Organisatoriska frågor inom länsstyrelserna

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

uuganiçalunska tmuurmnm Iänsslymlsema

Süüå

Statens offentliga utredningar

ww 1978:58

ig Kommundepartementet

Organisatoriska frågor

inom

länsstyrelserna

Betänkande av

QEAL-utredningen

Stockholm 1978

Omslag Karl Axel Virin Jernslröm Offseuryck AB ISBN 91 -38-04387-4 ISSN O375-250X Goxab, Stockholm 1978

Statsrådet och Chefen för komundepartementet.

den 2 september 1976 chefen för kommun- Regeringen bemyndigade departementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över organisationen av länsstyrelsernas planeringsavdelningar och administrativa enheter m.m.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallades sama dag landshövsom utredare. Som sakkunnig förordnades bydingen Bengt Lyberg rådirektören Sture Almquist hos länsstyrelsen i Uppsala län (TCO), förste byråsekreteraren Bengt Eriksson hos länsstyrelsen i Skaraborgs län (TCO), kanslichefen Ulf Henricsson hos LON, i Göteborgs och byråchefen Geron Jannesson hos länsstyrelsen Bohus länsrådet Gunnar Norling hos länsstyrelsen i Skaralän, län (SACO-SR), numera kanslichefen Bengt-Åke Printz hos borgs för företagens uppgiftslämmande, länsrådet Lars delegationen hos länsstyrelsen i Östergötlands län, numera departe- Rydberg Curt länsrådet John mentsrådet Tornborg i kommundepartementet, i Stockholms län och bilföraren Hans Wigren hos länsstyrelsen hos länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län (SF). Sam- Öberg förordnades avdelningsdirektören Kjell Närkhamar hos tidigt LON som sekreterare åt utredaren.

Sedermera har avdelningsdirektören Arne Granholm genom beslut den 7 mars 1978 förordnats som sakkunnig i utredningen och Bengt-Åke Printz har genom beslut den 17 april 1978 befriats från motsvarande uppdrag.

har åt vissa länsstyrelsetjänstemän att bi- Regeringen uppdragit träda i den omfattning överenskommelse träffas melutredningen lan berörd och utredningen. Dessa tjänstemän redolänsstyrelse visas under respektive avsnitt.

Vidare har statskontoret biträtt i utredningsarbetet med avdelningsdirektören Arne Granholm från och med den 1 januari 1978, byrådirektören Thomas Karte från och med den l februari 1978, byrådirektören Börje Lindblom från och med den 1 mars 1977, byråassistenten Ann Ordell från och med den 15 september 1976, kanslichefen Bengt-Åke Printz från och med den 2 september 1976 till 1977 och byrådirektören Jan Wisên och med den 1 september från och med den 15 december 1976. Fortlöpande kontakter har tagits med tjänstemän vid LON, RRV och SPN.

Till utredningen har för att beaktas vid fullgörandet av uppdraöverlämmats dels visst undersökningsmaterial från komundeget partementet rörande länsstyrelsernas planeringskanslier, dels tre skrivelser från länsstyrelsernas organisationsnämnd, vilka in till nämnden och som behandlar frågor om länsveterigetts närens diarieföring, länsstyrelsernas arkivvård samt ändringar i diarieplanen för länsstyrelsen i Stockholms län, dels en skrivelse från riksarkivet angående arkivpersonal och arkivfunktioner vid länsstyrelserna.

har sedermera genom tilläggsdirektiv den 6 april 1978 Regeringen uppdragit åt utredningen att överväga frågan om de organisatoriska ändringar i länsstyrelserna som föranleds av en utbrytning av länsdomstolarna.

Utredningen har avgett yttrande till respektive statsråd över ADB-beredningsgruppens betänkande ADB I DEN REGIONALA SABEMLLS- PLANERINGEN, statistiska centralbyråns förslag DEN REGIONAL- STATISTISKA DATABASEN, länsdomstolskommittêns betänkande LÄNS- DOMSTOLARNA, RS-projektets DELRAPPORT 1977:222 och hemkonsulentutredningens betänkande REGIONAL KONSU1ENTPOLITISK VERKSABEET.

har antagit namnet OPAL (organisationsöversyn av Utredningen och administrativa enheter vid länsstyplaneringsavdelningar relserna).

Sedan utredningen nu avslutat sitt arbete överlämnas härmed betänkandet ORGANISATORISKA FRÅGOR INOM LÄNSSTYRELSERNA.

Särskilda yttranden har avgetts av dels Sture Almquist, Bengt Eriksson och Hans Öberg, dels Geron Jannesson och John Wigren, dels Arne Granholm, dels Arne Granholm och Lars Rydberg, dels Gunnar Norling. Stockholm den 24 augusti 1978.

Bengt Lyberg / Kjell Närkhammar Jan Wisên

INNEHÅLL

FÖRKORTNINGAR M M . . . . . . . . . . 17 SABAMNFATTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

UTREDNINGSUPPDRAGET . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 - . 30 Utvidgat utredningsuppdrag - canon 31 Begränsningar i utredningsarbetets omfattning - . . . . . . . 0000: 33 Utredningens överväganden UTREDNINGSARBETET . . . . . 35

LÄNSSTYRELSERNAS ORGANISATION . . . . . . . . . 41

I ADMINISTRATIVA ENHETEN

1 NULÄGESBESKRIVNING OCH HISTORISK UTVECKLING SEDAN 1971 49 1.1 Den administrativa enhetens och uppgifter 49 organisation 1.2 med 1971 års . . . . . . . . . . 53 Syftet omorganisation 1.3 och avtal samt utredningar som Lagar, förordningar påverkar förutsättningarna för länsstyrelsens administration . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 1.3.1 Efter år 1971 tillkomna lagar, förordningar och avtal som påverkar administrationen . 54 1.3.2 administrationen . . 58 Utredningar som påverkar 1.3.3 Slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 1.4 Den administrativa enhetens resurser . . . 64 1.5 Riksrevisionsverkets förvaltningsrevisioner . . . . . 68

2 FÖRSTÄRKTA INSATSER FÖR UTVECKLINGEN AV ADMI .\ I STRA-

2.1 Behov av att utveckla administrationen . . . . . . 69 2.2 Alternativa sätt att säkra och samordna utvecklingen av administrationen . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 av en funktion för utveckling av admi- Utformningen nistrationen . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll

2.3.1 Motiv och roll för en förstärkt funktion för utveckling av administrationen 77 2.3.2 Funktionens organisation och arbetssätt . 82 Samanfattning . 85

FÖRSLAG SOM PÅVERKAR ENHETENS SERVICEROLL - ADMINISTRATIV SERVICE . . . . . . . . . . . 87

FÖRSLAG SOM PÅVERKAR ENHETENS SERVICEROLL - EKONOMIADMINISTRATION . . . . . . . 97 Länsstyrelsens ekonomiadministrativa system 97 4.1.1 överväganden . . . . . . . . . . . . . . . 101 Anslag och budget för kronofogdemyn igheter och lokala skattemyndigheter . . . . . . . . . . . . . . . . 103 4.2.1 överväganden . . . . . . . . . . . 104 Arbetet med anslagsframställning vid länsstyrelsen . . 105 4.3.1 överväganden . . . . . 106 Arbetet med anslagsframställning för kronofogdemyndigheter och lokala skattemyndigheter . . . . . . . . . . 107 4.4.1 överväganden . . . . . . . . . . . . 108 Renodling av de ekonomiadministrativa uppgifterna . . 109 4.5.1 Lönegarantiärenden . . . . . . . . . 109 4.5.1.1 överväganden . . . . . . . . 111 4.5.2 Statsbidrag till byggnadsarbeten inom viss komunal utbildning och studiebidrag till skolväsendet . . . . . . . . . . . . . . . 112 4.5.2.1 överväganden . 112 4.5.3 Vård av säkerheter som ställts i samband med täkttillstånd . . 112 4.5.3.1 överväganden . 113 4.5.4 Kompensation av bensinskatt vid yrkesmässig användning av motorsåg . . . . . . 113 4.5.4.1 överväganden . . . . . . . . . 114 4.5.5 Uppbörd av älgavgift och älgstatistik . . 114 4.5.5.1 överväganden . 114 4.6 Sammanfattning . . 115

Innehåll

- FÖRSLAG SCM PÅVERKAR ENHETENS SERVICEROLL PERSONALADMINISTRATION . . . 119 5.1 Allmänt om personaladministration . . 119 5.2 av tjänster vid länsstyrelsen . . . 120 Tillsättning 5.2.1 överväganden . . . . . . . . 122 5.3 av tjänster m m vid lokal skattemyndighet 124 Tillsättning 5.3.1 överväganden . 126 5.4 m m inom exekutionsväsendet . 128 Tillsättning av tjänster 5.4.1 överväganden oc.. ... . 130 5.5 Tillsättning av tjänster m m inom den lokala polis- . . . . . . coon; . 132 organisationen 5.5.1 överväganden . 134 5.6 Sammanfattning . . . 134 I FÖRHÅLLANDET MELLAN CENTRALA MYNDIGHETER OCH LÄNS- STYRELSEN . . . . . . . 137 6.1 Länsstyrelsens samrådsskyldighet med centrala verk vid tjänstetillsättning . 138 6.1.1 överväganden 000cc u... . 141 6.2 Anslagsframställning och verksamhetsplanering . 142 6.2.1 . . 143 överväganden 6.3 och personalutveckling 144 Personalutbildning 6.3.1 . . . . 146 överväganden 6.4 Sammanfattning . . . . . . . . 147

DEN ADMINISTRATIVA ENHETENS UPPGIFTER . 149 7.1 Funktionen för administrativ service . . 149 7.2 Funktionen för ekonomiadministration . . 150 7.3 Funktionen för personaladministration . 150 7.4 Funktionen för organisationsfrågor . . . . 152

ARBETSGIVARROLLEN . . . . . . . . . . 153 överväganden . . . 154

EN TER LÅNGTGÅENDE FÖRÄNDRING AV DEN ADMINISTRATIVA ENHETENS ORGANISATION . . . . . . 157 9.1 Samanfattning . . . . . . 159

10 KADERAL- OCH UPPBÖRDSAVDELNINGEN I STOCKHOLMS LÄN . 161 10.1 . 161 Inledning 10.2 till nuvarande organisation . . . 161 Bakgrund

10 Innehåll

10.3 Administrativa frågor . . . . . . . . . . . . . . . . 163 10.3.l Kameral- och personalenheternas nuvarande uppgifter och organisation . . . . . . . . . 163 l0.3.2 Vissa ärenden inom kameral- och uppbördsavdelningen . . . . . . . . . . . . . . . . 166 10.3.3 överväganden . . . . . . . . . . . . . . . . 167 l0.3.4 Organisation för utveckling av administrationen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 168 10.3.S Löpande administrativa frågor . . . . . . . 168 lO.3.6 Länsstyrelsens lokalförhållanden . . . . . . 169 10.3.7 Förslag till organisation av de administrativa frågorna vid länsstyrelsen i Stockholms län . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 170 10.4 Uppbörds- och dataenheterna . . . . . . . . . . . . . 173 lO.4.l Uppbörds- och dataenheternas nuvarande uppgifter och organisation . . . . . . . . . . 173 lO.4.2 Pågående utredningar som berör uppbörds- och dataenheterna . . . . . . . . . . . . . . . 177 10.4.3 Uppbörds- och dataenheternas organisatoriska placering . . . . . . . . . . . . . . . . . 179 10.5 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . 181

ll LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN . . . . . . . . . . . . 183 11.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 183 11.2 överväganden om länsskolnämndsärenden . . . . . . . . 184 11.3 överväganden om länsbostadsnämndsärenden . . . . . . 184 11.4 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 186

II ORGANISATORISKA KONSEKVENSER AV UTBRYTNINGEN AV LÄNSDOMSTOLARNA

12 NULÄGESBESKRIVNING . . . . . . . . . . . . . . . . . 187 12.1 Förvaltningsavdelningen . . . . . . . . . . . . . . . 187 12.2 Planeringsavdelningen . . . . . . . . . . . . . . . . 189 12.2.1 Juridiska enheten . . . . . . . . . . . 190 12.3 Myndighetsutövning på länsstyrelse och utredningar som berör denna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 191 l2.3.1 Myndighetsutövning . . . . . . . . . . . . . 191 l2.3.2 Utredningar som berör myndighetsutövningen › inom länsstyrelsen . . . . . . . . . . . . . 192 l2.3.3 Slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . 196

Innehåll 11

13 DEN JURIDISKA FUNKTIONEN PÅ DEN FRAMTIDA LÄNSSTYRELSEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199 13.1 Inledning 13.2 . . . . . . . . . . . . 200 Begreppet juridisk kompetens 13.3 Förändring av arbetsuppgifterna och dess påverkan på behovet . . . . . . . . . . . . 202 av juridisk kompetens 13.4 Behovet av en samlad juridisk kompetens inom läns- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 203 styrelsen 13.5 Behovet av juridisk service på planeringsavdelningen 205 13.6 Problem som rör utvecklingsmöjligheter . 207 personalens l3.6.l av utvecklingsmöjligheterna för Beskrivning olika personalkategorier . . . . . . 207 l3.6.2 . . . . 211 Synpunkter på utvecklingsmöjligheter

14 BIL- OCH KÖRKORTSREGISTRETS ORGANISATORISKA HEMVIST . 215

14.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 215 Nuläge 14.2 Dataenheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 215

14.3 Samband mellan bil- och körkortsregistret och dataenheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 216

15 ORGANISATORISK PLACERING AV DEN JURIDISKA FUNKTIONEN 219 15.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 219 Inledning 15.2 Alternativ av den juridiska funktionen . . 219 placering 15.2.l Återstoden av allmänna enheten och juridiska enheten bildar en organisatorisk enhet som . . . . . . . 220 ingår i planeringsavdelningen l5.2.2 Ett fristående rättssekretariat under . . . . . . . . . . . . . . . 220 landshövdingen 15.2.3 Återstoden av allmänna enheten och administrativa enheten bildar tillsamans en enhet . . . . . . . . . . . . 221 organisatorisk l5.2.4 Återstoden av allmänna enheten och delar av. juridiska enheten bildar en självständig enhet . . . . . . . . . . . . 221 organisatorisk 15.3 till av den juridiska funktionen 224 Förslag organisation . . . . . . . . . . . . . 224 l5.3.l En rättsavdelning l5.3.2 Samarbetsformer mellan planeringsavdelningen . . . . . . . . . . . . 226 och rättsavdelningen 15.3.3 Ansvarsfördelning för ärenden som berör både och rättsavdelningen . 227 planeringsavdelningen l5.3.4 Lokalmässig placering av den juridiska funktionen . . . . . . . . . . . . . . . . . 229

12 Innehåll

16 SÄRSKILDA ÖVERVÄGANDEN BETRÄFFANDE VISSA LÄNSSTYRELSER . . . . . . . 231 16.1 Länsstyrelsen i Stockholms län . . . . . . . . . . . 231 l6.l.l Överväganden . . . . . . . . . . . . . . . . 234 16.2 Länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus län och lhlmöhus län . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 235 16.3 Länsstyrelsen i Gotlands län . . . . . . . . . . . . 236

III PLANERINGSAVDELNINGEN

17 INLEDNING . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . 237 17.1 Utgångspunkter för arbete . . . . . . . 237 utredningens 17.2 Tidigare utredningar om planeringsavdelningen . . . . 238 17.3 Kvantitativ beskrivning av planeringsavdelningen . . 239 l7.3.l Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . 239 l7.3.2 Särskilda överväganden om den utomplansanställda personalen . . . . . . . . . . . . 241 17.3.3 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . 243

18 SAMORDNINGSFRÅGOR . . . . . . . . . . . . . . . . . . 245 18.1 Intern samordning mellan enheterna på planeringsavdelningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 245 18.2 Planeringsavdelningens ansvar för den externa samordningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 245 18.3 Förhållandet mellan centrala myndigheter och länsstyrelserna . . . . . . . . . . . . . . . . . . 246 l8.3.l Allmänna frågor . . . . . . . . . . . . . . 246 l8.3.2 Utvecklingen efter 1971 . . . . . . . . . . 247 l8.3.3 överväganden . . . . . . . . . . . . . . . . 249 l8.3.4 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . 250

19 DELEGERING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 251 l9.l Formella grunder för ärendehandläggningen . . . . . . 251 19.2 Besluts- och föredragandenivåer vid . 252 länsstyrelserna 19.3 överväganden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 254 19.4 Samanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 255

20 PROJEKTARBETE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 257 20.1 Arbetsuppgifter och arbetsformer vid planeringsavdelningarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 257 20.2 Projektorganisation vid nâgra . . . . . 258 länsstyrelser

Innehåll 13

20.3 . . . . . . . . . . . . . . 260 överväganden 20.4 . 264 Sammanfattning

Zl LEDNINGSFRÅGOR . . . . . . . . . . . . . . . . . 267 21.1 Länsstyrelsens ledning . . . . . . 267 2l.1.l Verksledningens interna uppgifter . 268 21.1.2 Verksledningens externa uppgifter . 268 2l.1.3 Uppgifter om landshövdingens tidanvändning . 269 2l.l.4 Direktionen - ett samarbetsforum för verksledningen . . . 270 21.2 Planeringsavdelningen . . . . . . . . . . . . . . . . 271 21.3 Sammanfattning . 273

22 STAB FÖR VERKSLEDNING OCH AVDELNINGSLEDNING . . . . 275 22.1 Beskrivning av nuvarande stabsorgan . . . . . . . . 275 22.1.1 Stab åt chefen för planeringsavdelningen . . 276 22.1.2 Stabsuppgifter för styrelsen och länsstyrelsen i sin helhet . . . . . . . . 276 22.l.3 Stabsresurser inom planeringskansliet . 278 22.l.4 Extern information . . . . . . . . 279 22.2 om stabsorgan . . . . . . . . . . . . 280 överväganden 22.2.l För verksledningen . . . . . . 280 22.2.2 För planeringsavdelningens ledning . . . . . 283 22.2.3 av stabsfunktionen . . . . . 284 Utformning 22.2.4 Dimensionering av stabsfunktionen . 285 22.3 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . 286

23 PLANERINGSKANSLIETS ADMINISTRATIVA SERVICE . 287 23.1 Servicerollen . . 287 23.2 Handläggning av löpande ärenden . . 287 23.2.l Beskrivning . 287 23.3 Diarierna . . . . . . . . . . . 290 23.3.l Nuläge . . . . . . . . . . 290 23.3.2 överväganden . . . . . 290 23.4 Utskriftsarbetet m m . . . . 292 23.4.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . 292 23.4.2 Länsantikvariens biträdeshjälp . . 293 23.5 . . . . . . . . . . . . 294 Samanfattning

14 Innehåll

24 HEMKONSULENTERNA . . . . . . . . . . . . . . . . . . 295 24.1 Nuläge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 295 24.2 Ställning inom länsstyrelsen . . . . . . . . . . . . 296 24.3 Behov av service . . . . . . . . . . . . . . . . . . 298 24.4 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 299

25 PRISKONTORET . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 301 .i 25.1 Nuläge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 301 25.2 överväganden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 302 25.3 Samanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 303

26 NATURVÅRDSENHETERNA . . . . . . . . . . . . . . . . . 305 26.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 305 26.2 Beskrivning av organisationen . . . . . . . . . . . . 305 26.3 Utvecklingen av arbetsuppgifter m m vid naturvårdsenheten sedan 1971 . . . . . . . . . . . . . . . . . 306 26.4 överväganden om enhetens inre organisation . . . . . 308 26.5 Diariet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 311 26.6 Samanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 312

27 SOCIALSTYRELSENS ÖVERSYNSUTREDNING . . . . . . . . 315 , 27.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 315 27.2 Nuvarande regional organisation . . . . . . . . . . . 315 27.3 Sammanfattning av öSoS förslag . . . . . . . . . . . 316 27.4 överväganden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 317 27.5 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 317

28 SÄRSKILDA ÖVERVÄGANDEN BETRÄFFANDE VISSA LÄNSSTYRELSER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 319 28.1 Stockholms län . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 319 28.1.1 Allmänt om särdrag i organisationen . . . . 319 28.1.2 Länsledningens stab . . . . . . . . . . . . 320 28.1.3 Naturvårdsenhetens diarium . . . . . . . . . 321 28.2 Gotlands län . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 321 28.2.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . 321 28.2.2 Naturvårdsenheten m m . . . . . . . . . . . 322 28.2.3 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . 322

Innehåll 15

IV PRIORITERING AV RESURSER OCH REFORMENS GENOMFÖRANDE

29 NYA RESURSER OCH GENOMFÖRANDE AV UTREDNINGENS FÖRSLAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 323 29.1 Behov av nya resurser . . . . . . . . . . . . . . . . 323 29.2 Genomförandet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 324 SÄRSKILDA YTTRANDEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 327

BILAGOR 1 Utredningsdirektiven . . . . . . . . . . . . . . . . 335 2 Tilläggsdirektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . 339 3 Länsstyrelsens organisation . . . . . . . . . . . . . 341 4 Allmänna enhetens ärenden . . . . . . . . . . . . . . 343 5 Juridiska enheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . 347 6 Utredningsförslag m m som berör viss myndighetsutövning på länsstyrelserna . . . . . . . . . . . . . . 349 7 Ärenden sm bör flyttas över till allmänna enheten vid delning av ärenden mellan juridiska enheten och allmänna enheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . 351 8 Juristtjänster på juridiska enheten m m . . . . . . . 357 9 Antal ärenden inom samtliga planeringsavdelningar (utom AB län) enligt LONs senaste diariestatistik (budgetåret 1973/74) . . . . . . . . . . . . . . . . 359

FÖRKORTNINGAR M M

ADB administrativ databehandling AE administrativa enheten AF anställningsförordningen ALS avtal om löner för statstjänstemän m fl ALLÃ-77 avtal om lönesystem och lönegradsändringar m m 1977 AMS arbetsmarknadsstyrelsen AR administrativ rationalisering ARB allmänna arbetstidsavtalet AST allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän ATF allmänt tjänsteförteckningsavtal Bas-personal biträden och assistenter ES-myndigheter statskontoref, riksrevisionsverket, statens personalnämnd och statens personalutbildningsnämnd A Krñn kronofogdemyndighet LAS lag om anställningsskydd Linjen länsstyrelsernas avdelningar, fackenheter eller motsvarande LOA lag om offentlig anställning LON länsstyrelsernas organisationsnämnd LPC länspolischef LSW lokal skattemyndighet LST länsstyrelse

18 Förkortningar m m

ÅBA-S medbestämmandeavtal för det statliga arbetstagarområdet BEL lagen om medbestämmande i arbetslivet NSI nämnden för samhällsinformation PA personaladministration/personaladministrativ PEX personalmeddelande för exekutionsväsendet PI personaladministrativt informationssystem Prop proposition PUN statens personalutbildningsnämnd REX redovisningssystem för exekutionsväsendet RPS

rikspolisstyrelsen

RRV riksrevisionsverket RS rationalisering av skatteadministrationen RSV riksskatteverket SACO/SR centralorganisationen SACO/SR SF statsanställdas förbund SFS svensk författningssamling SLÖR statligt löneuträkningssystem SNV statens naturvårdsverk

SOU statens offentliga utredningar

SPK statens pris- och kartellnämnd SPN statens personalnämnd System S statligt redovisningssystem TCO-S tjänstemännens Centralorganisation, statstjänstemannasektionen TF tryckfrihetsförordningen VP verksamhetsplanering VTK vägtrafikkungörelsen ÖSOS översynsutredning av socialstyrelsen

SMMMNFATTNING

de ursprungliga direktiven var att Utredningens uppgift enligt - förutom enheten se över den administrativa planeringsavdelarbetsformer och inre organisation samt ägna ningens uppgifter, uppmärksamhet åt planeringskansliets roll inom avdelningen och länsstyrelsen. Vidare skulle utredningen belysa planeringsavdelningens samordnande roll andra regionala organ. Även gentemot fonnerna för samarbetet med kommuner och landstingskommuner borde behandlas.

Direktiven för utredningen har sedermera vidgats till att också omfatta frågan om de organisatoriska ändringar i länsstyrelsen som föranleds av en utbrytning av länsdomstolarna.

Förutsättningarna för utredningens arbete i fråga om översynen av planeringsavdelningarna ändrades under hösten 1976. Regedå chefen för komundepartementet att tillringen bemyndigade kalla en särskild kommitté med uppdrag att utreda frågan om vid- (länsdemokratikomittên). Kommittén ersatte gad länsdemokrati den tidigare tillkallade utredningen om den regionala samhällsplaneringens huvudmannaskap.

De utredningsuppdrag som givits åt länsdemokratikommittén innebär OPAL-utredningens mening en stor osäkerhet om väsentenligt förutsättningar. Utredningen har därför ansett sig ur stånd liga att behandla den i direktiven angivna frågan om planeringsavdelsamordnande roll gentemot andra regionala organ liksom ningens frågan om formerna för samarbetet med komuner och landstingskomuner. Inte heller har utredningen funnit det meningsfullt att i avvaktan på länsdemokratikommittêns fortsatta arbete göra en fullständig översyn över planeringsavdelningens uppgifter, arbetsformer och inre organisation. Utredningen har därför

20 Sammanfattning

begränsat sina överväganden i angivna avseenden till i huvudsak de ändringar, som föranleds av en utbrytning av länsdomstolarna, samt planeringskansliets roll och länsstyrelsens ledningsfunktioner.

Administrativa enheten

Den administrativa enheten kan ses som ett stöd- och serviceorgan i administrativa frågor. Dess främsta är att samuppgift ordna administrationen av länsstyrelsens verksamhet.

Utredningen har under arbetets gång strävat efter att få till stånd diskussioner i administrativa frågor på länsstyrelserna bl a för att dessa själva skall få en klarare uppfattning om rollfördelningen mellan den administrativa enheten och avdelningarna (linjen). En utredning av OPAL-utredningens typ kan inte lösa varje enskild länsstyrelses administrativa problem. Däremot har det varit utredningens önskan att skapa bättre förutsättningar för länsstyrelsen att lösa dessa. Ett uttryck för detta är att på utredningens initiativ ett hundratal studiecirklar under hösten och vintern 1977/78 har diskuterat problem som har rört den egna länsstyrelsens administration.

Utredningens förslag kan kort beskrivas på följande sätt:

- Uppgifterna på den administrativa enheten bör renodlas till att omfatta i huvudsak administrativa frågor och enhetens serviceroll bör framhållas jämsides med samordningen

Utredningen föreslår att ett antal arbetsuppgifter förs bort från den administrativa enheten. Det rör sådana frågor som utbetalning av vissa statsbidrag, vård av vissa säkerheter, restitution av bensinskatt samt uppgiften att föra älgstatistik.

Vidare markeras servicerollen genom att vissa beslutsbefogenheter läggs på linjen och lokala myndigheter samt att dessa får ökat budget- och kostnadsansvar. Således föreslås att länsstyrelsens avdelningar eller motsvarande bl a får formell beslutanderätt i vissa tjänstetillsättningsfrågor.

Sammanfattning 21

Utredningen föreslår vidare att de lokala myndigheterna får egen budget samt rätt att fatta vissa tjänstetillsättningsbeslut.

Utredningen har gjort en relativt detaljerad genomgång av administrativa enhetens olika arbetsuppgifter och försökt att precisera ansvarsfördelningen mellan linjen och den administrativa enheten. I en särskild skrift Arbetsfördelning och ambitionsnivåer i administrationen - för interna underlag länsstyrelsens utvecklingsarbete presenteras detta material. Denna skrift kan ligga till grund för länsstyrelsens eget arbete att förbättra den administrativa effektiviteten.

En mera markerad serviceroll står ej i konflikt med enhetens samordningsroll. Samordning av administrativa frågor kan ske utan fonnella beslutsbefogenheter. De befogenheter som ligger i att besluta är enligt utredningens mening inte avgörande för den administrativa enhetens möjligheter att i önskvärd utsträckning samordna administrationen. Utredningen anser att det i första hand är kvaliteten i beredningsunderlag av olika slag och de kontakter enheten bygger upp som är avgörande för en god samordning i administrativa frågor.

- bör säkras och samordnas Utvecklingsarbetet

Utredningen föreslår att en ny funktion för organisationsfrågor inrättas vid flertalet länsstyrelser och att ny kompetens bör tillföras länsstyrelsen för att stödja den administrative chefen, funktionscheferna och linjen i utvecklingen av administrationen. Funktionen för organisationsfrågor kan ses som ett institutionaliserat forum genom vilket utvecklingsåtgärder inom områdena administrativ rationalisering, ekonomiadministrativ och personaladministrativ utveckling lättare kan vägas mot varandra och samordnas.

- förordar att Utredningen man överväger en mer långtgående förändring av den administrativa enhetens organisation

Utredningen beskriver ett mer långtgående alternativ till omorga-

22 Sammanfattning

nisation av administrativa enheten innebärande i huvudsak att - utöver i grundförslaget angivna ar-

organisationsfunktionen

betsuppgifter - även bör handlägga frågor rörande anslagsframoch budget, diarie- och arkivfrågor samt arbetet med ställning blankettkonstruktion, att även bör handha ar-

personalfunktionen

och de personaladministrativa frågorna i vad avser betsmiljölokalvårdsorganisationen i länet samt att ekonomifunktionen bör tillföras övriga uppgifter från nuvarande servicefunktionen. Eftersom detta förslag framkommit och utarbetats i utredningens slutskede har det inte diskuterats med länsstyrelserna. Enligt mening har emellertid denna mer långtgående lösutredningens påtagliga fördelar. Den bör därför diskuteras närmare inför ning genomförandet av omorganisationen.

- Restriktioner från centralt håll bör i möjligaste begränsas mån för att öka länsstyrelsernas handlingsutrymme i administrativa frågor

Utredningen föreslår bl a att de centrala myndigheternas inflytill oblitande i samband med tjänstetillsättningar begränsas gatoriskt samråd i fråga om chefstjänster inmn resp central mynverksamhetsområde. Vidare föreslas att LON i swnarbete dighets med berörda intressenter får i uppdrag bl a att dels se över ekonomiadministrativa system i sin helhet, dels länsstyrelsernas undersöka till att länsstyrelsen tilldelas en budmöjligheterna med mindre av detaljrestriktion och till att någon get inslag form av reservationsanslag införs, dels utreda möjligheterna att omfattningen av specialdestinerade medel till länsstybegränsa relsen och att sådana medel anvisas direkt i regleringsbrevet. Även på andra områden bör utredas på vilket sätt förutsättningarna för administration kan förbättras. LON och länsstyrelsens RSV föreslås därför få utreda möjligheterna att renodla ansvarsfördelningen i administrativa frågor inom exekutionsväsendet. Vidare bör LON i samarbete med hl a riksarkivet utreda möjligheterna att förenkla och samordna föreskrifter och anvisningar för arkivvård samt begränsa omfattningen av det material san skall arkiveras. anser det vidare betydelsefullt att Utredningen av lönegarantilagen kommer till stånd och att ärendeen översyn nas organisatoriska hemvist samtidigt utreds.

Sammanfattning 23

Kameral- och uppbördsavdelningen i Stockholms län

Organisationen för de administrativa frågorna vid länsstyrelsen i Stockholms län avviker från övriga länsstyrelsers genom att de administrativa funktionerna i en - kameral- och ingår avdelning - som dessutom har inom skatteföruppbördsavdelningen uppgifter valtningen.

Förutom rent administrativa uppgifter finns en grupp allmänna förvaltningsärenden som i Stockholms län handläggs inom kameraloch uppbördsavdelningen. Utredningen föreslår att dessa ärenden förs över till förvaltningsavdelningen.

Utredningen föreslår vidare att organisationen av de administrativa frågorna i Stockholms län organiseras i likhet med utredningens förslag om en mera långtgående förändring av organisationen för övriga länsstyrelser.

Utredningen föreslår därför att uppbördsenheten vid kameral- och uppbördsavdelningen sammanförs med skatteadministrationen i övrigt. I samband härmed och med hänsyn till konsekvenserna av ett antal pågående utredningar föreslår utredningen att skatteadministrationen i Stockholms län ses över. Tidpunkten för uppbördsenhetens förändrade organisatoriska placering kan anstå tills resultatet av denna översyn föreligger.

Dataenheten på länsstyrelsen i Stockholms län bör tills vidare bibehållas inom den nuvarande avdelningen.

Organisatoriska konsekvenser av utbrytningen av länsdomstolarna

Utredningen konstaterar att det finns ett uttalat behov av en kvalificerad juridisk kompetens på länsstyrelsen. Den pågående utvecklingen inom lagstiftningen medför en övergång till s k generalklausuler och krav på allmänna helhets- och skålighetsbedömningar. Denna utveckling ställer ökade krav på den juridiska kompetensen på länsstyrelsen. Utredningen anser vidare att den offentliga förvaltningens och dänned inte minst szmüüillsplåneringens tillväxt ur många synpunkter varit till fördel för

24 Sammanfattning

medborgarna. Men det finns emellertid härvidlag även risk för att den enskilda medborgarens intressen kan komma i bakgrunden för allmänintresset. Det är därför nödvändigt med en god juridisk sakkunskap vid avvägningen mellan allmänintresset och den enskildes intressen.

Utbrytningen av länsdomstolarna antas medföra både en begränsning av antalet ärenden som kräver juridisk prövning och en minskning som har För att säkra av den personal juridisk kompetens. möjligheterna till juridisk utbildning och träning i praktisk handläggav jurdiska frågor och för att skapa förutsättningar för en ning tillfredsställande rekrytering av personer med juridisk kompetens bör som möjligt av juridiskt intresse samlas så många ärenden till en särskild organisatorisk enhet, som betecknas rättsavdel- En sådan samlad funktion förbättrar också personalens utning. vecklingsmöjligheter.

Utredningen understryker vikten av att planeringsavdelningen

tillförsäkras service. Vidare anser utredningen det god juridisk att utformas så att rättsavdelningens angeläget organisationen formbundna deltagande i ärendena och den mera formlösa rådgivande rollen som konsult i olika ärenden kan utföras i tillräcklig omfattning och utan onödig byråkrati.

har bedömt ett flertal och

Utredningen organisationsalternativ

därvid funnit att en organisation som innebär att återstoden av allmänna enheten samt juridiska enheten bildar en organisatorisk enhet kallad rättsavdelning bäst motsvarar länsstyrelsens krav på en bärkraftig juridisk funktion. Härigenom stärks myndighetspå länsstyrelsen, servicen till allmänheten samordnas utövningen och möjligheterna att effektivt utnyttja länsstyrelsernas juridiska kompetens förbättras. Den samlade juristfunktionen förbättrar möjligheterna till rekrytering av personal med juridisk kompetens och blir också en naturlig kontaktpunkt mellan länsstyrelsen och förvaltningsdomstolarna.

Då man inte bör tillskapa nya beslutsvägar bör det slutliga avgörandet i ärenden som hänförs till planeringsavdelningen ligga kvar inom denna avdelning även om rättsavdelningens jurist har annan uppfattning än chefen för planeringsavdclningen.

Sannmnfattning 25

För att säkra planeringsavdelningens tillgång till juridisk expertis bör någon eller några jurister från rättsavdelningen lokalmässigt kunna placeras inom planeringsavdelningen.

För länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus län och Malmöhus län föreslår utredningen att dessa länsstyrelser själva avgör om en rättsavdelning är lämplig för dem eller om de efter utbrytningen av länsdomstolarna vill bibehålla den nuvarande organisationen i övrigt.

För länsstyrelserna i Stockholms län och Gotlands län föreslås ingen ändring i nuvarande organisation i vad avser den juridiska funktionen.

Planeringsavdelningen och vissa verksledningsfrågor

Utredningen föreslår att en stab tillskapas för verksledningen. Uppgifterna för staben bör i huvudsak vara att svara för styrelsesammanträdena, ge service åt verksledningen och ha ansvaret för den externa informationen. bör ut- Varje länsstyrelse enligt redningens mening tilldelas en särskild tjänst för infonnationsverksamheten. Denna tjänst bör tillhöra staben.

Den personal som skall ingå i verksledningens stab bör i normalfallet placeras hos landshövdingen men det bör stå länsstyrelsen fritt att låta verksledningens stab organisatoriskt tillhöra planeringskansliet.

För att fullgöra stabsfunktionen både för verks- och avdelningsledning krävs enligt utredningen två tjänster på kvalificerad nivå, dvs ytterligare en utöver nuvarande chefen för planeringskansliet - en handläggartjänst på planeringskansliet bör omvandlas till en sådan tjänst.

Utredningen konstaterar vidare att landshövdingen i sin funktion som verkschef har behov av ett samarbetsforum. För sådan verksamhet är enligt utredningens uppfattning en direktion lämplig. Utredningen föreslår att direktionen skall bestå av landshövdingen, länsstyrelsens avdelningschefer eller motsvarande och administrative chefen. Direktionen föreslås inte få några

Sammanfattning

formella beslutsbefogenheter utan skall fungera som ett forum för diskussion främst av verksinterna frågor.

Utredningen har tagit upp vissa administrativa problem som är särskilt aktuella för planeringsavdelningen. Utredningen föreslår sålunda att en särskild genomgång görs av projektverksamheten i syfte att förbättra planerings- och styrningsmetoderna. Utredningen föreslår vidare att en del av de utomplansanställda successivt bör föras över till personalplanen. Centrala myndigheter bör enligt utredningens mening samråda med LON innan de ger ut för länsstyrelserna bindande föreskrifter, råd eller anvisningar.

Ett huvudintresse för utredningen har varit att renodla planeringskansliets roll som stabsorgan för att möjliggöra en bättre samordnings- och stabsfunktion.

I detta syfte föreslår utredningen att vissa serviceuppgifter förs bort från kansliet, bla viss löpande ärendehandläggning och det administrativa ansvaret för hemkonsulenterna.

Utredningen har också uppmärksammat frågan om ställföreträdare (eller vikarie) för planeringsavdelningens chef. Härvid framhåller utredningen att grundkriteriet för utseende av ställföreträdare bör vara att vederbörande besitter god kännedom om avdelningens inriktning och arbete. Chefen för planeringskansliet har i sin funktion vanligen en sådan överblick över avdelningen. Utredningen anser det lämpligt att en ständig ställföreträdare för avdelningschefen utses, varvid syftet är att avlasta avdelningschefen. Det bör dock understrykas att syftet inte är att skjuta in ytterligare en nivå mellan avdelningschefen och enhetscheferna (motsvarande).

I fråga om hemkonsulenterna föreslår utredningen att de - under förutsättning att förslagen i betänkandet Regional konsumentpolitisk verksamhet antas av statsmakterna - bör bilda en konsumentpolitisk grupp inom den regionalekonomiska enheten.

Sammanfattning

Utredningen har även övervägt priskontorets Ställning och placei länsstyrelsen. Utredningen föreslår att man undersöker ring att med bibehållande av SPKs funktion som huvudmöjligheterna rätt att mera självständigt utuppdragsgivare ge länsstyrelsen personal. Om undersökningen emellertid nyttja priskontorets skulle utvisa att ett sådant utnyttjande inte är möjligt bör priskontoret flyttas till den nya rättsavdelningen.

Utredningen har ägnat särskild uppmärksamhet åt naturvårdsenhetens inre Utredningen har ej funnit tillräckliga organisation. skäl för en delning av enheten men föreslår att ansvarsfördelmellan funktionerna för allmän naturvård och för miljöningen utfonnas klarare. Vidare förordar utredningen att särskydd skilda för administrativa göromål skall finnas personalresurser vid flertalet länsstyrelser. Slutligen förpå naturvårdsenheten ordar utredningen att länsstyrelserna ges möjlighet att själva om naturvårdsenhetens diarium skall föras på planeringsavgöra kansliet eller på enheten.

I fråga om länsstyrelsen i Stockholms län är utredningens förslag till ändringar i planeringsavdelningen endast delvis tillämpbara. I vissa delar har förhållandena vid länsstyrelsen i Stockholms län tjänat som utgångspunkt för utredningens förslag.

När det gäller Gotlands län berör utredningens förslag länsstyrelsen i olika grad. Uppgifterna för den föreslagna verksledbör vid denna länsstyrelse lämpligast lösas med reningsstaben surser inom planeringsavdelningen. Vidare föreslår utredningen att ett administrativt samarbete bör ske mellan naturvårdsenheten och länsantikvarien.

Resurser och genomförande

föreslår att de förstärkningar som utredningen anser Utredningen bör tillföras prioriteras så att i första hand länsstyrelserna organisationsfunktionen vid administrativa enheten byggs upp samt därefter stahsfunktionen üt verksledningen.

föreslår att en särskild arbetsgrupp tillsätts som Utredningen

23 Sammanfattning

får till uppgift att arbeta fram för att erforderligt underlag den föreslagna reformen skall kunna genomföras den 1 juli 1979.

Särskilda har avgetts dels av Sture

Xttranden Almquist, Bengt

Eriksson och Hans Öberg, samt av Geron Jannesson och John Wigren i fråga om tjänstetillsättning, dels av Arne Granholm när det gäller avsnittet om dataenheten i Stockholms län, dels av Arne Granholm och Lars Rydberg i fråga om utredningens förslag att bilda en särskild organisatorisk enhet av allmänna enheten och

juridiska enheten, dels av Gunnar Norling i fråga om naturvårds-

enhetens inre organisation m m.

UTREDNINGSUPPDRAGET

I direktivenl) framhålls i fråga om länsstyrelsens planeringsav-

delning att denna redan har många arbetsenheter och att ytterligare nya arbetsuppgifter övervägs. Det är därför lämpligt att göra en översyn av planeringsavdelningen för att vidmakthålla och öka effektiviteten i dess viktiga funktion som samordnande organ för samhällsplaneringen.

Mot denna bakgrund bör utredningen se över avdelningens uppgifter, arbetsformer och inre organisation. Utredningen bör också ägna uppmärksamhet åt planeringskansliets roll inom avdelningen och länsstyrelsen.

En annan angelägen uppgift framhålls vara att belysa planeringsavdelningens samordnande roll gentemot andra regionala organ. Även formerna för samarbetet med kommuner och landstingskommuner bör behandlas. En förutsättning för kommunernas och landstingskommunernas medverkan i planeringen bör vara att den kan ske inom ramen för deras befintliga resurser.

I fråga om försvarsenheten anges i direktiven att utgångspunkten för utredningens arbete skall vara att en sådan enhet alltjämt bör finnas inom planeringsavdelningen. hhn eftersom enheten har undersökts av försvarets rationaliseringsinstitut framhålls att utredningen för egen del inte bör göra någon genomgång av enheten.

I direktiven konstateras beträffande den administrativa enheten att efter enhetens tillkomst år 1971 har antalet anställda hos

l) Direktiven bifogas i sin helhet som bilaga l.

Utredningsuppdraget

länsstyrelserna ökat. Vidare har arbetsområdet och arbetsuppgifterna inom den administrativa servicesektorn ökat samtidigt med att kraven på denna sektor vuxit.

Utredningen bör i detta avseende se över denna sektor och ägna särskild uppmärksamhet åt enhetens roll, organisationsstruktur och bemanning. Eftersom de administrativa servicefunktionerna hos länsstyrelsen i Stockholms län är inlemade i en avdelning, som dessutom har uppgifter inom skatteförvaltningen, bör utredningen också pröva om detta är det mest lämpliga.

framhålls att vid översynen bör förutsättas en i prin- Slutligen cip oförändrad ambitionsnivå i fråga om personalbemanningen.

Utvidgat utredningsuppdrag

tilläggsdirektivl) den 6 april

har genom 1978 utvid- Regeringen gat utredningens uppdrag.

I framhålls inledningsvis att i propositionen tilläggsdirektiven (1977/78:170) om fristående länsdomstolar föreslås på grundval av länsdomstolskommittêns betänkande Länsdomstolarna att länsskatterätterna, fastighetstaxeringsrätterna och länsrätterna skall ut från länsstyrelserna och omvandlas till en fribrytas stående allmän förvaltningsdomstol i varje län. I direktiven hänvisas till kommittén. Denna konstaterar sålunda att en utav länsdomstolarna innebär att endast delar av den allbrytning männa enheten kommer att återstå av den nuvarande förvaltnings- Enligt komittêns förslag skall förvaltningsavdelavdelningen. ningens återstående uppgifter föras samman med de andra myndighetsuppgifter av väsentligen juridisk natur som f n handläggs på olika håll inom länsstyrelsen. Att det juridiska kunandet koncentreras innebär kommittén en aninom länsstyrelsen enligt En sådan lösning innebär också fördelar gelägen förstärkning. från För av förslaget till

rekryteringssynpunkt. genomförandet

ställer kommittén alomorganisation av länsstyrelserna upp två ternativ. En möjlighet är att man inrättar en fristående juri-

l) Tilläggsdirektiven bifogas i sin helhet som bilaga 2.

Utredningsuppdraget 31

disk enhet eller avdelning. En annan tänkbar lösning är att den samlade juristfunktionen förläggs till planeringsavdelningen.

Departementschefen anser i likhet med vad kommittén föreslagit att det bör uppdras åt OPAL-utredningen att överväga frågan om de organisatoriska ändringar som föranleds av en utbrytning av länsdomstolarna.

Departementschefen framhåller att han biträder vad kommittén anfört som stöd för förslaget att förvaltningsavdelningens återstående uppgifter skall föras samman med de andra myndighetsuppgifter av väsentligen juridisk natur som f n handläggs på olika håll inom länsstyrelsen. Detta förslag bör därför vara utgångspunkt för det fortsatta utredningsarbetet. Någon organisatorisk förändring i fråga om de enheter som inom skatteavdelningen handlägger uppgifter av juridisk natur bör däremot inte övervägas. Utöver de två alternativa lösningar inom ramen för principförslaget som kommittén har fört fram bör enligt departementschefen också andra möjligheter få prövas.

Departementschefen betonar särskilt vikten av att organisationen utformas så att länsstyrelsen kan rekrytera kvalificerade jurister.

Slutligen framhålls att utredningsarbetet bör bedrivas så att resultatet av utredningens överväganden i denna del kan redovisas under sommaren 1978.

Begränsningar i utredningsarbetets omfattning

Förutsättningarna för utredningens arbete i fråga om översynen av länsstyrelsernas planeringsavdelningar ändrades den 2 december 1976 då regeringen bemyndigade chefen för komundepartementet att tillkalla en särskild komittê med uppdrag att utreda frågan om vidgad länsdemokrati (länsdemokratikommittên). Denna kommitté ersatte den samma dag upplösta utredningen (Kn 1976:02) om den regionala samhällsplaneringens huvudmannaskap, vilken tillkallats den 19 augusti 1976.

32 Utredningsuppdraget

I direktiven till kommittén konstateras bl a att länsstyrelserna i dag har det samordnande ansvaret för den regionala samhällsplaneringen. Huvudlinjen för det länsdemokratiska reformarbetet har hittills varit att satsa på de statliga länsorganen. I framtiden bör detta arbete emellertid i stället inriktas mot att stärka landstingskommunerna och därmed vidga utrymet för den kommunala självstyrelsen.

direktiven bör kommitténs utredningsarbete främst inrik- Enligt tas bl a mot att föra fram landstingskomunerna som alternativa huvudmän för de nya uppgifter inom samhällsplaneringen som har aktualiserats under 1960-talet. I enlighet härmed bör kommittén stadim behandla den översiktliga regionala sampå ett tidigt hällsplaneringen, medan rena myndighetsfunktioner bör övervägas endast i den mån de är oundgängligen förenade med planeringsupp- Kommittén bör således ägna särskild uppmärksamhet åt gifterna. sådana uppgifter som länsplaneringen, den regionala trafikplaneringen, naturvårdsplaneringen och den fysiska riksplaneringen.

Komittén bör vidare överväga sådana förändringar som förlägger den politiska tyngdpunkten hos landstingskommunerna. Huruvida detta också förutsätter att dessa tar över det utredningsarbete som har samband med den regionala samhällsplaneringen och som f n utförs av länsstyrelserna bör prövas särskilt. En allmän strävan bör emellertid vara att såvitt möjligt begränsa de personalorganisatoriska konsekvenserna av kommitténs förslag.

En annan uppgift för kommittén är att ange hur man skall tillkravet på samordning av planeringsinsatserna vid ett ändgodose rat planeringsansvar på den regionala nivån.

Kommittén har i april 1978 lagt fram ett delbetänkande som främst behandlar frågor som sammanhänger med länsplaneringen. betänkandet kommer kommittén i det fortsatta arbetet att Enligt

ta upp de angivna principfrågorna i hela dess vidd och i ett

längre perspektiv.

Utredningsuppdraget 33

Utredningens överväganden

Det utredningsuppdrag som sålunda getts åt länsdemokratikommittên innebär att så stor osäkerhet råder om väsentliga förutsättningar att utredningen ansett sig ur stånd att behandla den i direktiven angivna frågan om planeringsavdelningens samordnande roll gentemot andra regionala organ. Detsamma gäller frågan om formerna för samarbetet med kommuner och landstingskommuner.

l avvaktan på länsdemokratikommitténs fortsatta arbete är det enligt utredningens uppfattning inte heller meningsfullt att analysera frågan om planeringsavdelningens framtida arbetsuppgifter, arbetsfonner och inre organisation. Utredningen begränsar därför sina överväganden i dessa avseenden till i huvudsak de organisatoriska ändringar, som föranleds av utbrytningen av länsdomstolarna, samt stabsorganets roll inom planeringsavdelningen och länsstyrelsens ledningsfwnktioner.

UTREDNINGSARBETET

Målet för utredningen har varit att genomföra organisationsöversynen i nära samarbete med länsstyrelserna. Den utredningsmetod utredningen har valt har också som framgår av det inneföljande burit att länsstyrelserna och deras personal haft att möjlighet och aktivt i de olika faserna påverka deltaga av utredningsarbetet.

Administrativa enheten

För det grundläggande kartläggningsarbetet har samutredningen arbetat särskilt med länsstyrelserna i Uppsala, Östergötlands och Jämtlands län. Utredningen har ett stort antal ingenomfört tervjuer på dessa länsstyrelser samt på de regionala och lokala myndigheter som har kontakter med eller som replierar på respektive länsstyrelses administrativa enhet. Såväl företrädare för myndigheterna som för olika personalkategorier och fackliga organisationer har intervjuats.

Länsstyrelsernas administrativa enheter har på olika sätt en omfattande kontakt med de centrala verken. För att detta belysa samarbete har intervjuer också genomförts med representanter för bl a byggnadsstyrelsen, konsumentverket, livslantmäteriverket, medelsverket, naturvårdsverket, nämnden för samhällsinformation, planverket, pris- och kartellnämnden och riksskatteverket.

Resultatet av intervjuarbetet har samanställts i ett studiematerial kallat Administrativa frågor vid tre Belänsstyrelser. träffande länsstyrelsen i Stockholms län har materialet kompletterats med hänsyn till denna länsstyrelses speciella organisation.

36 Utredningsarbetet SOU l978:58

På förslag av utredningen tillskapades en referensgrupp på varje länsstyrelse. I referensgrupperna ingick lika många representanter för personalorganisationerna som för myndigheterna. Utredningen har därefter besökt samtliga länsstyrelser och dels presenterat materialet, dels diskuterat med företrädare för bl a länsstyrelserna och deras personal hur utredningsmaterialet skulle användas. På länsstyrelserna har i allmänhet bildats särskilda grupper som arbetat med materialet.

Genom ett antal konferenser har utredningen berett länsstyrelserna och berörda lokala myndigheter tillfälle att via referensredovisa de synpunkter som har komit fram under argrupperna betet med studiematerialet på respektive myndighet. Under varje konferens har dessutom några av de frågor som redovisas i studiematerialet diskuterats mera ingående. Diskussionerna har dokumenterats. Vid konferenserna har deltagarna representerats till hälften av myndigheterna och till hälften av de fackliga organisationerna.

lbd ledning av studiematerialet och det material som har tillförts utredningen under konferenserna har utredningen utarbetat ett diskussionsunderlag med synpunkter på de administrativa funktionerna och förslag till organisatoriska förändringar. Materialet har skickats ut till länsstyrelserna och berörda lokala myndigheter, som har getts tillfälle att diskutera materialet och till vägledning för utredningens fortsatta arbete komma in

med synpunkter. Utredningen begärde emellertid inte att myndig-

heterna och deras personal fonnellt skulle ta ställning till det ena eller andra förslaget utan önskade istället en redovisning som kunde anföras för eller emot de av de ytterligare arguent tänkbara lösningarna.

Vidare har utredningen genom två enkäter till samtliga länsstyrelser fordrat in uppgift om bl a dels resursinsatser i fråga om administrativa uppgifter under viss tidsperiod, dels antalet anställda inom länsstyrelsen, dels totala antalet personer som löneadministreras via länsstyrelsen, dels administrativa enhetens egen personalmängd och dess fördelning på olika funktioner, dels antal diarieförare och vilka av dessa som erhållit

SOU l978:58 Utredningsarbetet 37

utbildning i diarieföring, dels meddelade gallringsbeslut. Utredningen har också under hand från länsstyrelserna i Östergötlands, Jönköpings, Västmanlands och Västernorrlands län begärt in uppgift om omfattningen av vissa arbetsuppgifter på administrativa enheten.

Konsekvenser av länsdomstolarnas utbrytning

Utredningen har särskilt studerat länsstyrelserna i Västmanlands och Västerbottens län. På dessa länsstyrelser bildades referensgrupper med representanter för såväl myndigheten som personalorganisationerna. Länsstyrelserna fick själva utse den personal som borde intervjuas. Referensgrupperna gavs möjlighet att påverka utformningen av intervjufrågorna. Sedan intervjuerna hade genomförts âterfördes intervjumaterialet till respektive referensgrupp för synpunkter och justering. Med ledning av detta material utarbetades därefter ett diskussionsunderlag med olika organisatoriska förslag. I likhet med vad som skedde med diskussionsunderlaget rörande de administrativa enheterna skickades detta underlag ut till samtliga länsstyrelser för

s ynpLmkter .

Utredningen har dessutom i en enkät till samtliga länsstyrelser fordrat in uppgifter om bl a dels föredragnings- och beslutsnivåer för olika ärendegrupper inom allmänna enheten, dels tjänster som under viss tidsperiod varit placerade på juridiska enheten, dels personal som under samma tid arbetat åt juridiska enheten utan att ha varit placerad på enheten, dels förekomsten av fasta berednings- och sanrådsgrupper i vilka juridiska enheten deltar, dels juridiska och allmänna enhetens lokalmässiga placering.

Utredningen har även, som framgår närmare i annat sammanhang, bearbetat en del av det kartläggningsmaterial som länsdomstolskommittén har inhämtat från länsstyrelsernas förvaltningsavdelningar.

Utredningsarbetet sou 1973 ; 53

Planeringsavdelningen

Utredningsmetodiken för denna del av utredningen överensstämmer i huvudsak med den metodik som har tillämpats vid utredningen av konsekvenserna av länsdomstolarnas utbrytning. Som studielän fungerade länsstyrelserna i Malmöhus, Örebro och Västerbottens län.

har vidare från samtliga länsstyrelser skaffat in Utredningen om dels personalresursernas och arbetsuppgifternas föruppgift delning på planeringskansliet, dels vem som är ställföreträdare för länsrådet på planeringsavdelningen respektive byråchefen på m m. Utredningen har också inhämtat uppgifter planeringskansliet om bl a vilken biträdeshjälp och vilka skrivresurser som står till för hemkonsulent, priskontor, länsveterinär och förfogande länsantikvarie.

har utredningen för att skaffa underlag för bedöm- Slutligen av bl och avdelningsledningens behov av ningar a länsledningens stabsfuktioner under en månads tid av genomfört registrering och tidsåtgång för dessa för landshövdingen, arbetsuppgifter chefen för planeringsavdelningen och byråchefen på planeringskansliet vid länsstyrelserna i Kalmar, Malmöhus, Skaraborgs, Örebro, Kopparbergs och Västerbottens län.

Kontakter med andra utredningar m m

har haft regelbunden kontakt med länsdemokratikom- Utredningen mittên. Diskussioner har förts under hand med decentraliseringsom möjligheten för denna att närmare undersöka vilka utredningen som kan decentraliseras till länsstyrelserna arbetsuppgifter från centrala verk. Vissa frågor rörande hemkonsulenternas organisatoriska har diskuterats med RKV-utredningen. Vidaplacering re har beträffande de organisatoriska frågor som rör utredningen

länsveterinärerna samrått med den arbetsgrupp som jordbruksde-

har tillsatt med uppgift att utreda vissa frågor partementet inom veterinärområdet. Utredningen har informerat sig om arbetsläget i lotteriutredningen, fögderiutredningen, ADB-beredningsgruppen och RS-projektet.

Utredningsarbetet 39

Utredningen har konstaterat att även bl a följande utredningar, som i vissa fall redovisas mera utförligt på annan plats i betänkandet, på sikt kan komna att få betydelse för länsstyrelsernas verksamhet, nämligen fiskevattenutredningen, körkortsutredningen, naturvårdskommittên, sysselsättningsutredningen, trafikpolitiska utredningen, utredningen för översyn av hälsovårdsstadgan, utredningen för översyn av kommunalbesvärsprocessen och utredningen för översyn av miljöskyddslagstiftningen, utredningen om förfarandet i vissa disciplinärenden m m, vattenlagsutredningen samt vilt- och jaktvårdsberedningen.

LÄNSSTYRELSERNÅS ORGANISATION

Historik

från slutet av l950-talet och oavbrutet uder praktiskt taget hela 1960-talet ett omfattande utredningsarbete om länspågick Olika hade, delvis från skilda utorganisationen. utredningar gångspunkter, ställt hela den regionala samhällsförvaltningens dåvarande uppbyggnad under diskussion.

I slutet flera utredningsförslag, som hade på 1960-talet förelåg ett klart inbördes samband. landskontors- och Länsförvaltnings-, hade arbetat parallellt och deras länsindelningsutredningarna var till varandra och i viss mån beroende av förslag anpassade varandras genomförande. När det gällde lünsdemokratiutredningen samt och landskontorsutredningarna var förlänsförvaltningshållandet det motsatta. En ändring av kompetensfördelningen mellan statliga länsorgan och landstingen enligt länsdemokratiutskulle hänseenden rubba de förredningens förslag i väsentliga som i vart fall länsförvaltningsutredningens förutsättningar slag byggde pa.

Pa grund härav ansåg statsmakterna att de utredningar om länssom hade verkställts skulle sammanfattas och problematiken innan de slutligt prövades av statsmakterna. Ett kompletteras skäl härför var att förutsättningarna för att genomytterligare föra de olika utredningsförslagen i flera avseenden hade ändrats sedan hade lagts fram och att samordning också borde förslagen ske med annat utredningsarbete som ännu inte var avslutat. därför den 20 mars 1970 chefen för då- Kungl Hajzt bemyndigade varande civildepartementet att tillkalla en parlamentariskt sammansatt för att en swmnanfattande bedömning av beredning göra den regionala samhällsförvaltningens uppgifter och organisation m m (lünsberedningen).

Länsstyrelsernas organisation

En sådan samlad bedömning av dessa frågor ansågs emellertid inte hindra att partiella refonner under tiden genomfördes på områden där sådana framstod som särskilt angelägna. En förutsättning var dock att statsmakternas framtida ställningstagande inte föregreps eller avsevärt försvårades.

Dessa reformer ansågs böra begränsas till de statliga länsorganens befattning med samhällsplanering, skatteförvaltning, förvaltningsrättskipning och försvarsberedskap samt personal- och kameralfrågornas handläggning i länsstyrelsen. Statsmakternas beslut om för en sådan av

riktlinjer partiell omorganisation

den statliga länsförvaltningen och huvudprinciperna för länssty-

relsernas organisationsuppbyggnad lades fast i proposition 1970:103.

I propositionen föreslogs bl a att länsstyrelsen skulle få en lekmannastyrelse med landshövdingen som ordförande samt tio andra ledamöter. Den nya länsstyrelsen skulle få som en huvuduppgift att leda och samordna den samhällsplanering som bedrevs inom den statliga länsförvaltningen. Länsarkitektkontoret skulle inordnas i länsstyrelsen.

Vidare föreslogs att skatteförvaltningen i länsstyrelsen skulle bli omorganiserad med en klarare åtskillnad mellan den fiskala och dömande verksamheten.

Åtgärder föreslogs för att förbättra förvaltningsrättskipningen. En länsskatterätt och en länsrätt skulle knytas till länsstyrelsen.

Som en följd av dessa förslag avsågs länsstyrelsen bli organiserad med tre huvudenheter, nämligen en för samhällsplanering, en för skatteförvaltning och en för allmän och förförvaltning valtningsrättskipning, till vilken länsrätten och länsskatterätten skulle knytas.

Vidare skulle finnas en enhet för administrativ service. Beträffande länspolischefens expedition föreslogs inte någon ändring. Detaljerade förslag avsågs bli framlagda i statsverks-

SOU 1973358 43 Länsstyrelsernas organisation

propositionen för budgetåret 1971/72.

POL-kommittén

Med stöd av Kungl Majzts bemyndigande den 10 april 1970 tillkallade chefen för dåvarande civildepartementet åtta sakkunniga med att förbereda den partiella omorganisationen av den uppdrag statliga länsförvaltningen. De sakkunniga antog benämningen POLkommittén.

Kommittén redovisade sina överväganden rörande bl a organisationsstrukturen för länsstyrelserna i en den 24 september 1970 upprättad promemoria.

I det följande berörs endast de avsnitt i promemorian som belyser administrativa enheten, planeringsavdelningen och länsledningsfrågorna. POL-kommittén har endast summariskt belyst allmänna enheten. Och huvudenheten för skatteförvaltning (skatteavdelningen) saknar intresse i detta sammanhang.

Kommittén övervägde huruvida den administrativa enheten skulle inordnas i någon av huvudenheterna - nännast allmänna enheten eller vara fristående från dessa och sortera direkt under länsstyrelsens ledning. Kommittén stannade, med särskilt beaktande av enhetens karaktär av ett för hela länsstyrelsen gemensamt serviceorgan, för att föreslå sistnämnda lösning.

Arbetsuppgifterna inom enheten utgjordes enligt kommitténs me-

av tre - och löning naturliga funktionsgrupperingar personal ner, ekonomi samt administrativ service. Kommittén föreslog på grund härav att arbetet inom den administrativa enheten i princip skulle organiseras så att dessa tre funktionsgrupperingar utgjorde underlag för var sin underenhet. Det förutsattes dock att personalen vid behov skulle kunna utnyttjas inom alla tre underenheterna.

Organisationen av huvudenheten för samhällsplanering (planeringsavdelningen) borde enligt kommittén utformas så att de

Länsstyrelsernas organisation

fackområden som fanns företrädda inom enheten garanterades möjligheter att göra sig gällande på lika villkor, d v s att företrädare för ett fack inte underordnades företrädaren för ett annat. Detta syfte ansåg kommittén skulle tillgodoses om huvudenheten indelades i fem underenheter: en juridisk enhet, en regionalekonomisk enhet, en naturvårdsenhet, en planenhet och en försvarsenhet.

Beträffande naturvårdsenheten övervägde kommittén om enheten borde delas på två enheter, en för vatten- och luftvård och en för allmän naturvård. Slutsatsen blev dock, att den samverkan som hade etablerats inom den dåvarande naturvårdssektionen inte borde brytas.

Ledningsfunktionerna inom huvudenheten skulle enligt kmmnitténs mening bli avgörande för om arbetet skulle kunna bedrivas enligt statsmakternas intentioner. Chefen för huvudenheten skulle bli den som under länsstyrelsen och landshövdingen hade att svara för detta. Kommittén ansåg det nödvändigt att chefen fick ett till sitt förfogande som kunde biträda honom vid utstabsorgan övandet av ledningsfunktionen, bl a när det gällde den interna och externa samordningen, uppläggningen av initiativverksamhet från länsstyrelsens sida, uppföljning av beslutade åtgärder samt infonnation inåt och utåt om länsstyrelsens allmänna policy i viktigare planeringsfrågor. Kommittén fann det också lämpligt att detta stabsorgan biträdde med förberedelser för styrelsens sammanträden och skötte sekreteraregöromålen i samband därmed. För stabsorganet användes benämningen kansli.

Beträffande priskontoret som ingick i dåvarande Civilförsvarssektionen övervägde kommittén olika alternativ. I samband därmed diskuterades även hemkonsulentens organisatoriska ställning. Med hänsyn till pågående utredningsarbete om konsumentfrågor ville kommittén dock inte då aktualisera någon ändring beträffande priskontoret utan detta förutsattes t v tillhöra försvarsenheten. Liksom priskontoret borde hemkonsulenten enligt kommitténs uppfattning vara placerad i planeringsavdelningen. Den administrativa anknytningen av hemkonsulenten till viss underenhet fick t v bli beroende av lokalmässiga förutsättningar och

SOU 1978 58 Länsstyrelsernas organisation

möjligheterna att lämna hjälp i frågor om telefonpassning, skrivarbete etc.

l fråga konstaterade kommittén att om länsstyrelsens ledning tanken inrätta särskilda souschefstjänster vid länsstypå att relserna i princip hade avvisats i de allmänna riktlinjerna. I stället sades att chefen för en av huvudenheterna borde förordnas av Kungl Majzt som landshövdingens ställföreträdare.

Även om det inte uttryckligen hade sagts i proposition 1970:103 från att utgick kommittén ställföreträdarskapet på samma sätt som vid centrala myndigheter - inte skulle innebära endast skylatt i landshövdingens ställe vid vakans, ledighet tjänstgöra 0 dyl utan utgöra en möjlighet till kontinuerlig avlastdighet av landshövdingens arbetsbörda i dennes egenskap av länsning ,styrelsens chef. I vart fall ansåg kommittén det lämpligt med en sådan ordning.

