningen av bestämmelsen öppnar för en mer sekretessvänlig tolkning vid myndigheternas tillämpning av bestämmelsen när det gäller gränsfall. JO anser att bestämmelsen redan i sin nuvarande lydelse hotar att allvarligt rubba balansen mellan offentlighet och sekretess. Att genom en ändrad lydelse ytterligare öka denna risk vore mycket olyckligt. JO anser att det finns goda skäl att utesluta bestämmelsen i den nya lagen. Skälen för regeringens förslag: Enligt 7 kap. 16 § sekretesslagen gäller sekretess för personuppgift om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att att uppgiften behandlas i strid med personuppgiftslagen (1998:204). I föregångaren till sekretesslagen (lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar) fanns en motsvarande sekretessbestämmelse. Den bestämmelsen tillkom i samband med att 1973 års datalag infördes och innebar att en personuppgift som ingick i ett sådant personregister som avsågs i datalagen inte fick lämnas ut om det fanns anledning att anta att uppgiften skulle användas för automatisk databehandling i strid med datalagen. Om det fanns anledning att anta att en sådan personuppgift skulle användas för automatisk databehandling i utlandet, fick uppgiften lämnas ut endast efter medgivande av Datainspektionen. Syftet med bestämmelsen vara att förhindra att personregister inrättades antingen i strid med datalagen eller utomlands där datalagen inte gällde. Bestämmelsen togs in i sekretesslagen och när personuppgiftslagen (1998:204) infördes ändrades bestämmelsen till sin nu gällande lydelse. 175

Bestämmelsen har setts över i sak av Personuppgiftslagsutredningen i betänkandet Översyn av personuppgiftslagen (SOU 2004:6). Utredningen har föreslagit att bestämmelsens ordalydelse ska ändras bl.a. för att klargöra att det är sökandens efterföljande behandling av uppgiften som ska bedömas i förhållande till personuppgiftslagen och inte den behandling som myndighetens utlämnande av uppgiften utgör (a.a. s. 255). Offentlighets- och sekretesskommittén har föreslagit en språklig omarbetning av bestämmelsen. Bestämmelsen har i flera sammanhang utsatts för kritik. JO har i sina yttranden över nämnda förslag anfört att bestämmelsen bör upphävas. JO har bl.a. framhållit att bestämmelsen på ett olyckligt sätt bryter mot sekretesslagens systematik. Bestämmelsens skaderekvisit tar nämligen inte sikte på skada eller men som uppkommer genom själva utlämnandet av uppgifter utan på skada eller men som i ett senare skede kan tänkas uppkomma på grund av att den som fått ta del av uppgifterna kan komma att handla lagstridigt. Enligt JO blir den praktiska tillämpningen av en sådan bestämmelse problematisk eftersom den måste bygga på mer eller mindre väl underbyggda antaganden om avsikt och syfte hos den som begär att få ut uppgifter, för vilka ingen sekretess gäller bortsett från den som möjligen gäller enligt 7 kap. 16 § sekretesslagen. JO anser vidare att en sådan bestämmelse är mindre väl förenlig med efterfrågeförbudet i 2 kap. 14 § tredje stycket TF. Regeringen har beslutat att en utredning ska överväga bl.a. om bestämmelsen i 7 kap. 16 § bör ändras eller upphävas (Dir. 2008:26). Utredningen, som har antagit namnet E-offentlighetskommittén, ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2009. Innan utredningen redovisat sitt uppdrag bör bestämmelsens ordalydelse inte ändras.

10.4 Sekretess till skydd för enskilda i internationella sammanhang

Regeringens bedömning: Bestämmelserna om sekretess för uppgifter som myndigheter erhåller eller förfogar över enligt av riksdagen godkända internationella avtal bör förtydligas. Samtliga frågor som rör sekretess i internationella sammanhang bör dock hanteras i ett sammanhang. Regeringen avser att återkomma till dessa frågor senare.

Kommitténs förslag: Kommittén har behandlat frågor som rör sekretess i internationella sammanhang i sitt slutbetänkande Insyn och sekretess – i statliga företag - i internationellt arbete (SOU 2004:75). Remissinstanserna: Har inte berört frågeställningen. Skälen för regeringens förslag: Enligt 8 kap. 6 § första stycket sekretesslagen gäller viss sekretess, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, i statlig myndighets verksamhet som består i utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt. Av paragrafens andra stycke följer att sekretess gäller, i den mån riksdagen godkänt avtal härom med främmande stat eller mellanfolklig organsation, hos myndighet i verk- 176

samhet som avses i första stycket för uppgift om enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten erhåller eller förfogar över enligt avtalet. I begreppet avtal anses ingå bl.a. rättsakter som gäller till följd av Sveriges medlemskap i EU, dvs. anslutningsfördragen, förordningar och direktiv som utfärdas av EU:s institutioner. För att bestämmelsen i 8 kap. 6 § andra stycket sekretesslagen ska vara tillämplig krävs dock att den aktuella rättsakten innehåller en klausul om att uppgiften inte får lämnas vidare i det aktuella fallet (se bl.a. prop. 2006/07:110 s. 38 och 41 och RÅ 2007 ref. 45). Motsvarande sekretessbestämmelser, där begreppet avtal ska tolkas på samma sätt, finns även beträffande internationella avtal på andra områden, se t.ex. 8 kap. 5 § fjärde stycket sekretesslagen och prop. 2004/05:142 s. 50, prop. 2005/06:45 s. 155 och prop. 2005/06:140 s. 87. Regeringen anser att samtliga nu nämnda bestämmelser i sekretesslagen bör omarbetas så att deras innebörd framgår tydligare av bestämmelsernas ordalydelse. Kommittén har i sitt slutbetänkande gjort en översyn av nämnda bestämmelser och bestämmelsen om utrikessekretess samt lämnat förslag till en ändrad reglering. Regeringen anser att dessa förslag bör behandlas i ett sammanhang. Eftersom det inte finns utrymme för att inom ramen för detta lagstiftingsärende behandla samtliga dessa frågor avser regeringen att återkomma till dem i ett annat sammanhang.

10.5 Tillsynsbegreppet

Regeringens bedömning: Tillsynsbegreppet i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen skiljer sig från tillsynsbegreppet i förvaltningsrätten. På sikt bör tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen ses över i detta avseende.

Kommittén: Har inte berört frågeställningen. Remissinstanserna: Har inte berört frågeställningen. Skälen för regeringens bedömning: Enligt 2 kap. 2 § första stycket TF får rätten att ta del av allmänna handlingar begränsas om det är påkallat bl.a. med hänsyn till myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn (3 p). Innebörden av tillsynsbegreppet har på senare tid bl.a. berörts i propositionen Fjärrvärmelag, m.m. (prop. 2007/08:60 s. 29). Där konstateras att begreppet ”tillsyn” i sekretesslagen i många fall är vidare än tillsynsbegreppet i förvaltningsrätten där begreppet med tiden fått en allt snävare innebörd. Enligt förarbetena till sekretesslagen åsyftas med begreppet ”tillsyn” i 8 kap. 6 § sekretesslagen det område som vid sekretesslagens införande beskrevs med ordet kontroll. Ordet ”tillsyn” ska enligt dessa förarbeten inte ges en alltför snäv tolkning utan får anses omfatta alla de fall där en myndighet har en övervakande eller styrande funktion i förhållande till näringslivet (prop. 1979/80:2 Del A, s. 235). Inom förvaltningsrätten har dock under en längre tid pågått ett arbete med att ge tillsynsbegreppet en snävare och mer preciserad innebörd, se bl.a. Tillsynsutredningens slutbetänkande Tillsyn – Förslag om en tydligare och effektivare offentlig tillsyn (SOU 2004:100). Denna utveckling har, även om utvecklings- 177

arbetet inom förvaltningsrätten i detta avseende ännu inte är avslutat, lett till att myndigheters hantering av uppgifter i vissa fall anses ske i tillsynsverksamhet i den betydelse begreppet har enligt sekretesslagen, samtidigt som hanteringen inte bedöms utgöra tillsyn i den betydelse begreppet har inom förvaltningsrätten (se t.ex. prop. 2006/97:110 s. 37 och prop. 2007/08:60 s. 29). Detta är inte tillfredställande då det ger en mindre tydlig reglering. På sikt bör därför en översyn göras för att uppnå en överensstämmelse mellan de begrepp som används i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen å ena sidan och i förvaltningsrätten å den andra sidan. En sådan översyn bör dock inte komma till stånd förrän det utvecklingsarbete som i detta avseende pågår inom förvaltningsrätten har slutförts.

10.6 Sekretessgränser inom en myndighet

Regeringens bedömning: Bestämmelsen om att det gäller sekretess mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet när de förhåller sig självständiga till varandra ska tolkas på samma sätt vid tillämpning av den nya lagen som vid tillämpning av sekretesslagen.

Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit nya sekretessgränser mellan kommuner och landsting. Förslaget behandlas inte i denna lagrådsremiss.

Skälen för regeringens bedömning Olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening

Enligt 1 kap. 3 § första stycket sekretesslagen får en sekretessbelagd uppgift inte röjas för annan myndighet i andra fall än som anges i sekretesslagen eller i lag eller förordning till vilken sekretesslagen hänvisar. Enligt paragrafens andra stycke gäller vad som sägs om myndighet i första stycket, 5 §, 13 och 14 kap. samt i särskilda bestämmelser i sekretesslagen om överföring av sekretess också i förhållandet mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet, när dessa är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra. I propositionen Förslag till sekretesslag m.m. (prop. 1970/80:2) föreslogs en lydelse av 1 kap. 3 § andra stycket som var likalydande med den nu gällande lydelsen, med det undantaget att det inte hade uppställts något krav på att de olika verksamhetsgrenarna skulle förhålla sig självständiga till varandra. Lagrådet hade beträffande förslaget uttalat att med verksamhetsgren i första hand avsågs en organisatoriskt avgränsad enhet inom en myndighet, men att organisationskriteriet inte torde vara avgörande. Med verksamhetsgren synes vara att likställa varje verksamhet inom en myndighet, från vilken en sekretessbelagd uppgift enligt en tillämplig sekretessregel inte får lämnas utan prövning enligt sekretesslagen. En sådan prövning ska alltså företas när fråga uppkommer om att lämna en sekretessbelagd uppgift till en enhet inom samma myndighet, som inte kan anses delta i den verksamhet där sekretessen gäller. Skulle en uppgift som är sekretessbelagd i en 178

verksamhetsgren lämnas till en annan verksamhetgren inom samma myndighet, blir sekretessen utanför den utlämnande verksamhetsgrenen beroende av om någon regel om primär eller sekundär sekretess är tillämplig i den mottagande verksamhetsgrenen (nämnd prop. Del A s. 463 f). Departementschefen anslöt sig till Lagrådets uttalanden i denna del (nämnd prop. Del A s. 494). Konstitutionsutskottet (KU) ansåg dock att det nämnda förslaget skulle kunna ge upphov till tolkningsproblem. KU föreslog därför att sekretess bara skulle gälla mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet, när dessa är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra (KU 1979/80:37 s. 12 f). Förebilden till detta s.k. självständighetskriterium hade KU hämtat från 2 kap. 8 TF. Enligt 2 kap. 3 § första stycket TF är en handling allmän om den förvaras hos en myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anses som inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Enligt 8 § ska en handling som ett organ, som ingår i eller är knutet till ett verk eller liknande myndighetsorganisation, har överlämnat till ett annat organ inom samma myndighetsorganisation eller en handling som framställts för ett sådant överlämnande, inte anses som därigenom inkommen eller upprättad i annat fall än då organen uppträda som självständiga i förhållande till varandra. I lagstiftningsärendet avseende sekretesslagen uttalade KU att frågan om när två olika verksamhetsgrenar inom en myndighet är att anse som självständiga i förhållande till varandra får bedömas med ledning av förarbetsuttalandena till 2 kap. 8 § TF. Riksdagen beslutade i enlighet med KU:s förslag. Frågan om det föreligger en sekretessgräns mellan olika verksamheter inom en myndighet har behandlats i ett antal olika propositioner på senare år, bl.a. propositionen Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration (prop. 2003/04:152 s. 249), propositionen Kriminalvården – en myndighet (prop. 2004/05:176 s. 55 f), propositionen En kronofogdemyndighet i tiden (2005/06:200 s. 146 f), propositionen Utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. (prop. 2006/07:108:s. 43 f) och propositionen Patientdatalag m.m. (prop. 2007/08:126 s. 162 f och 202). I dessa propositioner har, mot bakgrund av uttalandena i förarbetena till sekretesslagen, slagits fast att om olika delar av en myndighets verksamhet har att tillämpa olika sekretessbestämmelser får de anses utgöra olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening. Först om olika delar av en myndighet utgör olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening finns det skäl att även ta ställning till om de också är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra. Det ska dock uppmärksammas att det – eftersom sekretesslagens kapitelindelning följer den punktuppräkning som i 2 kap. 2 § första stycket TF görs av de olika intressen för vilka offentlighetsprincipen får inskränkas – är en ofrånkomlig följd av sekretesslagens systematik att en myndighet kan ha att tillämpa såväl sekretessbestämmelser till skydd för allmänna intressen (2–6 och 10 kap. sekretesslagen) som sekretessbestämmelser till skydd för enskilda intressen (7–9 kap. sekretesslagen) utan att det är fråga om olika verksamhetsgrenar i sekretessagens mening. Det kan vidare noteras att sekretessregleringen avseende vissa områden har delats upp på flera paragrafer i följd utan att det för den skull kan 179

anses vara fråga om olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening, se t.ex. regleringen av sekretessen på hälso- och sjukvårdsområdet som delats upp på 7 kap. 1 c § , 2 §, 3 § och 6 § sekretesslagen. I 7 kap. 1 c § finns den huvudsakliga sekretessbestämmelsen. I 2 § anges undantagen från tillämpningsområdet för 1 c §. Enligt 3 § gäller sekretessen enligt 1 § under vissa förutsättningar också i förhållande till den vård- och behandlingsbehövande själv. På motsvarande sätt anges i 6 § att sekretess under vissa förutsättningar gäller inom hälso- och sjukvården för anmälan eller annan utsaga av enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Med hänsyn till att de nämnda bestämmelserna utgör en sammanhållen sekretessreglering på ett och samma verksamhetsområde, dvs. hälso- och sjukvårdsområdet, får det anses uppenbart att uppdelningen av den aktuella sekretessregleringen har gjorts av redaktionella skäl. Att en myndighet har att tillämpa olika sekretessbestämmelser innebär således inte med automatik att det också finns olika verksamhetsgrenar inom myndigheten i sekretesslagens mening. Först om det finns olika delar av en myndighets verksamhet som har att tillämpa sinsemellan helt olika set av sekretessbestämmelser är det fråga om olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening. Som exempel på olika verksamhetsgrenar inom en myndighet kan följande verksamhetsgrenar inom Skatteverket nämnas; den fiskala verksamheten (4 kap. 1–2 §§ och 9 kap. 1– 3 §§ sekretesslagen), folkbokföringsverksamheten (7 kap. 15 § sekretesslagen), den brottsbekämpande verksamheten (5 kap. 1 § och 9 kap. 17 §) och verksamheten att registrera bouppteckningar (där det inte gäller någon sekretess alls utöver sådana sekretessbestämmelser som är tillämpliga hos alla myndigheter, t.ex. utrikessekretessen i 2 kap. 1 § sekretesslagen och minimiskyddet för mycket känsliga uppgifter om enskilda i 7 kap. 1 §, 1 a § och 1 b § sekretesslagen.). Som nämns ovan är det s.k. självständighetskriteriet detsamma i 2 kap. 8 TF och 1 kap. 3 § andra stycket sekretesslagen. Trots detta finns det en skillnad mellan bestämmelserna så till vida att det i den förstnämnda bestämmelsen endast talas om överlämnande av handling till ”annat” organ inom samma myndighetsorganisation medan det 1 kap. 3 § sekretesslagen är en förutsättning för att det ska uppstå en sekretessgräns att det är fråga om ”olika” verksamhetsgrenar. Det sagda innebär att en tillämpning av 2 kap. 8 § TF och 1 kap. 3 § andra stycket sekretesslagen kan leda till att en handling som överlämnas från ett organ inom en myndighetsorganisation till ett annan organ inom samma organisation, vilka förhåller sig självständiga i förhållande till varandra, blir en allmän handling men att det trots detta inte föreligger någon sekretessgräns mellan de olika organen därför att de inte kan sägas utgöra två olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening. Som ett exempel på en sådan situation kan nämnas det allmänna ombudet hos Försäkringskassan. I lagstiftningsärendet rörande anpassningar med anledning av inrättandet av Försäkringskassan uttalades att ombudet skulle komma att inta en sådan särställning inom myndigheten och ha en sådan egen beslutsbefogenhet att handlingar som skulle komma att utväxlas mellan ombudet och andra organ inom Försäkringskassan sannolikt i stor utsträckning skulle komma att bli allmänna. Det konstaterades dock att någon sekretessgräns inte skulle uppstå mellan det allmänna ombudet 180

och Försäkringskassans övriga organisation eftersom såväl ombudet som organisationen i övrigt hade att tillämpa samma sekretessbestämmelser (prop. 2003/04:152 s. 250 f).

Sekretessgränser inom myndigheter i den nya lagen

Det föreslås i denna lagrådsremiss att sekretesslagen ska göras mer lättillämpad genom att omfattande paragrafer delas upp i fler paragrafer och att 7–9 kap. delas upp i fler kapitel. Vid denna uppdelning måste förstås innebörden av 1 kap. 3 § andra stycket sekretesslagen (7 kap. 2 § den nya lagen) beaktas. Som nämns ovan innebär det faktum att en myndighet har att tillämpa olika sekretessbestämmelser inte med automatik att det också finns olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening inom myndigheten. Att myndigheten har att tillämpa flera olika sekretessbestämmelser kan bero på att bestämmelserna visserligen gäller på samma verksamhetsområde men att de finns i olika kapitel därför att de gäller till skydd för olika intressen, t.ex. sekretess till skydd för allmänna intressen och sekretess till skydd för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Det kan också bero på att bestämmelserna på ett och samma verksamhetsområde är så pass omfattande att de av redaktionella skäl behöver delas upp på flera olika paragrafer. Om det däremot finns olika delar av en myndighets verksamhet som har att tillämpa sinsemellan helt olika set av sekretessbestämmelser är det fråga om olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening. För att undvika att uppdelningen av omfattande paragrafer i sekretesslagen ska ge intryck av att nya sekretessgränser eftersträvas har paragrafer vilka delats upp i flera paragrafer i regel hållits samman under samma fetstilsrubrik, se t.ex. socialtjänstssekretessen i 7 kap. 4–6 §§ sekretesslagen som motsvaras av 25 kap. 1–9 §§ i förslaget till ny lag. I vissa fall är regleringen i de uppdelade paragraferna dock så omfattande att den utgör ett helt kapitel i den nya lagen, se t.ex. 9 kap. 1–3 §§ sekretesslagen som motsvaras av 26 kap. förslaget till ny lag. I dessa fall har det av lagtekniska skäl inte varit möjligt att samla sekretessbestämmelserna under samma fetstilsrubrik. Någon ändring i sak i förhållande till sekretesslagen är dock inte avsedd. Bedömningen av om det föreligger olika verksamhetsgrenar i den mening som avses i 1 kap. 3 § sekretesslagen ska således göras på samma sätt som hittills. Endast om det finns olika delar av en myndighets verksamhet som har att tillämpa sinsemellan helt olika set av sekretessbestämmelser är det fråga om olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening. Det ovan nämnda exemplet, de olika verksamhetsgrenar inom Skatteverket, kan illustrera detta. I förslaget till ny lag regleras sekretessen i den fiskala verksamhetsgrenen dels i 16 kap. 1–2 §§ (vilket kapitel har rubriken Sekretess till skydd för myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn), dels i 26 kap. (vilket kapitel har rubriken Sekretess till skydd för enskild inom verksamhet som rör skatt, tull m.m.). Sekretessen i folkbokföringsverksamheten regleras i 21 kap. 1–3 §§ (vilket kapitel har rubriken Sekretess till skydd för enskild inom folkbokföring och delgivning m.m.). Sekretessen i den brottsbekämpande verksamheten regleras dels i 181

17 kap. 1–2 §§ (vilket kapitel har rubriken Sekretess till skydd för intresset att förebygga och beivra brott) och 34 kap. 1–2 §§ (vilket kapitel har rubriken Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som syftar till att förebygga eller beivra brott, m.m. ). Den särskilda sekretessreglering som gäller för de olika verksamhetsgrenarna inom Skatteverket, utom verksamheten att registrera bouppteckningar för vilken det inte gäller någon sekretess utöver den som gäller för alla myndigheter, har således i den nya lagen delats upp på ett sätt som motsvarar uppdelningen av sekretessregleringen i sekretesslagen. Bedömningen av om olika delar av en myndighets verksamhet utgör olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening är endast det första momentet i den bedömning som ska göras enligt 1 kap. 3 § andra stycket sekretesslagen respektive dess motsvarighet i den nya lagen (7 kap. 2 §). Om verksamheterna bedöms utgöra olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens respektive offentlighets- och sekretesslagens mening måste det därefter göras en bedömning av om de också har organiserats på ett sådant sätt att de förhåller sig självständiga till varandra. Det är bara om båda dessa kriterier är uppfyllda som det uppstår en sekretessgräns inom en myndighet.

11 Tystnadsplikter som följer av andra författningar än sekretesslagen

Regeringens förslag: Bestämmelser som reglerar i vilken mån tystnadsplikter som följer av bestämmelser i andra författningar än sekretesslagen inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, ska samlas i den nya lagens sjunde avdelning (43 kap.).

Kommitténs förslag: Samtliga bestämmelser som reglerar i vilken mån tystnadsplikter inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter samlas i den nya sekretesslagens femte avdelning. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot kommitténs förslag. Skälen för regeringens förslag: Av skäl som anförs i avsnitt 9.9 bör bestämmelserna i 16 kap. 1 § sekretesslagen, vilka reglerar i vilken mån tystnadsplikter inskränker rätten att meddela och offentligöra uppgifter, delas upp i flera paragrafer i den nya lagen. Som nämns ovan bör ett kapitel i den nya lagens tredje avdelning innehålla allmänna bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter (12 kap.). I det kapitlet bör även regleras i vilken mån tystnadsplikter, som följer av förbehåll som uppställs med stöd av bestämmelser i den tredje avdelningen, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Vidare bör det anges sist i respektive sekretesskapitel i den nya lagens fjärde–sjätte avdelning i vilken mån de tystnadsplikter, som följer av sekretessbestämmelserna i det aktuella kapitlet eller av förbehåll som uppställts med stöd av bestämmelser i det aktuella kapitlet, inskränker nämnda rätt.

Även tystnadsplikter som följer av andra författningar än sekretesslagen kan inskränka rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Regeringen anser att det är ändamålsenligt att dessa bestämmelser placeras i en egen och avslutande sjunde avdelning i den nya lagen (43 kap.).

12 Ekonomiska konsekvenser

Regeringens bedömning: Förslaget till offentlighets- och sekretesslagen torde leda till vissa utbildningskostnader. Dessa ryms inom befintliga anslagsramar.

Kommitténs bedömning: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inget att erinra mot kommitténs bedömning. Försvarsmakten påpekar att myndigheterna kommer att få kostnader för nya hemligstämplar. Uppsala universitet, Täby kommun och Handikappförbundens samarbetsorgan ifrågasätter kommitténs bedömning. Umeå kommun föreslår att Statskontoret i samarbete med landsting- och kommunförbund gör en nationell utbildningsinsats vad gäller offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Skälen för regeringens förslag: Rätten att ta del av allmänna handlingar följer av grundlagen och de praktiska åtgärderna för att genomföra denna rätt är en del av den svenska förvaltningen. Myndigheterna har ansvar för att de anställda har den kunskap som krävs för att utföra sina arbetsuppgifter inlusive kunskap om den lagstiftning som styr förvaltningens verksamhet. Det finns inte någon särskild budgetpost som enbart tar sikte på frågor om offentlighet och sekretess. Kostnader för utbildning m.m. täcks i stället av förvaltningsanslagen. Förslaget till offentlighetsoch sekretesslag innebär inga nya skyldigheter för myndigheterna utan utgör en omarbetning av sekretesslagen i syfte att göra den mer lättförståelig och lättillämpad. För den som inte är insatt i sekretesslagens systematik bör det vara lättare att sätta sig in i offentlighets- och sekretesslagens regelverk än i sekretesslagens. Den som redan är väl insatt i sekretesslagens systematik kan med hjälp av de jämförelsetabeller, som bifogas till denna lagrådsremiss (bilaga 7–8), i vilka det anges vilka bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen som motsvaras av vilka bestämmelser i sekretesslagen och vice versa, lätt hitta den paragraf de söker i den nya lagen. Den utbildning som krävs med anledning av regeringens förslag bör rymmas inom befintliga anslagsramar.

13 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: en ska träda i kraft den 30 juni 2009. De övergångsbestämmelser som finns till lagar om ändringar i sekretesslagen ska fortsätta att gälla. Om det i lag eller annan författning hänvisas till bestämmelser som har ersatts genom bestämmelser i den nya lagen, ska i stället de nya bestämmelserna tillämpas. Föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av sekretesslagen och som gäller när den nya lagen träder i kraft ska anses meddelade enligt den nya lagen.

Kommitténs förslag: överensstämmer med regeringens utom såvitt avser tiden för ikraftträdande. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanser har tillstyrkt kommitténs förslag eller lämnat det utan erinran. Skälen för regeringens förslag: en bör träda i kraft vid halvårsskiftet 2009. Som nämns ovan ändras sekretesslagen ca 10–25 gånger per år. Ändringarna brukar träda ikraft vid olika tidpunkter under året men de flesta ändringar brukar träda i kraft den 1 juli. Förslaget till offentlighets- och sekretesslag måste således samordnas med ett antal andra förslag till ändringar i sekretessregleringen. Eftersom det är enklare att samordna flera ändringar i samma reglering när de träder ikraft vid olika tidpunkter än när de träder i kraft samma dag bör förslaget till offentlighets- och sekretesslag träda i kraft före andra ändringar i sekretessregleringen som ska träda i kraft vid halvårsskiftet 2009. Eftersom det räcker att offentlighets- och sekretesslagen träder i kraft en dag före dessa ändringar bör den lagen träda i kraft den 30 juni 2009. Om en sekretessbestämmelse ändras eller upphävs på grund av att den verksamhet som regleras i paragrafen upphör bör sekretessen för handlingar som har upprättats med anledning av verksamheten normalt fortsätta att gälla. På motsvarande sätt bör den tystnadplikt som gäller för uppgifter som anställda eller uppdragstagare fått kännedom om i verksamheten normalt fortsätta att gälla. Det finns bl.a. av detta skäl en mängd övergångsbestämmelser till lagar om ändringar i sekretesslagen. Förslaget till offentlighets- och sekretesslag utgör huvudsakligen en redaktionell omarbetning av sekretesslagen. De övergångsbestämmelser som finns till lagar om ändringar i sistnämnda lag bör därför fortsätta att gälla. Detta bör klargöras i en övergångsbestämmelse till den nya lagen. I många författningar finns det hänvisningar till sekretesslagen. Dessa hänvisningar bör ändras till hänvisningar till offentlighets- och sekretesslagen. För det fall någon sådan ändring förbises bör det i en övergångsbestämmelse till den nya lagen anges att om det i lag eller annan författning hänvisas till bestämmelser som har ersatts genom bestämmelser i den nya lagen, ska i stället de nya bestämmelserna tillämpas. Eftersom de avsedda följdändringarna är av så enkel beskaffenhet förslås de inte i denna lagrådsremiss. Regeringen har i stället för avsikt att föreslå dem i den kommande propositionen. 184

En mängd föreskifter och beslut kan meddelas med stöd av sekretesslagen. I en övergångsbestämmelse till den nya lagen bör det anges att föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av sekretesslagen och som gäller när den nya lagen träder i kraft ska anses meddelade enligt den nya lagen.

14 Författningskommentar

14.1 Inledning

Förslaget till offentlighets- och sekretesslag utgör en omarbetning av sekretesslagen. I bilaga 7 finns det en jämförelsetabell där bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen anges i paragrafföljd i vänsterspalten. I högerspalten anges vilka bestämmelser i sekretesslagen som motsvarar respektive bestämmelse i vänterspalten. I bilaga 8 finns ytterligare en jämförelsetabell. I den anges sekretesslagen i paragrafföljd i vänsterspalten och i högerspalten anges motsvarande bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen. För närmare kommentarer till de bestämmelser i den nya lagen som motsvaras av bestämmelser i sekretesslagen hänvisas till dessa bestämmelsers ursprungliga förarbeten.

14.2 Förslaget till

AVDELNING I. INLEDANDE BESTÄMMELSER 1 kap. Lagens inehåll 1 § Paragrafen innehåller en kortfattad beskrivning av lagens materiella innehåll och motsvarar huvudsakligen 1 kap. 1 § i sekretesslagen.

2–8 §§ I paragraferna 2–8 §§ anges i varje paragraf innehållet i en av lagens sju avdelningar. Paragraferna, som saknar motsvarighet i sekretesslagen, utgör sammantaget en innehållsförteckning över lagens innehåll.

2 kap. Lagens tillämpningsområde 1–5 §§ I paragraferna anges vilka som ska iaktta sekretess och vilka organ som vid tillämpningen av dels tryckfrihetsförordningens regler om rätt att ta del av allmänna handlingar, dels tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagens bestämmelser, ska jämställas med myndighet. Paragraferna motsvarar 1 kap. 6, 8 och 9 §§ sekretesslagen.

AVDELNING II. MYNDIGHETERS HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR

3 kap. Organisering och beskrivning av allmänna handlingar, m.m. Organisering av en myndighets allmänna handlingar, m.m.

1 § Paragrafen motsvarar huvudsakligen 15 kap. 9 § sekretesslagen, men har omarbetats för att bli teknikneutral. Därutöver anges det i paragrafen att en myndighet särskilt ska se till att allmänna handlingar kan lämnas ut med den skyndsamhet som krävs enligt tryckfrihetsförordningen och att en myndighet särskilt ska beakta att enskilda bör beredas goda möjligheter att söka allmänna handlingar. Paragrafen har behandlats i avsnitt 8.

Beskrivning av en myndighets allmänna handlingar

2 § Pargrafen motsvarar huvudsakligen 15 kap. 11 § sekreteslagen men har omarbetats för att bli teknikneutral.

Överföring av upptagning för automatiserad behandling i läsbar form i vissa fall

3 § Paragrafen motsvarar 15 kap. 14 § sekretesslagen.

Hänsynen till arkivvården, gallring, m.m.

4 § I paragrafen, som saknar en motsvarighet i sekretesslagen, görs det en hänvisning till att det i arkivlagen (1990:782) bl.a. finns bestämmelser om att hänsyn ska tas till arkivvården vid framställning och registrering av allmänna handlingar, om gallring, överlämnande av arkiv eller annat avhändande av allmänna handlingar och om arkivmyndigheter och deras uppgifter. Av 5 § arkivlagen följer att hänsyn måste tas till arkivvården vid framställning och registrering av allmänna handlingar. Bestämmelserna om gallring i 10 § arkivlagen och och om återlämnande eller överlämnande av handlingar i 12 och 15 §§ arkivlagen är tillämpliga på allmänna handlingar oavsett om dessa har arkiverats eller inte. Paragrafen har behandlats i avsnitt 8.

4 kap. Registrering av allmänna handlingar och sekretessmarkering

Registrering av allmänna handlingar

1–4 §§ Paragraferna reglerar myndigheternas registreringskydighet och regeringens möjligheter att meddela föreskrifter om undantag från vissa av bestämmelserna. Paragraferna motsvarar 15 kap. 1–2 §§ sekretesslagen. 186

Sekretessmarkering

5 § Paragrafen motsvarar 15 kap. 3 § sekretesslagen, men har omarbetats för att bli teknikneutral. Paragrafen har behandlats i avsnitt 8.

5 kap. Utlämnande av allmän handlingar och uppgifter, m.m.

1–10 §§ I paragraferna regleras hur en myndighet ska hantera en begäran om utlämnande av allmän handling eller en begäran om utlämnande av uppgift, vilka skyldigheter en myndighet har när en enskild vill använda tekniska hjälpmedel för att själv ta del av upptagningar för automatiserade behandling hos myndigeten, vilka beslut i nämnda frågor som är överklagbara, till vilken myndiget ett överklagande ska göras samt hur sådana överklaganden ska hanteras. Paragraferna motsvarar 15 kap. 4–8 och 10 §§ sekretesslagen.

AVDELNING III. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM SEKRETESS

6 kap. Definitioner och vissa grundläggande begrepp

Definitioner

1 § Paragrafen innehåller inledningsvis en definition av begreppet ”sekretess” som motsvarar den definition som finns i 1 kap. 1 § andra stycket sekretesslagen. Sekretess innebär förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av en allmän handling eller på något annat sätt. I övrigt definieras i paragrafen vissa begrepp som används i förarbetena till sekretesslagen för att beskriva lagens systematik och som även används vid tillämpning av sekretesslagen. Ett av de definerade begreppen, ”sekretessreglerad uppgift”, är dock nytt. Paragrafen har behandlats i avsnitt 9.2.

Vissa grundläggande bestämmelser

2 § Av paragrafen följer att om det gäller förbud enligt denna lag mot att röja en uppgift, får uppgiften inte heller i övrigt utnyttjas utanför den verksamhet där den är sekretessreglerad. Begreppet ”sekretessreglerad uppgift” definieras i 1 §. Paragrafen motsvarar 1 kap. 4 § första stycket sekretesslagen.

3 § I paragrafen anges vad som gäller i sekretesshänseende hos en myndighet som från en annan myndighet tar emot en uppgift som är sekretessreglerad hos den utlämnande myndigheten. Uppgiften omfattas av sekretess 187

hos den mottagande myndigheten endast om det finns en primär sekretessbestämmelse som är tillämplig där eller om sekretess följer av en bestämmelse om överföring av sekretess. Om så inte är fallet blir uppgiften offentlig hos den mottagande myndigheten även om den omfattas av sekretess hos den utlämnande myndigheten (jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 74–78). Begreppen ”sekretessreglerad”, ”primär sekretessbestämmelse” och ”bestämmelse om överföring av sekretess” definieras i 1 §. Paragrafen har behandlats i avsnitt 9.3.

4 § Av paragarafen följer att det vid konkurrens mellan flera sekretessbestämmelser är det den sekretessbestämmelse som ger det starkaste skyddet för uppgiften som ska tillämpas, om inte annat anges i denna lag. Det spelar ingen roll om det är fråga om konkurrens mellan primära sekretessbestämmelser, mellan sekundära sekretessbestämmelser eller mellan primära och sekundära sekretessbestämmelser. I samtliga fall är huvudregeln att det är den starkaste sekretessbestämmelsen som ska tillämpas. Undantag från denna huvudregel finns i 10 kap. 8 §. I 10 kap. 1–7 §§ finns bestämmelser om överföring av sekretess som har generell betydelse, t.ex bestämmelser om överföring av sekretess till tillsynsverksamhet, till forskningsverksamhet och till arkivmyndigheter. I 10 kap. 8 § anges att dessa bestämmelser inte ska tillämpas när det finns en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten, om inte annat anges i denna lag. Ytterligare ett undantag från huvudregeln i 6 kap. 4 § finns i 42 kap. 2 §. I 42 kap. 2 § första stycket finns en generell bestämmelse om överföring av sekretess till domstolar. Enligt andra stycket första meningen ska bestämmelsen om överföring av sekretess i första stycket inte tillämpas om det finns en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos domstolen. Undantag från 10 kap. 8 § finns i 20 kap. 2 och 5 §§. I 20 kap. 1 respektive 4 §§ finns ett minimiskydd som gäller för vissa uppgifter om enskilds hälsa- och sexualliv och adressuppgifter m.m. hänförliga till förföljda personer och deras anhöriga. För att detta skydd ska gälla inom hela den offentliga sektorn utgör dessa bestämmelser primära sekretessbestämmelser. Tanken med dessa bestämmelser har varit att de ska komplettera sekretessregleringen och inte försämra det skydd som redan finns för de aktuella uppgifterna. Av 20 kap. 2 respektive 5 § följer därför att dessa bestämmelser inte ska tillämpas om det finns en sekundär sekretessbestämmelse som ger ett starkare skydd för uppgiften. På motsvarande sätt anges i 42 kap. 2 § andra stycket andra meningen att bestämmelserna i 20 kap. 1 och 4 §§ inte ska tillämpas på en uppgift hos en domstol om det finns en bestämmelse om sekundär sekretess som är tillämplig hos domstolen och som ger uppgiften ett starkare skydd. Bestämmelserna i 6 kap. 4 §, 10 kap. 8 §, 20 kap. 2 och 5 §§ och 42 kap. 2 § har behandlats i avsnitt 9.3 och 10.1.

5 § Om någon som är anställd hos en myndighet lämnar ut uppgifter från myndigheten sker uppgiftslämnandet i allmänhet i tjänsten. Det kan emellertid förekomma fall då uppgiftslämnaren inte företräder myndigheten men han eller hon ändå är skyldig eller berättigad att lämna ut uppgifterna. Bestämmelsen i 5 § tar sikte på sådana situationer. I paragrafen anges att om en person som avses i 2 kap. 1 § andra stycket lämnar en sekretessreglerad uppgift till en annan myndighet och det finns en bestämmelse om överföring av sekretess, ska den bestämmelsen tillämpas även om personen vid överlämnande av uppgiften inte företrädde den myndighet till vilken han eller hon är knuten. Ett exempel är när någon som är tilltalad eller vittne lämnar sekretessbelagda uppgifter till en domstol (jfr 9 kap. 18 § denna lag och 36 kap. 1 § rättegångsbalken). Paragrafen motsvarar 1 kap. 7 § sekretesslagen.

6 § I de flesta sekretessbestämmelser i sekretesslagen begränsas den tid sekretessen högst kan gälla för uppgifter i en allmän handling. I 7 § anges hur tiden i sådana fall ska beräknas. Paragrafen motsvarar 1 kap. 10 § sekretesslagen.

7 kap. Vilka sekretessen gäller mot

1–3 §§ I dessa paragrafer regleras vilka sekretessen gäller mot. Paragraferna motsvarar 1 kap. 2 och 3 §§ sekretesslagen.

8 kap. Förbud i annan lagstiftning mot att röja eller utnyttja uppgift

1–3 §§ Paragraferna innehåller hänvisningar till bestämmelser, som reglerar inskränkningar i möjligheten att utnyttja eller röja vissa uppgifter, i andra lagar än sekretesslagen. Paragraferna motsvarar 1 kap. 4 § andra och tredje styckena samt 12 § sekretesslagen.

9 kap. Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess

I detta kapitel har sekretessbrytande bestämmelser som har generell betydelse, dvs. de sekretessbrytande bestämmelserna i 1 kap. 5 § och 14 kap. sekretesslagen, tagits in. Vidare har bestämmelsen om undantag från sekretess för miljöinformation i 14 kap. 11 § sekretesslagen, bestämmelserna om riksdagens och regeringens dispensbefogenheter i 11 kap. och bestämmelsen om regeringens allmänna dispensbefogenhet i 14 kap. 8 § tagits in i detta kapitel. Bestämmelserna har i vissa fall moderniserats språkligt utan att någon ändring i sak är avsedd. 189

Bestämmelserna i 14 kap. 4 § sekretesslagen, som reglerar dels vad som gäller i fråga om sekretess till skydd för enskild i förhållande till den enskilde själv och, i förekommande fall, till dennes vårdnadshavare, dels vilka befogenheter den enskilde har att förfoga över sådan sekretess, har samlats och förtydligats i 11 kap. Eftersom bestämmelserna i sistnämnda del utgör en sekretessbrytande reglering görs en hänvisning till dessa bestämmelser i 9 kap. 1 §. Med undantag för de sekretessbrytande bestämmelserna i 9 kap. 20 och 22 §§, vilka endast omfattar sekretess enligt 25 kap. 1 §, tar respektive sekretessbrytande bestämmelse i 9 kap. sikte på sekretess enligt två eller flera sekretessbestämmelser. I övrigt har sekretessbrytande bestämmelser som endast avser sekretess enligt en enstaka sekretessbestämmelse placerats i anslutning till berörd sekretessbestämmelse i lagens fjärde–sjätte avdelning. På motsvarande sätt har bestämmelser om undantag från sekretess, med undantag för bestämmelsen om miljöinformation enligt 9 kap. 5 §, placerats i anslutning till berörd sekretessbestämmelse i lagens fjärde–sjätte avdelning. En erinan om detta har tagits in i 9 kap. 28 § andra stycket. Bestämmelserna i detta kapitel har behandlats i avsnitt 9.6.

10 kap. Överföring av sekretess

De flesta bestämmelser om överföring av sekretess i sekretesslagen som har generell betydelse, dvs. bestämmelserna i 13 kap. 1–5 §§ sekretesslagen om överföring av sekretess till vissa organ och verksamheter, har samlats i 10 kap. 1–6 §§ i den nya lagen. Bestämmelserna om överföring av sekretess till riksdagen, regeringen, JO, JK, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och domstolarna i 11 respektive 12 kap. sekretesslagen har tagits in i lagens sjätte avdelning, som innehåller särskilda bestämmelser om sekretess avseende dessa organ. I 10 kap. 8 § regleras vad som gäller vid konkurrens mellan primära sekretessbestämmelser och sådana sekundära sekretessbestämmelser som avses i 10 kap. 1–7 §§. Bestämmelsen utgör ett undantag från huvudregeln i 6 kap. 4 §, enligt vilken en myndighet vid konkurrens mellan flera sekretessbestämmelser ska tillämpa den bestämmelse som ger det starkaste sekretesskyddet. Enligt 10 kap. 8 § ska, vid konkurrens mellan en sekundär sekretessbestämmelse som avses i 10 kap. 1–7 §§ och en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse, den senare bestämmelsen tillämpas oavsett om den ger ett starkare eller svagare skydd för uppgiften. Undantag från 10 kap. 8 § finns i sin tur i 20 kap. 2 och 5 §§. Bestämmelsen i 10 kap. 8 §, som motsvarar 13 kap. 6 § sekretesslagen, har behandlats i avsnitt 9.3 och i kommentaren till 6 kap. 4 §. Bestämmelserna har moderniserats språkligt utan att någon ändring i sak är avsedd. Övriga bestämmelser om överföring av sekretess, som endast avser sekretess enligt en viss sekretessbestämmelse, har placerats i anslutning till respektive sekretessbestämmelsen i de fjärde och femte avdelningarna. En erinran om dessa bestämmelser och de bestämmelser om över- 190

föring av sekretess som finns i lagens sjätte avdelning har tagits in i 10 kap. 9 §. Bestämmelserna i detta kapitel har behandlats i avsnitt 9.7.

11 kap. Sekretess i förhållande till den enskilde själv, m.m.

Sekretess i förhållande till den enskilde själv

1 § I paragrafen anges att sekretess till skydd för en enskild inte gäller i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges i denna lag. Paragrafen motsvarar delvis 14 kap. 4 § första stycket sekretesslagen och har behandlats i avsnitt 9.8.

2 § I paragrafens första stycke anges att en enskild helt eller delvis kan efterge sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag. I pargrafens andra stycke anges att om en enskild samycker till att en uppgift som omfattas av sekretess till skydd för honom eller henne lämnas till en annan enskild endast under förutsättning att myndigheten uppställer ett förbehåll, som inskränker den enskilde mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller använda den, ska myndigheten uppställa ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas ut. I paragrafens tredje stycke erinras om att det följer av 12 kap. 5 § andra stycket att den tystnadsplikt som följer av ett sådant förbehåll som anges i andra stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra upgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen. Bestämmelsen i första stycket motsvarar delvis 14 kap. 4 § första stycket sekretesslagen. Bestämmelsen i andra stycket motsvarar 14 kap. 9 § andra stycket sekretesslagen. Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 9.8.

