Fri- och rättighetsfrågor D. B,delbetänkande.
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2015
Fri-
och
rättighets-
frågor
94$
Inkorporering
av
Europakonventionen
Smk
‘Delbetcinkande 7717acJ riittigJetskommittén av
QQHCBOCQ
4:5
Statens offentliga utredningar
1993:40
Justitiedepartementet
Fri- och
rättighetsfrågor
Inkorporering av Europakonventionen
Del B
Delbetänkande
Fri-
av och rättighetskommittén
Stockholm 1993 ‘
SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget som ingår i C E Fritzes AB. Allmänna Förlaget ombesörjer också, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor, remissutsändningar av SOU och Ds.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90
ISBN 91-38-13352-0 Graphic Systems AB, Göteborg 1993 ISSN 0375-250X
Innehållsförteckning
DEL B
1 Inledning
1.1 Allmänt om konventioner rörande mänskliga
rättigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Europakonventionen. Sveriges medlemskap av
Europarådet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2.1 En kort Översikt över konventionens innehåll
1.2.2 Sveriges anslutning till konventionen
1.2.3 Tilläggsprotokoll till Europakonventionen
av den 20 mars 1952 10
1.2.4 Protokoll nr 2 av den 6 maj 1963 11 . . . . . . . 1.2.5 Protokoll nr 3 av den 6 maj 1963 11 . . . . . . . 1.2.6 Protokoll nr 4 av den 16 september 1963 11 . . . 1.2.7 Protokoll nr 5 av den 20 januari 1966 12 . . . . . 1.2.8 Protokoll nr 6 av den 28 april 1983 12 . . . . . . 1 .2.9 Protokoll nr 7 av den 22 november 1984 12 . . . l .2.1O Protokoll nr 8 av den 19 mars 1985 12 . . . . . . 1 .2.11 Protokoll nr 9 av den 6 november 1990 13 . . . . 1 .2.12 Protokoll nr 10 av den 25 mars 1992 13
1.3 Internationell kontroll av konventionens efterlevnad 13 . .
Sverige och Europakonventionen 15 . . . . . . . . . . . . . Allmänt om fullgörande av internationella avtal 15
Olika metoder att införliva en konvention med
nationell rätt 15
2.3 Hur har Sverige uppfyllt Europakonventionens
bestämmelser 17
2.4 Sveriges löpande anpassning till Europakonventionens
regler 17
2.5 Mål mot Sverige vid Europadomstolen 18
2.6 Exempel reformer till följd av Europadomstolens
praxis 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6.1 Rättsprövningslagen 20 . . . . . . . . . . . . . . . .
2.6.2 Ändringar i expropriationslagen 23
. . . . . . . . .
2.6.3 Ändringar i rättegångsbalken 23
. . . . . . . . . .
4 Innehållsförteckning SOU 1993:40
2.6.4 Ändringar i reglerna om Bostadsdomstolens sammansättning
. . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.6.5 Andringar i lagen om vård av unga 24
. . . . . . 2.6.6 Andringar i jordförvårvslagen 24 . . . . . . . . . .
Konventionens nuvarande ställning i svensk rätt 25 . . . . Möjligheterna att i dag tillämpa Europakonven-
tionen i svensk rätt 25
Hur har frågan om införlivande av Europakonven-
tionen tidigare behandlats . . . . . . . . . . . . . . . . .
Svensk rätt jämförd med Europakonventionen
Inledning
Den europeiska konventionen den 4 november 1950
4.2.1 Artikel 1
4.2.2 Artikel 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.3 Artikel 3
4.2.4 Artikel 4
4.2.5 Artikel 5 o . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.6 Artikel 6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.7 Artikel 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.8
4.2.9 Artikel 9
4.2.1O Artikel 10 66 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.11 Artikel 11 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.12 Artikel 12 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.13 Artikel 13 76 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.14 Artikel 14 79 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.15 Artikel 15 81 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.16 Artikel 16 82 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.l7 Artikel 17 82 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.18 Artikel 18 82 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Avdelning 82 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.1 Artikel 19 82 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4 Avdelning III 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.1 Artiklarna 20-37 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5 Avdelning IV 86 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5.1 Artiklarna 38-56 86 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.6 Avdelning V 87 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.6.1 Artiklarna 57-66 87 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.7 Tilläggsprotokoll den 20 mars 1952 88 . . . . . . . . . . . 4.7.1 Artikel 1
4.7.2 Artikel 2
4.7.3 Artikel 3
4.7.4 Artikel 4
sou 1993:40 Innehållsförteckning 5
4.7.5 Artikel 5 96 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.7.6 Artikel 6 96 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.8 Protokoll 2 den 6 maj 1963 96 nr . . . . . . . . . . . . . . 4.9 Protokoll 3 den 6 maj 1963 97 nr . . . . . . . . . . . . . . 4.10 Protokoll nr 4 den 16 september 1963 97 . . . . . . . . . . 4.l0.1 Artikel 1 97 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.10.2 Artikel 2 97 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.10.3 Artikel 3 98 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.10.4 Artikel 4 99 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.10.5 Artikel 5 99 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.l0.6 Artikel 6 99 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.10.7 Artikel 7 99 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.11 Protokoll nr 5 den 20 januari 1966 99 . . . . . . . . . . . . 4.12 Protokoll nr 6 den 28 april 1983 100 . . . . . . . . . . . . . 4.12.1 Artikell 100 - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.12.2 Artikel 2 100 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.12.3 Artikel 3 100 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.12.4 Artikel 4 100 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.12.5 Artiklarna 5-9 100 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.13 Protokoll nr 7 till konventionen angående skydd för
de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.13.l Artikel 1 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.13.2 Artikel 2 102 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.13.3 Artikel 3 102 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.13.4 Artikel 4 103 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.l3.5 Artikel 5 103 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.13.6 Artiklarna 6-9 104 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.14 Protokoll nr 8 till konventionen angående skydd för
de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna 104 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.15 Kortfattat om vilka konsekvenser inkorporering en av Europakonventionen kan få för svenska domstolar
och myndigheter 104 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.l5.l Allmänt 104 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.15.2 Tillämpning av Europakonventionen 105 . . . . . . 4.15.3 Tillämpning tilläggsprotokollet 108 av . . . . . . . 4.15.4 Protokoll 4 108 nr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.15.5 Protokoll 6 108 nr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.15.6 Protokoll 7 109 nr . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5 Europakonventionens ställning i de övriga medlems-
länderna 1 1 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Finland 111 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..
6 Innehållsförteckning SOU 1993:40
5.2 Island . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Norge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Danmark . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5 Frankrike . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.6 Storbritannien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.7 Tyskland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.8 Österrike . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6 EG-rdtt och EES-rätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Särskilt Europakonventionens förhållande till om EG-rätten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Europakonventionens betydelse för nationell rätt
i EG-länder 120 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 EES-avtalet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7 överväganden
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 Europakonventionen och EG-rätten . . . . . . . . . . . . 7.3 Europakonventionens förhållande till andra konven-
tioner mänskliga rättigheter 125 om . . . . . . . . . . . . . . 7.4 Hur skall Europakonventionen införlivas 125 . . . . . . . . 7.5 Förhållandet mellan gällande svensk rätt och
konventionen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.6 Konventionens status i svensk rätt . . . . . . . . . . . . 7.7 Konsekvenser av en inkorporering . . . . . . . . . . . . 7.8 Reservationen till Europakonventionen . . . . . . . . . 7.9 Tidsbegrånsat erkännande av domstolens kompetens
Bilagor
Europakonventionen med svensk översättning 131 . . . . . 2. Europadomstolens domar i mål mot Sverige 233 . . . . . .
l Inledning
1.1 Allmänt konventioner rörande
om mänskliga rättigheter
Efter andra världskriget påbörjades inom FN ett arbete :s ramar syftande till att stärka skyddet för de mänskliga rättigheterna. Detta skulle ske genom utarbetandet av en förklaring de mänskliga om rättigheterna, utformandet av en konvention om dessa rättigheter och utformandet av verkstållighetsbestämmelser i anslutning till de materiella reglerna om rättigheterna. 1948 antogs den universella förklaringen om de mänskliga rättigheterna FN:s generalförsamav ling. Därefter dröjde det fram till 1966 innan två konventioner om de mänskliga rättigheterna öppnades för undertecknande, dels den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter SÖ 1971:41 och dels den internationella konventionen medborgerliga och politiska rättigheter SÖ 1971:42. Konom ventionerna saknar effektiva verkställighetsbestämmelser. Enligt konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter övervakar en särskild kommitté konventionen genom granskning av rapporter eller genom att behandla klagomål mot en stat. Kommittén kan emellertid inte fatta några bindande beslut utan endast avge påpekanden
gentemot en konventionsstat. Övervakningen av konventionen om
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter sker endast genom ett rapportsystem. Bland övriga konventioner till skydd för de mänskliga rättigheterna kan nämnas: 1965 års konvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, 1984 års konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning samt 1989 års barnkonvention. Inte heller dessa konventioner innehåller nägra verkställighetsbestämmelser. Avsaknaden av sådana gör att konventionsbestämmelsema inte får ett konkret innehåll samt att den enskilde inte med stöd av dem erhåller något effektivt skydd. Som närmare kommer att redogöras för under avsnitt 1.3 är detta en avgörande skillnad mellan FN-konventionema och Europakonventionen.
8 Inledning SOU 1993:40
Europakonventionen. Sveriges medlemskap av Europarådet
Parallellt med FN :s arbete med att stärka de mänskliga rättigheterna påbörjades i Europa ett motsvarande arbete. Europarådet upprättades 1949. Det skedde på en konferens i London, då tio länder Belgien, Danmark, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Storbritannien och Sverige den 5 maj 1949 undertecknade en stadga om upprättandet av Europarådet. I stadgan angavs som en av organisationens uppgifter att vidmakthålla och vidareutveckla de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Under sin första session beslöt Europarådets rådgivande församling den 8 september 1949 att rekommendera regeringama att låta utarbeta förslag till en konvention, som skulle innefatta effektiva garantier för individen i fråga om åtnjutandet av en rad av de i FN:s universella förklaring från 1948 upptagna rättigheterna. Med anledning av denna rekommendation tillsattes en expertkommitté, som utarbetade ett förslag till konvention. Sedan detta förslag framlagts och bearbetats av bland annat ministerkommittén, öppnades konventionen för undertecknande den 4 november 1950.
1.2.1 En kort översikt över konventionens innehåll Europakonventionen består av en förklaring och 66 artiklar. I förklaringen hänvisas till FN :s universella förklaring om de mänskliga rättigheterna och det slås fast att syftet med konventionen är att uppnå fastare enhet mellan Europarådets medlemmar och att ett av medlen att fullfölja detta syfte är vidmakthållandet och utvecklandet av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Konventionen är uppdelad i fem avdelningar. Avdelning 1 art. 2- 18 innehåller de materiella bestämmelserna om rättigheter och friheter. Konventionen innehåller bestämmelser om rätten till liv art. 2, förbud mot tortyr samt omänsklig och förnedrande behandling och bestraffning art. 3, förbud mot Slaveri, träldom och tvångsarbete art. 4, rätten till frihet och personlig säkerhet art. 5, rätten till domstolsprövning och garantier i domstolsförfarandet art. 6, förbud mot att döma till straff utan stöd i lag och mot retroaktiva straffdomar art. 7, rätten till skydd för privat- och familjeliv, hem och korrespondens art. 8, rätten till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet art. 9, rätten till yttrandefrihet art. lO, rätten till för-
SOU 1993:40 Inledning
samlings- och föreningsfrihet art. ll, rätten att ingå äktenskap och bilda familj art. 12, rätten att föra talan vid inhemsk myndighet om kränkningar av fri- och rättigheterna art. 13 samt förbud mot diskriminering att. 14. An. 15-18 innehåller bestämmelser möjlighet för staterna att om vid vissa situationer göra inskränkningar i rättigheterna. Avdelning består av en enda artikel behandlar upprättandet som av en europeisk kommission och en europeisk domstol för de mänskliga rättigheterna. Avdelning lll innehåller regler kommissionen. Här skall särskilt om anmärkas art. 25. Enligt denna har kommissionen rätt att mottaga framställningar från enskilda icke-statliga organisationer personer, eller grupper av enskilda, som påstår sig ha blivit kränkta av en medlemsstat. Som förutsättning för att kommissionen skall äga uppta en sådan framställning har uppställts att den stat, mot vilken klagan riktas, förklarat sig erkänna kommissionens behörighet att motta framställningar av ifrågavarande slag. Avdelning IV innehåller regler om domstolen. Det följer av art. 44 att endast de fördragsslutande parterna och kommissionen äger hänskjuta ett mål till domstolen. Av art. 46 följer att domstolen endast har kompetens att pröva mål mot har avgivit stat som en förklaring om att den erkänner domstolens jurisdiktion tvingande som i och för sig och utan särskild överenskommelse. Avdelning V innehåller regler om förhållandet mellan deltagarstaterna och Europarådet, konventionens förhållande till nationell lagstiftning, ratifikationsbestämmelser, bestämmelser uppsägning om och ikraftträdande. En närmare genomgång av de olika artiklarnas innebörd återfinns i avsnitt 4.2-4.14.
1.2.2 Sveriges anslutning till konventionen
Sverige undertecknade konventionen den 28 november 1950 och ratificerade denna den 4 februari 1952 prop. 1951:165, UU 11, rskr. 251. Samtidigt med ratifikationen förklarade sig Sverige erkänna kommissionens kompetens att motta klagomål från enskilda personer m.fl. enligt art. 25. Erkännandet inte tidsbegränsat. var Beträffande domstolens kompetens anförde departementschefen att han, innan erfarenheten visat, att det vid sidan kommissionen finns av ett praktiskt behov av domstolen, fann att Sverige inte kunde avge
10 Inledning SOU 1993:40
någon förklaring om att underkasta sig domstolens kompetens a. prop. s. 14. I samband med ratifikationen av konventionen erkände således inte Sverige den europeiska domstolens kompetens. Först den 15 juni 1966 deponerade Sverige hos Europarådets generalsekreterare en förklaring enligt art. 46 i konventionen av innebörd att Sverige för en tid av fem år räknat från den 13 maj 1966 erkände att i alla frågor om tolkning eller tillämpning av konventionen domstolens jurisdiktion skulle vara tvingande i och för sig och utan särskild överenskommelse prop. 1966:33, UU rskr. 152. Det svenska erkännandet av domstolens behörighet har senare förnyats för ytterligare femårsperioder prop. 1971:13, 1975762120, 198081:96, 198586:94 och 199091:79 och löper således ut den 13 maj 1996. Europakonventionen trädde i kraft den 3 september 1953, då tio medlemsstater hade deponerat sina ratifikationer jfr art. 66, st. 2.
1.2.3 Tilläggsprotokoll till Europakonventionen av den
1952 20 mars Tilläggsprotokollet består av 6 artiklar. Art. 1 innehåller ett skydd för äganderätten. Art. 2 upptar en bestämmelse om rätten till undervisning samt stadgar att staten vid utövandet av den verksamhet staten kan påtaga sig i fråga om uppfostran och undervisning skall respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse. Art. 3 garanterar rätten till fria val. Sverige undertecknade tilläggsprotokollet den 20 mars 1952 och deponerade sin ratifikation den 22 juni 1953 prop. 1953:32, UU 1953:1, rskr. 124. Vid ratifikationen gjorde Sverige förbehåll mot art. då Sverige inte kunde medge föräldrar rätt att under hänvisning till sin filosofiska övertygelse för sina barn erhålla befrielse från viss skolundervisning. Inte heller kunde Sverige medge föräldrar rätt att för sina barn erhålla befrielse från skyldigheten att delta i kristendomsundervisning såvida inte barnen hade en annan trosbekännelse än svenska kyrkans och för dessa var anordnad tillfredsställande religionsundervisning jfr Del A avsnitt 9.4.2. De förklaringar som Sverige avgav 1952 och 1966 om erkännande av kommissionens och domstolens kompetens gällde även rättigheterna i tilläggsprotokollet. Tilläggsprotokollet trädde i kraft den 18 maj 1954, då tio stater ratificerat detta.
SOU 1993:40 Inledning 11
1.2.4 Protokoll nr 2 av den 6 maj 1963
Av protokollet framgår att på begäran av ministerkommittén får domstolen avge rådgivande yttranden rörande rättsliga spörsmål avseende tolkningen av konventionen och protokollen till densamma. Sverige undertecknade protokollet den 6 maj 1963 och deponerade sin ratifikation den 13 juni 1964 prop. 1964:87, UU rskr. 137. Protokoll nr 2 trädde i kraft den 21 september 1970 då samtliga stater tillträtt detta.
1.2.5 Protokoll nr 3 av den 6 maj 1963
Protokoll nr 3 infördes i syfte att underlätta arbetet i kommissionen och innebar bland annat ändrade regler om avvisning av mål. Protokollet undertecknades av Sverige den 6 maj 1963 och ratifikationsinstrumenten deponerades den 13 juni 1964 prop. 1964:87, UU rskr. 137. Protokollet trädde i kraft den 21 september 1970 då samtliga stater tillträtt detta.
1.2.6 Protokoll nr 4 av den 16 september 1963
Det fjärde tilläggsprotokollet innehåller bestämmelser om förbud mot frihetsberövande enbart på grund av oförmåga att fullgöra avtalad förpliktelse art. 1, rätten till personlig rörelsefrihet art. 2, rätten att vistas i sitt hemland art. 3 och förbud mot kollektiv utvisning av utlänningar art. 4. Sverige undertecknade protokollet den 16 september 1963 och deponerade sin ratifikation den 13 juni 1964 prop. 1964:87, UU rskr. 137. Vid ratifikationen förklarade Sverige att den enligt art. 25 i konventionen redan avgivna förklaringen om erkännande av kommissionens kompetens även innefattade de i det fjärde protokollet angivna fn- och rättigheterna. Den förklaring som Sverige avgav 1966 om erkännande av domstolens kompetens omfattade även rättigheterna i protokoll nr 4. Protokollet trädde i kraft den 2 maj 1968 då fem medlemsstater hade ratificerat detta.
12 Inledning SOU 1993:40
1.2.7 Protokoll nr 5 av den 20 januari 1966
Genom protokoll nr 5 ändrades art. 22 och 40 i konventionen när det gällde mandattiden för ledamöterna av kommissionen och domstolen. Protokollet undertecknades av Sverige den 20 januari 1966 och ratifikationsinstrumenten deponerades den 27 september 1966. Protokollet trädde i kraft den 20 december 1971, då samtliga medlemsstater godkänt detta.
1.2.8 Protokoll nr 6 av den 28 april 1983
Det sjätte tilläggsprotokollet innehåller regler om dödsstraffets avskaffande i fredstid. Sverige undertecknade protokollet den 28 april 1983 och godkände detta under hösten samma år prop. 1983 84:31, UU rskr. 62. Protokollet trädde i kraft den l mars 1985, då fem stater godkänt detta.
1.2.9 Protokoll nr 7 av den 22 november 1984 Protokollet ger utlänningar vissa garantier för proceduren i utvisningsärenden art. l och skapar också en rätt att överklaga brottmålsdomar art. 2 och en rätt till ersättning vid oriktiga brottmålsdomar art. 3. Dessutom förbjuds nytt åtal och ny bestraffning för brott som redan varit föremål för lagakraftägande dom att. 4 och garanteras lika rättigheter för man och kvinna under äktenskapet och vid dess upplösning art. 5. Sverige undertecknade protokollet den 22 november 1984 och deponerade sin ratifikation den 8 november 1985 prop. 198485: 123, JuU 31, rskr. 305. Vid ratifikationen förklarade Sverige att man enligt art. 25 i konventionen erkände kommissionens kompetens att ta emot klagomål från enskilda personer m.fl samt att man enligt art. 46 erkände domstolens tvingande jurisdiktion även beträffande det sjunde tilläggsprotokollet. Protokollet trädde i kraft den l november 1988, då sju deltagarstater ratificerat detta.
1.2.10 Protokoll nr 8 av den 19 mars 1985 Protokollet innehåller regler om ändringar i proceduren inför kommissionen och domstolen. Syftet med ändringarna var att
SOU 1993:40 Inledning 13
förbättra och särskilt att påskynda förfarandet vid kommissionen. Den viktigaste ändringen är att kommissionen möjlighet att arbeta på ges kamrat, som var och skall bestå minst sju ledamöter. en av Sverige undertecknade protokollet den 19 1985 och deponeramars de ratifikationsinstrumentet den 10 januari 1986 prop. 198586:18, UU rskr. 20. Protokollet trädde i kraft den 1 januari 1990, då samtliga deltagarstater godkänt detta.
1.2.11 Protokoll 9 den 6 november 1990 nr av
Genom protokollet ges en enskild klagande rätt att hänskjuta ett mål till den europeiska domstolen. Domstolens prövning ett sådant mål av
är dock beroende av att prövningstillstånd lämnas. Sverige och flera
andra medlemsstater har undertecknat detta protokoll den 6 november 1990. Sverige har emellertid ännu inte ratificerat eller godkänt protokollet. Detta sammanhänger med att ändamålsenligheten av protokollet måste ses i ljuset de långtgående reformförslag av mer avseende konventionsorganen för närvarande bereds inom som Europarådet.
1.2.12 Protokoll 10 den 25 1992 nr av mars
Genom protokollet ändras art. 32 i konventionen reglerar som omröstningen i ministerkommittén när den tar till ställning till om en
kränkning av konventionen skett. Ändringen innebär att ett sådant
beslut skall antas majoritet de ledamöter är berättigade av en av som att ta säte i kommittén. För närvarande krävs två tredjedels majoritet. Sverige undertecknade protokollet den 9 april 1992 och godkände detta under hösten samma år prop. 199192:l65, UU 29, rskr. 303. Protokollet har ännu inte trätt i kraft.
1.3 Internationell kontroll konventionens
av
efterlevnad
Genom konventionen har upprättats två europeiska nämligen organ, kommissionen för de mänskliga rättigheterna och domstolen för de mänskliga rättigheterna. Dessa samt Europarådets ministerorgan kommitté har till uppgift att övervaka konventionens efterlevnad.
14 Inledning SOU 1993:40
Inför kommissionen kan mål anhängiggöras antingen av en konventionsstat mot konventionsstat mellanstatliga mål eller en annan
enskild person eller organisation mot en stat enskilda klago-
av en mål. Kommissionen kan avvisa ett mål antingen på rent formella grunder eller därför att talan är uppenbart ogrundad. De allra flesta mål med enskilda klagande avvisas kommissionen. I de fall då av avvisning inte sker utan kommissionen beslutar att ta upp ett mål till saklig prövning har kommissionen den dubbla uppgiften att dels göra utredning rörande fakta i målet och dels ställa sig till parternas en förfogande i syfte att få till stånd förlikning. Kommer inte en en förlikning till stånd utarbetar kommissionen en rapport, vilken avges till ministerkommittén. Under vissa förutsättningar kan målet härefter bli föremål för prövning domstolen. Om domstolsprövning inte av kommer till stånd är det ministerkommittén som slutligt skall ta ställning till vederbörande konventionsstat har kränkt konom ventionen. De berörda staterna är under förutsättning att de erkänt domstolens kompetens skyldiga att rätta sig efter domstolens och ministerkommitténs avgöranden i frågor kränkningar av konom ventionen. Den europeiska konventionen intar således särställning bland de en konventioner syftar till olika aspekter skydda de mänskliga som att ur rättigheterna. Det beror framför allt på att det kontrollsystem som har skapats konventionen är betydligt effektivt än det som genom mer andra konventioner inom detta ämnesområde föreskriver.
SOU 1993:40 15
Sverige och Europakonventionen
2.1 Allmänt
om fullgörande av internationella
avtal
Effekten av en internationell Överenskommelse år den anslutande att staten har att lojalt fullgöra de åtaganden framgår överenssom av kommelsen. Parterna är folkrättsligt förpliktade till deras att se att nationella myndigheter tillämpar överenskommelsens bestämmelser. Underlåtenhet härutinnan utgör folkrättsbrott. Det ñnns ingen allmän
folkrättslig regel för hur de avtalsslutande staterna skall gå till väga
för att uppfylla sina konventionsförpliktelser. Ibland kan den internationella överenskommelsen innehålla bestämmelser hur om konventionen skall fullgöras. Vanligtvis saknas dock sådana bestämmelser, så även beträffande Europakonventionen. Parterna har således full handlingsfrihet i fråga den teknik de vill använda för om att uppfylla åtagandena i konventionen.
2.2 Olika metoder att införliva en konvention med nationell rätt
I många stater gäller allmän statsrättslig princip ingångna som en att konventioner automatiskt blir del den interna, nationella rätten. en av Dessa konventioner skall således direkt tillämpas domstolar och av andra myndigheter på sätt nationellt stiftad lag. Detta är samma som förhållandet i t.ex. USA, Frankrike, Holland och Belgien. I andra rättssystem som t.ex. de skandinaviska länderna, Storbritannien, Tyskland och Italien existerar inte sådan automatik. Det krävs då en ett införlivande med den nationella rättsordningen för kon att ventionen skall kunna direkt tillämpas i landet. Att Sverige en av tillträdd konvention inte blir direkt tillämplig för de svenska domstolarna och myndigheterna utan att detta föreskrivits i lag torde i dag stå helt klart. Såväl Högsta domstolen, Regeringsrätten Arbetssom domstolen har uttalat att internationella överenskommelser inte utan förmedling lagstiftning blir gällande svensk rätt AD 1972 av nr
16 Sverige och Europakonventionen SOU 1993:40
NJA 1973 423, RÅ 1974 ref. 61, NJA 1981 1205 och NJA s. s. 1984 903. I samtliga angivna mål åberopades Europakonventios. nen. I Sverige har två olika metoder kommit till användning för att
införliva konventioner med nationell rätt, transformation och
inkorporering.
Vid transformation undersöks till en början, i vad mån bestämmel-
i konventionen har motsvarighet i gällande lagstiftning. Om serna jämförelsen vid handen att de materiella reglerna i konventionen ger redan finns i den nationella rätten, behöver ingen åtgärd vidtas för att införliva konventionen med denna. Detta konstaterande att konventionen inte strider mot befintliga lagregler kallas i Norge för retsharmoni och i Danmark för normharmoni. Om däremot den nationella lagstiftningen saknar motsvarighet till eller innehåller regler strider mot konvention omarbetas de delar av konventionen som en behöver införlivas med svensk rätt till svensk författningstext som med den systematik och det språkbruk brukar användas i svenskt som lagstiftningsarbete. Denna metod har ofta använts när det gäller att införliva konventioner på straff-, process- och civilrättsområdena ett flertal exempel finns inom sjö- och lufträtten. Vidare förekommer en variant denna metod, nämligen att bestämmelserna i en konvention av i så gott oförändrat skick tas in i en svensk författning transsom formation översättning. I så fall är det den svenska versionen genom konventionen som tillämpas i Sverige. av Vid inkorporering däremot föreskrivs i svensk lag att bestämmelseri konvention skall gälla i Sverige. När denna metod används, na en blir den autentiska texten, i Europakonventionens fall på engelska och franska, gällande svensk lag. En översättning till svenska brukar som dock publiceras vid sidan den autentiska texten. Att införliva av konventioner inkorporering har blivit allt vanligare under genom är. Denna metod användes vid införlivandet av det intersenare nationella järnvägsfördraget lagen 1985:193 om internationell jimvägstrañk och vid införlivandet konventionen om internationella av lagen 1987:822 internationella köp. Även EES-avtalets köp om huvuddel och vissa protokoll inkorporeras i svensk rätt genom en särskild lag SFS 1992:1317. Vid bedömning vilken metod är att föredra fär de båda en av som metodernas för- och nackdelar vägas mot varandra i det enskilda fallet. Till inkorporeringsmetodens fördelar hör att den är tids- och arbetsbesparande jämfört bestämmelserna skall omarbetas till med om
SOU 1993:40 Sverige och Europakonventionen 17
svensk lagtext. Vidare är det en fördel att rättstillämpningen i de konventionsbundna staterna grundas på samma text. Emellertid kan det innebära praktiska svårigheter att tillämpa en på främmande språk och med främmande lagstiftningsteknik avfattad text. Konventionstexter är dessutom ofta resultatet av kompromisser mellan olika uppfattningar och de kan därför vara mer eller mindre oklart formulerade. Detta kan bidra till att öka rättsosäkerheten.
2.3 Hur har
Sverige uppfyllt
Europakonventionens bestämmelser
Som tidigare sagts införlivas konventioner normalt med svensk rätt genom lagstiftning. Ett skenbart undantag härifrån föreligger, när redan existerande lagregler är tillräckliga för att Sverige skall kunna fullgöra sina förpliktelser som konventionsstat. I sådana fall är det inte nödvändigt att vidta några lagstiftningsåtgärder för att uppfylla konventionens krav. Det är denna situation ansetts föreligga, när som Sverige tillträtt Europakonventionen och tilläggsprotokollen. Om man bortser från föräldrarätten, där Sverige gjort ett förbehåll i samband med ratiñceringen, har Sverige ansett sig kunna påta sig förpliktelsema i konventionen utan att genomföra någon lagstiftning eller ny att ändra befintlig. De fri- och rättigheter som garanteras i Europakonventionen och dess tilläggsprotokoll har således ansetts vara tillräckligt skyddade i gällande svensk rätt. Uttalanden att om konventionens regler överensstämmer med gällande svensk rätt har också gjorts i samtliga propositioner vid ratificeringen konav ventionen och tillåggsprotokollen. Den svenska uppfattningen om att svensk rätt överensstämmer med Europakonventionens bestämmelser har med tiden kommit att framstå som inte alltid alldeles korrekt, då Sverige vid ett flertal gånger fällts för brott mot konventionen. Detta hänger samman med att den europeiska kommissionen och domstolen genom tolkning gett vissa av konventionens artiklar en innebörd som knappast kunde förutses vid konventionens ratiñcering.
Sveriges löpande anpassning till Europakonventionens regler
En effekt av Sveriges tillträde till konventionen är att Sverige måste se till att inte ny lagstiftning kommer att strida mot Europakon-
18 Sverige och Europakonventionen SOU 1993:40
ventionen. På så vis lägger konventionen ett band på den svenske lagstiftaren. Utvecklingen vid Europadomstolen har lett till att man i regeringskansliet i avsevärt ökad omfattning numera granskar lagrådsremisser och propositioner utifrån konventionsaspekten. Även Lagrådet har ägnat ökad uppmärksamhet åt dessa frågor. Här kan nämnas att Lagrådet yttrat sig avseende Europakonventionens förhållande till lagförslag på exempelvis följande områden: ailinningslagen, lagen om vinstdelningsskatt, lagen om ändring i lagen om rätt till fiske, plan- och bygglagen, lagen om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag m.fl., rättegångsbalken dels om häktningsreglema och dels om skyldighet att hålla förhandling, lagen om vård av missbrukare i vissa fall, smittskyddslagen, lagen om valutareglering, räddningstjänstlagen, lagen allmänt lönestopp om samt rättsprövningslagen.
2.5 Mål
mot Sverige vid Europadomstolen
Nedan följer en kortfattad redogörelse för vissa avgöranden mot Sverige vid Europadomstolen. En närmare genomgång kommissioav nens och domstolens praxis med redogörelse för avgöranden mot Sverige återfinns under avsnitt 4. De svenska målen vid Europadomstolen återfinns också i kronologisk ordning i bilaga 2. nr Domstolen har sedan dess tillkomst avgjort ca 250 mål. De flesta under tiden 1976 och framåt. 27 domar mål mot Sverige. Av avser dessa är sju helt friande. Två avser fastställande förlikning. I de av återstående 18 fallen har således konventionsbrott konstaterats. Klagomålen mot Sverige kan grovt indelas i följande kategorier: Domstolsprövning av förvaltningsbeslut Påstådda kränkningar av äganderätten Omhändertagande av barn Vissa rättssäkerhetsgarantier vid domstolsprövning Utlänningsärenden Den första kategorin mål rör ett problem som sammanhänger med svensk förvaltningstradition. I äldre tider utövade kungen den högsta domsmakten samma sätt som han var högsta förvaltningsmyndighet. Successivt anförtroddes kungens domsmakt till domstolarna. En stor del av de förvaltningsrättsliga ärendena har emellertid kommit att ligga kvar hos kungen eller Kungl. Majzt som sista instans numera regeringen. Beslut i sådana ärenden kan beröra den enskildes rått. Det var med avseende på sådana beslut som konventionsenligheten av
SOU 1993:40 Sverige och Europakonventionen 19
det svenska systemet kom att ifrågasättas. Art. 6 i konventionen ger rätt till domstolsprövning av tvister civila rättigheter och om skyldigheter. Då Sverige ratificerade konventionen utgick ifrån man att därmed avsågs frågor hörde till den traditionella civilrätten, som förmögenhetsrätten och familjerätten, vilka föll under de allmänna domstolarnas kompetens. Att art. 6 skulle komma att tillämpas också på det förvaltningsrättsliga området inte förutsett regeringen. var av Europadomstolen har emellertid intagit just denna ståndpunkt. Slutsatsen har blivit att Europadomstolen art. 6 tillämplig och anser att domstolsprövning således krävs vid prövning alla tvister där av beslutet är direkt avgörande för den enskildes privata rättigheter och skyldigheter. Detta gäller oavsett tvistefrågan hör under den om offentliga rätten eller under privaträtten. Därmed har rätt till domstolsprövning kommit att krävas i ärenden indragning om av olika typer av tillstånd att bedriva viss näring, trafiktillstånd, en utskänkningstillstånd, förvärvstillstånd, frågor byggnadslov om liksom planärenden Inom dessa områden saknades enligt svensk m.m. rätt möjlighet för den enskilde att få uppkomna tvister prövade av domstol och konventionsbrott har därför ansetts föreligga.
Äganderättsskyddet i det första tilläggsprotokollet har upphov
gett till flera klagomål, ofta i kombination med klagomål avsaknad om av domstolskontroll. Det är emellertid endast i Sporrong-Lönnroth-målet som kränkning har ansetts föreligga. Domstolen har intagit mycket en försiktig hållning till frågan om i vad mån den enskildes intresse bör få vika för ett allmännyttigt intresse då det gäller intrång i äganderätten. Målen om omhändertagande av barn har regel gått ut på att få som svenska myndigheters och domstolars beslut om omhändertagande av barn och därmed sammanhängande frågor underkända såsom konventionsvidriga. Det är skyddet för privat- och familjelivet i an. 8 som åberopats av föräldrar som fått sina barn Omhändertagna. Domstolen har inte i något fall underkänt ett omhändertagande-beslut som sådant, däremot sättet för dess genomförande i två fall målen - Olsson I och Margareta och Roger Andersson. Domstolen konstaterade i målet Olsson I att placeringen tre av syskon i olika fosterhem på långt avstånd från hemmet innebar en kränkning av föräldrarnas rätt till skydd för familjelivet. I målet Margareta och Roger Andersson fann domstolen kränkning att en skett av art. 8 genom att socialnämnden ålagt modern ett mycket långt gående förbud att umgås med sin Omhändertagna I son.
20 Sverige och Europakonventionen SOU 1993:40
ytterligare två mål har Sverige fällts för kränkning av art. 8 målen - Eriksson och Olsson II. Målen rörde flyttningsförbud av barn efter upphävt omhändertagandebeslut samt umgängesrättsinskränlcningar med barnen. Domstolen ansåg i målet Eriksson att flyttningsförbudet i kombination med restriktiva umgängesrättsbegränsningar inte var acceptabelt samt att begränsningarna inte heller var lagligen grundade. I målet Olsson fann domstolen att art. 8 kränkts då umgängesrättsbegränsningarna så vitt avsåg tiden före den l juli 1990 saknade lagstöd. Klagomålen avseende rättssäkerhetsgarantierna i domstolsförfarandet rör främst tre områden, rätten till muntlig förhandling i brottmål i överrätt, rätten till prövning av opartisk domstol samt de svenska häktningsreglema. I fyra mål har domstolen haft att pröva i vilken utsträckning art. 6 i konventionen kan anses ge en rätt till muntlig förhandling i hovrätt också då sådan förhandling hållits i tingsrätten målen Ekbatani, Helmers, Andersson och Fejde. I målen Ekbatani och Helmers ansågs detta vara fallet. I målet Langborger prövade Europadomstolen om den svenska Bostadsdomstolen utgjorde en opartisk domstol vid prövning av en tvist mellan en hyresgäst och en hyresvärd då tvisten rörde en fråga
där de i Bostadsdomstolen ingående intresseledamöterna kunde anses
ha ett gemensamt intresse som stred mot hyresgästens. Domstolen ansåg att Bostadsdomstolen inte utgjort en opartisk domstol vid prövning av tvisten. I målen Skoogström och McGoff var det fråga om hur länge en person får hållas frihetsberövad innan frihetsberövandet skall prövas av domstol. Det svenska regelsystemet ansågs medge en för lång tidsutdråkt innan den misstänkte fick sin sak prövad av domstol.
2.6 Exempel på reformer till följd av
Europadomstolens praxis
2.6. l Rättsprövningslagen
Domarna i de mål där Sverige fällts för kränkning av Europakonventionen har lett till flera effekter på den svenska lagstiftningen. Beträffande art. 6 i konventionen om rätt till domstolsprövning har de fällande domarna i Europadomstolen föranlett en helt ny lag lagen 1988:205 om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut.
SOU 1993:40 Sverige och Europakonventionen 21
I promemorian Ds Ju 1986:3 Europarådskonventionen och rätten till domstolsprövning i Sverige, som låg till grund för lagförslaget, konstaterades att lagstiftningen inte fullt ut uppfyllde konventionens krav på rätt till domstolsprövning. Därför föreslogs att Regeringsrätten skulle ges utvidgad befogenhet att pröva ñrvaltningsbeslut där regeringen var sista instans. Detta skulle utvidgning ses som en av det befintliga resningsinstitutet, vilket är ett extraordinärt rättsmedel och inte anses uppfylla konventionens krav på rätt till domstolsprövning. Enligt promemorian det tillräckligt att den domstolsprövvar ning som skulle kunna ske laglighetsprövning. var en Lagen om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut trädde i kraft den 1 juni 1988 att tillämpas till utgången år 1991 prop. 1987 av 88:69. Lagen upptar sex paragrafer och anvisar kassatorisk lagligen hetsprövning som skall ske av Regeringsrätten, vilken kan upphäva ett meddelat beslut. Tillämpningsområdet har gjorts förhållandevis vidsträckt. I propositionen talas beslut med anknytning till om äganderätten med exempel som beslut fattade enligt expropriationslagen, förköpslagen, vissa förvärvslagar m.fl. Vidare talas beslut om med anknytning till rätten att driva näring. Lagen stadgar även uttryckliga undantag från tillämpningsområdet, t.ex. beslut fattade av vissa domstolsliknande nämnder, arrendenämnder, hyresnämnder som och övervakningsnämnder, samt beslut i utlänningsårenden. I förarbetena till lagen sägs att det i första hand är laglighetsbeen dömning som skall göras men att Regeringsrätten bör kunna överpröva också den faktabedömning ligger till grund för tillämpsom ningen av föreskrifter. Däremot skall prövningen inte avse en tillämpning av Europakonventionens regler, då dessa inte utgör del en av vår inhemska rättsordning. Man bör också försiktig med att vara utsträcka prövningen till att omfatta de bedömningar myndigsom heterna gjort inom ramen för sina befogenheter att välja mellan flera tänkbara beslut. Det skall inte heller bli någon domstolsprövning av politiska lämplighetsfrågor. I fråga muntlig förhandling sägs att om 9 § förvaltningsprocesslagen skall vara tillämplig vilket innebär att Regeringsrätten får hålla muntlig förhandling när det kan antas vara till fördel för utredningen eller när det främjar ett snabbt avgörande. I propositionen uttalas att förvaltningsprocesslagen stå i anses överensstämmelse med konventionen, då denna inte uppställer ett absolut krav på muntlig förhandling inför domstol. Beträffande de domstolsliknande nämnderna uttalas departeav mentschefen att frågan dessa skall domstolar i om anses vara
22 Sverige och Europakonventionen SOU 1993:40
konventionens mening inte har prövats av Europadomstolen. Man bör därför utgå ifrån att sådana nämnder kan räknas som domstolar i konventionens mening. Den nya prövningsmöjligheten borde därför inte omfatta deras beslut. Då oenhetliga regler gällde i fråga om dessa nämnders sammansättningar föreslogs vissa ändringar i detta hänseende. Lagen har efter vissa mindre justeringar förlängts att gälla till utgången av 1994 prop. 199091:176, 199192:KU 12, rskr. 51. Som skäl för förlängning av tillämpningstiden anförde föreen dragande statsrådet bl.a. att eftersom Europadomstolen ännu inte prövat något klagomål över beslut som meddelats av Regeringsrätten med stöd av rättsprövningslagen var det för tidigt att definitivt ta ställning till om rättsprövningslagen i dess nuvarande form borde perrnanentas. En fråga som inte heller prövats av domstolen var huruvida de nämnder som enligt rättsprövningslagen jämställs med domstolar godtas som sådana vid tillämpningen av art. 6. Till detta kom att arbetet med översyn av olika författningar som bl.a. syftar en till att svensk rätt skall tillgodose konventionens krav på tillgång till domstolsprövning ännu inte var avslutat. Det var därför av vikt att avvakta de erfarenheter som en ytterligare tids tillämpning av lagen kunde ge. Lagrådet yttrade sig över förslaget att förlänga lagens tillämpning. I yttrandet anmärkte Lagrådet bl.a. följande a. prop. s. 17: Artikel 6 i Europakonventionen torde allmänt ha tolkats så, att den ger en part rätt till en muntlig förhandling inför domstol. De fall som har föranlett osäkerhet har främst gällt rätten att efter ett muntligt förfarande i första instans påfordra en ny muntlig förhandling i överinstansförfarandet. Europadomstolen har också ansett en muntlig förhandling kunna undvaras i fall då parterna uttryckligen eller implicit avstår från sin rätt till en sådan förhandling och nöjer sig med skriftlig handläggning. För att undvika konflikter med konventionen bör därför en rätt till muntlig förhandling i rättsprövningsförfarandet inskrivas i lagen så snart som möjligt. Intill dess så skett kan problemen i förhållande till konventionen lösas genom att parts begäran om muntlig förhandling regelmässigt tillmötesgås i sådana mål som faller inom tillämpningsområdet för art. 6 i konventionen. I propositionen förordades dock inte någon särlösning i fråga om möjligheterna till muntlig förhandling såvitt gäller rättsprövningsförfarandet. I det nyligen framlagda betänkandet SOU 1992: 138 Några frågor om Regeringsrätten, har föreslagits bl.a. att rätten till muntlig
SOU 1993:40 Sverige och Europakonventionen 23
förhandling utvidgas i rättsprövningsmålen. Om denna fråga vidare se avsnittet om svensk rätt under avsnitt 4.2.6 art. 6. om
2.6.2 Ändringar i expropriationslagen
Målet Sporrong-Lönnroth föranledde att expropriationslagen ändrades
SFS 1988:206. Ändringarna medförde att regeringen skulle kunna
ompröva ett beslut om expropriationstillstånd, förhållanden om ändrats sedan det ursprungliga beslutet meddelades. Vidare stadgades att ett expropriationstillstånd skulle förfalla, saken inte fullföljts om inom ett år från det att tillståndet beviljades.
2.6.3 Ändringar i rättegångsbalken
På grund av Europadomstolens praxis rätten ofördröjligen få om att ett frihetsberövande prövat domstol art. 5 punkt 3 infördes vissa av
ändringar i rättegångsbalken SFS 1987:1211. Ändringarna innebar
bl.a. att häktningsförhandling aldrig får hållas än fyra dagar senare efter det att den misstänkte eller anhållningsbeslut verkställdes. greps Tidsfristen gäller även i överrätt rätten beslutat häktning om om av någon som inte är närvarande och denne sedan grips varvid för-
handling skall hållas. Ändringarna fick till följd att domstolarna måste
hålla häktningsförhandlingar även under helger.
2.6.4 Ändringar i reglerna om Bostadsdomstolens
sammansättning
I målet Langborger mot Sverige fann Europadomstolen Sverige att kränkt konventionens bestämmelser rätt till opartisk om envars en rättegång. Kränkningen hade skett i samband med att Langborger fört en tvist till Bostadsdomstolen för att få prövat s.k. förhand om en lingsklausul som fanns intagen i hans hyreskontrakt skulle bort tas ur avtalet. När målet avgjordes i Bostadsdomstolen deltog s.k. intresseledamöter. Eftersom dessa i det aktuella målet kunde ha ett gemensamt intresse som stred mot Langborgers fann domstolen att en kränkning av art. 6 skett. Avgörandet ledde till lagändring kom att en till stånd, vilken innebar att Bostadsdomstolens och Hyresnämndernas sammansättning ändrades för vissa typer mål där den enskilde av partens intresse kan stå i konflikt med såväl hyresgäströrelsens anses som fastighetsägamas intressen SFS 1991:636.
24 Sverige och Europakonventionen SOU 1993:40
2.6.5 Ändringar i lagen om vård av unga
På grund Europadomstolens avgörande i Eriksson-målet, som av gällde omhändertagande barn, infördes i lagen 1990:52 med av särskilda bestämmelser vård av unga regler om att beslut att om begränsa umgängesrätt i samband med flyttningsförbud skall kunna överprövas av domstol.
2.6.6 Ändringar i jordförvärvslagen
Genom lagstiftning 1991 SFS 1991:669 ändrades instansordningen i jordförvårvsärenden på så sätt att beslut i sådana ärenden skall få överklagas till kammarrätt i stället för till regeringen. I prop. 199091:l55 motiveras ändringen med att Europadomstolen i målet HåkanssonSturesson konstaterat att förhållandet att det saknas möjlighet att få förvärvsärenden prövade i domstol stred mot konventionen.
SOU 1993:40 25
3 Konventionens nuvarande
ställning i svensk rätt
Möjligheterna att i dag tillämpa
Europakonventionen i svensk rätt
Vad har då Sveriges anslutning till Europakonventionen inneburit i praktiken Gentemot de övriga konventionsstatema har Sverige förpliktat sig att tillse att de i konventionen angivna rättigheterna garanteras alla som befinner sig under svensk jurisdiktion. Svenska domstolar har vid flera tillfällen ställts inför frågan vilken om betydelse som borde tillmätas konventionen i den interna rättstillämpningen. I bl.a. följande rättsfall har uttalat sig konventionens man om betydelse i enskilda mål; RÅ 1974 ref. 61, NJA 1981 1205, s. NJA 1988 s. 572, NJA 1989 s. 131, NJA 1991 s. 188, NJA 1991 s. 512 Ioch II, HD:s beslut 1992-06-24, SÖ 309-311, HD:s beslut 1992-08- 14, SÖ 422 HD:s beslut 1992-09-14, SB 463. samt Av dessa avgöranden framgår att konventionen i dag inte är direkt tillämplig i svensk rätt. Detta innebär dock inte att den saknar betydelse för den svenska rättstillämpningen. En viktig princip är att svensk lag såvitt möjligt bör tolkas så att den överensstämmer med Sveriges åtaganden enligt konventionen. Domstolar och myndigheter kan alltså beakta de regler som konventionen innehåller liksom beakta den praxis som utvecklats av konventionsorganen. Senare rättsfall från Högsta domstolen tyder på en ökad lyhördhet för Europadomstolens domar. Ger den svenska rättsregeln utrymme för olika tolkningar står det alltså domstolen eller den tillämpande myndigheten fritt att använda sig av konventionen som ett tolkningsdatum bland flera. Man har då möjlighet att göra en konventionskonform tolkning för att undvika konventionsbrott. Men skulle domstolen eller myndigheten finna att det uppstår en direkt konflikt mellan en svensk rättsregel och innehållet i konventionen kan domstolen eller myndigheten inte underlåta att tillämpa den svenska lagen.
26 Konventionens nuvarande ställning i svensk rätt SOU 1993:40
3.2 Hur har införlivande
frågan om av Europakonventionen tidigare behandlats
Vid tillträdandet till konventionen ansågs det att intern svensk rätt överensstämde med konventionens krav. Någon anledning till införlivande av denna fanns därmed inte. Under förarbetena till 1974 års regeringsform blev frågan om konventionen åter aktuell. I sitt remissvar över Grundlagberedningens förslag till regeringsform påpekade Svea hovrätt att man kunde överväga att ge ett starkare skydd för grundrättighetema genom att införa ett stadgande i grundlagen om att Europakonventionen och FN :s konventioner om mänskliga rättigheter skulle tillämpas nationellt. Departementschefen yttrande i prop. 1973:90 s. 195 följande: Att ta ytterligare ett steg och införliva rättighetskonventionema med svensk rätt stöter emellertid på praktiska och tekniska svårigheter. Särskilt bör pekas på den brist på enhetlig juridisk terminologi som ofta utmärker konventionstextema. Härtill kommer att den teknik som har använts vid konstruktionen av konventionerna i hög grad skiljer sig från svensk lagstiftningsteknik. Konventionerna lämpar sig därför inte för en direkt tillämpning i enskilda tvister inför svenska domstolar och myndigheter. Man måste räkna med att ett införlivande av konventionerna med svensk grundlag i åtskilliga fall skulle kunna medföra ovisshet om vad som gäller i detalj på olika rättsområden. 1973 års Fri- och rättighetsutredning ansåg på samma skäl som ovan att Europakonventionen inte lämpade sig för direkt tillämpning i svensk rätt. Konstitutionsutskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat frågan om inkorporering av Europakonventionen. Från den senaste tiden kan nämnas att utskottet i betänkandena 198990:KU 12 och 199091 :KU 7 hänvisade till tidigare uttalanden om att svensk lagstiftnings förenlighet med ingångna konventioner fortlöpande borde bevakas inom regeringskansliet och att det inte fanns anledning att frångå den bedömning riksdagen gjort i samband med behandlingen av de förslag till grundlagsändring som byggde 1973 års Fri- och rättighetsutrednings arbete. Riksdagen hade ställt sig bakom utredningens åsikt att en inkorporering inte borde ske. I betänkandet l99l92:KU 12 framhåller utskottet att frågan om inkorporering av Europakonventionen kan få ökad aktualitet genom att EG-domstolen räknar skyddet för grundläggande mänskliga rättigheter till de allmänna rättsprinciper vilka den lägger till grund för sina avgöranden. Utskottet hänvisade i övrigt till tillsättandet av Fri- och rättighetskommittén.
SOU 1993:40 27
4 Svensk rätt
jämförd med Europakonventionen
4.1 Inledning
Som tidigare redogjorts för har svensk rätt löpande anpassats till konventionens krav. När ställs inför frågan införlivande konnu om av ventionen har vi dock ansett det nödvändigt att göra genomgång en av svensk rätt för att undersöka hur denna överensstämmer med konventionens krav. Detta hänger med att konventionens samman innehåll hela tiden är föremål för utveckling praxis. genom Den genomgång som nedan företagits gör inte anspråk på att vara fullständig.
4.2 Den
europeiska konventionen
den 4 november 1950
4.2.1 Artikel 1
Konventionen inleds med art. enligt vilken de fördragsslutande parterna förpliktar sig att garantera befinner sig under envar, som deras jurisdiktion, de fri- och rättigheter, i konventionen. som anges Dessa fri- och rättigheter anges därefter i avdelning l konventioav nen, omfattande artiklarna 2-18.
4.2.2 Artikel 2
Som den första av de mänskliga rättigheterna har i art. 2 upptagits rätten till liv, vilken rätt skall vara skyddad lag. Det är alltså genom inte tillräckligt att konventionsstaterna avhåller sig från att, genom exempelvis militär eller polis, döda enskilda utan det personer, åligger staterna att positiva åtgärder till att medborgarnas genom se liv skyddas. I Sverige täcks konventionens krav brottsbalkens genom bestämmelser om straff för mord och dråp m.m.
28 Svensk rätt järrförd med Europakonventionen SOU 1993:40
Skyddet för livet är emellertid inte absolut. Dödsstraff är inte oförenligt med den europeiska konventionen. Beträffande denna fråga vidare under tillåggsprotokoll nr 6 om avskaffandet av dödsse straffet. I punkt 2 artikeln ett antal situationer då berövande av av anges livet inte skall ha skett i strid med artikeln. Det rör sig om fall anses
då dödandet är följd av våld som varit absolut nödvändigt a för
en
att försvara någon mot olaglig våldsgåming, b för att verkställa
laglig arrestering eller för att hindra någon som lagligen är berövad
sin frihet att undkomma, och c vid lagligen vidtagen åtgärd till
stävjande av upplopp eller uppror. Kravet i art. 2 punkt 1 på att envars rätt till livet skall skyddas lag innebär rimligen något än att staten skall avhålla sig genom mer från uppsåtligt dödande. Vissa av de situationer som beskrivs i punkt 2 tyder på att även fall av ouppsåtligt dödande omfattas av artikeln. Så har också den europeiska kommissionen uppfattat stadgandet i ett mål mot Storbritannien, gällde ett fall av ouppsåtligt dödande av som pojke i Nordirland och där frågan var om statens användande av en i samband med upplopp medförde sådana risker en viss typ av vapen att pojkens död kunde tillskrivas staten. Frågan är ofödda foster skyddas genom artikeln om envars rätt om till liv. Något avgörande som klart tar ställning i denna fråga finns inte. Frågan om den norska respektive den österrikiska abortlagens förenlighet med konventionen har väckts inför kommissionen men inte prövats i sak, därför att klagandena inte sågs som offer för den påstådda kränkningen och därför inte ansågs behöriga att klaga däröver. Kommissionen har även i ett annat fall lämnat öppet om art. 2 i konventionen skyddar fostrets rätt till liv men har framhållit att det i så fall måste finnas underförstådd inskränkning till skydd för en kvinnans liv och hälsa. Det synes under alla förhållanden rimligt att tolka konventionsbestämmelsema så, att de ger staterna tämligen stor frihet vid utformningen sin abortlagstiftning. Det har emellertid av gjorts gällande att lag innefattar full abortfrihet ända fram till en som födseln knappast skulle vara förenlig med konventionen. Den svenska abortlagen 1974:595, som i princip medger fri abort fram till utgången den tolfte havandeskapsveckan, är med största sannolikav het inte konventionsstridig. När det gäller livets slutpunkt stadgar lagen 1987:269 om kriterier för bestämmande människans död att en människa är död när av hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort.
SOU 1993:40 Svensk ritt jämföra med Europakonventionen 29
Åtskilliga andra länder tillämpar också detta hjärndödskriterium
varför det inte finns anledning att tro att detta skulle skapa några problem i förhållande till konventionen. Svensk rätt tillåter i princip inte aktiv dödshjälp NJA 1979 802 s. varför det inte heller i detta avseende torde uppstå några komplikationer om konventionen inkorporeras nationell rått. som Sammanfattningsvis kan sägas att Sverige vid ratificeringen konav ventionen prop. 1951 165 : konstaterade att art. 2 överensstämde med svensk rätt och att så alltjämt torde fallet. vara
4.2.3 Artikel 3
Artikeln stadgar förbud mot tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Såvitt gäller svensk rätt kan nämnas att det i 2 kap. 5 § RF stadgas att varje medborgare är skyddad mot kroppsstraff, tortyr och mot medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden. Stadgandet är absolut och kan således inte begränsas genom annan lag. Enligt 2 kap. 6 § är varje medborgare också gentemot det allmänna skyddad mot annat påtvingat kroppsligt ingrepp. Detta stadgande kan dock begränsas lag enligt 12 Speciell genom lagstiftning finns om vissa medicinska ingrepp. Framförallt bör här nämnas lagen 1944:133 kastrering, transplantationslagen om 1975:190 och steriliseringslagen 1975:580. Dessa lagar bygger på principen att de ingrepp det är fråga endast får företas på om personer som har samtyckt till ingreppen. Beträffande behandlingen av fångar och andra är personer som berövade friheten torde reglerna i lagen 1976:371 behandlingen om av häktade och anhållna m.fl. och lagen 1974:203 kriminalvård om i anstalt stå i samklang med stadgandet i konventionen. Kommissionen har dock vad gäller straffmetoders förenlighet med art. 3 uttalat att långvarig isolering av fångar eller häktade inte är önskvärd. Vidare har kommissionen framhållit att fullständig fysisk och social isolering kan förstöra personligheten och att den därför inte kan försvaras under hänvisning till säkerhetskrav eller andra skäl. Något mål där isolering av ansetts kränkning har en person vara en emellertid inte förekommit. Några andra speciella straffmetoder, som skulle kunna anses vara en kränkning art. förekommer inte i av Sverige.
30 Svensk rätt järnförd med Europakonventionen SOU 1993:40
Även är föremål för vård och omfattas personer som omsorg av art. Den Övergripande lagstiftningen på detta område är hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 som innehåller grundläggande föreskrifter om vilka krav som gäller för all hälso- och sjukvård. Vården skall vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen. Den skall vidare vara lättillgänglig och bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. I första paragrafen av hälso- och sjukvårdslagen erinras om att föreskrifterna i denna också gäller för all psykiatrisk vård, dvs. både frivillig och tvångsmässig vård. Beträffande tvångsvård skall bestämmelserna om sådan enligt lagarna om psykiatrisk tvångsvård 1991:1128 och om rättspsykiatrisk vård 1991:1129 ses som undantagsregler anger i vilka avseenden och under vilka som förutsättningar tillämpningen av hälso- och sjukvårdslagens vårdprinciper får inskränkas. Reglerna om tvångsvård får inte leda till att man vid sådan vård bortser från kraven på samråd med patienten samt på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Även beträffande psykiskt utvecklingsstörda stadgas i lagen om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. 1985:568 att den omsorg som skall ges dessa personer skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Således kan sammanfattningsvis sägas att den svenska vård- och omsorgslagstiftningen står i överensstämmelse med art. 3 i konventionen. En annan fråga är dock hur tillämpningen av ovan nämnda lagar överensstämmer med konventionens förbud mot omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I detta sammanhang bör därför nämnas att Sverige den 21 juni 1988 ratificerade en europeisk konvention till förhindrande av tortyr och omänsklig eller fömedrande behandling eller bestraffning. Konventionen trädde i kraft den 1 februari 1989. Den enligt konventionen bildade granskningskommittén företog besök i Sverige 1991 för att undersöka förhållandena inom bl.a. kriminalvården och mentalvården. Av kommitténs rapport framgår bland annat att inget framkommit vid besöket som tyder på att personer som är berövade friheten i Sverige genom anhållande, häktning eller avtjänande av fängelsestraff utsätts för tortyr eller behandling som kan jämställas med tortyr. Emellertid anmärktes på vissa förhållanden bland annat Kronobergshäktet, Kumlaanstalten och Hinseberg. Anmärkningarna rörde för trånga celler, för små rastgårdar Kronobergshäktet, dåliga möjligheter för fritidsaktiviteter, dålig ventilation, dåliga toalettmöjligheter, små matranso-
SOU 1993:40 Svensk rätt jämföra med Europakonventionen 31
ner, dålig tillgång till önskad läkarvård, dåliga lokaler för fångarna att ta emot besök avsaknad psykolog på Hinseberg av m.m. Kommittén gjorde också besök på Beckomberga mentalsjukhus och
Carlslunds flyktingförläggning. Kommittén fann
att någon omänsklig eller förnedrande behandling förekom av personer på dessa anläggningar. Sammanfattningsvis konstaterade kommittén att personer som är berövade sin frihet i Sverige löper liten risk bli att illa behandlade.
De förhållanden anmärktes på granskningskommissionen som av enligt ovan kan möjligtvis även i förhållande till art. 3 i Europakonventionen anses omänsklig eller förnedrande behandling. som Slutligen bör nämnas att frågan tillämpning om av art. 3 har uppkommit i fall rörande avvisning eller utvisning av utländska medborgare eller utlämning brottslingar för lagföring av eller avtjänande av straff i annat land. Den europeiska kommissionen har ansett att avvisning respektive utvisning eller utlämning till visst land under särskilda omständigheter kan föranleda frågan om inte avvisningen, utvisningen eller utlämningen utgjorde omänsklig behandling enligt art. 3. Framförallt kunde denna fråga uppkomma
vid avvisning, utvisning eller utlämnande till länder där grundläggande fri- och rättigheter utsätts för allvarliga kränkningar. Här skall nämnas två fall där frågan prövats Europadomstolen. av Det första målet är Soering Storbritannien dom mot 1989-07-07, Ser. A N0. 161 vilket gällde utlämning av en ung tysk från Storbritannien till USA, där han skulle lagföras för mord och riskerade dödsstraff, vilket medförde att han skulle få avbida verkställighet av straffet i dödscell under till åtta år. Europadomstolen sex framhöll att konventionen inte innefattade något krav på den utlämnande att staten måste kontrollera att den behandling som väntar den utlämnade i alla hänseenden överensstämmer med konventionen. Emellertid frågan var speciell när det gällde risken för eller tortyr omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. l detta hänseende menade domstolen att en konventionsstat kunde ådra sig ansvar enligt konventionen genom att utlämna till en person annan stat, om det fanns grundad anledning att anta att i fråga i den personen mottagande staten skulle löpa reell risk att underkastas eller en tortyr omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I det aktuella fallet konstaterade domstolen att dödsstraff tillåtet enligt konventionen. var Detta hindrade inte att särskilda omständigheter, såsom sättet för utdömande och verkställande straffet, den dömdes av personliga
32 Svensk rätt jänförd med Europakonventionen SOU 1993:40
förhållanden, brist på proportionalitet i förhållande till brottet samt en förhållandena under fängelsevistelsen före avrättning kunde medföra det förelåg kränkning art. 3. Vid avvägning av omstänatt en av en digheterna i det aktuella fallet, den dömdes ålder när han begick som brottet, 18 år, hans psykiska status samt avbidan i dödscell under flera år fann domstolen att utlämning till USA skulle en av personen utsätta honom för reell risk för behandling överstigande den en tröskel som innefattas i art. 3. Även Sverige har prövats huruvida avvisning av gentemot en till Chile varit att kränkning av art. 3. I målet personer anse som en
Crus Varas och andra dom 1991-03-20, Ser. A No. 201 åberopade
familj politiska skäl för få i Sverige. mannen i en chilensk att stanna Regeringen fastställde att familjen skulle avvisas till Chile och beslöt avvisningen skulle verkställas, vilket också skedde beträffande att medan kvinnan och i familjen gömde sig i Sverige. mannen sonen Europadomstolen fann att avvisningen inte var en kränkning av art. 3 då det inte visats att någon reell risk förelåg för att mannen skulle komma att behandlas inhumant i Chile. Utlämning till annat land regleras för svenskt vidav personer kommande lagen 1957:668 utlämning för brott. Enligt denna av om får utlämning beviljas för politiskt brott. heller må den utlämnas, på grund sin härstamning, tillhörighet till viss som av samhällsgrupp, religiösa eller politiska uppfattning eller eljest på politiska förhållanden löper risk att i den främmande staten grund av utsättas för förföljelse, riktar sig mot hans liv eller frihet eller som eljest är svår beskaffenhet, eller där inte åtnjuter trygghet mot av som bli sänd till i vilken han löper sådan risk. Utlämning får att stat, slutligen inte heller beviljas, den i särskilt fall på grund av den om avsedda ungdom, hälsotillstånd eller personliga förpersonens hållanden i övrigt, med beaktande jämväl av gärningens beskaffenhet och den främmande statens intresse, är uppenbart oförenlig med
humanitetens krav. Frågan utlämning på grund brott stod i överensstämmelse om av 3 konventionen debatterades i samband med utlämningen med art. av 1990 två flygplanskapare från Sverige till dåvarande av unga Sovjetunionen Juridisk tidskrift 2-41990-91. Högsta domstolen nr prövade då frågan utlämning i tre fall och fann i två av dem att om det inte förelåg hinder mot utlämning. I sammanhanget skall nämnas år utlämnades sovjetisk flygplanskapare från Finland till att samma en Sovjetunionen. Denne klagade till den europeiska kommissionen med
SOU 1993:40 Svensk rättjängförd med Europakonventionen 33
åberopande bland annat av att utlämningen stred mot art. 3. I beslut fann kommissionen att klagomålet var uppenbart ogrundat då ingenting talade för att den finska regeringen vid tiden för utlämningen hade anledning att befara att klaganden skulle utsättas för behandling i Sovjetunionen i strid med art. 3. heller framkom något som visade att klaganden i Sovjetunionen blivit utsatt för behandling eller bestraffning av sådant allvar att den kunde bedömas som omänsklig eller förnedrande i den mening som avses i art. 3. Avvisning och utvisning av utlänningar regleras av utlänningslagen 1989:529. Enligt denna gäller att avvisning eller utvisning inte får verkställas till ett land om det finns grundad anledning att tro att utlänningen där skulle vara i fara att straffas med döden eller med kroppsstraff eller att utsättas för tortyr och inte heller till ett land där han inte är skyddad mot att sändas vidare till ett land där han skulle vara i sådan fara. En utlänning får som regel inte heller avvisas eller utvisas till ett land där han riskerar att utsättas för förföljelse. Således kan konstateras att den svenska lagstiftningen även på detta område torde stå i överensstämmelse med Europakonventionens krav.
4.2.4 Artikel 4
Artikeln förbjuder i punkt l slaveri och träldom samt i punkt 2 tvångsarbete och annat påtvingat arbete. Konventionen definierar inte vad som skall förstås med tvångsarbete och annat påtvingat arbete. Däremot anges under punkt 3 fyra kategorier av arbetsplikt som inte skall omfattas av förbudet mot tvångsarbete m.m. Bestämmelsens formulering tyder på att det inte är fråga om undantag från förbudet mot tvångsarbete utan att det är en precisering av vad som skall
förstås med tvångsarbete. I punkt 3 a talas om arbete som regel-
mässigt utkrävs av den som är berövad friheten i enlighet med art. 5. Typfallet är den som avtjänat ett frihetsstraff och som åläggs att arbeta under straffverkställigheten. Enligt stadgandet är det en förutsättning för att arbetsplikten skall vara förenlig med artikeln att frihetsberövandet är konventionsenligt. Detta innebär att arbetsplikt endast får förekomma vid de typer av frihetsberövanden som räknas i art. 5 punkt Å andra sidan kräver konventionen inte att upp frihetsberövandet beslutats domstol. Arbetsplikt kan således av åläggas även inom ramen för ett administrativt frihetsberövande. Punkt 3 b anger att militärtjänst och vapenfri tjänst som i stället för militärtjänst utkrävs av samvetsvägrare inte skall anses vara tvångs-
34 Svensk ratt jämföra med Europakonventionen SOU 1993:40
arbete eller påtvingat arbete. Som sådant arbete skall heller inte anses tjänstgöring som utkrävs i allvarliga nödlägen eller i samband med allvarligare olyckor, punkt 3 c. Inte heller arbete eller tjänstgöring som ingår i de normala medborgerliga skyldigheterna anses vara tvångsarbete eller påtvingat arbete, punkt 3 d. Frågan om vad som skall anses vara tvångsarbete eller påtvingat arbete har prövats av både kommissionen och domstolen. Kommissionen har i ett mål beträffande en norsk tandläkares skyldighet att för en tid av högst två år tjänstgöra som tandläkare på en tjänst som trots annonsering inte kunnat tillsâttas, framhållit att tvångsarbete och
påtvingat arbete karakteriseras av a att arbetet utförs av arbetaren
mot hans vilja och b att kravet på att arbetet skall utföras är orättfärdigt eller innefattar ett element av förtryck eller att arbetet innebär en påfrestning som skulle kunna undvikas. I det aktuella fallet med tandläkaren fann majoriteten av kommissionen att det inte rörde sig om tvångsarbete. Kommissionen har i ett antal fall konstaterat att skyldighet för advokater eller blivande advokater att åta sig försvararuppdrag inte är att anse som tvångsarbete. Denna frågan har även avgjorts av domstolen med samma utgång, målet Van der Mussels mot Belgien, dom 1983-11-23, Ser. A No. 70.
Svenska regler om arbetsplikt I Sverige förekommer arbetsplikt i en utsträckning som torde motsvara vad som är tillåtet enligt konventionen. Den som avtjänar fängelsestraff är enligt lagen 1974:203 om kriminalvård i anstalt skyldig att utföra det arbete som anvisas honom. Det skall också nämnas att när någon villkorligt friges från ett fängelsestraff eller när någon döms till skyddstillsyn, kan föreskrifter lämnas honom om arbetsanställning enligt 26 kap. 15 § och 28 kap. 6 § brottsbalken BrB. Enligt lagen 1989:928 om försöksverksamhet med samhällstjänst får rätten, i stället för att döma en person till fängelse, döma till skyddstillsyn jämte meddela föreskrift som avser skyldighet för den dömde att utföra oavlönat arbete s.k. samhällstjänst. Detta gäller dock endast under förutsättning att den tilltalade förklarat sig villig att följa en sådan föreskrift, varför reglerna inte faller in under tvångsarbete eller påtvingat arbete. Annan arbetsplikt finns i form av värnplikt enligt vämpliktslagen 1941:967 och vapenfri tjänst enligt lagen 1966: 413 om vapenfri tjänst. En allmän medborgerlig plikt att utföra arbete föreligger enligt civilförsvarslagen l960:74 där det bland annat föreskrivs att i Sverige boende svenska medborgare i
SOU 1993:40 Svensk rätt jämförd med Europakonventionen 35
åldern 16-65 år är skyldiga att fullgöra sådan civilförsvarstjänstgöring som hans kroppskrafter och hälsotillstånd medger. Under fredstid avses dock bara utbildning och övning. Vid krigsförhållanden kan allmänna tjänstepliktslagen 1959:83 bli tillämplig, enligt vilken lag personer kan förbjudas att lämna viss anställning eller åläggas att utföra visst arbete. Vid olyckshändelser eller överhängande fara for olyckshändelser är, enligt 44 § räddningstjänstlagen 1986: 1 102, var och en mellan 18-65 år skyldig att medverka i räddningstjänsten, i den mån hans kunskaper, hälsa och kroppskrafter tillåter det.