Däremot fann kommittén inte lämpligt och knappast ens möjligt att generellt reglera en viss fördelning av ledningsfunktionerna mellan och hans ställföreträdare, t ex så att landshövdingen ställföreträdaren skulle svara för länsstyrelsens interna ledning. Det borde få ankomma på varje landshövding att själv avi vilken omfattning och i vilka avseenden han behövde delegöra gera ledningsuppgifter till ställföreträdaren.

Statsverkspropositionen för budgetåret 1971/72

I propositionen lades förslag om länsstyrelsernas organisation i huvudsaklig överensstämmelse med POL-kommitténs förslag. êdministrativa enheten borde sålunda stå direkt under länsstyrelsens ledning och byggas upp kring funktionerna personaladministration, ekonomi och administrativ service. I huvudenheten för samhällsplanering, borde ingå förutom

planeringsavdelningen,

chefen och stabsorganet - planeringskansliet - en juridisk enhet, en regionalekonomisk enhet, en planenhet, en naturvårdsenhet, en lantmäterienhet och en försvarsenhet. Priskontoret borde på föreslaget sätt tillhöra försvarsenheten och hemkonsulenten borde vara i planeringsavdelningen på det sätt placerad

Länsstyrelsernas organisation sou 1978:58

komittên hade förordat.

Beträffande lantmäterienheten, som inte hade berörts av POLkommittên, anförde departementschefen bl a, att den nya länsstyrelsen påverkades av det beslut som statsmakterna nyligen hade fattat om riktlinjer för en omorganisation av lantmäteriverksamheten. Beslutet innebar bl a att fastighetsregistreringen skulle ske länsvis med länsstyrelsen som register- och arkivmyndighet. För att tillgodose bl a intresset av överlantmätarens medverkan i dessa frågor skulle överlantmätaren och länslantmäterikontoret inordnas i länsstyrelsen och ingå i planeringsavdelningen.

Den föreslagna normalorganisationen borde tillämpas i alla län utom i Stockholms län och i Gotlands län.

Cmwrganisationen genomfördes från och med den l juli 1971.

Organisatoriska förändringar m m efter 1971

Genom proposition 1971:62, som lades fram med av livs-

anledning

medelsstadgekommittêns betänkande (SOU 1970:6 och 7), föreslogs att länsveterinären skulle inordnas i länsstyrelsen. Propositionen antogs av riksdagen och refonnen genomfördes från och med den l juli 1972. Organisatoriskt har länsveterinären placerats på planeringsavdelningen.

Priskontoret hänfördes enligt regleringsbrev för budgetåret 1973/74 beträffande anslag inom civildepartementets verksamhetsområde från och med den 1 juli 1973 i organisatoriskt hänseende till planeringskansliet.

Enligt statsmakternas beslut vid 1974 års riksdag ingår den statliga kulturminnesvården i länsstyrelsens arbetsuppgifter från och med den l juli 1976. Frågor rörande kulturminnesvården handläggs av en länsantikvarie på planeringsavdelningen.

En knöts till varje länsstyrelse från

fastighetstaxeringsrätt

och med den l juli 1975 (budgetpropositionen 1974/75).

Länsstyrelsernas organisation

Länsstyrelsens nuvarande organisation framgår av bilaga 3.

Slutligen kan nämnas att länsberedningen, som chefen för dåvarande civildepartementet tillkallade 1970, i oktober 1974 redovisade sitt uppdrag i betänkandet Stat och kommun i samverkan (SOU 1974:84). Olikheter mellan länsstyrelserna

Som framgår av det föregående tillämpas sedan 1971 en nonnalorganisation för samtliga länsstyrelser utom för Stockholms och Gotlands län. Det finns emellertid på grund av länens invånarantal och yta samt andra faktorer, som påverkar arbetsmängderna, stora skillnader i personaluppsättningen mellan länsstyrelserna. I nedanstående tabell redovisas länsstyrelserna i grupper efter det antal årsarbetskrafter som fanns på länsstyrelserna den 31 december 1977. Indelningen bygger på uppgifter som utredningen har samlat in från länsstyrelserna.

Grupp Antal anställda Länsstyrelse Antal 1 1998 AB 1 2 818, 767 M,O 2 3 490, 422-385 P,BD,W,T,E,F,Y,X,S,L 10 4 345-298 AC,H,R,U,N,C,D 7 5 269, 263, 252 G,Z,K 3 6 116 I 1

Tabell 1 Gruppering av länsstyrelserna efter antalet årsarbetskrafter.

Länsstyrelsernas organisation

Även om man bortser från Stockholms och Gotlands län finns det som framgår av tabellen stora spännvidder i personalmängden mellan de största och minsta länsstyrelserna. Medianvärdet för antalet årsarbetskrafter på länsstyrelserna uppgår till nära 400. Länsstyrelserna i Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län är sålunda cirka 100 respektive 95% större än en medelstor länsstyrelse. Å andra sidan kommer länsstyrelserna i grupp 5 inte upp till mer än mellan 64 och 68% av en medelstor länsstyrelsos omfattning. Med medelstor länsstyrelse avses de som tillhör grupp 3 och 4.

Olikheterna mellan de nämnda länsstyrelserna är enligt utredväsentliga och har betydelse inte bara för ningens bedömming dimensioneringen utan också för val av organisation. Utredningen har som framgår närmare under respektive avsnitt - utöver de problem som rör Stockholms och Gotlands län - även speciella sökt beakta dessa olikheter vid sina överväganden.

I AJDHNISTRATIVA ENHETEN 1)

1 NULÃGESBESKRIVNING OCH HISTORISK UTVECKLING SEDAN 1971

1.l Den administrativa enhetens organisation och uppgifter

Den administrativa enheten är under enhetschefen indelad i de tre funktionerna administrativ service, ekonomiadministration och personaladministration. Den är i organisatoriskt avseende jämställd med avdelningarna och står direkt under länsstyrelsens ledning.

Några länsstyrelser har en annan organisation. På länsstyrelsen i Stockholms län är de administrativa uppgifterna organiserade på två enheter - kameral- och personalenheterna. I Gotlands, Blekinge och Jämtlands län har man en gemensam ledning för de administrativa servicefrågorna och de ekonomiadministrativa uppgifterna.

Den administrativa enheten har till uppgift att svara för de allmänt administrativa uppgifterna vid länsstyrelsen. Enheten skall verka för god effektivitet i administrationen och för att

en enhetlig policy ti11ämpas.Vidare skall enheten samordna och

ge service i administrativa frågor till kronofogdemyndigheterna och de lokala skattemyndigheterna i länet. Enheten skall också svara för ekonomiadministrativ service och viss löneadministration åt länsskolnämnden.

Den administrativa servicefwnktionens arbetsuppgifter består bl a i att

- svara för vissa som rör av inventarier och övrifrågor inköp

1) I denna del av utredningsarbetet har på regeringens uppdrag utredningen biträtts av förste byråsekreterare Cliford Aronsson, byrådirektör Els-Britt Jonsson och byrådirektör Carl Rosenblad.

S0 Nulägesbeskrivning och historisk utveckling sedan 1971

ga förnödenheter,

- städavtal svara för ärenden avseende och lokalvårdspersonal,

- handha bibliotek och frågor angående diarieföring, arkivvård, blanketter,

- bereda avseende och arbetsfrågor arbetsordning, expeditionstid,

- handha som rör svara för frågor den fysiska arbetsmiljön, lokaler och lokalplanering, kontorsutrustning och inredning,

- av lokalvården samt svara för planläggning och genomförande i den mån länsstyrelsen är värdmyndighet för lokalvården för regionala statliga myndigheter samordna den inom länet,

- svara för administrativ och bereda ärenden rationalisering som rör förslagsverksamhet,

- svara för av viss extern information t ex kungörelsamordning seannonsering och utgivning av länets författningssamling samt

I svara för bevakning.

För övrigt har funktionen att svara för gemensamma funktioner som vaktmästeri och budtjänst, telefonväxel, reproduktion, förråd av kontorsmaterial och blankettexpedition.

Funktionen skall också biträda kronofogdemyndigheter och lokala skattemyndigheter i länet i frågor som rör bl a inventarieanskaffning.

Den ekonomiadministrativa funktionens arbetsuppgifter är bla att

- svara för medelsförvaltning, kassarörelse, bokföringsväsendet och därmed sammanhängande frågor,

Nulägesbeskrivning och historisk utveckling sedan 1971 51

svara för länsstyrelsens redovisningssystem,

- bevaka utlämnade lån och förskott,

- bevaka statsverkets och vård fordringar av säkerhetshandlingar som inte avser uppbördsmedel,

- samordna arbetet med länsstyrelsens, kronofogdemyndigheternas och lokala skattemyndigheternas anslagsframställningar,

- svara för kontroll och uppföljning av länsstyrelsens, kronofogdemyndigheternas, lokala skattemyndigheternas och länsskolnämndens budget,

- bereda som rör frågor omfördelning och prioritering av resurser,

- utföra kameral granskning och kontering av fakturor,

- svara för beredning och handläggning av lönegarantiärenden och ärenden om restitution av bensinskatt,

- handha som rör frågor statsbidrag,

- samordna och verksamhetsplaneringen

- beräkna inkomster och utföra länsstyrelsens budgetprognoser samt handlägga frågor om taxor och avgifter i statlig verksamhet.

Den personaladministrativa funktionens arbetsuppgifter är bl a att

- samordna personaladministrationen,

- svara för ärenden som rör pensionsfrågor, tjänstematrikel, löneklassuppflyttning, tjänstetidsbefordran, personliga tjänster och uppflyttning inom befordringsgång,

52 och historisk utveckling sedan 1971 Nulägesbeskrivning

- svara för som rör omstationering, rese- och traktafrågor mentsersättning, flyttningskostnader samt ersättning för läkarvård och läkemedel i den mån dessa ärenden inte ankommer på ekonomifunktionen,

- handha som rör urval, omplacering och frågor rekrytering, entledigande av personal samt personalvård,

- bereda och i nära samarbete i övrigt utforma med myndigheten och följa tillämpningen av personalpolitiken,

- svara för planering, personaladministrativ

- bereda ärenden som rör förordnanden som säkerhetschef och biträdande säkerhetschef samt övriga förordnanden enligt normalarbetsordningen,

- som rör semester och annan handlägga frågor ledighet,

- ärenden och betyg, handlägga om tjänstgöringsintyg

- bereda ärenden avseende fel och förswmelse i tjänsten,

- ärenden som rör i den lokala handlägga polistjänster polisorganisationen och som inte skall avgöras av regeringen,

- ärenden av tjänst vid lokal handlägga angående tillsättning skattemyndighet och kronofogdemyndighet där annan än lokalmyndigheten är beslutande,

- svara för som rör löner och anställningsvillkor för frågor länsstyrelsepersonalen och personalen vid lokalmyndigheterna,

- svara för som rör av medbestämmandelagen, frågor tillämpningen

- i förekommande fall till ge service och rådgivning lokalmyndigheterna i bl a frågor som rör medbestämmandelagen, trygghetslagstiftning, AST-frågor m m,

och historisk sedan 1971 53 Nulägesbeskrivning utveckling

- samordna och genomföra och övinitiera, utforma, utbildning

riga personalutvecklingsåtgärder,

- handha intern information.

1.2 Syftet med l97l års omorganisation

Vid samtliga länsstyrelser utom i Stockholms län inrättades från och med den l juli 1971 en administrativ enhet. Tidigare var de administrativa frågorna splittrade på landskontoret och landskansliet. Vid länsstyrelsen i Stockholms län behölls organisationen från den 1 januari 1968.

I statsverkspropositionen l969 anförde departementschefen att samordningen mellan de olika arbetsenheterna på länsstyrelsen inte hade kommit till stånd i önskvärd utsträckning. Detta förhållande var mest påtagligt i administrativa frågor. Handläggningen av de administrativa uppgifterna var ofta splittrad. Vidare hade inom en och samma länsstyrelse skilda adinistrativa rutiner utvecklats för t ex personalrekrytering. Det hade i sin tur bl a medfört vissa svårigheter att anpassa arbetskraftsresurserna efter variationerna i arbetsmängden. Behov förelåg således enligt departementschefen att åstadkomma en större rörlighet i de personella resurserna så att länsstyrelsen skulle få större möjligheter att successivt och smidigt anpassa sig till de ständigt ändrade kraven på dess tjänster.

Ett medel att förstärka länsstyrelsens möjligheter att samordna verksamheten var, enligt departementschefen, att till en enda enhet - kameralsektionen - koncentrera de allmänt administrativa uppgifterna. Departementschefens uttalanden lämnades utan erinran från riksdagens sida.

Efter år 1970 kom personal- och organisationsfrñgor m m att beredas inom kameralsektionen. Denna svarade redan tidigare för länsstyrelsens medelsförvaltning, kassarörelse samt anordningsoch bokföringsväsendet. Utöver dessa uppgifter svarade kameralsektionen för åtskilliga ärenden av allmänt förvaltande natur.

Nulägesbeskrivning och historisk utveckling sedan 1971

I propositionen om den partiella omorganisationen av den statliga länsförvaltningen (prop 1970:103) anförde departementschefen att det var av stor betydelse för effektiviteten i arbetet att servicefunktionerna hade koncentrerats till kameralsektionen. På så sätt kunde arbetet löpa smidigt och effektivt och de tillgängliga resurserna utnyttjas på bästa sätt. I propositionen anförde departementschefen vidare att kraven på administrativ service skulle öka. Han pekade särskilt på behovet av handledning av personal samt personalvårdande och trivselskapande åtgärder i övrigt. Detta kunde på ett Verksamt sätt bidra till att öka

effektiviteten i arbetet. Därför ansåg departementschefen att

de funktioner för länsstyrelsens interna service som kameralsektionen fyllde borde handhas av en särskilt enhet som inte hade några förvaltande uppgifter i övrigt. Uppgifternas art talade för att enheten i allmänhet inte inordnades i någon av länsstyrelsens huvudenheter utan sorterade direkt under länsstyrelsens ledning.

Efter omorganisationen har statsmakterna inte uttalat sig om den administrativa enhetens roll. Däremot har statsmakterna givit uttryck för en höjd ambition i administrativa frågor. Resurser har t ex tilldelats länsstyrelserna för att rusta upp personaladministrationen och tjänster härför har inrättats.

1.3 Lagar, förordningar och avtal samt utredningar som påverkar förutsättningarna för länsstyrelsens administration

I föregående avsnitt har utredningen sammanfattat statsmakternas intentioner bakom tillkomsten av den administrativa enheten och översiktligt beskrivit dess arbetsuppgifter. Nedan beskrivs några av de förhållanden som påverkat eller kommer att påverka förutsättningarna för länsstyrelsens administration.

1.3.1 Efter år 1971 tillkomma lagar, förordningar och avtal som påverkar administrationen

Ett flertal helt nya eller förändrade arbetsuppgifter har tillkomit, eller kan förväntas tillkoma genom det reformarbete som

Nulägesbeskrivning och historisk utveckling sedan l97l SS

hittills kännetecknat 1970-talet. Det rör konsekvenserna av ett omfattande lagstiftningsarbete t ex trygghetslagarna, arbetsmiljölagen, medbestämandelagen och lagen 0 offentlig anställning.

En genomgående princip i lagstiftningen är att den ålägger arbetsgivaren en vidsträckt skyldighet att förhandla med de fackliga organisationerna i frågor som rör förhållandet till organisationerna och deras medlemmar. Centrala kollektivavtal på det statliga området ger dessutom utryme för och förutsätter ofta lokala förhandlingar.

I överensstämmelse med gällande normalarbetsordning har denna vidsträckta förhandlingsskyldighet för länsstyrelsens vidkommande nästan uteslutande ankommit på administrativa enheten. Även om man strävat efter att motverka fonnalisering av förhandlingsverksamheten så förutsätter lagstiftningens efterlevnad ett inte obetydligt skriftligt förfarande t ex skriftliga bud och yttranden, protokoll och avtal. Förhandlingsverksamheten har blivit ett alltmer tidskrävande inslag i enhetens arbete.

De arbetsuppgifter som ovan beskrivits har inte följts av någon resursförstärkning på den administrativa enheten utan uppgifterna har måst lösas inom ramen för tillgängliga resurser.

Nedan redovisas några av de lagar, förordningar och avtal som tillkomnit efter år 1971 och som innebär nya arbetsuppgifter för den administrativa enheten.

Arbetsrätt

lag (l974:12) om anställningsskydd, LAS Lag (l974:13l om vissa anställningsfrämjande åtgärder

Den nya arbetsrättslagstiftningen har föranlett en utökning av den administrativa enhetens arbetsuppgifter. Nya inslag inom arbetsrättens omrâde är bl a ändrade bestämmelser om anställnings upphörande, regler om turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist och om företrädesrätt vid ny anställning. Denna

och historisk utveckling sedan 1971 Nulägesbeskrivning

lagstiftning jämte den nya utformningen av grunderna för tjänstetillsättning i regeringsformen - vilken bl a innebär att arbetsmarknads- och lokaliseringspolitiska skäl får en helt annan be- - kräver tydelse än tidigare vid tjänstetillsättning grannlaga avvägningar av länsstyrelsen vid anställningar, tjänstetillsättoch omplaceringar. Detta ställer i sin tur större krav på ningar den administrativa enheten.

Arbetsmarknadslagstiftning och arbetsmarknadspolitiska ställningstaganden

Cirkulär (1970:384) om deltidsarbete om arbetstagares rätt till utbildning Lag (1974:981) för studier Lag (1975:380) om delpension Lag (1976:280) om rätt till föräldraledighet Förordning (1976:686) om jämställdhet mellan kvinnor och män i statlig tjänst Cirkulär (1976:687) om arbetet för jämställdhet mellan kvinnor och män i statlig tjänst

Förhandlingsrätt och medbestämmandeavtal

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, ML Lag (1976:600) om offentlig anställning, LOA hbdbestämandeavtal för det statliga arbetstagarområdet, MBA-S.

För den administrativa enheten har tillkomsten av BBL och LOA inneburit att accentuerats. Den utökade inarbetsgivarrollen har från enhetens sida krävt ett betydanformationsskyldigheten de engagemang. Det gäller arbetet både med att ta fram ett väl underbyggt informationsmaterial och att lämna information till de anställda. Gjorda beräkningar har givit vid handen att de administrativa enheterna vid länsstyrelserna i E, F, U och Y län i genomsnitt lagt ner 15 persondagar på information enligt 19 § BBL under budgetåret 1977/78. Detta mått avser emellertid ett inledningsskede efter tillkomsten av de nya lagarna.

och historisk sedan 1971 57 Nulägesbeskrivning utveckling

Då det har förhållandena varit gäller förhandlingsverksamheten likartade. Vid dessa länsstyrelser har de administrativa fyra enheterna under 1977/78 i genomsnitt lagt ner 33 perbudgetåret sondagar på förhandling enligt ll, 12 och 38 §§ MBL.

MBL och LOA har kompletterats med ett centralt medbestämmandeavtal för det området som gäller fr 0 m den l juli 1978 statliga tills vidare. Avtalets materiella innehåll och allmänna inrikt-

finns beskrivet i en särskild skrift.1)

ning

Detta avtal kommer under tid att ställa stora krav överskådlig enheten, dels för att få fram de lokala på den administrativa kollektivavtal som skall komplettera det centrala avtalet, dels för den utökade förhandlingsverksamhet som avtalet förutsätter, dels för att initiera och i viss mån driva det utvecklingsarbete som behövs.

Övriga avtal

Myndigheternas arbete med frågor som rör löner och anställningsvillkor för de anställda är en resurskrävande verksamhet. Exemsom direkt berör administrativa enhetens verksampel på avtal, het och där lokala förhandlingar eller överläggningar är föreskrivna, är allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra (AST), allmänt tjänsteförteckningsavtal (ATF), alltjänstemän männa arbetstidsavtalet (ARB), avtal för vissa arbetstagare i och avtal om arbetstidsförkortning i samband beredskapsarbete med delpension.

Vad som kännetecknar den administrativa enhetens arbete med löner - förutom ovan nämnda avtal - är en och anställningsvillkor ökad i lönekonstruktionerna. Det ställer stora krav komplexitet på den administrativa enheten då det gäller tolkning och tillämphinner inte läras in och förankras förrän de ning. Nya avtal ut. Generella löneförändringar varvas med lokala avtal av byts olika Som exempel kan nämnas avtal om lönesystem- och slag.

i administrationen - 1) ”Arbetsfördelning och ambitionsnivåer

underlag för länsstyrelsens interna utvecklingsarbete.”

58 Nulägesbeskrivning och historisk utveckling sedan 1971

lönegradsändringar m m 1977 (ALLÄ-77) med inslag av högstlönegradsystem. Vidare kommer 1978 års avtal att innebära väsentliga förändringar i förhållande till ALLÃ-77 i riktning mot en mera kontinuerlig förhandlingsverksamhet på länsstyrelsen. Sådana förändringar innebär att den lokala förhandlingsverksamheten måste byggas ut. Vid ovan nämnda fyra länsstyrelser har arbetsgivarsidan hittills genom personal på administrativa enheten lagt ned i genomsnitt 51 persondagar på förberedelser och genomförande av ALLÄ/ALS förhandlingar under budgetåret 1977/78.

1.3.2 Utredningar som påverkar administrationen

Ett flertal avslutade eller pågående har eller utredningar lagt väntas lägga förslag sm kan förändra förutsättningarna för och omfattningen av länsstyrelsens administration. Nedan ges exempel på sådana utredningar m m.

Länsdomstolarnas organisatoriska ställning

Riksdagen har som tidigare nämnts fattat principbeslut om att de nuvarande länsdomstolarna skall brytas ut från länsstyrelsen och läggas samman till en ny fristående allmän förvaltningsdomstol i varje län.

I dag tjänstgör på en medelstor länsstyrelse 20-25 personer i länsdomstolarna. En minskning med motsvarande antal personer på länsstyrelserna kommer att endast marginellt påverka omfattningen av administrationen.

Riktlinjer för ändrad skatteadinistration och taxering i första instans, RS-reformen

I enlighet med principbeslut från år 1975 har RS-reformen förboretts genom anställning av personal. Den första uppbyggnadsetappen av den nya granskningsenheten genomfördes 1975/76 och den sista är avsedd att ske under budgetåret 1979/80.

Det totala behovet av nya tjänster har beräknats till ca l 500. Organisationen avses träda i kraft vid 1979 års taxering.

och historisk utveckling sedan 1971 S9 Nulägesbeskrivning

RS-reformens har krävt och kommer att kräva stora genomförande insatser från den administrativa enheten inom hela det administrativa fältet. Det gäller exempelvis lokalanskaffning, medverkan i ett omfattande rekryteringsarbete, utbildning och projekt med verksamhetsplanering.

Ett om utbildning som utarbetats av representanter för förslag riksskatteverket, riksförsäkringsverket, LON och berörda personalorganisationer innebär bl a att

- nära det arbetet och inriktas mot utbildningen knyts dagliga både kunskaper inom skatteområdet och mot träning i att lösa problem i arbetet,

- samman med planeringinventering av utbildningsbehovet knyts en av verksamheten och

en handledarorganisation för den arbetsnära utbildningen byggs upp på skatteavdelningens enheter och på lokala skattemyndigheterna.

Det rör sig således om en personalutveckling i vid bemärkelse. Förutom traditionell utbildning finns här inslag av arbetsrotation, arbetsutvidgning, cirkulationstjänstgöring, projektarbete och medverkan i expertgrupper.

Länsstyrelsens utbildningsresurser kommer under RS-organisationens uppbyggnadsskede, och även en tid därefter, att till stor del ägna sig åt utbildning för skatteavdelning och lokala skattemyndigheter. De ökade kraven på utbildning bl a för skatteförvaltningen har medfört att länsstyrelsen tillförts nya resurser på den administrativa enheten.

Lokal skattemyndighets organisatoriska ställning inom skatteförvaltningen

Fögderiutredningen har till uppgift att överväga hur de lokala skattemyndigheterna skall kunna införlivas i länsstyrelsens skatteavdelning. En sådan organisatorisk förändring skulle

60 Nulägesbeskrivning och historisk utveckling sedan 1971

innebära att den administrativa enheten får ett betydligt ökat formellt ansvar för deras administration.Redan idag ger emellertid enheten administrativ service till de lokala skattemyndigheterna. Merarbetet för den administrativa enheten torde bli begränsat.

Kronofogdemyndigheterna

Regeringen har den 2 mars 1978 lagt fram en proposition (1977/78: 129) på grundval av kronofogdemyndighetsutredningens förslag. Propositionsförslaget innebär bl a att administrativa enheter

inrättas vid de största kronofogdemyndigheterna. Den administra-

tiva förstärkningen totalt sett inom exekutionsväsendet blir begränsad. Länsstyrelsen föreslås därför lämna erforderligt stöd i fråga om personal- och ekonomiadministration för kronofogdemyndigheterna.

För länsstyrelsens administrativa enhet innebär förslaget ingen påtaglig förändring i förhållande till nuläget.

Redovisningssystem för exekutionsväsendet (REX)

Det föreslagna ADB-systemet innebär bl a en förändring av redovisningsorganisationen. All uppdebitering är tänkt att ske direkt i REX-systemet via riksskatteverket och all redovisning till statsräkenskaperna är tänkt att ske direkt från systemet. Länsstyrelsens arbete med exekutionsväsendets redovisning skall upphöra.

För den administrativa enheten innebär förslaget att det månatliga arbetet med bokföring av uppbördsmedel, som inlevererats från kronofogdemyndigheterna, upphör. Återbetalnings- och övriga redovisningsrutiner upphör också.

Den föreslagna förändringen bör kunna leda till vissa besparingar på den administrativa enheten.

och historisk utveckling sedan 1971 Nulägesbeskrivning

Hantering av pass

har lagts fram. Det innebär bl a att Ny passlag (SFS 1978:302) förs över från länsstyrelsen till polisväsendet passärendena från och med den l januari 1979. För den administrativa enheten innebär reformen en arbetsminskning endast i de fall passutlämning och stämpelbeläggning m m f n handläggs på enheten.

Statens arbetsgivarverk

för inrättas från och En ny Central myndighet arbetsgivarfrågor med den l januari 1979.

Till det nya verket samlas sådana centrala myndighetsuppgifter som renodlat kan hänföras till statens roll som arbetsgivarpart. Verket skall bl a samordna formerna för myndigheternas förhandlingar enligt ll-14 §§ MBL.

komer också en nämnd - statens arbetsmark- Enligt principbeslut nadsnämnd - att senare inrättas. Nämnden skall bl a följa utinom statsförvaltningen, medverka vecklingen av personalbehovet vid omlokaliseringar av statliga myndigheter och stödja genomsamt sköta förandet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder omplacerings- och vissa personalsociala frågor.

Genom dessa kan möjligheterna öka för den adminiförändringar strativa enheten att få stöd i frågor som rör länsstyrelsens egen roll som arbetsgivarpart.

Arbete åt handikappade

Under hösten 1976 inledde den s k sysselsättningsutredningen

försöksverksamhet med arbete för arbetshandikappade inom stat och komun. i Jönköpings län deltar i försöks- Länsstyrelsen verksamheten.

I sitt betänkande Arbete åt handikappade (SOU 1978:14) har sysbl a uttalat att alla skall ha rätt till selsättningsutredningen någon form av sysselsättning och att sysselsättningsmöjlig-

Nulägesbeskrivning och historisk utveckling sedan 1971

heterna för de arbetshandikappade i första hand måste skapas på den reguljära arbetsmarknaden. Större personalinsatser i anpassningsgrupperna, ökade bidrag till den som anställer personal med och aktiv handikapp tillämpning av främjandelagen är några av de konkreta åtgärder utredningen föreslår för att skapa sysselsättning åt de arbetshandikappade.

Den utvärdering som skett av försöksverksamheten har bl a pekat på behovet av samordning av arbetsmarknads- och personalpolitiska insatser. Den administrativa enhetens resurser behöver tas i anspråk för att förbättra länsstyrelsens personaladministrativa planering och för att aktivt i integrera arbetshandikappade den dagliga verksamheten.

Statlig personalutbildning

I delbetänkandet Statlig personalutbildning - ett principförslag (SOU 1976:61) har fram ett

personalutbildningsutredningen lagt

förslag om den statliga personalutbildningens fortsatta inriktning och organisation.

I budgetpropositionen 1977/78:100 har vederbörande departementschef, med beaktande av den kritik i vissa utredningens förslag delar rönt, bl a uttalat

- att personalutbildningen bör ha som främsta mål att förbättra effektiviteten i statsförvaltningen,

- att en ökad samverkan mellan statlig personalutbildning och det allmänna utbildningsväsendet bör komma till stånd,

- att centralt framtagen personalutbildning i ökad utsträckning bör genomföras regionalt och lokalt,

- att den centrala generella kursverksamhet som f n bedrivs av statens personalutbildningsnämnd, statskontoret, riksrevisionsverket och statens personalnämnd skall avgiftsfinansieras och sammanföras till en huvudman,

Nulägesbeskrivning och historisk utveckling sedan 1971 63

- att ansvaret för den centrala och distributionen produktionen m m av generell statlig utbildning bör åvila PUN

- samt att den utbildning som LON bedriver för länsstyrelsernas räkning i så hög grad har karaktär av inomverksutbildning att den även i fortsättningen bör bedrivas i LONs regi.

De förändringar som föreslås, bl a en klarare ansvarsfördelning av de statliga utbildningsinsatserna på central nivå, bör i första hand för LON men även för länsstyrelsen förbättra kontakterna mellan berörda parter och underlätta samordningen av länsstyrelsernas utbildning. Förslagen innebär emellertid också krav på ökade resursinsatser från den administrativa enhetens sida bl a för att få till stånd en koppling mellan verksamhets- och utbildningsplanering samt för att administrera den regionala utbildningen.

Statligt löneuträkningssystem (SLÖR)

SLÖR är ett ADB-system för uträkning av statsanställdas löner. Systemet komer successivt att införas vid länsstyrelserna under tiden fram till den 1 mars 1979.

Införandet av SLÖR kommer direkt att påverka arbetsuppgifterna vid den administrativa enhetens lönedetalj genom att

- manuellt lönekort för anställd - också upplagda varje gäller personalen vid övriga lokala myndigheter som länsstyrelsen löneadministrerar - ersätts med grunduppgifter som registreras i systemet,

- månadsvis t ex ledighet, överrapportering av lönehändelser, tid m m ersätts med successiv inrapportering i systemet,

- manuellt statistik upprättad ersätts med datamässig sådan och

manuella konteringar för bokföring av lönekostnader i system S ersätts av automatisk hantering direkt till system S.

64 Nulágesbeskrivning 06h historisk utveckling sedan 1971 sou 1978:58

Utvecklingsarbete pågår också att på sikt få fram ett ADB-baserat matrikelsystem för att ersätta den nuvarande manuella hanteringen.

Med hänsyn till den korta tid systemet varit i drift vid länsstyrelserna är det svårt att göra några bedömningar om det kan innebära några resursbesparingar för den administrativa enheten. On också den manuella matrikelföringen upphör torde dock rimligtvis sådana besparingar vara möjliga på sikt.

I detta sammanhang må också nämnas ett förslag m att inrätta ett personaladministrativt informationssystem (PI) vid sidan av SLÖR. Systemet skall innehålla information om pensioner, tjänster, befattningar och utbildning. Systemet skall repliera på personaluppgifter i SLÖR-systemet. Anslutningen till Pl föreslås bli frivillig och uttaget av utdata bestäms av beställaren. En eventuell anslutning torde inte innebära några resursbesparingar på den administrativa enheten. Det torde emellertid medföra en möjlighet att höja kvaliteten på den personaladministrativa information som är nödvändig för att förbättra myndighetens personalplanering och dess insatser för att ge utbildning och utveckling åt de anställda.

1.3.3 Slutsatser

Sammanfattningsvis har utredningen gjort den bedömningen att förändringarna på lagstiftnings- och avtalsområdet ställer väsentligt ökade krav på länsstyrelsens administrativa enhet t ex i fråga om juridisk kompetens.

De skilda förslag till förändringar som är resultatet av ett stort antal kommer att förändra administrationens

utredningar

innehåll. Vad detta kommer att innebära ur resurssynpunkt kan emellertid ej nu överblickas,

1.4 Den administrativa enhetens resurser

I samband med omorganisationen år 1971 föresloo POL-komnittên att de administrativa enheterna vid länsstyrelserna, förutm i

och historisk utveckling sedan 1971 Nulägesbeskrivning

Stockholms län, skulle förstärkas med 58 tjänster. Departementschefen emellertid en förstärkning med 42 tjänster. Den föreslog 1971 fanns det 702 tjänster inom dvs l juli sammanlagt planen, som anges i regleringsbrev till länsstyrelserna, vid de tjänster administrativa enheterna.

att man redan år Av den undersökning utredningen gjort framgår 1971 var tvungen att använda sig av personal utanför planen för att klara de uppgifter som skulle utföras. I genomsnitt var vid de administrativa enheterna 13 % av tjänstemännen anställda utom plan.

En beskrivning av enbart tjänster inom planen är sålunda ett ofullständigt mått på de personalresurser som krävs för administrativa frågor. Här bör nämnas åtminstone tre typer av personalgrupper som faller utanför planen, nämligen

- extra dvs personal som avlönas med exempelvis medel personal, för tillfällig personal, luftpengar och vakansmedel,

- anställd för med utifrån kommande, personal speciella projekt särskilda anvisade medel,

- avlönade med arbetsmarknadsmedel (beredskapsarbete personal m m).

Alla dessa grupper bidrag - liksom den planmässigt anställda personalen - till länsstyrelsens produktion, men när utredningen i fortsättningen talar om utomplansanställd personal räknar inte med den AMS-avlönade personalen. Syftet med utredningen AMS-stödet är att finansiera en verksamhet som ligger utanför nonnalt skulle ha prioriterat. Detta vad länsstyrelsen själv förhållande motiverar att utredningen här inte tar med denna kategori i beskrivningen av länsstyrelsens dimensionering.

I beskrivningen lokalvårdspersonalen, då länsingår ej heller lokalvårdsorganisationer äruppbyggda på olika sätt. styrelsernas

Nulägesbeskrivning och historisk sedan 1971

utveckling

Av tabell 2 framgår att de administrativa enheterna ökat sin personal med 34 tjänster dvs en ökning med fem procent under åren 1971 -1977. Detta är dels tjänster som statsmakterna direkt har beslutat om och dels s k bilagetjänster som tilldelats länsstyrelserna, dvs tjänster som har tilldelats utan att vara placerade på någon särskild avdelning/enhet. Vissa sådana tjänster har länsstyrelserna själva placerat på de administrativa enheterna. Ökningen av de personella resurserna inom plan är således blygsam, fem procent.

veckling sedan den l juli 1971, länsvis.

Dessa siffror kan jämföras med den ökning som skett för hela länsstyrelsen. Ökningen inom plan uppgår här till 12 procent. ökningstakten för länsstyrelsen som helhet inom plan har sålunda varit större än för den administrativa enheten.

Nulägesbeskrivning och historisk utveckling sedan 1971 67

Den undersökning som utredningen gjort visar emellertid att ökningen av antalet anställda inom de administrativa enheterna, inberäknat både inom och utom plan anställda, har uppgått till 22 procent. Resursökningen har i stor utsträckning således skett med utom plan anställd personal.

Andelen anställda utom plan den 31 december 1977 varierar kraftigt nmllan länsstyrelserna. I genomsnitt för alla administrativa enheter, utom i Stockholms län, var 23 procent anställda utom plan. Andelen anställda utom plan har således ökat med tio procentenheter sedan år 1971. Vid hälften av de administrativa enheterna var antalet anställda utom plan 20 procent eller mer. Ett skäl till att vissa länsstyrelser visar en så hög relativ andel utomplananställd personal beror på att dessa även lämnar viss administrativ service till andra statliga myndigheter. I tabell 3 redovisas andelen anställda utom plan vid de olika administrativa enheterna den 31 december 1977.

Andelen utom plan Lån anställd personal (i %)

0 - 10 D,E

11 - 20 H,I,L,N,O,R,S,T, U,X,Z, C 21 - 30 G,K,W,BD

31 - 40 _F,M,P,Y

41 - 50 C L_ Tabell 3 Andelen utom plan anställd personal på de administrativa enheterna den 31 december 1977.

För länsstyrelsen som helhet var 7 procent av personalen anställd utom plan den 31 december 1977. Andelen utom plan anställda är alltså betydligt större på de administrativa enheterna än vad som gäller för länsstyrelsen i övrigt.

Nulägesbeskrivning och historisk utveckling sedan 1971

1.5 Riksrevisionsverkets förvaltningsrevisioner

Riksrevisionsverket (RRV) har under åren 1974 -1976 genomfört revision av de administrativa enheterna vid länsstyrelserna i Västmanlands, Östergötlands, Malmöhus, Uppsala och Södermanlands län.

Gemensamt för de studerade länsstyrelserna är bl a att den administrativa rationaliseringen är eftersatt och att rollfördelningen är oklar. En utgångspunkt som verket diskuterat i en av revisionsrapporterna är att dela ansvaret för den administrativa rationaliseringen. Till varje chefsfunktion bör ett ansvar knytas för att arbetsuppgifterna drivs så rationellt som möjligt och att den administrativa enhetens resurser utnyttjas för utredning och genomförande. Vidare bör en planmässig översyn av rationaliseringsbehovet genomföras och dokumenteras i en AR-plan.

Z FÖRSTÃRKTA INSATSER FÖR UTVECKLINGEN AV AIWHNISTRATIONEN

I kapitel 2, 3, 4, 5 och 6 redovisar utredningen förslag till förändringar i vissa frågor som rör administrationen vid länsstyrelsen och som kan föranleda beslut av statsmakterna. I kapitel 2 föreslås förstärkta insatser för utvecklingen av administrationen vid länsstyrelsen. I kapitel 3, 4 och 5 föreslås att den nuvarande administrativa enheten renodlas så att enhetens servicekaraktär bättre träder fram. Detta bör ske genom att ett antal arbetsuppgifter förs bort och att vissa beslutsbefogenheter läggs på linjeenheterna och de lokala myndigheterna. I kapitel 6 redovisas förslag till förenkling av den administrativa styrningen från centrala verk. Sådana överväganden i administrativa frågor som inte behöver föranleda beslut av statsmakterna redovisas i ett särskilt framtaget studiematerial för länsstyrelserna Arbetsfördelning och ambitionsnivåer i administrationen - för interna underlag länsstyrelsens utvecklingsarbete.

2.1 Behov av att utveckla administrationen

Redovisningen begränsas till att omfatta administrativ rationalisering, ekonomiadministrativ utveckling och personaladministrativ utveckling.

Administrativ rationalisering

Administrativ rationalisering syftar till att åstadkomma en effektiv verksamhet bl a genom kontorsrationalisering, förenklingar i rutiner, införande av tekniska hjälpmedel sñsom ADB, fördelning och sammansättning av arbetsuppgifter, system för planering och uppföljning av verksamheten samt utveckling av samarbetsformer mellan personalen.

Förstärkta insatser för utvecklingen av administrationen

Länsstyrelsens egna insatser att rationalisera kontorsdriften och att förenkla de administrativa rutinerna är i allmänhet små. Det gäller t ex inom sådana arbetsfält som diarieföring, arkivvård, bibliotek, lokalvård, skrivfunktion, Vaktmästeri- och

växeltjänst. l stället för att själv ta initiativ, utarbeta för-

slag samt genomföra förändringar i kontorsdriften har man litat till att LON och andra centrala myndigheter skall lämna förslag till förändringar.

Allt fler administrativa rutiner kan förenklas genom användning av ADB-teknik. Det kan gälla system för diarieföring, registrering av personalinfonnation m m. l dag finns det knapphändig kunskap om ADB-teknik på den administrativa enheten.

De organisatoriska utredningar som i dag förekommer vid länsstyrelsen initieras ofta av regeringen eller någon central myndighet. Det är sällsynt att länsstyrelsen själv tar initiativ. En följd av att de flesta organisatoriska förändringar utarbetas centralt är att de kan bli svåra att införa på länsstyrelsen.

Anledningen till att rationaliseringsinsatser av olika slag till stor del har uteblivit är att personalen både vid administrativa enheten och på linjen är upptagna med alltför mycket löpande ärenden. I dag saknas dessutom i stor utsträckning nödvändig för sådant arbete. Det har emellertid framförts från kompetens linjen att administrativa enheten måste spela en mer aktiv roll avdelningarna. De skall initiera, stödja, infonnera och gentemot uppmuntra rationaliseringsarbetet.

Ekonomiadministrativ utveckling

Att utveckla ekonomiadministrationen innebär att utarbeta och pröva metoder med vars hjälp man kan nå bättre effektivitet i verksamheten. Det kan gälla att ta fram underlag för beslut om inriktning av verksamheten, att planera och samordna den, att fördela resurserna och att med hjälp av redovisning och andra infonnationssystem följa resursförbrukning och produktion. Vidare ingår att utfonna resultatuppföljningen på ett sådant sätt att länsstyrelsen kan analysera om verksamheten ger önskat re-

Förstärkta insatser för utvecklingen av administrationen

av resurserna. Det innebär att mesultat med en god hushållning toderna måste till de olika informationsbehov som finns. anpassas

av ekonomiadministrationen har ett litet utrymme Utvecklingen inom länsstyrelsen. Det beror främst på att de löpande arbetsinom den administrativa enheten har fått högre priouppgifterna ritet än utvecklingsarbetet.

Centrala som arbetar med ekonomiadministrativ utveckmyndigheter och vilka direkt påverkar arbetsförhållandena vid ling därigenom eller enhet inom länsstyrelsen har i vissa fall någon avdelning vänt direkt till berörd avdelning eller enhet utan att konsig takta den administrativa enheten. Den administrativa enheten får än svårare att bedriva utvecklingsarbete då den förbihärigenom gås av skilda centrala myndigheter.

Vidare den traditionella anslagsformen ett hinder för att utgör på ett meningsfullt sätt planera och budgetera länsstyrelsens verksamhet. medför begränsad handlingsfrihet i Anslagssystemet resursanvändningen.

De svårigheter som nämnts har i de flesta fall varit tillräckligt starka för att den administrativa enheten skall uppfatta sin roll som oklar och därför avstått från att agera.

Personalawninistrativ utveckling

Personaladministrativ rör såväl metoder och tekniker utveckling för att förbättra som organisation av pcrsonaladministrationen de personaladministrativa uppgifterna.

på personaladministrativ utveckling är att se Typiska exempel över hela personaladministration - dess fonner och myndighetens organisation, att utarbeta system för personaladministrativ plaeller att ta fram, förankra och dokumentera rutiner för nering olika uppgifter. Rutiner för introduktion personaladministrativa är ett exempel på det senare.

inte sällan till att I dag inskränker sig bemanningsplaneringen

72 Förstärkta insatser för utvecklingen av administrationen

man upprättar en enkel förteckning eller plan över tjänsterna på resp enhet eventuellt med namn på innehavare eller att tjänsten är vakant. Denna förteckning eller plan styr sedan länsstyrelsens bemanning. När någon avgår från sin tjänst ser man efter i planen eller förteckningen vad det är för tjänst och rekryterar därefter. Man ifrågasätter sällan om tjänsten behövs med samma innehåll även i fortsättningen. Denna slentrian försvårar möjligheten att omfördela resurserna.

I den mån den administrativa enheten har försökt att starta en mer ambitiös och systematiserad bemanningsplanering har det varit svårt att få personalen ute på avdelningar och enheter engagerad. Där har man bl a hävdat att administrativa enheten inte har tillräcklig kompetens inom området och att det krävs ordentliga resurser för att bygga upp ett systematiserat planeringssystem.

Ett annat exempel på bristande personaladministration är att någon dokumenterad vägledning för rekryteringen i allmänhet inte finns. Vissa inofficiella riktlinjer kan förekomma i form av traditioner som inte alltid är kända i organisationen. Bristen på riktlinjer/eller kännedom om dessa leder i många fall till onödiga förseningar i rekryteringen.

Det råder emellertid osäkerhet om hur man skall gå tillväga för att utarbeta rekryteringspolitiska riktlinjer. Det finns en förväntan både från linjen och de fackliga organisationerna på att någon skall ge förslag till i vilka former ett sådant arbete skall föras. Förväntningar riktas mot den administrativa enheten som har svårigheter att ta initiativ i dessa frågor, inte minst mot bakgrund av att det löpande arbetet tar så gott som all tid i anspråk. Även i dessa fall anser man från flera håll - även från den administrativa enheten - att den administrativa enheten saknar tillräcklig kompetens.

Den administrativa enhetens utbildningsfunktion har i huvudsak varit sysselsatt med löpande ärenden. Den har fungerat som distributör av kurskataloger och tid har inte avsatts för arbete med utbildningsplanering. Även vid de länsstyrelser som haft

Förstärkta insatser för utvecklingen av administrationen

särskilda utbildare några år saknas mer markanta inslag av uti utbildningen. Arbetsbeskrivningar har saknats som stöd veckling för att säkra utvecklingsarbete.

Revirtänkandet är starkt på länsstyrelserna och rörligheten inom och mellan enheter och avdelningar är låg. hbjligheterna till omcirkulationstjänstgöring och arbetsutvidgning m m utplacering, dåligt. Det finns intresse både från myndighetshåll och nyttjas från av personalen för förändringar i detta avseende. Ett grupper härvidlag är att dessa åtgärder ofta kräver arbetsinsatproblem ser i form av handledning, vilka då måste konkurrera med resurserna för det löpande arbetet. Ett av problemen med personaladministrationen är att det löpande arbetet tränger undan insatser som är mer inriktade på att utveckla personaladministrationen.

Det finns även andra orsaker till att länsstyrelsen inte fönnått att på ett mer systematiskt sätt utveckla personaladministrationen - mostånd finns mot att föra in nya personaladministrativa samt oklarheter råder om vem som har ansvar för att hjälpmedel förändras. Den administrativa enheten personaladministrationen har inte ansett ha tid, eller möjlighet att ta ersig kompetens forderliga initiativ och lämna det metodstöd som linjen behövt, trots att man är medveten om att personaladministrativ utveckling ingår i enhetens ansvarsområde.

Säkrad och samordnad utveckling av administrationen

Behovet av administrativt utvecklingsarbete är stort. Ökade insatser för utvecklingsarbete av detta slag höjer länsstyrelsernas egen förmåga att förbättra effektiviteten i administrationen och kan enligt utredningens mening ses som en investering som på sikt kan leda till minskade krav på resursökningar för den löpande administrativa hanteringen. Utvecklingen har i mycket hög utsträckning fått stå tillbaka för det sedvanliga löpande arbetet. Den utveckling av de administrativa frågorna som varit önskvärd både vad gäller metoder och att samla ett kunnande över de tre redovisade områdena har inte komnit till stånd. I dag har vanendast den administrative chefen en överblick över hela ligtvis verksamhetsfältet.

74 Förstärkta insatser för utvecklingen av administrationen

I en särskild studie på fyra länsstyrelser har utredningen sökt kartlägga omfattningen av det administrativa utvecklingsarbetet. I tabell 4 redovisas resultatet.

nedlagd tid uttryckt i arbetsdagar för budgetåret 1977/78.

Även om det inte går att dra alltför långtgående slutsatser av underlagsmaterialet - det bygger dels på uppgifter från kostnadsredovisningen, dels på kvalificerade bedömningar av länsstyrelserna - att det arbetet själva bestyrker redovisningen löpande har trängt undan insatser som rör utvecklingen av administrationen. Utvecklingen av administrationen bör enligt utredningens mening säkras vid länsstyrelserna.

Det finns administrativa utvecklingsmoment i samtliga tre funktioner på den administrativa enheten. Det är ofta samma problem som återkommer i probleminventeringen oavsett om det gäller en intern omorganisation, en ekonomiadministrativ förändring eller ett problem som rör en personaladministrativ åtgärd. Därför bör också enligt utredningen utvecklingsarbetet samordnas.

2,2 Alternativa sätt att säkra och samordna utvecklingen av administrationen

Det finns skilda sätt att säkra och samordna utvecklingen av ndministrationen. Nedan beskrivs några tänkbara metoder att genomföra detta. I dag är utvecklingsansvaret i praktiken spritt på

förstärkta insatser för utvecklingen av administrationen

de tre funktionscheferna. I nonmalarbetsordningen eller i förarbetena till befattningsbeskrivningarna för ekonomi- och personalfunktionscheferna finns emellertid ett sådant ansvar inte angivet.

Ett sätt att säkra är att tillföra eller avdela särutvecklingen skilda resurser funktion för utvecklingen av administrapå varje och att ansvaret för samtionen inom resp funktionsområde lägga chefen. En ordningen av utvecklingsarbetet på den administrative funktionerna skulle uppsplittring av utvecklingsarbetet på de tre dock kräva mer resurser än en samlad funktion, samtiantagligen som samordningen skulle bli svårare att åstadkomma. digt

Ett annat sätt är att knyta en ifrån den löpande verksamheten fristående resurs till en av de tre funktionerna. Resursen skulle organisatoriskt knytas till någon av funktionerna med löpande administrativt arbete. För att utvecklingsarbetet skulle skydda tillförsäkra att denna resurs man genom befattningsbeskrivningen inte fångades in i den löpande ärendehanteringen. Utredningen menar att det finns en risk för att den funktion till vilken utfår det dominerande inflytandet över utvecklingsresursen knyts och att det med en sådan lösning inte får den vecklingsarbetet fria ställning det behöver i ett uppbyggnadsskede.

Ett sätt är att bilda en eller flera permanenta arbetstredje för av administrationen. En sådan grupp kan grupper utvecklingen bestå av den administrative chefen och av representanter från de skilda funktionerna inom den administrativa enheten. Gruppen kan även till att omfatta företrädare för linjeenheterna. utvidgas Resurser avsätts genom att tid budgeteras för dessa uppgifter. Erfarenheterna har emellertid visat att det inte räcker att budviss del av sin arbetstid för administrativt utvecklingsgetera arbete och att organisation för att stödja sig på en informell få igång ett utvecklingsarbete.

Ett sätt är att bedriva utveckling av administration i fjärde är nödvändiga inslag i ett utveckprojektfonn. Projektgrupper av detta slag. Dessa projektgrupper kan ha olika lingsarbete samansättningar. Var och en av grupperna har till personella att lösa ett avgränsat problem och efter slutfört arbete uppgift

76 Förstärkta insatser för utvecklingen av administrationen

upplöses projektgruppen. I den mån projektarbetet berör fonnerna för arbetet på flera enheter över avdelningarnas gränser skulle samordningen av utvecklingsarbetet kunna åvila den administrative chefen medan det reella ansvaret för en given förändring på en sakenhet åvilar chefen för sakenheten.

För att projektarbete skall lyckas krävs dock i allmänhet att det finns en samordningsmekanism i organisationen. Samordning - i betydelsen att prioritera skilda utvecklingsåtgärder - skulle

kunna ske i den föreslagna direktionen.1) Däremot är ett sådant

samordningsorgan inte ett tillräckligt starkt instrument för att

i ett uppbyggnadsskede säkra länsstyrelsens förmåga att lösa sina

administrativa problem. Ett mer aktivt stöd krävs från den administrativa enheten, men det är inte realistiskt att räkna med att den administrative chefen skall kunna eller har tillräcklig tid för att samordna projekt som rör utvecklingen av administrationen. Ej heller är en temporär lösning som bildandet av en projektledningsgrupp en tillräckligt stark styr- och samordningsform. Medlemmarna i en sådan grupp lever också under trycket av ärendebalanser och övrigt löpande arbetet i för stor utsträckning. En projektledningsgrupp kan emellertid vara ett komplement till någon annan mer kontinuerlig fonn för samordning.

Ett femte sätt att säkra och samordna utvecklingen av administrationen är att den administrative chefen får stöd i sådant arbete genom att en ny tjänst inrättas som biträdande administrativ chef. Denne skulle få ett ansvar för att samordna och stödja det administrativa utvecklingsarbetet. Utredningen vill dock inte förorda inrättandet av en sådan typ av dubbla chefsfunktioner. Erfarenheterna har visat att en sådan lösning ofta innebär att dubbelarbete uppstår cheferna emellan. Ett alternativ vore att den administrative chefen fick hjälp av en kvalificerad handläggare med motsvarande arbetsuppgifter.

Utredningen förordar dock en sjätte metod, som innebär att en särskild funktion inrättas för utvecklingsfrågor jämbördig med

1) Se avsnittet Länsstyrelsens ledning.

av administrationen 77 - Förstärkta insatser för utvecklingen

de tre funktionerna inom den administrativa enheten. Därövriga med ges utvecklingsarbetet legitimitet i organisationen samtidigt som möjligt i den existerande funktionssom så små ingrepp görs organisationen.

För de minsta kan en organisatorisk lösning med länsstyrelserna en kvalificerad handläggare direkt underställd den administrative chefen samt arbete i projektgrupper vara lämplig för att säkra och samordna utvecklingen av administrationen.

2.3 Utformningen av en funktion för utveckling av administrationen

2.3.1 hbtiv och roll för en förstärkt funktion för utveckling av administrationen

Utvecklingsfunktionen bör inte arbeta med sedvanliga löpande uppgifter

Allt fler arbetsuppgifter har lagts på den admininya löpande strativa enheten och utrymmet för utveckling av adinistrationen har krympts. Samtidigt är dock resursbristen endast en av flera förklaringar - bättre planering och prioritering kan delvis lösa dessa problem. Ett exempel från en länsstyrelse visar att man genom att rationalisera sin diariefunktion frigjorde resurser för andra ändamål.

De små och kortsiktiga arbetsuppgifterna, som i och för sig inte är oviktiga, tenderar att tränga ut de större och långsiktigare. En funktion för utveckling av administrationen på länsstyrelsen bör därför inte arbeta med sedvanliga löpande uppgifter.

Ny och specifik kunskap knyts till utvecklingsfunktionen

Den kompetens som bör tillförsäkras en utvecklingsfunktion gäller

i administrativa rationaliserings- och organisationsfrå-

kunskap ekonomi- och personaladministrativ utveckling, med tonvikt gor, på kunskap och förståelse för hur sådant arbete kan bedrivas. Det betyder att grundkunskapen bör vara mer inriktad på metoder

78 Förstärkta insatser för utvecklingen av administrationen

för att utveckla administrationen än själva innehållet inom resp sakområde. Den senare kunskapen finns i första hand inom de tre administrativa funktionerna och ute på sakenheterna.

Ny kompetens bör tillförsäkras länsstyrelsen genom externrekrytering men kan också i vissa fall ske genom att handläggare internrekryteras. I de flesta fall torde det bli nödvändigt med externrekrytering eftersom det rör sig om att tillföra länsstyrelsen en ny typ av kompetens. Oavsett rekryteringsväg bör ett särskilt utbildningsprogram utarbetas för att en lämplig och en väl avvägd kompetens byggs upp på länsstyrelsen för de nya arbetsuppgifterna. LON torde i detta avseende kunna stödja länsstyrelserna. Det torde även vara möjligt att utnyttja de möjligheter som PUN och statskontoret ger genom t ex den s k utredarutbildningen.

Utvecklingsfunktionen skall stödja det administrativa utvecklingsarbetet inom länsstyrelsen i samverkan med LON, Info-Es myndigheterna och andra centrala verk

Länsstyrelsen lever under ett starkt tryck som innebär att krav ställs på förändringar i den administrativa hanteringen. I detta sammanhang spelar LON en viktig roll för att stödja utvecklingen av administrationen. LONs roll gentemot länsstyrelsen kan uppfattas som konsultens - att stödja länsstyrelsen i administrativt utvecklingsarbete. Utgångspunkten är att länsstyrelsen själv har det yttersta ansvaret för att verksamheten fungerar väl.

Länsstyrelserna har hittills sett LON som en gemensam resursförstärkning vilket har inneburit att mer avgränsade produktionsinriktade insatser fått ett relativt stort utrymme inom LON. LONs roll har emellertid under den senaste tiden alltmer förändrats. Det innebär att LON i större utsträckning kamner att ta egna initiativ för planerande och utredande uppgifter och att fönnedla erfarenheter av det löpande rationaliseringsarbetet. Det betyder att länsstyrelsen får ett än mer markerat ansvar för utvecklingen av den egna administrationen. Med denna förändring i synen på LON och länsstyrelserna fyller en utvecklingsfunktion

Förstärkta insatser för utvecklingen av administrationen 79

till mot cenen viktig uppgift som en replipunkt LON, men också trala verk som arbetar mot länsstyrelserna i administrativa frå- Det gäller bl a statsförvaltningens centrala verk som arbegor. tar med att utveckla administration - de s k Infoförvaltningens Es myndigheterna, riksrevisionsverket, statens personalutbildningsnämnd, statens personalnämmd och statskontoret.

Förutom att vara kontakt utåt skall också utvecklingsfunktionen främja intresset för administrativa frågor inåt. Länsstyrelsen måste ta initiativ till förändringar för att effektivisera själv den egna administrationen. Den måste och kan till stor del lita till och erfarenheterna adden egna samlade kompetensen på det ministrativa området.

Erfarenheterna från utredningens arbete - bl a genom det omfattande och konferensverksamheten - bekräftar intervjuarbetet detta. Det saknas varken insikt om rådande problem eller uppslag till hur man kan råda bot på icke önskvärda förhållanden. Det är därför uppfattning viktigt att arbetet med enligt utredningens att förändra administrationen inom organiseras så länsstyrelsen att får tillfälle att utvecklas i sitt arbete och bipersonalen dra till att lösa skilda administrativa problem. Det kan ske genom att som ett forum för admiutvecklingsfunktionen fungerar nistrativt till att starta en förändutvecklingsarbete, hjälper ringsprocess och metodmässigt stöder en sådan process.

överblicka behovet av utvecklingsåtgärder inom länsstyrelsen samt underlätta arbetet med att prioritera dessa

De hjälpmedel som utvecklas för att effektiviteten i en orhöja stor del - eller för ett ganisation går till ut på att generellt speciellt problem - ställa samman kunskap om lämpliga metoder och tekniker och pröva dessa i praktisk tillämpning. Samma problem återkommer ofta i beskrivningarna oavsett om det rör sig om t ex verksamhetsplanering, bemanningsplanering eller en organisa- Det återspeglar det förhållandet att insatserna tionsförändring. inte gäller skilda problem utan skilda aspekter på sama problem och ytterst frågan om hur organisationen bör gå till väga för att bedriva verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Denna syn

80 Förstärkta insatser för utvecklingen av administrationen sou 1978:58

på utvecklingen av administrationen gör att sådana frågor bör behandlas på ett ensartat och samordnat sätt. Detta kan ske genom att en särskild funktion inrättas som kan överblicka hela administrationen.

I detta sammanhang är det viktigt att stryka under att länsstyrelsen inte kan eller bör bedriva alla de utvecklingsaktiviteter som det finns behov av samtidigt. Även om bilden har klarnat när det gäller skilda behov av utveckling av den egna administrationen och trycket på förändringar tilltagit måste länsstyrelsen prioritera sina insatser även inom det administrativa utvecklingsarbetet. Länsstyrelserna bör således utarbeta ett administrativt utvecklingsprogram som sträcker sig några år framåt i tiden. Ansvaret för att ett sådant program tas fram bör ligga på utvecklingsfunktionen. Arbetet måste dock ske i nära samarbete med resp administrativa funktioner som har den dagliga kontakten med linjeenheterna och deras administrativa problem. Nära kontakt måste tas även med linjen och de fackliga organisationerna.

En utvecklingsfunktion tar inte ansvaret ifrån funktionschefer och administrativ chef men kan förstärka den administrativa enhetens serviceroll

I detta sammanhang är det viktigt att slå fast att funktionscheferna för de tre sakområdena inom den administrativa enheten har ansvaret för sin del av utvecklingsarbetet. Syftet är inte heller att skilja den administrative chefen från detta arbete.

Det väsentliga är att det skapas en plattfonn för en konstruktiv dialog mellan de berörda. En utvecklingsfunktions roll är att stödja och ge form och stadga åt utvecklingsarbetet. De skilda funktionerna inom den administrativa enheten har inte bara en rättighet utan också en skyldighet att ta ansvar för att tid avsätts för administrativt utvecklingsarbete.

En utvecklingsfunktion bör ha till uppgift att hjälpa den admistrative chefen att överblicka t ex omorganisationer eller de pågående projekt som gäller införandet av nya administrativa hjälpmedel typ verksamhetsplanering.

Förstärkta insatser för utvecklingen av administrationen 81

skall inte lösa skilda av administra- En utvecklingsfunktion slag tiva problem - de måste lösas där de finns - men den kan stödja

sådana försök genom att ge råd i frågor som rör hur man organisrar och metodiskt angriper problemen.

Utveckling och utbildning bör ske i samarbete

Det finns klara samband mellan en funktion för utveckling av administrationen och frågor som rör utbildningen vid länsstyrelsen. är ett medel att höja den egna kompetensen i utveck- Utbildning av administrationen. Det gäller inte endast den personal lingen enheten kommer att arbeta med detta utsom på den administrativa an också och enheter deltar i i hög grad de som på avdelningar administrativt utvecklingsarbete. Erfarenheterna från införandet i Västernorrlands län av verksamhetsplaneringen på länsstyrelsen har visat att det t ex kan bli aktuellt att utbilda grupper av personal i administrativa utvecklingsprojekt.

I och med att erhöll utbildningstjänster tillförlänsstyrelserna med kompetens i frågor som också des myndigheterna handläggare rör av administrationen, eftersom det i båda fallen utvecklingen handlar om att ta till vara resurser för att förbättpersonalens ra den administrativa effektiviteten. På vissa länsstyrelser har man också försökt att delvis utbildaren i sådant arbete. utnyttja I de flesta fall har dock utbildningsadministrationen tagit den mesta tiden i anspråk.

anser därför att det är betydelsefullt att ett sam- Utredningen arbete kommer till stånd mellan en utvecklingsfunktion och ut-

bildaren på länsstyrelsen.

behöver och förändras En utvecklingsfunktion ständigt omprövas

av de adinistrativa funktionerna har kommit olika Utvecklingen Vidare är sambandet mellan de skilda långt på länsstyrelserna. funktionerna inte likartat på alla länsstyrelser. Utpå enheten anser därför att en utvecklingsfunktion ständigt måste redningen och förändras. Allteftersom länsstyrelsen får erfarenomprövas heter av administrativt utvecklingsarbete kan dessa även ligga

82 Förstärkta insatser för utvecklingen av administrationen

.till grud för organisatoriska överväganden. Det kan t ex innebära att man så småningom kan integrera det löpande administrativa arbetet med utvecklingsarbetet.

Utredningen föreslår mot denna bakgrund att en särskild funktion för utveckling av administrationen utvärderas efter en period på ca fem år. Flexibiliteten i organisationen kan tillgodoses genom att man redan då den nya organisationen byggs upp är medveten om att den kanske måste förändras inom en inte alltför avlägsen framtid.

2.3.2 Funktionens organisation och arbetssätt

Utredningen föreslår att en särskild funktion för utveckling av administrationen bildas vid länsstyrelserna - en funktion för organisationsfrågor. Namnet täcker inte fullt ut verksamhetsområdet men har den fördelen att det direkt associerar till länsstyrelsernas organisationsnämnd som bl a har ett centralt ansvar inom samma område. Funktionens placering inom den administrativa enheten framgår av figur 1.

Administrativ chef

Funktion för Funktion för Funktion för Funktion för

administrativ ekonomi- personal- organisations-

service administration administration frågor Ansvar för utvecklingen av administrationen inom respektive funktions- -. _

I område

Figur 1 Den administrativa enheten

Förstärkta insatser för utvecklingen av administrationen

Funktionen för bör ha en stödjande funktion

organisationsfrågor

i relation till de tre funktionsområdena. Ansvaret för utveckfuktionsområde åvilar funktion. Ansvaret lingen inom resp resp för som tidigare låg på funktionen för admi-

organisationsfrågor nistrativ service förs till funktionen för organisationsfrågor.

Vid en medelstor bör utredningen funktionen länsstyrelse enligt bestå av två årsarbetskrafter.

För de minsta föreslår utredningen att en kvalilänsstyrelserna ficerad underställs den administrative chefen med handläggare ansvar för och stöd i frågor som rör utvecklingen av samordning administrationen.

i Stockholms län behandlas på annan plats. Länsstyrelsen

Ett sätt att förstärka bärkraftigheten på funktionen för organisationsfrågor är att till den knyta den eller de tjänstemän som ansvarar för utbildningsfrågorna på den administrativa enheten. Trots de samband har det som utredningen tidigare pekat på finns skäl som talar emot en sådan lösning. Utbildningen har börjat och bidragit till att finna sina fonner inom personalfunktionen minska dess från personalsynpunkt. Dessutom har utkänslighet bildningen nära samband med andra insatser som rör utvecklingen med en integration är att det löav personal. En annan nackdel arbetet med utbildningsadministrationen i så fall också pande måste knytas till funktionen.

föreslår därför att länsstyrelsen själv får möjlighet Utredningen att välja i vilken mån utbildningen/utbildarna skall organisatoriskt till eller till funktionen för knytas personalfunktionen

organisationsfrågor.

Projekt- och

grupparbete

Det administrativa är vidsträckt till sitt utvecklingsarbetet oklart och rymmer ett stort mått av osäinnehåll, många gånger kerhet om inriktningen av arbetet. Det är starkt problemorienterat och kräver vanligtvis personella resurser från den administrativa enheten, linjen och personalorganisationerna.

84 Förstärkta insatser för utvecklingen av administrationen

.En hel del av de administrativa frågor och problem som länsstyrelsen framöver kommer att arbeta med är enligt utredningens mening lämpliga att behandlas i projektform.

Det finns flera sätt att organisera projektarbetet. I figur 2 visas i schematisk form hur sådant arbete kan organiseras - även andra samarbetskombinationer än dem som visas i figuren är naturligtvis tänkbara. Gemensamt för många projekt är dock att de på olika sätt engagerar personal från många olika enheter och områden. I flera fall måste deltagarna medverka i projektarbetet vid sidan av ordinarie arbete. Utvecklingsfunktionens representant bör vara ansvarig för projektets bedrivande. Den direkta ledningen kan dock åvila administrative chefen eller någon representant från linjen.