Sekretess i förhållande till vårdnadshavare

3 § I paragrafens första stycke anges att sekretess för en uppgift till skydd för en underårig inte gäller i förhållande till en vårdnadshavare i den utsträckning vårdnadshavaren enligt 6 kap. 11 § föräldrabalken har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter, om inte annat anges i denna lag. I andra stycket anges att om sekretess inte gäller i förhållande till vårdnadshavaren förfogar denne enligt 2 § ensam eller, beroende på den underåriges ålder och mognad, tillsammans med den underårige över sekretessen till skydd för den underårige. I tredje stycket anges att utöver vad som följer av första stycket gäller sekretess för uppgift till skydd för en underårig i förhållande till vårdnadshavaren, om det kan antas att den underårige lider betydande

men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren. I sådant fall får vårdnadshavaren inte heller förfoga över sekretessen enligt 2 §. Enligt 6 kap. 11 § föräldrabalken har en vårdnadshavare rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren ska i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. Det är således vårdnadshavaren som, i sin egenskap av den unges ställföreträdare i personliga angelägenheter, normalt utövar den unges befogenheter när det gäller rätten att ta del av och förfoga över uppgifter som omfattas av sekretess till skydd för barnet. Beträffande den som på grund av bristande mognad saknar all förmåga till bedömning av sekretessfrågan krävs vårdnadshavarens samtycke till utlämnande. Vårdnadshavarens samtycke är också tillräckligt. Beträffande ungdomar måste å andra sidan, beroende på ålder och utveckling, vederbörandes eget samtycke många gånger vara tillräckligt. Häremellan ligger de fall då samtycke för utlämnande bör krävas både från den omyndige och hans eller hennes vårdnadshavare. Det sagda kommer till uttryck i förarbetena till 14 kap. 4 § första stycket sekretesslagen (prop. 1979/80:2 Del A s. 330). I offentlighets- och sekretesslagen kommer det till uttryck i lagtexten i 11 kap. 2 § första och andra styckena. Av förarbetena till 14 kap. 4 § första stycket sekretesslagen framgår vidare att om en omyndig, som är i besittning av viss mognad och omdömesförmåga, själv har lämnat sekretessbelagda uppgifter till t.ex. en läkare torde vårdnadshavaren inte med stöd av bestämmelsen i 14 kap. 4 § första stycket sekretesslagen kunna göra anspråk på att få kännedom om uppgifterna utan samtycke från myndlingen (a. st.). Det nu sagda kommer i offentlighets- och sekretesslagen till uttryck i 11 kap. 2 § första stycket. Bestämmelsen i 11 kap. 2 § tredje stycket motsvarar 14 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen. Denna bestämmelse gäller oavsett barnets ålder. Det krävs enligt bestämmelsen att det men som kan befaras vid utlämnande ska vara betydande, t.ex. genom att den unge kan skadas allvarligt psykiskt, fysiskt eller på annat sätt om uppgiften lämnas. Det torde i praktiken betyda att det i det enskilda fallet ska finnas speciella skäl som tyder på att en uppgift om den underårige kan komma att missbrukas av vårdnadshavaren i något avsevärt avseende (prop. 1988/89:67 s. 38). Ytterligare ett undantag från huvudregeln i 11 kap. 2 § första och andra styckena att vårdnadshavaren, så länge denne enligt rättegångsbalken har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter också har rätt att ta del av och förfoga över sekretess till skydd för den unge, finns i 25 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen. Enligt sistnämnda bestämmelse, som motsvarar 7 kap. 5 § sekretesslagen, gäller socialtjänstsekretessen enligt 25 kap. 1 §, såvitt angår uppgift om underårigs vistelseort, också i förhållande till den underåriges föräldrar eller annan vårdnadshavare, om den underårige har omhändertagits eller vårdas enligt den särskilda lagstiftningen om vård av unga utan samtycke och det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med omhändertagandet eller vården. Enligt förarbetena bör bestämmelsen tillämpas restriktivt. Det bör alltså endast i undantagsfall före- 192

komma att förälder eller vårdnadshavare vägras upplysning om barns vistelseort (prop. 1979/80:2 Del A s. 186). Bestämmelserna i 11 kap. 2 § och 7 kap. 5 § har behandlats i avsnitt 9.8.

12 kap. Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

1 § Paragrafen innehåller en hänvisning till grundlagsregleringen i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Paragrafen har behandlats i avsnitt 9.9.

2 § I första stycket har det intagits en reglering av den meddelarfrihet och det meddelarskydd som anställda och uppdragstagare hos sådana organ som avses i 2 kap. 3 § har i sådan verksamhet som anges där. I andra stycket görs undantag för verkställande direktör, vice verkställande direktör, styrelseledamot eller styrelsesuppleant i organet. Paragrafen motsvarar 1 kap. 9 a § sekretesslagen. Paragrafen har behandlats i avsnitt 9.9.

3–4 §§ I dessa paragrafer har det intagits hänvisningar till sådana inskränkningar i rätten att meddela och offentliggöra uppgifter som finns i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen och som har särskild betydelse för sekretessbelagda uppgifter. Paragraferna har behandlats i avsnitt 9.9.

5 § I första stycket görs en hänvisning till de lagrum i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen med stöd av vilka det i offentlighets- och sekretesslagen har intagits bestämmelser om att vissa tystnadsplikter som följer av dels bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen, dels bestämmelser i andra författningar, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Av andra stycket följer att en tystnadsplikt, som följer av ett förbehåll som uppställts med stöd av 9 kap. 4 § första stycket, 7 § första stycket, 9 § första stycket, 13 § första stycket, 14 § första stycket eller 11 kap. 2 § andra stycket denna lag, begränsar rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. I tredje stycket görs en hänvisning till att ytterligare bestämmelser om inskränkning av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter finns i lagens fjärde–sjunde avdelningar. I lagens fjärde–sjätte avdelning anges sist i respektive kapitel i vilken mån tystnadsplikter, som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet eller av förbehåll som uppställts med stöd av bestämmelser i kapitlet, inskränker rätten att meddela och offentligöra uppgifter.

I lagens sjunde avdelning finns bestämmelser om att tystnadsplikt, som följer av bestämmelser i annan författning än denna lag, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall. Paragrafen har behandlats i avsnitt 9.9.

13 kap. Ansvar

1 § Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot förbud i lag att röja eller utnyttja uppgift och för den som bryter mot förbehåll som uppställts med stöd av lag vid utlämnande av uppgift finns i brottsbalken. I första stycket finns en hänvisning till dessa bestämmelser. I andra stycket begränsas ansvaret enligt 20 kap. 3 § brottsbalken något. Sådant ansvar ska inte följa om någon, vars anställning hos en myndighet har upphört, röjer eller använder uppgifter i strid mot 20 kap. 1–2 §§. Paragrafen motsvarar 1 kap. 13 § och har behandlats i avsnitt 9.10.

AVDELNING IV. SEKRETESS TILL SKYDD FÖR ALLMÄNNA INTRESSEN

I denna avdelning finns kap. 14–19, vilka innehåller sekretessbestämmelser till skydd för det allmännas intressen (jfr 2 kap 2 § första stycket 1–5 och 7 TF). Sekretessbestämelserna i dessa kapitel motsvarar bestämmelserna i 2–6 och 10 kap. sekretesslagen. I den sista paragrafen i varje kapitel anges i vilken utsträckning de tystnadsplikter som följer av sekretessbestämmelserna i kapitlet inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen. Bestämmelserna i de förstnämnda paragraferna motsvarar regleringen i 16 kap. 1 § 3 sekretesslagen. Bestämmelserna har i vissa fall moderniserats språkligt utan att någon ändring i sak är avsedd.

AVDELNING V. SEKRETESS TILL SKYDD FÖR ENSKILDS PERSONLIGA ELLER EKONOMISKA FÖRHÅLLADEN

I denna avdelning finns kap. 20–39, vilka innehåller sekretessbestämmelser till skydd för enskilds personliga eller ekonomska förhållanden (jfr 2 kap 2 § första stycket 6 TF). Sekretessbestämelserna i dessa kapitel motsvarar bestämmelserna i 7–9 kap. sekretesslagen. I den sista paragrafen i varje kapitel anges i vilken utsträckning de tystnadsplikter, som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet eller av förbehåll som uppställts med stöd av bestämmelser i kapitlet, inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen. Bestämmelserna i de förstnämnda paragraferna motsvarar regleringen i 16 kap. 1 § 3 sekretesslagen. 194

Bestämmelserna har i vissa fall moderniserats språkligt utan att någon ändring i sak är avsedd. I bilaga 7 finns det en tabell där bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen anges i paragrafföljd i vänsterspalten. I högerspalten anges vilken bestämmelse i sekretesslagen som respektive bestämmelse i vänsterspalten motsvarar.

AVDELNING VI. SEKRETESS HOS VISSA ORGAN OCH VERKSAMHETER

I denna avdelning finns kap. 40–42, vilka innehåller bestämmelser om sekretess hos vissa organ, nämligen JO, JK, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, undersökningskommissioner och domstolar. Bestämmelserna motsvarar flertalet av bestämmelserna i 11 och 12 kap. sekretesslagen. Bestämmelsen i 42 kap. 1 § första stycket saknar motsvarighet i sekretesslagen. Bestämmelsen utgör en kodifiering av gällande rätt (jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 103 och RÅ 2007:17) och har behandlats i avsnitt 10.1. Bestämmelserna har i vissa fall moderniserats språkligt utan att någon ändring i sak är avsedd.

AVDELNING VII. TYSTNADSPLIKTER SOM FÖLJER AV ANNAN FÖRFATTNING OCH SOM BEGRÄNSAR RÄTTEN ATT MEDDELA OCH OFFENTLIGGÖRA UPPGIFTER

I denna avdelning finns 43 kap. som innehåller bestämmelser om i vilken mån tystnadsplikter, som följer av bestämmelser i andra författningar än sekretesslagen, inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen. Bestämmelserna i avdelningen motsvarar 16 kap. 1 § 1–2 och 4–14 sekretesslagen.

Bilagan

Av 2 kap. 3 § följer att vad som föreskrivs i TF om rätt att ta del av handlingar hos en myndighet också ska tillämpas i fråga om handlingar hos de organ som anges i bilagan till denna lag, om handlingarna hör till den verksamhet som anges där. Dessa organ ska vid tillämpningen av dena lag jämställas med myndigheter (jfr 1 kap. 8 § andra stycket sekretesslagen). Bilagan motsvarar sekretesslagens bilaga.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Såväl ikraftträdandebestämmelsen som övergångsbestämmelserna har behandlats i avsnitt 13.

Bilaga 1

Sammanfattning av betänkandet Ordning och reda bland allmänna handlingar (SOU 2002:97)

Utgångspunkter

En del av vårt uppdrag har varit att överväga om det är ändamålsenligt med en uppdelning mellan å ena sidan bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen om registrering av allmänna handlingar m.m. och å andra sidan arkivlagens bestämmelser om registreringens betydelse för arkivvården m.m. Bestämmelserna fyller i huvudsak samma syften och överlappar delvis varandra. Hur myndigheterna hanterar sina handlingar har betydelse för möjligheten att ta del av allmänna handlingar både på kort och lång sikt. För att uppnå den insyn som är offentlighetsprincipens syfte behövs tydliga och överskådliga bestämmelser. I annat fall finns det risk för försämrad rättssäkerhet och effektivitet i förvaltningen. Det finns också risk för sämre kvalitet vad gäller möjligheten att bygga upp och bevara allmänna handlingar som en del av det nationella kulturarvet. För att den som vill ta del av allmänna handlingar skall kunna ta tillvara sin rätt, och för att bestämmelserna skall vara enkla för myndigheterna att tillämpa, har vi ansett att det krävs en samordning av reglerna som i dag gäller för myndigheters hantering av allmänna handlingar. På så sätt kan överlappande bestämmelser undvikas och lagstiftningen göras tydligare både för de tillämpande myndigheterna och för enskilda. Myndigheternas skyldigheter får inte vara beroende av valet av tekniska lösningar. Det är viktigt att bestämmelserna kan tillämpas även under nya tekniska förutsättningar. Det bör därför eftersträvas att bestämmelserna om hantering av allmänna handlingar är så teknikneutrala som möjligt. En annan viktig förutsättning för att reglerna till stöd för rätten att ta del av allmänna handlingar skall få önskad effekt, är att det finns kunskap om bestämmelserna. Sådan kunskap måste finnas inom förvaltningen, på alla nivåer i organisationen. Kunskapen behövs såväl när det gäller beslut om att upphandla nya datasystem som när det gäller beslut om att lämna ut allmänna handlingar. Även den som har rätt att ta del av allmänna handlingar behöver kunskaper om hur han eller hon skall gå tillväga för att söka handlingar och uppgifter hos myndigheter. Detta ställer krav på en förhöjd kunskapsnivå inom förvaltningen och hos allmänheten beträffande reglerna om rätten att ta del av allmänna handlingar.

Våra förslag

En särskild lag om hantering av allmänna handlingar

Vi föreslår att regleringen i 15 kap. sekretesslagen och arkivlagen skall samordnas i en ny lag; lagen om hantering av allmänna hand¬lingar. 196

Denna lag skall visa på samtliga krav som ställs på en myndighet under Bilaga 1 hela processen med att hantera allmänna handlingar. Därmed betonas att ansvaret för att göra allmänna handlingar tillgängliga, så att medborgarna kan nyttja sin rätt till insyn, vilar på myndigheten i vars verksamhet handlingarna finns. Genom att bestämmelserna tas in i en gemensam lag blir regleringen neutral mellan hanteringen av allmänna handlingar som används i myndigheternas verksamhet och de handlingar som inte längre är direkt aktuella i verksamheten. Det finns ett förslag om att 2 kap. tryckfrihetsförordningen från och med den 1 januari 2003 skall innehålla en ny bestämmelse som anger att grundläggande bestämmelser om hur allmänna handlingar skall bevaras, samt om gallring och annat avhändande av sådana handlingar, skall meddelas i lag. Syftet med bestämmelsen är att betona dessa frågors betydelse för offentlighetsinsynen enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Eftersom vårt förslag till en ny lag bl.a. har samma syfte, ligger det väl i linje med den pågående för¬ändringen i tryckfrihetsförordningen. Nedan redovisas några centrala frågor i vårt lagförslag.

Den nya lagens syften

I en portalparagraf i den nya lagen anges dess syften. Dessa är att tillgodose rätten enligt tryckfrihetsförordningen att ta del av all¬männa handlingar (handlingsoffentlighet), skyddet för allmänna handlingar som en del av det nationella kulturarvet, behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och forskningens behov. I portalparagrafen anges vidare att myndigheterna skall registrera, organisera, bevara och i övrigt hantera sina allmänna handlingar så att dessa syften uppnås.

God offentlighetsstruktur

Vi föreslår att lagen skall innehålla en teknikneutral regel som beskriver vad som krävs av myndigheternas hantering av allmänna handlingar för att tillgodose offentlighetsprincipen. En sådan beskrivning måste hållas generell eftersom den skall tillämpas av många olika organ. I bestämmelsen föreslås att myndigheterna, när de organiserar sina handlingar, särskilt skall beakta att 1. allmänna handlingar skall kunna skiljas från andra handlingar, 2. medborgarnas rätt till insyn enligt tryckfrihetsförordningen skall säkerställas, samtidigt som ett fungerande sekretesskydd skall uppnås, 3. allmänna handlingar skall kunna lämnas ut med den skyndsamhet som krävs enligt tryckfrihetsförordningen, 4. allmänna handlingar skall kunna presenteras med det innehåll som de hade när de kom in till myndigheten eller upprättades där och att det skall framgå om uppgifter ändrats eller tillförts handlingarna samt i så fall när, 5. handlingar som myndigheten använder och som tillför sakuppgift vid handläggning av ärenden eller andra processer skall knytas till övriga handlingar i ärendet, 197

6. allmänna handlingar som hör till ett ärende eller annan process skall Bilaga 1 kunna presenteras samlat så att de återger handläggningens gång, 7. det skall framgå när och enligt vilken bestämmelse allmänna handlingar skall gallras eller på annat sätt upphör att förvaras hos myndigheten, 8. allmänna handlingar inte skall innehålla onödiga förkortningar eller liknande som kan försvåra insynen enligt tryckfrihetsförordningen.

Registrering och beskrivning av allmänna handlingar

I den nya lagen samlas alla regler om registrerande och förtecknande av allmänna handlingar på ett ställe. På så sätt blir regelverket lättare att tillämpa både för tjänstemän hos myndigheterna och för enskilda som vill ha del av allmänna handlingar. Vi föreslår att myndigheterna skall registrera allmänna hand¬lingar eller hålla dem organiserade på samma sätt som i dag. Vidare skall myndigheterna föra ett register över de handlingsslag som finns i verksamheten. Myndigheterna skall också upprätta en beskrivning av sina allmänna handlingar. Registret över handlingsslagen ersätter arkivförteckningen enligt arkivlagen medan beskrivningen av de allmänna handlingarna ersätter arkivbeskrivningen enligt arkivlagen och beskrivningen av ADB-register enligt sekretesslagen. Med begreppet handlingsslag menar vi allmänna handlingar som genom sin anknytning till en viss typ av process, objekt eller funktion hos en myndighet kan föras samman under en benämning. Exempel på handlingsslag är styrelseprotokoll, brottmålsakter, eller patientjournaler från en viss klinik. Av registret över handlingsslag skall framgå handlingsslagens benämning, eventuell ytterligare beskrivning av innehållet, tidsomfattning, metoder för åtkomst och övriga uppgifter som behövs för förståelse av och åtkomst till handlingarna. Avsikten med beskrivningen av myndighetens allmänna handlingar är att ge utomstående en överblick över de handlingar, både konventionella och elektroniska, som myndigheten har tillgång till. Den bör därför omfatta uppgifter om verksamhet och organisation samt om viktigare ärendeslag och deras samband med arkivbildningen.

Gallring

Gallring är den mest ingripande åtgärd myndigheter kan vidta när det gäller allmänna handlingar. Gallring innebär att information förstörs, dvs. åtgärden är oåterkallelig när den genomförts. Detta gäller inte bara vid ett fullständigt förstörande av en handling. Information kan också gå förlorad på grund av åtgärder som vidtas med handlingarna, t.ex. när information flyttas från en datateknisk lösning till en annan. För att väcka medvetandet om vad myndigheternas åtgärder med allmänna handlingar kan innebära för rätten att ta del av allmänna handlingar, föreslår vi att begreppet gallring definieras i den nya lagen. Enligt definitionen avses med begreppet gallra att förstöra allmänna handlingar eller att vidta andra 198

åtgärder med allmänna handlingar eller uppgifter i dessa som medför Bilaga 1 infor¬mationsförlust, förlust av möjliga informationssammanställningar, förlust av sökmöjligheter eller förlust av möjligheter att fastställa handlingarnas autenticitet (äkthet och ursprungligt skick). Vad gäller gallring i övrigt motsvarar vårt förslag i sak arkivlagens regler.

Upptagningar för automatiserad behandling som är tillgängliga för och utgör allmänna handlingar hos flera myndigheter

I den nya lagen samordnas bestämmelserna som gäller upptagningar för automatiserad behandling som är tillgängliga för och utgör allmänna handlingar hos flera myndigheter. Vi har ansett att det för dessa upptagningar, liksom i dag, finns behov av särskilda regler. Detta gäller bestämmelser om registrering av handlingar och handlingsslag, framställning och skydd av handlingarna samt övertagande och överlämnande av arkiv. Vi föreslår dessutom att det införs en bestämmelse beträffande gallring av denna typ av upptagningar. Det är den myndighet som gör en handling tillgänglig för de andra myndigheterna som har praktisk möjlighet att uppfylla en registreringsskyldighet för handlingen. Det bör därför endast vara denna myndighet som skall vara skyldig att registrera den. Allmänna handlingar i en gemensam upptagning kan ingå i handlingsslag både hos myndigheter som för in uppgifter i upptagningen och myndigheter som använder upptagningen. Samtidigt kan samma handlingar ingå i handlingsslag som består av hela eller delar av den gemensamma upptagningen. I dag utgör de gemensamma upptagningarna arkiv endast hos en av myndigheterna, i första hand den som svarar för huvuddelen av upptagningen. Vi anser att det även i fortsättningen skall vara endast en myndighet som skall ta ansvar för upptagningen. För att undvika oklarhet om vilken myndighet detta skall vara anser vi att ett särskilt beslut härom måste fattas i varje enskilt fall. I praktiken blir det en fråga som får diskuteras och lösas redan i samband med planering av systemet. När det gäller statliga myndigheter bör beslutet meddelas av regeringen eller av den myndighet som regeringen föreslår.

Beträffande kommunala myndigheter bör beslutet meddelas av kommun- eller landstingsfullmäktige. Enligt en övergångsbestäm¬melse i förslaget får ansvaret för redan existerande upptagningar som är tillgängliga för flera myndigheter dock ligga kvar på den myndighet som svarar för huvuddelen av upptagningen tills något annat bestämts. Detta innebär att beslut kan meddelas senare, t.ex. i samband med en mer övergripande översyn av reglerna för upptagningen. Uppgifter om vilka gemensamma upptagningar som en myndighet har tillgång till är viktig information för förståelsen av myndighetens verksamhet och allmänna handlingar. Ansvaret för att redogöra för denna typ av upptagningar i myndighetens beskrivning av allmänna handlingar bör därför finnas för alla myndigheter som har tillgång till upptagningen. 199

Eftersom en upptagning samtidigt kan vara allmän handling hos flera Bilaga 1 myndigheter, krävs det i dag föreskrifter eller beslut om gallring för att någon av myndigheterna som inte fått skyldighet att ansvara för handlingen skall få gallra den. Vi föreslår i stället en generell bestämmelse om gallring för dessa myndigheter. En myndighet som har tillgång till information genom direktåtkomst kan därmed avbryta denna utan att göra sig skyldig till en otillåten gallring.

Överklagande och hemligstämpling

Av de bestämmelser som i dag är intagna i 15 kap. sekretesslagen har vi ansett att bestämmelserna om överklagande och hemligstämpling bör vara kvar i sekretesslagen. Bestämmelsen om hemligstämpel har nära anknytning till de materiella bestämmelserna om sekretess. Reglerna om överklagande måste enligt tryckfrihetsförordningen finnas i sekretesslagen.

Tillsyn

Till följd av vårt förslag kommer arkivmyndigheternas tillsyn även att omfatta frågor som i dag regleras i 15 kap. sekretesslagen. Detta innebär att tillsynen kommer att omfatta alla moment i myndigheternas hantering av allmänna handlingar. Skyddet för insynen och kulturarvet kommer därmed att stärkas.

Information och utbildning

Verklig insyn i den offentliga verksamheten förutsätter att medborgarna har kunskaper om sina rättigheter till insyn och information. All personal i offentlig förvaltning måste också ha kunskap om regelsystemet och förmåga att tillämpa det i sin verksamhet. Det pågår redan i dag ett omfattande arbete med att skapa förutsättningar för bra information om offentlighetsprincipen till medborgarna och utbildning för personal inom den offentliga förvaltningen. Myndigheter och organ som arbetar med dessa frågor är bl.a. Riksarkivet och landsarkiven, Statens kvalitets- och kompetensråd, Statskontoret, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Vi vill framhålla att det är ett ansvar för samtliga myndigheters ledning att se till att offentlighetsprincipen får genomslag i deras verksamhet. Av det följer ett ansvar för att personalens kunskaper om gällande regler är tillräckliga och används. Det innebär också ett ansvar för att se till att dessa frågor beaktas i samband med verksamhetens organisation och användningen av olika tekniska lösningar. Konkret betyder det bl.a. att ledningen har ett ansvar för att se till att tillgängligheten och insynsmöjligheterna, både på lång och kort sikt, inte påverkas negativt av organisationsändringar eller nya tekniska lösningar.

Bilaga 2

Sammanfattning av för denna lagrådsremiss relevanta delar av betänkandet Ny sekretesslag (SOU 2003:99)

I detta betänkande redovisar vi vårt uppdrag när det gäller en allmän översyn av sekretesslagen, samverkan mellan och inom myndigheter, samarbetet mot ungdomsbrott, uppgiftslämnande vid misstanke om grova brott samt tystnadsplikter som bryter meddelarfriheten. Betänkandet innebär att vi föreslår en ny sekretesslag. Vi kommer att behandla återstående delar av uppdraget, nämligen offentlighet och sekretess i det internationella samarbetet samt olika frågor kring insynen i statliga och kommunala företag, i vårt slutbetänkande. Rätten att ta del av allmänna handlingar regleras i 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Denna rätt får begränsas endast om det är påkallat med hänsyn till en eller flera uppräknade sekretessgrunder. Sådana begränsningar skall anges noga i bestämmelser i en särskild lag eller, om det är lämpligare, i en annan lag till vilken den särskilda lagen hänvisar. Den särskilda lag som tryckfrihetsförordningen syftar på är sekretesslagen (1980:100). Sekretesslagen trädde i kraft den 1 januari 1981. Sedan dess har den offentliga förvaltningen ständigt utvecklats och förändrats. Detta syns i sekretesslagen genom ett stort antal ändringar under årens lopp.

Breder sekretessen ut sig?

Såväl Journalistförbundet som vi själva har undersökt vad de många ändringarna i sekretesslagen innebär för sekretessens omfattning. Undersökningarna visar att sekretesslagen ständigt ändras. Utöver de rent redaktionella ändringarna tillkommer hela tiden nya verksamheter som kräver nya sekretessbestämmelser. Lagen i sig blir alltså allt mer omfångsrik. I takt med att nya verksamheter tillkommer ökar sekretesslagens tillämpningsområde. I den meningen kan det sägas att sekretessen breder ut sig. Detta är ändå inte detsamma som att vi går mot ett mer slutet samhälle. När nya verksamheter tillkommer ökar även offentligheten. Sekretessen i en verksamhet gäller ju sällan generellt utan avser endast vissa uppgifter eller förhållanden i verksamheten. Därutöver är uppgifterna offentliga. Det finns emellertid ändringar i vår undersökning som vi bedömt som klara utvidgningar av sekretessen. Med utvidgningar av sekretessen menar vi att en befintlig insyn på något sätt inskränkts antingen genom att sekretess införts i en verksamhet som tidigare varit helt offentlig eller att den sekretess som förelegat i verksamheten skärpts. De ändringar vi bedömt som skärpningar av sekretessen har vidtagits efter att problem i verksamheterna uppstått på grund av uppgifters offentlighet. Samtidigt som sekretessen på vissa områden skärps så tillkommer det ständigt verksamheter på vilka offentlighetsprincipen blir tillämplig. Utöver några få lättnader i sekretessen som gynnar samtliga medborgare har lättnader i sekretessen i några fall skett för parter eller motsvarande 201

som får rätt att ta del av uppgifter som behövs för att de skall kunna ta Bilaga 2 tillvara sin rätt. Sekretesslagen är i allra högsta grad en levande lag som ständigt ändras. Det är inte alltid så lätt att se vad en ändring kommer att innebära för öppenheten och insynen. Kopplingen mellan grundlagen och sekretesslagen avser att verka för att lagstiftaren i varje situation noggrant avväger intresset mellan offentlighet och sekretess. Som vi ser det är detta den mest effektiva lagstiftningsmodellen för att förhindra att vi avlägsnar oss allt för långt från offentlighetsprincipen. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att utvecklingen på området följs noga.

Vilken väg är möjlig att gå?

En mer användarvänlig lag

Vi anser inte att sekretessbestämmelserna bör förenklas genom att ersättas av mer generellt hållna undantag från insynen. Sekretesslagens anknytning till tryckfrihetsförordningen talar mot en sådan lösning. Vårt uppdrag när det gäller den allmänna översynen av sekretesslagen uppfattar vi närmast vara att överväga hur kraven i tryckfrihetsförordningen bäst kan hävdas. Vi anser att mer generella bestämmelser skulle leda till mer sekretess. De nuvarande grunderna i offentlighets- och sekretesslagstiftningen bör därför bestå. Sekretesslagen kan emellertid göras mer användarvänlig genom språkliga och redaktionella ändringar. Språket kan moderniseras. Genom avdelningar, fler och kortare kapitel, underrubriker, hänvisningar och förkortningar av paragrafer blir lagen lättare att tillämpa. Vidare kan sekretesslagen bli tydligare genom att definitioner av grundläggande begrepp införs i inledningen av lagen, liksom bestämmelser av grundläggande betydelse för sekretesslagens struktur.

/…/

Skaderekvisiten samt skade- och menbedömningen (kapitel 4)

Vi anser att offentlighetsintresset talar för att skadeprövningen med, som huvudregel, ett omvänt eller ett rakt skaderekvisit bör finnas kvar. Vi bedömer vidare att det saknas anledning att göra ändringar i bedömningarna av skada och men. Vissa bestämmelser till skydd för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden bör dock ändras så att uttrycken skada och men får den betydelse de getts i förarbetena.

/…/

Sekretessmarkering (kapitel 9) Bilaga 2

En myndighet får göra en anteckning på en allmän handling om att det kan gälla sekretess för uppgifter i handlingen. Vi föreslår att den anteckningen i fortsättningen bör kallas sekretessmarkering och att denna benämning bör framgå direkt av lagtexten. Vidare föreslår vi att bestämmelsen ändras så att den bättre återspeglar att en anteckning om eventuell sekretess kan göras på alla handlingar oavsett medium. Det uppnås genom att kravet på att anteckningen skall innehålla ordet hemlig tas bort.

/…/

Kostnader m.m. (kapitel 18)

Vårt förslag till ny sekretesslag innebär i princip inte några nya skyldigheter för myndigheterna. Vår bedömning är att förslaget förenklar reglerna på ett sätt som på sikt bör underlätta myndigheternas arbete med offentlighet och sekretess. Förslaget innebär således inte någon kostnadsökning. I ett övergångsskede kommer det dock att krävas utbildning av myndigheternas personal. Kostnaderna för detta bör rymmas inom myndigheternas verksamhetsanslag.

Bilaga 3

Lagförslag i betänkandet Ordning och reda bland allmänna handlingar (SOU 2002:97)

1 Förslag till Lag om hantering av allmänna handlingar

Enligt riksdagens beslut föreskrivs följande.

1 kap. Grundläggande bestämmelser

Lagens syfte

1 § Denna lag syftar till att tillgodose 1. rätten enligt tryckfrihetsförordningen att ta del av allmänna handlingar (handlingsoffentlighet), 2. skyddet för allmänna handlingar som en del av det nationella kulturarvet, 3. behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och 4. forskningens behov. Myndigheterna skall registrera, organisera, bevara och i övrigt hantera sina allmänna handlingar så att lagens syften uppnås.

Lagens tillämpningsområde

2 § Denna lag innehåller bestämmelser om myndigheternas och vissa andra organs hantering av allmänna handlingar (2 kap.), handläggning vid utlämnande av allmänna handlingar och serviceskyldighet (3 kap.). Lagen innehåller också bestämmelser om arkivmyndigheterna och deras uppgifter (4 kap.). Vid tillämpningen av denna lag skall med myndighet jämställas riksdagen och beslutande kommunal församling. Det gäller dock inte vid tillämpningen av 2 kap. 9–13 §§, 14 § första och andra stycket och 4 kap. Denna lag, utom bestämmelserna i 2 kap. 11–13 §§ och 4 kap. 7–9 §§, tillämpas också på 1. sådana enskilda organ hos vilka allmänna handlingar förvaras med stöd av lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring, och 2. Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar vid förvaring av allmänna handlingar med stöd av lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.

3 § Med statliga myndigheter jämställs i denna lag 1. sådana organ som avses i 1 kap. 8 § andra stycket första meningen sekretesslagen (1980:100) när det gäller allmänna handlingar i den verksamhet som avses i bilagan till sekretesslagen, och 2. allmänna försäkringskassor.

4 § Med kommunala myndigheter jämställs i denna lag sådana juridiska personer som avses i 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100). 204

Definitioner Bilaga 3

5 § I denna lag avses med arkiv en myndighets allmänna handlingar, gallra förstöra allmänna handlingar eller uppgifter i allmänna handlingar, eller vidta andra åtgärder med allmänna handlingar eller uppgifter i dessa, som medför - informationsförlust, - förlust av möjliga informationssammanställningar, - förlust av sökmöjligheter, eller - förlust av möjligheter att fastställa handlingarnas autenticitet. handlingsslag allmänna handlingar som genom sin anknytning till en viss typ av process, objekt eller funktion hos en myndighet kan föras samman under en benämning, exempelvis styrelseprotokoll, akter i brottmål eller patientjournaler från en viss klinik.

2 kap. Myndigheters hantering av allmänna handlingar

God offentlighetsstruktur

1 § Myndigheter skall ta hänsyn till handlingsoffentligheten när de organiserar sina allmänna handlingar. De skall särskilt beakta att 1. allmänna handlingar skall kunna skiljas från andra handlingar, 2. medborgarnas rätt till insyn enligt tryckfrihetsförordningen skall säkerställas, samtidigt som ett fungerande sekretesskydd skall uppnås, 3. allmänna handlingar skall kunna lämnas ut med den skyndsamhet som krävs enligt tryckfrihetsförordningen, 4. allmänna handlingar skall kunna presenteras med det innehåll som de hade när de kom in till myndigheten eller upprättades där och att det skall framgå om uppgifter ändrats eller tillförts handlingarna samt i så fall när, 5. handlingar som myndigheten använder och som tillför sakuppgift vid handläggning av mål, ärenden eller i andra processer skall knytas till övriga handlingar i målet, ärendet eller processen, 6. allmänna handlingar som hör till ett mål, ärende eller annan process skall kunna presenteras samlat så att de återger handläggningens eller processens gång, 7. det skall framgå när och enligt vilken bestämmelse allmänna handlingar skall gallras eller på annat sätt upphör att förvaras hos myndigheten, 205

8. allmänna handlingar inte skall innehålla onödiga förkortningar, Bilaga 3 koder eller liknande som kan försvåra insynen enligt tryckfrihetsförordningen.

Registrering av allmänna handlingar

2 § Allmänna handlingar skall registreras utan dröjsmål när de har kommit in till eller upprättats hos en myndighet. Handlingar som inte omfattas av sekretess behöver inte registreras om de hålls organiserade så att det utan svårighet kan fastställas om en handling har kommit in eller upprättats. Är det uppenbart att en allmän handling är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet, behöver den varken registreras eller hållas organiserad. Om det finns särskilda skäl, får regeringen meddela föreskrifter om att handlingar av ett visst slag som finns i betydande omfattning hos en myndighet inte behöver registreras enligt första stycket. 1 16 § 1 finns särskilda bestämmelser om registrering av upptagningar för automatiserad behandling som är tillgängliga för flera myndigheter.

3 § Vid registrering enligt 2 § skall registret innehålla 1. datum, då handlingen kom in eller upprättades, 2. beteckning som handlingen får vid registreringen, 3. uppgifter om vem handlingen har kommit in från eller vem den har expedierats till, 4. kort sammanfattning av det som handlingen rör. Uppgifter enligt första stycket 3 eller 4 skall utelämnas eller särskiljas om det behövs för att registret skall kunna visas för allmänheten. Regeringen får meddela föreskrifter om att andra stycket inte skall tillämpas för visst register. Sådana föreskrifter får meddelas om en tillämpning av andra stycket skulle omfatta flertalet av de i registret angivna handlingarna.

4 § Bestämmelser om hemligstämpel finns i 2 kap. 16 § tryckfrihetsförordningen och 15 kap. 3 § sekretesslagen (1980:100).

Registrering av handlingsslag

5 § En myndighet skall så snart som möjligt registrera de handlingsslag som finns i verksamheten när de uppkommer. Registret skall innehålla 1. handlingsslagets benämning, 2. en kort sammanfattning av informationen i handlingsslaget, 3. uppgift om när handlingsslaget påbörjades och när det avslutats, 4. metoder för åtkomst, och 5. övriga uppgifter som behövs för förståelse av handlingsslaget.

Beskrivning av myndighetens allmänna handlingar Bilaga 3

6 § Myndigheten skall upprätta en beskrivning som ger information om 1. myndighetens organisation och verksamhet, 2. sambandet mellan myndighetens verksamhet och viktigare handlingsslag, 3. vilka arkiv myndigheten tagit emot, 4. vilka uppgifter som regelbundet hämtas från eller lämnas till andra samt hur och när detta sker, 5. rätt till försäljning av personuppgifter, 6. sökingångar i myndighetens allmänna handlingar och andra arkiv som myndigheten tagit emot, 7. vilka bestämmelser om sekretess som myndigheten vanligen skall tillämpa på uppgifter i sina handlingar, 8. bestämmelser om gallring, 9. tekniska hjälpmedel som enskilda själva kan få använda hos myndigheten, 10. vem hos myndigheten som skall lämna närmare upplysningar om myndighetens allmänna handlingar, deras användning och sökmöjligheter.

Framställning och skydd av allmänna handlingar

7 § Vid framställning av allmänna handlingar skall myndigheterna använda medel och metoder som är lämpliga med hänsyn till att handlingarna skall kunna läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas under den tid som de skall bevaras.

8 § Myndigheten skall skydda allmänna handlingar mot förstörelse, skada, tillgrepp och obehörig åtkomst.

Utlåning av allmänna handlingar

9 § En myndighet får låna ut allmänna handlingar till andra myndigheter för tjänsteändamål. Statliga myndigheter får låna ut allmänna handlingar för annat ändamål om det sker med stöd av lag eller föreskrift som meddelats av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Kommunala myndigheter får låna ut allmänna handlingar för annat ändamål om det sker med stöd av lag eller föreskrift som meddelats av kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige. Kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige kan besluta att arkivmyndigheten skall meddela sådana föreskrifter.

Gallring och annat avhändande

10 § Myndigheter får enligt denna lag avhända sig allmänna handlingar genom 1. gallring (14 och 15 §§), 207

2. att de övertas av arkivmyndighet (4 kap. 6 §), eller Bilaga 3 3. att de överlämnas till arkivmyndighet (4 kap. 7 och 8 §§).

11 § Statliga myndigheter får även avhända sig allmänna handlingar genom återlämnande, eller överlämnande som sker med stöd av 1. lag eller föreskrift som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, eller 2. särskilt beslut av regeringen.

12 § Kommunala myndigheter får även avhända sig allmänna handlingar genom återlämnade, eller överlämnade som sker med stöd av 1. lag, eller 2. särskilt beslut av kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige. Kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige kan besluta att arkivmyndigheten skall fatta beslut enligt första stycket 2.

13 § En myndighet kan lämna tillbaka allmänna handlingar som den fått som lån utan stöd av bestämmelse eller beslut som avses i 11 eller 12 §§.

14 § Statliga myndigheter får endast utföra gallring som anges i lag eller föreskrift som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Kommunala myndigheter får endast utföra gallring som anges i lag eller föreskrift som meddelas av kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige. Kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige kan besluta att arkivmyndigheten skall meddela föreskrift om gallring. Om det finns avvikande bestämmelser om gallring av vissa allmänna handlingar i annan lag eller i förordning, gäller dessa bestämmelser.

15 § Vid gallring skall beaktas att de handlingar som återstår skall kunna tillgodose de syften som anges i 1 kap. 1 §.

Upptagningar för automatiserad behandling som är tillgängliga för flera myndigheter

16 § För upptagningar för automatiserad behandling som är tillgängliga för och utgör allmänna handlingar hos flera myndigheter, gäller 1. att de skall registreras enligt 2 § endast av den myndighet som gjort upptagningen tillgänglig för övriga myndigheter, 2. att skyldigheterna enligt 5, 7 och 8 §§ skall fullgöras av den av myndigheterna som anges i beslut enligt andra stycket, 3. att de får gallras hos de myndigheter som inte avses med beslut enligt andra stycket, och 4. att de omfattas av 4 kap. 6–9 §§ endast hos den myndighet som anges i beslut enligt andra stycket. Beslut om vilken statlig myndighet som skall fullgöra skyldigheter enligt första stycket 2 och 4 meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer och för kommunala myndigheter av kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige. Kommunfullmäktige och 208

landstingsfullmäktige kan besluta att arkivmyndigheten skall meddela Bilaga 3 sådana beslut.

3 kap. Utlämnande av allmänna handlingar, serviceskyldighet m.m.

Utlämnande av allmän handling

1 § Av 2 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen framgår att fråga om utlämnande av allmän handling till en enskild sökande prövas av den myndighet som förvarar handlingen, om det inte är särskilt föreskrivet att prövningen skall göras av annan myndighet.

2 § Om en anställd vid myndigheten har ansvar för en allmän handling, enligt arbetsordningen eller på grund av särskilt beslut, skall han eller hon i första hand pröva frågan om handlingen skall lämnas ut till den sökande. I tveksamma fall bör den anställde låta myndigheten pröva frågan, om det kan ske utan onödigt dröjsmål. Frågan om utlämnande skall prövas av myndigheten om 1. den anställde vägrar att lämna ut handlingen eller lämnar ut den med förbehåll, som inskränker sökandens rätt att röja innehållet eller annars använda handlingen, och 2. sökanden begär sådan prövning. Sökanden skall få information om möjligheten att begära sådan prövning och att det krävs beslut av myndigheten för att avgörandet skall kunna överklagas.

Utlämnande av uppgift

3 § En myndighet skall på begäran av en enskild sökande lämna uppgift ur allmän handling som förvaras hos myndigheten. Skyldigheten gäller inte om uppgiften är sekretessbelagd eller om arbetets behöriga gång hindras. I 12 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen finns bestämmelser om tillhandahållande av allmän handling.

4 § En myndighet skall på begäran av en annan myndighet lämna uppgift som den förfogar över. Skyldigheten gäller inte om uppgiften är sekretessbelagd eller om arbetets behöriga gång hindras.

Service och upplysningar beträffande automatiserad behandling

5 § En myndighet skall på begäran ge en enskild sökande tillfälle att själv använda tekniskt hjälpmedel för automatiserad behandling som myndigheten förfogar över för att ta del av upptagning för automatiserad behandling. Sådan skyldighet gäller inte, om det innebär att sökanden får tillgång till upptagning som inte är allmän handling hos myndigheten. Skyldigheten gäller inte heller om bestämmelser om sekretess hindrar det, om det finns risk för förvanskning eller förstöring eller om arbetets behöriga gång hindras. 209

6 § En myndighet skall, på begäran lämna de särskilda upplysningar som Bilaga 3 den enskilde behöver för att kunna ta del av upptagningar för automatiserad behandling som är allmänna handlingar hos myndigheten. Skyldigheten gäller inte i den utsträckning arbetets behöriga gång hindras.

Bestämmelser om överklagande

7 § En myndighets beslut att avslå en begäran enligt 5 § får överklagas på det sätt som anges i 15 kap. 7, 9 och 10 §§ sekretesslagen (1980:100). Av 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen framgår att ett beslut om att inte lämna ut handling eller lämna ut allmän handling med förbehåll, som inskränker sökandens rätt att röja innehållet eller annars använda det, får överklagas. Närmare bestämmelser om överklagande finns i 15 kap. 7– 10 §§ sekretesslagen.

4 kap. Arkivmyndigheterna och deras uppgifter

Tillsyn

1 § För tillsyn över att denna lag följs skall det finnas arkivmyndigheter inom statlig och kommunal förvaltning. Arkivmyndigheterna skall inte ha tillsyn över riksdagen och beslutande kommunala församlingar. Arkivmyndigheterna skall inte heller ha tillsyn över riksdagens myndigheter, regeringen, Regeringskansliet eller utrikesrepresentationen.

Statliga arkivmyndigheter

2 § Regeringen bestämmer vilka arkivmyndigheter som skall finnas för tillsynen över de statliga myndigheterna.

3 § De statliga arkivmyndigheterna skall också ha ansvar för tillsynen över 1. sådana enskilda organ som avses i 1 kap. 2 § tredje stycket 1 om organet förvarar ett statligt arkiv, och 2. sådant organ som avses i 1 kap. 2 § tredje stycket 2.

Kommunala arkivmyndigheter

4 § Kommunfullmäktige utser arkivmyndighet för kommunen och landstingsfullmäktige utser arkivmyndighet för landstinget. Om ingen arkivmyndighet har utsetts, är kommunstyrelsen arkivmyndighet i kommunen och landstingsstyrelsen i landstinget.

5 § Den kommunala arkivmyndigheten skall ha ansvar för tillsynen över 1. sådana juridiska personer som avses i 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100), och 210

2. sådana enskilda organ som avses i 1 kap. 2 § tredje stycket 1 om Bilaga 3 organet förvarar ett kommunalt arkiv. Bestämmer flera kommuner eller landsting tillsammans i en sådan juridisk person som anges i första stycket 1, skall arkivmyndigheten i den kommun eller det landsting som kommunerna eller landstingen bestämt genom avtal, ha ansvar för tillsynen.

Övertagande av arkiv eller del av arkiv

6 § En arkivmyndighet har rätt att ta över arkiv eller del av arkiv från en myndighet som står under dess tillsyn. Overtagande kan ske både efter överenskommelse och på grund av ensidigt beslut från arkiv– myndigheten. När en arkivmyndighet har tagit över arkiv eller del av arkiv från en annan myndighet, övergår hela ansvaret för materialet till arkiv– myndigheten.

Överlämnande av arkiv

7 § Om en statlig myndighet har upphört och dess verksamhet inte har förts över till en annan statlig myndighet, skall myndighetens arkiv lämnas över till en arkivmyndighet inom tre månader. Det gäller inte om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver något annat. I lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring finns bestämmelser om förvaring av statliga myndigheters arkiv hos enskilda organ i vissa fall. Bestämmelser om förvaring av allmänna handlingar finns också i lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.

8 § Om en kommunal myndighet har upphört och dess verksamhet inte har förts över till en annan kommunal myndighet, skall myndighetens arkiv lämnas över till arkivmyndigheten inom tre månader. Det gäller inte om kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige har beslutat något annat. I lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring finns bestämmelser om förvaring av kommunala myndigheters arkiv hos enskilda organ i vissa fall.