4.2.5 Artikel 5
Rätten till personlig frihet och säkerhet garanteras i att. I punkt l av artikeln uppräknas sex olika fall i vilka frihetsberövande får ske med stöd av lag. Denna uppräkning skall uttömmande anses som en uppräkning, vilket innebär att varje frihetsberövande inte kan som hänföras till något uppräknat fall står i strid med att. 5. Vad som åsyftas i artikeln är frihetsberövanden och inte andra inskränkningar i rörelsefriheten. De senare behandlas i stället i art. 2 i tilläggsprotokoll nr 4 till konventionen. Skillnaden mellan ett frihetsberövande och en inskränkning i rörelsefriheten är dock inte helt klar. Det kan i sammanhanget nämnas att Högsta domstolen i fallet NJA 1989 131 s. fann att s.k. kommunarrest inte var att frihetsberövande i anse som konventionens mening. Frågan har även prövats den europeiska av kommissionen, vilka inte heller fann att kommunarresten ett var frihetsberövande i den mening i art. 5 No. 1334487. som avses
I artikeln punkt 1 a anges som ett första fall tillåtet frihets-
av berövande att någon är lagligen berövad sin frihet efter fällande dom av behörig domstol. Härmed förstås inte endast att frihetsberövandet skall stå i överensstämmelse med nationell lag utan också att det inte får vara godtyckligt eller orimligt. Den fällande domen behöver inte ha vunnit laga kraft. Domen kan tidsbegränsad påföljd eller avse en en tidsobegränsad. Det förutsätts också att frihetsberövandet är ett resultat av och grundar sig på domen. Enligt art. 5 punkt 1 b medges frihetsberövande antingen med anledning av att någon har underlåtit att uppfylla förelägganden av domstol eller som syftar till fullgörande av en i lag föreskriven skyldighet. De domstolsförelägganden under punkt 1 b som avses kan avse mycket skiftande åtgärder. Den europeiska kommissionen har godkänt frihetsberövanden inte uppfyllt föreav personer som
36 Svensk rätt jänyörd med Europakonventionen SOU 1993:40
lägganden att undergå psykiatrisk undersökning, att betala böter, att vistas på viss ort eller att fullgöra militärtjänst. Kommissionen och domstolen har framhållit att det skall röra sig specifik och konkret skyldighet och inte om en allmän om en skyldighet att leva ett laglydigt liv. Domstolen har varnat för att ge punkt 1 b en extensiv tolkning.
Art. 5 punkt 1 c handlar om anhållande och häktning av den som
är misstänkt för brott. En förutsättning för frihetsberövandet i detta fall är att det föreligger en skälig misstanke om brott eller fara för fortsatt brottslighet eller för flykt efter begånget brott. Dessutom krävs att det i samtliga fall av frihetsberövanden finns en avsikt att
ställa vederbörande inför domstol. Denna tolkning av punkt l c har
klargjorts av Europadomstolen i målet Lawless dom 1961-07-01 Ser.
A No. 3 där det också framhölls att punkt 1 c måste läsas i samband med punkt varav framgår att den som berövats friheten enligt 1 c
snabbt skall ställas inför domstol och dessutom vara berättigad till rättegång inom skälig tid. Av detta samband med punkt 3 framgår att
det i punkt 1 c endast är fråga om frihetsberövande av straffrättslig
art. De europeiska har ibland prövat om det förelegat skälig organen misstanke att den som häktats begått brott. Man har framhållit att de nationella domstolarna i allmänhet har de bästa förutsättningarna för att göra denna bedömning men att de europeiska organen har en övervakande uppgift och kan ingripa om det framstår som klart att de nationella domstolarna gjort en felbedömning.
Beträffande punkt 1 c har frågan ställts om de tre grunderna för
frihetsberövande a skälig misstanke om brott, b recidivfara eller c
flyktfara skall tolkas som sidoställda eller om det utöver skälig misstanke brott måste föreligga en särskild häktningsgrund. om
Tolkningen punkt 1 c får stor betydelse för de länder som har
av eller mindre obligatorisk häktning vid misstanke om grova brott. mer Frågan har väckts i ett mål vid den europeiska kommissionen mot Österrike där häktats skäligen misstänkt för mord en person som medan det stod klart att det inte förelåg vare sig recidivfara eller flyktfara. Medan målet pågick i kommissionen genomfördes en
lagändring i Österrike, vilken innebar att häktning inte fick ske
ens för mycket grova brott om det inte dessutom förelåg en särskild häktningsgrund, varför någon prövning inte kom till stånd i kommis-
sionen Yearbook 476.
14 s.
SOU 1993:40 Svensk rätt jängförd med Europakonventionen 37
Enligt punkt l d av art. 5 kan underåriga berövas friheten för att undergå skyddsuppfostran eller för att ställas inför rättslig myndighet. De europeiska organen har relativt sällan haft anledning att ta ställning till klagomål rörande detta stadgande.
Enligt art. 5 punkt 1 e tillåts frihetsberövande till förhindrande
av spridning av smittosam sjukdom eller är sinnessjuk, av en person som alkoholist, drogmissbrukare eller lösdrivare. Inför de europeiska organen har främst prövats tvångsintagning av sinnessjuka. Sammanfattningsvis krävs bland annat att frihetsberövande sinnessjuka av skall vara grundat på lag, att det krävs stöd av medicinsk sakkunskap att vederbörande lider av sinnessjukdom samt att den själsliga störningen skall vara av sådan art att den motiverar ett tvångsomhändertagande.
Enligt an. 5 punkt l f får frihetsberövande ske inför avvisning,
utvisning eller utlämning. Av vikt är också att den som berövas friheten får kännedom de om skäl som föranlett ingripandet. Av art. 5 punkt 2 följer att den som arresterats snarast möjligt skall underrättas om skälen för åtgärden och om varje anklagelse mot honom. Hänvisningen till ordet arresterats skulle kunna tyda på att bestämmelsen endast tar sikte på den som berövats friheten som misstänkt för brott. I målet Van der Leer dom 1990-02-21 Ser. A No. 170 rörde intagning på som mentalsjukhus, framhöll Europadomstolen att kravet på underrättelse om skälen för åtgärden gäller alla som berövas friheten. Den som berövats friheten enligt art. 5 punkt 1 c, dvs. som misstänkt för brott, skall enligt punkt 3 artikel ofördröjligen samma ställas inför en domare eller annan ämbetsman som enligt lag beklätts med domsmakt. Han är också berättigad till rättegång inom skälig tid eller till frigivning i avvaktan på rättegång. Den europeiska kommissionen har vid ett antal tillfällen tagit ställning till innebörden av begreppet ofördröjligen och dess praxis innebär att fyra dagar mellan gripande av en person och dennes inställelse inför domstol i allmän-
het är en maximigräns Yearbook 9 s. 564. I målet Sverige mot
McGofi dom 1984-10-26 Ser. A No. 83 konstaterade den europeiska
domstolen att en tid om femton dagar från gripande till domstolsförhandling var en kränkning an. Det fall är av som numera av störst intresse är målet Brogan m. fl. dom 1988-11-29 Ser. A No. 145 som avsåg kortvariga frihetsberövanden utan inställelse inför domstol. Domstolen framhöll att det förhållandet anhållen att en person inte inställs inför domstol inte strider mot art. 5 han friges om
38 Svensk rätt jänyörd med Europakonventionen SOU 1993:40
så snabbt att skyldigheten att inställa honom inför domstol ännu inte intrått. I målet som rörde terrorism fann domstolen att även den kortaste av de perioder som var i fråga i målet, ett frihetsberövande i fyra dagar och sex timmar, var oförenliga med art. 5 punkt En häktad person skall också vara berättigad till rättegång inom skälig tid. Med skälig tid förstås tiden från frihetsberövandets början och fram till domen i första instans. Någon enhetlig praxis på vad som är godtagbart som skälig tid finns inte, utan med hänsyn till hur länge förundersökning pågått, hur komplicerad denna varit och hur lång tid rättegången i första instans tagit får en bedömning göras från fall till fall. Enligt art. 5 punkt 4 skall den, som berövats friheten genom arrestering eller eljest, ha rätt att få lagligheten av frihetsberövandet snabbt prövad av domstol. Frågan är här vad som menas med domstol. Som sådan har godtagits även uppfyller annat organ som kraven på oberoende och judiciell procedur. Det kan sålunda tänkas att en nämnd eller en kommission som bildats för att pröva framställningar om frigivningar uppfyller kraven enligt konventionen. Ett organ som endast är rådgivande och inte beslutande kan inte anses godtagbart. Några krav har inte uppställts på att proceduren måste vara muntlig och offentlig. Europadomstolen har dock uttalat att förfarandet måste vara kontradiktoiiskt. Det får således inte vara så att en domstol beaktar material som är okänt för den som berövats friheten eller som denne inte haft tillfälle att bemöta. Enligt ordalydelsen skall domstolsprövningen omfatta lagligheten av frihetsberövandet. Med laglighet skall förstås att det inte räcker med en formell legalitetsprövning utan att det måste kunna göras en prövning av de faktiska omständigheterna som ligger bakom frihetsberövandet. Däremot behöver prövningen inte omfatta rena lämplighetsöver-
väganden enligt målet Van Droogenbroeck dom 1982-06-24 Ser. A
No. 50. Enligt art. 5 punkt 5 skall den som utsatts för frihetsberövande i strid med bestämmelserna i artikeln ha rätt till skadestånd. Europadomstolen har gjort klart att brott mot samtliga punkterna 1-4 i artikeln kan grunda rätt till ersättning enligt punkt 5. Det har dock godtagits att en stat som villkor för ersättning ställer upp ett krav på att brottet lett till en skada.
SOU 1993:40 Svensk rätt jämfärd med Europakonventionen 39
Svenska regler om frihetsberövande Enligt 2 kap. 8 § RF åtnjuter varje medborgare skydd mot frihetsberövande. Detta skydd kan begränsas genom lag. Frihetsberövande efter fällande dom regleras i lagen 1974:203 om kriminalvård i anstalt. Vidare kan, enligt 24 kap. 21 § rättegångsbalken RB beträffande den som döms för ett brott och är häktad i målet, förordnas att han skall kvarbli i häkte till dess domen vinner laga kraft. Ett ytterligare exempel på frihetsberövande efter fällande dom är omedelbar verkställighet av fängelsestraff som utdömts i förening med skyddstillsyn enligt 28 kap. 3 § BrB. Under punkten torde också falla in frihetsberövanden som beslutas av övervakningsnämnd i form av förverkande av villkorligt medgiven frihet enligt 26 kap. 19 § BrB och tillfälligt omhändertagande av den som villkorligt frigivits eller den som dömts till skyddstillsyn enligt 26 kap. 22 § och 28 kap. ll §BrB. Frihetsberövanden som faller in under punkt 1 b konventionen av kan exempelvis vara häktning av vittne som vägrar att avge vittnesmål enligt 36 kap. 21 § RB, polismyndighets omhändertagande av part, vittne eller målsägande vilka vägrat att inställa sig till sammanträde inför rätten enligt 9 kap. lO § samma balk, omhändertagande eller häktning av konkursgäldenär som vägrar att lämna upplysningar om konkursboet eller avlägga bouppteckningsed enligt 6 kap. 9 § konkurslagen 1987:672. Dessa frihetsberövanden torde stå i överensstämmelse med konventionen.
De frihetsberövanden som åsyftas under punkt 1 o har sin
motsvarighet i reglerna i 24 kap. RB om anhållande och häktning. Beträffande frågan om obligatorisk häktning har i prop. 198697: l 12 konstaterats att den presumtionsregel för häktning föreskrivs vid som grövre brott inte kan likställas med en regel om obligatorisk häktning, då regeln innebär en skyldighet för rätten att i varje enskilt fall pröva förutsättningar för häktning föreligger. Är det uppenbart att det om inte finns något särskilt häktningsskäl skall häktning inte ske. Departementschefen framhöll mot bakgrund av det anförda att de svenska häktningsreglerna inte kunde anses stå i strid med de internationella traktater som Sverige anslutit sig till. Såsom tillåtna frihetsberövanden enligt punkt 1 d kan nämnas omhändertagande av unga enligt lagen 1990:52 med särskilda bestämmelser om vård av unga.
Som exempel på frihetsberövanden som faller in under punkt 1 e
kan nämnas tillfälligt omhändertagande samt tvångsisolering av
40 Svensk rätt jängförd med Europakonventionen SOU 1993:40
personer för att förhindra befarad smittspridning av farliga sjukdomar jämlikt smittskyddslagen 1988:1472, tvångsvård av personer som lider av psykiska störningar jämlikt lagen 1991: l 128 om psykiatrisk tvångsvård och lagen 1991:1129 om rättspsykiatrisk vård, omhändeltagande och tvångsvård av missbrukare jämlikt lagen 1988:870 om vård av missbrukare i vissa fall samt omhändertagande av berusade personer enligt lagen 1976:511 om omhändertagande av berusade personer m.m. Frihetsberövanden som omfattas av punkt 1 f kan vara omhändertagande av den som skall utlämnas till annan stat enligt lagen 1957:668 om utlämning för brott samt kvarhållande och förvarstagande av utlänning i vissa fall enligt 6 kap. utlänningslagen 1989:529. Samtliga uppräknade frihetsberövanden torde vara i överensstämmelse med art. 5 i konventionen. En typ av frihetsberövanden som kan vara tveksamma om de uppfyller konventionens krav är de kortvariga frihetsberövanden som polismyndigheten har befogenhet att utföra. T.ex. kan nämnas tillfälliga omhändertaganden enligt 12- 14 §§ polislagen 1984:387 och kvarhållande av underåriga personer enligt 6 d och 16 §§ lagen 1964:167 med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Emellertid tillsattes hösten 1991 en utredning Ju 1991:05 med uppdrag att göra en översyn av den rättsliga regleringen av polisens befogenheter. Utredningen har till uppgift att bland annat föreslå de ändringar i polislagstiftningen som krävs för att denna skall stå i överensstämmelse med den europeiska konventionen. Utredningen ser även över reglerna i lag om omhändertagande av berusade personer. Konventionens krav enligt art. 5 punkt 2 om att den som berövas friheten skall få kännedom om skälen därtill torde vara uppfyllda i svensk lagstiftning. Enligt 23 kap. 18 § RB gäller således att, när förundersökning fortskridit så långt att någon skäligen misstänks för brott, vederbörande skall underrättas om misstanken. Då någon anhålles skall han enligt 24 kap. 9 § erhålla besked om det brott misstanken avser samt grunden för anhållandet. I 23 kap. 18 och 21 §§ RB finns också bestämmelser om att den misstänkte har rätt att ta del av vad som förekommit under förundersökningen. När åtal väcks, skall den tilltalade enligt 45 kap. 9 § RB få del av stämning, stämningsansökan och därvid bifogade handlingar. Emellertid omfattar art. 5 punkt enligt uttalande i domen Van der Leer, även de som berövas friheten av annan anledning än brott.
SOU 1993:40 Svensk rätt jänyörd med Europakonventionen 41
Således skall exempelvis även de som tvångsomhändertas enligt smittskyddslagen, lagen om psykiatrisk tvångsvård, utlänningslagen, lagen om vård av missbrukare eller lag om vård av unga underrättas om skälen till omhändertagandet. I de uppräknade lagarna finns inga speciella bestämmelser om hur sådana underrättelser skall gå till. Dylika omhändertaganden omfattas emellertid av bestämmelserna i förvaltningslagen 1986:223, i vilken föreskrivs i 16 § att en sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som tillförts ett förvaltningsärende, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild part. Vidare följer av 21 § att part skall underrättas om innehållet i det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet. Att beslutet skall innehålla de skäl som har bestämt utgången framgår av 20 Vid kortvariga frihetsberövanden, som exempelvis tillfälliga omhändertaganden enligt polislagen eller enligt lag om berusade personer, föreskrivs i respektive lag att den som omhändertagits skall underrättas om anledningen till omhändertagandet så snart som möjligt 15 § resp. 7 §. Punkt 3 i att. 5 om rått för den som anhållits eller häktats att ofördröjligen ställas inför en domare torde i dag vara uppfyllda enligt svensk lag, då ändringar genomfördes i rättegångsbalken genom lag
1987:1211. Ändringarna innebär bland annat att häktningsför-
handling aldrig får hållas senare än fyra dagar efter det att den misstänkte gripits eller ett anhållningsbeslut verkställts. Konventionens krav på rätt till rättegång inom skälig tid för den som är anhållen eller häktad torde uppfyllas av de svenska reglerna i rättegångsbalken. Således gäller enligt 24 kap. 18 § RB att åtal skall väckas inom viss tid beträffande den som är häktad samt att huvudförhandling jämlikt 45 kap. 14 § som huvudregel skall hållas inom en vecka från den dag då åtal väcktes. Punkt 4 rör rätt till domstolsprövning av frihetsberövanden. I 2 kap. 9 § första stycket RF tillförsäkras den enskilde en rätt till prövning av domstol vid frihetsberövande med anledning av brott eller misstanke om brott. Under paragrafen har inte ansetts falla de frihetsberövanden som beslutas av någon av kriminalvårdens nämnder, eftersom detta har ansetts vara ett led i verkställandet av dom i brottmål. Det är två former av frihetsberövande som är aktuella i det här sammanhanget. Enligt 26 kap. 19§ BrB kan övervakningsnämnden, exempelvis då den dömde misskött sig, förklara en villkorligt medgiven frihet förverkad till en tid av högst
42 Svensk rätt järnförd med Europakonventionen SOU 1993:40
en månad varje gång. Beslutet får överklagas till kriminalvårdsnämnden. För det andra finns det regler om tillfälligt omhändertagande av den som villkorligt frigivits och den som dömts till skyddstillsyn i 26 kap. 22 § och 28 kap. ll § BrB. I de nämnda fallen är det övervakningsnämnden som beslutar om omhändertagande och ett sådant kan pågå en vecka eller om det finns synnerliga skål ytterligare en vecka. Nämndens beslut beträffande den som är villkorligt frigiven får överklagas till kriminalvårdsnämnden medan den dömts till som skyddstillsyn får överklaga sitt frihetsberövande till hovrätten. Frågan har då ställts om att. 5 punkt 4 är tillämplig på dessa frihetsberövanden eller om dessa beslut endast faller inom ramen för verkställighet av ådömt straff. Europadomstolen har i målet Weeks dom 1987-03-02 Ser. A No. 114 uttalat att en person som frigivits på prov men senare intogs i fängelse igen var berättigad till domstolsprövning av det nya frihetsberövandet. I Domstolsutredningens betänkande SOU 1991:106 har man således konstaterat att reglerna om rätt till domstolsprövning i art. 5 punkt 4 också gäller för frihetsberövanden enligt 26 kap. 19 och 22 §§ BrB. Man har vidare ställt sig tveksam till om de båda kriminalvårdsnämndema har en sådan fristående ställning i förhållande till kriminalvårdens att organ de kan godtagas som domstolar i konventionens mening. Domstolsutredningen har därför föreslagit att beslut om frihetsberövanden enligt 26 kap. 19 och 22 §§ samt 28 kap. ll § BrB skall övertas av tingsrätterna för att uppfylla konventionens krav på rått till domstolsprövning. Vad gäller frihetsberövanden som inte grundar sig på brott eller misstanke om brott stadgas i 2 kap. 9§ andra stycket RF att medborgare skall kunna få saken prövad av domstol utan oskäligt dröjsmål. Med prövning av domstol likställs i sådant fall prövning av nämnd, om nämndens sammansättning är bestämd i lag och ordföranden i nämnden skall vara eller ha varit ordinarie domare. I dag torde det inte finnas någon myndighet eller fattar beslut annat organ som om administrativa frihetsberövanden utan möjlighet att överklaga till domstol. Således gäller att tvångsomhåndertagande av unga och missbrukare genast skall underställas länsrätten med möjlighet att överklaga dess beslut till kammarrätt och regeringsrätt. Beslut om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård kan från den l januari 1992 fattas av läkare, men med rätt för patienten att överklaga till länsrätten. Likaledes gäller att beslut av läkare omhänom dertagande av person enligt smittskyddslagen kan överklagas till
SOU 1993:40 Svensk rätt jämförd med Europakonventionen 43
länsrätten samt att tvångsisolering enligt samma lag endast kan beslutas av länsrätten. Beträffande förvarstagande av utlänningar gäller enligt utlänningslagen att beslut om förvar som fattats av polismyndighet eller statens invandrarverk får överklagas till kammarrätten. I utlänningsärenden som handläggs av regeringen får det föredragande statsrådet fatta beslut om förvar. Sådant beslut kan Överprövas av regeringsrätten. Sammanfattningsvis kan beträffande punkt 4 i art. 5 sägas att på de punkter där tveksamhet kan föreligga om svensk lagstiftning uppfyller konventionens krav pågår utredning om ändring av lagstiftningen. Några hinder för att inkorporera konventionen avseende art. 5 torde därför inte föreligga. Art. 5 punkt 5 torde vara i överensstämmelse med svenska regler om rätt till skadestånd vid oriktiga frihetsberövanden. Dessa regler återfinns i lagen 1974:515 om ersättning för frihetsinskränkning. Enligt lagen kan ersättning både utgå vid frihetsberövanden på grund av brott eller brottsmisstanke och vid oriktiga administrativa frihetsberövanden.
4.2.6 Artikel 6 Art. 6 behandlar rätten till domstolsprövning och rättssäkerhet i både brottmål och mål om civila rättigheter och skyldigheter. Utöver den grundläggande rätten till domstolsprövning av civila rättigheter och skyldigheter och av anklagelser för brott, är de viktigaste kraven följande: Domstolen skall vara oberoende och opartisk. Domstolen skall ha inrättats enligt lag. Förfarandet skall vara korrekt och rättvist mot den enskilde fair hearing. Förfarandet skall i allmänhet vara muntligt och offentligt, men undantag kan göras. Domstolsprövningen skall ske inom skälig tid. Domen skall avkunnas offentligt. I fråga om rättegången i brottmål uppställs vissa ytterligare minimigarantier. Dessa innebär i huvudsak att den som åtalats för brott skall ha rätt
a att bli underrättad om anklagelsen mot honom,
b att få tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar,
c att försvara sig personligen eller genom ombud,
44 Svensk rätt järrgförd med Europakonventionen SOU 1993:40
d att förhöra vittnen som åberopas mot honom samt att för egen räkning få vittnen inkallade och förhörda samt
e att vid behov få kostnadsfritt biträde av tolk.
Tvister om civila rättigheter och skyldigheter Rätt till domstolsprövning i civila mål förutsätter att det föreligger en tvist om civila rättigheter och skyldigheter. Begreppet civila rättigheter och skyldigheter är oklart till sin innebörd, även om det på senare år vuxit fram en omfattande praxis. Klart är att begreppet måste självständig tolkning av konventionsorganen och detta ges en oberoende av vad begreppet har för innebörd i respektive stats inhemska rätt. Artikeln förutsätter en prövning av någons civila rättigheter och skyldigheter. Denna prövning ska omfatta både råttsfrågor och sakfrågor. För att pröva något i en domstol måste en tvist föreligga. Vad detta innebär har prövats ett flertal gånger av Europadomstolen. Tvisten skall således vara reell och seriös. Tvisten kan gälla inte bara existensen rättighet utan också rättighetens omfång och sättet av en att utöva den. Begreppet tvist avser alla förfaranden vars resultat är avgörande för rättigheten. En tvist om en rättighet kan föreligga även då enligt inhemsk rätt en förvaltningsmyndighet åtnjuter ett vittgående administrativt skön. Dessa grundläggande principer har vuxit fram praxis. De avgöranden som har varit av störst betydelse för ur Sverige är i korthet följande:
a Sporrong och Lönnroth dom 1982-09-23, Ser. A No. 52 Beslut
hade fattats av svenska regeringen om förlängning av expropriationstillstånd för klagandenas fastigheter. Klagandena hävdade att förlängningen inte överensstämde med svensk rätt, medan regeringen bestred denna uppfattning. Med hänsyn till dessa meningsskiljaktigheter förelåg en tvist.
b Pudas dom 1987-10-27, Ser. A No. 125 Klagandens trafiktill-
stånd hade återkallats. Frågan var om det förelåg en rätt till trafiktillstånd som kunde utgöra grund för ett anspråk domstolsprövning. Detta bestreds av svenska regeringen. Domstolen fann att det förelåg en tvist då myndigheternas skönsmässiga bedömning av återkallelser inte var obegränsad.
c Bodén dom 1987-10-27, Ser. A No. 125 Klagomålet avsåg
avsaknaden av en rätt att till domstol överklaga regeringens beslut om expropriationstillstånd. Regeringen invände att det ett rent var
SOU 1993:40 Svensk rätt järnförd med Europakonventionen 45
politiskt beslut och att det därför inte förelåg tvist lämpade en som sig för domstolsprövning. Europadomstolen fann dock att det förelåg en tvist om en rättighet, då klaganden gjorde gällande att expropriationstillståndet var godtyckligt.
d Tre Traktorer Aktiebolag dom 1989-07-07, Ser. A No. 159 Målet gällde återkallelse av tillstånd att alkoholhaltiga drycker. servera Enligt Europadomstolens mening gällde detta tvist rättighet en om en då klaganden gjorde gällande att återkallelsen byggde på godtycklighet.
e Allan Jacobsson dom 1989-10-25, Ser. A No. 163 Målet gällde
dels ett långvarigt byggnadsförbud samt ett avslag på byggnadslov. Europadomstolen fann att det förelåg tvist rättigheten att få en om bygga även om myndigheterna hade stor frihet att skönsmässigt bedöma denna rättighet.
f Håkansson och Sturesson dom 1990-02-21, Ser. A No. 171 A Klagandena hade köpt en jordbruksfastighet på auktion förmen vägrats förvärvstillstånd, varför fastigheten såldes på auktion. en ny Klagandena ansåg sig berättigade att erhålla förvärvstillstånd och Europadomstolen fann därmed att det förelåg en tvist rättighet. om en g Mats Jacobsson dom 1990-06-28, Ser. A No. 180 A Målet gällde ändringar i byggnadsplan, varigenom klagandens rätt att en bebygga sin fastighet inskränktes. Regeringen hävdade att någon tvist inte förelåg då myndigheterna hade ett omfattande skön på detta område. Europadomstolen fann emellertid att det förelåg tvist då en detta skön inte var obegränsat och klagandena hade rimliga grunder att bestrida ändringarna i byggnadsplanen.
h Skärby m. fl dom 1990-06-28, Ser. A No. 180 B Klagandena
hade vägrats dispens från byggnadsplan som de ansökt om för att kunna bygga ett hus på sin fastighet. Regeringen hade samma uppfattning som i föregående mål. Europadomstolen ansåg att det förelåg en tvist om en rättighet med hänsyn till att de klagande anfört att de utsatts för diskriminering och godtycklighet.
i Fredin dom 1991-02-18, Ser. A No. 192 Klaganden hade fått ett
täkttillstånd för exploatering av återkallat länsstyrelsen. grus av Regeringen hävdade även i detta fallet att det inte förelåg någon tvist då myndigheterna hade ett omfattande skön på områden gällde som naturvårdslagen. Europadomstolen ansåg dock att det förelåg tvist en
46 Svensk rätt jânford med Europakonventionen SOU 1993:40
då klaganden hade rimlig anledning att bestrida att täkttillståndet återkallats. Om det konstateras att det föreligger en tvist om en rättighet återstår det att avgöra om denna rättighet är av civil natur. En första grupp av tvister som ansetts beröra civila rättigheter år de som gäller äganderätten, vare sig det år fråga om rätten att förvärva egendom, att behålla egendom eller att använda egendom. Sålunda har målen Sporrong och Lönnroth, Bodén, Allan Jacobsson, Håkansson och Sturesson, Mats Jacobsson, Skärby samt Fredin av Europadomstolen ansetts som tvister om civila rättigheter. En annan grupp av rättigheter som bedömts som civila är rättigheter att bedriva viss ekonomisk verksamhet. En tvist om civila rättigheter har även ansetts föreligga när en enskild genom beslut av offentlig myndighet tillfälligt eller för alltid fråntagits ett tillstånd som är av betydelse för möjligheten att bedriva näringsverksamhet. Detta betyder att även målen Pudas och Tre Traktörer Aktiebolag faller in under mål som berört civila rättigheter. Det skall nämnas att det inte av domstolens praxis kan utläsas att det skulle kunna anses utgöra en civil rättighet att erhålla tillstånd, t.ex. att bedriva viss näringsverksamhet. Ytterligare en grupp av rättigheter som ansetts som civila är de fall då klagandena ansett sig ha anspråk på skadestånd och detta även om anspråket riktar sig mot staten, en myndighet eller en tjänsteman. Som exempel kan nämnas fallet Baraona dom 1987-07-08, Ser. A No. 122 där klaganden begärde skadestånd av portugisiska staten för den skada han lidit genom att han berövats friheten. Europadomstolen ansåg det inte vara avgörande att sådana anspråk mot staten var underkastade särskilda offentligrättsliga regler utan ansåg att rätten till Skadestånd var en civil rättighet med krav på domstolsprövning. När det är fråga om sociala förmåner vilka utgår som en ensidig prestation från det allmänna utan att den enskilde lämnat bidrag därtill annat än i form av allmänna skatter torde art. 6 inte vara tillämplig. Är det däremot fråga förmåner utgår på försäkom som ringsliknande grund i förhållande till individuella avgifter som betalats den enskilde torde däremot det vara fråga om civila av rättigheter. Även familjerättsliga rättigheter är att hänföra till civila rättigheter, t.ex. rätten till umgänge med barn. Här har Sverige fällts för kränkning av att. 6 i målen Eriksson dom 1989-06-22, Ser. A No. 156 och Olsson 11 dom 1992-11-27, Ser. A No. 250 vilka bl.a.
SOU 1993:40 Svensk rätt jänförd med Europakonventionen 47
rörde begränsningar i umgängesrätten med bam placerade i som var fosterhem.
Anklagelser för brott
Rätt till domstolsprövning föreligger även vid anklagelser för brott. Med brott avses i detta sammanhang inte bara sådana traditionella brott som normalt behandlas i olika länders strafflagar utan också straffbelagda överträdelser speciella föreskrifter, inklusive av mera ordningsförseelser olika slag. Visserligen beivras ordningsav förseelser ofta utanför domstolarna strafförelägganden genom eller andra summariska förfaranden men detta strider inte mot art. 6 under förutsättning att den anklagade har möjlighet han så önskar, att, om få anklagelsen prövad domstol. av Det finns även påföljder som inte betraktas straff har som men som ungefär samma funktion ett straff. Det är vid tillämpningen som av den europeiska konventionen inte avgörande påföljd betecknas om en som straff enligt nationell rätt och art. 6 kan därför bli tillämplig även på förfaranden rörande åläggande olika straffliknande av påföljder. Frågan har exempelvis uppkommit vid kommissionen om art. 6 var tillämplig på skattetillägg enligt svensk rätt. Något slutligt avgörande av denna fråga kom inte till stånd då förlikning ingicks mellan klaganden och svenska staten mål 1146485. Som exempel på svenska straffliknande administrativa påföljder kan tänkas som omfattas av art. 6 nämns här skattetillägg, restavgifter och förseningsavgifter enligt olika skatteförfattningar och överlastavgifter enligt vägtrafiklagstiftningen. Under art. 6 kan även falla disciplinära åtgärder, i vart fall de innefattar ett frihetsberövande. T.ex. kan om för svensk del nämnas disciplinförseelser krigsmän m.fl. av samt disciplinär bestraffning den är intagen i anstalt. av som
Europakonventionens krav vid tvister civila rättigheter och vid om anklagelser för brott
Inledningsvis slås i art. 6 fast att skall berättigad till envar vara en opartisk och offentlig rättegång. Detta innebär att det måste finnas möjlighet att få tillträde till domstol. I de svenska målen en som hittills redogjorts för under art. 6 har kränkningen konventionen av just bestått i att de påstådda rättigheterna inte kunnat prövas av domstol utan endast av förvaltningsmyndigheter. En grundläggande garanti enligt art. 6 punkt l utgör rätten till en rättvis rättegång fair hearing. Detta är ett mycket allmänt
48 Svensk rätt jänyförd med Europakonventionen SOU 1993:40
begrepp. Under begreppet kan falla in rätt att höra och motförhöra vittnen, del utredning, att få tillfälle att yttra sig över all att ta av utredning i ett mål, att få tillgång till tolkning och översättning, att få införskaffa bevisning i form sakkunnigutlåtanden m.m. Beav omfattar också att den enskilde skall delges stämning och greppet kallelse till rättegång. Begreppet offentlig rättegång innefattar för det första att parterna skall få framträda direkt inför domstol för att muntligen få en framlägga sin sak och för det andra att denna rättegång skall vara tillgänglig för allmänheten. Kravet på muntlig förhandling är en emellertid inte absolut såvitt gäller överinstansema. I följande fall har prövats frågan hovrätts vägran att hålla huvudförhandling i om brottmål varit förenligt med art. 6: Ekbatani dom 1988-05-26, Ser. 212 A, Jan-Ãke
A No. 134, Helmers dom 1991-10-29, Ser. A No. Andersson dom 1991-10-29, Ser. A No. 212 B och Fejde dom
1991-10-29, Ser. A No. 212 C. Utgången i målen har varit olika, beroende på den klagandes hörande varit avgörande betydelse om av för prövningen skuldfrågan. Om den klagande medgett de faktiska av
omständigheterna, haft invändningar det slag att de inte
men av påverkat målets utgång, har muntlig förhandling i hovrätten inte ansetts vara nödvändig. Allmänheten kan enligt konventionen utestängas från rättegång av hänsyn till sedligheten, hänsyn till den allmänna ordningen, av av hänsyn till den nationella säkerheten, då hänsynen till minderåriga eller till parternas privatliv så kräver eller i den mån domstolen finner det strängt nödvändigt i fall då på grund av särskilda omständigheter offentlighet skulle lända till skada för rättvisans intresse. Vidare skall rättegången hållas inom skälig tid. Vilken tidsperiod är det då skall beaktas vid bedömningen ett mål avgjorts som om inom skälig tid Såvitt gäller mål civila rättigheter börjar den om relevanta tidsperioden i allmänhet löpa vid den tidpunkt då målet anhängiggörs vid domstol. Ibland kan dock tidigare tidpunkt vara en avgörande då förordnande enligt 15 kap. RB föregått rättegången som eller då den part vill ha tvist avgjord först måste gå igenom som en förfarande vid förvaltningsmyndighet. I sådana fall skall också den ett för detta inledande förfarande tas med i beräkningen. tid som åtgår Slutpunkten för den relevanta tidsperioden är den tidpunkt då slutlig dom meddelas. I tiden skall även inbegripas förfarandet vid högre instans.
SOU 1993:40 Svensk rätt jänyörd med Europakonventionen 49
I brottmål inleds den relevanta tidsperioden när en person erhåller en officiell underrättelse om att han är misstänkt för brott. Detta är den tidpunkt då hans situation väsentligt påverkas. I brottmål löper tiden fram till dess det föreligger en slutlig dom, i förekommande fall i högre instans. Bedömningen av om tidsperioden varit skälig eller oskälig är beroende på hur komplicerat målet varit, hur parterna uppträtt under förfarandet och hur domstolar och myndigheter handlagt målet. Allmänt gäller både i mål om civila rättigheter och skyldigheter och i brottmål att endast sådana dröjsmål som kan tillskrivas statens organ kan föranleda att ett konventionsbrott föreligger. Prövningen av tvister om civila rättigheter och av anklagelser för brott skall ske inför en oavhängig och opartisk domstol som inrättats enligt lag. Europadomstolen har som domstolar bland annat godkänt en rad nämnder och kommissioner. Med oavhängig menas att domstolen skall vara oberoende i förhållande till regeringen och myndigheter samt till parterna i målet. Frågan om opartiskhet har prövats i ett fall rörande den svenska bostadsdomstolen, Langborger dom 1989-06-22, Ser. A No. 155. Europadomstolen ansåg att klagandens rätt kränkts då de intresseledamöter som deltog i bostadsdomstolen stod i nära förbindelse med de organisationer som nominerat dem och som båda hade intresse av en viss utgång i målet. Med anledning av Europadomstolens dom har de svenska reglerna om bostadsdomstolens och hyresnämndernas sammansättning ändrats vid
vissa typer av mål se avsnitt 2.6.4.
I art. 6 punkt 1 föreskrivs slutligen att dom skall avkunnas offentligt. I ett mål mot Italien har Europadomstolen godkänt förfarandet med att domen hållits tillgänglig på domstolens kansli för envar samt att underrättelse därom lämnats parterna. Garantiema i art. 6 punkt 1 år tillämpliga inte bara på förfarandet i första instans utan också på överinstansförfarandet. Artikeln tvingar inte konventionsstatema att inrätta appellationsdomstolar, men om sådana finns skall garantiema i art. 6 också gälla förfarandet där. Artikeln har dock inte ansetts vara tillämplig på prövningstillståndsförfarandet i Högsta domstolen och Regeringsrätten och inte heller vid prövning av resningsansökningar eller liknande extraordinära
förfaranden Decisions and Reports 40 s. 258 och 14 s. 171.
I punkt 2 av art. 6 garanteras rätten att betraktas som oskyldig fram till fällande dom. Det rör sig här om en garanti som i det väsentliga
50 Svensk rätt jänyförd med Europakonventionen SOU 1993:40
är en del av den allmänna garantin rörande rättvis rättegång en som behandlas i punkt Slutligen upptas i punkt 3 av art. 6 en rad specifika rättigheter som skall tillkomma försvaret i brottmål. Det rör sig speciella om garantier som ingår i den allmänna garantin i punkt Bland annat har rätten att höra vittnen m.m. ofta inbegripits i rätten till rättvis en
rättegång. Av intresse är målen Kostovski dom 1989-11-20, Ser. A
No. 166 , Windisch dom 1990-09-27, Ser. A No. 186 och Delta
dom 1990-12-19, Ser. A No. 191. I samtliga mål har Europadomstolen funnit en kränkning av art. 6 punkt l och punkt 3 d då uppgifter av vittnen eller målsäganden varit den avgörande bevisningen mot den tilltalade och lagts till grund för fällande dom trots att den som lämnat uppgiften inte hörts i rättegången och den tilltalade eller hans försvarare inte heller i annat sammanhang fått tillfälle att utfråga uppgiftslämnaren.
Svenska rättsregler som berör rätten till domstolsprövning och rättssäkerhet
Den viktigaste garantin är att få möjlighet till domstolsprövning. en I mål om anklagelse för brott torde detta inte vålla något problem, då sådana enligt rättegångsbalkens regler alltid kan prövas domstol. av Även de straffliknande påföljder tidigare nämnts såsom skattesom tillägg, restavgifter och förseningsavgifter enligt skattelagstiftningen och överlastavgifter enligt vägtrafiklagstiftningen kan prövas av domstol efter överklagande. Även disciplinära åtgärder krigsmän mot m.fl. eller av den som är intagen i anstalt kan överklagas till domstol. Större problem har det dock varit med domstolsprövning civila av rättigheter då regeringen vid ratificeringen konventionen inte av utgick från att art. 6 kunde tillämplig även på det förvaltningsvara rättsliga området. Som exempel lagstiftning, ansetts ingripa som i medborgarens civila rättigheter, inte medger domstolsmen som prövning nämns här reglerna om expropriationstillstånd enligt expropriationslagen 1972: 719, dispens från byggnadsförbud enligt naturvårdslagen 1964:822, täkttillstånd enligt lag, planärensamma den enligt plan- och bygglagen 1987: 10 och indragning av utskänkningstillstånd enligt lagen 1977:293 handel med drycker. För att om uppfylla konventionens krav på rätt till domstolsprövning trädde den 1 juni 1988 lagen 1988:205 rättsprövning vissa förvaltningsom av beslut ikraft. Lagen gäller till utgången 1994. En närmare av redogörelse för lagen återfinns under avsnitt 2.6.1. Lagens tillämp-
SOU 1993:40 Svensk rätt jänyörd med Europakonventionen 51
ningsområde är förhållandevis vidsträckt och lagen är avsedd att uppfylla konventionens krav på rätt till domstolsprövning av frågor om civila rättigheter och skyldigheter. Frågan om rättsprövningslagen verkligen uppfyller konventionens krav enligt art. 6 har ännu inte prövats av Europadomstolen. I ett mål inför kommissionen har dock rättsprövningslagen varit aktuell. Kommissionen har nämligen avvisat en ansökan såsom uppenbart ogrundad och som skäl för avvisningen bl.a. uttalat att ingenting tyder på att rättsprövning inte skulle ha uppfyllt kraven i art. 6 i konventionen mål No. 1510489. Det bör dock framhållas att sökanden i det aktuella ärendet inte hade utnyttjat möjligheten att ansöka om rättsprövning. Rätten till domstolsprövning innebär rimligen att domstolen måste ha behörighet att pröva målet i dess helhet. Det skall således inte vara fråga om en ren laglighetsprövning, utan också bevisfrågor och fakta i målet skall kunna prövas. Kritik har framförts mot att rättsprövningslagen endast ger Regeringsrätten rätt att pröva ett besluts laglighet. Av motivuttalanden till rättsprövningslagen prop. 1987 88:69 s. 23-25 och 234 framgår dock att Regeringsrättens prövning skall omfatta inte bara lagtolkning utan också faktabedömning och bevisvärdering. Politiska lämplighetsfrågor omfattas däremot inte av prövningen. Rättsprövningslagen gäller uttryckligen inte i fråga om beslut fattade av nämnder eller nämndliknande domstolar. Frågan om dessa skall anses som domstolar i konventionens mening har inte direkt prövats av de europeiska organen. Att märka är att i målet Langborger, som föranledde ändringar i hyresnämndemas och bostadsdomstolens sammansättning, kritiserades inte systemet med nämndliknande domstolar med intresseledamöter som sådant, utan endast att det i det speciella fallet var tveksamt om man kunde säga att domstolen var opartisk. För närvarande finns det således inget som pekar på att prövning av nämnder eller domstolsliknande nämnder inte skulle uppfylla konventionens krav på domstolsprövning jfr prop. 199091: 98. I rättsprövningslagen görs ytterligare undantag från lagens tillämpning. Således gäller rättsprövningslagen inte beslut om svenskt medborgarskap eller beslut om utlänningars vistelse i riket. Detta har motiverats med att det inte rör sig om beslut om civila rättigheter, då utlänning inte har en rätt att få vistas i Sverige eller bli svensk en medborgare.
52 Svensk rätt jänyörd med Europakonventionen SOU 1993:40
Undantag från rättsprövning görs också beträffande beslut rör som skatter och avgifter, värnplikt, och vissa beslut om tillverkning och utförsel av krigsmaterial. Sistämnda slag av beslut har ansetts ha inslag av utrikes- och säkerhetspolitiska bedömningar inte bör som lämnas till domstol. Då besluten inte heller rör civila rättigheter och skyldigheter torde konventionens krav på domstolsprövning vara uppfyllda även med de nämnda undantagen. Sammanfattningsvis torde kraven på rätt till tillträde till en domstol enligt art. 6 vara uppfyllda i och med att rättsprövningslagen tillämpas på de förvaltningsmål som inte går att direkt överklaga till domstol. Nästa fråga som måste behandlas med anledning av konventionens krav är om den prövning som sker i domstolarna uppfyller kraven på en rättvis och offentlig domstolsprövning. Kravet på att en rättegång skall vara opartisk och offentlig regleras av de processuella regler som finns i rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen 1971:291. Således skall reglerna jäv i 4 kap. om RB garantera domarens opartiskhet. Frågan om vad som kan anses vara jäv har aktualiserats genom en dom i Europadomstolen mot Danmark, målet Hauschildt dom 1989-04-29, Ser. A No. 154. Målet rörde en person som anhölls misstänkt för brott. Han häktades senare av dansk domstol med stöd av en bestämmelse i den danska retsplejeloven, enligt vilken en misstänkt person kan häktas om det föreligger en szerlig bestyrket mistanke att han begått brott. I målet fattade samme domare femton olika beslut i häktningsfrågan innan huvudförhandlingen inleddes. Under förhandlingens gång förlängde samme domare vid 21 tillfällen häktningsbeslutet. Vid prövningen i Europadomstolen huruvida en kränkning skett av art. 6 stycke l anförde domstolen bl.a. att enbart den omständigheten domare har fattat att en beslut i häktningsfrågan i målet innan huvudförhandlingen har tagit sin början i sig inte kan berättiga till farhågor angående domarens opartiskhet. I det aktuella målet hade emellertid domaren stött sig på en bestämmelse som kräver att det föreligger en mycket hög grad av klarhet i skuldfrågan. Det kunde därför ifrågasättas om domstolen varit opartisk när samme domare sedan avgjorde målet. Europadomstolen fann således att det förelåg en kränkning av art. 6. Med anledning av Hauschildtmålet har Justitiedepartementet gjort en genomgång av olika situationer där likartade jävsproblem möjligen kan dyka upp i svensk lagstiftning Ds 1992:23. Genomgången visar att det huvudsakligen är beslut om rättspsykiatrisk undersökning som
SOU 1993:40 Svensk rätt jämföra med Europakonventionen 53
kan vålla problem för Sveriges vidkommande. Enligt de nuvarande reglerna kan det uppstå problem i brottmål då rätten vid huvudförhandling beslutat om rättspsykiatrisk undersökning och efter sådan måste hålla ny huvudförhandling samt samme domare deltar vid båda förhandlingarna. I promemorian samt i regeringens prop. 199293:25 har man föreslagit att rätten, i de fall rättspsykiatriskt utlåtande har inhämtats, skall få hålla fortsatt huvudförhandling även när den sammanlagda uppskovstiden överstiger femton dagar. På så sätt undviker man jävsproblematiken i dylika mål. Vidare föreslås vissa ändringar vad gäller regler om jäv för domare, vilket får till följd att en domare skall anses jävig att handlägga ett mål, om han före den huvudförhandling vid vilken målet slutligt avgörs har prövat frågan om den tilltalade har begått den åtalade gärningen. Bestämmelsen avses bli tillämplig i den situationen att rätten av någon anledning inte kan hålla fortsatt huvudförhandling sedan den rättspsykiatriska undersökningen slutförts utan håller ny huvudförhandling. De svenska bestämmelserna om offentlighet vid domstol återfinns i 5 kap. RB. Enligt 5 kap. l § andra stycket ges domstol rätt att förordna om förhandling inom stängda dörrar, om det kan antas att vid förhandlingen kommer att förebringas uppgift, för vilken hos domstolen gäller sekretess enligt sekretesslagen. En ytterligare förutsättning är dock att det bedöms vara av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs. Vidare anges i stadgandet vissa typer av förhandlingar som normalt skall hållas inom stängda dörrar, exempelvis förhandlingar som rör uppgifter om den enskildes hälsa eller andra personliga förhållanden som framkommer vid personundersökning eller annan sådan utredning, uppgifter om myndighets eller enskilds affärs- eller driftsförhållanden, förhandlingar i äktenskapsmål eller mål om ansvar for sexualbrott, om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada om uppgiften röjs. De flesta fallen då förhandling kan hållas inom stängda dörrar torde falla in under konventionens regler om undantag från offentligheten av hänsyn till sedligheten och parternas privatliv. Beträffande bevisning gäller som huvudregel att den skall förebringas vid huvudförhandlingen. Ett undantag från denna regel ges i 35 kap. 14 § RB, som bl.a. tillåter att skriftliga utsagor i vissa fall får åberopas som bevisning om det är omöjligt att hålla förhör med den som lämnat berättelsen. Stadgandet som sådant strider inte mot konventionens krav på en rättvis rättegång men med hänsyn till Europadomstolens uttalande i målen Kostovski, Windisch och Delta
54 Svensk rätt jämfört med Europakonventionen SOU 1993:40
torde stadgandet komma att tillämpas restriktivt. Övriga regler om
bevisning i rättgångsbalken torde motsvara konventionens krav på en rättvis rättegång. En fråga som fått stor uppmärksamhet år kravet på muntlig förhandling. Detta gäller såväl i allmän domstol, framförallt avseende besvärsmål, som i förvaltningsdomstol. I allmän underrätt hålls alltid muntlig förhandling i brottmål och, om parterna begär det, i tvistemål. Ett undantag finns i 42 kap. 5 § RB beträffande tvistemål om kärandens framställning inte innefattar laga skäl för kâromålet eller om det är uppenbart ogrundat. I annars sådana fall får rätten genast meddela dom i målet utan att stämning utfärdas. I hovrätt kan, om parten i tvistemål eller brottmål begärt muntlig förhandling, sådan underlåtas endast om det är uppenbart att sådan förhandling är obehövlig 50 kap. 21 § och 51 kap. 21 § RB. I besvärsmål gäller att part eller annan bör höras muntligen det om är nödvändigt för utredningen i målet 52 kap. 10 § RB. Ordalydelsen av de nämnda paragraferna ger utrymme för hovrätt att hålla muntlig förhandling eller förhör om parten begär så. Någon ovillkorlig rätt till muntlig förhandling har parten dock inte, men så långtgående krav uppställer inte heller de europeiska organen. heller torde möjligheten för underrätt att meddela dom utan förhandling i tvistemål där talan är uppenbart ogrundad i praktiken medföra problem i förhållande till konventionens krav. I förvaltningsmålen, vilka även innefattar rättsprövningsmålen i Regeringsrätten, är förfarandet enligt 9 § första stycket förvaltningsprocesslagen 1971:291 skriftligt. I handläggningen får dock ingå muntlig förhandling beträffande viss fråga, när det kan till antas vara fördel för utredningen eller främja ett snabbt avgörande målet 9 § av andra stycket. I kammarrätt och länsrätt skall sammanträde hållas, om enskild som för talan i målet begär det och sammanträde är obehövligt och heller särskilda skäl talar emot det tredje stycket. För Regeringsrätten gäller emellertid endast det andra stycket i fråga om sammanträde. För speciella typer av mål gäller strängare regler om hållande av muntlig förhandling. Exempelvis gäller enligt 35 § lagen 1990:52 med särskilda bestämmelser om vård av unga att länsrätt och kammarrätt i vissa mål skall hålla muntlig förhandling om detta inte är uppenbart obehövligt. Muntlig förhandling skall alltid hållas om någon part begär det. Förvaltningsprocesslagen ger således utrymme för muntlig förhandling, men det är tveksamt om detta är tillräckligt för att uppfylla
SOU 1993:40 Svensk rätt jäniförd med Europakonventionen 55
konventionens krav på rått till muntlig domstolsprövning. I Domstolsutredningens betänkande SOU 1991:106 har problemet diskuterats och utmynnat i förslag till ändringar innebärande att utrymmet för muntlig förhandling blir större i förvaltningsmål. I
betänkandet Del A s. 585 anges att man borde bygga lagstiftningen
på Europadomstolens dittills fattade avgöranden och söka täcka in dem med viss marginal. Utifrån denna utgångspunkt föreslog Domstolsutredningen att parts rätt till muntlighet skulle gälla mål som avsåg frihetsberövande, sanktionsavgift, äganderätt till egendom, rätt att fortsätta viss näringsverksamhet eller rätt till vårdnad om eller umgänge med barn. I att målet skulle avse visst förhållande avsågs ligga att detta förhållande skulle utgöra föremålet för förfarandet. För att parten skulle ha rätt till sammanträde skulle han vara enskild och just hans rätt skulle vara berörd. Enligt utredningens förslag behöver en parts begäran om muntlighet inte bifallas, om målet inte skall prövas i sak, om avgörandet inte går parten emot eller om sammanträde av annan anledning är uppenbart obehövligt. Det sistnämnda undantaget skulle kunna tillämpas när i högre rätt endast en rättsfråga eller en dispensfråga skulle prövas. De nya reglerna föreslogs gälla endast i länsrätt och kammarrätt. Beträffande Regeringsrätten anförde Domstolsutredningen att den dispensprövning som där förekommer till sin natur är sådan att en enskild inte har någon rätt till sammanträde ens i sådana måltyper som i och för sig omfattas av art. 5 och 6 i Europakonventionen. Vidare fann man att det var tveksamt om konventionen över huvud taget ställde något krav på muntlighet i tredje domstolsinstans. En särskild utredare har i betänkandet SOU 1992:138 Några frågor angående Regeringsrätten redovisat resultatet av sin översyn av förfarandet i Regeringsrätten. Bl.a. har frågan om rätt till muntlig förhandling i Regeringsrätten behandlats, både vad avser förvaltningsmål och rättsprövningsmålen. Av betänkandet s. 66 framgår att det inte går att utesluta att Europadomstolen kan finna anledning att tolka konventionen på det sättet att muntlighet krävs i Regeringsrätten om speciella förutsättningar är uppfyllda. I betänkandet föreslås därför att de regler Domstolsutredningen i anledning av Europakonventionen presenterade för muntlighet i länsrätt och kammarrätt skall gälla även i Regeringsrätten. Reglerna föreslås kunna tillämpas både för dispensfall och rättsprövningsfall. Någon specialreglering för de sistnämnda torde därför inte behövas.
56 Svensk rätt jängförd med Europakonventionen SOU 1993:40
Sammanfattningsvis kan sägas att svensk lagstiftning i fråga om förfarandet vid domstolsprövningen i stora delar torde motsvara de krav som ställs enligt art. 6 i konventionen och att lagstiftningen, på de fåtal punkter där tveksamhet råder, rymmer möjligheter till
tolkning i enlighet med konventionsorganens praxis. Ändringar är
därtill föreslagna vad avser rätt till muntlig förhandling i förvaltningsmål och rättsprövningsmål. Även de övriga rättigheter i offentligt som upptas att. som avkunnande av dom, rätt att betraktas som oskyldig tills fällande dom samt de minimigarantier som uppställs angående rättegången i brottmål torde vara uppfyllda genom rättegångsbalkens regler. Regeln om rätt att betraktas som oskyldig tills fällande dom meddelas torde inte hindra att det finns regler om strikt ansvar i straffrätten.
4.2.7 Artikel 7 I art. 7 anges att ingen får fällas till ansvar för gärning eller underlåtenhet som, när den begicks, inte utgjorde ett brott enligt lag. Artikeln kräver vidare att det straff som utdömts inte överstiger vad som var föreskrivet vid den tidpunkt då gärningen begicks. En motsvarande rätt att dra fördel av straffsänkningar som genomförts efter brottets begående är inte föreskriven i konventionen och kan inte heller intolkas i denna enligt ett uttalande av kommissionen. I punkt 2 av artikeln finns ett speciellt undantag från förbudet mot retroaktiv strafflagstiftning. Kommissionen har förklarat att denna undantagsbestämmelse har till syfte att klargöra att det allmänna förbudet i artikeln inte omfattar de lagar som stiftats vid andra världskrigets slut för att bestraffa krigsförbrytelser m.m. Retroaktiv straftlagstiftning skall alltså vara tillåten vad gäller krigsförbrytare, förrädare och kollaboratörer. Principen om förbud mot retroaktiv strafflag återfinns i 2 kap. lO § RF, vari stadgas att straff eller annan brottspåföljd inte får åläggas för gärning som inte var belagd med brottspåföljd när den begicks och att svårare påföljd inte heller får åläggas för gärningen än den som var föreskriven då. Bestämmelsen har tillämpning även på förverkande och annan särskild rättsverkan av brott, såsom utvisning enligt utlänningslagen eller återkallelse av körkort på grund av brott. Förbudet anses prop. 197576:209 s. 125 vara analogiskt tillämpligt på straffliknande administrativa påföljder såsom skattetillägg, restavgifter och förseningsavgifter enligt olika skatteförfattningar och
i l l l l l SOU 1993:40 Svensk rätt jängförd med Europakonventionen 57 i l i överlastavgifter enligt vägtrafiklagstiftningen. Vidare anges i lagen 1964:163 om införande av brottsbalken att ingen får dömas för gärning, för vilken inte var stadgat straff när den begicks och att straff skall bestämmas efter den lag som gällde när gämingen företogs. Svensk lagstiftning torde således överensstämma med konventionens krav i att. 7.
4.2.8 Artikel 8
I artikelns punkt l föreskrivs att envar har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. I punkt 2 anges under vilka förutsättningar inskränkningar får ske i denna rätt.
De måste sålunda a stå i överensstämmelse med lag, b tjäna något
av de allmänna eller enskilda ändamål som uppräknas i punkt 2 och
c vara nödvändiga i ett demokratiskt samhälle för att tillgodose detta
ändamål. Kravet på överensstämmelse med lag innebär att den lag varpå en inskränkning grundas måste vara utformad med erforderlig precision, så att inskränkningama är i rimlig utsträckning förutsebara och lagen måste vara lätt tillgänglig för allmänheten. Det krävs också att den nationella lagen uppfyller rimliga krav på rättssäkerhet. Lagen måste innefatta skydd mot godtycklighet. Det är i och för sig inte oförenligt med konventionens krav på förutsebarhet att domstolar och myndigheter ges en viss diskretionär beslutanderätt i fråga om åläggande av inskränkningar, t.ex. vid omhändertagande av barn, men omfattningen av deras beslutanderätt måste vara något så när tydlig för att inte den enskilde skall utsättas för godtyckliga ingrepp. Denna senare fråga behandlades bland annat i fallet Olsson I dom 1988-03-24, Ser. A No. 130. Kravet på att inskränkningama i rättigheten skall vara nödvändiga i ett demokratiskt samhälle har av domtolen tolkats så att ordet nödvändig i detta sammanhang inte är liktydigt med oundgängligt, utan innebär att den skall motiveras av ett starkt samhällsbehov. Inskränkningen i rättigheten måste vidare stå i rimligt förhållande till det syfte som skall tillgodoses genom inskränkningen. Varje stat har själv en viss frihet att avgöra om en inskränkning är nödvändig, men statens frihet är inte obegränsad utan de europeiska organen har alltid en kompetens att övervaka om friheten inskränkts på ett rimligt sätt. Rätten till skydd för privatliv är av mycket allmän art och omfattar skydd mot en mängd åtgärder. Först och främst är det skydd mot åtgärder som innebär en kränkning av den fysiska integriteten,
58 Svensk rätt jängförd med Europakonventionen SOU 1993:40
exempelvis kroppsvisitationer. Allvarliga sådana åtgärder kan falla under art. 3 men, om de inte är tillräckligt allvarliga för att kunna anses som omänsklig eller förnedrande behandling, kan de ändå falla under art. 8. I rätten till skydd för privatlivet ingår en allmän rätt att lämnas i fred när det gäller den privata sfären. Häri ingår ett skydd mot exempelvis övervakning av olika slag och telefonavlyssning. Europadomstolen har behandlat ett flertal mål avseende just telefonavlyssning och konstaterat att sådant ingrepp under vissa förutsättningar kan tolereras. Sålunda kan telefonavlyssning eller brevkontroll få förekomma där detta är strängt nödvändigt för att skydda de demokratiska instutitionema. Det är då fråga om att skydda den nationella säkerheten eller att förhindra oordning eller brott. Dock måste det finnas en effektiv kontroll av att systemet inte missbrukas. Något mål mot Sverige synes inte ha prövats angående denna fråga. I fallet Leander mot Sverige dom 1987-03-26, Ser. A No. 116 har det svenska personalkontrol[förfarandet varit föremål för prövning gentemot art. 8. Klaganden hade gått miste om en tjänst till följd av personalkontroll, men han hade inte underrättats om vilka uppgifter som lett till detta resultat. Domstolen fann att såväl lagrandet som utlämnandet av sådan information om klagandens personliga förhållanden var ett ingrepp i hans rätt till skydd för privatlivet och gick därefter in frågan om ingreppet var tillåtet enligt de grunder som anges i punkt 2. Domstolen fann att ingreppet var lagligt och att det också kunde anses som nödvändigt för att skydda den nationella säkerheten. På detta område fick staten anses ha stor frihet att bedöma vilka ingrepp som var nödvändiga men det var viktigt att undersöka om det fanns effektiva garantier mot missbruk. Europadomstolen pekade på att klaganden kunnat anföra klagomål hos rikspolisstyrelsen och kammarrätten, då det gällde att få information om utfallet av personalkontrollen, samt i övrigt hos JO och JK. Detta uppfyllde helt kravet på garantier mot missbruk. Beträffande rätten till familjeliv har nationella domstolars och myndigheters beslut i frågor om vårdnad om barn och umgänge med barn ofta föranlett klagomål till de europeiska organen. Kommissionen har uttalat att rätten till familjeliv inte upphör i samband med en skilsmässa men att denna nödvändigtvis påverkar relationerna mellan föräldrar och bam. Man har vidare uttalat att det är tillåtet och t.o.m. nödvändigt att nationell lag innehåller särskilda regler rörande familjerelationema efter en skilsmässa och att dessa regler måste avvika från vad som gäller när familjens enhet är obruten. Kommis-
SOU 1993:40 Svensk rätt jänyörd med Europakonventionen 59
sionen har prövat flera klagomål över beslut om vårdnad och funnit stöd i dessa i art. 8 punkt 2. Ofta har kommissionen kunnat konstatera att vårdnadsbeslutet tillgodosett önskemålet att skydda barnets hälsa och moral. Kommissionen har också prövat frågan rätt till om umgänge med ett barn kan vägras den av två frånskilda föräldrar som inte har erhållit vårdnaden om barnet. Kommissionens ståndpunkt är att den förälder som inte har vårdnaden skall ha rätt till umgänge med barnet, om det inte föreligger omständigheter berättigar till som inskränkningar enligt artikelns andra stycke. I ett fall har frågan prövats mot Sverige. Det gällde en man som klagade över att svensk domstol vägrat honom umgänge med ett barn, vilket om mamman hade vårdnaden. Kommissionen konstaterade att begreppet skyddande av hälsa och moral i art. 8 punkt 2 också omfattade enskilds en hälsa och moral och att det i det aktuella fallet nödvändigt att var skydda barnet mot allvarliga psykiska störningar, kunde uppstå som om mannen fick umgängesrätt med barnet. Det förelåg därför sådana omständigheter som motiverade en inskränkning i rätten till familjeliv Yearbook 4 s. 198. En rad klagomål från föräldrar över att barn mot deras vilja fråntagits dem och omhändertagits för samhällsvård, riktade huvudsakligen mot Sverige och Storbritannien, har givits in till kommissionen. I klagomålen mot Sverige har det främst hävdats att de grunder som motiverat tvångsomhändertagandena varit alltför och att svaga myndigheter och domstolar varit alltför benägna att bortse från föräldrarnas intressen. Några sådana fall har förlikts inför kommissio-
nen medan ett har prövats av domstolen, målet Olsson I dom 1988-
03-24, Ser. A No. 130. Målet gällde omhändertagande tre syskon av och placeringen dem i skilda fosterhem. Domstolen fann att av beslutet att omhänderta barnen inte innefattade kränkning art. en av medan utplaceringen av barnen med stora avstånd dem emellan och mellan barnen och föräldrarna kränkning rätten till var en av familjeliv. Mot Sverige har också prövats fall rörande umgängesförbud med barn och flyttningsförbud av barn, målen Eriksson dom 1989-06-22, Ser. A No. 156, Margareta och Roger Andersson dom
1992-02-25, Ser. A No. 226 A, Rieme dom 1992-04-22, Ser. A No.
226 B och Olsson II dom 1992-11-27, Ser. A No. 250. I målet
Eriksson konstaterades att utfärdat flyttningsförbud enligt socialtjänstlagen varit motiverat, men att förbudet på grund sin långvarighet av och i förening med umgängesrättsbegränsningar inte acceptabelt. var Umgängesrättsbegränsningarna inte heller lagligen grundade. I var
60 Svensk ratt jéimfbrd med Europakonventionen SOU 1993:40
målet Margareta och Roger Andersson konstaterade domstolen att begränsningarna i umgängesrätten var så långtgående att de av denna anledning ansågs kränka art. 8. Någon kränkning förelåg inte i målet Rierne, då det utfärdade Hyttningsförbudet varit nödvändigt för att skydda barnets hälsa och rättigheter. I målet Olsson konstaterade domstolen att det utfärdade flyttningsförbudet var tillåtet enligt art. 8 liksom umgångesrättsbegränsningarna för tiden efter den 1 juli 1990. Begränsningarna i umgänget mellan föräldrar och barn för tiden före den 1 juli 1990 saknade lagstöd varför en kränkning av art. 8 skett. Art. 8 torde också kunna få betydelse i fall då personer som är intagna i kriminalvårdsanstalt eller Omhändertagna enligt vård- och omsorgslagstiftningen ges inskränkningar i rätten att mottaga besök eller på annat sätt upprätthålla kontakten med sin familj. Beträffande personer som vant intagna i häkte respektive kriminalvårdsanstalt har den europeiska kommissionen framhållit att sådana frihetsberövanden med nödvändighet måste medföra vissa sådana inskränkningar. Slutligen kan tilläggas att art. 8 kan vara ett skäl mot avvisning, utvisning eller utlämning av personer om åtgärden kan leda till splittring av familjen, men om grunden för åtgärden är ett grovt brott kan det allmänna intresset av att avlägsna en person från landet vara så starkt att det väger tyngre än hänsynen till familjeenheten. Av betydelse är även om familjen kan antas ha möjligheter att bosätta sig tillsammans i något annat land.
Svenska regler till skydd för privat- och familjeliv, hem och korrespondens Den grundläggande bestämmelsen om skyddet för den enskildes personliga integritet finns i l kap. 2 § tredje stycket RF. I denna sägs bl.a. att det allmänna skall värna den enskildes privatliv och familjeliv. Bestämmelsen har inte karaktären av en rättsligt bindande föreskrift utan anger ett mål för den samhälleliga verksamheten. Av förarbetena till bestämmelsen framgår att integritetsskyddet vid dataregistrering var i blickpunkten vid bestämmelsens tillkomst SOU 1975:75 s. 168. I betänkandet Ds Ju 1987:8 Integritetsskyddet i informationssamhället föreslogs en grundlagsändring. Förslaget ledde till att det infördes en ny föreskrift i 2 kap. 3 § andra stycket RF SFS 1988: 1439, vilken innebär att varje medborgare i den utsträckning som närmare anges i lag skyddas mot att hans personliga integritet kränks genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av
SOU 1993:40 Svensk rätt jämförd med Europakonventionen 61
ADB. En särskild datalag infördes 1973 SFS 1973:289. Genom denna lag underkastas all användning av datateknik för uppgifter om identifierbara enskilda personer i princip tillståndstvång. Tillstånd meddelas av Datainspektionen. I sammanhanget kan också nämnas att en utredning nyligen tillsatts med uppgift att utreda frågor om skyddet för enskilda personers privatliv. Enligt 2 kap. 6 § RF är varje medborgare gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp samt mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång, mot undersökning brev eller av annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande. Rättigheterna i paragrafen får begränsas lag. Flera de straffprogenom av cessuella tvångsmedlen innefattar ingrepp i rätten till respekt för privatliv, hem eller korrespondens och förutsättningarna för dessa är angivna i lag. Här kan nämnas reglerna i 27 kap. RB beslag om av brev, telegram samt telefonavlyssning och reglerna i 28 m.m. om kap. RB om husrannsakan, kroppsvisitation och kroppsbesiktning. I allmänhet förutsätter användningen av tvångsmedel detta slag att av det föreligger en misstanke om brott. Så är dock inte alltid fallet. T.ex. kan nämnas att bevissäkringslagen 1975: 1027 för skatte- och avgiftsprocessen kan användas även inte är misstänkt mot person som för skattebrott. Vidare kan en person med stöd 38 kap. RB åläggas av att utge handlingar som kan tänkas ha betydelse bevis i rättesom gång. Ett annat exempel är lagen 1976: 1090 alkoholutandningsom prov, vari föreskrivs att polisman får rutinmässigt företa sådant prov och inte bara när det föreligger misstanke om brott. Om någon vägrar att medverka till alkoholutandningsprov får även blodprov Även tas. i mål om faderskap får åläggas att lämna blodprov enligt personer lagen 1958:642 om blodundersökning vid fastställande m.m. av faderskap. För den som är anhållen, häktad eller avtjänar frihetsstraff gäller särskilda inskränkningar i rätten att fritt brevväxla med andra, att ringa telefonsamtal eller att motta besök. Detta regleras lagen av 1974:203 om kriminalvård i anstalt samt lagen 1976:371 om behandlingen häktade och anhållna m.fl. Även beträffande av personer som är tvångsomhändertagna enligt lagen vård om av missbrukare, lagen om vård lagen psykiatrisk vård och av unga, om lagen om rättspsykiatrisk vård kan med stöd de nämnda lagarna av inskränkningar göras bland annat i rätten att ta emot besök av familjemedlemmar och andra. Inskränkningarna motiveras beträffande
62 Svensk rätt jcirry‘rd med Europakonventionen SOU 1993:40
vårdlagarna av att den pågående vården kan spolieras och beträffande anhållna, häktade eller fångar av utredningsskäl eller säkerhetsskäl. Inskränkningama torde stå i överensstämmelse med de undantag som upptas i art. 8 punkt 2. Rätten till skydd för privat- och familjeliv, hem och korrespondens skyddas också rad föreskrifter i brottsbalken. Framförallt genom en kan hänvisas till bestämmelserna om hemfridsbrott 4 kap. 6 §, om brytande post- eller telehemlighet 4 kap. 8 § och om olovlig av avlyssning 4 kap. 9 a §. Sammanfattningsvis torde de regler som inskränker de rättigheter skyddas i konventionens art. 8 vara sådana som är tillåtna enligt som artikelns punkt 2. I de fall där de europeiska organen konstaterat brott mot art. 8 har det huvudsakligen rört sig om det sätt varpå viss lagstiftning använts och inte själva lagstiftningen som sådan.