Landshövding

Planerings- Skatteavdelning Förvaltnings- LPC-exp Administrativ avdelning avdelning enhet l arbete -- - - - -

-i

Utvecklingsl l -- l - - - - - utvecklingsarbete -1 l l Utvecklingsarbete - -l * - * J l | I I * - - - - Utvecklingsarbete

L l L l l l

Figur 2 Exempel för administrativt

på projekt utvecklings-

arbete i samarbete mellan olika avdelningar.

Förstärkta insatser för utvecklingen av administrationen 85

utformade projektgrupper med medverkan från olika enhe- Lämpligt ter kan utgöra en organisatorisk motvikt till basorganisationen och minska riskerna för stelhet i denna. Arbetet i projektgrupper innebär att en dialog kan föras över avdelningarnas och enheteroch leda till om nas kompetensområden gemensamma uppfattningar och lösningsförslag. Genom att bilda projektgrupper kan problem man väl ta till vara myndighetens kompetens och dra fördel av erfarenheter som gjorts på olika håll i organisationen.

2.4 Samanfattning

föreslår att en särskild funktion för utveckling av Utredningen administrationen inrättas vid länsstyrelserna - en funktion för organisationsfrfzgor. Funktionen har ansvar för organisationsfrågor och har till uppgift att stödja och främja utvecklingen inom områdena administrativ service, ekonomiadministration och Ansvaret för utvecklingen inom resp funkpersonaladministration. tionsområde åvilar emellertid resp funktion.

Länsstyrelserna bör själva avgöra om utbildaren/utbildarna organisatoriskt skall knytas till funktionen eller ej.

Funktionen för organisationsfrågor bör omfatta två tjänstemän vid en medelstor länsstyrelse och en tjänsteman vid de minsta läns- En utvärdering av funktionens arbete bör ske inom styrelserna. ca fem år.

- 3 FÖRSLAG SCb1PÅVERKAR ENHETENS SERVICEROLL AININISTRATIV SERVICE

3.1 Arbetsordning och handläggningsordning

Arbetet inom länsstyrelsen regleras genom länsstyrelseinstruktionen (1971:460). Vidare skall allmänna verksstadgan (1965:600) med undantag av Z §, 3 § 1 och 2 samt 10 § tillämpas.

Till ledning för utarbetande av arbetsordning fastställer regeringen normalarbetsordning. Den är bindande för länsstyrelsen endast i två avseenden. Länsstyrelsen får inte besluta att andra ärenden än de som anges i normalarbetsordningen får avgöras utan föredragning. Länsstyrelsen får inte heller, annat än under de förutsättningar som anges i normalarbetsordningen, beantalet fackenheter som skall delta i beslut för vissa gränsa ärenden. Ärenden som rör arbetsordningar handläggs på administrativa enheten.

Som komplement till arbetsordningen kan länsstyrelsen upprätta särskilda handläggningsordningar. Avdelningschef skall då efter förslag från enhetschef fastställa föreskrifter om fördelning av föredragningsskyldighet, beslutanderätt och andra uppgifter som rör handläggningen av olika ärenden.

Enligt den ärendefördelning som gäller inom länsstyrelsen har administrativa enheten formellt inte någon uppgift när det gäller handläggningsordningar.

Den administrativa enheten har i allmänhet en passiv roll vid utarbetandet av länsstyrelsens arbetsordning. I fråga om handläggningsordningar deltar enheten endast i mycket begränsad omfattning.

Det har framförts önskemål om ett ökat stöd från den admini-

88 Förslag som påverkar enhetens serviceroll - . . . . . ..

strativa enheten. Enheten bör utarbeta råd och anvisningar för hur handläggningsordningarna skall tas fram och tillhandahålla

lämpliga arbetsblanketter. Enheten bör›också bl a initiera år-

liga revideringar av både arbetsordning och handläggningsordningar.

Den av regeringen fastställda normalarbetsordningen ger länsstyrelsen stor frihet när det gäller utformningen av den inre verksamheten. Personalen i allmänhet torde emellertid på grund av bristande information inte vara medveten om vilket handlingsutryme länsstyrelsen har i detta avseende.

3.1.1 överväganden

Särskilda handläggningsordningar har enligt utredningens mening två syften. De skall fungera som ett instrument dels för att uppfylla verkstadgans krav på effektivitet genom en klar arbetsfördelning, dels för att möjliggöra delegering i ökad utsträckning. Genom det enkla fastställelseförfarandet kan handläggningsordningarna lätt anpassas till förändrade förhållanden. 4. Utredningen föreslår att administrativa enheten skall verka för att handläggningsordningar utarbetas samt aktivt stöder enheterna i detta arbete. Administrativa enhetens funktion i detta avseende bör komma till uttryck i normalarbetsordningen och arbetsuppgiften förläggas till funktionen för organisationsfrågor.

3.2 Diarieföring, arkivvård och bibliotek

Diarieföring

Regeringen meddelar föreskrifter för diarieföringen och fastställer diarieplan, som reglerar ärendenas fördelning inom länsstyrelsen. Enhetschefen har huvudansvaret för diarieföringen inom respektive arkivbildande enhet utom på planeringsavdelningen, där ansvaret vilar på försvarsdirektören för försvarsenheten och på byråchefen på planeringskansliet för deövriga lar av planeringsavdelningen.

Förslag som påverkar

har bl a till att vaka över att dia- De huvudansvariga uppgift rieföringen sker enligt meddelade föreskrifter. Den föredragande har emellertid det direkta ansvaret för att respektive ärende diariefört korrekt sätt. Han skall i tveksamma fall blir på ett under vilken ett ärende skall föras. avgöra diarieplansbeteckning Ärenden som rör inom administrativa endiarieföring handläggs heten.

Den administrativa enheten har inte ägnat någon större uppmärksamhet åt dessa Ett skäl till detta kan vara att enhefrågor. ten - föreskrifterna - endast har ett ansvar för att de enligt föreskrifter som regeringen meddelar diarieförs på den administrativa enheten och att dessa distribueras till de huvudansvariga.

Ett skäl till små insatser på detta område kan länsstyrelsens vara bristen på utbildning. Av en enkät som utredningen gjort att endast 183 av länsstyrelsernas ca 700 diarieförare framgår har kurs för diarieförare. Skälet till att siffran är genomgått att det är svårt att komma med på kurserna, dels så låg är dels att bland denna personalgrupp är stor. rörligheten

studeras om diarie- I avsnittet om planeringsavdelningen frågan föring särskilt.

Arkivvård

arkiv allmänna med till- För länsstyrelsens gäller arkivstadgan hörande cirkulär från riksarkivet samt särskilda föreskrifter och anvisningar utfärdade av riksarkivet. Vidare gäller kungöi statlig verksamhet samt relsen om användning av skrivmateriel råd och anvisningar utfärdade av byggnadsstyrelsen och riksrevisionsverket för arkivlokaler respektive bindning av arkivalier och verifikationer.

I fråga om utgallring av handlingar i länsstyrelsens arkiv gäller förutom en särskild från år 1953 ett stort antal kungörelse För lantmäterienhetens arkiv har medgallringsbestämelser. delats vissa undantag i fråga om tillämpningen av allmänna arkivstadgan.

90 Förslag som påverkar enhetens serviceroll - . . . . . . . . ..

Ärenden om länsstyrelsens arkiv handläggs på administrativa enheten. Enligt riksarkivets föreskrifter och anvisningar bör arkivvården organiseras med en eller flera arkivvårdare för länsstyrelsen samt en arkivansvarig för varje arkivbildande enhet eller motsvarande.

Ett förhållande som har försvårat för att sköta länsstyrelserna arkivvården är att arkivmassan har vuxit tre snabbare gånger under sjuttiotalet än under femtio- och sextiotalen. En av utredningen gjord undersökning visar t ex att bara elva länssty-

relser fastställt sådana gallringsfrister som avses i kungörel-

sen från år l9§3. Endast två har emellertid fast-

länsstyrelser ställt sådan gallringsfrist efter år 1971. omorganisationen

Riksarkivet har i särskild skrivelse till utredningen pekat på att länsstyrelserna under de senaste 20 åren erhållit en rad myndighetsanpassade föreskrifter och anvisningar på arkivområdet, vilka skapat förutsättningar för av arkivbildsamordning ning, gallring och vård av handlingarna. Detta kräver emellertid, enligt riksarkivet, ökade personalresurser. Riksarkivet har även överlämnat resultatet av en enkätundersökning från år 1977. Denna visar att endast tolv av länsstyrelserna - om man bortser från lantmäterienheterna - har arkivassistenttjänster och att dessa nästan genomgående är extra På lantmätetjänster. rienheterna finns däremot i allmänhet fasta tjänster för arkivassistenter.

Av utredningens material framgår att länsstyrelserna i vissa fall saknar insikt om arkivvårdens omfattning och svårighetsgrad. Det har ansetts att arkivvården kan skötas av en tjänsteman på en sakenhet, som förutom sina ordinarie arbetsuppgifter har förordnande som arkivvårdare och arkivansvarig. En nödvändig dialog mellan den administrativa enheten och linjen försvåras av att de som utses som arkivansvariga inte anser på linjen sig ha tid med dessa arbetsuppgifter.

Bibliotek

Särskilda föreskrifter har inte meddelats i fråga om länsstyrel-

Förslag

sens bibliotek. normalarbetsordningen åligger det den Enligt eller de tjänstemän som länsstyrelsen särskilt förtjänsteman ordnar att ha tillsyn över biblioteket.

Det ankommer enheten att svara för att sådant på administrativa meddelas. finns för hur anförordnande I övrigt inga riktlinjer svaret formellt bör fördelas inom länsstyrelsen.

är i dag oklar. I vissa fall saknas rutiner Ansvarsfördelningen som gör det möjligt att överblicka och samordna den litteratur och de rapporter som finns på länsstyrelsen. Informationen om nyanskaffad litteratur är ofta otillräcklig.

3.2.1 överväganden

Huvudansvaret för diarieföringen bör liksom hittills ankomma på enhetschef och föredragande.

Den administrativa enhetens uppgift är att kontinuerligt uppmärksamma problem med diarieföringen, biträda enhetscheferna i arbetet att rationalisera diarieföringen samt se över därtill hörande rutiner och anpassa dessa till förändringar i verksamheten. I uppgiften för den administrativa enheten ingår också att utveckla nya tekniker för diarieföring - t ex användningen av ADB.

I större som kan ha intresse för landets alla länsstyprojekt relser bör även LON aktivt medverka. Utvecklingsansvaret är således delat mellan den administrativa enheten och LON. LON bör i sin utbildningsplanering beakta länsstyrelsernas behov av utbildning för diarieförare.

finns det behov av att utse nå- Enligt utredningens uppfattning gon tjänsteman inom administrativa enheten som kontaktman gentemot enheterna och som bl a har ansvar att informera om gällande föreskrifter.

Diarieföringen har ett nära samband med arkivvården. Det är därför angeläget att diarieförarna också får vissa grundläggande

Förslag som påverkar enhetens serviceroll - . . . . ..

kunskaper om arkivläggning. Utredningen anser det lämpligt att detta ansvar läggs på administrativa enheten och skrivs in i och närmare preciseras i föreskrifterna för diarieföringen.

I fråga om länsstyrelsens arkivvård bör ansvaret utom när det gäller lantmäterienhetens arkiv ligga på administrativa enheten. För lantmäterienhetens arkiv svarar överlantmätare och ärenden som rör detta arkiv bör därför handläpgas på denna enhet. Utredningen föreslår att denna ansvarsfördelning bör framgå av diarieplanen.

Administrativa enhetens roll är bl a att se till att sakenheterna inventerar vilka handlingar som kan gallras ut, fastställa gallringsfrister samt i övrigt i sitt rationaliseringsarbete uppmärksamma problem som sammanhänger med diarieföring och arkivvård. Arbetet bör ske i samarbete med LON och riksarkivet.

De bestämmelser som reglerar arkivvård länsstyrelsernas är krångliga och spridda i en mängd olika författningar och särskilda beslut. Enligt bör det undersökas om inte utredningens mening dessa kan förenklas och samordnas liksom att möjligheten begränsa omfattningen av det material som skall arkiveras i fortsättningen. Utredningen föreslår att LON i samarbete med riksarkivet och länsstyrelserna får i uppdrag att utreda frågan.

Enligt utredningens mening har länsstyrelserna behov av ytterligare resurser för att kunna lösa arkivfrågorna helt på ett tillfredsställande sätt. Dessa frågor bör samordnas lämpligen med de uppgifter som har samband med diarieföringen.

När skall administrativa enheten

det gäller biblioteksfrågorna

svara för att uppläggningen av biblioteksrutinerna sker på ett

ändamålsenligt sätt samt att inköp av litteratur samordnas för

att bl a underlätta en enhetlig registrering av tillgänglig litteratur. Förslag till lämpliga rutiner för anskaffning och katalogisering bör utarbetas i samarbete med LON.

Ett utökat utbyte av erfarenheter bör ske mellan både länens förvaltningsbibliotek och övriga förvaltningsbibliotek för att

so enhetens serviceroll - . . . . . .. 93 Förslag påverkar

förbättra biblioteken. Samordning av ett sådant utbyte på sikt kan ske genom stöd från bl a LON, PUN och statskontoret.

är biblioteken på länsstyrelserna i Enligt utredningens mening allmänhet dock inte av sådan omfattning att det efter uppbyggnaden av biblioteket behövs en särskild bibliotekarie på heltid. Biblioteksfrågorna bör därför kunna kopplas saman med de uppsom enheten har i fråga om diarieföring och arkivvård. gifter Dessa senare bör dock bedömas som mera angelägna än uppgifter frågor som rör bibliotek.

3.3 Inventarier och andra förnödenheter

Ärenden om inventarier och andra förnödenheter handläggs på administrativa enheten. Alla inköp sker i allmänhet via enheten. normalarbetsordningen bör avdelnings- respektive enhets- Enligt chef delta i administrativa enhetens handläggning av ärenden som berör verksamheten inom den egna avdelningen eller enheten. Länsstyrelsens medel för anskaffning av inventarier m m ingår under anslagsposten reseersättningar och expenser.

Det råder en ganska utbredd uppfattning bland personalen på avdelningarna och enheterna att administrativa enheten disponerar över mera medel för inventarieanskaffning än vad som i verkligheten är fallet. En viss misstänksamhet har också märkts mot administrativa enhetens sätt att sköta medlen. Det har sin grund i att kontakterna på vissa län mellan den administrativa enheten och linjen inte fungerar tillfredsställande och att personalen har att påverka beslut som rör inköp. Därför har det svårigheter framförts önskemål om att expensmedlen borde fördelas och budgeteras ut till respektive enhet.

3.3.1 överväganden

Utredningen föreslår i annat samanhang att det närmare bör undersökas i vad mån ytterligare medel ur anslagsposten reseersättningar och expenser kan fördelas avdelningsvis.

Förslag som påverkar enhetens serviceroll - . . . . . ..

Utan att avvakta denna översyn föreslår att den admiutredningen nistrativa enheten i samarbete med personalen utpå enheterna arbetar en plan för nyanskaffningar. I den mån medel inte budgeteras bör informeras avdelningsvis personalen om hur mycket pengar som finns till förfogande under samt efter budgetåret budgetårets slut informera om hur de använts. Den praktiska hanteringen med beställningar och inköp bör oavsett hur expensmedlen fördelas inom liksom hittills länsstyrelsen huvudsakligen ske genom administrativa enheten. Kunskapen om alla de regler som gäller för statliga myndigheters upphandling finns där.

3.4 Samanfattning

Arbets- och handläggningsordning

Utredningen föreslår att administrativa enheten skall verka för att handläggningsordningar utarbetas vilket bör komma till uttryck i normalarbetsordningen. Arbetsuppgiften förläggs till funktionen för organisationsfrågor.

Diarieföring, arkivvård och bibliotek

Mot bakgrund av det nära samband som råder mellan diarieföring och arkivvård bör diarieförarna erhålla kunskaper grundläggande i arkivläggning. Ansvaret för diarieföring och arkivvård läggs på den administrativa enheten och skrivs in i och preciseras närmare i föreskrifterna för diarieföringen.

Utredningen föreslår att ansvaret för länsstyrelsens arkivvård bör ligga på den administrativa enheten utom för lantmäterienhetens arkiv. Utredningen föreslår att resurserna för arkivvården bör förstärkas.

Utredningen föreslår att LON i samarbete med riksarkivet och länsstyrelserna får till uppgift att utreda möjligheterna att dels förenkla och sammanföra de bestämelser som reglerar länsstyrelsernas arkivvård, dels begränsa omfattningen av det material som skall arkiveras.

Förslag Inventarier och andra förnödenheter Utredningen föreslår att administrativa enheten i samarbete med personalen på enheterna utarbetar en plan för nyanskaffning av inventarier m m.

- 4 FÖRSLAG SOM PÅVERKAR ENHETENS SERVICEROLL EKONOMIADMINISTRATION

medelsfördelning och intern- Anslagsframställning, anslagssystem, och ekonomi- och budget, verksamhetsplanering, rapportsystem samt administrativ rationali-

personaladministrativ utveckling

i ett administrativt system. Dessering är delar sammanhängande inom administrativa enhetens hela ansa uppgifter är fördelade svarsområde. I detta avsnitt behandlas de ekonomiadministrativa delarna av systemet.

4.1 Länsstyrelsens ekonomiadministrativa system

Det ekonomiadministrativa systemet för länsstyrelserna skiljer i vissa avseenden från det som gäller för övriga myndigsig framför allt när det mångfalden av skilda uppgifheter, gäller ekonomiadministrationen mycket resurskrävande. ter, vilket gör

Traditionella anslag

har s k traditionella anslag där anslaget är Länsstyrelserna underindelat i anslagsposter enligt följande:

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar och expenser Lokalkostnader

s0OO\lO\U1-$LNl\JD-*

Ersättningar till nämndemän Samhällsinformation

Kungörelseannonseringskostnader

Lantmäterienheten och Diverse ändamål - landshövdingarnas tjänstebostäder - kostnader vid anstånd med omstationering och flyttning.

98 Förslag som påverkar enhetens serviceroll - ekonomiadm .. SU] 1978:58

Enligt regleringsbrev och andra bestämmelser skall länsstyrelsen i bokföringen obligatoriskt redovisa förvaltningskostnaderna i dels anslagsposter enligt ovan och dels i ett relativt stort antal delposter. Utöver denna obligatoriska skall länsredovisning styrelsen av finansstatistiska skäl redovisa fördelautgifterna de på utgiftsslag enligt den s k förenklade kontoklassen 2 i system S, vilket innebär en än mer långtgående utgiftsslagsredovisning och också en dubbel utgiftsslagsredovisning.

Det sätt på vilket medlen anvisas försvårar en delegering inom länsstyrelsen av budgetansvar och uppföljning.

Ett stort antal anslag

Länsstyrelsens uppgifter inom det ekonomiadministrativa området har en betydande Utöver ansvaret för omfattning. de anslag som har anvisats för förvaltningskostnader för kronolänsstyrelsen, fogdemyndigheterna, lokala skattemyndigheterna och länsskolnämnden har den administrativa enheten också ansvaret för ett flertal riksstatsanslag, som länsstyrelsen disponerar och som är hänförliga till skilda huvudtitlar. Som exempel på det senare kan nämnas utbetalning av vissa statsbidrag bl a rättshjälpskostnader, ersättning åt vittnen m m, bidrag till driften av enskilda vägar m m. Vidare har länsstyrelsen ansvar för utbetalning, bevakning och i vissa fall återsökning av förskott på riksstatsanslag, förskott för annan myndighets räkning och övriga förskott, bl a förskott för studiebidrag, beredskapsarbeten, familjebidrag till kommuer.

Fonder och medel

Länsstyrelsen har i egenskap av överexekutor att förvalta medel enligt lagen om gälds betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar m fl författningar. Dessutom har länsstyrelsen ansvaret för vissa fondmedel som tillhör t ex kammarkollegiet, lönegarantifordran, lönegaranthnedel, jaktvårdsfonden och allmänna arvsfonden samt övriga fondmedel såsom länets älgskadefond. Dessa medel och fonder administreras och redovisas i länsstyrelsens kassabokföring. Den administrativa enheten har i vissa fall att förvalta privata fonder.

som påverkar enhetens serviceroll - ekonomiadm .. 99 Förslag

har förutom ett allmänt för inbetal- Länsstyrelsen postgirokonto flera sådana konton för särskilda ändamål, varav ett för ningar ett för mervärdeskatt och två för skatt inarvs- och gåvoskatt, i den allmänna uppbörden samt ett för postförskottsförsängående delser. De medel som inflyter på dessa konton bokförs av den administrativa enheten. I fråga om medel för mervärdeskatt, skatt i den allmänna sker även återbetalningar av ingående uppbörden, sådana medel via kassabokföring. kñnatlig bokfölänsstyrelsens ring av medel, som inlevereras till länsstyrelsen av kronofogdesker också i kassabokföringen. Detta sker dock inte myndigheten, i de tre län som är föremål för försöksverksamhet med REX-systemet där indrivna medel inlevereras direkt av kronofogdemyndighet i detta system utan att beröra länsstyrelsens kassabokföring.

Det förekommer också att medel betalas in kontant till länsstyrelsen. För denna kassaverksamhet, som åvilar den administrativa enheten, finns en särskild kassaexpedition.

kan nämnas att en länsstyrelses ekonomiadmi- Samanfattningsvis nistration i genomsnitt omfattar ca l 200 kassabokföringskonton. disponerar helt eller delvis 45 olika anslag på Länsstyrelsen tio olika huvudtitlar över statsbudgeten.

Särskilda medel från centrala verk

Utöver vad som ovan har red0visatsti1ldelas länsstyrelsen kontanta medel från centrala verk för speciella ändamål. Medlen bokförs i kassabokföringen och avser t ex på s k avräkningskonton medel för landskapsvårdsplanering, vård av naturreserregional vat och landskapsvårdande beredskapsarbeten.

Regleringsbrevet för budgetåret 1978/79

för har föreskrivits att I regleringsbrevet budgetåret 1978/79 för skall fördela (budgetera) åtminstone länsstyrelsen budgetåret lönekostnader och reseersättningar under anslaget Länsstyrelserna och motsvarande enheter, under anslaget Lopå avdelningar kala samt under anslaget Kroskattemyndigheterna“ på fögderier nofogdemyndigheterna” på kronofogdedistrikt.

100 Förslag som påverkar enhetens serviceroll - ekonomiadm .. SUJ 1978:58

Enligt utredningens mening är det värdefullt att länsstyrelsen nu åläggs att fördela vissa delar av sina medel. En sådan förändring ställer krav på en medvetenhet om hur ansvar kan fördelas i en organisation. I syfte att klargöra detta gör utredningen en distinktion mellan ansvar på skilda nivåer.

Det övergripande ansvaret för de medel som ställs till länsstyrelsens förfogande tillkomner i första hand landshövdingen, som är behörig att förfoga över dessa. Behörigheten att förfoga över medlen har som regel delegerats till tjänstemän vid administrativa enheten. De tjänstemän som förordnats att förfoga över medlen ansvarar för att dispositionen är motiverad och att den ligger inom ramen för myndighetens verksamhet. De ansvarar också för att medel finns tillgängliga för ändamålet.

Den administrativa enheten har ansvaret för medelsfördelningen, anslag och anslagskontroll. Beslutanderätten i samordningsfrågor får också anses ligga på administrativa enheten med undantag av sådana frågor där arbetsordningen föreskriver att landshövdingen eller styrelsen har att fatta beslut. Administrativa enhetens samordnande ansvar när det gäller budgetering eller fördelning av medel på avdelningar inom länsstyrelsen och på de lokala myndigheterna innebär att enheten med ledning av verksamhetsplaner upprättar förslag till budget.

Den administrativa enheten har också ansvar för att avdelningarna och de lokala myndigheterna får kontinuerlig information om medelsförbrukning och övrig infonnation som krävs för att dessa skall kunna följa upp verksamheten mot kostnaderna.

Ansvaret för medelsförbrukningen får anses hos den som ligga fattar beslut och kan t ex gälla tjänstetillsättningsärenden, beslut om inköp av utrustning och att beordra tjänsteresa. Den som har att fatta beslut av ovan beskriven karaktär har också det reella ansvaret för att de ekonomiska inom åtagandena ryms ramen för För detta krävs budgeten. en löpande uppföljning av budgeterade kostnader mot utfallet.

enhetens serviceroll - ekonomiadm .. l0l Förslag som påverkar

4.1.1 överväganden

Det nuvarande är en återhållande faktor när det anslagssystemet att utveckla skilda delar av det ekonomigäller möjligheterna administrativa på länsstyrelsen. Det sätt på vilket mesystemet del anvisas och de krav på redovisning som ställs försvårar möjtill av budgetansvar och försvårar den ligheterna delegering ekonomiadministrativa Anslagssystemet innebär viuppföljningen. dare ett hinder för att bl a planera projektarbete för mer än ett år att reservera medel från ett år till i taget. lbjligheterna ett annat saknas. Det har medfört osäkerhet för den personal som finansieras med s k specialdestinerade medel. Vidare är de beatt omdisponera medel mellan de olika angränsade möjligheterna slagsposterna ett hinder vid resursstyrningen på länsstyrelsen. verkar vidare hämmande för länsstyrelsens arbete Anslagssystemet med verksamhetsplanering.

har traditionella anslag men det rapportsystem för Länsstyrelsen kostnadsredovisning som länsstyrelsen tillämpar är i hög grad ut- Det finns format efter de myndigheter, som har programanslag. klara i systemet, som många gånger medför tekniska begränsningar för att tillämpa systemet efter de besvårigheter länsstyrelsen hov av information har. Upprättade planer är ofta länsstyrelsen utformade i termer som inte i tillräcklig utsträckning går att omsätta i motsvarande termer i redovisningen.

I den särskilda skriften och ambitionsnivåer i Arbetsfördelning administrationen - för interna utveckunderlag länsstyrelsens redovisas olika som länsstyrelserna över lingsarbete problem har med skilda delar av det ekonomiadministrativa systemet. lag och som kan ligga till för De överväganden som där görs grund vissa förändringar på länsstyrelsen och de förslag som utredi annat samt de föreskrifter om fördelningen lägger sammanhang ning av lönekostnader och reseersättningar som numera intagits i är enligt utredningens mening inte tillräckreglcringshrevct för att förbättra effektiviteten i det ekoliga förändringar nomiadministrativa systemet. Utredningen föreslår därför en ekonomiadministrativa under beöversyn av länsstyrelsens system aktande av de samband som finns mellan de olika delområdena.

102 Förslag som påverkar enhetens serviceroll - ekonomiadm .. Sal 1978:58

Utredningen anser att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att undersöka möjligheterna till att länsstyrelsen tilldelas en budget för förvaltningskostnader med mindre inslag av detaljrestriktioner. Även möjligheterna att tilldela länsstyrelsen någon fonn av reservationsanslag bör undersökas.

Den föreslagna utredningen bör således bl a undersöka följande alternativ.

Varje länsstyrelse tilldelas ett anslag för förvaltningskostnader utan uppdelning på delposter. För detta anslag upprättas en plan vari framgår de utgiftsslag som departementet önskar särredovisade i petita och bokslut. Begränsningar och detaljrestriktioner av medel för visst utgiftsslag kan ske men bör ske endast i de fall detta är absolut nödvändigt för styrning av verksamheten. Länsstyrelsen fördelar själv medlen mellan avdelningarna.

Avdelningarna gör i sin tur en fördelning (budgetcringl mellan en heterna. Anslagsförbrukningen följs upp i samma termer som medlen anvisats och budgeterats i.

Behovet av en översyn av länsstyrelsens nuvarande budgetsystem understryks av att de ekonomiadministrativa uppgifterna är särskilt omfattande och av speciell natur på grund av den mångfald av riktsstatsanslag som skall administreras.

Det bör särskilt undersökas dels möjligheterna att begränsa sä-

väl omfattningen som detaljeringsgraden av specialdestinerade

medel som tilldelas länsstyrelserna utanför regleringsbrevet

dels möjligheterna att sådana medel anvisas direkt i reglerings-

brevet.

Den för länsstyrelsen gemensamma anslagsposten ”reseersättningar och expenser“ innefattar kostnader för den löpande verksamheten såsom kostnader för inköp av skrivmateriel, telefoner, transporter och repro. Anslagsposten innehåller också medel för avgiftsbelagd utbildning, personalvårdande åtgärder, inköp av inventarier och litteratur.

enhetens serviceroll - ekonomiadm .. 103 Förslag som påverkar

Från den administrativa enhetens sida har pekats på de marginella som i dag finns för att fördela expensmedel på avdelmöjligheter av att den övervägande delen av anslaget ningar/enheter på grund är intecknat av fasta kostnader för den löpande verksamheten.

anser att det nu är viktigt att fördela medel för Utredningen och Det bör enligt

resor, utbildning personalvårdande åtgärder.

undersökas nännare i vad mån ytterligare medel kan utredningen fördelas.

har åt riksrevisionsverket att utreda vissa Regeringen uppdragit frågor om modernisering av det statliga budgetsystemet. Uppdraget såvitt kunnat bedöma, inte att innebära att komer, utredningen som gäller för blir föremål de speciella problem länsstyrelsen för särskild uppmärksamhet.

anser därför att den föreslagna utredningen bör OPAL-utredningen utföras av LON i egenskap av central myndighet för länsstyrelser-

na i rationaliserings- och organisationsfrågor. Utredningen bör

få till att bl a se över det ekonomiadministrativa systeuppgift met i sin helhet. Översynen bör också omfatta dels gällande anom anslagsframställning för visningar i fråga kronofogdemyndigheter och lokala skattemyndigheter, dels föreskrifter i Kungl brev den 18 december 1964 och den 16 december 1966, punkterna 1 och 2, som avser länsstyrelsens behovsprövning i fråga om lokalinventarieanskaffning och länsstyrelsens kontroll myndigheternas över myndigheternas användning av kontorsmateriel.

LON bör i samarbete med berörda intressenter, dvs göra översynen kommundepartementet, rikslänsstyrelserna, budgetdepartementet, revisionsverket och riksskatteverket.

för och 4.2 Anslag och budget kronofogd0m)ndighotcr lokala skattemyndigheter

har det övergripande ansvaret för kronofogdemyndig- Länsstyrelsen heternas och lokala skattemyndigheternas anslag. Anslaget är gemensamt för kronofogdemyndigheter resp lokala skattesamtliga myndigheter i länet.

104 Förslag som påverkar enhetens serviceroll - ekonomiadm ..

I samråd med de lokala myndigheterna upprättar länsstyrelsen med något undantag en lönebudget för dessa. Flertalet av länsstyrelserna upprättar i samråd med de lokala myndigheterna också budget för övriga delposter (reseersättningar och expenser, lokalkostnader och sjukvård). I de län där de lokala myndigheterna tilldelats budget för alla i regleringsbrevet upptagna delposterna har de också ett kostnadsansvar, som innebär att de svarar för medlens användning.

Länsstyrelsens arbete med anslag och budget för de lokala myndigheterna är en del av länsstyrelsens ekonomiadministrativa system. Den översyn som utredningen tidigare föreslagit bör även omfatta de lokala myndigheterna. Nedan redovisas några förslag som kan genomföras utan att invänta resultatet av översynen.

4.2.1 överväganden

De lokala myndigheter som inte har egen budget för samtliga delposter i regleringsbrevet anser detta förhållande som otillfredsställande. De har ansvar för verksamheten inom myndigheten men de har inte rätt att bestämma över hur medlen skall användas. Vidare menar de lokala myndigheter som måste göra sina beställningar av maskiner och inventarier via administrativa enheten att det fördröjer leveranserna och begränsar handlingsutrwmnet.

Enligt utredningens mening bör det direkta ansvaret för myndighetens verksamhet och ett reellt budgetansvar höra swmnan. Mot denna bakgrund förordar utredningen att alla lokala myndigheter så långt som möjligt själva får ansvara för medlens användning och att dessa tilldelas en egen budget för de i regleringsbrevet anvisade delposter som man direkt kan påverka. Det är dock inte fråga om att förändra länsstyrelsens övergripande ansvar för de lokala myndigheternas anslag. (För kronofogdemyndigheterna se dock nedan.) Länsstyrelsen bör således även i fortsättningen ha ansvaret för att göra upp budgetförslag och att göra omfördelningar mellan myndigheterna.

Den behovsprövning som länsstyrelsen skall göra för de lokala myndigheternas inventarieanskaffning och länsstyrelsens kontroll

enhetens serviceroll - ekonomiadm .. 105 Förslag som påverkar

av kontorsmateriel försvårar för de av myndigheternas användning att ta ett ansvar för sin verklokala myndigheterna meningsfullt föreslår därför att dessa föreskrifter blir samhet. Utredningen Det arbetet bör samordnas med föremål för översyn och revidering. av det ekonomiadministrativa systemet för länsstyrelseröversynen bör föreskrifterna ändras så att na. Enligt utredningens mening till att samordna inköp av invenlänsstyrelsens ansvar begränsas och viss kontorsmateriel. Skälet till att länsstyrelsen tarier detta ansvar är att man kan utnyttja dess kompetens bör ha kvar leveranstid får på så vid inköp. Problemet med en något förlängd sätt stå tillbaka för behovet av rationella inköp och möjlighe-

terna till kostnadsbesparingar.

bör kunna leda till ett ökat kostnadsmedve- Ovanstående förslag ökat kostnadsansvar för kronofogdemyndigheter och tande och ett lokala Vidare uppnås en klarare ansvarsförskattemyndigheter. delning mellan lokalmyndigheterna och länsstyrelsen.

föreslår utredningen i ett följande För kronofogdemyndigheterna mellan länsstyrelserna och avsnitt att ansvarsfördelningen RSV, ses över såväl för personaladministrakronofogdemyndigheterna ekonomiadministration. Oavsett resultatet av denna tion som för bör OPAL-utredningens förslag kunna genomföras. översyn

4.3 Arbetet med anslagsframställning vid länsstyrelsen

Den administrativa enheten bereder frågor som rör anslagsframtill och länsstyrelsens styrelse fattar ställningar regeringen beslut.

lämna in anslagsframställ-

Länsstyrelsen skall till regeringen

för kronofogdemyndigheterna, de lokala skattemyndigheningar terna och länsstyrelsen.

bör den allmänna över- Enligt komundepartementets anvisningar sikten vara gemensam för länsstyrelsen, kronofogdemyndigheterna och lokala För övrigt skall länsstyrelsens, skattemyndigheterna. och lokala skattemyndigheternas ankronofogdemyndigheternas som tre skilda framställningar. I slagsframställning upprättas

106 Förslag som påverkar enhetens serviceroll - ekonomiadm ..

flertalet län finns mer än en kronofogdemyndighet och lokal skattemyndighet.

Län Anslagsframställning för Totalt länsstyrelsen lokala skatte- kronofogde myndigheter- myndigheter-

heten vid fyra länsstyrelser budgetåret 1977/78.

Länsstyrelserna lägger i dag ner ett ganska omfattande arbete på anslagsframställningarna. Det rör sig enligt redovisade uppgifter i tabell 5 om ungefär en halv årsarbetskraft bara inom den administrativa enheten. Ett skäl till att tidsåtgången för den administrativa enheten i Västernorrlands län är så pass låg kan ha sin grund i att verksamhetsplaneringen är förhållandevis väl utvecklad vid länsstyrelsen.

Länsstyrelsens anslagsframställning innehåller relativt omfattande beloppsmässig information om medelsförbrukning för upp till tre år före petitabudgetåret. Detaljeringsgraden är väsentligt högre än vad som återspeglas i budgetpropositionen och regleringsbrevet. I bilagor till anslagsframställningen ges beloppsmässig information som däremot återspeglar de anvisade anslagsposterna och det sätt på vilket dessa skall redovisas i länsstyrelsernas bokföring.

4.3.1 överväganden

I om detaljerad information fråga om medelsförbrukning m m i länsstyrelsens anslagsframställning anser utredningen att den beloppsmässiga informationen inte bör vara mycket mer omfattande och de-

enhetens serviceroll - ekonomiadm .. 107 Förslag som påverkar

än den infonnation som ges i regleringsbrevet och budgettaljerad skulle ett antal underbilagor kunna tas propositionen. Härigenom och underlätta petitaarbetet. Större bort i anslagsframställningen skall och reella infonnationsdetaljeringsgrad grundas på interna behov.

hänvisas till förslag till över- För förslag i övrigt utredningens syn av det ekonomiadministrativa systemet.

Arbetet med anslagsframställning för kronofogde- 4.4 myndigheter och lokala skattemyndigheter

enheten anmodar kronofogdemyndigheterna och loka- Administrativa i länet att komma in med förslag till anla skattemyndigheterna för Den skriftliga anmodan inneslagsframställning myndigheten. håller ofta anvisningar om vad som skall ingå i framställningen. underlätta arbete översänder de flesta För att myndigheternas administrativa enheter internt framtagna blanketter.

De inkomna samanställs av den administrativa framställningarna till för länets kronoenheten en gemensam anslagsframställning länets lokala skattemyndigfogdemyndigheter och en gemensam för heter.

har ansvar för de lokala policy och Länsstyrelsen myndigheternas verksamhet. Detta medför att länsstyrelsen gör vissa prioriteoch också mellan läringar mellan länets kronofogdemyndigheter nets lokala skattemyndigheter.

Administrativa enheten föredrar de sammanställda anslagsframför styrelse som beslutar om det ställningarna länsstyrelsens innehållet i anslagsfrmnstüllningen till regeringen. slutgiltiga lämnas över till vissa centrala Kopia av anslagsframställningen verk, bl a riksskatteverket.

Problem i samband med anslagsframställning för kronofogde-

nnndigheter och lokala skattamnuügheter

att de lokala myndigheterna läg- Av utredningsmaterialet framgår

108 Förslag som påverkar enhetens serviceroll - ekonomiadm ..

ger ner ett relativt omfattande arbete på sina årliga anslagsframställningar. Från centralt håll ställda krav på utformningen av anslagsframställningen innebär också en relativt stor resursinsats från administrativa enhetens sida.

Kronofogdemyndigheterna och de lokala skattemyndigheterna menar att den administrativa enheten bearbetar grundmaterialet på ett sådant sätt att deras överväganden inte förs fram till regeringen och riksskatteverket.

De lokala myndigheterna önskar en bättre från återföring länssty-

relsen om prioriteringarna. Vidare efterlyser man välskrivna och

praktiska anvisningar som kan underlätta arbetet med anslagsframställningen.

För den administrativa enheten är de centralt uppställda kraven på anslagsframställningens utformning ett hinder mot att förenkla hanteringen. lhn ifrågasätter bl a det stora antalet med bilagor i en del fall detaljerade uppgifter om medelsförbrukning.

4.4.1 Överväganden

Utredningen föreslår att kronofogdemyndigheternas och lokala skattemyndigheternas anslagsframställningar eller underlag för framställningar bifogas i ursprungligt skick den av administrativa enheten sammanställda anslagsfranställningen. Härigenom skapas möjlighet för de lokala myndigheterna att till regering och centrala myndigheter framföra och beskrivangelägna yrkanden ningar över sin verksamhet. Länsstyrelserna bör dock fortfarande göra erforderliga prioriteringar.

En förutsättning för att grundmaterialet skall kunna bifogas i ursprungligt skick är att den administrativa enheten ger myndigheterna praktiska anvisningar, information och metodstöd, så att deras anslagsframställningar blir ordentligt utfonnade. En annan förutsättning är att det förs en petitadialog mellan länsstyrelsen och lokalmyndigheterna såväl före som under budgetarbetet.

Det krävs vidare enligt utredningens mening förenklade anvis-

enhetens serviceroll - ekonomiadm .. 109 Förslag som påverkar

från centralt håll, ett mindre omfattande krav på infonnaningar tion. Utredningen har tidigare föreslagit att LON får i uppdrag att utreda ekonomiadministrativa system i samlänsstyrelsernas råd med berörda översynen bör också omfatta anslagsframparter. för de lokala Hänsyn bör härvid också ställning myndigheterna. till till framtida mellan RSV, tas de förslag ansvarsfördelning vilken LON och RSV länsstyrelserna och kronofogdemyndigheterna, föreslås få utreda.

4.5 Renodling av de ekonomiadministrativa uppgifterna

4.5.1 Lönegarantiärenden

Lönegarantiärenden regleras av bl a lönegarantilagen (1970:741), och särskilda av riksskattelönegarantikungörelsen (1970:745) verket utfärdade föreskrifter.

vid administrativa enhetens ekono- Lönegarantiärenden handläggs mifunktion.

utgår bl a för fordran på lön. Betalning enligt lönegarantilagen skall betala lönegarantibelopp och fullgöra ar- Länsstyrelsen skyldigheter i fråga om t ex skatteavdrag. betsgivarens

Särskilt förordnad konkursförvaltare eller kronofogdemyndighet över de bevakade fordringarna som omskall upprätta förteckning skall betala anmälda fattas av lönegarantilagen. Länsstyrelsen inom en vecka. Det gäller förfallen fordran bevakade fordringar såsom lön och semesterersättning. Utbetalningarna måste göras det skall bl a göra manuellt via s k snabbgirot. Länsstyrelsen vissa från fordran och semesterlön under uppavräkningar på lön sägningstiden.

I av förfallen lönefordran m m skall samband med utbetalning beräkna och betala ränta. Länsstyrelsen skall vilänsstyrelsen dare lämna besked om utbetalda, och innehållna löneavdragna garantibelopp.

Problem med lönegarantiärenden

inte innehållet i de under- Länsstyrelsen skall i princip pröva

110 Förslag som påverkar enhetens serviceroll - ekonomiadm ..

rättelser som lämnas till länsstyrelsen utan endast betala ut lönegarantibelopp till arbetstagarna. Det har dock visat sig att utbetalningen i många fall måste föregås av utredningar och bedömningar från handläggarens sida på grund av bristfälligt beslutsunderlag. Man har på länsstyrelsen ofta sett sig tvingad att ta på sig större uppgifter än man formellt är ålagd.

Antalet lönegarantiärenden har visat en markant ökning under de sju år som förflutit sedan lagstiftningen kom till. Inte enbart antalet ärenden har ökat utan även ärendenas omfattning. Vid en medelstor länsstyrelse åtgår ca en årsarbetskraft för arbetet med lönegarantiärenden. Vid de tre största länsstyrelserna uppgår insatserna till ca tre årsarbetskrafter. Resursinsatserna är dock starkt varierande mellan länen. Utredningen har beräknat

tidsåtgången för lönegarantiärenden, uppdelat på handläggning och

utbetalning vid fyra länsstyrelser. Som framgår av tabell 6 tar handläggningen av ärendena den största tiden i anspråk, uppskattningsvis ca 80 procent.

Län Lönegg rantiäre nden Handläggning Utbetalning Totalt

1 Inklusive utbetalning.

Tabell 6 Tidsåtgång för lönegarantiärenden uttryckt i persondagar för budgetåret 1977/78.

Ryckighet i ärendetillströmningen och krav på snabb handläggning av lönegarantiärenden gör att det är mycket svårt för den administrativa enheten att planera denna del av verksamheten. Då

endast några länsstyrelser fått särskilda resurser för arbetet

med lönegarantiärenden måste dessa ärenden utföras på bekostnad av andra arbetsuppgifter.

- ekonomiadm .. Förslag som påverkar enhetens serviceroll 111

4.5.1.1 Överväganden

anser att det bör ställas krav på att beslutsuder- Utredningen är i sådant skick att det är möjligt för länsstyrelsen att laget efterleva lönegarantilagens beståmnelser om snabb utbetalning. Det åvilar konkursförvaltare (kronofogdemyndighet eller särskilt förordnad konkursförvaltare) att ta fram beslutsunderlaget.

Lönegarantiärendena får anses ligga mycket nära annan social lag- Då sådana ärenden i stor utsträckning handhas av förstiftning. finns det anledning att närmare se över lönegasäkringskassorna rantiärendenas hemvist. I detta sammanhang bör uppmärksammas att länsstyrelsen i Stockholms län har skrivit till budgetdepartementet och begärt en översyn av lönegarantilagen. Utredningen anser det betydelsefullt att denna översyn kommer till stånd och föreslår att frågan om ärendenas hemvist utreds i samband med den begärda översynen av lönegarantilagen.

I den mån lönegarantiärenden skall vara kvar på länsstyrelsen är det naturligt att adinistrativa enheten har utbetalningsansvaret. Men eftersom ärendena - oavsett underlagets beskaffenhet - är av sådan art att de kräver en relativt omfattande beredning innan kan ske, anser utredningen att övrig handläggning av utbetalning ärendena i princip inte bör utföras på administrativa enheten som har till huvuduppgift att vara en serviceenhet åt länsstyrelsen.

Enligt utredningens mening kräver dessa ärenden vanligtvis ingen juridisk bedömning. De är dock att anse som i huvudsak djupare myndighetsutövning. Följdriktigt vore därför att ärendena i fråga om beredning för utbetalning fördes över till den av utredningen föreslagna rättsavdelningen eller att denna i sin egenskap av konsultorgan biträdde administrativa enheten i dessa frågor. Från vissa håll har även den uppfattningen förts fram att ärendena borde föras till uppbördsenheten.

Frågan om det organisatoriska hemvistet inom länsstyrelsen för dessa ärenden bör emellertid enligt utredningen ej avgöras förrän den ovan nämnda om ärendena skall föras över

översynen klarlagt

till försäkringskassorna eller ligga kvar på länstyrelsen.

112 Förslag som påverkar enhetens serviceroll - ekonomiadm ..

4.5.2 Statsbidrag till byggnadsarbeten inom viss kommunal utbildning och studiebidrag till skolväsendet

Skolöverstyrelsen beslutar om statsbidrags storlek efter ansökan från komun eller landstingskommun. Enligt nonnalarbetsordningen är det administrativa enheten som bereder och fattar beslut om utbetalning av statsbidrag och verkställer utbetalningen. Den administrativa enheten betalar ut bidragen direkt från resp anslag.

Enligt normalarbetsordningen är det vidare den administrativa enheten som bereder och beslutar om utbetalning av studiebidrag.

4.5.2.1 överväganden

Ansvaret för utbetalning av driftbidrag för skolväsendet överfördes från länsstyrelsen till skolöverstyrelsen den l juli 1977. Utbetalningsansvaret för statsbidrag till byggnadsarbeten och studiebidrag ligger emellertid kvar på länsstyrelsen.

Då skolöverstyrelsen övertagit viss del av utbetalningsansvaret för statsbidrag till skolväsendet föreslår utredningen att kvarvarande delar förs över till skolöverstyrelsen. Stordriftsfördelar skulle kunna vinnas genom en central utbetalning. Även en mera samlad bild över det totala statsbidragsområdet för skolväsendet uppnås. Bidragsberättigade skolor och kommuner behöver endast vända sig till en instans i bidragsfrågan. För länsstyrelsens del skulle dessutom vissa resurser kunna frigöras. Det rör sig om 10 ä 15 persondagar per år för en medelstor länsstyrelse. Den utredning som inom kort kommer att tillsättas för att utreda den statliga skoladministrationen bör kunna pröva frågan var utbetalningsansvaret bör ligga.

4.5.3 Vård av säkerheter som ställts i samband med täkttillstånd

Enligt normalarbetsordningen är naturvårdsenheten beredande och beslutande i dessa ärenden. Det gäller både att bevilja tillstånd och att godkänna ställda säkerheter.

enhetens serviceroll - ekonomiadm .. 113 Förslag som påverkar

Godkända säkerheter kan vara av varierande slag, exempelvis obliborgensförbindelser, aktier, medel innestående på konto gationer, i bank för och inteckningar i som spärrats länsstyrelsens räkning fast egendom.

Hos en del är det planeringsavdelningen som förvalänsstyrelser rar och vårdar säkerheterna, i andra län är det den aministrativa enheten. rutiner för denna arbetsuppgift Saknas Enhetliga och ansvarsfördelningen är i vissa fall oklar.

4.5.3.1 överväganden

beslut av säkerheter och Utredningen föreslår att om godkännande det fortsatta ansvaret för dessa hålls ihop. Länsstyrelsen kan själv reglera detta genom bl a arbetsordning. Den fysiska förvaav säkerheterna bör inte vara avgörande för var ansvaret ringen för desamma skall Ansvaret bör således åvila planeringsligga. avdelningen.

4.5.4 av bensinskatt vid yrkesmässig Kompensation användning av motorsåg

normalarbetsordningen bereder och beslutar administrativa Enligt ärenden av restituerad bensinskatt. I de enheten om utbetalning flesta fall beräknar den administrativa enheten den beloppsmäsfall svarar för siga kompensationen. I något taxeringsenheten denna uträkning.

har ovillkorlig skyldighet att ta ställ- Taxeringsnämnden ingen till kostnaden. Det medför att ning den kompensationsgrundande sådana I ansökningshandlingarna i många fall saknar uppgifter. dessa fall måste administrativa enheten begära in deklarationer-

na för att kunna bedöma kompensationsfrågan.

För en länsstyrelse tar arbetsuppgifterna ca 15 person-

medelstor

och beredning ca dagar per år i anspråk. Handläggning belägger 75 procent av tiden.

114 - Förslag som påverkar enhetens serviceroll ekonomiadm .. SOU l978:58

.4.5,4.1 Överväganden

Utredningen föreslår att beredningen av dessa ärenden förs bort från den administrativa enheten. Beredning bör ske där deklarationsmaterialet förvaras. Ansökningshandlingarna bör vara i sådant skick att administrativa enheten enbart har att effektuera utbetalningen.

4.5.5 Uppbörd av älgavgift och älgstatistik

Enligt kungörelsen om älgavgift m m skall avgift erläggas för älg som fälls i riket. Avgiften skall betalas till länsstyrelsen. Om det visas att älg varit helt eller delvis otjänlig som människoföda, prövar länsstyrelsen frågan om befrielse eller nedsättning av avgiften.

Länsstyrelsen skall årligen lämna uppgift om bl a skjutna och trafikskadade älgar enligt anvisningar som meddelas av statens naturvårdsverk.

Hur dessa ärenden skall handläggas inom länsstyrelsen är inte närmare reglerat. LON har emellertid givit ut en handledning och rekomenderat länsstyrelsen att tillämpa en arbetsfördelning som innebär att adinistrativa enhetens befattning med dessa ärenden skall begränsas till uppbörd av medel. Övriga arbetsuppgifter skall handläggas inom den enhet på planeringsavdelningen som bereder jaktärenden.

4.5.5.1 Överväganden

Enligt vad utredningen kunnat konstatera vid sina studier på länsstyrelserna förekomer det att administrativa enheten utöver själva medelsuppbörden även svarar för ett omfattande registeroch statistikarbete.

Uppgiften om antalet skjutna älgar och andra statistiska uppgifter om älgbeståndet har betydelse för vederbörande sakenhet vid prövningen av kommande års avskjutning. Dessa uppgifter liksom all materiell prövning i älgärenden bör därför enligt ut-

- ekonomiadm .. 115 som påverkar enhetens serviceroll Förslag

i huvudredningens mening handläggas inom planeringsavdelningen sak enligt de av LON utgivna rekommendationerna.

4.6 Sammanfattning

Översyn av det ekonomiadministrativa systemet

föreslår att en särskild utredning får i uppdrag Utredningen

i - att se över länsstyrelsernas ekonomiadministrativa system sin helhet,

- att till att länsstyrelserna tillundersöka möjligheterna delas dels en budget med mindre inslag av detaljrestriktioner dels någon form av reservationsanslag,

omfatt- - att undersöka möjligheterna till att dels begränsa av medel dels att sådana medel

ningen specialdestinerade

anvisas direkt i regleringsbrevet,

- undersöka till att anslagsposten, reseatt möjligheterna fördelas inom länsersättningar och expenser ytterligare styrelsen,

- att se över för lokalmyndigheterna, anslagsframställningarna

kost- - att föreskrifterna som begränsar lokalmyndigheternas nadsansvar ses över.

bör av LON i samarbete med berörda intressenter, översynen göras dvs länsstyrelserna, budgetdepartementet, komundepartementet, riksrevisionsverket och riksskatteverket.

Anslag och

budget

Utredningen föreslår

- att medel för utbildning och personalvårdande åtgärder för-

delas på länsstyrelsens avdelningar,

116 som påverkar enhetens serviceroll - ekonomiadm .. Förslag

- att kronofogdemyndigheterna och de lokala skattemyndigheterna får en egen budget för i anvisade regleringsbrevet delposter som man direkt kan påverka.

Arbetet med anslagsframställning

Utredningen föreslår

- att den beloppsmässiga infonnationen i länsstyrelsens anslagsframställning inte bör vara mycket mer omfattande och detaljerad än den information som ges i regleringsbrev och budgetproposition,

- att förfarandet med anslagsframställningarna för kronofogdemyndigheterna och de lokala skattemyndigheterna bör förenklas och dessa efter gjord på länsstyrelsen bör prioritering skickas i ursprungligt skick till departement och centrala verk.

Renodling av de ekonomiadministrativa uppgifterna

Utredningen anser det betydelsefullt

- att en översyn av lönegarantilagen kommer till stånd,

- att ärendenas organisatoriska hemvist samtidigt utreds,

- att frågan om ärendenas hemvist inom länsstyrelsen således inte avgörs nu,

- att utbetalningsansvaret för till statsbidrag skolbyggnadsarbeten och studiebidrag bör föras över till skolöverstyrelsen,

- att beslut och ansvar för säkerheter som ställts i samband med täkttillstånd bör hållas och ansvaret för dessa ihop uppgifter förs till planeringsavdelningen,

enhetens serviceroll - ekonomiadm .. 117 Förslag som påverkar

- av bensinskatt vid att beredning av ärenden om kompensation av motorsåg bör ske där deklarationsyrkesmässig användning förvaras. Den administrativa enheten bör endast materialet ansvara för utbetalningarna,

- att m m bör föras till planeringsavdelningen

älgstatistik de av LON utgivna rekommendationerna. enligt

- 5 FÖRSLAG SOM PÅVERKAR ENHTENS SERVICEROLL

PERSONALADMINISTRATION

5.1 Allmänt om personaladministration

Vid kontakter med länsstyrelserna har olika persoutredningens diskuterats ingående. Bl a har man fört naladministrativa frågor är utsatt för en snabb förändfram att personaladministrationen i arbetslivet, en ring. Ny lagstiftning, en ny syn på människan ökad lokal förhandlingsskyldighet, en ny arbetsgivarroll m m på-

verkar personaladministrationen.

Utredningen har konstaterat att länsstyrelserna i åtskilliga inom det fältet ej har kommit så

frågor personaladministrativa

som vore önskvärt. Under senare tid har emellertid en viss långt inträffat. Härvid har utredningen även konstaaktivitetsökning kommit olika långt i utvecklingen av terat att länsstyrelserna Vid några länsstyrelser har man så-

sin personaladministration.

och introduktion, andra har syssledes ägnat sig åt rekrytering med delar av och

lat mer ingående personalutvecklingsområdet

åter andra har ägnat sig åt utbildning.

har således olika erfarenheter och behov inom Länsstyrelserna det området. Det är därför inte möjligt personaladministrativa rekommendation om inom vilka delområden att ge någon generell Det torde inte heller vara att samtman bör arbeta. lämpligt arbeta med alla dessa fråliga länsstyrelser tvingas gemensamt då utvecklingen kommit olika långt på olika länsstyrelser gor kan vara av skilda slag vid och då de dagsaktuella problemen olika är det emellertid av länsstyrelser. Enligt utredningen vikt att man inom länsstyrelserna nu går igenom sin personaloch bestämmer för hur man skall lösa de administration sig som därvid konstateras. problem

120 Förslag som påverkar enhetens serviceroll ...

Enligt utredningens mening bör man bl a studera MBA-S och dess verkningar på länsstyrelsens personaladministration, söka klargöra arbetsgivarrollen, finna områden och fonner för gemensamma aktiviteter länen emellan, samt söka formulera utbildningsbehoven på området. Det bör i sammanhanget under att länsstrykas styrelserna själva måste ta ansvaret för av sin utvecklingen personaladministration och att man endast delvis torde kunna påräkna direkt biträde från utomstående LON har myndigheter. emellertid under budgetåret 1978/79 tilldelats vissa resurser för personaladministrativ och arbetsrättslig verksamhet varför länsstyrelserna - särskilt då det - bör gäller gemensama frågor samarbeta med och söka stöd hos LON. LON har ett ansvar för att ge sådant stöd men även för att på olika sätt påverka länsstyrelsernas attityder till och arbete med dessa frågor.

Mot denna bakgrund har utredningen stannat för att ej nämnare behandla de personaladministrativa i betänkandet. frågorna

I en särskild skrift, och ambitionsnivåer i Arbetsfördelning administrationen - för underlag länsstyrelsens interna utvecklingsarbete - redovisas vissa delar av personaladministrationen.

I föreliggande avsnitt lägger till förändutredningen förslag ringar som kan föranleda statsmakternas beslut.

5.2 Tillsättning av tjänster vid länsstyrelsen

Beslut angående tillsättning av tjänster på länsstyrelsen fattas antingen av regeringen eller länsstyrelsen. Hur beslutsbefogenheterna fördelar dem emellan sig framgår av länsstyrelseinstruktionen (1971:460). Vem som på länsstyrelsen skall fatta beslut i själva tillsättningsärendet framgår av arbets- och handläggningsordningarna.

Nuvarande regler

Enligt normalarbetsordningen, vilken ligger till för länsgrund styrelsens egna arbets- och

handläggningsordningar,ligger beslut

om förslag till tjänst som avdelningschef/motsvarande och

enhetens serviceroll ... 121 Förslag som påverkar

enhetschef/motsvarande på länsstyrelsens styrelse och tillsättning av annan tjänst i lägst lönegrad F 19 på landshövdingen. tillsätts av den administrativa enheten. Flera Övriga tjänster har avvikelser från detta. länsstyrelser gjort

Om beslut fonnellt fattas av den administrativa enheten skall berörda enhetschef i samtliga fall tillavdelnings- respektive försäkras ett att deltaga i handinflytande genom skyldighet läggning av tillsättningsärende.

Den administrativa enheten är i samtliga fall beredande enhet. Den skall ledigförklara tjänster, göra meritsammanställningar medverka vid urval av sökande, föredra ärendet samt (stegar), beslut Enheten skall ockkungöra angående tjänstetillsättning. så se till att tillsättningsförfarandet sker i överensstämmelse med de lagar och förordningar som reglerar tillsättningsärendena. är Andra arbetsuppgifter som påverkar tillsättningsförfarandet exemelvis bedömning av om tjänster behöver återbesättas, analys av de krav ställer, förslag till annons, fastarbetsuppgifterna ställande av urvalskriterier m m. I den mån dessa utförs, sker enhet eller av enheten tillsammans med den admide på berörd nistrativa enheten i samverkan med de fackliga organisationerna.

Problem i samband med tillsättning av tjänster

Skillnader mellan ifråga om vem som skall fatta länsstyrelserna beslut vid tillsättning av tjänster återspeglas i länsstyrelscrnas arbetsordningar och i de synpunkter som länsstyrelserna fört fram till Om man renodlar de uppfattningar som utredningen. kommit till uttryck kan man urskilja två huvudalternativ. Enligt det ena bör den administrativa enheten vara beslutande beträffande alla på länsstyrelsen upp till den nivå där regetjänster beslutar. det andra bör på motsvarande sätt beringen Enligt slutanderätten tillkomma avdelningschef. I båda fallen skall man kunna föra till landshövdingen för avgörande om man upp ärendet inte är överens.

Som skäl för den första anförs att den administrativa enlinjen heten skall se till att det formellt och rättsligt går riktigt

122 Förslag som påverkar enhetens serviceroll ...

till, att man är konsekvent vid och att man meritvärderingen minskar risken för att sökande från egen avdelning favoriseras. Vad som återstår är närmast ett formellt beslut, en registrering, och då ligger det i den administrativa enhetens serviceroll att ombesörja detta.

Enligt den andra linjen anförs som skäl för att lägga ut besluten på avdelningarna att de arbetsuppgifter som enligt föregående stycke anses åvila den administrativa enheten likaväl kan fullgöras om enheten är föredragande och deltar i beslutet.

5.2.1 överväganden

Vid bedömningarna av befogenhetsfördelningen vid tjänstetillsättningar m m har utredningen vägletts av två principer, nämligen att

- beslutanderätt vid tillsättning av tjänst bör, om inte särskilda skäl talar emot detta, tillkomma den myndighet eller avdelning som ansvarar för verksamheten

- beslut bör fattas så nära som möjligt den personal som berörs av beslutet

Dessa grundläggande principer gäller även i fråga om tillsättningen av tjänster vid lokal skattemyndighet, kronofogdemyndighet och lokal polismyndighet.

Även om man har olika uppfattning om var den formella beslutanderätten vid tjänstetillsättningar skall ligga så är det åtskilligt som förenar de båda uppfattningarna.

Man är överens om att den administrativa enheten bör vara föredragande, att den administrativa enheten skall sköta all ”papoch rutinarbete - meritsammanpersexercis ledigförklarande, ställningar m m, att den administrativa enheten skall svara för att de krav och önskemål som gällande lagstiftning och som respektive intressenter kan ha blir kända och beaktade i samband med tillsättningen. Vidare är man överens om att ett

Förslag som påverkar enhetens serviceroll

där den administrativa enheten, linjen, förtillsättningsärende, ordsgruppen eller motsvarande inte är eniga om beslutet, skall föras upp till landshövdingen för avgörande.

Tjänst skall enligt regeringsformen tillsättas på saklig grund, såsom förtjänst och skicklighet. Den administrativa enhetens traditionella roll är därvid att i första hand bevaka förtjänstkriteriet och att restriktioner som betingas av t ex arbetsmarkoch lokaliseringspolitiska skäl blir iakttagna. nadspolitiska

Då det gällt bedömning av skickligheten har denna av naturliga skäl i första hand måst av företrädare för linjen som har göras kännedom om sakområdet. Detta förhållande kommer i fråga om som handläggare att gälla även i framtiden. tjänster

hbt av ovanstående överväganden och de principer som bakgrund formuleras inledningsvis föreslår utredningen beträffande tillsättning av tjänster på länsstyrelse

att någon ändring inte sker beträffande de tjänster som i dag tillsätts av regeringen

- att annan än vad som nämns ovan i lägst lönegrad F 19 tjänst tillsätts av landshövdingen

- av avdelningsatt övriga tjänster som handläggare tillsätts chef eller motsvarande

- att tillsätts av administrativa enheten. övriga tjänster

Beträffande av de tjänster som upptagits i de två tillsättning sista styckena förutsätter utredningen att man vid oenighet mellan de berörda kan föra upp ärendet till landshövdingen för avgörande.

bör normalarbetsordningen ändras i Enligt utredningens mening överensstänmwlse med ovanstående förslag. Utredningen vill

124 Förslag som påverkar enhetens serviceroll ... SOU l978:58

genom sitt förslag markera den principiella riktigheten av att linjen fattar beslut i tjänstetillsättningsärenden av stor betydelse för linjen. Det bör dock finnas möjlighet för den enskilda länsstyrelsen att modifiera förslaget.

5.3 Tillsättning av tjänster m m vid lokala skattemyndigheterna

Beslut angående tillsättning av tjänster vid lokala skattemyndigheterna fattas antingen av regeringen, länsstyrelsen eller av lokal skattemyndighet.

Befogenhetsfördelningen mellan dessa tre nivåer regleras bl a i instruktion för lokal skattemyndighet (1966:551) samt i länsstyrelseinstruktionen (1971:460).

Befogenhetsfördelningen internt inom länsstyrelsen framgår av normalarbetsordningen samt av respektive länsstyrelses arbetsoch handläggningsordningar.

Nuvarande regler

- tillsätter efter Regeringen tjänster som fögderichef förslag av länsstyrelsen.

- I och Malmö tillsätts annan Stockholms, Göteborgs fögderi tjänst i lägst lönegrad F 6 och tjänst som landskanslist i befordringsgång av länsstyrelsen. I övriga fögderier tillsätts annan tjänst i lägst lönegrad F 6, extra ordinarie tjänst i lönegrad h F 5 och tjänst som landskanslist i befordringsgång av länsstyrelsen.

- I övrigt tillsätts tjänst av den lokala skattemyndigheten.

Innan länsstyrelsen tillsätter tjänst eller vikariat vid lokal skattemyndighet skall myndigheten höras.

Av ovanstående framgår att länsstyrelsen är beslutande eller skall avge yttrande då det gäller tillsättning av ett flertal

enhetens serviceroll ... 125 Förslag som påverkar

vid de lokala skattemyndigheterna. Den administrativa tjänster ärendena enhetens roll är att bereda ledigförklara tjänst, diarieföra inkomna ansökningar, göra meritsammanställningar, lokal medverka vid urval m m - samt att höra skattemyndighet, vara Vid åtskilliga länsstyrelser är den adminiföredragande. strativa enheten även formellt beslutande beträffande flertalet

av ovannämnda tjänster.

Vidare har den administrativa enheten beredande och föredraganandra ärenden av personaladministrativ nade uppgifter i vissa tur. t ex förläggning av semester eller annan ledig- Det gäller het för chef för lokal skattemyndighet, frågan om anställnings för vissa enligt lagen om offentlig anställupphörande tjänster Dessutom har den administrativa enheten en viktig roll som ning. åt lokal i samband med olika beslut rådgivare skattemyndighet som dessa fattar inom ramen för t ex trygghetslagarna och med-

bestämmandelagen.