9 § När ett arkiv har lämnats över till en arkivmyndighet enligt 7 § första stycket eller 8 § första stycket övergår hela ansvaret för materialet till arkivmyndigheten.

Kommunala föreskrifter

10 § Kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige får meddela föreskrifter om hanteringen av allmänna handlingar och arkiv inom 211

kommunen respektive landstinget, i den utsträckning något annat inte är Bilaga 3 särskilt föreskrivet.

Övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004, då arkivlagen (1990:782) upphör att gälla.

2. Om det i lag eller annan författning hänvisas till bestämmelser som har ersatts genom bestämmelser i denna lag, skall i stället de nya bestämmelserna tillämpas.

3. Föreskrifter och beslut som meddelats med stöd av arkivlagen och som gäller när denna lag träder i kraft skall anses meddelade enligt denna lag.

4. Beträffande handlingsslag som finns i en myndighets verksamhet när denna lag träder i kraft, skall registrering av handlingsslag vara genomförd senast vid utgången av år 2005.

5. Om det föreligger särskilda skäl får regeringen medge längre anstånd med registrering av handlingsslag än som anges i 4, dock längst till utgången av år 2007.

6. Den myndighet som svarar för huvuddelen av upptagningar för auto– matiserad behandling som är tillgängliga för och utgör allmänna handlingar hos flera myndigheter och som finns när denna lag träder i kraft, skall fullgöra skyldigheter enligt 2 kap. 16 § 2 och 4 tills beslut enligt 2 kap, 16 § andra stycket meddelats.

2 Förslag till Lag om ändring i sekretesslagen Bilaga 3

18

(1980:100) 17F

Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100) dels att 15 kap. 1, 2, 4, 5 och 12–14 §§ skall upphöra att gälla, dels att 15 kap. 3, 6–11 §§ och rubriken till 15 kap. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 kap. Bestämmelser om 15 kap. Bestämmelser om registrering och utlämnande av hemligstämpel och överklagande allmänna handlingar m.m.

3 § Kan det antas att hinder mot Om det kan antas att en uppgift i utlämnande av uppgift i allmän allmän handling inte kan lämnas ut handling föreligger enligt sek- därför att den omfattas av retessbestämmelse i denna lag sekretess, får myndigheten eller annan författning, får anmärka detta genom en särskild myndighet utmärka detta genom anteckning. En sådan anteckning särskild anteckning. Sådan skall innehålla anteckning skall innehålla 1. beteckningen hemlig, beteckningen hemlig samt ange 2. tillämplig bestämmelse, tillämplig bestämmelse, dagen för 3. datum då anteckningen anteckningen och den myndighet, gjordes, och som har låtit göra den. 4. den myndighet som har gjort Har genom förordning anteckningen. meddelats föreskrift att fråga om Om utlämnande till en enskild utlämnande till enskild av allmän sökande av en allmän handling, handling, som är av synnerlig som är av synnerlig betydelse för betydelse för rikets säkerhet, får rikets säkerhet, enligt förordning prövas endast av viss myndighet, endast får prövas av en viss skall handling som avses med myndighet, skall anteckning enligt sådan föreskrift så snart det kan första stycket så snart möjligt ske förses med anteckning enligt göras på handlingen. första stycket. Anteckningen skall Anteckningen skall innehålla innehålla uppgift om vilken uppgift om vilken myndighet som myndighet som är behörig att skall pröva frågan om utlämnande. pröva fråga om utlämnande.

18 Förslaget till Lag om ändring i sekretesslagen innehåller omfattande ändringar i förhållande till den nuvarande lydelsen. Vi har därför, för att öka läsbarheten, avstått från att markera ändringarna med kursiverad text. 213

6 § Bilaga 3 Av 2 kap. 14 § andra stycket Av 2 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen framgår tryckfrihetsförordningen framgår att fråga om utlämnande av allmän att fråga om utlämnande av allmän handling till enskild prövas av den handling till en enskild sökande myndighet som förvarar prövas av den myndighet som handlingen, om det inte är förvarar handlingen, om det inte är föreskrivet att prövningen skall särskilt föreskrivet att prövningen ankomma på annan myndighet. skall göras av annan myndighet. Svarar viss befattningshavare vid myndighet enligt arbetsordning eller särskilt beslut för vården av handling, ankommer det på honom att i första hand pröva fråga om handlingens utlämnande till enskild. I tveksamma fall skall han hänskjuta frågan till myndigheten, om det kan ske utan omgång. Vägrar han att lämna ut handling eller lämnar han ut handling med förbehåll, som inskränker sökandens rätt att yppa dess innehåll eller annars förfoga över den, skall han, om sökanden begär det, hänskjuta frågan till myndigheten. Sökanden skall underrättas om att han kan begära detta och att beslut av myndigheten krävs för att ett avgörande skall kunna överklagas.

7 § Beslut varigenom myndighet har Beslut av en myndighet om att avslagit enskilds begäran att få ta inte lämna ut en handling till en del av handling eller lämnat ut enskild sökande eller att lämna ut allmän handling med förbehåll, en allmän handling med förbehåll, som inskränker sökandens rätt att som inskränker sökandens rätt att yppa dess innehåll eller annars röja eller på annat sätt använda förfoga över den, får överklagas av innehållet, får överklagas av den sökanden. Om inte annat följer av sökande på det sätt som anges i 9 andra -- fjärde styckena, och 10 §§. överklagas beslutet hos kam- Beslut av riksdagen, regeringen, marrätten eller, såvitt gäller Högsta domstolen och kammarrätts beslut i där väckt Regeringsrätten kan inte överärende, hos Regeringsrätten. Har klagas. beslutet meddelats av organ som Beträffande beslut av myndighet avses i 1 kap. 8 § andra stycket som lyder under riksdagen finns eller 9 § tillämpas bestämmelserna det särskilda bestämmelser om i 23-25 §§ och 30 § första överklagande. meningen förvaltningslagen (1986:223) om överklagande. 214

Har beslut som avses i första Bilaga 3 stycket meddelats av tingsrätt och rör det handling i domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet, överklagas det hos hovrätten. Motsvarande beslut av hovrätt i där väckt eller dit överklagat ärende överklagas hos Högsta domstolen. Vid överklagande av tingsrätts eller hovrätts beslut tillämpas i övrigt bestämmelserna i rättegångsbalken om överklagande av beslut. Första och andra styckena gäller inte för beslut av riksdagen, regeringen, Högsta domstolen eller Regeringsrätten. Att beslut av statsråd skall överklagas hos regeringen föreskrivs i 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen. Angående rätt att överklaga beslut av myndighet som lyder under riksdagen är särskilt föreskrivet.

8 § Beslut varigenom myndighet har Beslut av en myndighet om att avslagit annan myndighets avslå en annan myndighets begäran att få ta del av handling begäran om att få ta del av en eller på annat sätt få del av uppgift handling eller på annat sätt få del får överklagas i samma ordning av en uppgift får överklagas av som gäller i fråga om den sökande myndigheten på det överklagande enligt 7 §. Över- sätt som anges i 9 och 10 §§. klagandet görs hos regeringen, om Beslut av riksdagen, regeringen, beslutet har meddelats av en statlig Högsta domstolen och myndighet och överklagas av en Regeringsrätten kan inte överannan statlig myndighet. klagas. Första stycket gäller inte för Beträffande beslut av myndighet beslut av riksdagen, regeringen, som lyder under riksdagen finns högsta domstolen eller reger- det särskilda bestämmelser om ingsrätten. överklagande. Har i lag eller förordning Om det i lag eller förordning meddelats bestämmelse som finns bestämmelser som avviker avviker från föreskrifterna i första från första stycket, gäller den stycket, gäller den bestämmelsen. bestämmelsen. I fråga om beslut som har meddelats av myndighet som lyder under riksdagen är särskilt föreskrivet. 215

9 § Bilaga 3 Nuvarande lydelse

Myndighet som i sin verksamhet använder automatisk databehandling skall ordna denna med beaktande av den i tryckfrihetsförordningen stadgade rätten att ta del av allmänna handlingar. Därvid skall myndigheten särskilt beakta 1. att allmänna handlingar bör hållas åtskilda från andra handlingar, 2. att skyddet av sekretessbelagda uppgifter i upptagningar som är allmänna handlingar bör vara sådant att insynen enligt tryckfrihetsförordningen inte försvåras, 3. att uppgifter i upptagningar som är allmänna handlingar inte bör innehålla förkortningar, koder och liknande som kan försvåra för den enskilde att ta del av handlingen, 4. att det bör framgå när uppgifter tillförts en upptagning som är allmän handling och, om de ändrats eller gallrats, vid vilken tidpunkt detta skett. Myndigheten skall vidare ordna databehandlingen med beaktande av det intresse som enskilda kan ha att själva utnyttja terminal eller annat tekniskt hjälpmedel hos myndigheten för att ta del av allmänna handlingar.

Föreslagen lydelse

Beslut som enligt 7 och 8 §§ får överklagas, skall överklagas till kammarrätt, om inte annat framgår av följande uppställning.

Beslut som fattas av och som gäller skall överklagas till

en kammarrätt Regeringsrätten

en tingsrätt handling i domstolens hovrätten rättskipande eller rättsvårdande verksamhet

en hovrätt handling i domstolens Högsta domstolen rättskipande eller rättsvårdande verksamhet

en statlig myndighet en annan statlig myn- regeringen dighets begäran

ett statsråd regeringen

10 § Myndighet skall på begäran Vid överklagande av beslut bereda enskild tillfälle att själv enligt 7 eller 8 §§ av sådana organ använda terminal eller annat som avses i 1 kap. 8 § andra tekniskt hjälpmedel som myn- stycket eller 9 § tillämpas 216

digheten förfogar över för att ta bestämmelserna om överklagande Bilaga 3 del av upptagning för automatisk i 23–25 §§ och 30 § första databehandling. Sådan skyldighet meningen förvaltningslagen föreligger dock inte, om sökanden (1986:223). Vid överklagande av därigenom får tillgång till en tingsrätts eller hovrätts beslut upptagning som inte anses som tillämpas rättegångsbalkens allmän handling hos myndigheten bestämmelser om överklagande av eller om hinder möter på grund av beslut. bestämmelse om sekretess, på grund av fara för förvanskning eller förstöring eller av hänsyn till arbetets behöriga gång. I fråga om beslut, varigenom myndighet har avslagit enskilds begäran enligt första stycket, tillämpas vad som är föreskrivet om överklagande av beslut som avses i 7 § första stycket.

11 § Varje myndighet skall för all- I lagen (2003:xx) om hantering mänheten hålla tillgänglig av allmänna handlingar finns beskrivning av de register, bestämmelser om myndigheternas förteckningar eller andra och vissa andra organs hantering anteckningar hos myndigheten av allmänna handlingar, som förs med hjälp av automatisk handläggning vid utlämnande av databehandling (ADB-register). allmänna handlingar och Sådan skyldighet föreligger dock serviceskyldighet. inte i fråga om ADB-register som inte till någon del anses som allmän handling hos myndigheten. Myndigheten är inte heller skyldig att tillhandahålla beskrivning som uppenbarligen skulle vara av ringa betydelse för enskildas rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheten. Beskrivning som avses i första stycket skall ge upplysning om 1. ADB-registrets benämning, 2. ADB-registrets ändamål, 3. vilka typer av uppgifter i ADB-registret som myndigheten har tillgång till och på vilket sätt dessa uppgifter normalt inhämtas, 4. hos vilka andra myndigheter ADB-registret är tillgängligt för överföring till läsbar form, 5. vilka terminaler eller andra tekniska hjälpmedel som enskild själv kan få utnyttja hos 217

myndigheten, Bilaga 3 6. vilka bestämmelser om sekretess som myndigheten vanligen skall tillämpa på uppgifter i ADBregistret, 7. vem som hos myndigheten kan lämna närmare upplysningar om ADB-registret och dess användning i myndighetens verksamhet, 8. rätt till försäljning av personuppgifter. I beskrivningen skall dock uppgift enligt andra stycket utelämnas, om det behövs för att beskrivningen i övriga delar skall kunna företes för allmänheten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

3 Förslag till Lag om ändring i patientjournallagen Bilaga 3 (1985:562)

Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om patientjournallagen (1985:562) att 8 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 § En journalhandling skall bevaras En journalhandling skall bevaras minst tre år efter det den sista minst tre år efter det den sista uppgiften fördes in i handlingen. uppgiften fördes in i handlingen. Regeringen eller den myndighet Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får som regeringen bestämmer får föreskriva att vissa slags föreskriva att vissa slags journalhandlingar skall bevaras journalhandlingar skall bevaras minst tio år. Om bevarande av minst tio år. Om bevarande av journalhandlingar som tagits om journalhandlingar som tagits om hand efter beslut av socialstyrelsen hand efter beslut av socialstyrelsen finns det särskilda föreskrifter i finns det särskilda föreskrifter i 12 § andra stycket. 12 § andra stycket. För journalhandlingar som utgör För journalhandlingar som utgör allmän handling gäller, med de allmän handling gäller, med de undantag som följer av första undantag som följer av första stycket, arkivlagen (1990:782) stycket, lagen (2003:xx) om samt de bestämmelser som hantering av allmänna handlingar meddelas med stöd av arkivlagen. samt de bestämmelser som meddelas med stöd av den lagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

4 Förslag till Lag om ändring i kommunallagen Bilaga 3 (1991:900)

Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om kommunallagen (1991:900) att 3 kap. 29 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 29 § Föreskrifter om kommunala Föreskrifter om hanteringen av arkiv finns i arkivlagen allmänna handlingar inom (1990:782). kommuner och landsting finns i lagen (2003:xx) om hantering av allmänna handlingar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

5 Förslag till Lag om ändring i lagen (1994:1383) om Bilaga 3 överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring

Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring att 4 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 § Bestämmelser om enskilda Bestämmelser om enskilda organs vård av allmänna hand- organs hantering av allmänna lingar och om arkivmyndigheters handlingar och om arkivmyntillsyn av dessa organs arkiv finns digheters tillsyn därav finns i i arkivlagen (1990:782) . lagen (2003:xx) om hantering av allmänna handlingar .

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

6 Förslag till Lag om ändring i lagen (1996:810) om Bilaga 3 registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen

Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen att 16 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 § Uppgifter som har utgått ur Uppgifter som har utgått ur registret skall arkiveras enligt registret skall arkiveras enligt arkivlagen (1990:782). lagen (2003:xx) om hantering av allmänna handlingar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

7 Förslag till Lag om ändring i lagen (1997:614) om Bilaga 3 kommunal redovisning

Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om lagen (1997:614) om kommunal redovisning att 11 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 § Dokument, mikroskrift och Dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som maskinläsbara medier som används för att bevara räken- används för att bevara räkenskapsinformation skall vara skapsinformation skall vara varaktiga och lätt åtkomliga. De varaktiga och lätt åtkomliga. De skall minst bevaras fram till och skall minst bevaras fram till och med det tionde året efter utgången med det tionde året efter utgången av det kalenderår då av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. I övrigt räkenskapsåret avslutades. I övrigt gäller bestämmelserna i arkivlagen gäller bestämmelserna i lagen (1990:782) för dessa handlingar. (2003:xx) om hantering av De skall både före och efter allmänna handlingar för dessa bokföringen förvaras ordnade och handlingar. De skall både före och på ett betryggande och efter bokföringen förvaras ordnade överskådligt sätt. och på ett betryggande och Maskinutrustning och system överskådligt sätt. som behövs för att presentera Maskinutrustning och system räkenskapsinfomationen i den som behövs för att presentera form som anges i 10 § första räkenskapsinfomationen i den stycket 1 eller 2 skall hållas form som anges i 10 § första tillgängliga under hela den tid som stycket 1 eller 2 skall hållas anges i första stycket. tillgängliga under hela den tid som anges i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

8 Förslag till Lag om ändring i lagen (1999:288) om Bilaga 3 överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring m.m.

Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring m.m. att 2 och 4 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § Allmänna handlingar som senast Allmänna handlingar som senast den 31 december 1999 har kommit den 31 december 1999 har kommit in till eller upprättats hos Svenska in till eller upprättats hos Svenska kyrkans beslutande församlingar kyrkans beslutande församlingar skall senast den 31 mars 2000 skall senast den 31 mars 2000 överlämnas till en statlig överlämnas till en statlig arkivmyndighet. arkivmyndighet. I arkivlagen (1990:782) finns I lagen (2003:xx) om hantering bestämmelser om överläm-nande i av allmänna handlingar finns vissa fall av kyrkokommunala bestämmelser om överlämnande i myndigheters arkiv till vissa fall av kyrkokommunala arkivmyndighet. myndigheters arkiv till arkivmyndighet.

4 § Bestämmelser om vården av Bestämmelser om hantering av allmänna handlingar och om allmänna handlingar och om arkivmyndigheternas tillsyn finns i arkivmyndigheternas tillsyn finns i arkivlagen (1990:782) . lagen (2003:xx) om hantering av allmänna handlingar .

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

Bilaga 4

För denna lagrådsremiss relevanta lagförslag i betänkandet Ny sekretesslag (2003:93)

Avd. 1 Allmänna bestämmelser

1 kap. Lagens innehåll

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. När det gäller förbud att lämna ut allmänna handlingar innebär bestämmelserna begränsningar i den rätt att ta del av allmänna handlingar som följer av tryckfrihetsförordningen.

2 § I lagens första avdelning finns allmänna bestämmelser (1–11 kap.). Bestämmelser finns om – lagens innehåll (1 kap.) – grundläggande begrepp m.m. (2 kap.) – lagens tillämpningsområde (3 kap.) – vem sekretessen gäller mot (4 kap.) – sekretessgränserna mellan nämnder i samma kommun eller landsting samt inom nämnderna (5 kap.) – sekretess m.m. utanför sekretesslagen (6 kap.) – överföring av sekretess mellan myndigheter (7 kap.) – undantag från sekretess (8 kap.) – sekretess i förhållande till den enskilde själv och dennes vårdnadshavare (9 kap.) – ansvar (10 kap.) – överklagande (11 kap.).

3 § Andra avdelningen innehåller bestämmelser om sekretess med hänsyn till allmänna intressen (12–18 kap.). I tredje avdelningen finns bestämmelser om sekretess med hänsyn till skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden (19–39 kap.). I fjärde avdelningen finns bestämmelser om vissa organ och verksamheter (40– 44 kap.). Femte avdelningen innehåller bestämmelser om begränsning av rätten enligt tryckfrihetsförordningen respektive yttrandefrihetsgrundlagen att lämna meddelande för offentliggörande i tryckt eller därmed jämställd skrift eller i radioprogram, film, ljudupptagningar eller därmed jämställt medium (45 kap.).

4 § I lagen (2004:xx) om hantering av allmänna handlingar finns bestämmelser om myndigheternas och vissa andra organs hantering av allmänna handlingar, handläggning vid utlämnande av allmänna handlingar, skyldighet att lämna ut uppgifter ur handlingar och serviceskyldighet.

2 kap. Grundläggande begrepp och bestämmelser Bilaga 4

Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om – sekretessens innebörd (2 §) – vissa andra grundläggande begrepp (3–9 §§) – inre sekretess (10 §) – att sekretess inte överförs automatiskt mellan myndigheter (11 §) – konkurrens mellan flera bestämmelser (12 och 13 §§) – tillämpningen av överföringsbestämmelser i vissa fall (14 §) – beräkning av sekretesstid (15 §) – sekretessmarkering (16 §).

Grundläggande begrepp Sekretessens innebörd 2 § Sekretess innebär förbud att röja en uppgift. Förbudet gäller såväl att lämna ut en allmän handling, som att röja uppgifter muntligt eller på något annat sätt. Gäller förbud enligt denna lag mot att röja en uppgift utanför ett sekretessområde, får uppgiften inte heller i övrigt användas utanför det området. Vad som avses med sekretessområde framgår av 9 §.

Sekretessreglerad uppgift

3 § Med sekretessreglerad uppgift avses i denna lag en uppgift för vilken det finns en bestämmelse om sekretess.

Sekretessbelagd uppgift 4 § Med sekretessbelagd uppgift avses i denna lag en sekretessreglerad uppgift för vilken sekretess gäller i ett enskilt fall.

Sekretessbrytande bestämmelse

5 § Med sekretessbrytande bestämmelse avses i denna lag en bestämmelse som innebär att en uppgift som annars skulle ha varit sekretessbelagd får lämnas ut under vissa förutsättningar.

Primär sekretessbestämmelse

6 § Med primär sekretessbestämmelse avses i denna lag en bestämmelse om sekretess som en myndighet skall tillämpa på grund av att bestämmelsen antingen riktar sig direkt till myndig-heten eller omfattar en viss verksamhet, ett visst slags ärende eller vissa uppgifter som finns hos myndigheten.

Överföringsbestämmelse Bilaga 4 7 § Med överföringsbestämmelse avses i denna lag en bestämmelse som anger att om en myndighet lämnar en uppgift som är sekretessreglerad där till en annan myndighet skall sekretessbestämmelsen tillämpas också hos den myndigheten.

Sekund ä r sekretessbestämmelse 8 § Med sekundär sekretessbestämmelse avses i denna lag en bestämmelse om sekretess som en myndighet skall tillämpa på grund av en överföringsbestämmelse.

Sekretessområde och sekretessgräns

9 § Med sekretessområde avses i denna lag det område inom vilket en sekretessreglerad uppgift får röjas eller användas i verksamheten, om inte annat följer av 10 §, och från vilket den inte får lämnas ut om den är sekretessbelagd. Med sekretessgräns avses i denna lag avgränsningen av ett sekretessområde.

Grundläggande bestämmelser Inre sekretess

10 § Om det kan antas att en sekretessreglerad uppgift inte får lämnas ut från ett sekretessområde, får uppgiften inte röjas inom sekretessområdet om det är uppenbart obehövligt för verksamheten.

Sekretess överförs inte automatiskt mellan myndigheter 11 § Får en myndighet från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, omfattas uppgiften inte av sekretess hos den mottagande myndigheten, såvida inte sekretess följer av en primär sekretessbestämmelse eller av en särskild överföringsbestämmelse.

Konkurrens mellan flera primära sekretessbestämmelser 12 § Om flera primära sekretessbestämmelser till skydd för samma intresse är tillämpliga för en viss uppgift hos en myndighet, skall myndigheten tillämpa den bestämmelse som ger det starkaste sekretesskyddet.

Konkurrens mellan primära och sekundära sekretessbestämmelser 13 § En sekundär sekretessbestämmelse tillämpas inte om en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse ändå är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten. 227

Undantag från första stycket finns i 20 kap. 2 § och i 32 kap. 5 §. Bilaga 4

Tillämpningen av överföringsbestämmelser i vissa fall

14 § Finns det en överföringsbestämmelse, tillämpas den även när en person som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lämnar uppgift till en annan myndighet utan att han eller hon då företräder den myndighet som uppgiften hämtats från.

Beräkning av sekretesstid

15 § Om sekretessen för en uppgift i en allmän handling är begränsad enligt denna lag till en viss tid, räknas tiden från handlingens tillkomst, om inte annat anges. För diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som förs fortlöpande räknas tiden från det att uppgiften fördes in i handlingen.

Sekretessmarkering

16 § Om det kan antas att en sekretessreglerad uppgift i en allmän handling inte får lämnas ut, får myndigheten anmärka detta genom en särskild anteckning (sekretessmarkering). Anteckningen skall ange 1. tillämplig sekretessbestämmelse, 2. datum då anteckningen gjordes, och 3. den myndighet som har gjort anteckningen. Om utlämnande till en enskild av en allmän handling, som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet, enligt förordning skall prövas endast av en viss myndighet, skall sekretessmarkering så snart möjligt göras på handlingen eller på annat sätt framgå av handlingen. Av anteckningen skall det framgå vilken myndighet som skall pröva frågan om utlämnande.

3 kap. Lagens tillämpningsområde

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om lagens tillämpningsområde i förhållande till – myndigheter och personer med anknytning till myndigheter (2 §) – organ som är jämställda med myndigheter (3–7 §§).

Myndigheter och personer med anknytning till myndigheter

2 § Förbud att röja eller använda uppgift enligt denna lag eller enligt lag eller förordning som denna lag hänvisar till gäller för myndighet. Sådant förbud gäller också för en person som fått kännedom om uppgiften genom att för det allmännas räkning delta i myndighetens verksamhet 1. på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten, 228

2. på grund av tjänsteplikt, eller Bilaga 4 3. på annan liknande grund.

Organ som är jämställda med myndigheter

Riksdagen och beslutande kommunal församling

3 § Riksdagen och beslutande kommunal församling skall vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter.

Kommunalförbund

4 § Vad som sägs om kommuner och landsting i denna lag skall tillämpas också på kommunalförbund om inget annat sägs.

Kommunala bolag m.m.

5 § Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet skall tillämpas också på handlingar hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Sådana bolag, föreningar och stiftelser skall vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter och, när särskilda regler gäller för nämnd i kommun eller landsting, med sådana nämnder. Kommuner och landsting skall anses utöva ett rättsligt bestämmande inflytande om de ensamma eller tillsammans 1. äger aktier i ett aktiebolag eller andelar i en ekonomisk förening med mer än hälften av samtliga röster i bolaget eller föreningen eller på något annat sätt förfogar över så många röster i bolaget eller föreningen, 2. har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen för ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller en stiftelse, eller 3. utgör samtliga obegränsat ansvariga bolagsmän i ett handelsbolag. Vid tillämpningen av 1–3 skall inflytande som utövas av en juridisk person över vilken en kommun eller ett landsting bestämmer på det sätt som anges i de nämnda punkterna anses utövat av kommunen eller landstinget. Första stycket gäller också beträffande handlingar som efter medgivande av en kommun eller ett landsting för viss bestämd tid förvaras hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser där kommuner eller landsting tidigare har utövat ett rättsligt bestämmande inflytande.

Organ som anges i bilagan

6 § Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos en myndighet skall tillämpas också i fråga om handlingar hos de organ som anges i bilagan till denna lag, om handlingarna hör till

den verksamhet som nämns där. Dessa organ skall vid tillämpningen av Bilaga 4 denna lag jämställas med myndigheter.

Enskilda organ som förvarar allmänna handlingar med stöd av lag

7 § Ett enskilt organ skall vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter när det hanterar sådana allmänna handlingar som det förvarar med stöd av lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring. Detsamma gäller Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar vid hanteringen av allmänna handlingar som förvaras med stöd av lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.

4 kap. Vem sekretessen gäller mot

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess – mot enskild (2 §) – mot en annan myndighet (3 §) – mot utländska myndigheter (4 §) – inom en myndighet (5 §).

Sekretess mot enskild

2 § En uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas för enskild i andra fall än som anges i denna lag eller i lag eller förordning som denna lag hänvisar till.

Sekretess mot en annan myndighet

3 § En uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas för en annan myndighet i andra fall än som anges i denna lag eller i lag eller förordning som denna lag hänvisar till. Särskilda bestämmelser om sekretessgränser mellan nämnder inom samma kommun eller landsting när det gäller verksamheter som är av samma slag finns i 5 kap. 2 §.

Sekretess mot utländska myndigheter

4 § En uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas för en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation annat än om 1. utlämnande sker i enlighet med särskild föreskrift i lag eller förordning, eller 2. om uppgiften i motsvarande fall skulle få lämnas ut till en svensk myndighet och det enligt den utlämnande myndighetens prövning står 230

klart att det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till Bilaga 4 den utländska myndigheten eller mellanfolkliga organisationen.

Sekretess inom en myndighet

5 § Vad som sägs om sekretess mot en annan myndighet i 3 § och vad som sägs i andra bestämmelser i denna lag om uppgiftslämnande till en annan myndighet och överföring av sekretess mellan myndigheter gäller också mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet, när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra. Särskilda bestämmelser om sekretessgränser inom en nämnd i en kommun eller ett landsting finns i 5 kap. 3 §.

5 kap. Sekretessgränserna mellan nämnder i samma kommun eller landsting samt inom nämnderna

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om – när sekretess gäller mellan nämnder i samma kommun eller landsting (2 §) – när sekretess gäller inom en nämnd i en kommun eller ett landsting (3 §) – vad som avses med verksamheter av samma slag (4 §) – gemensamma nämnder och kommunalförbund (5 och 6 §§) – integrerade verksamheter (7 §).

När gäller sekretess mellan nämnder i samma kommun eller landsting?

2 § Det finns ingen sekretessgräns mellan nämnder inom en kommun eller ett landsting till den del verksamheterna är av samma slag.

När gäller sekretess inom en nämnd i en kommun eller ett landsting?

3 § Vad som sägs om sekretess mot en annan myndighet i 4 kap. 3 § och vad som sägs i andra bestämmelser i denna lag om uppgiftslämnande till en annan myndighet och överföring av sekretess mellan myndigheter gäller mellan verksamheter som är av olika slag inom en nämnd i en kommun eller ett landsting.

Vad avses med verksamheter av samma slag?

4 § Med verksamheter av samma slag avses verksamheter som rör samma förhållanden och har samma inriktning. Vilka verksamheter som är av samma eller olika slag på hälso- och sjukvårdens, socialtjänstens och skolans område framgår av 21 kap. 2 §, 22 kap. 2 § och 23 kap. 2 §. 231

Särskilt om gemensamma nämnder och kommunalförbund Bilaga 4

5 § Om en kommun eller ett landsting överlåtit någon del av sin verksamhet till en gemensam nämnd, finns det ingen sekretessgräns mellan en nämnd i den överlåtande kommunen eller landstinget och den överlåtna verksamheten till den del verksamheterna är av samma slag. Detsamma gäller när en kommun eller ett landsting överlåtit del av viss verksamhet till ett kommunalförbund.

6 § En uppgift för vilken sekretess gäller får inte lämnas mellan en nämnd i en kommun eller ett landsting och den del av verksamheten i en gemensam nämnd eller ett kommunalförbund som överlämnats från en annan kommun eller ett annat landsting.

Integrerade verksamheter

7 § Det finns ingen sekretessgräns mellan sådan hälso- och sjukvård som anges i 18 § första stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och sådan socialtjänst som anges i 5 kap. 5 § andra stycket eller 7 § tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453) när dessa verksamheter bedrivs inom samma nämnd.

6 kap. Bestämmelser om sekretess m.m. utanför sekretesslagen

1 § I detta kapitel finns hänvisningar till bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt i – insiderstrafflagen (2000:1086) (2 §) – lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål, lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete, lagen (2000:344) om Schengens informationssystem samt lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete (3 §) – fråga om företagshemligheter och revisorer (4 §).

2 § I insiderstrafflagen (2000:1086) finns bestämmelser om förbud att använda eller röja vissa uppgifter som är ägnade att väsentligt påverka kursen på finansiella instrument.

3 § Bestämmelser som begränsar möjligheten att använda vissa uppgifter som en svensk myndighet har fått från en myndighet i en annan stat finns i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål, lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete, lagen (2000:344) om Schengens informationssystem samt lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete.

4 § I fråga om tystnadsplikt beträffande företagshemligheter och tystnadsplikt för revisorer finns bestämmelser som är tillämpliga utöver sekretessbestämmelserna i denna lag.

7 kap. Överföring av sekretess mellan myndigheter Bilaga 4

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om – överföring av sekretess för uppgifter som skall användas i en viss verksamhet (2–5 §§) – överföring av sekretess till riksdagen, regeringen och andra myndigheter (6–13 §§) – undantag för uppgifter som tas in i beslut (14 §). I 15 § finns hänvisningar till ytterligare bestämmelser om överföring av sekretess.

Överföring av sekretess för uppgifter som skall användas i en viss verksamhet

Tillsyn och revision

2 § Får en myndighet i verksamhet som avser tillsyn eller revision, från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos den mottagande myndigheten.

Disciplinansvar m.m.

3 § Får en myndighet i sin förvaltande verksamhet i ärende om disciplinansvar eller skiljande från anställning eller i annat jämförbart rättsligt förfarande vid myndigheten från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos den mottagande myndigheten.

Forskningsverksamhet

4 § Får en myndighet i sin forskningsverksamhet från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos den mottagande myndigheten.

Fackliga förhandlingar m.m.

5 § Får en myndighet i verksamhet som avser sådan förhandling med arbetstagarorganisation som avses i 17 kap. 9 och 10 §§, från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos den mottagande myndigheten. I 9 § finns bestämmelser om överföring av sekretess enligt första stycket till regeringen.

Överföring av sekretess till riksdagen, regeringen och andra Bilaga 4 myndigheter

Riksdagen 6 § Får riksdagen från regeringen en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos riksdagen.

7 § Om en uppgift som är sekretessreglerad hos en myndighet överlämnas till riksdagen för prövning av om den skall lämnas ut, blir sekretessregleringen tillämplig också hos riksdagen.

Regeringen

8 § Om en uppgift som är sekretessreglerad hos en myndighet överlämnas till regeringen för prövning av om den skall lämnas ut, blir sekretessregleringen tillämplig också hos regeringen.

9 § Får regeringen i verksamhet som avser uppföljning av myndigheters arbetsgivarpolitik från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där enligt 5 § första stycket eller enligt 17 kap. 9 och 10 §§ gäller sekretessregleringen även hos regeringen.

Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern

10 § I 42 kap. 6 § finns bestämmelser om överföring av sekretess från annan myndighet till Riksdagens ombudsmän eller Justitiekanslern. Domstol

11 § Får en domstol i sin rättskipande eller rättsvårdande verksamhet från domstol eller annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos domstolen.

Arkivmyndigheter

12 § Om en myndighet överlämnar en uppgift som är sekretessreglerad där till en arkivmyndighet, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos arkivmyndigheten. Sekretess hindrar dock inte att en arkivmyndighet lämnar ut en uppgift till den myndighet som överlämnat uppgiften, om inte myndigheten på grund av föreskrifter om gallring eller överlämnande är förhindrad att själv bevara uppgiften.

Enskilda organ som förvarar allmänna handlingar med stöd av lag 13 § Om ett enskilt organ, som avses i lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring, får en handling för förvaring som härrör från en myndighet och som innehåller en uppgift som är sekretessreglerad hos myndigheten, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos det enskilda organet. 234

Får Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för Bilaga 4 förvaring en allmän handling enligt lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m. som innehåller en uppgift som är sekretessreglerad, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar.

Uppgifter som tas in i beslut 14 § Bestämmelserna i 2–5 §§ samt i 9, 12 och 13 §§ tillämpas inte om uppgiften tas in i beslut hos den mottagande myndigheten.

Ytterligare bestämmelser om överföring av sekretess 15 § Ytterligare bestämmelser om överföring av sekretess finns i avd. 2– 4.

8 kap. Sekretessbrytande bestämmelser

Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om – samtycke (2 §) – nödvändigt utlämnande (3 §) – undantag från sekretess vid uppgiftslämnande till riksdagen, regeringen och andra myndigheter (4–14 §§) – undantag från sekretess vid uppgiftslämnande till enskild (15–22 §§) – regeringens dispensmöjligheter (24 och 25 §§). I 23 § finns en anmärkning om att det finns sekretessbrytande bestämmelser även i andra delar av denna lag. I 26 § finns en hänvisning till bestämmelserna om riksdagens dispensmöjligheter.

Samtycke 2 § Sekretess till skydd för enskild hindrar inte att en uppgift lämnas ut om den enskilde, på sätt som framgår av 9 kap., samtycker till det.

Nödvändigt utlämnande 3 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas ut, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten skall kunna fullgöra sin verksamhet.

Undantag från sekretess vid uppgiftslämnande till riksdagen, Bilaga 4 regeringen och andra myndigheter

Riksdag och regering 4 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till riksdagen eller regeringen.

Uppgiftsskyldighet

5 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning.

Omprövning av beslut 6 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för omprövning av beslut eller åtgärd av den myndighet där uppgiften förekommer.

Tillsyn och revision 7 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en myndighet om uppgiften behövs där för tillsyn över eller revision hos den myndighet där uppgiften förekommer.

Disciplinansvar m.m.

8 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för förundersökning, rättegång, ärende om disciplinansvar eller skiljande från anställning eller annat jämförbart rättsligt förfarande vid myndigheten mot någon rörande hans eller hennes deltagande i verksamheten vid den myndighet där uppgiften förekommer.

Brottsmisstankar 9 § I andra fall än sådana som anges i 10 och 11 §§ hindrar sekretess inte att uppgift som rör misstanke om brott lämnas till åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan antas föranleda någon annan påföljd än böter.

10 § Om inte annat följer av 11 §, får uppgifter som omfattas av sekretess enligt 21 kap. 4–10 §§, 22 kap. 3–13 §§, 24 kap. 7 §, 26 kap. 14 §, 28 kap. 9 och 10 §§, 30 kap. 2, 4 och 6–8 §§, 38 kap. 2 § eller 39 kap. 3 och 7 §§ lämnas till de myndigheter som anges i 9 § bara om uppgiften rör misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år eller försök till sådant brott.

11 § Uppgifter som omfattas av sekretess enligt 21 kap. 4–7 §§, 22 kap. Bilaga 4 3, 5–9 och 11–13 §§ eller 38 kap. 2 § får lämnas till åklagarmyndighet eller polismyndighet om uppgiften rör misstanke om 1. brott som avses i 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken och som riktat sig mot någon som inte har fyllt 18 år, eller 2. brott som avses i lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor och som riktat sig mot någon som inte har fyllt 18 år.

Yttrande av sakkunnig

12 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas i ett muntligt eller skriftligt yttrande av sakkunnig till en domstol eller myndighet som bedriver förundersökning i brottmål.

Delgivning

13 § Sekretess hindrar inte att en uppgift om enskilds adress, telefonnummer och arbetsplats lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för delgivning enligt delgivningslagen (1970:428). Om den enskilde har begärt hos en myndighet som driver televerksamhet att abonnemanget skall hållas hemligt och om uppgiften omfattas av sekretess enligt 28 kap. 11 § första stycket får den lämnas ut endast om den myndighet som begär uppgiften finner att det kan antas att den som söks för delgivning håller sig undan eller om det annars finns synnerliga skäl.

Generalklausul

14 § Utöver vad som följer av 4–13 §§ får en uppgift som sekretess gäller för lämnas till en myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda. Första stycket gäller inte i fråga om sekretess enligt 21 kap. 4–10 §§, 22 kap. 3–13 §§, 24 kap. 7 §, 26 kap. 14 §, 28 kap. 9 och 10 §§, 30 kap. 2, 4 och 6–8 §§, 38 kap. 2 § eller 39 kap. 3 och 7 §§. Första stycket gäller inte heller om utlämnandet strider mot lag eller förordning eller föreskrift som har meddelats med stöd av personuppgiftslagen (1998:204).

Undantag från sekretess vid uppgiftslämnande till enskilda

Allmänintresset av insyn

15 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en enskild om det enligt den utlämnande myndighetens prövning är uppenbart att allmänintresset har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda.

Första stycket får inte tillämpas när sekretess gäller enligt en Bilaga 4 bestämmelse som anges i 14 § andra stycket eller när en tystnadsplikt bryter meddelarfriheten enligt 45 kap.

Myndigheters möjlighet att göra förbehåll om hur uppgiften får användas

16 § Om en myndighet finner att sådan risk för skada, men eller annan olägenhet som enligt bestämmelse om sekretess hindrar att uppgift lämnas till enskild kan undanröjas genom förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller på något annat sätt använda den, skall myndigheten göra sådant förbehåll när uppgiften lämnas till den enskilde.

Partsinsyn

17 § Sekretess hindrar inte att någon som är sökande, klagande eller annan part i mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet och som på grund därav har rätt till insyn, tar del av handling eller annat material i målet eller ärendet. Handling eller annat material får dock inte lämnas ut, om det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att en sådan uppgift i materialet som sekretess gäller för inte röjs. I sådant fall skall myndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet innehåller, i den utsträckning det behövs för att han eller hon skall kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen skall skydda. Sekretess hindrar aldrig att en part i mål eller ärende tar del av dom eller beslut i målet eller ärendet. Inte heller innebär sekretess begränsning i en parts rätt enligt rättegångsbalken att få del av alla omständigheter som läggs till grund för avgörande av mål eller ärende. Första och andra styckena tillämpas inte, om det finns avvikande bestämmelser i någon annan lag.

18 § En myndighet får göra förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgift vidare eller använda uppgift när myndigheten enligt 17 § första stycket lämnar uppgift till part, ställföreträdare, ombud eller biträde. Förbehållet får inte innebära förbud mot att använda uppgiften i målet eller ärendet eller mot att lämna muntlig upplysning till part, ställföreträdare, ombud eller biträde.

Möjlighet att lämna uppgift till ombud m.fl. för att ta till vara sin rätt

19 § Sekretess hindrar inte att den som är knuten till myndigheten på det sätt som anges i 3 kap. 2 § andra stycket och som är misstänkt för brott eller mot vilken rättegång eller annat jämförbart rättsligt förfarande har inletts lämnar uppgift till sitt ombud eller biträde i saken eller till annan enskild, om det behövs för att han eller hon skall kunna ta till vara sin rätt. 238

I fråga om utlämnande av uppgift till biträde i visst fall gäller vad som Bilaga 4 är föreskrivet i 6 § andra stycket lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet.

Uppgifter till fackliga företrädare

20 § Sekretess enligt 17 kap. 2–9, 13 och 14 §§, 26 kap. 6 och 7 §§, 8 § andra stycket, 9 och 11 §§, 27 kap. 2–6 §§ samt 30 kap. 2 och 4–11 §§ hindrar inte att en myndighet fullgör vad som i lag är föreskrivet om skyldighet att lämna information till företrädare för arbetstagarorganisation eller till skyddsombud. Denna sekretess hindrar inte heller att en myndighet lämnar sådan information till 1. en ledamot i skyddskommitté om informationen behövs för hans eller hennes uppdrag, eller 2. en deltagare i en särskilt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på ett arbetsställe om informationen behövs för verksamheten.

21 § För den som får ta emot en uppgift med stöd av 20 § och som är knuten till myndigheten på det sätt som anges i 3 kap. 2 § andra stycket gäller samma förbud att lämna ut eller använda uppgiften som hos myndigheten. En företrädare för en arbetstagarorganisation får trots förbudet lämna uppgiften vidare till en ledamot i organisationens styrelse. Har ett skyddsombud, en skyddskommittéledamot eller en deltagare i särskilt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet utsetts av sådan lokal arbetstagarorganisation som avses i 6 kap. 2 och 8 §§ arbetsmiljölagen (1977:1160), får ombudet, ledamoten eller deltagaren trots förbudet lämna uppgiften vidare till en ledamot i organisationens styrelse eller till en sakkunnig i arbetsmiljöfrågor hos en central arbetstagarorganisation som den lokala organisationen hör till. Rätten att lämna uppgift vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om förbudet. I sådant fall gäller förbudet också för mottagaren. Även om det är förbjudet enligt denna lag att lämna ut eller använda en uppgift får företrädare för arbetstagarorganisation, skyddsombud, ledamot av skyddskommitté eller den som deltar i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på ett arbetsställe använda uppgiften för sitt uppdrag. Han eller hon får dock inte röja uppgiften för någon annan.

22 § Myndighet får göra förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgift vidare eller använda uppgift, när myndigheten med stöd av 20 § lämnar uppgift till någon som inte är knuten till myndigheten på det sätt som anges i 3 kap. 2 § andra stycket. Vad som föreskrivs i 21 § andra–fjärde styckena om förbud att lämna ut eller använda uppgift tillämpas också på sådana förbehåll.

Ytterligare bestämmelser om undantag Bilaga 4 23 § Ytterligare bestämmelser om undantag från sekretess finns i avd. 2– 4.

Regeringens dispensmöjligheter 24 § Regeringen får, förutom när det särskilt anges i bestämmelse om sekretess, i enskilda fall besluta om undantag från sekretess när det behövs av synnerliga skäl.

25 § Om regeringen i ett enskilt fall beslutar om undantag från sekretess till förmån för en enskild, får regeringen förena beslutet med ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller använda den.

Riksdagens dispensmöjligheter 26 § I 41 kap. 5 § finns bestämmelser om riksdagens dispensmöjligheter.

9 kap. Sekretess i förhållande till den enskilde själv och dennes vårdnadshavare

Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om – sekretess i förhållande till den enskilde själv (2 §) – den enskildes möjlighet att påverka sekretessen (3 §) – sekretess i förhållande till vårdnadshavare (4 §).

Sekretess i förhållande till den enskilde själv och dennes möjlighet att påverka sekretessen 2 § Sekretess till skydd för enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv. Detta gäller dock inte om annat följer av bestämmelser i denna lag.

3 § En enskild får medge att sekretess till skydd för den enskilde själv hävs helt eller delvis. Detta gäller dock inte om annat följer av bestämmelser i denna lag. Den enskilde får också ställa som villkor, för att sekretessen skall få hävas i förhållande till någon annan enskild, att den myndighet som lämnar ut uppgiften gör ett förbehåll som inskränker den enskilde mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller använda den. Myndigheten skall då göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas ut.