4.2.9 Artikel 9 Enligt artikeln skall ha rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och envar religionsfrihet. Denna frihet skall innefatta frihet att byta religion eller tro och att eller i gemenskap med andra offentligt eller ensam enskilt utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, andaktsövningar och iakttagande religiösa sedvänjor. I artikelns av andra stycke att inskränkningar i envars frihet att utöva sin anges religion eller tro endast får göras med stöd i lag och i den mån det är nödvändigt för att skydda allmän säkerhet eller ordning, hälsa eller moral eller andra personers fri- och rättigheter. Genom att tanke- och samvetsfrihet nämns vid sidan av religionsfrihet görs klart att konventionen skyddar såväl religiösa som icke religiösa livsåskådningar. Det skall således stå individen fritt att ansluta sig till vilken religion helst också ha en ateistisk som men uppfattning. Som sådan icke-religiös tro har bland annat en en pacifistisk övertygelse betraktats. Några viktigare avgöranden avseende art. 9 finns ännu inte i Europadomstolens praxis. Endast marginellt har denna artikel berörts i några mål. En fråga rörande tolkningen av artikeln uppkom i målet Darby mot Sverige dom 1990-10-23, Ser. A No. 187, som gällde skyldigheten för person som inte var medlem av svenska kyrkan en och som inte var mantalsskriven i Sverige att betala skatt till denna kyrka. Europadomstolen avgjorde emellertid målet på annan grund art. 14 diskriminering och fann det inte nödvändigt att pröva om
SOU 1993:40 Svensk rätt jänyförd med Europakonventionen
frågan om en eventuell kränkning religionsfriheten. av Det kan noteras att lagen 1951:691 om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan ändrats på så sätt att för skattebefrielse numera endast krävs att vederbörande inte tillhör svenska kyrkan medan kravet på mantalsskrivning i Sverige slopats. Klagomål inför den europeiska kommissionen har ofta grundats på att klaganden velat tolka art. 9 mycket extensivt. Det är exempelvis klart att artikeln inte innefattar rätt på religiösa att grunder erhålla befrielse från militärtjänstgöring Collection of Decisions 43 s. 161. I den mån nationell lag ger samvetsvägrare rätt till befrielse från
militärtjänstgöring på villkor att de i stället fullgör vapenfri tjänst,
kan religionsfriheten inte heller åberopas till stöd för en begäran om befrielse från sådan tjänst. Av art. 4 punkt 3 b framgår nämligen att militärtjänst och vapenfri tjänst är förenlig med konventionen. Kommissionen har framhållit att art. 9 måste tolkas så att den överensstämmer med art. 4. Det är även i andra avseenden oftast inte möjligt att på art. 9 grunda rätt till befrielse från normala en medborgerliga skyldigheter. I den mån fullgörandet av sådana skyldigheter skulle falla in under artikeln torde de omfattas undantagsbeav stämmelsema i stycke 2 artikeln. Artikeln av ger exempelvis ingen rätt att vägra betala skatt till det allmänna under åberopande av att skattemedlen till del används för ändamål en som strider mot skattebetalarens övertygelse. Inte heller är skyldighet en att betala kyrkoskatt ett brott mot rätten till religionsfrihet, så länge var och en har möjlighet att träda ut ifrågavarande religionssamfund ur och härigenom befrias från skattskyldighet Decisions and Reports 37 s. 42 och 142. Kommissionen har i fyra mål mot Nederländerna, vilka alla rört medlemmar av strängt kalvinistiska kommit fram till grupper, att skyldighet att ha trafikförsäkring, skyldighet erlägga pensionsatt avgift samt skyldighet att medlem organisation för hälsokonvara av troll av djur är att anse som sådana inskränkningar i 9 art. som är godtagbara enligt andra stycket artikeln. av Rätten till religionsfrihet tillkommer inte endast även personer utan religiösa samfund. Sålunda har Scientologkyrkan i Sverige ansetts behörig att klaga till kommissionen. I rätten till religionsfrihet ingår också rätt fritt utöva en att sin religion. Som former för religionsutövning nämns gudstjänst, undervisning, andaktsövningar och iakttagande religiösa av sedvänjor. Samma rätt föreligger i fråga icke religiös om trosuppfattning.
64 Svensk rätt jängförd med Europakonventionen SOU 1993:40
Inskränkningar är tillåtna bland annat för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt till skydd för hälsa och moral.
Svenska regler till skydd för religionsfriheten
Religionsfriheten hör till de grundläggande fri- och rättigheter som skyddas 2 kap. 1 § RF. Religionsfrihet definieras där som genom frihet eller tillsammans med andra utöva sin religion. Av att ensam 2 kap. 2 § RF följer att den enskilde medborgaren är skyddad mot religiösa åskådning tillkänna eller tvång att tillhöra tvång att ge sin trossamfund sammanslutning för åskådning. Den positiva eller annan och negativa religionsfriheten får inte begränsas genom lag. Ytterligare bestämmelser religionsfriheten finns i religionsom frihetslagen 1951:680. Enligt denna skall envar ha rätt att fritt utöva sin religion, såvitt han inte därigenom stör samhällets lugn och åstadkommer allmän förargelse. Det skall stå envar fritt att för religiös gemenskap delta i sammankomst och sammansluta sig med andra. För offentlig gudstjänst får inte finnas andra hinder än sådana i allmänhet gäller för allmänna sammankomster. Slutligen skall som ingen skyldig att tillhöra ett trossamfund. vara De problem alltjämt finns i Sverige i fråga om religionssom friheten sammanhänger med det svenska statskyrkosystemet. Religionsfrihetslagen medger visserligen rätt för envar att träda ut ur svenska kyrkan, medlemskapet i svenska kyrkan bygger inte på men viljeförklaring utan inträder automatiskt vid födseln för barn i en äktenskap föräldrar tillhör kyrkan. Detsamma gäller i princip, vars endast föräldrarna tillhör kyrkan. För barn utom äktenskap om en av inträder medlemskap i kyrkan automatiskt, modem tillhör kyrkan. om Det automatiska medlemskapet i kyrkan har ansetts strida mot 2 kap. 2 § RF, varför ett undantag gjorts i övergångsbestämmelsema till ändringarna i grundlagen av den innebörd att bestämmelserna om medlemskap i svenska kyrkan gäller utan hinder 2 kap. 2 § RF i av dess nya lydelse. Religionsfrihetslagen vilar på uppfattningen att det bör stå den enskilde fritt att själv råda över sin trosåskådning och att själv bedöma han vill ansluten till ett religiöst samfund. Denna om vara religionsfrihetsprincip innebär att det skall stå den enskilde fritt inte endast att bekänna sig till religion än den som omfattas av annan folkets flertal utan även att ställa sig utanför varje religiös gemenskap.
SOU 1993:40 Svensk rätt jängförd med Europakonventionen 65
Enär art. 9 i konventionen är utformad på så sätt att rätten till religionsfrihet innefattar frihet att byta religion eller tro torde reglerna i religionsfrihetslagen uppfylla konventionens krav, då lagen rätt till utträde svenska kyrkan. Även från skattesynpunkt torde ger ur svensk lagstiftning uppfylla konventionens krav på religionsfrihet. Olika regler gäller nämligen för medlemmar i svenska kyrkan och utanförstående. De kyrkliga församlingarna äger beskattningsrätt och föreskrifter skyldighet att betala församlingsskatt finns i komom munalskattelagen 1928:370. Den som inte är medlem i svenska kyrkan erlägger endast del av denna skatt f.n. 25 procent enligt en lagen 1951:691 om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan. Nedsättningen motiveras med att ickemedlem i princip inte bör betala den del av skatten som hänför sig till kyrkans religiösa verksamhet. Med tanke på församlingarnas beskattningsrätt har svenska kyrkan priviligierad ställning i jämförelse med andra trossamfund och man en kan fråga sig om denna skillnad mellan olika samfund skulle kunna strida mot att. 9. Vare sig av artikelns utformning eller den anses praxis som finns rörande artikeln framgår att så skulle kunna vara fallet. Frågan förhållandet mellan kyrkan och staten har varit om föremål för många utredningar och en rad reformer har genomförts. För närvarande pågår ännu en utredning om förhållandet mellan kyrkan och staten i framtiden, Kyrkoberedningen. Som tidigare anförts under redogörelsen för artikelns innebörd kan den enskilde inte med stöd denna kräva befrielse från militärtjänstav göring. Enligt svensk lag har dock samvetsvägrare rätt till befrielse från sådan tjänstgöring på villkor att de i stället fullgör vapenfri tjänst. En särskild fråga som kan hänföras till religionsfriheten är föräldrars rätt att bestämma över sina barns uppfostran och undervisning i religiösa frågor. Denna rättighet tas inte upp här utan vi återkommer till denna under art. 2 i tilläggsprotokollet till Europakonventionen. De tillåtna inskränkningar i religionsfriheten föreskrivs i som artikelns andra stycke torde överensstämma med de inskränkningar regleras i religionsfrihetslagen. För offentlig gudstjänst fastslås som uttryckligen i 3 § nämnda lag att inga andra hinder gäller än sådana i allmänhet är stadgade för sammankomst, som allmänheten har som tillträde till. Enligt lagen 1956:618 om allmänna sammankomster föreligger skyldighet att inhämta myndighets tillstånd till vissa
66 Svensk rätt jämföra med Europakonventionen SOU 1993:40
offentliga möten eller att göra anmälan därom. Polismyndigheten får vägra tillstånd till sammankomst på allmän plats det är nödvändigt om med hänsyn till trafik eller allmän ordning. Således får inga särskilda hinder uppställas just för religiösa sammankomster. Också i fråga om rätten att bilda sammanslutningar för religiösa syften torde gälla motsvarande förbud mot särbehandling på grund religion. av
4.2.10 Artikel 10
Genom art. 10 skyddas rätten till yttrandefrihet, innefattar åsiktssom frihet samt rätt att motta och sprida information och idéer. Yttrandefriheten är emellertid inte obegränsad. De inskränkningar får som göras anges i punkt 2 av samma artikel. Där sägs att begränsningar får göras under förutsättning att de är angivna i lag och att de är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle för att tillgodse vissa allmänna eller enskilda intressen. Skyddet för yttrandefriheten gäller yttranden av skiftande innehåll och form. Det omfattar yttranden förmedlar som information eller idéer, alster konstnärligt skapande och även av rent kommersiell reklam. Det kan fråga både muntliga och vara om skriftliga yttranden, sådana görs privat eller i begränsad om som en krets människor, men också om sådana förmedlas böcker, som genom tidningar, tidskrifter eller andra massmedier. Pressfriheten utgör en del av yttrandefriheten som skyddas Europakonventionen. av I mål rörande yttrandefriheten har Europadomstolen först prövat om det Överhuvudtaget varit fråga ett ingrepp i yttrandefriheten. om Ingrepp i yttrandefriheten kan skilda slag. Domstolen har vara av bl.a. behandlat ingrepp i yttrandefriheten haft formen som av straffpåföljd med anledning av yttrande, konfiskation skrifter eller av konstföremål samt förelägganden domstol inte sprida viss av att typ av information eller idéer. I de fall då ingrepp i yttrandefriheten förekommit har domstolen gått vidare och prövat de i punkt 2 angivna villkoren för om inskränkningar i rättigheten varit uppfyllda, nämligen
a om in-
skränkningen varit föreskriven i lag, b inskränkningen tillom godosåg något de allmänna eller enskilda ändamål i av som anges punkt och C om inskränkningen varit nödvändig i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till något dessa ändamål. I likhet med vad av som sagts under art. 8 krävs, när det gäller inskränkning är om en föreskriven i lag, att den nationella lagen är förutsebar och lätt tillgänglig för den enskilde. Med lag förstås skiftande slag normer av
SOU 1993:40 Svensk rätt järnförd med Europakonventionen 67
och inte bara lag i formell mening. Vid avgörandet inskränkom en ning är nödvändig i ett demokratiskt samhälle gäller praxis samma som under art. nämligen att inskränkningen förutsätter att det finns ett angeläget samhälleligt behov av en sådan, att inskränkningen står i rimlig proportion till det ändamål som skall tillgodoses samt att de olika konventionsstaterna har viss frihet att ta ställning till ett en om sådant behov föreligger, medan den slutliga bedömningen av nödvändigheten av en inskränkning kan komma att göras Europaav domstolen. Enligt Europakonventionen får vidare speciella inskränkningar i yttrandefriheten göras när det gäller radio, television och film. Det anges nämligen i punkt l av art. 10 att denna inte utgör ett hinder för att en stat kräver tillstånd för radio-, televisions- eller biografföretag. Europadomstolen har i målet Groppera Radio AG mot Schweiz dom 1990-03-28, Ser. A No. 173 tolkat bestämmelsen så sätt att ändamålet med bestämmelsen varit att klarlägga att staterna får genom licenssystem kontrollera det sätt på vilket radio och television organiseras på deras territorium. Däremot innebär inte bestämmelsen att licenssystemet är fritaget från kraven i punkt 2 i art. 10, eftersom detta skulle leda till resultat som skulle oförenliga med det vara allmänna syftet bakom artikeln. Ingenting hindrar för övrigt att en person frivilligt avtal eller genom särskilt åtagande begränsar sin yttrandefrihet i vissa hänseenden. Detta sker ofta i samband med anställningsavtal då det är av vikt att den anställde inte röjer information av känslig natur han får som tillgång till på sin arbetsplats. Europadomstolen har vad gäller inskränkningar i den del av yttrandefriheten som berör samhällsdebatten uttalat att dessa måste hållas inom snäva gränser. Ett viktigt avgörande på området är Lingens Österrike dom 1986-07-08, Ser. A No. 103. Målet mot rörde en redaktör för en politisk tidskrift vilken kritiserat ett uttalande av landets förbundskansler. Redaktören dömdes för ärekränkning och gjorde i Europadomstolen gällande att detta innebar otillåten en inskränkning av hans yttrandefrihet. Domstolen uttalade bland annat att gränserna för acceptabel kritik är vidare när det gäller politiker en i denna egenskap än när det är fråga om en privatperson. Man uttalade vidare att art. lO punkt 2 tillåter att alla individers rykte skyddas; men i fråga om politiker måste kravet på sådant skydd vägas mot intresset av en öppen diskussion av politiska frågor. En kränkning förelåg således i målet.
68 Svensk rätt järryörd med Europakonventionen SOU 1993:40
Medan yttrandefriheten i samhällsfrågor är av stor betydelse för envar, kan man inte säga detsamma om yttrandefriheten i rent kommersiella sammanhang. I fråga om reklam och uttalanden inom ramen för marknadsföring kan man tillåta mera långtgående inskränkningar i syfte att skydda konsumenter mot falska eller vilseledande påståenden. I ett mål om Scientologkyrkan i Sverige, som av Marknadsdomstolen förbjudits att göra reklam för ett instrument som påstods kunna avläsa vissa psykiska tillstånd och förändringar hos en person, framhöll den europeiska kommissionen att det i målet var fråga om en inskränkning av yttrandefriheten men att denna var godtagbar samt att kravet på nödvändighet i art. 10 punkt 2 borde tolkas mindre strikt när det var fråga om kommersiell reklam Yearbook 22 s. 244. På vissa områden har Europadomstolen tillerkänt staterna en särskilt stor rörelsefrihet. Så har skett i mål som gällt skyddande av moralen. Domstolen har konstaterat att det inte finns någon enhetlig moraluppfattning hos staterna utan ansett att varje stat för sig får avgöra vilka inskränkningar i yttrandefriheten som är påkallade för att skydda moralen, exempelvis vid spridning av pornograñska skrifter. Ett mål som just rört staternas rörelsefrihet vad gäller skyddande av moralen är målet Open Door and Dublin Well Woman
mot Irland dom 1992-10-29, Ser. A Na. 246. Två organisationer,
Open Door och Dublin Well Woman, vilka bl.a. sysslade med rådgivning för gravida kvinnor hur de skulle kunna få en abort utförd utanför Irlands gränser, ålades av den irländska högsta domstolen förbud att assistera kvinnor att åka utomlands för att få abort utförd eller att informera gravida kvinnor om abortmöjligheter i annan stat. Irländska högsta domstolen hänvisade till att enligt grundlagen garanterades det ofödda barnet rätt till liv. Organisationerna gjorde gällande att det ålagda förbudet var en kränkning av deras rätt till yttrandefrihet enligt art. 10 i Europakonventionen. Europadomstolen, som inte gick in någon prövning huruvida fosters rätt till liv garanteras i art. ansåg att det ålagda förbudet var en inskränkning av yttrandefriheten. Domstolen prövade vidare om denna inskränkning var angiven i lag och nödvändig i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till de ändamål som uppräknades i art. 10 andra stycket. Domstolen fann att inskränkningen inte var förenlig med art. 10 i konventionen, bl.a. med hänsyn till att det inte var brottsligt att få en abort utförd i annat land än Irland. En kränkning förelåg således av organisationemas rätt till yttrandefrihet.
SOU 1993:40 Svensk rätt jängförd med Europakonventionen 69
I yttrandefriheten ingår också rätten att motta information utan inblandning av myndigheter. Det har diskuterats om denna rätt medför en skyldighet för myndigheter att lämna ut viss information. I målet Leander mot Sverige, vilket kommenterats under art. har domstolen fastslagit att art. 10 inte ger den enskilde en rått att få tillgång till handlingar eller uppgifter som exempelvis en myndighet vägrar att lämna ut till honom.
Svenska regler till skydd för yttrandefriheten
Regeringsformen innehåller flera bestämmelser som berör yttrandefri-
heten. I 2 kap. 1 § garanteras varje medborgare dels yttrandefrihet varmed förstås frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor, dels informationsfrihet som innebär frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt taga del av andras yttranden. När det gäller rätten att motta information ger svensk rått mera långtgående garantier än Europakonventionen i fråga om rätten att få ta del av handlingar hos offentliga myndigheter. Enligt 2 kap. l § tryckfrihetsförordningen har varje svensk medborgare rätt att ta del av allmänna handlingar. Denna rätt får endast begränsas för vissa särskilt angivna ändamål. Den närmare utformningen av dessa begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar återfinns i sekretesslagen 1980: 100. När det gäller rätten att sprida information regleras denna dels av tryckfrihetsförordningen och dels av yttrandefrihetsgrundlagen. I överensstämmelse med grunderna för tryckfriheten har varje svensk medborgare rätt att, med iakttagande av de bestämmelser som är meddelade i tryckfrihetsförordningen, till skydd för enskilds rätt och allmän säkerhet, i tryckt skrift yttra sina åsikter och tankar, offentliggöra allmänna handlingar samt meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst. Någon förhandscensur får inte förekomma. Ingripande mot tryckt skrift får endast ske efter utgivningen och endast i fall då skriften till sitt innehåll strider mot allmän lag och mot tryckfrihetsförordningens egen förteckning över de brott som kan utgöra tryckfrihetsbrott. Bland dessa brott kan nämnas högförräderi, spioneri, uppvigling, hets mot folkgrupp, förtal och förolämpning. spridande av information och idéer i andra medier än tryckt skrift regleras i yttrandefrihetsgrundlagen. Enligt dess första paragraf är svensk medborgare gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt att i
70 Svensk rätt jänyförd med Europakonventionen SOU 1993:40
ljudradio, televison och vissa liknande överföringar, filmer, videogram och andra upptagningar av rörliga bilder samt ljudupptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst. heller får förhandsgranskning ske av något som är avsett att framföras i radio, television eller i en ljudupptagning. Detta gäller även filmer. Dock får lagen genom 1990:886 om granskning och kontroll filmer och videogram av sådana granskas och godkännas om de skall visas offentligt. Någon möjlighet att förbjuda visning av ñlmer finns inte i den nämnda lagen. Ingripande mot den missbrukat yttrandefriheten i ett som radio- eller TV-program, en film eller ljudupptagning får göras en först sedan yttrandet har skett. Som yttrandefrihetsbrott de anses gärningar som anges som tryckfrihetsbrott i tryckfrihetsförordningen samt olaga våldsskildring enligt 5 kap. l § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen. När det gäller rätten att sända radio- och TV-program på annat sätt än genom tråd har det inte ansetts möjligt att fastslå någon principiell etableringsrätt. Detta förhållande i sig strider inte mot Europakonventionen som tillåter tillståndstvång för sådan verksamhet. Rätten till etersändning av radio- och TV-program regleras i radiolagen 1966: 755. Regeringen kan enligt 5 § nämnda lag tillstånd till sådan ge verksamhet. Vissa villkor för sändningsrätten skall tas in i avtal mellan regeringen och programföretaget. Sådana villkor kan bland annat avse frågan om reklam och sponsrade Regeringen kan program. således genom avtal tillåta TV-reklam endast i viss kanal och i övrigt förbjuda reklam i radio och TV. Förhållandet torde inte strida mot Europakonventionens krav på yttrandefrihet. För yttrandefriheten i allmänhet gäller de inskränkningar följer som av särskilda bestämmelser till skydd för allmänna eller enskilda intressen. Som exempel kan nämnas att yttranden kan straffbara vara enligt brottsbalken ärekränkning 5 kap., uppvigling 16 kap. som 5 §, hets mot folkgrupp 16 kap. 8 §, förledande ungdom 16 av kap. 12 §, uppror 18 kap. 1 §, högförräderi 19 kap. 1 §, spioneri 19 kap. 5 §, obehörig befattning med hemlig uppgift 19 kap. 7 §, brott mot tystnadsplikt 20 kap. 3 §, brott krigsmän 21 kap. och av landsförräderi m.m. 22 kap.. Inskränkning av yttrandefriheten kan ske att Marknadsdomgenom stolen med stöd av marknadsföringslagen 1975:1418 har möjlighet att förbjuda näringsidkare att företa reklamåtgärd kan som vara otillbörlig mot konsumenter eller andra näringsidkare. En närings-
SOU 1993:40 Svensk rätt jänyörd med Europakonventionen 71
idkare som vid marknadsföring uppsåtligen använder vilseledande framställning kan dömas till straff. Inskränkningar gäller också beträffande marknadsföring av alkoholdrycker och tobak enligt lagen 1978:763 med vissa bestämmelser marknadsföring alkoom av holdrycker och lagen 1978:764 med vissa bestämmelser om marknadsföring av tobaksvaror. Vid yrkesmässig kreditupplysning kan enligt kreditupplysningslagen 1973:1173 inskränkningar ske beträffande vilka uppgifter får insamlas och vidarebefordras i som kreditupplysningsverksamhet. Även i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen anges att utan hinder dessa regler får i av lag meddelas föreskrifter förbud mot alkohol och om annonser om tobak samt kreditupplysning. Beträffande yttrandefrihetsgrundlagen stadgas också att denna inte hindrar att det i lag meddelas förbud i övrigt mot kommersiell reklam i radioprogram eller villkor fir om sådan reklam. Beträffande personer som är häktade, anhållna eller intagna i kriminalvårdsanstalt gäller inskränkningar i yttrandefriheten med hänsyn till ordning och säkerhet i anstalt. Sammanfattningsvis föreligger en mängd situationer då inskränkningar i yttrandefriheten är medgivna till följd av bestämmelser i lag. Samtliga inskränkningar enligt svensk rätt torde förenliga med vara Europakonventionens regler om hur långt inskränkningama får sträcka sig.
4.2.11 Artikel 11
I art. 11 behandlas både rätten till fredliga sammankomster och rätten till föreningsfrihet. Det särskilt att rätten till föreningsfrihet anges inbegriper rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar. Inskränkningar i dessa rättigheter är enligt punkt 2 artikeln tillåtna av endast i den mån de är angivna i lag och är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till statens säkerhet, den allmänna säkerheten, förebyggandet oordning eller brott eller skyddandet av av hälsa eller moral eller annans fri- och rättigheter. Såvitt gäller församlingsfriheten finns i Europadomstolens praxis endast ett avgörande, vilken avsåg rätten att genomföra fredlig en
demonstration mot abort, målet Plattform Ärztejilr das Leben dom
1988-06-21, Ser. A N0.139. Av domen framgår att myndigheterna i vissa situationer måste, för att församlingsfriheten skall bli effektiv, handla positivt. I målet demonstrationen mot abort upphov till gav en
72 Svensk rätt jängförd med Europakonventionen SOU 1993:40
motdemonstration. Det ålåg då myndigheterna att vidta rimliga åtgärder för att demonstrationen skulle kunna genomföras utan risk för attacker från dem som hade annan mening. Vidare ålåg det myndigheterna att se till att motdemonstrationen inte fick genomföras på sådant sätt att den först demonstrerande gruppen hindrades i utövandet av sin rätt enligt art. ll. Föreningsrätten, såvitt avser det fackliga området, avser två principiellt olika rättigheter. Det är dels fråga om rätten att utan hinder eller inblandning från statens sida bedriva facklig verksamhet och dels är det fråga om det arbetsrättsliga förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare. Några mål rörande påstådda kränkningar töreningsrätten har gällt svenska förhållanden. I målet av Svenska Lolonannaförbundet dom 1976-02-06, Ser. A No. 20 var det frågan om statens vägran att sluta kollektivavtal med förbundet. I målet Schmidt och Dahlström dom 1976-02-06, Ser. A No. 21 gällde klagomålet statens vägran att utbetala retroaktiva löneförmåner till medlemmar fackliga organisationer som tillgripit stridsåtgärder av under förhandlingsperioden. Domstolen fann inte i något av fallen att kränkning art. 11 skett och framhöll att artikeln inte garanteraen av de någon speciell behandling av fackföreningar eller deras medlemmar. Vad garanteras i artikeln är att medlemmarna i en som fackförening skall få främja sina yrkesmässiga intressen genom facklig verksamhet. Medlemmarna skall ha rätt att bli hörda för att därigenom kunna främja sina intressen, men varje stat får enligt domstolen själv välja metoder härför. Enligt sin ordalydelse garanterar art. 11 endast den positiva församlings- och föreningsråtten, medan den negativa rätten, dvs. rätten att inte delta i sammankomster och att stå utanför föreningar inte är omnämnd. Den europeiska kommissionen har emellertid fastslagit som en allmän princip, att föreningsfrihet även innefattar frihet att inte sammansluta sig med andra och att inte ansluta sig till fackför-
eningar Yearbook 13 s. 708. Av rätten att stå utanför en fackför-
ening följer att det för den som en gång blivit medlem också måste finnas rätt att träda ut ur fackföreningen. Ett klagomål mot Sverige en avsåg som förvägrats att lämna en fackförening på grund en person restriktiva bestämmelser om rätt till utträde i föreningens stadgar. av Kommissionen slog fast att art. 11 ger en rätt till utträde men fann i det konkreta fallet att de inhemska rättsmedlen inte hade uttömts
beslut 1985-10-15, mål 1100584. I mål rörande negativ
ett par föreningsrätt har kommissionen konstaterat att art. 11 inte är
SOU 1993:40 Svensk rätt jdnyörd med Europakonventionen 73
tillämplig på offentligrättsliga sammanslutningar. Ett av målen gällde det svenska kårobligatoriet. Med hänsyn till att universitet var en offentlig institution fann kommissionen att art. ll inte var tillämplig
på Studentkåren Decisions and Reports 9 s. 5. Det viktigaste målet
avseende den negativa föreningsrätten är målet Young, James och
Webster dom 1981-08-13, Ser. A No. 44. I detta mål hade klagande-
na, som var anställda av British Rail, avskedats på grund av att de vägrat att ansluta sig till en fackförening. När de anställdes, hade något krav på facklig anslutning inte funnits, men ett sådant infördes senare, s.k. organisationsklausul eller closed shop. Domstolen undvek att generellt ta ställning till om den negativa föreningsrätten omfattades av art. 11. Inte heller tog domstolen ställning till closed shop-systemet som sådant. Den konstaterade att det förelåg speciella omständigheter i det aktuella fallet, såsom att klagandena ställts inför valet att antingen bli avskedade eller att ansluta sig till fackföreningen. Hotet om avskedande var så allvarligt att detta i förening med att det vid anställningens ingående inte funnits krav på tillhörighet till fackförening ansågs stå i strid med art. 11.
Svenska regler om församlinggñhet och fireningsfiihet Mötesfrihet, demonstrationsfrihet och den positiva föreningsfriheten skyddas genom 2 kap. 1 § RF. Dessa friheter kan enligt 12 § begränsas genom lag. Begränsningar får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Vidare gäller enligt 14 §att mötesfriheten och demonstrationsfriheten får begränsas av hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken. I övrigt får dessa friheter begränsas endast av hänsyn till rikets säkerhet eller för att motverka farsot. Föreningsfriheten får begränsas endast såvitt gäller sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av folkgrupp, av viss ras, med viss hudfárg eller av visst etniskt ursprung. De begränsningar som regeringsformen tillåter i de nämnda rättigheterna torde överensstämma med de begränsningar i rättigheterna som är tillåtna i Europakonventionen. Beträffande den negativa föreningsfriheten gäller enligt 2 kap. 2 § RF att varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång att delta i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Den negativa
74 Svensk rätt jänförd med Europakonventionen SOU 1993:40
föreningsfriheten kan inte begränsas annat än efter ändring grundav lagen. Mötesfriheten och demonstrationsfriheten kan inskränkas genom bestämmelser i lagen 1956:618 om allmänna sammankomster. Enligt denna krävs tillstånd till allmän sammankomst på bland annat allmän plats. Sådant tillstånd får av polismyndigheten vägras det om är nödvändigt med hänsyn till trafik eller allmän ordning. I vissa andra fall erfordras inte tillstånd, skyldighet föreligger att göra men anmälan till polismyndigheten. Under begreppet allmän sammankomst hänförs även demonstrationståg 0.d. Vad som däremot inte omfattas av begreppet allmän sammankomst är offentliga tillställningar, exempelvis danstillställningar, marknader och idrottstävlingar. Dessa regleras av allmänna ordningsstadgan 1956:617, i vilken möjligheterna till ingripande från det allmännas sida är större än när det gäller allmänna sammankomster. Genom lagen 1979:970 om ändring i allmänna ordningsstadgan sägs i 12 § att offentliga tillställningar inte får anordnas på allmän plats utan tillstånd av polismyndigheten. Sådant tillstånd fordras även i annat fall för danstillställningar, cirkusföreställningar, marknader m.m. Det kan nämnas att det föreligger ett förslag till ny ordningslag att som avser ersätta allmänna ordningsstadgan och lagen om allmänna sammankomster. Vissa straffbestämmelser sätter gränser för friheten att deltaga i allmänna sammankomster, t.ex. bestämmelserna i brottsbalken om straff för upplopp 16 kap. 1 § och ohörsamhet mot ordningsmakten 16 kap. 3 §. För att hindra spridandet av smittsamma sjukdomar får enligt smittskyddslagen 1988:1472 omhändertagas och personer tvângsisoleras. Enligt lagen om allmänna sammankomster får länsstyrelsen också besluta att allmänna sammankomster inte får hållas inom visst län eller del därav för att förhindra spridande av smitta. De inskränkningar som finns i rätten att delta i fredliga sammankomster grundar sig på lag och torde i överensstämmelse med vara de inskränkningar som är godtagbara enligt konventionen. Om man bortser från de tidigare nämnda grundlagsbestämmelsema om föreningsfriheten finns det ingen allmän lagstiftning till skydd för föreningsfriheten. I avsaknad av förbud råder det därför full frihet att bilda och ansluta sig till föreningar och dessa föreningar kan fritt driva sin verksamhet. Uttryckligt förbud råder dock för vissa
SOU 1993:40 Svensk rätt jämförd med Europakonventionen 75
föreningar, exempelvis olovlig kårverksamhet enligt 18 kap. 4 § BrB. Denna inskränkning torde vara förenlig med art. 11 punkt 2. Den negativa föreningsfriheten, dvs. rätten att stå utanför en förening, finns inte lagreglerad på annat sätt än vad tidigare som sagts om 2 kap. 2 § RF. Denna rätt gäller enbart mot det allmänna
och omfattar endast vissa typer av sammanslutningar. Som exempel
på regleringar där den enskilde inte åtnjuter negativ föreningsfrihet gentemot det allmänna kan nämnas kårobligatoriet, vilket dock inte ansetts vara en kränkning av art. 11 enligt vad som tidigare sagts, skyldighet för advokat att tillhöra Sveriges advokatsamfund, skyldighet att tillhöra samfälligheter enligt anläggningslagen 1973:1149, vattenlagen 1983:291, lagen 1933:269 ägofred, lagen om 1939:608 om enskilda vägar samt lagen l987:l1 exploateom ringssamverkan. Här kan också nämnas skyldighet att delta i jaktvårdsområde enligt lagen 1980:894 jaktvårdsområden samt om att delta i fiskevårdsområden enligt lagen 1981:533 fiskevårdsom områden. Dessa inskränkningar i den negativa föreningsfriheten torde var förenliga med de regler i art. 11 punkt 2 gränsen för som anger inskränkningar i föreningsfriheten. På det arbetsrättsliga området är den positiva föreningsrätten skyddad genom 7 och 8 §§ medbestämmandelagen 1976:580. Någon lagstiftning som begränsar föreningsrätten på det arbetsrättsliga området finns inte. Den negativa föreningsrätten är inte reglerad i lag. Det finns inte heller någon lagstiftning på arbetsrättsområdet som inskränker den negativa ñreningsrätten. Lagstiftningen på det arbetsrättsliga området torde därför vara i överenstämmelse med art. 11.
4.2.12 Artikel 12
I artikeln föreskrivs att giftasvuxna män och kvinnor skall äga rätt att ingå äktenskap och bilda familj i enlighet med de inhemska lagar som reglerar utövandet av denna rättighet. Europadomstolen har framhållit att den garanterade rättigheten är beroende de villkor fastlagts av som i nationell rätt men att de inskränkningar som där görs inte får gå så långt att rättighetens substansiella innehåll berörs. Rätten att ingå äktenskap regleras för svenskt vidkommande av äktenskapsbalken. De inskränkningar som där görs i rätten att ingå äktenskap, nämligen underårighet, nära släktskap eller förbud mot tvegifte, torde stå i överensstämmelse med art. 12 i konventionen.
76 Svensk rätt jdniförd med Europakonventionen SOU 1993:40
4.2.l3 Artikel 13
Enligt artikeln skall envar, vars i konventionen angivna fri- och rättigheter kränkts, ha rätt till ett effektivt rättsmedel inför inhemsk myndighet, även om kränkningen förövats av tjänsteman i tjänsteutövning. Bestämmelsen har tolkats så att det räcker med att någon på rimliga grunder påstår att han har blivit kränkt. Han skall då ha tillgång till ett råttsmedel för att få sitt påstående prövat och för att, det finns skäl därtill, erhålla gottgörelse i någon form. om Om klagomålet utgör ett påstående att inhemsk lag, och inte om enbart tillämpningen av lagen, strider mot konventionen, har art. 13 ingen tillämplighet. Europadomstolen har funnit det vara alltför långtgående att kräva att konventionsstatema skall införa ett system för lagprövning. I fall då Europadomstolen haft att pröva om det förelegat en rätt till domstolsprövning enligt art. 5 punkt 4 eller art. 6 punkt l i konventionen, har domstolen inte funnit det korrekt att därutöver pröva det funnits ett râttsmedel enligt art. 13. Kraven i art. 13 har om ansetts mindre långtgående än de krav gäller enligt de andra besom stämmelserna i konventionen och är därför absorberade av den
prövning skett enligt någon av dessa bestämmelser se Sporrong
som och Lönnroth, Pudas, Langborger m.fl. svenska mål. Ett effektivt rättsmedel år ett rättsmedel medger en tillfredssom ställande prövning av ett klagomål och inte ett rättsmedel som nödvändigtvis leder till framgång för klaganden. Det förhållandet att klagandens yrkande vid inhemsk instans har avslagits innebär en således inte att rättsmedlet varit ineffektivt. Artikeln kräver inte att talan om en kränkning av konventionsbeståmmelsema skall kunna föras inför domstol. Även ett adminien strativt rättsmedel kan vara tillräckligt enligt konventionen. Ordalydelsen i artikeln skulle kunna tyda på att den inhemska myndigheten måste kunna pröva om konventionens bestämmelser överträtts. Detta skulle innebära att konventionen måste vara direkt tillämplig i inhemsk rätt. Europadomstolen har emellertid inte tolkat art. 13 detta sätt utan har förklarat att varken denna artikel eller konventionen i övrigt anvisar någon särskild metod som staterna
måste använda för effekt konventionen se målet Svenska
att ge Lokmannaförbundet. Detta kan ske genom att konventionen görs direkt tillämplig inför inhemska domstolar, men det kan också ske genom att inhemsk lag utformas så att, konventionen respekteras. I målet Svenska Lokmannaförbundet fann Europadomstolen det om
SOU 1993:40 Svensk rätt järrgförd med Europakonventionen 77
tillräckligt att Arbetsdomstolen prövat klagandens talan på grundval av inhemsk lag och inte utan att beakta Sveriges internationella åtaganden. Det finns inget mål i Europadomstolen där Sverige befunnits skyldig till kränkning av art. 13. Detta beror till stor del på att artikeln inte prövats i de fall kränkning mot art. 6 konstaterats. Det enda mål mot Sverige där art. 13 prövats utan samband med art. 5 eller 6 är målet Leander, vilket kommenterats under an. 8. I målet konstaterade domstolen att Leander kunnat klaga hos rikspolisstyrelsen och kammarrätten, då det gällde att få information utförd om en personalkontroll, samt i övrigt kunde klaga till JO och JK angående personalkontrollen. Hans rätt till inhemska rättsmedel således var tillgodosedda.
Vilka svenska regler ger då rätt till ett efiektivt rättsmedel vid kränkning av konventionen I dag har den enskilde möjlighet att i pågående mål eller ärende vid domstolar och andra myndigheter åberopa viss tillämpning att en av en svensk lag kränker hans fri- och rättigheter enligt konventionen. Domstolar och myndigheter måste då pröva detta påstående. Detta kan exempelvis leda till att ett mål återförvisas till underinstans då den enskilde inte fått en sådan rättegång föreskrivs i art. 6 som av konventionen. Konventionens artiklar kan dock endast tolkningsvis tillämpas i det enskilda fallet. Vid inkorporering konventionen en av blir följden att artiklarna i denna kan åberopas och direkt tillämpas av domstolar och andra myndigheter i aktuella mål. Detta kan i vissa fall leda till att en svensk lag inte skall tillämpas, den står i strid om med konventionen. Eftersom Europadomstolen ansett att kravet ett inhemskt rättsmedel absorberas rätten till domstolsprövning enligt av art. 5 och 6 kan konstateras att i den mån Sverige uppfyller kravet på domstolsprövning i de nämnda artiklarna uppfyller också rätten till ett inhemskt rättsmedel. Även i övrigt torde det förhålla sig så att om den enskilde i ett pågående mål kan få frågan kränkning om av konventionen prövad är kravet på rätt till ett inhemskt rättsmedel uppfyllt. Om den situationen skulle uppstå att frågan Europakonventionen om inte berörts i ett mål i vilket dom eller beslut vunnit laga kraft och det därefter på grund ett avgörande de europeiska kan av av organen konstateras att utgången i målet borde blivit annorlunda kan detta möjligen vara en grund för resning enligt 58 kap. RB eller 11 kap.
78 Svensk rätt jämförd med Europakonventionen SOU 1993:40
11 § RF. Eftersom resningsansökan i vissa mål måste sökas inom viss tid från det att domen vann laga kraft enligt 58 kap. 4 § RB torde resningsinstitutet dock endast kunna användas i begränsad omfattning. Problem uppstår i de fall det rör sig om fri- och rättigheter enligt konventionen som inte kan prövas av domstol. Efter införandet av rättsprövningslagen torde det dock inte förekomma i någon större utsträckning att frågan kränkning av konventionen inte kan om komma under domstolsprövning. Om det trots allt skulle uppstå en situation då det inte finns någon behörig domstol eller myndighet som kan pröva frågan kränkning torde detta få ankomma på allmän om domstol att göra. Exempelvis kan detta problem uppkomma om någon varit kortvarigt frihetsberövad utan rätt att få frihetsberövandet domstolsprövat. Vederbörande bör då ha rätt att i någon instans få prövat om frihetsberövandet som sådant stred mot Europakonventionen. Av intresse i detta sammanhang år också frågan om rått för den enskilde att erhålla gottgörelse vid en eventuell kränkning av konventionen. Den regel behandlar frågan om gottgörelse i som konventionen är art. 50, som ger den europeiska domstolen rätt att tillerkänna en part sådan om en kränkning av konventionen skett. Denna artikel riktar sig emellertid enbart till Europadomstolen och kan rimligtvis inte åberopas av en enskild i ett mål vid svensk domstol. Europadomstolens möjlighet att utdöma skadestånd skall ses mot bakgrund av att domstolen inte kan ändra en nationell domstols eller myndighets beslut. För svensk del är det givetvis rimligt att den enskilde skall ha möjlighet att erhålla någon form ersättning om svenska domstolar av eller myndigheter konstaterar ett brott mot konventionen och den enskilde därigenom har lidit skada. Detta borde lämpligen kunna ske inom för det allmännas skadeståndsansvar enligt skadeståndsramen lagen 1972:207. Det är dock tveksamt om skadeståndslagen i sin nuvarande form ger en tillräcklig rätt till ersättning. Staten är endast skyldig att ersätta sak- eller förmögenhetsskada om person-, ren denna vållats genom fel och försummelse vid myndighetsutövning, kan möjligen hävda att en konventionsstridig lag kan utlösa men man ersättningsansvar på grund culpa om konventionen är inkorporerad av i svensk lag. I 3 kap. 7 § skadeståndslagen finns också begränsningar i rätten att väcka talan om skadestånd på så sätt att talan om ersättning inte får föras med anledning av beslut av riksdagen eller
SOU 1993: 40 Svensk rätt jämföra med Europakonventionen
regeringen eller Högsta domstolen, Regeringsrätten av eller Försäkringsöverdomstolen, om inte beslutet upphävts eller ändrats. Sammanfattningsvis kan sägas det är att tveksamt vilka krav konventionen ställer på det enskilda landet vad gäller skyldighet att gottgöra en enskild part. Någon egentlig praxis finns inte angående art. 13. Det är därför svårt att konstatera huruvida de svenska reglerna uppfyller konventionens krav eller inte. Det finns för närvarande inget underlag för påstå den att att svenska lagstiftningen står i strid med Europakonventionen. Troligtvis behövs dock ett starkare skydd i den svenska lagstiftningen men detta får närmare utredas.
4.2.14 Artikel 14
1 art. 14 föreskrivs att åtnjutandet de friav och rättigheter som omfattas av konventionen skall tryggas utan diskriminering något av slag, såsom på grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationell eller social härkomst, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt. Det är inte fråga om ett generellt förbud diskriminering mot utan om ett förbud är begränsat till de frisom och rättigheter som garanteras i konventionen och dess tilläggsprotokoll. Exempelvis gäller att art. 2 tilläggsprotokollet stadgar ingen av att må förvägras rätten till undervisning. Om vissa exempelvis personer på grund av sin religion eller sin inte rätt till ras ges undervisning är detta ett brott mot art. 2 i förening med 14. 8-11 art. Art. i konventionen innehåller alla ett andra stycke som anger att inskränkningar i de i första stycket garanterade rättigheterna får göras under vissa förutsättningar. Till följd 14 åligger av art. det emellertid staterna att göra sådana inskränkningar ett icke diskriminerande sätt. För att en skillnad i behandlingen jämförbara av fall skall vara diskriminerande förutsätts att skillnaden i behandlingen inte har en objektiv och godtagbar grund. Vad detta innebär får avgöras från fall till fall. I ett fall har Sverige fällts för kränkning av an. 14, målet Darby som gällde skyldighet att betala skatt till svenska kyrkan för person som var medlem i kyrkan. Målet har kommenterats under artikeln om religionsfrihet. Den europeiska domstolen konstaterade att Darby utsatts för en diskriminerande rättstillämpning vad gällde beskattningen.
jämföra med Europakonventionen SOU 1993:40 80 Svensk rätt
den europeiska kommissionen gjorde en svensk I ett mål vid gällande medlemmar Jehovas vittnen hade en klagande att av ställning och han själv diskriminerades i jämförelse privilegierad att vad avsåg värnpliktstjänstgöring. Medlemmar av Jehovas med dem inkallades nämligen inte till värnplikt och de kunde därför inte vittnen någon påföljd för sin vägran att fullgöra militär eller drabbas av vapenfri tjänst. Klaganden själv, också totalvägrare men som var skäl, straffades däremot för sin vägran. Kommissiointe av religiösa avvisade klagomålet och konstaterade att Jehovas vittnen var en nen avgränsad med välkänd inställning till tjänstgöring av klart grupp Medlemskap i denna sekt därför ett objektivt faktum detta slag. var befrielse från tjänstgöring medgavs personer med som garanterade att övertygelse. Då det förelåg objektiva grunder för att en genuin olika det inte fråga diskriminering i strid behandla personer var om
med l4 Decisions and Reports 40 s. 203.
art.
Svenska regler förbud mot diskriminering om
grundläggande princip för svenska domstolar och myndig- Det är en skall behandlas lika och att diskriminering av vissa heter att lika fall inte får förekomma. Denna princip har kommit personer eller grupper 9 § RF vari sägs att domstolar samt förvaltningstill uttryck i 1 kap. andra fullgör uppgifter inom den offentliga myndigheter och som skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen förvaltningen
samt iakttaga saklighet och opartiskhet.
15 RF föreskrivs att lag eller föreskrift får l 2 kap. § annan någon medborgare missgynnas därför att han med hänsyn innebära att eller etniskt tillhör minoritet. Av 20 § till ras, hudfärg ursprung framgår vidare utlänning skall likställd med samma kapitel att vara fråga åtnjutandet flertalet de fri- och svensk medborgare i om av av
rättigheter är grundlagsskyddade. som ofta svårt avgöra åtskillnad mellan två personer Det är att om en är diskriminerande art eller om det finns en eller två grupper av olikartad behandling. Således kan man inte godtagbar grund för en diskriminerande män åläggs att göra militärtjänstsäga att det är att kvinnor är befriade från denna skyldighet. Inte heller göring medan det är diskriminerande behandling att här i landet anser man att en förvägras rösträtt i riksdagsval, medan svenska bosatta utlänningar
medborgare har sådan.
finns straffbestämmelser för brottet olaga diskrimine- I brottsbalken består i näringsidkare i sin verksamhet ring 16 kap. 9 §. Brottet att
SOU 1993:40 Svensk rätt järnförd med Europakonventionen 81
diskriminerar någon på grund av hans ras, hudfärg, nationella eller etniska eller trosbekännelse genom att inte honom till ursprung handa på de villkor näringsidkaren i sin verksamhet tillämpar i förhållande till andra. För brott döms också anordnare av samma allmän sammankomst eller offentlig tillställning, som diskriminerar någon på grund av hans ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse genom att vägra honom tillträde till sammankomsten eller tillställningen på de villkor som gäller för andra. Det finns även en lag mot etnisk diskriminering 1986:442. Med stöd denna lag har särskild ombudsman fått i uppgift att av en motverka etnisk diskriminering i arbetslivet eller på andra områden av samhällslivet. Frågan mannens och kvinnans jämställdhet har föranlett att i om regeringsformen intagits ett stadgande av följande lydelse: Lag eller ñreskrift får innebära att någon medborgare missgynnas på annan grund sitt kön, föreskriften utgör led i strävanden att av om åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt 2 kap. 16 §. Förbud mot könsdiskriminering stadgas också i jämställdhetslagen 1991 1433 som har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i fråga om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet. Såvitt går att överblicka torde det inte finnas någon svensk nu lagstiftning innebär diskriminering det slag som beskrivs i art. som av 14.
4.2.15 Artikel 15 Artikeln behandlar staternas möjligheter att göra inskränkningar i frioch rättigheterna i konventionen, exempelvis vid krig eller nödläge hotar nationens existens. Inskränkningarna får endast användas som i den utsträckning, är oundgängligen erforderlig med hänsyn till som situationens krav och under förutsättning att åtgärderna inte strider mot landets övriga förpliktelser enligt den internationella rätten. Inga inskränkningar får göras i rätten till liv, utom i fråga om dödsfall till följd av lagliga krigshandlingar, eller i art. 3 om tortyr, art. 4 om slaveri och träldom samt i art. 7 förbud mot retroaktiv strafflagom stiftning. Om stat begagnar sig av möjligheten att avvika från konen ventionen på grund av krig eller annat allmänt nödläge skall staten
82 Svensk rätt jänyörd med Europakonventionen SOU 1993:40
underrrätta Europarådets generalsekreterare de åtgärder om som vidtagits och om skälen till dessa.
4.2.16 Artikel 16
I artikeln finns ytterligare möjlighet att inskränka i konventionens fri-
och rättigheter. Artikeln stadgar att inget i art. 10 yttrandefrihet, 11
församlings- och föreningsfrihet och 14 skydd mot diskriminering hindrar de fördragsslutande staterna att stadga inskränkningar i utlänningars politiska verksamhet. Vad gäller svensk rått kan nämnas utlänning inte avvisas att en som eller utvisas enligt utlänningslagen får utvisas enligt lagen 1991:572 om särskild utlänningskontroll om det kan befaras att han kommer att begå eller medverka till brottslig gärning innefattar våld, hot som eller tvång för politiska syñen. Denna lag kan inskränkses som en ning i yttrandefriheten enligt art. 10.
4.2.17 Artikel 17 I artikeln stadgas att inget i konventionen må tolkas såsom medförande rätt för någon stat, grupp eller person att ägna sig åt verksamhet eller utföra handling, som syftar till att tillintetgöra någon de friav och rättigheter, som angivits i konventionen, eller till att inskränka dem i större utsträckning än som däri medgivits.
4.2.18 Artikel 18
I art. 18 sägs att de inskränkningar, som i konventionen medgivits beträffande de däri upptagna fri- och rättigheterna, icke må vidtas annat än i de syften, med hänsyn till vilka de tillåtits.
4.3 Avdelning
4.3.1 Artikel 19 I fråga om garantier för konventionens efterlevnad föreskrivs i art. 19 att det skall upprättas dels en europeisk kommission för de mänskliga rättigheterna, dels en europeisk domstol. Angående kommissionen meddelas därefter föreskrifter i art. 20-37.
SOU 1993:40 Svensk rätt jänyörd med Europakonventionen 83
4.4 Avdelning III
4.4.1 Artiklarna 20-37
Att. 20 stadgar att kommissionen skall bestå av lika många medlemmar som fördragsslutande parter. Enligt artikeln i dess lydelse efter ändring genom tilläggsprotokoll 8 gäller att kommissionen nr kan arbeta på kamrar som var och en skall bestå minst sju av ledamöter. Angående tillsättandet ledamöter i kommissionen gäller av enligt art. 21 att de skall väljas ministerkommittén med absolut av majoritet och från en namnlista, som upprättats av den rådgivande församlingens bureau. Varje lands representanter i den rådgivande församlingen skall föreslå tre kandidater, av vilka minst två skall vara av landets nationalitet. Efter ändring av artikeln protokoll genom nr 8 har införts att kandidaterna skall moraliskt högtstående och vara antingen uppfylla de villkor som erfordras för utnämning till högre domarbefattning eller vara personer med erkänd kompetens inom nationell eller internationell rätt. I fråga mandattiden gäller enligt om art. 22 att ledamöterna väljs för en tid av sex år. Emellertid skall för sju av de ledamöter som utsetts vid det första valet, mandattiden vara tre år, så att val vart tredje år kommer att förrättas till en del av platserna i kommissionen. I art. 23 fastslås att kommissionens medlemmar tar säte i denna i egenskap av enskilda personer. Efter ändring av artikeln genom tilläggsprotokoll nr 8 gäller att under sin mandattid får ledamöterna inte inneha sådan ställning är som oförenlig med deras oberoende och opartiskhet som ledamöter av kommissionen. Art. 24 behandlar anhängiggörande mellanstatliga av mål, vilket sker genom att en konventionsstat till kommissionen inger en ansökan med påstående att en annan konventionsstat har brutit mot sina förpliktelser enligt konventionen. Art. 25 behandlar enskilda klagomål. Kommissionen får således framställningar från ta upp enskilda personer, icke-statliga organisationer eller grupper av enskilda, som påstår sig ha utsatts för kränkning av staten, under förutsättning att staten, mot vilken klagan riktas, förklarat sig erkänna kommissionens behörighet att motta sådana klagomål. Att Sverige erkänt kommissionens kompetens att motta klagomål har redogjorts för under avsnitt 1.2.2. Av artikeln framgår vidare att de fördragsslutande parterna, som avgett en sådan förklaring, förbinder sig att inte på något sätt förhindra ett effektivt utövande av ifrågavarande klagorätt.
84 Svensk rätt jdngförd med Europakonventionen SOU 1993:40
Såväl när det gäller mellanstatliga mål som i fråga om enskilda klagomål är kommissionens första uppgift att ta ställning till om målet skall avvisas eller tas upp till prövning i sak. I att. 26 föreskrivs att kommissionen får ta upp ett ärende först sedan inhemska rättsmedel uttömts i enlighet med folkrättens allmänt erkända grundsatser samt inte senare än sex månader från den dag då det slutliga inhemska avgörandet meddelades. Är inte dessa villkor uppfyllda skall klagomålet avvisas av kommissionen. Kravet uttömning av inhemska rättsmedel innebär att alla rättsmedel, som kan sägas ge klaganden en effektiv och tillräcklig möjlighet att vinna rättelse, måste vara uttömda. Rättsmedlen skall uttömmas på det sätt som är föreskrivet i nationell rätt, dvs. med iakttagande av tidsfrister och eventuella formföreskrifter. Den fråga som klagomålet till kommissionen gäller måste också ha åberopats inför de olika inhemska instansema. Vad angår svenska förhållanden torde det förhålla sig så att den som avser att klaga till kommissionen först måste uttömma de ordinära rättsmedlen enligt svensk rätt. Om frågan faller under de allmänna domstolarnas kompetens, måste målet fullföljas till högsta instans, dvs. i allmänhet till Högsta domstolen. Inom ramen för förvaltningsrätten måste mål i allmänhet fullföljas till Regeringsrätten, innan kommissionen kan ärendet till prövning. Även besvär till ta upp regeringen eller annan myndighet är rättsmedel som måste uttömmas, ifall detta är den väg som svensk rätt anvisar. Däremot har kommissionen i ett par avgöranden funnit att ansökan om resning inte är ett rättsmedel som behöver uttömmas. Inte heller kan det krävas att någon anför klagomål hos t.ex. JO eller JK eller ansöker om nåd för att tillgängliga rättsmedel skall anses uttömda. När det gäller att beräkna sexmånadersfristen löper denna normalt från dagen för dom eller beslut i högsta instans. Har ett beslut av domstol eller myndighet meddelats en viss dag men den som berörs av beslutet fått kännedom om det först en senare dag, är det denna dag som bildar utgångspunkt vid beräkning av sexmånadersfristen. Enligt art. 27 kan kommissionen även i andra fall avvisa ett klagomål. Sålunda kan en framställning som är anonym avvisas liksom en framställning som i det väsentliga överensstämmer med en framställning som redan prövats såvida den inte innehåller nya relevanta upplysningar. Vidare kan kommissionen avvisa en framställning som den inte finner förenlig med konventionens bestämmelser. Oförenlighet kan föreligga i de fall då någon klagar över kränkning av en rättighet, som inte är garanterad i konventionen. Vidare kan ofören-
SOU 1993:40 Svensk rätt jängförd med Europakonventionen 85
lighet föreligga då klagomålen riktar sig mot enskilda personer och inte mot en stat. Oförenlighet med konventionen kan också föreligga då klaganden inte har talerätt, dvs. inte själv är offer för en påstådd kränkning, då kränkningen ägt rum på ett territorium där konventionen inte är tillämplig eller då kränkningen skett innan konventionen trädde i kraft. Enligt art. 27 kan klagomål även avvisas om de är uppenbart ogrundade eller utgör ett missbruk av klagorätten. Om kommissionen beslutar att ta upp ett mål skall kommissionen enligt art. 28 dels utröna de faktiska omständigheterna i målet och dels ställa sig till parternas förfogande för att försöka få till stånd en förlikning. Efter ändring av artikeln genom tilläggsprotokoll 8 nr skall kommissionen utarbeta en rapport om förlikningen, om sådan uppnås, vilken skall tillställas de berörda staterna, ministerkommittén och Europarådets generalsekreterare för offentliggörande. Enligt art. 29 i dess lydelse efter ändring genom tilläggsprotokoll nr 3 och 8 kan kommissionen även sedan ett mål tagits upp till prövning avvisa detsamma. Genom art. 30 i sin lydelse efter ändring genom tilläggsprotokoll nr 3 och nr 8 kan kommissionen besluta att stryka en framställning från sin ärendeförteckning om omständigheterna leder till slutsatsen att sökanden inte har för avsikt att fullfölja sin framställning, om saken har lösts eller det av annan anledning inte är befogat att fortsätta prövningen av klagomålet. Vid beslut om avförandet av ett klagomål skall rapport utarbetas över de faktiska omständigheterna samt beslut om att framställningen strukits och skålen därtill. För de mål som inte förliks eller stryks från ärendeförteckningen skall kommissionen enligt art. 31 i dess lydelse efter ändring genom tilläggsprotokoll nr 8 utarbeta en rapport till ministerkommittén. Av rapporten skall framgå de faktiska omständigheterna i målet samt huruvida kommissionen anser att det föreligger något brott mot konventionen. Enligt art. 32 skall, om inte målet inom tre månader från rapportens överlämnande till ministerkommittén hänskjutits till domstolen, ministerkommittén fastställa huruvida kränkning skett av konventionen eller inte. Art. 33-37 är av administrativ natur.
86 Svensk rätt jängförd med Europakonventionen SOU 1993:40
4.5 Avdelning IV
4.5.1 Artiklarna 38-56
Art. 38-56 behandlar den europeiska domstolen. Art. 38 stadgar att domstolen skall bestå av domare till samma antal som Europarådets medlemmar. Mer än en domare må inte vara medborgare i samma stat. Art. 39 reglerar valet av domare, vilket går till så att domarna väljs av den rådgivande församlingen från en lista på personer som föreslagits av Europarådets medlemmar; varje medlem skall föreslå tre kandidater. Art. 40 i dess lydelse efter ändringar genom tilläggsprotokoll nr 5 och nr 8 reglerar domarnas tjänstgöringstid, vilken som huvudregel är nio år. För att säkerställa att en tredjedel av domarna förnyas vart tredje år kan beslutas om annan mandatperiod, dock överstigande tolv år och inte understigande sex år. Art. 41 i dess lydelse efter ändring genom tilläggsprotokoll nr 8 reglerar val av ordförande och vice ordförande i domstolen. Art. 42 behandlar ersättning till domarna. Vid handläggning av mål, som hänskjutits till domstolen, skall denna utgöras av en avdelning sammansatt av nio domare enligt art. 43 i dess lydelse efter ändring genom tilläggsprotokoll nr 8. Enligt art. 44 kan endast en stat eller kommissionen hänskjuta ett mål till domstolens prövning. Domstolens behörighet omfattar enligt art. 45 alla tvister rörande tolkningen och tillämpningen av konventionen, som hänskjutits till domstolen. För att domstolen skall kunna behandla ett ärende krävs att den stat, vars handlande målet gäller, har avgett en förklaring om att den erkänner domstolens jurisdiktion. Sådan förklaring behandlas i art. 46. Sverige har avgett en tidsbegränsad förklaring om erkännande av domstolens behörighet. Förklaringen löper ut den 13 maj 1996. Enligt art. 47 får mål hänskjutas endast om kommissionen fastställt att det inte går att uppnå en förlikning samt enbart innan den i art. 32 föreskriva fristen tre månader löpt ut. av I art. 48 stadgas att endast under förutsättning att den berörda staten är underkastad domstolens jurisdiktion kan ett mål hänskjutas till domstolen av kommissionen, av stat vars medborgare uppges vara förfördelad, av stat som hänskjutit fallet till kommissionen eller av stat mot vilket klagomålet riktas. Enligt art. 49 skall frågan om domstolens behörighet avgöras genom beslut av domstolen. I fråga om domstolens utslag stadgas i art. 50 att domstolen kan utdöma skadestånd till klaganden. Art. 51 reglerar utformande av dom och art. 52 stadgar att domstolens utslag är slutgiltigt. Enligt art. 53
SOU 1993:40 Svensk rätt jänyförd med Europakonventionen 87
förbinder sig staterna att rätta sig efter domstolens utslag, i alla de mål i vilka de är part. Domstolens utslag skall enligt art. 54 sändas till ministerkommittén som övervakar att domen verkställs. Art. 55 och 56 är av administrativ natur.
4.6 V
Avdelning
4.6.1 Artiklarna 57-66
Enligt art. 57 skall varje stat lämna upplysningar till Europarådets generalsekreterare om det sätt på vilket statens inhemska lagstiftning säkerställer ett effektivt efterlevande av bestämmelserna i konventionen. Enligt art. 58 skall kommissionens och domstolens kostnader betalas av Europarådet och enligt art. 59 skall kommissionens och domstolens ledamöter under utövandet av sin verksamhet tillerkännas privilegier och immunitet i likhet med Europarådets funktionärer. Av an. 60 framgår att inget i konventionen får tolkas som en begränsning eller inskränkning av någon av de mänskliga rättigheter eller grundläggande friheter, vilka må vara garanterade i staternas lagar eller i någon annan konvention, vari de är parter. Ger således den inhemska lagen ett vidare skydd av de mänskliga rättigheterna eller de grundläggande frihetema än konventionen ger är detta alltjämt gällande och kan inte konventionen tas som rätt att begränsa eller inskränka dessa rättigheter. I art. 61 stadgas vidare att inget i konventionen skall inskränka i de befogenheter, som tillerkänts ministerkommittén genom Europarådets stadga. Enligt art. 62 avstår staterna från att begagna sig av fördrag, deklarationer eller konventioner, som är gällande mellan dem, för att söka hänskjuta en tvist, som rör Europakonventionen, till reglering i annan ordning än som stadgas i konventionen. Art. 63-66 rör ratificering m.m. Det kan anmärkas att i art. 65 stadgas att en part inte får säga upp konventionen förrän efter utgången av fem år från dagen för dess ikraftträdande och med iakttagande av en uppsägningstid om sex månader. En uppsägning har ingen retroaktiv verkan.
88 Svensk rätt jängförd med Europakonventionen SOU 1993:40
4.7 den 20 1952 till
Tilläggsprotokoll mars konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna
4.7.1 Artikel 1
Enligt artikeln skall envars rätt till egendom lämnas okränkt. Vidare föreskrivs att ingen får berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse och under de förutsättningar som anges i lag och i folkrättens allmänna principer. Slutligen tilläggs i ett andra stycke att dessa bestämmelser inte skall inskränka en stats rätt att genomföra sådan lagstiftning som staten finner erforderlig för att reglera nyttjandet av viss egendom i överensstämmelse med det allmännas intresse eller fir att säkerställa betalning av skatter och andra pålagor eller av böter eller viten. Den egendom som skyddas av artikeln är inte bara fast eller lös egendom i egentlig mening utan också intressen av olika slag som har ett ekonomiskt värde. Som exempel kan nämnas att drivandet av en restaurangrörelse i fallet Tre Traktörer Aktiebolag har ansetts falla under art. 1 om äganderätten. Artikeln skyddar existerande rättigheter och inte t.ex. rätten att förvärva egendom genom arv, testamente eller gåva. Europadomstolen har i domen Sporrong och Lönnroth uttalat att art. l innehåller tre separata normer; den första är av allmän natur och uttryck för principen om respekt för äganderätten, den andra ger regeln uppställer villkoren för berövande av egendom och den tredje behandlar inskränkningar i rätten att utnyttja egendom. Den allmänna regeln respekt för äganderätten ansågs överträdd om i målet Sporrong och Lönnroth. I fallet hade expropriationstillstånd och byggnadsförbud varit i kraft under mycket lång tid expropriationstillständen 23 respektive 8 år och byggnadsförbuden 25 respektive 12 år beträffande två fastigheter i centrala Stockholm. Det gjordes gällande att expropriationstillstánden och byggnadsförbuden hade medfört väsentliga inskränkningar i fastighetsägarnas möjligheter att bruka och förfoga över sin egendom och att skyddet för äganderätten härigenom kränkts. Europadomstolen konstaterade först att det inte fråga ett egendomsberövande och att expropriationstillvar om stånden inte heller utgjorde en åtgärd till regleringen av egendomens användning. Ändå det ett ingrepp i äganderätten. Domstolen var
SOU 1993240 Svensk rätt jänförd med Europakonventionen 89
framhöll att man måste pröva om det finns en rimlig balans mellan de berörda intressena och kravet på skydd för individens rättighet. I fallet fann domstolen att det inte förelåg sådan balans utan att en så tung börda lagts på fastighetsägarna att den kunde vara försvarlig endast om de haft möjligheter att begära en förkortning av tiden för vilken expropriationstillstånden och byggnadsförbuden utfärdats eller ersättning för den skada de lidit. Villkoren för att någon skall få berövas sin egendom är att åtgärden vidtas i det allmännas intresse, att ingripandet sker i enlighet med lag och att folkrättens principer respekteras. När det gäller kravet på att åtgärden skall vidtas i det allmännas intresse har vissa principuttalanden gjorts i målen James mfl. dom 1986-02-21 Ser. A No. 98 och , Lithgow mfl. dom 1986-07-08, Ser. A No. 102. Sålunda har de nationella myndigheterna en betydande frihet att själva bedöma vad som ligger i det allmännas intresse. Det är bara i uppenbara fall av missbruk eller felbedömning som de europeiska organen kan ingripa. Det måste dock föreligga en rimlig balans mellan det allmännas intresse och den enskilde individens intresse. I detta sammanhang är det av vikt om ersättning lämnas för egendomsberövandet. Europadomstolen har framhållit att äganderätten i stor utsträckning kan bli illusorisk om ägaren kan berövas sin egendom utan ersättning. Däremot är det inte ett krav att full ersättning skall lämnas under alla förhållanden. Då det gäller att genomföra en social eller en ekonomisk reform kan det vara motiverat att ge ersättning som inte svarar mot fulla marknadsvärdet. Fallet James m.fl. avsåg berövande av egendom till följd av att hyresgäster med långa hyreskontrakt genom lag erhållit rätt att på förmånliga villkor lösa in de hyrda fastigheterna. I fallet Lithgow m.fl. var det frågan om nationaliseringen av den brittiska flyg- och skeppsbyggnadsindustrin. I båda fallen ledde tillämpningen av de angivna principerna till att det inte ansågs föreligga något brott mot art. I flertalet fall av egendomsberövande i det allmännas intresse är det fråga om överförande av egendom till stat, kommun eller annat offentligt organ. Det kan emellertid också förekomma att egendom överförs till annan enskild person men att egendomsberövandet trots detta är ett led i en social eller ekonomisk politik som anses vara i samhällets intresse. Ett fall som prövats av den europeiska kommissionen gällde överförande av egendom till en enskild person genom fastighetsreglering enligt den svenska fastighetsbildningslagen. Syftet med åtgärden var att åstadkomma en mer ändamålsenlig fastig-
90 Svensk rätt jämföra med Europakonventionen SOU 1993:40
hetsindelning och kommissionen ansåg med hänsyn härtill att egendomsberövandet hade skett i allmänt intresse mål 1141785. I fallet Håkansson och Sturesson hade klagandena berövats sin egendom genom att de inte erhållit förvärvstillstånd. Europadomstolen fann att den lagstiftning som tillämpats syftade till att främja jordbrukets rationalisering och att den därför var i det allmännas intresse. Något brott förelåg således inte mot an. Inskränkningar i ägarens rätt att använda sin egendom förekommer i stor utsträckning. Sådana är speciellt vanliga vad gäller fast egendom för vilken kan gälla inskränkningar i rätten att bebygga fastighet, rätten att utnyttja egendomen på visst sätt och ibland också rätten att överlåta den till annan ägare. De flesta inskränkningar är rimliga och faller in under andra stycket av artikeln som medger att staten lagstiftning får reglera nyttjandet av viss egendom. genom Ibland kan dock inskränkningar vara så betungande för den enskilde att överensstämmelsen med art. l kan ifrågasättas. Den europeiska domstolen får då göra en avvägning mellan det allmänna intresset och den enskildes intresse och om en rimlig balans inte uppnås kan en inskränkning i äganderätten strida mot artikeln. För svensk del har i målet Tre Traktörer Aktiebolag domstolen uttalat att återkallande av ett tillstånd att servera alkoholdrycker var godtagbart enligt andra stycket, då klaganden varit medveten om de villkor som ställdes i tillståndet. Byggnadsförbud har ansetts vara ett sådant ingrepp i äganderätten som kan vara tillåtet enligt andra stycket i artikeln. Denna fråga har prövats i målet Allan Jacobsson där det konstaterades att byggnadsförbud gällde redan då Jacobsson förvärvade fastigheten och att han således inte haft anledning att förvänta sig att få bebygga fastigheten. Dessutom omprövas byggnadsförbud med vissa mellanrum och möjlighet finns att få dispens. Byggnadsförbudet stred därmed inte mot art. I ytterligare ett mål mot Sverige har frågan inskränkningar i rätten att utnyttja fast om egendom prövats, nämligen Fredin-målet. Det gällde upphävande av ett täkttillstånd enligt naturvårdslagen för exploatering av grus. Klaganden, som investerat miljonbelopp i grusdriften, fick sitt täkttillstånd indraget och ålades att inom viss tid återställa marken. Europadomstolen yttrade att en kontroll från statens sida av den enskildes markanvändning inte kränkning av konventionen. var en Av andra stycket art. l följer också att artikeln inte inskränker av i statens rätt att ta ut skatt och andra pålagor, böter eller viten. Konventionsorganen har gett de nationella myndigheterna stor frihet
SOU 1993:40 Svensk rätt jänyörd med Europakonventionen 91
att avgöra vilka skatter som skall utkrävas. Det skall anmärkas att klagomål avseende de svenska löntagarfonderna och engångsskatten på försäkringsbolagens kapital avvisats kommissionen. av
Svenska regler som berör äganderätten
I 2 kap. 18 § RF föreskrivs att varje medborgare egendom tas vars i anspråk genom expropriation eller annat sådant förfogande skall vara tillförsäkrad ersättning för förlusten enligt grunder bestäms som i lag. Något krav på full ersättning har inte uppställts i RF. Det finns en mängd lagar som möjliggör inskränkningar i äganderätten. Dessa har utförligt behandlats i Del A betänkandet under av avsnitt 3.5. Som exempel på lagar som medger att någon berövas sin egendom nämns här expropriationslagen 1972:719, plan- och bygglagen 1987:10, lagen 1987:11 exploateringssamverkan, om naturvårdslagen 1964:822, väglagen 1971:948, minerallagen 1991:45, anläggningslagen 1973:1149 samt fastighetsbildningslagen 1970:988. Samtliga lagar torde uppfylla konventionens krav på att egendom inte får berövas den enskilde annat än i det allmännas intresse. I de fall ersättning skall utgå för inlösen fastighet enligt av de ovan nämnda lagarna tillämpas i de flesta fall reglerna i expropriationslagen. Enligt denna skall som huvudregel vid expropriation ersättning utges med belopp motsvarar fastighetens marknadsvärsom de. Har det företag, för vars genomförande fastighet exproprierats, medfört inverkan av någon betydelse på fastighetens marknadsvärde skall ersättningen dock bestämmas på grundval det marknadsvärde av fastigheten skulle ha haft om sådan inverkan inte förekommit. Vid bestämmandet av ersättningen gäller en presumtionsregel 3 §. Enligt denna skall sådan ökning av fastighetens marknadsvärde av någon betydelse som ägt rum under tiden från dagen tio år före ansökningen om expropriation, dock högst femton år före talans väckande vid domstol, räknas ägaren tillgodo endast i den mån det blir utrett att den beror på annat än förväntningar ändring i markens tillåtna om användningssätt. Eftersom Europakonventionen inte uppställer något krav på full ersättning då någon berövas sin egendom torde de svenska reglerna om ersättning uppfylla kraven enligt art. De ovannämnda lagarna reglerar också nyttjandet egendom. av Annan lagstiftning som endast reglerar själva nyttjandet egendom av men inte medger inlösen av denna är exempelvis regler utskänkom ningstillstånd i lagen 1977:293 handel med drycker, regler i om hålsoskyddslagen 1982:1080 och djurskyddslagen 1988:534.