Problem i samband med tjänstetillsättningar

RS-reformen har inneburit en utbyggnad och omorganisation av de lokala Bl a har dessa myndigheter erhållit skattemyndigheterna. ett antal tjänster som handläggare alltifrån taxeringsassisteni lönenivå F 16. Melter i lönegrad B g 18 A till handläggare lan de arbetsuppgifter som många av dessa kommer att syssla av deklarationer och revisioner - finns med - bl a granskning en stark till de arbetsuppgifter som utförs på skattekoppling avdelningens taxerings- och revisionsenheter.

till den allt starkare mellan länssty- Med hänsyn integrationen relsens och lokal skattemyndighet som RS-reforskatteavdelning men medfört naturliga karriärvägar mellan myndigöppnar sig förvänta att det - bl a med hänheterna. Man kan därigenom sig den stora som under senare år känsyn till personalomsättning netecknat skatteavdelningarna - ofta kommer att finnas en och samma sökande som söker och lokal skattetjänst på länsstyrelse myndighet samtidigt. Man får en gemensam rekryteringsbas.

Den fortsatta av RS-organisationen torde för lokala utbyggnaden

126 Förslag som påverkarenhetens serviceroll ...

skattemyndigheternas vidkommande innebära att behovet av baspersonal i förhållande till nuläget minskar vid vissa av myndigheterna medan det ökar vid andra. För landet som helhet kan man dock förutse en övertalighetssituation.

Slutligen förekommer i dag ett visst mått av dubbelarbete i den administrativa hanteringen - t ex att meritsammanställningar upprättas på två håll - vid tjänstetillsättningar där länsstyrelsen beslutar och lokal skattemyndighet skall avge förslag.

5.3.1 överväganden

Utredningen har haft som sin utgångspunkt de tidigare nämnda huvudprinciperna men funnit att vissa skäl talar emot en alltför långtgående decentralisering av beslutsfunktionerna. Ett skäl är att den starka integreringen mellan skatteavdelning och lokal skattemyndighet understryker behovet av att kunna ha ett samlat grepp över rekryteringen i länet. Det talar emot att beslutanderätten vid tillsättning av handläggartjänster och taxeringsassistenttjänster i B g 18 A läggs på lokal skattemyndighet. Samma skäl talar också för att beslutanderätten vid tillsättning av tjänster som landskanslist i befordringsgång, som i dag ligger på länsstyrelsen, även i fortsättningen skall ligga på länsstyrelsen.

Utredningen föreslår därför att samtliga handläggartjänster vid lokal skattemyndighet som inte tillsätts av regeringen tillsätts av länsstyrelsen.

Då det gäller de baspersonaltjänster som i dag tillsätts av länsstyrelse - assistent i lönegrad F 6 och extra ordinarie tjänst som kansliskrivare/assistent i lönegrad h F 5 i annat fögderi än Stockholms, Göteborgs och Malmö - bör emellertid de tidigare nämnda huvudprinciperna för den personaladministrativa arbetsfördelningen stå fast.

Vad gäller beslut om tillsättning av dessa tjänster, talar i viss mån den tidigare nämnda övertaligheten mot att besluten decentraliseras till lokal nivå. En samlad bedömning vid

Förslag som påverkar enhetens serviceroll ... 127

kan vara bättre ägnad att lösa dänned tjänstetillsättningar Övertaligheten kommer emellertid att sammanhängande problem. vara ett under en tid och bör därför enligt

problem begränsad

inte hindra att man redan nu väljer en mera utredningens mening där den formella beslutanderätten läggs ut långsiktig lösning på den lokala nivån.

Däremot är det nödvändigt att länsstyrelsen så länge övertaligheten består har ett regionalt ansvar för olika övergripande som kan behöva sättas in för att personaladministrativa åtgärder lösa detta Detta förstärks också av att vissa data- och problem. beräknas utbyggnad få uppbördsenheter genom RS-organisationens en bristande överensstämmelse mellan behov och tillgång på bas- Både då det gäller lokala skattemyndigheterna och enpersonal. heterna på skatteavdelningen rör det sig om personal ur samma och med angränsande arbetsuppgifter där omplaceringar kategorier mellan kan bli aktuella. Detta övergripande ansvar myndigheterna bör dock kombineras med att samtliga tjänster vid lokal skattesom inte är handläggartjänster bör tillsättas av lomyndighet kal skattemyndighet.

På grund av de begränsade administrativa resurserna vid de flesta lokala föreslår utredningen att sådana beslut skattemyndigheter inom det personaladministrativa området som kräver specifik per- - och lönesonaladministrativ kompetens exempelvis lönegradsklassuppflyttningar, matrikelföring, anstånd med omstationering - bör ligga kvar på länsstyrelsen. Länsstyrelsen skall även i ge service och rådgivning till de lokala skattefortsättningen myndigheterna i frågor som rör ttex MBL, trygghetslagstiftning, AST-frågor och löneklassplacering i samband med nyanställning. bör vissa funktioner kunna de- Samtidigt personaladministrativa centraliseras. Utredningen föreslår därför att de lokala myndigheterna också får ansvaret för de administrativa uppgifter som - t ex annonsehänger samman med själva tjänstetillsättningarna ring, meritsammanställningar.

128 Förslag som påverkar enhetens serviceroll ,__

5.4 Tillsättning av tjänster m m inom exekutionsväsendet

Beslut angående tillsättning av tjänster inom exekutionsväsendet fattas antingen av regeringen, riksskatteverket, länsstyrelsen eller kronofogdemyndigheten.

Befogenhetsfördelningen mellan dessa fyra nivåer regleras bl a i kronofogdeinstruktionen (1965:687) samt i länsstyrelseinstruktionen (1971:460).

Befogenhetsfördelningen internt inom länsstyrelsen framgår av normalarbetsordning. Av intresse är också proposition nr 1977/ 78:lZ9 angående exekutionsväsendet.

Nuvarande regler

Regeringen tillsätter tjänster som kronodirektör, kronofogde och biträdande kronofogde efter förord av RSV. Innan RSV avger förord till sådan tjänst skall länsstyrelsen höras.

RSV tillsätter tjänst som kronokommissarie samt rekryteringstjänster till kronofogde- och kronoassistentkarriärerna. Innan RSV tillsätter tjänsterna skall kronofogdemyndighetens chef höras. Beträffande kronofogdesekreterar- och kronokommissarietjänster skall även länsstyrelsen höras.

Vid kronofogdemyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö kronofogdedistrikt tillsätts samtliga kronoassistenttjänster och tjänster i kontorskarriären av kronofogdemyndighetens chef Tjänst som förste kronoassistent samt det fåtal tjänster som byrådirektör, förste byråsekreterare och byråassistent som finns vid dessa myndigheter tillsätts av länsstyrelsen. Övriga kronofogdemyndigheter har mindre befogenheter i fråga om tjänstetillsättningar än de tre största myndigheterna. Dessa befogenheter avser endast extra tjänster som kronoassistent, assistent, förste kontorsskrivare, kansliskrivare samt tjänster som kontorsbiträde/kontorist i befordringsgång. Övriga tjänster, dvs flertalet inom exekutionsj och kontorskarriärerna tillsätts av länsstyrelsen efter hörande av kronofogdemyndighetens chef.

som påverkar enhetens serviceroll ... 129 Förslag

är beslutande eller skall avge yttrande då det Länsstyrelsen tillsättning av ett flertal tjänster inom exekutionsgäller väsendet.

Vid de tillfällen skall fatta beslut vid tjänstelänsstyrelsen skall den administrativa enheten bereda ärendet. tillsättning Bl a skall enheten hos RSV att kungörelse utfärdas i perbegära sonalmeddelande för exekutionsväsendet (PEX) att tjänst är ledig. för denna begäran tas emellertid fram av vederbörande Underlaget kronofogdemyndighet.

De ansökningar som komer in diarieförs på den administrativa enheten och där sker också sammanställning av de sökandes meriter. Ärendet remitteras därefter till vederbörande kronofogdeför Sedan detta inkomit slutför den admimyndighet yttrande. nistrativa enheten handläggningen av ärendet.

beträffande de tjänster där länsstyrelsen har att Föredragningen i allmänhet på den administrativa enheten. avge yttrande ligger

Vidare har den administrativa enheten beredande och föredragande i ett flertal ärenden av personaladministrativ natur uppgifter där beslutanderätten Dessutom skall den ligger på länsstyrelsen. administrativa enheten ge råd och service till kronofogdemyndigheterna i samband med beslut som dessa fattar inom ramen för exempelvis trygghetslagar och AST-bestämmelser.

Problem i samband med tjänstetillsättningar

- Administrationen - särskilt i fråga om tillsättning av tjänster administrativt besvärande sätt. Det är är nu splittrad på ett svårt att lära sig hela systemet och att veta vem som skall göra vad. Det skapar osäkerhet bland handläggarna både på den administrativa enheten och hos kronofogdemyndigheterna.

- Kronofogdemyndigheterna - med undantag för de allra största har små administrativa resurser. Enligt ovannämnda proposition föreslår att administrativa funktioner departementschefen några nu inte inrättas annat än i de största distrikten. Han föreslår

130 Förslag som påverkar enhetens serviceroll ...

vidare att de 16 - 17 största distrikten erhåller fonn av någon för administrativa - de tio förstärkning uppgifter största med minst en person på handläggarnivå och de sex - därefter med sju en kontorsbiträdestjänst vardera. Med hänsyn till denna begränsade förstärkning bör, enligt länsdepartementschefens förslag, styrelsens administrativa enhet även fortsättningsvis lämna erforderligt stöd i administrativa frågor.

RSV beslutar om tillsättning av vissa framför allt tjänster, rekryteringstjänster till exekutionsväsendet, medan ansvaret för kronofogdemyndigheternas löneanslag ligger på länsstyrelse/kronofogdemyndighet. En sådan ansvarsfördelning kräver goda kontakter nivåerna emellan innan beslut om tillsättning av tjänst fattas. Enligt handläggare såväl på länsstyrelse som kronofogdemyndighet har kontakterna stundtals varit bristfälliga mellan central och regional/lokal nivå. Detta har i vissa fall lett till att beslut angående tillsättning av tjänst fattats utan att man vetat om det verkligen fanns medel på regional/lokal nivå för denna tjänst.

överväganden

vid av tjänster Ansvarsfördelningen tillsättning och övriga personaladministrativa åtgärder är oklar. föreslår där- Utredningen för att bör renodlas. ansvarsfördelningen Den kan enligt utredningens mening ske efter två huvudlinjer,

- en där sambandet mellan central-lokal nivå förstärks på bekostnad av den regionala nivåns medverkan,

- en där den centrala nivåns medverkan minimeras till förmån för en ökad samverkan mellan regional-lokal nivå.

Det första alternativet innebär att medverkan i länsstyrelsens princip försvinner både vid tjänstetillsättningsärenden och i andra ärenden av personaladministrativ natur. En logisk följd är också att länsstyrelsens ansvar för ekonomiadministrativa och allmänt administrativa frågor upphör. Det gäller t ex frågan om ansvaret för kronofogdemyndighetens budgeterade medel

och länsstyrelsens medverkan i kronofogdemyndigheternas

enhetens serviceroll ... 131 Förslag som påverkar

anser att ansvar för anslagsframställningsprocess. Utredningen lönemedel och beslut i tillsättning av tjänster i budgeterade största möjliga utsträckning bör ligga på samma nivå.

efter den första hu- Även vid en renodling av ansvarsfördelning torde dock vissa uppgifter av praktiska skäl böra ligvudlinjen på detta är beslut och rutiner ga kvar på länsstyrelsen. Exempel som har samband med lönekassa samt information och rådgivning till den lokala nivån i frågor som rör AST-bestämmelser och

trygghetslagar.

Det andra alternativet innebär att länsstyrelsen i ökad utsträckövertar beslut och uppgifter - exemning personaladministrativa tjänstetillsättningar och löneförhandlingar - som i dag pelvis på central nivå. ligger

Gemensamt för de bägge alternativen är att man genom att minska antalet nivåer i den löpande administrationen får en mer överhandläggningsordning. Ett genomförande av ansvarsfördelskådlig efter i huvudsak alternativ ett innebär att vissa adminingen nistrativa resurser skulle på den administrativa enfrigöras heten. Det andra alternativet innebär en höjd ambitionsnivå och krav resurser vid den administrativa enheten. på ökade

Utredningen föreslår att RSV tillsamans med LON och länsstyrel- serna utreder - efter de två huvudlinjer utredningen skisserat till och konsekvenserna av en renodling av de admöjligheterna ministrativa frågorna.

Utan att avvakta från den föreslagna utredningen bör man förslag redan nu kunna decentralisera beslutsbeenligt OPAL-utredningen i vissa tillsättningsärenden från regional till lokal fogenheten nivå. Utredningen föreslår att

- fattar beslut om tillsättning av samtliga kronofogdemyndighet i den exekutiva karriären och byråkarriären där betjänster slut i dag fattas av länsstyrelse samt beträffande samtliga tjänster i kontorskarriären.

132 Förslag som påverkar enhetens serviceroll ...

Utredningen föreslår att ansvaret för de administrativa rutinerna kring tillsättning av tjänster inom exekutionsväsendet exempelvis annonsering, meritsammanställningar, intervjuer, kungörande av beslut m m - läggs på kronofogdemyndigheten.

På grund av de begränsade administrativa resurserna vid de flesta kronofogdemyndigheterna är det dock nödvändigt att länsstyrelsen tills vidare service ger och rådgivning till kronofogdemyndigheterna i frågor som exempelvis rör trygghetslagstiftning och AST-frågor.

5.5 Tillsättning av tjänster m m inom den lokala polisorganisationen

Beslut angående tillsättning av tjänster vid lokala polismyndigheterna fattas antingen av regeringen, rikspolisstyrelsen (RPS), länsstyrelsen eller lokal polismyndighet.

Befogenhetsfördelningen mellan dessa fyra nivåer i

regleras länsstyrelseinstruktionen (1971:460), polisinstruktionen samt (1972:511) av rikspolisstyrelsen utfärdade anvisningar.

Befogenhetsfördelningen internt inom länsstyrelsen av

framgår nonnalarbetsordningen samt av respektive länsstyrelses arbetsoch

handläggningsordningar.

Nuvarande regler

- Regeringen tillsätter tjänster som polismästare eller polisöverintendent, tjänst som polisintendent, som är avdelningschef, byråchef eller kanslichef inom den lokala polisorganisationen efter av RPS. Innan förslag RPS avger förslag skall länsstyrelsen höras.

- RPS tillsätter tjänster som polissekreterare, p0lis/kriminalkommissarie, polisman i lägst lönegrad F 5 efter förslag av länsstyrelsen. I samtliga fall skall också den lokala polismyndigheten höras.

enhetens serviceroll ... 133 Förslag som påverkar

- tillsätter i högst löne- Länsstyrelsen tjänster som polisman F 4. Av länsstyrelsen tillsättes också annan tjänst som grad är ordinarie eller extra ordinarie samt extra tjänst i lägst lönegrad F 6.

Vissa speciella förhållanden råder i exempelvis Stockholms polisdistrikt, där man själv får tillsätta polismanstjänster upp t 0 m lönegrad F 4.

- tillsätts Övriga tjänster av respektive polismyndighet.

Av ovanstående framgår att länsstyrelsen är beslutande eller skall avge yttrande då det gäller ett flertal tjänster inom polisväsendet.

Yttrande till RPS över tjänstetillsättningar som skall avgöras av regeringen bereds och föredras av länspolischefen. Länsstyrelsens fattar beslut. Beslut angående tillsättning av styrelse tjänster som länsstyrelsen tillsätter eller tjänster som RPS efter förslag av länsstyrelsen tillsätter fattas av länspolischefen. Tjänsteman från den administrativa enheten bereder och föredrar ärendet.

Den administrativa enheten bereder och föredrar ärende som gäller semester och annan ledighet för bl a polismästare, polisintendent och polissekreterare. Beslut fattas av länspolischefen.

Administrativa enheten ombesörjer t ex också beställning av notiser till RPS, personalmeddelanden och annonser över lediga Ärenden som gäller anstånd med omstationering för tjänster. inom den lokala bereds, föredras personal polisorganisationen inom den administrativa enheten. I de ärenden där och avgörs den administrativa enheten deltar sker diarieföringen vid den administrativa enhetens diarimn.

har i vissa fall skett från normalarbetsordningen. I Avsteg vissa har tagit över vissa funklänsstyrelser länspolischefen tioner.

134 Förslag som påverkar enhetens serviceroll ...

Problem i samband med tjänstetillsättning

De bestämmelser som gäller vid rekrytering till tjänst inom den lokala polisorganisationen är i många stycken speciella. Enligt de administrativa enheterna är de ofta svåra att tillämpa och främande i förhållande till den övriga rekrytering som bedrivs på den administrativa enheten.

I regel är det en befattningshavare på den administrativa enheten som kan och ansvarar för enhetens medverkan i rekryteringsarbetet. Genom att kompetensen är smal och genom att antalet tillsättningsärenden regelmässigt är av ganska stor omfattning löper man risk att rekryteringen fördröjs.

1975 års polisutredning har till uppgift att ta ställning till om och i vilken omfattning länsstyrelsen skall delta i arbetet med tillsättning av tjänster inom den lokala polisorganisationen. Man skall även överväga om länspolischefen och dennes expedition skall finnas kvar på länsstyrelsen. Om polisutredningen stannar för att behålla länspolischefen och hans expedition skall den också bedöma behovet av personal för administrativa frågor.

Ett betänkande torde överlämnas till regeringen hösten 1978.

5.5.1 överväganden

I princip bör enligt OPAL-utredningen beslut om tillsättning av polistjänster föras bort från administrativa enheten. Beslut om en sådan överföring bör dock inte tas förrän polisutredningen lagt sina förslag. Mot bakgrund av de tidigare nämnda huvudprinciperna vill utredningen peka på de möjligheter som normalarbetsordningen ger att flytta över personaladministrationen för den lokala polisorganisationen till länspolischefens expedition.

5.6 Sammanfattning

Utredningen föreslår beträffande tillsättning av tjänster på länsstyrelserna

som påverkar enhetens serviceroll ... 135 Förslag

- att inte sker beträffande de tjänster som i dag någon ändring tillsätts av regeringen,

- att annan än vad som nämns ovan i lägst lönegrad F l9 tjänst tillsätts av landshövdingen,

- att som handläggare tillsätts av avdelningsövriga tjänster chef eller motsvarande,

- att tillsätts av administrativa enheten. övriga tjänster

bör ändras i överensstämmelse med ovan- Nonnalarbetsordningen stående förslag.

föreslår beträffande tillsättning av tjänster vid de Utredningen lokala skattemyndigheterna

- att som inte tillsätts av regesamtliga handläggartjänster ringen tillsätts av länsstyrelserna,

- att all biträdes- och assistentpersonal tillsätts av lokal skattemyndighet.

Riksskatteverket bör tillsammans med länsstyrelsernas organisationsnämnd utreda - efter de två huvudlinjer utredningen skisserat - till och konsekvenserna av en renodling av möjligheterna de administrativa frågorna mellan riksskatteverket, länsstyrelserna och kronofogdemyndigheterna.

I avvaktan av denna utredning föreslår OPAL-utredpå resultatet ningen vissa begränsade förändringar beträffande tillsättning vid föreslår av tjänster kronofogdemyndigheterna. Utredningen

- att skall fatta beslut om tillsättning kronofogdemyndighet av samtliga tjänster i den exekutiva karriären och byråkarriären där beslut i dag fattas av länsstyrelse,

- att skall tillsätta samtliga tjänster kronofogdemyndighet i kontorskarriären.

136 Förslag som påverkar enhetens serviceroll ...

Beträffande tillsättning av tjänster inom den lokala polisorganisationen föreslår utredningen - utan att vilja föregripa resultatet av 1975 års polisutredning - att länsstyrelsen utnyttjar de möjligheter som normalarbetsordningen ger att flytta över personaladministrationen för den lokala polisorganisationen till länspolischefens expedition.

FÖRHÅLLANDET MELLAN CENTRALA MYNDIGHETER OCH LÄNSSTYRELSEN

av länsstyrelsen år 1971 aktuali- I samband med omorganisationen förhållandet mellan centrala mynserades vissa frågor angående och länsstyrelserna. Det rörde frågor inom resp central digheter samt vissa administrativa frågor med anmyndighets fackområde till det centrala verkets verksamhetsområde. knytning

De frågor som berördes var:

att svara för initiativ, ge Centrala myndigheters uppgift nonner, råd och anvisningar m m generella riktlinjer,

central och länsstyrelse att få hbjlighet för myndighet varandras ställningstaganden prövade av regeringen

på tillsättningen av vissa Centrala myndigheters inflytande tjänster i länsstyrelsen

central att ta initiativ till utbyte hbjlighet för myndighet kalla till konferenser och anordna av personal, personal för fortbildning samt att ge synpunkter på resurstilldelning verksamhet i länet inom myndighetens ämnesområde samt priovid samtidiga ritering av länsstyrelsernas personalresurser önskemål från flera centrala myndigheter.

be- I den delen av utredningen som gäller planeringsavdelningen

de fonnella relationerna i sakfrågorna med handlas mer utförligt de centrala verken. Här berörs vissa aspekter på de administrativa relationerna.

Att i en eller annan form delta i den administrativa styrningen

138 Förhållandet mellan centrala myndigheter och länsstyrelse

är ett sätt för de centrala verken att få inflytande över sina resp sektorer på regional nivå. Departementschefen fann det t ex uppenbart att den centrala myndigheten bör ha ett inflytande på av sådana tillsättningen tjänster i länsstyrelsen som har en markant anknytning till arbetsområde. Den centrala myndighetens myndigheten bereddes därför tillfälle att yttra i sådana sig tillsättningsärenden, oavsett om beslut fattas av regeringen eller av länsstyrelsen. Vidare fick den centrala i myndigheten, samråd med länsstyrelsen, ta initiativ till av personal, utbyte kalla personal till konferenser och anordna samt fortbildning möjlighet att anföra synpunkter på resurstilldelningen för verk-

samheten i länet inom dess ämnesområde.

Variationsbredden i styrningen av de administrativa är frågorna i dag stor. På grudval av de erfarenheter som vunnits under de gångna åren finns det nu möjligheter att finna mer enhetliga former för de centrala verkens och i administrastyrning inflytande tiva frågor som rör länsstyrelsen. Det bör enligt utredningens uppfattning ske med den uttalade värderingen att länsstyrelsens handlingsfrihet i administrativa frågor inte beskärs i större utsträckning än att de centrala verken uppnår den grad av inflytande som krävs för att de skall kunna sitt centrala uppfylla sektoransvar. Det är emellertid inte förenligt med länsstyrelsens som samordnande ställning och sektorövergripande organ att en central eller myndighet påverkar frångår bedömning som länsstyrelsen gör i egenskap av sådant organ. Tyngdpunkten i inflytande när det gäller löpande ärenden i administrativa bör såfrågor ledes ligga på länsstyrelserna. En sådan underlättar ordning också för att länsstyrelsen ta egna initiativ i frågor som rör utvecklingen av administrationen.

6.1 Länsstyrelsens med centrala verk

samrådsskyldighet

vid tjänstetillsättning

Vid av följande tillsättning tjänster gäller i dag att länsstyrelsen före avgivande av förslag till eller beslut regeringen om tillsättning skall samråda med centrala myndigheter. De tjänster där obligatoriskt samråd nedan. gäller framgår

Förhållandet mellan centrala myndigheter och länsstyrelse

Enhet m m vid Central Tjänst myndighet länsstyrelsen

i F 15 Statens naturvårdsverk Naturvårdsenheten Lägst

Planenheten Länsarkitekt och Statens planverk bitr länsarkitekt

i F 15 Statens lantmäteriverk Lantmäterienheten Lägst

Statens livsmedelsverk 0 Länsveterinär, bitr länsveterinär lantbruksstyrelsen

Länsantikvarie Riksantikvarieämbetet 0 statens historiska muséer

Försvarsdirektör Civilförsvarsstyrelsen 0 Försvarsenheten som för ekooch tjänst Överstyrelsen chef för sakområde nomiskt försvar

i högst F 11 Statens pris- och kar- Priskontor Lägst tellnämnd Hemkonsulent Konswmentverket

i F 19 Riksskatteverket Taxerings-, Lägst och tjänst som Revisions-, enhetschef i Besvärs-, hbrvärdeskatte, lägre lönegrad Uppbörds- och Dataenhet

Allmänna enheten/ Barnavårds- Socialstyrelsen Trafikenheten konsulent

Lägst i F 10 Socialstyrelsen om tjänsten avses för tjänsteman med uppgifter enligt lagen (1977:293) handel med drycker

Föreståndare för Statens trafiksäkerhetsbil- och körkorts- verk

register

Länspolischef och Rikspolisstyrelsen Länspolischefens bitr länspolischef expedition

140 Förhållandet mellan centrala myndigheter och länsstyrelse

Länsstyrelsens syn på samrådsförfarandet vid tjänstetillsättninga

Vid intervjuer och konferenser med personal från länsstyrelserna har viss kritik riktats mot det samrådet. obligatoriska Synpunkterna som redovisats har varit av likartad karaktär oavsett vilke avdelning eller enhet inom länsstyrelsen som uttalat ibn ansig. ser framför allt att med nuvaran tjänstetillsättningarna fördröjs de ordning. Det anses vidare svårt för de centrala verken att skaffa sig personkännedom om alla dem som har möjlighet att söka tjänster där i dag obligatoriskt samrådsförfarande Risker gäller.

na för länsstyrelsens

favorisering av egna tjänstemän torde vara överdrivna.

Vidare menar företrädare för länsstyrelserna att det omfattande samrådet är en onödig styrning från central nivå. När det gäller tillsättning av tjänster på avdelnings-och enhetschefsnivå anses det dock att ett obligatoriskt samrådsförfarande kan vara befogat

Länsstyrelserna understryker däremot vikten av att ha möjlighet att kunna vända sig till ett centralt verk för diskussion i tillsättningsärenden.

De centrala verkens syn på samrådsförfarandet vid tjänstetillsättningar ___

Av diskussionerna med de centrala verken att det råder framgår delade meningar mellan de berörda centrala verken om nyttan av detta samrådsförfarande. Sålunda anser bl a statens naturvårdsverk och riksskatteverket att samrådsförfarandet i dess nuvarande fonn inte är särskilt meningsfullt. Man anser sakna den sig personkännedom som bör krävas i detta Vidare har man sammanhang. små möjligheter att skaffa sig kännedom om sökanden genom att man ej deltar i intervjuer eller dylikt och saknar därmed ett tillfredsställande underlag för att avge en korrekt bedömning av de sökande.

De centrala verk som tycker att samrådsförfarandet en mefyller ningsfull och nödvändig funktion är till största delen verk, vars sektorenhet på länsstyrelsen till antalet anställda tillhör de

Förhållandet mellan centrala myndigheter och länsstyrelse 141

mindre. De regionala funktionerna är också relativt hårt kopplade till centrala verk. Exempel på sådana verk är statens prisresp och kartellnämnd, konsuentverket samt riksantikvarieämbetet och statens historiska muséer.

6.1.1 överväganden

av vad som redovisats från såväl de centrala verken Mot bakgrund som länsstyrelserna menar utredningen att antalet obligatoriska samråd kan minskas. Den erfarenhet som vunnits under de gångna åren sedan omorganisationen år 1971 visar också att mer enhetliga bör utfonnas för de centrala verkens samråd vid tjänsprinciper tetillsättningar vid länsstyrelsen. I princip bör obligatoriskt samråd endast ske vid tillsättning av högre chefstjänster. I sådana fall kan de centrala verkens syn vara av avgörande betydelse för valet av rätt Utredningen föreslår således att person. samråd med centrala verk endast bör ske i samband obligatoriskt med tillsättning av enhets- och sektionschefer och motsvarande. Däremot kvarstår självklara möjlighet att samråda länsstyrelsens med centralt verk om man så önskar.

hbt av ovan nämnda principer föreslår utredningen att bakgrund obligatoriskt samråd bör ske i följande fall:

142 Förhållandet mellan centrala myndigheter och länsstyrelse

Enhet m m vid OPAL-utredningens Central myndighet överväganden och lansstyrelsen förslag

Naturvårdsenheten Statens naturvårdsv Naturvårdsdirektör Planenheten Statens planverk Länsarkitekt Lantmäterienheten Statens lantmäteriv Överlantmätare Statens livsmedelsv 0 Länsveterinär lantbruksstyrelsen Riksantikvarieämb 0 Länsantikvarie statens historiska muséer Försvarsenheten Civilförsvarssty- Försvarsdirektör relsen 0 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar Taxerings-, Riksskatteverket Enhets- och Revisions-, sektionschefer Besvärs-, Mervärdeskatte, Uppbörds- och Dataenheten Länspolischefens Rikspolisstyrelsen Länspolischef expedition

6.2 Anslagsframställning och verksamhetsplanering

För att informera om länsstyrelsens anslagsframställning och underlätta remissförfarandet har komundepartementet i speciella petitaanvisningar föreskrivit att länsstyrelsen bör överlämna anslagsframställningar direkt till vissa centrala verk. Dessa centrala myndigheter skall lämna yttrande direkt till departementet över länsstyrelsernas anslagsframställningar.

Länsstyrelsernas syn

Enligt länsstyrelserna är det en brist att det inte förekommer någon dialog mellan centrala verk och länsstyrelsen i fråga om anslagsframställningen. ibn saknar kännedom om de centrala verkens planer för den verksamhet som direkt eller indirekt kan

Förhållandet mellan centrala myndigheter och länsstyrelse 143

komma att arbetet inom Dessa brister skapåverka länsstyrelsen. en stor osäkerhet i den egna planeringen och försvårar länspar styrelsens arbete med anslagsframställningarna.

De centrala verkens syn

Flertalet av de centrala verk som utredningen kontaktat anser att det är svårt att få en samlad bild av vad länsstyrelserna gör inom olika verksamhetsområden. Sålunda anser statens naturvårdsverk och riksskatteverket att länsstyrelsernas anslagsfrmnställ- ningar borde utvisa - förutom behov av ytterligare tjänster även de samlade resurser man har och vilka prioriteringar i verk- Statens och kartellnämnd anser att det samheten nan gjort. prisråder oklarhet om vem som skall på resursförstärkning till yrka Vissa länsstyrelser menar att det ankommer på nämnpriskontoren. den att framställa dessa yrkanden.

Bland de tillfrågade centrala verken finns också de som av egen erfarenhet känner till att vissa län har behov av resursförstärkning som inte framgår av länsstyrelsens anslagsframställning. Dessa verk har i sina yttranden till departementet på eget initiativ framställt yrkanden om sådan resursförstärkning.

6.2.1 överväganden

Det en inbyggd konflikt mellan länsstyrelsen och de cenligger trala verken i det förhållandet att det centrala verket har möjatt anföra på resursfördelningen i länet inom lighet synpunkter dess verksamhetsområde. Denna möjlighet är enligt utredningens för att balansera sektorsintresset mot det uppfattning nödvändig Oklarhet om rollfördelningen melregionala samordningsintresset. lan och de centrala verken i planerings- och budlänsstyrelserna kan dock innebära en risk för att länsstyrelsernas getprocessen intresse för planering avtar.

I vissa delar torde konflikten ha sin grund i bristande information. anser det därför angeläget att det förs en dia- Utredningen log mellan de centrala verken och länsstyrelsen i frågor som rör Den bör ömsesidigt utanslagsframställningar. ge myndigheterna

144 Förhållandet mellan centrala myndigheter och länsstyrelse

byte av information om verksamhetens inriktning, resursutnyttjande och behov. En utökad kontakt emellan bör kunmyndigheterna na skapa förutsättningar för att det underlag länsstyrelsen tar fram för blir bättre anslagsframställningarna samt ge de centrala verken en reell möjlighet att bedöma länsstyrelsernas insatser inom olika verksamhetsfält. Länsstyrelsen bör vidare informeras om vilka av dess yrkanden som prioriterats av de centrala verken och motiven för dessa. För att det göra möjligt att föra en meningsfull dialog bör man söka enkla former för utforma med ett större mått av

detta, anslagsframställningarna

enhetlighet samt förenkla dem. Utredningen föreslår att LON i samverkan med berörda parter samordnar detta arbete.

En systematiserad och kontinuerlig verksamhetsplanering bör också enligt utredningens mening underlätta en dialog mellan de centrala verken och länsstyrelserna. Såväl de centrala verken som länsstyrelserna söker former för detta arbete. Det är av stor betydelse för effektiviteten i planeringen att de system som utarbetats på de centrala verken inte försvårar införandet av verksamhetsplanering på regional nivå. Insatserna bör enligt utredningens mening samordnas för att viss enhetlighet skall uppnås systemen emellan. Utredningen föreslår att centrala myndigheter som arbetar med att utveckla nya administrativa hjälpmedel som verksamhetsplanering, som direkt eller indirekt påverkar läns styrelsens administration, skall samråda med LON och berörda länsstyrelser. Detta förfarande bör regleras författningsmässigt i anslutning till kugörelsen om begränsning i myndighets rätt att meddela föreskrifter, anvisningar eller råd.

6.3 Personalutbildning och personalutveckling

1 detta avsnitt behandlas ej LONs utbildningsutbud utan endast den utbildning som centrala verk erbjuder.

Länsstyrelsernas syn

Länsstyrelsernas efterfrågan på utbildning är större än utbildningsutbudet. Utbudet är svårt att överblicka för den enskilda länsstyrelsen. På de flesta länsstyrelser har man ännu inte

Förhållandet mellan centrala myndigheter och länsstyrelse 145

de anställdas utbildningsbakgrund. Det finns inte heller kartlagt någon samlad bild av det faktiska utbildningsbehovet på länsstyrelserna, där såväl myndighetens krav på kompetens som den enskildes önskemål om utbildning/utveckling beaktats.

De centrala verkens syn

De centrala verken anser sig i allmänhet ha ett ansvar att erpersonal utbildning. Det sker i olika forbjuda länsstyrelsernas mer. Ett vanligt medel är att anordna kontaktkonferenser. Dessa vänder vanligtvis till ledningen för resp sakenhet. Sådana sig konferenser anordnas t ex av riksskatteverket, planverket, naturvårdsverket, livsmedelsverket, konsuentverket och socialstyrelsen. Ofta behandlas generella policyfrågor inom resp verksamhetsområde. Vidare hålls information om ny lagstiftning och utbildning för nya arbetsuppgifter.

Fort- och vidareutbildningen sker ofta i fonn av centralt utformade kurser som erbjuds länsstyrelsens personal. Sådana anordnas av ett flertal centrala verk - t ex riksskatteverket, planverket, naturvårdsverket, trafiksäkerhetsverket, konsmentverket, lantmäteriverket. Statens avtalsverk och statens pris- och kartellnämnd erbjuder utbildning endast i begränsad omfattning.

En annan, om än mindre vanlig, form av utbildning är cirkulationstjänstgöring mellan den regionala och centrala nivån. Både planverket och riksantikvarieämbetet har sökt fonner för en sådan utbildning.

Riksskatteverkets insatser för utbildning av anställda på länsstyrelsen är omfattande. Verket har ett övergripande ansvar för den sakområdesinriktade utbildningen. Från riksskatteverkets sida framhålls att skatteavdelningen inte fått det stöd och den service den behöver från länsstyrelsen i utbildningsfrågor. Det beror enligt verkets uppfattning på att de administrativa enheterna inte byggt upp en ordentlig utbildningsfunktion. För att det centrala verket skall fugera tillfredsställande gentemot den regionala nivån krävs en bättre utbildningsplanering på länsstyrelserna. Detta är så mycket mera nödvändigt som man i allt större utsträckning skall decentralisera utbildningen.

146 Förhållandet mellan centrala myndigheter och länsstyrelse

_Även planverket har lång erfarenhet av utbildning gentemot länsstyrelsen. Den utbildning som erbjuds sker i samråd med LON. Planverket står för fackkunskaper, tar fram studiematerial, lägger upp kurserna och erbjuder lärare. Utbildningen vänder sig inte enbart till chefsskiktet. Planverket vill understryka att utbildningen skall ses som ett erbjudande och verket vill skapa ett öppet och positivt samarbetsklimat. Planverket har bildat en särskild referensgrupp för utbildningen som är riktad mot länsstyrelsen. Den består bl a av företrädare för personal från planenheten.

6.3.1 överväganden

En grundläggande tanke är att en allt större del av länsstyrelseorganisationens utbildning bör bedrivas internt inom länsstyrelsen eller regionvis med personal från fyra-fem länsstyrelser som deltagare.

Denna tyngdpunktsförskjutning utesluter emellertid inte den centrala nivåns utbildningsinsatser. De centrala verken bör även framdeles ordna konferenser, kurser samt utarbeta utbildningspaket som även kan användas inom den regionala/mellanregionala utbildningen.

En samordning bör ske av de centrala verkens kursutbud som vänder sig till länsstyrelserna och annan form av utbildning som är av intresse för länsstyrelserna. Den samordningen åvilar, enligt utredningens mening LON. Berörda verk bör samråda med LON inför uppläggning av olika kurser, val av utbildningsform samt diskutera särskilda aspekter på utbildningen i sakfrågor, som är av betydelse för länsstyrelsen. LON bör också samanställa kursutbudet med en beskrivning av kursens innehåll och ange vem kursen i första hand riktar sig m0t-

Utredningen föreslår således att LON medverkar i och samordnar den utbildning de centrala verken erbjuder länsstyrelsen samt utvecklar former som underlättar för länsstyrelsen att påverka det centrala utbudet av utbildning.

Förhållandet mellan centrala och länsstyrelse 147 myndigheter

6.4 Samanfattning

Utredningen föreslår att obligatoriskt samråd med resp centrala endast skall ske vid av högre chefsverk i princip tillsättning tjänst.

föreslår vidare att mellan de centrala ver- Utredningen dialogen ken och länsstyrelserna utvecklas i frågor som rör anslagsframatt LON samordnar arbetet ställning och verksamhetsplanering, med att förenkla samt samordnar de cenanslagsframställningarna trala verkens administrativa utvecklingsarbete - i den mån det berör länsstyrelsernas verksamhet - med länsstyrelsernas arbete. Detta senare förfarande bör författningsmässigt regleras i antill om begränsning i myndighets rätt att slutning kungörelsen meddela föreskrifter, anvisningar eller råd.

LON bör medverka i och samordna den utbildning de centrala verken samt utveckla fonner som uderlättar för erbjuder länsstyrelserna länsstyrelserna att påverka det centrala utbudet av utbildning.

7 DEN ADMINISTRATIVA ENHTENS UPPGIFTER

Inom den administrativa enheten kan verksamheten organiseras på fyra funktioner - en för administrativ service, en för ekonomiadministration, en för personaladministration samt en för organisationsfrågor. Nedan sammanfattas de huvudsakliga arbetsuppgifterna för funktionerna.

7.1 Funktionen för administrativ service

Funktionen bör bl a

- handha som rör arkivvård och bibliotek, frågor diarieföring, - svara för Vaktmästeri och budtjänst, förråd av telefonväxel, kontorsmaterial och blankettexpedition, - som rör konhandha frågor den fysiska arbetsmiljön, lokaler, torsutrustning och inredning, - svara för lokalvården, - svara för duplicering och reproverksamhet, - svara för bevakning och nycklar, svara för inköp av inventarier och övriga förnödenheter, - administrativ service till ge viss lokalmyndigheterna, - handha av länets och samordutgivningen författningssamling ningen av kungörelseannonseringen, - handha som rör administrativ service samt MBL-frågor - för ovanstående i samarbete med funktionen arbetsuppgifter för svara för utveckling av de admini-

organisationsfrâgor

strativa frågorna.

150 Den administrativa enhetens uppgifter

7.2 Funktionen för ekonomiadministration

Funktionen bör bl a

- samordna arbetet med länsstyrelsens anslagsframställning och arbetet med kronofogdemyndigheternas och lokala skattemyndigheternas anslagsframställningar, - svara för länsstyrelsens redovisningssystem och utfärda anvisningar rörande den ekonomiska redovisningen för länsstyrelsen, kronofogdemyndigheterna och lokala skattemyndigheterna, - svara för fortlöpande kontroll, uppföljning och analys av länsstyrelsens, kronofogdemyndigheternas, lokala Skattemyndigheternas och länsskolnämndens budget samt bereda frågor om omfördelning och prioritering av resurser, - handha som rör frågor medelsförvaltning, kassarörelse samt bokföringsväsendet, - beräkna länsstyrelsens inkomster och utföra budgetprognoser samt som rör taxor och avgifter

handlägga frågor i statlig

verksamhet, - handha som rör frågor lönegarantiärenden, - handha som rör frågor statsbidrag, - handha som rör frågor lån, understöd och statsverkets fordringar, - handha som rör BEL-frågor ekonomiadministration samt - för ovanstående i

arbetsuppgifter samarbete med funktionen

för organisationsfrågor svara för utveckling av de ekonomiadministrativa frågorna.

7.3 Funktionen för personaladministration

Funktionen bör bl a

- samordna personaladministrationen, - bereda och i nära samarbete med myndigheten i övrigt utforma och följa tillämpningen av personalpolitiken,

Den adinistrativa enhetens uppgifter 151

- svara för den planeringen genom att

personaladministrativa

ta fram för planering och upp-

underlag personaladministrativ

följning, - och sammanställa enheternas bemannings- och åtgärdsanalysera till en plan för hela myndig-

planering personaladministrativ

heten samt verka för att denna plan samordnas med övrig pla-

nering, - bl a rekrytering,

handha frågor angående personalrörlighet,

urval, omplacering och entledigande av personal,

- handha som rör

frågor personalvården,

- utarbeta och förmedla tolkningsanvisningar i fråga om lagar

och avtal som rör personalfrågor,

- handha som rör tolkning och tillämpning av MBL, cenfrågor trala och lokala medbestämmandeavtal, - vid behov och rådgivning till kronofogdemyndigge service i frågor som bl a rör medheter och lokala skattemyndigheter bestämandelag och AST-frågor, - som rör löner och svara för frågor länsstyrelsepersonalens

samt handha personalförteckning och per-

anställningsvillkor sonaladministrativ statistik, - svara för löner och anställningsvillkor för de lokala myndigheterna, - handha som rör den interna informationen, frågor - handha bl a att inventera och ana-

personalutvecklingsfrågor, lysera behov av utbildning och övriga personalutvecklings-

att samordna och verksamhet samt åtgärder, följa upp denna att svara för administration av beslutade insatser på dessa områden och - inom det området

följa utvecklingen personaladministrativa

samt att i samarbete med funktionen för organisationsfrågor

för av vid läns-

svara utveckling personnladministrationen

styrelsen.

152 Den administrativa enhetens uppgifter

7.4 Funktionen för organisationsfrågor

Funktionen bör bl a

- ta initiativ till, medverka i och samordna och utredningar utvecklingsarbete som rör länsstyrelsens och organisation arbetsfonner, följa utvecklingen inom administrativ rationalisering, personaladministrativ utveckling och ekonomiadministrativ utveckling samt främja förståelse för nya administrativa metoder inom länsstyrelsen,

- ta fram underlag för av olika administrativa prioritering utvecklingsåtgärder inom länsstyrelsen i form av ett utvecklingsprogram som sträcker år framåt sig några i tiden, - i metodiskt främst hänseende t ex genom information och egen medverkan stödja de olika eller som projekt arbetsgrupper har att lösa skilda administrativa problem på länsstyrelsen, fortlöpande upprätthålla kontakt med LON, SPN, RRV, PUN och statskontoret samt de centrala verk sm bedriver utvecklingsarbete mot länsstyrelserna och därvid samordna dessa aktiviteter på länsplanet,

stödja arbetet med att finna enkla fonner för tillämpningen

av medbestämmandelagen,

stödja personalfunktionen och fackenheterna i deras strävan att finna former för analys av utbildningsbehov och planer för utbildningen,

- handha frågor som rör arbetsordning och

handläggningsord-

ningar samt

ansvara för förslagsverksamheten inom länsstyrelsen.

8 ARBETSGIVARROLLEN

avsnitt har bl a beskrivits förordningar och I tidigare lagar, för admiavtal som påverkar förutsättningarna länsstyrelsernas nistration samt något om de skyldigheter arbetsgivaren åläggs genom dessa gentemot de fackliga organisationerna.

Genom den vidsträckta avtals-, förhandlings- och infonnationssom bl a LAS, MBL, LDA och MBA-S förutsätter har man skyldighet fått ett markerat och en accentuering av arbets-

partsförhållande

givarrollen.

- sådan den beskrivs i avsnittet Ytterst ansvarar verksledningen om planeringsavdelningen - för att arbetsgivarens ansvar gente- I sama del mot personal och personalorganisationer uppfylls. av betänkandet föreslås också inrättandet av en direktion som ett samarbetsforum för verksledningen i ett stort antal lämpligt frågor av lednings- och samordningskaraktär. Som exempel redovisas:

Inriktning och genomförande av verksamhetsplanering

- Ledning av petita- och budgetarbete

- för - Diskussioner om hur resurserna bör fördelas bl a anslag inkl resor och traktamenten samt lokaler löner, expenser

- riktlinjer för information och förhandlingar Verksledningens inom ramen för BBL samt lokala löneförhandlingar

- för ställningstaganden i personal- Riktlinjer arbetsgivarens administrativa frågor (anställning, introduktion, avsked, personalinformation, utbildning m m).

Arbetsgivarrollen

Enligt normalarbetsordning för länsstyrelserna är administrativa enheten både beredande och beslutande då det lokala förgäller handlingar samt överläggningar enligt LAS. Dessa rekomendationer har på vissa länsstyrelser frångåtts och lokala förhandlingar förs där i förekommande fall av arbetsgivarrepresentanter på berörd avdelning/enhet.

8.1 överväganden

Med hänsyn till att förhållandena är olika vid olika länsstyrelser och att fall i vilka lokala

antalet förhandlingar kan påkal-

las är mångskiftande till sitt innehåll och kan beröra

personal på olika avdelningar eller enheter bör det överlåtas åt resp länsstyrelse att själv bestämma i vilka fall taarbetsgivarens lan skall föras av personal från berörd och i avdelning/enhet vilka fall administrativa enheten skall företräda myndigheten. Detta bör klart framgå av de ovannämnda som verksledriktlinjer ningen drar upp för MBL-förhandlingar. Med begreppet föra i föra förhandlingar avses i detta att som ordsamanhang fungera förande och ansvara för att en förhandling genomförs.

Utan att vilja föregripa de beslut vederbörande kan länsstyrelse komma att fatta anser utredningen att nedanstående lokala förhandlingar skall föras av den administrativa enheten:

- sådana som är gemensamma för myndigheten och berör samtliga

anställda eller ett flertal anställda på olika avdelningar eller motsvarande.

Hit hör exempelvis de lokala Hit hör också löneförhandlingarna. förhandlingar om de lokala kollektivavtal sm får slutas enligt BBA-S. Båda områdena är kringgärdade av en stor mängd bestämmelser och formella krav. Utredningen anser därför att den administrativa enheten, som har specialkunskap på dessa områden är bäst skickad att föra av denna förhandlingar typ.

Arbetsgivarsidans företrädare vid lokala förhandlingar kan växla beroende på hur man reglerar detta på den enskilda länsstyrelsen. Generellt bör dock gälla att den som i olika företräsammanhang

Arbetsgivarrollen 155

ha ett mandat från verksledningen att föra der nyndigheten skall så att han eller hon inte förhandlingar på myndighetens vägnar, endast då det mer betydelsefulla avi detaljfrågor, utan gäller förankra dessa hos verksledningen. Detta torgöranden, behöver om inte skall bli alltför de vara nödvändigt förhandlingsarbetet men förutsätter att de som förhandlar för arbetsgivatungrott, klara och entydiga riktren lan stödja sig på verksledningens linjer för förhandlingsarbetet.

som kan bli aktuella enligt LAS Beträffande de överläggningar som kräver Det bör ingå som ett gäller regler specialkunskap. i den administrativa enhetens serviceroll att naturligt inslag om tilltänkta enligt LAS varsla arbetstagarorganisation åtgärder i förekommande fall samt föra de överläggningar som kan påkallas, från berörd enhet. med biträde av arbetsgivarrepresentant

föreslår således att enligt LAS förs Utredningen överläggningar enheten medan förhållandena kan variera för av den administrativa Men oavsett vem som för förhandlingar bör lokala förhandlingar. enhetens att ansvadet ingå i den administrativa serviceuppgift ra för att all dokumentation från förhandlingar och överläggenheten. Det kan också vara ningar samlas på den administrativa kallelser till förhandlingar i samtliga fall görs lämpligt att har av den administrativa enheten. De fackliga organisationerna i uttalat som önskemål att ha gg kontaktfunktion

olika sanmanhang

på länsstyrelsen då det gäller förhandlingar.

I enhetens serviceroll ingår också att, i de fall förhandlingar förs delta i dessa och bispringa ordföranden. på linjen,

ansvar för information jämlikt 19 § Då det gäller arbetsgivarens enheten svara för sådan information BBL bör den administrativa svarar för informasom rör hela länsstyrelsen. Avdelning/enhet tion som berör dess verksamhet.

vidare att har blivit allt Utredningen anser arbetsgivarrollen av den nya arbetsrätten. Det motimer komplicerad med anledning enheten får ökad tillgång till juverar att den administrativa ridisk kompetens för dessa frågor.

SOU l978:58

9 EN MER LÅNGTGÅENDE FÖRÄNDRING AV DEN ADMINISTRATIVA ENHETENS ORGANISATION

Den adinistrativa enheten är i dag med vissa undantag uppdelad funktioner: administrativ service, ekonomiadministration på tre och personaladministration.

Under olika förslag diskuterats för att utredningens gång har finna alternativa med syfte att bryta ner indelningsgrunder gränserna mellan de tre funktionerna.

Ett som diskuterades vid kontakterna med länsstyrelserna förslag har att lägga samman de två funktionerna administrativ gällt service och ekonomiadministration. Förslaget utsattes dock för stark kritik från länsstyrelserna och kan enligt utredningens mening ej förordas.

av tidigare avsnitt föreslår att en sär- Som framgår utredningen skild funktion för utvecklingsfrågor - en organisationsfuktion inrättas inom administrativa enheten. Till denna funktion bör bl a föras ärenden rörande adinistrativ

organisationsfrågor,

och handläggningsordningar. Dessa rationalisering, arbetsordning i dag inom servicefunktionen. Om dessa föruppgifter handläggs komer således servicefunktionen att få en i förslag genomförs hållande till nuläget starkt ändrad och snävare inriktning.

Enbart detta faktu gör enligt utredningen att man bör överväga

servicefunktionens framtid. Utredningen har vid en genmgång av

funktionens återstående funnit att flertalet av arbetsuppgifter dessa har nära till övriga funktioners verksamhetsanknytning områden.

Sålunda bör man till kuna föra arbetsmiljöpersonalfunktionen

158 En mer långtgående ... förändring

frågor och de personaladministrativa frågorna i vad avser lokalvårdsorganisationen i länet.

Till organisationsfunktionen skulle kunna föras diarie- och arkivfrågor och arbetet med blankettkonstruktion.

Övriga uppgifter bör kunna föras till ekonomifunktionen.

Det starka sambandet mellan utvecklingen av länsstyrelsens organisation och verksamhet samt frågor rörande anslagsframställning och budget - vilka sistnämnda nu ligger på ekonomifunktionen talar för att dessa ärenden bör kunna föras till en utvidgad organisationsfunktion.

En sådan lösning har stora likheter med det som nedan förslag lämnas för länsstyrelsen i Stockholms län.

Ett genomförande av en sådan skulle organisatorisk lösning innebära en förhållandevis stark omorganisation av den administrativa enheten.

Alternativet innebär dock - i förhållande till det i tidigare avsnitt redovisade - andra förslaget inga förändringar i administrativa enheten än att vissa om melarbetsuppgifter flyttas lan funktionerna och att antalet funktioner minskar från fyra till tre. Denna lösning innebär således inga ambitionshöjningar eller förändringar i utbildningsbehov m m i förhållande till utredningens förslag.

Utredningen har vid sina kontakter med länsstyrelserna inte diskuterat en organisationslösning ovan skisserad modell. enligt Följaktligen kan utredningen inte nu föreslå en sådan lösning med hänsyn-till det utredningssätt utredningen valt att använda.

Enligt utredningens har emellertid denna mening mer långtgående lösning påtagliga fördelar. Den bör därför diskuteras närmare uder det fortsatta arbetet. Sålunda bör tas frågan upp under den förväntade remissomgången. Om länsstyrelserna därvid förordar denna bör lösning den arbetsgrupp för detaljorganisation

... 159 En mer långtgående förändring

föreslår ta som underlag för orgam m som utredningen förslaget nisation av administrativa enheten.

9.1 Sammanfattning

ett alternativ till omorga- Utredningen beskriver mer långtgående enheten innebärande i huvudsak att nisation av administrativa - utöver i grundförslaget angivna arbets-

organisationsfunktionen

uppgifter - även bör handlägga frågor rörande anslagsframställdiarie- och arkivfrågor samt arbetet med blanning och budget, att även bör handha arbets-

kettkonstruktion, personalfunktionen

i vad avser lokal-

miljö- och de personaladministrativa frågorna

i länet samt att ekonomifunktionen även bör vårdsorganisationen från nuvarande servicefunktionen. tillföras övriga uppgifter

Eftersom detta förslag framkomit och utarbetats i utredningens

slutskede har det dels inte diskuterats med länsstyrelserna, dels inte kunnat utarbetas i detalj. Enligt utredningens mening påtagliga fördelar. har emellertid denna mer långtgående lösning nännare under det fortsatta arbetet. Den bör därför diskuteras Sålunda bör frågan tas upp under den förväntade remissomgången. därvid förordar denna lösning bör den arbets- Om länsstyrelserna för m m som utredningen förslår ta förgrupp detaljorganisation för av administrativa enheten. slaget som underlag organisation

10 KAMERAL- OCH UPPBÖRDSAVDELNINGEN I STOCKHOUWS LÄN

10.1 Inledning

att särskilt behandlar kameral- och Anledningen till utredningen i Stockholms län är avsnittet i direktiven uppbördsavdelningen Hos i Stockholms län är de där det bl a sägs: länsstyrelsen administrativa servicefunktionerna inlemmade i en avdelning kameral- och - som dessutom har uppgifter

uppbördsavdelningen

bör även omfatta frågan inom skatteförvaltningen. översynen huruvida detta är det mest lämpliga.

10.2 Bakgrund till nuvarande organisation

1968 fördes överståthållarämbetet och länsstyrel- Den 1 januari sen i dåvarande Stockholms län samman till en länsstyrelse.

i Stockholms stad och Frågan om den statliga länsförvaltningen tillfällen behandlats innan den fick sin län hade vid upprepade nuvarande Bl a lade 1959 års länsindelningsutredning lösning. ett inom Stockholms- och Götefram betänkande, Länsindelningén och 1961 års storstadsutredning be-

borgsområdena (SOU 1961:40)

och samarbetsfrågor i Stockholmsområtänkandet, Organisationtillkallades för att efter de det (SOU 1964:56). En sakkunnig som redovisades i sistnämnda betänkande utarbeta huvudlinjer detaljerade förslag. Sådana lämades i PM angående en gemensam för Stockholms stad och län (In 1966:7). I länsadministration hänseende fanns vissa skillnader mellan de båda organisatoriskt Överståthållarämbetet bestod av tre avdelningar, myndigheterna. och andra samt skatteavdelningen. Länsförsta kansliavdelningen bestod av två landskansliet och landsstyrelsen avdelningar, kontoret samt länspolischefens expedition.

Det förslag till organisation som den sakkunnige presenterade

162 Kameral- och i Stockholms län

uppbördsavdelningen

byggde i stort på länsstyrelsernas dåvarande nåorganisation, modifierat med hänsyn till got omfattningen av den nya organisationen. Den sakkunnige föreslog att länsstyrelsen skulle organiseras på sju avdelningar samt länspolischefens expedition.

Följande avdelningar föreslogs bli inrättade:

Allmänna avdelningen, planeringsavdelningen, beredskapsavdel-

ningen, kameralavdelningen, prövningsnämndsavdelningen, taxe-

ringsavdelningen och uppbörds- och dataavdelningen.

Frågan behandlades av statsmakterna vid 1967 års riksdag. I propositionen föreslogs att den nya länsstyrelsen skulle organiseras på fem avdelningar 3). Detta blev också statsmakter- (figur nas beslut. Avdelningsindelningen innebar bl a att en kameral-

och uppbördsavdelning bildades i vilken

kameral-, personal-, uppbörds- och dataenheterna ingick (figur 4). Som skäl anfördes bl a av

föredraganden: För egen del är jag inte beredd att för-

orda att antalet avdelningar blir flera än i nuvarande organisationen. alltså att Jag föreslår den nya länsstyrelsen organiseras på fem avdelningar. Det fanns ett klart samband mellan dataenheten och uppbördsenheten, medan sambandet mellan uppbördsenheten och kameralenheten mest berörde vissa in- och utbetalningar av skatter. I övrigt berördes och dataenheterna uppbördsav personal- och kameralenheterna i samma utsträckning som andra enheter på länsstyrelsen i fråga om personal, ekonomi, inköp, service och planering.

Landshövding Länsöverdirektör

Pianeñngs Taxerings- Förvaltnings- Kameral- och Länsskatte- Länspolisavdelning avdelning avdelning uppbörds- rättsavdelning chefens avdelning expedition

Figur 3 Länsstyrelsens organisation i Stockholm

i Stockholms län 163 Kameral- och uppbördsavdelningen

Avdelningschef

I

Kameralenhet Personalenhet Uppbördsenhet Dataenhet

Figur 4 Kameral- och uppbördsavdelningens organisation

Vid av länsstyrelserna 1971 inrättades adminiomorganisationen strativa enheter. Uppbörds- och dataenheterna ingick i den nybildade skatteavdelningen.

Vid i Stockholms län behölls emellertid den tidiglänsstyrelsen are organisationen med en kameral- och uppbördsavdelning.

10.3 Administrativa frågor

I det avsnittet behandlas de administrativa funktionerföljande na i Stockholms län. till att enbart om- Redovisningen begränsas fatta avvikelser övriga länsstyrelsers administrativa gentemot funktioner. och förslagen grundar sig dels på Övervägandena huvudavsnittet rörande dessa frågor samt vissa speciella förhållanden för i Stockholms län. som är specifika länsstyrelsen

10.3.1 Kameral- och personalenheternas nuvarande uppgifter och organisation

Kameralenheten

Vid 1968 fördes till kameralsektionen inte bara sammanslagningen ekonomi- och servicefunktionerna utan även handläggning av vissa ärenden av allmän förvaltningskaraktär, såsom arvs-, gâvoskatte-, stiftelse-, skadestånds- och familjebidragsärenden. Denna organisation består i allt väsentligt.

Kameralenheten ansvarar för de arbetsuppgifter som på övriga inm funktionen för ekonomi och en del länsstyrelser handläggs som handläggs för administrativ av de uppgifter på funktionen

164 Kameraloch uppbördsavdelningen i Stockholms län

service. Enheten har ett 50-tal anställda.

Under enhetschefen finns förutom skrivcentral och diarium tre detaljer (se figur 5). Dessa är:

- Planerings- och budgetdetaljen som bl a arbetar med verksamhetsplanering och anslagsframställning, svarar för inköp av inventarier samt biblioteksservice.

- Allmänna gruppen som handlägger ärenden av allmän förvaltningskaraktär.

- Räkenskapsdetaljen som svarar för lönegarantiärenden samt för uppgifter inom redovisningsområdet.

Enhetschef

Diarium Skrivcentral

Allmän grupp Räkenskapsdetaü

Figur 5 Kameralenhetens nuvarande organisation

Personalenheten

Personalenheten ansvarar bl a för de arbetsuppgifter som på övriga länsstyrelser handläggs av personalfunktionen. Härutöver handläggs inom enheten vissa frågor som vid övriga länsstyrelser faller under funktionen för administrativ service. Personalenheten har ca 200 anställda inkl s k för länsstyrelsen gemensam personal (expeditionsvakter och telefonister).

i Stockholms län 165

Kameral- och uppbördsavdelningen

1968 inrättades en vid

Vid omorganisationen organisationsdetalj

Till denna fördes ledningen av flera personalenheten. detalj såsom telefonväxlar

servicefunktioner expeditionsvaktcentraler,

Under de senaste åren har även lokalfrågorna krävt och arkiv. arbetsinsats för i första hand chefen för detaljen. en betydande Dessutom har ansvaret för lokalvården. detaljen

enhetschefen finns förutom expeditionen tre detaljer (se Under 6). Dessa är: figur

- som handhar som rör rekrytering, lö- Personaldetaljen frågor ner och personalsociala frågor.

- som ansvarar för utbildningen inom läns- Utbildningsdetaljen styre1sen.

- som har ansvaret för i huvudsak admini- Organisationsdetaljen som lokalvård, tryck och repro, vaktstrativa servicefrågor samt svarar för telefonväxlar. Dessmästeri och budtjänst för den administrativa rationaliutom är detaljen ansvarig seringen inom länsstyrelsen.

Enhetschef

Expedition

Personaldetalj Utbildningsdetalj Organisationsdetalj

;_21

6 Personalenhetens nuvarande organisation Figur

166 Kameral- och uppbördsavdelningen i Stockholms län

l0.3.2 Vissa ärenden inom kameral- och uppbördsavdelningen

De förslag som fraförts för övriga länsstyrelser i syfte att renodla de administrativa enheternas serviceroll även gäller för länsstyrelsen i Stockholm. Förutom dessa finns en uppgifter grupp allmänna förvaltningsärenden som handläggs inom kameraloch uppbördsavdelningen. Vid desövriga länsstyrelser handläggs sa ärenden inom förvaltningsavdelningen. Ärendena är följande:

Stiftelser

Länsstyrelsens tillsyn omfattar allmännyttiga stiftelser, pensionsstiftelser och personalstiftelser. omfattar fast- Tillsynen ställande av stadgar, granskning av räkenskaper, av Övertagande stiftelser i samband med företagssammanslagningar, olika frågor i samband med placering av stiftelsers samt förordtillgångar nande av revisorer. Vidare avges yttranden i permutationsärenden. Tillsynen sysselsätter f n tre tjänstemän.

Arvsfondsärenden

Ärendena är i huvudsak av två slag, dels avståendeärenden, dvs ärenden där någon eller några till den avlidne närstående men inte arvsberättigade ansöker om att arvsfonden till deras förmån skall avstå sin rätt, dels av fast som försäljning egendom ingår i fonden.

Skadeståndsärenden

Arbetsuppgifterna omfattar utredning av framställda skadestånds-

krav inom ansvarsområde samt länsstyrelsens avgivande av yttranden till JK.

Familjebidragsärenden

Ärendena består av besvär över beslut angående familjebidrag, av förskott till kommunerna beviljande och granskning av kommuernas handläggning av familjebidragsärenden.

i Stockholms län 167

Kameral- och uppbördsavdelningen

Antalet besvärsärenden har minskat avsevärt sedan försäkringskassan övertagit bidragsgivningen i samband med repetitions-

tjänstgöring.

Återbetalning av umderhållsbidrag

Ärendena omfattar ersättning för umderhållsbidrag.

Häradsallmänningar

Ärendena innebär utseende av revisorer.

Stiftelsen Svenska Flaggan

Stiftelsen Svenska begär årligen under mars månad lands- Flaggan medverkan att fördela ett visst antal flaggor. Landshövdingarnas i Stockholms län har att fördela ca 25 flaggor. Antalet hövdingen ansökningar brukar vara ca 40 st. Personalenhetens organisationsdetalj svarar för dessa ärenden.

l0.3.3 överväganden

dessa ärenden utom det sist redovisade handläggs inom Samtliga kameralenhetens allmänna detalj. I den mån beslut inte fattas inom allmänna föredras ärendena för chefen för kameraldetaljen och uppbördsavdelningen eller landshövdingen.

Dessa ärenden är av en annan art än de ärenden som i övrigt handvid de administrativa enheterna. Vissa ärenden kan kräva läggs kunnande. föreslår att dessa ärenden förs juridiskt Utredningen över till vilket medför att de administraförvaltningsavdelningen tiva funktionerna renodlas. Effekterna av dessa församtidigt a i fråga bör närmare ändringar bl om personalöverflyttningar föreslår under rustuderas av den arbetsgrupp som utredningen briken Prioritering av resurser och genomförande.

168 Kameral- och uppbördsavdelningen i Stockholms län

10.3.4 Organisation för av administrationen utveckling

Vid omorganisationen 1968 inrättades som ovan har sagts en orga-

nisationsdetalj vid personalenheten. Detaljen blev emellertid

inte en ren stöd- och servicefunktion för rationalisering och organisation, utan dit fördes även av flera administraledning tiva funktioner som bl a vaktmästeri och budtjänst, telefonservice och arkivvård. Detta löpande arbete har tid i tagit mycket anspråk. Några reella insatser för att utveckla administrationen har man inte kunnat göra. Trots viss har man

resursförstärkning

inte lyckats förhindra att ständigt nya löpande administrativa arbetsuppgifter trängt undan utvecklingsarbetet.

Den nuvarande organisationen således inte de krav fyller på administrativ utveckling som man kan ställa. Det är därför enligt utredningen nödvändigt att även vid i Stocklänsstyrelsen holms län dels vidta vissa organisatoriska dels åtgärder, tillföra enheten vissa för att säkra och sampersonalförstärkningar ordna det administrativa utvecklingsarbetet.

Det råder ett starkt samband mellan att utveckla formerna för

länsstyrelsernas verksamhetsplanering och arbetet med petita,

budgetering samt uppföljning. Det finns därför starka skäl som talar för att samordningen av

verksamhetsplanering, anslagsfram-

ställning, budgetering och uppföljning knyts till en funktion som bl a rör ekonomiadministrativ utveckling. Utvecklingsarbetet får på detta sätt en önskvärd till anknytning de problem som är relevanta för länsstyrelsen. Den personal som arbetar med verksamhetsplanering, petitaarbete, budgetering och uppföljning är något ojämnt belastad under året. Genom att föra samman dessa funktioner med utvecklingsfunktionen kan man uppnå en jämnare arbetsbelastning.