Sekretess i förhållande till vårdnadshavare Bilaga 4

4 § Sekretess för uppgift till skydd för en underårig gäller inte i förhållande till vårdnadshavare i den utsträckning vårdnadshavaren enligt 6 kap. 11 § föräldrabalken har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter. Om sekretess inte gäller i förhållande till vårdnadshavaren förfogar denne enligt 3 § ensam eller, beroende på den underåriges ålder och mognad, tillsammans med den underårige över sekretessen till skydd för den underårige. Utöver vad som följer av första stycket gäller sekretess för uppgift till skydd för en underårig i förhållande till vårdnadshavaren, endast om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren. I sådant fall får vårdnadshavaren inte heller förfoga över sekretessen enligt 3 §. Av 22 kap. 4 § framgår att sekretess i vissa fall gäller för uppgift om underårigs vistelseort i förhållande till den underåriges föräldrar eller annan vårdnadshavare.

10 kap. Ansvar

1 § I detta kapitel finns en hänvisning till vissa bestämmelser om ansvar i brottsbalken (2 §). Vidare finns en inskränkning för vissa fall i ansvaret enligt 20 kap. 3 § brottsbalken (3 §).

2 § I brottsbalken finns bestämmelser om ansvar för den som bryter mot förbud enligt denna lag att röja eller använda uppgift och för den som bryter mot förbehåll som har gjorts med stöd av lagen vid utlämnande av uppgift.

3 § Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken skall inte följa om någon, vars anställning hos en myndighet har upphört, röjer eller använder uppgifter i strid mot 17 kap. 2 och 3 §§.

11 kap. Överklagande

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om – överklagande av enskild (2 §) – överklagande av myndighet (3 §) – sättet för överklagande (4 och 5 §§).

Överklagande av enskild

2 § Beslut av en myndighet om att inte lämna ut en handling till en enskild sökande eller att lämna ut en allmän handling med förbehåll, som inskränker sökandens rätt att röja eller på annat sätt använda innehållet, får överklagas av den sökande på det sätt som anges i 4 och 5 §§. 241

Beslut av riksdagen, regeringen, Högsta domstolen och Bilaga 4 Regeringsrätten kan inte överklagas. Beträffande beslut av myndighet som lyder under riksdagen finns det särskilda bestämmelser om överklagande.

Överklagande av myndighet 3 § Beslut av en myndighet om att avslå en annan myndighets begäran om att få ta del av en handling eller på annat sätt få del av en uppgift får överklagas av den sökande myndigheten på det sätt som anges i 4 och 5 §§. Beslut av riksdagen, regeringen, Högsta domstolen och Regeringsrätten kan inte överklagas. Beträffande beslut av myndighet som lyder under riksdagen finns det särskilda bestämmelser om överklagande. Om det i lag eller förordning finns bestämmelser som avviker från första stycket, gäller den bestämmelsen.

Sättet för överklagande 4 § Beslut som enligt 2 och 3 §§ får överklagas, skall överklagas till kammarrätt, om inte annat framgår av följande uppställning.

Beslut som fattas av och som gäller skall överklagas till en kammarrätt Regeringsrätten

en tingsrätt handling i domstolens hovrätten rättskipande eller rättsvårdande verksamhet

en hovrätt handling i domstolens Högsta domstolen rättskipande eller rättsvårdande verksamhet

en statlig myndighet en annan statlig regeringen myndighets begäran

ett statsråd regeringen

5 § Vid överklagande av beslut enligt 2 eller 3 § av sådana organ som avses i 3 kap. 5 och 6 §§ tillämpas bestämmelserna om överklagande i 23–25 §§ och 30 § första meningen förvaltningslagen (1986:223). Vid överklagande av en tingsrätts eller hovrätts beslut tillämpas rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut.

Bilaga 4

Avd. 2 Sekretess med hänsyn till allmänna intressen

12 kap. Avdelningens innehåll

1 § I denna avdelning finns bestämmelser om sekretess med hänsyn till – rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation (13 kap.) – rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik (14 kap.) – myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn (15 kap.) – intresset att förebygga eller beivra brott (16 kap.) – det allmännas ekonomiska intresse (17 kap.) – intresset att bevara djur- eller växtart (18 kap.).

13 kap. Sekretess med hänsyn till rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation

Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om – utrikessekretess (2 §) – försvarssekretess (3 §) – sekretesstider (4 §) – prövningen av frågan om utlämnande av handling (5 och 6 §§).

Utrikessekretess 2 § Sekretess gäller för uppgift som rör Sveriges förbindelser med annan stat eller i övrigt rör annan stat, mellanfolklig organisation, myndighet, medborgare eller juridisk person i annan stat eller statslös, endast om det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om uppgiften röjs.

Försvarssekretess 3 § Sekretess gäller för uppgift som rör verksamhet för att försvara landet eller planläggning eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller som i övrigt rör totalförsvaret, endast om det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs. I mål eller ärende enligt särskild lag om försvarsuppfinningar tillämpas för uppgift om sådana uppfinningar bestämmelser om sekretess i den lagen i stället för första stycket.

Sekretesstid Bilaga 4 4 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt detta kapitel i högst fyrtio år. Om det finns särskilda skäl, får dock regeringen besluta att sekretessen enligt 3 § första stycket skall gälla under längre tid.

Prövning av frågan om utlämnande av handling 5 § Av 2 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen framgår att det genom förordning kan beslutas, att endast en viss myndighet får pröva frågan om utlämnande till enskild av allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet.

6 § En begäran att få ta del av en handling som har upprättats av Lantmäteriverket eller Sjöfartsverket och som innehåller kart- eller flygbildmaterial av betydelse för totalförsvaret eller uppgift ur verkets geodetiska arkiv skall, vid tillämpningen av 3 §, prövas av det verk som har upprättat handlingen.

14 kap. Sekretess med hänsyn till rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik

Kapitlets innehåll 1 § Detta kapitel innehåller bestämmelser om – när sekretess gäller (2 §) – överföring av sekretess (3 §) – sekretesstid (4 §).

När sekretess gäller 2 § Sekretess gäller hos regeringen, Riksbanken och Riksgäldskontoret för uppgift som rör rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik, endast om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas om uppgiften röjs.

Överföring av sekretess 3 § Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt 2 § har lämnats från en myndighet som anges där till en annan myndighet, tillämpas 2 § också hos den mottagande myndigheten.

Sekretesstid 4 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt detta kapitel i högst tio år.

15 kap. Sekretess med hänsyn till myndighets verksamhet för Bilaga 4 inspektion, kontroll eller annan tillsyn

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess i samband med – förberedelser för inspektion, revision eller annan granskning (2 §) – pågående granskning (3 §) – kunskapsprov m.m. (4 §) – utredning om vissa överträdelser enligt konkurrenslagen m.m. (5 §) – internationell rättshjälp i konkurrensärenden (6 §).

Förberedelser för inspektion, revision eller annan granskning

2 § Sekretess gäller för uppgift om planläggning eller andra förberedelser för sådan inspektion, revision eller annan granskning, som en myndighet skall göra, endast om det kan antas att syftet med granskningsverksamheten motverkas om uppgiften röjs.

Pågående granskning

3 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till pågående granskning för kontroll beträffande skatt eller avgift till staten eller kommun eller beträffande bidrag, lån, kreditgaranti eller annan förmån, om det med hänsyn till syftet med kontrollen är av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs för den som kontrollen avser.

Kunskapsprov m.m.

4 § Sekretess gäller för uppgift som ingår i eller utgör underlag för kunskapsprov eller psykologiskt prov under en myndighets överinseende, endast om det kan antas att syftet med provet motverkas om uppgiften röjs.

Utredning om överträdelse av förbud mot konkurrensbegränsande samarbete eller missbruk av dominerande ställning

5 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till utredning hos Konkurrensverket av överträdelser av 6 eller 19 § konkurrenslagen (1993:20) eller av artikel 81 eller 82 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, om det med hänsyn till syftet med utredningen är av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs.

Internationell rättshjälp i konkurrensärenden Bilaga 4

6 § Sekretess gäller i verksamhet som avser rättslig hjälp på begäran av en annan stat, endast om det kan antas att den rättsliga hjälpen begärts under förutsättning att uppgiften inte röjs, för uppgift som hänför sig till 1. åläggande enligt 56 a § konkurrenslagen (1993:20), eller 2. undersökning enligt 56 b § konkurrenslagen. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

16 kap. Sekretess med hänsyn till intresset att förebygga eller beivra brott

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om – förundersökningssekretess m.m. (2–6 §§) – sekretess för säkerhets- eller bevakningsåtgärder (7 §) – sekretess för chiffer, kod m.m. (8 §) – sekretess för körkorts referensnummer (9 §) – sekretess för åtgärder för att hindra rymning m.m. (10 §) – sekretess i vapenregister m.m. (11 §) – sekretess för bilder i mål om barnpornografibrott m.m. (12 §) – sekretess i samband med internationell rättshjälp och Schengens informationssystem (13 §) – sekretesstider (14 §).

Förundersökningssekretess m.m.

2 § Sekretess gäller, endast om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs, för uppgift som hänför sig till 1. förundersökning i brottmål, 2. angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott, 3. verksamhet som rör utredning i frågor om näringsförbud eller förbud att lämna juridiskt eller ekonomiskt biträde, 4. annan verksamhet som syftar till att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott och som bedrivs av åklagarmyndighet, polismyndighet, skattemyndighet, Tullverket eller Kustbevakningen, eller 5. Finansinspektionens verksamhet som rör övervakning enligt insiderstrafflagen (2000:1086).

3 § För uppgift som hänför sig till sådan underrättelseverksamhet som avses i 3 § polisdatalagen (1998:622) eller som i annat fall hänför sig till Säkerhetspolisens verksamhet för att förebygga eller avslöja brott mot rikets säkerhet eller förebygga terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott gäller sekretess, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas. 246

Under samma förutsättningar gäller sekretess för uppgift som hänför Bilaga 4 sig till sådan underrättelseverksamhet som avses i 2 § lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar samt sådan underrättelseverksamhet som avses i 2 § lagen (2001:85) om behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet.

4 § Sekretess enligt 2 och 3 §§ gäller för uppgift som rör misstanke om brott om uppgiften finns 1. i annan verksamhet hos en myndighet som biträder åklagarmyndighet, polismyndighet, skattemyndighet, Tullverket eller Kustbevakningen med att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott, 2. hos en tillsynsmyndighet i konkurs, och 3. inom exekutionsväsendet.

5 § Sekretess enligt 3 § gäller inte för uppgift som hänför sig till verksamhet hos Säkerhetspolisen och som har förts in i en allmän handling före år 1949.

6 § Sekretess enligt 3 § hindrar inte att en enskild kan få uppgift om huruvida han eller hon förekommer i Säkerhetspolisens register med anledning av den verksamhet som bedrevs med stöd av 1. personalkontrollkungörelsen (1969:446) och de tilläggsföreskrifter som utfärdats med stöd av den, 2. förordningen den 3 december 1981 med vissa bestämmelser om verksamheten vid rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning, eller 3. motsvarande äldre bestämmelser.

Säkerhets- eller bevakningsåtgärder

7 § Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om nedan angivna säkerhets- eller bevakningsåtgärder, endast om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs. Detta gäller åtgärder som rör 1. byggnader eller andra anläggningar, lokaler eller inventarier, 2. tillverkning, förvaring, utlämning eller transport av pengar eller andra värdeföremål samt transport eller förvaring av vapen, ammunition, sprängämnen, klyvbart material eller radioaktivt avfall, 3. telekommunikation, 4. behörighet att få tillgång till upptagning för automatisk databehandling eller annan handling, 5. den civila luftfarten.

Chiffer, kod m.m.

8 § Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om chiffer, kod eller liknande metod som har nedan angivna syften, endast om det kan antas att syftet med metoden motverkas om uppgiften röjs. Detta gäller sådana metoder som har till syfte att 247

1. underlätta befordran eller användning i allmän verksamhet av Bilaga 4 uppgifter utan att föreskriven sekretess åsidosätts, eller 2. göra det möjligt att kontrollera om data i elektronisk form har förvanskats.

Körkorts referensnummer

9 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur vägtrafikregistret för uppgift om körkorts referensnummer, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att kontrollen av körkorts äkthet motverkas.

Åtgärder för att hindra rymning m.m.

10 § Sekretess gäller, utöver vad som följer av 2–9 §§, inom polisväsendet och kriminalvården för uppgift om åtgärd som har till syfte att hindra rymning eller fritagning, endast om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs.

Vapenregister m.m.

11 § Sekretess gäller för uppgift i ärende enligt vapenlagen (1996:67) samt hos polismyndighet i verksamhet som avser förande av eller uttag ur vapenregister, för uppgift som har tillförts registret, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att vapen eller ammunition kommer till brottslig användning. Under samma förutsättning gäller sekretess hos 1. Rikspolisstyrelsen för uppgift som hänför sig till vapenregister, 2. Kammarkollegiet och Naturvårdsverket för uppgift som hänför sig till jaktkortsregistret, och 3. Naturvårdsverket för uppgift som hänför sig till jägarexamensregistret.

Bilder i mål om barnpornografibrott m.m.

12 § Sekretess gäller för uppgift i skildring som har beslagtagits, förverkats eller konfiskerats i nedan angivna typer av mål eller annars förekommer där, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att den sprids vidare i strid med brottsbalken, tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Detta gäller i mål om 1. ansvar för olaga våldsskildring, för motsvarande tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott eller för barnpornografibrott, 2. ersättning för skada med anledning av sådana brott, och 3. konfiskering eller förverkande av skildring med sådant innehåll. Sekretessen gäller även i ärende som rör i denna paragraf angivet brott. Motsvarande sekretess gäller hos Statens biografbyrå när byrån biträder Justitiekanslern, allmän åklagare eller polismyndighet i mål och ärende som avses i första och andra styckena. 248

Internationell rättshjälp och Schengens informationssystem Bilaga 4

13 § Sekretess gäller i verksamhet som avser rättslig hjälp på begäran av en annan stat eller en mellanfolklig domstol, endast om det kan antas att den rättsliga hjälpen begärts under förutsättning att uppgiften inte röjs, för uppgift som hänför sig till 1. utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål, 2. angelägenhet som rör tvångsmedel. Sekretess enligt första stycket gäller också hos polismyndighet och åklagarmyndighet samt hos Rikspolisstyrelsen, Tullverket och Kustbevakningen, för uppgift i en angelägenhet som avses i 3 § 1 och 6 lagen (2000:344) om Schengens informationssystem. Sekretess enligt andra stycket hindrar inte att en uppgift lämnas ut enligt vad som föreskrivs i polisdatalagen (1998:622) och lagen om Schengens informationssystem.

Sekretesstid

14 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 2 och 13 §§ i högst fyrtio år och sekretessen enligt 3 § i högst sjuttio år.

17 kap. Sekretess med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess – för myndigheters affärs- eller driftsförhållanden (2 och 3 §§) – i samband med upphandling m.m. (4–6 §§) – till skydd för det allmänna som låntagare (7 §) – i samband med tekniska undersökningar (8 §) – i samband med fackliga förhandlingar (9 och 10 §§) – i samband med fackliga stridsåtgärder (11 och 12 §§) – till skydd för det allmänna som part i rättsliga tvister (13 §) – fartygsdagböcker m.m. (14 och 15 §§). I 16 och 17 §§ finns bestämmelser om sekretesstid.

Myndigheters affärs- eller driftsförhållanden

2 § Sekretess gäller i en myndighets affärsverksamhet för uppgift om myndighetens affärs- eller driftförhållanden, endast om det kan antas att någon som driver likartad rörelse gynnas på myndighetens bekostnad om uppgiften röjs. Under motsvarande förutsättning gäller sekretess för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos bolag, förening, samfällighet eller stiftelse som driver affärsverksamhet och där det allmänna genom myndigheten utövar ett bestämmande inflytande eller bedriver revision. Sekretessen hos en myndighet som bedriver revision enligt första stycket gäller dock inte, om uppgiften ingår i beslut av myndigheten. 249

Bilaga 4 3 § Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt 2 § har lämnats från en myndighet som avses där till en annan myndighet, tillämpas 2 § också hos den mottagande myndigheten. Sekretessen gäller dock inte, om uppgiften tas in i beslut av den mottagande myndigheten.

Upphandling m.m.

4 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende om förvärv, överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet, endast om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs. Begreppet tjänst omfattar inte arbete som för en myndighets behov utförs av dess egen eller någon annan myndighets personal, om det inte är fråga om ett arbete som en myndighet i konkurrens med andra myndigheter eller enskilda erbjuder sig att utföra.

5 § Om ett ärende enligt 4 § rör försäljning av lös egendom för det allmännas räkning, får uppgift som rör anbud eller som rör motsvarande erbjudande inom en kommun, ett landsting eller en myndighet eller mellan statliga myndigheter inte i något fall lämnas till någon annan än den som har lämnat anbudet eller erbjudandet förrän alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller avtal har slutits eller ärendet annars har slutförts.

6 § Om ett ärende enligt 4 § rör upphandling får uppgift som rör anbud eller som rör motsvarande erbjudande inom en kommun, ett landsting eller en myndighet eller mellan statliga myndigheter inte i något fall lämnas till någon annan än den som har lämnat anbudet eller erbjudandet förrän alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller beslut om leverantör och anbud fattats eller ärendet dessförinnan har slutförts.

Upplåning

7 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till en myndighets verksamhet för upplåning, endast om det kan antas att det allmännas ställning som låntagare försämras om uppgiften röjs.

Tekniska undersökningar

8 § Sekretess gäller för uppgift om utförande av undersökning av naturvetenskaplig eller teknisk art, som en myndighet har låtit göra för det allmännas räkning, eller om resultatet av sådan undersökning, endast om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs.

Fackliga förhandlingar Bilaga 4

9 § Sekretess gäller för uppgift som har kommit till eller hämtats in för att användas vid facklig förhandling inom den offentliga sektorn eller vid förberedelse för sådan förhandling, endast om det kan antas att det allmännas eller ett statligt eller kommunalt företags ställning som förhandlingspart försämras om uppgiften röjs. Med facklig förhandling inom den offentliga sektorn avses en sådan förhandling som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och som en myndighet, en sammanslutning av kommuner eller ett statligt eller kommunalt företag skall delta i.

10 § Vid tillämpningen av 9 § skall den myndighet som självständigt handlägger ett ärende om sådan förhandling pröva frågan om utlämnande till enskild av uppgift som hänför sig till ärendet. Om ett förhandlingsärende har uppdragits åt en sammanslutning av kommuner, skall prövningen av frågan inom en viss kommun göras av den myndighet inom kommunen som handlägger sådant ärende.

Fackliga stridsåtgärder

11 § Sekretess gäller för uppgift som har kommit till eller hämtats in med anledning av facklig stridsåtgärd inom den offentliga sektorn eller vid förberedelse till sådan stridsåtgärd, endast om det kan antas att det allmännas eller statligt eller kommunalt företags ställning som part i arbetskonflikt försämras om uppgiften röjs. Med facklig stridsåtgärd inom den offentliga sektorn avses facklig stridsåtgärd som vidtas av eller mot arbetsgivare, för vars räkning en myndighet, en sammanslutning av kommuner eller ett statligt eller kommunalt företag skall förhandla i en fråga som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

12 § Vid tillämpningen av 11 § skall frågan om utlämnande av uppgifter prövas enligt 10 §.

Rättsliga tvister

13 § Sekretess gäller för uppgift som har kommit till eller hämtats in för myndighets räkning med anledning av myndighetens eller statligt eller kommunalt företags rättstvist, endast om det kan antas att det allmännas eller företagets ställning som part försämras om uppgiften röjs.

Fartygsdagbok m.m.

14 § Sekretess gäller för uppgift i dagbok eller därmed jämställd handling som har upprättats på fartyg, som ägs av eller är upplåtet till staten eller kommun, angående sammanstötning med annat fartyg, beträffande vilket motsvarande uppgift inte är tillgänglig, endast om det

kan antas att det allmännas ställning i tvist på grund av Bilaga 4 sammanstötningen försämras om uppgiften röjs.

15 § Vid tillämpningen av 14 § skall den myndighet, under vars förvaltning fartyget hör, pröva fråga om utlämnande av uppgift till enskild.

Sekretesstid

16 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 2 och 4–8 §§ i högst tjugo år. Beträffande handling som anger villkoren i slutet avtal gäller sekretessen enligt 4–6 §§ dock längst till dess två år, eller hos statliga affärsverk och Försvarets materielverk samt i kommunal affärsverksamhet fem år, har förflutit från det avtalet slöts.

17 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 9 § i högst fem år och enligt 11 § i högst tio år. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 13 § längst till dess saken har blivit slutligen avgjord men inte i något fall längre än till dess tjugo år har förflutit. För uppgift i allmän handling upphör sekretessen enligt 14 § om sjöförklaring eller annan sådan undersökning hålls offentligt eller talan väcks på grund av sammanstötningen och senast när fem år har förflutit från det att sammanstötningen ägde rum.

18 kap. Sekretess med hänsyn till intresset att bevara djur- eller växtart

1 § Sekretess gäller för uppgift om utrotningshotad djur- eller växtart, endast om det kan antas att strävanden att bevara arten inom landet eller del därav motverkas om uppgiften röjs.

Avd. 3 Sekretess med hänsyn till skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden

19 kap. Avdelningens innehåll

1 § I denna avdelning finns bestämmelser om sekretess till skydd för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden – alla verksamheter (20 kap.) – inom hälso- och sjukvården m.m. (21 kap.) – inom socialtjänsten m.m. (22 kap.) – i skolverksamhet m.m. (23 kap.) – i samband med forskning, vetenskap och statistik (24 kap.) – vid folkbokföring och delgivning m.m. (25 kap.) 252

– i verksamhet som rör socialförsäkring, arbetsmarknad, studiestöd, Bilaga 4 premiepensionsmedel m.m. (26 kap.) – i personalsocial och personaladministrativ verksamhet (27 kap.) – i verksamhet som rör transport och annan kommunikation (28 kap.) – i verksamhet som rör tillsyn över näringslivet m.m. (29 kap.) – i annan verksamhet med anknytning till näringslivet (30 kap.) – i verksamhet som rör annan tillsyn, granskning och övervakning (31 kap.) – i samband med skatt, tull, exekution m.m. (32 kap.) – i verksamhet som rör totalförsvar, samhällsplanering, beredskapsförberedelser (33 kap.) – i samband med utlänningskontroll, Schengen m.m. (34 kap.) – i samband med förundersökning m.m. (35 kap.) – i samband med annan verksamhet med anknytning till brott, brottsbekämpning, kriminalvård, brottsoffer m.m. (36 kap.) – i domstol m.m. (37 kap.) – hos Barnombudsmannen och Konsumentombudsmannen samt i frågor om jämställdhet och diskriminering hos berörda ombudsmän m.fl. (38 kap.) – hos övriga myndigheter och i övriga ärenden och verksamheter (39 kap.).

20 kap. Sekretess som gäller i alla verksamheter

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess – under vissa förhållanden för uppgifter om enskilds hälsotillstånd eller sexualliv (2 §) – under vissa förhållanden för adressuppgift och hemtelefonnummer (3 §) – för uppgifter om kopplingen mellan enskilds verkliga och fingerade identitet (4 §) – under vissa förhållanden för uppgift som rör utlänning (5 §) – i vissa fall för personuppgift som avses i personuppgiftslagen (6 §). Bestämmelser som gäller i alla verksamheter finns även i andra kapitel i denna lag.

Uppgift om hälsa eller sexualliv

2 § Sekretess gäller för uppgift som rör enskilds hälsa eller sexualliv om det är uppenbart att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte om uppgiften tas in i beslut hos myndigheten. Hos domstol skall dock 43 kap. 8–11 §§ vara tillämplig för uppgifter som tas in i dom eller annat beslut.

Med undantag från vad som anges i 2 kap. 13 § första stycket om Bilaga 4 konkurrens mellan primär och sekundär sekretess skall första stycket inte tillämpas när en sekundär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse är tillämplig på uppgiften.

Adressuppgift och hemtelefonnummer 3 § Sekretess gäller för uppgift om enskilds adress eller hemtelefonnummer, eller annan liknande uppgift, endast om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående kan komma att utsättas för hot, våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Uppgift om kopplingen mellan enskilds verkliga och fingerade identitet 4 § Sekretess gäller för uppgift om kopplingen mellan en enskilds verkliga och fingerade identitet som hänför sig till ärende om fingerade personuppgifter, om det inte står klart att den enskilde inte lider men om uppgiften röjs.

Uppgift som rör utlänning 5 § Sekretess gäller för uppgift som rör utlänning, endast om det kan antas att någon, om uppgiften röjs, kan komma att utsättas för övergrepp eller annat allvarligt men som föranleds av förhållandet mellan utlänningen och utländsk stat eller myndighet eller organisation av utlänningar. Om riksdagen har godkänt ett avtal om sekretess med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekretess för uppgifter som avses i första stycket och som en myndighet fått enligt avtalet. Bestämmelserna om undantag från sekretess i 8 kap. 4–14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 § får då inte tillämpas i strid med avtalet. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Personuppgift som avses i personuppgiftslagen 6 § Sekretess gäller för personuppgift, endast om det kan antas att uppgiften kan komma att behandlas i strid med personuppgiftslagen (1998:204) om den lämnas ut.

21 kap. Hälso- och sjukvården m.m.

Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om – sekretessgränser (2 §) – sekretess i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande (3 §) 254

– sekretess inom hälso- och sjukvård och annan medicinsk Bilaga 4 verksamhet (4 §) – sekretess vid omprövning och tillsyn (5 §) – sekretess i patientnämndsverksamhet (6 §) – sekretess vid omhändertagande av patientjournal inom enskild hälso- och sjukvård (7 §) – när sekretess inte gäller (8 §) – sekretess för anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården (9 §) – skydd för anmälare (10 §) – sekretess för uppgift om varas tillverkning eller innehåll (11 §) – biobanker (12 §) – sekretess i verksamhet som rör ersättning till steriliserade (13 §) – sekretesstider (14 §) – undantag från sekretessen (15–18 §§).

Sekretessgränser

2 § Vid tillämpningen av detta kapitel anses verksamheter som anges i samma paragraf som sådana verksamheter av samma slag som avses i 5 kap. Även verksamheterna som anges i 4 och 11 §§ anses vara av samma slag. I övrigt anses verksamheterna som anges i olika paragrafer vara verksamheter av olika slag.

Sekretess i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande

3 § Sekretess enligt detta kapitel gäller i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande själv för uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd, endast om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas.

Sekretessens omfattning Hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet

4 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 8 §, inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Detsamma gäller i annan medicinsk verksamhet, såsom exempelvis rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemination, befruktning utanför kroppen, fastställande av könstillhörighet, abort, sterilisering, kastrering, omskärelse och åtgärder mot smittsamma sjukdomar.

Omprövning och tillsyn

5 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 8 §, i sådan verksamhet som innefattar omprövning av beslut i eller särskild tillsyn över allmän eller enskild hälso- och sjukvård för uppgift om enskilds hälsotillstånd och 255

andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan Bilaga 4 röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Patientnämndsverksamhet

6 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 8 §, i ärenden hos en nämnd med uppgift att bedriva patientnämndsverksamhet för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Omhändertagande av patientjournal inom enskild hälso- och sjukvård

7 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 8 §, i verksamhet som avser omhändertagande av patientjournal inom enskild hälso- och sjukvård för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Sekretessen hindrar dock inte att uppgift lämnas till hälso- och sjukvårdspersonal om uppgiften behövs för vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att uppgiften lämnas.

Sekretessen enligt 4–7 §§ gäller inte följande fall

8 § Sekretessen enligt 4–7 §§ gäller inte 1. beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om beslutet avser frihetsberövande åtgärd, 2. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472), om beslutet avser frihetsberövande åtgärd och det är fråga om någon annan sjukdom än de som anges i 1.3 bilagan till nämnda lag, 3. beslut i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälsooch sjukvården, 4. beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av patientjournal.

Anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälsooch sjukvården

9 § Sekretess gäller för anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs.

Skydd för anmälare

10 § Sekretess gäller i verksamhet som anges i 4–7 §§ för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om enskild som anmält eller lämnat uppgifter om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det kan antas att den som har gjort anmälan eller lämnat

uppgiften eller någon närstående kan komma att utsättas för våld eller Bilaga 4 annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Uppgift om varas tillverkning eller innehåll 11 § Sekretess gäller i verksamhet avseende hälso- eller sjukvård för sådan uppgift om en viss varas tillverkning eller innehåll som har lämnats till myndigheten för att användas som upplysning om eller underlag för behandling eller någon annan liknande åtgärd, endast om det kan antas att tillverkaren eller försäljaren lider skada om uppgiften röjs.

Biobanker

12 § Sekretess gäller i verksamhet som avser screening av prover från nyfödda barn för vissa ämnesomsättningssjukdomar (PKU) och förande av eller uttag ur det register som förs i denna verksamhet enligt lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Ersättning till steriliserade 13 § Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Sekretesstider 14 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen som avses i 4–7, 9 och 12–13 §§ i högst sjuttio år, i 10 § i högst femtio år och i 11 § i högst tjugo år.

Undantag från sekretessen på hälso- och sjukvårdens område m.m. Uppgifter som behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård m.m. 15 § Sekretessen enligt 4 § hindrar inte att uppgift om enskild som behövs för att han eller hon skall få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd lämnas från myndighet inom hälso- och sjukvården till 1. annan myndighet inom hälso- och sjukvården, 2. myndighet inom socialtjänsten, 3. enskild vårdgivare, eller 4. enskild verksamhet på socialtjänstens område. Vad som anges i första stycket gäller också för uppgift om närstående till enskild som inte fyllt 18 år eller till enskild som fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel om uppgiften 257

behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård, omsorg, behandling Bilaga 4 eller annat stöd. Sekretessen enligt 4 § hindrar inte heller att uppgift om gravid kvinna eller närstående till henne lämnas enligt första stycket, om det behövs för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.

Uppgifter till enskilda i enlighet med vad som föreskrivs i lag

16 § Sekretessen enligt 4–7 §§ hindrar inte att uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagen (1984:1140) om insemination, lagen (1988:711) om befruktning utanför kroppen, lagen (1988:1473) om undersökning beträffande HIV-smitta i brottmål, lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård och smittskyddslagen (1988:1472).

Forskning och statistik

17 § Sekretessen hindrar inte att kommuners och landstings myndigheter som bedriver verksamhet som avses i 4 och 6 §§ lämnar uppgift till en annan sådan myndighet för forskning eller framställning av statistik eller för administration på verksamhetsområdet, om det inte kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

Ytterligare bestämmelser

18 § Ytterligare bestämmelser om undantag från sekretess finns bland annat i 8 kap.

22 kap. Socialtjänsten m.m.

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om – sekretessgränser (2 §) – sekretess inom socialtjänsten (3 och 4 §§) – sekretess i samband med omprövning och tillsyn (5 §) – sekretess i patientnämndsverksamhet (6 §) – sekretess vid omhändertagande av personakt i enskild verksamhet (7 §) – när sekretess inte gäller (8 §) – sekretess för anmälan i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård (9 §) – skydd för anmälare (10 §) – sekretess vid familjerådgivning (11 §) – sekretess hos kommunal invandrarbyrå m.m. (12 §) – sekretess i samband med tillstånd till parkering för rörelsehindrade (13 §) – sekretess i samband med kommunal bostadsförmedling m.m. (14 §) – sekretess i ärenden om bostadsanpassningsbidrag (15 §) 258

– sekretess hos Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor Bilaga 4 (16 §) – sekretesstider (17 §) – undantag från sekretess (18–23 §§).

Sekretessgränser

2 § Vid tillämpningen av detta kapitel anses verksamheter som anges i samma paragraf som sådana verksamheter av samma slag som avses i 5 kap. I övrigt gäller att verksamheterna i olika paragrafer anses som verksamheter av olika slag.

Sekretessens omfattning

Socialtjänst

3 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 8 §, inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Med socialtjänst förstås i denna lag 1. verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst med undantag för kommunal familjerådgivning och verksamhet som avser omhändertagande av personakt enligt 7 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453), 2. verksamhet enligt den särskilda lagstiftningen om vård av unga och av missbrukare utan samtycke, 3. verksamhet som i annat fall enligt lag bedrivs av socialnämnd eller av Statens institutionsstyrelse, samt 4. verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

4 § Sekretess enligt detta kapitel för uppgift om underårigs vistelseort gäller också i förhållande till den underåriges föräldrar eller annan vårdnadshavare, om den underårige har omhändertagits eller vårdas enligt den särskilda lagstiftningen om vård av unga utan samtycke och det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med omhändertagandet eller vården.

Omprövning och tillsyn

5 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 8 §, i verksamhet som innefattar omprövning av en socialnämnds beslut eller särskild tillsyn över nämndens verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Patientnämndsverksamhet Bilaga 4

6 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 8 §, i ärenden om allmän omvårdnad hos en nämnd med uppgift att bedriva patientnämndsverksamhet, för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Omhändertagande av personakt i enskild verksamhet

7 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 8 §, i verksamhet som avser omhändertagande av personakt enligt 7 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453) för uppgift om enskilds personliga förhållanden. Sekretessen hindrar dock inte att uppgift lämnas till en socialnämnd om uppgiften behövs för handläggning av ärende eller genomförande av beslut om stödinsatser, vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att uppgiften lämnas.

Sekretessen enligt 3 och 5–7 §§ gäller inte följande fall

8 § Sekretessen enligt 3 och 5–7 §§ gäller inte 1. beslut om omhändertagande, 2. beslut om vård utan samtycke, 3. beslut om sluten ungdomsvård, 4. beslut i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård, eller 5. beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av personakt.

Anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård

9 § Sekretess gäller för anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs.

Skydd för anmälare

10 § Sekretess gäller i verksamhet som anges i 3 och 5–7 §§ för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om enskild som anmält eller lämnat uppgifter om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det kan antas att den som har gjort anmälan eller lämnat uppgiften eller någon närstående kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Familjerådgivning Bilaga 4 11 § Sekretess gäller inom kommunal familjerådgivning för uppgift som enskild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivningen.

Kommunal invandrarbyrå m.m.

12 § Sekretess gäller i verksamhet hos kommunal invandrarbyrå samt i ärenden om bistånd åt asylsökande och andra utlänningar och i ärenden om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Tillstånd till parkering för rörelsehindrade 13 § Sekretess gäller i ärenden om tillstånd till parkering för rörelsehindrade för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Kommunal bostadsförmedling m.m. 14 § Sekretess gäller i ärende om kommunal bostadsförmedling för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs. I kommunal bostadsuthyrningsverksamhet gäller sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

Bostadsanpassningsbidrag 15 § Sekretess gäller i ärende om bostadsanpassningsbidrag för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs.

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor 16 § Sekretess gäller hos Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor i ärende om sådana frågor för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

Sekretesstider 17 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen som avses i 3, 5–7, 9 och 11–15 §§ i högst sjuttio år och i 10 och 16 §§ i högst femtio år. 261

Undantag från sekretessen på socialtjänstens område Bilaga 4

Uppgifter som behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård m.m.

18 § Sekretessen enligt 3 § hindrar inte att uppgift om enskild som behövs för att han eller hon skall få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd lämnas från myndighet inom socialtjänsten till 1. annan myndighet inom socialtjänsten, 2. myndighet inom hälso- och sjukvården, 3. enskild verksamhet på socialtjänstens område, eller 4. enskild vårdgivare. Vad som anges i första stycket gäller också för uppgift om närstående till enskild som inte fyllt 18 år eller till enskild som fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel om uppgiften behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd. Sekretessen enligt 3 § hindrar inte heller att uppgift om gravid kvinna eller närstående till henne lämnas enligt första stycket, om det behövs för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.

Uppgifter till enskild om biologiska föräldrar

19 § Sekretessen enligt 3 § hindrar inte att uppgift lämnas till enskild som uppnått myndig ålder om förhållanden av betydelse för att han eller hon skall få vetskap om vilka hans eller hennes biologiska föräldrar är.

Brottsmisstankar när brottet riktas mot unga

20 § Sekretessen enligt 3, 5–9 och 11-13 §§ hindrar inte att uppgift lämnas till åklagarmyndighet eller polismyndighet om uppgiften rör misstanke om följande brott: 1. överlåtelse av narkotika enligt narkotikastrafflagen (1968:64) till den som inte har fyllt 18 år, eller 2. icke ringa fall av olovlig försäljning eller anskaffning av alkoholdrycker enligt alkohollagen (1994:1738) till den som inte har fyllt 18 år.

Uppgifter om unga till polismyndighet

21 § Sekretessen enligt 3 § hindrar inte att uppgift om enskild som inte fyllt 18 år lämnas till polismyndighet, om det finns en påtaglig risk att den unge skall begå brott och uppgiften kan antas bidra till att förhindra detta. Om uppgiften efterfrågas av polismyndighet krävs att socialtjänsten, med hänsyn till övriga omständigheter, finner att det också är lämpligt att uppgiften lämnas ut.

22 § Sekretessen enligt 3 § hindrar inte att uppgifter som behövs för ett omedelbart polisiärt ingripande lämnas till polismyndighet när någon som kan antas vara under 18 år påträffas av personal inom socialtjänsten 262

1. under förhållanden som uppenbarligen innebär överhängande och Bilaga 4 allvarlig risk för den unges hälsa eller utveckling, eller 2. under utövande av brott.

Ytterligare bestämmelser om undantag från sekretess

23 § Ytterligare bestämmelser om undantag från sekretess finns bland annat i 8 kap.

23 kap. Skolverksamhet m.m.

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om – sekretessgränser (2 §) – sekretess i skolverksamhet för barn och ungdomar (3–5 §§) – sekretess i annan skolverksamhet (6 och 7 §§) – sekretess i samband med specialpedagogisk stödverksamhet (8 §) – sekretess i skolbarnsomsorgen (9 §) – sekretess i förskoleverksamhet (10 §) – sekretess hos Statens skolverk (11 §) – sekretess hos Skolväsendets överklagandenämnd (12 §) – sekretess i samband med avstängning från högskoleutbildning (13 §) – sekretesstider (14 §).

Sekretessgränser

2 § Vid tillämpningen av detta kapitel anses de verksamheter på skolans område som anges i 3–9 §§ som sådana verksamheter av samma slag som avses i 5 kap. I övrigt anses verksamheterna som anges i olika paragrafer vara verksamheter av olika slag.

Sekretessens omfattning

Skolverksamhet för barn och ungdomar

3 § Sekretess gäller i förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan samt i en kommunal riksinternatskola för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

4 § Sekretess gäller på samma område som anges i 3 § dels i skolans Bilaga 4 elevvårdande verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller om skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i dessa ärenden.

5 § Sekretess gäller på samma område som anges i 3 § i annat fall än som avses i 3 eller 4 § för uppgift om enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om enskilds personliga förhållanden, endast om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

Annan skolverksamhet

6 § På andra områden inom utbildningsväsendet än som anges i 3 § gäller sekretess för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, kurator eller syofunktionär, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

7 § Sekretess gäller, utöver vad som anges i 6 §, i annan elevvårdande verksamhet inom arbetsmarknadsutbildningen, den kommunala vuxenutbildningen, vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, svenskundervisningen för invandrare (sfi) och folkhögskolan för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

Specialpedagogisk stödverksamhet

8 § Sekretess gäller i specialpedagogisk stödverksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

Skolbarnsomsorg

9 § Sekretess gäller i skolbarnsomsorgen för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Sekretess gäller i samma verksamhet för annan uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

Förskoleverksamhet Bilaga 4 10 § Sekretess gäller i förskoleverksamheten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Statens skolverk

11 § Sekretess gäller hos Statens skolverk i verksamhet som avser tillsyn över utbildning vid skolor med enskild huvudman (fristående skolor) för uppgift som härrör från skolans elevvårdande verksamhet och som gäller enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Samma sekretess gäller i tillsynsverksamheten för uppgift som hänför sig till en fråga om att tillrättaföra en elev eller att skilja en elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock inte Statens skolverks beslut i ett ärende.

Skolväsendets överklagandenämnd 12 § Sekretess gäller hos Skolväsendets överklagandenämnd i ärenden som överklagats dit, för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte nämndens beslut i ett ärende.

Avstängning från högskoleutbildning 13 § Sekretess gäller i ärende om avskiljande av studerande från högskoleutbildning för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärendet.

Sekretesstider 14 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen som avses i 3–12 §§ i högst sjuttio år och i 13 § i högst femtio år.

24 kap. Forskning, vetenskap och statistik

Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess – i samband med psykologisk undersökning (3 §) – för upptagning som har dialektologiskt eller etnologiskt innehåll (4 §) – för rättspsykiatriskt forskningsregister (5 §) 265

– vid bedömning av biomedicinska forskningsprojekt (6 §) Bilaga 4 – i verksamhet som rör framställning av statistik (7 §). I 2 § finns en hänvisning angående överföring av sekretess i forskningsverksamhet.

Sekretessens omfattning

Sekundär sekretess 2 § Att sekretess överförs till forskningsverksamhet framgår av 7 kap. 4 §.

Psykologisk undersökning

3 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning som utförs för forskningsändamål, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående lider men. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Upptagning som har dialektologiskt eller etnologiskt innehåll

4 § Sekretess gäller för uppgift i upptagning som har dialektologiskt eller etnologiskt innehåll och som har gjorts eller anskaffats för vetenskapligt ändamål, endast om det kan antas att den som har lämnat uppgiften eller som uppgiften avser eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Rättspsykiatriskt forskningsregister 5 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som förs enligt lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt forskningsregister för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden som har tillförts registret, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Sekretessen enligt första stycket gäller i förhållande till en registrerad person som är vård- eller behandlingsbehövande för uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd, endast om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom eller henne. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Biomedicinska forskningsprojekt 6 § Sekretess gäller i verksamhet som består i etisk bedömning av biomedicinska forskningsprojekt innefattande försök på människa, för 266

uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden, endast om det kan Bilaga 4 antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Statistik

7 § Sekretess gäller i sådan särskild verksamhet hos myndighet som avser framställning av statistik för uppgift som avser enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde. Detsamma gäller annan jämförbar undersökning som utförs av Riksrevisionen eller, i den utsträckning regeringen föreskriver det, av någon annan myndighet. Uppgift som behövs för forsknings- eller statistikändamål och uppgift som inte genom namn, annan identitetsbeteckning eller liknande förhållande är direkt hänförlig till den enskilde, får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år, om uppgiften avser enskilds personliga förhållanden, och annars i högst tjugo år.

25 kap. Folkbokföring och delgivning m.m.

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess i – verksamhet som rör bl.a. folkbokföringen (2 §) – ärende om fingerade personuppgifter (3 §) – namnärenden (4 §) – verksamhet som rör delgivning (5 §). I 6 § finns bestämmelser om sekretesstid.

Folkbokföring m.m.

2 § Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs, i verksamhet som avser 1. folkbokföringen eller annan liknande registrering av befolkningen och, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i annan verksamhet som avser registrering av betydande del av befolkningen, 2. förande av eller uttag ur sjömansregistret.

Ärende om fingerade personuppgifter

3 § Sekretess gäller i ärende om fingerade personuppgifter för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt första stycket, har Bilaga 4 lämnats från en myndighet som handlägger ärenden som avses där till en annan myndighet, tillämpas första stycket också hos den mottagande myndigheten.

Namnärenden

4 § Sekretess gäller i ärende om byte av namn för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

Delgivning

5 § Sekretess gäller i verksamhet som avser delgivning enligt delgivningslagen (1970:428) för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

Sekretesstider

6 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen som avses i 2–5 §§ i högst sjuttio år.

26 kap. Socialförsäkring, arbetsmarknad, studiestöd, premiepensionsmedel m.m.

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om – sekretess på socialförsäkringsområdet (2 och 3 §§) – sekretess angående premiepensionsmedel (4 §) – sekretess i ärende om inkomstgaranti för den som har varit riksdagsledamot m.fl. (5 §) – sekretess i verksamhet som rör arbetarskydd m.m. (6 och 7 §§) – skydd för anmälare (8 §) – sekretess i verksamhet som rör arbetsförmedling, yrkesvägledning m.m. (9 och 10 §§) – sekretess i ärende om arbetslöshetsersättning (11 §) – sekretess i verksamhet som rör studiestöd, rekryteringsbidrag och lån till hemutrustning (12 §) – sekretess i utlåningsverksamhet som inte är affärsmässig och som inte rör näringslivet (13 §) – sekretess för uppgift till medlare i arbetstvist (14 §) – sekretesstider (16 §). I 15 § finns en hänvisning angående sekretess i arbetstvister.