92 Svensk rätt jäntörd med Europakonventionen SOU 1993:40
Inskränkningar i nyttjandet egendom torde vara tillåtna enligt av andra stycket art. Vissa rådighetsinskränkningar, exempelvis att av det ställs vissa krav byggnader enligt plan- och bygglagen eller att förelägganden och förbud meddelas enligt hälsoskyddslagen, medger inte rätt till någon ersättning. Andra rådighetsinskränkningar, såsom att marklov vägras i vissa fall, att bygglov vägras för att ersätta en riven eller förstörd byggnad eller att rivningsförbud i vissa fall vägras, rätt till ersättning endast för kvalificerad skada. ger men Ytterligare rådighetsinskränkningar i form av ändring eller uppgenomförandetiden vilket kan medföra hävande av en detaljplan under att byggrätt upphör rätt till full ersättning för den enskildes en ger skada. Något avgörande från de europeiska organen som talar för att de nämnda reglerna ersättning inte utgör en rimlig avovan om vägning mellan det allmännas intresse och den enskildes skydd för äganderätten finns inte. Det finns åtskilliga regelkomplex berör inskränkningar i som äganderätten. Såvitt går att överblicka inom ramen för denna nu utredning torde svenska regler inskränkningar i äganderätten stå om i överenstämmelse med konventionen.
4.7.2 Artikel 2
I artikelns första mening stadgas att ingen må förvägras rätten till undervisning. Enligt andra meningen skall staten, när den påtager sig verksamhet ifråga uppfostran och undervisning, respektera om föräldrarnas rätt att barnen uppfostran och undervisning som ge en står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse. Som tidigare redogjorts för i del A avsnitt 9 har Sverige reserverat sig mot denna s.k. föräldrarätten. Då konventionstexten utformades ha utgått från att det synes man i alla berörda stater redan fanns ett skolsystem som kunde erbjuda tillfredsställande grundläggande undervisning till hela befolkningen. Syftet med artikeln är således inte att ålägga staterna att inrätta skolor utan att till att de skolor finns skall vara tillgängliga för alla. se som Europadomstolen har framhållit att artikeln garanterar tillträde till de undervisningsanstalter finns vid viss tidpunkt och att den som en genomgått viss undervisning rätt till någon form av officiellt som ges erkännande sin utbildning Belgiska språkmálet, dom 1968-07-23, av Ser. A No. 8. Artikeln skall förstås så att en generell rätt till undervisning bara gäller den lägre skolundervisningen, alltså
SOU 1993:40 Svensk rätt järrybrd med Europakonventionen 93
grundskoleundervisning eller motsvarande. I fråga högre om utbildning får tillträdet begränsas kompetenskrav och genom urvalssystem kommissionens beslut den 10 oktober 1985 i mål 1165585. Av artikeln följer vidare att det föreligger principiell en rätt att inrätta privata skolor eller anordna privat undervisning annan kommissionens beslut den 6 1987 i mål 1153385 Ingrid mars Jordebo Foundation of Christian Schools. För att sådan undervisning skall ge viss behörighet, kan dock myndigheterna uppställa särskilda krav på undervisningens nivå och innehåll. Det är också viktigt att konstatera att art. 2 inte ålägger staterna att finansiera eller subventionera privata skolor kommissionens beslut den 7 maj 1984 i mål 1020182 och 1020282 samt den ll december 1985 i mål 1047683 angående Waldorfskolor. Vid antagandet av tilläggsprotokollet prop. 1953:32 förklarade Sverige i en reservation, dels att Sverige inte kan medge föräldrar rått att under hänvisning till sin filosofiska övertygelse för sina barn erhålla befrielse från skyldigheten att delta i delar de allmänna av skolornas undervisning, dels att befrielse från skyldigheten delta att i de allmänna skolornas kristendomsundervisning endast kan medges för barn med annan trosbekännelse än svenska kyrkans, för vilka tillfredsställande religionsundervisning är anordnad. Anledningen till att Sverige avgav reservationen att enligt då gällande lagstiftning var befrielse från skyldigheten att delta i morgonandakt kunde uppnås för barn som inte tillhörde svenska kyrkan, att befrielse från men deltagande i kristendomsundervisning endast kunde beviljas för barn med annan trosbekännelse än svenska kyrkans, för vilka tillfredsställande religionsundervisning ordnad, och sålunda inte för barn var som stod utanför varje trossamfund. Enligt då gällande skollag kunde barn inte heller medges befrielse från delar av skolundervisningen på grund av föräldrarnas filosofiska övertygelser. Då dessa förhållanden inte ansågs förenliga med art. 2 kunde ett oreserverat antagande av dessa inte förordas. När det gäller tolkningen av föräldrarâtten i art. 2 har flera fall prövats av de europeiska organen. Det viktigaste avgörandet är det danska målet K}eldsen, Busk Madsen och Pedersen dom 1976-12-07, Ser. A No. 23 som grundade sig klagomål från föräldrar över att den obligatoriska sexualundervisningen i danska skolor kränkte deras rätt enligt art. 2 till att deras barn skulle uppfostras på ett sätt som överensstämde med föräldrarnas religiösa och filosofiska åskådning. Europadomstolen framhöll att föräldrars religiösa och filosofiska
94 Svensk rätt jänyförd med Europakonventionen SOU 1993:40
åskådning måste respekteras i all av det allmänna organiserad undervisning. Detta kunde dock inte anses hindra att information eller kunskap religiösa och filosofiska spörsmål förmedlas i underom visningen under förutsättning att detta sker på ett objektivt, kritiskt och pluralistiskt sätt. Staten får under inga omständigheter indoktrinera på ett sätt som strider mot föräldrars åskådning. När det gällde den danska sexualundervisningen ansåg domstolen att det inte rörde sig om indoktrinering. Undervisningen gick inte ut på att eleverna skulle uppmuntras till ett visst sexuellt beteende och den hindrade inte att föräldrarna vid sidan av skolundervisningen delgav barnen sin egen på sexuella frågor. Så som undervisningen var utformad kunde syn den därför inte anses strida mot art. 2 andra meningen. Domstolen fäste i sammanhanget också vikt vid att det som ett alternativ fanns möjlighet till undervisning i privata skolor eller till hemundervisning.
Svenska regler om undervisning Enligt skollagen 1985: 1 100 har alla barn som är bosatta i landet en rått att få kostnadsfri undervisning i grundskola. Beträffande gymnasieskola får det föreskrivas urval mellan olika sökande, vilket innebär att alla som önskar gå i gymnasiet inte kan få denna önskan uppfylld. Utbildning vid högskola eller universitet regleras av högskolelagen 1977:218 vilken uppställer krav på viss behörighet för tillträde till dessa undervisningsanstalter, då utbildningsplatsema
är begränsade. Eftersom art. 2 i praxis ansetts endast omfatta rått till
grundskoleutbildning uppfyller Sverige således konventionens krav. Enligt gällande skollag får skolplikten fullgöras i en fristående skola, om skolan år godkänd för ändamålet. Godkännande sker av Skolverket om den fristående skolan uppfyller vissa villkor om läroplan m.m. Någon ovillkorlig rätt till statsbidrag har inte de fristående skolorna, utan även här sker en bedömning om skolan är lämplig och motsvarar vissa krav. Att myndigheterna uppställer vissa krav på de fristående skolorna är tillåtet enligt de europeiska organens praxis. Beträffande föräldrarätten gäller enligt 3 kap. 12 § skollagen att en elev på begäran av vårdnadshavare skall befrias från skyldigheten att delta i obligatoriska inslag i verksamheten, om det med annars hänsyn till särskilda omständigheter inte är rimligt att kräva att eleven deltar. Enligt andra stycket samma paragraf skall befrielse alltid medges från undervisning i religionskunskap, om eleven tillhör ett trossamfund, som har regeringens tillstånd att i skolans ställe
SOU 1993:40 Svensk rätt jängförd med Europakonventionen
ombesörja sådan undervisning och eleven visar han deltar i denna. att Trossamfund fått tillstånd meddela religionsundervisning som att är romersk-katolska kyrkan, muslimska kyrkan och vissa mosaiska församlingar. Frågan har väckts om inte det svenska förbehållet till artikeln med tiden blivit överflödigt och borde återkallas. Man har menat att undervisningen, sedan den övergått till bli neutral och objektiv, att en icke konfessionell undervisning i religionskunskap, inte längre kan anses stå i strid med några föräldrars religiösa övertygelse. Som närmare kommer att utvecklas i våra överväganden avsnitt 7.8 har vi funnit att art. 2 inte utgör hinder för information eller kunskap att om religiösa och filosofiska spörsmål förmedlas i undervisningen under förutsättning att detta sker på objektivt, kritiskt ett och pluralistiskt sätt. Då undervisningen i dagens skolor bedrivs på detta sätt torde skollagens regler obligatorisk undervisning i religionsom kunskap inte strida mot konventionen.
4.7.3 Artikel 3
Enligt artikeln förbinder sig konventionsstatema anordna att fria och hemliga val med skäliga mellanrum under förhållanden samt som tillförsäkrar folket rätten att fritt uttryck sin mening beträffande ge sammansättningen av den lagstiftande församlingen. Praxis hos konventionsorganen har utvecklats på så sätt att artikeln också omfattar krav på allmän rösträtt och rätt för och var en att kandidera i allmänna val. Rösträtten och valbarheten behöver dock inte vara oinskränkta. Diskvaliñkationsgrunder kan accepteras, förutsatt att de inte är godtyckliga. Artikeln inte något garanterar visst valsystem. Såväl proportionella val majoritetsval som är förenliga med artikeln. Även vissa spärrar för att hindra representation i parlament av alltför små partier är acceptabla. De politiska rättigheter tillerkänns svenska medborgare som uppfyller Europakonventionens krav. Av 3 kap. l § RF framgår således att riksdagen utses fria, hemliga och direkta genom val. Vidare följer av 2 § att rösträtt till riksdagen tillkommer svenska medborgare som är bosatta i riket. De inskränkningar gäller i som fråga om utlandssvenskars rösträtt samt bestämmelsen den om att som är under 18 år inte har rösträtt torde hålla sig inom för vad ramen som är förenligt med Europakonventionen.
96 Svensk rätt jänyförd med Europakonventionen SOU 1993:40
4.7.4 Artikel 4 artikeln framgår stat vid undertecknandet eller ratificering kan Av att förklara kommissionens och domstolens jurisdiktion även omfattar att detta protokoll. Från svensk sida har så skett.
4.7.5 Artikel 5 artikeln framgår att artiklarna i tilläggsprotokollet skall anses som Av tillägg till konventionen och att alla bestämmelser i denna skall tillämpas i enlighet härmed.
4.7.6 Artikel 6 Art. 6 behandlar frågor undertecknande och ratificering. om
2 den 6 1963 till
4.8 Protokoll nr maj
för de
konventionen angående skydd mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna, avseende behörighet för den
domstolen för de mänskliga europeiska rättigheterna att avgiva rådgivande yttranden
Protokollet omfattar 5 artiklar. Enligt art. l får domstolen avge rådgivande yttranden till ministerkommittén avseende tolkningen av konventionen och tilläggsprotokollen. Domstolens behörighet är inskränkt i tvâ hânseenden. Sålunda får den inte yttra sig över innehållet i eller omfattningen de rättigheter eller friheter som av i avdelning I konventionen eller i tilläggsprotokollen. Inte anges av heller får domstolen yttra sig över frågor som kommissionen, domstolen eller ministerkommittén kan ha att ta ställning till till följd förfarande förutses i konventionen. Domstolen skall enligt av som själv avgöra ministerkommitténs framställning faller inom art. 2 om för domstolens behörighet. Art. 3-5 är administrativ natur. ramen av
SOU 1993:40 Svensk rätt jämföra med Europakonventionen 97
4.9 Protokoll 3 den 6 1963
nr maj till konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, avseende ändring av artiklarna 29,
30 och 34 i konventionen
Protokollet, som består av 4 artiklar, har tillkommit för att underlätta kommissionens arbete. Genom protokollet avskaffades systemet med underkommissioner hos den europeiska kommissionen. De ändringar som skett av vissa artiklar i konventionen har redovisats för under respektive artikel.
4.10 Protokoll 4 den 16 1963
nr september till konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna, avseende erkännande vissa
av
andra rättigheter och friheter än dem som
redan inskrivits i konventionen och dess
första tilläggsprotokoll
4.10.1 Artikel 1 I artikeln föreskrivs att ingen får berövas sin frihet enbart på grund av oförmåga att fullgöra avtalad förpliktelse. Någon svensk lagstiftning som strider mot art. 1 torde inte finnas.
4.l0.2 Artikel 2 Enligt art. 2 punkt l skall den som lagligen befinner sig på en stats område äga rätt att där fritt röra sig och att fritt välja bosättningsort. Enligt punkt 2 skall envar äga frihet att lämna vilket land som helst, inbegripet sitt eget. Rättigheterna får inskränkas genom lag i de fall inskränkningar är nödvändiga med hänsyn till statens säkerhet och den allmänna säkerheten, för upprätthållande av den allmänna ordningen och förhindrande av brott, för skyddande av hälsa eller moral eller av annans fri- och rättigheter. Inom bestämda områden får rättigheterna under punkt 1 dessutom inskränkas genom lag med hänsyn till det allmännas intresse i ett demokratiskt samhälle.
98 Svensk rätt jänyörd med Europakonventionen SOU 1993:40
Svenska regler om rätt att förflytta sig Enligt 2 kap. 8 § RF är varje svensk medborgare tillförsäkrad rätten att förflytta sig i riket och att lämna detta. Inskränkningari rörelsefriheten kan åläggas i form av reseförbud enligt 25 kap. RB för den som âr misstänkt för brott. Enligt 2 kap. 12 § konkurslagen 1987:672 kan en gäldenär åläggas reseförbud om det kan befaras att han undandrar sig skyldigheter eller överträder förbud som gäller i en konkurs. Dessa inskränkningar torde vara i överensstämmelse med de inskränkningar som får göras enligt konventionen. För utlänningar gäller att deras tillträde till vissa platser, exempelvis skydds- och kontrollområden, kan inskränkas genom lagen 1990: 217 om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. Sådana inskränkningar är tillåtna enligt konventionen. En annan möjlighet att begränsa utlänningars rörelsefrihet är reglerna om s.k. kommunarrest enligt 6 kap. utlänningslagen 1989:529. Det är i dessa fall fråga om en åtgärd som inte har någon grund i misstanke brott. Inskränkom ningarna torde vara konventionsenliga om de görs för att skydda allmän ordning och säkerhet. Beträffande rätten att lämna Sverige inskränks denna genom reglerna i passlagen 1978:302 om att svensk medborgare får resa ut ur riket utan att medföra giltigt pass. Vissa undantag finns, bland annat för resor inom Norden. Utfärdande av pass kan av svenska myndigheter endast vägras på vissa grunder, t.ex. att sökanden är anhållen, häktad, efterlyst eller att det finns risk att han undandrar sig att verkställa ett ådömt fängelsestraff. De hinder som finns mot bifall av en passansökan får anses vara förenliga med konventionsbeståmmelsema.
10.3 Artikel 3
Art. 3 förbjuder landsförvisning samt stadgar vidare att ingen får förvägras rätten att resa in i den stat vari han är medborgare. Stadgandet har sin motsvarighet i 2 kap. 7 § RF. Artikeln anses inte hindra att svenska medborgare i vissa fall kan utlämnas för brott begångna i annat land. Svenska medborgare har alltid rätt att resa in i Sverige.
SOU 1993:40 Svensk rätt jämförd med Europakonventionen 99
4.10.4 Artikel 4 Artikeln stadgar att kollektiv utvisning utlänningar är förbjuden. av Sådana utvisningar förekommer inte heller i svensk rätt.
4. 10.5 Artikel 5 Artikeln innehåller bestämmelser för det fall att stat söker tillämpa en protokollet inom områden för vars internationella förbindelser staten svarar.
4.lO.6 Artikel 6 Enligt an. 6 skall art. 1-5 i protokollet tillägg till konanses som ventionen och dess bestämmelser tillämpas på de protokollet genom tillagda rättigheterna och friheterna.
4. 10.7 Artikel 7 Artikeln behandlar frågan om ratiñcering och ikraftträdande av protokollet.
4.11 Protokoll 5 den 20 1966
nr januari till konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna, avseende ändring av artiklarna 22
och 40 i konventionen
Protokollet som består av fem artiklar rör ändring i art. 22 och 40 avseende mandattid för ledamöter av den europeiska kommissionen
och av den europeiska domstolen. Ändringarna har kommenterats
under respektive artikel i konventionen.
100 Svensk rätt järnförd med Europakonventionen SOU 1993:40
4.12 Protokoll 6 den 28 april 1983 till
nr
konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna, avseende avskaffande av
dödsstraffet
4.12.1 Artikel l I artikeln föreskrivs att dödsstraffet skall vara avskaffat och att ingen skall dömas till detta straff eller avrättas.
4.l2.2 Artikel 2 I artikeln anges att dödsstraff får förekomma i krigstid eller fir handlingar som begåtts under tid av överhängande krigshot. Ett sådant straff måste vara angivit i lag. Sverige har avskaffat dödsstraffet såväl i fredstid som under krig. Ett förbud mot dödsstraff har också införts i 2 kap. 4 § RF. Sverige uppfyller således mer än väl konventionens krav.
4.12.3 Artikel 3 Av artikeln framgår att ingen avvikelse enligt art. 15 i konventionen får ske från bestämmelserna i detta protokoll. Förbudet i artikeln innebär bl.a. att det inte skall vara tillåtet för en stat som anslutit sig till protokollet att på annat sätt ån genom lagstiftning införa dödsstraffet under krig eller i andra extraordinära situationer.
4.12.4 Artikel 4 Några förbehåll eller reservationer mot protokoll nr 6 kan inte göras.
4.l2.5 Artiklarna 5-9
Art. 5 och 7-9 behandlar frågor om ratiñcering och ikraftträdande. Av art. 6 framgår att artiklarna i protokollet skall ses som tillägg till konventionen och att alla bestämmelser i denna skall tillämpas i enlighet därmed.
SOU 1993:40 Svensk rätt jänförd med Europakonventionen 101
4.13 Protokoll 7 till konventionen
nr angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
4.13.1 Artikel 1
Enligt denna artikel får utlänning lagligen är bosatt i Sverige en som endast utvisas härifrån efter ett i laga ordning fattat beslut och han
skall tillåtas a att framlägga skål som talar mot utvisningen, b få sin
sak omprövad och c för dessa ändamål företrädas ombud
genom inför myndigheter. Genom punkt 2 i artikeln öppnas möjlighet att en utvisa en utlänning innan han hunnit utöva sina rättigheter enligt ovan om det är nödvändigt med hänsyn till allmän ordning eller den nationella säkerheten. Ordet lagligen hänför sig till den inhemska lagen i den stat det är fråga om. Det är därför varje stat avgör vilka villkor måste som som vara uppfyllda för att en persons närvaro på statens område skall betraktas som laglig. Bestämmelsen gäller inte bara utlänningar som har rest in på ett lagligt sätt utan även för utlänningar kommit in som i landet illegalt, om de senare fått uppehållstillstånd. Rätten att få sin sak omprövad kräver inte nödvändigtvis två instanser, utan det kan innebära myndighet omprövar sitt beslut att en i ljuset av skäl mot utvisningen som lagts fram i fråga. av personen Det överlåts inhemsk rätt att avgöra på vilket sätt omprövningen skall ske.
Bestämmelsen under c att utlänningen skall företrådas av ombud
betyder inte att utlänningen eller hans ombud har någon rätt att närvara fysiskt när en fråga om utvisning prövas eller omprövas. Hela proceduren kan vara skriftlig.
Svenska regler om utvisning Gällande svenska regler i utlänningslagen torde väl täcka innehållet i art. Avvisning av utlänningar, inte erhållit uppehållstillstånd som här, faller utanför artikelns tillämpning. En dom eller ett beslut om utvisning får inte verkställas förrän domen eller beslutet vunnit laga kraft. Regler om överklagande av beslut om utvisning finns i 7 kap. utlänningslagen. Enligt 41 § rättshjälpslagen 1972:429 har utlänningar rätt till offentligt biträde i mål om utvisning.
102 Svensk rätt jängförd med Europakonventionen SOU 1993:40
4.13.2 Artikel 2
Artikeln erkänner rätten för varje person som dömts för brott att få skuldfrågan eller straffet omprövat av högre domstol. Det krävs inte generellt att både skuldfrågan och straffet skall kunna omprövas. Om vederbörande t.ex. erkänt gärning, kan rättigheten begränsas till en prövning av straffet. Andra stycket av artikeln medger undantag en från rätten till omprövning vad avser mindre grova gärningar samt i de fall då vederbörande har dömts i första instans av Högsta domstolen eller har dömts i högre instans sedan en frikännande dom överklagats. Ett viktigt kriterium när det gäller att avgöra om brottet är mindre grovt är om fängelsestraff kan komma i fråga eller inte. Några svårigheter att förena bestämmelsen med gällande svensk rätt föreligger inte. Art. 2 innehåller inga föreskrifter med avseende på formen för överprövningen. Rätten att begära prövningstillstånd kan vara en tillräcklig överprövning. I detta sammanhang skall nämnas att Domstolsutredningen i sitt betänkande SOU 1991:106 föreslagit ett system med prövningstillstånd i ledet tingsrätt hovrätt för mål om för brott där tingsrätten inte har dömt till svårare straff än ansvar böter. Utredningen har i sitt betänkande behandlat frågan huruvida ett sådant system skulle vara förenligt med Europakonventionen och kommit till slutsatsen att så är fallet. Däremot torde det vara osäkert om ett system med prövningstillstånd även i brottmål där den tilltalade dömts till fängelse skulle vara förenligt med konventionen.
4.13.3 Artikel 3
Genom denna artikel införs rätt till ersättning på vissa villkor vid en felaktiga domar i brottmål. Ett villkor är att domen vunnit laga kraft och att vederbörande person har undergått straff till följd av domen. Vidare krävs att domen senare upphävts eller nåd beviljats, i båda fallen på grund av en ny eller nyuppdagad omständighet som styrkt att domen var fel. Någon rätt till ersättning föreligger inte, om det kan visas att det helt eller delvis berott på den dömde själv att den tidigare okända omständigheten inte blivit uppdagad i tid. När villkoren är uppfyllda skall ersättning utgå i enlighet med den berörda statens lag eller praxis. Avsikten är att förplikta staten att betala ersättning i sådana fall där det står klart att personen i fråga var oskyldig.
SOU 1993:40 Svensk rätt jdny‘2‘rd med Europakonventionen 103
Svensk rätt om ersättning
I svensk rätt finns inte någon allmän bestämmelse ersättning till om den som dömts och undergått straff för brott enligt dom en som senare visade sig vara felaktig. Om påföljden varit fängelse har den dömde rätt till ersättning enligt lagen 1974:515 ersättning vid om frihetsinskränkning. Ersättning utgår oberoende den felaktiga av om domen har tillkommit genom fel eller försummelse från domares eller domstols sida. Om påföljden är böter skall dessa, de har betalts, om avkortas och återbetalas enligt 11 § bötesverkställighetslagen 1979:189. Vidare kan enligt skadeståndslagen 1972:207 viss ersättning utgå, om den dömde lidit skada till följd fel eller av försummelse vid myndighetsutövning. De möjligheter till ersättning som sålunda föreligger enligt svensk rätt får uppfylla kraven anses enligt art. 3.
4.13.4 Artikel 4
Artikeln stadgar att ingen får rannsakas eller straffas på nytt genom brottmålsförfarande i samma stat ñr ett brott för vilket han redan blivit slutligt frikänd eller dömd. Tillämpningen är begränsad till det nationella planet och avser endast slutliga avgöranden i enlighet med lagen och rättegångsordningen i den berörda staten. Enligt punkt 2 kan målet dock återupptas, det föreligger bevis eller om om nya nyuppdagade omständigheter eller ett grovt fel begåtts i det om tidigare rättegångsförfarandet kan ha påverkat utgången i målet. som Inskrånkningar i denna artikel får inte göras med stöd art. 15 i av konventionen. Bestämmelsen i artikeln stämmer med reglerna i 30 kap. 9 § RB om förbud mot lagföring mer än gång för sak. Artikelns en samma andra punkt överensstämmer med de svenska reglerna resning i om 58 kap. RB och reglerna om domvilla i 59 kap.
4.13.5 Artikel 5
Enligt denna artikel skall makar vara likställda i fråga rättigheter om och ansvar vid äktenskapets ingående, under äktenskapet och i händelse av dess upplösning. Kravet på likställdhet gäller bara i makamas förhållande till varandra, med avseende på deras person eller egendom, och i deras förhållande till barnen. Rättigheterna och ansvaret är således av privaträttslig natur.
104 Svensk rätt jänyörd med Europakonventionen SOU 1993:40
Den omständigheten att makarna skall ha samma rättigheter och ansvar i förhållande till sina barn skall inte förhindra att staten vidtar åtgärder som är nödvändiga i barnens intresse. Artikeln hindrar inte att myndigheter måste ta hänsyn till alla relevanta faktorer när de skall fatta beslut om vårdnad om barn, umgänge med barn eller delning av egendom vid äktenskapets upplösning. Den svenska lagstiftningen om äktenskap och barn torde svara helt mot de krav som följer av an. 5. Det torde således inte finnas någon svensk lagstiftning som behandlar makar på olika sätt i vad avser äktenskapet och föräldraskapet.
13.6 Artiklarna 6-9
Dessa artiklar behandlar frågor om ratiñcering och ikraftträdande av protokollet. I art. 7 anges att artiklarna i detta protokoll skall anses som tillâggsartiklar till konventionen och att alla konventionens bestämmelser skall tillämpas i enlighet därmed.
4.14 Protokoll 8 till konventionen angående
nr
skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
Protokoll nr 8 består av 14 artiklar. Protokollet innehåller regler om ändringar i proceduren inför kommissionen och domstolen. Den viktigaste ändringar är att kommissionen skall kunna arbeta på kamrat. Genom protokollet ändrades art. 20, 21, 23, 28-31, 34, 40,
41 och 43 i konventionen. Ändringama har berörts i anslutning till
genomgång av konventionen.
4.15 Kortfattat om vilka konsekvenser en
få
inkorporering av Europakonventionen kan
för svenska domstolar och
myndigheter
4.15.1 Allmänt Av den företagna genomgången av svensk lagstiftning framgår att denna på praktiskt taget alla områden står i överensstämmelse med Europakonventionen. Det åligger vidare lagstiftaren att fortlöpande tillse att svenska regler inte strider mot konventionen allteftersom den får sitt innehåll fastställd av de europeiska organen.
SOU 1993:40 Svensk rätt jänförd med Europakonventionen 105
Domstolarna bör således kunna arbeta utifrån den utgångspunkten att svensk rätt överensstämmer med konventionen. Det kan i vart fall knappast åläggas domstolar och myndigheter att i alla typer av mål självmant pröva vår lagstiftning mot konventionen. I brottmål bör dock domstolarna ex officio se till att de inte handlar i strid med konventionen och den praxis som har utvecklats av de övervakande organen, t.ex. vad avser rätten till muntlig förhandling eller frågan om tillåtande av bevisning. Här följer några kortfattade synpunkter på hur de olika artiklarna i konventionen kan få praktisk betydelse för domstolar och myndigheter.
4.15.2 Tillämpning av Europakonventionen
Art. 2 om rätten till liv riktar sig huvudsakligen till lagstiftaren och torde inte få några större konsekvenser för domstolar och myndigheter. i Art. 3 torde kunna få betydelse i mål om behandling eller bestraffning av personer som är föremål för vård och omsorg eller kriminalvård. Beträffande hälso- och sjukvårdspersonal kan i ärenden hos hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd uppkomma frågor om vård och omsorg har varit av sådan art att denna strider mot Europakonventionen. Beträffande häktade personer eller personer i kriminalvård kan i s.k. kriminalvårdsmål göras gällande att behandlingen av intagna står i strid med Europakonventionen, vilket då måste prövas i sådana mål. En annan grupp av mål där art. 3 kan få betydelse är mål om avvisning, utvisning eller utlämning på grund av brott. I sådana mål kan den enskilde anföra att en avvisning, utvisning eller utlämning strider mot Europakonventionen och dess praxis, vilket kan leda till bedömningen att vederbörande löper sådan risk för inhuman behandling i annat land att exempelvis utvisning inte får ske. Även i mål en om förvarstagande av utlänningar kan frågan om dessa är förenliga med konventionen dyka upp. Art. 4 torde inte få några större konsekvenser för domstolar och myndigheter, då den arbetsplikt som finns i Sverige torde överensstämma med konventionen. Art. 5 kan exempelvis tillämpas i alla mål om frihetsberövande, då den enskilde kan hävda att ett sådant strider mot Europakonventionen. I den mån en domstol skulle finna att frihetsberövandet inte är att
106 Svensk rätt jänförd med Europakonventionen SOU 1993:40
hänföra till de fall som tillåts enligt konventionen skall vederbörande försättas på fri fot eller ett beslut om tvångsomhändertagande upphävas. Art. 5 bör också få till följd att myndigheter uppmärksammas på att lämna underrättelser till den enskilde om skälen till omhändertagandet. Punkt 4 i art. 5 om rätt till domstolsprövning riktar sig mera till lagstiftaren än till den enskilde. Såvitt gäller svensk rätt finns i dag rätt till domstolsprövning vad avser alla frihetsberövanden utom sådana som beslutas av kriminalvårdsnämndema. Som tidigare anförts har nu föreslagits att dessa ärenden skall överföras till tingsrätt. Art. 6 riktar sig till lagstiftaren vad gäller rätten att få tillgång till domstolsprövning. Det åligger alltså lagstiftaren att tillse att denna artikel är uppfylld. För domstolarnas och myndigheternas del torde den enskilde i olika mål exempelvis kunna göra gällande att det föreligger jäv, att han skall ha rätt till muntlig förhandling eller att rättegången inte varit rättvis då han inte fått förhöra vittnen. I samtliga fall kan den enskilde åberopa Europakonventionen och dess praxis. Artikeln kan då leda till att ett mål återförvisas till lägre instans för ny prövning på grund av att konventionens krav på rättssäkerhet inte varit uppfyllda. Art. 7 torde inte medföra några konsekvenser för de svenska domstolarna och myndigheterna. Art. 8 har främst haft betydelse i mål om omhändertagande av barn m.m. Med en direkt tillämpning av konventionen kan domstolarna pröva om omhändertaganden av barn av socialnämnden eller begränsningar i umgängesrätt är förenliga med konventionen. Om tillämpningen av reglerna rörande omhändertagande av barn m.m. befmnes strida mot konventionen kan exempelvis länsrätten upphäva socialnämndens beslut. Artikeln torde också kunna få betydelse för inskränkningar i rätten till familjeliv på grund av att vederbörande är intagen för vård eller kriminalvård. Beträffande inskränkningar rörande dem som är intagna på kriminalvårdsanstalt kan sådana överklagas och i målet prövas om inskränkningama står i överensstämmelse med konventionen. Även personer som är intagna för vård torde kunna göra gällande hos hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd att inskränkningar i rätten att ta emot besök m.m. strider mot Europakonventionen. Även i mål avvisning, utvisning eller utlämning kan om av personer den enskilde hävda att förfarandet att eventuellt splittra en familj strider mot Europakonventionen.
SOU 1993:40 Svensk rätt jämförd med Europakonventionen 107
Art. 9 torde inte få några större konsekvenser för domstolarna och myndigheterna. Den enskilde kan således inte med stöd konav ventionen kräva befrielse från militärtjänst eller andra medborgerliga plikter. Art. 10 kan få betydelse i mål tryckfrihetsbrott eller yttrandefriom hetsbrott. Den enskilde kan göra gällande att straff eller tvångsmedel i dylika mål är otillåtna ingrepp enligt art. 10. Även i mål förbud om mot reklamåtgärder enligt marknadsföringslagen kan frågan detta om är en tillåten inskränkning av yttrandefriheten komma att prövas av domstol. I kriminalvårdsmål kan frågan om inskränkningar för den är som anhållen, häktad eller intagen i anstalt att föra telefonsamtal, skriva brev och ta emot besök är förenliga med konventionen komma upp till prövning. Art. l 1 rörande den positiva föreningsrätten torde vid inkorporeen ring av konventionen inte få några större konsekvenser för domstolar och myndigheter. I arbetsrättsliga mål uppsägning och avskedande om kan den enskilde möjligen hävda att uppsägningen eller avskedandet skett på grund av tillhörighet till fackförening och således strider mot konventionen men då de svenska rättsreglema skydd torde ger samma art. 11 inte få någon större betydelse i dylika mål. Den negativa föreningsfriheten kan möjligtvis åberopas vid domstol ett skäl som mot att tvångsanslutas till vissa fastighetsrâttsliga samfälligheter. Art. 12 torde inte få några konsekvenser för svenska domstolar eller myndigheter. Art. 13 riktar sig till lagstiftaren, skall till att det finns som se effektiva rättsmedel i Sverige för den sig kränkt. För som anser domstolarna får det stor betydelse det konstateras att tillräckliga om rättsmedel inte existerar. I sådant fall torde det ankomma på de allmänna domstolarna att ta upp frågor kränkning konventioom av nen till prövning. Resningsinstitutet kan också innebära att domstolar får ompröva mål efter att praxis fastlagts i de europeiska organen. Frågan om rätt till ersättning vid kränkning konventionen skall en av möjligtvis också prövas allmänna domstolar enligt skadeståndsav lagen. Som tidigare anförts är art. 13 oklar till sin innebörd. Det är därför inte heller möjligt att helt förutse vilka konsekvenser kan som uppkomma genom en inkorporering. Art. 14 kan åberopas i många typer mål. Artikeln medför att av lagstiftaren inte får inskränka i konventionens fri- och rättigheter på ett diskriminerande sätt. Den innebär också att domstolar och
108 Svensk rätt jänzförd med Europakonventionen SOU 1993:40
myndigheter i sin tillämpning rättsregler rörande fri- och rättigav heterna inte får diskriminera den enskilde. Art. 15-18 riktar sig till lagstiftaren.
4.15.3 Tillämpning av tilläggsprotokollet
En inkorporering konventionen torde innebära att den enskilde i av exempelvis mål om strandskydd, täkttillstånd, expropriation, inlösen enligt plan- och bygglagen m.fl. lagar kan få prövat om förfarandet står i strid med artikeln äganderätten. 1 mål som rör ersättningsom frågan vid inskränkningar i äganderätten kan prövas om en rimlig avvägning gjorts mellan inskränkningen och den enskildes intresse. Även i mål återkallande tillstånd torde kunna prövas om detta om av är förenligt med konventionen. Vid förelägganden enligt hälsoskyddslagen eller djurskyddslagen torde också kunna prövas om dessa överensstämmer med konventionens krav. Art. 2 torde inte få några konsekvenser för svenska domstolar och myndigheter. Då reservationen mot den s.k. föräldrarätten föreslås borttagen i samband med inkorporeringen kan detta möjligen få till följd att fler elever ansöker befrielse från obligatorisk skolom undervisning. Art. 3 riktar sig till lagstiftaren och torde inte påverka de rättstillämpande myndigheterna.
4.15.4 Protokoll nr 4
Art. 1 torde inte medföra några konsekvenser för svenska domstolar eller myndigheter. A11. 2 kan medföra att den enskilde i mål om reseförbud kan få prövat detta är i överensstämmelse med konventionen. Även mål om avslag på begäran att få ut pass kan prövas i belysning av om en konventionen. En fråga kan prövas av domstol i belysning annan som konventionen är frågan om tillâtligheten av kommunarrest. av Art. 3 och 4 torde inte få några konsekvenser för svenska domstolar och myndigheter.
4.15.5 Protokoll nr 6
Protokoll 6 förbud mot dödsstraff torde inte ha några konsenr om kvenser för svenskt vidkommande.
SOU 1993:40 Svensk rätt järnord med Europakonventionen 109
4.15.6 Protokoll 7 nr
Art. l om utvisning torde inte få några konsekvenser för svenska domstolar och myndigheter då de svenska reglerna utvisning väl om täcker innehållet i artikeln. Art. 2 riktar sig till lagstiftaren skall garantera den enskilde som en rätt att få skuldfråga eller straff omprövat. Denna rätt är garanterad i svensk lagstiftning. Art. 3 stadgar om gottgörelse i enlighet med den berörda statens lag eller praxis. Det är tveksamt de svenska reglerna om ger en person som dömts till skyddstillsyn någon rätt till ersättning. Möjligtvis kan innebörden artikeln prövas i mål ersättning av om enligt skadeståndslagen. Art. 4 överensstämmer med svenska regler varför den inte torde få någon konsekvens för domstolar och myndigheter. Art. 5 om makars likställdhet kan möjligtvis komma att prövas i mål om vårdnad eller umgänge med barn eller i mål delning om av egendom vid äktenskapsskillnad. Artikeln inskränker inte domstolars och myndigheters rätt att vidta åtgärder i barnens intresse.
SOU 1993:40 lll
5 Europakonventionens ställning i de övriga medlemsländerna
5 Finland
Finland undertecknade Europakonventionen och tillhörande tilläggsprotokoll den 5 maj 1989. Ratifikation skedde den 10 maj 1990, varvid Finland gjorde förbehåll att för närvarande inte kunde om man garantera rätt till muntlig förhandling vid vissa domstolar. Vid ratifikationen erkände Finland kommissionens och domstolens kompetens för obestämd tid.
Konventionen införlivades med finsk rätt
genom inkorporering.
Inkorporeringen skedde lag 43890 genom nr som trädde i kraft den 23 maj 1990. Innan inkorporeringen företog det finska justitiedepartementet en genomgång av finsk lagstiftning och praxis för att granska om konventionen nödvändiggjorde ändringar av den nationella rätten. Denna genomgång medförde bl.a. en rad ändringar i utlänningslagstiñningen och att tiden för frihetsberövande utan
domstolsprövning förkortades i enlighet med konventionens
praxis. Det finska grundlagsutskottet uttalade i samband med inkorporeringen
att vid alla kommande lagförslag skall hänsyn tas till Europakonventionens förpliktelser GruU 290.
I det förslag till ändringar i den finska grundlagen som utarbetats av kommittén för grundläggande fri- och rättigheter har i 16 a §
tagits in en bestämmelse innebörd inskränkningar
av att i de grundläggande fri- och rättigheterna skall förenliga vara med de intemationella människorättsavtal är förpliktande för som Finland. Den föreslagna reformen grundlagen innehåller också av ett förslag till ändring av 46 § riksdagsordningen, enligt vilken riksdagens grundlagsutskott skall få ett särskilt i fråga ansvar om granskningen av lagförslagens förhållande till internationella avtal om de mänskliga rättigheterna Betänkande kommittén för grundläggande av fri- och rättigheter 1992:3.
Inkorporeringen innebär att konventionen har samma status som en
finsk lag och att vanliga lagtolkningsprinciper
skall användas om den
112 Europakonventionens ställning i de övriga medlemsländerna SOU 1993:40
inkorporerade konventionen och annan lag inte stämmer överens. Grundlagsutskottet poängterade i sitt utlåtande att man i tolkningssituationer bland olika tänkbara alternativ bör omfatta en tolkning främjar de mänskliga rättigheterna. Inkorporeringen torde som innebära finska domstolar och myndigheter är förpliktade till att att tillämpa konventionsbestämmelsema. Det har dock tests vissa tvivel
inkorporerade konventioners status i Finland. I den aktuella
om inkorporeringslagen sägs att konventionen är i kraft så som har avtalats. Denna anmärkning kan hänvisning till därom vara en konventionen skall tolkas utifrån folkrättsliga principer, men i att andra inkorporeringslagar har motsvarande bestämmelse uppfattats en tillkännagivande att konventionen endast kan göras som ett av gällande andra folkrättsliga subjekt. En viss osäkerhet råder alltså av i Finland vilken betydelse konventionen får i finsk rätt. om
5.2 Island
Island undertecknade Europakonventionen den 4 november 1950 och ratificerade denna tilläggsprotokoll 1 utan förbehåll den 29 samt nr juni 1953. Island har löpande ratiñcerat tilläggsprotokollen samt erkänt kommissionens kompetens för obegränsad tid och domstolens kompetens för femårsperioder, senast till den 2 september 1994. nu Konventionskomplexet är ännu inte inkorporerat i isländsk rätt. Bakgrunden härtill är ansett att den isländska grundlagen att man de fri- och rättigheter regleras i konventionen. Det har skyddar som dock nyligen tillsatts kommitté skall utreda frågan om en som inkorporering av konventionen. På Island har trots att konventionen inte är en del av den ansetts att nationella rätten, den ändå tolkningsvis kan tillämpas av domstolarna. Isländska domstolar har i något fall uttalat sig om konventionens betydelse i speciellt mål. Konventionens rättsställning behandlades ett i mål vid Islands Höjesteret, avgjordes genom en dom den 9 ett som januari 1990. Målet gällde domares opartiskhet och rörde en en situation där dom avkunnats domare, vilken också tjänsten av en gjorde åklagare. Den dömde gjorde gällande att denna sammansom åklagarmyndighet och domstol stod i strid med blandning av konventionen. Höjesteret hänvisade till ett utslag Europakommisav sionen där detta förhållande ansetts strida mot art. 6 i konventionen anförde sådan jävssituation förelegat att den aktuella domen och att en undanröjas och målet äterförvisas för handläggning. skulle ny
SOU 1993:40 Europakonventionens ställning i de övriga medlemsländerna 113
Höjesteret tolkade således de isländska processbestämmelsema i enlighet med kommissionens tidigare uttalanden.
5.3 Norge
Norge ratiñcerade konventionen den 15 januari 1952 och har därefter löpande tillträtt tilläggsprotokollen. 1955 erkände Norge kommissionens kompetens att motta klagomål m.m. och 1964 erkändes domstolens kompetens att meddela bindande domar. Båda erkännandena är tidsbegränsade och förlängs löpande. Konventionskomplexet år inte inkorporerat i norsk rätt. 1989 tillsattes, efter ett stortingsbeslut, en kommitté med uppdrag att inkorporera Europakonventionen och andra konventioner de om mänskliga fri- och rättigheterna i norsk rätt. Kommitténs arbete är ännu inte avslutat. Ett betänkande skall avlämnas under 1993. Konventionens status är således i dag att den inte är en beståndsdel av norsk rätt och att norska domstolar och myndigheter, vid konkurrens mellan konventionen och inhemska lagregler, är förpliktade att tillämpa den norska lagen. Dock skall de norska domstolarna och myndigheterna tolka den egna lagen efter konventionens regler. Høyesterett har i flera mål uttalat sig om huruvida norsk rätt överensstämmer med konventionen. Domstolen har dock aldrig tagit ställning till vilken vikt som skall tilläggas konventionen denna om strider mot norsk rätt. Det finns vidare inget avgörande som innehåller ett åsidosättande av norsk rätt på grund bristande av överensstämmelse med konventionen. Høyesterett har uttalat att det måste förutsättas att norsk lag står i samklang med de traktater Norge är bundet av Rt. 1984 s. 1175.
5.4 Danmark
Den 13 april 1953 ratificerade Danmark konventionen och det första tilläggsprotokollet. Samtidigt erkände Danmark kommissionens och
domstolens kompetens att ta emot klagomål och pröva mål. Er-
kännandet var tidsbegränsat och har sedermera förlängts löpande och omfattar även senare ratificerade tilläggsprotokoll. Tilläggsprotokollen har löpande ratiñcerats. Vid ratiñceringen tilläggsprotoav koll nr 7 gjorde Danmark ett förbehåll avseende art. 2 rätt för om var och en att få ett brottmål omprövat av högre rätt. I Danmark finns nämligen vissa begränsningar i möjligheten att överklaga brottmål,
114 Europakonventionens ställning i de övriga medlemsländerna SOU 1993:40
bl.a. i fråga om mål där endast mindre bötesbelopp har dömts ut. Detta förbehåll gäller fortfarande. 1989 tillsattes en kommitté med uppdrag att utreda frågan om inkorporering av Europakonventionen i dansk rätt. Kommittén avlämnade 1991 betänkande nr 1220 Den europzeiske Menneskerettighedskonvention og dansk ret. På grund av betänkandet
utarbetade departementschefen ett lagförslag om inkorponerinig, L
23091. Folketinget har därefter antagit Lov om Den Europatiske Menniskerettighedskonvention, lov nr 285 av den 25 april 1992. Lagen trädde i kraft den l juli 1992. I det danska betänkandet konstaterades att man i Danmark försökt uppfylla konventionens förpliktelser dels genom lagändringar i samband med tillträdandet till konventionen eller ett tilläggsprotokoll, dels genom löpande anpassningar i samband med nya lagförslag eller som en följd av nya avgöranden från kommissionen eller domstolen. Det framgår vidare att konventionens ställning som rättskälla varit svår att bedöma under många år. Först 1989 uttalade Højesteret i tre domar att det fanns en plikt för danska domstolar och myndigheter att lägga Europakonventionen och dess praxis till grund för tolkningen av danska rättsregler. I domarna uttalades också att om det inte finns några avgöranden av konventionsorganen om konventionens tolkning skall domstolarna vara mycket försiktiga med att göra egna tolkningar av konventionen. Detta skall överlåtas till lagstiftningsmakten. I det danska betänkandet har diskuterats om konventionen behöver inkorporeras, då den indirekt är en del av dansk rått genom Danmarks medlemskap i EG. EG-domstolen har nämligen uttalat att konventionen både skall respekteras som gräns för EG-reglemas innehåll och vid tolkningen av dessa. När nationella myndigheter använder EG-reglema, skall de därför ta hänsyn till att reglerna skall tolkas i ljuset av konventionen. EG-domstolen har vidare uttalat att de principer som ligger till grund för konventionen ingår i gemenskapsrätten. Konventionen är dock inte generellt en beståndsdel av EG-râtten, då EG inte ratiñcerat konventionen. Detta har till följd att konventionen inte kan åberopas som gällande över den nationella rätten på sätt som gäller för EG-rätten. I betänkandet uttalas att konventionen på ett indirekt sätt blir en del av dansk rätt genom gemenskapsrätten. Det finns dock rättsområden som inte regleras av
EG-rätten, men väl i konventionen. Överhuvudtaget är det svårt att
avgränsa vilka konventionsbestämmelser som får indirekt betydelse i EG:s medlemsstater. Kommittén fann därför inkorporering att en av
SOU 1993:40 Europakonventionens ställning i de övriga medlemsländerna 115
konventionen klargör dess rättsställning och skapar ett uttryckligt underlag för att tillämpa konventionen. Detta leder till ett bättre skydd för den enskilde medborgaren. Kommittén anförde vidare att en inkorporering inte skall leda till att domstolarna i högre grad skall tolka konventionen. Lagstiftningsmakten skall även fortsättningsvis ha huvudansvaret för att konventionen efterlevs och att erforderliga lagändringar genomförs. Domstolarna skall arbeta utifrån antagandet lag överensstämatt en mer med konventionen och skall normalt inte på eget initiativ undersöka om det föreligger någon kränkning av konventionen i ett mål. Den danske justitieministern tillstyrkte kommitténs förslag om inkorporering. Han delade uppfattningen att balansen mellan lagstiftaren och domstolarna inte skulle förryckas, utan att det även i fortsättningen ankommer på lagstiftaren att till att konventionen se inte kränks. Lagstiftaren skall uppmärksam på avgöranden vara nya av kommissionen och domstolen. Traditionen att regeringen skapar nödvändiga lagförslag för att uppfylla konventionsförpliktelserna skall föras vidare. Inkorporeringslagen skall dock bana väg för att domstolarna löpande kan ta hänsyn till praxis från konventionsnyare organen, som lagstiftaren inte ännu haft möjlighet att ta ställning till. Rättsverkan av en inkorporering blir enligt departementschefen den att vid en konflikt mellan en äldre lagregel och inkorporeringslagen får den äldre lagen vika i kraft den allmänna lex posteriorav principen. Om folketinget önskar att frångå konventionsbeen stämmelse ocheller en tolkning härav, att införa genom en senare lag, må den senare bestämmelsen i sådant fall gå före konventionen. Beträffande en konflikt mellan lagbeståmmelse och konventionen en uttalade departementschefen att så länge det inte finns några avgöranden från konventionsorganen att den danska lagregeln strider mot konventionen skall domstolarna inte göra en självständig tolkning av konventionen och underlåta att tillämpa inhemsk lagregel. en Sådana val skall överlämnas till lagstiftaren. Om lagstiftaren avstår från att genomföra en lagändring kan dock domstolarna bli tvungna att ta ställning till problemet. Inkorporeringen bör inte leda till att domstolen i civila mål själv frågan regel överensstämtar upp om en mer med konventionen, utan detta är till parterna att påpeka. I upp brottmål bör dock domstolarna ex ofñcio till att de inte handlar i se strid med konventionen och dess praxis.
116 Europakonventionen.: ställning i de övriga medlemsländerna SOU 1993:40
Beträffande Danmarks förbehåll vid tillträdandet av tilläggsprotokoll nr 7 uttalade departementschefen att detta förbehåll inte skall påverkas av inkorporeringslagen. Det var därför nödvändigt med en särskild bestämmelse härom.
5.5 Frankrike
Frankrike undertecknade konventionen den 4 november 1950 men ratiñcerade denna först den 3 maj 1974 tillsammans med tilläggsprotokollen nr l och 4. Frankrike gjorde vissa förbehåll avseende artiklarna 6 och 15. Samtidigt erkändes domstolens kompetens för en femårsperiod, vilken senare förlängts vart femte år. Först 1981 erkändes kommissionens kompetens att behandla klagomål. Också detta erkännande år tidsbegränsat. Konventionen blev, efter att Nationalförsamlingen och Senaten genom lag hade ratificerat denna, inkorporerad i fransk rått med verkan från den 4 maj 1974, varefter konventionstexten tillkännagavs. Den inkorporerade konventionen har i kraft av den franska författningens art. 44 under vissa betingelser högre rang än vanlig lag, men ändå inte grundlagsrang. Detta innebär att konventionen i det fall den inte överensstämmer med vanlig lag har företräde framför såväl tidigare som senare lag. Fransk rättspraxis om konventionens tillämpning i förhållande till vanlig lag har emellertid varit mycket växlande. Detta hänger samman med att de allmänna domstolarna inte anses ha kompetens att underkänna en lag.
5.6 Storbritannien
Storbritannien undertecknade Europakonventionen den 4 november 1950 och ratiñcerade denna den 8 mars 1951. 1966 erkände Storbritannien kommissionens och domstolens kompetens. Erkännandet var tidsbegränsat och förnyas vart femte år. Tilläggsprotokoll nr 1 ratificerades 1952, varvid förbehåll gjordes beträffande art. 2. Storbritannien har ratificerat tilläggsprotokollen 5 och 8. Konventionskomplexet är inte införlivat med brittisk rätt genom lag eller annat sätt. Man har från brittisk sida funnit att den nationella lagstiftningen står i överensstämmelse med konventionen. Brittiska domstolar har i en rad avgöranden klart uttalat att såväl domstolar
SOU 1993:40 Europakonventionens ställning i de övriga medlemsländerna 117
som myndigheter både kan och bör ta hänsyn till landets förpliktelser enligt Europakonventionen.
5 Tyskland
Tyskland undertecknade Europakonventionen den 4 november 1950 och ratificerade denna den 4 december 1952. I samband därmed gjorde Tyskland ett förbehåll rörande art. 7. 1955 erkände Tyskland kommissionens och domstolens kompetens. Erkännandet är tidsbegränsat och förnyas vart femte år. Tilläggsprotokollen har löpande ratificerats. Europakonventionen är inkorporerad i tysk rätt lag genom en av den 7 augusti 1952. Konventionen fick lagen status förgenom som bundslag. Till följd av lex posterior-principen blir konventionens regler tillämpliga om de inte överensstämmer med tidigare förbundslagstiftning. Genom den tyska grundlagens art. 31 förom bundslagars förhållande till regionala lagar har den inkorporerade konventionen företräde i förhållande till lagarna i förbundsstaterna, oavsett om dessa lagar år stiftade före eller efter inkorporeringslagens ikraftträdande. Konventionen anses vara en del av tysk rätt och domstolarna anser reglerna direkt tillämpliga. Konventionen åberopas ofta vid tyska domstolar och det finns en omfattande praxis där tyska domstolar tagit ställning till frågor rörande tillämpning de enskilda konav ventionsbeståmmelsema. Författningsdomstolen Bundesverfassungsgericht har i dom en från den 14 januari 1960 uttalat att ett klagomål till denna instans inte kan grundas på Europakonventionens bestämmelser.
5.8 Österrike
Österrike undertecknade konventionen och tillåggsprotokoll nr 1 den 13 december 1975 och ratificerade dessa dokument den 3 september 1958. Vid konventionens kungörelse i den österrikiska författningssamlingen blev den inkorporerad i österrikisk rätt. Samtidigt med ratifikationen erkändes kommissionens och domstolens kompetens för en tid av tre år. Erkännandena har sedan förlängts vart tredje år. Tilläggsprotokollen har löpande ratificerats. Konventionen har grundlags rang. Detta avsikten redan vid var ratificeringen, på grund ett procedurfel under parlamentsbemen av
118 Europakonventionens ställning i de övriga medlemsländerna SOU 1993:40
handlingen meddelade den österrikiska Författningsdomstolen Verfassungsgerichtshof i en dom 1961 att konventionen endast hade status av vanlig lag. Till följd av domen ändrades den österrikiska grundlagen 1964 på så sätt att konventionen fick grundlags rang med retroaktiv verkan. Konventionens status innebär att de av konventionens bestämmelser som anses vara direkt tillämpliga är bindande för både dömande och administrativa myndigheter. Det finns många exempel på att de allmänna domstolarna, såväl i brottmål som i tvistemål, har tagit hänsyn till konventionens bestämmelser, då dessa åberopats av någon part i målet. Europadomstolens praxis rörande begreppet civila rättigheter
enligt art. 6 i konventionen har skapat ett stort problem i Österrike,
då domstolens bedömning att en rad förhållanden, som enligt österrikisk rätt år av förvaltningsrättslig karaktär och skall behandlas av Förvaltningsdomstolen, rör de civila rättigheterna, varför dessa förhållanden bör behandlas under iakttagelse av reglerna i an. Den viktigaste processuella garantin i art. 6 är kravet på en muntlig och offentlig prövning. Processen vid Förvaltningsdomstolen är i stort sett uteslutande skriftlig. Den österrikiska Författningsdomstolen har i en dom av den 14 oktober 1987 i ett mål om prövning av lagligheten av en avslagen ansökan om byggnadslov uttalat att författningssystemet i Österrike bygger på skarp gräns mellan rättskipning och en förvaltning. Förbundsstatens och delstatemas förvaltningsmyndigheter år inte underställda domstolskontroll av de allmänna domstolarna, utan endast av Förvaltningsdomstolen, som inte har några underinstanser. Om Författningsdomstolen i det aktuella målet skulle lägga konventionens tolkning av art. 6 till grund skulle det, enligt domstolens mening, få omstörtande följder för författningssystemet. Domstolen uttalade därför att även om konventionen har grundlags måste den vika tillämpning av den skulle leda till konflikt rang om en med författningsrättsliga principer om statens organisation.
SOU 1993:40 119
6 EG-rätt och EES-rätt
6.1 Särskilt förhållande
om Europakonventionens
till EG-rätten
EG-rätten brukar indelas i primär och sekundär EG-rätt. Den primära EG-rätten består först och främst av tre grundläggande ñrdrag, Koloch stålfördraget, Romfördraget och Euratom-fördraget. Inget av dessa fördrag innehåller några regler de mänskliga fri- och om rättigheterna. Till den primära EG-rätten hör vidare den Europeiska enhetsakten från 1985. I inledningen denna förklarar medlemsav staterna att de skall främja demokrati grundad de grundläggande rättigheter som är erkända i medlemsstaternas författningar och lagar, Europakonventionen samt den sociala stadgan, i synnerhet frihet, jämlikhet och social rättvisa. Den sekundära EG-rätten består de rättsakter EG utfärdat av som med stöd av bestämmelser i den primära EG-râtten. Dessa rättsakter består huvudsakligen av förordningar, direktiv, beslut samt rekommendationer och yttranden. Genom ett antal avgöranden av EG-domstolen har fri- och rättigheterna i Europakonventionen gradvis kommit att erkännas som grundläggande rättsprinciper inom EG-rätten. I omfattande rättsen praxis sedan början av l970-talet har EG-domstolen uttalat att den inte kan godtaga rättsakter som giltiga, de är oförenliga med de om grundråttigheter som är föreskrivna i medlemsstaternas författningar. Senare rättspraxis tyder dock på att EG-domstolen inte alltid accepterar varje fri- och rättighet som skyddas konstitutionellt i någon av medlemsstaterna. Av målen Hoechst AG 4687 och 22788 framgår att det är fri- och rättigheter som kan sägas vara gemensamma för medlemsstaterna och som kommer till uttryck i deras grundlagar som skyddas inom gemenskapsrätten. Vidare har EG-domstolen bland annat i fallet Nold 41973 erkänt Europakonventionen rättskälla som vid fastslåendet av grundrättighetema inom Gemenskapen. Vid sidan av den ovan angivna skrivna primära EG-rätten finns således allmänna rättsgrundsatser som av EG-domstolen i praktiken getts samma
120 EG-rätt och EES-rätt SOU 1993:40
hör Europakonställning som den primära EG-rätten. Till dessa ventionen.
6.2 för nationell
Europakonventionens betydelse
rätt i EG-länder
Genom avgöranden av EG-domstolen är fastslaget att många bestämmelser i den primära EG-rätten, som innefattar rättigheter för den enskilde, kan åberopas inför nationella domstolar och myndigheter även bestämmelserna inte utgör del av den nationella om rättsordningen. Genom domstolens praxis är också fastslaget att EGrätten har företräde framför en nationell regel, om det skulle uppkomma konflikt mellan dem. Detta gäller oavsett vilken rättslig en dignitet den nationella regeln har. Denna princip om EG-rättens företräde motiveras att principen är nödvändig för att säkerställa av EG-rättens likformiga tillämpning inom hela gemenskapen. Vad betyder då EG-domstolens erkännande av Europakonventionen för den nationella rätten i EG-länderna Av EG-domstolens erkännande konventionens grundläggande fri- och rättigheter följer att dessa av regler är bindande för EG:s lagstiftningsmakt, trots att EG inte ratificerat konventionen. Det faller därmed inom EG-domstolens kompetens att tillse att de grundläggande fri- och rättigheterna respekteras i den sekundära EG-rätten och i motsvarande nationell lagstiftning. På nationell nivå innebär detta att en rättsregel under vissa förutsättningar kan ifrågasättas inför rättstillämpande myndigheter såsom stridande mot nämnda fri- och rättigheter. Det skall observeras att detta dock endast gäller med avseende på sådana rättsregler faller inom Gemenskapens kompetensområde. Detta som är fastslaget flera gånger senast i målet 1286 Demirel, Domssamlingen 1987 där EG-domstolen anförde: Det åligger Domstolen att tillse att Gemenskapsrätten stämmer överens med principen om skyddet för de grundläggande rättigheterna, Domstolen kan inte pröva, om nationella rättsregler, men inte är del Gemensamhetens rättsordning, är förenliga som en av med Europakonventionen. När detta är fastslaget gäller alltså att Europakonventionen skall respekteras gräns för EG-reglernas innehåll och vid tolkningen som dem. När nationella myndigheter administrerar EG-reglema skall av de därför ta hänsyn till att reglerna skall tillämpas i ljuset av Europakonventionen. Detta synsätt har bland annat framkommit i domarna
SOU 1993:40 EG-rätt och EES-rätt 121
Rutili, Domssamlingen 1975 s. 1219 och Johnston, Domssamlingen 1986 s. 1657 från EG-domstolen. Av EG-domstolens praxis framgår att myndigheterna i medlemsstaterna måste vara inställda på att se EG-rätten och Europakonventionen i ett sammanhang. Till den omfattning som konventionen är relevant som tolkningshjälp av en EG-regel har konventionen i ett EG-land samma rang som EG-regeln, dvs. den har företräde framför den nationella rätten. Eftersom konventionen inte generellt kan åberopas som EG-rätt i medlemsstaterna blir det många gånger svårt att avgränsa vilka konventionsbestämmelser som på det ovan beskrivna sättet får betydelse i medlemsstaterna. Av praxis följer också att det är EG-domstolen som fastlägger EGrättens innehåll. Detta kan ske på två olika sätt. För det första kan talan väckas vid EG-domstolen om att en medlemsstat eller något EGorgan har brutit mot EG-rätten. För det andra har medlemsstaternas nationella domstolar rått att begära tolkningsbesked från EG-domstolen när de har att avgöra mål där EG-rätten kan få någon betydelse. Är det fråga domstol dom eller beslut inte kan om en vars överklagas är domstolen som regel skyldig att begära förhandsbesked. Av det anförda framgår att EG-rätten alltid har företräde framför nationell rätt och att EG-domstolen är den yttersta uttolkaren EGav rätten. Härav följer att när svenska domstolar efter ett eventuellt inträde i EG skall tillämpa EG-rätt eller intern svensk rätt som baseras på EG-direktiv, måste de svenska domstolarna sträva efter att tolka EG-rätten på samma sätt som EG-domstolen.
6.3 EES-avtalet
EES-avtalet vilar uteslutande på folkrättslig grund. Det består av ett huvudavtal, 47 protokoll och 22 bilagor med hänvisningar till regler ur den sekundära EG-rätten. Huvuddelen samt vissa protokoll har införlivats med svensk rätt genom EES-lagen SFS 1992: 1317, prop. 199192:170. Art. 7 i EES-avtalet innehåller bestämmelser om hur de regler som motsvarar EG:s sekundärrätt, främst förordningar och direktiv, skall införlivas. Bestämmelserna innebär för svenskt vidkommande att de delar som motsvarar EG-förordningar skall införlivas genom inkorporering, medan de delar som motsvarar EGdirektiv transformeras till svenska regler. Tanken med EES-avtalet är att dess regelsystem skall så långt möjligt vara homogent med EG-rättens. På de områden som omfattas
122 EG-rätt och EES-rätt sou 1993:40
av avtalet skall sålunda resultatet i princip bli detsamma oberoende av huruvida man tillämpar EG-regler eller EES-regler. Redan i inledningen till EES-avtalet klargörs att avtalet syftar till att uppnå och vidmakthålla en enhetlig tolkning och tillämpning av avtalet och de bestämmelser i EG-lagstiftningen som återges i avtalet. För att ytterligare säkra en enhetlig tolkning av EES-reglerna även i flirhållande till motsvarande EG-regler har man intagit en tolkningsregel i art. 6 av EES-avtalets första del. Enligt regeln skall, med förbehåll för utvecklingen av rättspraxis, varje bestämmelse i avtalet och i dess protokoll och bilagor, som till innehållet överensstämmer med en motsvarande EG-bestämmelse, vid genomförande och tillämpning ges den tolkning som den EG-bestämmelsen givits av EG-domstolen fram till undertecknandet av avtalet. I EES-propositionen har föredragande statsrådet uttalat att svenska myndigheter och domstolar självfallet skall vara oförhindrade att i sin rättstillämpning beakta även praxis från EG-domstolen som hänför sig till tiden efter EES-avtalets undertecknande s. 146. För tolkningen och tillämpningen av EESbestämmelser som motsvaras av EG-regler är det således nödvändigt att svenska domstolar och myndigheter gör sig förtrogna med EGdomstolens praxis. För att inte äventyra den enhetliga rättstillämpningen av EES-avtalet har också i förslaget till EES-lagen införts en lagvalsregel, enligt vilken föreskrifter i EES-lagen eller annan lag som har meddelats till uppfyllelse av Sveriges förpliktelser enligt EES-avtalet, skall tillämpas utan hinder av vad annars föreskrivs i lag. Mot bakgrund av det sagda synes följa att Europakonventionens betydelse i den nationella råttstillämpningen kan komma att bli i allt väsentligt den samma redan i och med EES-avtalets ikraftträdande som i ett medlemsperspektiv.