10,3_5 Löpande administrativa frågor

Utgångspunkten vid 1971 års omorganisation var att de administra-

tiva uppgifterna skulle delas in i tre funktioner, administrativ

i Stockholms län 169 Kameral- och uppbördsavdelningen

ekonomiadministration samt personaladministration. Som service, redovisats har i Stockholms län en annortidigare länsstyrelsen lunda Både kameral- och personalenheterna utför organisation. administrativa serviceuppgifter. Inom personalenheten handläggs förutom uppgifter inom området administrativ rationalisering även andra inom det administrativa serviceområdet, meuppgifter dan man inom kameralenheten bl a inköps- och lokalhandlägger Ofta deltar båda enheterna i handläggningen av samma frågor. ärende. har blivit oklar och en klarare an- Ansvarsfördelningen är önskvärd liksom förenklade kontakter med linsvarsfördelning jen.

Mot bakgrund av detta föreslår utredningen att arbetsuppgifterna inom området administrativ service förs samman till en organisatorisk enhet. Genom att de administrativa serviceuppgifternaläggs om verksamhetsplanering, budsamman samtidigt som frågor petita, till återstår get och uppföljning knyts utvecklingsfunktionen, inom kameralenheten huvudsakligen en del kamerala uppgifter. Dessa kan organisatoriskt sammanföras med uppgifter inom området administrativ service. föreslår därför att dessa Utredningen uppgifter samordnas.

som blir kvar efter det att de De uppgifter på personalenheten administrativa brutits ut blir rent personalserviceuppgifterna administrativa uppgifter.

10.3.6 Länsstyrelsens lokalförhållanden

Länsstyrelsens verksamhet är lokalmässigt uppdelad på flera är mest splittrad och bedriver platser. Taxeringsavdelningen verksamhet I mitten 1980-talet beräknas

på fem olika platser. på

emellertid länsstyrelsens skatteadministration vara samlad på ett ställe. skatteadministration kommer då också att Länsstyrelsens vara i anslutning till lokala skattemyndigheten i Stockbelägen holms fögderi och kronofogdemyndigheten i Stockholms kronofogdedistrikt.

170 Kameraloch uppbördsavdelningen i Stockholms län

I dagsläget är de administrativa enheterna, med undantag av vissa servicefunktioner, lokalmässigt placerade på annan plats än

någon av taxeringsavdelningens enheter. Även när skatteadministrationen i framtiden blir kommer den att vara lokalsamlad, mässigt skild från de administrativa enheterna. Detta medför vissa kontaktsvårigheter, som kan förbättras särskilt genom att utsedd personal och de administrativa på taxeringsavdelningen enheterna får fungera som kontaktlänkar mellan de båda avdel-

ningarna.

Beträffande den administrativa serviceverksamheten en särpågår skild inom utredning länsstyrelsen. Denna utredning som länsstyrelsen själv bedriver har till uppgift att undersöka möjligheterna till ett ökat samarbete mellan lokala länsstyrelsen, skattemyndigheten och kronofogdemyndigheten i Stockholm i administrativa frågor. Enligt bör man såväl i

OPAL-utredningen

Stockholm som i andra län eftersträva en så långtgående samverkan som möjligt i dessa frågor då ett ökat samarbete bör leda till besparingar för de berörda myndigheterna.

l0.3.7 Förslag till organisation av de administrativa frågorna vid länsstyrelsen i Stockholms län

Utredningen föreslår att de administrativa frågorna vid länsstyrelsen i Stockholms län enheter organiseras på tre som framgår av figur 7.

Administrativ chef

Enhet för admi- Enhet för personal- Enhet för planeringnistrativ och kame- ärenden och administrativ T8 *W509 utveckling

Figur 7

Organisationen av de administrativa frågorna

Vld länsstyrelsen i Stockholms län

i Stockholms län 171

Kameral- och uppbördsavdelningen

av de administrativa frågorna vid Den föreslagna organisationen i Stockholms län - här kallad den administrativa länsstyrelsen - företer stora likheter med det förslag om en mer avdelningen av den administrativa enhetens organisalångtgående förändring anvisar för länsstyrelser som redotion som utredningen övriga är: visats under avsnittet 9. Några av de gemensama dragen

- av administrationen säkras och samordnas, utvecklingen - servicerollen för den administrativa avdelningen accentueras.

Enheternas uppgifter

och kamerala serviceuppgifter före- Enheten för administrativa slås bl a vara att

- svara för biblioteksverksamheten,

- handha lokalvård och andra lokalfrågor,

- handha som rör den fysiska arbetsmiljön, frågor - av inventarier och andra förnödenheter samt svara för inköp förråd, - handha som rör diarieföring och arkivvård, frågor - svara för telefonväxlar,

expeditionsvaktcentraler,

- i samarbete med utvecklingsfunktionen svara för planering, och utvecklingsarbete inom områden enligt ovan, budgetering - för och utfärda ansvara länsstyrelsens redovisningssystem rörande den ekonomiska redovisningen inom organivisningar sationen, - utföra kameral och kontering av fakturor m m, granskning - som rör kassarörelse och handha frågor medelsförvaltning, bokföringsväsendet, - handha som rör statsbidrag, frågor - som rör understöd och statsverkets fordhandha frågor lån, ringar, - handha lönegarantiärenden, - i samarbete utföra med utvecklingsenheten budgetprognoser samt handha frågor som rör taxor och avgifter inom statlig

172 Kameral- och i Stockholms län

uppbördsavdelningen

verksamhet och i samarbete med utvecklingsenheten svara för utveckling av ekonomiadministrationen.

Personalenhetens uppgifter överensstämmer med dem som föreslagits för personalfunktionen på övriga länsstyrelser.

Planerings- och utvecklingsenhetens uppgifter bör bl a vara att

samordna vid -

verksamhetsplaneringen länsstyrelsen plane-

ring, anslagsframställning, budgetering och uppföljning samt att utveckla formerna för detta arbete, ta initiativ till, medverka i och samordna och utredningar utvecklingsarbete som rör länsstyrelsens och organisation arbetsformer, följa utvecklingen inom administrativ rationalisering, personaladministrativ utveckling och ekonomiadministrativ utveckling samt främja förståelsen för metonya administrativa der inom länsstyrelsen, ta fram för av olika administrativa underlag prioritering utvecklingsåtgärder inom länsstyrelsen samt utarbeta utvecklingsprogram, främst i metodiskt hänseende t ex genom information och egen medverkan olika stödja projekt- och arbetsgrupper som har att lösa administrativa problem, fortlöpande hålla kontakt med LON, SPN, RRV, PUN och statskontoret samt de centrala verk som bedriver utvecklingsarbete mot länsstyrelsen och därvid samordna dessa aktiviteter på länsplanet och

ansvara för förslagsverksamheten vid länsstyrelsen.

i Stockholms län 173 Kameral- och uppbördsavdelningen

10.4 Uppbörds- och dataenheterna

l0.4.l Uppbörds- och dataenheternas nuvarande uppgifter och organisation

[Qpbördsenheten

är bl a regional beskattningsmyndighet för den Länsstyrelsen direkta skatten och mervärdeskatten och svarar inom respektive län för och revisionsverksamheten, uppbörden av den taxeringsdirekta skatten och mervärdeskatten samt registreringsarbetet inom skatte-, uppbörds- och folkbokföringsområdet. Länsstyrelsen är vidare för lokal skattemyndighet och har chefsmyndighet

viss över Uppbördsfrågorna handhas

tillsyn kronofogdemyndighet. för län utom Stockholm inom skatteavdelningen. I flersamtliga talet inom uppbördsverksamheten ligger beövergripande frågor slutanderätten på chefen för skatteavdelningen. I Stockholms län motsvarande funktioner på chefen för kameral- och ligger uppbördsavdelningen.

fwnktioner har ett nära samband med lokal Uppbördsenhetens kronofogdemyndighet och dataenheten. Kontakterskattemyndighet, na med kronofogdemyndigheterna berör de flesta arbetsuppgifterna men är tidsmässigt av mindre omfattning än kontakterna med lokal och dataenheten. När det gäller sambandet skattemyndighet med kameralenheten inskränker sig sambandet till överlämmande av utbetalningsmaterial. Beträffande kontakterna med taxeringsolika enheter består dessa framför allt i att avge avdelningens skriftliga yttranden i olika ärenden och samarbete i frågor om källskattekontrollen.

Uppbördsenheten har ett 100-tal anställda.

Dataenheten

Dataenheten inrättades 1966 som en följd av statsmakternas beslut att förse med datorer för ADB-systemet för länsstyrelserna och beskattning. Även om länsdatorerna till en folkbokföring början huvudsakligen var avsedda att tjäna som skattedatorer

174 Kameral- och uppbördsavdelningen i Stockholms län

förutsatte riksdagen i sitt beslut att länsdatorerna skulle koma att utnyttjas för andra arbetsuppgifter inom länsstyrelsen och även för andra arbetsorgan.

Redan 1968 konstaterade emellertid revisorer vid en riksdagens granskning av verksamheten vid länsdataanläggningarna att det fanns en betydande överkapacitet på länsdatorerna som borde utnyttjas. Detta ledde till att en servicegrupp bildades hos centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden för att biträda länsstyrelserna med program för vissa enklare behov av ADB-stöd hos statliga och kommunala myndigheter. Gruppens verksamhet kom huvudsakligen att inriktas på program för adressuttag för distribution av information och direktreklam.

Vid länsstyrelsen i Stockholms län uppkom överkapacitet först i samband med övergång till nya datorer och överföring av testverksamheten till RSVS datorer. Dessförinnan hade nästan alla önskemål om ADB-stöd för andra ändamål än de som hade direkt samband med skattesystemet fått avvisas. Under senare år har

kunnat konstateras ett ökat behov av ADB-stöd för andra verk-

samhetsområden inom länsstyrelsen än skatteområdet, främst för samhällsplaneringen. Även från den komunala sektorn har önskemålen om länsdatorstöd och tillgång till uppgifter ur skatte-

och folkbokföringsregister ökat.

Dataenhetens registreringsresurser har i allt större omfattning kommit att utnyttjas för uppgifter utanför skatte- och folkbokföringsområdena. System S och arbetsgivaravgiftsredovisningen är områden som kräver ett betydande utnyttjande av registreringsresurserna. Det nya löneuträkningssystemet för statsförvaltningen är ett exempel på en nytillkommen uppgift. Fördelen med att lokalisera dessa arbetsuppgifter till dataenheten är, att det möjliggör ett effektivare utnyttjande av de personella och maskinella registreringsresurserna och det specialistkunnande som registreringspersonalen har.

Dataenheten har normalt ca 150 årsarbetskrafter anställda.

Inom RS-utredningen har gjorts en utredning om dataenheternas

i Stockholms län 175 Kameral- och uppbördsavdelningen

Några större ändringar kommer inte att ske genom organisation. som träder i kraft den l januari 1979. den nya organisationen,

Under våren 1978 har en del av den nya registreringsutrustningen

och förberedelser för att installera restagits i drift, pågår terande samt terminaler. Under ett övergångsskede utrustning komner resurserna att bli hårt och mycket tid kommer ansträngda att krävas för utbildning och information.

Dataenhetens kontakter inom är volymmässigt främst länsstyrelsen riktade mot uppbördsenheten och avser arbetet med systemen för av skatt. Detta nära samarbete kan anses uppbörd och omräkning

minska i omfattning när det nya ADB-systemet för uppbördsommå-

det tas i drift.

har mervärdeskatteenheten kontakter Inom taxeringsavdelningen med dataenheten i samband med registrering av mervärdeskattdeklarationer. Kontakterna med taxeringsenheten och revisionsenheten på handläggarnivå och avser planeligger huvudsakligen rings- och utbildningsfrågor.

inom Sedan kassa- och resultatredovisning (system S) infördes har kontakterna med kameralenheten ökat. Övriga länsstyrelsen kontakter med kameralenheten avser lokal-, och expersonal-, Dessa uppgifter kan förväntas öka.

pensfrågor.

rörande förekommer kontakter med för- I frågor valkretsindelning allmänna enhet. Dessa kontakter är under valtningsavdelningens valâr intensiva på flera nivåer.

Dataenhetens kontakter riktar sig dock främst mot LSM som är den dominerande kontaktytan. Dessa kontakter avser så gott som och alla nivåer. Med LSM sker huvudelen samtliga systemavsnitt av kontakterna eller telefon. Med LSM antingen skriftligen per i Stockholm, som är lokaliserad i samma byggnad som dataenheten, förekommer också ofta personkontakter. Kontakterna med pastorsämbetena avser kyrkobokföringen inom folkbokföringssystemet. Telefonkontakter förekommer oftast i samband med beredning av arbetet då brister i inkommande konstateras. Dataaviseringar

176 Kameral- och uppbördsavdelningen i Stockholms län

enhetens övriga kontakter inom länsstyrelsen riktar främst sig mot planeringsavdelningen.

Kontakterna med externa kunder gäller utdrag ur länsstyrelsernas dataregister. Dessa kontakter består av diskussioner i fråga om dataenhetens möjligheter att tillgodose kundens önskemål, integritetsfrågor och leveranstider.

Kontakter med allmänheten upptar en relativt stor tidsandel. När det gäller utgående material avser den utsändande av debetsedlar och förtryckta deklarationsblanketter. övriga kontakter utgörs huvudsakligen av förfrågningar till aviregistret. Huvuddelen av kontakterna sker per telefon.

Kontakterna mellan dataenheten och riksskatteverkets driftstekniska avdelning förekommer främst som genom systemdokumentation RSV distribuerar men det förekommer även ett utbyte av infonnation i form av förslag till förändringar samt vid fel och oklarheter i systemavsnitt.

Dataenhetens verksamhet omfattar olika producerande delar som beredning, registrering, datorbearbetning och efterbehandling/ distribution samt betjänar hela länsstyrelsen och lokala myndigheter som LSM och KFM.

För att mäta hur servicen fördelar sig på olika användare kan man utgå från datorbearbetningarna för vilken en exakt driftstatistik finns framtagen. Under kalenderåret 1977 var beläggningen ca 12 000 timmar. ADB-systemet för och befolkbokföring skattning svarade för ca 8 000 timmar av bearbetningstiden, medan återstoden avsåg exservicebearbetningar(huvudsakligen ternt riktade) samt övrigt S m m). (samhällsplaneringen, system

Till grund för riksdagens beslut om ett nytt ADB-system inom folkbokförings- och beskattningsområdet låg bl a ett uttalande i skatteutskottets betänkande 1975:32 att: samhällsplaneringens behov * av databehandling tills vidare bör kunna tillgodoses på samma sätt som hittills genom överskottskapacitet på länsanläggningarna. Utskottet framhöll även att överskottskapacitet även

Kameral- i Stockholms län 177 och uppbördsavdelningen

bör kunna för andra ändamål i samhällets och den enutnyttjas skildes tjänst.

till beslut i samband med valet av I anslutning regeringens leverantör för länsdatorerna uttalas att dessa även skall användag i den regionala samhällsplaneringen.

Företrädare för samhällsplaneringen på länsstyrelsen i Stockholms län har i olika sammanhang redovisat omfattande önskemål och behov att kunna utnyttja länsdatorn.

Inom länsstyrelsen i Stockholms län finns en särskild arbetsbestående av representanter för såväl den fysiska som grupp, den regionalekonomiska samhällsplaneringen, försvarsenheten, lantmäterienheten samt dataenheten, som utreder användningsområden för länsdatorn.

l0.4.2 Pågående utredningar som berör uppbörds- och dataenheterna

RS-projektet

1975 års riksdag fattade principbeslut om att fr o m 1979 genomföra i första instans och av en ny organisation av taxeringen länsstyrelsernas skatteavdelningar samt ett nytt system för ADB inom folkbokförings- och beskattningsområdet. Förberedelsearbetet för den nya organisationen görs gemensamt av riksskatteverket och statskontoret och bedrivs ino ramen för det s k RSprojektet.

Uppbördsenheten

RS-projektet har i en delrapport l977:4:l behandlat uppbördsfrågorna som ett led i den av skatte-

pågående rationaliseringen

administrationen. innehåller förslag om delvis ändra- Rapporten de arbetsformer inom uppbördsområdet samt en anpassning av arbetsrutiner till det nya ADB-system för folkbokföring och besom införs successivt fr 0 m 1979. Delrapporten inneskattning håller också vissa till förändringar av ansvars- och förslag

178 Kameraloch uppbördsavdelningen i Stockholms län

arbetsfördelningen mellan LST och LSM. Detaljerade

organisationsoch bemanningsplaner avseende uppbördsfunktionerna hos länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna redovisas av RS-utredningen senare under 1978.

Dataenheten

I och med genomförandet av AFB-systmet (ADB inom folkbokföring och beskattning) genomförde RS-projektet en organisationsöversyn av länsstyrelsernas dataenheter som presenterades i delrapporten l977:2:l. Rapporten innehåller med olika principförslag alternativa lösningar för organisationen av dataenheterna.

Riksdagen beslöt 1976 att 21 länsstyrelser skall utrustas med» s k generella datorer. Leveransen av länsdatorerna beräknas att

påbörjas våren 1979. föreslås Organisationsförändringarna genom-

förda hösten 1978.

I delrapporten diskuteras också dataenheternas inplacering i länsstyrelsernas organisation. Man förordar bl a med hänsyn till den ökade datoriseringen inom skatteadministrationen samt att länsdatorerna anskaffats för skatteadministratioprimärt nens behov en bibehållen placering inom skatteavdelningen.

DEMA-utredningen

DEMA-utredningen (Decentralisering av manuella funktioner inom

arbetsgivaravgiftssystemet) har i en rapport till regeringen

redovisat till

förslag decentralisering av debitering och upp-

börd av - den s k

arbetsgivaravgifter. I en tidigare rapport

- AVG-utredningen föreslogs att en överflyttning av ADB-verksamheten avseende avgiftssystemet skulle ske till riksskatteverket och länsstyrelserna fr 0 m år 1975. DEMA-utredningen har föreslagit en fortsatt överflyttning av vissa rörande avuppgifter giftsadministrationen till skatteförvaltningen.

DEMA-utredningen föreslår att fastställande av avgiftsunderlag och debiteringen flyttas till LSM,

och i Stockholms län 179

Kameral- uppbördsavdelningen

- integreras med skatte- och taxeringsreviavgiftsrevisionen sionen, - till länsstyrelserna uppbörden av arbetsgivaravgifter flyttas och - till riksskatteverket och länsstyrelserna. tillsynen flyttas

föreslås ske etappvis under Genomförandet av decentraliseringen två år med början 1982.

Fögderiutredningen

avser att lämna förslag till hur de lokala Fögderiutredningen skattemyndigheterna skall kunna införlivas i länsstyrelsernas i Stockholms län utgör skatteavdelningar. Skatteförvaltningen sin storlek ett En integration av de genon speciellt problem. skulle innebära att lokala skattemyndigheterna i länsstyrelsen anställda skatteadministration antalet inom länsstyrelsernas Ett kan sannolikt inte

ökade med ca l 200 personer. genomförande

aktualiseras förrän RS-reformen har genomförts, dvs i komma att räknar med att avsluta början av 1980-talet. Fögderiutredningen sitt arbete under senare delen av år 1978.

10.4.3 Uppbörds- och dataenheternas organisatoriska

placering

lggbördsenheten

Vid en bedömning av uppbördsenhetens organisatoriska placering

bör man förutom kontaktyta för enheten inom länsstyrelsen dagens

till den framtida av uppbördsenheten

även ta hänsyn inriktningen

samt de organisatoriska konsekvenserna av pågående utredningar.

klart att motiv saknas för att av Utredningen anser det styrkt skäl bibehålla inom en av-

organisatoriska uppbördsverksamheten

med i huvudsak administrativa serviceuppgifter. Som delning bör man renodla de administrativa enhetidigare har redovisats till att omfatta enbart administrativa uppgifter. Denna terna även på Stockholms län. syn bör tillämpas

180 Kameral- och i Stockholms län

uppbördsavdelningen

Uppbördsfunktionens naturliga placering inom länsstyrelsens organisation är inom

skatteförvaltningen.

För närvarande pågår en förstärkning av gransknings- och revisionsfunktionerna genom det pågående RS-projektet. Den nya RSreformen kommer att innebära ökade krav väsentligt på en gemensam planering och utökad samordning av skatteadministrationen.

Utredningen anser följaktligen med hänsyn till de samband med skattesidan som har redovisats att uppbördsenheten organisatoriskt placeras tillsammans med skatteadministrationen i övrigt.

Skatteförvaltningen i Stockholms län är i dag av betydande om-

fattning. En överflyttning av uppbördsenheten till den övriga skatteadministrationen kommer att medföra en stor av anökning talet anställda inom de delarna av Härut-

skatteförvaltningen.

över kan konnm konsekvenserna av DEMA-utredningens förslag och den utbyggnad av taxerings- och granskningsverksamheten som på-

går samt fögderiutredningens kommande förslag. Om dessa

förslag genomförs får de omfattande konsekvenser för organisatoriska

den regionala skatteförvaltningen i Stockholms län. Utredningen

föreslår därför att man tillsätter en särskild som arbetsgrupp får till uppgift att utreda skatteadministrationen i Stockholms län. Tidpunkten för förändrade uppbördsenhetens organisatoriska placering kan anstå tills dess att resultatet av arbetsgruppens förslag föreligger.

Dataenheten

Det kartläggningsarbete beträffande olika användningsområden och nyttjandebehov av ADB som pågår inom länsstyrelsen kan kom-

ma att leda till ökade krav allteftersom

på ADB-utnyttjande erfarenheter och kunskaper om ADB och dess möjligheter sprids inom länsstyrelsen.

Behovet hos myndigheter på den kommunala sektorn och hos enskilda av information från ADB-registren inom folkbokföring och beskattning har ökat kraftigt under senare år och kan förutsättas öka ytterligare med modernare ADB-teknik. Bland annat bör möj-

Kameral- och uppbördsavdelningen i Stockholms län 181

ligheterna att bearbeta och producera statistik för samhällsplaneringen kunna bidra till ökad efterfrågan.

Den pågående tendens till en rationalisering inom administrationen genom användande av ADB-system kan också väntas leda till ett ökat utnyttjande av de regionala datorerna. Det kan också antas att skatteverksamheten inte kommer att få den dominerande ställning i fråga om ADB-utnyttjande som den har för närvarande.

Dataenheten komer - om de behov som redan nu framkommit skall

kunna tillgodoses - att få en markerad prägel som serviceenhet för hela länsstyrelsen. Det är därför önskvärt med en organisatorisk placering av dataenheten inom länsstyrelsen som möjliggör en avvägning av olika intressenters önskemål. Dataenhetens alltmer markerade prägel av serviceenhet för hela länsstyrelsen medför att man inte bör flytta dataenheten.

Ovanstående önskemål om en mer fristående placering av dataenheten inom länsstyrelsen i Stockholm län är naturligtvis även tänkbar vid övriga länsstyrelser. Det kan därför på sikt övervägas om inte dataenheten även vid övriga länsstyrelser på sikt bör få en fristående ställning som hela länsstyrelsens serviceorgan.

Utredningen anser sammanfattningsvis att dataenheten på länsstyrelsen i Stockholms län för närvarande bör bibehållas inom den administrativa avdelningen.

10.5 Sammanfattning

De förslag som framförts för övriga länsstyrelser i syfte att renodla de administrativa enheternas serviceroll gäller även för länsstyrelsen i Stockholm. Förutom dessa uppgifter finns en grupp allmänna förvaltningsärenden som i Stockholms län handläggs inom motsvarigheten till den administrativa enheten till skillnad från övriga länsstyrelser. Utredningen föreslår att dessa ärenden förs över till förvaltningsavdelningen.

Utredningen föreslår att organisationen av de administrativa frågorna organiseras på ett likartat sätt som utredningen lägger

Kameral- och uppbördsavdelningen i Stockholms län

fram för i förslaget övriga länsstyrelser om en mer långtgående förändring av den administrativa enhetens organisation.

Utredningen föreslår att uppbördsenheten vid kameral- och uppbördsavdelningen flyttas till den övriga skatteadministrationen. I samband härmed och med hänsyn till konsekvenserna av ett antal pågående utredningar föreslår OPAL-utredningen att skatteadministrationen i Stockholms län ses över. Tidpunkten för uppbördsenhetens förändrade organisatoriska placering kan anstå tills resultatet av denna översyn föreligger.

Dataenhetens alltmer markerade av serviceenhet för hela prägel länsstyrelsen medför att man inte bör flytta dataenheten. På sikt bör också övervägas om inte dataenhetens organisatoriska placering även vid övriga länsstyrelser bör få en fristående ställning som hela länsstyrelsens serviceorgan.

Sannnnfattningsvis föreslår utredningen följande förändringar i organisationen av kameral- och uppbördsavdelningen vid länsstyrelsen i Stockholms län (se figur 8):

Avdelningschef

Administrativ- Personal- Planerings och Data- Uppbörds- de °°h _kamema enheten utveckl ings- enheten en heten servlceenheten enheten

Figur 8 Adinistrativa i Stockholms län avdelningen

x) Oförändrad i avvaktan

organisatorisk placering på resulta-

tet av utredningen om den regionala i

skatteförvaltningen

Stockholms län.

ll LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN

11.1 Bakgrund

fram även för De förslag som har förts i tidigare kapitel gäller i Gotlands län. Vad gäller förslag i syfte att renlänsstyrelsen servicerollen vid de administrativa enheterna tillkommer odla två ärenden vid i Gotlands län, nämligen länsbolänsstyrelsen stadsnämnds- och länsskolnämmdsärenden.

Vid omorganisationen år 1971 av den statliga länsförvaltningen länsbostadsnämnden i Gotlands län och ärendena fördes upphörde till fördes vissa uppgifter över över länsstyrelsen. Samtidigt från länsskolnämnden till länsstyrelsen. I dessa avseenden fullsåledes länsstyrelsen i Gotlands län uppgifter som övriga gör länsstyrelser ej handhar.

är skolärendena och bostadsärendena fördelade Inom länsstyrelsen att ansvarar för planerings- och tek-

så, planeringsavdelningen

nikerdelarna medan administrativa enheten svarar för de kamerala

delarna.

innebär att här har att svara för Detta planeringsavdelningen och föredragning av planer för skolbyggnadsbl a den beredning som i andra län åvilar länsskolnämnden. Den administraföretag tiva enheten sköter av ansökningar från skolstyrelgranskningen till lärarnas löner. Det Sker ej på den adse om statsbidrag ministrativa enheten i andra län. utbetalningen kommer Själva från Gotlands län som tidigare har skett i också att försvinna för sker alla andra län. Utbetalningen av statsbidrag byggnader enheten som i alla andra län. Beslut om genom den administrativa för och utrustning fattas av länsstystatsbidrag skolbyggnader relsen av ärendena sker på den admioch själva handläggningen nistrativa enheten.

Länsstyrelsen i Gotlands län

Vidare handlägger man inom planeringsavdelningen bostadsbyggnadsprogram, teknisk granskning av och därav

låneansökningar

föranledda ärenden.

11.2 överväganden om länsskolnämndsärenden

Erfarenheterna från Gotlands län visar att det är förenat med stora svårigheter att handlägga utan den statsbidragsärenden insyn i skolväsendet som länsskolnämnden har. Hittills har länsstyrelsen anlitat en pensionerad för beredlänsskolinspektör ning och föredragning av planerings- och byggnadsärendena. På sikt måste dock detta lösas på annat sätt.

Planering av skolväsendets lokalisering och lik-

dimensionering som de årligen återkommande

prioriteringarna av investeringar i

skolanläggningar bör liksom hittills tas i

upp till prövning länsstyrelsens styrelse. Beredningen av dessa ärenden bör dock framledes ske i länsskolnämnden i samråd med regionalekonomiska enheten och planenheten. bör vara Föredragande länsskolinspektören eller motsvarande. Kungörelsen (1971:367) om vissa uppgifter inom skolväsendet för länsstyrelsen i Gotlands län bör ändras i denna riktning.

Övriga länsskolnämndsärenden, dvs granskning av ansökningar från skolstyrelsen om statsbidrag till lärarnas löner och beslut om statsbidrag till skolbyggnader och utrustning för närhandläggs varande inom den administrativa enheten. Enligt utredningens är dessa ärenden av sådan art att mening de ej bör handläggas inom en administrativ enhet. Ärendena bör därför föras till någon annan organisatorisk enhet. Man bör därför om inte överväga dessa ärenden skulle kunna återföras till länsskolnämnden. Om ärendena även i fortsättningen skall handläggas inom länsstyrelsen bör de föras till

förvaltningsavdelningen.

11.3 överväganden om länsbostadsnämndsärenden

Uppdelningen av länsbostadsnämmdsfunktionen på planeringsavdelningen och administrativa enheten innebär vissa Låneproblem. förvaltning är en uppgift som inte naturligen hör hemma på en

i Gotlands län 185 Länsstyrelsen

enhet som inriktas intern administrativ service. administrativ på

innebär den nuvarande organisationen att länsbostads- Vidare

inte har med ett samlat nämndsärendena någon befattningshavare

verksamheten. Funktionellt aransvar för den bostadspolitiska

den från den länsbostadsnämnden år 1971 överförda betar indragna

som en enhet. Denna personal sitter också samgruppepersonalen

rad trots skilda organisatoriska tillhörigheter.

För att råda bot mot de brister som splittringen av de bostads-

ärendena innebär kan olika lösningar tänkas. politiska

är att åter inrätta en länsbostadsnämnd och till den En lösning

föra samman alla de frågorna. Denna lösning bostadspolitiska

,förordas av bostadsstyrelsen i en skrivelse den 18 maj 1978 (Dnr

99-1384 till I skrivelsen framhålls även u) utredningen.

de som följer av att ansvaret för beslut svårigheter förvaltning av lån är fonnellt uppdelat på respektive enheter inom utan ett olika länsstyrelseorganisationen

samordnat yttersta ansvar på tjänstemannaplanet.

Vidare har att skaffa resurser för länssvårigheterna efter hand lett till bostadsnämndsärendenas hantering stundtals tidsutdräkt i handläggningen av betydande tekniska som administrativa ärenden trots ett såväl hårt av personalen. Vissa led i armycket utnyttjande betet har i viss mån blivit eftersatta. Resursknappheten har bl a medfört att man i praktiken knappast att inom lösa tillhar några möjligheter organisationen vakansfrågor; för flera viktiga funktioner gälfälliga ler att en tids betyder ett stopp för funktiosjukdom nen i fråga.

En annan är att föra sanman alla de bostadspolitiska lösning ärendena till samma enhet inom länsstyrelsen. Redan nu är funk-

samordnad inom administrativa enhetens lokaler tionens personal

arbetar i stort sett som en funktionell enhet. Det är dock och föras inte inom vilken enhet denna funktion skall självklart

motiv finns såväl för administrativa enheten som förvaltnings-

avdelningen och planeringsavdelningen.

är att föra samman ärenden som rör bostadslån, En tredje lösning

och beslut i samt förvaltning av bodvs beredning långivning

stadslån i en organisatorisk enhet, förslagsvis förvaltnings-

186 i Gotlands län Länsstyrelsen

avdelningen, men låta

planeringsavdelningen handlägga övriga

bostadsfrågor, dvs ärenden som rör komunala bostadsbyggnadsprogram, fördelning av ramar för bostadsbyggande samt övriga ärenden av principiell för i lä-

betydelse bostadsförsörjningen

net. Under beredningens gång bör i så fall kontakt i erforderlig grad tas med

förvaltningsavdelningen.

Utredningen har i annat allmänt haft samanhang den utgångspunkten att endast smärre bör vidtas i avorganisatoriska åtgärder vaktan på statliga ställningstaganden om den framtida regionala

förvaltningeni

Utredningen kan från sina utgångspunkter inte föreslå att åter införa en länsbostadsnämnd i Gotlands län. De förändringar som kan motiveras av rent skäl bör i stället organisatoriska göras så små som möjligt. Främst i syfte att renodla administrativa enheten förordar därför det alternativet utredningen tredje som innebär att de regionalpolitiskt inriktade handbostadsfrågorna

läggs på planeringsavdelningen, medan sambostadslånefrågorna

las på

förvaltningsavdelningen.

11.4 Sammanfattning

Beredning av frågor som rör skolväsendets lokalisering och di-

mensionering samt prioritering av investeringar i skolanlägg-

ningar bör ske i länsskolnämnden i samråd med länsstyrelsen. Beslut i dessa bör liksom hittills frågor tas i länsstyrelsens styrelse.

Övriga frågor som rör skolväsendet bör - om dessa även i fort-

sättningen skall handläggas inom länsstyrelsen - föras till förvaltningsavdelningen.

Beredning av frågor som rör komunala bostadsbyggnadsprogram,

fördelning av ramar för bostadsbyggande samt övriga ärenden av principiell betydelse bör ske vid planeringsavdelningen och beslut i dessa bör liksom hittills tas frågor i länsstyrelsens styrelse.

Bostadslåneärenden bör handläggas vid

förvaltningsavdelningen.

11 ORGANISATORISKA KONSEKVENSER AV UTBRYTNINGEN AV 1) LÄNSDCNSTOLARNA

12 NULÃGESBESIGKIVNING

berör i första

Utbrytningen av länsdomstolarna organisatoriskt

hand förvaltningsavdelningar. Även planeringslänsstyrelsernas blir indirekt berörd. Som framgår av direktiven avdelningen

skall inte överväga någon organisatorisk förändring

utredningen därför den överinom skatteavdelningen. Utredningen begränsar för till för-

siktliga redogörelsen länsstyrelseorganisationen

valtningsavdelningen och planeringsavdelningen.

12.1 Förvaltningsavdelningen

består av två enheter, en Länsstyrelsens förvaltningsavdelning och länsrättens mål - allmänna för allmänna förvaltningsärenden enheten - och en för länsskatterättens och fastighetstaxerings-

rättens mål - rättsenheten.

olika förvaltningsärenden, t ex Vid allmänna enheten handläggs bilärenden, utfärdande av utfärdande av pass, val, lotterier, exekutiv försäljning av fast körkortstillstånd, socialvård, andra utsökningsärenden, servering, medborgaregendom och vissa och komunala besvärsmål. Allmänna enheten är tillika skap kansli för länsrätten.

Rättsenheten är kansli för länsskatterätten och fastighetstaxesom inte några förvaltringsrätten. Rättsenheten, handlägger att försvinna från länsstyrelsen vid ningsärenden, kommer helt utbrytningen av länsdomstolarna.

1) I denna del av utredningsarbetet har på regeringens uppdrag biträtts av länsassessor Bo Bärnheim och förste utredningen länsassessor Jan Carle.

Nulägesbeskrivning

Förvaltningsavdelningarna hade den 1 juli 1977 ca 1 900 fasta

tjänster. Av dessa hade rättsenheterna 462 tjänster, varav 117 juristtjänster, 102 andra handläggartjänster och 243 tjänster inm kontorskarriären.

Allmänna enheterna utom biloch körkortsregistren hade 747 fasta tjänster, varav 144 juristtjänster och 201 byråsekreterartjänster. Bil- och

körkortsregistrens personal (inkl trafikenhe-

ten i AB län) till uppgick 584 personer.

Länsdomstolarnas anknytning till länsstyrelsen medför för allmänna enhetens del att dess personal handlägger ärenden i vilka länsstyrelsen fattar beslut men också föredrar och bebereder, slutar i länsrätten. I Stockholms län är de båda funktionerna skilda åt genom en uppdelning på enheter. (Se bilaga 4.)

För att få underlag för bedömning av hur personalens arbete fördelar mellan sig uppgifterna i länsstyrelse respektive länsrätt har länsdomstolskommittên inhämtat uppgifter från länsstyrelsernas

förvaltningsavdelningar utom från länsstyrelsen i Stockholms

län. För varje anställd redovisas en uppskattad procentuell uppdelning av arbetstiden. Med ledning av dessa uppgifter har kommittén gjort en samanställning av antalet fasta årsarbetskrafter för

förvaltningsuppgifter respektive domstolsuppgifter.

Av länsstyrelsernas uppgifter framgår att av all är personal cirka 630 årsarbetskrafter sysselsatta med domstolsuppgifter i länsrätt, länsskatterätt och Av dessa

fastighetstaxeringsrätt. anges domaruppgifter till 106 årsarbetskrafter

och jurister med

beredning och till föredragandeuppgifter 73 årsarbetskrafter.

Beredning och för icke

föredragningsuppgifter jurister i läns-

rätt uppgår till 22 och i länsskatterätt och

fastighetstaxerings-

rätt till 93 årsarbetskrafter.

övrigt arbete anges för länsrätt

till 80 och för länsskatterätt och

fastighetstaxeringsrätt till

254 årsarbetskrafter. Det angivna antalet årsarbetskrafter avser endast fasta Därtill tjänster. kommer personal under utbildning (notarier och landskanslister) och extra personal.

Nulägesbeskrivning

12.2 Planeringsavdelningen

Planeringsavdelningen är organiserad på sex enheter - en juridisk enhet, en regionalekonomisk enhet, en naturvårdsenhet, en planenhet, en lantmäterienhet och en försvarsenhet. Den l januari 1972 knöts länsveterinärerna till länsstyrelsen, och den l juli 1976 blev myndigheter för den statliga länsstyrelserna regionala vid i kulturminnesvården. På planeringsavdelningen länsstyrelsen Gotlands län finns enhet. De arbetsuppgifter som ingen juridisk ankomer på sådan enhet handläggs där inom förvaltningsavdelningen.

utom den vid länsstyrelsen i Gotlands Varje planeringsavdelning, har ett Hemkonsulent och priskontor är i län, planeringskansli. regel organisatoriskt knutna till planeringskansliet.

Inom planeringsavdelningen handläggs ärenden rörande statligt

lokaliseringsstöd, plan- och byggnadsfrågor, fastighetsbildnings-

väsendet, natur- och miljövård, hälsovård, kulturminnesvård, vägoch trafikväsendet, brandförsvaret, civilförsvaret och räddningstjänsten.

Planeringsavdelningens arbetsuppgifter kan struktureras på följande sätt:

- ärenden löpande övriga åligganden - initiativverksamhet

Under ärenden faller uppgifter av skiftande

kategorien löpande

beskaffenhet såsom fastställelseprövning (bebyggelseplaner, kommunala stadgar m m), meddelande av dispenser, besvärsprövning, naturvårdsärenden, miljöskyddsärenden samt väg- och trafikärenden.

Övriga åligganden omfattar dels ärenden av löpande karaktär,

dels av mera långsiktig natur. Till den förstnämnda uppgifter hör olika (t ex inom naturvärden) och typen tillsynsuppgifter till den sistnämnda utredningar såsom länsplanering, regional

190 Nulägesbeskrivning

trafikplanering och fysisk riksplanering.

Den utåtriktade initiativverksamheten av t ex insatser i utgörs samband med sysselsättningskriser, översiktlig planering av olik slag, utredningsverksamhet, kartläggnings- och inventeringsarbeten samt informations- och kontaktverksamhet. Denna typ av verksamhet medför täta kontakter med departement, centrala verk, kommuner och näringsliv m fl.

12.2.1 Juridiska enheten

Enligt länsstyrelseinstruktionen åligger det inom planeringsav-

delningen chefen för juridiska enheten att särskilt svara för att lagenlighet iakttas, i den mån denna ankommer uppgift ej på överlantmätaren. Chef för juridiska enheten är en förste länsassessor. Utöver enhetschefen finns i allmänhet två ytterligare tjänster på enheten, en länsassessorstjänst och en länsnotarie-

itjänst. Förutom dessa tjänster finns viss annan handläggande

personal som t ex byrâsekreterare och byråassistenter. På vissa länsstyrelser är denna handläggande inordnad i planepersonal ringskansliet, som bl a fungerar som expedition åt juridiska enhetenl

Inom den juridiska enheten handläggs - med beslutande och/eller inom enheten - ett föredragande drygt tjugotal ärendegrupper. Det rör sig om bl a vissa besvärsärenden - framför allt besvär över och hälsovårdsnämnds beslut - och trabyggnadsnämnds vägfikärenden samt expropriationsärenden.

Vid sidan av den ärendehanteringen för vilken juridiska enheten svarar deltar enheten i den slutliga handläggningen av en mängd ärendegrupper som handläggs med beslutande och/eller föredragande inom annan enhet. Bland dessa ärendegrupper märks främst

ärenden enligt byggnadslagstiftningen, naturvårdslagstiftningen,

miljöskyddslagstiftningen och kulturminnesvârdens speciallag-

stiftning (se vidare bilaga 5).

Slutligen anlitas juridiska enheten vid behov som konsult även i sådana ärenden där enheten formellt inte behöver delta enligt

Nulägesbeskrivning 191

normalarbetsordningen.

12.3 Myndighetsutövning på länsstyrelse och utredningar

som berör denna

lZ.3.1 Myndighetsutövning

bl a i proposi- Innebörden i begreppet myndighetsutövning anges

tionen till (prop 1971:30 del 2 s 331). förvaltningslagen

I de särskilda motiven anför departementschefen i anslutning

till 3 § första förslaget till förvaltningslag: stycket

Gemensamt för all är, att det rör myndighetsutövning om beslut eller andra åtgärder, som ytterst är utsig för samhällets maktbefogenheter i förhållande tryck till Det behöver dock inte vara fråga om medborgarna. som medför förpliktelser för enskilda. Myndigåtgärder kan föreligga i form av gynnande beslut

hetsutövning

t ex tillstand att driva viss verksamhet, befrielse från viss i författning stadgad förpliktelse och beav social förmån. Karakteristiskt är emellerviljande tid att den enskilde sätt befinner i ett på visst sig beroendeförhållande. Är det fråga om ett beslut, variatt göra, tåla eller underlåta genom han förpliktas måste han rätta efter beslutet, efterso något, sig han annars riskerar att av något slag an-

tvångsmedel

vänds mot honom. Rör det sig om ett gynnande beslut, kommer beroendeförhållandet till uttryck på det sättet att den enskilde för att koma i åtnjutande av exempelatt vända till samvis en rättighet är tvungen sig och att dessas tillämpning av de författhällsorganen som gäller på det aktuella området ningsbestämmelser blir för honom. av avgörande betydelse

uttalande är att ett utmärkan- Innebörden av departementschefens

för som betecknas som utövning av de drag de förvaltningsakter

är att det rör om beslut eller åtgärder offentlig myndighet sig

för samhällets och att sm ytterst är uttryck maktbefogenheter

de kommer till stånd och får rättsverkningar för eller emot den

inte av enskilde i kraft av offentligrättsliga regler, på grund

avtal eller i övrigt av privaträttslig natur. regler

av denna är det uppenbart att nära nog Nbt bakgrund beskrivning

alla beslut på länsstyrelsen innebär någon form av myndighets-

utövning.

192 Nulägesbeskrivning

l2.3.2 Utredningar som berör myndighetsutövningen inom länsstyrelsen

OPAL-utredningen har - utöver utredningen om länsdomstolarnas ut- - del av vissa brytning (SOU 1977:80) tagit utredningsförslag som berör myndighetsutövningen inom länsstyrelsen. Utredningen har även försökt överblicka de pågående utredningar som kan komma att Dessutom påverka länsstyrelsen. har utredningen studerat de rapporter över förvaltningsrevisioner som riksrevisionsverket genomfört på skilda länsstyrelser. (En förteckning över det material som utredningen finns gått igenom i bilaga 6.)

I det redovisas inte alla följande de pågående eller nyligen avslutade utredningar som berör verksamhet. länsstyrelsernas Här återges endast de som kan komma att påverka de delar av länsstyrelsens verksamhet som har anknytning till frågan m de organisatoriska konsekvenserna av utbrytningen av länsdomstolarna.

Bland

de utredningsförslag som berör planeringsavdelningen märks

vattenlagsutredningens slutbetänkande Förslag till ny vattenlag (SOU 1977:27). Vattenlagsutredningen föreslår att tillståndsgivningen flyttas över från judiciell till adinistrativ myndighet. Sålunda skall frågor om tillstånd till och väsentliga villkor för vattenföretagen prövas av regeringen, koncessionsnämnden eller länsstyrelsen. Länsstyrelsen skall från pröva ansökningar mindre företag samt även svara för sådana större beföretag, träffande vilka länsstyrelsen anses särskild att handha ägnad prövningen, t ex vattentäkt för jordbruksbevattning.

Vattenlagsutredningen framhåller att den personal på länsstyrelsen som för närvarande med tillståndssysslar och dispensgivning enligt annan markpolitisk lagstiftning torde kunna anförtros även den vattenrättsliga

tillståndsgivningen. Vattenbygg-

nadsteknisk personal torde däremot behöva tillföras länsstyrelsen. Utredningen har vidare föreslagit regler om fortlöpande tillsyn över underhållet och handhavandet av vattenföretagen.

Som tillsynsmyndighet föreslås men även annan

länsstyrelsen, skall kunna förordnas särskilt. Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den l januari 1982.

Nulägesbeskrivning

och decentraliseringsutredningens del- Vägplanering (SOU 1975:85) Samordnad (Ds Kn 1977:2) berör betänkande regional vägplanering I båda betänkandena föreslås länsstyrel-

vägplaneringsfrågorna.

sen få ökade möjligheter att aktivt medverka i vägplaneringen. föreslår vidare att länsstyrelsen Decentraliseringsutredningen att fastställa och arbetsplan för får befogenheter långtidsplan på det regionala statsvägnätet samt arbetsplaner investeringar för mindre ombyggnads- och förbättringsarbeten på riksvägnätet.

berör yrkesmässig trafik och trafiksäker- Några utredningsförslag (Ds K 1977:39), Förslag till

het: Ny yrkestrafiklagstiftning

av en (Ds K 1976:3) och

organisation trafikplaneringsmyndighet

Lokala trafikföreskrifter m m (SOU 1976:18). I anslutning till betänkande föreslår i prop 1977/78:81 bl a sistnämnda regeringen att de nuvarande trafiknämnderna avvecklas och att trafiknämnom taxitrafiken förs över till länsdernas uppgifter i fråga för yrkesmässig styrelsen, som i dag handhar tillståndsgivningen automobiltrafik. Tillstånd till taxitrafik meddelas efter prövav trafikens behövlighet och lämplighet och sökandens perning sonliga lämplighet.

till förenklad om fiskevårdsområden Fiskevårds- Förslaget lag områden (Ds Jo 1976:6) samt de förslag som decentraliseringsuti sitt delbetänkande Decentralisering av redningen presenterar beslut inom naturvärden (Ds Kn 1977:4) torde endast marginellt

påverka länsstyrelsen.

Bland de utredningar som ännu pågår märks decentraliseringsutino bostadsdepartementet som rör byggredningen, beredningen

lagfrågorna och utredningen för översyn av miljöskyddslagstift-

ningen.

(Kn 1975:01) har i ett tiotal del- Decentraliseringsutredningen betänkanden redovisat förslag till decentralisering av befogenoch resurser inom olika delar av den offentliga verksamheter närmare heten. I principbetänkandet (SOU 1978:52) Lägg besluten människorna har utredningen vidare föreslagit generella princiför en mer omfattande decentralisering. I förslaget framper hålls bl a att statsmakterna bör fastställa ett handlingsprogram för en ökad decentralisering i förvaltningen.

Nulägesbeskrivning

Decentraliseringsutredningen undersöker för närvarande möjlig-

heterna att från centrala

statliga myndigheter utan egen lokal

eller regional organisation (bl a kamarkollegiet, patent- och registreringsverket, kommerskollegium och invandrarverket) decentralisera och resurser. befogenheter En prelhninär bedömning som utredningen gjort visar att det framför allt inom det näringsrättsliga området finns förutsättningar för en omfördelning av arbetsuppgifter från centrala till regionala organ. Utredningens överväganden omfattar samanlagt ett tiotal förvaltningsrättsliga verksamheter. I några fall bereds ärendena redan nu inom länsstyrelsernas förvaltningsavdelningar. Decentraliseringsutredningen räknar med att det fortsatta arbetet när det gäller andra typer av centrala kan komma myndigheter ytterligare att öka underlaget för regionala myndighetsfunktioner.

OPAL-utredningen bedömer mot denna bakgrund att länsstyrelsens uppgifter inom det förvaltningsrättsliga området kan komma att öka. För att behålla en förstärkt vid juristfunktion länsstyrelsen är det också angeläget att en sådan sker. utvidgning

Bygglagutredningen avlämnade 1974 ett principbetänkande Markanvändning och byggande (SOU 1974:21). I betänkandet redovisas principiella utgångspunkter för en framtida lagstiftning rörande markanvändning och byggande samt förslag till nytt system för planläggning.

Enligt gällande bestämmelser skall alla detaljplaner prövas av statlig myndighet, länsstyrelsen. Bygglagutredningen anser att ett statligt bör främst till inflytande knytas den översiktliga planläggningen. Behovet av statligt inflytande i detaljplanläggningen blir då mindre. Utredningens för närförslag prövas varande inom bostadsdepartementet.

Enligt direktiven skall utredningen för översyn av miljöskyddslagstiftningen överväga i vad mån den skärpning av samhällets syn på miljöskyddsfrågor som ägt rum sedan miljöskyddslagens tillkomst bör föranleda en utvidgning av lagens tillämpningsområde. Vidare bör vissa samordningsproblem i förhållande till

Nulägesbeskrivning

t ex hälsovårds-, byggnads-, väg-, luftfartsannan lagstiftning, och vattenlagstiftning studeras.

om det är lämpligt att er- Enligt uppgift överväger utredningen sätta koncession och dispens med ett enhetligt prövningsformerna och därvid låta i större uttillståndsbegrepp länsstyrelsen än för närvarande ta hand om tillståndsprövningen. sträckning

Ett stort antal berör i olika grad förvaltutredningsförslag I betänkandet (SOU 1973:22) som Utsökningsbalk

ningsavdelningen.

en i ämnet under våren 1978

legat till grud för lagrådsremiss

att överexekutor avskaffas och att de ärenden som handföreslås som första instans förs över till kronoläggs av överexekutor I betänkandet Kronofogdemyndigheterna (SOU

fogdemyndigheten.

att med 1977:42) sägs utredningen genom underhandskontakter har erfarit att det fortsatta lagstiftjustitiedepartementet från att bl a frågor om exekutiv försäljning ningsarbetet utgår

av fast egendom skall handläggas av kronofogdemyndigheterna.

avses däremot av tingsrätt, om inte

Handräckningsfrågor prövas

för vissa av annan myndighet bör komma i fråga speciella slag har fram i departehandräckning. Förslag i den riktningen lagts

mentspromemoria Summarisk process (Ds Ju 1977:5).

En- I ärenden om socialhjälp är länsstyrelsen besvärsmyndighet. bör emellertid besvär över ligt socialutredningen (SOU 1977:40) i framtiden föras hos länsrätten. Däremot anvägrad socialhjälp att den formella tillsynen över socialvården på ser utredningen bör utövas av länsstyrelsen. Om det visar sig länsnivå alltjämt att det finns brister skall länsstyrelsen kunna påkalla ändring hos socialnämnden. bör emellertid inte ges befo- Länsstyrelsen att inom ramen för den allmänna tillsynsuppgiften ålägga

genhet kommun viss åtgärd, organisationsförändring, resursförstärkning

eller dylikt.

för förutsätts bl a att I direktiven komunalbesvärsutredningen av kommualbesvärsprocessen bör göras. Överen allsidig översyn bör omfatta alla former av kommunalbesvär och den särsynen av besvär som anförs hos kommunal eller landstingsskilda typ för olika kommunal besvärsnämmd. Frågor om lämplig besvärstyp

Nulägesbeskrivning

slag av kommunala beslut bör prövas. En huvuduppgift är att behandla Därvid

besvärsordningen. bör en fullföljdsbegränsning

prövas och frågan om införandet av en mellaninstans mellan länsstyrelse och regeringsrätt. Länsstyrelsens lämplighet som mellaninstans sägs i direktiven kunna ifrågasättas med hänsyn till länsstyrelsens roll i samspelet mellan stat och kommun.

I utredningen Fortsatt körkortsreform (SOU 1978:27) föreslås bl a inrättandet av ett allmänt ombud i körkortsprocessen. Allmänna ombudet föreslås ha till att uppgift t ex granska länsrättens domar, väcka talan överklaga dessa, i körkortsmål och utreda målen.

Ny passlag har lagts fram (SFS 1978:302). innebär att Lagen passärendena förs över från till länsstyrelsen polisväsendet den 1 januari 1979.

Lotteriutredningen skall enligt sina direktiv utreda vilka regler som behövs för det allmännas kontroll av t ex bingo, lotterier och trav. har under Utredningen hand uppgivit bl a att den anser att den nuvarande uppdelningen av tillståndsgivningem mellan polismyndighet och länsstyrelse bör upphöra. All sådan till-

ståndsgivning bör samlas hos länsstyrelserna.

Lotteriutredningen anser också att det allmännas kontroll av bingo och lotteriverksamheten bör skärpas kraftigt.

Utredningen om förfarandet i vissa disciplinärenden m m skall enligt sina direktiv undersöka om inte om fel och utredningar försuelse i tjänst_kan utredas av särskilda utredningsorgan hos vissa länsstyrelser. Det antas dock att tre eller fyra utredningssektioner skall vara tillräckligt för hela landet.

l2.3.3 Slutsatser

De

utredningsförslag och pågående utredningar som har redovisats

berör i detta med olika sammanhang länsstyrelserna tyngd. Om vattenlagsutredningens förslag till ny vattenlag och decentrali-

seringsutredningens delbetänkande angående den regionala väg-

) Nulägesbeskrivning

genomförs, tillförs planeringsavdelningen nya kvali-

planeringen av i stor utsträckning juridisk natur. ficerade uppgifter

som fortfarande och som berör plane- Bland de utredningar pågår kan utredningen för översyn av miljöskyddslagringsavdelningen resultera i att länsstyrelsernas uppgifter på miljöstiftningen utökas Det fortsatta arbetet med över-

skyddsområdet betydligt.

av kan emellertid ha effekter för den

synen bygglagfrågorna

Det är emellertid för närvarande svårt att juridiska funktionen. nännare bedöma dessa effekter.

De arbetsuppgifter som åligger överexekutor på länsstyrelserna Besvär över socialhjälp förehar stor juridisk tyngd. vägrad kommer i relativt stort antal och innehåller ibland juridiskt

Kommunalbesvären har stort juridiskt komplicerade avgöranden. som de ofta kräintresse genom den särskilda juridiska prövning om ett allmänt ombud i körver. Körkortsutredningens förslag skulle innebära ett viktigt tillskott av juridiskt kortsfrågor intressanta arbetsuppgifter, medan lotteriutredningens förslag av bl a kontrollen av lotterier m m torde ha om en förstärkning innebär - förutom effekmera marginell betydelse. Sammantaget ten av utbrytningen av länsdomstolarna - de förändringar som i

och som berör den nuvarande förvaltningsavdelningdag övervägs antalet med juridiskt inslag kmmner att en att arbetsuppgifter

minska.

för hela läns- Vad beträffar arbetsuppgifter med juridiskt inslag

kan en minskning inom det traditionella förvaltningsstyrelsen området dock motverkas av en ökning av uppgifter med juridiskt

inom område.

inslag planeringsavdelningens

l3 DEN JURIDISKA FUNKTIONEN PÅ DEN FRAMTIDA LÄNSSTYRELSEN

13.1 Inledning

direktiven för framgick inte att Av de ursprungliga utredningen inom skulle ägnas särde rättsliga funktionerna länsstyrelsen intresse. I stället behandlades, utöver administrativa skilt Vid första

frågor;

endast planeringsavdelningen. utredningens

ansågs problemen bl a

överväganden rörande planeringsavdelningen

tillförts vissa för avdelbero på att planeringsavdelningen och att avdelningen allmänt sett ningen främmande ärendetyper var väl stor. De små organisatoriska enheterna inom avdelningen skulle därvid studeras särskilt.

komplicerades emel- Innan något egentligt utredningsarbete börjat för utredningens lertid, som tidigare nämnts, förutsättningarna länsdomstolskommittên tillsattes. Den av komarbete genom att och nu beslutade utbrytningen av länsdomstomittén föreslagna området för Detta framgår även av larna vidgade OPAL-utredningen. har utfärdats. Även andra utredatt särskilda tilläggsdirektiv Det var därför nödvändigt ningar päverkade utredningsuppdraget. funktionen Därvid att pröva hela den juridiska på länsstyrelsen. har ett antal krav på den framtida länsstyrelsens juristfunktion

Det anses t ex nödvändigt att skapa en organisatoriskt

framförts. funktion Återstodcn av bärkraftig juridisk på länsstyrelsen. enheten blir i flertalet fall för liten för att kunna allmänna enhet. Man måste få en lösning som säkfungera som självständig till underlättar rar länsstyrelsens tillgång goda jurister,

växelspelet länsstyrelsen/förvaltningsdomstol och san gor den

en tillräckligt stark juridiska funktionen på länsstyrelsen

ställning. Härutöver måste man tillgodose planeringsavdelningens

av jurister smnt underlätta krav på nära och daglig tillgång framtida som kan föranlodas av olika utredningars förändringar, förslag m m.

ZOO Den juridiska funktionen på den framtida länsstyrelsen SOU l978:58

Alla dessa önskemål och krav är i viss mån stridande mot varandra. Utredningens arbete har därför syftat till att göra en lämplig avvägning mellan dessa.

I detta avsnitt behandlas de utgångspunkter utredningen haft för sin bedömning av lämplig organisatorisk lösning för juristfunktionen inom länsstyrelsen.

13.2 Begreppet juridisk kompetens

Begreppet juridisk kompetens, som utredningen är använder, vidare än den fonnella juridiska kompetens som följer med juridisk examen.

En stor del av personalen på länsstyrelsen arbetar, om än i varierande grad, med juridiskt material. Det kan röra om sig arbetsuppgifter som har rättslig inom ett litet ombetydelse råde och där arbetsuppgiften i övrigt inte har denna karaktär eller uppgifter där arbetet med olika rättsregler tar den största delen av arbetstiden i anspråk.

Beslutsfattande fordrar nästan alltid att tas till hänsyn olika rättsliga faktorer. Det gäller såväl vid t ex utfärdande av pass och besvär över byggnadsnämnds beslut som vid frågor som rör samhällsplanering. Skillnaden mellan de olika arbetsuppgifterna, när det gäller behovet av juridisk kunskap, ligger i hur stort det juridiska är. Det torde inslaget kunna antas att ju större ansvar har för tjänstemännen en uppgift, desto större är behovet av att kunna överblicka de juridiska konsekvenserna av det beslut vederbörande måste fatta. Dessutom är det av stor betydelse att de arbetsuppgifter som har innehåll kan juridiskt sorteras fram och överlämnas till behörig handläggare. För många tjänstemän med rutinbetonade uppgifter är den för dem aktuella

rättsfrågan välbekant. Det rutinmässiga arbetet kräver oftast inte särskilt djupgående Det får juridisk prövning. dock anses viktigt att kunna skilja ut de ärenden, där sådan särskild prövning är nödvändig.

Ett betydelsefullt moment juridiskt finns också i den konsult-

funktionen 201 Den juridiska på den framtida länsstyrelsen

funktion som i första hand befattningshavare har inom juridiska enheten Denna funktion innebär bl a på planeringsavdelningen. att biträda fackenheterna med att bedöma innebörden av och i andra myndigheters yttranden och kontrollera att bl a tyngden vid ärendenas handläggning. I förvaltningslagens regler följs vissa fall kan en juristgranskning, som företas på ett tidigt stadium, leda till att remiss eller annan utredning visar sig obehövlig. Vidare innebär konsultfunktionen att bedöma de rättsliga konsekvenserna av olika projekt, som länsstyrelsen avser att utföra. I denna uppgift ligger också att kunna göra förutom vilka resultat rättstillämpningen kan komma att leda sägelser till.

Legalitetsprövningen innebär vidare att de juridiskt kunniga vid beslutstillfället ansvarar för lagligheten i tjänstemännen beslutet. Det innebär att dessa tjänstemän deltar i den slutliga handläggningen av de ärenden som handläggs med beslutande och/eller föredragande inom annan enhet. Bland dessa ärendegrupper märks främst ärenden enligt byggnadslagstiftningen, och kulturnaturvårdslagstiftningen, miljöskyddslagstiftningen minnesvårdens speciallagstiftning.

Den stora mängden arbetsuppgifter med juridiska inslag på länskan schematiskt indelas på följande sätt: styrelsen

- som till stor del av personer med arbetsuppgifter handläggs formell juridisk utbildning/person med bred juridisk kompetens,

- som till stor del av personer med arbetsuppgifter handläggs viss juridisk men vilka har behov av att kunna rådkompetens fråga jurister med formell juridisk utbildning/person med bred juridisk kompetens samt

- som till stor del av personer med arbetsuppgifter handläggs viss juridisk kompetens i huvudsak förvärvad genom erfarenhet i handläggningen av ärenden (rutinfrågor) och som endast i undantagsfall har behov av stöd från en person med fonnell juridisk utbildning/person med bred juridisk kompetens.

202 Den juridiska funktionen på den framtida länsstyrelsen

Dessa rör arbetsuppgifter både beredning, föredragning och beslut. Den gjorda ovan är schematisk indelningen och mellanformer förekommer.

De arbetsuppgifter med juridiska inslag som i dag förekommer på länsstyrelsen kan också delas sätt: upp på följande

arbetsuppgifter som innebär en egen, självständig myndighetsutövning,

arbetsuppgifter som innebär en allmän legalitetsprövning

genom beslutsgranskning och

arbetsuppgifter som konsult och rådgivare.

13.3 Förändring av arbetsuppgifterna och dess påverkan på behovet av juridisk kompetens

Myndighetsutövning och ökar absolut

författningstillämpning sett

i dagens offentliga förvaltning och får växande betydelse för medborgarna. Även om juridiskt beslutsfattande alltjämt får anses vara starkt bundet till olika innehåller regler modern lagstiftning tendenser till en mer mål- och syftesinriktad lagstiftning. Det sker en övergång till ett abstrakt lagspråk med gott om s k generalklausuler och krav på allmänna helhets- och

skälighetsbedömningar. Detta ökar

betydelsen av lagtillämpningen i de enskilda fallen för att uppfylla t ex medborgarnas anspråk på rättssäkerhet.

Den offentliga verksamheten har under senare tid utvidgats till att omfatta även nya områden, vilket innebär att det materiella innehållet i förvaltningsrätten har vidgats. Denna utveckling kan antas fortsätta.

Den offentliga verksamheten är också numera inriktad mera mot service, planering och aktivt i stödjande/styrande åtgärder relation till statliga regionala komuncr och enskilda. organ, Utöver de mer formbundna statliga styrinstrumenten som lagar, föreskrifter samt råd och anvisningar påverkar staten t ex

Den juridiska funktionen på den framtida länsstyrelsen

kommunernas slag av information, fördelagerande genom skilda ning av ramar och rådgivning.

och därmed inte Samtidigt som den offentliga förvaltningens minst tillväxt ur många synpunkter varit samhällsplaneringens fördel för finns det alltid en risk för att till medborgarna den enskilde intressen kan komma i bakgrunden för medborgarens allmänintresset. Det är då viktigt att se till att en riktig mellan det allmännas och den enskildes intressen. avvägning görs En god juridisk kunskap är nödvändig i frågor av detta slag.

mot större krav och information i olika Utvecklingen på service rättsfrågor medför även att de tjänstemän som sysslar med juridiska bör områden än enbart rättsfrågor ha kunskaper på fler området.

Det är således uppenbart att länsstyrelsen - med hänsyn till de har och komer att ha - även framarbetsuppgifter länsstyrelsen deles måste ha tillgång till kvalificerad juridisk personal.

13.4 Behovet av en samlad kompetens inom länsjuridisk styrelsen

Den juridiska kompetensen inom länsstyrelsen är, som framgått inte samlad utan till de olika avdelningarna. I ovan, spridd den fortsatta framställningen jämställs länspolischefens expedition och administrativ enhet med avdelning. Det juridiska arutförs i allt utan betet inom respektive avdelning väsentligt kontakt med de andra avdelningarna. Utbildningen och den juriav juridiska sker också diska träningen i handläggningen frågor nästan enbart inom avdelningen.

Den nuvarande medför bl a att den juridiskt kunorganisationen blir väl insatt i de ämnesområden som behandlas niga personalen kan det inte undvikas att detta medinom avdelningen. Samtidigt för risk för en viss av möjligheterna till kontakt begränsning med ämnesområden utanför avdelningen.

har som ovan ändrat Arbetsuppgifterna med juridiskt inslag sagts

204 Den juridiska funktionen på den framtida länsstyrelsen

karaktär. En har skett

tyngdpunktsförskjutning från en lagstift-

ning med detaljreglering mot ett större inslag av generella nonner. Denna utveckling medför bl a ökade vid de svårigheter juridiska bedömningarna i olika ärenden och ökar kraven på den juridiska kompetensen på länsstyrelserna. Det är därför nödvändigt att länsstyrelsen också i framtiden har med kvalipersonal ficerad juridisk kompetens.

Utbrytningen av länsdomstolarna torde medföra både en begränsning av antalet ärenden som behöver och en juridisk prövning minskning av den personal som har juridisk kompetens. Utred-

ningen anser det därför angeläget att åtgärder vidtas för att

tillgodose länsstyrelsens behov av juridisk kompetent personal.

Ett sätt att säkra möjligheterna till utbildnödvändig juridisk ning och träning i praktisk handläggning av juridiska frågor på länsstyrelsen är att så många som möjligt av de kvarvarande ärendena med mera utpräglat intresse samlas till en juridiskt särskild organisatorisk enhet. Genom denna samling kan tjänstemännen där t ex dra fördel av varandras och erfarenkunskaper heter i juridiska frågor.

Utvecklingen inom lagstiftningen mot generella normer och liknande medför emellertid att de juridiska ökar övervägandena allmänt sett. Denna utveckling innebär ett ökat behov av kontakter och samverkan mellan den juridiskt kunniga personalen och fackenheterna. Från denna synpunkt sett bör denna personal vara organisatoriskt nära knuten till sakenheterna.