Socialförsäkringsområdet Bilaga 4

Sekretessens omfattning

2 § Sekretess gäller hos allmän försäkringskassa, Premiepensionsmyndigheten, Riksförsäkringsverket och domstol i ärende enligt lagstiftningen nedan, för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Detta gäller i ärenden enligt lagstiftningen om 1. allmän försäkring, 2. allmän pension, 3. arbetsskadeförsäkring, 4. handikappersättning och vårdbidrag, 5. annan jämförbar ekonomisk förmån för enskild, 6. läkarvårdsersättning, eller 7. ersättning för sjukgymnastik. Samma sekretess gäller hos en annan myndighet som har till uppgift att handlägga ärenden enligt den lagstiftning som anges i första stycket. För myndighet som anges i 6 § gäller dock bestämmelserna där. Sekretessen hindrar inte att uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen om allmän försäkring, lagstiftningen om allmän pension, lagstiftningen om handikappersättning och vårdbidrag och lagstiftningen om sjuklön.

Sekretess i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande

3 § Sekretessen enligt 2 § gäller i förhållande till en vård- eller behandlingsbehövande själv för uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd, endast om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas.

Premiepensionsmedel

4 § Sekretess gäller hos allmän försäkringskassa, Premiepensionsmyndigheten, Riksförsäkringsverket och domstol i ärende enligt lagstiftningen om inkomstgrundad ålderspension för uppgift om 1. hur premiepensionsmedel har placerats för en enskilds räkning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider men, och 2. vad en pensionssparare har bestämt om efterlevandeskydd enligt 10 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Sekretess hindrar inte att uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen om inkomstgrundad ålderspension. Sekretessen enligt första stycket 2 gäller inte sedan pensionsspararen har avlidit.

Inkomstgaranti för den som har varit riksdagsledamot m.fl. Bilaga 4

5 § Sekretess gäller i ärende om inkomstgaranti för den som har varit riksdagsledamot eller Sveriges företrädare i Europaparlamentet för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ett sådant ärende.

Arbetarskydd

6 § Sekretess gäller hos myndighet som har till särskild uppgift att verka för arbetarskydd, i ärende enligt lagstiftningen om arbetsskadeförsäkring, om arbetsmiljön eller om reglering av arbetstid eller annars i ärende om arbetarskydd, för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider men om uppgiften röjs.

7 § Sekretess gäller i ärende om arbetsskadeförsäkring eller delpensionsförsäkring för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Under samma förutsättning gäller sekretess för sådan uppgift i ärende enligt lagstiftningen om arbetsmiljön, om reglering av arbetstid eller om arbetstillstånd för utlänning. I ett ärende enligt lagstiftningen om arbetsmiljön kan regeringen i ett enskilt fall besluta om undantag från sekretessen i fråga om uppgift som nu har nämnts, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

Skydd för anmälare

8 § Sekretess gäller hos myndighet som avses i 2 § för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om enskild som anmält eller lämnat uppgifter om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det kan antas att den som har gjort anmälan eller lämnat uppgiften eller någon närstående kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Hos myndighet som anges i 6 § gäller sekretess för arbetstagares anmälan i ärende om arbetarskydd.

Arbetsförmedling, yrkesvägledning m.m.

9 § Sekretess gäller i ärende om arbetsförmedling eller yrkesvägledning för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Samma sekretess gäller i ärende om arbetsvård, antagning till arbetsmarknadsutbildning, hjälp och stöd vid arbetslöshet eller andra åtgärder i anställningsfrämjande syfte eller för att främja enskilds anpassning till arbetslivet. 270

Sekretessen gäller inte beslut i ärende som avses i första eller andra Bilaga 4 stycket. I ärende hos allmän försäkringskassa, Riksförsäkringsverket eller domstol gäller 2 § i stället för första och andra styckena.

10 § Sekretess gäller i ärende om arbetsförmedling och ärende enligt lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada.

Arbetslöshetsersättning

11 § Sekretess gäller i ärende om arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

Studiestöd, rekryteringsbidrag och lån till hemutrustning

12 § Sekretess gäller i ärende om studiestöd och rekryteringsbidrag till vuxenstuderande samt i ärende hos Centrala studiestödsnämnden om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. I ärende om annat än studiestöd under sjukdom eller rekryteringsbidrag under sjukdom gäller sekretessen inte beslut i ärendet.

Utlåningsverksamhet som inte är affärsmässig och inte avser näringslivet

13 § Sekretess gäller, i annat fall än som avses i 12 §, 29 kap. 11 och 14– 18 §§ och 30 kap. 2, 4 och 5 §§, i ärende om utlåning av allmänna medel för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte ansökan eller beslut i ärendet.

Uppgift till medlare i arbetstvist

14 § Sekretess gäller för uppgift som en part i en arbetstvist har lämnat till en medlare eller till Medlingsinstitutet, om uppgiftslämnaren har gjort förbehåll om detta. Sekretess gäller hos Medlingsinstitutet även för uppgift i ett kollektivavtal om en parts affärs- eller driftförhållanden eller en annan enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att parten eller den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. 271

Arbetstvister Bilaga 4 15 § I 37 kap. 6 § finns bestämmelser om sekretess i arbetstvister.

Sekretesstider 16 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen som avses i 2 och 4 §§ i högst sjuttio år, i 6, 8, 9 och 11–13 §§ i högst femtio år samt i 5, 7, 10 och 14 §§ i högst tjugo år.

27 kap. Personalsocial och personaladministrativ verksamhet

Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess för – uppgift i psykologisk undersökning m.m. (2 och 3 §§) – hälsotillstånd och personliga förhållanden i vissa fall (4 §§) – adresser, telefonnummer m.m. (5 §) – tjänstgöringsomdömen inom utrikesförvaltningen (6 §). I 8 § finns bestämmelser om sekretesstider. I 7 § finns en hänvisning som rör personalvård för den som tjänstgör med totalförsvarsplikt.

Psykologisk undersökning eller behandling m.m. 2 § Sekretess gäller i personalsocial verksamhet för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, personalkonsulent eller en annan sådan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

3 § Sekretess gäller i verksamhet som avses i 2 § för någon annan uppgift om enskilds personliga förhållanden än de som anges där, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

Hälsotillstånd och personliga förhållanden i vissa fall 4 § Sekretess gäller i personaladministrativ verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds hälsotillstånd och för sådan uppgift om enskilds personliga förhållanden som hänför sig till ärende om omplacering eller pensionering av anställd, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

Sekretessen enligt första stycket gäller inte i ärende om anställning Bilaga 4 eller disciplinansvar och inte heller beslut i annat ärende som avses i det stycket.

Adresser, telefonnummer m.m. 5 § Sekretess gäller i annat fall än som avses i 2–4 §§ i personaladministrativ verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Vidare gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver, sekretess i personaladministrativ verksamhet hos myndighet där personalen särskilt kan riskera att utsättas för våld eller annat allvarligt men, för uppgift om enskilds bostadsadress, hemtelefonnummer och personnummer, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Tjänstgöringsomdöme inom utrikesförvaltningen 6 § Sekretess gäller för uppgift i tjänstgöringsomdöme som upprättats inom utrikesförvaltningen.

Personalvård för den som tjänstgör med totalförsvarsplikt 7 § I 33 kap. finns bestämmelser om sekretess i samband med personalvård för den som tjänstgör med totalförsvarsplikt.

Sekretesstider 8 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen som avses i 2–6 §§ i högst femtio år.

28 kap. Transport och annan kommunikation

Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess i – verksamhet som rör luftfart (2 och 3 §§) – verksamhet som rör sjöfart (4–6 §§) – körkortsärenden m.m. (7 §) – ärenden om tillstånd till färdtjänst (8 §) – verksamhet som rör allmän samfärdsel (9–11 §§) – ärenden som avser TV-avgifter (12 §).

Luftfart Bilaga 4

Ärenden om lämplighet att ha luftfartscertifikat m.m.

2 § Sekretess gäller i ärende om prövning av någons lämplighet att ha luftfartscertifikat eller sådant behörighetsbevis som avses i luftfartslagen (1957:297), för uppgift om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärendet. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Certifikatregistret

3 § Sekretess gäller hos Luftfartsverket i verksamhet, som avser förande av eller uttag ur certifikatregistret, för uppgift som rör brott eller enskilds hälsotillstånd, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Sjöfart Skydd för anmälare

4 § Sekretess gäller hos Sjöfartsverket vid tillsyn enligt 5 kap. fartygssäkerhetslagen (2003:364) för anmälan eller någon annan uppgift från enskild, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Pris och betalningsvillkor i skeppsbyggnadsavtal

5 § Sekretess gäller i ärende om registrering eller inskrivning i fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel för uppgift om pris och betalningsvillkor i skeppsbyggnadsavtal. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Sjöförklaringar och andra utredningar

6 § Sekretess gäller i ärende om utredning av fartygs sammanstötning med annat fartyg eller av tillbud till sådan händelse för uppgift som rör sammanstötningen eller tillbudet och härrör från det fartyg som ärendet avser, om fartygets befälhavare eller redare begär det. Sekretess gäller dock inte, om sjöförklaring eller annan sådan undersökning beträffande båda fartygen sker samtidigt. Sekretess gäller inte heller, om sådan undersökning beträffande det andra fartyget har ägt rum förut eller om det annars finns tillgång till motsvarande uppgift om det andra fartyget. Om ett sådant ärende som anges i första stycket handläggs vid någon annan myndighet än domstol, tillämpas 43 kap. 5 § hos den myndigheten. 274

För uppgift i allmän handling upphör sekretessen enligt denna paragraf Bilaga 4 när motsvarande uppgift om det andra fartyget har blivit tillgänglig och senast när fem år har gått från det att sammanstötningen eller tillbudet skedde.

Körkortsärenden m.m.

7 § Sekretess gäller i ärende om prövning av någons lämplighet att ha taxiförarlegitimation enligt yrkestrafiklagen (1998:490), körkort eller traktorkort, för uppgift om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärendet. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Ärenden om tillstånd till färdtjänst

8 § Sekretess gäller i ärenden om tillstånd till färdtjänst eller riksfärdtjänst för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Sekretessen hindrar inte att uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagen (1997:736) om färdtjänst och lagen (1997:735) om riksfärdtjänst. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Allmän samfärdsel Postförsändelse

9 § Sekretess gäller hos tillståndsmyndigheten på postområdet och hos myndighet som bedriver postverksamhet för uppgift om en särskild postförsändelse. Om sekretess inte följer av någon annan bestämmelse, får dock sådan uppgift lämnas till den som är försändelsens avsändare eller mottagare.

Telemeddelande

10 § Sekretess gäller hos myndighet som driver televerksamhet för uppgift om ett särskilt telefonsamtal eller annat telemeddelande. Om sekretess inte följer av någon annan bestämmelse, får dock sådan uppgift lämnas till den som har tagit del i telefonsamtalet eller annars är telemeddelandets avsändare eller mottagare eller som innehar apparat som har använts för telemeddelandet.

Enskilds förbindelse med samfärdselverksamhet

11 § Sekretess gäller hos myndighet som handhar allmän samfärdsel för uppgift om enskilds förbindelse med samfärdselverksamheten och som 275

inte avses i 9 och 10 §§, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan Bilaga 4 att den enskilde lider skada eller men. Sekretessen hos myndighet som bedriver postverksamhet för uppgift om enskilds adress gäller dock endast om det kan antas att någon kan komma att utsättas för övergrepp eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Ärenden som avser TV-avgifter

12 § Sekretess gäller i ärenden som avser TV-avgifter för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

29 kap. Tillsyn över näringslivet m.m.

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess – hos Konkurrensverket (2–4 §§) – i verksamhet som rör tillsyn över finansiella marknader m.m. (5– 10 §§) – i verksamhet som rör statlig tillsyn över näringslivet i övrigt m.m. (11–14 §§) – i verksamhet som rör tillsyn och stöd av annan än statlig myndighet (15–18 §§) – hos Insättningsgarantinämnden (19 och 20 §§) – hos Riksrevisionen (21 §) – i samband med tillsyn över stiftelser (22 §) – i verksamhet som rör tillstånd eller tillsyn enligt alkohollagen (1994:1738) (23 §). I 24 § finns bestämmelser om sekretesstider.

Konkurrensverket

Tillsyn och utredning 2 § Sekretess gäller i Konkurrensverkets verksamhet som består i tillsyn och utredning för uppgift om 1. enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, 2. andra ekonomiska eller personliga förhållanden än de som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.

Rådgivning inför anmälan om företagskoncentration Bilaga 4

3 § Sekretess gäller hos Konkurrensverket för uppgift som avses i 2 § och som enbart hänför sig till verksamhet som gäller rådgivning inför en anmälan enligt 37 § konkurrenslagen (1993:20). När en sådan anmälan kommit in till Konkurrensverket gäller i stället sekretess enligt 2 §.

Skydd för anmälare

4 § Sekretess gäller hos Konkurrensverket i ärende som rör utredning av överträdelse av 6 eller 19 § konkurrenslagen (1993:20) eller av artikel 81 eller 82 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, för anmälan eller någon annan uppgift från enskild, endast om det kan antas att den enskilde lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.

Tillsyn över finansiella marknader m.m. Tillsyn och tillstånd

5 § Sekretess gäller i statlig myndighets verksamhet som avser beslut om tillstånd för eller tillsyn över bank- och kreditväsendet, värdepappersmarknaden eller försäkringsväsendet, för uppgift om 1. affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet avser, endast om det kan antas att denne lider skada om uppgiften röjs, 2. ekonomiska eller personliga förhållanden för någon annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens verksamhet avser.

6 § Regeringen kan i ett enskilt fall besluta om undantag från sekretessen enligt 5 § 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

7 § Sekretess enligt 5 § hindrar inte att en uppgift lämnas till en börs om uppgiften behövs för att börsen skall kunna fullgöra sina uppgifter enligt lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet eller annan författning.

Ägarprövning

8 § Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs, i ärende hos statlig myndighet om innehav av 1. aktier i bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag eller försäkringsaktiebolag, 2. andelar i medlemsbank eller kreditmarknadsförening, eller 3. aktier eller andelar i börs, auktoriserad marknadsplats eller clearingorganisation. Sekretess gäller inte beslut av myndigheten och inte heller för uppgift från en annan myndighet om uppgiften inte är sekretessreglerad där.

Övervakning enligt viss lagstiftning Bilaga 4

9 § Sekretess gäller för sådan uppgift om enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som på begäran har lämnats av någon som är skyldig att lämna uppgifter till myndigheten, i statlig myndighets verksamhet som består i övervakning eller kontroll enligt 1. insiderstrafflagen (2000:1086), 2. lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, 3. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, eller 4. lagen (1996:1006) om valutaväxling och betalningsöverföring. Rör uppgiften den uppgiftsskyldige, gäller sekretess endast om han eller hon kan antas lida skada eller men om uppgiften röjs och sekretess inte motverkar syftet med uppgiftsskyldigheten.

Uppgifter från utländsk myndighet m.m.

10 § Om riksdagen har godkänt ett avtal med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekretess hos statlig myndighet i verksamhet som avses i 5, 8 och 9 §§, för sådan uppgift om affärs- eller driftförhållanden och ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten fått enligt avtalet. Om regeringen föreskriver det, gäller samma sekretess hos Finansinspektionen, om inspektionen har fått uppgifter enligt något annat avtal från en utländsk myndighet eller ett utländskt organ. Om sekretess gäller enligt första stycket, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 8 kap. 4–14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 § inte tillämpas i strid med det aktuella avtalet.

Statlig tillsyn över näringslivet m.m. Tillsyn eller stödverksamhet m.m.

11 § Sekretess gäller, om regeringen föreskriver det, i statlig myndighets verksamhet som avser utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt, för uppgift om 1. enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, 2. andra ekonomiska eller personliga förhållanden än de som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.

12 § Regeringen kan i ett enskilt fall besluta om undantag från sekretess som har föreskrivits med stöd av 11 § 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

13 § Om en uppgift hos Läkemedelsförmånsnämnden är sekretessreglerad enligt 11 § 1 och har lämnats till ett landsting eller en 278

kommun som inte ingår i ett landsting i samband med sådana över- Bilaga 4 läggningar som avses i 9 och 13 §§ lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m., tillämpas sekretessbestämmelsen också hos landstinget eller kommunen. Av 2 kap. 13 § första stycket framgår att detta inte gäller om en sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse ändå är tillämplig på uppgiften hos landstinget eller kommunen.

Avtal med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation

14 § Om riksdagen godkänt ett avtal med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekretess hos statlig myndighet i verksamhet som avses i 11 §, för sådan uppgift om enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet. Om sekretess gäller enligt första stycket, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 8 kap. 4–14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 § inte tillämpas i strid med det aktuella avtalet.

Tillsyn och stöd av andra än statliga myndigheter Tillsyn och stöd i allmänhet

15 § Sekretess gäller i verksamhet som bedrivs av någon annan än en statlig myndighet och som består i tillsyn eller stödverksamhet med avseende på näringslivet, för uppgift om 1. enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, 2. andra ekonomiska eller personliga förhållanden än de som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för sådan tillsyns- eller stödverksamhet.

Tillstånd till hantering av brandfarliga varor

16 § Sekretess gäller hos kommunal myndighet i ärende om tillstånd till hantering av brandfarliga varor, för uppgift om 1. enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, 2. andra ekonomiska eller personliga förhållanden än de som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för sådan tillsyns- eller stödverksamhet. Sekretessen gäller inte beslut i ärendet.

Undantag från sekretess inom miljö- och hälsoskyddsområdet

17 § Sekretess enligt 15 § 1 gäller inte för uppgift i tillsynsverksamhet som bedrivs av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, om intresset av allmän kännedom 279

om förhållande som rör människors hälsa, miljön eller redligheten i Bilaga 4 handeln eller ett liknande allmänintresse har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut.

18 § Regeringen kan i ett enskilt fall besluta om undantag från sekretess enligt 15 § 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

Insättningsgarantinämnden

19 § Sekretess gäller i Insättningsgarantinämndens verksamhet för uppgift om 1. affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet avser, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, 2. ekonomiska eller personliga förhållanden för någon annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens verksamhet avser eller med ett utländskt institut med filial i Sverige som endast omfattas av ett utländskt garantisystem. Om regeringen föreskriver det, gäller sekretess hos Insättningsgarantinämnden för sådan uppgift om affärs- eller driftförhållanden och andra ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten fått på grund av ett avtal med företrädare för ett utländskt garantisystem. Om sådan sekretess gäller, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 8 kap. 4–14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 § inte tillämpas i strid med avtalet.

20 § Regeringen kan i ett enskilt fall besluta om undantag från sekretessen enligt 19 § första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

Riksrevisionen

21 § Sekretess gäller i Riksrevisionens verksamhet avseende granskning av hur enskild mottagare använt statsbidrag för uppgift om 1. enskilds affärs- eller driftförhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, 2. andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens granskning.

Tillsyn över stiftelser

22 § Sekretess gäller i verksamhet som avser tillsyn över stiftelser, för uppgift om 1. stiftelsens affärs- eller driftförhållanden, endast om det kan antas att stiftelsen lider skada om uppgiften röjs, 2. någon annan enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. 280

Tillstånd eller tillsyn enligt alkohollagen (1994:1738) Bilaga 4

23 § Sekretess gäller hos tillstånds- eller tillsynsmyndighet enligt alkohollagen (1994:1738), i ärenden enligt samma lag, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärenden om tillstånd.

Sekretesstid

24 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 2–5, 8–11, 14–16, 19 och 21 §§ i högst tjugo år. Detsamma gäller sekretessen enligt 22 § om uppgiften inte rör enskilds personliga förhållanden. För uppgift om enskilds personliga förhållanden gäller sådan sekretess i högst sjuttio år. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 23 § i högst femtio år.

30 kap. Sekretess i annan verksamhet med anknytning till näringslivet

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess – i Riksbankens verksamhet (2 och 3 §§) – i upplånings- och utlåningsverksamhet (4 och 5 §§) – i uppdragsverksamhet för enskilds räkning (6–8 §§) – angående enskildas affärsförbindelser med myndigheter (9–11 §§) – i verksamhet som rör internationellt utvecklingsbistånd (12 §) – i samband med patentansökningar m.m. (13–15 §§) – i verksamhet som rör pantbrevsregistret (16 §) – för upphovsrättsligt skyddat verk (17 §) – i verksamhet som rör elcertifikatsregistret (18 §) – i verksamhet som består i administrativa tjänster åt en stiftelse (19 §). I 20 § finns bestämmelser om regeringens möjlighet att besluta om undantag från sekretess. I 21 och 22 §§ finns bestämmelser om sekretesstider.

Riksbankens verksamhet

2 § Sekretess gäller för uppgift om enskilds ekonomiska förhållanden i Riksbankens kassarörelse, valutahandel, in- och utlåningsrörelse, betalningsutjämning samt handel med värdepapper eller med rättigheter och skyldigheter som anknyter till sådana tillgångar.

3 § Sekretess gäller hos Riksbanken i ärenden enligt lagstiftningen om valutareglering och betalningar till och från utlandet för uppgift om 281

enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart Bilaga 4 att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.

Upplånings- och utlåningsverksamhet Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet

4 § Sekretess gäller i Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet för uppgift om enskilds ekonomiska förhållanden.

Annan upplåningsverksamhet eller affärsmässig utlåningsverksamhet 5 § Sekretess gäller i upplåningsverksamhet som bedrivs av någon annan myndighet än Riksgäldskontoret och i myndigheters affärsmässiga utlåningsverksamhet, för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt första stycket har lämnats från en myndighet som avses där till en annan myndighet, tillämpas sekretessbestämmelsen också hos den mottagande myndigheten. Sekretessbestämmelsen skall dock inte tillämpas, om uppgiften ingår i beslut av den mottagande myndigheten.

Uppdragsverksamhet för enskilds räkning Sekretess till skydd för enskilds ekonomiska intressen

6 § Sekretess gäller för uppgift som avser provning, bestämning av egenskaper eller myckenhet, värdering, vetenskaplig, teknisk, ekonomisk eller statistisk undersökning eller annat sådant uppdrag som myndigheten utför för enskilds räkning, om det måste antas att uppdraget har lämnats under förutsättning att uppgiften inte röjs.

Undantag från sekretessen för uppgift som rör människors hälsa 7 § Sekretessen enligt 6 § gäller inte om intresset av allmän kännedom om förhållande som rör människors hälsa har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut. Trots detta undantag gäller sekretess för uppgift från uppdragsverksamhet inom universitet och högskolor.

8 § Sekretessen enligt 6 § hindrar inte att uppgifter som rör människors hälsa lämnas till en myndighet som utövar tillsyn inom miljö- och hälsoskyddsområdet.

Enskildas affärsförbindelser med myndigheter Bilaga 4 Affärsförbindelse med myndighet 9 § Sekretess gäller för uppgift om affärs- eller driftförhållanden för enskild som i annat fall än som avses i 2 och 4–6 §§ har trätt i affärsförbindelse med myndigheten, endast om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

Affärsförbindelse med vissa bolag m.m. 10 § Sekretess gäller för uppgift om affärs- eller driftförhållanden för enskild som har trätt i affärsförbindelse med bolag, förening, samfällighet eller stiftelse som driver affärsverksamhet och vari det allmänna genom myndigheten utövar ett bestämmande inflytande eller bedriver revision, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Sekretessen hos en myndighet som bedriver sådan revision gäller inte om uppgiften tas in i beslut av myndigheten.

Överföring av sekretess 11 § Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt 9 eller 10 §, har lämnats från en myndighet som avses där till en annan myndighet, blir sekretessbestämmelserna tillämpliga också hos den mottagande myndigheten. Sekretessbestämmelserna skall dock inte tillämpas, om uppgiften tas in i beslut av den mottagande myndigheten.

Verksamhet som rör internationellt utvecklingsbistånd 12 § Sekretess gäller i verksamhet avseende internationellt utvecklingsbistånd för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden, endast om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

Patentansökningar m.m. Patentansökningar

13 § Sekretess gäller i ärende om ansökan om patent för uppgift om uppfinning eller företagshemlighet, om inte annat följer av gällande lagstiftning om patent.

Uppgift om arbetstagares uppfinningar 14 § Sekretess gäller för sådan uppgift om uppfinning som har lämnats till en myndighet enligt lagstiftning om arbetsgivares rätt till arbetstagares uppfinningar. Om patent har sökts på uppfinningen, gäller dock sekretessen endast om uppgiften omfattas av sekretess enligt 13 §. 283

Registrering av mönster Bilaga 4

15 § Sekretess gäller i ärende om registrering av mönster för uppgift om mönstret, om sökanden har begärt det och annat inte följer av gällande lagstiftning om mönsterskydd.

Pantbrevsregistret

16 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av pantbrevsregistret enligt lagen (1994:448) om pantbrevsregister för uppgift om registrerad pantbrevshavare, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada. Sekretess hindrar inte att uppgift lämnas till den som senast har beviljats lagfart för den fastighet som uppgiften rör eller, om fastigheten är upplåten med tomträtt, till den som enligt fastighetsregistrets inskrivningsdel är tomträttshavare.

Upphovsrättsligt skyddat verk

17 § Sekretess gäller för uppgift i ett upphovsrättsligt skyddat verk som inte kan antas sakna kommersiellt intresse, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att rättighetshavaren lider skada och om 1. det av särskild anledning kan antas att verket inte tidigare har offentliggjorts i den mening som avses i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, 2. det av särskild anledning kan antas att verket har kommit in till myndigheten utan rättighetshavarens samtycke, samt 3. ett röjande av uppgiften innebär ett upphovsrättsligt förfogande. Vid tillämpningen av första stycket skall ett verk som har lämnats ut enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen eller har lämnats från en myndighet till en annan inte därigenom anses offentliggjort.

Elcertifikatsregistret

18 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av elcertifikatsregistret enligt lagen (2003:113) om elcertifikat för uppgift som lämnar eller bidrar till upplysning om ställningen på ett certifikatkonto, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att kontoinnehavaren lider skada.

Administrativa tjänster åt en stiftelse

19 § Sekretess gäller i verksamhet som avser administrativa tjänster och som utförs efter överenskommelse med en stiftelse, för uppgift om annan enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.

Regeringens dispensmöjlighet Bilaga 4

20 § Regeringen kan i ett enskilt fall besluta om undantag från sekretessen enligt 6, 9, 10 och 12 §§, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

Sekretesstid

21 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 2, 4 och 5 §§ samt 14 § första meningen i högst tjugo år. Detsamma gäller sekretess enligt 6, 9, 10 och 12 §, om inte annat följer av 22 §. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 19 § i högst tjugo år om uppgiften inte rör enskilds personliga förhållanden. För uppgift om enskilds personliga förhållanden gäller sådan sekretess i högst sjuttio år. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 3 § i högst femtio år.

22 § Beträffande handling som anger villkoren i slutet avtal gäller sekretessen enligt 9 eller 10 § längst till dess två år, eller hos statliga affärsverk och Försvarets materielverk samt i kommunal affärsverksamhet fem år, har förflutit från det att avtalet slöts. Beträffande handling som anger villkoren i avtal, slutet mellan enskild och myndighet, gäller sekretessen enligt 12 § längst till dess två år har förflutit från det att avtalet slöts. Hos universitet och högskolor gäller sekretessen enligt 6 § i högst tio år. Hos Patent- och registreringsverket gäller motsvarande sekretess i högst femtio år.

31 kap. Annan tillsyn, granskning och övervakning

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess - hos Datainspektionen (2 §) - hos Kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet (3 §) - i ärenden om granskning av film eller videogram (4 §) - i samband med allmän kameraövervakning (5 §) - i samband med tillsyn över advokater och revisorer (6 och 7 §§) - i kärnteknisk verksamhet (8 §) - för uppgifter om offentliga funktionärers innehav av finansiella instrument (9 §).

Datainspektionen

2 § Sekretess gäller hos Datainspektionen i sådana ärenden om tillstånd eller tillsyn som enligt lag eller annan författning skall handläggas av inspektionen, och i ärenden om sådant bistånd som avses i Europarådets 285

konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av Bilaga 4 personuppgifter, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt första stycket har lämnats från Datainspektionen till Justitiekanslern, tillämpas första stycket också där. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet

3 § Sekretess gäller hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet i dess verksamhet för sådan granskning, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Granskning av film eller videogram

4 § Sekretess gäller i ärende om granskning av film eller videogram för uppgift ur filmen eller videogrammet. Sekretessen upphör att gälla när beslut i saken har vunnit laga kraft.

Allmän kameraövervakning

5 § Sekretess gäller för sådan uppgift om enskilds personliga förhållanden som har inhämtats genom kameraövervakning som avses i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Tillsyn över advokater

6 § Sekretess gäller i ärende om någons inträde i Advokatsamfundet, om disciplinärt ingripande mot advokat eller om advokats uteslutning ur samfundet för uppgift om hans eller hennes ekonomiska ställning eller om någon annans personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Tillsyn över revisorer Bilaga 4

7 § Sekretess gäller i ärende om godkännande eller auktorisation av revisor eller registrering av revisionsbolag, om disciplinärt ingripande mot godkänd eller auktoriserad revisor eller registrerat revisionsbolag eller om upphävande av godkännande, auktorisation eller registrering, för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för den ärendet rör, endast om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs. Om sekretess gäller enligt första stycket, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 8 kap. 4–14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 § inte tillämpas i strid med avtal som träffats med utländsk myndighet eller utländskt organ. Sekretessen enligt första stycket gäller inte beslut i ärendet. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Kärnteknisk verksamhet

8 § Sekretess gäller för sådan uppgift om enskilds affärs- eller driftförhålla nden som har lämnats enligt 19–21 §§ lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet eller i ärende om underrättelse och information eller bistånd enligt konventionerna den 26 september 1986 om tidig information vid en kärnenergiolycka och om bistånd i händelse av en kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen samt konventionen den 17 mars 1992 om gränsöverskridande effekter av industriolyckor, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Regeringen kan i ett enskilt fall besluta om undantag från sekretessen, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Uppgifter om offentliga funktionärers innehav av finansiella instrument

9 § Sekretess gäller för nedan angivna uppgifter om innehav av finansiella instrument, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada eller men. Sekretessen gäller uppgifter har lämnats till myndigheten till följd av 1. särskilt beslut enligt 11 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, 2. 9 kap. 5 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, 3. 7 kap. 2 § lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (APfonder), eller 4. 5 kap. 2 § lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

32 kap. Skatt, tull, exekution m.m. Bilaga 4

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om – sekretess i verksamhet som rör skatt, tull m.m. (2–8 §§) – sekretess inom exekutionsväsendet (11–13 §§) – sekretess i ärenden om skuldsanering (16 §) – sekretess hos tillsynsmyndighet i konkurs (17 §) – undantag från sekretess i förhållande till enskild (9–10 §§ och 14– 15 §§) – sekretesstider (18 §).

Skatt, tull m.m.

Bestämmelsernas tillämpningsområde

2 § Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och, med undantag för arvsskatt och gåvoskatt, annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, prisregleringsavgift och liknande avgift, avgift enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund samt skattetillägg och förseningsavgift. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrundande inkomst.

Skatt, taxering, beskattningsdatabas och tulldatabas

3 § Sekretess gäller i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden 1. i verksamhet som avser förande av eller uttag ur beskattningsdatabasen enligt lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet och tulldatabasen enligt lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet, för uppgift som har tillförts databaserna, 2. hos kommun eller landsting för uppgift som har lämnats dit i ett ärende om förhandsbesked i skatte- eller taxeringsfråga.

Tullverket

4 § Uppgift som avses i 3 § och som finns hos Tullverket får lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.

Mål i domstol Bilaga 4

5 § För uppgift enligt 3 § i mål hos domstol gäller sekretess, endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av överklagande hos domstol registreras hos en annan myndighet enligt 2 kap. 3 § första stycket 3 eller 4 lagen (2004:xx) om hantering av allmänna handlingar . Om en uppgift i mål hos domstol saknar betydelse i målet och uppgiften har lämnats till domstolen från en annan myndighet, där den är sekretessreglerad, gäller den sekretessregleringen även hos domstolen. Med undantag från vad som anges i 2 kap. 13 § första stycket om konkurrens mellan primär och sekundär sekretess, skall första stycket inte tillämpas när överföringsbestämmelsen i andra stycket är tillämplig.

Beslut om skatt eller taxering

6 § Sekretessen enligt 3–5 §§ gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs. Sekretess gäller dock om beslutet meddelas i ärende om 1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga, 2. beskattning av utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner när beslutet har fattats av Forskarskattenämnden.

Vissa ärenden med anknytning till skatt

7 § Sekretess gäller, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i 1. särskilt ärende om revision eller annan kontroll i fråga om skatt, tull eller avgift samt annan verksamhet som avser tullkontroll och som inte omfattas av 3–6 §§, 2. ärende om kompensation för eller återbetalning av skatt, 3. ärende om anstånd med inbetalning av skatt. För sekretess enligt denna paragraf tillämpas 4 och 5 §§. Sekretessen gäller inte beslut i ärende som avses i första stycket 2 och 3.

Skatteärenden med anknytning till utlandet

8 § Om riksdagen har godkänt ett avtal om sådan sekretess som avses i 3–7 §§ med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekretessen i ärende om handräckning eller bistånd som en svensk myndighet lämnar åt en myndighet eller något annat organ i den staten eller inom den mellanfolkliga organisationen och som rör verksamhet som motsvarar den som avses i nämnda paragrafer. Om riksdagen har godkänt ett avtal om sekretess med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekretessen i verksamhet som avses i 3–7 §§ för sådan uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet.

Om sekretess gäller enligt andra stycket, får bestämmelserna om Bilaga 4 undantag från sekretess i 8 kap. 4–14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 § inte tillämpas i strid med avtalet.

Undantag från sekretess i förhållande till enskilda

9 § Sekretessen enligt 3–6 §§ hindrar inte att uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lag om förfarande vid beskattning, lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet eller lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion. I artiklarna 6.1 och 8.3 i rådets förordning (EG) nr 3295/94 av den 22 december 1994 om fastställande av vissa åtgärder avseende införsel till gemenskapen samt export och återexport från gemenskapen av varor som gör intrång i viss immateriell äganderätt finns bestämmelser om att uppgift i vissa fall får lämnas till enskild. Sekretessen enligt 3–7 §§ hindrar inte att uppgift i ärende om revision lämnas till en förvaltare i den reviderades konkurs.

Förbehåll som inskränker konkursförvaltares rätt att använda uppgift

10 § Om en myndighet med stöd av 9 § lämnar uppgift till konkursförvaltare får myndigheten göra förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att använda den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att använda uppgiften om den behövs för att förvaltaren skall kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.

Exekutionsväsendet Mål eller ärende

11 § Sekretess gäller inom exekutionsväsendet i mål eller ärende om utsökning och indrivning samt i verksamhet enligt lagen (1986:436) om näringsförbud, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men. Sekretessen gäller inte uppgift om förpliktelse som avses med den sökta verkställigheten – i ett pågående mål, eller – i ett avslutat mål, om verkställighet för någon annan förpliktelse söks inom två år eller om verkställighet tidigare sökts och uppgiften inte är äldre än två år. Sekretessen gäller inte heller beslut i ett mål eller ärende.

Utsöknings- och indrivningsdatabasen

12 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur utsöknings- och indrivningsdatabasen enligt lagen (2001:184) om 290

behandling av uppgifter i kronofogdemyndigheternas verksamhet, för Bilaga 4 uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men.

Verksamhet med anknytning till utlandet

13 § Om riksdagen har godkänt ett avtal om sekretess med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekretessen i verksamhet som avses i 11 och 12 §§ för sådan uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet. Om sekretess gäller enligt första stycket får bestämmelserna om undantag från sekretess i 8 kap. 4–14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 § inte tillämpas i strid med avtalet.

Undantag från sekretess

14 § Sekretessen enligt 11 eller 12 § hindrar inte att uppgifter om en enskild lämnas till förvaltare i den enskildes konkurs.

Förbehåll som inskränker konkursförvaltares rätt att använda uppgift 15 § Om en myndighet med stöd av 14 § lämnar uppgift till konkursförvaltare får myndigheten göra förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att använda den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att använda uppgiften om den behövs för att förvaltaren skall kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.

Ärende om skuldsanering 16 § Sekretess gäller hos kommunal konsumentvägledare, kronofogdemyndighet eller domstol i ärende om skuldsanering, för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärendet.

Tillsynsmyndighet i konkurs 17 § Sekretess gäller hos tillsynsmyndighet i konkurs för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Sekretessen hindrar inte att uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i konkurslagen (1987:672). Om sekretess gäller enligt första stycket, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 8 kap. 4–14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 §

inte tillämpas i strid med avtal som ingåtts med utländsk myndighet eller Bilaga 4 utländskt organ.

Sekretesstid

18 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 3–7 §§, 8 § andra stycket, 13 och 17 §§ i högst tjugo år. För uppgift om avgift enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund gäller dock sekretessen i högst sjuttio år. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 11 och 12 §§ i högst tjugo år. För uppgift om enskilds personliga förhållanden gäller sådan sekretess dock i högst femtio år. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 16 § i högst femtio år.

33 kap. Totalförsvar, samhällsplanering, beredskapsförberedelser

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om – sekretess inom totalförsvaret (2–5 §§) – sekretess i verksamhet som rör samhällsplanering, försörjningsberedskap och beredskapsförberedelser (6–8 §§) – sekretesstider (9 §).

Totalförsvarspliktigas personliga förhållanden

2 § Sekretess gäller i ärende om utredning om totalförsvarspliktigas personliga förhållanden, i ärende om antagning av kvinnor till befattningar inom totalförsvaret som kräver längre grundutbildning än 60 dagar samt i ärende om inskrivning och krigsplacering av totalförsvarspliktiga, för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Samma sekretess gäller i ärende om antagning till utbildning vid Försvarsmakten, skyldighet att tjänstgöra med totalförsvarsplikt samt uppskov med och avbrott i sådan tjänstgöring. Sekretessen gäller inte beslut i sådana ärenden som avses i första stycket.

Personalvård för den som tjänstgör med totalförsvarsplikt

3 § Sekretess gäller inom personalvård för den som tjänstgör med totalförsvarsplikt för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos konsulent eller annan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart

att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider Bilaga 4 men. I 27 kap. finns bestämmelser om personalsocial och personaladministrativ verksamhet som skall tillämpas för totalförsvarets personal.

Utbildning för totalförsvarsändamål

4 § Sekretess gäller inom utbildning för totalförsvarsändamål av den som tjänstgör med totalförsvarsplikt, för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Särskild sambandstjänst inom totalförsvaret

5 § Sekretess gäller för uppgift vid särskild sambandstjänst inom totalförsvaret, om uppgiften avser telemeddelande som utomstående utväxlar på telenät.

Samhällsplanering och försörjningsberedskap

6 § Sekretess gäller för sådan uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden som har lämnats till följd av särskild lagstiftning om uppgiftsskyldighet i frågor som rör samhällsplanering eller försörjningsberedskap eller om försörjningsberedskap vid oljekriser, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

Beredskapsförberedelser

7 § Sekretess gäller hos kommuner och landsting i verksamhet som avser beredskapsförberedelser enligt lagen (1994:1720) om civilt försvar eller planering enligt förfogandelagen (1978:262), för uppgift om 1. enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, 2. andra ekonomiska eller personliga förhållanden än i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för verksamheten.

Utlandsmyndighets beredskapsplanering

8 § Sekretess gäller hos Utrikesdepartementet, inom utrikesrepresentationen och hos Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), för uppgift om enskild som hänför sig till utlandsmyndighets beredskapsplanering, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men. 293

Sekretesstid Bilaga 4

9 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 2–4 och 8 §§ i högst femtio år. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 6 och 7 §§ i högst tjugo år.

34 kap. Utlänningskontroll, Schengen m.m.

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess – i verksamhet för utlänningskontroll och i ärenden om svenskt medborgarskap (2 och 3 §§) – hos Integrationsverket (4 §) – i verksamhet som rör den nationella upplysningsbyrån (5 och 6 §§) – i angelägenhet som rör Schengens informationssystem (7 och 8 §§). I 9 § finns bestämmelser om sekretesstider.

Utlänningskontroll och ärenden om medborgarskap

2 § Utöver vad som följer av 20 kap. 5 § gäller sekretess i verksamhet för kontroll över utlänningar och i ärende om svenskt medborgarskap, för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. I verksamhet för kontroll över utlänningar gäller sekretess också för anmälan eller någon annan uppgift från enskild, endast om det kan antas att den som har gjort anmälan eller lämnat uppgiften eller någon närstående kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Beträffande beslut i ärende som avses i denna paragraf gäller sekretessen endast för uppgifter i skälen.

Avtal med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation

3 § Om riksdagen har godkänt ett avtal om sekretess med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekretess för uppgifter som avses i 2 § och som en myndighet fått enligt avtalet. Bestämmelserna om undantag från sekretess i 8 kap. 4–14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 § får då inte tillämpas i strid med avtalet.

Integrationsverket

4 § Utöver vad som följer av 20 kap. 5 § gäller sekretess hos Integrationsverket för uppgift om enskilds personliga förhållanden, 294

endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den Bilaga 4 enskilde lider men om uppgiften röjs, 1. i ärende om statlig ersättning för kostnader för mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd och av personer som beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning till sådana utlänningar, och 2. i verksamhet som avser medverkan till bosättning för personer som omfattas av 1.

Uppgifter till den nationella upplysningsbyrån

5 § Utöver vad som följer av 20 kap. 5 § gäller sekretess hos Totalförsvarets pliktverk och Migrationsverket i verksamhet som avser mottagande och vidarebefordran av upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer som avses i Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949 rörande skydd för offren i internationella väpnade konflikter och tilläggsprotokollen till konventionerna, för uppgift om enskilds vistelseort, hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

6 § Sekretess enligt 5 §, 13 kap. 2 och 3 §§ eller enligt 20 kap. 5 § hindrar inte att uppgifter som avses i 5 § lämnas till den nationella upplysningsbyrån enligt vad som föreskrivs i 8 kap. 13 § lagen (1994:1720) om civilt försvar och förordningen (1996:1475) om skyldighet att lämna upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer.

Schengens informationssystem

7 § Sekretess gäller, om det inte står klart att uppgiften kan lämnas ut utan att den enskilde eller någon närstående lider men, hos polismyndighet och åklagarmyndighet, samt hos Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Kustbevakningen och Migrationsverket, för uppgift om enskilds personliga förhållanden i en angelägenhet som avser en framställning enligt 3 § lagen (2000:344) om Schengens informationssystem 1. om omhändertagande av en person som har efterlysts för utlämning, 2. om att en person skall nekas tillträde till eller uppehållstillstånd i Schengenstaterna (spärrlista), 3. om tillfälligt omhändertagande av en person med hänsyn till dennes eller någon annans säkerhet, samt 4. om dold övervakning eller särskilda kontrollåtgärder. Sekretess gäller hos myndighet som prövar ansökningar om visering och uppehållstillstånd för uppgift om enskilds personliga förhållanden i en angelägenhet som avser en sådan framställning som avses i första stycket 2 under samma förutsättningar som anges i första stycket.

8 § Sekretess enligt 7 § hindrar inte att uppgift lämnas ut enligt vad som Bilaga 4 föreskrivs i polisdatalagen (1998:622) och lagen (2000:344) om Schengens informationssystem.

Sekretesstid

9 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 2–5 §§ i högst femtio år. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 7 § i högst sjuttio år.

35 kap. Förundersökning m.m.

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om – sekretessens omfattning (2 §) – skydd för anmälare (3 §) – när sekretess inte gäller (4–5 §§) – sekretess hos tillsynsmyndighet i konkurs (6 §) – undantag från sekretessen (7–11 §§).

Sekretessens omfattning Utredningar enligt bestämmelserna om förundersökning m.m.

2 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 4 eller 5 §, i följande fall för uppgift om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men, nämligen 1. i utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål, 2. i angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i brottmål eller i annan verksamhet för att förebygga brott, 3. i angelägenhet som avser registerkontroll och särskild personutredning enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627), 4. i annan verksamhet som syftar till att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott och som bedrivs av åklagarmyndighet, polismyndighet, skattemyndighet, Statens kriminaltekniska laboratorium, Tullverket eller Kustbevakningen, 5. i Statens biografbyrås verksamhet att biträda Justitiekanslern, allmän åklagare eller polismyndighet i brottmål, 6. i register som förs av Rikspolisstyrelsen enligt polisdatalagen (1998:622) eller som annars behandlas där med stöd av samma lag, 7. i register som förs enligt lagen (1998:621) om misstankeregister, 8. i register som förs av Riksskatteverket enligt lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar eller som annars behandlas där med stöd av samma lag,

9. i särskilt ärenderegister över brottmål som förs av åklagarmyndighet, Bilaga 4 om uppgiften inte hänför sig till registrering som avses i 2 kap. 2 § lagen (2004:xx) om hantering av allmänna handlingar , 10. i register som förs av Tullverket enligt lagen (2001:85) om behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet eller som annars behandlas där med stöd av samma lag. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Skydd för anmälare

3 § Sekretess gäller i verksamhet, som avses i 2 §, för anmälan eller någon annan uppgift från enskild, endast om det kan antas att någon kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Sekretessen enligt 2 § gäller inte i följande fall

4 § Sekretessen enligt 2 § gäller inte 1. beslut om huruvida åtal skall väckas, beslut om att förundersökning inte skall inledas samt beslut om att förundersökning skall läggas ned, 2. för uppgift i ärende om strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot, 3. för uppgift som avser omhändertagande enligt 13 § andra stycket polislagen (1984:387), 4. för uppgift som hänför sig till sådan verksamhet hos Säkerhetspolisen som avses i 2 § första stycket 1–4 eller 6 eller motsvarande verksamhet enligt äldre bestämmelser, om uppgiften har införts i en allmän handling före år 1949.