SOU 1993:40 123
Överväganden
7.1 Allmänt
Skyddet av de mänskliga rättigheterna och individens grundläggande friheter och den internationella övervakningen härvidlag har ansetts utgöra Europarådets viktigaste arbetsfält. Det främsta instruett av mentet för detta är den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. Sverige tillhörde de länder som aktivt deltog i utarbetandet av konventionen och blev också ett av de första länder som ratiñcerade denna. Fram till 1980-talet levde dock konventionen ett ganska undanskymt liv för Sveriges del. Endast ett fåtal klagomål mot Sverige förekom och före 1982 hade endast två mål mot Sverige prövats i den europeiska domstolen. Det som öppnade ögonen för konventionssystemet i Sverige domstolens fällande dom i målet var Sporrong-Lönnroth år 1982. Därefter har ett relativt stort antal klagomål riktats mot Sverige i de europeiska konventionsorganen. Även vid svenska domstolar och myndigheter har det blivit allt mera förekommande att konventionen åberopas i mål eller ärenden. Frågan är då om den ställning Europakonventionen i dag har i svensk rätt är tillfyllest. Europakonventionen är i dag inte direkt tillämplig i svensk rätt. ovanlig ordning i Europa. I de flesta europeiska länder är Detta är en konvention en del av den inhemska rättsordningen sedan den en ratificerats. Sverige och de andra nordiska länderna hör till de stater där konvention måste införlivas med inhemsk rätt för att bli direkt en tillämplig. Europakonventionen har genom lag inkorporerats i finsk rätt 1990 och i dansk rätt genom lag som trätt i kraft den 1 juli 1992. Även i Norge och på Island pågår för närvarande utredningar med uppgift att lägga fram förslag om införlivande av Europakonventionen med inhemsk rätt. Vi det naturligt att även Sverige nu införlivar konventionen anser med svensk rätt. En sådan åtgärd utgör en markering av konventiobetydelse i vårt land och klargör dess status inom den inhemska nens rätten. Därigenom skapas också ett uttryckligt underlag att direkt
124 Överväganden SOU 1993:40
tillämpa konventionen. Ett införlivande medför också att den enskilde medborgaren kan få ett starkare skydd för de medborgerliga fri- och rättigheter som regleras i konventionen då denna blir direkt tillämplig vid svenska domstolar eller myndigheter. Visserligen har på senare tid markerats i ett antal domar från Högsta domstolen att Europakonventionen skall beaktas, men detta gäller endast ett tolkningssom datum. En inkorporering av Europakonventionen medför med största sannolikhet att fler mål rörande fri- och rättigheterna i konventionen kommer att slutbehandlas i svenska domstolar och vid svenska myndigheter, när dessa får möjlighet att direkt tillämpa konen ventionens regler. För såväl de enskilda medborgarna staten som torde det vara en fördel att få frågor om de mänskliga fri- och rättigheterna lösta på ett nationellt plan, framförallt med tanke på att den långvariga behandlingen i konventionsorganen kan undvikas. Härtill kommer att, i de fall då frågan om en kränkning konvenav tionen likväl kommer under behandling konventionsorganen, det av troligtvis har betydelse att de konventionsmässiga aspekterna redan är behandlade av de nationella myndigheterna.
Europakonventionen och EG-rätten
Ett viktigt argument för ett införlivande Europakonventionen är av också att denna ingår i den s.k. EG-rätten. Genom ett antal avgöranden av EG-domstolen har fri- och rättigheterna i Europakonventionen gradvis kommit att erkännas som grundläggande rättsprinciper inom EG-rätten. Sålunda är konventionens regler bindande för nermgivningen inom EG:s rättsområde, trots att EG inte har tillträtt konventionen. Det faller därmed inom EG-domstolens kompetens att se till att konventionens regler inom dessa rättsområden respekteras i den sekundära EG-rätten och uttala sig om tolkningen EG-regler av vid tillämpning av nationell lagstiftning i medlemsländerna. När medlemsstatema inför nationella regler grundval EG-direktiv måste av de ta hänsyn till att reglerna skall tillämpas i ljuset Europakonav ventionen. Genom EES-samarbetet skall Sverige på de områden samarbetet gäller införliva EES-avtalet och därmed EG-rätt med svensk rätt. Genom EES-avtalet har Sverige förbundit sig att tolka de bestämmelser i avtalet som motsvaras EG-rätt på sätt av samma som EG-domstolen tolkar dessa. Redan till följd av EES-avtalet får således Europakonventionen anses tillämplig på de områden som motsvaras
SOU 1993:40 Överväganden 125
av EG-rätt. Detta förhållande befästs ytterligare vid ett eventuellt medlemskap i EG då EG-rätten kommer att gälla direkt i Sverige. En sådan ordning där Europakonventionen får en annan status inom de områden som motsvaras av EG-rätt än inom andra områden finner vi olämplig. Det skapar också stor osäkerhet hos rättstillämpande instanser avseende vilken ställning konventionen har. Ett införlivande skulle därför klargöra konventionens status.
7.3 Europakonventionens förhållande till andra
konventioner om mänskliga rättigheter
Man kan naturligtvis fråga sig varför just Europakonventionen bör införlivas i svensk rätt medan så inte är fallet med andra konventioner om mänskliga rättigheter. Europakonventionen skiljer sig från Övriga internationella konventioner på flera sätt, dels genom att dess rättigheter kan prövas vid domstol då de grundar en materiell rätt för den enskilde, dels genom att konventionens tillämpning och verkställande bygger på en utpräglad juridisk grund och dels genom att innebörden av ganska allmänt hållna rättighetsregler konkretiseras i domstolens praxis. Dessa förhållanden har också medfört att Europakonventionen är den effektivaste konventionen när det gäller att skydda mänskliga rättigheter. Vi anser således att Europakonventionen har en sådan särställning bland konventionerna om mänskliga rättigheter att denna i inkorporeringshänseende bör behandlas annat sätt än övriga konventioner om mänskliga rättigheter.
7.4 Hur skall Europakonventionen införlivas
I konventionen finns inga bestämmelser om hur åtagandena i denna skall uppfyllas i nationell rätt. På grund av vårt dualistiska system krävs det dock en lagstiftningsakt för införlivandet. Vi anser att ett införlivande av Europakonventionen bör ske genom inkorporering av konventionen. Detta bör ske genom en särskild lag. Konventionens textmassa är så omfattande att det inte är lämpligt att omarbeta denna till svensk lagtext. Det är också viktigt att rättstillämpningen i de konventionsbundna staterna grundar sig samma text. Det kan ifrågasättas om vissa konventionsbestämmelser, exempelvis artiklarna rörande kommissionen och den europeiska domstolen, behöver inkorporeras. En selektiv inkorporering kräver dock en noggrann genomgång av artikel för artikel som inte framstår som
126 Överväganden sou 1993:40
särskilt angelägen. Strikt tillämpad skulle en sådan teknik kräva att ett stycke i en artikel inkorporeras medan ett annat inte gör det. Lagstiftningen skulle därigenom bli mycket splittrad och svåröverskådlig. Härtill kommer att man i Finland och Danmark valt att inkorporera konventionen i dess helhet i Norge har för samt att man avsikt att göra på samma sätt. Vi anser således att inkorporeringen skall omfatta konventionen och tillåggsprotokollen i dess helhet.
7.5 Förhållandet mellan svensk och
gällande rätt
konventionen
Som har redovisats under avsnitten 2.4, 2.6 och 4 har Europakonventionen haft stor betydelse för utformningen av den svenska lagstiftningen. Vid ratiñcering av konventionen och senare dess tilläggsprotokoll har man företagit genomgångar av den svenska lagstiftningen för att förvissa sig om att denna står i överensstämmelse med konventionen. Sverige har därefter löpande anpassat sin lagstiftning till konventionens regler i samband med nya lagförslag eller till följd av avgöranden från de europeiska konventionsorganen. Inom ramen för denna utredning har vi gjort en översiktlig genomgång av svensk lagstiftnings överensstämmelse med konventionens regler och praxis. Vi har funnit att svensk lagstiftning står i överensstämmelse med Europakonventionen. Några svårigheter att in-
korporera konventionen anser vi därför inte föreligga.
Europakonventionens innehåll år inte en gång för alla fastlagt utan det pågår ständigt en utveckling av tolkningen av artiklarna genom Europadomstolens avgöranden. Detta har sin orsak i att konventionens regler på många punkter är vaga. Som tidigare sagts har lagstiftaren anpassat den svenska lagstiftningen till konventionens regler och dess praxis. Vi anser att det alltjämt bör ankomma på lagstiftaren att löpande se till att den inhemska rätten överensstämmer med konventionen även sedan denna inkorporerats i svensk rätt. De svenska domstolarnas och myndigheternas tolkning av konventionen bör därför göras med försiktighet och lagstiftaren skall även i fortsättningen ha det primära ansvaret för att rättsreglema inte kommer i konflikt med konventionen och dess praxis. Europakonventionen innehåller också en del vaga regler som ger ett betydande skön till de olika medlemsstaterna att avgöra hur de önskar uppfylla konventionens krav. Även innebörden och gränserna detta av skön bör i första hand klargöras av lagstiftaren. Vi anser således att
sou 1993:40 överväganden 127
även efter en inkorporering av Europakonventionen bör den nuvarande balansen mellan den lagstiftande och den dömande makten upprätthållas. Vi vill emellertid framhålla att lagprövningen i fortsättningen även måste kunna innefatta en prövning gentemot Europakonventionen.
7.6 Konventionens status i svensk rätt
Vi har också tagit ställning till frågan vilken status Europakonventionen skall få i svensk rätt vid en inkorporering. Regler de om mänskliga fri- och rättigheterna är av sådan vikt att de har sin plats i en grundlag. I Sverige har dock redan omfattande reglering en av fri- och rättigheterna i andra kapitlet regeringsformen, vari också stadgas under vilka förutsättningar fri- och rättigheterna får begränsas. Denna reglering är till stor del utformad med Europakonventionen som inspirationskälla. En inkorporering av konventionen med status av grundlag skulle leda till dubbelreglering på en grundlagsnivå av vissa rättigheter och hur dessa får inskränkas. Vid en eventuell konflikt mellan konventionen och regeringsformen skulle konventionen dessutom som senare lag företräde. Detta förefaller ges inte lämpligt varför vi föreslår att Europakonventionen vid inkorporering får status av vanlig lag. Konsekvensen av en inkorporering i vanlig lagfonn blir att en lag stiftad före inkorporeringslagen inte skall tillämpas av domstolar och myndigheter enligt lex posterior-principen, om lagen befinnes stå i strid med konventionen. För att garantera att Europakonventionen skall ha företräde även i förhållande till stiftad lag vi att senare anser konventionen skall ges en särskild betydelse. Detta bör ske att genom i grundlagen införs ett nytt stadgande om att lag eller annan föreskrift inte får meddelas i strid med Europakonventionen. Metoden har tidigare använts i yttrandefrihetsgrundlagen där en motsvarande bestämmelse återfinns i l kap. 7 § andra stycket. Det kan visserligen hävdas att svenska regler inte heller får strida mot andra konventioner på fri- och râttighetsområdet. Som framgått intar dock Europakon-
ventionen en sådan särställning att det ter sig befogat att endast den
omfattas av ett sådant stadgande. En dylik bestämmelse skulle alltså ett skydd mot lagstiftge senare ning i strid med Europakonventionen. En sådan bestämmelse riktar sig i första hand till lagstiftaren som har det primära ansvaret för att den inhemska rätten står i överensstämmelse med konventionen. Detta
128 Överväganden sou 1993:40
hindrar emellertid inte att domstolar och myndigheter med stöd av en sådan bestämmelse får möjlighet att med tillämpning av reglerna om lagprövning i ll kap. 14 § RF underlåta att tillämpa en föreskrift på den grunden att föreskriften inte är förenlig med Sveriges åtaganden enligt Europakonventionen.
7.7 Konsekvenser inkorporering
av en Rent lagtekniskt kommer inkorporeringslagen att medföra en dubbelreglering av vissa fri- och rättigheter. Således återfinns många av konventionens fri- och rättigheter i vår nuvarande regeringsform. Andra rättigheter i konventionen kommer till uttryck i vår vanliga lagstiftning, t.ex. rätten att ingå äktenskap. Det kan invändas att det inte år lämpligt att nu lagreglera principer med ett mindre preciserat innehåll än den nationella lagen. Detta är emellertid en oundviklig konsekvens av att konventionens regler alltsedan tillträdde denna uppfyllts på annat sätt än genom inkorporering. Några konflikter mellan konventionens fri- och rättigheter och regeringsformens regler finns inte. I den mån regeringsformen eller annan svensk lag ger den enskilde längre gående fri- och rättigheter än konventionen skall dessa naturligtvis tillämpas även i fortsättningen. I den mån konventionen ger den enskilde ett större skydd vad avser en fri- eller rättighet än den svenska lagstiftningen kan konventionen komma att tillämpas. Vi har redan tidigare konstaterat att svensk rätt i huvudsak överensstämmer med konventionens regler. På några punkter råder det emellertid osäkerhet om vilka krav konventionen verkligen ställer och om Sverige uppfyller dessa krav. En sådan osäkerhet föreligger exempelvis beträffande art. 13 om rätten till ett inhemskt rättsmedel. Vi vill på nytt peka på att konventionen är föremål för en dynamisk utveckling, varför konventionsorganens praxis kan medföra att konventionens krav utvidgas eller skall tolkas på ett annat sätt än vad vi förutsett. Dessa olägenheter är emellertid inte av sådan avgörande betydelse att vi på grund därav bör avstå från att inkorporera Europakonventionen. I vårt fortsatta arbete kommer att behandla frågan generella möjligheter till domstolsprövning av om mera förvaltningsbeslut och det är då sannolikt att den problematik som ligger i art. 13 kan lösas i tillräcklig grad.
sou 1993:40 Överväganden 129
7.8 Reservationen till Europakonventionen
Som tidigare redogjorts för i Del A under avsnitt 9 har Sverige reserverat sig mot andra meningen i artikel 2 i tilläggsprotokollet av den 20 mars 1952. Sverige har förklarat att staten inte kan medge föräldrar rätt att, under hänvisning till sin filosofiska övertygelse, för sina barn erhålla befrielse från skyldigheten att delta i delar av de allmänna skolornas undervisning, dels att befrielse från skyldigheten att delta i de allmänna skolornas religionsundervisning endast kan medges för barn med annan trosbekännelse än svenska kyrkans, för vilka tillfredsställande religionsundervisning är anordnad. I Sverige är undervisningen i de allmänna skolorna obligatorisk på så sätt att någon allmän möjlighet att byta ut delar av det fastställda kursinnehållet mot privat undervisning inte finns. Enligt 3 kap. 12 § skollagen kan en elev befrias från skyldigheten att delta i annars obligatoriska inslag i verksamheten, om det med hänsyn till särskilda omständigheter inte är rimligt att kräva att eleven deltar. Vidare skall befrielse alltid medges från undervisning i religionskunskap, om eleven tillhör ett trossamfund, som har regeringens tillstånd att i skolans ställe ombesörja sådan undervisning och eleven visar att han deltar i denna. Skollagen medger således inte att föräldrar, t.ex. under åberopande av att skolans historieundervisning inte överensstämmer med deras historieuppfattning eller att biologiundervisningen i fråga om utvecklingsläran strider mot deras övertygelse, kan påkalla att deras barn befrias från deltagande i dessa delar av undervisningen. Någon möjlighet att på så sätt ta hänsyn till vad som skulle kunna rubriceras som föräldrarnas filosofiska övertygelse föreligger inte enligt gällande svensk lag. heller år det möjligt att befria barn från den obligatoriska religionskunskapsundervisningen, såvida de inte tillhör speciella trossamfund, såsom exempelvis katolska kyrkan eller muslimska kyrkan. Detta innebär bl.a. att barn inte kan befrias från undervisningen under åberopande av att föräldrarna är ateister. Frågan har väckts om inte det svenska förbehållet till art. 2 i tilläggsprotokollet borde återkallas. När det gäller innebörden av art. 2 andra meningen har Europadomstolen i det danska målet Kjeldsen, Busk Madsen och Pedersen uttalat att artikeln inte hindrar att information eller kunskap religiösa och filosofiska spörsmål om förmedlas i den obligatoriska undervisningen under förutsättning att detta sker på ett objektivt, kritiskt och pluralistiskt sätt. Vidare anförde domstolen att staten inte får indoktrinera barnen på ett sätt
130 Överväganden sou 1993:40
som strider mot föräldrarnas åskådning. Domstolen fäste också vikt vid att som alternativ till allmän skola fanns möjlighet till undervisning i privat skola eller till hemundervisning. Frågan är då den om svenska obligatoriska undervisningen är utformad på ett sådant sätt att den kan sägas strida mot några föräldrars övertygelse. Så torde i dag inte vara fallet, då all undervisning skall ske under objektiva former. Det skall i detta sammanhang också nämnas att Sverige anslutit sig till andra överenskommelser med stadganden av samma innebörd som art. 2 i Europakonventionen, nämligen Unesco-konventionen 1960 mot diskriminering i undervisningen och FN-konventionema år av 1966 om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter respektive medborgerliga och politiska rättigheter. När regeringen föreslog riksdagen ratifikation av dessa konventioner prop. 1967:36 och 1971:125 skedde det med hänvisning till att religionsundervisningen i skolorna var så objektiv att denna inte kunde stå i strid med anses föräldrars eller förmyndares rätt att tillförsäkra sina barn den religiösa och moraliska uppfostran överensstämde med deras som egen övertygelse. Vi finner således att den svenska skollagens regler obligatorisk om undervisning inte torde strida mot art. 2 om föräldrarätten då dagens skolundervisning skall objektiv och eleverna således inte tvingas vara att bevista en undervisning som är riktad mot föräldrarnas övertygelse. Det skall också nämnas att möjlighet finns att enligt gällande skollag fullgöra skolplikten dels fristående skolor och dels genom genom hemundervisning. Reservationen bör därför återkallas innan konventionen inkorporeras genom lag.
Tidsbegränsat erkännande av domstolens kompetens
Sveriges erkännande av den europeiska domstolens jurisdiktion har alltsedan den 13 maj 1966 endast avgivits för fem år i taget. För närvarande löper det svenska erkännandet ut den 13 maj 1996. Då vi nu föreslår att Europakonventionen skall inkorporeras i svensk rätt förefaller det lämpligt att även erkännandet domstolens kompetens av blir permanentat. Vi föreslår således att det svenska erkännandet av den europeiska domstolens jurisdiktion i framtiden blir icke tidsbegränsat. Så är för Övrigt redan fallet med erkännandet den av europeiska kommissionens kompetens.
SOU 1993:40 131
Bilaga 1
Europakonventionen med svensk översättning
Convention Convention Konvention for the Protection of de sauvegarde des Droits angående skydd för de
Human Rights and de 1homme et des mänskliga rättigheterna Fundamental Iibertés fonda- och de grundläggande
Freedoms mentales friheter-na.
The Governments sig- Les Gouvernements sig- Undertecknade regenatory hereto, being nataires, Membres du ringar, vilka äro medlem- Members of the Council Conseil de l’Europe, mar av Europarådet
of Europe, hava, Considering the Uni- Considérant la Déclara- i betraktande av att
versal Declaration of Hu- tion Universelle des Förenta Nationernas ge- Rights proclaimed Droits de l’homme, pro- neralförsamling den 10 man by the General Assembly clamée l’Assembléc december 1948 proklamepar of the United Nations Générale des Nations rat en universell förklaon 10th December 1948; Unies 10 décembre ring om de mänskliga rät-
1948; tigheterna, Considering that this Considérant que cette i betraktande av att Declaration aims at Déclaration tend â assu- denna förklaring syftar securing the universal and la reconnaissance et till att trygga universellt rer effective recognition and l’application universelles och verksamt erkännande of the Rights et effectives des droits och iakttagande av de observance therein declared; qui sont énoncés; rättigheter, som däri any givits, Considering that the Considérant que but i betraktande av att of the Council of du Conseil de l’Europe est Europarádets syfte är att aim the achieve- de réaliser union plus uppnå fastare enhet mel- Europe une be- étroite entre Membres, lan dess medlemmar och ment of greater unity ses its Members and et 1’un des att ett av medlen att fulltween que moyens of the methods d’atteindre but est följa detta syfte är vidthat one ce which that aim to sauvegarde et dévelop- makthållandet och utby be pursued the main- pement des Droits de vecklandet av de mänskfurther l’homme et des libertés liga rättigheterna och de tenance and realisation of Human fondamentales; grundläggande friheterna,
Rights and Fundamental
Freedoms; their Réaffirmant leur i ändamål att bekräfta Reaffirming pro- proin those Fun- fond attachement á sin djupa tro på de grundfound belief ces Freedoms which libertés fondamentales qui läggande friheterna, vilka damental foundation of constituent les assises mê- utgöra själva grundvalen are the in the de la justice et de för rättvisa och fred i justice and peace mes paix dans le monde et världen och som bäst vidworld and are best mainhand dont maintien makthällas å ena sidan tained on the one repose essentiellement ré- verklig politisk deby an effective political sur un genom politique véritable- mokrati samt, ä den democracy and on the gime démocratique, d’une andra, genom samfälldother by a common un- ment d’autre part, het i uppfattningen och derstanding and observ- part, et, sur conception respekterandet av de ance of the Human Rights une commune respect des mänskliga rättigheterna, upon which they depend; et un commun Droits de l’homme dont till vilka de bekänna sig,
ils se réclament;
132 Bilaga I SOU 1993240
Being resolved, as the Résolus, en tant samt i egenskap que av re- Governments of European gouvernements d’Etats geringar i europeiska stacountries which are like- européens animes d’un ter, vilka besjälas av samminded and have a com- meme esprit et possedant anda och äga ett ma gemon heritage of political un patrimoine mensamt i sina ideal, commun arv traditions, ideals, freedom d’ideal et de traditions sina politiska traditioner, and the rule of law, to politiques, de respect de sin frihet och sin ráittsordtake the first steps for liberté et de preeminen- ning, beslutna vidatt the collective enforcement ce du droit, a prendre les taga de första åtgärderna of certain of the Rights premieres mesures ägnade att universellt pro- siistated in the Universal pres a assurer la garantie kcrstalla vissa de av rat- Declaration; collective de certains des ligheter. angivits i som droits énoncés dans den universella deklara- Declaration Universelle; tionen, Have agreed as follows: Sont convenus de ce överenskommit fölsom qui suit: jer:
.lrticle Article ;lrtikcl
The High Contracting Les Hautes Parties De höga fördragsslu-
Parties shall secure to Contractantes reconnais- tande parterna skola gaeveryone within their sent a toutc personne re- rantera holinenvar, som jurisdiction the rights levant de leur juridiction sig under deras jurisner and freedoms defined in les droits et libertes de- diktion, de fri- och rättig- Section I of this Conven- finis au Titre I de pre- heter, angivas i som avtion. sente Convention. delning I lenna konav vention.
SECTION TITRE .lIiI.\lN}
Article Article Artikel
1 Everyone’s right to Le droit de toute Envars rätt till livet
life shall be protected by personne á la vie est pro- skall skyddas lag. genom law. No one shall be de- tégé par la loi. La mort Ingen skall avsiktligen prived of his life inten- ne peut être infligée a bliva berövad livet utom
tionally save in the exe- quiconque intentionnelle- till verkställande domav cution of a sentence of a ment, sauf en exécution stols dom i fall då han court following his con- d’une sentence capitale dömts för brott, som enviction of a crime for prononcée par un tribunal ligt lagen iir belagt med which this penalty pro- au cas ou délit est puni sådant straff. vided by law. de cette peine par loi. 2 Deprivation of life La mort n’est pas Berövande livet av shall not be regarded as considérée comme infligée skall icke hava skett anses inflicted in contravention en violation de cet article i strid mot denna artikel, of this Article when re- dans les cas oü elle résul- när det är följd våld, en av sults from the use of force terait d’un recours á la absolut nödvänsom var which no more than force rendu absolument digt absolutely necessary: nécessaire:
a in defence of any a pour assurer dé- a for att försvara nâ-
person from unlawful fense de toute personne gon mot olaglig váldsgärviolence; contre violence illégale; ning; b in order to effect a b effcctuer h för att verkställa pour une lawful arrest or to prevent arrestation réguliere laglig arrestering eller för ou the escape of a person pour empêcher Pevasion att hindra någon lagsom lawfully detained; d’une réguliere- ligen iir berövad sin fripersonne ment détenue; het att undkomma;
Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 suml. .r Iii}.
SOU 1993:40 Bilaga 1 133
v in action lawfully ‘ pour rcprimer, con- c vid lagligen vidtataken for the purpose of formement loi. une gen åtgärd till stiivjandt quelling riot or insur- emeute ou une insurree- av upplopp eller uppror. a rection. tion.
Article .lrtirle Arlikel No shall he sub- .ul ne peut être sou- Ingen må utsättas för one jected to torture or to in- mis a torture ni a des tortyr eller omansklig human degrading treat- peines ou traitements in- eller förnedrande behandor ment punishment. humains ou degradants. ling eller bestraffning. or
Article .-lrliele .trlikel 1 No shall he Nu] ne peut em- Ingen må hållas i one held in slavery or ser- tenu en csclavage ni en slaveri eller triildom. vitude. servitude. 2 No shall be .ul ne peut etre 2. Ingen må nödgas att one required to perform forced astreint á accomplir un utföra tvfingsarhete eller compulsory labour. travail force ou obliga- eljest honom påtvingat or toire. arbete. 3 For the purpose of 3. West pas considere 3. Med tvangsarliete this Article the term comme travail force ou eller patvunget arbete enforced compulsory la- obligatoire au sens du ligt denna artikel förstås or bour shall not include: present article: icke:
a any work required a tout travail requis a arbete som regel-
to be done in the ordinary normalement d’unc per- mässigt utkriives av den of detention im- sonne soumise a deten- som iir underkastad fricourse posed according to the tion dans les conditions hetsförlust i enlighet med provisions of Article 5 of prévues par l’article 5 de bestämmelserna i artikel this Convention during la présente Convention, 5 av denna konvention or conditional release from ou durant sa mise en li- eller som är villkorligt such detention; berté conditionnelle; frigiven; b service of a b tout service de ca- b tjänstgöring av miany military character in ractêre Inilitaire ou, dans litär art eller, i länder or, case of conscientious ob- cas d’objecteurs de con- varest samvetshetänkligjectors in countries where science dans les pays ou heter mot sådan beaktas, they recognised, serv- l’objection de conscience tjänstgöring som i hitare ice exacted instead of est reconnue comme legi- hörande fall utkräves i compulsory military serv- time, á un autre service stället för militär varnice; place du service pliktstjiinstgoring; militaire obligatoire;
C any service exacted C tout service requis c tjänstgöring som ut-
in of emergency dans cas de crises ou kräves, lå nödläge eller case an or calamity threatening de calamités qui mena- olycka hotar samhällets the life or well-being of cent vie. ou bien-être existens eller välfärd; the community; de. la communaute; d any work or service d tout travail ou ser- d arbete eller tjänstwhich forms part of nor- vice formant partie des göring som ingår i de normal civic obligations. obligations civiques nor- mala medborgerliga skylmales. digheterna.
Article Article Artikel 1 Everyone has the Toute personne a Envar liar rätt till right to liberty and secu- droit á liberte et frihet och personlig säkerrity of person. sürete. Nul ne peut être het.
134 Bilaga I SOU 1993:40
No one shall be de- prive de sa liberté, sauf Ingen må berövas sin prived of his liberty save dans les cas suivants et frihet utom i följande fall in the following cases and selon les voies legales: och i den ordning lasom in accordance with a pro- gen föreskriver: cedure prescribed by law:
a thelawfuldetention a s’il est detenu re- a då någon lagligen
of a person after convic- guliêrement apres con- år berövar sin frihet efter tion by a competent damnation par un tribu- fällande dom vederav court; nal competent; hörlig domstol; b the lawful arrest or b s’il a fait l’objet b då någon lagligen är detention of a person for d’une arrestation ou d’une arresterad eller eljest benon—compliance with the detention régulieres pour rövad sin frihet antingen lawful order of a court or insoumission å une ordon- med anledning av att han in order to secure the ful- nance rendue, conforme- underlátit att uppfylla filment of any obligation ment a la loi, par un tri- domstols lagligen givna prescribed by law; bunal ou en vue de garan- füreläggantle eller i ändatir l’exécution d’une obli- mål att uppnå fullgörande gation prescrite par la loi; av någon i lag föreskriven skyldighet;
c the lawful arrest or e s’il a eté arrété et e då någon lagligen iir
detention of a person détenu en vue d’étre con- arresterad eller eljest beeffected for the purpose duit devant l’autorité ju- rövad sin frihet för att of bringing him before the diciaire compétente, lors- ställas inför vederbörlig competent legal authority qu’il y a des raisons plau- rättslig myndighet såsom on reasonable suspicion of sibles de soupçonner qu’il skäligen misstänkt för att having committed an of- a commis une infraction ha förövat brott, eller när fence or when rea- ou qu°il y a des motifs det skäligen nödanses sonably considered neces- raisonnables de croire å vändigt att förhindra hosary to prevent his com- nécessité de l’empécher nom att begå ett brott mitting an offence or de commettre une infrac- eller att undkomma efter fleeing after having done tion ou de s’enfuir apres att ha gjort detta; so; Faccomplissement de celle-ci; d the detention of a d s’il s’agit de la dé- d då en underårig i minor by lawful order for tention réguliére d’un laga ordning är berövad the purpose of educa- mineur, décidée pour son sin frihet för att undergå tional supervision or his éducation surveillée ou de skyddsuppfostran eller för lawful detention for the sa détention réguliére, att inställas inför vederpurpose of bringing him afin de traduire levant börlig rättslig myndighet; before the competent le- l’autorité compétente; gal authority;
e the lawful detention e slit s’agit de la dé- e då någon lagligen är
of persons for the preven- tention réguliére d’une berövad sin frihet till förtion of the spreading of personne susceptible de hindrande av spridning infectious diseases, of per- propager maladie smittosam sjukdom une con- av sons of unsound mind, al- tagieuse, d’un aliéné, d’un eller emedan han är sincoholics or drug addicts alcoolique, d’un toxico- nessjuk, alkoholist, hemor vagrants; mane ou d’un Vagabond; fallen åt missbruk droav ger eller lösdrivare;
f the lawful arrest or s’il s’agit de 1’arres- f då någon lagligen är
detention of to tation de 1a détention arresterad eller eljest bea person ou prevent his effecting an réguliéres d’une personne rövad sin frihet till förunauthorised entry into pour Pempécher de péné- hindrande av att han obethe country or of a person trer irréguliêrement dans hörigen inkommer i lan-
SOU 1993:40 Bilaga I 135
against whom action territoire, ou contre la- det eller som ett lcd i förbeing taken with a view quelle une procedure d’ex- farande för hans utvisto deportation or extradi- pulsion ou d’extradition ning eller utlämnande. tion. est en cours. 2 Everyone who ‘.2. Toute personne ar- Envar, som arrestearrested shall be informed rétée doit être informée, ras, skall snarast möjligt promptly, in a language dans plus court delai et och på ett språk, som han which he understands, of dans une langue qu’elle förstår, underrättas om the reasons for his arrest comprend, des raisons de skälen för åtgärden och and of any charge against son arrestatiou et de toute om varje anklagelse mot him. accusation portee contre honom. elle. 3 Everyone arrested Toute personne ar- Envar, som är aror detained in accordance rétée ou détenue, dans les resterad eller berövad sin with the provisions of conditions prévues au pa- frihet i enlighet med vad
paragraph 1 c of this ragraphe 1 c du present under c sagts, skall
Article shall be brought article, doit être aussitöt ofördröjligen ställas inför promptly before a judge traduite levant un juge domare eller annan ämor other officer authorised ou un autre magistrat ha- betsman, som enligt lag by law to exercise judicial bilité par loi a exercer beklätts med domsmakt, power and shall be entit- des fonctions judiciaires och skall vara berättigad led to trial within a rea- et a droit d°être jugée till rättegång inom skälig sonable time or to release dans un délai rasionable, tid eller till frigivning i pending trial. Release ou libérée pendant la pro- avvaktan på rättegång. may be conditioned by cédure. La mise en liberté För frigivning må krävas guarantees to appear for peut étre subordonnee borgen för att vederbötrial. une garantie assurant la rande inställer sig till comparation de l’intéresse rättegzingen. ä l’audience. 4 Everyone who 4. Toute personne pri- 4. Envar, som berövas deprived of his liberty by vée de sa liberté par ar- sin frihet genom arrestearrest or detention shall restation ou détention a ring eller eljest, skall äga he entitled to take pro- droit d’introduire un rätt att inför domstol påceedings by which the recours devant un tribu- fordra, att lagligheten av lawfulness of his deten- nal, afin qu’il statue á frihetsberövandet snabbt tion shall be decided bref délai sur la legalite må prövas samt hans frispeedily by a court and de sa détention et ordon- givning beslutas, om åthis release ordered the ne sa libération de- gärden icke är laglig. detention not lawful. tention est illégale. 5 Everyone who has Toute personne vic- Envar, som utsatts been the victim of arrest time d’une arrestation ou för arrestering eller annat or detention in contra- d’une détention dans des frihetsberövande i strid vention of the provisions conditions contraires aux mot bestämmelserna i of this Article shall have dispositions de cet article denna artikel, skall äga an enforceable right to a droit å reparation. rätt till skadestånd. compensation.
Article Article .-lrlikel 1 In the determina- Toute personne a Envar skall, när det tion of his civil rights and droit á ce que sa cause gäller att pröva hans ciobligations or of any crim- soit entendue équitable- vila rättigheter och skylinal charge against him, ment, publiquement et digheter eller anklagelse everyone entitled to a dans un délai raisonnable, mot honom för brott, vara fair and public hearing par un tribunal indepen- berättigad till opartisk
136 Bilaga I SOU 1993:40
within a reasonable time dant et impartial, etabli och offentlig rättegång by an independent and la loi, qui décidera, inom par skälig tid och inför impartial tribunal estab- soit des contestations sur en oavhångig och oparlished by law. Judgment droits et obligations ses tisk domstol, som uppshall be pronounced pub- de caractêre civil, soit du rättats enligt lag. Domen licly but the press and bien-fondé de toute skall avkunnas ac- offentligt, public may be excluded cusation matiere peen men pressen och allmänfrom all part of the nale dirigée elle. heten or contre må utestängas från trial in the interests of Le jugement doit étre rättegången eller en del morals, public order or rendu publiquement, mais därav hänsyn av till sednational security in a de- l’acces de salle d’au- ligheten, den allmänna mocratic society, where dience peut être interdit ordningen eller den nathe interests of juveniles å et public tionella säkerheten presse au i ett or the protection of the pendant la totalite demokratiskt ou une samhälle, elprivate life of the parties partie du proces dans l’in- ler då hänsyn till minderso require, or to the térét de la moralite, de åriga eller till ex- parternas tent strictly necessary in l’ordre public de privatlivs helgd ou så kräthe opinion of the court sécurité nationale dans eller, va i den män domin special circumstances societe democratique, stolen sf: finner unc strängt where publicity would lorsque les intéréts des nödvändigt, i fall då på prejudice the interests of mineurs la protection grund ou av sáirskilda omjustice. le vie privée des ständigheter offentlighet parties au proces l’exigent, skulle lända till skada för
ou dans la mesurc jugée rättvisans intresse.
strictement nécessaire par
tribunal, lorsque dans
des circonstances specia-
les la publicite serait de
nature á porter atteinte
aux intéréts de la justice. 2 Everyone charged Toute Envar, personne ac- som blivit anwith a criminal offence cusée d’une infraction est klagad för brottslig gärshall be presumed inno- présumée innocente jus- ning, skall betraktas som cent until proved guilty qu’a culpabilité oskyldig intill ce que sa dess hans according to law. ait été légalement établie. skuld lagligen fastställts.
3 Everyone charged Tout accusé droit Envar, blivit a som with a criminal offence notamment klagad för brottslig gärhas the following mini- ning, skall följande äga mum rights: minimirättigheter:
a to be informed a être informé, dans a att ofördröjligen på
promptly, in a language plus court délai, dans ett språk, han försom which he understands langue qu’il står, och i detalj bliva une com- unand in detail, of the na- prend et d’une maniére derrättad innebörden om ture and cause of the ac- détaillée, de nature et och orsaken till anklaav cusation against him; de la de l’accusation gelsen honom; cause mot portée contre lui;
b to have adequate b disposer du temps et b att åtnjuta tillräck-
time and facilities for the des facilités nécessaires å lig tid och möjlighet att preparation of his defence; la préparation de dé- förbereda sitt försvar; sa fense;
c to defend himself in c se défendre lui-même c att försvara sig
perperson or through legal ou avoir l’assistance d’un sonligen eller rätgenom assistance of his défenseur de choix tegångsbiträde, own son et, som han choosing he has not s’il n’a les or, pas moyens de själv utsett, eller att, i fall
Bilaga I 137 SOU 1993:40
sufficient to rémunerer un défenseur, la han saknar erfordermeans pay for legal assistance, to be pouvoir êtrc assiste gra- liga medel för betalning given free when the in- tuitement par un avocat av riittegzingshitriide, erlerests of justice d’office, lorsque les inte- hålla sådant utan kostso require: rets de justice 1’e:igent: nad, om riittvisans intresse sa fordrar; d to examine have d interroger ou faire d att förhöra eller låta or examined witnesses interroger les temoins a förhorzi vittnen, som fibeagainst him and to obtain charge et obtenir con- ropas emot honom, samt the attendance and vocation et l’interroga— att für egen rakning fa examination of witnesses tion des temoins a lechar- vittnen inkallatle och foron his behalf under the dans les memes condi- hörda under samma forsame ge conditions witnesses tions les temoins hallanden som vittnen as que against him; charge: aberopade mot honom:
e to have the free e faire assisler gra- e att utan kostnad at-
as- se. sistance of interpreter tuitemcnt dun interprete, njuta bistand av tolk, om an he cannot understand s’il comprend pas ou han icke forstar eller lane speak the language parle laugue em- lar det språk, som begagor ne pas used in court. ployee a l’audienee. nas i domstolen.
.trticlc .-lrlirle .lrlikel
1 No shall be Nul peut etre Ingen ma fiillas till one ne conheld guilty of crimi- damne action ansvar for nagon garning any pour une nal offence account of omission qui. eller underlñleriliet, som on ou une au act omission which moment ou elle ete vid tidpunkten for dess any or a comdid not constitute crim- misc, constituait begåentlt icke utgjorde a ne pas inal offence under infraction d’apres ett brott enligt inhemsk na- une tional international law droit national interna- eller internationell rätt. or ou the time when tional. De. même nest heller må högre straff at was committed. Nor shall infligé pcine plus utmiitas an som var tilla aucune heavier penalty he im- forte celle qui etait lämpligt vid tidpunkten que posed than the that applicable moment ou för den brottsliga garone au applicable at the l’infraction etc commise. ningens begående. was a time the criminal offence was committed. 2 This Article shall Le present article ne 2. Förevarandc artikel prejudicc the trial portera atteinte skall ickc hindra rannsaknot pas au and punishment of jugement et a punition ning och bestraffning av any for act l’une coupable den som gjort sig skyldig person any or personne omission which, at the d’une action lune till handling eller unou en time when omission qui, moment derlñtcnhet. som vid tidwas com- au mitted, criminal ou elle etc commise, punkten for dess begåenwas ac- a cording the general etait criminelle l’apr-s de var brottslig enligt dc to principles of law les principes géneraux de allmänna rättsprinciper, recognised by civilised nations. droit les som erkännas av civilisereconnus par nations civilisees. rade stater.
Article Article .vtrlikel
1 Everyone has the Toute Envar har ratt till personne a right respect for his droit respect dc vie skydd för sitt privat- och to au sa private and family life, privée ct familiale, de familjeliv, sitt hem och son his home and his domicile et de sin korrespondens. cor- sa corresrespondence. pondance.
138 Bilaga 1 SOU 1993:40
2 There shall be no peut avoir Offentlig myndighet ne y interference hy public ingerence dune autorite icke a mä störa åtnjutandet authority with the exer- publique dans l’exercice denna rättighet med av cise of this right except de lroit undantag för vad ce que pour au- som är such as in accordance tant cette ingérenee stadgat i lag och i deque ett with the law and neces- est prevuc la loi ct mokratiskt samhälle par är sary in a democratic so- qu’elle constitue nödvändigt med hänsyn une meciety in the interests of sure qui, lans societe till landets säkerhet, une yttre national security, public lemoeratique, est neces- den allmänna säkerheten,
safety or the economic saire a securité natio- landets ekonomiska val-
well-being of the country, nale, a surete publique, stand. forebyggandet av for the prevention of dis- au hien-etrc economique oordning eller brott. hal-
order or crime. for the du la defense dc sovarden, skyddandet pays, av protection of health or l’or|re et a prevention sedliglieten eller andra av morals, or for the protec- des infractions penales, a fri- och rättigpersoners tion of the rights and free- protection de sante heter.
doms of others. de la morale, á ou ou protection des droits et
lihertes d’autrui.
.-irliele .lrlicle Artikel ..
1 Everyone has the Toute linvar skall personne a rätt right to freedom of droit ä liberte de till tanltefrihet, pen- samvetsthought, conscience and see, de conscience et de frihet och religionsfrihet.
religion: this right in- religion; droit implique Denna innefattar frice rätt cludes freedom to change liberte. de changer dc het att byta religion eller
his religion or belief and religion de conviction, tro och frihet ou att ensam freedom, either alone ainsi liberte de eller i gemenskap med or que in community with others manifester sa religion andra, offentligt eller ou enand in public or private, sa conviction individuel- skilt, utöva sin religion
to manifest his religion lement collectivement, eller tro gudsor ou genom belief, in worship, teach- public prive, tjänst, undervisning, en ou en par aning, practiee and observ- culte, Fenseignement, daktsovningar och iakt-
ance. les pratiques et l’accom- tagande av religiösa sed-
plissement des rites. vänjor.
2 Freedom to mani- 2. La liberté de mani- 2. Iinvars frihet att ut-
fest onus religion be- fester religion sin religion eller or sa ou ses öva tro liefs shall be subject only convictions peut fairc mä endast underkastas ne to such limitations as are l’objet d’autres restric- sådana inskränkningar,
prescribed by law and tions celles qui, pre- angivna i lag och are que som äro necessary in a democratic vues par loi, constituent äro nödvändiga i ett som society in the interests of des nécessaires, demokratiskt samhälle mesures public safety, for the dans societe democra- med hänsyn till den allpro- une tection of public order, tique, a securité publi- säkerheten, männa upphealth or morals, for a protection de rätthållandet allmän or que, av the protection of the l’ordre, de la santé de ordning, hälsovården, ou rights and freedoms of morale publiques, á skyddandet sedligheou av others. protection des droits et eller andra ten av persolibertés d’autrui. fri- och rättigheter. ners
Article 10. Article 10. Artikel 10.
1 Everyone has the Toute Envar skall rätt personne a äga right to freedom of droit â liberté d’expres— till yttrandefrihet. Denna expression. This right shall sion. Ce droit comprend rätt innefattar åsiktsfri-
Bilaga 1 139 SOU 1993:40
include freedom to hold liberte d’opinion et het samt frihet att molopinions and to receive liberte de recevoir de taga och sprida uppgifter on and impart information communiquer des infor- och tankar utan inblandand ideas without inter- Inations des idées ning offentlig myndigou sans av ference by public author- qu’il puisse y avoir inge- het och oberoende av terity and regardless of fron- d’autorites publi- ritoriella gränser. Denna rence tiers. This Article shall et consideration artikel förhindrar icke en ques sans not prevent States from de frontiere. Le present stat att kräva tillstånd för requiring the licensing of article n’empeche les radio-, televisions- eller pas broadcasting, television or litats de soumettre les hiografförctag. cinema enterprises. entreprises de radiodiffusion, de cinema ou de telévision a un regime d’autorisations. 2 The exercise of these L’exercice de ces li- Enar utövandet av freedoms, since carries bertés comportant des le- de nämnda friheterna with duties and voirs et des responsahili- medför ansvar och skylresponsibilities, be sub- tés peut être soumis ä cer- digheter, må det undermay ject to such formalities, taines formalites, condi- kastas sådana formföreconditions, restrictions tions, restrictions ou sanc- skrifter, villkor, inskränkor penalties prescribed tions, prevues par loi, ningar eller straffpåföljas are by law and qui constituent des mesu- der, som äro angivna i are necessary in democratic society, necessaires, dans une lag och i ett demokraa res in the interests of national société democratique, a tiskt samhälle iiro nödsecurity, territorial integ- sécurité nationale, a vändiga med hänsyn till rity public safety, for Pintégrité territoriale ou statens säkerhet, den teror the prevention of disorder á la süreté publique, a la ritoriella integriteten, den crime, for the protec- defense de l’ordre et á la allmänna säkerheten, föor tion of health morals, prevention du crime, á rebyggandet av oordning or for the protection of the protection de santé ou eller brott, hälsovården, reputation rights of de la morale, a la protec- skyddandet av sedligheor others, for preventing the tion de la reputation ou ten eller av annans goda disclosure of information des droits l’autrui, pour namn och rykte eller rätreceived in confidence, empêcher divulgation tigheter, förhindrandet av or for maintaining the d’informations confiden- att förtroliga underrättel-
authority and impar- tielles ou pour garantir ser spridas, eller upprätttiality of the judiciary. 1’autorité et l’impartialité hållandet av domstolar-
du pouvoir judiciaire. nas auktoritet och opartiskhet.
Article 11. A rlirle 11. Artikel 11.
1 Everyone has the Toute personne a Envar skall äga rätt right to freedom of droit á la liberté de réu- till frihet att deltaga i peaceful assembly and to free- nion pacifique et á li- fredliga sammankomster dom of association with liberté d’association, samt till föreningsfrihet, y others, including the right compris droit de fonder däri inbegripet rätten att to form and to join trade d’autres des syndi- bilda och ansluta sig till avec unions for the protection cats et de s’affilier a des fackföreningar för att of his interests. syndicats la defense skydda sina intressen. pour de ses intérêts. 2 No restrictions shall 2. L’exercice de 2. Utövandet av dessa ces he placed the exercise droits peut faire1’objet rättigheter må icke underon ne of these rights other than d’autres restrictions kastas andra inskränkque such prescribed by celles qui, prévues par la ningar än sådana som äro as are
140 Bilaga 1 SOU 1993:40
law and are necessary in loi, constituent des angivna i lag och i ett demea democratic society in nécessaires, dans mokratiskt samhälle sures äro the interests of national soeieté democratique, nödvändiga med hänsyn une security or public safety, a la séeurite nationale, a till säkerhet, den statens for the prevention of dis- sürete puhlique, á allmänna säkerheten, fo-
order or crime, for the defense de l’ordre ct a rebyggandel. oordning av protection of health or prevention du crime, a eller lrott, hälsovården.
morals or for the protec- protection de sante skyddandet sedligheou av tion of the rights and de la morale, a ten eller friou pro- av annans freedoms of others. This tection des droits et liber- ocl1 rättigheter. Denna
Article shall not prevent tés d’autrui. Le present artikel förhindrar icke.
the imposition of lawful article n’interdit att för medlemmar de pas que av restrictions on the des restrictions legitimes väpnade styrkorna, poliexercise of these rights by soient imposées a l’exer- eller den statliga försen members of the armed cice de ees droits les valtningen lagliga inpar forces, of the police or of membres des forces skráinkningar ma göras i arthe administration of the mées, de police de de nämnda riitligheternas ou State. administration de l’Etat. utövande.
Article 12. .-lrliclc 12. Artikel 12.
Men and women of A partir de Page nubile, Giltasvuxna och män marriageable age have the l’homme et la femme ont kvinnor skola äga rätt att
right to marry and to droit de marier et ingå äktenskap och bilda se found a family, according de fonder famille familj i enlighet med de une seto the national laws gov- lon les lois nationales re- inhemska lagar, som regerning the exercise of this gissant Fexereice de lera utövandet denna ce av right. droit. rättighet.
Article 13. Article 13. .lrlikel 13.
Everyone whose rights Toute dont les Envar, i denna konpersonnc vars and freedoms as set forth droits et libertés vention angivna fri- och reconnus in this Convention are dans présente Conven- rättigheter kränkts, skall
violated shall have tion ont eté violés, droit äga effektiv möjlighet an a att effective remedy before a l’octroi d’un tala härâ inför inhemsk a recours national authority not- effectif devant in- myndighet och detta även une withstanding that the stance nationale, alors i det fall, att kränkningen
violation has been com- même que la violation förövats av ämbetsman i
mitted by persons acting aurait eté commise tjänsteutövning. par in an official capacity. des agissant personnes dans l’exercice de leurs
fonctions officielles.
Article 14. Article 14. Artikel 14.
The enjoyment of the La jouissance des droits Åtnjutandet de fri-
av rights and freedoms set et libertés dans och rättigheter, reconnus som anforth in this Convention présente Convention givas i denna konvention,
shall be secured without doit être assurée, dis- skall sans tryggas utan åtskilldiscrimination tinction fondée nad något slag, såsom on any aucune, av ground such as sex, race, notamment la på grund kön, hudsur sexe, av ras, colour, language, religion, couleur, la langue, färg, språk, religion, race, polipolitical or other opinion, religion, les opinions tisk eller åskådannan national or social origin, politiques toutes autres ning, nationell eller ou soassociation with a na- opinions, l’origine natio- cial härkomst, tillhörig-
SOU 1993:40 Bilaga I 141
tional minority, property. nale ou sociale, lappar- het till nationell minoribirth or other status. tenauce a une minorite tet, förmögenhet, hörd nationale, fortune, eller ställning i ivrigt. naissance ou toute autre situation.
.lrtiele IJ. Article IJ. Artilcel IJ. 1 ln time of war or lin cas de guerre ou Under krig eller i other public emergency en cas d°autre danger pu- annat allmänt nödläge. threatening the life of the blic menaçant vie de som hotar nationens exination any Iligh Contrac- nation, toute Haute Par- stens, mä lördragsslutanting Party may take tie Contractante peut de part vidtaga atgärder. measures derogating from prendre des mesures dero- som innebära avvikelser its obligations under this geant aux obligations pre- från dess skyldigheter en- Convention to the extent vues par presente Con- ligt denna konvention i strictly required hy the vention, dans la stricte den utsträckning, som är exigencies of the situa- mesure ou la situation oundgängligen erfordertion, provided that such l’exige et condition ligt med hänsyn till situameasures are not incon- que ees mesures ne soient tionens krav, under försistent with its other olli- pas en contradiction avec utsättning att dessa ätgations under internatio- les autres ohligalions de- gärder icke strida mot. nal law. coulant du droit interna- landets ivriga förplikteltional. ser enligt den internationella rätten. 2 No derogation from 2. La disposition pre- 2. Inga inskränkningar Article except in re- cedente n’autorise aucune i artikel utom ifraga spect of deaths resulting derogation a Farticlt om lödslzill till följd av from lawful acts of war, sauf pour cas de deees lagliga krigshandlingar, or from Articles pa- resultant d’actes lieites dc eller i artiklarna ragraph 1 and 7 shall be guerre, et aux articles mom. 1 och 7 mä göras made under this provi- paragraphe 1 et med stöd av förevarande sion. bestämmelse. 3 Any High Contrac- Toute Haute Partie Fördragsslutande ting Party availing itself Contractante qui exerce part, som begagnar sig av of this right of derogation ce droit de derogation rätten till avvikelser från shall keep the Secretary- tient Secretaire General denna konvention, skall General of the Council of du Conseil de l’Europe hålla Europarådets gene- Europe fully informed of pleinement informe des ralsekreterare till fullo unthe measures which has mesures prises et des m0- derrättad om de åtgärder taken and the reasons tifs qui les ont inspirees. som i sådant hänseende therefor. It shall also in- Elle doit egalement infor- vidtagits och om skälen form the Secretary-Gen- mer Secretaire General för dessa. Fördragsslueral of the Council of du Conseil de l’Eur0pe de tande part skall likaledes Europe when such meas- la date á laquelle ces me- underrätta Europarådets ures have ceased to oper- sures ont cessé d’étre en generalsekreterare om när ate and the provisions of vigueur et les dispositions dylika åtgärder hava trätt the Convention are again de Convention recoi- ur kraft och konventiobeing fully executed. vent de nouveau pleine nens bestämmelser äter application. blivit i allo tillämpliga.
Article 16. Article 16. Artikel 16. Nothing in Articles 10, Aucune des dispositions Intet i artiklarna 10, 11 and 14 shall be regar- des articles 10, 11 et 14 11 och 14 må anses hindra ded as preventing the ne peut être considérée de höga fördragsslutande
142 Bilaga 1 SOU 1993:40
lligh Contracting Parties comme interdisant aux parterna från att stadga from imposing restrictions Hautes Parties Contrac- inskränkningar i utlänthe political activity tantes d’imposer des res- ningars politiska verkon of aliens. trictions á l’activite poli- samhet. tique des étrangers.
.trlir-[e 17. Article 17. Artikel 17. Nothing in this Con- Aucune des disposi- lntet i denna konvenvention may be inter- tions de la presente Con- tion må tolkas såsom preted implying for vention ne peut être in- medförande rätt för nåas any Stale. group or per- terprétée Comme impli- gon stat, grupp eller person anv right to engage quant pour un Etat, un son att ägna sig at. verkin anv. :activity groupement indi- samhet eller utföra handor per- ou un form .2t|] act aimed at vidu, droit quelcon- ling, syftar till att un som the Instruction of any of que de se livrer a une tillintetgora nagon av de the rights and freedoms activite ou d’ace0mplir fri- och rättigheter, som set torth herein or at their un acte visant a des- angivits i konventionen, limitation to a greater ex- truction des droits ou li- eller till att inskränka tent than provided for hertes reconnus lans la dem i större utsträckning the Convention. presente Convention ou än som läri medgivits. a des limitations plus amples de ees droits et libertés que celles prevues ladite Convention.
.trticle 18. Article 18. .lrlikel IS. the restrictions per- Les restrictions qui, aux le inskränkningar, som mitted under this Con- termes de presente Con- i denna konvention medvention to the said rights vention, sont apportees givits beträffande de däri and freedoms shall not be auxdits droits et libertes upptagna fri- och rättigapplied for any purpose ne peuvent C-tre appli- heterna. mä icke vidtagas other than those for which quées que dans but pour annat än i de syften, med they have been pre- lequel elles ont ete pre- hänsyn till vilka de tillascribed. vues. tits.
SECTION II. TITRE Il. ;VlEL.Il.\’‘: ll.
Article 19. Article 1.‘. .lrtiI.eI 1.‘. To ensure the observ- Afin d’assurer respect For att trygga uppfylance of the engagements des engagements resultant landet de förpliktelser, av undertaken by the High pour les Irlautes Parties som de höga fördragsslu- Contracting Parties in the Contractantes de pre- tande parterna åtagit sig present Convention, there sente Convention, est genom denna konvention, shall be set up: institué: skola upprättas:
1 A European Com- a une Commission eu- 1 en europeisk kom-
mission of Human Rights ropéenne des Droits de mission for ie mänskliga hereinafter referred to as l’homme, ci-dessous nom- rättigheterna, här nedan thc Commission; mée la Commission; benämnd kommissionen; 2 A European Court b une Cour européen- 2 en europeisk domof Human Rights, herein- ne des Droits de l’homme, stol för de mänskliga rätafter referred to as the ci-dessous nommée la tigheterna, här nedan kal- Court. Cour. lad domstolen.
SOU 1993:40 Bilaga 1 143
SECTION III. TITRE III. AVDELNING Ill.
Article 20. Article 20. Artikel 20.
The Commission shall La Commission Kommissionen består se comconsist of a number of pose d’un nombre de ledamöter till av samma members equal to that of membres égal å eelui des antal de höga försom the High Contracting Par- Hautes Parties Contrac- dragsslutande parterna. ties. No two members of tantes. La Commission Mer än ledamot ne en av the Commission may be peut comprendre. plus kommissionen må vara nationals of the same d’un ressortissant du mê- medborgare i och en sam- State. me Etat. stat. ma
Article 21. Article :31. Artikel 21.
1 The members of the Les membres de Ledamöterna i kom- Commission shall be Commission sont elus missionen väljas minispar av elected by the Committee Comité des Ministres terkommitten med absoof Ministers by an ab- á majorite ahsolue des lut majoritet och från en solute majority of votes, voix, sur liste de namnlista, upprättas une som from a list of names noms dressée Bu- den rådgivande förpar av drawn up by the Bureau reau de l’Assemblée Con- samlingens bureau. Varje of the Consultative As- sultative; chaque representanter för groupe grupp sembly; each group of the de representants des Hau- de höga fördragsslutande Representatives of the tes Parties Contractantes parterna i den rådgivande High Contracting Parties a l’Assemblee Consulta- församlingen skall föreslå in the Consultative As- tive présente trois candi- tre kandidater, vilka av sembly shall put forward dats dont deux moins minst två skola au vara av three candidates, of whom seront de sa nationalité. nationalitet samma som two at least shall be its gruppen. nationals. 2 As far as applicable, Dans 1a oü I mån tillämpligmesure av the same procedure shall elle est applicable, mê- het skall procedur samma be followed to complete me procédure est suivie följas vid komplettering the Commission in the pour compléter la Com- kommissionen, i hänav event of other States sub- mission au cas ou d’au- delse andra stater senare sequently becoming Par- tres Etats deviendraient tillträda konventionen, ties to this Convention, ultérieurement Parties a samt då ledigblivna plat-
and in filling casual la présente Convention, et ser skola besiittas. vacancies. pour pourvoir sieges aux devenus vacants.
Article 22. Article 22. .lrikcl 22.
1 The members of the Les membres de 1a Kommissionens le- Commission shall be Commission sont élus damöter väljas för tid en elected for a period of six durée de six år. De må återpour une ans. av sex years. They may be re- Ils sont rééligibles. Toute- väljas. Emellertid skall elected. However, of the fois, qui för sju de ledamöter, en ce concerne av members elected at the les membres désignés a som utsetts vid första vafirst election, the terms premiere election, les let, mandattiden tre vara of seven members shall fonctions de sept membres ar. expire at the end of three prendront fin bout de au years. trois ans. 2 The members whose 2. Les membres dont De ledamöter, vilkas
terms are to expire at the les fonetions prendront fin mandattid utlöper med
144 Bilaga 1 SOU 1993:40
end of the initial period au terme de periode utgången av den inledanof lhree years shall be initiale de trois ans, sont de treårsperioden, skola chosen by lot by the designes par tirage au utses genom lottdragning Secretary-ieneral of the sort effectué par Secre- av liuroparadets general- Council of liurope im- taire Gt’-neral du Conseil sekreterare omedelbart mediately after the first de l’Europe immediate- efter det att det första election has been COI11- ment apres qu’il aura etc valet verkstiillts. pleted. procedé a premiere election. 3 A member of the Le ‘membre de Ledamot av kom- Commission elected to re- Commission elu en rem- missionen, utsetts för som place a member whose placement d’un membre att eftertrüda ledamot, en term of office has not ex- dont mandat n’est pas vars mandattid icke utpired shall hold office for expire acheve terme du gått, skall bekläda uppthe remainder of his pre- mandat de son predeces- draget för återstoden av decessor’s term. seur. foretriidarens mandattid. 4 The. members of the 4. Les membres de 1. kommissionens le- Commission shall hold of- Commission restent en damöter utöva sitt uppfice until replaced. After fonctions jusqu’a leur drag intill dess att de avhaving been replaced. remplacement. Apres ce lösas. Efter det att så they shall continue to deal remplacement, ils conti- skett, skola dc fullfölja with such cases as they nuent de connaitre des handläggningen av sådaalready have under con- affaires dont ils sont leja ärenden, med vilka de na sideration. saisis. redan tagit befattning.
Article 23. Article 23. Artikel 33. The members of the Les membres de Kommissionens leda- Commission shall sit on Commission siegent å möter taga säte i komthe Commission in their Commission å titre indi- missionen i egenskap av individual capacity. viduel. enskilda personer. Article :24. Article 24. Artikel 24. Any lligh Contracting Toute Partie Contrac- Fordragsslutande part Party may refer to the tante peut saisir Com- må genom Europarådets Commission, through the mission, par l’intermé- generalsekreterare till Secretary-General of the diaire du Secrétaire Gé- kommissionen hänskjuta Council of Europe, any neral du Conseil de 1’Eu- varje påstående om alleged breach of the pro- rope, de tout manque- kränkning av bestämmelvisions of the Convention ment aux dispositions de serna i denna konvention by another lligh Contrac- presente Convention från fördragssluannan ting Party. qu’elle croira pouvoir être tande parts sida. imputé å une autre Partie Contractante.
Article 2-5. Article 25. Artikel 25. 1 The Commission La Commission peut Kommissionen må may receive petitions ad- être saisie dune requête mottaga till Europarådets dressed to the Secretary- adressée au Secrétaire Gé- generalsekreterare riktade General of the Council of neral du Conseil de l’Eu- framställningar från en- Europe from any person, rope par toute personne skilda personer, icke-statnon-governmental organi- physique, toute organisa- liga organisationer eller sation or group of individ- tion non gouvernementale grupper av enskilda, som uals claiming to be the ou tout groupe de parti- påstå sig hava genom nå-
SOU 1993:40 Bilaga 1 145
victim of violation by culiers, qui pretend vic- gon av de höga fördragsa se of the High Contrac- time d’une violation par slutande parterna utsatts one ting Parties of the rights l’une des Hautes Parties för kränkning av någon set forth in this Conven- Contractantes des droits av de i denna konvention tion, provided that the dans présente angivna rättigheterna, reconnus High Contracting Party Convention, dans cas under förutsättning att against which the ou Haute Partie Con- den höga fördragsslutancomplaint has been lodged tractante mise en cause a le part, mot vilken klahas declared that recog- déclaré reconnaitre gan riktas. förklarat sig nises the competence of Competence de la Com- erkänna kommissionens the Commission to receive mission dans cette ma- behörighet att mottaga such petitions. Those of tiére. Les Hautes Parties dylika framställningar. the High Contracting Par- Contractantes ayant sous- De höga fördragsslutande ties who have made such crit telle déclaration parter, som avgivit sådan une declaration undertake s’engagent n’entraver förklaring. förbinda sig a not to hinder in mesure l’exer- att icke på något sätt förany way par aucune the effective exercise of cice efficace de ce droit. hindra ett effektivt utthis right. övande av ifrågavarande klagorätt. 2 Such declarations Ces declarations peu- 2. Förklaring. som nu be made for specific vent étre faites pour une sagts. må avgivas för viss may a period. durée déterminee. bestämd tid. 3 The declarations Elles sont remixes Förklaringen skall shall be deposited with Secretaire leneral du deponeras hos Europaråau
the Secretary-General of Conseil de l’Europe, qui dets generalsekreterare,
the Council of Europe transmet copies aux som skall överlämna koen who shall transmit copies Hautes Parties Contrac- pior därav till de höga thereof to the High Con- tantes et en assure la fördragsslutande parterna tracting Parties and pub- publication. och offentliggöra förklalish them. ringen. 4 The Commission 4. La Commission 4. Kommissionen må shall only exercise the n’exercera compétence utöva de befogenheter, provided for in qui lui est attribuee par som angivits i förevaranpowers this Article when at least present article que lors- de artikel, endast om six High Contracting Par- que six Hautes Parties minst sex höga fördragsties bound by declara- Contractantes moins slutande parter äro bundare au tions made in accordance trouveront liées na av deklarationer, som se par with the preceding para- déclaration prévue aux avgivits i överensstämgraphs. paragraphes précédents. melse med vad under 1- 3 stadgats.
Article 26. Article :26. Artikel 26.
The Commission La Commission ne peut Kommissionen mä uppmay only deal with the matter être saisie qu’apres l’épui- taga ett ärendeförst seafter all domestic sement des voies de re- dan alla inhemska rättsremedies have been exhausted, internes, tel qu’il medel uttömts, på sätt cours according to the generally est entendu selon les prin- detta förstås enligt den recognised rules of inter- cipes de droit internatio- internationella rättens allnational law, and within nal généralement recon- mänt erkända regler, samt period of six months et dans délai de six icke senare än sex månaa nus from the date which mois, a partir de date der från den dag, då det on the final decision de décision interne de- slutliga beslutet meddelawas taken. finitive. des.
146 Bilaga 1 SOU 1993:40
Article 27. Article 27. .lrtilcel 27.
1 The Commission La Commission Kommissionen ma ne shall not deal with any retient requête icke upptaga nagon framaucune petition submitted under introduite application ställning enligt artikel 2.3 par Article 25 which de l’article 25, lorsque: som:
a anonymous, or a elle est anonyme; a är anonym: eller
b substantially the b elle est essentielle- h i det väsentliga in-
same as a matter which ment meme qu’une nefattar yrkande re- samma has already been exam- quête précedemment framställning, vilexa- som en ined by the Commission minee par Commission ken redan prövats av or has already been sub- ou déja soumise a kommissionen eller redan une mitted to another proce- autre instance interna- hänskjutits till interna-
dure of international in- tionale d’enquéte de tionell undersökning eller ou vestigation or settlement reglement et elle reglering i ne annan form och and contains no rel- contient de faits vilken icke innehåller pas nouevant new information. veaux. några relevanta nya upplysningar. 2 The Commission La Commission de- 2. Kommissionen skall
shall consider inadmis- clare irrecevable toute avvisa framställning re- gjord sible any petition sub- quête introduite enligt artikel par ap- 25, som mitted under Article 25 plication de l’article 25, kommissionen anser icke which considers incom- lorsqu’elle estime kunna förenas re- med bepatible with the provis- quête ineompatible stämmelserna i denna avec ions of the present Con- les dispositions de pre- konvention, vara uppenvention, manifestly ill- sente Convention, mani- barligen ogrundad eller founded, or an abuse of festement mal fondee utgöra missbruk ou ett av the right of petition. abusive. rätten att göra sådan
framställning. 3 The Commission La Commission 3. Kommissionen skall reshall reject any petition jette toute requéte qu’elle avvisa framställning, som referred to which considére irrece- kommissionen finner icke con- comme siders inadmissible under vable par application de kunna upptagas på grund
Article 26. l’article 26. vad i artikel 26 stadav gats. Article 28. Article 28. Artikel 28.
In the event of the Dans oü Com- Då framställning cas en Commission accepting mission retient requête: upptages, skall kommisa petition referred to it: sionen
a shall, with a view a afin d’établir les a till utrönande de
av to ascertaining the facts, faits, elle procede á faktiska omständigheterun undertake together with examen contradictoire de i fallet, genomgår framna the representatives of the requête les repre- ställningen tillsammans avec parties an examination of sentants des parties et, med representanter för
the petition and, need s’i| lieu, á y a une en- parterna samt, om det bebe, an investigation, for quête conduite finnes erforderligt, förepour the effective conduct of efficace de laquelle les taga undersökning, en which the States Etats intéresses four- effektiva con- vars genomföcerned shall furnish all niront toutes facilités ne- rande de berörda staterna
necessary facilities, after cessaires, apres échange efter utbyte synpunkav an exchange of views with de Commis- ter med kommissionen vues avec the Commission; sion; skola i erforderlig grad
underlätta; b shall place itself b elle met á dis- b ställa sig till parterse at the disposal of the par- position des intéressés förfogande i syfte att en nas
Bilaga 1 147 SOU 1993:40
ties concerned with de parvenir a rê- nå en reglering av fråa vue un view to securing friendly glement amiable de l’af- gan i godo på grundval av a settlement of the matter faire .’insire du res- respekterandet av de qui s 1 the basis of respect for pect des Droits de l’h0m- mänskliga rättigheterna, on Human Rights defined tels les reconnait sådana de definierats i as me, que in this Convention. présente Convention. denna konvention.
Article 29. Arliclc :29. Artikel 29.
1 The Commission La Commission Kommissionen fullremshall perform the func- plit les fonctions prévues gör de åligganden, som
tions set out in Article 28 a l’article 28 moyen angivits i artikel 28, geau of Sub-C0m- d’une sous-commission underkommission by means a nom en mission consisting of composée de sept bestående av sju ledamömemmembers of the bres de la Commission. ter av kommissionen. seven Commission. 2 Each of the parties 2. Chaque interesse Envar av de berör-
concerned appoint peut designer membre da parterna äger utse en may un members of this Sub- de choix faire ledamot av underkomas son pour Commission of partie de la sous-commis- missionen. a PLFSOH its choice. sion. 3 The remaining 3. Les autres membres Övriga ledamöter
members shall be chosen sont designés tirage skola utses genom lottpar lot in accordance with sort, conformément dragning i enlighet med by au prescribed dispositions prévues bestämmelser i kommisarrangements aux in the Rules of Procedure reglement interieur sionens arbetsordning. par of the Commission. de la Commission.