Utredningen har tidigare framhållit att och myndighetsutövning

författningstillämpning ökar absolut sett i den offentliga för-

valtningen. Utredningen har också i beskrivningen av innebörden i begreppet myndighetsutövning sagt att nära nog alla beslut på innebär form länsstyrelse någon av myndighetsutövning. Med en samlad myndighetsutövning menas ändå inte att alla ärenden som på något sätt innebär myndighetsutövning skall samlas inom en organisatorisk enhet. En sådan organisation är varken önskvärd eller möjlig. anser emellertid att det Utredningen är angeläget att den myndighetsutövning som kan anses ha juridiska aspekter

Den juridiska funktionen på den framtida länsstyrelsen

det och motiverat hålls samman. så långt är praktiskt möjligt bättre till en samlad juridisk be- Härigenom ges dels möjlighet av olika frågor, dels får länsstyrelsens ledning möjligdömning heter till en bättre överblick över denna del av myndighetsut-

övningens resurser och behov.

enheten är genom sin oftast ringa storlek mycket Den juridiska för vakanser, semestrar och dylikt. Den allkänslig uppkommande funktion torde efter utbrytningen av männa enhetens juridiska länsdomstolarna även den bli känslig för sådana förändringar. av dessa båda funktioner bör emel- En sammanläggning juridiska lertid en bärkraftig juridisk funktion. ge länsstyrelsen

bör en samlad juridisk funktion

Från personalutvecklingssynpunkt

Inom en sådan finns för alla våra fördelaktig. goda möjligheter att få ett vitt arbetsområde och dänned

personalkategorier

till skiftande Härigenom får bättre möjligheter arbetsuppgifter. till i olika juridiska fråpersonalen goda möjligheter träning förbättrar möjligheterna till en fortsatt hög jurigor vilket disk inom Länsstyrelsen bör härigenom kompetens länsstyrelsen. att kvalificerad personal. också ha goda möjligheter rekrytera

För att kunna personal till länsstyrelsen rekrytera kompetent torde förutom bl a finnas naturliga goda utvecklingsmöjligheter mellan länsrätterna och länsstyrelserna. I annat kontaktpunkter bli alltför En samlad fall kan länsstyrelsekarriären begränsad. funktion därför bättre förutsättningar för att juridisk skapar få ett sådant utbyte till stånd.

13.5 Behovet av juridisk service på planeringsavdelningen

ett stort antal ärenden. I Inom planeringsavdelningen handläggs att enheten medverkar i flerarbetsordningen anges juridiska talet förutom dem som handläggs med en tjänsteman ärendegrupper inom enheten som föredragande och/eller beslutande. juridiska sidan härav anlitas enhetens tjänstemän i ärenden Vid juridiska utanför handläggningsordningen.

att vara i ett ärende ingår flera I uppdraget deltagande

206 Den juridiska funktionen

på den framtida länsstyrelsen

Juridiska enheten skall ärendet uppgifter. granska ur juridisk synpunkt, dvs göra en bedömning av om t ex det förslag till beslut som utarbetats ryms inom lagar och författningar och om det ur andra synpunkter har en rimlig juridisk form. Dessutom har juridiska enheten ett särskilt ansvar för att den enskildes rättsintressen i tillräcklig grad beaktas gentemot de mera renodlade fackintressena. Detta ansvar blir särskilt uttalat när den enskildes intressen kommer i konflikt med ett starkt allmänintresse. En sådan situation uppstår t ex ofta i ärenden om byggnadsförbud och expropriationer. I deltaganderollen ingår också ofta ett ansvar för den språkliga utformningen av besluten.

Den mera formlösa rollen som konsult är många gånger lika krävande som det mera reglerade i besluten. Det ställer deltagandet t ex stora krav på juridisk att vara rådsakkunskap juridisk givare vid besök eller samanträden med t ex kommuner, företag och allmänhet. Vidare ligger det i sakens natur att juridiska och andra problem av olika slag uppkommer under ärendehandläggningens gång. Det anses även allmänt från fackenheternas sida vara av stort värde att kunna få råd med själva den praktiska ärendehandläggningen. Fackenheterna behöver ibland t ex diskutera behovet av en remiss, utformingen av en förfrågan hos ett centralt verk m m. Vidare innebär konsultrollen att fackenheterna i många fall inhämtar synpunkter från juridiska enheten också i frågor som inte har juridiskt intresse.

Behovet av juridisk service inom planeringsavdelningen är alltså mycket stort. Det innebär att juridiska enheten har en central roll inom planeringsavdelningen. Betydelsen av juridiska enhetens medverkan i ärendehandläggning och projektverksamhet med juridisk anknytning blir givetvis större ju mer kunskaper tjänstemännen inom enheten har utanför själva rättsområdet. Möjligheterna att finna ur juridisk synpunkt sett riktiga lösningar på komplicerade frågor inom t ex samhällsplaneringen ökar givetvis ju större kunskaper som finns i sådana frågor inom juridiska enheten. Det är givetvis en fördel för tjänstemän inom juridiska enheten om de kan erhålla dessa fackkunskaper genom ett nära samarbete med personalen inom de fackenheter där problemen praktiskt utreds, diskuteras och löses.

Den juridiska funktionen på den framtida länsstyrelsen

Genom en sådan samverkan mellan fackspecialister och juridiskt kan också förståelsen för de rättsliga aspekterkunnig personal na öka.

Behovet av ett nära samarbete mellan den juridiska funktionen blir alltmera uttalat och enheterna inom planeringsavdelningen i modern att använda mot bakgrund av tendenserna lagstiftning Detta medett abstrakt lagspråk med många s k generalklausuler. besluts- i för ökade krav på allmänna och skälighetsbedömningar stället för som tidigare en mera traditionell rättslig tolkning av konkreta lagregler.

har tidigare påpekat att den komande utvecklingen Utredningen sannolikt kommer att medföra en ökning inom planeringsavdelav antalet ärenden som kräver juridisk medverkan. Ett ningen är den eventuellt kommande lagstiftningen inom exempel på detta att en sådan stärker miljövården. Det är uppenbart utveckling behovet av ett nära samarbete mellan fackenheterna inom planeoch den juridiska funktionen. ringsavdelningen

13.6 Problem som rör personalens utvecklingsmöjligheter

l3.6.1 av utvecklingsmöjligheterna för olika Beskrivning personalkategorier

Juris kandidaterna på länsstyrelsen

finns formellt krav på jur Inom länsstyrelseorganisationen kand-examen för som länspolischef och för tjänst som är tjänst förenad med uppgift att vara ordförande i länsdomstolarna. som chef för planeringsavdelningens juridiska enhet Tjänsten anses också i praktiken kräva jur kand-examen.

Även om endast ett fåtal formellt är avsedda utesluttjänster ande för med jur kand-examen besätts de i praktiken tjänstemän traditionella juristtjänsterna, länsnotarie och länsassessor, nästan alltid med sådana tjänstemän. Det finns därutöver tjänstemän med jur kand-examen på andra tjänster inom länsstyrelsen, och ibland och t ex på skattcavdolningen på planeringskansliet administrativa enheten.

T

208 Den juridiska funktionen

på den framtida länsstyrelsen

Den jur kand som söker sig till länsstyrelse antas ofta som notarie. Den tidigare har tillämpade reglerade befordringsgången ersatts av ett högstlönesystem. Notariemeriterad får i jurist lönehänseende tillgodoräkna Den fortsatta notarietjänstgöringen. länsstyrelsekarriären kan så småningom leda fram till tjänst som länsassessor samt i några fall högre tjänst.

Vid en undersökning år 1978 utförd av en arbetsgrupp inom LON och som omfattade alla tjänstemän på länsstyrelsen med jur kandexamen som då hade uppnått chefsnivån visade det sig, att det i genomsnitt tagit 20 år från examensåret att uppnå den nivån. Om examen kan beräknas ha avlagts mellan 25 och 30 års ålder har alltså sluttjänst erhållits när vederbörande varit mellan 45 och 50 år. Som jämförelse kan nämnas att av samma undersökning framgår att åldrarna på de juris kandidater som utnämndes till rådmän under tiden l januari 1969 - 30 juni 1972 varierade mellan 34 och 50 år. Genomsnittsåldern för 105 individer var gruppens 41 år.

I länsdomstolarna finns en eller flera lagfarna ordföranden som innehar tjänst vid länsstyrelse. Sådan tjänst tillsätts av regeringen efter förslag av länsstyrelsens styrelse. Tjänst som ordförande är domartjänst. Enligt länsstyrelseinstruktionen är chefen för förvaltningsavdelningen samt cheferna för rättsenheten och allmänna enheten ordförande i länsdomstolarna. I vissa län finns dessutom särskilda tjänster som ordförande. Som domare tjänstgör dessutom ett antal särskilt förordnade länsassessorer och länsnotarier. Länsstyrelsen kan utfärda förordnanden som avser enmansmål och regeringen förordnanden som även täcker nämndsmålen. För sådana förordnanden krävs att är

vederbörande

jur kand.

Enligt nämnda undersökning rörande juris kandidaternas karriär och utbildning på länsstyrelsen påtalades bl a att någon särskild utbildning för enbart tjänstemän med jur kand-examen inte fanns. Inte heller någon av de kurser som anordnades av andra myndigheter var inriktade enbart på sådana tjänstemän. I eftersökta kurser i LONs regi fick en stor del av dessa inte plats.

Den juridiska funktionen på den framtida länsstyrelsen

av kammarrätterna som skett har dock medfört Den utbyggnad bättre för länsstyrelsetjänstemän med utvecklingsmöjligheter kand-examen. I undersökningen berörs också löneläget för jur dessa tjänstemän i allmänhet. Det sägs bl a att de länsstyrelsetjänstemän med jur kand-examen i mellanlönegrad och uppåt som arbetsgruppen hade undersökt - om man ser till den totala lönebilden för dessa kategorier med avseende på det antal tjänster som fanns inom varje lönegrad - hävdade sig relativt väl gentemot jämförbara karriärer (polischefs-, åklagar- och kronofogdekarriärerna). Från lönegraderna F 16 och uppåt var löneutvecklingen gynnsam, medan löneutvecklingen längre ned i lönegraderna var ogynnsammare. Det berodde enligt arbetsgruppen troligtvis av tjänster i karriärens början. Arbetsgruppen på anhopningen konstaterade dock att även om endast tjänstemän med jur kandexamen inom hovrätts- och kammarrättsområdet har en gynnsamare prognos gjorde den stora andelen tjänster i lägre lönelägen att framstod som mindre attraktiv än andra länsstyrelsekarriären jämförbara yrkesbanor för sådana tjänstemän.

Landskanslister/byråsekreterare

Landskanslisterna hade tidigare huvudsakligen gymnasieutbild- Under senare år har ett ökat antal sökande till landsning. haft jur kand-examen eller annan akademisk kanslisttjänsterna examen. under de första åren har ofta delvis Tjänstgöringen fortsatt karriär inom förvaltformen av specialutbildning för eller skatteområdet. Landskanslisterna har nings-, planeringsatt få högre tjänster. Bland befordringstjänsterna möjlighet kan nämnas byråassistent, förste byråsekreterare och taxeringsintendent.

Landskanslisternas arbetsfält på länsstyrelserna omfattar snart alla De flesta landskanslisterna finns emelsagt ärendetyper. lertid och skatteavdelningen. Landspå förvaltningsavdelningen kanslisterna fungerar oftast som föredragande i olika ärenden, också i domstolsärenden. Landskanslisterna svarar inom många ämnesområden för den kontinuitet som erfordras inom all myndighetsutövning.

210 Den juridiska funktionen på den framtida länsstyrelsen

Tidigare fanns ett längre som sammanhängande utbildningsprogram vände sig till personal inom landskanslistkarriären. Det nuvarande utbildningssystemet på länsstyrelserna innebär emellertid att varje tjänsteman kan välja enstaka kurser med direkt anknytning till de aktuella arbetsuppgifterna.

I den ovan nämnda undersökningen framgår att vid undersökningstillfället fanns på de flesta 3 - S landskanslislänsstyrelser ter med jur kand-examen. Dessa förekom på olika avdelningar men fanns företrädesvis inom taxeringsenheten och länsskatterätten. Anledningen till att akademiker sökte till landskanslistsig banan var arbetsmarknadsskäl.

Inom skatteområdet har riksskatteverket ett kvalificerat utbildningsprogram. Det innebär att landskanslisterna inom detta område bereds tillfälle till inom ett ämnesområde kunskaper som har betydelse för verksamheten inom både skattedomstolarna och skatteavdelningen.

Kontorsbiträden/assistenter

Kontorsbiträdet börjar i någon av lönegraderna T 2 - T 5 beroende på levnadsålder. Slutlönen i befordringsgången för ligger närvarande i lönegrad F l, som uppnås efter 7 - 9 år. Dessförinnan kan dock befordran till högre tjänst som kansliskrivare, kontorsskrivare eller assistent ha skett. Statens avtalsverk och statstjänstemännens huvudorganisationer har den 1 april 1977 slutit avtal om lönesystem och lönegradsändringar m m (ALLÄ 77). Avtalet innebär bl a ändring av vissa regler om löneklassplacering, ändring av vissa befordringsgångar, lönenytt system och ett ökat utrymme för lokalt inflytande på lönesättningen. För kontorskarriären innebär avtalet att kansliskrivare och assistenter får ändrad lönegrad till F 5 och att högst uppflyttning i lönegrad i det s k högstlönesystemet blir en lokal förhandlingsfråga.

Inom kontorskarriären, som här används som ett samlande begrepp, har personalen mångskiftande uppgifter. Vanligen tjänstgör de t ex som skrivbiträden på expeditioner. De har emellertid också

Den juridiska funktionen på den framtida länsstyrelsen

uppgifter som föreståndare för handels- och föreningsregistret och diarieföreståndare. Det är inte ovanligt att de handlägger ärenden som beslutande i enklare körkortstillstånd och förei ärenden om förhandsbesked angående körkortstillstånd dragande samt vissa ärenden på bilregistret.

Genom LONS flexibla kursutbud som är öppet för alla personalinom länsstyrelsen ges personal i kontorskarriären kategorier till Härigenom har de förbättrade möjlighet vidareutbildning. att avancera från kontorskarriären till landskansmöjligheter listkarriären. Det är inte heller ovanligt att sådant avancemang

görs.

l3.6.2 Synpunkter på utvecklingsmöjligheter

Av ovanstående redogörelse framgår att utvecklingsmöjligheter för ovan behandlade bör förbättras, vilket enpersonalgrupper är viktigt att ta hänsyn till i samligt utredningens mening av länsdomstolarna. Nedan ges några förband med utbrytningen slag på sådana förbättringar.

Notariemeritering och aspiranttjänstgöring

finns nu bestämmelser om notarie- I länsstyrelseinstruktionen vid länsstyrelse. Där framgår, att den som fullgör tjänstgöring notarietjänstgöring skall biträda med beredning av mål och och föredragande i länsärenden, tjänstgöra som protokollförare styrelse och länsdomstolarna.

Notarien tjänstgör under sin utbildning på olika avdelningar inom länsstyrelsen efter en plan, som görs upp av domstolsverket För landskanslisten i befordringsgången gör varje läns- (DOV). styrelse upp en plan för cirkulationstjänstgöring. Denna plan har i allmänhet motsvarande innehåll som domstolsverkets för notarien.

som finns och läns- Den cirkulationstjänstgöring på länsstyrelse domstolar en värdefull del i utbildningen av notarier och utgör landskanslister. Den innebär att de förutom att de får vissa

212 Den juridiska funktionen på den framtida länsstyrelsen

baskunskaper inom olika ämnesområden också får

kännedom om statlig förvaltning i allmänhet. Dessa är av värde inte kunskaper bara för den som söker tjänst på länsstyrelse och länsdomstolar. Den är värdefull för vilken bana man än väljer inom statlig och kommunal förvaltning genom den bredd som länsstyrelsens arbete har. Den kommande organisationen med fristående länsdomstolar bör därför inte att det

medföra, utbildningsmässiga sambandet

mellan länsstyrelse och länsdomstolar

upphör. Det är tvärtom

angeläget, att den möjlighet till en bred

förvaltningskunskap

som den nuvarande medför ordningen i princip bibehålles oförändrad.

Härigenom skapas också för förutsättningar den ömsesidiga naturliga utbildnings- och rekryteringsbas för förvaltningsdomstolarna och länsstyrelserna som länsdomstolskommittên nämnt i sitt betänkande.

Växeltjänstgöring vid förvaltningsdomstolarna,

länsdomstolarna m m

Den allmänna och de insikter

förvaltningskunskap i ett stort

antal förvaltningsärenden som länsstyrelserna kan förmedla bör vara av stort värde vid tjänstgöring i förvaltningsdomstol. På sama sätt bör den särskilda som förekommer juridiska träning vid domstolsarbete vara av stort värde vid

handläggningen av

bl a juridiska frågor Det bör på länsstyrelse. därför inte bara vara möjligt utan i hög grad önskvärt och naturligt både för å ena sidan den enskilde och å andra tjänstemännen sidan länsstyrelserna och att

förvaltningsdomstolarna, en växeltjänstgö«

ring mellan myndigheterna förekommer.

Efter utbrytningen av länsdomstolarna komer det sannolikt att krävas att den som blivit fiskal vid kammarrätt någon också skall ha tjänstgjort vid länsrätt. Då länsstyrelse och kamarrätt också efter har utbrytningen gemensamma arbetsområden t ex byggnadsbesvär bör en del av kunna för-

fiskaltjänstgöringen

läggas till länsstyrelse. vill Utredningen samtidigt framhålla att den växeltjänstgöring som nu berörts redan i viss utsträckning förekommer mellan länsstyrelse och kammarrätt. En sådan

funktionen 213 Den juridiska på den framtida länsstyrelsen

bör emellertid sättas i system och då inte växeltjänstgöring endast till de yngsta tjänstemännen. Karriärerna på begränsas förvaltningsdomstolar, centrala verk etc bör vara länsstyrelse, i den meningen, att det bör vara vanligt att tjänstemän öppna omväxlande har tjänst på förvaltningsdomstol, länsstyrelse, centralt verk. Om en sådan ordning kmnner till stånd - och utanser den mycket angelägen - bör det vara till fördel redningen för all samhällelig förvaltning.

Mellan och länsstyrelserna finns många förvaltningsdomstolarna Här skall bara nämnas att inom ett antal beröringspunkter. ärenden som handläggs på länsstyrelse utanför länsdomstolarna är kammarrätt besvärsinstans. Det finns alltså redan härigenom ett samband mellan länsstyrelse och kammarrätt. Ett naturligt annat samband är att de tillsynsuppgifter länsstyrelsen har inom t ex socialvård och byggnadsväsende kräver bred kännedom om både praktiska och teoretiska spörsmål rörande tillämpningen av dessa Inrättas ett allmänt ombud i körkortsfrågor är lagar. en växeltjänstgöring förvaltningsdomstol/länsstyrelse nödvändig. har på många andra orsaker till önskvärdheten Tidigare pekats och t 0 m nödvändigheten av ett utvidgat växelspel förvaltnings- Den kommande utbrytningen av länsdomstoldomstol/länsstyrelse. arna understryker endast detta behov.

14 BIL- OCH KÖRKORTSREGISTRETS ORGANISATORISKA.fE$NIST

14 .1 Nuläge

Bil- organisatoriskt i länsstyreloch körkortsregistret ingår enhet utom i Stockholms län där det ingår i trasernas allmänna fikenheten. Bil- och körkortsregistret är båda datorbaserade

register och är registreringstekniskt integrerade.

Statens trafiksäkerhetsverk är central registreringsmyndighet.

är regional registreringsmyndighet. Länsstyrelsen

Länsstyrelsen till det centrala bil- och körkortsregistret via är ansluten datatenninaler.

Inom bil- och körkortsregistren handläggs bl a registreringsoch anmälningsärenden samt vissa besvärs- och avgiftsärenden.

har i sitt betänkande ansett att en sam- Länsdomstolskommittên bil- och dataenheten borde ordning mellan och körkortsregistret övervägas.

14.2 Dataenheten

Dataenheten som en särskild enhet inom länsstyrelsens ingår utan i Stockholms län. I Stockholms län ingår skatteavdelning dataenheten organisatoriskt i kameral- och uppbördsavdelningen.

l5 län har (maskinlän). Vissa av Endast egna datoranläggningar dessa län betjänar de län som saknar datorer (satellitlän). skall utrustas med Riksdagen beslöt 1976 att 21 länsstyrelser Ibssa beräknas tas i drift 1979. egna datorer.

Dataenhetens verksamhet har sin tyngdpunkt i den servicefunktion som dataenheten har övriga delar inom folkbokföringsgentemot

Bil- och körkortsregistrets hemvist organisatoriska

och skatteadministrationen. Dessutom lämnar dataenheten service till myndigheter och enskilda lämna ur genom att upplysningar manuella register och utför åt kunder inom servicebearbetningar och utom länsstyrelse.

14.3 Samband mellan biloch körkortsregistret och dataenheten

Genom de terminaler som finns på länsstyrelsen kan uppgifter samlas centralt i trafiksäkerhetsverkets i Örebro. centralregister Någon motsvarande möjlighet till central registrering genom dataenheternas datorer (länsdatorer) finns ej. Någon central samordning av bil- och körkortsregistren med dataenheterna torde därför för närvarande inte vara Dataenheten är också lämplig. till skillnad mot biloch körkortsregistret en komplett datacentral, medan bil- och körkortsregistret har till att uppgift bereda och registrera ärenden.

En sammanslagning av bil- och körkortsregistren med dataenheterna har antagits under vissa i olika avseenden förutsättningar ge möjligheter till variationer i arbetet och en utjämning mellan dataenhetens och biloch körkortsregisterpersonalens arbetsinsatser. Redan nu råder emellertid det förhållandet att arbetsuppgifterna inom bil- och körkortsregistret är så omfattande att mera sällan personalen kan ha kunskaper inom hela ämnesområdet. För att utföra ett bra terminalarbete krävs också att man kontinuerligt sysslar med detta. anser det Utredningen därför inte möjligt att i någon omfattning av betydelse ha en växeltjänstgöring mellan dataenheten och bil- och körkortsregistret.

Enligt utredningens mening har inte dataenheten och bil- och körkortsregistret sådana gemensamma beröringspunkter att de datatekniska skälen för närvarande är tillräckliga för att motivera en sammanslagning. Dessutom skulle en sammanslagning påverka dataenhetens relationer till skatteavdelningen och organisationsförändringar skulle behöva ske inom enheten.

Däremot anser utredningen med hänsyn till den storlek som

organisatoriska hemvist 217 Bil- och körkortsregistrets

har och arbetsuppgifternas starka bil- och körkortsregistret att bil- och körkortsregistret bör som orgajuridiska inslag enhet till den rättsavdelning som utredningnisatorisk knytas en föreslår nedan.

PLACERING AV DEN JURIDISKA FUNKTIONEN 15 ORGANISATORISK

15.1 Inledning

av den juridiska funktionen på

Den organisatoriska placeringen

av de övervägande som har länsstyrelsen bör lösas mot bakgrund

i tidigare avsnitt. gjorts

att det kommer att ske förändringar i arbets- Sålunda redovisades

samt att uppgifterna som påverkar behovet av juridisk kompetens,

finns ett behov av en samlad juridisk funktion på länsstyreldet

att länsdomstolarna har brutits ut. Med en samlad sen, efter det

funktion en tillräckligt bärkraftig enhet, juridisk tillskapas

på goda jurister säkras, rättstillämp-

länsstyrelsens_tillgång

mellan länsfår en starkare ställning och växelspelet ningen

och förvaltningsdomstol underlättas. styrelse

behov av

har också diskuterat planeringsavdelningens

Utredningen

som deltar i handläggningen av ärendena på avdelningen jurister att detta behov måste säkras i den framoch har kommit fram till

har redovisats finns det ett tida organisationen. Som tidigare

som i olika avseenden berör länsstyrelsen. flertal utredningar

kan leda till att länsstyrelsen tillförs nya Flera av förslagen

Detta kräver att organisationen utfonnas förvaltningsuppgifter.

så att den innehåller ett visst mått av flexibilitet.

Alternativ av den juridiska funktionen 15.2 placering

an-

I presentationen av de alternativa organisationsmodellerna

enhet. Detta begrepp är i sam-

vänds begreppet organisatorisk

inte den en-

neutralt och återspeglar organisatoriska

manhanget

som avdelning, enhet eller sektion. hetens ställning

har ett flertal alternativ för den organi- Utredningen övervägt

Organisatorisk placering av den juridiska funktionen

satoriska placeringen av den juridiska funktionen. I det följande presenteras de alternativ utredningen har övervägt.

15.2.l Återstoden av allmänna enheten och juridiska enheten bildar en organisatorisk enhet som ingår i planeringsavdelningen

Detta alternativ innebär en samling av den juridiska kompetensen och tillförsäkrar planeringsavdelningen kvalificerad juridisk medverkan i arbetet. Samlingen av den juridiska kompetensen medför att den juridiska funktionen inte blir så liten längre och sårbar som denna enhet ofta är i den nuvarande organisationen.

Planeringsavdelningen består redan i nuvarande organisation av

många enheter, vars arbete skall samordnas. Om återstoden av allmänna enheten skulle tillföras finns risk avdelningen för att en effektiv och samordning styrning av planeringsavdelningens verksamhet skulle komma att försvåras. Om återstoden av allmänna enheten på detta sätt inordnas i planeringsavdelningen anser utredningen även att det kan finnas risk för att myndighetsutövningen inom allmänna enheten kommer i bakgrunden för som frågor mera rör och som därför samhällsplanering är planeringsavdelningens huvuduppgift.

En organisationslösning enligt detta alternativ skulle också medföra att biloch körkortsregister tillfördes planeringsavdelningen. Utredningen anser det uppenbart att i synnerhet denna del av verksamheten inom allmänna enheten är starkt väsensskild från har planeringsavdelningens. Utredningen inte heller funnit att biloch körkortsregistret bör samordnas med annan verksamhet på länsstyrelsen än den som finns inom den nuvarande allmänna enheten.

15.2.2 Ett fristående rättssekretariat under landshövdingen

Ett rättssekretariat fristående från planeringsavdelningen skulle kanske kunna hävda de rent bättre än för juridiska synpunkterna närvarande. En renodling i detta avseende skulle möjligen ge den juridiskt kunniga personalen mer tid för fackenheternas problem

av den juridiska funktionen Organisatorisk placering

enheten tar mycket eftersom de egna ärendena på den juridiska tid i anspråk.

anser emellertid att ett rättssekretariat med enbart Utredningen och legalitetsprövning inte är någon lämplig organirådgivning sation. skulle där sakna uppgifter som föredragan- Tjänstemännen de och beslutande inom övrig myndighetsutövning, dvs uppgifter som är nödvändiga för att vidmakthålla en god juridisk kompetens. även risk för att ett sådant sekretariat skulle få en Det finns utan kontakter utåt. Det finns vidare risk isolerad ställning att i ärendehandläggningen kommer för den juridiska granskningen in för därför att denna skulle ligga i ärendesent, granskning slutskede. bör understrykas att sekretabehandlingens Slutligen riatet torde bli alltför litet och dänned mycket sårbart.

15.2.3 Återstoden av allmänna enheten och administrativa enheten bildar tillsammans en organisatorisk enhet

Alternativet innebär en olämplig blandning av administrativa uppgifter (stabsuppgifter) och egentliga linjeuppgifter (verksupp- Vidare blir en organisatorisk enhet av detta slag mycket gifter). till sitt innehåll. Detta medför svårigheter att effekdisparat tivt samordna och leda verksamheten inom enheten. Dessa svårigän större om dataenheten i enlighet med ett av heter skulle bli länsdomstolskommitténs förslag fördes till denna organisatoriska enhet. Slutligen medför alternativet en splittring av den jurianser att diska kompetensen, nâgot som utredningen angeläget undvika.

l5.2.4 Återstoden av allmänna enheten och delar av juridiska enheten bildar en självständig organisatorisk enhet

alternativ är att återstoden av allmänna enheten blir kvar Ett fristående enhet vid sidan av planerings- och som självständig av enheten med vissa ärenden skatteavdelningen. En förstärkning från enheten förutsätts ske. Juridiska och resurser juridiska enheten får härigenom en mera uttalad konsult- och deltaganderoll. Detta sker vissa ärenden inom juridiska enheten genom att fördes över till återsom inte har utpräglad planeringskaraktär stoden av allmänna enheten.

Organisatorisk placering av den juridiska funktionen

Utgångspunkten i detta alternativ har varit att de ärenden som har utpräglad dvs är nära anslutna till planeringskaraktär, de ärenden i övrigt som handläggs inom planeringsavdelningen, liggei kvar inom en juridisk funktion (juridiska enheten) på planerings-

avdelningen. Övriga ärenden inom juridiska enheten förs i kon-

sekvens hänned över till återstoden av allmänna enheten. Det problem som då uppkommer är att identifiera och isolera de ärenden som har utpräglad planeringskaraktär.

Vid analysen av alternativet är utredningens utgångspunkter:

- en renodling av arbetsuppgifterna på avdelningar och enheter

- ärendenas planeringskaraktär

grupper av ärenden hålls samman

för minst två

arbetsuppgifter juristtjänsterl) på den juri-

diska enheten på planeringsavdelningen.

Dessa utgångspunkter innebär att man i detta alternativ så långt möjligt låter ärenden planeringsavdelningen handlägga av utpräglad planeringskaraktär. Ärenden som innebär en mer traditionell

myndighetsutövning samlas hos återstoden av allmänna enheten.

Vidare undviks att enstaka ärenden plockas ur ärendegzupper som hör samman och flyttas från de övriga ärendena i summa grupp. En sådan skulle kunna strid: splittring nämligen mot syftet att uppnå en enkel en tänkärendehandläggning. Ytterligare bar restriktion är att det bör finnas arbetsuppgifter för minst två juristtjänster på den juridiska enheten. Detta torle vara ett absolut minimum för att uppnå åtminstone en viss birkraftighet.

De ärendegrupper bland juridiska enhetens ärenden son11tred-i

ningen särskilt undersökt om det är möjligt att föra Cyer är ärenden angående explosiva varor, hälsovård, djursjukdnnar och djurskydd, livsmedel och livsmedelstillsyn, besvär öve hälso-

l) Med juristtjänster avses här assessors- och notarbtjänster.

av den juridiska funktionen 223 Organisatorisk placering

besvär över beslut, jakt och vårdsnämnds beslut, byggnadsnämnds trafik samt auktorisation av bilviltvård, fiske, yrkesmässig av bilaga 7. skrotare. Utredningens överväganden framgår

är medveten om att det finns betydande svårigheter Utredningen när det gäller att särskilja ärenden med utpräglad planeringsfrån andra ärenden. Ärenden med sådan karaktär har ofta karaktär medan andra ärenden som ej inslag som ej hör samman med planering särskild till ej för den skull saknar har anknytning planering

intresse ur planeringssynpunkt.

För att också kunna pröva frågan om det återstår arbetsuppgifter har utför minst två juristtjänster inom planeringsavdelningen vissa har från länsdomredningen gjort beräkningar. Utredningen erhållit som ur system S redovisar tidsstolskommittên material, i antal för bl a olika ärenden på jurdiska enheten åtgången dagar 1976 - 30 mars 1977. Av detta mateunder tiden tiden den l juli rial dels hur många juristtjänster som nu finns på juriframgår dels som blir kvar där diska enheten, hur många sådana tjänster vid av arbetsuppgifterna, om detta organisationsalteren delning nativ genomförs (bilaga 8).

är medveten om att ur system S inte ger Utredningen uppgifterna för de olika ärendena. Den en helt korrekt bild av tidsåtgången får ändå anses, om än i grova mått, ge en någorlunda godtagbar för den totala tidsåtgången inom bild av ärendenas betydelse juridiska enheten.

har dessutom en samanställning av LONs senas- Utredningen gjort

te diariestatistik för samtliga enheter m m inom planeringsavdel-

Den visar att nästan hälften av avdelningens ärenden är ningen. enhetens Det framgår också att i de juridiska egna ärenden. som återstår krävs juridiska enhetens deltagande ärendegrupper i mindre än hälften av ärendena (bilaga 9).

emellertid att vid detta Av den studie utredningen gjort framgår saknas vid ett antal tillräckligt med alternativ länsstyrelser arbetsuppgifter för minst två juristtjänster på planeringsavdelanser därför att alternativet med en delning ningen. Utredningen

Organisatorisk placering av den juridiska funktionen SOU l978 58

av arbetsuppgifterna skulle rubba förutsättningarna för en godtagbar juridisk funktion inom planeringsavdelningen.

Utredningen kan därför inte heller förorda detta alternativ.

15.3 Förslag till organisation av den juridiska funktionen

Utredningen förordar ett organisatoriskt alternativ som innebär att all juridisk personal samlas inom en juridisk funktion utanför planeringsavdelningen. Detta innebär sålunda att återstoden av den nuvarande allmänna enheten och den juridiska utenheten, om vid länsstyrelsen i Stockholms län, Göteborgs och Bohus län och Bhlmöhus län, bildar en fristående organisatorisk enhet, kallad rättsavdelning. I detta avsnitt beskrivs och utfonmningen effekterna av detta alternativ nännare.

l5.3.1 En rättsavdelning

Landshövding

F I i l l Skatte- Planerings- Rätts- Administra- LPC avdelning avdelning avdelning tiv enhet utan juridisk enhet

Figur 9 Återstoden av allmänna enheten bildar tillsammans med juridiska enheten en rättsavdelning

av den juridiska funktionen SOU l978 58 Organisatorisk placering

understrukit vikten av en samling av Utredningen har tidigare Vidare har sagts den juridiska kompetensen inom länsstyrelsen. att inom att utredningen anser det lämpligt myndighetsutövningen Med en förstärkning av länsstyrelsen får en starkare ställning. menas emellertid inte att alla ärenden som myndighetsutövningen skall handläggas inom i olika grad innebär myndighetsutövning anser utredningen varken önskrättsavdelningen. En sådan ordning

värd eller möjlig.

innebär den nuvarande utvecklingen inom Som tidigare framhållits från till generella lagstiftningen en övergång detaljreglering ökade krav bedömningen vid normer. Detta medför på den juridiska av ärendena. Det finns annars risk för att den handläggningen inte beaktas tillräckligt. Genom att enskildes rättsintressen till rättsavdelsamla ärenden med väsentligt juridiskt inslag samla anser utningen och där också den juridiska kompetensen får en bättre överblick över denna redningen att länsstyrelsen och att denna dänned förstärks. sida av myndighetsutövningen är det särskilt angeläget att Efter länsdomstolarnas utbrytning attraktiv oralla möjligheter att skapa en tillräcklig utnyttja för att tillgodose länsstyrelsernas behov av juridiskt ganisation Med sådan personal avses både de som avlagt kompetent personal. inom länsstyrelsens verkjuridisk examen och de som i allmänhet inom olika ämsamhetsområde har skaffat sig juridiska kunskaper skulle länsnesområden. En rättsavdelning i hög grad förbättra

rekryteringsmöjligheter av juridiskt kompetent perstyrelsernas att i framtiden komsonal. Det bör också beaktas länsstyrelserna om sådan bl a med de utbrutna läns-

mer att konkurrera personal

domstolarna.

En rättsavdelning innebär också en markering av självständig-

med dess heten hos den regionala statliga myndighetsutövningen konsekvenser för medborgarna. En sammanhållen organivittgående underlättar också samordningen av sation för myndighetsutövning att effekservicen till allmänheten och ger bättre möjligheter

tivt länsstyrelsernas juridiska kompetens. Härigenom utnyttja bättre att tillgodose det krav på rättsskapas också möjligheter som under senare tid fått allt säkerhet i ärendehandläggningen

större tyngd.

Organisatorisk placering av den juridiska funktionen

Utredningens organisationsförslag innebär emellertid också att planeringsavdelningen inte direkt förfogar över den resurs som den juridiskt kompetenta personalen innebär. I stället blir det en viktig uppgift för rättsavdelningen att lämna juridisk service åt planeringsavdelningen.

Genom den storlek som rättsavdelningen får i alternativet har utredningen ansett det sannolikt att tjänstestrukturen blir sådan att personalen får bättre utvecklingsmöjligheter, inte minst genom möjligheterna till differentierade arbetsuppgifter. Alternativet innebär också att rättsavdelningen genom sin storlek och fristående kan anpassas både till ställning den ökning eller minskning av länsstyrelsens arbetsområde som kan aktualiseras.

Utredningen anser vidare att en rättsavdelning bildar en naturlig kontaktpunkt mellan de utbrutna länsdomstolarna och länsstyrelserna i det önskvärda utbytet av erfarenheter mellan dessa myndigheter. Rättsavdelningen skulle också underlätta att t ex med bibehållen nära kontakt med planeringsavdelningen handlägga de ärenden som nu ankomer på juridiska enheten.

15.3.2 Samarbetsformer mellan planeringsavdelningen och rättsavdelningen

Den juridiska rådgivningen till fackenheterna inom planerings-

avdelningen har olika fonner. Förutom den sedvanliga samarbetsfonmen med föredragning och diskussioner med representanter för varje fackenhet för sig har inom många länsstyrelser utbildats även andra samarbetsformer. I ärenden som berör flera fackenheter och juridiska enheten förekommer det att representanter för fackenheterna och juridiska enheten samlas till samanträden som kallas kryssarklubb (med deltagande av de förkryssade befattningshavarna i arbetsordningen), ”hygienk1ubb m m. Vid dessa sammanträden går man igenom ett flertal ärenden av gemensamt intresse, varvid olika meningar kan brytas mot varandra. På många länsstyrelser skickas emellertid alltjämt flertalet ärenden på ren cirkulation utan särskilda samråd.

funktionen 227

Organisatorisk placering av den juridiska

Trots en organisatorisk placering av den juridiska kompetensen anser utredningen att de arbets-

utanför planeringsavdelningen former som nu finns mellan fackenheterna på planeringsavdelningen

enheten kan fortsätta på oförändrat sätt och i och den juridiska av samma omfattning som hittills. En organisatorisk placering utanför behöver

den juridiska kompetensen planeringsavdelningen

heller medföra att det lokalmässiga samband som nu ofta inte mellan enheten och behöver

finns juridiska planeringsavdelningen

eller de enkla samarbetsfonner som nu finns mellan planebrytas enheten behöver bli administrativt ringsavdelningen och juridiska krångligare.

Alternativet innebär som ovan sagts att den nuvarande juridiska av den nuvarande allmänna enheten bildar enheten och återstoden De ärenden som nu handläggs inom dessa enen rättsavdelning. dvs de ärenden där både beredningen och beslutet ligger heter,

inom resp enhet bör i regel handläggas på rättsavdelningen.

l5.3.3 för ärenden som berör både Ansvarsfördelning

planeringsavdelningen och rättsavdelningen

finns redan nu ärenden som berör flera avdel- Inom länsstyrelsen av vissa bokslut i stiftelser, då reviningar, t ex granskning handräckningsärenden där sorer på skatteavdelningen anlitas, har lämnat tillsynsärenden rörande lantmäterienheten expertis, på försvarsenheten anbarnkolonier m m, i vilka brandexpertis litas, m fl ärenden.

Vid en samling av den juridiska kompetensen till en organisatorisk enhet utanför planeringsavdelningen komer många ärenden

att på ett likartat sätt bli gemensamma för planeringsavdelningen

ärenden som man bereder och beoch rättsavdelningen. Det gäller slutar inom med deltagande från rättsav-

planeringsavdelningen

delningen eller tvärtom.

har olika uppfattning om Om tjänstemän inom skilda avdelningar som bör fattas vid av visst ärende anvilket beslut avgörandet visar nonnalarbetsordningen för länsstyrelserna den nu gällande - att i sista hand skall - om resp chefer ärendet ej kan enas avgöras av landshövdingen.

Organisatorisk placering av den juridiska funktionen

-Med den samlade resurs för länsstyrelse som rättsavdelningen avses utgöra skulle det bli en otymplig om handläggningsordning, de ärenden där och fackenheterna rättsavdelningen hade olika uppfattning alltid skulle hänskjutas till Utredlandshövdingen. ningen anser därför att i ärenden som hänförs till planeringsavdelningen och där endast deltar rättsavdelningen i handläggninger bör beslutsfunktionen alltjämt kvar ligga på planeringsavdelningen. Det kan då sägas att den juridiska personalen i handav dessa ärenden läggningen ingår i planeringsavdelningen på samma sätt som övrig personal enheter där. Denna konpå andra struktion påminner om den dubbelroll som länsveterinär och överlantmätare har, där de i vissa ärenden i

ingår planeringsavdel-

ningen, i andra inte. Trots den dubbla fonnella avdelningstillhörigheten kan naturligtvis handläggaren reservera sig vid skiljaktig mening. Det innebär att vid i dessa ärenskiljaktig mening den mellan representanter för rättsavdelningen och representanter för fackenheterna har i sista hand chefen för planeringsavdelningen beslutanderätten.

När det gäller de s k egna ärendena, dvs de ärenden där den juridiska enheten är både beredande enligt nonnalarbetsordningen och beslutande och som enligt detta alternativ i regel skall föras över till anser att rättsavdelningen, utredningen de juridiska aspekterna oftast har sådan att beslutsfunkbetydelse tionen bör inom ligga rättsavdelningen. Om representanter för deltagande fackenheter vid planeringsavdelningen i dessa ärenden har en mot rättsavdelningen avvikande det uppfattning, gäller beskrivna beslutsförhållandet dvs vid omvänt, skiljaktig mening är i sista hand chefen för beslutande. rättsavdelningen

Det bör framhållas att ärenden där tjänstemännen är oeniga hör till undantagen. Om oenighet finns mellan och rättsavdelningen planeringsavdelningen om beslut i ett ärende anser utredningen att en organisatoriskt fristående funktion som rättsjuridisk avdelningen genom den samlade bredden i den juridiska kompetensen har möjlighet att ännu bättre än vad som nu är fallet underbygga de juridiska aspekterna och därmed bättre tillgodose de allmänna rättsliga t ex den enskildes synpunkterna rättsintressen gentemot rena facksynpunkterna.

funktionen 229 SOU l9T8:S8 Organisatorisk placering av den juridiska

enheter har juri-

I likhet med övriga pa planeringsavdelningen

enheten diarium. Dess diarimn ingår som en diska ej något eget

del diariwn. På manga läns-

i planeringsavdelningens gemensamna har dock enheten ett s k skuggdiarium, dvs styrelser juridiska har ett ”diarium” för de ärenden som enheten har enheten eget ansvaret för.

utanför är det enligt Med en rättsavdelning planeringsavdelningen utredningen naturligt att de ärenden som nu handläggs av juridiarium och diariediska enheten bryts ut ur planeringskansliets förs tillsammans med resten av allmänna enhetens ärenden på den föreslagna rättsavdelningens diarium. För de ärenden inom planeenheten nu endast deltar i krävs ringsavdelningen som juridiska i den diarieföring som nu sker för dessa ärenej någon ändring den.

l5.3.4 av den juridiska funktionen Lokalmässig placering

arbete kräver att man har nära tillgång Planeringsavdelningens Detta underlättas hl a om juristerna lotill juridisk expertis. är sanmrdnade med planeringsavdelningens enheter. kalmässigt

att funktionen är Det förhållandet den juridiska organisatoriskt utanför hindrar t ex inte att naplacerad planeringsavdelningen som tillhör rättsavdelningen är lo-

gon eller nagra tjänstemän

kalmässigt placerade inom planeringsavdelningen.

SÄRSKILDA ÖVERVÄGANDEN BETRÄFFANDE VISSA LÄNSSTYRELSER 16

Direktiven enligt utredningens uppfattning att en specialmedger av för vissa länsstyrelser bör

lösning organisationsfrågorna

kunna övervägas.

har också framkommit att särskilda över- Under utredningsarbetet bör beträffande länsstyrelserna i Stockholms, väganden göras och Bohus, Malmöhus samt Gotlands län. Göteborgs

16.1 i Stockholms län Länsstyrelsen

Länsskatterättsavdelningen

vid i Stockholms län Länsskatterättsavdelningen länsstyrelsen rättsenheten vid i övriga län motsvarar förvaltningsavdelningen och utgör alltså kansli för länsskatterätten och fastighetstaxelän har ansett att alla mål ringsrätten. För övriga utredningen skall föras över till de utbrutna länsdomstolarpå rättsenheten na.

Förvaltningsavdelningen

Vid 1971 års av länsstyrelserna fick förvaltningsomorganisation vid i Stockholms län en organisation avdelningen länsstyrelsen som avvek från organisationen på motsvarande avdelningar på normallänen. Detta främst av att antalet befattningsbetingades var större i Stockholm. Förhavare betydligt på länsstyrelsen där med en allmän enhet, en valtningsavdelningen organiserades en överexekutorsenhet, en socialenhet och ett trafikenhet, för länsrätten. På länsrättens kansli tjänstgör ett drygt kansli av länsdomstolarna medför trettiotal tjänstemän. Utbrytningen att länsrättens kansli förs bort från länsstyrelsen.

232 Särskilda beträffande vissa överväganden länsstyrelser

Arbetsuppgifterna på förvaltningsavdelningen representerar verk-

samhetsområden som sedan lång tid tillhört länsstyrelserna. De utmärks av att de i större eller mindre har grad en rättslig karaktär.

På allmänna enheten tjänstgör ca 90 tjänstemän. Chef för enheten är en förste länsassessor. Övriga tjänstemän på enheten utgörs av jurister, landskanslister och biträdespersonal. I enheten är inordnade en handels- och

föreningsregisterdetalj, en passdetalj

och en skrivcentral.

På enheten handläggs ärenden rörande besvär över polisstyrelses beslut, pass, lotterier, näring, allmänna val, kommunalbesvär, diverse förordnanden, viten samt fastställelse av taxor m m. 1 nästan samtliga ärendegrupper fattas besluten normalt inom enheten.

Vidare handläggs tills vidare på enheten vissa ärenden på länspolischefens expedition. Det gäller ärenden angående polisväsenallmän det, ordning och säkerhet, ersättning och belöning för hjälp åt ordningsmakten samt besvär över polisstyrelses beslut enligt vissa lagar och förordningar.

Trafikenheten är den största enheten på förvaltningsavdelningen med sammanlagt ca 110 tjänstemän.

Enheten är uppdelad i två olika detaljer, nämligen bilregistret och körkortsdetaljen. För varje detalj fungerar en förste byråsekreterare som föreståndare och arbetsledare.

Chef för enheten är en avdelningsdirektör med en länsassessor som biträdande chef. Övriga tjänstemän utgörs av landskanslister och biträdespersonal.

I samtliga ärendegrupper som handläggs på enheten fattas besluten normalt inom enheten.

Enligt l § utsökningslagen och 6 § länsstyrelseinstruktionen är länsstyrelsen överexekutor. Överexekutorsenheten har att

beträffande vissa länsstyrelser 233 Särskilda överväganden

som anhängiggörs hos överexekutor. handlägga de utsökningsärenden utom en fattas besluten nonnalt inom I samtliga ärendegrupper enheten.

i en allmän en auktionsdetalj och en Enheten är indelad detalj, expeditionsdetalj.

Chef för en- På överexekutorsenheten tjänstgör ca 30 tjänstemän. länsassessor. utgörs av heten är en förste Övriga tjänstemän jurister, landskanslister och biträdespersonal.

Inom en- Ett trettiotal tjänstemän tjänstgör på socialenheten. en utskänkningsdetalj samt heten finns en utlänningsdetalj, barnavårdskonsulenternas expedition.

Chef för enheten är en förste länsassessor. Övriga tjänstemän två barnavårdskonsulenter, landskanslister utgörs av jurister, och biträdespersonal.

med- På utlänningsdetaljen handläggs ärenden om utlänningar, och fastighetsförvärv för utlänningar. borgarskap

ärenden om socialhjälp I övrigt handlägger personalen på enheten och barnavård, krhninalvârd, äktenskapsdispenser, bidragsförsamt ur allmänna arvsfonden. I samtliga ärendeskott bidrag utom en fattas besluten normalt inom enheten. grupper

funktion är tillsynen inom barnavård och socialhjälp, En viktig bl a vid besök på barnhem, ålderdomshem som sker fortlöpande och andra institutioner.

Planeringsavdelningen

Planeringsavdelningen består av ett planeringskansli, en jurien naturvårdsenhet, en disk enhet, en regionalekonomisk enhet, en lantmäterienhet, en försvarsenhet, länsveterinär, planenhet, samt hemkonsulenter. Organisationen är alltså länsantikvarie normallän med undantag för att något prisdensama som på ett finns i Stockholm. För närvarande kontor inte hos länsstyrelsen tjänstgör ca 330 tjänstemän på planeringsavdelningen.

234 Särskilda överväganden beträffande vissa länsstyrelser

Juridiska enheten i Stockholms län skiljer från motsvarande sig enheter på övriga län främst storlek. För närvarande genom sin tjänstgör ca 35 tjänstemän jurister, landskanslister och bi- - mot normalt trädespersonal på enheten tre på motsvarande enheter på övriga län. Chef för enheten är en förste länsassessor.

Enheten är indelad i sex detaljer, en detalj för byggnadsbesvär m m, en för planfrågor m m, en för naturvård m m, en för yrkesmässig trafik m m, en för väg- och trafikärenden samt en för hälsovård m m. Chef för varje är en länsassessor. Dedetalj taljen för yrkesmässig trafik m m har och exegen diarieföring pedition. Övriga detaljers ärenden diarieförs på planeringskansliet.

l6.l.l överväganden

Som framgår av utredningens förslag beträffande nonnallänen har utredningen utgått från att organisationsproblemen bör lösas enligt huvudprincipen om en samlad juristfunktion. utred- Enligt ningens uppfattning åstadkoms därigenom en bärkraftig enhet, inom vilken goda utvecklingsmöjligheter kan tillskapas för all berörd personal. Inte minst torde länsstyrelsens möjligheter att i fortsättningen rekrytera och behålla kvalificerad juristpersonal främjas. En lösning enligt denna princip skulle även uppfylla det krav på flexibilitet som bör ställas på den organisatoriska enheten med tanke på de nya förvaltningsuppgifter som i en framtid kan komma att tillföras bl a länsstyrelsen

genom decentraliseringsutredningens fortsatta arbete. En samlad

juristfunktion framstår vidare som en fördelaktig för lösning att ett framtida mellan och länsväxelspel förvaltningsdomstol styrelse skall kunna koma till stånd.

När det gäller följderna av utbrytningen av länsdomstolarna ligger det enligt annorlunda till beutredningens uppfattning träffande i Stockholms län. länsstyrelsen För förvaltningsavdelningen innebär utbrytningen som har nämnts att länsrättens kansli försvinner. enheter

Övriga inom avdelningen blir kvar

med oförändrade Som framgår arbetsuppgifter. av föregående avsnitt enhet för utgör varje sig inom förvaltningsavdelningen

vissa 235 beträffande länsstyrelser Särskilda överväganden

enheten inom bärkraftiga

liksom juridiska planeringsavdelningen

för perenheter. Vidare torde kraven på utvecklingsmöjligheter

att i framtiden rekrytera personal sonalen och på möjligheterna

kunna uppfyllas med bibemed kvalificerad juridisk kompetens

organisationen. Den föreslagna organihållande av den nuvarande

medborgarnas berättigade anspråk på sationen bör även uppfylla

rättssäkerhet.

anser sålunda att utbrytningen av länsdomstolarna Utredningen förändringar vid läns-

inte bör föranleda några organisatoriska

i Stockholms län. styrelsen

och Bohus län och 16.2 Länsstyrelserna i Göteborgs

Malmöhus län

län och Malmöhus län är i Göteborgs och Bohus Länsstyrelserna som normallänsstyrelserna. Enda skillnaindelade på samma sätt är att de båda nämnda länens olika den mot normallänsstyrelsen

är betydligt större. avdelningar

kommer förmodligen antalet Efter utbrytningen av länsdomstolarna

enheten att 1) inom det som återstår av allmänna juristtjänster och Bohus län och till åtta i till nio i Göteborgs

uppgå

enheterna vid de båda länsstyrelserna Malmöhus län. De juridiska

har nu tio respektive sex sådana tjänster.

i som har förts fram beträffande länsstyrelsen De argument även här. De båda länens olika juri- Stockholms län torde gälla

storlek att motsvara den samdiska funktioner kommer till sin

en medelstor länsstyrelse. Sålunda lade funktionen vid juridiska för en samlad juridisk funkbör de fördelar som har redovisats

länsstyrelserna i dessa tion i avsnitt 2 även kunna uppnås vid

båda län.

är som redovisats ovan att Utredningens principiella inställning

skall finnas en rättsavdelning. Utredinom varje länsstyrelse

anser emellertid att det bör ankomma på länsstyrelserna ningen

_________________

avses här assessors- och notarietjänster. l) Med juristtjänster

236 Särskilda överväganden beträffande vissa länsstyrelser

i Göteborgs och Bohus län och Malmöhus län att själva bestämma om det också för dem är lämpligt med en sådan organisation, som

alternativ till den nuvarande, med undantag av länsdomstolarna.

16.3 Länsstyrelsen i Gotlands län

På grund av länets storlek har i Gotlands länsstyrelsen län en från övriga i vissa länsstyrelser avseenden avvikande organisation.

Förvaltningsavdelningen i länet är inte indelad i enheter.

lnom

förvaltningsavdelningen finns dock liksom

på andra länsstyrelser länsdomstolarnas kansli.

Eftersom saknar

planeringsavdelningen juridisk enhet åligger det

personal inom

förvaltningsavdelningen att också handlägga juri-

diska frågor inom

planeringsavdelningen. För närvarande är en

länsassessor som organisatoriskt tillhör

förvaltningsavdelningen

avdelad för denna uppgift.

Det innebär alltså att i Gotlands länsstyrelsen län när det gäller organisationen av den juridiska funktionen i princip redan

tillämpar den organisationsmodell som utredningen föreslår för

nonnallänsstyrelsen.

Någon organisatorisk i fråga

förändring om den juridiska funk-

tionen behövs därför inte för länsstyrelsen i Gotlands län. Vissa av de ändringar som till följd av organisationsförändringen krävs i länsstyrelseinstruktionen för normallänsstyrelsen torde emellertid också böra gälla för länsstyrelsen i Gotlands län.

l 1 1 PLANERINGSAVDELNINGENU

17 INLEDNING

för utredningens arbete 17.1 Utgångspunkter

skulle utredningen närmare stude- Enligt de ursprungliga planerna

a samordningsfrågorna och länsstyra bl planeringsavdelningen,

relsens samarbete med kommuner, landsting och statliga regionala

avsnittet Utredningsuppdraget har emelorgan. Som nämnts under

lertid utredningen begränsat sin översyn av planeringsavdelningen.

bör man således nu endast göra smärre Enligt utredningens mening bör förändringar i organisationen. En mera genomgripande översyn

ställning till frågan om övervägas då statsmakterna tagit slutlig

roll. den regionala statsförvaltningens

har behandlat 1 huvudsak följande hbt denna bakgrund utredningen

frågor:

roll (vilket bl a berör diariet, prisplaneringskansliets

kontoret och hemkonsulenterna),

verks- och avdelningsledningcns behov av stab,

fåmansenheternas administrativa problem, (t ex länsantikvarien)

delegeringsfrågor och

projektverksamheten inom avdelningen.

i sitt arbete sätt biträtts av 1) Utredningen har på olika vid länsstyrelserna. Genom beslut av departementstjänstemän Lars Broberg, Göran chefen har byråcheferna Breiling, Björn och Per-Erik Lundh i utredningens arbete. Ekebjär deltagit Staffan Dahlberg, Enar Davidsson och Bengt Fors- Byråcheferna samt naturvårdsdirektör Bengt Taflin har åt utredningen berg sammanställt visst utredningsmaterial.

238 Planeringsavdelningen

Eftersom någon total inte har

genomgång gjorts av planeringsav-

delningen har inte heller någon fullständig prioritering kunnat göras av behovet av resursförstärkningar. av såda- Bedömningen na behov har koncentrerats till stabsoch infonnationsfunktionerna.

17.2 Tidigare utredningar om planeringsavdelningen

Avdelningen och dess enheter har varit föremål för

åtskilliga

studier efter 1971.

LON har under 1972 i samråd med statens en planverk genomfört undersökning av planenheterna. Syftet med undersökningen var att skaffa för uderlag en bedömning avseende personalbehovet för handläggningen av löpande ärenden samt utröna förutsättningen för en av förekomande

effektivitetsbedömning metoder vid hand-

läggningen av de tyngre ärendetyperna. Resultatet av undersökningen har lagts fram i en rapport i oktober 1972.

LON har under åren 1973-1974 studerat och planeringskanslierna

naturvårdsenheterna. Bñlsättningen var att undersöka bl a resurs-

behov, organisation, arbetsuppgifter och samrådsförfarande. Undersökningarna har redovisats i två separata rapporter, LON-projekt 2 och 3.

Statens pris- och kartellnämnd har efter samråd med LON den 15 november 1974 fastställt för handledning länsstyrelsernas priskontor.

En arbetsgrupp med representanter för LON, länsstyrelserna, lantbruksstyrelsen och livsmedelsverket har utrett vissa problem rörande länsveterinärens ställning och arbetsuppgifter. Arbetsgruppen har redovisat sitt arbete i en till LON den ll juli 1975 överlämnad slutrapport.

En projektgrupp som tillsatts av lantmäteriverket och LON har gjort en översyn av samspelet mellan överlantmätarmyndigheterna och lantmäterienheterna i länsstyrelserna. Resultatet av proarbete har fram jektgruppens lagts i en den 31 mars 1977 dagtecknad rapport.

Planeringsavdelningen 239

samhällsinformation har i samråd med LON och länssty- Nämnden för

bl 1977 belyst de relsen i Västernorrlands län a i en slutrapport

vid länssom hänger samman med informationsverksamheten problem

styrelserna.

under åren 1974-1977 genomfört revisioner inom planerings- RRV har

i Kopparbergs, Västernorrlands, avdelningen hos länsstyrelserna

och Stockhohns län. Vidare har verket Malmöhus, Södermanlands

studie av den regionala plagenomfört en förvaltningsrevisionell

i Kopparbergs län. neringen

Kvantitativ beskrivning av planeringsavdelningen

l7.3.l Allmänt

och hur de förändrats efter Planeringsavdelningens arbetsuppgifter

om Samordning). I detta 1971 berörs i korthet nedan (se avsnittet

hur re-

avsnitt presenteras översiktligt planeringsavdelningens

surser utvecklats.

och fördelningen av I tabell 7 anges för hela riket utvecklingen

dvs tjänster som anges i regantalet tjänster inom personalplan,

leringsbrev till länsstyrelserna.

Nuv.per

75/76 76/77 77/78 78/79 sonal 71/72 72/73 73/74 74/75

Planerings- +21 511 +51 +19 + 2 +21 +1 kans

Juridisk 131 1- 2 +2 +1 enhet

l 177 Regionahako- +33 +2 +2 nomisk enhet

Naturvårds- 340 +20 +41 +6 +44 +6 145 45 enhet +33

Plan- +2 282

+263 +4 +2

enhet

Lantmäteri- 1 401 +51 +5 +2 +2 enhet +334

Läns- 1 +2 50 +25 +2 +2 +1 veterinär

Läns- 26 +26 antikvarie

F s a senhet -2 555

får! kransli 4a

+62 147 +5 2473 +714 +420 426 +37 +49

1 Avser inlemmade av Iänsarkitekts-, lantmäteri- och Iänsveterinärorganisationerna.

vid läns-

Tabell 7 Utveckling av den plananställda personalen

1971/72-1978/79

styrelsernas planeringsavdelningar

240 Planeringsavdelningen

I tabell 8 visas personalutvecklingen länsvis inom personalplan. Hela länsstyrelsen Varav planeringsavdelningen

+15

Tabell 8 Antalet tjänster i regleringsbreven (”inom planen”) och deras utveckling länsvis 1971-1977

En beskrivning av enbart tjänster inom personalplan är dock ett ofullständigt mått på länsstyrelsernas Här bör personalresurser. nämnas åtminstone två ytterligare typer av personalgrupper som faller utanför personalplan, nämligen

personal som avlönas med medel som tillfälligt är tillgängliga inom länsstyrelsen p g a vakanser, luftpengar” 0 dyl,

personal anställd för speciella med utifrån projekt kommande, särskilt anvisade medel.

Planeringsavdelningens resurser har under 1970-talet ökat lika

snabbt som eller snabbare än länsstyrelsen i sin helhet. Denna

Planeringsavdelningen 241

från den personal som angivits inom personaljämförelse utgår i jämförelsen blir

Tar man även med utomplansanställda

planen.

ännu fördelaktigare för planeringsavdelningen,

bilden antagligen personal som är utom-

eftersom den andel av planeringsavdelningens

har ökat från ca 7 procent år 1971 till ca 15 pro-

plansanställd

cent år 1977.

Särskilda överväganden om den utomplansanställda

l7.3.2

personalen

att av planeringsavdelningens personal

Ovan har nämnts 15 procent

Cirka 50 procent av den utomplansanställda är utomplansanställd. på planeringsavdelningen är placerad på regionaleko-

personalen Detta skall nomiska enheten, naturvårdsenheten och planenheten.

vid dessa enheter jämföras med att personalen inom personalplan

av den inomplansanställda persona-

utgör endast drygt 30 procent

len vid planeringsavdelningen.

inom de tre ovannämnda enhe-

1971 var andelen utomplansanställda

av totala antalet anställda vid terna i genomsnitt ca 10 procent

andel mer än 20 procent. Skillnadessa enheter. 1977 var denna

mellan Vid ett par länsstyderna är betydande länsstyrelserna. och vid ett par lägre än relser är andelen högre än 30 procent

10 procent.

med har an-

Vid utredningens kontakter planeringsavdelningarna

framhållits som ett problem både ur

delen utomplansanställda

och synvinkel, beroende på de

organisatorisk personalpolitisk

av dessa tjänster och arrangemangen för finansiering speciella av arbetsinsatsen som på den känsla av provisorium och gradering

den utomplansanställda personalen kan uppleva.

har även behandlats i skrivelser till kommundeparte- Problemen (1976-08-ll) och naturmentet, från länsplanerarnas förening

vårdsdirektörers förening (1977-10-05).

vill att den utomplansanställda personalen

Utredningen understryka i allmänhet har sama anställningstrygghet genom trygghetslagarna För den enskilde innebär

som den inomplansanställda personalen. från till inomplansanställd alltså övergången utomplansanställd

Planeringsavdelningen

i princip ingen skillnad i trygghetshänseende.

En annan viktig punkt ärfrågan om anlitande av konsulter. Enligt bör en del utredningens mening av planeringsavdelningens projektarbete lämpligen utföras av för ändamålet särskilt anlitade konsulter -

givetvis under förutsättningen att är

arbetsuppgifterna så specialistbetonade att det inte finns underlag för att anställa fast personal för att ändamålet, konsultföretaget ifråga är seriöst samt att i övrigt reglerna beaktas för förhandling med och information till de anställda i konsultfrågan.

När det gäller de nuvarande anser utomplansanställda utredningen att principen bör vara att de som arbetar med reguljära arbetsuppgifter ocksâ skall inneha tjänst Denna enligt personalplanen. princip kan dock behöva modifieras - vilket också har skett - i de fall man räknar med ett starkt växlande personalbehov eller där verksamheten bedrivs annan

försöksvis._En orsak till den nu-

varande höga andelen är att utomplansanställda speciella och överhängande resursproblem funnits som motiverat att man fördelat en relativt stor andel av medel till till tillfällig personal

planeringsavdelningen eller att man använt från

luftpengar andra delar av länsstyrelsen.

önskemålet att föra över delar av den utomplansanställda personalen inom planen möter dock vissa som också svårigheter måste beaktas. lbd det nuvarande anslagssystemets utfonnning kan en sådan överföring innebära en oavsedd resursökning för länsstyrelserna genom att nytt utrynme kan skapas för luftpengar som länsstyrelsen kan utnyttja. Vidare borde ett överförande till - för att planen inte innebära en resursökning - motsvaras av en lika stor minskning av anslag för tillfällig personal. Ett överförande till planen kan också innebära att statsmakterna mer eller mindre permanentar en kanske oönskad anslagsfördelning mellan länen i stort. bör man vid Enligt utredningen ett överförande till personalplanen så långt möjligt undvika en automatisk resursökning eller en oönskad

låsning av anslagsfördel-

ningen i stort mellan länsstyrelserna.

Planeringsavdelningen 243

l7.3.3 Sammanfattning

som arbetar med re- En del av den utomplansanställda personalen successivt under de närmaste åren arbetsuppgifter bör guljära föras över till personalplanen.

18 SAADRDNINGSFRÅODR

18-1 Intern samordning mellan enheterna på planerings-

avdelningen

årens utvecklats i Inom har under lopp

planeringsavdelningarna

interna när det stort sett väl fungerande samordningsrutiner

Avdelningarna arbetar den egentliga ärendehandläggningen. gäller

t ex avdelningssamråd, plan-, miljö-

med olika samrådsgrupper,

Ansvaret för de ärenden som be-

och fastighetsbildningssamråd.

till stor del i arbetsordningen handlas i samrådsfonn regleras

särskilt från landshövoch kräver normalt inte något engagemang

skall beslu- Endast i undantagsfall, främst då styrelsen dingen. i den interna smnordta i ett ärende, deltar landshövdingen

Länsrådets och planeringskansli-

ningen av samhällsplaneringen.

varierar däremot avsevärt från länsstyrelse ets roller högst

Interna planeringsfragor av engñngsnatur

till länsstyrelse.

fonn av s k projekt- eller arbetsgrupper. löses ofta genom någon

för hur länsrâdet alla länsstyrelser enhetlig policy Någon för finns inte. Inte heller

arbetar och planeringskansliet nyttjas

projektarbete bör organiseras. finns någon gemensam syn på hur

ansvar för den externa 18-Z Planeringsavdelningens

samordningen

externa verksamhet består av En betydande del av länsstyrelsens

arbete. Även smnsmnordning av den statliga länsförvaltningens

och komnnmer och ordningen mellan den statliga förvaltningen

och av stort intresse. Genom bl a länslandsting är omfattande

har denna funktion och den fysiska riksplaneringen planeringen

fatt ökad betydelse. En fullständig genomgang

för länsstyrelsen

i länet skulle därroll som samordnande organ av länsstyrelsens

nmmits har emellerför kräva en fördjupad studie. Som tidigare

vara att nu företa en satid ej ansett det länmligt utredningen

dan undersökning.