5 § Sekretessen enligt 2 § upphör att gälla, om uppgiften lämnas till domstol med anledning av åtal, såvida inte 1. sekretess för uppgiften skall gälla hos domstolen enligt 37 kap. 3 eller 8 §, 2. uppgiften uppenbarligen saknar betydelse i målet, eller 3. uppgiften finns i en handling som har kommit från en annan myndighet där uppgiften är sekretessreglerad.

Tillsynsmyndighet i konkurs

6 § Sekretess gäller hos tillsynsmyndighet i konkurs för uppgift som angår misstanke om brott och som rör enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Undantag från förundersökningssekretessen Bilaga 4

Skadelidande m.fl.

7 § Om en skadelidande, eller den som den skadelidande överlåtit sin rätt till, behöver en uppgift för att kunna få ett anspråk på skadestånd eller på bättre rätt till viss egendom tillgodosett och det inte bedöms vara av synnerlig vikt för den som uppgiften rör eller någon närstående att uppgiften inte lämnas ut, hindrar sekretessen enligt 2 § inte att den skadelidande, eller den som den skadelidande överlåtit sin rätt till, tar del av uppgiften när den finns 1. i en nedlagd förundersökning eller i en förundersökning som avslutats med ett beslut om att åtal inte skall väckas, 2. i en annan brottsutredning som utförts enligt bestämmelserna i 23 kap. rättegångsbalken och som avlutats på annat sätt än med beslut att väcka åtal, med strafföreläggande eller med föreläggande av ordningsbot, eller 3. i en avslutad utredning enligt 31 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.

Uppgiftslämnande till följd av vad som föreskrivs i lag

8 § Sekretessen enligt 2 § hindrar inte att en uppgift lämnas ut 1. till enskild enligt vad som föreskrivs i den särskilda lagstiftningen om unga lagöverträdare, 2. till enskild enligt vad som föreskrivs i säkerhetsskyddslagen (1996:627) samt i förordning som har stöd i den lagen, 3. enligt vad som föreskrivs i – lagen (1998:621) om misstankeregister, – polisdatalagen (1998:622), – lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar, – lagen (2001:85) om behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet, –förordningar som har stöd i dessa lagar, och 4. till enskild enligt vad som föreskrivs i 27 kap. 8 § rättegångsbalken.

Skadelidande vid trafikolycka

9 § Sekretessen enligt 2 § hindrar inte att polisen på begäran av en skadelidande som lidit person- eller sakskada vid en trafikolycka lämnar uppgift om identiteten hos en trafikant som haft del i olyckan.

Uppgift till konkursförvaltare

10 § Sekretessen enligt 2 § första stycket 1 hindrar inte att uppgift lämnas till konkursförvaltare, om uppgiften kan antas ha betydelse för konkursutredningen.

Förbehåll som inskränker konkursförvaltares rätt att använda uppgift Bilaga 4

11 § Om en myndighet med stöd av 10 § lämnar uppgift till konkursförvaltare får myndigheten göra förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att använda den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att använda uppgiften om den behövs för att förvaltaren skall kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.

36 kap. Annan verksamhet med anknytning till brott, brottsbekämpning, kriminalvård, brottsoffer m.m.

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess – hos polismyndighet (2 och 3 §) – i ärenden om besöksförbud (4 §) – inom kriminalvården (5 §) – vid överföring av verkställighet av brottmålsdom (6 §) – i nådeärenden (7 §) – i ärenden om brottsskadeersättning (8 §) – vid medling med anledning av brott (9 §) – i samband med register angående brott m.m. (10 och 11 §§).

Sekretess hos polismyndighet Sekretessens omfattning

2 § Sekretess gäller hos polismyndighet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs och om uppgiften hänför sig till 1. verksamhet som enbart innefattar hjälp eller annat bistånd åt enskild, 2. ärende om omhändertagande eller handräckning enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård eller om vård av missbrukare utan samtycke inom socialtjänsten, 3. ärende om handräckning enligt lagstiftningen om omsorger om psykiskt utvecklingsstörda, vård av unga utan samtycke inom socialtjänsten eller enligt lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård, 4. ärende som avses i 21 kap. föräldrabalken, 5. verksamhet som innefattar handräckning enligt smittskyddslagstiftningen eller annat bistånd åt smittskyddsläkare, eller 6. ärende enligt vapenlagen (1996:67). För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Skydd för anmälare Bilaga 4

3 § Sekretess gäller hos polismyndighet i ärende om omhändertagande som avses i 2 § första stycket 2 för anmälan eller någon annan uppgift från enskild, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Ärenden om besöksförbud

4 § Sekretess gäller i ärende enligt lagen (1988:688) om besöksförbud för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärendet. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Kriminalvården

5 § Sekretess gäller inom kriminalvården för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men eller att någon kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut av Kriminalvårdsstyrelsen eller någon av kriminalvårdens nämnder och inte heller annat beslut i ett kriminalvårdsärende enligt brottsbalken eller lagstiftningen om kriminalvård i anstalt. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Överföring av verkställighet

6 § Sekretess gäller också hos regeringen i ärende om överförande av verkställighet av brottmålsdom för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men eller att någon kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte regeringens beslut i ärendet. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Nådeärenden

7 § Sekretess gäller i ärende om nåd för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Samma sekretess gäller i en annan myndighets verksamhet för att bistå i ett sådant ärende. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Brottsskadeersättning Bilaga 4

8 § Sekretess gäller hos Brottsoffermyndigheten i ärende om brottsskadeersättning för uppgift om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärendet. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Medling med anledning av brott

9 § Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (2002:445) om medling med anledning av brott för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Register angående brott m.m. Belastningsregister

10 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister för uppgift i registret. I fråga om utlämnande av sådan uppgift gäller vad som är föreskrivet i den lagen och i säkerhetsskyddslagen (1996:627) samt i förordningar som har stöd i dessa lagar. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt första stycket i högst sjuttio år. Bestämmelserna i 8 och 9 kap. gäller inte i fråga om sekretessen enligt denna paragraf.

Andra register

11 § I annat fall än som avses i 10 § eller 35 kap. 2 § första stycket 6 eller 7 gäller sekretess i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register 1. för uppgift som har tillförts särskilt register som förs över strafföreläggande och föreläggande av ordningsbot, 2. för annan uppgift hos Rikspolisstyrelsen, som rör brott eller den som har misstänkts, åtalats eller dömts för brott, om uppgiften har lämnats dit för databehandling inom rättsväsendets informationssystem i annat register än som avses i 1, 3. för belastningsuppgift som har tillförts vägtrafikregistret, 4. för uppgift som har tillförts särskilt register som författningsenligt förs hos myndighet angående brott eller tjänsteförseelser begångna av personer som är eller har varit verksamma hos myndigheten. Sekretessen enligt första stycket 1 gäller inte i ärende om strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. 301

37 kap. Domstol m.m. Bilaga 4

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess – i brottmål (3 §) – i samband med personalia (4 §) – i familjerättsliga mål eller ärenden (5 §) – i arbetstvister (6 §) – till skydd för affärs- eller driftsförhållanden (8 §) – i ärenden om rättshjälp (9 §). I 2 § finns en hänvisning om överföring av sekretess till domstol. I 7 § finns en hänvisning som rör mål om skatt, tull m.m. hos domstol.

Sekretessens omfattning Sekundär sekretess

2 § Att sekretess överförs till domstol framgår av 7 kap. 11 §.

Brottmål

3 § Sekretess gäller hos domstol i mål om ansvar för sexualbrott, utpressning, brytande av post- eller telehemlighet, intrång i förvar, olovlig avlyssning eller brott genom vilket infektion av hiv har eller kan ha överförts samt i mål om ersättning för skada med anledning av sådant brott, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en ung person som skildras i pornografisk bild, endast om det kan antas att denne eller någon närstående lider men om uppgiften röjs och om uppgiften förekommer i mål om 1. ansvar för barnpornografibrott, 2. ersättning för skada med anledning av sådant brott, och 3. förverkande av skildring med sådant innehåll. Sekretessen enligt första och andra styckena gäller även i ärende som rör brott som avses i denna paragraf. Sekretessen enligt första och andra styckena gäller inte för uppgift om vem som är tilltalad eller svarande. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Personalia

4 § Sekretess gäller hos domstol i brottmål samt i annat mål eller ärende som bestämmelserna om förundersökning i brottmål är tillämpliga på, för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden som framkommer vid särskild personutredning, rättspsykiatrisk undersökning eller annan sådan utredning, endast om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om 302

uppgiften röjs. Samma sekretess gäller i en annan myndighets Bilaga 4 verksamhet för att bistå domstol med sådan utredning. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Familjerättsliga mål eller ärenden

5 § Sekretess gäller hos domstol i äktenskapsmål samt mål och ärenden enligt föräldrabalken, liksom i ärenden enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn och mål enligt lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om någon part begär det och det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. I ärenden enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn och om adoption enligt 4 kap. föräldrabalken, anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken eller förvaltarskap behövs dock inte begäran av part. För uppgift i allmän handling gäller sekretess i högst sjuttio år.

Arbetstvister

6 § Sekretess gäller hos domstol, i följande mål för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs, nämligen 1. mål om kollektivavtal, 2. mål om tillämpningen av – lagen (1982:80) om anställningsskydd, – lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, – 31–33 §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning, – 4–11 §§ lagen (1994:261) om fullmaktsanställning, – 15–28 §§ jämställdhetslagen (1991:433), – 8–20 §§ lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, – 3–16 §§ lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder, – 3–15 §§ lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, – 6–11 och 13 §§ lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, – 3–7 §§ lagen (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning, samt – 5–18 §§ lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Skatt, taxering, beskattningsbas och tulldatabas Bilaga 4

7 § I 32 kap. 5 § finns bestämmelser om sekretess i mål hos domstol för vissa uppgifter i skatt- och taxeringsverksamhet och i verksamhet som avser förande eller uttag ur beskattningsdatabasen enligt lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet och tulldatabasen enligt lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet.

Affärs- eller driftsförhållanden

8 § Sekretess gäller hos domstol i mål eller ärende i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet för uppgift om myndighets eller enskilds affärs- eller driftförhållanden, endast om det kan antas att den som uppgiften rör lider avsevärd skada om uppgiften röjs. I mål eller ärenden enligt 13 § tredje stycket, 23 § andra stycket, 60 och 63 §§ konkurrenslagen (1993:20) gäller sekretess för uppgift om sådana förhållanden, endast om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada om uppgiften röjs. Första stycket tillämpas inte, om någon annan sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse anger att sekretess inte gäller för sådan uppgift. För uppgifter som avses i första stycket och som lämnas vid ett förhör enligt 26 § eller 50 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande gäller sekretess hos domstol, om en part begär det och det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Rättshjälp

9 § Sekretess gäller hos Rättshjälpsmyndigheten, Rättshjälpsnämnden samt Domstolsverket i ärende om rättshjälp, 1. för uppgift som angår den rättsliga angelägenhet som ärendet avser, 2. för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i övrigt, endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen enligt denna paragraf gäller inte beslut i ärendet. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

38 kap. Barnombudsmannen och Konsumentombudsmannen samt frågor om jämställdhet och diskriminering hos berörda ombudsmän m.fl.

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess – hos Barnombudsmannen (2 §) – hos Konsumentombudsmannen (3 §) – i verksamhet som rör jämställdhets- och diskrimineringsfrågor (4 §). 304

Barnombudsmannen Bilaga 4

2 § Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (1993:335) om Barnombudsman för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Sekretessen hindrar inte att Barnombudsmannen gör anmälan och lämnar uppgift till socialnämnden enligt vad som föreskrivs i lagen om Barnombudsman. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Konsumentombudsmannen

3 § Sekretess gäller hos Konsumentombudsmannen i ärende enligt lagen (1997:379) om försöksverksamhet avseende medverkan av Konsumentombudsmannen i vissa tvister 1. för uppgift som kommit till eller hämtats in med anledning av en rättstvist enligt lagen, endast om det kan antas att den enskildes ställning som part i tvisten försämras om uppgiften röjs, och 2. för uppgift i övrigt om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt första stycket 2 i högst tjugo år.

Jämställdhets- och diskrimineringsfrågor

4 § Sekretess gäller hos följande myndigheter för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs: 1. Jämställdhetsombudsmannen eller Jämställdhetsnämnden i ärende enligt jämställdhetslagen (1991:433) och lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan samt, hos Jämställdhetsombudsmannen, i annat ärende som rör rådgivning åt enskild, 2. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering i ärende enligt lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering samt i annat ärende som rör rådgivning åt enskild, 3. Nämnden mot diskriminering i ärende enligt lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder och lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, 4. Handikappombudsmannen i ärende enligt lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och lagen 305

(2003:307) om förbud mot diskriminering samt i verksamhet enligt lagen Bilaga 4 (1994:749) om Handikappombudsmannen, 5. Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning i ärende enligt lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering samt i annat ärende som rör rådgivning åt enskild. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

39 kap. Övriga myndigheter, verksamheter och ärenden

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess – hos överförmyndare (2 §) – hos notarius publicus (3 §) – i samband med rättshjälp till utlandet, m.m. (4 §) – i ärenden om förvärv av hyresfastighet (5 §) – i biblioteksverksamhet (6 §) – i samband med teknisk bearbetning och lagring (7 §).

Överförmyndare

2 § Sekretess gäller hos överförmyndare eller överförmyndarnämnd i ärende enligt föräldrabalken för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Sekretessen hindrar inte att uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i föräldrabalken. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Notarius publicus

3 § Sekretess gäller i notarius publicus verksamhet som följer av lag eller annan författning 1. för uppgift som det kan antas att den rättssökande har förutsatt skall bli behandlad förtroligt, 2. för uppgift i övrigt om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretess gäller inte för uppgift om protest av växel eller check.

Rättshjälp till utlandet, m.m.

4 § Sekretess gäller hos Utrikesdepartementet och inom utrikesrepresentationen för uppgift i ärende om ekonomiskt bistånd, biträde i rättslig angelägenhet eller utredning eller annat liknande bistånd åt enskild, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående

lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte Bilaga 4 beslut i ärende om ekonomiskt bistånd. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Förvärv av hyresfastighet 5 § Sekretess gäller i ärende enligt lagstiftningen om förvärv av hyresfastighet eller om särskild förvaltning av fastighet för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärendet. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Biblioteksverksamhet 6 § Sekretess gäller i biblioteksverksamhet för uppgift i register om enskilds lån, reservation eller annan form av beställning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående lider men. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Teknisk bearbetning och lagring 7 § Sekretess gäller i verksamhet för enbart teknisk bearbetning eller teknisk lagring för någon annans räkning av personuppgifter som avses i personuppgiftslagen (1998:204), för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

Avd. 4 Sekretess hos vissa organ och verksamheter

40 kap. Avdelningens innehåll

1 § I denna avdelning finns bestämmelser om sekretess – hos riksdagen och regeringen (41 kap.) – hos Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern m.m. (42 kap.) – hos domstolar m.m. (43 kap.) – för växeltelefonister (44 kap.).

41 kap. Sekretess hos riksdagen och regeringen

Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om – sekretess hos riksdagen (3 och 4 §§) – riksdagens dispensmöjligheter (5 och 6 §§) – undantag från sekretess i regeringsärende (9 §) 307

– prövning av utlämnande i vissa fall av uppgift hos regeringen Bilaga 4 (10 §). I 2 § finns en hänvisning till bestämmelserna om överföring av sekretess till riksdagen, i 7 § finns en hänvisning primära sekretessbestämmelser som är tillämpliga hos regeringen, i 8 § finns en hänvisning till bestämmelserna om överföring av sekretess till regeringen och i 11 § finns en hänvisning till regeringens dispensmöjligheter.

Riksdagen Sekundär sekretess

2 § I 7 kap. 6 och 7 §§ finns bestämmelser om överföring av sekretess från regeringen och andra myndigheter till riksdagen. Sekretessens omfattning i övrigt

3 § Föreskrifterna i 2 kap. 2 §, 4 kap. 2–5 §§, 5 kap. 3 § samt 6 kap. 2 och 3 §§ gäller inte ledamot av riksdagen i fråga om uppgift som ledamoten har tagit emot under utövandet av sitt uppdrag. Föreskrifterna om tystnadsplikt i sådana fall för riksdagsledamöter och för tjänstemän i riksdagen finns i 10 kap. 7 § regeringsformen samt 2 kap. 4 §, 4 kap. 17 § och 10 kap. 8 § riksdagsordningen.

4 § För uppgift om vad som har förekommit vid sammanträde med riksdagens kammare tillämpas sekretessbestämmelserna i denna lag endast om sammanträdet har hållits inom stängda dörrar. För uppgift som har tagits in i kammarens protokoll gäller sekretess enligt denna lag endast i fall som avses i 13 kap. För uppgift i beslut eller andra protokoll hos riksdagen tillämpas endast bestämmelserna i 13 kap. samt 17 kap. 11 och 12 §§ och, när det gäller EU-nämndens stenografiska uppteckningar enligt 10 kap. 9 § riksdagsordningen, 14 kap.

Riksdagens dispensmöjligheter

5 § Den befogenhet som enligt bestämmelse i denna lag tillkommer regeringen att för särskilt fall förordna om undantag från sekretess skall, i fråga om uppgift hos riksdagen eller myndighet under denna, i stället tillkomma riksdagen. I fråga om uppgift hos myndighet under riksdagen tillkommer befogenheten det utskott som bereder ärenden som rör myndigheten. Även i annat fall än som avses i första stycket får riksdagen förordna om undantag från sekretess i fråga om uppgift hos riksdagen.

6 § Om riksdagen i ett enskilt fall beslutar om undantag från sekretess till förmån för en enskild, får riksdagen förena beslutet med ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller använda den.

Regeringen Bilaga 4 Primär sekretess 7 § Primära sekretessbestämmelser som är tillämpliga hos regeringen finns i avd. 2 och 3.

Sekundär sekretess 8 § I 7 kap. 8–9 §§ finns bestämmelser om överföring av sekretess från andra myndigheter till regeringen.

Undantag från sekretess i regeringsärende 9 § Regeringen kan i enskilda fall besluta att en sekretessbelagd uppgift i ett regeringsärende får lämnas ut.

Prövning av frågan om utlämnande av uppgift 10 § Om en viss angiven myndighet enligt denna lag skall pröva fråga om utlämnande av uppgift till enskild, skall i stället regeringen göra prövningen, om uppgiften finns hos regeringen. Detta gäller dock inte, om departementschef skall göra prövningen.

Regeringens dispensmöjligheter 11 § I 8 kap. 24–25 §§ finns bestämmelser om regeringens dispensmöjligheter.

42 kap. Sekretess hos Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern m.m.

Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om – sekretess hos Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern (2–5 §§) – överföring av sekretess till justitieombudsman eller Justitiekanslern (6 §) – sekretess hos undersökningskommission (7 §).

Sekretess hos Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern 2 § Sekretess gäller hos Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern i deras tillsyn över offentlig verksamhet och hos Justitiekanslern i verksamhet för att bevaka statens rätt eller bistå regeringen med råd och utredningar i juridiska angelägenheter endast i den utsträckning som 309

följer av 3–6 §§. Sekretess gäller inte i något fall beslut av Bilaga 4 justitieombudsman som innebär att ett ärende avgörs.

3 § Får justitieombudsman eller Justitiekanslern i verksamhet som anges i 2 § uppgift från enskild, gäller 1. sekretess enligt 13 kap. endast om det kan antas att riket lider betydande men om uppgiften röjs, 2. sekretess till skydd för enskilds personliga förhållanden, endast om uppgiften skulle ha varit sekretessreglerad hos den myndighet som ärendet får anses avse och det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs.

4 § Sekretess gäller i Justitiekanslerns verksamhet för att bevaka statens rätt för uppgift från enskild endast om uppgiften tagits emot med anledning av rättstvist och det kan antas att det allmännas ställning som part försämras om uppgiften röjs.

5 § Har justitieombudsman eller Justitiekanslern beslutat inleda förundersökning, tillämpas 16 kap. 2–6 §§ och 35 kap. 2–10 §§ i verksamhet som anges i 2 § och som utövas av honom eller henne i egenskap av åklagare.

Sekundär sekretess hos justitieombudsman eller Justitiekanslern

6 § Får justitieombudsman eller Justitiekanslern i verksamhet som anges i 2 § från myndighet uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos ombudsmannen eller Justitiekanslern. Förekommer uppgiften i sådan handling som har upprättats med anledning av verksamheten, gäller sekretess hos ombudsmannen eller Justitiekanslern dock endast om det kan antas att allmänt eller enskilt intresse lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs. I 31 kap. 2 § finns en bestämmelse om överföring av sekretess från Datainspektionen till Justitiekanslern.

Sekretess hos undersökningskommission

7 § Regeringen får föreskriva att sekretess, motsvarande den som enligt detta kapitel gäller hos Justitiekanslern, skall gälla i verksamhet som bedrivs av särskild undersökningskommission som regeringen har tillsatt.

43 kap. Sekretess hos domstolar m.m.

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om – att vissa bestämmelser om sekretess inte gäller hos domstol (4 §) – sekretess för uppgifter som förebringats vid förhandling i domstol (5–7 §§) 310

– sekretess för uppgifter i domar (8–11 §§) Bilaga 4 – sekretess i samband med domstols respektive jurys överläggningar (12 och 13 §§) – möjligheten att besluta om sekretess för andra myndigheters överläggningar (14 §). I 2 § finns en hänvisning till primära sekretessbestämmelser som är tillämpliga hos domstol. I 3 § finns en hänvisning till bestämmelser om överföring av sekretess till domstol.

Sekretessens omfattning Primär sekretess 2 § Primära sekretessbestämmelser som är tillämpliga hos domstol finns i avd. 2 och 3.

Sekundär sekretess

3 § I 7 kap. 11 § finns bestämmelser om överföring av sekretess från annan myndighet till domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet.

Bestämmelser om sekretess som inte gäller hos domstol 4 § Bestämmelserna om sekretess i 17 kap., 26 kap. 10 §, 28 kap. 3 och 9–12 §§, 29 kap. 2 och 3, 5–12 samt 14–18 §§, 30 kap. 2 och 4–12 §§, 33 kap. 5, 6 och 8 §§, 36 kap. 10 och 11 §§, 37 kap. 9 § och 39 kap. 2–4 §§ tillämpas inte hos domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet, såvida inte domstolen har fått uppgiften för att pröva om den kan lämnas ut.

Sekretess för uppgifter vid förhandling När sekretessregleringen upphör att gälla 5 § Sekretessreglering som gäller för uppgift i mål eller ärende i en domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet upphör att vara tillämplig i målet eller ärendet, om uppgiften förebringas vid offentlig förhandling i samma mål eller ärende. Detta gäller dock inte sekretessregleringen i 16 kap. 12 §.

När sekretessregleringen fortsätter att gälla 6 § Förebringas uppgift som avses i 5 § vid förhandling inom stängda dörrar, är sekretessregleringen tillämplig även under den fortsatta handläggningen, om domstolen inte beslutar annat. Sedan domstolen har skilt målet eller ärendet från sig, fortsätter sekretessregleringen att vara tillämplig endast om domstolen i domen eller beslutet har beslutat det. Sådant beslut skall alltid meddelas för uppgift som avses i 32 kap. 8 § 311

andra och tredje styckena eller 13 §, om det skulle strida mot avtal som Bilaga 4 anges där att uppgiften röjs.

Prövning av sekretessbeslut vid överklagande 7 § Överklagas ett mål eller ärende vari en domstol har beslutat att sekretessregleringen skall tillämpas även i fortsättningen, skall den högre rätten pröva beslutet när den skiljer målet eller ärendet från sig.

Sekretess för uppgifter i domar eller annat beslut När sekretessregleringen upphör att gälla 8 § Sekretessreglering som gäller för uppgift i mål eller ärende i en domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet upphör att vara tillämplig om uppgiften tas in i en dom eller ett annat beslut i samma mål eller ärende.

När sekretessregleringen fortsätter att gälla 9 § Bestämmelsen i 8 § tillämpas inte, om domstolen i domen eller beslutet har beslutat att sekretessregleringen för en uppgift skall vara tillämplig även i fortsättningen. Sådant beslut skall alltid meddelas för uppgift som avses i 32 kap. 8 § andra och tredje styckena eller 13 §, om det skulle strida mot avtal som anges där att uppgiften röjs. Beslut om att sekretessregleringen fortsätter att vara tillämplig får inte omfatta domslutet eller motsvarande del av annat beslut, såvida inte rikets säkerhet eller annat intresse av synnerlig vikt oundgängligen påkallar det. Rör målet eller ärendet någons civila rättigheter och skyldigheter eller anklagelse mot någon för brott, gäller dessutom att beslut som omfattar domslut eller motsvarande del av annat beslut får meddelas endast om riket befinner sig i krig eller krigsfara eller om det råder andra utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig.

Prövning av sekretessbeslut vid överklagande

10 § Överklagas en dom eller ett beslut vari en domstol har meddelat beslut enligt 9 §, skall den högre rätten pröva sekretessbeslutet när den skiljer målet eller ärendet från sig.

Sekretess hos annan myndighet 11 § Om en domstol har meddelat beslut enligt 9 § och en annan domstol eller myndighet får del av domen eller beslutet, blir den sekretessbestämmelse som beslutet avser tillämplig på uppgiften också hos den mottagande domstolen eller myndigheten.

Sekretess vid överläggningar Bilaga 4

Domstols överläggningar

12 § Sekretess gäller hos domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet för uppgift om 1. innehållet i ännu inte meddelad dom eller i annat ännu inte meddelat beslut, 2. vad som har förekommit vid överläggning inom stängda dörrar angående dom eller annat beslut.

Jurys överläggningar

13 § Vad som sägs i 12 § om sekretess för innehållet i en dom eller ett beslut och för vad som har förekommit vid en överläggning inom stängda dörrar gäller också i fråga om en jurys svar på frågan huruvida brott föreligger samt i fråga om juryns överläggning.

Annan myndighets överläggningar

14 § Om synnerliga skäl talar för det, får regeringen i annat fall än som avses i 12 och 13 §§ föreskriva att sekretess skall gälla hos statlig myndighet för uppgift om 1. innehållet i ännu inte avkunnat eller expedierat beslut, i vilket ändring kan sökas hos domstol, 2. vad som har förekommit vid överläggning inom stängda dörrar angående sådant beslut.

44 kap. Sekretess för växeltelefonister

1 § För personal i en myndighets telefonväxel gäller sekretess för uppgift som har inhämtats vid tjänstgöringen och som avser telefonsamtal till eller från annan person hos myndigheten.

Avd. 5 Tystnadsplikter som bryter meddelarfriheten

45 kap. Tystnadsplikter som bryter meddelarfriheten

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel anges de tystnadsplikter som enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen och 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen kan begränsa friheten att meddela och offentliggöra uppgifter. Sådana tystnadsplikter finns i – regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och riksdagsordningen (2 §) – sekretesslagen (3 §) – rättegångsbalken (4 §) 313

– lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens Bilaga 4 område och socialtjänstlagen (2001:435) (5 §) – postlagen (1993:1684) och lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (6 §) – annan lagstiftning (7 §). Av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen framgår att friheten att meddela och offentliggöra uppgifter även i andra fall kan vara begränsad.

Regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och riksdagsordningen

2 § Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter är begränsad vid uppsåtligt åsidosättande av följande tystnadsplikter i regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och riksdagsordningen.

Tystnadsplikt som enligt när det är fråga om en gäller uppgift Utrikesnämnden beslut enligt 10 kap. 7 § tredje stycket andra meningen regeringsformen riksdagen 2 kap. 4 § andra stycket vars röjande kan antas riksdagsordningen sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt riksdagens utskott och beslut enligt 4 kap. 15 vars röjande kan antas EU-nämnden § eller 10 kap. 8 § sätta rikets säkerhet i riksdagsordningen fara eller annars skada landet allvarligt anonymitet för med- 3 kap. 3 § tryckfridelare och författare hetsförordningen eller 2 m.fl. kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen

Sekretesslagen

3 § Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter är begränsad vid uppsåtligt åsidosättande av följande tystnadsplikter i sekretesslagen.

Tystnadsplikt som enligt när det är fråga om en gäller uppgift enskild som fått ut en förbehåll enligt uppgift med förbehåll 8 kap. 16 §, 18 § första stycket, 22 § första stycket eller 25 § eller 9 kap. 3 § andra stycket 314

utrikessekretess 13 kap. 2 § vars röjande kan antas Bilaga 4 sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt Riksbanken 14 kap. 2 § hos Riksbanken bl.a. förundersökning 16 kap. 2–6 §§ om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning eller hemlig kameraövervakning på grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare bl.a. säkerhets- och 16 kap. 7–10 §§ bevakningsåtgärder, chiffer, koder bl.a. rättslig hjälp till 16 kap. 13 § om kvarhållande av annan stat försändelse på befordringsföretag, hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning eller hemlig kameraövervakning på grund av beslut av domstol eller åklagare uppgift om utlänning 20 kap. 5 § första stycket bl.a. hälso- och sjuk- 21 kap. 4–7 §§ om annat än verkvård ställigheten av beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycke Hälso- och sjukvårdens 21 kap. 9 § i anmälan till Hälsoansvarsnämnd och sjukvårdens ansvarsnämnd sekretess till skydd för 21 kap. 10 § anmälare till hälso- och sjukvård uppgifter i hälso- och 21 kap. 11 § sjukvårdsverksamhet som används för upplysning m.m. ersättning till sterili- 21 kap. 13 § serade bl.a. socialtjänst 22 kap. 3, 5–7 eller om annat än verk- 9 § ställigheten av beslut om omhändertagande, beslut om vård utan 315

samtycke eller beslut Bilaga 4 om sluten ungdomsvård sekretess till skydd för 22 kap. 10 § anmälare till socialtjänst bl.a. familjerådgivning 22 kap. 11–13 §§ om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande, beslut om vård utan samtycke eller beslut om sluten ungdomsvård Statens nämnd för 22 kap. 16 § internationella adoptionsfrågor bl.a. skolan och ut- 23 kap. 3–9 §§ som hör till annat än bildningsväsendet i ärende om tillrättaövrigt förande av elev eller skiljande av elev från vidare studier förskoleverksamhet 23 kap. 10 § Statens skolverk 23 kap. 11 § som hör till annat än ärende om tillrättaförande av elev eller skiljande av elev från vidare studier rättspsykiatriskt 24 kap. 5 § om annat än forskningsregister verkställighet av beslut om vård utan samtycke statistiksekretess 24 kap. 7 § medling i arbetstvister 26 kap. 14 § första stycket personalsocial verk- 27 kap. 2 eller 3 § samhet bl.a. tillstånd till 28 kap. 8 § färdtjänst uppgifter om en särskild 28 kap. 9 eller 10 § postförsändelse eller ett särskilt telemeddelande Konkurrensverkets 29 kap. 3 § rådgivning inför anmälan om företagskoncentration bl.a. tillsyn som bedrivs 29 kap. 5 § 2 eller av statliga myndigheter 11 § 2 uppgifter som en statlig 29 kap. 14 § om andra ekonomiska myndighet förfogar eller personliga över på grund av avtal förhållanden än affärsmed en främmande stat eller driftsförhållanden eller med en mellan- för den som trätt i folklig organisation i affärsförbindelse eller 316

verksamhet som bl.a. liknande förbindelse Bilaga 4 avser tillsyn med den som är föremål för myndighetens verksamhet bl.a. tillsyn som bedrivs 29 kap. 15 § 2 av ett annat organ än en statlig myndighet Riksrevisionen 29 kap. 21 § 2 tillsyn över stiftelser 29 kap. 22 § som rör enskilds personliga förhållanden och vars röjande kan vålla allvarligt men bl.a. Riksbankens kassa- 30 kap. 2 eller 4 § rörelse viss utlåningsverk- 30 kap. 5 § som rör myndighetens samhet som bedrivs av affärsmässiga myndighet utlåningsverksamhet uppdragssekretess 30 kap. 6–8 §§ ärenden om patent och 30 kap. 13–15 §§ registrering av mönster administrativa tjänster 30 kap. 19 § som rör enskilds åt en stiftelse personliga förhållanden och vars röjande kan vålla allvarligt men Datainspektionen 31 kap. 2 § om registrerads förhållanden Säkerhetstjänst- 31 kap. 3 § om enskilds personliga kommissionen förhållanden bl.a. skattesekretess 32 kap. 2–9 §§ konkursförvaltare förbehåll enligt 32 kap. 10 § första stycket eller 15 § första stycket personalvård för den 33 kap. 3 § första som tjänstgör med stycket totalförsvarsplikt uppgiftsskyldighet i 33 kap. 6 § frågor om samhällsplanering m.m. beredskapsför- 33 kap. 7 § 2 beredelser utlandsmyndighets 33 kap. 8 § beredskapsplanering konkursförvaltare förbehåll enligt 35 kap. 11 § första stycket bl.a. kriminalvården 36 kap. 5 och 6 §§ för vilken det kan antas att någon kan komma att utsätts för våld eller annat allvarligt men om den röjs 317

rättshjälp 37 kap. 9 § första Bilaga 4 stycket 1 Barnombudsmannen 38 kap. 2 § notarius publicus 39 kap. 3 § bl.a. rättshjälp i 39 kap. 4 § som rör ärende om utlandet annat än ekonomiskt bistånd till enskild teknisk bearbetning av 39 kap. 7 § personuppgifter beslut av riksdagen om förbehåll enligt undantag från sekretess 41 kap. 6 § domstols överläggning 43 kap. 12 och 13 §§ myndighets telefon- 44 kap. 1 § växel

Rättegångsbalken 4 § Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter är begränsad vid uppsåtligt åsidosättande av följande tystnadsplikter enligt rättegångsbalken.

Tystnadsplikt som enligt när det är fråga om gäller en uppgift domstolsförhandling förordnande med stöd och förhör under av 5 kap. 4 § eller 23 förundersökning kap. 10 § femte stycket Advokater 8 kap. 4 § första stycket andra meningen

Lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och socialtjänstlagen (2001:435) 5 § Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter är begränsad vid uppsåtligt åsidosättande av följande tystnadsplikter enligt lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och socialtjänstlagen (2001:435).

Tystnadsplikt som enligt när det är fråga om en gäller uppgift enskild hälso- och 2 kap. 8–10 §§ lagen sjukvård (1998:531) om yrkesverksamhet på hälsooch sjukvårdens område enskild familjeråd- 15 kap. 2 § social- 318

givning tjänstlagen (2001:453) Bilaga 4

Postlagen (1993:1684) och lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

6 § Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter är begränsad vid uppsåtligt åsidosättande av följande tystnadsplikter enligt postlagen (1993:1684) och lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.

Tystnadsplikt som enligt när det är fråga om en gäller uppgift uppgifter om en sär- 19 § första stycket skild brevförsändelse 1 och 3 postlagen och åtgärder enligt (1993:1684) rättegångsbalken uppgifter om ett särskilt 6 kap. 20 § lagen om innehållet i ett elektroniskt (2003:389) om elek- elektroniskt medmeddelande tronisk kommunika- delande eller som på tion annat sätt rör ett särskilt sådant meddelande åtgärder enligt rätte- 6 kap. 21 § lagen om kvarhållande av gångsbalken (2003:389) om elek- försändelse på betronisk kommunika- fordringsföretag eller tion om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning på grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare

Annan lagstiftning

7 § Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter är begränsad vid uppsåtligt åsidosättande av följande tystnadsplikter.

Tystnadsplikt som gäller enligt när det är fråga om en uppgift förhör hos Säker- förordnande med stöd av hetstjänstkommissionen 7 § lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande 319

verksamhet Bilaga 4

Bilaga Enligt 3 kap. 6 § skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan om handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.

Organ Verksamhet

Arbetslöshetskassor enligt prövning av ärenden om arbetslagen (1997:239) om löshetsersättning arbetslöshetskassor _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Tjänstemännens Central- statligt stöd i form av bidrag organisation till studerande vid korttidsstudier

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.

2. Genom denna lag upphör sekretesslagen (1980:100) att gälla.

3. Om det i lag eller annan författning hänvisas till bestämmelser som har ersatts genom bestämmelser i denna lag, skall i stället de nya bestämmelserna tillämpas.

4. Föreskrifter och beslut som meddelats med stöd av sekretesslagen (1980:100) och som gäller när denna lag träder i kraft skall anses meddelade enligt denna lag.

5. Övergångsbestämmelserna till sekretesslagen (1980:100) och till ändringar i den lagen skall gälla även i fortsättningen.

Bilaga 4

3 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1, 4 och 5 §§, 36 kap. 5 § och 38 kap. 8 § rättegångsbalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap. 1 § Förhandling vid domstol skall vara offentlig. Kan det antagas att vid för- Kan det antagas att vid förhandling kommer att förebringas handling kommer att förebringas uppgift, för vilken hos domstolen uppgift, för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i gäller sekretess som avses i sekretesslagen (1980:100) må sekretesslagen (2005 :xx ) må rätten, om det bedömes vara av rätten, om det bedömes vara av synnerlig vikt att uppgiften ej synnerlig vikt att uppgiften ej röjes, förordna att förhandlingen i röjes, förordna att förhandlingen i vad den angår uppgiften skall vad den angår uppgiften skall hållas inom stängda dörrar. Även i hållas inom stängda dörrar. Även i annat fall må förhandling hållas annat fall må förhandling hållas inom stängda dörrar, om inom stängda dörrar, om sekretessen gäller enligt 7 kap. sekretessen gäller enligt 37 kap. 3– 22 §, 8 kap. 17 § eller 9 kap. 5 eller 8 § sekretesslagen eller, i 15 eller 16 § sekretesslagen eller, i vad avser domstolsförhandling vad avser domstolsförhandling under förundersökning i brottmål under förundersökning i brottmål eller därmed likställt mål eller eller därmed likställt mål eller ärende, enligt 16 kap. 2–6 eller ärende, enligt 5 kap. 1 eller 7 § 13 § eller 35 kap. 2–4 eller 6–10 § eller 9 kap. 17 § samma lag. samma lag. Förhandling skall Förhandling skall alltid hållas alltid hållas inom stängda dörrar, inom stängda dörrar, om sekre- om sekretessen gäller enligt 32 tessen gäller enligt 9 kap. 3 § kap. 8 § andra och tredje stycket andra stycket samma lag och det eller 13 § samma lag och det skulle strida mot avtal som avses skulle strida mot avtal som avses där att uppgiften röjes vid där att uppgiften röjes vid förhandlingen. förhandlingen. Förhör med den som är under femton år eller lider av en psykisk störning får hållas inom stängda dörrar. Är eljest för särskilt fall föreskrivet, att förhandling må hållas inom stängda dörrar, vare det gällande.

4 § Har förhandling hållits inom Har förhandling hållits inom stängda dörrar och har därvid stängda dörrar och har därvid förebringats uppgift, för vilken hos förebringats uppgift, för vilken hos domstolen gäller sekretess som domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen (1980:100) , avses i sekretesslagen (2005:xx ), äge rätten förordna att uppgiften äge rätten förordna att uppgiften 321

icke får uppenbaras. icke får uppenbaras. Bilaga 4 5 § Överläggning till dom eller beslut skall hållas inom stängda dörrar, om rätten ej finner det kunna ske offentligt. Hålles överläggning inom stängda dörrar, må, utom rättens ledamöter, närvara endast sådan rättens tjänsteman, som har att taga befattning med målet. När särskilda skäl äro därtill, må rätten medgiva även annan att närvara vid sådan överläggning. Avkunnande av dom eller beslut Avkunnande av dom eller beslut skall ske offentligt. I den skall ske offentligt. I den utsträckning domen eller beslutet utsträckning domen eller beslutet innehåller uppgift som omfattas av innehåller uppgift som omfattas av förordnande om sekretess enligt förordnande om sekretess enligt 12 kap. 4 § andra stycket 43 kap. 9 § andra stycket sekretesslagen (1980:100), skall sekretesslagen (2005:xx), skall dock dock avkunnandet ske inom stängda avkunnandet ske inom stängda dörrar. dörrar.

36 kap. 5§ Den som till följd av 2 kap. Den som till följd av 13 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 § 2 eller 3 § eller 14 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100) eller sekretesslagen (2005:xx) eller någon bestämmelse, till vilken någon bestämmelse, till vilken hänvisas i något av dessa lagrum, hänvisas i något av dessa lagrum, inte får lämna en uppgift får inte inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om denna utan höras som vittne om denna utan tillstånd från den myndighet i vars tillstånd från den myndighet i vars verksamhet uppgiften har verksamhet uppgiften har inhämtats. inhämtats. Advokater, läkare, tandläkare, Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, barnmorskor, sjuksköterskor, psykologer, psykoterapeuter, psykologer, psykoterapeuter, familjerådgivare enligt social- familjerådgivare enligt socialtjänstlagen (2001:453) och deras tjänstlagen (2001:453) och deras biträden får höras som vittnen om biträden får höras som vittnen om något som i denna deras något som i denna deras yrkesutövning anförtrotts dem yrkesutövning anförtrotts dem eller som de i samband därmed eller som de i samband därmed erfarit, endast om det är medgivet i erfarit, endast om det är medgivet i lag eller den, till vars förmån lag eller den, till vars förmån tystnadsplikten gäller, samtycker tystnadsplikten gäller, samtycker till det. Den som till följd av 9 kap. till det. Den som till följd av 24 4 § sekretesslagen inte får lämna kap. 7 § sekretesslagen inte får uppgifter som avses där får höras lämna uppgifter som avses där får som vittne om dem endast om det höras som vittne om dem endast är medgivet i lag eller den till vars om det är medgivet i lag eller den förmån sekretessen gäller sam- till vars förmån sekretessen gäller tycker till det. samtycker till det. Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten medger det. 322

Utan hinder av vad som sägs i Utan hinder av vad som sägs i Bilaga 4 andra eller tredje stycket föreligger andra eller tredje stycket föreligger skyldighet att vittna för skyldighet att vittna för 1. andra än försvarare i mål 1 . andra än försvarare i mål angående brott som avses i 14 kap. angående brott som avses i 8 kap. 2 § femte stycket sekretesslagen 10 och 11 §§ och 22 kap. 20 § (1980:100) och sekretesslagen (2005:xx) och 2. den som har uppgifts- 2. den som har uppgiftsskyldighet enligt 14 kap. 1 § skyldighet enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) i mål socialtjänstlagen (2001:453) i mål enligt 5 kap. 2 § eller 6 kap. 6, 13 enligt 5 kap. 2 § eller 6 kap. 6, 13 eller 14 § samma lag eller enligt eller 14 § samma lag eller enligt lagen (1990:52) med särskilda lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. bestämmelser om vård av unga. Den som är präst inom ett trossamfund eller den som i ett sådant samfund har motsvarande ställning får inte höras som vittne om något som han eller hon har erfarit under bikt eller enskild själavård. Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får höras som vittne om förhållanden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i nämnda paragrafer. Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte får höras som vittne om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med den som under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning.