Article 30. Article 30. Artikel 30.
the Sub-Commission Si elle parvient a 0b- Därest underkommis-
succeeds in effecting tenir reglement amia- sionen lyckas ávägaa un friendly settlement in ble, conformément á l’ar- bringa en uppgörelse i accordance with Article 28, ticle 28, sous-commis- godo enligt artikel 28,
shall draw Report sion dresse rapport qui skall den utarbeta en up a un the est transmis Etats in- rapport skall tillwhich shall he sent to aux som States concerned, to the téressés, Comité des ställas de berörda staterau Committee of Ministers Ministres et Secrétaire na, ministerkommittén au the Secretary-Gen- Général du Conseil de och Europarådets geneand to eral of the Council of 1’Europe, fins de ralsekreterare för offentaux pu- Europe for publication. blication. Ce rapport se liggörande. Rapporten
This Report shall be limite á bref exposé skall begränsas till en kort con- un fined brief statement des faits et de la solution redogörelse för de faktisto a the facts and of the adoptée. ka omständigheterna och of solution reached. för den lösning, som upp-
nåtts.
Article 31. Article 31. Artikel 31.
Si solution n’a Om lösning icke 1 a solution not une en intervenir, la Commis- kunnat uppnås, skall reached, the Commission pu shall draw Report sion redige rapport kommissionen utarbeta en up a un its dans lequel elle constate rapport rörande de fakon the facts and state opinion whether the les faits et formule tiska omständigheterna as to un avis point de savoir samt angiva, huruvida facts found disclose a sur les faits constatés révê- kommissionen anser debreach by the State conlent, de la part de l’Etat innebära, att den cerned of its obligations samma
148 Bilaga 1 SOU 1993:40
under the Convention. interessé. violation ifragavarande staten bruune The opinions of all the des obligations qui Iui in- tit mot sina förpliktelser members of the Commis- eombent aux termes de enligt konventionen. Varsion on this point may be Convention. Les opinions kommissionsledamots stated in the Report. de tous les membres de mening på denna punkt
Commission sur co point ma komma till uttryck i peuvent être exprimees rapporten. dans ce rapport. 2 The Report shall be Le rapport est trans- 2. Rapporten skall transmitted to the Com- mis an Comite des .iinis- överlämnas till ministermittee of Ministers. tres; est egalement kommittén. Den skall comshall also be transmitted munique aux Etats inte- även delgivas de berörda to the States concerned. ressés, qui n’ont staterna, vilka icke aga pas who shall not be at liberty faculte de publier. offentliggöra densamma. to publish it. 3 In transmitting the En transmettant 3. I samband med rap- Report to the Committee rapport au Cmnitc des portens overliin1nanle till of Ministers the Commis- .Iinistres, Commission ministerkommitten ager sion may make such pro- pent formuler les proposi- kommissionen framläggzi posals as thinks fit. tions qifelle juge de förslag, den appro- som anser prices. lämpliga.
Article 32. .irtiele 32. .lrtikel 3;’.
1 the question Si, dans delai de m icke inom tre un not referred to the Court trois mois later de manader fran dagen for in accordance with Ar- transmission Comite rapportens ierl:’imnande au ticle 48 of this Conven- des Ministres du rapport till ministerkommitten. tion within a period of de Commission. l’affaire ärendet hiinskjntes till three months from the nest deferee a domstolen enligt artikel pas date of the transmission Cour application de 18 i denna konvention, par of the Report to the Com- l’article 48 de presente skall ministerkommitten mittee of Ministers, the Convention, Comite des med majoritet två en av Committee of Ministers Ministres prend, tredjedelar de ledapar un av shall decide by a majority vote a la majorite des möter. berättisom äro of two-thirds of the deux tiers des represen- gade att taga säte i kommembers entitled to sit on the tants ayant droit de mittén, fastställa, huru- Committee whether there siéger Comité, de- vida kränkning konau une av has leen a violation of cision la question de ventionen skett. sur the Convention. savoir s’il y a eu ou non une violation de Convention. 2 In the .affirmative Dans l’affirmative, 2.1 händelse denna case the Committee of Comité des Ministres fråga besvaras jakande, Ministers shall prescribe fixe délai dans lequel skall ministerkommittén un a period during which the Haute Partie Contrac- föreskriva frist, inom en High Contracting Party tante interessee doit vilken den berörda höga prenconcerned must take the dre lesmesures qu’cntraine fördragsslutande parten measures required by the decision du Comile des har att vidtaga de åtgärdecision of the Committee Ministres. der. bliva erfordersom of Ministers. liga till följd ministerav kommitténs beslut. 3 the High Con- 3. Si la Haute Partie Därest den höga förtracting Party concerned Contractante interessee dragsslutande icke parten has not taken satisfactory n’a adopte des vidtagit tillfredsställande pas mesu-
SOU 1993:40 Bilaga 1 149
measures within the pre- res satisfaisantes dans åtgärder inom den förescribed period, the Com- délai imparti, Comité skrivna fristen, skall mimittee of Ministers shall des Ministres donne á sa nisterkommittén med sådecide by the majority décision initiale, par la dan röstövervikt, som anprovided for in paragraph majorité prévue au para- gives under ovan, be- 1 above what effect shall graphe 1 ci-dessus, les sluta vilken verkan dess be given to its original suites qu’elle comporte et ursprungliga beslut skall decision and shall publish publie le rapport. erhålla samt publicera the Report. rapporten. 4 The High Contract- 4. Les Hautes Parties De höga fördragsing Parties undertake to Contractantes s’engagent slutande parterna förbinregard as binding on them á considérer comme obli- da sig att anse varje bedecision which the gatoire pour elles toute slut, som ministerkomany Committee of Ministers décision que Comité mittén fattar med tillmay take in application des Ministres peut prendre lämpning av vad under of the preceding application des para- 1-3 stadgats, såsom för para- en graphs. graphes précédents. sig bindande.
Article 33. Article 33. Artikel 33. The Commission shall La Commission siege á Kommissionen skall meet in camera. huis clos. sammanträda inom stängda dörrar.
Article 34. Article 34. Artikel 34. The Commission shall Les décisions de Com- För beslut av kommistake its decisions by mission sont prises á sionen erfordras en majoa majority of the Members majorité des membres ritet av närvarande och i present and voting; the presents et votant; les röstningen deltagande le- Sub-Commission shall décisions de la sous-com- damöter; för beslut av take its decisions by mission sont prises a la underkommissionen era majority of its members. majorité de ses membres. fordras majoritet av dess ledamöter.
Article 35. Article 35. Artikel 35. The Commission shall La Commission se réu- Kommissionen samthe circumstances nit lorsque les circonstan- manträder när så pâkalmeet as require. The meetings l’exigent. Elle est con- las av omständigheterna. ces shall be convened by the voquée Secrétaire Den sammankallas av par
Secretary-General of the Général du Conseil de Europarådets general-
Council of Europe. l’Europe. sekreterare.
Article 36. Article 36. Artikel 36. The Commission shall La Commission établit Kommissionen fastdraw its rules of réglement intérieur. ställer själv sin arbetsup own son procedure. ordning.
Article 37. Article 37. Artikel 37. The secretariat of the Le secretariat de För kommissionens se- Commission shall be Commission est assuré kretariat skall sörjas gepro- par vided by the Secretary- Secrétaire Général du nom Europarådets gene- General of the Council of Conseil de l’Europo. ralsekreterare. Europe.
150 Bilaga 1 SOU 1993:40
SECTION IV. TITRE IV. AVDELN ING IV.
Article 38. Article 38. Artikel 38.
The European Court of La Cour européenne des Den europeiska dom- Human Rights shall con- Droits de l’homme stolen for de mänskliga se sist of a number of judges d’un nombre de rättigheterna skall compose vara equal to that of the Mem- juges égal ä celui des sammansatt domare av bers of the Council of Membres du Conseil de till antal samma som Europe. No two judges l’Europe. Elle Europarådets ne peut medlemmay be nationals of the comprendre plus d’un Mer än domare res- mar. en same State. sortissant d’un même må icke medborgare vara Etat. i stat. samma
Article 39. Article 39. Artikel 39.
1 The members of the Les membres de la Domstolens ledamö-
Court shall be elected by Cour sont élus l’As- väljas den par ter av rådgithe Consultative Assem- semblée Consultative á vande församlingen med bly by a majority of the majorité des voix expri- majoriteten av de röster, votescast from a list of mées liste de avgivas på sur une per- som en lista persons nominated by the présentée les över vilka föresonnes par personer, Members of the Council Membres du Conseil de slås Europarådets av of Europe; each Member l’Europe, chacun de medlemmar; varje ceux- medshall nominate three can- devant presenter trois lem skall härvid nämna didates, of whom two at candidats, dont deux kandidater, au tre av vilka least shall be its nationals. moins de nationalité. minst två skola medsa vara
borgare i den förslagsstäl-
lande staten. 2 As for as applicable, 2. Dans la oü I mån tillämpligmesure av the same procedure shall elle est applicable, la mê- het skall ordning samma be followed to complete procédure est suivie komma till användning me the Court in the event of compléter la Cour vid komplettering pour en av the admission of new d’admission de domstolen i händelse cas nouve- av Members of the Council Membres Conseil medlemmars aux au nya inträde of Europe, and in filling de l’Europe, et i Europarådet pour pour- samt vid casual vacancies. voir siéges devenus besättandet ledigblivaux av
vacants. na platser. 3 The candidates shall Les candidats de- 3. Kandidaterna skola
be of high moral character vront jouir de la plus hög moralisk vara av and must either haute consideration standard skola possess mo- samt anthe qualifications required rale et réunir les condi- tingen uppfylla de villkor,
for appointment to high tions requises l’exer- erfordras pour som för utnämjudicial office or be juris- cice de hautes fonctions ning till högre domarebe-
consults of recognised judiciaires être des ju- fattningar, eller ou vara rättscompetence. risconsultes possédant lärde erkänd kompeav une compétence notoire. tens.
Article 40. Article 40. Artikel 40.
1 The members of the Les membres de la Domstolens ledamö-
Court shall be elected for Cour sont élus ter väljas för tid pour une en av a period of nine durée de neuf Ils sont nio år. De kunna återvälyears. ans. They may be re-elected. rééligibles. Toutefois, jas. I fråga de ledaen om However, of the members qui les vid ce concerne mem- möter, som utses det elected at the first elec- bres désignés á la första valet, skola dock pre-
SOU 1993:40 Bilaga 1 151
tion the terms of four miére election, les fonc- fyra ledamöters mandat members shall expire at tions de quatre les mem- upphöra efter tre år och the end of three bres prendront fin au ytterligare fyra ledamöyears, and the terms of four bout de trois ans, eelles ters mandat efter sex år. more members shall ex- de quatre autres mempire at the end of six bres prendront fin au years. bout de six ans. 2 The members whose 2. Les membres dont De ledamöter, vilkas terms to expire at the les fonctions prendront mandat skola upphöra are end of the initial periods fin terme des périodes efter de inledande perioau of three and six years initiales de trois et six derna om tre och sex år, shall be chosen by lot by ans, sont désignés par skola utses genom lott-
the Secretary-General im- tirage sort effectué dragning, verkställd av
au mediately after the first par Seerétaire General generalsekreteraren omeelection has been com- du Conseil de l’F.urope, delbart efter det att det pleted. immédiatement aprês första valet förrättats. qu’il aura été procédé a premiere election. 3 A member of the 3. Le membre de 3. Har ledamot av Court elected to replace Cour élu en remplacement domstolen valts för att a member whose term of d’un membre dont ersätta en ledamot, vars office has not expired mandat n’est pas expire mandattid ännu icke utshall hold office for the acheve terme du man- löpt, skall han bekläda remainder of his predeces- dat de son prédecesseur. befattningen under återsors term. stoden av företrädarens mandattid. 4 The members of the Les membres de Domstolens ledamö- Court shall hold office Cour restent en fonctions ter utöva sitt uppdrag, until replaced. After having jusqu’a leur remplace- intill dess att de avlösas. been replaced, they shall ment. Aprés ce remplace- Efter det att så skett continue to deal with ment, ils continuent de skola de fullfölja handsuch they already connaitre des affaires dont läggningen av sådana mål, cases as have under consideration. ils sont déjâ saisis. med vilka de redan tagit befattning.
Article 41. Article 41. Artikel 41. The Court shall elect La Cour élit son Presi- Domstolen väljer ordits President and Vice- dent et son Vice-President förande och vice ordfö- President for period of durée de trois rande för en period av tre a pour une three They be Ceux-ci sont reeli- år. Dessa kunna återvälyears. may ans. re-elected. gibles. jas.
Article 42. Article 42. Artikel 42. The members of the Les membres de la Cour Domstolens ledamöter Court shall receive for reçoivent indemnité skola för varje tjänstgöune each day of duty jour de fonctions, á ringsdag erhålla en era com- par pensation to be deter- fixer par Comité des sättning som bestammes mined by the Committee Ministres. av ministerkommittén. of Ministers.
Article 43. Article 43. Artikel 43. For the consideration Pour l’examen de cha- Vid handläggningen av of each brought be- affaire portée devant mål, som hänskjutits till case que fore the Court shall elle, Cour est constituée domstolen, skall denna
152 Bilaga 1 SOU 1993:40
consist of a Chamber com- -Chambre utgöras avdelning, en une compo- av en posed of seven judges. see de sept juges. En sammansatt sju doav There shall sit as an ex feront partie d’office Självskriven ledamare. officio member of the juge ressortissant de tout mot avdelningen skall av Chamber the judge who Etat intéressé å dé- beträffande varje ou, stat, a national of any State faut, de i målet, une personne son som är part vara party concerned, or, choix pour siéger den domare, är meden qua- som there none, a person of lite’ de juge; les des borgare i eller, i noms staten its choice who shall sit in autres juges sont tirés brist på sådan domare, au the capacity of judge; the sort, avant début de vilken staten en person, names of the other judges l’examen de l’affaire, utser att taga säte såsom par shall be chosen by lot by les soint du President. domare; de övriga domar-
the President before the utväljas nas namn genom opening of the case. lottdragning presidenav ten innan målet lörjar
handlaggas.
Article 44. Article 44. Artikel 44.
Only the High Con- Seules les Hautes Par- Endast de höga för-
tracting Parties and the ties Contractantes et la dragsslutande parterna Commission shall have Commission ont qualite och kommissionen äga the right to bring presenter devant hänskjuta mål a case pour se ett till before the Court. Cour. domstolen.
Article 45. Article 45. Artikel 4:5.
The jurisdiction of the La competence de la Domstolens behörighet Court shall extend to all Cour s’étend å toutes les omfattar alla tvister röcases concerning the in- affaires concernant l’in- rande tolkningen och tillterpretation and applica- terprétation et l’applica- lämpningen av denna tion of the present Con- tion de la présente Con- konvention, som de höga vention which the High vention les Hautes fördragsslutande que parterna Contracting Parties the Parties Contractantes eller kommissionen or ou hän- Commission shall refer to la Commission lui skjuter sou- till domstolen i enin accordance with Ar- mettront, dans les condi- lighet med bestämmelser-
ticle 48. tions prévues Particle i artikel par na 48. 48. Article 46. Article 46. Artikel 46. 1 Any of the High Chacune des Hautes Envar av de höga Contracting Parties Parties Contractantes fördragsslutande may parterna at any time declare that peut, å n’importe quel må när som helst förklara recognises as compul- moment, déclarer sig erkänna. recon- att i alla sory ipso facto and with- naitre obligatoire fragor angående tolkning comme out special agreement the de plein droit et och tillämpning sans con- av denna jurisdiction of the Court vention spéciale, la juri- konvention domstolens in all matters concerning diction de Cour jurisdiktion för sur är parten the interpretation and toutes les affaires tvingande i ap- concer- och för sig plication of the present nant interpretation och särskild et utan överens- Convention. Papplication de la pré- kommelse.
sente Convention. 2 The declarations 2. Les declarations ci- 2. Förklaringar, re- som ferred to above be dessus visées may pourront ovan avses, må avgivas made unconditionally être faites villkor or purement et utan eller under on condition of reciproc- simplement villkor ömsesidighet i ou sous con- om ity on the part of several dition de réciprocité de förhållandet till flera eller
SOU 1993:40 Bilaga 1 153
or certain other High part de plusieurs ou de vissa andra höga fördrags- Contracting Parties or for certaines autres Parties slutande parter eller för a specified period. Contractantes ou pour viss tid. une durée determine-e. 3 These declarations Ces declarations sc- Förklaringarna skola shall be deposited with ront remises au Secrétaire deponeras hos Europarå-
the Secretary—General of Général du Conseil de dets generalsekreterare,
the Council of Europe l’Europe qui en trans- som skall överlämna avwho shall transmit copies mettra copie aux Hautes skrifter av desamma till thereof to the High Con- Parties Contractantes. de höga fördragsslutande tracting Parties. parterna.
Article 47. Article 47. Artikel 47. The Court may only La Cour ne peut être Mål må hänskjutas deal with a case after the saisie d’une affaire qu’- till domstolen annat än Commission has acknow- aprés la constatation, par efter det att kommissioledged the failure of ef- la Commission, de l‘é-chec nen fastställt, att det icke forts for a friendly settle- du reglement amiable et lyckats att nå en uppgöment and within the dans délai de trois mois relse i godo, samt innan period of three months prévu a Particle 32. den i artikel 32 föreskrivprovided for in Article 32. na fristen av tre månader utlöpt.
Article 48. Article 48. Artikel 48. The following may A condition que Under förutsättning att bring a case before the Haute Partie Contractan- den berörda höga för- Court, provided that the te intéressée, s’il n’y en a dragsslutande parten, om High Contracting Party qu’une, les Hautes det endast finnes en såou concerned, there only Parties Contractantes in- dan, eller de berörda höga one, or the High Contract- téressées, s’il y en a plus fördragsslutande partering Parties concerned, d’une, soient soumises a na, om det finnes flera, there more than one, are juridiction obligatoire obligatoriskt äro undersubject to the compulsory de la Cour a défaut, kastade domstolens jurisou, jurisdiction of the Court consentement ou diktion eller, om så är avec failing that, with the l’agrément de Haute fallet, med samtycke av or, consent of the High Con- Partie Contractante in- den berörda höga förtracting Party concerned, téressée, s’il n’y en a dragsslutande parten, om there only one, or qu’une, ou des Hautes det endast finnes en såof the High Contracting Parties Contractantes in- dan, eller av de berörda Parties concerned there téressées, s’il y en a plus höga fördragsslutande parmore than one: d’une, Cour peut être terna, om det finnes flera, saisie: kan ett mål hänskjutas till domstolen genom
a the Commission; a par la Commission; a kommissionen;
b High Contracting b par une Haute Par- l hög fördragsslutana Party whose national tie Contractante dont de part, vars medborgare alleged to be victim; victime est ressortis- uppges vara förfördelad; a sant; High Contracting Haute Par- e hög fördragsslutande
c a c par une
Party which referred the tie Contractante qui part, som hänskjutit fala to the Commission; saisi la Commission; let till kommissionen: case
d High Contracting d une Haute Par- d hög fördragsslutan-
a par Party against which the tie Contractante mise en de part, mot vilken klagocomplaint has been lodged. malet riktats. cause.
154 Bilaga 1 SOU 1993:40
Article 49. Article 49. Artikel 4.9.
In the event of dispute En cas de contestation I händelse tvist röav as to whether the Court sur point de savoir rande domstolens behöhas jurisdiction, the mat- Cour est compétente, righet skall frågan härom ter shall be settled by the Cour decide. avgöras genom beslut av decision of the Court. domstolen.
Article 50. Article 50. Artikel 50.
the Court finds that Si decision de la Cour Därest domstolen fina decision or a measure declare qu’une decision att beslut eller åtgärd ner, taken by a legal authority prise ou une mesure rättslig myndighet or- av en or any other authority of donnée par une autorité eller annan myndighet hos a lligh Contracting Party judiciaire ou toute autre någon hög fördragsslutancompletely or partially autorité d’une Partie Con- de part helt eller delvis in conflict with the obliga- tractante se trouve står i strid mot de förentions arising from the tiérement ou partielle- pliktelser, härröra som ur present Convention, and ment en opposition denna konvention, och avec the internal law of the des obligations découlant därest sagda parts insaid Party allows only de presente Conven- hemska rätt endast till en partial reparation to he tion, et droit interne del medgiver att gottgömade for the conse- de ladite Partie relse lämnas för beslutets ne perquences of this decision met qu’imparfaitement eller åtgärdens verkningor measure, the decision of d’effacer les consequences skall domstolens utar, the Court shall, neces- de cette decision de slag, så befinnes nödou om sary, afford just satisfac- cette mesure, la decision välldigt, tillerkänna den tion to the injured party. de la Cour accorde, s°il förfördelade parten skäy a lieu, å la partie lésée lig gottgörelse. une satisfaction équitable.
Article 51. Article 51. Artikel 51.
1 Reasons shall be L’arrét de Cour Domskälen skola angiven for the judgment est motivé. givas i domstolens utslag. of the Court. Om domarena icke äro 2 the judgment Si l°arrêt n’exprime eniga utslaget i dess om does not represent in pas en tout partie helhet eller till någon del, ou en whole or in part the un- l’opinion unanime des ju- äger varje domare rätt animous opinion of the ges, tout juge att avgiva sitt särskilda aura judges, any judge shall droit d’y joindre l’exposé votum. be entitled to deliver de opinion indivia son separate opinion. duelle.
Article 52. Article 52. Artikel 52.
The judgment of the L’arrét de la Cour est Domstolens utslag är Court shall be final. définitif. slutgiltigt.
Article 53. Article 53. Artikel 53.
The High Contracting Les Hautes Parties De höga fördragsslu- Parties undertake to Contractantes s’engagent tande parterna förbinda abide by the decision of å conformer deci- sig att ratta sig efter se aux the Court in any case to sions de la Cour dans les domstolens utslag i alla which they are parties. litiges auxquels elles sont de mål, i vilka de äro parties. parter.
SOU 1993:40 Bilaga 1 155
Article 54. Article -54. Artikel 54. The judgment of the Ifarrét de Cour est Domstolens utslag sko- Court shall be transmitted transmis au Comite des översandas till ministo the Committee of Min- Ministres qui en surveille terkommittén, som överisters which shall super- l’exeeution. vakar deras verkställanvise its execution. de.
Article 55. .lrticle -55. .-lrlikcl 5:3. The Court shall draw La Cour établit son Domstolen skall uppup its own rules and shall reglement et fixe sa pro- ratta sin egen arbetsorddetermine its own proce- cédure. ning och bestämma sitt lure. riittegångssätt.
Article -56. Article :Stl Artikel 56. 1 The first election La premiere election Det första valet av of the members of the des memhres de la Cour domstolens ledamöter Court shall take place aura lieu apres que les skall äga rum, sedan de after the declarations by declarations des Ilautes förklaringar av de höga the High Contracting Par- Parties Contractantes vi- fördragsslutande parterties mentioned in Article sées á l’article 46 auront na, som omnämnas i arti- 16 have reached total of atteint nombre de huit. kel lö, ha uppnått ett ana eight. tal av åtta. 2 No can he 2. La Cour ne peut C-tre 2. Intet mal kan hancase brought before the Court saisie avant cette elec- skjulas till domstolen före before this election. tion. niimnda val.
SECTION V. I‘ll‘Rli V. AVDELNING V.
Article 57. Article :37. Arlikel 57. On receipt of a request Toute Haute Partie Pâ anmodan av Eurofrom the Secretary-Gen- Contractante fournira sur parådets generalsekreteeral of the Council of Eu- lemande du Secretaire rare skall varje hög för- High Contract- General du Conseil de dragsslutande part tillrope any ing Party shall furnish an l’Europe les explications handahålla upplysningar explanation of the requises sur la maniere om det sätt, pá vilket dess manin which its internal dont droit interne as- inhemska lagstiftning säner son law the effective sure l’application effec- kerställer ett effektivt efensures implementation of of tive de toute les disposi- terlevande av bestämmelany the provisions of this Con- tions de cette Convention. serna i denna konvention. vention. Article 58. Article :38. Artikel -38. The of the Les dépenses dela Com- Kommissionens och expenses Commission and the Court mission et de la Cour sout domstolens utgifter skola shall be borne by the a la charge du Conseil de bestridas av Europarådet. Council of Europe. l’Europe.
Article 59. Article -3.’. Artikel 5.‘. The members of the Les membres le Kommissionens och Commission and of the Commission et de la Cour domstolens ledamöter ha Court shall he entitled. jouissent, pendant 1’exer— under utövandet av sin during the discharge of cice de leurs functions, verksamhet rätt till de
156 Bilaga 1 SOU 1993:40
thier functions, to the des privileges et immuni- privilegier och den immuprivileges and immunities tés prévus l’article ~10 nitet, i artikel som avses provided for in Article 40 du Statut du Conseil de -lO Europarfldets stadav of the Statute of the l’Europe et dans les Ac- gar och i de avtal insom Council of Europe and cords conclus en vertu de gåtts i kraft sagda av arin the agreements made cet article. tikel. thereunder.
Article 60. Article 60. Artikel 60.
Nothing in this Con- Aucune des dispositions lntet i denna konvenvention shall he construed de la presente Convention lion må tolkas hesom en as limiting or derogating ne sera interprétee griinsning eller inskränkcomfrom any of the human me limitant ou porlant ning någon de av av rights and fundamental atteinte aux Droits tit‘ mänskliga rättigheter freedoms which may be l’homme et aux libertes eller grundläggande friheensured under the laws of fondamentales qui pour- ter. vilka ma vara garanany High Contracting raient être reconnus con- terade i de höga fördrags- Party or under any other formément aux lois de slutande parternas lagar agreement to which toute Partie Contractante eller i nagon konannan a Party. ou å toute autre Conven- vention, vari de iiro partion a laquelle cette Par- ter. tie Contractante est partie.
Article 61. Article 61. .lrlikel 61.
Nothing in this Con- Aucune disposition de Intet i denna konvenvention shall prejudice la presente Convention tion skall inskränka de ne the powers conferred on porte atteinte aux befogenheter, tillerpou- som the Committee of Minis- voirs conférés au Comite känts ministerkommitten ters by the Statute of the des Ministres par Sta- genom Europarådets Council of Europe. tut du Conseil de l’Eu- stadga.
rope.
Article 62. Article 62. Artikel 62.
The High Contracting Les Hautes Parties De höga fördragsslu- Parties agree that, except Contractantes renoncent tande parterna avstå ömby special agreement, réciproquement, sauf sesidigt, utom i händelse
they will not avail them- compromis special, a se särskild överenskom-
av selves treaties, conven- prévaloir des traités, con- melse, från att hegagna tions or declarations in ventions ou declarations sig av fördrag, konvenforce between them for existant entre elles, tioner eller deklarationer, en the purpose of submitting, vue de soumettre, par voie som äro gällande mellan by way of petition, a dis- de requête, différend dem, för att ansöun genom pute arising out of the in- né de l’interprétation kan hänskjuta tvist, ou en terpretation or applica- de application de pré- som uppstår rörande tolktion of this Convention to sente Convention a ningen eller tillämpningen un a means of settlement mode de reglement autre av denna konvention, till other than those provided que ceux prévus par ladite reglering i annan ordning for in this Convention. Convention. stadgas i konvenan som tionen.
Article 63. Article 63. Artikel 63.
1 Any State may at Tout Etat peut, au Stat må vid sin ratithe time of its ratification moment de ratification ficering eller när som helst or at any time thereafter ou a tout autre-moment senare genom en notifika
SOU 1993:40 Bilaga 1 157
declare hy notification par suite, declarer, par tion, stáilld till Europaråaddressed to the Secre- notification adressee an dets generalsekreterare. tary-‘xeneral of the Coun- Secretaite General du förklara att denna koncil of Iiurope that the Conseil de |’liurope, que vention skall tilliimpas pa present Convention shall presente Convention alla eller nagot, av de terextend to all or any of siappliquera a tous les ter- ritorier. for vilkas interthe territories for whose ritoires ou |un quelcon- nationella forliimlelser international relations que des territoires dont staten i lragga s arar. responsihle. assure les relations internationales. 2 The Convention 2. La Convention s’ap- ‘’. Konventionen skall shall extend to the ter- pliquera au territoire on tillzinipas pa det eller de ritory or territories named aux territoires ulesignes territorier, som :ingivas i in the notification as from dans notification a par- notifikationen, fran tretthe thirtieth day after the tir dn trentieme jour qni tionde dagen. eller let all receipt of this notification suivra date a laqnelle l~.uropar:nlets generalsehy the Secretary-ienerzil Seeretziire ieneral du kreterare mottagit notiof the Council of liurope. Conseil de |l£urope aura fikationen. reeu cette notification. Zl The provisions of Il. lans lesdits terri- J.. lnoni de niinnirla this Convention shall he toires les dispositions le territoriern:i skola likviil applied in sueh territories presente Convention konventionens ln-stiimwith due regard, however, seront appliquees en te- melser til|:‘impas med hanto loeal requirements. nant coinpte l‘S neces- syn till vad de lokala forsites locales. hallandena kräva. 4 Any State which Tout Iitat qui a fait Stat, som avgivit has made a declaration in une declaration conforme- förklaring enligt ovan. accordance with para- ment au premier para- kan när som helst dargraph 1 of this Article graphe de cet article. efter förklara. w staten may at any time there- peut. a tout moment par l‘lI‘1lffillll(‘ ett eller flera after declare on behalf of suite, declarer relative- av de med förklaringen one or more of the terri- Inent a un ou plusieurs avsedda territorierna ertories to which the dee- des territoires vises dans känner kommissionen sålaration relates that cette declaration qu’il ac- som hehiirig att mottaga accepts the competence cepte la competence de ansökningar fran enskilda of the Commission to re- Commission pour con- personer, ieke-stzitliga orceive petitions from in- naitre des requetes de ganisationer eller grupper dividuals, non-govern- personnes physiques, d‘or— av enskilda i enlighet med mental organisations or ganisations non gouverne- artikel 24 av denna kongroups of individuals in mentales ou de groupes de vention. accordance with Article particuliers conforme- 2.3 of the present Conven- ment a Particle 2.’ de tion. presente Convention.
Article 64. Article 64. .vlrtilrel 4. 1 Any State may, Tout Etat peut, au Vid undertecknanwhen signing this Con- moment det signature det av denna konvention vention or when deposit- de presente Convention eller deponerandet av raing its instrument of rati- ou du depot de son in- tifikationsinstrument kan fication, make a reserva- strument de ratification, en stat gora forhehall tion in respect of any par- formuler une reserve au med :avseende a nagon ticular provision of the sujet d’une disposition särskild lest:innnelse i Convention to the extent particuliere de Conven- konventionen, i den mån that any law then in force tion, dans mesure on lagstadgande, som da äger
158 Bilaga 1 SOU 1993:40
in its territory not in une loi alors en vigueur giltighet inom statens terconformity with the pro- sur son territoire nest pas ritorium, icke överensvision. Reservations of a conforme a cette disposi- stämmer med bestämmelgeneral character shall not tion. Les reserves de ca- sen. Förheliåll allmän av he permitted under this raetere general ne sont karaktär tillåtas icke en- Article. pas autorisees aux termes ligt denna arlikel. du present article. 2 Any reservation 2. Toute reserve emise Varje forliehall, som made under this Article conformement au present göres enligt denna artikel, shall contain a brief state- article comporte un bref skall innehålla kort en ment of the law con- expose de la loi en cause. redogörelse för det heröreerned. da lagstadgamlet.
.lrIiIe 65. .lrl1rIe 6-}. .trlikel IJ. l . lligh Contracting Lne Haute Partie lin hög fördragsslu- Party may denounce the Contractante ne peut de- tande part ma icke upppresent Convention only noncer la presente Con- säga denna konvention after the expiry of five vention qu’apres l’e.pira- förrän efter utgangen years from the date on tion d’un delai de cinq av fem ar frän lagen för which became a Party ans a partir de date dess ikraftträdande och to and after six months’ l‘entree en vigueur de med iakttagande av en notice contained in a no- Convention a son egard uppsägningstid pa sex tification addressed to the et moyennant un preavis månader samt genom no-
Secretary—General of the de six mois, donne par tifikation, ställd till Euro-
Council of Europe, who une notification adressee parädets generalsekreteshall inform the other au Secretaire General du rare. som lärom skall un- High Contracting Parties. Conseil de l’Europe, qui derrätta de övriga höga en informe les autres Par- fördragsslutande parterties Contractantes. na. 2 Such a denuncia- 2. Cette denonciation Uppsägning fâr icke tion shall not have the ne peut avoir pour effet till följd, att den ifrågaeffect of releasing the de delier la Haute Partie varande höga fördrags- High Contracting Party Contractante interessee slutande parten loses fran concerned from its obliga- des obligations contenues sina förpliktelser enligt tions under this Conven- dans presente Conven- denna konvention beträftion in respect of any act tion en ce qui concernc fande någon åtgärd, som which, being capable of tout fait qui, pouvant kan utgöra en kränkning constituting a violation constituer une violation av sådana förpliktelser of such obligations, may de ces ohligations, aurait och som parten mä ha have been performed by été accompli par elle an- utfört före den dag, dä before the date at terieurement a date a uppsägningen blev verwhich the denunciation laquclle 1a denonciation kande. became effective. produit effet. 3 Any High Contract- 3. Sous meme reser- En hög fordragssluing Party which shall ve cesserait d’étre Partie tande part, som upphör cease to be a Member of a presente Convention att vara medlem av Eurothe Council of Europe toute Partie Contractante parådet, upphör under shall cease to be a Party qui cesserait d’etre Mem- enahanda villkor att vara to this Convention under bre du Conseil dc l’Eu— part i denna konvention. the same conditions. rope. 4 The Convention La Convention peut Konventionen mä may be denounced in ac- être denoncee conforme- enligt bestämmelserna uncordance with the provi- ment aux dispositions des der l.~3. uppsijgas besions of the preceding pa- paragraphes precedents träffande varje territo-
SOU 1993:40 Bilaga 1 159
ragraplis in respect of any qui tout rium, för en ce concernc vilket den förterritory to which has territoire auquel elle éte klarats tillämplig a enligt been declared to extend déclarée applicable artikel 33. aux under the terms of Article termes de Particle 63.
63.
Article 66. Article 66. .lrlikel 66.
1 This Convention La presentc Conven- Denna konvention
shall be open to the sig- tion est ouverte a sigiir öppen för undertecknature of the Members of nature des Membres du nande medlemmarna av i the Council of Europe. It Conseil de l’Europe. Elle Europarådet. Den skall shall be ratified. Ratifica- sera ratifiée. Les ratifica- ratificeras. Ratifikatio-
tions shall be deposited tions seront déposées pres skola deponeras nerna hos with the Secretary-Gen- Secrétairc General du l-luroparadets generalsekeral of the Council of Conseil de l’Europe. reterare. Europe.
2 The present Con- 2. La présente Conven- Konventionen skall vention shall come into tion entrera vigueur triida i kraft, en då tio ratiforce after the deposit of apres depot de dix in- fikationsinstrument depoten instruments of rati- struments de ratification. nerats. fication.
3 As regards any sig- Pour tout signatairc För signal-iirniakt, natory ratifying subse- qui ratifiera ultérieure- ratificcrar som sedermera. quently, the Convention ment, Convention skall konventionen en- träda shall come into force at trera vigueur des i kraft en den dag, då ratithe date of the deposit of dépot de l’instrument de fikationsinstrumentet de-
its instrument of ratifica- ratification. poneras. tion.
4 The Secretary-Gen- Le Secretaire Géné- Europarådets geneeral of the Council of Eu- ral du Conseil de l’Europe ralsekreterare skall under-
rope shall notify all the notifiera á tous les Mem- rätta alla medlemmar i Members of the Council bres du Conseil de l’Eu- Europarådet konvenom of Europe of the entry l’entrée vigueur tionens ikraftträdande, rope en into force of the Conven- dela Convention, les och pâ de höga noms namnen tion, the names of the des Hautes Parties Con- fördragsslutande parter, High Contracting Parties tractantes qui l’auront ha ratificerat som denwho have ratified it, and ratifiée, ainsi de- och deponeque samma om the deposit of all instru- pöt de tout instrument de rande ratifikationsinav ments of ratification ratification intervenu ul- strument, sker som sewhich may be effected térieurement. nare. subsequently.
Done at Rome this 4th Fait á Rome, 4 Upprättat no- i Rom den 4 day of November 1950 in vembre 1950, français november en 1950 på engel- English and French, both en anglais, les deux ska och franska, vilka baen texts being equally au- textes faisant également da texter skola äga samthentic, in a single copy foi, seul exemplaire vitsord, i en un ma samt ett which shall remain de- qui déposé dans les enda exemplar, skall sera som posited in the archives of archives du Conseil de deponerat i Europavara the Council of Europe. l’Europe. Le Secrétaire rådets arkiv. Generalse-
The Secretary-General Général communiquera kreteraren skall överläm-
en shall transmit certified des copies certifiées bestyrkta con- na exemplar till copies to each of the sig- formes a tous les signa- signatärmakterenvar av natories. taires. na.
160 Bilaga 1 SOU 1993:40
Protocol to the conven- Protocole additionnel a Tilliiggsprotokoll till tion for the protection la convention de sa.uve- konventionen angående
of human rights and garde des droits de skydd för de mänskliga fundamental freedoms. Phomme et des libertés rättigheterna och de fondamentales. grundläggande frihe-
terna.
The iovermnents sig- Les GtllClIlLIllUIll sig- lhtlertecknade regenatory hereto, being Ålem- nataires, Äiemhres du ringar. vilka iiro medbers of the Llonncil oi lonseil de ll{u:ope. lemmar av liuroparadet,
Europe, hava. Being resolxed tn take llcsolus a preudre des beslutna att vidtaga atsteps to the ‘Ol- giirtler ägnade att kollekensure mesures propres aslective enforeement of gar:1nlie collec- tivt säkerställa även vissa surer certain rights ;md free- tive de droits ei liherles andra råittighetei och fridoms other than those aulres qui figu- heter :m de som redan que crux already included in Sec- rent lcja dans Titre l upptagits i avdelning I av tion l of the Ionvention de Zonvention de konventionen angáende saufor the Protection of Hu- vegarde des Droiis de skydd för de miinskliga Rights and Funda- l’hommc ct les libertes rättigheterna och de. man mental Frecdoms signed fondamentales, signee a grundläggande friheterna at Rome 4th Novem- Rome 4 novembre 1950 undertecknad i Rom den on ber, 1950 hereinafter ci-aprês denommee da 4 november 1950 i det referred the Con- Convention, följande benämnd konto as vention, ventionem, Have agreed follows: Sont de övcrenskommit S011] as convenus ce qui suit: följer:
:RTILjLE Aaricus ARTIKEL
Every natural legal Toute phvsi- Envar fysisk eller jurior personne entitled to the morale a droit disk persons rätt till sin person que ou peaceful enjoyment of his respect de. biens. egendom skall lämnas au ses possessions. No shall Nul peut être prive de okränkt. Ingen må beroone ne be deprived of his propriete que pour vas sin egendom annat an pos- sa sessions except in the d’utilite publique et i det allmännas intresse cause public interest and sub- dans les conditions pre- och under de förutsattject to the conditions la loi et les prin- ningar som angivas i lag vues par provided for hy law and cipes généraux du droit och av folkrattens all-
by the general principles international. miinna grundsatser.
of international law. The precedin-.2 provi- Les dispositions prece- Ovanstaende bestämsions shall not. however, dentes portent at- melser inskränka likväl ne pas in impair the teinte au droit que pos- icke en stats ratt att any way right of State to sedent les Etats de mettre genomföra sadan laga enforce such laws vigueur les lois quils stiftning som staten finas en deems to jugent necessaires pour ner erforderlig för att. necessary control the of pl‘0pe1t‘ reglementer tusagn- des reglera nyttjandet av viss usc in accordance with the biens conformenient a egendom i överensstämgeneral interest to Finterêt general pour melse med det allmännas or ou
SOU 1993:40 Bilaga 1 161
secure the payment of assurer paiement les intresse eller för att säkertaxes or other contribu- impots ou dautrcs con- ställa betalning av skattions or penalties. lributions ou des amen- ter och andra palagor eller des. av böter och viten.
ARTICLE .ämnena .ltl‘l|l-ll.
No person shall be de- .ul ne peut se voir inget ma förvägras rätnied the right to educa- refuser droit á linstruc- ten till undervisning. Vid tion. In the exercise of tion. LEtat. dans l’exer- utövandet av den verkfunctions which cice des fonctions qu‘il samhet staten kan pataga any in relation to assumera dans do- sig i fraga om uppfostran assumes education and to teach- maine de l’éducation et de. och undervisning skall ing. the State shall re- Fenseignement, respectcra staten respektera föräldspect the right of parents droit des parents das- rarnas ratt att tillförto such education surer cette education et säkra sina barn en uppensure and teaching in confor- cet enseignement confor- fostran och undervisning mity with their own reli- mement a leurs convic- som star i överensstämgious and philosophical tions religieuses et philo- melse med föräldrarnas convictions. sophiques. religiösa och filosofiska
iert'gelse.
ÅRTlCLl-I 3. ÅRTICLL ll’l‘lKI-II.
The High Contracting Les Ilautes Parties Con- De tröga fördragsslu- Parties undertake to hold tractantes sengagent a tande parterna förbinda free elections at organiser, á des interval- sig att anordna fria och reasonable intervals by secret les raisonnables, des elec- hemliga val med skäliga ballot, under conditions tions libres scrutin mellanrum samt under au which will the free secret, dans les conditions förhållanden som tillförensure expression of the opinion qui assurent 1a libre ex- säkra folket rätten att of the people in the pression de l0pinion du fritt ge uttryck åt sin choice of the legislature. peuple choix du mening beträffande samsur legislatif. mansättningen av den corps lagstiftande församlingen.
ARTICLE .-nr1cLE 4. ARTIKEL 4.
Any High Contracting Toute Haute Partie Varje hög fördragsslu- Party at the time of Contractante peut, tande part må vid undermay au signature ratification moment de la signature tecknandet eller ratificeor at time thereafter de ratification du randet ax detta protokoll or any ou communicate to the Se- present Protocole a eller när som helst senare ou cretary-General of the. tout. moment suite, tillställa Europarådets gepar Council of Europe de- communiquer Secre- neralsekreterare en föra au claration stating the taire General du Conseil klaring angaende i vilken extent to which under- de lEurope declara- utsträckning den höga une. takes that the provisions tion indiquant mesure forclragsslutande parten of the present Protocol dans laquelle elle sen- förhinder sig att tillämpa shall apply to such of the a les disposi- bestämmelserna i protogage ce que territories for the inter- tions du present Protocole kollet pa territorier, som national relations of which s‘appliquent a tels terri- angivas i förklaringen och responsible toires qui designes för vilkas internationella as are sont named therein. dans ladite declaration et förbindelser den höga för-
dont les rela- lragsslutande parten svaelle assure tions internationales. rar.
162 Bilaga 1 SOU 1993:4O
Any lligh Contracting‘ Toute llaute Partie flog fordragsslnlamle Party which has com- Contractante qui a coin- part, som avgivit förklamunicated a declaration munique une declaration ring jämlikt nastforegain virtue of the preceding en ertu du paragraphe ende stycke, ma när som paragraph may from time precedent pent, de temps helst avgiva förklanya to time communicate a autre. communiquer ringar, andra innea une som further declaration modi- nouvelle declaration mo- hållet i tidigare avgivet fying the terms of any difiant les termes de toute förklaring eller bringa tillformer declaration or ter- declaration anterieure lämpningen av bestämou minating the application mettant fin a lapplica— melserna i protokollet att of the provisions of this tion les dispositions du upphöra beträffande. visst Protocol in respect of any present Protocole territorium. sur un territory. territoire quelconque. A declaration made in [ne declaration faite I enlighet med denna accordance with this Ar- conformement au pre- artikel avgiven förklaring ticle shall be deemed to sent article consi- skall tillkommen i sera anses have been made in ac- deree. avant ete tiverensstammelse med comme arcordance with Paragraph faitc conforineinenl au tikel tiil mom. l i konl of Article 63 of the paragraphe 1 de larticle, ventioiien. Convention. 63 de Convention.
.—n’rn:1.i-: .-nri:x.i-: .ltllll’.I. .3.
.—s between the High Les Hautes Parties l förhållandet mellan Contracting Parties the Contractantes considere- de höga fortlragsslutandc provisions of Articles ront les articles et parterna skola artiklarna 3 and l of this Protocol le ce Protocole connne 3 och l i detta protoshall be regarded as ad- des articles additionnels koll såsom tillagg‘ till arises ditional Articles to the á Convention et toutes konventionen, och skola Convention and all the les dispositions de Con- alla bestämmelser i konprovisions of the Conven- vention s’appliqueront ventionen tillämpas i en ention shall apply accor- consequence. lighet härmed. dingly.
ARTICLE 6. .-nri:Li-: .ltl‘lKl-II. ti.
This Protocol shall be Le Present Protocole letla protokoll iir opopen for signature by the est ouvert signature pet for undertecknande Members of the Council des .Iembres du Conseil de medlemmar av av of Europe, who are the de ll5urope, signataires I-Luroparadet undersom signatories of the Con- de Convention: tecknat konventionen: det scra vention; shall he rati- ratifie meme temps skall ratificeras samtidigt en fied at the same time as que Convention med eller efter ratifieeon or after the ratification apres ratification de randet konventionen. av of the Convention. shall celle-ei. entrera Protokollet skall triida i en enter into force after the vigueur apres depot de kraft, la tio ratifikadeposit of ten instruments dix instruments de rati- lionsinstrument deponeof ratification. As regards fication. Pour tout sig- rats. For signal:nniakl, any signatory ratifying nataire qui ratifiera ratificcrar sedermera, som subsequently, the Pro- ulterieurement, Pro- skall protokollet trada i tocol shall enter into force toeole entrera vigueur kraft den dag da ratifien at the date of the depo- les depot de linstru- kationsinslrumentct desit of its instrument of ment de ratification. poncras. ratification. The instruments of rati- Les instruments de rati- llatifil;ationsinstrufication shall be depo- fication seront deposes menten skola deponcras
Bilaga 1 163 SOU 1993 :40
sited with the Secretary- pros Seeretzure General hus Iiuroparádets gene-
General of the Council of du ‘.onseil de [Europe ralsekreterare, som har
who will notify qui noliliera tous les att underrätta alla med- Europe, all Members of the Nlembres les noms de lemmar om namnen pa names those who have rati- qui lunronl‘ ratilie. dem som ratificerat. oi roux
ll‘l.
Paris the Fait a Paris. Ill Fppriittat i Paris den l0ne at on mars 1952, 19.32. français et 20 1952 på engelska 20th day of March en en mars English and French. zmglais, les deux texles och franska, vilka båda in being equally iaisant egalement loi. texter skola äga samma both texts en single seul exemplairt qui vitsord, samt i ett enda authentic, in a un which shall remain depose dans les exemplar, som skall vara copy sera arleposited in the archives chives du Conseil de lF.u- deponerat i Europarâdets
Council of Europe.. Le Secrelairt Gene- arkiv. ieneralsekreteraof the. rope.
Secretary-General ral communiquera ren skall overlâiinna be-
The en cocertified pie eertiliée conforme a styrkta exemplar till enshall transmit coeach of the signa- ehaeun des var av signatåirmziklernas pies to gouverne- Gocrmnent. ments signalaires. regeringuir. tory
Pour ioncrnen1ent För Konungarikel For the ioverumenl kingdom of du Havanna de Belgique: låelgiens regering: of the
Belgium:
Zeeland. Paul Zeeland. Paul nan Zeeland. Paul van van
Pour fiouveriiexiielit Fr Konungariket For the Government of du Rovaun1e de Danmarks regering: of the Kingdom Denmark: Danemark:
Kraft. Ole Bjorn Kraft. Ole Bjørn Kraft. Ole Bjørn
Pour iolwernement de För Franska Republikens For the Government French Republic: République trançaise: regering: of the
Schuman. Schuman. Schuman.
Pour Gouvernement de For Förbundsrepubliken For the Government Federal Répttblique federala: ljvsklands regering: of the German Republic: allemande:
Adcnauer. l lenaucr. .-ldenauer. .
Pour GouerneInei1t lll For Konungariket For the Government Kingdom of Royaume de Grece: Greklands regering: of the
Greece:
Raphael. R. ltaplmel. lt. Raphael. R.
de signa- Vid underteeknandet av .lt the time signature .~lu moment du present Prolocole, detta protokoll gör grekiska this Protocol, the Greek lure hellenique, rcgeringcn jämlikt artikel Government, pursuant to Gouvcrnemenl prévalanl de l’article U4 64 i konventionen följande Article 64 the Conven- se
for- fiirbehtill beträffande urti-
tion, makes the following de ladilc Convention. Iccl i protokollet: Det niist reservation relating to .-lr- mule la reserve xuivuntc, I‘articIe du .vista ordet i paragrafens ticle 2 the Protocol: portant sur
the Protocole: Le mot philo- andra mening, filosofiskam
The application
164 Bilaga 1 SOU 1993:40
mord philusopliieul, .s0phique Iequel ter- kommer alt i irck1andliIIpar se uvhiclz the penultimate mine second paragraphe Iämpas i överensstämmelse word 0 the ser-und senlenre de Particle med hithörande bestämmelrecevra en
u .lrtirle will. in ireere. Gren une application con- ser iden inre lagstiftningen.
mnornz with the relevant orme uu.v dispositions y
:Ir;1v1.s-inns n internal Iegis- relutives le Ia Iägislulion
laliun. inlñriezzre.
For the iovernment of Pour Gouvernement de För Isländska the Icelandic Republic: Republique islandaise: Republikens regering: Petar Benediklssoiz. Petar Benediktsson. Pelur Bencdiklsson.
For the Government ot Pour Gouvernement de För Irländska the Irish Republic: République irlandaise: Republikens regering: Práinsias Mac Aogáin. Práinsias Mac Aøgáin. Práinsias Mac Aogáin.
For the. Government of Pour Gouvernement de För Italienska the Italian Republic: République italienne: Republikens regering: Paolo Emilio Taviani. Paolo Emilio Taviani. Paolo Emilio Taviani.
For the Government of Pour Gouvernement du För Storhertigdömet the Grand Duchy of Grand Duche de Luxemburgs regering: Luxembourg: Luxembourg: .lasa Berz. Jos. Beeh. Jos. Bech.
For the Government of Pour Gouvernement du För Konungariket the Kingdom of the Royaume des Pays-Bas: Ncderländernas regering: Netherlands: .Sl1Ick'r. .s‘tiIckor. Stikker. For the Government of Pour Gouvernement du För Konungariket the. Kingdom of Norway: Royaume de Norvége: Norges regering: Halvard Lange. Halvard Lange. Halvard Lange. l-oi lhe Government of Pour Gouvernement de För Saars regering: the Saar: la Sarre: .Johannas 110munn. Johannes H0mann. Johannes Homunn. For the Government of Pour Gouvernement du För Konungariket the Kingdom of Sweden: Royaume de Suéde: Sveriges regering: Östen lm1én. Östen Undén. Östen Undén.
For the Government of .Pour Gouvernement de. För Turkiska the Turkish Republic: République turque: Republikens regering: F. Köprülü. F. Köpriilü. F. Köprülü.
1993:40 Bilaga 1 165 SOU
For the Government of Pour Gouvernement du För det Föra-maili-
the United Kingdom of Royaume-Uni de Grande- Konungariket Storhritan-
Great Britain and Bretagne et dlrlandc du nien och Norclirlancls Northern Ireland: Nord: regering: i nthony Eden. Anthony Eden. .inlliong Eden. . At the time signing the Au moment de signer id underleelcliandel au present Protocol, I declare present Prolocole, de- detta protokoll förklarar
that, in view certain clare quen raison de cer- fag, att med hänsyn till
provisions the Educa- taines dispositions des lois vissa bestämmelser i det tion Acts in force in the sur Ienseignement en ui- Förenade Konungarikcts United Kingdom, the prin- gueur au Royaume-Lni, gällande lagstiftning om
ciple affirmed in the principe pose dans la se- undervisningsväsendet den
second sentence Article 2 conde phrase de Particle 2 princip, som fastställts i accepted the United nest accepte dans Ia andra meningen i artikel que Kingdom only far mesure oi: est compatible godtages av det Förenade so as compatible with the l’octroi dune instruc- Konungariket endast i den pro- avec
vision efficient instruc- tion d‘une formation effi- man den är förenlig med
tion and training, and the cace n’entrainc pas de tillhandahällandet av en avoidance unreasonable dépenses publigucs deme- ändamålsenlig undervispublic expenditure. surées. ning och utbildning och icke medför oskäliga lcost: nader för det allmiinnu.
166 Bilaga 1 SOU 1993:4O
Protocol No. 2 the Convention for the Protoeolc No 2 å la Convention de sauveto Protection of Human Rights and Funda- garde des Droits de l’homme et des liber-
mental Freedoms, conferring the tés fondamentales, attribuant å Cour upon European Court of Human Rights européenne des Droits de l’homme la comcompegive advisory opinions pétence de donner des avis consultatifs tence to
The member States of the Council Les Etats nienihres du Zunseil de of Europe signatory hereto: |’Europe, signutaires du present Pro-
tocole,
Having regard to the provisions of Vu les dispositions de la Conventhe Convention for the Protection of tion le sauvegarde des lroits de Human Rights and Fundamental lhomme et des libertes tondamenta- Freedoms signed at Rome 4th les, signée Rome le 4 novembre on November 1950 hereinafter referred 1950 ei-npres dénoinmée la Conto the Convention and, in vention, notamment l’article 19 as particular, Article 19 instituting, among instiluant entre autres organes une other bodies, European Court of Four europeenne des Droits de a Human Rights hereinafter referred l’ho1nn1e ci-apres déno1nmC-e la
to as the Court; Cour ;
Considering that expedient to Considérant quil est opportun confer the Court Competence dattriluer la Cour la competence upon to give advisory opinions subject to de donner, certaines conditions, sous certain conditions; des avis consultatifs,
Have agreed follows: Sont convenus de ce qui suit 2 as
.lI‘li.‘Ie I Article 1
The Court at the request La Cour peut, á la demande du may, of the Committee of Ministers, give Comité des Ministres, donner des advisory opinions legal questions avis eonsultatifs sur des questions on concerning the interpretation of the juridiques eoncernant l’interpreta- Convention and the Protocols there- lion de la Convention et dc ses Pro-
to. tocoles. Such opinions shall not deal Ces avis ne peuvent porter sur with question relating to the les questions ayant trait au contenu any of the rights å 1’étendue des droits et libertes content or scope or ou freedoms defined in Section 1 of the definis titre 1 de la Convention au Convention and in the Protocols et dans Protocoles, ni sur les ses thereto, with other question aulres questions dont la Commisor any which the Commission, the Court sion, la Cour le Comité des Mior ou the Committee of Ministers might nistres pourraient avoir å connaitre
Bilaga 1 167 SOU 1993:40
Protokoll nr 2 till konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande frihetema, avseende behörighet för den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna att avgiva rådgivande yttranden
Europarådets medlemsstater som undertecknat detta protokoll hava
under :iberopande av bestämmeli den i Rom den 4 november serna 1950 undertecknade konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna här nedan benämnd konventionenw och särskilt artikel 19, varigenom bland andra organ upprättas en europeisk domstol för de mänskliga rättigheterna här nedan benämnd d0mst0len, och i betraktande av att det är lämpligt att tillägga domstolen behörighet att under vissa villkor avgiva rådgivande yttranden,
överenskommit om följ
Artikel I Pa begäran av ministerkommitten må domstolen avgiva rådgivande yttranden rörande rättsliga spörsmål avseende tolkningen av konventionen och protokollen till densamma. Dessa yttranden må avse spörsmål rörande innehållet i eller omfattningen av de rättigheter och friheter, vilka bestämmas i avdelning l i konventionen och i protokollen till densamma, heller de övriga spörsmål till vilka kommissionen, domstolen eller ministerkom-
168 Bilaga 1 SOU 1993:40
have to consider in of suite de l’introduction d‘un consequence par reany such proceedings could he prevu la Convention. as cours par instituted in accordance with the Convention. Decisions of the Committee oi La decision du Comité des Mi- Ministers to request an advisory nistres de demander avis å la uu opinion of the Court shall require Cour est prise vote la majopar un a two-thirds majority vote of the re- rite des deux tiers des reprd-s-.-ntants presentatives entitled to sit on the ayant le droit de siéger Inmité. an Committee.
Article 2 Article 2
The Court shall decide whether La Cour décide la demande a request for an advisory opinion sub- d‘avis présentée le Comité des. par mitted by the Committee of Ministers .Iinistres releve de competence sa within its consultative competence consultative telle celle-ei est deque as defined in Article l of this Proto- finie Particle 1 du present Propar col. locole.
Article Article 3
For the consideration of re- Pour l’examen des deinandes quests for an advisory opinion, the d’avis consultatifs, la Cour siege en Court shall sit in plenary session. séance pléniere. 2. Reasons shall be given for ad- 2. L’avis de la Cour est molivü. visory opinions of the Court.
If the advisory opinion does not Si lavis n’exprime pas en tout represent in whole or in part the ou en partie I’opinion unanime des unanimous opinion of the judges, j uges, tout juge a le droit dy joindre any judge shall be entitled to deliver exposé de opinion individuelle. son a separate opinion. 4. Advisory opinions of the Court 4. L’avis de la Cour est transmis shall be communicated to the Com- Comité des Ministres. au mittee of Ministers.
Article r Article 4
The poxvers of the Court under Ar- Par extension du pouvoir lui que ticle 55 of the Convention shall ex- uttrihne l’article 55 dc la Conventend to the drawing up of such rules tion et aux fins du present l’roioeole,and the determination of such pro- la Cour peut, elle l’estime necescedure as the Court may think nec- saire, établir son reglement et fixer essary for the purposes of this Pro- procedure. sa locol.
Article 0 r Article J
This Protocol shall he open to Le present Protocole est ouvert signature by member States of the la signature des Etats mcmbres du Council of Europe, signatories to the Conseil de lEuropc siguataires de la Convention, who may become Par- Convention, qui peuvent levenir y ties to by: Parties par :
a signature without reservation a la signature reserve de
sans in respect of ratification or acer-pt- ratification ou d’aeceptation ; ancc;
Bilaga 1 169 SOU 1993: 40
mitten 2115 have. uti laga ställning till följd :av förfairzindc som förutses i lmnei1lir:nei1.
Ålinisterkuininitlens beslut att begära yttrande av ulunistnlexi fattas med en majoritet av två tredjedelar de ledamöter äro berättigade av som att taga säte i ltommittön.
.lrlilcøl 2 Domstolen prövar om framställning från ministcrl-:uinmittén om rådgivande yttrande faller inom domstolens rådgivande hehörigltet. xâatdan denna bestämts i :artikel 1 i detta protokoll.
Artikel 3 Doxnstolens ilandlåiggning av framställning om rådgivande yttrande sker vid sammanträde i plenum. I domstolens yttrande skola skälen angivas. Om yttrande i sin helhet eller till del ger uttryck åt doxnzirn-.is enhälliga uppfattning, äger varje ledamot angiva sin skiljaktiga lneuing.
Rådgivande yttrande skull överliimnas till ministcrkomlnittéii.
.-lrIiI.'vl 4 Genom utvidgning av de befogenheter artikel 55 i konventionen som tillerkänner den äger loznstulen upprätta sin egen arbetsordning och hestämma förfarandet om den så finner påkallat för detta prutokolls syftemål.
.lrtikel 5 Detta protokoll står öppet för undertecknande av de medlelnsstuter i Europarådet vilka undertecknat lmnvcntionen; de kunna tillträda alctsalnma genom a undertecknande utan förhcliall för ratifikation eller godkännande. eller
170 Bilaga 1 SOU 1993:40
h signature with reservation in b ta signature reserve de sons respect of ratification or acceptance. ratification Facceptation, suivie on followed by ratification or accept- de ratification d’acceptation. on ance. Instruments of ratification or ac- Les instruments de ratification ou ceptance shall be deposited with the laceeptation seront deposes pres
Secretary-General of the Council of Secretaire General du Conseil de
Europe. l’Europe. 2. This Protocol shall enter into 2. Le present Protocole entrera en force as soon as all States Parties to vigueur les tons les Etats Parque the Convention shall have become ties å la Convention seront dcvenus Parties to the Protocol, in accord- Parties Protocole, conformement an ance with the provisions of para- dispositions du paragraphe 1 aux graph 1 of this Article. de cet article. From the date of the entry into A dater de 1’entree vigueur en force of this Protocol, Articles l to du present Protocole, les articles 1 4 shall he considered integral part 4 seront consideres faisant an comme of the Convention. partie integrante de la Convention.
The Secretary-General of the 4. Le Secrétaire General du Con-
Council of Europe shall notify the seil de lEur0pe notifiera Etats aux member States of the Council of: memhres du Conseil : a any signature without reserva- a tonte signature reserve sans tion in respect of ratification or ac- de ratification d’acceptation on ; ceptance; b any signature with b toute signature reserve reserva- sous tion in respect of ratification or ac- de ratification d’acceptation on ; ceptance; c the deposit of any instrument c Je depot de tout instrument de of ratification or acceptance; ratification dacceptati0n ou ; d the date of entry into force d la date d’entree vigueur du en of this Protocol in accordance with present Protocole, confonnément an paragraph 2 of this Article. paragraphe 2 de cet article.
In witness whereof, the under- En foi dc quoi, les soussignes, dusigned, being duly authorised there- ment autorises á cet effet, ont signe to, have signed this Protocol. present Protocole.
Done at Strasbourg, this 6th day Fait å Strasbourg, le 6 mai 1963. of May 1963, in English and in français et anglais, les deux en en French, both texts being equally textes faisant egalement foi, en un authoritative, in a single copy which sent exemplaire qui depose dans sera shall remain deposited in the archi- les archives du Conseil de l’Europe. ves of the Council of Europe. The Le Secretaire General connnunien
Secretary-General shall transmit cer- quera copie certifiee conforme cha-
tified copies to each of the signatory des Etats signataires. eun States.
For the iovernment Pour le Gouverneinent of the Republic of Austria: le la Republique d’Autriche:
with reservation in respect sous reserve de ratification ratification or tl‘(’[I(lIl(‘(‘ on dure’ptitioIz
Kreisky
Bilaga 1 171 SOU 1993:40
b. uzidertecknandt med lörbehiill lör rutifikatioii eller godkåiiiiiztiitlc. :nlfüljt ratifikzition eller godkäntav nande. Ratilikulioiis- och godkännanulciii- ‘~lI‘ll1l1‘l1lCl1 skola deponeras hos Eur-npzirixdets generaIsekrelerare.
2. Detta protokoll träder ikraft n:ir samtliga konvenlionsstatex tilltriitl detzsziznui-a enligt bestämmelserna i mom. 1 i denna artikel.
n Fran och med delta prulokolls .. ikraftträdande skola artiklarna 1 ---i utgöra integrerantlt- del an :inses en itonveiitionen. i.. Europarâdels generalsekreteraskall underrätta rådets medlemsvre stater om a varje undertecknande utan förbehåll för ratifikation eller godkännande; b Varje undertecknande med förbehåll för ratifikation eller godkännande: c deposition varje ratifikaav tions- eller godkännandeinslrument; d dagen för detta protokolls ikraftträdande enligt mom. 2 i denna artikel.
Till bekräftelse härå hava undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, underskrivit detta prolokoll. Soul .skedde i Strasbourg den maj 1963, på engelska och franska, vilka båda texter äga lika vitsord, i ett enda exemplar som skall vara deponerat i Europarådets arkiv. Generalsekreteraren skall överlämna bestyrkta avskrifter till varje signatär-makt.
För Republiken Österrikes legering: med förbehåll för rutifiI-:ufinn eller qmlkännnnde Kreisløgj
172 Bilaga I SOU 1993:40
Furlinliavr:um-I1 P0211’it‘}uHIHL‘lll‘Il.i ul H10 Killgdhlll of l$v|;.;inm: du K{:-.1:Ilnt :iv Iiclgiquv: with I.‘':’:lIIUII in rrxurl Iv rrlfi1‘ru‘inn wits rrszrm 1uifivuI1nn ur :u r[i4I.''l’ .Im¢‘I’.n.’ru’i:I2 nu
Fm lhu mu-nna.1m1l Pom Iv}:;ncrm-1mn.l nl [hc Republic :nlI}1I'|ns: xh-Inlh‘1m;liqIwlcIh;m~
Fur lhv inn rnzucnl Pour Ä-:Lisl'I10I|l'.':'. ni the KiIlL{lUlll ut lh-Ixunurk: ix: HI.‘;IIliIx‘ du lmnvnl-ark;
:gp-m Philip
Fm lhv im ‘IHlHLill Hann L§-.n-run-in.I1; ~Ill1vI’rvm|1Ifivgziliriivz ah- l’up1¢.l;liq1;- im;:aj.i:~a-:
Fur i5H‘}uLIl1HH'lIl l’u:Ir2;-5l:.11.rn.-nun ~~l the Fcdvrul Republic iiv1nnn.n4i'; 1h l~‘.-gmlpiiqllv l:L;:|-;mill ...s‘."l.Hm’inII in .vz.x'.''z’ U i.H.‘m:1',-nz-: rufi‘itvziiml or tI4‘‘IMI'lI'' I‘.s'I‘.'.~ ul. Ir:lifI'rI1i.vII .w:.~: H’ --ru‘1‘[{Il,-n Jur.lm:.s-
For H10 2uL‘-1;m1c:1l [’nlE:ll‘1}all‘l1‘1n(‘lH nå the Kingdom ut ärva-v: In lu:n:1m‘ dc Sri-cc:
Fm thv ‘mu-rmm-nl Pnnr i.1nu|I1c|11u41{
ufllu- |L|:ll1iÃ(('|ll||i('Z Iv in 3{é1:Iiwi]11¢- i.sluml;n.w:
ForHID}u‘Ll‘I1Imi1i Pour mucn1c:m'nl ntI:vl:n1l: ¢l‘h|:.mic
with r-.s‘:.n:u‘ioI1 in r.~:.~1:l I-¢‘.;z11n' dr ruliicuiinz
.m. rrttifimfinn nr rtr‘‘rpfIl£(‘ nl°t.zvzi:lrtfiull ni: I’rr}iII.s‘iI1.s Jim‘ .l0giiI1
For Hav }mcrmnonl Pour h .:u1r|1c111v11{ nl the Italian R0|1|liic: c|::Ih-;uMiqncH;1lirnm~:
mill: rs.s‘rUaIiI2 in rvspm-I .men rxcrm dv ruIiiculiulr
ruzfir11'n12 II‘(‘[fIlI2((' or m 4Imr'¢'];-r.Ilir11
l:lmI(In Jlurtinu
For lhc iuvvrnnlcnl of the Pull iuuc:nc:nc11l cin iramd lucl1ynfLuxmIuurg: ia-und |:rcln- do I.uxvn1lmur~: mill: rvsornutitm in I‘‘.}('I n‘.srrn: do ruliimlin11 .s‘;ll.‘ I.rIIifiuinn or 4l4‘‘’[[4In(( rlut'vhtlirlz nu I-,. S‘lmu.s-
SOU 1993:40 Bilaga 1 173
Fin lrnu|i-.;urikel Belgiens ie.;e|'in:
mrsl 41'[u'l1r1l1 för rutifilcutinn
eller qmllcinnruulz
Fv.-r Republiken .|erns rege
För inungzirikel lhininurks l;.,Lll...,. - 1| -nn- I‘[41 Philip
E-.r Franska RC[lIhIi|Ll1 rc§.;‘o|ix1;;:
Fin l-T.rlmndsre|nlliken l‘skl:umls regering:
mmdrb0l211I[01- rulifikrllinn
eller qmII;rinm:mlz-
.urs1’n.s
Fisr Konungurikel ireklzmds regeri ng:
l;: Isländska Republikens regeringg:
För Irlands regering:
men firbI22lI för rntifilculion
eller gm1l.‘innrzm1
Prin.s-iu.x- Jim‘ oqllin
För Italienska Republikens rcgcrin:
:ned förbehåll för rutifiknlinn
eller qrrll.rinnrznrlt' Edourtln Jlurlinn
För Sltllltl'll:.;dlillltl Luxemhurgs regerinrr:
m. förbehåll för rutifikution
eller qodkiinnumle
la‘. Schcms
174 Bilaga I SOU 1993:40
For the Gnu-rnlncnl Pour iuuverneilieilt du ut the Kingdom ut the Netherlands: l{uy:mn1cdosPays-Bus: with reservation in respect reserve de ratificatiun .walls
ratifieation vr aeeeptanez ¢{ur'pluIim1
on H. If. Van Hunten
Fur the im ernmenl Poul‘It‘hItI‘ll1t‘ll1t‘Ili nt the lin;;dmn ut Nurw-.gvz du Ruaun1o de Norvi-ge: with reservation in respeet ráservt de ratiierttiun .volts
ratifierltivn vr aeeeptanez :Iüleeeptalivlz
nu Halvard Lange
Fm the tiovernnieiit Pour lo}uu’cr1w1ncnt ut the Kingdoln of Sweden: du Roymnllc de Suede:
with rea-ervation in respect r¢‘.sorm- de ratificaiiun
sons
ratiientivn vr aeeeptaner- Faeeeptnlinr:
vu Gunnar Lange
For the iovernmenl Pour le iouveriienient ut the Turkish Republic: dela République turque:
with reservation in respect rv.s'rvr de ratificatinn
.s-nus
ratification or m'ptnn(‘v nu I’ur-rptntinn
Zeki Knneralp
Fur the Gl‘llll1(‘llt of the Pour iouverneilleilt du Inited Kingdom of Great Britain Ruaun10—l‘ni de Grande Bretugne and Northern Ireland: et dIr|und0 du Nord:
lfrlumrd Heath
SOU 1993:40 Bilaga 1 175
För Knnungurikel Neclerláinderiius regering:
nml förbeltdll för mlifilcnlinii
eller gmlkinImnr1
II. R. mm Houlen
Fu‘ Iionunarikct Norges regering:
med förbehåll för rutifikulion
eller godkännande
Halvard Lange
lr Knnungzárikel Sveriges regering: med förbehåll [är ruliil;uim1 eller godlcinm1ndo iunnur I.Inga
I561‘ Turkiska Republikens regering:
med förbehåll för mtiikulion
eller godkännande
Zeki Kunemlp
För Förenade Konunguriket Storbritannien och Nordirlnnds regering:
Edward Heath
176 Bilaga 1 SOU 1993:4O
Protocol No. 3 to the Convention for the Protocole No 3 å la Convention de sauve- Protection of Human Rights and Funda- garde des Droits de l’homme des libertés et mental Freedoms, amending Articles 29, fondamentales, modifiant les articles 29, 30 and 34 of the Convention 30 et 34 de la Convention
The member States of the Council Les Elats membrcs du Conseil de of Europe, signatories to this Proto- t‘Europe, signataires du present Procol, tocole,
Considering that advisable to Ionsidérant qu’il convient d’amenamend certain provisions of the Con- der certaines dispositions de la Convention for the Protection of Human vention de sauvegarde des Droits de Rights and Fundamental Freedoms l’homme ct des lihcrtes fondamentasigned at Rome on 4th November les signée á Rome 4 novembre 1950 1950 hereinafter referred to the ci-apres denommée la Convention as
Convention concerning the proce- relatives ä la procedure de la Comdure of the European Commission of mission europeenne des Droits de
Human Rights, l’homme,
Have agreed follows: Sont de qui suit as eonvenus cc :
Article I Article 1 Article 29 of the Convention is L’article 29 de la Convention est deleted. snpprimé. 2. The following provision shall 2. La disposition suivante est inbe inserted in the Convention: serée dans la Convention : Article 29 Article 29 After has accepted petition Apres avoir retenu requéte ina une submitted under Article 25, the Com- troduite application dc l’article par mission may nevertheless decide 25, la Connnission peut néanmoins unanimously to reject the petition decider a l’unanimité de la rejeter if, in the course of its examination, si, d’examen, elle constate en cours finds that the existence of of l’existence d’un des motifs de one non the grounds for non-acceptance recevabilité prevus å Particle 27. provided for in Article 27 has been established. In such a case, the decision shall En pareil la decision est cas, combe communicated to the parties. muniquée parties. aux
Article 2 Article 2 In Article 30 of the Convention, A l’article 30 de Ia Convention, le the word Sub-Commission shall be mot sous—co1nmission est rcmplareplaced by the word Commission. ce le mot Commission par .