Samordningsfrågor SOU 1978:5

18-3 Förhållandet mellan centrala myndigheter och

länsstyrelserna

13-3-1 Allmänna frågor

Förhållandet mellan centrala myndigheter och länsstyrelserna präglas i huvudsak av att båda parter är jämställda och att de lyder direkt under regeringen. Den olika uppbyggnaden emellan verken och länsstyrelserna - sektoriella organ resp geografiskt inriktade - har emellertid medfört att relationerna i vissa avseenden måst regleras. I olika fall har således centrala verk getts rätt att utfärda bindande i andra fall föreskrifter, får de utfärda råd och anvisningar. I några fall har länsstyrelserna och centrala verk getts rätt att över klaga varandras beslut. Regler om obligatoriskt samråd mellan länsstyrelser och centrala verk finns. I samband med refonnen 1971 aktualiserades relationsfrågorna bl a då länsstyrelsen en samlande gavs funktion i förhållande till vissa regionala nämnder. statliga

De formella relationerna mellan de centrala verken och länsstyrelserna beskrivs i en PM ”Förhållandet mellan centrala myndigheter och de nya länsstyrelserna, som gavs ut av civildepartementet i april 1971.

I promemorian framhålls bl a att “någon för vidgad befogenhet central myndighet att ge generella eller enbart för länsstyrelserna gällande, bindande föreskrifter förutsattes inte” i prop 1970:103 om en partiell omorganisation av den statliga länsförvaltningen. hbn detta strider inte, enligt promemorian, mot att ”i mån av behov central tillägga myndighet befogenhet att meddela länsstyrelserna som sektorsorgan inom m)ndighCt0ns verksanmetsområde bindande föreskrifter.

En annan som behandlas väsentlig fråga i promemorian är möjligheterna för länsstyrelserna och de-centrala verken att föra talan mot varandras beslut. Enligt bör man undvika promemorian att anknyta sådan rätt till det fonnella besvärsinstitutet och inskränka överprövningsmöjligheterna till de frågor där länsstyrelsernas samordnande roll är den dominerande. I den nu gäl-

Samordningsfrågor

har dessa problem lösts genom

lande länsstyrelseinstruktionen

att beslut av att kan påkalla regeringen omprövar länsstyrelsen i lokaliserings- och fördelningsfråvissa centrala myndigheter finner beslutet strida mot de gor inom länet om länsstyrelsen målen för länet.

regionalpolitiska

l8.3.2 efter 1971 Utvecklingen

i de fonnella relationerna mellan länsstyrel- Vissa förändringar verken har inträffat sedan 1971. serna och de centrala

rätt för central myndighet att anföra I ovannämnda PM sägs att torde inte förekoma annat än besvär mot beslut av länsstyrelse I vissa av de förordningar som tillinom naturvårdens område. dock bestämmelser som innehåller rätt kommit efter 1971 finns som andra verk att föra talan mot för såväl naturvårdsverket

länsstyrelsens beslut, nämligen

- som får föra talan mot länsstyrelsens trafiksäkerhetsverket,

beslut enligt terrängtrafikkungörelsen,

som får föra talan mot - trafiksäkerhetsverket och vägverket samt beslut enligt vägtrafikkungörelsen länsstyrelsens

och statens historiska muséer, som får - riksantikvarieämbetet beslut enligt lagen om fornföra talan mot länsstyrelsens minnen och lagen om byggnadsminnen.

1971 har skett i äldre föreskrifter och ny lag- Efter ändringar verk rätt att utfärda stiftning har utfärdats, som ger centrala föreskrifter för länsstyrelsens arbete. bindande

på detta är: Några exempel

- stöd till kommersiell service i gleskungörelsen om statligt konsumentverket meddelar tillämpningsförebygd (l973:608); skrifter,

Samordningsfrågor

kungörelsen om statligt stöd till lokal landsbygdstrafik (l973:639]; bussbidragsnämnden meddelar tillämpningsföreskrifter,

- om hälsokungörelsen och miljöfarliga varor (l973:334); produktkontrollnämmden meddelar föreskrifter,

kungörelsen om miljöfarligt avfall (1975:346); naturvårdsverket meddelar föreskrifter,

-

bilskrotningsförordningen (l975:348); naturvårdsverket meddelar föreskrifter för

verkställigheten av förordningen, trafiksäkerhetsverket meddelar föreskrifter om skrotningsintyg m m och riksskatteverket meddelar föreskrifter om skrotningsavgiften,

förordningen om svavelhaltigt bränsle (l976:l055); naturvårdsverket meddelar föreskrifter samt

jaktstadgan (l938:279, ändring l975:973); naturvårdsverket meddelar föreskrifter om registrering av älgjaktsområden m Ill.

Viktiga ändringar i relationerna med de centrala verken har skett i samband med uppbyggandet av de regionala planering systemen, som sker i nära samverkan mellan länskommunerna, styrelserna och centrala organ.

I den fysiska riksplaneringen har planverket en samordnande roll

och ger ut anvisningar för arbetet bl a på länsstyrelserna. I prop 1975/76:1 har klarlagts att de centrala verken inom sina ansvarsområden skall bevaka frågor inom den fysiska riksplaneringen. Flera centrala verk kan med stöd härav begära uppgifter från och ge anvisningar till länsstyrelserna.

Den regionalpolitiska planeringen regleras genom förordningen om

länsplanering (l977:88). Tillämpningsföreskrifter har utfär-

dats i departementsprotokoll. De separata anvisningarna från departementet (f n industridepartementet) ger länsstyrelserna

Samordningsfrågor 249

dock med vissa krav viss frihet i utfonnningen av planeringen,

på enhetlighet.

utförs vid av de komunalekono- En granskning länsstyrelserna Arbetet regleras inte i någon författ-

miska långtidsplanerna.

för utfärdas av ning. Utförliga anvisningar granskningsarbetet statistiska centralbyrån.

och samhälle, utför Inom ramen för infonnationssystemet Företag med utförlänsstyrelsen ett insamlings- och granskningsarbete liga anvisningar från statistiska centralbyrån.

kan länsstyrelsen besluta att en särskild

Inom vägplaneringen

inrättas enligt förordning om ändring i länsstyberedningsgrupp 1977:1133) för ärenden relseinstruktionen (197l:460, ändring I denna är chefen för som rör trafik- och vägplaneringen. grupp ordförande och vägdirektören vice ord-

planeringsavdelningen

förande.

för hemkonsulenterna och Vidare har den fonnella ställningen under tiden efter 1971, vilket beskrivs

priskontoren preciserats

närmare under respektive avsnitt.

18.3.3 överväganden

mellan de centrala verken och länsstyrelserna har Relationerna under de senaste åren blivit mer formaliserade genom ny lagstiftmen även mer komplicerade genom införandet av de nya planening ringssystemen.

att de Enligt utredningen är det viktigt man noga uppmärksammar arbete som kan bli följden av ett svårigheter i länsstyrelsens vare nu detta svåröverskådligt och detaljerat regelsystem, sig är en följd av organisatoriska och ekonouttrycks i lag eller Ett alltför system kan bl a innemiska samband. svårhanterligt måste ner en för stor del av rebära att länsstyrelserna lägga Det kan även innesurserna på intern planering och uppföljning. arbete hindras genom att avbära att länsstyrelsens regionala beslut försenas eller skall fattas av annan myndighet. görande

Samordningsfrågor

De statliga regionala organen får därigenom svårigheter att pá bästa sätt samarbeta med exempelvis den komnunala sektorn som har en friare resursanvändning och mera enhetliga heslutsvügar.

För att man i all mån skall undvika möjlig onödigt komplicerade eller detaljerade regler bör konmundepartementet och LOX1ühnur re bevaka dessa frågor. Man bör överväga om inte ett centralt verk skall samråda med LON innan bindande föreskrifter, rad eller anvisningar får utfärdas. Det förutsätts härvid att LOX även samráder med företrädare för länsstyrelserna.

18.3.4 Sammanfattning

Kommundepartementet och LON bör verka för att man undviker ett svåröverskådligt och detaljerat regelsystem för länsstyrelsernas arbete. ibn bör att centrala verk överväga skall sumrüda med LON innan bindande råd eller föreskrifter, anvisningar får utfärdas. Det förutsätts härvid att LON även sumrader med föroträdare för länsstyrelserna.

19 DELEGERING

19.1 Formella grunder för ärendehandläggningen

avses här överflyttning av beslutsrätt och före- Med delegering från till lägre nivå. dragningsskyldighet högre

inom länsstyrelsen ges i bl a Grunderna för ärendehandläggningen allmänna förvaltningslagen och länsstyrelseinstrukverksstadgan, föreskrivs att ”verkswnheten tionen. I allmänna verksstadgan skall bedrivas så enkelt, snabbt och ekonomiskt som möjligt utan eftersättes. Ärende bör icke handläggas av mera att säkerheten än ärendets beskaffenhet kräver. Förvaltkvalificerad personal innehåller vissa regler för den fonnelningslagen grundläggande medan bestämmella ärendebehandlingen hos statliga myndigheter, visst ärende skall behandlas i sak återfinns i ser för hur ett andra lagar och författningar.

föreskriver i princip endast vilka

Länsstyrelseinstruktionen

av styrelsen. Beslutsnivåer och vem ärenden som skall avgöras och föredra ärenden fastställs av länssom skall bereda övriga genom arbetsordning och handläggningsanvisningar. styrelsen

inom en av LON hösten 1975 tillsatt ar- 1 samband med arbetet av normalarbetsordningen övervägdes olika betsgrupp för översyn till ansåg att normalarbetsförslag utformning. Arbetsgruppen i dess utformning motverkade en ärendefördelordningen tidigare och som var anpassad till

ning (bes1uts- föredragningsnivåer)

För samtliga ärenden borde förhållandena på resp länsstyrelse. man i normalarbetsordningen endast angav den enhet gälla att skall hämtas samt, i fråga om beslutsfrån vilken föredraganden eller inom enheterna borde nivåer, enhet högre. Fördelningen i en särskild handläggningsordning för resp enhet. fastställas borde fastställas av avdelningschefen Handläggningsordningen

Fonnella grunder för ärendehandläggningen

efter förslag som upprättats av berörd enhetschef i samråd med enhetens personal.

När regeringen i november 1976 fastställde ny nonnalarbetsordning för länsstyrelserna följde man arbetsgruppens att endast princip ange beslutsnivån för och att viktigare ärendegrupper i övrigt endast ange enhet (motsv) för övriga ärendegrupper.

19.2 Besluts- och föredragandenivåer vid länsstyrelserna

I syfte att undersöka möjligheterna att ytterligare delegera besluts- och föredragandeansvar har från utredningen länsstyrelserna samlat in uppgifter om besluts- och föredragandenivåer.

Fjorton länsstyrelser har sänt in sådant material. Av dessa var handläggningsordningarna fullständiga endast från åtta länsstyrelser, dvs utvisade beslutande och föredragande i planeringsavdelningens (i stort sett) samtliga ärenden/ärendegrupper.

En genomgång av de åtta handläggningsordningarna visar stora skillnader mellan länsstyrelserna. Tre olika typer av beslutsfördelning kan urskiljas:

- en grupp av länsstyrelser där beslutsfattandet i stor utsträck-

ning är koncentrerat till styrelse/1andshövding/avdelningschef samt enhetscheferna,

- en andra grupp där nivåerna under enhetscheferna fattar en stor andel av besluten och

- en tredje gxupp där beslutsfattandet är jämnare fördelat mellan nivåerna (en mellanfonn).

För att illustrera gruppindelningen presenteras några uppgifter för två länsstyrelser, som är typiska för den första och andra gruppen. De andelar som anges i tabell 9 gäller andelen av ärendetyper som beslutas på olika nivåer. När flera nivåer anges samtidigt i ett ärende, har den lägsta valts för att ange ärendets beslutsnivå. Det bör observeras att statistiken inte bygger

Fonnella för ärendehandläggningen 253 grunder

utan enbart på uppgifterna i handläggningsordpå ärendemängden Reservationer får slutligen göras för en alltför detaljeningen. av siffrorna. Det är svårt att över-

rad och långtgående tolkning

till exakt statistik och enskilda sätta handläggningsordningarna

värden kan säkert ifrågasättas.

Styrelse, Enhetschef Övriga Summa landshövding (eller motsv) befattningseller avdel- havare ningschef

Länsstyrelse från den första QVU Dpen 40 41 19 100

Länsstyrelse från den andra gruppen 27 24 49 100

Tabell 9 Beslutsfuktionens fördelning - andelen ären- (i som kan beslutas på olika niprocent)

den

vaer

antal som kan beslutas på en viss nivå Värdena anger ärendetyper

av totala antalet vid planeringsavdelningen

i procent ärendetyper

(exkl försvarsenheten).

dock i stor av det stora antalet Fördelningen styrs utsträckning inom naturvärden. Ärendena har därför i nedanstående ärendetyper Tabellen visar t ex att vid tabell 10 delats upp i åtta grupper. från den första bara 23 procent av naturlänsstyrelsen gruppen nivå än enhetschef, medan vårdsärendena kan beslutas på lägre från den andra gruppen här har en mycket högre länsstyrelsen I de tre sista kolumnerna återfinns delegerad andel, 87 procent. beslutas under enhetschefsnivå - här sådana ärenden som sällan det t ex att vid länsstyrelsen från den första gruppen visar sig av hälsovårdsärendena kan beslutas på enhetschefsnivå 58 procent medan motsvarande andel vid länsstyrel- (eller lägre) delegerade Sen från den andra är högre, 83 procent. Av tabellen gruppen att det finns stora skillnader mellan de två framgår således och att denna skillnad slår igenom i flertalet länsstyrelserna

ärendetyper.

254 Formella grunder för

arendehandläggningen

Andel ärenden som kan delegerastill Andel ärenden som kan tjansteman vid enheterna gx_klenhets- delegerastill tjänstemän chefen (motsv) vid enheterna inkl enhetschefen (motsv

(4 Väqoch Plan- Div ären›Natur- Fastig- Över- Kultur- Hälsotrafik och den (till värd hetsgripandê minnes- vårdsbygg- stor del bildning plane- värd frågor nads- jur enh) ring frågor

Länsstyrelse från den första gruppen 13 33 38 23 10 15 52 58

Länsstyrelse från den anda gruppen 42 50 42 87 64 15 57 83

Tabell 10 Beslutsfunktionens fördelning på olika ärende- grupper ärenden

andelen (i procent) som kan

delegeras till ”lägre” nivåer

Även i många enskilda är skillnaderna stora mellan ärendetyper

länsstyrelserna. Beslutsnivåerna kan enligt arbets- och hand-

läggningsordningar variera kraftigt. Sålunda förefaller enligt dessa dokument beslutsnivåer i vissa ärenden kunna variera från

styrelse till byrådirektör/byråsekreterare. -

Föredragandeuppgif ten i vissa ärenden kan i något län åvila enhetschef i medan ett

annat län uppgiften har lagts på en

byråsekreterare, byrå-

assistent eller landskanslist.

Även om man genom olika former av underindelning och viss infor-

mell korrigering av i kan

handläggningsordningarna praktiken ha

minskat spännvidden mellan kvarstår med all länsstyrelserna san-

nolikhet betydande skillnader mellan länen.

19.3 överväganden

Utredningen har i sina i

överväganden delegeringsfrågan utgått

från den synen att i beslutsbefogenheterna löpande ärenden så

Formella grunder för ärendehandläggningen 255

bör nära dem som bereder ärendena. Chelångt som möjligt ligga fernas funktioner - enhetschefer, avdelnings- och verksledning i första hand inriktas mot samordningsuppgifter och arbetsbör med resursfördelningar och inrikt-

ledning, arbetet policyfrågor,

De senast arbetsordningarna och de ning av projektarbete. antagna har i allmänhet inneburit en ytternya handläggningsordningarna av besluts- och föredragandeuppgifterna inom ligare delegering anser emellertid att delegeringsutlänsstyrelserna. Utredningen är stort i de flesta länsstyrelser, åtminstone rymmet fortfarande om man utgår från de länsstyrelser som gått längst i delegerings-

hänseende.

bör LON, som för några år sedan gjorde Enligt utredningens mening och en översyn av nonnalarbetsordningen, följa upp den översynen utnärmare undersöka hur arbets- och handläggningsordningarna De enskilda länsstyrelserna bör i nyttjas på länsstyrelserna. större än vad som sker f n söka utnyttja de möjligutsträckning heter till flexibilitet som arbets- och handläggningsordningarna och även söka formulera allmänna principer för delegemedger ringssträvandena inom länsstyrelsen.

19.4 Smmnanfattning

av handläggningsordningar vid läns- LON bör följa upp införandet för ytterligare delestyrelserna och undersöka förutsättningarna

gering.

20 PROJEKTARBETE

och arbetsformer vid 20.1 Arbetsuppgifter

planeringsavdelningarna

har kon-

Vid genomgång av planeringsavdelningarna

utredningens

ärendehandläggningen i stort fungestaterats att den egentliga

har utformats. Skillnader rar väl. Erforderliga samarbetsformer

är att man bildat i dessa avseenden föreligger men gemensamt

för planärenden, naturvårdsärenden smnarbetsgrupper exempelvis

och När det gäller den löpande ärendehandlägg-

dispensfrågor.

väl genomföra de intenhar man således relativt lyckats ningen

1971. Motsvarande gäl-

tioner som låg bakom länsstyrelsereformen också i viss mån för den centralt initierade planeringsverk-

ler

trafikplaneringen, den fysiska samheten såsom den regionala

och de olika länsplaneringsomgångarna.

riksplaneringen

av övriga uppgifter inom plane-

Handläggningen och genomförandet

mött större svårigheter. Detta har emellertid ringsavdelningen och initiativärenden av skilgäller - i första hand - tillsyns-

som berör re- Som exempel kan nämnas olika utredningar da slag.

- i vissa fall resultat av länsplane-

gionalekonomiska frågor

1974 - naturvårdsinventeringar och andra fysiska planering

ringsfrågor m m.

till dessa förhållanden är att länsstyrelserna En förklaring

ärendehandläggningen och de centrala planeringsakti-

prioriterat av initiativverksamheten och den mer utviteterna på bekostnad

mening torde emelåtriktade verksamheten. Enligt utredningens

en annan orsak vara den att länsstyrelserlertid även väsentlig

utvecklat former för den verkna i allmänhet inte har lämpliga

samheten.

närmare undersökt denna del av plane- Utredningen har därför

har funnit att en arbete. Därvid utredningen ringsavdelningens

258 Projektarbete SU! 1978:58

stor del av avdelningens utrednings-, inventerings- och annan initiativverksamhet kan hanteras i s k projektfonn. Även de centralt initierade planeringsformerna kan lämpligen organiseras som projekt. I detta avsnitt redogörs nämnare för hur projekt, de kan inriktas, organiseras, ledas och följas upp m m.

Begreppet projekt kan definieras på många olika sätt. I statskontorets skrift - Projektarbete ledning och administration, definieras projekt som:

”en tillfällig verksamhet med definierat mål och egna resurser, avgränsad från, men starkt knuten till den ordinarie verksamheten.

För länsstyrelsernas del skulle ett kunna projekt definieras på följande sätt:

arbetet är av eller i vart

engångskaraktär fall inte

av rutinkaraktär,

arbetet kan slutföras inom viss angiven tid,

- arbetet genomförs för att nå ett bestämt mål eller syfte och

arbetet kräver nonnalt insatser från flera enheter, stundom även från andra konmwner och andra länsorgan, intressenter utanför länsstyrelsen.

20.2 Projektorganisation vid några länsstyrelser

hbn kan urskilja dels en typ av mindre projekt, som kanske en-

dast berör en eller flera enheter vid planeringsavdelningen och som gäller mer eller mindre begränsade inventeringar, arbe-

dels

te med de stora planeringssystemen, som helt eller delvis skulle kunna organiseras som projekt, en allt

dels vanligare typ av mer

omfattande projekt, som ställer större krav på utbyggd organisation och reglerat samarbete med organ utanför länsstyrelsen. Här skall först något nämnas om den senare typen av projekt. De projekt som undersökts är Aktion Z, Inland Y och Utveckling AC sant

Projektarbete 259

vid i Kopparbergs län. vissa projekt länsstyrelsen

varierar mellan länen. Gemensamt Organisationen av projektarbetet är dock att man bildat särskilda arbetsgrupper med representanenheter inom länsstyrelse, från landsting, olika ter från olika kommuner och ibland från företag, fackstatliga regionala organ, För att leda och samordna arbetet liga och andra organisationer. särskilda vilka tilldelats spehar man bildat ledningsgrupper, ciella kansliresurser.

är informella vid sidan av Lednings- och projektgrupperna organ

den ordinarie länsstyrelseorganisationen, grundorganisationen.

med detta arrangemang har varit att underlätta utrednings- Syftet arbetet över på den regionala nivån. organisationsgränserna

har t ex bestått av landshövding, chefen för Ledningsgrupperna för landstinget och komplaneringsavdelningen, representanter direktören för företagareföreningen och länsarbetsmunförbudet, från de olika direktören. I projektgrupperna ingår tjänstemän som deltar i projektarbetet. Vanmyndigheter och organisationer från länsstyrelsen ansvarig för ligen är en ledande tjänsteman projektgruppens arbete.

annat än för ledning I grupperna fattas inga genomförandebeslut styrelse inoch inriktning av utredningsarbetet. Länsstyrelsens vid större arbetet fastlägga anvisriktar projekt genom att och prioriteringar i stort. Styrelsen föreläggs förslag ningar tar fram ertill viktigare utredningsdirektiv. Projektgrupperna beslut i aktuella Resultaten av forderligt underlag för frågor. med eventuella rekommendationer överlämnas från utredningarna till för handläggning och ledningsgruppen grundorganisationen beslut i vanlig ordning.

tas med resp myndigheter och Formella kontakter i resursfrågor eller chefen för organisationer vanligen genom landshövdingen Respektive myndigheter och organisationer planeringsavdelningen. i de flesta fall för kostnaderna för sina deltagande medstår i de olika Särskild framställning måste lemmar projektgrupperna. om konsulter skall anlitas. göras

Projektarbete

Som exempel på verksamheter som i viss mån organiserats i projektform kan även nämnas de stora planeringssystemen, länsplaneringen, regionala trafikplaneringen, den fysiska riksplaneringen

och naturvårdsplaneringen. Länsdemokratikomittên har i sitt

betänkande (SOU 1978:35) redovisat för vissa enheter vid tre länsstyrelser hur stor arbetskraft som under budgetåret 1976/77 ägnades åt dessa planeringsformer. av tabell Uppgifterna framgår ll.

Regionaleko- Natu rvårds- Planenheten Lantmäterinomiska enh enheten enheten Kronobergs län 15 9 27 2 Örebro län 21 15 1 1 3 Norrbottens län 1 2 1 2 16 0.4

Tabell 11 Procent av totala antalet årsarbetskrafter som budgetåret 1976/77 ägnades åt de centralt initierade planeringssystemen (Källa: SOU 1978:35, sid 188)

Anledningen till att siffrorna är relativt bl a bero höga torde på att arbetet med den fysiska befann i en riksplaneringen sig intensiv period och att enheten regionalekonomiska ägnade stor uppmärksamhet åt uppföljningen av länsplanering 1974.

20,3 överväganden

Verksamheten vid planeringsavdelningarna måste få en mer offensiv än den nu har. prägel En inriktning av detta slag klaras inte av i den grundorganisation, som skapats för den egentliga

ärendehandläggningen. Enligt utredningen bör länsstyrelserna härvidlag utnyttja projektarbete som lämplig arbetsorganisation.

Regeringen har uppdragit åt i ett antal län att länsstyrelsen tillsätta regionala grupper med företrädare för länsstyrelsen, länsarbetsnämnden och de regionala utvecklingsfonderna. Syftet är att samordna de regionalpolitiska och sysselsättningspolitiska insatserna på orter som drabbas av sysselsättningsproblem

Projektarbete

inom stål- samt textil- och till följd av strukturförändringar

Även för dessa insatser kan projektformen konfektionsbranscherna.

vara lämplig.

är viktig. Genom denna Förankringen och ledningen av projekten

tas ofta fram för beslut om länsstyrelsens verksamhet grunderna

Projektens resultat långsiktiga policy i betydelsefulla frågor.

sedan till för tillämpning.

överförs grundorganisationen

beroende i de former kan variera på förutsättningarna Projektens

lär kan nämnas de olika former som stora resp enskilda fallen.

kräver. Om upphovet till och styrning av projektet små projekt

kan det leda till andra organisatosker utanför länsstyrelsen

leds från länsstyrelsen. Några geriska fonner än om projektet

olika av projekt finns dock. mensanmm drag för typer

Vidare måste det finnas en pro- Projektet måste ha en ledning.

inom en enhet) och en utredningsman eller jektansvarig (vanligen

fonn av referensgrupp där arbetet kan

Ofta finns nagon

grupp.

måste slutligen dokumenteras. diskuteras. Projektet

med är att den lö-

En viktig beröringspunkt grundorganisationen

har sama övergripande ledpande ärendehanteringen och projekten

som enhetsnivå. hun bör därning, såväl på verks-, avdelnings-

såväl

för skapa former som möjliggör riktiga prioriteringar

verksamhet som mellan projekten inmellan projekt och löpande

bördes.

härrör från att projek- En del av problemen kring projektarbetet

och vis nmt den ”hierarkiska” och fackmüssiga

ten pa sätt bryter

av Friktionen gentemot grund-

indelningen grundorganisationen.

om resurserna som organisationen kan t ex bero på den konkurrens

med denna fonn av organisation. Vid en prioriteblir naturlig

verksmnhet och projekt har, som tidigare ring mellan löpande

i allmänhet satts i framgått, den löpande ürendehanteringen

diskuförsta rmmnet. Denna prioritering kan enligt utredningen

kan vara lika viktigt teras - ett väsentligt långsiktigt projekt

som att ha så korta handläggningstider som för länets invånare

Vid resurstilldelning kan man för löpande ärenden. given möjligt

Projektarbete SOU l978:58

därför behöva sänka ambitionsnivån i viss

ärendehandläggning för

att därmed skapa ökat för utrymme projektverksamhet. En genomgång bör göras vid länsstyrelserna av vilka ärendetyper där ambitionen kan sänkas något.

Projekten bör också i större användas utsträckning som en metod att utveckla kunnande nytt hos personalen i grundorganisationen. Hittills har deltagarna i projektgrupperna nästan uteslutande hämtats bland handläggare. bör kunna Länsstyrelserna pröva en mer allsidig sammansättning av projekten än vad som hittills varit vanligt. Personal ur landskanslistoch biträdeskarriären bör således kunna ingå i projekten. Därtill bör information om pågående projekt till personalen i övrigt på länsstyrelsen ökas.

Projekten kan i vissa fall tjänstgöra som buffert. Med hjälp av kanske lägre prioriterade projekt kan personal med t ex specialistutbildning få en jämn sysselsättning. Denna användning

av projekten återspeglar ett problem i länsstyrelsernas interna

planering sammanhängande med kravet på anställningstrjgghet även för personal utanför Ett sätt att personalplanen. uppnå större flexibilitet i projektorganisationen i framtiden är att i större utsträckning köpa konsulttjänster för tillfälliga specialistuppgifter.

En annan betydelsefull för fråga projektverksamheten är de ekonomiadministrativa aspekterna.

Den verksamhet vid som kan bedrivas planeringsavdelningen i proberörs jektfonn i hög grad av länsstyrelsernas komplicerade system för anslagstilldelning.

Resurser för projektverksamheten hämtas sålunda bl a från

ledig kapacitet i grundorganisationen

s k luftpengar

Projektarbete

- särskilda anslag M fünlmmüü från centrala åmmetsverk b) c) från departement

- AMS-medel

- t ex medel från andra myndigheter och organisationer, kommuner, i gemensamma projekt.

i detta smmnanhang avser De tilldelade medel som är av intresse att överföra medel mellan löner och omkostnader. Någon möjlighet finns inte. Inte heller finns löner och omkostnader vanligen att reservera medel till kommande budgetår. normalt möjligheter kan länsstyrelsen stundom till- Utöver medel i regleringsbrevet medel av annan art. I dessa delas olika sakanslag och särskilda fall rör det i allmänhet om mindre belopp. sig

De krav som ur länsstyrelsens synvinkel kan uppställas på ett till kan vara följanbudgetsystem som är anpassat projektarbete de:

- överblick över flera budgetår

- flexibilitet inom givna budgetramar

- - överbrygga mellan kostnadsslag medge överföringar gränsen mellan löner och expenser.

kravet överblick och bättre Ett sätt att tillgodose på bättre sätt kan är att medel till projektprogramet på något planering tilldelas för mer än ett budgetår.

om flexibilitet innebär att man så långt som möjligt Önskemålet och koncentrerar medels-

undviker snävt specialdestinerade anslag

av den typ som tilldelningen till generella anslag, exempelvis under de senare åren utnyttjats av kommundepartementet.

Kravet av gränserna mellan kostnadsslag ligger på överbryggandet

264 Projektarbete

i linje med den pågående utvecklingen av en budgetering med mindre detaljrestriktioner.

En förbättrad planering och överblick av kan underprojekten lättas av att man upprättar projektkort skall på vilka anges ekonomi- och personalbudget, tidsplaner, rapporttillfällen, slutpunkt m m, samt att rapportsystemet i system S anpassas till projektuppföljningens infonnationsbehov.

Det torde även enligt vara att man inom utredningen lämpligt planeringsavdelningen årligen diskuterar och inventerar lämpliga projekt för de kommande åren. Härigenom kan man skapa en projektreserv som kan utnyttjas då exempelvis belastningen i grundorganisationen är liten. Grundläggande är dock att som finns projekt, i reserven”, men även att de pågående projekten bör dokuenteras på ett sådant sätt att en verklig prioritering av resursinsatser kan göras inom avdelningen och de olika enheterna.

Den genomgång av projektverksamheten som utredningen företagit är inte uttömmande och kräver

åtskilliga kompletterande under-

sökningar. Utredningen föreslår i avsnittet om Administrativa enheten att en särskild utredning görs om länsstyrelsernas ekonomiadministrativa system. Denna utredning bör bl a behandla de särskilda krav som projektfonnen ställer på ekonomiadministrationen. Härutöver bör man utarbeta en redogörelse för projektverksamhet inom länsstyrelserna, lämna omförslag på lämpliga råden för projektverksamhet och ge förslag till hur man kan upprätta projektplaner, anpassa efter rapportsystemet dessa, beräkna utforma

resursåtgång, ledningsorganisationer m m. Detta arbe-

te kan utföras i den arbetsgrupp som utredningen behandlar i avsnittet Prioritering av resurser och reformens genomförande.

20.4 Sammanfattning

En särskild genomgång bör göras av projektverksamheten vid länsstyrelserna i syfte att förbättra planerings- och styrningsmetoderna, t ex genomförande av särskilda projektbudgetar. Särskilt bör man uppmärksamma att möjligheterna underlätta projektplaneringen genom mindre detaljrestriktioner i det ekonomiadmi-

Projektarbete 265 SOU 1978: 58

nistrativa bl a för att möjliggöra projektplanering

systemet, för mer än ett år i taget.

21 LEDNINGSFRÅGOR

21.1 Länsstyrelsens ledning

företräder hela men det kan vara Verksledningen länsstyrelsen att särskilt behandla länsstyrelsens ledning i detta naturligt bl a eftersom det dominerande antalet ärenden som smmnanhang härrör från planeringsavdeltas upp i länsstyrelsens styrelse

ningen.

Ansvars- och befogenhetsfördelning inom länsstyrelsen regleras genom resp länsstyrelses arbetsordning och handläggningsordsom i sin tur bl a utgår från allmänna verksstadgan, ningar, och den av regeringen fastställda länsstyrelseinstruktionen normalarbetsordningen för länsstyrelserna.

beslut fattas av styrelsen, lands- För länsstyrelsen övergripande ställföreträdare. I vissa fall hövdingen och landshövdingens samt chefen för administrativa fattas besluten av avdelningschef vid förfall för (även mn ställföreträdaenheten landshövdingen ren tjänstgör). Det är sålunda flera personer som jämte styrelfunktioner. Vid sidan av styrelsen är sen kan ha verksledande dock som har det yttersta ansvaret och bedet landshövdingen och som kan delegera detta till ställföreträslutsbefogenheten chefer. I detta avses med verksleddare och andra sammanhang eller ställföreträdaren. Verksledningen bening landshövding traktas som en beslutsnivå.

och dennes ställföreträdare, övriga avdelnings- Landshövdingen och chefen för administrativa enheten chefer, länspolischefen i en direktion. Denna har som grupp inga beslutsförutsätts ingå utan ett samarbets- och beredningsorgan frmnst befogenheter utgör för verksinterna frågor.

268 Ledningsfrågor

21-1-1 interna Verksledningens uppgifter

Verksledningen leder länsstyrelsens arbete och fattar beslut i frågor enligt arbetsordning.

Landshövdingen kan förbehålla sig rätten att fatta beslut även i ärenden, som normalt avgörs av underlydande tjänstemän utom i vad avser skattefrågor och mål som skall behandlas i de olika rätterna. En väsentlig är att fatta beslut av fördeluppgift ningskaraktär i vad avser disponibla resurser inom länsstyrelsen.

Det åvilar ytterst styrelsen och verksledningen att bl a ta ställning till fördelning av resurser mellan verksamhet löpande och initiativverksamhet, att resurser för bl a projekt avsätts och ger avsett resultat.

Landshövdingen avgör vilka som utöver ärenden, vad som anges i arbetsordning skall tas upp i styrelsen. leder Merksledningen beredning av ärenden inför sammanträden. Landshövstyrelsens dingen är ordförande i styrelsen. Vid förfall för landshövdingen är ställföreträdaren ordförande.

Ytterst ansvarar styrelsen och verksledningen för att arbetsgivarens ansvar gentemot personal och personalorganisationerna uppfylls.

21-1-2 externa Verksledningens uppgifter

Landshövdingen är länsstyrelsens ledande tjänsteman och kontakterna med den externa miljön präglas av detta. Landshövdingen är ordförande i bl a flera av de statliga regionala länsorganens styrelser. är också ofta ordförande i flera Landshövdingen ideella föreningar och länsförbund. är ofta främ- Landshövdingen ste vid skilda länsrepresentanten uppvaktningar i regering och centrala myndigheter.

Yerksledningen måste hålla fdrtlöpande kontakter med politiska

partier, arbetsmarknadens parter, ideella samt organisationer vara för tillgänglig allmänhet, press och radio/T\X

Ledningsfrågor 269

uttalanden m m anses ofta Verksledningens kontakter, initiativ, åt och vara uttryck för länsstyrelsens inställning ge inriktning i olika frågor.

såväl utanför läns- I många fall berör projektarbete myndigheter och kommuner. Både stystyrelsen som organisationer, landsting kan därför komma att på olika sätt engarelse och verksledning

geras i sådana projekt.

och samordning på regional nivå Det primära syftet med samverkan är att låta riktlinjer och målsättningar, som gäller inom länet för länet, slå igenom i åtgärder övergripande samhällsplanering Detta innebär främst att kontakter inom alla berörda områden. och regional nivå genommed myndigheter (motsvarande) på central mellan berörda regionaförs inom ramen för en gemensam grundsyn att före om åtgärder eller la organ. Det innebär också förslag lokala näringsliv och allkontakter med kommuner, övriga organ, ormänhet samverkan sker så att i möjlig mån berörda regionala i stort. Här har verksledninggan är överens om handlingslinjer

en väsentliga funktioner.

finns ett antal där ett ömse- För varje länsnämnd ärendegrupper är nödvändigt för att dels få sidigt utbyte av information till andra delar av underlag för beslut, dels ge information som kan behöva få del av den för sin egen länsförvaltningen Kontakterna tas sätt mellan fortsatta verksamhet. på enklaste I andra fall krävs mer omfattande samverkan berörda tjänstemän. t ex i form av beredningsgrupp.

är ordförande i ett antal länsnämnder Genom att landshövdingen finns och i vissa fall även i de regionala utvecklingsfonderna förutom de mer formaliserade ytterligare samverkansmöjligheter via tjänstemännen i organisationerna.

21.1.3 om landshövdingens tidsanvändning Uppgifter

har i samarbete med sex länsstyrelser undersökt Utredningen för landshövdingen, chefen för arbetsuppgifternas tidsåtgång för Under-

och chefen planeringskansliet. planeringsavdelningen

Ledningsfrågor

sökningen genomfördes i form av en tidmätning under perioden 16 maj - 16 juni 1978.

för Uppgifterna fem landshövdingar tyder genomsnittligt på en arbetstid på ungefär 30 - 40 procent över normalarbetstiden. Genomsnittligt använde landshövdingarna ungefär 30 procent av sin totala arbetstid för externa uppdrag (utredningar etc) utan direkt samband med arbetet - stora i länsstyrelsen skillnader finns dock mellan Lika stor landshövdingarna. andel, ca 30 procent, åtgår till det interna länsstyrelsearbetet, dvs arbete med styrelseärenden och annan

löpande ärendehandläggning,

projekt, infonmation, personalfrågor och administrationsfrågor i övrigt. En stor del av arbetsdagen tillbringas i förrättningar och uppdrag utanför länsstyrelsen, uppskattningsvis 60 procent av arbetstiden under nonnal kontorstid. Huvuddelen av tiden utanför länsstyrelsen åtgår bl a till i olika uppdrag regionala organisationer, representation, besök på företag, centrala uppvaktningar.

21.1.4 Direktionen - ett samarbetsforum för verksledningen

Verksledningens behov av särskilda stabsresurser behandlas mer ingående i ett följande avsnitt. I sin funktion som verkschef behöver dock landshövdingen även andra För samarbetsorgan. sådan verksamhet är enligt utredningen en ”direktion” Med lämplig. direktion menas förutom verksledningen i första hand avdelningscheferna (eller motsvarande) och administrative chefen. Direktionens medlemmar har - var för sig - egna beslutsfunktioner direkt reglerade av statsmakterna eller från landsdelegerade hövdingen till resp befattningshavare.

Direktionen kan fylla en väsentlig funktion som ett centralt organ i det löpande och planerande interna arbetet i länsstyrelsen. Direktionen bör ses som ett samordnande, policyskapande och infonnationsfönnedlande organ speciellt i inomverksfrågor. Den är ett lämpligt forum för diskussioner i t ex prioriteringsfrågor, ger verksledningen möjlighet att få olika avdelningars intressen och att belysta få handlingslinjer i resurs- och personalfrågor förankrade m m.

Ledningsfrågor 271

förutsätts dock inte ha någon kollektiv beslutsfunk- Direktionen inte heller ta över styrelsens roll tion och skall naturligtvis som det övergripande organet för ledning och policyskapande.

av lednings- och Nedan anges några av de viktigare frågorna som med fördel kan behandlas i direktionen. samordningskaraktär

a) Inriktning av verksamhetsplanering.

b) Ledning av petita- och budgetarbete.

Resursfördelningsdiskussioner i vad avser lönekostnader, c) inkl resor, lokaler 0 d. expenser riktlinjer för information och förhandlingar d) Verksledningens inom ramen för MBL samt lokala avtals- och löneförhandlingar.

för arbetsgivarens ställningstaganden i personale) Riktlinjer administrativa frågor (anställning, introduktion, avsked, intern information, utbildning m m.

f) Diskussion och beredning av verksgemensamma policyfrågor

den externa miljön, som kräver likformighet mellan gentemot och enheter. Hit hör t ex sekretessfrågor, säkeravdelningar och hänvisning vid frågor från utomstående. hetsfrågor

21.2 Planeringsavdelningen

I allmänhet ledningsfrågorna inom planeringsavdelningen

synes lösta sätt. Länsrådets roll i dessa avseenden vara på lämpligt är förhållandevis klar, regelbundna träffar med enhetscheferna etc. kan dock diskuteras hur proförekommer Ur ledningssynpunkt skall och följas upp - detta jektverksamheten inriktas, styras avsnitt. I avsnitt behandbehandlades i föregående föreliggande om ställföreträdare eller vikarie för avdellas särskilt frågan

ningschefen.

chefer - de Arbetssituationen för planeringsavdelningens enligt som finns för sex länsråd under tiden 16 maj tidsuppgifter delvis om landshövdingens. Länsrådens 16 juni 1978 - påminner normalarbetstiden med 20 - 25 procent. Den arbetstid överstiger av tiden för externa är dock betydligt andel som åtgår uppdrag

Ledningsfrågor

mindre än landshövdingens, ca 10 - 15 procent, medan ärenden, projekt och administration i övrigt vid länsstyrelsen upptar över 60 procent av tiden. Länsråden tillbringar ungefär 40 procent av arbetstiden under normal kontorstid utanför länsstyrelsen .

Uppgifterna om länsrådens tidsanvändning aktualiserar om frågan ställföreträdare. Några klara regler för vem av enhetscheferna (motsvarande) som skall fungera som avdelningschefens ställföreträdare finns inte. Länsstyrelserna använder även av olika sig kriterier för utseende av ställföreträdare. 1973 (vid LONs kartläggning) var ungefär hälften av byråcheferna ställföreträdare för avdelningschefen. Under tiden fram till 1978 har ytterligare fem länsstyrelser övergått till en sådan ordning.

I åtskilliga fall har således chefen för ut-

planeringskansliet setts att fungera som ställföreträdare, främst han p g a att genom sin centrala position inom avdelningen har god överblick över avdelningens arbete. I andra fall man från ancienniutgår tet. Under arbete har man från en del håll även utredningens ställt frågan hur ett ställföreträdarskap för avdelningschefen är avsett att fungera. Får exempelvis länsstyrelsen utse en ständig ställföreträdare, som alltså fungerar även då avdelningschefen är i tjänst?

Vad gäller frågan om ständig ställföreträdare har länsstyrelsen rätt att utse en sådan. Som regel bör också länsstyrelserna göra detta. Ställföreträdarskapets syfte är dels att träda in vid förfall för avdelningschefen, dels att vid behov avlasta avdelningschefen från vissa arbetsuppgifter. Det bör understrykas att ställföreträdarskapet inte får innebära att någon ytterligare nivå skjuts in mellan och enhetscheferna avdelningschefen (motsvarande). Som alternativ till ett ställföreträdarständigt skap bör dock länsstyrelsen ha frihet att besluta om den önskade avlastningen i stället bör ske genom ökad delegering till enhetscheferna (motsvarande).

Med hänsyn till behovet av kontinuitet i ställföreträdarskapet är det angeläget att i så stor ställföreträdarskapet utsträckning

Ledningsfrågor 273

till en och samma person. Valet bör inte autosom möjligt knyts utan för valet av matiskt följa av anciennitet grundkriteriet och arbör vara god kännedom om avdelningens inriktning person

bete. Det i sakens natur att chefen för planeringskansli-

ligger i flertalet fall är den som har en sådan känet i sin funktion

nedom.

inte utser en ständig ställföreträdare I de fall länsstyrelsen till bör ovan förda resonemang om valet av lämpavdelningschefen även utseende av ställföreträdare eller vikalig person gälla endast i avdelningschefens frånvaro. rie, som alltså tjänstgör

21.3 Samanfattning

samrâdsforum för verksledningen är en s k direktion, Ett lämpligt hand avdelningschefer eller bestående av i första länsstyrelsens chefen. Direktionen har inga egna motsvarande och administrative men är ett foru för disformella beslutsbefogenheter lämpligt främst av olika verksinterna frågor, där verksledningkussioner och där i första hand administrativa enheten en är beslutande

är det beredande organet.

bör utse en ständig ställföreträdare Som regel länsstyrelsen till chefen för Ställföreträdarskapets

planeringsavdelningen.

är dels att träda in vid förfall för avdelningschefen, syfte behov avlasta från vissa arbetsdels att vid avdelningschefen Det bör dock understrykas att ställföreträdarskapet uppgifter. att nivå skjuts in mellan inte får innebära någon ytterligare och enhetscheferna (motsvarande). Länsstyrelsen avdelningschefen besluta om den önskade avlastningen i stälhar dock frihet att till enhetscheferna (motsvalet kan ske genom ökad delegering

rande).

eller av vikarie (vid avdel- Valet av en sådan ställföreträdare bör inte automatiskt följa av ancienniningschefens frånvaro) bör vara om avdelningens inrikttet utan kriteriet god kännedom Chefen för har i sin funk-

ning och arbete. planeringskansliet

tion i flertalet fall en sådan kännedom.

l\ IJ STAB FÖR VERKSLEDNING OCH AVDELNINGSLEDNING

3) -;.1 Beskrivning av nuvarande stabsorgan

för har beröringspunkter bl a Frågan om en stab verksledningen vissa stabsuppgifter för närmed planeringsavdelningen genom att Denna stabsfunktion be-

varande fullgörs inom planeringskansliet.

skrivs allmänt i statsverkspropositionen för budgetåret 1971/72

pa följande sätt:

Huvudenheten för samhällsplanering, planeringsavdelningen, bör få en inre organisation som gör den ägnad att under och landshövdingen effeklekmannastyrelsen tivt medverka till lösningen av den nya länsstyrelsens att åstadkoma en samordnad och målinriktad uppgift Därför bör inom avdelningen finnas ett stabsplanering. som biträder med bl a samordnings-, initiativorgan och informationsuppgifter sant sköter sekreterargöromål m m i samband med styrelsens sammanträden. Men intresset får inte leda till att de olika fackav samordning undanhålls besynpunkter som kan läggas på en fråga slutsfattarna. Därför bör enheterna i övrigt vara organiserade efter fackområden så att företrädaren för ett fack är underställd företrädaren för ett i princip inte annat. skall en sådan företrädare inte Självfallet heller vara underställd chefen för stabsorganet.”

(Sid 23-24).

I ett dokument från LON (Handledning för arbetet på planerings-

i vissa avseenden för i

kansliet samt planeringsavdelningen

roll som delas övrigt, LON 1973) preciseras planeringskansliets

upp i följande tre moment:

a) stabsorgan åt chefen för planeringsavdelningen,

för och

b) expedition planeringsavdelningen

c) sekretariat åt styrelsen.

I detta avsnitt behandlas moment a och c. Funktionen som expedi-

behandlas i ett följande avsnitt

tion för planeringsavdelningen

under rubriken administrativa service. ”Planeringskansliets

Stab för verksledning och avdelningsledning

22.l.l Stab åt chefen för planeringsavdelningen

LONs handledning anger planeringskansliets uppgift vara att stå till avdelningschefens för att biträda denne förfogande med att utöva bl ledningsfunktionen a i fråga om verksamhetsplaneringon och den interna och externa samordninpen.

Uppgifterna som stabsorgan delas i handledningen upp i följande delar: samordning initiativ information verksamhetsplanering ärendebevakning

Planeringskansliet skall sålunda främja medverka vid samordning, samordningen av initiativverksamheten och följa inom planeringen olika verksamhetsområden.

Vidare skall kansliet medverka i initiativverksamheten i övergripande frågor och sådana som inte direkt hänförs till en viss enhet.

Vad gäller infonnation bör kansliet bl a fungera som redaktion för interna meddelandeserier.

Kansliet skall vidare svara för samordningen av planeringsavdelningens olika enheters planering, göra en översiktlig bedömning av rationaliseringsbehov inom avdelningen och utarbeta underlag för planeringsavdelningens verksamhetsplanering.

Vad slutligen gäller ärendebevakningen skall kansliet med hjälp av bl a diariet göra listor över ärenden m m. oavgjorda

22.l.2 för Stabsuppgifter styrelsen och länsstyrelsen i sin helhet

Huvuddelen av planeringskansliets service åt styrelsen och

och avdelningsledning 277 Stab för verksledning

behandlas i handledningen under rubrii sin helhet länsstyrelsen ken Sekretariat åt styrelsen. Exempel på sådana arbetsuppgif-

ter är:

att som möjligt un- - att tillfälle så tidigt ge landshövdingen besluta om ärendet skall händer beredningen av ett ärende

skjutas till styrelsen,

beslut m m före utsändandet till - att se till att förslag till av landshövdingen (eller den landshövledamöterna godkänns utredningen innebär denna punkt i prakdingen utser). Enligt som sänds till styrelsen åtminstone tiken att det material den landshövdingen utskall föreläggas landshövdingen (eller

ser) före utsändandet,

- protokoll och att administrera kallelser, föredragningslista, ansvara för samanträden. i övrigt styrelsens

nära är att pla- Andra arbetsuppgifter som ligger verksledningen

neringskansliet

- vid behov skall delta i länsnämnders sammanträden,

- infonnation, varvid bör överskall sköta intern och extern

om en samordning av andra avdelningars personalinforma-

vägas tion bör ske”.

vara i fraga om fördelningen Vidare hör byrñchefen föredragande ärenden som inte är särskilt rubriceav remisser och av sådana I många fall biträder även byraehefen rade i arbetsordningen.

landshövdingen i olika handläggaruppgif-

eller annan tjänsteman och andra utåtriktade aktiviteter. ter, förberedandet av tal

har således olika sidor som Stabsfunktionen för verksledningen Den mnfattar dels service i mer administrativa bör särskiljas. dels biträde i infonnafrågor i samband med styrelseärenden, assistent åt tionsarbetet och dels en funktion som personlig Alla dessa förekommer vid länsstyrellandshöldingen. uppgifter av i första hand den extenni serna. hen skiftande utfoinmingen

Stab för verksledning och avdelningsledning SOU l978:58

infonnationen och den personliga assistansen har föranlett diskussion om ett särskilt kansli. landshövdingens

Förhållandena i dag är att det ibland är byråchefen, ibland planeringsdirektüren, ibland någon annan befattningshavare som permanent eller tillfälligt biträder landshövdingen. Hos länsstyrelsen i Stockholms län finns en särskild befattningshavare (avdelningsdirektör) för denna funktion. Denna tjänst är ursprungligen placerad på planeringskansliet men utlånad t v till verksledningen. Från andra länsstyrelsers har starka önskc verksledningar mål om motsvarande assistans uttryckts. om extern infonna- Frågan tion behandlas i ett avsnitt. följande

22.l.3 Stabsresurser inom planeringskansliet

Personalmässigt är planeringskansliet numera en relativt stor enhet - flertalet planeringskanslier har mellan 15 och 25 anställda (inom och utom personalplanen). Endast en ringa del av personalen sysselsätts dock med infonnationsoch stabsfrâgor.

Om man antar att byråchefens tid helt består av sådana uppgifter (vilket är en överskattning), är i allmänhet endast tva till tva och en halv årsarbetskrafter (inkl vid byråchefen) planeringskansliet sysselsatta med infonnations- och stabsarbete. Endast i ett fåtal län, utifrån de delvis schematiska som utskattningar redningen gjort av arbetstidens finns tre fördelning, omkring årsarbetskrafter avdelade för infonnations- och stabsarbete. Bortsett från priskontor och hemkonsulenter har den övriga personalen vid kansliet uppgifter inom diariefunktionen, skrivcentralen och viss löpande eller har ürendehandläggning arbetsledande och administrativa funktioner i övrigt.

När det gäller informations- och stabsarbete har kansliernas dimensionering varit relativt konstant sedan LONS kartläggning l973. Ett mindre antal har dock infonnationstjanster tillkmmnit, bl a två i Stockholms län.

I LONs kartläggning (1973) beskrivs bl a hur kanslierna och byråchefen använder sin tid. Vid de undersökta länsstyrelserna

och avdelningsledning 279 Stab för verksledning

av tiden åt vanligen mindre än 25 procent använde byråchefen och huvuddelen av tiden åt bl a orgasamordning och initiativ

extern infonnation och utrednings-

nisations- och personalfrågor,

arbete.

en - om än delvis annorlunda Även OPAL-utredningen har genomfört

tidsanvändning genom den ovannämnda

- registrering av byråchefens

under tiden 16 maj - 16 juni. undersökningen vid sex länsstyrelser

en tredjedel av byråchefen ägnar ungefär Uppgifterna tyder på att m m

tiden åt intern administration, information, personalfrågor

åt ärendehandläggning och lika stor andel av tiden och ungefär är dock betydande mellan länsstyrelserna projekt. Skillnaderna

en mycket tids-

i ett fall utgör således projektverksamheten

par Ett slående drag är att arbete. krävande del av byråchefernas

lika mycket tid tillbringar ungefär

byråcheferna genomsnittligt

utanför länsstyrelsen, dvs 40 prosom länsråden på förrättningar

cent av den normala kontorstiden.

22.l.4 Extern infonnation

och dess organisatoriska inplacering

Den externa informationen

för omfattande diskusde senaste åren varit föremål har under

av nämnden för samhällssioner. Enligt en utredning som gjorts

informationsverksamhet var

information (NSI) Länsstyrelsernas

informationsverksamhet växlande.

resurser för länsstyrelsernas

K och M län) hade under budgetåret

Endast tre länsstyrelser (AB,

sysslade med informationsfrågor. 1976/77 personal som på heltid

fanns emellertid på samtliga länsstyrelser

Enligt utredningen Den som deltid arbetade med informationsuppgifter.

personal på

skiftade dock placeringen av denna personal

organisatoriska

starkt.

Vid länsstyrelse finns i dag en infonnationsansvarig varje

fallen detta ansvar på byråchefen

I de flesta ligger tjänstanan.

vid plineringskansliet.

på följande sätt:

I NSIs rapport sammanfattas-informationsbehovet

280 Stab för verksledning och

avdelningsledning

I rapporten fastslås att ansvaret för den statliga in-

formationsverksamheten ligger på den enskilda

myndigheten. Detta innebär att länsstyrelserna liksom övriga statliga myndigheter har ett ansvar att informera i

frågor kopplade till myndighetens verksamhet. Både regeringen och finansutskottet anger en hög ambitionsnivå för myndighetens infonnationsverksamhet. Speciellt i frågor som rör medborgarnas rättigheter och skyldigheter bör sträva myndigheterna efter att nå samtliga medborgare med informationen. Inte heller då det rör ler eller regföreskrifter om skyldighet att informera sär-

skiljer sig länsstyrelserna från övriga statliga myndigheter.

Enligt NSIs rapport torde länsstyrelserna ha svårigheter med

att leva upp till de intentioner som är förknippade med informa-

tionsverksamheten. Länsstyrelserna ha dels anges relativt

låga informationsanslag i förhållande till andra

myndigheter, dels en dåligt utbyggd organisation för att utföra infonmations-

uppgifterna. Om organisationen av en informationsfunktion

sägs i rapporten:

Den naturliga av en

placeringen informationsfunktion

på länsstyrelsen syns vara på planeringskansliet. Alternativet till detta skulle vara den administrativa enheten. För det talar att enheten har funktioner riktade mot hela

länsstyrelseorganisationen, man står ofta för

den interna informationen samt att man ofta administrerar

kungörelseannonseringen. Motivet för att planerings-

kansliet bedöms vara är dels lämpligast att kansliet i dag fungerar som ett åt samordningssekretariat främst

planeringsavdelningen, men även Det

länsledningen. ligger därför nära till hands att placera en funktion av övergripande och samordnande karaktär på kansliet. Dels utformas i dag mycket av den infonnationsverksam-

het som bedrivs inom länsstyrelsen just på planeringskansliet. Dessutom är

planeringsavdelningens externa

infonnation den inom länsstyrelsen mest omfattande.

Informationsfunktionens placering på planeringskansliet innebär givetvis att den skall betjäna hela länsstyrelseorganisationen.

Överväganden om stabsorgan

22.2.l För verksledningen

Vid omorganisationen l97l diskuterades inte närmare behovet av

ett stabsorgan åt verksledningen. Utvecklingen efter l97l har

emellertid enligt visat att utredningen verksledningen i olika

och avdelningsledning 281 Stab för verksledning

och det biträde som en stab kan avseenden har behov av den hjälp kontakter med länsstyrelserna har dessa ge. Vid utredningens behandlats. Därvid har bl a framkomit att verksledningen frågor endast vilket bl a kan bero och direktionen fungerar sporadiskt, beredande Man har även påtalat brispå att de saknar eget organ. samordning av ter i organisationen i vad avser verksledningens Därutöver har man påtalat

den övergripande projektverksamheten.

blandade roll som internt samordnings-

att planeringskansliets

inom och serviceorgan åt verksled-

organ planeringsavdelningen

osäkerhet i fråga om ansvarsförhålningen och styrelsen skapar inom Det mer intensiva landena och orderlinjerna länsstyrelsen. torde också medföra att verksarbetet i länsstyrelsens styrelse större behov av nära och snabbt biträde i konledningen har ett takterna med styrelsens ledamöter.

kan man beskriva teoretiskt tänkbara Enligt utredningens mening för verksledningen enligt följande. Utredningen stabsuppgifter till hur skall ortar dock inte här ställning stabsuppgifterna i den - förteckningen av uppgifter är en bruttolista ganiseras t ox med fördel kan fullmeningen att vissa av arbetsuppgifterna håll än inom ett särskilt göras på andra inom länsstyrelsen

stabsorgan för verksledningen.

Att fungera som berednings- och serviceorgan A) som sammanhänger med att ad- I detta innefattas de uppgifter ministrera beredning för styrelsens sammanträden, protokollservice vid samanträden och resor samt förirg och annan infonnation om styrelsebeslut. service beträffande utskrif- Även landshövdingens personliga resor, tal m m faller under ter, kontakter, telefonsamtal, denna punkt. av ärenden som skall tas upp I arletet ingår även beredning i direktionen, t ex avvägningar i budget, verksamhetsplaner, samt verkspolicy i

äskaxden, lokalfrågor, personalfrågor

Flera av dessa frågor hör hemma inom ad- ML-förhandlingar. ministrativa enheten. kan även vissa i

I stdjsarbetet ingå uppföljningsuppgifter

och måluppfyllelse i samband vad avser resursförbrukning med xerksamhctsplanering och budgetcring.

282 Stab för och

verksledning avdelningsledning

B) Samordning och ledning av projektverksamhet

Här avses sådan som har projektverksamhet betydelse för länsstyrelsens policy och i vissa fall är gemensam med andra statliga regionala organ, landsting och kommuner. Staben kan löpande följa projektarbetet och svara för att anvisningar utfonnas, att resurser anskaffas för utredningsarbete, att vid behov arbete tilläggsanvisningar ges och att avrapporte- F85 .

Ledningen av projekten bör emellertid till övervägande del utövas av personal från eller enheter, myndigheter organisationer med fackansvar och fackkunskaper.

C) Samordning av planering inom länsstyrelsen

Uppgiften kan innebära att initieras

verksamhetsplanering på

hela länsstyrelsen och att den utfonnas så att övergripande avvägningar och prioriteringar kan göras på likvärdigt material från avdelningar och enheter. kan även Uppgiften inne-

bära att initiera mer långsiktig som inte direkt

planering kan hänföras till särskild fackenhet, t ex i fråga om informationsåtgärder.

D) Biträde vid externa kontakter

I stabsarbetet kan ingå att förmedla kontakter för verksledning med den externa Detta miljön. kan ske genom information, sammanträden, uppvaktningar, konferenser, prosskonfcrcnscr m

Stabsfunktionen kan vara en kontaktpunkt, där externa organ söker upplysningar för att finna rätt fackenhet eller person för vissa frågor.

Fackenheter och avdelningar kan få råd i publiceringsfrågor och i frågor om kontakter med massmedia.

E) Biträde vid utformning av länsstyrelsepolicy

Policyfrågor bör behandlas av styrelsen och verksledningen med underlag från fackenheter och avdelningar. Stabsfunktionen kan biträda vid utformning, samanställning och när det gäller att infonnation sprida om ställningstaganden.

Stab för och avdelningsledning 283 verksledning

Det kan också vara en uppgift för staben att se om den verksamheten anpassas till antagen policy. löpande

22.2.2 För planeringsavdelningens ledning

av LONS handledning framgår vilka I den ovan nämnda redogörelsen i dess egenskap uppgifter som i dag bör åvila planeringskansliet i Enligt vad utredningen av stabsorgan planeringsavdelningen. erfarit har emellertid planeringskanslierna haft vissa svårigroll som stabs- och samordningsorgan inmn heter att finna sin l viss kan detta bero på den ej helt avdelningen. utsträckning dubbla rollen som stabsorgan både åt landsklart fonnulerade och åt chefen för planeringsavdelningen. Även kansliets hövdingen kan ha spelat in här. Planemångskiftande Verksamhetsinriktning ofta en funktion san en administrativ buffert ringskansliet fyller som skall kunna service åt de och stödfunktion ge administrativ enheterna i form av skrivresurser, diarieföring och admiövriga ärenden åt andra enheter. nistration av personal som handlägger men den kan stå i konflikt med en Denna roll är oftast nyttig, mer ambitiös samordningsroll i övergripande frågor genom att bl a byråchefens tid splittras mellan en mängd olika arbetsupp-

gifter.

mera nedan torde även det förhållandet att plane- Som beskrivs åtagit sig löpande ärendehandlüggning återspegla ringskansliet att kansliets roll är oklar för många. Osäkerheten det faktmn om kansliets roll har även inneburit att samordningsfunktionerna utövas av avdelningschefen eller i vissa i stor utsträckning fall landshövdingen.

efter l97l har utredningen sålunda inte in- Utvecklingen enligt på effektivaste sätt neburit att planeringskanslierna utnyttjats och stabsfunktioner. Behoven av såi frågor som rör samordning är emellertid starkt. Sålunda dant biträde åt avdelningschefen behövs bl a en starkare initiativverksamhet, ett intensivare av avdelningens verksamhet samt ett stördeltagance i planering i avdelningens projektverksamhet än i dag. Dessa re engagonang helt utan denne uppgifter kan inte läggas på avdelningschefen behöver i dessa biträde av ett starkt stabsorgan. frågor

284 Stab för verksledning och avdelningsledning

ZZ-2-3 av stabsfunktionen Utformning

De ovan formulerade stabsuppgifterna åt verksledningen kan som nämnts ses som en bruttouppräkning av tänkbara stabsuppgifter. Vissa av uppgifterna bör åvila andra enheter än en lämpligen särskild stab. Sålunda skall administrativa enheten exempelvis bereda ärenden som faller under enhetens ansvarsområde.

De uppgifter som bör åvila ett särskilt stabsorgan åt verksledningen kan begränsas till att omfatta - ansvar för styrelsesammanträden, - service åt verksledningen, - extern infonnation.

En grundläggande fråga då stabsfunktionen skall organiseras är om man bör hålla samman verksledningens stab och planeringsavdelningens. I den nuvarande organisationen avses planeringskansliet fungera som ett gemensamt stabsorgan för styrelse, verksledning och planeringsavdelning.

Mot en uppdelning av kansliet talar i första hand att kansliet då skulle försvagas som organisatorisk enhet och att verksledningsfrågorna i stor utsträckning gäller planeringsavdelningens arbete.

För en uppdelning av kansliet talar främst att verksledningens och avdelningsledningens funktioner de facto är åtskilda och att nuvarande ordning innebär osäkerhet i fråga om ansvarsförhållanden och ordervägar som upplevs som besvärande vid vissa länsstyrelser.

Enligt utredningens mening talar övervägande skäl för att stabsfunktionerna skall hållas åtskilda. I viss utsträckning är person- och andra länsspecifika av betydelse i dessa avsefrågor enden. förordar därför att Utredningen den personal som skall ingå i verksledningens stab bör placeras hos landshövdingen men att det står fritt att länsstyrelserna placera den på planeringskansliet.

och avdelningsledning 285 Stab för verksledning

22.2.4 Dimensionering av stabsfunktionen

avsnitt använder byråcheferna vid plane- Som framgår av tidigare endast en mindre del av sin tid till egentliga ringskanslierna Motsvarande gäller även för stabs- och samordningsuppgifter. Som ovan nämnts är det vanhandläggare inom kanslierna. övriga till två och en halv årsarbetskrafter som ligen inte mer än två och stabsarbete. Mot bakgrund av ökade ägnas åt informationsär krav åt verksledningen och avdelningsledningen på stabshjälp dessa resurser helt otillräckliga.

har i flera pekat på behovet av sär- Länsstyrelserna sammanhang informationsverksamhet. Även NSI har i sin skilda tjänster för uttalat att har en låg medelstilldelning rapport länsstyrelserna för infonnationsfrågorna. För inoch bristfällig organisation för närvarande i flertalet fall byråchefen fonnationen svarar annan vid kansliet. Professionella och/eller någon tjänsteman etc saknas i allmänhet vid plakunskaper i informationsteknik blir därför ofta otillneringskanslierna. Informationsinsatserna har man dock väl med den externa räckliga. I många fall lyckats men alltför ofta händer att informationsinsatserna informationen Detta förhållande kan enligt utredinte utformas på bästa sätt. Infonnationsfrågorna har fått ningens mening ej längre fortgå. i länsverksamheten. I detta och kommer att få ökad betydelse kan nämnas den ökande öppenheten i länsstyrelsearbesammanhang medför. Också den nya styrelsens

tet som planeringsverksamheten

har inneburit ett ökande intresse för roll och sammansättning

information om dess verksamhet.