38 kap. 8 § Om allmän handling kan antagas äga betydelse som bevis, äge rätten förordna att handlingen skall tillhandahållas. Första stycket gäller ej Första stycket gäller ej 1. handling som innehåller 1. handling som innehåller uppgift, för vilken gäller sekretess uppgift, för vilken gäller sekretess till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller till följd av 13 kap. 2 eller 3 § eller 3 kap. 1 § sekretesslagen 14 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100) eller bestämmelse, till (2005:xx) eller bestämmelse, till vilken hänvisas i något av dessa vilken hänvisas i något av dessa lagrum, med mindre den lagrum, med mindre den myndighet som har att pröva fråga myndighet som har att pröva fråga om utlämnande av handlingar givit om utlämnande av handlingar givit sitt tillstånd därtill; sitt tillstånd därtill; 2. handling vars innehåll är 2. handling vars innehåll är sådant, att någon, som haft be- sådant, att någon, som haft befattning med handlingen, enligt fattning med handlingen, enligt 36 kap. 5 § andra, tredje, fjärde 36 kap. 5 § andra, tredje, fjärde eller sjätte stycket ej må höras eller sjätte stycket ej må höras därom; därom; 3. handling genom vars före- 3. handling genom vars företeende yrkeshemlighet skulle teende yrkeshemlighet skulle uppenbaras, med mindre synnerlig uppenbaras, med mindre synnerlig anledning förekommer. anledning förekommer. 323

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005 Bilaga 4 324

Bilaga 4

4 Förslag till lag om ändring i personuppgiftslagen (1998:204)

Härigenom föreskrivs att /…/ 27 och 42 §§ personuppgiftslagen (1998:204) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

/…/

27 § I den utsträckning det är särskilt I den utsträckning det är särskilt föreskrivet i lag eller annan föreskrivet i lag eller annan författning eller i beslut som har författning eller i beslut som har meddelats med stöd av författning meddelats med stöd av författning att uppgifter inte får lämnas ut till att uppgifter inte får lämnas ut till den registrerade gäller inte den registrerade gäller inte bestämmelserna i 23–26 §§. En bestämmelserna i 23–26 §§. En personuppgiftsansvarig som inte är personuppgiftsansvarig som inte är en myndighet får därvid i en myndighet får därvid i motsvarande fall som avses i motsvarande fall som avses i sekretesslagen (1980:100) vägra sekretesslagen (2005:xx) vägra att att lämna ut uppgifter till den lämna ut uppgifter till den registrerade. registrerade.

42 § Den personuppgiftsansvarige Den personuppgiftsansvarige skall till var och en som begär det skall till var och en som begär det skyndsamt och på lämpligt sätt skyndsamt och på lämpligt sätt lämna upplysningar om sådana lämna upplysningar om sådana automatiserade eller andra automatiserade eller andra behandlingar av personuppgifter behandlingar av personuppgifter som inte har anmälts till som inte har anmälts till tillsynsmyndigheten. Upp- tillsynsmyndigheten. Upplysningarna skall omfatta det som lysningarna skall omfatta det som en anmälan enligt 36 § första en anmälan enligt 36 § första stycket skulle ha omfattat. Den stycket skulle ha omfattat. Den personuppgiftsansvarige är dock personuppgiftsansvarige är dock inte skyldig att lämna ut inte skyldig att lämna ut sekretessbelagda uppgifter eller sekretessbelagda uppgifter eller uppgifter om vilka uppgifter om vilka säkerhetsåtgärder som har säkerhetsåtgärder som har vidtagits. En personuppgifts- vidtagits. En personuppgiftsansvarig som inte är myndighet får ansvarig som inte är myndighet får därvid i motsvarande fall som därvid i motsvarande fall som avses i sekretesslagen (1980:100) avses i sekretesslagen (2005:xx) vägra att lämna ut uppgifter. vägra att lämna ut uppgifter.

Bilaga 4 Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005 326

Bilaga 4

5 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 a §, 12 kap. /…/ och 10 §§, 15 kap. 3 § och 16 kap 4 § socialtjänstlagen (2001:453) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap. 1 a § Socialnämnden skall i frågor Socialnämnden skall i frågor som rör barn som far illa eller som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 15 begränsningar som följer av 15 kap. denna lag och av kap. denna lag och av sekretesslagen (1980:100) . sekretesslagen (2005:xx) . Nämnden skall aktivt verka för att Nämnden skall aktivt verka för att samverkan kommer till stånd. samverkan kommer till stånd.

12 kap.

/…/

10 § Av 1 kap. 5 § sekretesslagen Av 8 kap. 3 § sekretesslagen (1980:100) framgår att social- ( 2005:xx) framgår att socialnämnden utan hinder av sekretess nämnden utan hinder av sekretess kan polisanmäla brott som hindrar kan polisanmäla brott som hindrar nämndens verksamhet. Detsamma nämndens verksamhet. Detsamma gäller enligt 14 kap. 2 § femte gäller enligt 8 kap. 11 § samma lag stycket samma lag beträffande beträffande vissa brott som riktar vissa brott som riktar sig mot barn. sig mot barn. Av 8 kap. 10 § Av samma stycke följer också att samma lag följer att sekretess inte sekretess inte hindrar att uppgifter, hindrar att uppgifter, som angår som angår misstanke om brott för misstanke om brott för vilket inte vilket inte är föreskrivet lindrigare är föreskrivet lindrigare straff än straff än fängelse i två år, lämnas fängelse i två år eller försök till till en åklagarmyndighet, sådant brott , lämnas till en polismyndighet eller annan åklagarmyndighet, polismyndighet myndighet som har att ingripa mot eller annan myndighet som har att brottet. ingripa mot brottet. Från socialtjänsten skall utan Från socialtjänsten skall utan hinder av sekretess lämnas hinder av sekretess lämnas 1. uppgifter om huruvida någon 1. uppgifter om huruvida någon vistas i ett hem för vård eller 327

vistas i ett hem för vård eller boende, eller i ett familjehem, om Bilaga 4 boende, om uppgifterna för uppgifterna för särskilt fall begärs särskilt fall begärs av en domstol, av en domstol, åklagarmyndighet, åklagarmyndighet, polismyndighet, polismyndighet, kronofogde- kronofogdemyndighet eller myndighet eller skattemyndighet, skattemyndighet, 2. uppgifter om en studerande 2. uppgifter om en studerande som behövs för prövning av ett som behövs för prövning av ett ärende om att avskilja denne från ärende om att avskilja denne från högskoleutbildning. högskoleutbildning.

15 kap. 3 § I det allmännas verksamhet I det allmännas verksamhet gäller sekretesslagen (1980:100). gäller sekretesslagen (2005:xx).

16 kap. 4 § Länsstyrelsens beslut i ärenden om tillstånd enligt 7 kap. 1 §, omhändertagande av personakt enligt 7 kap. 5 § eller föreläggande eller förbud enligt 13 kap. 6 § samt överflyttning av ärende enligt 16 kap. 1 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. I fråga om överklagande av I fråga om överklagande av länsstyrelsens beslut enligt 7 kap. länsstyrelsens beslut enligt 7 kap. 4 § gäller i tillämpliga delar 4 § gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 15 kap. 7 § bestämmelserna i 11 kap. sekretesslagen (1980:100) . sekretesslagen (2005:xx). Länsstyrelsens beslut om omhändertagande av personakt enligt 7 kap. 5 § och om föreläggande eller förbud enligt 13 kap. 6 § samt domstols motsvarande beslut gäller omedelbart. Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för att verkställa ett beslut om omhändertagande av personakt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005

Bilaga 4

6 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:xx) om hantering av allmänna handlingar

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 och 4 §§, 2 kap. 2 och 4 §§, 3 kap. 7 § samt 4 kap. 5 § lagen (2004:xx) om hantering av allmänna handlingar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 3 § Med statliga myndigheter jämställs i denna lag 1. sådana organ som avses i 1. sådana organ som avses i 1 kap. 8 § andra stycket första 3 kap. 6 § sekretesslagen (2005:xx) meningen sekretesslagen (1980:100) när det gäller allmänna handlingar när det gäller allmänna handlingar i i den verksamhet som avses i den verksamhet som avses i bilagan till sekretesslagen, och bilagan till sekretesslagen, och 2. allmänna försäkringskassor.

4 § Med kommunala myndigheter Med kommunala myndigheter jämställs i denna lag sådana jämställs i denna lag sådana juridiska personer som avses i 1 juridiska personer som avses i 3 kap. 9 § sekretesslagen kap. 5 § sekretesslagen (2005:xx) . (1980:100) .

2 kap. 2 § Allmänna handlingar skall Allmänna handlingar skall registreras utan dröjsmål när de registreras utan dröjsmål när de har kommit in till eller upprättats har kommit in till eller upprättats hos en myndighet. Handlingar som hos en myndighet. Handlingar som inte omfattas av sekretess behöver inte omfattas av någon inte registreras om de hålls sekretessreglering behöver inte organiserade så att det utan registreras om de hålls svårighet kan fastställas om en organiserade så att det utan handling har kommit in eller svårighet kan fastställas om en upprättats. handling har kommit in eller upprättats. Är det uppenbart att en allmän handling är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet, behöver den varken registreras eller hållas organiserad. Om det finns särskilda skäl, får regeringen meddela föreskrifter om att handlingar av ett visst slag som finns i betydande omfattning hos en myndighet inte behöver registreras enligt första stycket. I 16 § 1 finns särskilda bestämmelser om registrering av upptagningar för automatiserad behandling som är tillgängliga för flera myndigheter.

4 § Bilaga 4 Bestämmelser om hemlig- Bestämmelser om sekretessstämpel finns i 2 kap. 16 § markering finns i 2 kap. 16 § tryckfrihetsförordningen och tryckfrihetsförordningen och 15 kap. 3 § sekretesslagen 2 kap. 16 § sekretesslagen (1980:100) . (2005:xx) .

3 kap. 7 § En myndighets beslut att avslå En myndighets beslut att avslå en begäran enligt 5 § får en begäran enligt 5 § får överklagas på det sätt som anges i överklagas på det sätt som anges i 15 kap. 7, 9 och 10 §§ 11 kap. sekretesslagen (2005:xx) . sekretesslagen (1980:100) . Av 2 kap. 15 § tryckfrihets- Av 2 kap. 15 § tryckfrihets- förordningen framgår att ett beslut förordningen framgår att ett beslut om att inte lämna ut handling eller om att inte lämna ut handling eller lämna ut allmän handling med lämna ut allmän handling med förbehåll, som inskränker förbehåll, som inskränker sökandens rätt att röja innehållet sökandens rätt att röja innehållet eller annars använda det, får eller annars använda det, får överklagas. Närmare bestämmelser överklagas. Närmare bestämmelser om överklagande finns i 11 kap. om överklagande finns i 15 kap. 7– sekretesslagen . 10 §§ sekretesslagen .

4 kap. 5 § Den kommunala arkivmyndigheten skall ha ansvar för tillsynen över 1. sådana juridiska personer som 1. sådana juridiska personer som avses i 1 kap. 9 § sekretesslagen avses i 3 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100) , och (2005:xx) , och 2. sådana enskilda organ som avses i 1 kap. 2 § tredje stycket 1 om organet förvarar ett kommunalt arkiv. Bestämmer flera kommuner eller landsting tillsammans i en sådan juridisk person som anges i första stycket 1, skall arkivmyndigheten i den kommun eller det landsting som kommunerna eller landstingen bestämt genom avtal, ha ansvar för tillsynen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005

Bilaga 5

Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över SOU 2002:97

Följande remissinstanser har inkommmit med yttranden över betänkandet: Riksdagens ombudsmän, Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Malmö tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Stockholms län, Justitiekanslern, Domstolsverket, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen, Datainspektionen, Kammarkollegiet, Statskontoret, Statens personadressregisternämnd, Statistiska centralbyrån, Statens Pensionsverk, Statens kvalitets- och kompetensråd, Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden, Försvarsmakten, Totalförsvarets Pliktverk, Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Riksrevisionsverket, Arbetsgivarverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Tullverket, Ekonomistyrningsverket, Riksskatteverket, Statens skolverk, Folkbildningsrådet, Kungliga biblioteket, Vetenskapsrådet, Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Uppsala universitet, Juridiska fakulteten, Lunds universitet, Juridiska fakulteten, Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Karlstads universitet, Statens kulturråd, Riksarkivet, Radio- och TV-verket, Lantmäteriverket, Post- och telestyrelsen, Vägverket, Sjöfartsverket, Arbetsmarknadsstyrelsen, Konkurrensverket, Patent- och registreringsverket, Botkyrka kommun, Stockholms kommun, Täby kommun, Tierps kommun, Norrköpings kommun, Jönköpings kommun, Lomma kommun, Malmö kommun, Alingsås kommun, Göteborgs kommun, Uddevalla kommun, Härnösands kommun, Umeå kommun, Kiruna kommun, Stockholms läns landsting, Östergötlands läns landsting, Kalmar läns landsting, Jämtlands läns landsting, Svenska kyrkans Församlingsförbund, Svenska arkivsamfundet, Svenska kommunförbundet , Landstingsförbundet, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Svenska Journalistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen Tidningsutgivarna, Föreningen arkivverksamma i landsting och kommun, Folkrörelsernas arkivförbund och Chalmers tekniska högskola AB.

Riksåklagaren har överlämnat yttrande från Åklagarmyndigheten i Malmö. Riksskatteverket har överlämnat yttranden från Skattemyndigheterna i Stockholm och Västerås samt Kronofogdemyndigheterna i Stockholm och Gävle. Riksarkivet överlämnat yttranden från landsarkiven.

Följande remissinstanser har avstått från att yttra sig: Posten AB, Älmhults kommun, Höör kommun, Kungsör kommun, Mora kommun, Ånge kommun, Institutet för rättshistorisk forskning, Personhistoriska samfundet, Föreningen Svenskt Näringsliv, Sveriges Radio AB, Landsorganisationen i Sverig, Näringslivets nämnd för regelgranskning, Tidningarnas telegrambyrå, Publicistklubben, Allmänhetens pressombudsman, Föreningen grävande journalister, TV 4 AB, Arkivrådet AAS, Näringslivets arkivråd, Sveriges Förenade Studentkårer, Stiftelsen fram- 331

tidens kultur, Handelshögskolan i Stockholm, Stiftelsen för kunskaps- Bilaga 5 och kompetensutveckling och Svenska Språknämnden. 332

Bilaga 6

Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över SOU 2003:99

Följande remissinstanser har inkommit med yttranden över betänkandet: Riksdagens Ombudsmän (JO), Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Stockholms tingsrätt, Malmö tingsrätt, Umeå tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Göteborg, Kammarrätten i Sundsvall, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Stockholms län, Justitiekanslern, Domstolsverket, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen, Rättsmedicinalverket, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Försvarsmakten, Statens räddningsverk, Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Barnombudsmannen, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Arbetsgivarverket, Datainspektionen, Kammarkollegiet, Statskontoret, Statens personadressregisternämnd, Statistiska centralbyrån, Statens kvalitets- och kompetensråd, Statens pensionsverk, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Skolverket, Folkbildningsrådet, Kungliga biblioteket, Vetenskapsrådet, Centrala studiestödsnämnden, Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Uppsala universitet, Juridiska fakulteten, Lunds universitet, Juridiska fakulteten, Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Karlstads universitet, Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden, Statens kulturråd, Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Radio- och TV-verket, Kemikalieinspektionen, Statens kärnkraftsinspektion, Lantmäteriverket, Post- och telestyrelsen, Vägverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Arbetsmarknadsstyrelsen, Konkurrensverket, Patent- och registreringsverket, Stockholms kommun, Täby kommun, Tierps kommun, Linköpings kommun, Norrköpings kommun, Jönköpings kommun, Helsingborgs kommun, Malmö kommun, Alingsås kommun, Göteborgs kommun, Uddevalla kommun, Örebro kommun, Östersunds kommun, Umeå kommun, Kiruna kommun, Luleå kommun, Stockholms läns landsting, Östergötlands läns landsting, Kalmar läns landsting, Landstinget Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Landstinget i Västmanlands län, Jämtlands läns landsting, Västerbottens läns landsting, Svenska kyrkans Församlingsförbund, Svenska arkivsamfundet, BRIS – Barnens rätt i samhället, Handikappförbundens samarbetsorgan, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska läkaresällskapet, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska Journalistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen Tidningsutgivarna, Folkrörelsernas arkivförbund, Föreningen arkivverksamma i landsting och kommun), Umgängesrättsföräldrarnas Riksförening.

Riksåklagaren har överlämnat yttranden från åklagarmyndigheterna i Umeå, Västerås, Linköping och Malmö samt från Ekobrottsmyndigheten. Riksarkivet har överlämnat yttranden från Landsarkiven i Vadstena, Uppsala, Visby och Göteborg. SACO har överlämnat yttranden från 333

Sveriges Läkarförbund och Sveriges Psykologförbund. LO har överläm- Bilaga 6 nat ett yttrande från Svenska Transportarbetareförbundet.

Yttranden har också inkommit från Högskoleverket, Sveriges lantbruksuniversitet, Kungliga tekniska högskolan, Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, Bolagsverket, Sveriges Radio AB, Vårdförbundet, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH), Schizofreniförbundet, De Handikappades Riksförbund (DHR), Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM), Tolkcentralernas ArbetsLedarFÖRening (TALFÖR) och från Staffan Olsson.

Följande remissinstanser har avstått från att yttra sig: Totalförsvarets pliktverk, Tullverket, Folkbildningsrådet, Kemikalieinspektionen, Botkyrka kommun, Lomma kommun, Arvika kommun, Härnösands kommun, Svenska kyrkans Församlingsförbund, Rädda Barnen, Svenska föreningen för psykisk hälsa, Folkrörelsernas arkivförbund och Föreningen arkivverksamma i landsting och kommun.

Bilaga 7

Jämförelsetabell: /Sekretesslag (1980:100)

Offentlighets- och Sekretesslag (1980:100) sekretesslag

1 kap. 1 § första stycket 1 kap. 1 § tredje stycket delvis 1 kap. 1 § andra stycket 1 kap. 1 § första, andra och fjärde styckena 1 kap. 1 § tredje stycket - 1 kap. 1 § fjärde stycket - 1 kap. 2 § - 1 kap. 3 § - 1 kap. 4 § - 1 kap. 5 § - 1 kap. 6 § - 1 kap. 7 § - 1 kap. 8 § - 2 kap. 1 § 1 kap. 6 § 2 kap. 2 § 1 kap. 8 § första stycket 2 kap. 3 § 1 kap. 9 § 2 kap. 4 § 1 kap. 8 § andra stycket 2 kap. 5 § 1 kap. 8 § tredje stycket 3 kap. 1 § första stycket första 15 kap. 9 § första stycket första meningen meningen delvis 3 kap. 1 § första stycket 1 - 3 kap. 1 § första stycket 2 15 kap. 9 § första stycket 1 3 kap. 1 § första stycket 3 15 kap. 9 § första stycket 2 delvis 3 kap. 1 § första stycket 4 15 kap. 9 § andra stycket 3 kap. 1 § andra stycket 1 - 3 kap. 1 § andra stycket 2 15 kap. 9 § första stycket 4 3 kap. 1 § andra stycket 3 15 kap. 9 § första stycket 3 3 kap. 2 § första stycket 1 - 3 kap. 2 § första stycket 2 - 3 kap. 2 § första stycket 3 15 kap. 11 § andra stycket 5 3 kap. 2 § första stycket 4 15 kap. 11 § andra stycket 7 3 kap. 2 § första stycket 5 15 kap. 11 § andra stycket 6 3 kap. 2 § första stycket 6 15 kap. 11 § andra stycket 3-4 3 kap. 2 § första stycket 7 15 kap. 11 § andra stycket 8 3 kap. 2 § andra stycket 15 kap. 11 § tredje stycket 3 kap. 3 § 15 kap. 14 § 3 kap. 4 § - 4 kap. 1 § första och fjärde 15 kap. 1 § första stycket första styckena meningen 4 kap. 1 § andra stycket 15 kap. 13 § 4 kap. 1 § tredje stycket 15 kap. 1 § första stycket andra meningen 4 kap. 2 § 15 kap. 2 § första och andra 335

styckena Bilaga 7 4 kap. 3 § 15 kap. 1 § andra stycket 4 kap. 4 § 15 kap. 2 § tredje stycket 4 kap. 5 § 15 kap. 3 § 5 kap. 1 § 15 kap. 4 § andra stycket 5 kap. 2 § 15 kap. 6 § första stycket 5 kap. 3 § 15 kap. 6 § andra stycket 5 kap. 4 § 15 kap. 4 § första stycket 5 kap. 5 § 15 kap. 5 § 5 kap. 6 § 15 kap. 10 § första stycket och 12 § 5 kap. 7 § första stycket 15 kap. 7 § första stycket första meningen och 10 § andra stycket 5 kap. 7 § andra stycket 15 kap. 8 § första stycket första meningen delvis och tredje stycket 5 kap. 7 § tredje stycket 15 kap. 7 § tredje stycket och 8 § andra stycket 5 kap. 7 § fjärde stycket 15 kap. 7 § femte stycket och 8 § fjärde stycket 5 kap. 8 § första stycket 15 kap. 7 § första stycket andra meningen och andra stycket första meningen och andra meningen delvis samt 8 1 första meningen 5 kap. 8 § andra stycket 15 kap. 7 § andra stycket andra meningen delvis 5 kap. 8 § tredje stycket 15 kap. 8 § första stycket andra meningen 5 kap. 8 § fjärde stycket 15 kap. 7 § fjärde stycket 5 kap. 9 § 15 kap. 7 § andra stycket tredje och fjärde meningarna 5 kap. 10 § 15 kap. 7 § första stycket tredje meningen 6 kap. 1 § 1 kap. 1 § andra stycket, jfr även prop. 1979/80:2 Del A s. 72-78, 6 kap. 2 § 1 kap. 4 § första stycket 6 kap. 3 § jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 74-77 6 kap. 4 § jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 70 6 kap. 5 § 1 kap. 7 § 6 kap. 6 § 1 kap. 10 § 7 kap. 1 § 1 kap. 2 § och 3 § första stycket 7 kap. 2 § 1 kap. 3 § andra stycket 7 kap. 3 § 1 kap. 3 § tredje stycket 8 kap. 1 § 1 kap. 4 § andra stycket 8 kap. 2 § 1 kap. 4 § tredje stycket 8 kap. 3 § 1 kap. 12 § 9 kap. 1 § - (jfr 14 kap. 4 §) 9 kap. 2 § 1 kap. 5 § 9 kap. 3 § 14 kap. 5 § 9 kap. 4 § första stycket 14 kap. 10 § första stycket 1 och 336

andra stycket Bilaga 7 9 kap. 4 § andra stycket - (jfr 16 kap. 1 § 4 delvis) 9 kap. 5 § 14 kap. 11 § 9 kap. 6 § 11 kap. 1 § andra stycket och 14 kap. 8 § 9 kap. 7 § första stycket 14 kap. 10 femte stycket 9 kap. 7 § andra stycket - (jfr 16 kap. 1 § 4 delvis) 9 kap. 8 § 11 kap. 3 § första och tredje styckena 9 kap. 9 § första stycket 14 kap. 10 § femte stycket 9 kap. 9 § andra stycket - (jfr 16 kap. 1 § 4 delvis) 9 kap. 10 § 14 kap. 6 § 9 kap. 11 § 14 kap. 7 § första stycket 9 kap. 12 § 14 kap. 7 § andra-fjärde styckena 9 kap. 13 § första stycket 14 kap. 10 § första stycket 2 och tredje stycket 9 kap. 13 § andra stycket - (jfr 16 kap. 1 § 4 delvis) 9 kap. 14 § första stycket 14 kap. 9 § första stycket 9 kap. 14 § andra stycket - (jfr 16 kap. 1 § 4 delvis) 9 kap. 15 § 14 kap. 1 § första meningen 9 kap. 16 § 14 kap. 2 § första stycket 2 9 kap. 17 § 14 kap. 2 § första stycket 3 9 kap. 18 § 14 kap. 2 § första stycket 1 9 kap. 19 § 14 kap. 2 § nionde stycket 9 kap. 20 § 14 kap. 2 § åttonde stycket 9 kap. 21 § 14 kap. 2 § sjätte stycket 9 kap. 22 § 14 kap. 2 § sjunde stycket 9 kap. 23 § 14 kap. 2 § femte stycket 9 kap. 24 § 14 kap. 2 § fjärde stycket 9 kap. 25 § 14 kap. 2 § andra stycket 9 kap. 26 § 14 kap. 2 § tredje stycket 9 kap. 27 § 14 kap. 3 § 9 kap. 28 § första stycket 14 kap. 1 § andra meningen 9 kap. 28 § andra stycket - 10 kap. 1 § första stycket 13 kap. 1 § 10 kap. 1 § andra stycket 13 kap. 6 § andra stycket 10 kap. 2 § första stycket 13 kap. 2 § 10 kap. 2 § andra stycket 13 kap. 6 § andra stycket 10 kap. 3 § första stycket 13 kap. 3 § 10 kap. 3 § andra stycket 13 kap. 6 § andra stycket 10 kap. 4 § första stycket 13 kap. 3 a § (ny bestämmelse föreslagen i prop. 2008/09:160) 10 kap. 4 § andra stycket 13 kap. 6 § andra stycket 10 kap. 5 § första stycket 13 kap. 5 § första stycket 10 kap. 5 § andra stycket 13 kap. 6 § andra stycket 10 kap. 6 § första stycket 13 kap. 4 § första stycket 10 kap. 7 § 13 kap. 4 § andra och tredje styckena 10 kap. 8 § 13 kap. 6 § första stycket första 337

meningen Bilaga 7 10 kap. 9 § - 11 kap. 1 § 14 kap. 4 § första stycket delvis 11 kap. 2 § första stycket 14 kap. 4 § första stycket delvis 11 kap. 2 § andra stycket 14 kap. 9 § andra stycket 11 kap. 2 § tredje stycket - (jfr 16 kap. 1 § 4 delvis) 11 kap. 3 § första och andra jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 330 styckena 11 kap. 3 § tredje stycket 14 kap. 4 § andra stycket 12 kap. 1 § 16 kap. 1 § delvis 12 kap. 2 § 1 kap. 9 a § 12 kap. 3 § 16 kap. 1 § delvis 12 kap. 4 § 16 kap. 1 § delvis 12 kap. 5 § första stycket 16 kap. 1 § delvis 12 kap. 5 § andra stycket 16 kap. 1 § 4 12 kap. 5 § tredje stycket - 13 kap. 1 § 1 kap. 13 § 14 kap. 1 § 2 kap. 1 § 14 kap. 2 § 2 kap. 2 § första och andra styckena 14 kap. 3 § 7 kap. 14 § åttonde stycket 14 kap. 4 § 2 kap. 2 § tredje stycket 14 kap. 5 § 2 kap. 3 § 14 kap. 6 § 16 kap. 1 § 3 delvis 15 kap. 1 § första stycket 3 kap. 1 § första stycket första meningen 15 kap. 1 § andra stycket 3 kap. 1 § andra stycket 15 kap. 2 § 3 kap. 1 § första stycket andra meningen 15 kap. 3 § 16 kap. 1 § 3 delvis 16 kap. 1 § 4 kap. 1 § 16 kap. 2 § 4 kap. 2 § 16 kap. 3 § 4 kap. 4 § i dess lydelse enligt SFS 2008:593 (träder i kraft 2008-11- 01) 16 kap. 4 § 4 kap. 3 § 16 kap. 5 § 4 kap. 5 § i dess lydelse enligt SFS 2008:593 (träder i kraft 2008-11- 01) 16 kap. 6 § 4 kap. 6 § 17 kap. 1 § 5 kap. 1 § första stycket och femte stycket tredje meningen 17 kap. 2 § 5 kap. 1 § andra stycket och femte stycket första och andra meningarna 17 kap. 3 § 5 kap. 1 § tredje stycket 17 kap. 4 § 5 kap. 1 § fjärde stycket 17 kap. 5 § 5 kap. 10 § första stycket 17 kap. 6 § 5 kap. 10 § andra stycket 338

17 kap. 7 § 5 kap. 9 § Bilaga 7 17 kap. 8 § 5 kap. 2 § andra stycket 17 kap. 9 § 5 kap. 3 § första stycket 17 kap. 10 § 5 kap. 3 § andra stycket 17 kap. 11 § 5 kap. 4 § 17 kap. 12 § 5 kap. 2 § första stycket 17 kap. 13 § 5 kap. 8 § 17 kap. 14 § 5 kap. 11 § 17 kap. 15 § 5 kap. 6 § 17 kap. 16 § 5 kap. 5 § 17 kap. 17 § 5 kap. 7 § första och tredje styckena 17 kap. 18 § 5 kap. 7 § andra stycket första meningen och tredje stycket 17 kap. 19 § 5 kap. 7 § andra stycket andra meningen 17 kap. 20 § 16 kap. 1 § delvis 18 kap. 1 § 6 kap. 1 § första och tredje styckena 18 kap. 2 § 6 kap. 1 § andra stycket 18 kap. 3 § första stycket 6 kap. 2 § första stycket 18 kap. 3 § andra stycket 6 kap. 2 § tredje stycket 18 kap. 3 § tredje stycket 6 kap. 2 § andra stycket 18 kap. 3 § fjärde stycket 6 kap. 2 § fjärde stycket i dess lydelsen enligt prop. 2008/09:29 18 kap. 3 § femte stycket 6 kap. 2 § femte stycket i dess lydelse enligt prop. 2008/09:29 18 kap. 4 § 6 kap. 3 § 18 kap. 5 § 6 kap. 4 § 18 kap. 6 § 6 kap. 5 § första och andra styckena 18 kap. 7 § 6 kap. 6 § första och andra styckena 18 kap. 8 § 6 kap. 5 § tredje stycket och 6 § tredje stycket 18 kap. 9 § 6 kap. 7 § 18 kap. 10 § 6 kap. 8 § första och andra styckena 18 kap. 11 § 6 kap. 8 § tredje stycket 19 kap. 1 § 10 kap. 1 § 20 kap. 1 § 7 kap. 1 § första och fjärde styckena 20 kap. 2 § 13 kap. 6 § första stycket andra meningen 20 kap. 3 § 7 kap. 1 § tredje stycket 20 kap. 4 § första och andra 7 kap. 1 a § första och andra styckena styckena 20 kap. 4 § tredje stycket 7 kap. 1 b § första stycket 20 kap. 4 § femte stycket 7 kap. 1 a § femte stycket och 1 b 339

§ andra stycket Bilaga 7 20 kap. 5 § 13 kap. 6 § första stycket andra meningen 20 kap. 6 § första stycket 7 kap. 1 a § fjärde stycket 20 kap. 6 § andra stycket 14 kap. 10 § första stycket 3 och fjärde stycket 20 kap. 7 § 7 kap. 14 § första och sjunde stycket 20 kap. 8 § 7 kap. 14 § åttonde stycket 20 kap. 9 § 7 kap. 16 § 20 kap. 10 § 16 kap. 1 § 3 delvis 21 kap. 1 § 7 kap. 15 § första, andra och fjärde styckena 21 kap. 2 § 7 kap. 15 § tredje stycket första meningen och fjärde stycket 21 kap. 3 § 7 kap. 15 § tredje stycket andra meningen 21 kap. 4 § 7 kap. 28 § 21 kap. 5 § 7 kap. 26 § 21 kap. 6 § 16 kap. 1 § 3 delvis 22 kap. 1 § 7 kap. 38 § 22 kap. 2 § 7 kap. 9 § första, andra, tredje och åttonde styckena 22 kap. 3 § 7 kap. 9 § fjärde, femte och åttonde styckena 22 kap. 4 § 7 kap. 9 § sjätte och åttonde styckena 22 kap. 5 § 7 kap. 9 § sjunde och åttonde stycket 22 kap. 6 § 7 kap. 27 § 22 kap. 7 § 7 kap. 36 § 22 kap. 8 § 16 kap. 1 § 3 delvis 23 kap. 1 § 7 kap. 13 § 23 kap. 2 § 7 kap. 40 § 23 kap. 3 § 9 kap. 29 § 23 kap. 4 § 7 kap. 24 § 23 kap. 5 § 8 kap. 30 § första-tredje och femte styckena 23 kap. 6 § 8 kap. 30 § tredje stycket 23 kap. 7 § 8 kap. 30 § femte stycket 23 kap. 8 § 9 kap. 4 § 23 kap. 9 § 16 kap. 1 § 3 delvis 24 kap. 1 § 7 kap. 1 c § första och femte styckena 24 kap. 2 § 7 kap. 1 c § tredje och femte styckena 24 kap. 3 § 7 kap. 1 c § andra och femte styckena och prop. 1979/80:2 Del A s. 174 340

24 kap. 4 § 7 kap. 1 c § första stycket andra Bilaga 7 meningen delvis och femte stycket 24 kap. 5 § 7 kap. 1 c § fjärde och femte styckena 24 kap. 6 § 7 kap. 3 § delvis 24 kap. 7 § 7 kap. 6 § delvis 24 kap. 8 § första stycket 7 kap. 2 § andra stycket 24 kap. 8 § andra stycket - 24 kap. 9 § 8 kap. 12 § 24 kap. 10 § 7 kap. 2 § första stycket 24 kap. 11 § 7 kap. 1 c § sjätte stycket 24 kap. 12 § 14 kap. 2 § tionde stycket delvis 24 kap. 13 § 7 kap. 1 c § sjunde stycket 24 kap. 14 § 7 kap. 1 c § åttonde stycket 24 kap. 15 § 7 kap. 42 § 24 kap. 16 § 7 kap. 51 § 24 kap. 17 § 7 kap. 39 § 24 kap. 18 § 16 kap. 1 § 3 delvis 25 kap. 1 § första stycket 7 kap. 4 § första stycket första meningen 25 kap. 1 § andra stycket 7 kap. 4 § tredje stycket första meningen 25 kap. 1 § tredje stycket 7 kap. 4 § tredje stycket andra meningen 25 kap. 1 § fjärde stycket 7 kap. 4 § tredje stycket tredje meningen 25 kap. 1 § femte stycket - 25 kap. 1 § sjätte stycket 7 kap. 4 § femte stycket 25 kap. 2 § 7 kap. 5 § 25 kap. 3 § 7 kap. 4 § andra och femte styckena 25 kap. 4 § 7 kap. 4 § fjärde stycket första meningen och sjunde stycket 25 kap. 5 § första stycket 7 kap. 4 § sjunde stycket 25 kap. 5 § andra stycket - 25 kap. 6 § 7 kap. 6 § delvis 25 kap. 7 § 7 kap. 4 § första stycket andra meningen och sjätte stycket 25 kap. 8 § 7 kap. 4 § första stycket tredje meningen 25 kap. 9 § 14 kap. 2 § tionde stycket 25 kap. 10 § 7 kap. 4 § fjärde stycket andra meningen 25 kap. 11 § 7 kap. 25 § första stycket första meningen samt andra och tredje styckena 25 kap. 12 § 7 kap. 25 § första stycket andra meningen och tredje stycket 25 kap. 13 § 7 kap. 29 § 341

25 kap. 14 § 7 kap. 47 § Bilaga 7 25 kap. 15 § 16 kap. 1 § 3 delvis 26 kap. 1 § första stycket 9 kap. 1 § första stycket förstatredje meningarna 26 kap. 2 § första stycket 9 kap. 1 § första stycket första meningen 26 kap. 2 § andra stycket - 26 kap. 2 § tredje stycket 9 kap. 1 § andra stycket 26 kap. 2 § fjärde stycket 9 kap. 1 § sjätte stycket 26 kap. 2 § 9 kap. 2 § första, andra, fjärde och sjätte styckena 26 kap. 3 § 9 kap. 1 § första stycket fjärde meningen 26 kap. 4 § 9 kap. 1 § första stycket femte meningen och sjätte stycket 26 kap. 5 § 9 kap. 1 § första stycket sjätteåttonde meningarna 26 kap. 6 § 9 kap. 3 § 26 kap. 7 § 9 kap. 1 § tredje och fjärde styckena 26 kap. 8 § 9 kap. 1 § femte stycket första meningen 26 kap. 9 § första stycket 9 kap. 1 § femte stycket tredje meningen och 2 § femte stycket första meningen delvis 26 kap. 9 § andra stycket 9 kap. 2 § femte stycket första meningen delvis 26 kap. 9 § tredje stycket 14 kap. 10 § första stycket 3 och fjärde stycket 26 kap. 10 § 9 kap. 1 § femte stycket andra meningen och 2 § femte stycket andra meningen 26 kap. 11 § 16 kap. 1 § 3-4 delvis 27 kap. 1 § 7 kap. 7 § första, fjärde och femte styckena i deras lydelse enligt prop. 2008/09:160 27 kap. 2 § 7 kap. 7 § andra stycket 27 kap. 3 § 7 kap. 7 § tredje och femte styckena 27 kap. 4 § 8 kap. 2 § första stycket första meningen och tredje stycket 27 kap. 5 § 9 kap. 25 § första, tredje och fjärde styckena 27 kap. 6 § 7 kap. 7 § fjärde stycket 27 kap. 7 § 9 kap. 25 § andra stycket 27 kap. 8 § 9 kap. 28 § i dess lydelse enligt prop. 2008/09:160 27 kap. 9 § 9 kap. 5 § andra och fjärde styckena 342

27 kap. 10 § 9 kap. 5 § tredje och fjärde Bilaga 7 styckena 27 kap. 11 § 7 kap. 10 § första, tredje och fjärde styckena 27 kap. 12 § 8 kap. 1 § 27 kap. 13 § 7 kap. 10 § andra och fjärde styckena 27 kap. 14 § 7 kap. 8 § 27 kap. 15 § 8 kap. 2 § första stycket andra meningen samt andra och tredje styckena 27 kap. 16 § 8 kap. 2 § första stycket tredje meningen 28 kap. 1 § 9 kap. 8 § första stycket 28 kap. 2 § 9 kap. 8 § andra stycket 28 kap. 3 § 9 kap. 8 § tredje och sjätte styckena 28 kap. 4 § 9 kap. 8 § femte och sjätte styckena 28 kap. 5 § 7 kap. 31 § delvis 28 kap. 6 § 7 kap. 37 § första stycket första meningen och andra stycket 28 kap. 7 § 7 kap. 37 § första stycket andra meningen 28 kap. 8 § 7 kap. 31 § delvis 28 kap. 9 § 7 kap. 18 § tredje stycket i dess lydelse enligt prop. 2008:09:31 28 kap. 10 § 7 kap. 52 § i dess lydelse enligt prop. 2008/09:31 28 kap. 11 § 7 kap. 43 § i dess lydelse enligt prop. 2008/09:31 28 kap. 12 § 8 kap. 14 § 28 kap. 13 § 8 kap. 16 § 28 kap. 14 § 16 kap. 1 § 3 delvis 29 kap. 1 § 8 kap. 4 § första och tredje styckena 29 kap. 2 § 8 kap. 4 § andra och tredje styckena i deras lydelse enligt SFS 2008:593 (träder i kraft 2008-11- 01) 29 kap. 3 § 9 kap. 27 § i dess lydelse enligt SFS 2008:593 (träder i kraft 2008- 11-01) 29 kap. 4 § 8 kap. 5 § första och sjunde styckena 29 kap. 5 § 8 kap. 5 § andra och sjunde styckena 29 kap. 6 § 8 kap. 5 § tredje och sjunde styckena 343

29 kap. 7 § 8 kap. 5 § fjärde och sjunde Bilaga 7 styckena 29 kap. 8 § 8 kap. 5 § sjätte stycket 29 kap. 9 § 8 kap. 5 § femte stycket 29 kap. 10 § 8 kap. 24 § första och åttonde styckena enligt deras lydelse enligt prop. 2008/09:61 29 kap. 11 § 8 kap. 24 § andra och åttonde styckena enligt deras lydelse enligt prop. 2008/09:61 29 kap. 12 § 8 kap. 24 § tredje, fjärde, sjätte och åttonde styckena enligt deras lydelse enligt prop. 2008/09:61 29 kap. 13 § 8 kap. 24 § femte stycket i dess lydelse enligt prop. 2008/09:61 29 kap. 14 § 8 kap. 24 § sjunde stycket i dess lydelse enligt prop. 2008/09:61 29 kap. 15 § 8 kap. 28 § 29 kap. 16 § 9 kap. 12 § första och tredje styckena 29 kap. 17 § 9 kap. 12 § andra och tredje styckena 29 kap. 18 § 8 kap. 21 § första och tredje styckena 29 kap. 19 § 8 kap. 20 § 29 kap. 20 § 9 kap. 24 § 29 kap. 21 § 7 kap. 46 § 29 kap. 22 § 9 kap. 13 § 29 kap. 23 § 8 kap. 6 § första och fjärde styckena 29 kap. 24 § 8 kap. 6 § andra och fjärde styckena 29 kap. 25 § 8 kap. 26 § 29 kap. 26 § 8 kap. 6 § tredje stycket 29 kap. 27 § 8 kap. 7 § första stycket, tredje stycket första meningen och fjärde stycket 29 kap. 28 § 8 kap. 7 § andra och fjärde styckena 29 kap. 29 § 8 kap. 7 § tredje stycket andra meningen 29 kap. 30 § 16 kap. 1 § 3 delvis 30 kap. 1 § första stycket 8 kap. 8 § första stycket första meningen 30 kap. 1 § andra stycket 9 kap. 5 § första stycket 30 kap. 1 § tredje stycket 8 kap. 8 § femte stycket och 9 kap. 5 § fjärde stycket 30 kap. 2 § 8 kap. 8 § första stycket andra meningen och femte stycket 344

30 kap. 3 § 8 kap. 8 § andra och femte Bilaga 7 styckena 30 kap. 4 § 8 kap. 8 § tredje och femte styckena 30 kap. 5 § 8 kap. 8 § fjärde stycket 30 kap. 6 § 8 kap. 22 § första stycket 30 kap. 7 § 8 kap. 22 § andra stycket 30 kap. 8 § 8 kap. 31 § första stycket enligt prop. 2008/09:17 30 kap. 9 § 8 kap. 31 § andra stycket enligt prop. 2008/09:17 30 kap. 10 § 8 kap. 29 § första stycket 30 kap. 11 § 8 kap. 29 § andra stycket 30 kap. 12 § 8 kap. 9 § första och fjärde styckena 30 kap. 13 § 8 kap. 9 § andra stycket 30 kap. 14 § 8 kap. 9 § tredje stycket 30 kap. 15 § 8 kap. 21 § andra och tredje styckena 30 kap. 16 § 8 kap. 10 § första stycket första meningen och fjärde stycket 30 kap. 17 § 8 kap. 10 § första stycket andra och tredje meningarna och fjärde stycket 30 kap. 18 § 8 kap. 10 § andra stycket 30 kap. 19 § 8 kap. 10 § tredje stycket 30 kap. 20 § 8 kap. 13 § första stycket 30 kap. 21 § 8 kap. 13 § andra och fjärde styckena 30 kap. 22 § 8 kap. 13 § tredje stycket 30 kap. 23 § 8 kap. 27 § 30 kap. 24 § 8 kap. 11 § första stycket första meningen och andra stycket 30 kap. 25 § 8 kap. 11 § första stycket andra meningen 30 kap. 26 § 16 kap. 1 § 3 31 kap. 1 § 9 kap. 6 § första stycket första meningen och andra stycket 31 kap. 2 § 9 kap. 6 § första stycket andra meningen 31 kap. 3 § 7 kap. 32 § 31 kap. 4 § 9 kap. 14 § första stycket första meningen och andra stycket 31 kap. 5 § 9 kap. 14 § första stycket andra meningen 31 kap. 6 § 9 kap. 23 § 31 kap. 7 § 9 kap. 31 § 31 kap. 8 § 9 kap. 30 § 31 kap. 9 § 8 kap. 18 § första stycket första 345

meningen och andra stycket Bilaga 7 31 kap. 10 § 8 kap. 18 § första stycket andra meningen 31 kap. 11 § 16 kap. 1 § 3 delvis 32 kap. 1 § 9 kap. 21 § första stycket 1-3 och andra stycket i dess lydelse enligt SFS 2008:570 (träder i kraft 2009-01- 01) 32 kap. 2 § 7 kap. 34 § första och tredje styckena 32 kap. 3 § 7 kap. 34 § andra stycket 32 kap. 4 § första stycket 1 8 kap. 25 § 32 kap. 4 § första stycket 2 9 kap. 21 § första stycket 4 i dess lydelse enligt SFS 2008:570 (träder i kraft 2009-01-01) 32 kap. 4 § andra stycket 9 kap. 21 § andra stycket i dess lydelse enligt SFS 2008:570 (träder i kraft 2009-01-01) 32 kap. 5 § 16 kap. 1 § 3 delvis 33 kap. 1 § 9 kap. 19 § första, andra och sjätte styckena 33 kap. 2 § 9 kap. 19 § tredje och sjätte styckena 33 kap. 3 § 9 kap. 19 § fjärde och sjätte styckena 33 kap. 4 § 9 kap. 3 § andra stycket delvis och tredje stycket 33 kap. 5 § första stycket 9 kap. 19 § femte stycket 33 kap. 5 § andra stycket 14 kap. 10 § första stycket 3 och fjärde stycket 33 kap. 6 § 7 kap. 35 § 33 kap. 7 § 8 kap. 19 § första stycket första meningen och andra stycket 33 kap. 8 § 9 kap. 17 § tredje och nionde stycket andra meningen 33 kap. 9 § 8 kap. 19 § första stycket tredje meningen 33 kap. 10 § 8 kap. 19 § första stycket andra meningen 33 kap. 11 § 16 kap. 1 § 3 delvis 34 kap.1 § 9 kap. 17 § första stycket, andra stycket första och andra meningarna och nionde stycket andra meningen 34 kap. 2 § 9 kap. 17 § fjärde stycket och nionde stycket andra meningen 34 kap. 3 § 7 kap. 17 § 34 kap. 4 § 7 kap. 18 § 34 kap. 5 § 7 kap. 19 § andra stycket delvis och tredje stycket 346