SOU 1993:40 Bilaga I 177
Protokoll nr 3 till konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande frihetema, avseende ändring av artiklarna 29, 30 och 34i konventionen
Europarådels medlemsstater som undertecknat detta protokoll hava
i betraktande av att vissa bestämmelser som avse förfarandet hos den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna böra ändras i den i Rom den 4 november 1950 undertecknade konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna här nedan kallad konventionen överenskommit om följande.
Artikel 1 Artikel 29 i konventionen utgår.
2. Följande bestämmelse intages i konventionen: Artikel 29 Oaktat kommissionen upptagit en framställning enligt artikel 25, må den enhälligt besluta att avvisa densamma, därest kommissionen vid sin prövning finner att någon i artikel 27 angiven grund för att icke upplaga framställning föreligger.
I sådant fall skall beslutet delgivas parterna.
Artikel 2 I artikel 30 i konventionen skall ordet underkommissi0nen ersättas av ordet kommissionenm
178 Bilaga 1 SOU 1993:40
Article 3 .tIff[‘ -n .z .t the beginning of Article 34 .u debut le l;uticlc SH dc of the ionvention, the following shall lomcntion, Inenibro dc phrase be inserted: suivant est insere : Subject to the provisions of Ar- Sous reserve des dispositions de ticle 29 lartiete 29, . . . . . ‘.2. At the end of the same Article. 3. A la fin lll meme article, la the sentence the Sub—Commission phrase les decisions de Ia sousshall take its decisions by majority commission sont prises la majoria of its members shall be deleted. te te memhres est snpprimee. ses
Article i .-lrliclc I
This Protocol shall be open to Le present Protocote est ouvert signature by the member States of á ta signature des Etats memhres du the Council of Europe, who may he- Conseil dc [Europe signataires de la come Parties to either by: tionvention qui peuvent devenir y Parties par 2 a signature without reservation a la signature reserve le sans in respect of ratification accept- ratification d’acceptation or ou ; ance. or b signature with reservation in b la signature reserve de sous respect of ratification or acceptance, ratification d’acceptation suivie ou followed by ratification or accept- de ratification d’acceptation. ou ance. Instruments of ratification or ac- Les instruments de ratification ou ceptance shall be deposited with the d’acceptation seront déposes pres le
Secretary-General of the Council of Secretaire General du Conseil de
Europe. l’Europe. 2. This Protocol shall enter into 2. Le present Protocole entrera en force as soon as all States Parties to vigueur des tous les Etats Parque the Convention shall have become ties la Convention seront leve- Parties to the Protocol, in accordance nus Parties Protocole conformeau with the provisions of paragraph 1 ment dispositions du paragraphc aux of this Article. 1 de cet article.
3. The Secretary-General of the 3. Le Secretaire General du Conseil
Council of Europe shall notify the de l‘Europe notifiera Etats aux memmember States of the Council of: bres du Conseil : 1 any signature without reser- a toute signature sans reserve vation in respect of ratification or de ratification ou d’acceptation ; acceptance; b any signature with reservation b toute signature reserve sous in respect of ratification or accept- de ratification ou d’acceptation ; anee; e the deposit of any instrument e le depot de tout instrument de of ratification or acceptance; ratification ou d’acceptation ; d the date of entry into force of d la date d’entree vigueur du en this Protocol in accordance with par- present Protocole, conformement an agraph 2 of this Article. paragraphe 2 de cet article. In witness whereof, the under- En foi de quoi, les soussignés, düsigned, being duly authorised thereto, ment autorises ä cet effet, ont signe have signed this Protocol. le present Protocole.
Bilaga I 179 SOU 1993:40
Artikel 3 Först i artikel 34 i konventioskall följande ord infogas: nen Där annat följer av artikel 29 . . . 2. I samma artikel utgår slutnieningen för beslut av underkommissionen erfordras majoritet av dess ledamöterm
Aftikfl 4 Detta protokoll står öppet för undertecknande av de medlemsstater i Europarådet vilka undertecknat konventionen; de kunna tillträda detsamma genom undertecknande utan förbehåll av för ratifikation eller godkännande, eller ln undertecknande med förbehåll för ratifikation eller godkännande, åtföljt ratifikation eller godkänav nande. Ratifikations- och godkännandeinstrumenten skola deponeras hos Europarådets generalsekreterare.
2. Detta protokoll träder i kraft när samtliga konventionsstater tillträtt detsamma enligt bestämmelseri denna artikel. na i inom.
3. Europarådets generalsekreteraskall underrätta rådets medlemsre stater om varje undertecknande utan för- ;U behåll för ratifikation eller godkännande; h varje undertecknande med förbehåll för ratifikation eller godkännande; cö deposition varje ratifikaav tions- eller godkännandeinstrttment; d dagen för detta protokolls ikraftträdande enligt mom. 2. i denna artikel. Till bekräftelse härå hava undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, underskrivit detta protokoll.
180 Bilaga 1 sou 1993:40
Done at Strasbourg, this 6th day Fait á Strasbourg, lc 6 mui 1963, of May 1963, in English and in en français ct anglais, les deux en French, both texts being equally au- textes faisant également foi, en un thoritative, in a single copy which seul exemplairc qui seru léposé dans shall remain deposited in the ar- les archives du Conseil de l’Europe. chives of the Council of Europe. The Le Secrétairc General communien
Secretary-General shall transmit cer- quera copie certifiée conforme á cha-
tified copies to each of the signatory cun des Etats signataires. States.
For tl1‘iU‘eI‘I1lllL‘I1t Pour iuuer|1e|11e11l ut the Republic of Austria: de la Repuhliqut lAutrichi-: with reservation in respcct sous reserve de ratification ratification or acceptancc ou Facceptation
Kreislcy
Fur the iCl‘l1ll1Cl]i Pour iouvernement of the Kingdom of Belgium: du Royaume de Belgique:
with reservation in respect snus reserve de ratification ratification or acceptance ou d’ucceptation
For the Government Pour le Gouvernement of the Republic of Cyprus: de la République de Chypre:
For the Governnient Pour le Gouvernement of the Kingdom of Denmark: du Royaume de Danemark:
Kjelrt Philip
For the Government Pour iouvernement of the French Republic: dc la République française:
For the Governmental’ the Pour Gouvernement de la Federal Republic of Germany: République Fédéralc d’Allemagne:
with reservation in respect sous reserve de ratification ratification or acceptance ou t’acceptation
For the Government Pour lotwernement of the Kingdom of Greece: du Royaume de Grece:
For the Government Pour louvernement of the Icelandic Republic: dc la Répuhlique islandaise:
For the Government Pour Gouvernement of Ireland: d’Irlande:
with reservation in respect sous reserve de ratifikation ratification or acceptance ou d’acceptation
Proinsias Jlac Aogáin
SOU 1993:40 Bilaga 1 181
Som skedde i Strasbourg den 6 maj 1963, på engelska och franska, vilka båda texter äga lika vitsord, i ett enda exemplar som skall vara deponerat i Europarådets arkiv. Generalsekreteraren skall överlämna bestyrkta avskrifter till varje signatärmakt.
För Republiken Österrikes regering:
med förbehåll för ralifikation
eller grnllcøinnanøle
Kreisky
För Konungariket Belgiens regering:
med förbehåll för rutifilcatiotz
eller godlcännruzde
För Republiken Cyperns regering:
Fi1 Kon furiket Danmarks un b regering:
1;jeld Philip
För Franska Republikens regering:
För Förbundsrepubliken Tysklands regering:
med förbehåll för ratifikation
eller godkännande
Carstens
För Konungariket Greklands regering:
För Isländska Republikens regering:
För Irlands regering:
med förbehåll för ratifilcation
eller godkdnnunde
Prdinsius Jim‘ A ogáin
182 Bilaga I SOU 1993:40
For the iuveriniieiit Pour }rucrnemcn.t ot the Italian Republic: de I21Répuhliqueitulicnnc:
with reservation in respect réseruc de ratification
sous
ratification or acccptancc ou :Pucvøptntion
Edourdo Jlartino
For the iovernincnt ot the Pour le iouverncincnt du Grund Duchy of Luxembourg: irund Duché de Luxenlbmlrgz
with reservation in respect .s-nus reserve de ratification ratification or acceptancc nu d’acceptation
I2‘. Schaus
For the ‘mernm-nl of the Poul‘ lo}nu’ornc1nL-n.1 lin-.;‘do1110ftI1e Netherlands: xlu Ruyuunie des Pays-Bus:
with reservation in respect snus rcscruc de ratification ratification or acceptance ou ifacceptation
H. R. mm Houtcn
For the Government Pour }nuerne1ncnl of the Kingdom of Norway: du Royaume de Norvege
with reservation in respect sous reserve de ratification ratification or acceptance on d’acccptation
Halvan Lange
For the Government Pour }merne111cn.l of the Kingdom of Sweden: du Royaume de Sut-dc:
with reservation in respect snus réscrue de ratification ratification or acceptance ou d’acccptation
Gunnar Lange
For the Government Pour le Cmuver11cn1cii.t ut the Turkish Republic: de la Répuhlique turque:
with reservation in respect 0 sons reserve de ratification ratification or acceptance on Facceptation
Zeki Kuneralp
For the Government of the Pour le muvernenient du
United Kingdom of Great Brita-in Royaume-Uni de Grande Brclagnc
and Northern Ireland: et d’Irlande du Nord:
Edward Heath
SOU 1993:40 Bilaga 1 183
För Italienska Republikens regering:
med förbehåll för ratifikation
eller godkännande
Edoardo .llurtino
lir Storhertigdömet Luxemburgs regering:
med förbehåll för ratifikation
eller godkännande E. Schaus
1361 Konungariket Nederländernas regering:
med förbehåll för ratifikation
eller godkännande
H. R. van Honten
För Konungariket Norges regering:
med förbehåll för ratifikalion
eller godkännande Halvard Lange
För Konungariket Sveriges regering:
med förbehåll för ratifikation
eller godkännande Gunnar Lange
För Turkiska Republikens regering:
med förbehåll för ratifikation
eller godkännande Zeki Kuneralp
För Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirlands regering: Edward Heath
i
184 Bilaga 1
l
Protocol No. 4 to the Convention for the Protocole No 4 å la Convention de sauve- Protection of Human Rights and Funda- garde des Droits de l’homme et des libermental Freedoms, securing certain rights tés fondamentales, reconnaissant certains and freedoms other than those already in- droits et libertés autres que ceux f igurant cluded in the Convention and in the first déjâ dans la Convention et dans premier Protocol thereto Protocole additionnel å la Convention
The Governments signatory hero- Les itlCl‘llL‘mtl1lS signaitaires, to, being Members of the Council oi .le:nlres du Conseil de l’Europe, Europe,
Being resolved to take steps Résolus 1uend1c des to on- mcsures sure the collective enforcement of propres assurer la garantie colleccertain rights and freedoms other tive de droits et libertés autres que than those already included in Sec- ceux qui figurent déja tans le titre I tion I of the Convention for the Pro- dc la Convention de sauvegurde des tection of Human Rights and Funda- Iroits de l’hon1me et des libertés mental Freedoms signed at Rome on fondumentales, signée å Rome 4 4th November 1950 hereinafter novembrc 1950 ci-uprt-s dénommée referred to as the Convention and la Convention et dans les articin Articles 1 to 3 of the First Proto- tvs 1 3 du premier Protocole adcol to the Convention, signed at Paris ditionnel a la Convention, signe on 20th March 1952, Paris le 20 mars 1952,
Have agreed as follows: Sont convenus de qui suit cc : Article 1 Article 1 No one shall he deprived of his Nu] ne peut être privé de sa liberté liberty merely on the ground of ina- la seule raison qu’il n’est pour pas bility to fulfil contractual obliga- d’exécuter obligation a en mesure une tion. contractuelle. Article 2 Article 2 Everyone lawfully within the Quiconque trouve réguliérese territory of a State shall, within that ment sur le territoire d’un Etat a le territory, have the right to liberty of droit dy circuler librement et d’y movement and freedom to choose choisir librement sa residence. his residence. 2. Everyone shall be free to leave 2. Toute personnc est libre dc quitcountry, including his ter n’importe quel pays, y compris any own. le sien. 3. .o restrictions shall be placed 3. L’exercice de droits peut ccs ne on the exercise of these rights other faire l’objet d’autres restrictions que than such as are in accordance with celles qui, prévues par la loi, constilaw and are necessary in a democratic tuent des mesures nécessaires, dans
Bilaga 1 185 sou 1993:40
Protokoll nr 4 till konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande frihetema, avseende erkännande av vissa andra rättigheter och friheter än dem som redan inskrivits i konventionen och dess första tilläggsprotokoll
tfndertettknade regeringar, som äro medlemmar av Europarådet och
vilka beslutat att vidtaga åtgärder för att gemensamt säkerställa andra rättigheter och friheter än dem sum redan inskrivits i avdelning I i den i Rom den 4 november 1950 undertecknade konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheten-na här nedan kallad konventionenn och i artiklarna 1---3 i det i Paris den 20 mars 1952 undertecknade första lilläggsprotokollet till konventionen,
hava överenskommit om följande.
Artikel 1 Ingen mä berövas sin frihet enhart på grund av oförmåga att fullgöra avtalad förpliktelse.
Artikel 2 Den som lagligen befinner sig på en stats område äger rätt att där fritt röra sig och att fritt välja hosättningsort.
2. Envar äger frihet att lämna vilkct som helst land, inbegripet sitt eget. Utövandet av dessa rättigheter får icke underkastas andra inskränkningar än sådana som äro angivna i lag och i ett demokratiskt samhälle
186 Bilaga 1 SOU 1993:40
society in the interests ot national societe democratique, la sectiune security or public safety, for the rite nationale, a la siirete publique, maintenance of ordrc public. for the maintien dc l‘ordre public, la au prevention of crime, for the protec- prevention les infractions penales, tion of health or morals, for the la protection le la sante de la or 011 protection of the rights and free- morale. la protection des droits ou doms of others. et lilert-s dautrui. The rights set forth in Les lroits para- reconnus au paragraph 1 may also he subject. in graplic t peuvent egalemcnt, lans particular areas, to restrictions imposed eertaines letcrminees, faire zones in accordance with law and justified l’oljet dc restrictions qui, prevues by the public interest in leznoeratie la loi, sont justifiees l’interet a par par society. pulzlic lans societe democraune tique.
.trlicle .lrlirlc J. .o one shall he expelled, by Nul peut elre expulse, ne par means either of an individual or of vole de mesnre inclivicluelle ou colleca collective measure, from the terri- tive. du territoire le l’Etat dout tory of the State ot which he est ressortissant. a national. 2. No one shall be deprived of the ‘.ul peut etre prive du droit ne right to enter the territory of the Sta- ientrer le territoire dc l’Etat sur te of which he is a national. dont est le rcssortissant.
Article ; Article i Collective expulsion of aliens Les expulsions collectives d’etranprohibited. gers sont interdites.
Article 5 Article 5 Any High Contracting Party Toute Haute Partie Contractante may, at the time of signature or rat- peut, au moment de la signature ification of this Protocol, or at any de la ratification du present Proou time thereafter, communicate to the tocole on a tout moment par la suite, Secretary-General of the Council of co1n111uniquer an Secretaire General Europe a declaration stating the ex- du Conseil de l’Europe une declaratent to which undertakes that the tion indiquant la mesure dans laquelprovisions of this Protocol shall ap- elle s’engagc ce que les disposiply to such of the territories for the ions du present Protocole sappliinternational relations of which qnent a tels territoires qui sont déis responsible as are named therein. signes dans ladite declaration et dont elle assure les relations internationales. 2. Any High Contracting Party 2. Toute Haute Partie Contractante which has communicated a declara- qui a communique une declaration tion in virtue of the preceding para- en vertu du paragraphe precedent graph may, from time to time, com- peut, de temps a dlllPC, communimunicate a further declaration mo- qucr une nouvelle declaration modifying the terms of former de- difiant les termes de toute declaraany
Bilaga 1 137 SOU 1993:40
nödvändiga med hänsyn till statens säkerhet och den allmänna säkerheten, för upprätthållande av den allmänna ordningen och förhindrande brott, för hälsovården samt för av skyddandet sedlighelen eller av av annans fri- och rättigheter. -1. De rättigheter som angivas i må inom bestämda omráimom. den tillika bli föremål för inskränkningar, angivna i lag, vilka äro herättigade hänsyn till det allmänav intresse i ett demokratiskt samnas hälle.
Artikel 3 Ingen mä tvingas att lämna den stat vari han är medborgare, vare individuella eller kolleksig genom tiva åtgärder.
2. Ingen 1115. förvägras rätten att inresa i den stat vari han är medborgare.
Artikel Kollektiv utvisning utlänningar av är förbjuden.
Artikel 5 Varje hög fördragsslutande part må vid tidpunkten för protokollets undertecknande eller ratifikation eller när helst därefter till Eusom roparådets generalsekreterare överlämna förklaring, angivande i vilken utsträckning den förbinder sig att tillämpa bestämmelserna i protokollet inom sådana områden, som angivas i nämnda förklaring och för vilkas internationella förbindelser parten svarar.
Varje hög fördragsslutande part avgivit förklaring enligt föresom gående punkt mix från tid till annan avgiva förklaring, innebärande ny ändring tidigare förklaring eller av upphävande tillämpningen av beav
188 Bilaga 1 sou 1993;4o
claration or terminating the applica- tion anterieure ull mettant fin tion ot the provisions of this Proto- l‘application des dispositions du pre-
vol in respe-ht ot anv territory. sent Protoeole sur un lerriloire
queleonque. ii. . declaration made in accord- it. Une declaration faite confor1nt--
ancc ‘.ith this Article shall he deem- meat present article consian sera ed to have been made in accordance -ler-.~e ayant ete faite conforeonnne H. ith p:ua;,v‘r-aplt l of Article ti: ot the nlexnent para;.;ra}.-lie l dc l’article an .oncntiun. ;ill de la Convention.
The lerrilory ot State to 4. Le territoire de Etat any tout auqltcl which this Protocol applies h virtue present Protoeole s’applique en ot ratification or acceptance hy that vertu de ratification de sa ou son ac- State. and each territorv to lll‘ll cptation lcdit Etat, chacun par ct this Protocol applied hy virtue of des territoires auxqaels le Protocole
a declaration by that State under .--app|iq.Ie dune declaration en vertu this; Article. shall he treated souscrite ledit litat conformeas; sep- par arate territoric for the ot anent present article, purpose an seront conthe references in Articles 2 and to sideres des territoires diseonnne the Zerritory ut a Stale. tinets lins des x{~t‘ei‘t1ces ter- :ltl. an riloire d‘un Etat faites par les artic-
les 2 et 3.
.lr1iLIt h .trlicle o
As between the High Contract- Les Hautes Parties ‘.ontractan-
ing Parties the provisions of Articles les eonsidereront les articles 5 l 1 to of this Protocol shall be de Protocole des articles re- cc connne garded as additional Articles to the additionncls la Convention ct tou- Convention, and all the provisions ot tes les dispositions dc la Convention
the Convention shall apply accord- .il[lpll]llt‘ll. ‘l’lS(Itl(‘ll((‘. ‘I1 ingly.
2. Nevertheless, the right ot indi- ‘.2.l‘outetois, droit de inreeours vidual recourse reeognised hy dee- dividuel declaration u reconnu par une laration made under Article 25 ot faite vertu de Particle 25 de la en the Convention, or the acceptance of Convention la rcconnaisreancc dc ou the compulsory jurisdiction of the la juridiction ohligutoirc de la Cour
Court hy a declaration made under luite declaration vertu de par une en Article 46 of the Convention, shall Particle 46 dc la Convention s’exne not be effective in relation to this qui ercera en ee concerne pre- Protocol unless the High Contracting sent Protocole tans la que mesure Party concerned has made state- ou la Haute Partie Contract-ante ina ment recognisixig such right, or ac- tercss-e declare reconnaitre leaura cepting such jurisdiction, in respect dit droit aceepter laditc juridicou of all or any of Articles 1 to 4 ot tion les articles 1 4 du Propour the Protocol. tumult cerlains de articon pour ees les.
.trI1cIc 7 .lTltCt
This Protocol shall he for Le present Protocole est ouvert open signature hy the Mexnhers ot the la signature des Metnhres du Con-
Council of Europe who are the sig- seil- de l’l£urope, signataires de la
natories of the Convention; shall Convention rntitie meme ; sem en
Bilaga I 189 SOU 1993:40
.‘Ul:22:}Sc£‘l11idtuil]il'iH:£(: inom 1 AV: :izr:ilç-. i
ii. .i'l-'.l:nrin;' som avgivit: enligt iiuiznzu artikel skull anses lm gjorts. i enlighet med ;artikel ill inom. i lUI.i.-.'.'.irI1-ll.
Ränta mun‘:-.tlc. varpå detta pruihlüiil in lilläniisligl lill följd m :all stulen iulifiL-crnt eller godkänt proiokrzll-çå. liksom varic område. Vurpái ;mnnlei-.llet iir tillämpligt pa: grund .i u: un summa stat underteekxiznil i13rE.L:riug i enlighet med lennu urtilacl. i-.nlâl :inses såsom skilda omm:den i .ll UYSLT de lläilvisningui lill xleis nnáule. som göms i aråiklaariiu - L :sa-ii li.
.lrlikrl o i lürliüllzxzidet mellan de höga :WillFilgstållllulttlf parterna slat nr- Eiklurvø. 1---5 i letla protol-:oll :nr-:es som liliiiggsartiklui till l0llnli|:il0l1 och l;-.:1eiilioz:ens saunltliga bestämiilvlwl skola följaktligen vinna till- Mixin-ning. L’. låiiten för ens.k7;ld :iit besväru -otn erkänts genom förklaring. . :ngxiv-çn enligt artikel 25 i konventiolllUl förklurii om g0ii::§.{unlc rn. :av -inziislolens lVlizgtllldt inrisdik- {ital}. ;Igi~;-11 enligt artikel 46 i kont,l'.li;ii'.ll, fair i vad zmm‘ leltu prolok: emellertid göras gåillunde Molt i den iliislräülüllng ilrfngaxuuuinde höfördrugsslutanile part Mrklaxrul ga sig rkiinna denna rätt eller godtngu t denim jurisdiklion beträffande zirtiklarnu l 4 i detta protokoll eller nâgon L-. lossa.
.lrlikøl 7 Detlu protokoll står öppet för nnderteeliiiaiitle av de modlcmmur Europarudet som undertecknat :iv kuizveiitioneii och skall rulificeras
190 Bilaga 1 SOU 1993:40
he ratified at the same time ol‘ temps que la .oncnt;m apri-s as ou after the ratification of the ‘.on’en- 1: ratification de ccllc-ei. cntrera lion. shall enter into force after el 1L§tllll' ;qu-J-s te depot d.-- cinq the. deposit of fin instrllnlenls ot instruments dc ratification. Pour ratification. As regards any sig,-nalory loui signataire qui ratifiera utter:-.iil’~ing subsequently, the Protocol rieurement, Protocole entrera en shalt enter into force at the date ot Vigncur des depot le l‘instrunu-nt the deposit of its instrument of rati- dc ratification. fieation. 2. The instruments of ratifica.ion Les instruments de ratification shall he deposited with the Secre- scront d-poses pres Secrctaire tetarv-,leneral of the Council of Euro- nu’-rat du Conseil dc lEurope qui nope. who will notify all .lem.ht,-rs of tifiera ä tous les Menthres les noms the names of those who have ratiticcl. dc ceux qui l’auront ratifié.
tn ilness ‘l1ercof,tl1c umh-rsi;.:ned, En foi dc quoi, les soussign-f-s, dubeing duly authorised thereto. have ment autorises cet cffet, ont signe signed this Protocol. present Protoeole.
Done at Strasbourg, this ltith day låtit Strasbourg. le 16 scptexnbre ot September 1963, in English and I963, francais et ztngluis. les en en in French, both texts being equally deux textes faisant t-galeliic-111 foi. en authoritative, in a single copy which soul exemplaire qui deposé uu sera shall remain deposited in the ar- tans les archives du Conseil de l’EuliVCS of the Council of Europe. The Le Secret-aire ieneral rope. en com-
Secretary-General shall transmit cer- muniquera copie certifice conforme
titied copies to each of the signatory a chacun des Etats si;;nataire.~.. States.
For the iowrmnent Pour le Gottvertieitteimt ol the Republic of Austria: de lil Repuhlique dAutrielu-:
At the time of signature of this Au moment de la signature de ce Protocol, the undersigned has com- Protoeole, soussigné a retnis, an municated, on behalf of his io‘‘rn- nom de iourertteinent. le te.tc son ment, the following declaration: tit‘ la declaration suivante:
Protocol No. signed with the Le Protocole No 4 est signe snus reservation that Article 3 shall not reserve que son article 3 nest pas apply to the provisions on the Law applicable á la Loi du 3 aril I919, ot 3rd April 1919, StBGl. .o. 209 StGBl. No 209, relative au hannisseconcerning the banishment of the ment et å la confiscation des biens House of Habshurg-Lorraine and the de Ia Maison de Habsbourg-Lorraine confiscation of their property, as set tans la version de la Loi du 30 oeout in the Act of 39th October 1919, tohre 1919, StGBl. .o 59], le la Loi Sttilål. No. 5111, in the lonstitulional eonstitutionelle du 30 juitlct I925, Law ot 30th July 192.3, BGBI. No. BGBI. No 292, de la Loi constitutio- 292. in the Federal Constitutional nelle federale du 26 janvier 1928. l.:l‘ of 2tSth .January 1928, lililil. No. 116131. No. 30 et eompte teuu de la so, and taking account ol the Fede- Loi c.onstitutionelle fédérale du 4 ral Constitutional Law of 4th .luly juillet 1963, BGBI. No 172. 1963, BGBI. No. 172. H. Iteichnmnn
sou 1993:4o Bilaga 1 191
samtidigt med eller efter ratifikation av konventionen. Protokollet träder i kraft da fem ratifikationsstrument depouerats. För signatärmakt. som därefter ratificerar detsamma. skall protokollet träda i kraft den dag, di: ratifikationsinstrumentct leponerus.
2 Rutifikationsinstrunienten skolu leponeras lios Enropziradets generalsekreterare, som har att underrätta alla medlemmar om namnen på dem som ratifieerat.
Till bekräftelse härpå hava undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigatle, underskrivit detta protokoll.
Som skedde i Strasbourg den 16 september 1963, på engelska och franska, vilka båda texter äga lika vitsord, i ett enda exemplar som skall vara deponerat i Europarådets arkiv. Generalsekreteraren skall överlämna bestyrkta avskrifter till varje signatärmzikt.
För Republiken Österrikes regering:
Vid undertecknandet av detta protokoll har undertecknad å sin regerings vägnar avgivit följande deklaration:
Protokoll nr 4 har underteeknats med reservation att artikel 3 icke skull vara tillämplig på bestüinnielserna i lagen av den 3 april 191$, Sl‘}B|. nr 209, om landsförvisning ;av Huset Habsburg-Lothringen och knnfisk-ation av dess egendom, enligt lagen av den 30 oktober 191$, SHEBI. nr 501. författningslagøsn av den 3 juli 1925, BGBI. nr 292 samt federutixu l‘i}1l:1ltni11-qslugcn av den 213 januari 1928, BGBL nr 30, med beaktande av federaliva författning Ingen :iv den 4 juli 1963. BUB]. nr 172. H. Reirhmztnn
192 Bilaga 1 SOU 1993:40
I-‘nr the iulItIkl''llt iünur te hanwrnc-nienl ut the KI‘‘IIll1 nl lletgianii: III I:I:t:u7lIIlt‘1I‘IiiI;{I}lIa'1
If. invite
Fur the iHYUPIIIIlUIIl iunr Iuu.-rncxm-nI ut the Rqiulnlie ut .|rI.Is: .le llf-p-.iirliqile ale .I2pz‘
FurI|1vincI::ImnI I‘-121 tinititttlâit.tli ut the I{i:1L;IIl:l ut lvmn;.r: .31.Ruyzmlm-IoI:uwm:n-.:
IInq¢n. III‘.’H’rt
i-nr the imerxiiuent hur I1‘}nlI‘tI‘nrl1lt‘llI --|IIu-F;u‘.'n'I1R1‘|mIsi': lir h: ltülnihtiqut II‘:uuj:xi~~.-:
Fm the }uk‘Inl‘|2t‘llI til. Ill Pour fnuu-rm-mvnI de tu l-etterul lteguahlie ut illllill'2 I{-puhliqllc Fücli-rult II’.-I|cmnj.;m:
I‘-lIl1‘I'IlIP Prill
For the iuYCfHlIlOllt Pour intIUlIll|2l'tt.l ut the I{in5.;dmn of :Ic0cc: du Iu:uIn1cIc}r(-cc:
Fnr the inverumeut Pnur tinlltlltt'lll0tll
ut the Icelandic Republic: le |:II{6p1|IIiq11L islundaiisci:
For the luvernnient ut Ireland: Pnur iutltl'llctllt'tll Ylrluntte:
.t the time ut signature ut this Au nmmenl le signantilre de ee Protocol. the lrish invermiieut mu- Prutneule, te inlltl'ltellltltt irhinkes the fnIlminLj dt‘‘I:ll:|lI0nZ uiuis tuit leclurutiun .llIn2I.C2
The reference to extrzulitiuil enn- Lu r-Iércnco I’cxlIuIiii.::x :us
lained in purugrupli 21 ut the Re- p:II‘u;.;upIu ‘.21 du rapport In .un1iI-
|mrt nt the Imnmittee ut Experts nu tl.xporI.~;, rclutit ee Prutz-cute et this Protocol :md tll'I'l1ll1;.', p.nu- imrtuixt sur le pnrugraiphu I Ir i:u- ;gI‘::pl1 1 ut Article 3 of the Prutuenl tiele 3 le ee lernier, säippliqut- Ögaincludes also laws priling’ fur the teiuenl aux lnis pr~~uyunl I‘--£~cut.OClttlt1 in the territuri ut une tinu. sur le territuiruø lune Purtie Inntructing Party ut warrulits ut luntruetauile, de mumtuts Parrot dö- :ii-rest issued by the :authorities ut Iivres ;mr les uutnrites d‘um- ::nIr- ;mother Inn :uIiII;,-' Party. Purtie Ionlrauuunte.
Brendan Dillnn
Fnr lI1cImcrnImnl i’u::r iiulltt'ttt'llttlt.t nt the llulinu Republic: de tu t-lepuliliqut itulienne: lessuntlru .ilurielzi
Fm the i4|'lllnUl1l ut the Puzar leiuueiieii1en du Grund Iu.h ut Luxemhnurg: iruvul Duehe te Luxeuilmurg: Pierre ’urIh
SOU 1993:40 Bilaga 1 193
För lionungarikel Belgiens 10L{81ll' uj:
R. .m.'I’
För Republiken Iyperns regerixig:
För i:x11|n;.;z1ri|et Danmarkxs regering:
.‘-[’{I1S tV1rIwrg
För Franska PkilllIlll{CllS
1e;.;o1i:1;, :
För Förhumlsrepublikcn Fysklunds regering:
IIiciun Prill
För Knnumiarikel Greklands n regering: o
F631‘lslündsi-:u Republikens regering:
För lrI-.imls x-egerixig:
id underlecknandet av detta prutokoll irländska regeringen följande deklaruliuii:
Den hänvisning till inlämning, som finns i punkt 21 i exportkoinmilténs rapport om delta protokoll och som avser artikel 3 moment 1 i prntokollel innefattar även lagar med heståinunelscx mn verkställande inom en avtalsslutande stats terrilnriuin an beslut mn héiktning latlude av myndigheter i en annan mtulsslutande stat.
Brendan Dillon
För Italienska Republikens regering: Iessmzrlro .lluriøni
För Storherligiliiniet Luxemlnirgs resgerinw: Pierre Wurth
194 Bilaga 1 SOU 1993:40
For the Government ut the Pour mucmL-munt Kingdom of the Netherlands: du Rnyzuame les Days-Bas: For the tinverlnllent Pour ‘mucrnc1nen ut the Kingdom ut Norway: Ill Ruv:nnne de Nnrrege: Knut I~‘rydnInnd
Fur the iuvernxnent Pour |omuor1icm:11t ut the Kingdnnx of Sweden: du Ruyaunlc de Snider K. G. I.uq0r01 For the Gmernnxent of the Pour ‘mucrncm:n-t Swiss ‘.onfcderation: de la Confédérutinn suissc: For the iovernment Pour illclll(lll1l ut the Turkish Republic: dela Repnbliqtle turgue: For the }oernn1entuf the Pour G0uernen1ent du lnited Kingdom nf Great Britain I{nyaume—Uni de Grande Bretagne and Northern Ireland: et dtrlande du Nmd: F. Porter
Bilaga 1 195 SOU 1993:40
För lmnnngarikel Nederländernas regering: För hmmngarikel Norges regering: Knut Fryrlmzlunr Fr Ix’-mung:u‘ilut Sveriges regcri ng: K. G. l.ngrfII
För Schweiziska Edsförbundcls regering: För Turkiska Republikens regering För Förenade l0nu|1gariket Storbritannien och .nrdirlands regering: F. Porter
Protocol No. 5 to the Convention for the Protocole N00 5 å la Convention de Sauve-
Protection of Human Rights and Fundagarde des Droits de l’Homme et des Liber-
mental Freedoms, amending Articles 22 tés fondamentales, modifiant Ies articles
and 40 of the Convention 22 et 40 de In Convention
The Governments signatory Les iouvernements signataircs, hereto, being Members of the Coun- Membres du Conseil de l’Europe, cil of Europe,
Considering that certain incon- Considérant que Fapplicalion des veniences have arisen in the applica- dispositions des articles 22 ct 4U de tion of the provisions of Articles 22 la Convention de Sauvegardc des and 40 of the Convention for the Pro- Droits de l’Hoinn1e et des Libertés tection of Human Rights and Funda- fondamentales signée ä Rome 4 mental Freedoms signed at Rome novembre 1950 ci-apres dénommée on 4th November 1950 hereinafter la Convention a donné lieu referred to as the Convention certaines difficultés re- en ce qui conlating to the length of the terms of cerne la duree du mandat des memoffice of the members of the Euro- bres de la Commission européenne pean Commission of Human Rights des Droits de l’Homme ci-uprés döhereinafter referred to the as nommée la Commission ’ et de Iu Commission and of the European Cour européenne des Droits de Court of Human Rights hereinafter l’Homme ci-apres do.’-nommée la referred to the Court; Cour as ;
Considering that desirable to Considéranl qu’il importe dassuensure as far as possible election dans la an rer mesure du possible lélcrevery three years of one half of the tion tons les trois ans d’une moitié members of the Commission and of des membres de la Commission et one third of the members of the dun tiers des membres de la Cour; Court;
Considering therefore that Considérant des lors qu’il eondesirable to amend certain provi- vient d’an1ender certaines disposisions of the Convention, tions de la Convention;
Have agreed as follows: Sont de convenues ce qui suit 2
A rticle I A rticle 1
In Article 22 of the Convention, A l’article 22 de la Convention, les the following two paragraphs shall lcux paragraphes ci-apri-s sont inbe inserted after paragraph 2: sen’-s apri-s par-agraphe 2 : 3 In order to that, 3 Afin ensure as d’assurer dans la mefar as possible, half of the one mem- sure du possible renouvellement hership of the Commission shall he d’une moitié de la Commission tons renewed every three years, the Com- les trots Comité ans, des Ministres
SOU 1993:40 Bilaga I 197
Protokoll 5 till konventionen angående nr skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, avseende {indring av artiklarna 22 och 40 i konventionen
Undertecknade regeringar, vilka iir: medlemmar av Europarådet hava, i betraktande av att vissa ilägenheter hava uppkommit vid tillämpningen av bestämmelserna i artiklarna 22 och 40 i den i Rom den 4 november 1950 undertecknade konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna här nedan kallad konventionen avseende mandattiden för ledamöterna av den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna här nedan kalla kommissionen och av den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna här nedan kallad d0mstolen; i betraktande av att det är Önskvärt att säkerställa att så nära som möjligt val äger rum vart tredje år av halva antalet av kommissionens ledamöter och av en tredjedel av domstolens ledamöter; i betraktande därför av att det är nödvändigt att ändra vissa bestämmelscr i konventionen, överenskommit om följande:
Artikel I I artikel 22 i konventionen skola följande två moment intagas efter mom. 2: 3. I syfte att säkerställa att så nära som möjligt halva antalet av kommissionens ledamöter förnyas vart tredje år, må ministerkomniit-
198 Bilaga 1 SOU 1993:40
mittee of Ministers decide, be- peut, avant dc proeeder a toute elec- Inay fore proceeding to any subsequent tion ultérieure, decider qu’un on election, that the term terms of plusieurs mandats de membres or office of one or more members to be élire auront duree autre six une que elected shall be for a period other cctte duree toutefois ans, sans que than six years but not more than puisse exceder neuf etre inans on nine and not less than three ferieure trois years. ans. 4 In cases where than 4 Dans oil lieu du more one cas y a term of office involved and the eouférer plusieurs mandats et que Committee of Ministers applies the Comité des Minislres fait application
preceding paragraph, the allocation du paragruphe precedent. la reparaof the terms of office shall he tion des mandats sop£-re suivant un effected by the drawing of lots by tirage sort effeetue Secreau par the Secretary General, immediately laire General du Conseil de l’Europe after the election. imlnédiatement apres lelection.
Article 2 .lrtirlv 2
ln Article 22 of the Convention. A l‘article 22 de la Convention, les the former paragraphs 3 and 4 paragraphes 3 et 4 deviennent reshall become respectively paragraphs speetivement les pai‘a;;rapl1es et S. ö and 6. .lrtiLle 3 Article 3 A l’article 40 de la Convention, les In Article 40 of the Convention, deux paragraplies suivants sont inthe following two paragraphs shall seres apres paragraphe 2 : be inserted after paragraph 2: 3 Afin d’assurer dans la me- 3 In order to that, du possible le renouvellement ensure as sure far as possible, one third of the d’un tiers de la Cour tous les trois membership of the Court shall be l’Assemblée Consultative peut. ans, renewed every three years, the Con- avant de procéder a toute election sultative Assembly may decide, be- ultérieure, décider qu’un plusieurs on fore proceeding to any subsequent mandats de membres a élire auront election, that the term or terms of durée autre celle de neuf une que office of one or more members to be qu’elle puisse toutefois ans, sans elected shall be for period other excéder douze être inférieure a ans ou than nine years but not than six more ans. twelve and not less than six years. 4 In cases where than 4 Dans le ou lieu de more one cas y a term of office involved and the conférer plusieurs mandats et que Consultative Assembly applies the l’Assemblée Consultative fait applipreceding paragraph, the allocation cation du paragraphe precedent, la of the terms of office shall be effect- repartition des mandats s’opere ed by the drawing of lots by the suivant tirage sort effectue un au Secretary General immediately after le Secrétaire General du Conseil par the election. de lEur0pe immédiatement apres
l’élection.
Article 4 A rticle i
In Article 40 of the Convention. A l’article 40 dc la Convention, les the former paragraphs 3 and 4 paragraphes 3 et 4 deviennent reshall become respectively paragraphs spectivement les paragraphes 5 et 6. 5 and 6.
Bilaga 1 199 sou 1993:4o
lön innan ett senare val genomföres besluta, att mandattiden för en eller flera av de ledamöter, som skola väljas, skall omfatta annan period än sex år; dock må denna period överstiga nio år och understiga tre år.
4. l sådana fall där mer än en mandattid år i fråga och ministerkommittén tillämpar föregående moment. skall fördelningen av mandattider verkställas genom lottdragning av generalsekreteraren omedelhart efter det att valet ägt rnm.
Artikel 2 l artikel 22 i konventionen skola de förutvarande nom. 3 och mom. 4 bliva mom. 5 respektive mom. 6.
Artikel 3 1 artikel 40 i konventionen skola följande två moment intagas efter mom. 2: 3. I syfte att säkerställa att så nära som möjligt en tredjedel av domstolens ledamöter förnyas vant tredje år, må rådgivande församlingen innan ett senare val genomföres besluta, att mandattiden för en eller flera de ledamöter, som skola av väljas, skall omfatta annan period än nio år; dock må denna period överstiga tolv år och understiga sex år.
4. I sådana fall där mer än en mandattid är i fråga och rådgivande församlingen tillämpar föregående moment, skall fördelningen av manda-ttider verkställas genom lottdragning av generalsekreteraren omedelbart efter det att valet ägt rum.
Artikel 4 I artikel 40 i konventionen skola de förutvarande momenten 3 och 4 bliva mom. 5 respektive mom. 6.
200 Bilaga 1 SOU 1993:40
A rticle 5 Article 5
This Protocol shall le to Le present Protocole open est ouvert signature by Members of the Council signature des Membres du Con-
of Europe, signatories to the Con- seil de lEur0pe signataires de la vention. who may become Parties to Convention qui devenir peuvent y by: Parties par 2 u signature without reservation m signature reserve de sans in respect of ratification accept- ratification d’acceptation; or ou
ance; b signature with reservation in b signature sous reserve te respect of ratification or accept- ratification Yacceptatiou suivie ou ance, followed by ratification le ratification d‘aeceptation. or ac- ou ceptance.
Instruments of ratification Les instruments dc ratification or ac- ou ceptance shall be deposited with the lacceptation seront leposes pre
Secretary General of the Council of Sccretuire ieneraal du Conseil dc
Europe. l‘Europe.
This Protocol shall enter into 2. Le present Protocole entrera en force as soon all Contracting vigueur des les as que toutes Parties Parties to the Convention shall have Contractantes la Convention seront become Parties to the Protocol, in devenues Parties Prolocole uu conaccordance with the provisions of forms.’-ment dispositions du aux paparagraph 1 of this Article. ra;‘raphe I de cet article.
The Secretary General of the 3. Le Secrétaire General du Conseil
Council of Europe shall notify the de l‘Europe notifiera aux Membres Members of the Councilof: du Conseil : fa any signature without reser- Ia toute signature reserve sans vation in respect ot ratification le ratification Pacceptation; or ou acceptance;
b any signature with b toute signature reserve reserva- sous tion in respect of ratification de ratification Facceptation; or ac- ou ceptance;
c the deposit of instrument c depot de instrument any tout de of ratification or acceptance; ratification Pacceptation; ou d the date of entry into force d la date dentree vigueur en of this Protocol in accordance with du present Protocole, conformément paragraph 2 of this Article. paragraphe 2 de cet article. uu ln witness whereof the undersign- En foi de quoi, les soussignes, dued. being duly authorised thereto, ment autorisés ä effet, signe cet ont have signed this Protocol. present Protocole.
Done at Strasbourg, this 20th day Fait ä Strasbourg, 20 janvier
of January 1966, in English and in 1966, français en et en anglais, les French, both texts being equally deux textes faisant egalement foi, en authoritative, in single which seul exemplaire a copy un qui sera dépose shall remain deposited in the dans les archives du Conseil ar- de chives of the Council of Europe. The lEurope. Le Secrétaire General en Secretary General shall transmit communiquera copie certifiée concertified copies to each of the signa- forme å chacun des Gouvernements
tory Governments. signataires.
SOU 1993:40 Bilaga 1 201
Artikel 5 Detta protokoll står öppet för undertecknande av de medlemsstater i Europarådet, vilka undertecknat I-;onventionen; de kunna tillträda detsamma genom :n undertecknande utan förbehåll lör ratifikation eller godkåinnande. eller
l undertecknande med förbehåll för ratifikation eller godkännande. atföljt av ratifikation eller godkännande. ltatifikations- eller godkännandeinsiriuncntet skola deponeras hos l-Juropzirfulets generalsekreterare.
2. Detta protokoll träder i kraft när samtliga konventionsstater tilltriitt detsamma enligt bestämmelsena i mom. l i denna artikel.
3. Europarâdets generalsekreterare skall underrätta rådets medlemsstater om a varje undertecknande utan förbehåll för ratifikation eller godkännande; b varje undertecknande med förbehåll för ratifikation eller godkännande; e deposition av varje ratifikalions- eller godkännandeinstrument; d dagen för detta protokolls ikraftträdande enligt mom. 2 i denna artikel. Till bekräftelse härå hava undertecknade, därtill vederbörligen beuiyndigade, underskrivit detta protokoll. Som skedde i Strasbourg den 20 januari 1966, på engelska och franska, vilka båda texter äga lika vilsord, i ett enda exemplar som skall vara deponerat i Europarådets arkiv. Generalsekreteraren skall Överlämna bestyrkta avskrifter till varje signatärmakt.
202 Bilaga 1 SOU 1993:40
For the Government Pour Gouvernement of the Republic of Austria: de la République d’Autriche :
with reservation in respect reserve de ratification
sous
ratification or acceptance ou Paceeptation
Strasbourg, Ie 26 janvier 1966
Willfried Gredler
For the Government Pour Gouvernemc-at of the Kingdom of Belgium: du Royaume de Belgique :
with reservation in respect réserve de ratification
sous
ratification or acceptance on d’acceptation
L. Couvreur
For the Government Pour Gouvernemett ot the Republic of Cyprus: do la République de Cl1§prc :
For the Government Pour Gouverllenneü
of the Kingdom of Denmark: du Royaume de Danennrk : Mogens Warberg
For the Government Pour le Gouvernemen of the French Republic: dc la République françzise :
For the Government Pour le Gouvernemeal of the Federal Republic of Germany: de la République Fedé‘a|e d’Allemagne :
For the Government Pour le Gouvernemeat of the Kingdom of Greece: du Royaume de Gré-cc 2
For the Government Pour le Gouvernemext of the Icelandic Republic: de la République islandaise :
For the Government Pour le Gouvernement ot Ireland: dlrlande :
For the Government Pour le Gouvernement of the Italian Republic: de la République italierne : with reservation in respect reserve de ratifica‘ion sous
ratification or acceptance ou d’acceptation
Iessandro Marieni
For the Government of the Pour le Gouvernementdu Grand Duchy of Luxembourg: Grand Duché de Luxemburg : with reservation in respect réserve de rat‘ificaion sous
ratification or acceptance ou d’acceptation
Jean Wagner
SOU 1993:40 Bilaga 1 203
För Republiken Österrikes regering: med förbehåll för ratifikation eller godkännande Strasbourg den 26 januari 1966
lViIIfried Gredler
För Konungariket Belgiens regering: med förbehåll för ratifikation eller godkännande L. Couvreur
För Republikens Cyperns regering:
För Konungariket Danmarks regering: Mogens Warberg
För Franska Republikens regering:
För Förbundsrepubliken Tysklands regering:
För konungariket Greklands regering:
För Isländska Republikens regering:
För Irlands regering:
För Italienska Republikens regering: med förbehåll för ratifikation eller godkännande Alessandro Marieni
För Storhertigdömet Luxemburgs regering: med förbehåll för ratifikation eller godkännande Jean Wagner
204 Bilaga 1 SOU 1993:40
For the Government Pour Gouvernement of Malta: de Malte :
For the loverninent Pour iouvernement ut the Kingdom] ot the Netherlands: du R:Il|lll des
l’uys-Bus 1
For the iovermnent Pour Gotiveriieineiil ut the Kingdom ut .nr\ny: du R‘itllllH‘ de .n'{-5.30 : Ile Igunl
For the iovernnient Pour }0uorm-mcnt nf the kingdom ot Sweden: du Royzulnlc de Sui-do :
with reservation in respect reserve de rutiimlimz
snus
ratification or ucmptumo m¢'¢'pIuIiun
ou Bertil Shih
For the Governnneiil Pour u1|eii1eineiit ut the Swiss Confederation: de Cont-dératiun suissc :
For the iovcrnment Puur le louvernenient nt the Turkish Republic: de Repuhlique turque z
For the Government Pour iouvernenieiit ut the United Kingdom ut Great du Ruyznlinc-L’11i de Grande Bretuggnt- Britain and Northern Ireland: et llrlande du Nord :
with reservation in respect reserve de ratification
sous nf ratifictztián or ueeeptunee I’uc(ptatirm ou Strasbourg, 10th Februari 1966
If. B. Booihby
Bilaga 1 205 SOU 1993:40
För Maltas regering:
För Konungurikcl Nederländernas regering:
För lmnungariket Norges regering: . . Ole Ãlgárd
För Konung-.n-ikel Sveriges regering: med förbehåll för ratifikation eller godkännande Bertil Ståhl
För Schweiziska Edsf}rbunlcts regering:
För Purkiskzi Republikens regering:
För Förenade iionunguriket Storbritanniens och Nordirlunds regering: med förbehåll för ratifikation eller godkännande
Strasbourg den 10 februari 1966
E. B. Boothby
206 Bilaga 1 SOU 1993:40
Protocol No. 6 Protocole N° 6
to the Convention for the Protection of Convention de sauvegarde des Droits
Human Rights and Fundamental Free- de IHomme et des Libertés fundament-
doms Concerning the Abolition of the tales coneernant l’abolition de la peine de
Death Penalty mort
The member States of the Council of Eu- Les Etats membres du Conseil dc lF.urope. signatory to this Protocol to the Con- signataires du present Protocole a la rope. vention for the Protection of Human Rights Convention de sauvcgarde des Droits de and Fundamental Freedoms. signed at Rome l‘Homme des Libcrtes fondamcntales. sict on 4 November I950 hereinafter referred to gnée Rome 4 novembrc I950 ci-apres as the Convention. dénommée Convention L u Considering that the evolution that has oc- Considérant que les developpements inter-
curred several member States ofthe Coun- venus dans plusieurs Etats membres du Concil of Europe expresses a general tendency seil de l‘Europe expriment tendance une gefavour of abolition of the death penalty: nérale en faveur de l‘aholitmn dc peine dc
mort‘. Have agreed as follows: Sont de qui suit: convenus cc
Arlirlv I Amir-lv l
The death penalty shall be abolished. No La peine de mort est aholie. Nul peut ne one shall he condemned to such penalty êtrc condamné telle peine execute. or une executed.
ArIitI 2 Arlirlt 2
A State may make provision its law for Un Etat peut prévoir dans législation sa the death penalty respect of acts commit- peine de mort des actes commis pour en ted time of war or ol imminent threat of temps dc de danger imminent dc guerrc ou war: such penalty shall he applied only in the guerrc; une telle peine ne sera appliquée que instances laid down the law and accor- dans lcs prévus cette legislation ct cas par dance with its provisions. The State shall conformément dispositions. ‘et Etat ses communicate to the Secretary General of the communiquera Secretaire General du au Council of Europe the relevant provisions of Conseil de lEurope les dispositions affe-
that law. rentes de legislation en cause.
Arli‘It 3 Article 3
No derogation from the provisions of this Aucune derogation nest autorisee aux dis- Protocol shall he made under Article IS ofthe positions du present Protocole titre de au Convention. l’article IS de Convention.
ArIirt 4 Article 4
No reservation may he made under Article Aucune reserve nest admise disposiaux 64 of the Convention in respect of the provi- lions du present Protocole titre de l‘article au sions ofthis Protocol. 64 de Convention.
ArIitI¢ 5 Article 5
Any State may at the time of signature or Tout Etat peut. moment de signaau when depositing its instrument of ratification. ture au moment du depot de instruou son acceptance or approval. specify the territory ment de ratification. d‘aeceptation dapou or territories to which this Protocol shall ap- probation. designer les territoires ou auxply. quels s‘appliquera present Protocole.
sou 1993:40 Bilaga 1 207
Protokoll nr 6 till konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, avseende avskaffande av dödsstraffet
Europarådets medlemsstater. som undertecknat detta protokoll till den i Rom den 4 november I950 undertecknade konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och dc grundläggande friheterna nedan kallad konventionenl. som beaktar att den utveckling som skett i flera av Europarådets medlemsstater kännetecknas av en allmän tendens till avskaffande av dödsstraffet:
har kommit överens om följande:
Artikel I Dödsstraffet skall vara avskaffat. Ingen får ådömas ett sådant straff eller avrättas.
Artikel 2 En stat kan i sin lag föreskriva dödsstraff för handlingar begåtts under krigstid elsom ler under överhängande krigshot. Ett sådant straff skall tillämpas endast i de fall som anges i lagen och i enlighet med dess bestämmelser. Staten skall underrätta Europarådets generalsekreterare om de ifrågavarande bestämmelserna i lagen.
Artikel] Ingen avvikelse enligt artikel I5 i konventionen får ske från bestämmelserna i detta protokoll.
Arlikøl4 Inget förbehåll enligt artikel 64 i konventionen får göras beträffande bestämmelserna i detta protokoll.
Artikel 5 En stat kan vid tidpunkten för undertecknandet eller när den deponerar sitt ratifikations-. godtagande- eller godkännandeinstrument ange på vilket territorium eller vilka territorier detta protokoll skall vara tillämpligt.
208 Bilaga 1 SOU 1993:40
n State may at any later date. by a Tout Etat peut. á tout autre moment par declaration addressed to the Secretary Gen- suite. par une declaration adressée nu Seeral of the Council of Europe. extend the cretaire Général du Conseil de lEurope. application of this Protocol to any other terri- étc-ndre l‘application du présent Protocole a torv specified the declaration. ln respect of tout autre territoire désigne dans déclarasuch territory the Protocol shall into tion. Le Protocole vigueur léenter entrera en force on the first day of the month following gard de ce territoire premier jour dti mois the date of receipt of such declaration by the qui suit date de reception de declaration Secretary General. par Secrétaire Général. An declaration made under the two Toute declaration faite vertu des deux en preceding paragraphs may. respect of any paragraphes précédents pourra être retiree. territory specified such declaration. be en cc qui concerne tout territoire désigné xxithdrziwn by a notification addressed to the dans cette declaration. par notification adres- Secretary General. The withdrawal shall be- sée au Secrétuire Général. Le retrait prendra come effectivc on the first day of the month effet premierjour du mois qui suit date lollouing the date of receipt of such notifica- de reception de notification par Secrétion by the Secretary General. taire General.
.-lri‘Ir 6 Article 6 As between the States Parties the provi- Les Etats Parties considerent les articles l sions of Articles I to 5 of this Protocol shall 5 du present Protocole Comme des articles be regarded as additional articles to the Con- additionnels Convention et toutes les disvcntion and all the provisions ofthe Conven- positions de Convention sappliquent en tion shall applv accordingly. consequence.
rIIIt't’ 7 Arlir 7 lhis Protocol shall be open for signature Le présent Protocole est ouvert a signaby the member States ot the Council of Eu- ture des Etats membres du Conseil de lEurope. signatories to the Convention. shall rope. signataircs de Convention. sera be subject to ratification. acceptance or ap- soumis ratification. acceptation ou approproval. A member State of the Council of bation. Un Etat membre du Conseil de lEur- Europe may not ratify. accept or approve this ope ne pourra ratifier. accepter ou approuver Protocol unless has. simultaneously or pre- present Protocole sans avoir simultanéviously. ratified the Convention. Instruments ment ou antéricurcment ratifie Convenof ratification. acceptance or approval shall tion. Les instruments de ratification. d‘aebe deposited with the Secretary General of ceptation ou dapprobation seront déposés the Council of Europe. pres Secrétaire General du Conseil de IEuropc.
Artirr ö Article 8 This Protocol shall enter into force on Le present Protocole entrera en vigueur the first day of the month following the date premier jour du mois qui suit date å on which five member States of the Council laquelle cinq Etats membres du Conseil de of Europe have expressed their consent to be |Europe auront exprimé Ieur consentement ä bound by the Protocol in accordance with the étre lies par Protocole conformémcnt aux provisions of Article dispositions de I2irticle In respect of any member State which Pour tout Etat membrc qui exprimera subsequently expresses its Consent lo be u|terieurement son consentement étre lié bound by it. the Protocol shall enter into par Protocole. ccIui-ci entreru en vigueur force on the first day of the month following premierjour du mois qui suit date du depot the date of the deposit of the instrument of dc l‘instrument de ratification. d‘acccptation ratification. acceptance or approval. ou d‘approbation.
sou 1993:40 Bilaga 1 209
En stat kan vid en senare tidpunkt. genom förklaring stalld till Europarådets generalsekreterare. utsträcka tillämpningen av detta protokoll till ett annat territorium som anges i förklaringen. Med avseende på ett sådant territorium träder protokollet i kraft den första dagen i den manad som följer efter den dag då generalsekreteraren mottog förklaringen. En förklaring som avgetts i enlighet med de båda föregående punkterna kan. med avseende på ett territorium som har angetts i förklaringen. återtas genom en underrättelse ställd till generalsekrcteraren. Återtagandet träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter den dag då generalsekreteraren mottog underrattelsen.
Artikel 6 l förhållandet mellan de stater som är parter skall artiklarna I-5 i detta protokoll anses som tillaggsartiklair till konventionen. och alla bestämmelser i konventionen skall tillämpas i enlighet därmed.
Artikel 7 Detta protokoll skall stå öppet för undertecknande av de medlemsstater i Europarådet som har undertecknat konventionen. Det skall ratiñceras. godtas eller godkännas. En medlemsstat får inte ratiñcera. godta eller godkänna detta protokoll om den inte samtidigt eller tidigare har ratiticerat konventionen. Ratifikutions-. godtagande- eller godkännandeinstrument skall deponeras hos Europarådets generalsekreterare.
Artikel Detta protokoll träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter den dag då fem av Europarådets medlemsstater har uttryckt sitt samtycke till att vara bundna av protokollet i enlighet med bestämmelserna i artikel l förhållande till en medlemsstat som senare uttrycker sitt samtycke till att vara bunden av protokollet träder detta i kraft den första dagen i den månad som följer efter den dag då ratilikations-, godtagande- eller godkannandeinstrumentet deponerades.
210 Bilaga I SOU 1993:40
Arlirle 9 Arlirle 9 The Secretary General of Ihc Council of Le Secretaire General du Conseil de lEu- Europe shall notify the member States of the ropc notiliera aux Etats membres du Con- Council of: seil: u. any signature: signature: u. toutc h. the deposit ofuny instrument of ratifica- h. depot de tout instrument dc ratification. acceptance or approval; tion. d‘acceptation ou dapprohation: c. any date ofentry into force ofthis Proto- date d‘entrée c. toute en vigueur du précol accordance with Articles 5 and Protocole conlorntérhent sent ses articles 5 et 8: d. any other act. notification communi- d. or tout autre acte. notification ou commucation relating to this Protocol. nication trait ayant au present Protocole.
In witness whereof the undersigned, being En foi de quoi. les soussignés. düment auduly authorised thereto. have signed this Pro- torisés a cet elTct. om signe present Prototocol. cole. Done at Strasbourg, this 28th day of April Fait Strasbourg. 28 avril I983. en fran- I983. English and French. both texts being qais et en anglais. les deux textes laisant egaequally authentic. a single copy which lement loi. en un scul cxempluire qui sera shall be deposited the archives of the déposé dans les archives du Conseil de lEu- Council of Europe. The Secretary General of rope. Le Secrétaire General du Conseil de the Council of Europe shall transmit certified lEurope communiquem copie certifiée en copies to each member State of the Council conforme a chacun des Etats membrcs du of Europe. Conseil dc lEurope.
Bilaga 1 211 SOU 1993:40
Artikel 9 Europarådets generalsekreterare skall underrätta Europarådets medlemsstater om
a undertecknande: b deponering av ralifikations-. godtagande- eller godkânnandeinstrumcnt: c dag för detta protokolls ikraftträdande enligt artiklarna 5 och 8:
dl andra åtgärder. notiñkationer eller meddelanden. som rör detta protokoll.
Till bekräftelse härav har undertecknade. därtill vederbörligen befullmäktigade. undertecknat detta protokoll. Upprättat i Strasbourg den 28 april I983 på engelska och franska. vilka båda texter har samma giltighet. i ett enda exemplar. som skall deponeras i Europarådets arkiv. Europarådets generalsekreterare skall översända bestyrkta kopior till varje medlemsstat i Europarådet.
212 Bilaga 1 SOU 1993:40
Prototul Nu. 7 Prutocole N° 7
to the fomentiuii for the Protection of á la Convention de suuwgurdc des lroit.s Human Rights and Fundaniental Free- de l‘llomme des Liherti’-.s‘ el lundameitdoms tales
The meinher States oi the Comicil oi‘ Fu- lcs Elan membres du ‘onseil dc ll..i-
r-wpe sigittitoif. neteto. rope. sig.n;it..ites du l.sct'|l l’oiocole.
ht. ;ng n mixed to take further steps to en- Resolus prendre dc nnuxcllcs mesures sure thc collective enl‘oi‘cemcnt of certain eolic..i-.e tie propres a assurer gnmnnc rights and freedoms hv means‘ of the Tom en- pertains droits ct libertes ‘omeiiiioii ;nu tion for the Protection of Human Rights and dc sauvegarde des Droits dc lllomme ct des
lund;irnental lreedoms signed zit Rome on 4 Libertes rUnLiilHlClIlill,‘. Rome 4 signee a Nmentbei ISM hcrcananflcr rcibrrcçl to as nmctnbre |‘5ci-IPtcs ‘.Clll‘iIl3Il{. Rmthe ‘i-iici1tiin. vcntion L
Harv: iaereed its lbllou x. Sont convenus dc ce qiii sliili
Arir Ir 4IIl''
An alien |al’ullv resident in the terri- Un etranger residunt regulieieinent sur tory oi u State shall not be expelled therefrom territoire dun Etat etre espulse ne pcut en except lll pursuance of a decision reached in qu‘en execution dune decision prise contoraccordance ith law and shall be allowed: mement loi cl doll D0l|0l| ; u. to submit reasons against his expulsion. laire valoir lcs militent u l.tltlt\ um contre son Cf|.llsl0tt. h. to lime his case reviewed. and faire e‘;imincr son un, ;I to be represented for these purposes be- se taire representer tans iK.‘.lnl 4. ccs fore the competent authority or a person or llititorité competentc plusieurs on tine on persons ilesigriated hy that authority. personnes designees ;iii:orite. par eerie .n alien may be expelled be-tore the Un étranger etre espulse peut .iant exercise oi his rights under paragraph l.u. h Iexercice des droits énumeres purugruphc .nu und t oi’ this Article. when such expulsion l.u. h cl dc Ccl article lorsqtie epulz cette neeessarv the interests of public order or is sion est necessaire dans |‘inieiet dc |‘oidre grounded on reasons of national security. public est basée des riiotifs dc sccurite ou sur nzitionale.
Arm f ArtirI¢
lzuuyvrmc convicted oi a criminal oi‘- lotttc personne declarcc coupablc
fence tribunal shall have the right to d‘une inlraction penale tribunal par un a hasc his comictmn or sentence reviewed by droit dc faire iiimliction L‘.tmlllL‘l‘ mr tine a higher tribunal. The exercise of this right. superieure declaration dc culpabilite nu including the grounds on which may be condamnation. Leercice de droit. cc y exercised. shall he governed by law. compris lcs motifs pour lesquels peut ctic This right may be subject to exceptions excrce. .sunt regis lot. par regard to offences of a minor character. as ‘e drott peut faire lobiet d‘eceptions prescribed by law. or in cases which the des infractions telles qiielles pour mineures person concerned was tried in the first in- som dcfinies loi lorsque lintcrcsse par nu n stance bx the highest tribunal or was convict- etc juge cn premiere instance plus par ed following an appeal against acquittal. hmm: Juridictiun etc declare coupable ou cl cnndamne a la suite :Hm recours contre son
acqiiittement.
Bilaga I 213 SOU 1993:40
Protokoll nr 7 till konventionen angående sk- dd for de ntanskliga rättigheterna och de grundlaggande friheterna
liuroparatlets medlemsstater. som undertecknat detta protokoll. som beslutat att Hdlit ytterligare ;itgarder for att gemensamt sakerstallzi ussa rattigheter och friheter genom komentiunett angasntle skrdd för de manskliga rattigbeternzi och de grundläggande friheterna undertecknad i Rom den november 1950 har nedan kallad konventionen. har kommit överens om följande:
Arnw I En tttliinning som lagligen ar bosatt stats territorium får utvisas därifrån enen dast efter ett i laga ordning fattat beslut och skall tillåtas a. framlägga skal som talar mot utvisningen. b. sin sak omprövad. och c. för dessa ändamål företriidas genom ombud inför vederbörande myndighet eller inför en eller flera av denna myndighet utsedda personer. En Lttliinning kan utvisas innan han utövar sina riittigheter enligt moment I a. b och i denna airtikcl. när Litvisningen iir nödvänc dig i den ullmiinnu ordningens intresse eller motiveras av hänsyn till den nationella såikerheten.
Artilwl 2 Var och en som dömts av domstol för brottslig gärning skall ha rätt att .skuldfrågan eller straffet omprövat av högre domstol. Lltövantlct av denna rätt. inbegripet grunderna för dess utövande. skall regleras i lag. Llndatntttg från denna rim får göras vad gärningar. enligt föreavser mindre grova skrift i lag. eller i de fall du vederbörande har döntts i första instans av den högsta domstolen eller har dömts efter det att en frikännande dom har werklagzits.
214 Bilaga I SOU 1993:40
.lrii n liiii
When person has final decision been l.oisqi 4-ttitlitlttltlllltitl une pcoale delimiconvicted of a criminal offence and when tirest:11-iiciiieinent.innii|ee.ouloisqiicla subscquentlv his conviction has been re gixiec mcoiilee. paite qtlittlt f.iit noiixcati versed. or he has been pardoned. the on nu |tta‘llL‘m‘.‘t‘l :xele [‘lUtlC qiril est s ground that a nevi or newly dixcmered fact prodiiit ‘inc erieiii witli..i..ire. peisoivnc .iiii shows coiicliisivel that there has been subi a mh zine petite en uttUll tlL mile etvittlaiitcarriage of iustice. the person uho has stif- ttlllC1‘il‘.|CL‘.LlV|1lttlll\‘lll,‘lll nation loi feted ptinishntcnt as a result of such liiisage convic- oti a en iiticiii dans ll tat contcrne tion shall be compensated according to the i moms Llllill soit ne p-:oiixc que non ie lim or the practice of the State concerned. elation kll temps utile tlli lziii inconnti ll|| est unless prm ed that the non~disc|osure of llIlPlli.‘.lc en toizt uu en partie the uiiknou n fact time is vshollv parti or attributable to him.
xlfllt h 4 Arm 4
No one shall he liable to he tried ’iu| etie or ne peiii poursuixi uti piini [‘Llt.t~ punished again in criminal proceedings under lenient lC|Ulll|Cl|l\n\ pat dii meme litat en the ]tltItllc‘llt‘n of the same State for of- ifunc infraction an iaison pout laqiielle a tlcia fence for which he has alreadv been finally ete acqiiittc oti condamnc pat tin iiigement acquitted or convicted accordance with the definitifconformement a lUI et a piocelava and penal procedure of that State. dure penale de eet litat
2 The provisions of the preceding para- Z l,es dispositions du paiagraphe precegraph shall not prevent the reopening of the dent nietnpechent pas reouvcrturc du case in accordance with the law and penal proces. conformement i loi et a proceprocedure of the State concerned. there dure penale de llitat conceine. des fiiits si evidence of nevt or newly discovered facts. nouveau ou nouvellement reveles nu un or there has been a fundamental defect vice fundamental dans procedure precethe previous proceedings. which cotild affect dente sont de aflecter nature a .iupentcnt the outcome of the case. intervenu. No derogation from this Article shall he Aticiiiie derogation next ttlllottscc‘ au made under Article I5 of the Convention. present article au titre dc |‘aiticle l‘ dc
Comention.
,4ft/’ 5 Arii 5
Spouses shall enjoy equality of rights and l.Cs Li‘|10tl|UlJt\Cttl de legalite de ilioits ct
responsibilities of a private law character be- de responsabilites dc ciiractere ci entre cux tween them. and their relations with their et dans letirs relations leurs enfzints avec au children. as to marriage. during marriage and regard du inariage. durant manage et lors the event of its dissolution. This Article de dissolution. sa Le present article tremshall not prevent States front taking stich peche pas les [Stats de prendre les mesiires
measures as are necessary the interests of necessaires dans finteret des enfants.
the children.
Arii Ö Arlli 7
Any State may at the time of signature Tout litat peut. au moment de signaor hett depositing its instrument of ratificature ou ati moment du depot de sim instrution. acceptance or approval. specify the ter- de ratification. ment dlicceplatinri ou dapritorv or territories to which this Protocol probation. designer oii les tciiitoires auxshall appl and state the extent to l]lL‘l‘l quels snppliqiicia present l’i’otocolc. en iindertakcs that the provisions of this Proto- indiquaitt mesiire dans laqiielle sengage col shall .ippl to such territorx territoiies or a ce que les dispositions tltl piescnt l’totocole
slippliqtient a cc ou ces teiiitoiies
Bilaga I 215 SOU 1993:40
Arnw Hm‘ en l-.igukidftvunnen dom vairigenom niigtxn domts for brottslig gurning semi e upph.Il eller natd hexiljutx pa grund il en ny eller nytippdugzid omstainalighet. som styrkt .itt domen .ll’ lcluklig. skull den wm undergull draft till loljd AH domen g0IIg0Ilt I enlighet med den herördu statens lag eller praxis. om det inte vixus Lltl det helt eller delvis herott Pal honom IitI ;ut den tidigare kállkIil UInIiIIIIIghCICII inte blivit uppdugutl i tid.
.-ll’I‘uI 4 Ingen l‘;’ur-.u1muk;n eller straff-ds pil n genom brottmailxforlliriitide i summan slut for ett brott for xilket him redun hlivit slutligt lrikunil eller domd i enlighet med Ingen och riitiegaingsordningen l denna Nldl. Bestämmelserna i föregående moment skull inte utgorit hinder for an mailet tan upp nytt i enlighet med lagen och ráittegungsnu ordningen i den herordu sluten. om det fore- Iigger heis om nya eller nyuppdiigude omxtiindigheter eller om ett grovt |°eI hcgállh i det tidigare ratttegzingslbrftirainxlet som kun hu pinerkiit utgitngen i mulet. Ingen inskrainkning i denna ;irtikel fiir urtikel I5 i konventionen. gurus med xlnd it
.AriLi-l 5 Miikur I.|II IIIliIIIkI2l i fr-.tgu om råttviirai tighetei och zmxvur atv p|Ii|lI'ilIlIIg natur inhordes sum i Iorhailliinde till .sinii burn. vid .ikienskiipets inguende. under Ålklcthkupül och i Iiiindelse desx upplosning. Dennzi atv airtikel NKIIII inte Litgoru hinder för stziternu ;ill vidlu Nudilnál ;ttgiirder som iir nodvaindigzi i barnens intresse.
.-lIlix Ö Varje slut kim vid tidpunkten for underteeknundet eller niir den deponerur sitt IIIIIIIkulinnx-. ;inlugunde- eller godkainnunxleinstrument uppge pix vilket territorium eller iIk-.i territorier detta protokoll skull xiirii tilli vilken ulstráiekning den lutnpligt samt ;inge sig ;ut IIIIÅIIHPLI protokollen hestiimmel- ;itiir detta lerritoritittt eller dexxu territorier. L‘l pil
216 Bilaga 1 SOU 1993:40
.-i‘.‘. Stale inn at an} later date. 2 l a out Etat peut. tout entire moment par dec :rr-non .tooressvd to tiic Secretary Gensuite, par tine declaration adresscc nu Seeral of IhL Council of L-Iurope. extend the cretairc iéneral llLl Conseil de Hiurope.
application oli lhh Protocol to any other terri- étendre l‘application du present Protocole
tor; specified the declaration. ln respect of tout autre territoire désigne dans dcc|;nasuch terrilor; the Protocol shall enter into tion. l.e Protocole rcentrera en ’|gllC|.ll‘ a force on the first day of the month following gard dc ce territoire premier iour du mois
the expiration of a period oftwo months after qui suit l‘epiration d‘une periode dc detix
the date of receipt by the Secretary General mois apres date de reception de declara-
of such declaiaiion. tion par Secretaire General.
Any declaration made under the two Toute declaration faite en vertu des
preceding para,i:iutphs may. respect of any deux paragraphes precedents pourra etre reterritory specified in such declaration. be tirée ou modifiée en ce qui tout concerne WiIhtlldn or motliñed by a notification ad- territoire designe dans cette declaration. par dressed to the Secretary General. The with- notification adressée au Secretziirc General. drawaé or niodiiication shall become effective Le rctrait ou modification prcridra effet
on the tirst day of the month following the premier jour du mois qui suit |‘c-xpiration expiration ola period oftwo months after the d‘une période de deux mois apres date de
date of receipt of such notification by the reception de notification par Secrétaire Secretary General. General.
4. A declaration made accordance with 4. Une declaration faite conformément au
this Article shall be deemed to have been present article sera considéréc ayant comme made accordance with paragraph I of Arti- eté faite conformement au paragraphe I de cle 63 of the Convention. larticle 63 de la Convention.
The territory of any State to which this Le territoire de tout Etat auquel pré- Protocol applies by virtue of ratification. ac- Protocole s‘applique sent en vertu de sa raticeptance or approval by that State, and each fication. de son acceptation ou de son appro-
territory to which this Protocol applied by bation ledit Etat. par et chacun des territoires virtue of a declaration by that State under auxquels Protocole s‘applique en vertu
this Article. may be treated as separate terri- d‘une declaration souscrite par ledit Etat tories for the purpose ofthe reference in Arti- conformément au present article. peuvent cle I to the territory ofa State. étre considérés comme des territoires dis-
iincts aux fins de reference territoire nu dun Etat faite par l‘artic|e
A rtirle 7 Article 7
As between the States Parties. the Les Etats Parties pro- considerent les arti-
visions of Articles l to 6 ofthis Protocol shall cles l á 6 du present Protocole comme des be regarded as additional Articles to the Con- articles additionnels a Convention et toutes
vention. and all the provisions ofthe Conven- les dispositions dc Convention s‘app|ition shall apply accordingly. quent en consequence.
Nevertheless. the right ofindividual Toutefois. droit de re- recours individuel
course recognised by a declaration made un- declaration faite reconnu par une en vertu de der Article 25 of the Convention. or the ac- larticle 25 de Convention ou reconnaisceptance of the compulsory jurisdiction of de juridiction ohligatoire de Cour sance the Court by a declaration made under Arti- faite déclaration par une en vertu de lltrticlc cle 46 of the Convention. shall not be effec- 46 de Convention ne s‘exercera en ce qui
tive in relation to this Protocol unless the present Protocole concerne que dans State concerned has made a statement recog- ou |‘Etat intéressé mesure aura declare renising such right. or accepting such jurisdic- connaitre ledit droit ou accepter ladite jurition respect of Articles I I05 ofthis Proto- diction les articles pour I a 5 du Protocole.
col.
Bilaga 1 217 SOU 1993:40
Varje stat kan nålr som helst vid en senatidpunkt. genom en förklaring ställd till re lrlttropairaidets generalsekreterare. utsträeka tillampningen av detta protokoll till ett annat territorium som uppges i förklaringen. Med avseende pa ett sådant territorium träder protokollet i kraft den första dagen i den månad följer efter utgången av en period på två som miinadei efter den dag då generalsekreteraren tog emot förklaringen. Varje förklaring som avgetts i enlighet med de bada föregående momenten kan. med avseende pa ett territorium som har uppgetts i forklaringen. återkallas eller ändras genom en underrattelse ställd till generalsekretera- Aterkallelsen eller ändringen gäller från ren. den första dagen i den månad som följer efter utgiingen period två månader efter av en den dag då generalsekreteraren tog emot underrattelsen. 4. En förklaring som avgetts i enlighet med denna artikel skall anses ha tillkommit i överensstammelse med artikel 63 mom. l i konventionen. Varje stats territorium. varpå detta protokoll ar tillämpligt till följd av denna stats ratilikation. antagande eller godkännande. liksom varje territorium. varpå protokollet är tillampligt pa grund av en av samma stat avgiförklaring med stöd av denna artikel. kan ven särskilda territorier när det betraktats som galler hanvisningen i artikel l till en stats territorium.
Aniw 7 l forhallzindet mellan de stater som är parter skall bestämmelserna i artiklarna I -6 i detta protokoll anses som tillâggsartiklar till konventionen. och alla konventionens bestammelser skall tillämpas i enlighet därmed.
Dock skall den ratt för enskilda persoatt göra framställningar som erkänts gener en förklaring avgiven enligt artikel 25 i nom konventionen. eller en förklaring om godtadomstolens tvingande jurisdiktion. gande av avgiven enligt artikel 46 i konventionen. inte galla vad avser detta protokoll. om inte den berörda staten förklarat sig erkänna denna ratt eller godta dennajurisdiktion beträffande artiklarna l-5 i detta protokoll.
218 Bilaga 1 SOU 1993:40
Arm Am: N
This Protocol shall be open tor signature Le present Protocole est 0ll ert a signaby member States of the Council of Europe ture des litats memhre du ons-eil d.: lliuwhich have signed the Convention. .sub- Coiiieiition is rope qui ont signe seia souject to ratification. acceptance approval. A rattlieation. or mts a acceptatton oti dD[‘:lhlt-member State of the Council of Europe may tion. Un litat membre diit onseil de Tliuiope not ratify. accept or apprme this Protocol mtifier. ne peut acceptei ou zippioiixci pre- WIlh0lll previously or simultaneously ratify- Protocole simultanement sent sans avoir ou ing the Convention. Instruments of ixitifica- anterietirenienl ratttie Coiixeiitioii l.es intion. acceptance or approval shall be deposit- struments de iatilicatioti. diacceptation ou ed with the Secretary ieneral of the Council dlipprobzition seront deposes pres Secreof Europe. lairc ienerai du Coiiseil de l l-.uiope
Arlirt‘ 9 .Ili1' 9 This Protocol shall V enter into force on l.e present Protocole entiera en xiguetii the first day of the month following the expi- jour du iiiois suit fcspiration premier qui ration of a period of two months after the dtine pcriode dc deti date iiiois apres date on which seven member Suites of the laquelle Etats nienibres du Conseil de sept Council ol Europe have expressed their con- flftirope leur á atiront exprime consentement sent to hc bound by the Protocol in accor- etre lies Protocole -coiifoimeineiit par aux dance ith the prox of Article X. dispositions de |‘article ln respect of any member State which Pottr litat membie tottt qui expriinera subsequently expresses its consent to be tilteriettreiiient etre lie son consentenient a botind by it. the Protocol shall enter into par l’rotocole. celui-ct entiera en igueur x force on the first day of the month following premier jour du iiiois qui suit |‘epiiauon the expiration of a period oftwo months after dune periode dc deux mois apres date du the date of the deposit of the instrument of depot dc l‘instrument dc ratificzitioii. d..tcratilication. acceptance or approval. ceptation d‘approhation. oti
Arlirlt‘ U .4Ilil’ HI
The Secretary General of the Council of l.e Secretatre ieneral du Conseil de l[{u- Europe shall notify ii the member States of notiliera a les litats membres du rope tous the Council of Europe of: Coiiseil de Tl-Äuiope. ill. any signature: toute signature; u. b. the deposit of any instrument of ratifica- h. depot dc de rittificzitottt instrument tion. acceptance or approval: tion. d‘acceptation dapprohatton ou L r. any date of entry into force of this Pro- toute date dentree vigueur du . en pretocol accordance with Articles 6 and 9; sent Protocole conformement a articles b ses et 9: cl. any other act. notification or declara- tout autre acte. notilicalion ou declaration reliiting to this Protocol. tion ayant trait au present Protocole.
ln witness whereof the undersigned. being En foi de quoi. les sotissignes düment auduly authorised thereto. have signed this Pro- torisés a cet elTct. ont signe present Prototocol. cole. Done at Strasbourg. this 22nd day of No- Fait a Strasbourg. 22 novembre I984, en vember 1984. English and French. both français et en anglais. les deux textes faisant texts being equally authentic. single également foi. en un seul exemplaire qui a copy sera which shall he deposited the archives of dépose dans Ics archiyes du onseil de l‘Iiuthe Council of Europe. The Secretary Gener- rope. Le Secrétaire ieneral du Coiiseil de of the Council of Europe shall transmit l[ittropc en communiquera copie certiliee certified copies to each member State of the conlorme a chacun des Eluls menibrcs du Council of liurope. Conseil de llZurope.
Bilaga I 219 SOU 1993:40
APUkf, Y Detta protokoll star oppet lor undertecknande de ntedlemsstater I Europaraiilet av har underteckna konventionen. Del som skall ratilicereis. antas eller godkáinnax. En medlemsstat Europariitlct far inte ratilicerai. l ;inta eller godkanna detta protokoll utan tidieller xatmttdig raiiñkalton ax komengare tionen Rattlikaitionx .mtagande- eller god- , kainn-.indeinstrumenten skal deponeras hos liuroparâdcts generalsekreterare
rlI.¢.’ 9 Detta protokoll trader I kraft den forms dagen i den månad som foljer efter utgangen period pá två månader efter den dag da ;n cn Europaradets ntcdlenmstater har utsju av tryckt sitt samtycke till att vara bundna av protokollet i enlighet med hestammclxernzi i artikel Med avseende en medlemsstat .som uttrycker sitt samtycke till att vara senare protokollet träder detta i kraft den bunden av forsta dagen i den månad som foljer efter utgången en period på två månader efter av dagen för dcpositionen av ratiñkationsu antagande- eller godkannandeinstrumentet.
Artikel IU Europarådets generalsekreterare skall underrätta alla Europarådets medlemsstater ow
a. varje undertecknande; b. depositioncn av varje ratilikationw. antagande- eller godkännandeinslrument: varje datum för detta protokolls ikraftc. tradande enligt artiklarna 6 och 9;
åtgard. underrattelse eller d. varje annan förklaring som ror detta protokoll.
Till bekraftelxc harav har ttndcrtecknaidc. danill vederbörligen bemyndigade. undertecknat detta protokoll. Llpprattat i Strasbourg den 22 november I984 engelska och franska. vilka båda texter har samma giltighet. i ett enda exemplar. skall vara dcponcrut i Ettroparadets som arkiv. liuroparâdets generalsekreterare skall overlamna hcstyrkta ;ivxkrilter till varje medlemsstat I Europarådet.
220 Bilaga 1 SOU 1993:40
Protocol No. 8 to the Convention for Protocole No 8 á la Convention de the Protection of Human Rights and Sauvegarde des Droits de l’Homme et Fundamental Freedoms des Libertés Fondamentales
The member States of the Council of Eur- Les Etats membres du Conseil de l‘Eu-
ope. signatories to this Protocol to the Conrope. signataires du present Protocole a vention for the Protection of Human Rights Convention de Sauvegarde des Droits de
and Fundamental Freedoms. signed at Rome |Homme des Libertés Fondamentales. et on November |950 hereinafter referred to signée á Rome novembre 4 I950 ci-aprés as thc omention. denommée la Convention. tonsidering that desirable to amend Considérant quil convient damender cercertain provision of the Convention with taines dispositions de a Convention en vue view to improving and in particular to d‘améliorer expe- et plus particuliérement daccéditing the procedure of the European Com- Iérer procedure de Commission euromission of Human Rights. péenne des Droits de l‘Homme.
Considering that also advisable to Considérant quil est egalement opportun amend certain provisions of the Convention d‘amender certaines dispositions de Con-
Concerning the procedure of the European vention relatives á procedure de Cour Court of Human Rights. européenne des Droits de l‘Homme.
Have agreed as follows: Sont de qui suit: convenus ce
Articc I Article I
The existing text of Article 20 of the Con- Le de larticle 20 de Convention texte vention shall become paragraph I ofthat Ar- devient paragraphe l du méme article et est ticle and shall be supplemented by the follow- complété quatre paragraphes ainsi répar ing four paragraphs: digés:
l The Commission shall sit plenary 2. La Commission siege plénen séance session. may. however. set up Chambers. iére. Toutefois. elle constituer peut en son each composed of at least seven members. sein des Chambres. composées chacune d‘au The Chambers may examine petitions sub- moins membres. Les Chambres sept peuvent mitted under Article 25 of this Convention examiner les requétes introduites applicaen which can be dealt with on the basis ofestab- tion de l‘article 25 de présente Convention lished case law or which raise serious qui étre traitées base d’une no peuvent sur question affecting the interpretation appli- jurisprudence établie qui soulevent or ou ne pas cation of the Convention. Subject to this de question relative a l’interprétation re- grave striction and to the provisions of paragraph 5 ä l‘application de Convention. Dans ou ces of this Article. the Chambers shall exercise Iimites. reserve du paragraphe 5 du et sous all the powers conferred on the Commission présent article. les Chambres exercent toutes by the Convention. les compétences conñées Commission á par Convention. The member of the Commission elected in Le membre de Commission élu au titre respect of a High Contracting Party against de Haute Partie Contractante contre la-
which a petition has been lodged shall have quelle requête été introduite droit une a a the right to sit on a Chamber to which that de faire partie de Chambre saisie de cette
petition has been referred. requête.
SOU 1993:40 Bilaga 1 221
Protokoll nr 8 till konventionen
angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna Europarådets medlemsstater. som undertecknat detta protokoll till konventionen an gaende skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. vilken undertecknades i Rom den 4 november 1950 nedan kallad konventionen. som beaktar att det är önskvärt att andra vissa bestämmelser konventionen i syfte att förbättra och särskilt att påskynda förfarandet vid den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna. som beaktar att det även är tillrådligt att ändra vissa bestämmelser i konventionen rörande förfarandet vid den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. har kommit överens om följande.
Artikel l Nuvarande text i artikel 20 i konventionen blir punkt l i den artikeln. och följande fyra punkter läggs till:
2. Kommissionen skall sammanträda i plenum. Den kan dock upprätta kammare. som var och en skall bestå av minst sju ledamöter. Kamrarna kan genomgå framställningar ingivna enligt artikel 25 i denna konvention, vilka kan handläggas på grundval av vedertagen rättspraxis och inte ger upphov till någon viktig fråga rörande tolkningen eller tillämpningen av konventionen. Med förbehåll för denna inskränkning samt för bestämmelserna i punkt 5 i denna artikel skall kamrarna utöva alla de befogenheter som kommissionen tilldelats i konventionen. Den ledamot av kommissionen vars inval skett med hänsyn till en hög fördragsslutande part. mot vilken en framställning har ingivits. skall äga rätt att ta säte i den kammare till vilken framställningen hänskjutits.
222 Bilaga I SOU 1993:40
The ‘ommission may set up commit- La Commission peut constituer en son tees. each composed of at least three sein des Comités. composes chacun d‘-au members. with the power‘. exercisable by a unani- moins trois membres, pouvoir de déavec mous vote. to declare inadmissible or strike clarer a l‘unanimité, irrecevable rayée du ou front its list olicases petition submitted role, requéte introduite application de un- une en der Article Z‘. when such a decision can be article 25. loisquune telle decision peut taken ithout lurthei‘ examination‘ étrc prise plus ample sans examen.
4, A Chamber or committee may at 4. Une Chambre Comité peut, any ou un en time relinquish jttrisdiction favour of the tout état de dessaisir favettr de cause. se en plenary Commission. which also order Commission pléniere, laquelle aussi may peut the transfer to of any petition referred to évoquer toute requête confiee a Chambre a une hamber or committee. ou a Comité. un
Only the plenary Commission can exer- Seule Commission pléniere peut exercise the following powers: Cer les competences suivantes: a. the examination of applications sub- a. l‘examen des requétes introduites en mitted under Article 24: application de l‘article 24; the bringing ofst case before the Court b. saisine de Cour conformement a in accordance with Article 48 a: l‘article 48 a; c. the drawing up ofrules ofprocedure c. létab|issement du reglement intérieur accordance with Article 36. conformément á l‘article 36.
Articz 3 Article 2
Article 21 of the Convention shall be L‘article 21 de Convention est complete stipplemented by the following third paragraph: par un paragraphe 3 ainsi rédigé:
l The candidates shall be of high moral d. Les candidats devront jouir de plus character and must either possess the qualifi- haute consideration morale et réunir les concations required for appointment to highjudi- ditions requises pour l‘exercice de hautes cial office or be persons of recognised com- fonctions judiciaires ou être des personnes petence national or international law. reconnues pour leurs compétences en droit national 0u international.
Article 3 Artice 3
Article 23 of the Convention shall be L‘article 23 de Convention est complété supplemented by the following sentence: par phrase ainsi rédigée: During their term of office they shall not Durant tout l‘exercice de leur mandat. ils hold any position which incompatible with ne peuvent assumer de fonctions incompatitheir independence and impartiality as mem- bles avec les exigences d‘indépendance, bers of the Commission or the demands of dimpartialité et de disponibilité inhérentes á this office. ce mandat.
Article 4 Article 4
The text. with modifications, of Article 28 Le texte. modifié, de l‘article 28 de Conof the Convention shall become paragraph l vention devient paragraphe I du meme ar-
sou 1993:40 Bilaga 1 223
Kommissionen kan tillsätta kommittéer. var och en bestående av minst tre ledamöter. med befogenhet att genom enhällig omröstning förklara att den avvisar eller från ärendeförteckningen stryker en framställning som ingivits enligt artikel 25. när ett sådant beslut kan fattas utan ytterligare genomgång.
4. En kammare eller kommitté kan när som helst avsäga sig domsrätten till förmån för hela kommissionen, som även kan bestämma att en framställning som hänskjutits till en kammare eller kommitté skall återföras till kommissionen.
Endast hela kommissionen kan utöva följande befogenheter: a genomgång av ansökningar som ingivits enligt artikel 24; b hänskjutande av ett ärende till domstolen enligt artikel 48 a; c fastställande av arbetsordning enligt artikel 36.
Artikel 2 Till artikel 21 i konventionen läggs följande tredje punkt:
3. Kandidaterna skall vara moraliskt högtstående och antingen uppfylla de villkor som erfordras för utnämning till högre domarebefattning eller vara personer med erkänd kompetens inom nationell eller internationell rätt.
Artikel 3 Till artikel 23 i konventionen läggs följande mening: Under sin mandattid skall de inte inneha sådan ställning som är oförenlig med deras oberoende och opartiskhet som ledamöter av kommissionen eller med de krav som kan ställas på ämbetet.
Artikel 4 Den ändrade texten i artikel 28 i konventionen blir punkt l i den artikeln, och den
224 Bilaga 1 SOU 1993:40
of that Article and the text. with modifica- ticle et texte. modifié. de lurticle 30 dctions. of Article 30 shall become paragraph vient paragraphe 2. Le nouveau texte dc The new text of Article 28 shall read as fol- |‘article 28 se lit comme suit: lows:
Article 28 Article 28 ln the event of the Commission accept- Dans cas oü Commission rctient ing a petition referred to it: requéte: a. shall. with a view to ascertaining the afin d‘etablir les faits. elle procede a a. facts. undertake together with the repre- un examen contradictoire de requéte sentatives of the parties an examination of avec les représentants des parties et. s‘il y the petition and. need be. an investiga- a lieu. å enquête conduite effiune pour tion. for the effective conduct of which the cace de laquelle des Etats intéressés four- States concerned shall furnish all neces- niront toutes facilités nécessaires. apres sary facilities. after an exchange of views échange de Commission: vues avec with the Commission: b. shall at the same time place itself at b. elle méme å dispose met en temps the disposal ofthe parties concerned with sition des intéressés de parvenir a a en vue view to securing a friendly settlement of reglement amiable de |‘affaire qui s‘inun the matter on the basis of respect for Hu- spire du respect des Droits de l‘Hommc. man Rights as defined in this Convention. tels les reconnait présente Convenque tion.
the Commission succeeds effecting Si elle parvient a obtenir un reglement a friendly settlement. shall draw up a Re- amiable. Commission dresse un rapport port which shall be sent to the States con- qui est transmis aux Etats interéssés. au Cocerned. to the Committee of Ministers and to mité des Ministres et au Secrétaire Général the Secretary General of the Council of Eur- du Conseil de lEurope. aux fins de publicaope for publication. This Report shall be con- tion. Ce rapport se limite a un bref exposé fined to a brief statement of the facts and of des faits et de solution adoptée. the solution reached.
Article 5 Article 5 ln the first paragraph of Article 29 of the Au premier alinéa de l‘article 29 de Con- Convention. the word unanimously shall vention. les mots a |unanimite sont rembe replaced by the words by a majority of placés par les mots a majorité des deuxtwo-thirds ofits members. -tiers de ses membres.
Article 6 Article 6 The following provision shall be inserted La disposition suivante est insérée dans the Convention: Convention:
Article 30 Article 30 The Commission may at any stage of A tout moment de procédure. Comthe proceedings decide to strike a petition out mission peut decider de rayer une requéte du of its list of cases where the circumstances role lorsque les circonstances permettent de lead to the conclusion that: conclure que:
SOU 1993:40 Bilaga 1 225
ändrade texten i artikel 30 blir punkt Den texten i artikel 28 får följande lydelse: nya
Artikel 28 Då en framställning tas upp. skall kommissionen: a till utrönande av de faktiska omständigheterna i fallet. genomgå framställningen tillsammans med representanter för parterna samt. om det behövs. företa en undersökning. för vars effektiva genomförande de berörda staterna efter utbyte av synpunkter med kommissionen skall lämna allt erforderligt bistånd:
b samtidigt ställa sig till de berörda parternas förfogande i syfte att nå en reglering av frågan i godo på grundval av respekten för de mänskliga rättigheterna. sådana de defmierats i denna konvention.
Om kommissionen lyckas åstadkomma en uppgörelse i godo. skall den utarbeta en rapport som skall tillställas de berörda staterna. ministerkommittén och Europarådets generalsekreterare för offentliggörande. Rapporten skall begränsas till en kort redogörelse för de faktiska omständigheterna och för den lösning som uppnåtts.
Artikel 5 l den första punkten i artikel 29 i konventionen ersätts ordet enhälligt med orden med majoritet av två tredjedelar av dess en ledamöter.
Artikel 6 Följande bestämmelse införs i konventionen:
Artikel 30 Kommissionen kan på varje stadium av förfarandet besluta att stryka en framställning från sin ärendeförteckning. i de fall då de faktiska omständigheterna leder till slutsatsen att:
226 Bilaga I SOU 1993:40
a. the applicant does not intend to pur- a. requérant nentend plus mainsue his petition. or tenir. ou b. the matter has been resol ed. or litige a éte résolu. ou c. for an‘ other reason established by c. pour tout autre motif. dont Commisthe Commission. no longerjustified to sion constate |‘existence. ne se justifie continue the examination of the petition. plus de poursuivre |‘examen de rcquétc.
However. the Commission shall continue Toutefois. Commission poursuit |‘e.athe examination of a petition respect for men de requéte respect des Droits de Human Rights as defined this Convention lHomme garantis par Convention lexige. so requires.
the Commission decides to strike a Si Commission decide de rayer une petition out ofits list after having accepted it. requéte du röle apres lav0ir retenue. elle shall draw up a Report which shall contain dresse rapport qui comprend exposé un un a statement of the facts and the decision des faits et une décision motivée de radiation striking out the petition together with the rea- du röle. Le rapport est transmis parties aux sons therefor. The Report shall be transmit- ainsi que. pour information, Comité des au ted to the parties. as well as to the Committee Ministres. La Commission peut publier. of Ministers for information. The Commission may publish it.
The Commission may decide to restore La Commission peut decider réina petition to its list ofcases ifit considers that scription role d‘une requéte lorsque|le au esthe circumstancesjustify such a course. time les circonstances lejustifent. que
Article 7 Article 7 ln Article 3l of the Convention, paragraph A larticle 31 de Convention. para- I shall read as follows: graphe l lit suit: se comme
If the examination ofa petition has not l. Si |‘examen d‘une requéte na pas pris been completed accordance with Article 28 fin application des articles 28 paragraphe en paragraph 2. 29 or 30. the Commission shall 2. 29 30. Commission rédige rapport ou un draw up a Report on the facts and state its dans lequel elle constate les faits et formule opinion as to whether the facts found disclose avis point de savoir les faits un sur cona breach by the State concerned ofits obliga- statés révélent, de part de lEtat intéressé. tions under the Convention. The individual une violation des obligations qui lui incomopinions of members of the Commission on bent aux termes de Convention. Les opithis point may be stated in the Report. nions individuelles des membres de Commission sur ce point peuvent étre exprimées dans ce rapport.
Article 8 Article 8 Article 34 of the Convention shall read as Larticle 34 de Convention se lit comme follows: suit: Subject to the provisions of Articles 20 Sous reserve des dispositions des articles paragraph 3 and 29. the Commission shall 20 paragraphe 3 et 29. les décisions de la take its decisions by a majority of the mem- Commission sont prises a majorité des bers present and voting. membres presents et votant.
Bilaga 1 227 sou 1993:40
a sökanden inte har för avsikt att fullfölsin framställning eller b saken har lösts eller c det av någon annan av kommissionen fastställd anledning inte längre är befogat att fortsätta prövningen av framställningen. Kommissionen skall dock fortsätta att genomga framställning i de fall då respekten en för de mänskliga rättigheterna. sådana de definierats i denna konvention. så kräver.
När kommissionen beslutar att från sin förteckning stryka en framställning som den har tagit upp. skall den utarbeta en rapport. vilken skall innehålla en redogörelse för de faktiska omständigheterna samt beslutet om att framställningen strukits och skälen härtill. Rapporten skall överlämnas till parterna samt till ministerkommittén för kännedom. Kommissionen kan offentliggöra den.
Kommissionen kan besluta att åter ta upp en framställning i sin ärendeförteckning. om den anser att omständigheterna berättigar en sådan åtgärd.
Artikel 7 l artikel 31 i konventionen får punkt l följande lydelse:
l. Om genomgången av en framställning inte har fullföljts i enlighet med artikel 28 punkt 2. 29 eller 30. skall kommissionen utarbeta en rapport om de faktiska omständigheterna samt ange huruvida kommissionen desamma innebära att den ifråanser gavarande staten brutit mot sina förpliktelser enligt konventionen. Varje kommissionsledamots individuella mening på denna punkt kan komma till uttryck i rapporten.
Artikel 8 Artikel 34 i konventionen får följande lydelse: Med förbehåll för bestämmelserna i artiklarna 20 punkt 3 och 29 skall kommissionen fatta sina beslut med en majoritet av närvarande och röstande ledamöter.
228 Bilaga 1 SOU 1993:40
Article 9 Article 9
Article 40 of the Convention shall be L‘artic|e 40 de Convention sup- est complete plemented by the following seventh paragraphe 7 ainsi rédigé: para- par un graph:
7. Les membres de Cour siégent á 7. The members ofthe Court shall sit Cour a titre individuel. Durant l‘exercicc on tout the Court in their individual capacity. During de leur mandat. ils ne peuvent de assumer their term of office they shall not hold fonctions incompatibles any avec les exigences position which incompatible with their in- d‘indépendance. d‘impartialité de disponiet dependence and impartiality members of as bilité inhérentes á ce mandat. the Court or the demands ofthis office.
Article l0 Article I
Article 4| of the Convention shall read Larticle 4| de Convention lit as se comme follows: suit:
The Court shall elect its President and La Cour élit Président son ct un ou deux one or two Vice-Presidents for a period of Vice-Presidents durée de trois pour une ans. three years. They may be re-elected. [ls sont re’e’|igibles.
Article Il Article Il
In the first sentence of Article 43 of the A premiere phrase de |‘article 43 de Convention. the word seven shall be Convention. re- mot sept est remplacé par placed by the word nine. mot neuf.
Article 2 Article I2
This Protocol shall be for signa- Le présent Protocole open est ouvert â sigture by member States ofthe Council of Eur- nature des Etats membres du Conseil de
ope signatories to the Convention. which l‘Europe signataires de Convention. qui may express their consent to be bound by: peuvent exprimer leur å être consentement Iiés par: a. signature without reservation to signature réserve de ratification. as a. sans ratification. acceptance or approval. d‘acceptation dapprobation. or ou ou
b. signature subject to ratification. b. signature reserve de ratification. ac- sous ceptance or approval. followed by ratifica- d‘acceptation d‘approbation. suivie de ou tion. acceptance approval. ratification. or d‘acceptation ou d‘approbation.
Instruments of ratification. acceptance Les instruments de ratification. d‘acor approval shall be deposited with the Secre- ceptation d‘approbation seront déposés ou tary General of the Council of Europe. pres Secrétaire Général du Conseil dc
|‘Europe.
Article I3 Article l 3
This Protocol shall enter into force the Le présent Protocole vigueur on entrera en first day of the month following the expira- premier jour du mois qui suit l‘expiration
Bilaga I 229 SOU 1993:40
Artikel 9 Till artikel 40 i konventionen läggs följande sjunde punkt:
7. Domstolens ledamöter skall tjänstgöra i sin personliga egenskap. Under sin ämbetstid får de inte inneha något uppdrag som är oförenligt med deras oberoende och opartiskhet såsom ledamöter av domstolen eller de krav som ställs på detta ämbete.
Artikel 10 Artikel 4l i konventionen får följande lydelse: Domstolen väljer ordförande och en eller två vice ordförande för period av tre år. en Dessa kan omväljas.
Artikel I I I första meningen i artikel 43 i konventionen byts ordet sju ut mot ordet nio.
Artikel l 2 Detta protokoll står öppet för underteckde medlemsstater i Europarådet nande av har undertecknat konventionen, vilka som kan uttrycka sitt samtycke till att vara bundna genom: a undertecknande utan förbehåll för ratiñkation, godtagande eller godkännande. eller b undertecknande med förbehåll för ratifikation, godtagande eller godkännande. ratifikation, godtagande eller godföljt av kännande.
Ratifikations-. godtagande-. eller godkännandeinstrument skall deponeras hos Europarådets generalsekreterare.
Artikel l 3 Detta protokoll träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången
230 Bilaga I SOU 19923:40
tion ofa period of three months after the date d‘une période dc trois mois apres date á on which all Parties to the Convention have laquelle les Parties a Conventiton toutes expressed their consent to be bound by the auront exprimé leur a étrc liétes consentement Protocol accordance with the provisions of Protocole conformément di.spossipar aux Article 12. tions de l‘article I2.
ANCL I4 Article I 4
The Secretary General of the Council of Le Secrétaire Géne’raldu Conseil de l‘Etu- Europe shall notify the member States ofthe rope notifiera aux Etats membres du Conseiil: Council of:
a. any signature: signature: a. toute b. the deposit of any instrument of ratif- dépöt de tout instrument de ratificzacation. acceptance or approval; tion. d‘acceptation d‘approbation; ou c. the date of entry into force of this date d‘entrée vigueur du présetnt c. en Protocol accordance with Article 13: Protocole conformément á l‘article I3: d, any other act. notification d. notification or commu- tout autre acte. ou connnication relating to this Protocol. munication trait present Prottoayant au cole. ln witness whereof the undersigned. being En foi de quoi. les soussignés dümenl aluduly authorised thereto. have signed this Pro- torisés a cet effet. ont signe present Protto-
tocol. cole. Done at Vienna. this 19th day of March Fait ä Vienne. I9 I985. françaiis mars en I985. in English and French. both texts being et en anglais, les deux textes faisant éga|eequally authentic, a single copy which ment foi. en un seul exemplaire qui deesera shall be deposited the archives of the pose’ dans les archives du Conseil de lELu- Council of Europe. The Secretary General of rope. Le Secrétaire Général du Conseil die the Council of Europe shall transmit certified lEur0pe en communiquera copie certiñéêe copies to each member State of the Council conforme á chacun des Etats membres dlu of Europe. Conseil de lEur0pe.
Bilaga I 231 SOU 1993:40
period på tre månader efter den dag då av en alla parter i konventionen har uttryckt sitt samtycke till att bundna av protokollet i vara enlighet med bestämmelserna i artikel l2.
Artikel I4 Europarådets generalsekreterare skall underrätta Europarådets medlemsstater om:
a undertecknande; b deponering av ratifikations-. godtagandea eller godkännandeinstrument: c dag för protokollets ikraftträdande enligt artikel 13. d andra åtgärder, notifikationer eller meddelanden som rör protokollet.
Till bekräftelse härav har undertecknade. därtill vederbörligen bemyndigade. undertecknat detta protokoll. Upprättat i Wien den I9 mars 1985 på engelska och franska, vilka båda texter har samgiltighet. i ett enda exemplar, som skall ma i Europarådets arkiv. Europarådeponeras dets generalsekreterare skall översända bestyrkta kopior till varje medlemsstat i Europarådet.
Bilaga 2
Domar i mål mot Sverige
Svenska Lokmannaförbundet dom 1976-02-06, Ser. A No. 20
Målet rörde främst i vad mån rätt för fackförening att sluta en kollektivavtal kunde härledas artikel ll i konventionen skyddet ur för föreningsfriheten. Statens avtalsverk hade vägrat sluta kollektivavtal med Svenska Lokmannaförbundet. Lokmannaförbundet ansåg att förbundets rättigheter enligt artikel 11 därigenom blivit kränkta och att avtalsverkets handlingssätt också varit diskriminerande mot förbundet eftersom avtalsverket slutit kollektivavtal med flera andra stora fackföreningskollektiv och oberoende förbund. Domstolen, som konstaterade att Lokmannaförbundet på olika sätt kunde agera i förhållande till den svenska regeringen och att förbundet hade rätt att förhandla med avtalsverket, fann, liksom kommissionen, att någon kränkning konventionen inte förevarit. av
Schmidt och Dahlström dom 1976-02-06, Ser. A No. 21
Målet rörde fackliga rättigheter. Klagandena var anslutna till SACO respektive SR. Dessa förbund hade deltagit i en konflikt på arbetsmarknaden innefattat såväl strejk som lockout. Sedan konflikten som avblåsts träffades kollektivavtal, vilket bl.a. innefattade rått till retroaktiva lönepåslag, dock inte för medlemmar i förbund som varit uttagna i konflikten. Klagandena, inte personligen varit uttagna som i konflikt, klagade över att de inte erhållit de retroaktiva tilläggen och gjorde gällande att detta innefattade brott mot artikel 11 skyddet för föreningsfriheten och att de utsatts för diskriminerande behandling en i strid med artikel 14. Domstolen, konstaterade att konventionen som någon rätt till retroaktiv löneersättning, fann att klagandena inte ger inte på något vis förvägrats rätten att medlemmar av en facksom förening främja sina intressen och således att något konventionsbrott inte ägt rum.
publikationen Publications of the European Court of Hänvisningama avser Human Rights, Series A: Judgments and Decisions, Carl Heyman Verlag KG, Köln.
Sporrong-Lönnroth dom 1982-09-23, Ser. A No. 52 och dom
234 Bilaga 2 SOU 1993:40
1984-12-18, Ser. A No. 88
Målet gällde två fastigheter i Stockholm under lång tid, 25 som respektive 12 år, varit belagda med expropriationstillstånd och därtill knutna byggnadsförbud. Fastighetsägarna saknade enligt svensk lag möjlighet att få tid för tillstånden bestämd eller att få någon slags ekonomisk ersättning. Domstolen fann att dessa omständigheter i förening innebar en kränkning artikel l i första tilläggsprotokollet av skyddet för äganderätten. Domstolen fann också artikel 6 i att konventionen kränkts därigenom att fastighetsägarna enligt svensk rätt saknade möjlighet att få tvisten mellan dem och Stockholms stad prövad i domstol. Fastighetsägarna tillerkändes skadestånd svenska av staten med 800 000 kr respektive 200 000 kr jämte ersättning för rättegångskostnader.
Skoogström dom 1984-10-02, Ser. A No. 83
Målet rörde samma fråga målet McGoff, nedan. I domen som se avskrev domstolen målet från vidare handläggning sedan regeringen och klaganden träffat förlikning. Enligt förlikningen åtog sig regeringen att vidta lagstiftningsåtgärder i syfte att bringa rättegångsbalkens regler i överenstämmelse med artikel 5 3 i konventionen. Klaganden tillerkändes ersättning för rättegångskostnader.
McGoff dom 1984-10-26, Ser. A No. 83
Målet gällde hur länge en person får hållas frihetsberövad innan frihetsberövandet skall prövas domstol. McGoff häktad i av en var sin frånvaro, greps och placerades i häkte och förvarades där under 15 dagar innan häktningsfrågan prövades vid förhandling i en tingsrätten där McGoff närvarande. Domstolen fann denna var att tidsperiod överskred vad med uttrycket promptly i som avses artikel 5 3 i konventionen. I bestämmelsen att och anges var en som berövats sin frihet har rått att bli ställd inför domstol promptly. Domstolen fann således att denna artikel blivit kränkt. McGoff tillerkändes ersättning för rättegångskostnader.
Leander dom 1987-03-26, Ser. A No. 116
Målet gällde tillämpningen bestämmelserna i personalkontrollav kungörelsen 1969:446. Leander anställdes vikarierande som museitekniker vid marinmuseet i Karlskrona, ligger i anslutning som till örlogsbasen inom militärt skyddsområde. Efter kort tid blev en Leander uppsagd. Han informerades att skälet härtill resultatet om var av den personalkontroll utförts beträffande honom. Han som informerades dock inte närmare vad legat till grund för om som
Bilaga 2 235 SOU 1993:40
personalkontrollen. Leander gjorde gällande att personalresultatet av kontrollen inneburit brott bl.a. mot artiklarna 8 rätten till skydd för privatlivet och 10 rätten till yttrande- och åsiktsfrihet samt mot artikel 13 rätten till ett effektivt rättsmedel för att påtala konventionsbrott. Europadomstolen fann enhälligt att någon kränkning förevarit artiklarna 8 och 10. Domstolens majoritet fann inte inte av artikel 13 blivit kränkt eftersom Leander hade vissa heller att möjligheter anföra klagomål hos rikspolisstyrelsen och kammaratt det gällde få information utfallet av personalrätten, då att om hos justitieombudsmannen och justitiekanslem. Tre kontrollen, samt ledamöter, däribland domstolens president, fann dock att artikel 13
kränkts.
Pudas dom 1987-10-27, Ser. A No. 125
Målet gällde det krav på domstolsprövning av tvister om civila om och skyldigheter föreskrivs i konventionens artikel 6 rättigheter som prövning fråga indragning trafiktillstånd 1 gäller vid av en om av yrkestrañklagen 1979:559. Pudas, bedrev taxirörelse i enligt som Norrbotten, ñck sitt trañktillstånd indraget. Svensk rätt medgav inte fråga kunde bli prövad domstol. Domstolen fann att att en sådan av artikeln tillämplig och att avsaknaden domstolsprövning var av kränkning nämnda artikel. Pudas tillerkändes ideellt innefattade en av skadestånd med 20 000 kr samt ersättning för rättegångskostnader.
Bodén dom 1987-10-27, Ser. A No. 125
Liksom i fallet Sporrong-Lönnroth gällde målet expropriationstillstånd
möjligheten få tvist ett sådant tillstånd prövad av och att en om domstol. Eftersom någon sådan möjlighet inte fanns enligt svensk rätt domstolen artikel 6 1 blivit kränkt. Bodén tillerkändes fann att
ersättning för rättegångskostnader.
Olsson I dom 1988-03-24, Ser. A No. 130
gällde omhändertagande och fosterhemsplacering av makarna Målet enligt lagen vård och huruvida de Olssons tre barn om av unga vidtagits svenska myndigheter innefattade en åtgärder som av artikel 8 i konventionen skyddet för familjefriden. kränkning av Domstolen fann beslutet att omhänderta barnen var berättigat men att placeringen barnen i olika fosterhem långt ifrån det ursprungatt av liga föräldrahemmet och långt ifrån varandra innebar en kränkning av Föräldrarna tillerkändes skadestånd med 200 000 kr jämte artikel 8. ersättning för rättegångskostnader.
236 Bilaga 2 SOU 1993:40
Ekbatani dom 1988-05-26, Ser. A No. 134
Målet gällde om de svenska reglerna för rättegång i hovrätt uppfyllde kriterierna i artikel 6 i konventionen, bl.a. som ger var och en åtalad person rätt att få sin sak prövad domstol vid fair and public av en hearing. Ekbatani dömdes vid tingsrätt för olaga hot till dagsböter en efter sedvanlig huvudförhandling. Den hovrätt till vilken Ekbatani
överklagat domen avgjorde målet utan huvudförhandling i enlighet
med reglerna i den svenska rättegångsbalken och fastställde därvid tingsrättens dom. Domstolen fann att artikel 6 kränkts eftersom Ekbatani förvägrats muntlig förhandling i hovrätten. Ekbatani tillerkändes ersättning för rättegångskostnader.
Langborger dom 1989-06-22, Ser. A No. 155
Målet gällde bostadsdomstolen sin sammansättning om genom kunde anses som en opartisk domstol i den mening i artikel 6 i som avses konventionen i tvist mellan hyresgäst inte en en som var ansluten till Hyresgåsternas Riksförbund och hyresvärd ansluten till en som var Sveriges Fastighetsägarförbund. Tvisten gällde prövning giltigav heten av en s.k. förhandlingsklausul ingången mellan Hyresgästernas Riksförbund och Sveriges Fastighetsägarförbund. Vid prövningen av målet bestod bostadsdomstolen två juristdomare och två intresseav ledamöter utsedda på förslag de nämnda intresseorganisationer-na. av Europadomstolen fann att det inte fanns anledning att hysa något tvivel om intresseledamöternas personliga opartiskhet. Men de hade enligt domstolen nära förbindelse med de organisationer som nominerat dem och båda hade ett intresse förhandlingssom av att klausulen förklarades ogiltig. Europadomstolen ansåg därför att klaganden hade rimlig anledning att misstänka intresseledamöterna att hade ett gemensamt intresse stred mot hans eget i rättegången som och att den intressebalans normalt ligger i bostadsdomstolens som sammansättning därför kunde rubbas. Europadomstolen fann således att artikel 6 i konventionen hade kränkts. Langborger tillerkändes ersättning för rättegångskostnader.
Eriksson dom 1989-06-22, Ser. A No. 156
Målet rörde s.k. flyttningsñrbud barn utfärdat enligt 28 § av socialtjänstlagen 1980:620 sedan ett omhändertagandebeslut blivit hävt. Klagomål anfördes barnets och barnet självt i första av mor hand enligt artiklarna 6 och 8 i konventionen. När målet prövades hade flyttningsförbudet varit i kraft under år från det omhänsex dertagandet hävts. Även om det ursprungliga flyttningsförbudet varit motiverat, kunde enligt Europadomstolen det långvariga förbudet i kombination med umgängesrättsbegränsningar inte acceptabelt. anses
Bilaga 2 237 SOU 1993:40
Begränsningama f.ö. inte heller lagligen grundade. I dessa var hänseenden fann domstolen att artikel 8 kränkts. Klagandena saknade möjlighet att få prövning i domstol av de beslutade begränsningarna i umgängesrätten. Denna brist fann Europadomstolen utgöra en kränkning artikel 6. Klagandena tillerkändes skadestånd med av 300 000 kr jämte ersättning för rättegångskostnader.
Tre Traktörer dom 1989-07-07, Ser. A No. 159
Målet gällde indragning utskänkningstillstånd enligt lagen av 1977:293 handel med drycker. Klaganden, ett aktiebolag som om restaurangrörelse i Helsingborg, fick sitt utskänkningstillstånd drev en indraget. Klaganden gjorde gällande att beslutet kränkt bolagsmännens äganderätt och således artikel 1 i första tilläggsprotokollet samt att kränkning också förelegat artikel 6 därigenom att en av klaganden saknade laglig möjlighet att få återkallelsebeslutet prövat domstol. Europadomstolen fann att kränkning av artikel 6 av en förevarit i sistnämnda hänseende fann att någon annan kränkning men konventionen inte förekommit. Klaganden tillerkändes ersättning av för rättegångskostnader.
Allan Jacobsson dom 1989-10-25, Ser. A No. 163
Målet gällde huruvida ett långvarigt byggnadsförbud utfärdat med stöd byggnadslagen 1947:385 innefattade en kränkning av av klagandens äganderättsskydd enligt artikel l i första tilläggsprotokollet. Målet gällde också beslut att inte ge byggnadslov om innefattade prövning klagandens civila rättigheter så att en av klaganden hade rätt enligt konventionen att få beslutet om en förlängning byggnadsförbuden prövade av domstol. Europadomav stolen fann att någon kränkning artikel 1 i första tilläggsprotokollet av inte förevarit att avsaknaden möjlighet till domstolsprövning men av besluten förlängning byggnadsförbudet utgjorde en av om av kränkning artikel 6 i konventionen. Klaganden tillerkändes av ersättning för rättegångskostnader.
HåkanssonSturesson dom 1990-02-21, Ser. A No. 171 A
Målet gällde prövning förvärvstillstånd enligt jordförvärvslagen av 1979:230. Klagandena hade lantbruksnämnden och regeringen av fått avslag på sin ansökan förvärvstillstånd beträffande jordbruksom fastighet de inköpt för 240 000 kr. Priset ansågs överstiga som marknadsvärdet. I enlighet med bestämmelserna i jordförvärvslagen utbjöds fastigheten till försäljning på offentlig auktion varvid lantbruksnämnden förvärvade den för 172 00 kr enligt åsatt
238 Bilaga 2 SOU 1993:40
marknadsvärdering. Klagandena gjorde gällande bl.a. brott mot artikel 1 i första tilläggsprotokollet därigenom att klagandenas rätt till skydd för deras egendom blivit kränkt genom lantbruksnämndens och regeringens beslut. De påstod också att artikel 6 blivit kränkt eftersom de saknade möjlighet att få tvisten deras rätt till om fastigheten prövad svensk domstol. Europadomstolen biföll av klagomålen i sistnämnda hänseenden fann i övrigt att någon men kränkning av konventionen inte hade förekommit. Klagandena tillerkändes ersättning för rättegångskostnader.
Mats Jacobsson dom 1990-06-28, Ser. A No. 180 A
Målet gällde främst om ett beslut ändring fastställd om av en byggnadsplan innefattade prövning tvist klagandens en av en om civila rättigheter på ett sätt medförde att klaganden skulle ha rätt som enligt artikel 6 att få tvisten prövad svensk domstol. Europadomav stolen fann att detta var fallet och att avsaknaden rätt till domav stolsprövning enligt de vid denna tid gällande svenska reglerna, innefattade en kränkning av artikel 6. Klaganden tillerkändes skadestånd med l0 000 kr jämte ersättning för rättegångskostnader.
Skärby m.fl. dom 1990-06-28, Ser. A No. 180 B
Målet gällde främst om ett beslut avslag på byggnadslov med om hänvisning till rådande byggnadsförbud för det område inom vilket klagandenas fastighet var belägen, innefattade prövning tvist en av en om klagandenas civila rättigheter på ett sätt medförde att som klagandena skulle ha rått enligt artikel 6 att få tvisten prövad av svensk domstol. Europadomstolen fann att detta fallet och att var avsaknaden av rätt till domstolsprövning enligt de vid denna tid gällande svenska reglerna innefattade kränkning artikel en av Klagandena tillerkändes skadestånd med 30 000 kr jämte ersättning för rättegångskostnader.
Nyberg dom 1990-08-31, Ser. A No. 181 B
Målet rörde omhändertagande bam. I domen avskrev domstolen av målet från vidare handläggning sedan regeringen och klagandena träffat förlikning. Genom förlikningen tillerkändes klagandena ersättning med 225 000 kr jämte gottgörelse för rättegångskostnader.
Darby dom 1990-10-23, Ser. A No. 187
Målet gällde rätt till nedsättning församlingsskatt enligt lagen av 1951:611 om viss lindring i skattskyldigheten för den inte som tillhör svenska kyrkan dissenterskattelagen. Som förutsättning för
Bilaga 2 239 SOU 1993:40
skattelindring enligt dissenterskattelagen gällde vid denna tid bl.a. att den skattskyldige mantalsskriven i Sverige för inkomståret i var bosatt på Åland fråga. Klaganden, som var ñnsk medborgare, var arbetade i Sverige. Han inte mantalsskriven i Sverige men men var ansågs ändå, med hänsyn till den tid han faktiskt varit bosatt i som Sverige, skattskyldig i Sverige. Eftersom han inte var mantalsvara skriven i riket ansåg dock skattedomstolama att klaganden inte kunde få nedsättning församlingsskatt enligt bestämmelserna i dissenterav skattelagen. Klaganden gjorde bl.a. gällande att denna rättstillämpning innefattade brott mot hans rätt till religionsfrihet enligt artikel 9 och rättstillämpningen diskriminerande mot honom såvitt att var gällde såväl hans rätt till skydd för religionsfriheten som äganderätten. Europadomstolen, inte gick in på en prövning av som religionsfrihetsfrågan, fann att kränkning artikel 14 förekommit en av därigenom att klaganden utsatts för diskriminerande rättstillämpen ning vad gällde beskattningen. Klaganden tillerkändes skadestånd med
8 000 kr jämte ersättning för rättegångskostnader.
Fredin dom 1991-02-18, Ser. A No. 192
Målet gällde upphävande ett täkttillstånd för exploatering av grus. av Klagandens föräldrar erhöll täkttillstånd 1963. Utvinning av grus skedde endast till husbehov fram till 1980. Fredin började då ca utvinna för försäljning med samtycke från sina föräldrar. Vid grus tid erbjöd sig länsstyrelsen att återköpa täkttillståndet för samma 50 000 kr vilket Fredins vägrade. Under 1980-1983 skedde miljoninvesteringar i grusdriften. I april 1983 överfördes täkttillståndet från föräldrarna till Fredin. Länsstyrelsen uttalade i detta beslut att, med hänsyn till de ändringar införts 1973 i naturvårdslagen med som bland möjligheten att upphäva täkttillstånd äldre än tio år, man annat åter skulle granska täkttillståndet. 1984 beslöt länsstyrelsen att täkttillståndet skulle upphöra senast 1987, vid vilken tid marken också skulle återställd. Regeringen lämnade besvären över vara bifall. I Europadomstolen gjorde Fredin gällande att en beslutet utan kränkning skett konventionens artiklar l tilläggsprotokollet, 6 av av och 14. Domstolen fann kränkning endast skett avseende art. att en då länsstyrelsens beslut inte kunde överklagas till en domstol. Beträffande l i tilläggsprotokollet äganderätten yttrade domart. stolen att kontroll den enskildes markanvändning inte var en en av kränkning konventionen. Fredin tillerkändes 10 000 kr i skadeav stånd.
240 Bilaga 2 SOU 1993:40
Crus Varas och andra dom 1991-03-20, Ser. A No. 201
Målet gällde avvisning tre Chilenska medborgare man, kvinna, av
son till hemlandet. Mannen åberopade politiska skål för att få stanna
i Sverige. Statens Invandrarverk beslöt att familjen skulle avvisas, vilket beslut fastställdes regeringen. Verkställandet avvisningen av av sköts upp då familjen inte inställde sig till Mannen avresan. ansökte därpå ånyo om politisk asyl och anförde omständigheter till nya stöd för sin talan. Regeringen beslöt dock att avvisningen skulle verkställas. Mannen togs i förvar och avreste till Chile den 6 oktober
1989. Övriga familjen gömde sig i Sverige. Klagandena gjorde vid
Europadomstolen gällande att beträffande och mannen sonen en kränkning skett art. 3 konventionen beträffande hela familjen av samt en kränkning av art. 8. Domstolen fann att någon kränkning inte skett då det inte visats att någon reell risk förelåg för skulle att mannen komma att behandlas inhumant i hemlandet, heller fanns sådan en risk beträffande sonen. Domstolen uttalade vidare den svenska att staten inte kunde hållas ansvarig för att familjen splittrats, då detta var ett val av dem själva. Någon kränkning art. 8 hade därmed av inte skett.
Helmers dom 1991-10-29, Ser. A No. 212 A
Målet gällde om de svenska reglerna för rättegång i hovrätt uppfyllde kriterierna i artikel 6 i konventionen, bl.a. när det som ger envar, gäller att pröva hans civila rättigheter, rätt få sin sak prövad att av domstol vid en fair and public hearing. Helmers hade sökt en akademisk tjänst vid Lunds universitet, fick inte tjänsten. Han men ansåg att han diskriminerats och att beredningsgruppen för tillsättningsärenden varit partisk. Efter överklaganden till UHÄ och regeringen, vilka inte biföll hans talan, väckte han enskilt åtal för förtal och osant intygande mot beredningsgruppens ordförande samt en studeranderepresentant i beredningsgruppen och för osant intygande, förtal och anstiftan till förtal föredraganden i mot beredningsgruppen. Helmers gjorde gällande att beredningsgruppens uttalanden om honom var att förtal, vilket förstörde hans anse som rykte. Tingsrätten, som höll sedvanlig huvudförhandling i målet ogillade till alla delar åtalet. Den hovrätt till vilken Helmers överklagat domen avgjorde målet utan huvudförhandling i enlighet med reglerna i rättegångsbalken och fastställde tingsrättens dom. Europadomstolen fann att artikel 6 kränkts eftersom Helmers förvägrats muntlig förhandling i hovrätten. Helmers tillerkändes 25 000 kr i skadestånd.
sou 1993:40 Bilaga 2 241
Jan-Åke Andersson dom 1991-10-29, Ser. A No. 212 B
Målet gällde om de svenska reglerna för rättegång i hovrätt uppfyllde kriterierna i artikel 6 i konventionen, som bl.a. ger var och en åtalad person rått att få sin sak prövad av domstol vid en fair and public hearing. Andersson dömdes vid en tingsrätt för förseelse mot vägtrañkkungörelsen till böter 400 kr efter sedvanlig huvudförhandling. Brottet bestod i att han kört traktor på en motortrañkled. Den hovrätt till vilken Andersson överklagat domen avgjorde målet utan huvudförhandlingi enlighet med reglerna i rättegångsbalken och fastställde tingsrättens dom. Europadomstolen fann att en kränkning artikel 6 inte förekommit. Man jämförde med Ekbatani-målet och av fann att i det nu aktuella målet hade Andersson medgett de faktiska omständigheterna, men haft invändningar av det slaget att han inte sett eller förstått innebörden av ett vägmärke.
Fejde dom 1991-10-29, Ser. A No. 212 C Målet rörde samma fråga som ovan. Fejde dömdes vid en tingsrätt för olaga vapeninnehav till dagsböter. Den hovrätt till vilken Fejde överklagat domen fastställde tingsrättens dom utan att hålla ny huvudförhandling. Europadomstolen fann att en kränkning av konventionen inte förekommit. I domskälen uttalade domstolen att Fejde i målet medgett de faktiska omständigheterna, men invänt att han inte var ägare till vapnet samt att detta, då det saknade någon del, inte var att anse som ett vapen. Invändningarna var av sådant slag att domstolen ansåg att dessa inte nödvändiggiorde en ny huvudförhandling i hovrätten.
Margareta och Roger Andersson dom 1992-02-25, Ser. A No. 226 Målet gällde omhändertagande och fosterhemsplacering av Roger Andersson enligt lagen om vård av unga. Klagomål anfördes av modern och sonen Andersson enligt artikel 8 i konventionen och rörde det umgängesförbud för modern, innefattande även förbud mot kontakt per telefon eller brev med sonen, som socialnämnden fattat och sedan fastställts av domstolarna. Europadomstolen fann att som en kränkning av artikel 8 skett genom att umgängesförbudet, innefattande förbud mot all kontakt mellan mor och son, varat drygt ett och ett halvt år och knappast kunde vara förenligt med strävanden om en återförening av modern och sonen. Klagandena tillerkändes skadestånd med 50 000 kr vardera samt ersättning för rättegångskostnader.
242 Bilaga 2 SOU 1993:40
Rieme dom 1992-04-22, Ser. A No. 226 B
Målet rörde s.k. flyttningsförbud utfärdat enligt 28 § socialtjänstlagen. Klagomål anfördes av fadern enligt artikel 8 i konventionen. Flyttningsförbudet var i kraft ca fem år, men de tre senare åren hade fadern vid umgängesrätt med dottern även bodde tillsammans som med honom under helger. Europadomstolen fann kränkning att en av artikel 8 inte skett, då flyttningsförbudet hade varit nödvändigt för att skydda barnets hälsa och rättigheter.
Olsson II dom 1992-11-27, Ser. A No. 250
Målet rörde flyttningsförbud enligt 28 § socialtjänstlagen l980:620 i dess lydelse före den l juli 1990 från fosterhem samt umgängesrättsinskränkningar för föräldrarna med sina tre barn för tid efter det att omhändertagandet av barnet upphört 24 och 31 §§ lagen 1990:52 om vård av unga. Klagandena anförde att åtgärderna ett brott var mot art. 8 samt att avsaknad domstolsprövning före den l juli av 1990 såvitt avsåg umgängesrättsinskränkningama var ett brott mot art.6. Europadomstolen fann att flyttningsförbudet inte var en kränkning av art.8 då inget pekade på att detta hindrade återföreen ning mellan föräldrar och barn. Beträffande umgängesråttsinskränkningarna vad avsåg tiden före den 1 juli 1990 förelåg en kränkning av art. 8 då dessa saknade lagstöd. För tiden därefter hade åtgärderna däremot stöd i lagen om vård av unga. För tiden före den 1 juli 1990 saknades möjligheter att i domstol få prövat umgängesrättsbegränsningarna varför Europadomstolen ansåg att kränkning art. 6 en av skett. För tiden därefter förelåg ingen kränkning. Klagandena tillerkändes 50 000 kr i skadestånd samt ersättning för rättegångskostnader.
1199243136 0
— L W§ÅçÄQ.;TF1ÖQLH4
Statens 1993
offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
Stymings-och samarbetsformeri biståndet. UD 36.Lag om totalförsvarsplikt.Fö. Kursplanerför grundskolan. U. 37.Justitiekanslern.En översynav JK:s arbetsuppgifter Ersättning för kvalitet och effektivitet. m.m. Ju. Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem för 38.Hälso-och sjukvården i framtiden tre modeller. - grundläggande högskoleutbildning.U. 39.En gräns för filmcensuren. Ku. Statligt stödtill rehabilitering av tortyrskadade 40. Fri- och rättighetsfrågor.Del A och B. Ju. flyktingar m. fl. Bensodiazepinerberoendeframkallande psykofarmaka.S. Livsmedelshygienoch småskaliglivsmedelsproduktion. Jo. Löneskillnaderoch lönediskriminering. Om kvinnor och män arbetsmarknaden. Ku. Löneskillnaderoch lönediskriminering.Om kvinnor och män arbetsmarknaden. Bilagedel.Ku. Postlag.K. 10.En ny datalag.Ju. l Socialförsäkringsregister. 12. Vårdhögskolor kvalitet utveckling huvudmannaskap. U. - - - 13. Ökad konkurrens järnvägen.K. 14. EG och våra grundlagar.Ju. lS. Svenska regler för internationell omfördelning av olja vid en oljekris. N. 16.Nya villkor för ekonomioch politik ekonomi- kommissionens förslag.Fi. 16.Nya villkor för ekonomioch politik ekonomi- kommissionens förslag. Bilagor. Fi. 17. Ägandet radio och televisioni allmänhetenstjänst. av Ku. 18. Acceptans ToleransDelaktighet.M. 19.Kommunernaoch miljöarbetet. M. 20.Riksbanken och prisstabiliteten.Fi. 21 Ökat personval.Ju. . 22.Vad är ett statsrådsarbetevärt Fi. 23.Kunskapenskrona. U. 24. Utlänningslagen en partiell översyn. Ku. - 25. SocialaÅtgärderför jordbrukare.Jo. 26.Handläggningen vissa av säkerhetsfrågor. Ju. 27.Miljöbalk. Del l och M. 28.Bankstödsnämnden. Fi. 29.Fortsatt rcforrnering av företagsbeskattningen. Del Fi. 30.Rättentill bistånd inom socialtjänsten. 31.Kommunernasroll alkoholområdet och inom missbrukarvården. 32.Ny anställningsskyddslag. A. 33. Åtgärderför att förberedaSverigesjordbruk och livsmedelsindustri för EG. Jo. 34.Förarprövare.K. 35.Reaktion mot ungdomsbrott.Del A ochB. Ju.
Statens 1993
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet Utbildningsdepartementet
En ny datalag.[10] Kursplanerför grundskolan.[2] EG och våra grundlagar.[14] Ersättningför kvalitet och effektivitet. Ökat personval.[21] Utformning av ett nytt resurstilldelningssystemför - Handläggningen vissa av säkerhetsfrågor. [26] grundläggandehögskoleutbildning. [3] Reaktion mot ungdomsbrott.Del A och B. [35] Vårdhögskolor Justitiekanslern.En översyn av JKzsarbetsuppgifter kvalitet utveckling huvudmannaskap.[12] - - m.m. [37] Kunskapens krona.[23] Fri- och rättighetsfrågor. Del A och B. [40]
Jordbruksdepartementet Utrikesdepartementet
Livsmedelshygienoch småskalig livsmedelsproduktion. Stymings- och samarbetsformer biståndet. i [l] [6] Sociala åtgärder for jordbrukare.[25]
Försvarsdepartementet
Åtgärderför att förberedaSverigesjordbruk och Lag om totalförsvarsplikt.[36] livsmedelsindustriFörEG. [33]
Socialdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet
Statligt stöd till rehabilitering av tortyrskadade Ny anställningsskyddslag. [32] flyktingar m. fl. [4]
Bensodiazepiner beroendeframkallande psykofarmaka. Kulturdepartementet
- [5] Löneskillnader och lönediskriminering. Socialförsäkringsregister. Om kvinnor ochmän arbetsmarknaden. [7] Rättentill bistånd inom socialtjänsten.[30] Löneskillnader och lönediskriminering.Om kvinnor Kommunernasroll alkoholområdet och inom och män arbetsmarknaden. Bilagedel.[8] missbrukarvården.[31] Ägandet av radio ochtelevisioni allmänhetenstjänst. Hälso- och sjukvården i framtiden tre modeller.[38] [17] - Utlänningslagen en partiell översyn. [24] -
Kommunikationsdepartementet
En gräns för filmcensuren.[39] Postlag.[9]
Ökad konkurrens järnvägen.[13] Näringsdepartementet
Förarprövare.[34] Svenskaregler för internationell omfördelning av olja vid en oljekris. [15]
Finansdepartementet
Miljö- och naturresursdepartementet
Nya villkor för ekonomioch politik ekonomi- —kommisionensförslag. [16] Acceptans ToleransDelaktighet.[18] Nya villkor för ekonomioch politik ekonomi- Kommunernaoch miljöarbetet.[19] kommisionensförslag.Bilagor. [16] Miljöbalk. Del och l [27] Riksbanken och prisstabiliteten.[20] Vad är ett statsråds arbetevärt [22] Bankstödsnämnden. [28] Fortsatt reformer-ing företagsbeskattningen. av Del [29]