34 kap. 6 § 1-3 9 kap. 18 § första stycket Bilaga 7 34 kap. 6 § 4 9 kap. 17 § nionde stycket första meningen 34 kap. 7 § 9 kap. 18 § andra stycket 34 kap. 8 § första stycket 9 kap. 17 § sjunde stycket 34 kap. 8 § andra stycket 9 kap. 17 § femte stycket 34 kap. 9 § första stycket 9 kap. 17 § åttonde stycket 34 kap. 9 § andra stycket 14 kap. 10 § första stycket 3 och fjärde stycket 34 kap. 10 § 9 kap. 17 § sjätte stycket 34 kap. 11 § 7 kap. 50 § 34 kap. 12 § 9 kap. 16 § 34 kap. 13 § 7 kap. 22 § 34 kap. 14 § 7 kap. 44 § 34 kap. 15 § 7 kap. 21 § första och tredje styckena 34 kap. 16 § 7 kap. 21 § andra och tredje styckena 34 kap. 17 § 7 kap. 23 § 34 kap. 18 § 7 kap. 30 § första, tredje och fjärde styckena 34 kap. 19 § 7 kap. 30 § andra och tredje styckena 34 kap. 20 § 7 kap. 19 § första stycket 1-5 och tredje stycket 34 kap. 21 § 7 kap. 20 § 34 kap. 22 § 7 kap. 19 § andra stycket delvis och tredje stycket 34 kap. 23 § 7 kap. 19 § första stycket 6 och tredje stycket 34 kap. 24 § 16 kap. 1 § 3 delvis 35 kap. 1 § 9 kap. 15 § 35 kap. 2 § 8 kap. 17 § i dess lydelse enligt SFS 2008:593 (träder i kraft 2008- 11-01) 35 kap. 3 § 8 kap. 15 § 35 kap. 4 § 9 kap. 20 § i dess lydelse enligt SFS 2008:570 (träder i kraft 2009- 01-01) 35 kap. 5 § 12 kap. 1 § tredje stycket 35 kap. 6 § 9 kap. 10 § 35 kap. 7 § 9 kap. 11 § första och tredje styckena 35 kap. 8 § 16 kap. 1 § 3 delvis 36 kap. 1 § 7 kap. 14 § andra, tredje och sjunde styckena 36 kap. 2 § 7 kap. 14 § sjätte och sjunde styckena 36 kap. 3 § 7 kap. 41 § fjärde och sjunde 347

styckena Bilaga 7 36 kap. 4 § 7 kap. 14 § femte och sjunde styckena 36 kap. 5 § 7 kap. 14 § åttonde stycket delvis 36 kap. 6 § 7 kap. 41 § första, andra och fjärde styckena 36 kap. 7 § 7 kap. 41 § tredje stycket 37 kap. 1 § 7 kap. 12 § första och fjärde styckena 37 kap. 2 § 7 kap. 12 § andra och fjärde styckena 37 kap. 3 § 7 kap. 12 § tredje och fjärde styckena 37 kap. 4 § 9 kap. 32 § 37 kap. 5 § 9 kap. 8 § fjärde stycket 37 kap. 6 § 8 kap. 3 § 37 kap. 7 § 8 kap. 23 § 37 kap. 8 § 9 kap. 11 § andra och tredje styckena 37 kap. 9 § 16 kap. 1 § 3 delvis 38 kap. 1 § 7 kap. 49 § 38 kap. 2 § 9 kap. 9 § 38 kap. 3 § 9 kap. 22 § 38 kap. 4 § 12 kap. 7 § 38 kap. 5 § 9 kap. 7 § 38 kap. 6 § 7 kap. 45 § första, tredje och fjärde styckena 38 kap. 7 § 7 kap. 45 § andra stycket 38 kap. 8 § 16 kap. 1 § 3 delvis 39 kap. 1 § 7 kap. 11 § första, andra och sjunde styckena 39 kap. 2 § 7 kap. 11 § tredje och sjunde styckena 39 kap. 3 § 7 kap. 11 § fjärde och sjunde styckena 39 kap. 4 § 7 kap. 11 § sjätte och sjunde styckena 39 kap. 5 § 7 kap. 11 § femte stycket 39 kap. 6 § 16 kap. 1 § 3 delvis 40 kap. 1 § 11 kap. 2 § andra stycket 40 kap. 2 § 11 kap. 2 § första stycket 40 kap. 3 § 11 kap. 2 § tredje stycket 40 kap. 4 § 11 kap. 3 § andra stycket 40 kap. 5 § 13 kap. 5 § andra stycket 40 kap. 6 § 11 kap. 1 § första stycket 40 kap. 7 § 11 kap. 1 § tredje stycket 41 kap. 1 § 11 kap. 4 § första stycket 41 kap. 2 § 11 kap. 4 § tredje och fjärde styckena 348

41 kap. 3 § 11 kap. 4 § femte stycket Bilaga 7 41 kap. 4 § 11 kap. 4 § andra stycket 41 kap. 5 § 11 kap. 6 § första stycket 41 kap. 6 § 11 kap. 6 § tredje stycket 41 kap. 7 § 11 kap. 6 § fjärde stycket 41 kap. 8 § 11 kap. 6 § andra stycket 41 kap. 9 § 9 kap. 26 § 41 kap. 10 § 11 kap. 5 § 41 kap. 11 § 16 kap. 1 § 3 delvis 42 kap. 1 § första stycket jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 103 och RÅ 2007 ref. 17 42 kap. 1 § andra stycket - 42 kap. 2 § 12 kap. 1 § första och andra styckena 42 kap. 3 § 12 kap. 2 § 42 kap. 4 § 7 kap. 48 § 42 kap. 5 § 12 kap. 3 § första stycket och andra stycket första och andra meningarna 42 kap. 6 § 12 kap. 5 § första stycket 42 kap. 7 § 12 kap. 5 § andra stycket 42 kap. 8 § 12 kap. 6 § 42 kap. 9 § 12 kap. 4 § första och andra styckena (och 3 § andra stycket tredje meningen) 42 kap. 10 § 12 kap. 4 § tredje stycket 42 kap. 11 § 12 kap. 3 § tredje stycket och 12 kap. 4 § fjärde stycket 42 kap. 12 § 16 kap. 1 § 3 delvis 43 kap. 1 § 1-3 16 kap. 1 § 1 43 kap. 1 § 4 16 kap. 1 § 2 43 kap. 2 § 1 16 kap. 1 § 5 43 kap. 2 § 2 16 kap. 1 § 6 43 kap. 3 § 1 16 kap. 1 § 8 43 kap. 3 § 2 16 kap. 1 § 11 43 kap. 4 § 1 16 kap. 1 § 10 43 kap. 4 § 2-3 16 kap. 1 § 9 43 kap. 5 § 1 16 kap. 1 § 12 43 kap. 5 § 2 16 kap. 1 § 13 43 kap. 5 § 3 16 kap. 1 § 14 Bilagan Bilagan

Bilaga 8

Jämförelsetabell: Sekretesslag (1980:100)/Offentlighets- och sekretesslag

Sekretesslag (1980:100) Offentlighets- och sekretesslag

1 kap. 1 § första, andra och fjärde 1 kap. 1 § andra stycket styckena 1 kap. 1 § tredje stycket 1 kap. 1 § första stycket 1 kap. 2 § 7 kap. 1 § 1 kap. 3 § första stycket 7 kap. 1 § 1 kap. 3 § andra stycket 7 kap. 2 § 1 kap. 3 § tredje stycket 7 kap. 3 § 1 kap. 4 § första stycket 6 kap. 2 § 1 kap. 4 § andra stycket 8 kap. 1 § 1 kap. 4 § tredje stycket 8 kap. 2 § 1 kap. 5 § 9 kap. 2 § 1 kap. 6 § 2 kap. 1 § 1 kap. 7 § 6 kap. 5 § 1 kap. 8 § första stycket 2 kap. 2 § 1 kap. 8 § andra stycket 2 kap. 4 § 1 kap. 8 § tredje stycket 2 kap. 5 § 1 kap. 9 § 2 kap. 3 § 1 kap. 9 a § 12 kap. 2 § 1 kap. 10 § 6 kap. 6 § 1 kap. 11 §, upphävd genom lag (1999:301) 1 kap. 12 § 8 kap. 3 § 1 kap. 13 § 13 kap. 1 § 2 kap. 1 § 14 kap. 1 § 2 kap. 2 § första och andra styckena 14 kap. 2 § 2 kap. 2 § tredje stycket 14 kap. 4 § 2 kap. 3 § 14 kap. 5 § 3 kap. 1 § första stycket första 15 kap. 1 § första stycket meningen 3 kap. 1 § första stycket andra 15 kap. 2 § meningen 3 kap. 1 § andra stycket 15 kap. 1 § andra stycket 4 kap. 1 § 16 kap. 1 § 4 kap. 2 § 16 kap. 2 § 4 kap. 3 § 16 kap. 4 § 4 kap. 4 § 16 kap. 3 § 4 kap. 5 § i dess lydelse enligt SFS 16 kap. 5 § 2008:593 (träder i kraft 2008-11-01) 4 kap. 6 § 16 kap. 6 § 5 kap. 1 § första stycket 17 kap. 1 § första och andra styckena 5 kap. 1 § andra stycket 17 kap. 2 § första och andra styckena 5 kap. 1 § tredje stycket 17 kap. 3 § 5 kap. 1 § fjärde stycket 17 kap. 4 § 5 kap. 1 § femte stycket första 17 kap. 2 § tredje stycket meningen 5 kap. 1 § femte stycket andra 17 kap. 2 § fjärde stycket meningen

5 kap. 1 § femte stycket tredje 17 kap. 1 § tredje stycket Bilaga 8

meningen 5 kap. 2 § första stycket 17 kap. 12 § 5 kap. 2 § andra stycket 17 kap. 8 § 5 kap. 3 § första stycket 17 kap. 9 § 5 kap. 3 § andra stycket 17 kap. 10 § 5 kap. 4 § 17 kap. 11 § 5 kap. 5 § 17 kap. 16 § 5 kap. 6 § 17 kap. 15 § 5 kap. 7 § första stycket 17 kap. 17 § 5 kap. 7 § andra stycket första 17 kap. 18 § meningen 5 kap. 7 § andra stycket andra 17 kap. 19 § meningen 5 kap. 7 § tredje stycket 17 kap. 17 § andra stycket och 18 § andra stycket 5 kap. 8 § 17 kap. 13 § 5 kap. 9 § 17 kap. 7 § 5 kap. 10 § första stycket 17 kap. 5 § 5 kap. 10 § andra stycket 17 kap. 6 § 5 kap. 11 § 17 kap. 14 § 6 kap. 1 § första stycket 18 kap. 1 § första och andra styckena 6 kap. 1 § andra stycket 18 kap. 2 § 6 kap. 1 § tredje stycket 18 kap. 1 § tredje stycket 6 kap. 2 § första stycket 18 kap. 3 § första stycket 6 kap. 2 § andra stycket 18 kap. 3 § tredje stycket 6 kap. 2 § tredje stycket 18 kap. 3 § andra stycket 6 kap. 2 § fjärde stycket i dess lydelse 18 kap. 3 § fjärde stycket enligt prop. 2008/09:29 6 kap. 2 § femte stycket i dess lydelse 18 kap. 3 § femte stycket enligt prop. 2008/09:29 6 kap. 3 § 18 kap. 4 § 6 kap. 4 § 18 kap. 5 § 6 kap. 5 § första och andra styckena 18 kap. 6 § 6 kap. 5 § tredje stycket 18 kap. 8 § 6 kap. 6 § första och andra styckena 18 kap. 7 § 6 kap. 6 § tredje stycket 18 kap. 8 § 6 kap. 7 § 18 kap. 9 § 6 kap. 8 § första och andra styckena 18 kap. 10 § 6 kap. 8 § tredje stycket 18 kap. 11 § 7 kap. 1 § första stycket 20 kap. 1 § första och andra styckena 7 kap. 1 § andra stycket 6 kap. 4 § och 20 kap. 2 § 7 kap. 1 § tredje stycket 20 kap. 3 § 7 kap. 1 § fjärde stycket 20 kap. 3 § tredje stycket 7 kap. 1 a § första och andra styckena 20 kap. 4 § första och andra styckena 7 kap. 1 a § tredje stycket 6 kap. 4 § och 20 kap. 5 § 7 kap. 1 a § fjärde stycket 20 kap. 6 § första stycket 7 kap. 1 a § femte stycket 20 kap. 4 § fjärde stycket 7 kap. 1 b § 20 kap. 4 § tredje och fjärde styckena 7 kap. 1 c § första stycket 24 kap. 1 § första stycket 7 kap. 1 c § andra stycket 24 kap. 3 § första stycket 7 kap. 1 c § tredje stycket 24 kap. 2 § första och andra styckena 7 kap. 1 c § fjärde stycket 26 kap. 5 § första stycket 7 kap. 1 c § femte stycket 24 kap. 1 § tredje stycket, 2 § tredje

stycket, 3 § tredje stycket, 4 § tredje Bilaga 8

stycket, 5 § tredje stycket 7 kap. 1 c § sjätte stycket 24 kap. 11 § 7 kap. 1 c § sjunde stycket 24 kap. 13 § 7 kap. 1 c § åttonde stycket 24 kap. 14 § 7 kap. 1 c § nionde stycket - 7 kap. 2 § första stycket 24 kap. 10 § 7 kap. 2 § andra stycket 24 kap. 8 § första stycket 7 kap. 3 § 24 kap. 6 § 7 kap. 4 § första stycket första 25 kap. 1 § första stycket meningen 7 kap. 4 § första stycket andra 25 kap. 7 § femte stycket 1-3 meningen 7 kap. 4 § första stycket tredje 25 kap. 8 § meningen 7 kap. 4 § andra stycket 25 kap. 3 § 7 kap. 4 § tredje stycket första 25 kap. 1 § andra stycket meningen 7 kap. 4 § tredje stycket andra 25 kap. 1 § tredje stycket meningen 7 kap. 4 § tredje stycket tredje 25 kap. 1 § fjärde stycket meningen 7 kap. 4 § fjärde stycket första 25 kap. 4 § första stycket meningen 7 kap. 4 § fjärde stycket andra 25 kap. 10 § meningen 7 kap. 4 § femte stycket 25 kap. 1 § sjätte stycket, 3 § andra stycket och 4 § andra stycket 7 kap. 4 § sjätte stycket 25 kap. 7 § femte stycket 4-5 7 kap. 4 § sjunde stycket 25 kap. 5 § första stycket 7 kap. 5 § 25 kap. 2 § 7 kap. 6 § 25 kap. 6 § 7 kap. 7 § första stycket 27 kap. 1 § första och andra styckena 7 kap. 7 § andra stycket 27 kap. 2 § 7 kap. 7 § tredje stycket 27 kap. 3 § första stycket 7 kap. 7 § fjärde stycket i dess lydelse 27 kap. 1 § tredje stycket enligt prop. 2007/08:160 7 kap. 7 § femte stycket i dess lydelse 27 kap. 6 § enligt prop. 2007/08:160 7 kap. 7 § sjätte stycket i dess lydelse 27 kap. 1 § fjärde stycket och 3 § andra enligt prop. 2007/08:160 stycket 7 kap. 8 § 27 kap. 14 § 7 kap. 9 § första-tredje styckena 22 kap. 2 § första-tredje styckena 7 kap. 9 § fjärde-femte styckena 22 kap. 3 § första-tredje styckena 7 kap. 9 § sjätte stycket 22 kap. 4 § första stycket 7 kap. 9 § sjunde stycket 22 kap. 5 § först och andra styckena 7 kap. 9 § åttonde stycket 22 kap. 2 § fjärde stycket, 3 § fjärde stycket, 4 § andra stycket och 5 § tredje stycket 7 kap. 10 § första stycket 27 kap. 11 § första och andra styckena 7 kap. 10 § andra stycket 27 kap. 13 § första stycket 7 kap. 10 § tredje stycket 27 kap. 11 § tredje stycket 7 kap. 10 § fjärde stycket 27 kap. 11 § fjärde stycket och 13 § andra stycket

7 kap. 11 § första och andra styckena 39 kap. 1 § första och andra styckena Bilaga 8

7 kap. 11 § tredje stycket 39 kap. 2 § första och andra stycket 7 kap. 11 § fjärde stycket 39 kap. 3 § första och andra styckena 7 kap. 11 § femte stycket 39 kap. 5 § 7 kap. 11 § sjätte stycket 39 kap. 4 § första stycket 7 kap. 11 § sjunde stycket 39 kap. 1 § tredje stycket, 2 § tredje stycket, 3 § tredje stycket och 4 § andra stycket 7 kap. 12 § första stycket 37 kap. 1 § första och andra styckena 7 kap. 12 § andra stycket 37 kap. 2 § första stycket 7 kap. 12 § tredje stycket 37 kap. 3 § första stycket 7 kap. 12 § fjärde stycket 37 kap. 1 § tredje stycket, 2 § andra stycket och 3 § andra stycket 7 kap. 13 § 23 kap. 1 § 7 kap. 14 § första stycket 20 kap. 7 § första stycket 7 kap. 14 § andra och tredje styckena 36 kap. 1 § första-fjärde styckena 7 kap. 14 § fjärde stycket 36 kap. 3 § första stycket 7 kap. 14 § femte stycket 36 kap. 4 § första stycket 7 kap. 14 § sjätte stycket 36 kap. 2 § första stycket 7 kap. 14 § sjunde stycket 20 kap. 7 § andra stycket, 36 kap. 1 § femte stycket, 2 § andra stycket, 3 § andra stycket och 4 § andra stycket 7 kap. 14 § åttonde stycket 14 kap. 3 §, 20 kap. 8 § och 36 kap. 5 § 7 kap. 15 § första och andra styckena 21 kap. 1 § första och andra styckena 7 kap. 15 § tredje stycket första 21 kap. 2 § första stycket meningen 7 kap. 15 § tredje stycket andra 21 kap. 3 § meningen 7 kap. 15 § fjärde stycket 21 kap. 1 § tredje stycket och 2 § andra stycket 7 kap. 16 § 20 kap. 9 § 7 kap. 17 § 34 kap. 3 § 7 kap. 18 § första, andra och fjärde 34 kap. 4 § styckena 7 kap. 18 § tredje stycket i dess 28 kap. 9 § lydelse enligt prop. 2008/09:31 7 kap. 19 § första stycket 1-5 34 kap. 20 § första stycket 7 kap. 19 § första stycket 6 34 kap. 23 § första stycket 7 kap. 19 § andra stycket 34 kap. 5 § första stycket och 22 § första stycket 7 kap. 19 § tredje stycket 34 kap. 5 § andra stycket, 20 § andra stycket, 22 § andra stycket och 23 § andra stycket 7 kap. 20 § 34 kap. 21 § 7 kap. 21 § första stycket 34 kap. 15 § första stycket 7 kap. 21 § andra stycket 34 kap. 16 § första stycket 7 kap. 21 § tredje stycket 34 kap. 15 § andra stycket och 16 § andra stycket 7 kap. 22 § 34 kap. 13 § 7 kap. 23 § 34 kap. 17 § 7 kap. 24 § 23 kap. 4 § 7 kap. 25 § första stycket första 25 kap. 11 § meningen, andra och tredje styckena 7 kap. 25 § första stycket andra 25 kap. 12 §

meningen Bilaga 8

7 kap. 26 § 21 kap. 5 § 7 kap. 27 § 22 kap. 6 § 7 kap. 28 § 21 kap. 4 § 7 kap. 29 § 25 kap. 13 § 7 kap. 30 § första stycket 34 kap. 18 § första stycket 7 kap. 30 § andra stycket 34 kap. 19 § första och andra meningen 7 kap. 30 § tredje stycket 34 kap. 18 § andra stycket och 19 § tredje meningen 7 kap. 30 § fjärde stycket 34 kap. 18 § tredje stycket 7 kap. 31 § 28 kap. 5 och 8 §§ 7 kap. 32 § 31 kap. 3 § 7 kap. 33 §, upphävd genom lag 1999:301 7 kap. 34 § första och tredje styckena 32 kap. 2 § 7 kap. 34 § andra stycket 32 kap. 3 § 7 kap. 35 § 33 kap. 6 § 7 kap. 36 § i dess lydelse enligt SFS 22 kap. 7 § 2008:228 (träder i kraft 2008-10-01) 7 kap. 37 § första stycket första 28 kap. 6 § första stycket meningen 7 kap. 37 § första stycket andra 28 kap. 7 § meningen 7 kap. 37 § andra stycket. 28 kap. 6 § andra stycket 7 kap. 38 § 22 kap. 1 § 7 kap. 39 § 24 kap. 17 § 7 kap. 40 § 23 kap. 2 § 7 kap. 41 § första och andra styckena 36 kap. 6 § första och andra styckena 7 kap. 41 § tredje stycket 36 kap. 7 § 7 kap. 41 § fjärde stycket 36 kap. 6 § tredje stycket 7 kap. 42 § 24 kap. 15 § 7 kap. 43 § i dess lydelse enligt prop. 28 kap. 11 § 2008/09:31 7 kap. 44 § 34 kap. 14 § 7 kap. 45 § första stycket 38 kap. 6 § första stycket 7 kap. 45 § andra stycket 38 kap. 7 § 7 kap. 45 § tredje och fjärde styckena 38 kap. 6 § andra och tredje styckena 7 kap. 46 § 29 kap. 21 § 7 kap. 47 § 25 kap. 14 § 7 kap. 48 § 42 kap. 4 § 7 kap. 49 § 38 kap. 1 § 7 kap. 50 § 34 kap. 11 § 7 kap. 51 § 24 kap. 16 § 7 kap. 52 § i dess lydelse enligt prop. 28 kap. 10 § 2008/09:31 8 kap. 1 § 27 kap. 12 § 8 kap. 2 § första stycket första 27 kap. 4 § meningen 8 kap. 2 § första stycket andra 27 kap. 15 § första stycket meningen 8 kap. 2 § första stycket tredje 27 kap. 16 § meningen 8 kap. 2 § andra och tredje styckena 27 kap. 15 § andra och tredje styckena 8 kap. 3 § 37 kap. 6 §

8 kap. 4 § första stycket 29 kap. 1 § första stycket Bilaga 8

8 kap. 4 § andra stycket 29 kap. 2 § första stycket 8 kap. 4 § tredje stycket 29 kap. 1 § andra stycket och 2 § andra stycket 8 kap. 5 § första stycket 29 kap. 4 § första stycket 8 kap. 5 § andra stycket 29 kap. 5 § första och andra styckena 8 kap. 5 § tredje stycket 29 kap. 6 § första och andra styckena 8 kap. 5 § fjärde stycket 29 kap. 7 § första och andra styckena 8 kap. 5 § femte stycket 29 kap. 9 § 8 kap. 5 § sjätte stycket 29 kap. 8 § 8 kap. 5 § sjunde stycket 29 kap. 4 § andra stycket, 5 § tredje stycket, 6 § tredje stycket och 7 § tredje stycket 8 kap. 6 § första stycket 29 kap. 23 § första stycket 8 kap. 6 § andra stycket 29 kap. 24 § första och andra stycket 8 kap. 6 § tredje stycket 29 kap. 26 § 8 kap. 6 § fjärde stycket 29 kap. 23 § andra stycket och 24 § tredje stycket 8 kap. 7 § första stycket 29 kap. 27 § första stycket 8 kap. 7 § andra stycket 29 kap. 28 § första och andra stycket 8 kap. 7 § tredje stycket första 29 kap. 27 § andra stycket meningen 8 kap. 7 § tredje stycket andra 29 kap. 29 § meningen 8 kap. 7 § fjärde stycket 29 kap. 27 § tredje stycket och 28 § tredje stycket 8 kap. 8 § första stycket första 30 kap. 1 § första stycket meningen 8 kap. 8 § första stycket andra 30 kap. 2 § första stycket meningen 8 kap. 8 § andra stycket 30 kap. 3 § första stycket 8 kap. 8 § tredje stycket 30 kap. 4 § första stycket 8 kap. 8 § fjärde stycket 30 kap. 5 § 8 kap. 8 § femte stycket 30 kap. 1 § tredje stycket, 2 § andra stycket, 3 § andra stycket och 4 § andra stycket 8 kap. 9 § första stycket 30 kap. 12 § första och andra styckena 8 kap. 9 § andra stycket 30 kap. 13 § 8 kap. 9 § tredje stycket 30 kap. 14 § 8 kap. 9 § fjärde stycket 30 kap. 12 § tredje stycket 8 kap. 10 § första stycket första 30 kap. 16 § första stycket meningen 8 kap. 10 § första stycket andra 30 kap. 17 § första och andra styckena meningen 8 kap. 10 § andra stycket 30 kap. 18 § 8 kap. 10 § tredje stycket 30 kap. 19 § 8 kap. 10 § fjärde stycket 30 kap. 16 § andra stycket och 17 § tredje stycket 8 kap. 11 § första stycket första 30 kap. 24 § första stycket meningen 8 kap. 11 § första stycket andra 30 kap. 25 § meningen 8 kap. 11 § andra stycket 30 kap. 24 § andra stycket 8 kap. 12 § 24 kap. 9 §

8 kap. 13 § första stycket 30 kap. 20 § Bilaga 8

8 kap. 13 § andra stycket 30 kap. 21 § första stycket 8 kap. 13 § tredje stycket 30 kap. 22 § 8 kap. 13 § fjärde stycket 30 kap. 21 § andra stycket 8 kap. 14 § 28 kap. 12 § 8 kap. 15 § 35 kap. 3 § 8 kap. 16 § 28 kap. 13 § 8 kap. 17 § i dess lydelse enligt SFS 35 kap. 2 § 2008:593 (träder ikraft 2008-11-01) 8 kap. 18 § första stycket första 31 kap. 9 § meningen och andra stycket 8 kap. 18 § första stycket andra 31 kap. 10 § meningen 8 kap. 19 § första stycket första 33 kap. 7 § första stycket meningen 8 kap. 19 § första stycket andra 33 kap. 10 § meningen 8 kap. 19 § första stycket tredje 33 kap. 9 § meningen 8 kap. 19 § andra stycket 33 kap. 7 § andra stycket 8 kap. 20 § 29 kap. 19 § 8 kap. 21 § första stycket 29 kap. 18 § första stycket 8 kap. 21 § andra stycket 30 kap. 15 § första stycket 8 kap. 21 § tredje stycket 29 kap. 18 § andra stycket och 30 kap. 15 § andra stycket 8 kap. 22 § första stycket 30 kap. 6 § 8 kap. 22 § andra stycket 30 kap. 7 § 8 kap. 23 § 37 kap. 7 § 8 kap. 24 § första stycket enligt dess 29 kap. 10 § första stycket lydelse enligt prop. 2008/09:61 8 kap. 24 § andra stycket enligt dess 29 kap. 11 § första stycket lydelse enligt prop. 2008/09:61 8 kap. 24 § tredje och fjärde styckena 29 kap. 12 § första och andra styckena enligt deras lydelse enligt prop. 2008/09:61 8 kap. 24 § femte stycket enligt dess 29 kap. 13 § första meningen lydelse enligt prop. 2008/09:61 8 kap. 24 § sjätte stycket enligt dess 29 kap. 12 § tredje stycket och 13 § lydelse enligt prop. 2008/09:61 andra meningen 8 kap. 24 § sjunde stycket enligt dess 29 kap. 14 § lydelse enligt prop. 2008/09:61 8 kap. 24 § åttonde stycket enligt dess 29 kap. 10 § andra stycket, 11 § andra lydelse enligt prop. 2008/09:61 stycket och 12 § fjärde stycket 8 kap. 25 § 32 kap. 4 § första stycket 1 8 kap. 26 § 29 kap. 25 § 8 kap. 27 § 30 kap. 23 § 8 kap. 28 § 29 kap. 15 § 8 kap. 29 § första stycket 30 kap. 10 § 8 kap. 29 § andra stycket 30 kap. 11 § 8 kap. 30 § första och andra styckena 23 kap. 5 § första och andra styckena 8 kap. 30 § tredje stycket 23 kap. 6 § 8 kap. 30 § fjärde stycket 23 kap. 5 § tredje stycket 8 kap. 30 § femte stycket 23 kap. 7 § 8 kap. 30 § sjätte stycket 23 kap. 5 § fjärde stycket

9 kap. 1 § första stycket första 26 kap. 1 § första stycket Bilaga 8

meningen 9 kap. 1 § första stycket andra och 26 kap. 1 § andra stycket tredje meningarna 9 kap. 1 § första stycket fjärde 26 kap. 3 § första stycket meningen 9 kap. 1 § första stycket femte 26 kap. 4 § första stycket meningen 9 kap. 1 § andra stycket sjätte-åttonde 26 kap. 5 § meningarna 9 kap. 1 § andra stycket 26 kap. 1 § fjärde stycket 9 kap. 1 § tredje och fjärde styckena 26 kap. 7 § 9 kap. 1 § femte stycket första 26 kap. 8 § meningen 9 kap. 1 § femte stycket andra 26 kap. 10 § meningen 9 kap. 1 § femte stycket tredje 26 kap. 9 § första stycket meningen 9 kap. 1 § sjätte stycket 26 kap. 1 § femte stycket och 4 § tredje stycket 9 kap. 2 § första och andra styckena 26 kap. 2 § första och andra styckena 9 kap. 2 § tredje stycket 26 kap. 3 § första stycket delvis, 4 § första stycket delvis och 5 § delvis 9 kap. 2 § fjärde stycket 26 kap. 2 § tredje stycket 9 kap. 2 § femte stycket första 26 kap. 9 § första och andra styckena meningen 9 kap. 2 § femte stycket andra 26 kap. 10 § meningen 9 kap. 2 § sjätte stycket 26 kap. 2 § fjärde stycket och 4 § andra stycket 9 kap. 3 § första stycket 26 kap. 6 § första stycket 9 kap. 3 § andra stycket 26 kap. 6 § andra och tredje styckena och 33 kap. 4 § första och andra styckena 9 kap. 3 § tredje stycket 26 kap. 6 § fjärde stycket och 33 kap. 4 § tredje stycket 9 kap. 4 § 23 kap. 8 § 9 kap. 5 § första stycket 30 kap. 1 § andra stycket 9 kap. 5 § andra stycket 27 kap. 9 § första och andra styckena 9 kap. 5 § tredje stycket 27 kap. 10 § första och andra styckena 9 kap. 5 § fjärde stycket 30 kap. 1 § tredje stycket, 27 kap. 9 § tredje stycket och 10 § tredje stycket 9 kap. 6 § första stycket första 31 kap. 1 § första stycket meningen 9 kap. 6 § första stycket andra 31 kap. 2 § meningen 9 kap. 6 § andra stycket 31 kap. 1 § andra stycket 9 kap. 7 § 38 kap. 5 § 9 kap. 8 § första stycket 28 kap. 1 § 9 kap. 8 § andra stycket 28 kap. 2 § 9 kap. 8 § tredje stycket 28 kap. 3 § första stycket 9 kap. 8 § fjärde stycket 37 kap. 5 § 9 kap. 8 § femte stycket 28 kap. 4 § första stycket 9 kap. 8 § sjätte stycket 28 kap. 3 § andra stycket och 4 § andra

stycket Bilaga 8

9 kap. 9 § 38 kap. 2 § 9 kap. 10 § 35 kap. 6 § 9 kap. 11 § första stycket 35 kap. 7 § första stycket 9 kap. 11 § andra stycket 37 kap. 8 § första stycket 9 kap. 11 § tredje stycket 35 kap. 7 § andra stycket och 37 kap. 8 § andra stycket 9 kap. 12 § första stycket 29 kap. 14 § första stycket 9 kap. 12 § andra stycket första 29 kap. 17 § första stycket meningen 9 kap. 12 § andra stycket andra 29 kap. 17 § tredje stycket meningen 9 kap. 12 § andra stycket tredje 29 kap. 17 § andra stycket meningen 9 kap. 12 § tredje stycket 29 kap. 14 § andra stycket och 17 § fjärde stycket 9 kap. 13 § 29 kap. 22 § 9 kap. 14 § 31 kap. 4 § 9 kap. 15 § 35 kap. 1 § 9 kap. 16 § 34 kap. 12 § 9 kap. 17 § första stycket 34 kap. 1 § första stycket 9 kap. 17 § andra stycket första och 34 kap. 1 § andra stycket andra meningen 9 kap. 17 § andra stycket tredje meningen 9 kap. 17 § tredje stycket 33 kap. 8 § första stycket 9 kap. 17 § fjärde stycket 34 kap. 2 § första stycket 9 kap. 17 § femte stycket 34 kap. 8 § andra stycket 9 kap. 17 § sjätte stycket 34 kap. 10 § 9 kap. 17 § sjunde stycket 34 kap. 8 § första stycket 9 kap. 17 § åttonde stycket 34 kap. 9 § första stycket 9 kap. 17 § nionde stycket första 34 kap. 6 § 4 meningen 9 kap. 17 § nionde stycket andra 33 kap. 8 § andra stycket, 34 kap. 1 § meningen fjärde stycket och 2 § andra stycket 9 kap. 18 § första stycket 34 kap. 6 § 1-3 9 kap. 18 § andra stycket 34 kap. 7 § 9 kap. 19 § första och andra styckena 33 kap. 1 § första-tredje styckena 9 kap. 19 § tredje stycket 33 kap. 2 § första stycket 9 kap. 19 § fjärde stycket 33 kap. 3 § första stycket 9 kap. 19 § femte stycket 33 kap. 5 § första stycket 9 kap. 19 § sjätte stycket 33 kap. 1 § fjärde stycket, 2 § andra stycket och 3 § andra stycket 9 kap. 20 § enligt dess lydelse enligt 35 kap. 4 § SFS 2008:570 (träder i kraft 2009-01- 01) 9 kap. 21 § första stycket 1-3 i dess 32 kap. 1 § första stycket lydelse enligt SFS 2008:570 (träder i kraft 2009-01-01) 9 kap. 21 § första stycket 4 § enligt 32 kap. 4 § första stycket 2 dess lydelse enligt SFS 2008:570 (träder i kraft 2009-01-01) 9 kap. 21 § andra stycket i dess 32 kap. 1 § andra stycket och 4 § andra lydelse enligt SFS 2008:570 (träder i stycket

kraft 2009-01-01) Bilaga 8

9 kap. 22 § 38 kap. 3 § 9 kap. 23 § 31 kap. 6 § 9 kap. 24 § 29 kap. 20 § 9 kap. 25 § första stycket 27 kap. 5 § första stycket 9 kap. 25 § andra stycket 27 kap. 7 § 9 kap. 25 § tredje och fjärde styckena 27 kap. 5 § andra och tredje styckena 9 kap. 26 § 41 kap. 9 § 9 kap. 27 § 29 kap. 3 § 9 kap. 28 § i dess lydelse enligt prop. 27 kap. 8 § 2008/09:160 9 kap. 29 § 23 kap. 3 § 9 kap. 30 § 31 kap. 8 § 9 kap. 31 § 31 kap. 7 § 9 kap. 32 § 37 kap. 4 § 10 kap. 1 § 19 kap. 1 § 11 kap. 1 § första stycket 40 kap. 6 § 11 kap. 1 § andra stycket 9 kap. 6 § 11 kap. 1 § tredje stycket 40 kap. 7 § 11 kap. 2 § första stycket 40 kap. 2 § 11 kap. 2 § andra stycket 40 kap. 1 § 11 kap. 2 § tredje stycket 40 kap. 3 § 11 kap. 3 § första och tredje styckena 9 kap. 8 § 11 kap. 3 § andra stycket 40 kap. 4 § 11 kap. 4 § första stycket 41 kap. 1 § 11 kap. 4 § andra stycket 41 kap. 4 § 11 kap. 4 § tredje och fjärde styckena 41 kap. 2 § 11 kap. 4 § femte stycket 41 kap. 3 § 11 kap. 5 § 41 kap. 10 § 11 kap. 6 § första stycket 41 kap. 5 § 11 kap. 6 § andra stycket 41 kap. 8 § 11 kap. 6 § tredje stycket 41 kap. 6 § 11 kap. 6 § fjärde stycket 41 kap. 7 § 12 kap. 1 § första och andra styckena 42 kap. 2 § 12 kap. 1 § tredje stycket 35 kap. 5 § 12 kap. 2 § första stycket 42 kap. 3 § första stycket 12 kap. 2 § andra stycket 42 kap. 3 § andra stycket 12 kap. 2 § tredje stycket 42 kap. 3 § tredje stycket 12 kap. 3 § första stycket 42 kap. 5 § första stycket 12 kap. 3 § andra stycket första och 42 kap. 5 § andra stycket andra meningarna 12 kap. 3 § andra stycket tredje 42 kap. 9 § andra stycket andra meningen meningen 12 kap. 3 § tredje stycket 42 kap. 11 § 12 kap. 4 § första och andra styckena 42 kap. 9 § 12 kap. 4 § tredje stycket 42 kap. 10 § 12 kap. 4 § fjärde stycket 42 kap. 11 § 12 kap. 5 § första stycket 42 kap. 6 § 12 kap. 5 § andra stycket 42 kap. 7 § 12 kap. 6 § 42 kap. 8 § 12 kap. 7 § 38 kap. 4 § 13 kap. 1 § 10 kap. 1 § första stycket 13 kap. 2 § 10 kap. 2 § första stycket 13 kap. 3 § 10 kap. 3 § första stycket

13 kap. 3 a § (ny bestämmelse 10 kap. 4 § första stycket Bilaga 8

föreslagen i prop. 2008/09:160) 13 kap. 4 § första stycket 10 kap. 6 § första stycket 13 kap. 4 § andra och tredje styckena 10 kap. 7 § 13 kap. 5 § första stycket 10 kap. 5 § första stycket 13 kap. 5 § andra stycket 40 kap. 5 § 13 kap. 6 § första stycket första 10 kap. 8 § meningen 13 kap. 6 § första stycket andra 20 kap. 2 och 5 §§ meningen 13 kap. 6 § andra stycket 10 kap. 1 § andra stycket, 2 § andra stycket, 3 § andra stycket 4 § andra stycket och 5 § andra stycket 14 kap. 1 § första meningen 9 kap. 15 § 14 kap. 1 § andra meningen 9 kap. 28 § första stycket 14 kap. 2 § första stycket 1 9 kap. 18 § 14 kap. 2 § första stycket 2 9 kap. 16 § 14 kap. 2 § första stycket 3 9 kap. 17 § 14 kap. 2 § andra stycket 9 kap. 25 § 14 kap. 2 § tredje stycket 9 kap. 26 § 14 kap. 2 § fjärde stycket 9 kap. 24 § 14 kap. 2 § femte stycket 9 kap. 23 § 14 kap. 2 § sjätte stycket 9 kap. 21 § 14 kap. 2 § sjunde stycket 9 kap. 22 § 14 kap. 2 § åttonde stycket 9 kap. 20 § 14 kap. 2 § nionde stycket 9 kap. 19 § 14 kap. 2 § tionde stycket 24 kap. 12 § och 25 kap. 9 § 14 kap. 3 § 9 kap. 27 § 14 kap. 4 § första stycket 11 kap. 1 § och 2 § första stycket 14 kap. 4 § andra stycket 11 kap. 3 § tredje stycket 14 kap. 5 § 9 kap. 3 § 14 kap. 6 § 9 kap. 10 § 14 kap. 7 § första stycket 9 kap. 11 § 14 kap. 7 § andra-fjärde styckena 9 kap. 12 § 14 kap. 8 § 9 kap. 6 § 14 kap. 9 § första stycket 9 kap. 14 § första stycket 14 kap. 9 § andra stycket 11 kap. 2 § andra stycket 14 kap. 10 § första stycket 1 och andra 9 kap. 4 § första stycket stycket 14 kap. 10 § första stycket 2 och tredje 9 kap. 13 § första stycket stycket 14 kap. 10 § första stycket 3 och 20 kap. 6 § andra stycket, 26 kap. 9 § fjärde stycket tredje stycket, 33 kap. 5 § andra stycket och 34 kap. 9 § andra stycket 14 kap. 10 § femte stycket 9 kap. 7 § första stycket och 9 § första stycket 14 kap. 11 § 9 kap. 5 § 15 kap. 1 § första stycket första 4 kap. 1 § första och fjärde styckena meningen 15 kap. 1 § första stycket andra 4 kap. 1 § tredje stycket meningen 15 kap. 1 § andra stycket 4 kap. 3 § 15 kap. 1 § tredje stycket - (jfr 4 kap. 1 § andra stycket) 15 kap. 2 § första och andra styckena 4 kap. 2 §

15 kap. 2 § tredje stycket 4 kap. 4 § Bilaga 8

15 kap. 3 § 4 kap. 5 § 15 kap. 4 § första stycket 5 kap. 4 § 15 kap. 4 § andra stycket 5 kap. 1 § 15 kap. 5 § 5 kap. 5 § 15 kap. 6 § första stycket 5 kap. 2 § 15 kap. 6 § andra stycket 5 kap. 3 § 15 kap. 7 § första stycket första 5 kap. 7 § första stycket 1-2 meningen 15 kap. 7 § första stycket andra 5 kap. 8 § första stycket meningen 15 kap. 7 § första stycket tredje 5 kap. 10 § meningen 15 kap. 7 § andra stycket första och 5 kap. 8 § första och andra styckena andra meningarna 15 kap. 7 § andra stycket tredje och 5 kap. 9 § fjärde meningarna 15 kap. 7 § tredje stycket 5 kap. 7 § tredje stycket 15 kap. 7 § fjärde stycket 5 kap. 8 § tredje stycket 15 kap. 7 § femte stycket 5 kap. 7 § fjärde stycket 15 kap. 8 § första stycket första 5 kap. 7 § andra stycket och 8 § första meningen stycket 15 kap. 8 § första stycket andra 5 kap. 8 § tredje stycket meningen 15 kap. 8 § andra stycket 5 kap. 7 § tredje stycket 15 kap. 8 § tredje stycket 5 kap. 7 § andra stycket 15 kap. 8 § fjärde stycket 5 kap. 7 § fjärde stycket 15 kap. 9 § första stycket första 3 kap. 1 § första stycket första meningen meningen 15 kap. 9 § första stycket 1 3 kap. 1 § första stycket 2 15 kap. 9 § första stycket 2 3 kap. 1 § första stycket 3 15 kap. 9 § första stycket 3 3 kap. 1 § andra stycket 3 15 kap. 9 § första stycket 4 3 kap. 1 § andra stycket 2 15 kap. 9 § andra stycket 3 kap. 1 § första stycket 4 15 kap. 10 § första stycket 5 kap. 6 § första stycket 15 kap. 10 § andra stycket 5 kap. 7 § första stycket 3 15 kap. 11 § första stycket - 15 kap. 11 § andra stycket 1 - 15 kap. 11 § andra stycket 2 - 15 kap. 11 § andra stycket 3 3 kap. 2 § första stycket 6 15 kap. 11 § andra stycket 4 3 kap. 2 § första stycket 6 15 kap. 11 § andra stycket 5 3 kap. 2 § första stycket 3 15 kap. 11 § andra stycket 6 3 kap. 2 § första stycket 5 15 kap. 11 § andra stycket 7 3 kap. 2 § första stycket 4 15 kap. 11 § andra stycket 8 3 kap. 2 § första stycket 7 15 kap. 11 § tredje stycket 3 kap. 2 § andra stycket 15 kap. 12 § 5 kap. 6 § andra stycket 15 kap. 13 § 4 kap. 1 § andra stycket 15 kap. 14 § 3 kap. 3 § 16 kap. 1 § 1 43 kap. 1 § 1-3 16 kap. 1 § 2 43 kap. 1 § 4 16 kap. 1 § 3 14 kap. 6 §, 15 kap. 3 §, 17 kap. 20 §, 20 kap. 10 §, 21 kap. 6 §, 22 kap. 8 §, 23 kap. 9 §, 24 kap. 18 §, 25 kap. 15 §,

26 kap. 10 §, 28 kap. 14 §, 29 kap. Bilaga 8

30 §, 30 kap. 26 §, 31 kap. 11 §, 32 kap. 5 §, 33 kap. 11 §, 34 kap. 24 §, 35 kap. 8 §, 37 kap. 9 §, 38 kap. 8 §, 39 kap. 6 §, 41 kap. 11 §, 42 kap. 12 § 16 kap. 1 § 4 12 kap. 5 § andra stycket, 20 kap. 10 §, 26 kap. 10 §, 33 kap. 11 §, 34 kap. 25 §, 16 kap. 1 § 5 43 kap. 2 § 1 16 kap. 1 § 6 43 kap. 2 § 2 16 kap. 1 § 7, har upphävts genom lag 1999:301 16 kap. 1 § 8 43 kap. 3 § 1 16 kap. 1 § 9 43 kap. 4 § 2-3 16 kap. 1 § 10 43 kap. 4 § 1 16 kap. 1 § 11 43 kap. 3 § 2 16 kap. 1 § 12 43 kap. 5 § 1 16 kap. 1 § 13 43 kap. 5 § 2 16 kap. 1 § 14 43 kap. 5 § 3 Bilagan bilagan