För att kunna klara av dessa problem och utnyttja tillgängliga

föreslår utredningen att medel för information på optimalt sätt

tilldelas en tjänst för infonnationsverksamvarje länsstyrelse bör i verksledningens stab. het. Denna tjänst ingå

exkl infonnation, torde i allmänhet För stabsuppgifter i övrigt, länsstyrelse, t ex omfinnas mindre än två årsarbetskrafter per

fattande del av byråchefens och byråsekreterarens/amanuensens

innebära att ej kan delas tid. Detta skulle stabsuppgifterna och avdelningsledning på det sätt utredningen mellan verks-

286 Stab för och

verksledning avdelningsledning

förordar. lbt torde inte kunna krävas att nämligen byråsekreteraren/amanuensen självständigt skall fullgöra stabsuppgifterna hos antingen verks- eller Oavsett avdelningsledning. om en organisatorisk delning av planeringskansliet sker eller om lands-

hövdingen utnyttjar en tjänsteman inom planeringskansliet för stabsuppgifter behövs därför två nivå tjänster på kvalificerad för att fullgöra de ovan beskrivna stabsuppgifterna för verks-

resp avdelningsledningcn. För att detta bör

uppnå en av tjänsterna vid planeringskansliet, dvs byrasekreterar- eller amanuenstjänsten, omvandlas till en handläggartjänst på kvalificerad niva. Det torde i flertalet fall vara att lämpligt den på detta sätt omvandlade tjänsten förs till stab verksledningens medan byråchefen ägnar sig åt stabs- och samordningsarbetet inom planeringsavdelningen. Detta kan dock vara en personfråga, varför länsstyrelserna bör få avgöra hur skall vara. fördelningen

22.3 Sammanfattning

En stab för bör finnas vid verksledningen länsstyrelsen. Uppgifterna för denna stab bör i huvudsak vara

ansvar för styrelsesammanträdena

service åt verksledningen

- extern information

Varje länsstyrelse bör tilldelas en tjänst för informationsverksamhet. Denna tjänst bör ingå i verksledningens stab.

Den personal somiskall ingå i verksledningens stab bör placeras hos landshövdingen, men det står länsstyrelsen fritt att placera denna stab på planeringskansliet.

Utöver byráchefen behövs ytterligare en tjänst på kvalificerad nivå för stabsarbetet. bör Enligt utredningen byråsekreterareller amanuenstjänsten vid planeringskansliet omvandlas till en sudan tjänst.

23 PLANERINGSKANSLIETS ADMINISTRATIVA SERVICE

23.1 Servicerollen

Utöver att sätt ge service åt och biträda uppgiften på olika

verks- och avdelningsledning har planeringskansliet en betydelse-

full roll som administrativt serviceorgan inom planeringsavdel-

ningen.

serviceroll att utföra visst hand- I denna administrativa ingår åt andra enheter, i första hand den juridiska läggningsarbete att - ibland - erenheten, att sköta avdelningens huvuddiariu, skrivresurser och att organisatorisk ram bjuda centrala utgöra som dock i betydande är för hemkonsulenter och priskontor, grad funktioner. På har ansetts

självständiga planeringskansliet

ansvar för administrativ service till de s k ligga ett särskilt fåmansenheterna, d v s förutom hemkonsulenter och priskontor även länsveterinär och länsantikvarie. Med tanke på oklarheten i samband med ÖSOS (se motsvarande avsnitt) föreslås förslag dock här för länsveterinärens del. inga förändringar

Kansliets roll som administrativt serviceorgan inverkar enligt att effektivt utredningens mening menligt på dess möjligheter stabs- I syfte att renfungera som ett och samordningsorgan. roll bör man minska kansliets engagemang i odla denna senare administrativa service. Detta behandlas i det avdelningens följande.

23.2 Handläggning av löpande ärenden

23.2.1 Beskrivning

som i större eller I tabell 12 anges ett antal ärendegrupper mindre utsträckning handläggs av personal som är organisatoriskt

288 Planeringskansliets administrativa service

placerad på planeringskansliet (men som fonnellt kan sägas tillhöra i första hand juridiska Dessa ärenden enheten). är enligt normalarbetsordningen i huvudsak att hänföra till enjuridiska heten.

För handläggning av dessa ärenden krävs i allmänhet mellan en och tre årsarbetskrafter (handläggare).

Länsstyrelsernas motiv för att låta dessa ärenden handläggas på planeringskansliet är bl a att expedieringen underlättas av närheten till diariet.

Enligt utredningens mening är det ej lämpligt att personal vid planeringskansliet även framledes har ansvaret för handläggning av löpande ärenden. Ett sådant ansvar innebär bl a ett större internt administrativt ansvar för hans tid byråchefen, splittrar och hindrar honom från att de för kansliet fullgöra väsentligare stabs- och samordningsuppgifterna.

Enligt de ursprungliga intentionerna avsågs inte heller att kansliet skulle ha handläggande uppgifter. Utvecklingen efter 1971 får således ses som ett från avsteg de grundläggande principerna om kansliet som en icke handläggande enhet. En betydande del av kritiken mot kanslierna kan enligt hänföras utredningen till den osäkerhet om ett roll stabsorgans som överföringen av handläggningsuppgifter visar. Det är därför nödvändigt att renodla kansliet och till de handläggande enheterna föra ut de ärenden som kanslierna i dag svarar för. Till stor del kommmer detta också att behöva ske, om den juridiska enheten förs ut ur planeringsavdelningen (se avsnittet om organisatoriska konsekvenser av utbrytningen av länsdomstolarna).

En överföring av ärenden på det sätt utredningen förordar medför att även viss personal måste byta Det organisatorisk placering. gäller i första hand handläggande personal. Också diariets personal kan bli berörd om ärenden skall flyttas från planeringsavdelningen till en ny rättsavdelning. Utredningen har inte närmare studerat dessa effekter, varför länsvisa måste genomgångar företas före ett eventuellt genomförande.

administrativa service 289 Planeringskansliets

Tabell 12 handläggning av ärenden som Planeringskansliets tillhör juridiska enheten (1978). (Vid länsstyrelserna i AB, H, M, 0, Y, Z och AC län sker inte någon sådan handläggning vid planeringskanslierna .)

Besvär över byggnads- x x Smittoskydd x x x Expropriering x x x Skyltar x x x x Brandfarliga varor x x x x Ham x x x x x Brandordning x x x x x

11.3611.3711.2411.2511.2911.3011.3911.1811.4711.3211.4011.3111.2311.1211.2811.3311.08 Vattenreglering x x x x x x Bilskrotning Miliöfarliga varor Fornminnen, gravar x x x x x x x x Explosiva varor x x x x x x x x x x Elektrifiering x x x x x x x x x x

:i

Enskildavägar -x x x x x x x x x x x

E

Aä""°"ä9° x x x x x x x x x x x Fiske xxx x xxxxxxx Jakt xxxxxxxxxx x x x Yrkesmässig trafik x x x x x x x x x x x x

11.2611.4 Trafikforesknfter x x x x x x x x x x x x x k.

Län E :Iaifrg wLDOZm*_u.uJl-3D4_I>ân:D

*Varken alaneringskansli eller juridisk enhet finns som särskilda organisatoriska enheter.

290 Planeringskansliets administrativa service

23.3 Diarierna

23.3.1 Nuläge

Regeringen har fastställt och meddelat diarieplan särskilda föreskrifter för vilka

diarieföringen, är bindande för länsstyrel-

serna. Föreskrifterna innebär att planeringskansliet skall utgöra en central diariestation för hela

planeringsavdelningen

utom försvarsenheten. Flertalet län har samlat diarieföringen på detta sätt men i något fall har särskilda diariestationer upprättats.

I samband med diariefrågan aktualiseras bl a nedan angivna kontorsfunktionerz

-

Postfördelningsrutinerna, som innebär att inkommande

post fördelas på rätt diariestation.

- Bevakning av pågående ärenden. Denna funktion sköts för närvarande bl a genom att planeringskansliet gör en återkommande genomgång av diarierna. - Expedition av utgående ärenden. Praxis växlar här mellan länsstyrelserna när det gäller vilka som expedieringsfunktioner utförs på enheterna respektive planeringskansliet. - Arkiveringen. Vissa av akter arkiveras typer i anslutning till det centrala medan andra diariet, arkiveras på enheten. - Handlingars tillgänglighet vid utställning.

23-3.2

överväganden

Frågan om decentralisering av diariefunktionen har behandlats

relativt ingående i utredningens kontakter med länsstyrelserna. Man kan urskilja ett antal huvudarguent för centralt eller de-

centraliserat diariu. För centralt diarium talar att man kan

uppnå vissa spcialiserings- och stordriftseffekter genom att

diarieförings- och expeditionsrutinerna kan samlas på ett ställe.

Ett centralt diarium underlättar också en central bevakning av ärendebalansens utveckling.

administrativa service 291 Planeringskansliets

talar att enheternas personal, både på För en decentralisering får närmare kontakt med diariehandläggar- och assistentsidan, enhet. För ett decentrafunktionen om den ligger på respektive också den rationaliseringseffekt som evenliserat diarium talar

man kan avskaffa enheternas skuggdiarium tuellt uppnås genom att

(bevakningsregister).

diarium innebär enav skälen för och emot centralt En vägning man allmänt sett inte vinner så utredningens mening att ligt splittra den diariefunktion som byggts upp på plamycket på att särskilt som en del andra funktioner är koppneringskansliet, finns det när det gäller nalade till diariefunktionen. Däremot särskilda skäl som talar för att just turvårdsenhetens ärenden kunna decentraliseras. Denna fråga bedenna enhets diarium bör

handlas mera under avsnittet om naturvårdsenheterna.

av de olika ärendetyperna för Av tabell 13 framgår omfattningen Juridiska en-

de enheter som berörs av organisationsförslagen.

ärenden uppgår till hetens, naturvårdsenhetens och priskontorets

nästan 2/3 av samtliga ärenden.

Övriga enheter inom 21 231 24.1 planeringsavdelningen

8 733 9.9 Vägärenden

Summa 88 168 100.0

Tabell 13 Antal ärenden för samtliga planeringsavdelningar (utom AB län) LONs diariestatistik för enligt budgetåret 1973/74.

292 Planeringskansliets administrativa service

Här skall särskilt de s k vägärendena komenteras. Antal vägärenden uppgick under till budgetåret totalt ca 17 000. Av dessa har omkring 3 500 förts till juridiska enheten. Ca 5 000 ärenden gäller dispenser (redovisas inte i ovanstående tabell) enligt 106, 107 eller 109 §§ VTK, vilka enligt normalarbetsordningen handläggs som enmansärenden av en tjänsteman på vägförvaltningen. Dessa ärenden är emellertid länsstyrelseärenden och skall diarieföras på länsstyrelsen. Några länsstyrelser har praktiskt löst frågan på så sätt att man upprättat en diariestation för dessa ärenden på vägförvaltningen. Efter kalenderårets slut återförs denna del av diariet till länsstyrelsen för bindning. Ett sådant arrangemang innebär betydande både för fördelar, länsstyrelsens personal och för den som söker

dispens, som kan vända sig direkt

till den som avgör ärendet.

Utredningen föreslår att det av föreskrifterna för länsstyrelsens klart bör

diarieföring framgå att denna ärendegrupp i fort-

sättningen bör kunna registreras enkelt sätt på ett hos vägförvaltningen.

23.4 Utskriftsarbetet m m

23.4.l Allmänt

Utredningen har undersökt hur utskriftsoch kartritningsarbetet fördelats inom

planeringsavdelningarna. Därvid har bl a frågan

om skrivcentral har övervägts. Utredningen emellertid funnit att organisationen av skrivarbetet i hög grad är beroende av till-

gången på skrivpersonal, hur avdelningen fördelat ärendegrupperna och hur den är fördelad lokalmässigt. Det är därför enligt utredningen lämpligast att varje enskild får avlänsstyrelse göra hur den vill organisera skrivarbetet.

Av kartläggningsmaterialet

framgår entydigt att de som sysslar med kartritningsarbete bör vara placerade på fackenheterna och

inte samanföras i en central kartritningsfunktion. För att denna speciellt utbildade personalkategori skall kunna utnyttjas effektivt kan det dock vara motiverat att välja en annan lösning på de mindre länsstyrelserna. Även i detta fall bör varje

administrativa service 293 Planeringskansliets

ha frihet att besluta om hur kartritenskild länsstyrelse själv

ningsarbetet skall organiseras.

23-4-3 Länsantikvariens biträdeshjälp

inrättades vid länsstyrelserna fr 0 m Länsantikvarietjänster

1976. I förarbetena (DsU 1975:9) sägs om länsantikvaden l juli

riens behov av biträdeshjälp m m följande:

Inom gemensamt för under-

planeringskansliet fullgörs

enheterna vissa göromål såsom diarieföring, expediering skrivcentral inrättats, även skrivoch, om särskild Vissa frågor kommer följaktligen göromål. praktiska

att lösas med hjälp av planeringskansliet. Byggnads-

i allmänhet s k initiativärenminnesförklaringar utgör den vilka i regel innebär ett omfattande delgivningsm m. Om arbetssituationen så kräver är det inte arbete att även enheten kan biträda med uteslutet juridiska i sådana ärenden. Tjänstemannen komer t ex delgivning vidare att kunna använda sig av dels länsstyrelsens samlade dels de inom planenheten kartritningsservice, kartor och arkiv som tillhör denna enhet.

kan tjänstemännen beredas viss hjälp Som nu framgått och även från juridiska en-

från planeringskansliet

har övervägt heten och planenheten. Arbetsgruppen hela behov av allmän service frågan om tjänstemannens kan tillgodoses genom utnyttjande av t ex planerings-

kansliet.

har funnit att tjänstemannen för Härvid arbetsgruppen utförandet av sina fortlöpande behöver arbetsuppgifter kvalificerad biträdeshjälp. Det fär anses väsentligt att som är väl insatt i arbetsen och samma person, biträder i dennes utåtuppgifterna, tjänstemannen verksamhet. Biträdet bör i tjänstemannens frånriktade kunna bevaka en varo eller då denne annars är upptagen telefon- och andra kontakstor del av tjänstemannens ter:=:=:=:=:=:=:=:=:=:=:=:=:=:=:=:=:=:=:=:=:=:=:=:=

Av det nu anförda att det föreligger ett behov framgår av särskild för tjänstemannen. En förbiträdeshjälp i detta hänseende kan stärkning av länsstyrelserna därför övervägas.”

kontakter med länsstyrelserna har frwnhâllits Vid uzredningens

fhnansenheterna är sårbara såtillvida att det oftast uppatt

vid etc. Detta problem kan enstår problem semester, sjukdom

i någon mån minskas om länsantikvarien ligt utredningens mening

i fråga om administrativ service i fortsättningen replierar på

294 Planeringskansliets administrativa service

naturvårdsenheten eller planenheten. Vilken av dessa enheter som väljs bör enligt utredningen i första hand avgöras av den lokalmässiga anknytningen. Länsantikvariens nuvarande biträdeshjälp bedöms genomsnittligt motsvara mellan en halv och en årsarbetskraft.

23.5 Sammanfattning

Planeringskansliets roll som stabsfunktion bör renodlas. Detta innebär bl a att kansliet ej bör utföra löpande ärendehandläggning och vissa delar av de nuvarande administrativa serviceuppgifterna. Planeringskansliet kan dock även i fortsättningen ha vissa skrivresurser till avdelningens förfogande.

Länsantikvarien bör för administrativ service i första hand samarbeta med naturvårdsenheten eller planenheten.

sou 1978:58

24 HMKONSULENTERNA

24.1 Nuläge

inordnades i länsstyrelserna den 1 juli 1970. Hemkonsulenterna I

Antalet hemkonsulenttjänster uppgår totalt till 39 stycken.

län tvâ och i ett län finns tio län finns en tjänst, i tretton i fonn av en del- eller heltidstre tjänster. Biträdespersonal avdelad åt hemkonsulenterna. Vad gäller tjänst finns som regel har hemkonsulentcrna hänviadministrativ service m m i övrigt

sats till planeringskanslierna.

verksamheten har under senare år varit Den konsumentpolitiska av vilka följande bör framhållas. föremål för en rad utredningar,

med uppdrag att utarbeta förslag 1974 tillsattes en arbetsgrupp medverkan i konsumentpolitiken. Arbetsi fråga om kommunernas betänkande Komunal konsumentpolitisk verksamhet gruppens bl a förslag att kommunerna

innehåll och organisationinnehö1l

med folkrörelserna skulle svara för den konsumenti samverkan och att vid länsupplysande verksamheten hemkonsulenttjänsterna

skulle dras in. Riksdagen antog sedermera proposi-

styrelserna tionen i frågan, innehållande arbetsgruppens förslag [l975:40) verksamhet. Förslaget om att dra om komunal konsumentpolitisk avvisades emellertid av riksdagen. in hemkonsulenttjänsterna

av riksdagens beslut tillkallades i september Bl a som en följd att utreda om regional kon- 1976 en komittê med uppdrag frågan verksamhet s k RKV-utredningen). Komittên sumentpolitisk (den i februari i år (SOU 1978:16). Det har lämnade sitt betänkande och remisstiden gick ut remitterats till bl a länsstyrelserna 1978. tar bl a upp hemkonsulenternas den 20 juni RKV-utredningen

framtida uppgifter, placering, biträdespersonal.

296 Hemkonsulenterna

24-2 Ställning inom länsstyrelsen

I länsstyrelseinstruktionens 5 § anges ett antal uppgifter som det åligger att länsstyrelsen särskilt ta

befattning med, bl a

den regionalpolitiska planeringen. I 6 § nämns att länsstyrelsen är huvudman för priskontoret och hemkonsulentverksamheten.

RKV-utredningen föreslår att det i 5 § uttryckligen skall anges

att det åligger

länsstyrelsen att särskilt ta befattning med kon-

sumentpolitiska frågor och att länsstyrelsens

huvudmannaskap“ i

6 § utgår. Syftet med denna är att

förändring betona de konsu-

mentpolitiska frågornas vikt i länsstyrelsearbetet.

Beträffande hemkonsulenternas placering inom länsstyrelsen

för närvarande planeringskansliet säger bl a

RKV-utredningen

följande:

”Utgångspunkten är således att

den regionala funktionen på det konsumentpolitiska området är knuten till

länsstyrelsens planeringsavdelning. finner

Utredningen inte skäl frångå denna placering. De föreslagna förändringarna i arbetsuppgifterna ger inte anledning därtill. Närheten till

fackkunskap inom olika enheter inom planeringsavdelningen anser utredningen betydelsefull

och ägnad att främja samarbete med dessa enheter.

Utredningen går inte in på frågan om lämplig enhet inom

planeringsavdelningen med hänsyn till att OPAL-

utredningen ännu inte fram lagt förslag angående organisation av

planeringsavdelningarna”.

I fråga om hemkonsulenternas verksamhet föreslår

RKV-utredningen

att den bör från förskjutas direkt kundkontakt till uppgifter inom området

bevakning, rapportering och utredning samt utbild-

ningsinsatser i takt med att kommunerna övertar allt mer av det

direkta

konsumentpolitiska arbetet. Om den av RKV-utredningen föreslagna inriktningen av arbetet

genomförs kommer hemkonsulen-

ternas ställning i länsstyrelsen att påverkas i avgörande grad. Deras nuvarande

inriktning av arbetet har gjort att de ur arbets-

inte synpunkt i någon högre grad haft behov av närmare kontakter

med andra enheter inom länsstyrelsen. Det har därför varit natur-

ligt att administrativt dem till knyta planeringskanslierna. Den

nya inriktningen av arbetet innebär

emellertid att hemkonsulen-

Hemkonsulenterna 297

Det torde i det nya ternas situation blir en annan än tidigare. behovet av samband med arbetet i vara viktigt att betona läget eftersom den för hem-

den övriga delen av planeringsavdelningen,

kundkontakten kommer att avta till förkonsulenterna specifika olika av kontakter med den kommunala förvaltningen, mån för typer kommer vidare under de utredningsarbete m m. Hemkonsulenterna

närmaste åren - under förutsättning att RKV-utredningens förslag

i riktning mot den genomförs - att behöva ändra sin yrkesroll

vid länsstyrelsen har, t ex inom som annan utredande personal och roller för

regionalekonomiska enheten. Dessa nya uppgifter

OPALs mening innebära att konsuhemkonsulenterna måste enligt förändras. Vid underhandslenternas organisatoriska ställning har dessa till utredningen bl a kontakter med hemkonsulenterna fram om att de bör bilda en egen enhet inom planefört förslag samt att den nuvarande knytningen till planeringsavdelningen frihet än vad en inordning i exemger dem större ringskansliet enheten skulle medge.

pelvis regionalekonomiska

kan två lösningar i vad avser organisa- Enligt OPAL-utredningen för hemkonsulenterna övervägas. Den ena innebär torisk hemvist till och den andra en inen sidoordnad anknytning priskontoren enheten. Som framgår av nästa av-

ordning i regionalekonomiska

att nu tänka ett närmare samarsnitt är det ej realistiskt sig och hemkonsulenterna. En knytning till bete mellan priskontoren däremot vara fördelaktig och enheterna synes

regionalekonomiska

och bidra till att hemkonsulcnternas kunmöjlig att genomföra kunna i länsstyrelsens arbete skaper lättare skulle utnyttjas bl a när det gäller stöd till kmmnersiell service i glesbygd

och vid kontakter med kommunerna i samband med varuförsörjnings-

planer och liknande.

föreslår därför att hemkonsulenterna förs in i regio- Utredningen enheten som en konsuentpolitisk grupp, men att nalekonomiska till den nya rollen förbereds genom överläggningar övergången hemkonsulenterna, konsuentverket, LON och länsstyrelsermellan

na.

298 Hemkonsulenterna

24.3 Behov av service

Vad gäller hemkonsulenternas

behov av biträdespersonal framhål-

ler bl RKV-utredningen a följande:

Den regionala organisationens nuvarande kapacitet skulle emellertid enligt utredningens bedömning kunna

ökas väsentligt genom förstärkningar av biträdesper-

sonalen. Som framgått varierar inledningsvis omfattningen av biträdespersonalens arbetstid mellan länen. I två län saknas sådan helt. personal

Biträdespersonalen bör enligt utredningens bedömning

kunna svara för

insamling och sammanställning av enklare uppgifter i samband med projektarbete samt för vissa av administrativ uppgifter art, vilka nu utförs av hemkonsulenterna. Vidare kan biträdespersonalen under ett svara för en del övergångsskede av kontakterna med enskilda konsuenter. Handläggarna får därigenom tid till andra - nu eftersatta - men

angelägna uppgifter. Utredningen finner det önskvärt att biträdespersonalen ges viss utbildning i konsumentfrâgor. Det synes lämpligt att konsumentverket

svarar för sådan utbildning.

Enligt uppgift från så gott som samtliga länsstyrelser 4 finns 1 ej angivet i länsstyrelsernas personalplaner att

biträdespersonal skall arbeta med uppgifter i anslutning till hemkonsulenternas verksamhet. Sådan biträdespersonal finns däremot upptagen bland planeringskansliets övriga biträdespersonal enligt personalplan. Utredningen anser att det bör skrivas in i länsstyrelsernas personalplaner att fasta biträdestjänster skall tillhöra konsumentverksamheten.

Vilket antal som behövs

biträdestjänster hänger nära

saman med verksamhetens nuvarande omfattning och arbetsuppgifternas framtida utveckling. utred- Enligt ningens behövs minst mening en heltidstjänst vid varje

länsstyrelse”.

Som tidigare nämnts föreligger variationer länen emellan vad

gäller biträdespersonal som avdelats till

hemkonsulenten(-erna).

Det är svårt att nu, innan RKV-utredningens föreslagna verksam-

heter förverkligats, bedöma behovet av biträdeshjälp åt hemkon-

sulenterna. Regionalekonomiska enheten - och den konsumentpolitiska gruppen - bör dock tillföras de biträdesresurser som hem-

konsulenterna nu har.

Hemkonsulenterna 299 sou 1973:58

24-4 Sammanfattning

Hemkonsulenterna bör - under förutsättning att förslagen i beverksamhet antas av statstänkandet Regional konsumentpolitisk makterna - bilda en konsmentpolitisk grupp inom regionalekonobör ske med hemkonsulenterna, konmiska enheten. överläggningar om hur den tänkta rollsumentverket, LON och länsstyrelserna förändringen skall genomföras.

.

.11.!1

sou 1978:58

25 PRISKONTORET

25.1 Nuläge

tillkom 1941. De utgjorde därvid en sär- De första priskontoren inom länens I samband med att skild avdelning kristidsstyrelser. avvecklades 1949 överfördes priskontoren till kristidsstyrelserna och blev bestående som övervakningsorgan åt dålänsstyrelserna

varande priskontrollnämnden. 1956 upphävdes prisregleringslagen

och i dess ställe kom den nya pris- och kartellagstiftningen.

Prisregleringslagen blev en s k beredskapslag. Den 1 januari

1957 tillkom statens och kartellnämnd, vilken är central prisför De senare fungerar som SPKS fältmyndighet priskontoren. i län utom Stockholms, där SPKs egen fältorganisation samtliga

sektion uppgifter som ankommer på priskontoret. fullgör

1973 var inordnade i försvarsenheten. De Fram till priskontoren numera i administrativt hänseende. tillhör planeringskansliet

Priskontoren fungerar dock i praktiken i hög grad självständigt

till såväl som länsstyrelsen i i förhållande planeringskansliet

övrigt.

i länsstyrelsen bl a Formellt regleras priskontorets ställning det att länsgenom att i 6 § länsstyrelseinstruktionen sägs

är huvudman för priskontorsverksamheten. I Kungl

styrelsen till länsstyrelserna för budgetåret Majzts regleringsbrev

1973/74 sägs vidare:

skall, med iakttagande av de allmänna ”Länsstyrelsen föreskrifter som statens och kartellnämnd medprisdelar, biträda nämnden vid inhämtande av uppgifter rörande enligt lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet och konkurrensförhållanden. Den enhet inom länspris- som närmast fullgör dessa uppgifter prisstyrelsen

kontoret - bör tillhöra planeringskansliet. Eventuell till annan enhet inom planeringsavdelningen

anknytning bestämmes av länsstyrelsen i samråd med statens

302 Priskontoret

pris- och kartellnämnd.

Priskontoret medverkar vid många av nämndens undersökningar genom bl a insamling och kontroll av utredningsmaterial. Vid prisreglering svarar priskontoren för en viktig del av SPKs admi-

nistrativa och kontrollerande arbete. Förande av

butiksregister,

information och är andra

rådgivning uppgifter som hör till

priskontorets verksamhet.

Genomsnittligt åtgår cirka sex årsarbetskrafter

per priskontor. Vid flertalet länsstyrelser är en del av personalen anställd

utom planen.

överväganden

Av uppgifter ur länsstyrelsernas

kostnadsredovisning framgår att

priskontoren i de tre norra länen cirka ägnar 10 procent av ar-

betstiden åt länsstyrelseverksamhet. Vid hälften av länsstyrelserna uppgår arbetstiden för sådan verksamhet till 0,5-4 procent. Vid övriga länsstyrelser har sådan verksamhet ej registrerats.

Det vore enligt utredningens mening av intresse att denna inrikt-

ning av priskontorens verksamhet kunde ändras så att en större del av priskontorens resurser kunde integreras i länsstyrelsens

verksamhet. Priskontorens personal besitter erfarenheter och

kunskaper som på bättre sätt än för närvarande skulle kunna nyttiggöras i länsstyrelsens arbete. Sålunda borde priskontoren kunna delta bl a i ärenden om tillfällig handel, stöd till kom-

mersiell service och i framtiden i en ökad samverkan med hemkon-

sulenterna. Den nuvarande och

styrningen inriktningen av pris-

kontorens arbete medför dock att en sådan integration föreej faller realistisk.

Med hänsyn till de små möjligheterna att samordna priskontorens arbete med

planeringsavdelningens arbete i övrigt, kunde det synas följdriktigt att

bryta ut priskontoren ur länsstyrelsen.

En sådan är emellertid

utbrytning enligt utredningen

ej lämplig. En anledning till detta är att en skulle

utbrytning strida mot

utredningens strävan att i avvaktan på politiska ställnings-

Priskontoret 303 sou 1973 ; 53

endast relativt små in-

taganden om planeringsavdelningen göra

nuvarande struktur. Vidare finns det adgrepp i länsstyrelsens ministrativa fördelar av en anknytning till länsstyrelserna så små att det är rationellt att anpriskontoren är vanligen resurser i administrativa avseenden. Det vända länsstyrelsens anförs också från priskontoren att prisövervakningen ges ökad den kan ske som ett led i länsstyrelsens verktyngd genom att är emellertid att på sikt bör samhet. Avgörande länsstyrelserna att på ett effektivare sätt än nu utnyttja prisges möjlighet kontorens resurser.

härtill föreslår utredningen att man undersöker möj- Med hänsyn att med bibehållande av SPKs funktion som huvuduppligheterna ge länsstyrelsen rätt att mer självständigt utnyttja dragsgivare En sådan utredning bör utföras av SPK, priskontorens personal. för länsstyrelserna. LON och representanter

utvisar att det inte är möjligt att för Om en sådan översyn del på ett effektivt sätt länsstyrelsernas utnyttja priskontoren bör det att över kontoren till den nya rättsövervägas flytta bör dock priskontoren - trots avdelningen. Under översynstiden strider mot utredningens strävan att renodla att det egentligen funktioner - kunna ha kvar sama organisa-

planeringskansliernas

toriska som för närvarande. anknytning

25.3 Sammanfattning

LON bör i samarbete med SPK och länsstyrelserna utreda möjligrätt att mer självständigt utheterna att ge länsstyrelserna verknyttja priskontorens resurser i regional konsumentpolitisk

samhet.

26 NATURVÅRDSENHTERNA

26.1 Inledning

inre har aktualiseom naturvårdsenheternas organisation Frågan till regeringen den rats bl a genom naturvårdsverkets yttrande

1977 över länsstyrelsernas anslagsframställningar

15 september framhölls - förutom för 1978/79. I detta yttrande budgetåret av - även behovet av sektionsindelning knappheten på resurser

enheten och behovet av administrativ personal.

även decentraliseringen av naturvårds- I detta avsnitt behandlas

enhetens diarium.

26-2 Beskrivning av organisationen

Cirka hade inför 1971 års omorganisation Naturrårdsenheterna är antalet 340. Av dessa 230 tjänstemän. 1978/79

plananställda

handläggare 270. är antalet tillsvidareanställda

miljöskydd och En översiktlig indelning i gemensamma funktioner,

i en samanställning av naturvårdsallmän naturvård har gjorts

1977. 1 antalet av dem som avenheternas personalläge 1 januari

har här medtagits även vissa lönas av länsstyrelsens löneanslag för att skillnad skall kunna göras

tjänster utom personalplanen

befattningar (tabell 14)internt och externt finansierade mellan

har delats in i följande Omkring hälften av naturvårdsenheterna

funktLoner:

komnundetalj,

- inhistridetalj och

- alhnän naturvârdsdetalj

arbetar båda med miljöskydds- Kcmmun- och industridetaljerna

frågan

306 Naturvårdsenheterna

Vid de övriga naturvårdsenheterna olika tillämpas modeller, som dock alla har det att gemensamt allmän naturvård i huvudsak bildar en egen detalj. Inom miljöskyddet skiljer man ibland ut en

särskild planeringsfunktion , ibland skiljer man mellan prövning/ planering och tillsyn, ibland har man - utöver kommunoch

industridetaljerna - en särskild recepient- eller tillsynsdetalj,

och i några fall är miljöskyddet samlat i en funktion.

Gemensam Miljövård Allmän _ naturvård Avlönade med länsstyrelsernas löneanslag (inom och utom pef$0na|planenl 129.5 163 102

Avlönade av externa medel

Genomsnitt per länsstyrelse 5.5 6.9 5.6 Genomsnitt exkl Stockholms Iän 5.2 6.3 5.3

Tabell 14 Naturvårdsenheternas personal l januari 1977. (Källa: skrivelse den 10 maj 1977 från Naturvårdsdirektörers förening till

Kommundepartementet.)

26.3 Utvecklingen av arbetsuppgifter m m vid naturvårds-

enheten sedan 1971

I en rapport 1974 (Undersökning av arbetsrutiner m m vid

läns-

styrelsernas naturvârdsenheter,

LON projekt 3) har beskrivits

organisation, arbetsuppgifter, resurser ärendebelastning, etc

för naturvårdsenheterna kort efter det att 1971 års länsstyrelserefonn genomförts. I rapporten delas arbetsområdet upp i allmän naturvård och miljöskydd samt arbetsuppgifterna i invente-

ring, planering, ärendebehandling, och infonnation.

tillsyn

Inom den allmänna naturvärden mest ägnades tid åt inventering planering. I andra hand kom

ärendehandläggning och i tredje

tillsyn. Inom miljöskyddet var motsvarande ordning ärendehand-

läggning, tillsyn och -

inventering planering.

Under 1970-talet har

arbetsuppgifterna ökat påtagligt över na-

turvårdsenhetens hela verksamhetsområde. Inom den allmänna

Naturvårdsenheterna 307 SOU l978:58

hela l970-talet fortsatt att ge arbenaturvården har man under

tet med naturinventering och naturvårdsplanering hög prioritet.

har för betydande områden, Heltäckande naturinventeringar gjorts Vidare har fördjupade infrämst i södra och mellersta Sverige.

värdefulla områden, naturtyper och naventeringar av särskilt i ökande till stor turresurser komit till stånd utsträckning,

medel. Inventeringarna har i somliga del med hjälp av särskilda

län ställts samman och utvärderats till naturvårdsplaner.

har med varierande intensi- Den fysiska riksplaneringen fortgått

under hela och har i många län utgjort en tung tet perioden naturvården. Deltagande i komuarbetsuppgift för den allmänna

har ökat kraftigt som ett led i riksplanal översiktsplanering

neringen.

ärenden har successivt ökat Arbetet med att handlägga inkomande

ärenden. Det ökade antalet ärenbl av ett ökat antal

a på grund

(t ex naturvårdsden beror dels på ny och ändrad lagstiftning

1975), dels på fler förordningar lagen och terrängkörningslagen för samrådsplikt etc. Den nya ordningen med tillståndsplikt, i vissa län inneburit avsevärt merarbete. älgjakt (1976) har

har trots sin stora Arbetet med att säkerställa naturvårdsobjekt

ned under 1977) och snarast trappats (särskilt

angelägenhetsgrad

torde nu i allmänhet bedrivas med låg intensitet.

som sker i av naturvårdande beredskapsarbeten Planläggningen

former med särskilda medel har hållits på ungefär

särskilda under Länsstyrelserna fick genom sama nivå eller ökat perioden.

ansvaret för vård och förvalten ny naturvårdsförordning (1976)

m m. Till följd av av naturreservat, naturvårdsomrâden ning har ej kunnat ägna denna nya personalbristen länsstyrelserna

tillräcklig tid. uppgift

av karaktären åliggande” vilar på den allmänna Flera uppgifter

naturvärden utan att de hinner utföras i rimligt tidsperspektiv.

annat kan nämnas arbetet med att upprätta naturvårdspla- Bland är att kommunerna i allmänhet sakner. En viktig omständighet

och är beroende av naturvårdsnar naturvetenskaplig kompetens

308 Naturvårdsenheterna

enhetens rådgivning i naturvårdsfrågor, samtidigt som den kom-

munala ökar

markanvändningsplaneringen starkt i omfattning.

I miljöskyddsarbetet har ärendena något ändrat karaktär under perioden. En ökning har skett av antalet ärenden med förknippade tillsynsverksamhctcn. Efter hand som allt fler anläggningar

prövats enligt miljöskyddslagen har sådana bli-

prövningsärenden vit färre. Nya lagar har dock medfört att ytterligare ärendegrupper tillkommit. Exempel på sådana lagar är lagen om hälsooch miljöfarliga varor (1973), förordningen om miljöfarligt avfall (1975),

bilskrotningslagen (1975) och lagen om svavelhal-

tigt bränsle (1977).

På den kommunala sidan har tyngdpunkten förskjutits från avloppsrening till avfallshantering, på den industriella från prövning av hela anläggningar till omprövning av villkor, prövning av uppskjutna villkor, samråd etc. Särskilda ärendetyper kan ha hög frekvens i vissa län.

Tillsynsverksamheten har ökat i omfattning under perioden men anses fortfarande helt otillräcklig i förhållande till behovet. I många län torde vissa helt tillsynsuppgifter ha prioriterats bort. En fråga som fått allt större aktualitet under de senare åren är försurningen av sjöar och vattendrag, vilken på grund av sin allvarliga karaktär torde ha ägnats jämförelsevis stora tillsynsinsatser i vissa län.

i allmänhet och tillsyn

Avfallshanteringen avseende miljöfarligt

avfall har under senare tid krävt ökande uppmärksamhet och arbetsinsatser. Detta gäller även uppföljningen av emissionskontrollen på olika anläggningar, som har ökat i takt med att kontrollprogram färdigställts. Anläggningskontrollen torde som regel uppfattas som högprioriterad tillsynsuppgift, men som har nämnts anses behoven av vidare uppsökande tillsyn och undersökning öka.

26.4 överväganden om enhetens inre

organisation

Ett grundläggande är att problem naturvårdsenheternas interna organisation till syftar en sammansmältning av två relativt

Naturvårdsenheterna

bildades i länsolika När naturvårdssektionerna specialiteter.

år l967 var sektionschefernas (naturvårdsdirektörer-

styrelsen miljöskyddsdelen av verksamheten. nas) naturliga huvudinriktning

är 19 av naturvårdsdirektörerna miljöskyddsinriktade

Fortfarande erfarenheter från allmän natursin medan fyra har till bakgrund,

torde därför ha haft vård som bakgrund. Många sektionschefer

att ikläda sig rollen av under första tiden vissa svårigheter naturvärden. De före detta naturäven för den allmänna ansvarig om att bevara vårdsintendenterna var också överlag angelägna

för sin funktion.

självständigheten

mellan naturvårds- I vissa län är ledningsfunktionen uppdelad

som leder och den byrådirektör

direktören, miljöskyddsarbetet,

naturvården. I andra län som leder arbetet inom den allmänna

som administrativ, samordnande fungerar naturvårdsdirektören och har - i den mån han hinner chef för hela enheten samtidigt

inom någon del av verksam-

begränsade handläggningsfunktioner

heten.

kan med hänsyn till de huvudsak- Allmän naturvård och miljöskydd

som i väsentliga delar naturliga arbetsuppgifterna uppfattas

I vissa aråtskilda arbetsområden inom naturvårdsenheten. ligt dock ett samarbete mellan betssituationer och ärenden erfordras

mellan de två funktionerfunktionerna. Ett exempel på kontakter

na utgörs av den fysiska riksplaneringen.

smnordna den alhnänna naturvården och miljö- Svårigheterna att

man diskuterat och övervägt andra orgahar medfört att skyddet föra smmnan den allmänna naturnisatoriska lösningar t ex att

vården med planenheten.

a tala att och den all- För en sådan lösning kan bl planenheten

om utnyttjande av mark. männa naturvården arbetar med frågor

är dock så olika att en smnmanläggning ej motiveras. Inriktningen

har stora beröringspunkter med de organ Den allmänna naturvården

med de areella näringarna och med länsantikvarierna. som arbetar

naturvärden skulle därför med-

Ett inordnande av den allmänna ej

del och man skulle även i föra för naturvårdens någon vinst som idag finns i in motsättningar av swmna art planenheten bygga

avvisar således denna lösning. naturvårdsenheten. Utredningen

310 Naturvårdsenheterna

En annan som diskuterats är att lösning den allmänna naturvården skulle brytas ut från naturvårdsenheten och bilda en egen enhet. En sådan åtgärd skulle emellertid innebära att man bildade en enhet som skulle bestå av endast ett fåtal handläggare. Som exempel kan nämnas att vid sju fanns länsstyrelser den 1 januari 1977 inte fler än två handläggare för allmän naturvård. En delning skulle också åtminstone på sikt möjligen medföra en uppbyggnad av ytterligare administrativa funktioner såsom expedition, diarium, kartarkiv och registerfunktioner som nu är gemensamma för enheten.

Mot en uppdelning av naturvårdsenheten talar även det faktum att

man på centralt håll vill hålla samman miljövårdens olika delelement. Naturvårdsverket har sålunda ett samlat sektoransvar för allmän naturvård och miljöskydd.

Skälen för en delning av naturvårdsenheten i två skilda enheter är enligt utredningens mening därför inte tillräckligt starka och avvisas därför av utredningen. Det finns däremot skäl att

understryka samordningsbehovet mellan de olika funktionerna inom enheten. Samordningsbehovet har delvis sin

utgångspunkt i att

enheten utåt förväntas representera miljövården i vid mening. Samordningsbehovet inom länsstyrelsen finns i vissa frågor och ärenden av planeringskaraktär, t ex om fysisk planering och hus-

hållning med naturresurser bl (vattentillgångar a). Bevakning

av samordningsbehovet kan delvis utföras av berörda handläggare men måste väsentligen göras av lednings- och samordningspersonal med överblick över verksamheten nivå. på viss

En delning av enheten skulle innebära att samordningen oftare än nu lyfts upp på avdelningschefsnivå. Det torde dock vara lättare för nuvarande enhetschefer än för avdelningscheferna att göra erforderliga avvägningar och att samordna med miljövårdsarbetet avseende på allmän naturvård och miljöskydd.

För att förbättra samordningen och reglera arbetsformerna inom enheten är olika möjligheter tänkbara, t ex en sektionsindelning. Naturvårdsverket har i det ovannämnda yttrandet till regeringen den 15 september 1977 förordat en av

sektionsindelning

Naturvårdsenheterna 311

enhetschefen från vissa i syfte att avlasta naturvårdsenheten

behöver man dock inte gå uppgifter. Enligt utredningen löpande

för att uppnå en

som till en formell sektionsindelning så långt

i stället räcka med att den arbetsfördelning. Det torde klarare

och handinterna handläggningen regleras genom arbetsordning

bör kunna bli beakta-

De olika specialistkraven läggningsordning.

om deltagande i olika ärendegrupper föreskrifter de genom interna

utreder hur föreslår att LON och SNV gemensamt m m. Utredningen

detta skall ske.

vara administraledningsfunktion bör huvudsakligen Enhetschefens

torde och samordnande. hänga av uppgifterna

tiv, organiserande

verksamhetsplanering. I samordningsupprymmas inom begreppet

avi viss omfattning att i samråd med personalen giften ingår

och i olika

resursinsats, ambitionsnivå tillämpningspraxis

väga i vissa ärenden som inom enheten. Beslut

handläggningsfrågor

måste dock fattas av enhetschefen. skall avgöras inom enheten

har man på de flesta naunderlätta enhetschefens arbete För att

flera inom landskanslistkarriturvårdsenheter en eller tjänster

I en del fall tas dessa tjänster ären för administrativa frågor.

för ärendehandläggning inom miljövårdsområdet.

även i anspråk

på att den administrativa hjälpfunktionen,

Erfarenheterna tyder

ansvar för kon-

åt enhetschefen, kan ta ett betydande

som stöd

inre samband, ärendebalans, torsarbete, expedition, arkiv,

swnt viss uppföljning av frågor

löpande personaladministrativa

För i vart fall de medelstora

projekt (ekonomisk uppföljning).

en sådan funktion förordas länsstyrelserna kan därför och större

i de fall man inte redan har stöd för enhetschefens arbete till

utvecklat en sådan hjälpfunktion.

26.5 Diariet

studerades om arkivläggning och i någon mån diarieföring Frågan

dels i en efterdels av LONs utredning om naturvårdsenheterna,

för arkivlåggning inom länsstystudie. Äldre principer följande visat sig orrelserna hade nämligen inom många naturvårdsenheter

Detta smmnanhünger med att arkivlüggning saka betydande problem.

ske med från diarieplansbeteckning, vilket

skall utgångspunkt

312 Naturvârdsenheterna

leder till att naturvårdsenhetens olika handlingar i samma sakärende arkivmässigt kan komma att spridas på ett föga ändmnålsenligt sätt. Förhållandet har accentuerats av att naturvårdsenheterna i allmänhet har ansett det starkt önskvärt att sanmanföra handlingar oavsett

diarieplansbeteckning till dossierer för

att underlätta m m. sökning

LONs undersökning ledde dock inte till någon förändring i gällande system genom att hälften av länsstyrelserna fann det före-

slagna systemet, som krävde en omorganisation, alltför genomgripande. I samarbete med riksarkivet åstadkoms dock en uppmjukning av reglerna för arkivläggning som gav länsstyrelserna större frihet att inrätta sitt system efter egna önskemål.

Bland annat i samband med frågan om utökad av

dossierläggning

ärendehandlingar på naturvårdsenheten har skäl för en förenkling av diarieplanen diskuterats. Den nuvarande komplicerade diarieplanen orsakar stora svårigheter för planeringskansliet vid

diarieföring av ärenden och orsakar att

många gånger ärendehandlingar åsätts fel

diarieplansbeteckning. Även en förenklad

diarieplan torde dock när det gäller naturvårdsärenden bli förhållandevis komplicerad och kräva mycket kontakter mellan handläggare och registrator.

Utredningen vill därför förorda att föreskrifterna ändras så att länsstyrelserna själva kan besluta om naturvårdsenhetens diarium skall föras inom enheten.

26.6 Sammanfattning

En klarare och bättre

ansvarsfördelning samordning mellan funk-

tionerna för allmän naturvård och för miljöskydd bör utfonnas.

Genom reglering i nonnalarbetsordning och

handläggningsordning

bör garantier för att de olika skapas kompetensområdena blir beaktade i och att

handläggningen naturvårdsdirektörens administra-

tiva ansvar och samordningsroll betonas.

Flertalet naturvårdsenheter har särskilda personalresurser för administrativa göromål och utredningen förordar att sådana

Naturvårdsenheterna 313

att enhetschefens samordresurser avdelas särskilt för stödja

ning av verksamheten.

själva kan Föreskrifterna bör ändras så att länsstyrelserna eller natur-

mellan att låta antingen planeringskansliet

välja föra naturvårdsenhetens diarium. vårdsenheten

27 SOCIALSTYRELSENS ÖVERSYNSUTREDNING

27-1 Inledning

(ÖSoS) avlämnade den 5 janu- Socialstyrelsens översynsutredning 1978 två Socialstyrelsens framtida organisation ari rapporter: del l verket) och del 2 och arbetsformer, slutrapport (Centrala förslag övervägs f n i re- (Regional organisation). Rapporternas kansli. Särskilt utformningen av den regionala organigeringens för varför ÖS0S underlag sationen har betydelse länsstyrelsen refereras och kommenteras i detta avsnitt. och förslag

27-2 Nuvarande regional organisation

nuvarande omfattar socialkonsu- Socialstyrelsens organisation i vissa län också efterlent- samt länsläkarorganisationen, vårds- och glesbygdskonsulenter.

hand- Socialkonsulentkontor finns i varje län med i regel fyra och barnavårdskonsulent

läggare (socialvårds-, nykterhetsvårdssamt nykterhetsvårdsassistent) samt kanslipersonal.

omfattar i stort sett att Socialkonsulenternas arbetsuppgifter och länsstyrelsen med tillsyn, svara biträda socialstyrelsen och informationsverksamhet till komuner för viss rådgivningsoch serviceorgan åt och enskilda samt att fungera som experti deras handläggning av sociala länsstyrelsen och länsrätten

ärenden.

som består av I varje län finns också en länsläkarorganisation I fjorton län finns länsläkare och länshälsovårdskonsulent. länsläkare. Inom har länsläkar-

även biträdande sjukvårdsområdet

vissa främst avseende den enorganisationen tillsynsuppgifter Inom den allmänna hälsovården svarar skilt utövade sjukvården.

316 Socialstyrelsens översynsutredning

organisationen för tillsyn och

rådgivning gentemot de kommunala

hälsovårdsnämnderna samt fungerar som informationsförmedlare mellan socialstyrelsen och den lokala nivån. Länsläkarorganisationen biträder också med medicinsk länsstyrelsen och miljömedicinsk sakkunskap i olika frågor.

27-3 Sammanfattning av ÖSoS förslag

ÖSoS konstaterar att det finns ett behov av regionala, statliga resurser både inom socialvården och inom hälsooch sjukvården. Länsstyrelsen har ÖSoS behov enligt av social, medicinsk och miljömedicinsk kompetens såväl i sin som i samhällsplanerande sin myndighetsutövande funktion. Om de nuvarande regionala resurserna avvecklades skulle bli länsstyrelsen tvungen att för ett flertal uppgifter skaffa motsvarande själv kompetens. Även socialstyrelsen har bl a i sin egenskap av högsta tillsynsmyndighet över hälsosocial-, och sjukvård behov av en regional TGSUTS .

Den principiella inställningen från landsting och flertalet kommuner är dock att någon statlig regional resurs av ifrågavarande slag ej behövs. Vissa kommuner anser det dock värdefullt med denna resurs för och service.

rådgivning

lbd till att hänsyn de regionala uppgifterna är nära knutna till länsstyrelsens verksamhet föreslår ÖSoS att för huvudmannaskapet socialkonsulent- och

länsläkarorganisationer förs över till

länsstyrelsen.

ÖSoS anser också att ärendehandläggningen av utskänkningsären-

den som nu ingår i förvaltningsavdelningens allmänna enhet bör

samordnas med socialkonsulentoch länsläkarorganisationen.

ÖSoS föreslår att inom länsstyrelsen skapas en ny enhet benämnd social- och miljömedicinsk enhet med tre funktioner: miljömedicin, socialtjänst samt alkoholärenden.

översynsutredning 317 Socialstyrelsens

27.4 överväganden

relativt sett omfattande ÖSoS förslag innebär, om det genomförs, Förslaget har emellertid ännu ej

organisatoriska förändringar.

det är oklart om förslagen skall genomslutbehandlats varför

föras eller ej.

varit önskvärt att stats- Det hade ur utredningens synpunkt om socialstyrelsens regionala organimakternas beslut i fråga

sation förelegat.

har bedömt det mindre lämpligt Då detta ej är fallet utredningen

från ÖSoS förslag och söka organisatoriska lösningar

att utgå har i stället stannat för med den utgångspunkten. Utredningen synpunkter på frågan om lämplig att i detta läge ej lägga några av den social- och inordning i länsstyrelsen organisatorisk Det förefaller dock principiellt miljömedicinska personalen. personal inatt av socialstyrelsens regionala rimligt någon del till behov av ordnas i länsstyrelsen med hänsyn länsstyrelsens

social och miljöteknisk expertis.

27.5 Sammanfattning

bör av socialstyrelsens regionala personal I princip någon del till behov inordnas i länsstyrelsen med hänsyn länsstyrelsens

av social och miljöteknisk expertis.

28 SÄRSKILDA ÖVERVÃGANDEN BETRÃFFANDE VISSA LÄNSSTYRELSER

28.1 Stockholms län

28.l.1 Allmänt om särdrag i organisationen

har i förhållande till övriga länsi Stockholms län Länsstyrelsen fall annan organisation. I vad avser styrelser en i åtskilliga kan följande särdrag nämnas:

verksledning och planeringsavdelning

- en tjänst som länsöverdirektör,

knuten till - en särskild tjänst som avdelningsdirektör

länsledningens stab,

som ställföreträdare för - en särskild tjänst som byrâchef

chefen för planeringsavdelningen,

är väl utbyggd,

- informationsfunktionen på planeringskansliet

- utförs av statens pris- och priskontor saknas (uppgiften

kartellnämnd),

- naturvårdsenheten för numera eget diarim,

en del av naturvårds- - naturvårdsenheten, som även utför arbetet för Gotlands län, är uppdelad i fler detaljer (fem)

än vad som är normalt vid andra länsstyrelser.

avseenden inte förändringar av föreslår i dessa några Utredningen län. förslag till ändorganisationen i Stockholms Utredningens är därför en-

ringar i normallänsstyrelsens planeringsavdelning

län. I vissa delar har fördast delvis tillämpbara på Stockholms vid i Stockholms län tjänat som utgångshållandena länsstyrelsen I detta avsnitt lämnas en närmare punkt för utredningens förslag. för dessa delar. redogörelse

320 Särskilda överväganden och förslag för vissa län

28.l.2 stab Länsledningens

Vid länsstyrelsen i Stockhohns län finns en särskild handläggar-

tjänst (avdelningsdirektör) inom är i

länsledningen. Tjänsten planen placerad vid planeringskansliet men är tills vidare överförd till länsledningen. Stabsuppgifter i övrigt fullgörs av chefen för planeringskansliet, byrådirektören för informationsfrågor och landshövdingens sekreterare (assistent). Formellt tillämpas således en modell som motsvarar alternautredningens tiv om uppdelning av planeringskansliet. I praktiken arbetar man emellertid som en gemensam organisatorisk enhet.

Staben träffar Vid landshövdingen dagligen. dessa tillfällen avrapporteras utförda arbetsuppgifter, en genomgång görs av landshövdingens kommande arbetsprogram och nya arbetsuppgifter fördelas inom staben.

Formellt ligger ansvaret för styrelsesammanträdena på planerings-

kansliet, men av de relativt detaljerade bef3ttnin85be5kTiV

ningarna att kanslichefen framgår och avdelningsdirektören ge- l mensamt arbetar med förbehandlingen av styrelseärendena. Avdelningsdirektören deltar alltid i styrelsesammanträdena och är ersättare för kanslichefen som sekreterare i styrelsen. Landshövdingens sekreterare tjänstgör vid sammanträdena som protokollsekreterare. Övrig administration i samband med styrelsens arbete. handhas av planeringskansliet.

När det gäller den externa infonnationsverksamheten är kanslichefen fonnellt

informationsansvarig inom länsstyrelsen. I prak-

tiken arbetar dock

informationssekreteraren, som medlem i sta-

ben, direkt under landhövdingen i de frågor som naturligt anknyter till landshövdingens I

arbetsuppgifter. informationsfrågor

som är direkt hänförliga till sker arbetet planeringsavdelningen inom planeringskansliet.

Erfarenheterna av den ovan beskrivna s k Stockholms-modellens arbetssätt har hittills varit goda. Med hjälp av befattningsbeskrivningar och överenskommelser mellan berörda parter regleras ansvars- och arbetsfördelningen enkelt på ett och smidigt sätt.

för vissa län 321 Särskilda överväganden och förslag

för läns- och avdel- En större åtskillnad mellan stabsuppgifter skulle erfarenhetsmässigt innebära en onödig organingsledning mellan stabsfunktionerna. nisatorisk låsning och minska rörligheten

28.l.3 Naturvårdsenhetens diarium

diarium har i olika sammanhang disku- Frågan om naturvårdsenhetens

terats inom länsstyrelsen. Bl a togs problemet upp i den av läns-

undersökningen av naturvårdsenhetens organisastyrelsen gjorda Från naturvårdsenhetens sida förtion (PM den 20 februari 1976). om att diariet skulle knytas nännare till des därvid fram önskemål emellertid diariet för naturenheten. Först under 1976 överfördes Detta medförde att vårdsärenden på försök till naturvårdsenheten.

enheten kunde slopa skuggdiariet.

i huvudsak som huvuddiariet. Ut- Det tidigare skuggdiariet fördes

kartbeställ-

skrift av beslut, kopiering, kungörelseförfarande,

sköttes av enhetens personal. Naturvårdsärenden expedieraningar,

medan miljöskyddsärenden expedierades på plane-

des på enheten,

efter förarbete på enheten. ringskansliet

har alltid ut- Arkivering av alla ärenden som handläggs på enheten

med en assistent på enheten förts av kontorspersonalen på enheten beträffande arkivansvaret besom arkivansvarig. Någon förändring till enheten. Inte hövdes inte på grund av diariets överföring

medförde överföringen några väsentliga problem. heller i övrigt

att naturvårdsenhetens ärenden har därför beslutat Länsstyrelsen skall diarieföras vid enheten. permanent

28.2 Gotlands län

28.2.1 Allmänt

administrativa enheter har före- I avsnittet om länsstyrelsernas av två att förändringar skall göras av organisationen slagits i Gotlands nämligen länsvid länsstyrelsen län, ärendegrupper och länsskolnämndsärendena. Dessa förändringar bostadsnämnds-

berör även planeringsavdelningen.

322 Särskilda överväganden och förslag för vissa län g

.De förslag som läggs fram i avsnittet om

planeringsavdelningen

berör Gotlands län i olika grad. för Uppgifterna den föreslagna verksledningsstaben bör vid länsstyrelsen i Gotlands län lämpligast lösas med resurser inom

planeringsavdelningen. Förslagen

om stahens och planeringskansliets organisation och inrikt-

måste modifieras ning då någon särskild handläggare för dessa

uppgifter f n inte finns i länsstyrelsen för Gotlands län.

28.2.2 Naturvårdsenheten m m

Uppgifterna inom naturvårdens område är delade mellan länsstyrelserna i Gotlands och Stockholms län. På Gotland finns en funktion för den allmänna naturvården. Länshälsovårdskonsulenten på Gotland arbetar dock i viss mån med ärenden som rör miljöskydd m m. Tidigare har övervägts om länsstyrelsen i Gotlands län borde till-

föras resurser inom miljöskyddsområdet. Detta har dock inte skett, bl a då man bedömt att biståndet från Stockholms län fungerar väl. Vad beträffar saknas

diarieföringsfrågan enligt utredningen möj-

ligheter att göra naturvårdsenheten till egen diariestation.

För att ett större skapa och bärkraftigare underlag för admini-

strativ service är det att vissa lämpligt funktioner utförs gemensamt för naturvårdsenheten och länsantikvarien.

Z8.2.3

Sammanfattning

Administrativt samarbete bör ske mellan naturvårdsenheten och länsantikvarien.

IV PRIORITERING AV RESURSER OCH REFORMENS

GENObFÖRANDE

FÖRSLAG 29 NYA RESJRSER OCH GENOMFÖRANDE AV UTREDNINGENS

Z9.l Behov av nya resurser

arbete förutsättas en i direktiven bör i utredningens Enligt

ambitionsnivå i fråga om personalbemanningen.

princip oförändrad

har sedermera förstärkts av tilläggsdirektiv

Denna begränsning

av reformer. I till utredningar angående finansiering samtliga

att anvisningarna till myndigheterna dessa direktiv framhålls

det av kostnadsökningar i anslagsskärpts när gäller begränsning

framställningarna, och att det är uppenbart

för av kost-

att något nämnvärt utrymme genomförandet

inte kommer att föreligga nadskrävande kommittêförslag åren. Kommittêerna bör därför noga under de närmaste kostnadskrävande förslag skall överväga hur eventuella av verksam-

kunna finansieras genom omprövning pågående

av befintliga resurser inom det het och omfördelning kommitténs avser. Det är också uppenbart område förslag underlättas om att ett förverkligande av nya förslag Kommittêerna bör också göra en det kan ske successivt. mellan önskemål inom utredningsprioritering angelägna bör vidare så omsorgsfullt som området. Komittêerna de indirekta effekter i form av exempelmöjligt belysa administration och byråkrati för myndigheter vis ökad som förslagen kan medföra. Slutligen ligoch enskilda att i rådande sådana fördet i sakens natur läge ger enklast att genomföra som inte slag kommer att visa sig tillkommande kostnader. Kommittêerna bör medför några därför inrikta på att finna sådana lösningar. sig

både när det Av OPAL-utredningens underlagsmaterial framgår,

administrativa enheten och i någon mån planeringsavdel-

gäller

att sedan 1971 fått nya arbetsuppgifter ningen, länsstyrelserna

resurserna ökats i motsvarande omfattning. Utredningen utan att

ökat vid de har också funnit att antalet anställda långsamare

i sin helhet. administrativa enheterna än vid länsstyrelserna

har löst bristen på resurser genom en fortgåen- Länsstyrelserna

vissa delar av verksamde rationalisering men även genom att

324 av resurser

Prioritering och reformens genomförande

heten, t ex utveckling av administrationen, har förnnmmats.

hbjligheter till mer omfattande rationaliseringar synes inte föreligga, och i vart fall torde det vara omöjligt att enbart genom rationaliseringar tillskapa resurser för att klara av de nya uppgifter som tilldelats länsstyrelserna. Trots att utredningen sökt vara återhållsam i resursfrågan har vissa förstärkningar ansetts nödvändiga.

Utredningen har sålunda i tidigare avsnitt framfört olika förslag om till

resursförstärkningar länsstyrelserna. De behov

utredningen sätter i främsta rumet är i

prioriteringsordning:

organisationsfunktionen vid administrativa enheten innebärande två tjänster per medelstor länsstyrelse,

- stabsfunktionen åt verksledningen och planeringsavdelningens ledning innefattande en ny tjänst för extern infonnation samt omvandling av en handläggartjänst (antingen byråsekreterareller den eventuella amanuenstjänsten) vid planeringskansliet till en kvalificerad

handläggartjänst.

Utan inbördes vill prioritering utredningen även framföra följande behov av

resursförstärkningar:

- ökade insatser för arkivvård,

- särskilda resurser för lönegarantiärendena, förstärkning vid några av den administrativa länsstyrelser funktionen vid naturvårdsenheterna.

29.2 Genomförandet

Utredningen har i sitt arbete från att utgått förändringar i länsstyrelsernas organisation bör genomföras den l juli 1979. Innan en refonn kan genomföras krävs dock att vissa ytterligare utredningar och studier genomförs. Andra förslag som utredningen lägger fram kan inte och behöver inte genomföras den 1 juli 1979.

av resurser och refonnens genomförande

Prioritering

skall kunna genomföras vid

För att en organisationsförändring

bl vidtas unden föreslagna tidpunkten bör a följande åtgärder

der hösten l978:

- utarbetande av ny länsstyrelseinstruktion,

enheter och av- - av ärenden mellan länsstyrelsens fördelning

vilket medför ny diarieplan, delningar,

- i normalarbetsordningen, förändringar

och annat för för-

- underlagsmaterial befattningsbeskrivningar

handlingsuppdrag och

-

bemanningsberäkningar.

tillsätts med föreslår att en särskild arbetsgrupp tredningen underlag för att en reform att arbeta fram erforderligt uppdrag

kunna den 1 juli l979. skall genomföras

särskilda utredningen av formerna Dessutom bör den föreslagna

kunna ske i anslutning till denna arbetsgrupp. för projektarbetet

fram innebär bl a att LON, Övriga förslag som utredningen lagt

bör vidta vissa åtgärder. länsstyrelserna och andra myndigheter

m m bör enligt utredningens mening påbörjas Dessa utredningar

för deras genomföransnarast möjligt. Någon gemensam slutpunkt

utan de olika utredningarna, översynerde kan inte fastställas,

bör dock vara

na m m bör genomföras i egen takt. Utgångspunkten

att de färdigställs utan dröjsmål.

.

\xI1

SOU l978:58

SÄRSKILDA YTTRANDEN

Bengt Eriksson (TCO) och l av Sture Almquist (TCO),

Hans Öberg (SF)

förslag om anmäler avvikande mening beträffande utredningens Vi

beslut i tillsättning av tjänster.

normalarbetsordning för länsstyrelserna ligger Enligt nuvarande

om tillsättning av tjänster under lg F 19 på administrabeslut av denna ordning bör inte ske enligt tiva enheten. En ändring

som finns visar att nuvarande vår De erfarenheter uppfattning. intressen vid tjänstetillbäst tillvaratar de anställdas system

sättningar.

att dessa frågor på ett ur per- Det är mycket angeläget reglera sätt. Vi delar utredtillfredsställande

sonalinflytandesynpunkt

att de som närmast berörs av tillsättningen ningens grundsyn Vi anser dock när skall ha ett så stort inflytande som möjligt.

att fördet tillsättning av tjänst inom länsstyrelsen gäller En konsekvens av ej tillgodoser personalens inflytande. slaget bli att det utvecklades olika bedömningsförslaget skulle kunna

vilket inte kan acceptegrunder vid länsstyrelsens avdelningar,

oss därför bestämt att beslut om tillsättning ras. Vi motsätter på olika avav handläggartjänster och ”övriga tjänster läggs

delningar inom länsstyrelsen.

är också väsentliga från ekonomisk syn-

Tillsättningsfrågorna

budgetomslutning per år utgör punkt. Av normallänsstyrelsens

Tillsättnings- och liknande

personalkostnaderna ca 80 procent.

PA-beslut är således av stor ekonomisk betydelse.

av att utredningen inte Av här anförda skäl samt mot bakgrund

328 Särskilda yttranden

har anfört bärande motiveringar för sitt bör förslag tillsättningsärendena handläggas och besluten fattas av administrativa

enheten, i samråd med resp avnämare.

Vad gäller de lokala

skattemyndigheterna föreslår utredningen

att samtliga

handläggartjänster som inte tillsätts

av regeringen bör tillsättas av länsstyrelsen. Det skäl som framförts för

detta bedömer vi inte väga tyngre än principen ”så nära de be-

rörda som möjligt. Vi anser att beslutsrätten över dessa

tjänster bör ligga inom den egna myndigheten.

Z av Geron Jannesson och John Wigren

Vi anmäler avvikande mening beträffande utredningens om förslag ändring av

normalarbetsordningen i fråga om tillsättning av

tjänster vid länsstyrelse.

Utredningen föreslår att beslutanderätten i fråga om handläggar-

tjänster under lönegrad F 19 skall ligga på avdelningschef. Detta innebär en ändring i nuvarande

normalarbetsordning enligt

vilken beslutet beträffande dessa tjänster skall ligga på chefen för administrativa enheten.

Enligt vår mening har inte utredningen framfört några skäl som talar för en ändring. Erfarenheterna på fältet visar vår enligt mening att nuvarande ordning fungerat väl. Länsstyrelsen är en och det myndighet är väsentligt att

tjänstetillsättningsfrågor

hålls samman. Rent faktiskt förhåller det sig också så att alla

tjänster som finns vid inte länsstyrelsen tillsätts vid en viss

avdelning eller enhet utan vid länsstyrelsen med placering tills-

vidare vid viss enhet. En för hela länsstyrelsen sammanhållen

tjänstetillsättningsfunktion är därför

nödvändig. Den befrämjar en enhetlig personalpolitik.

3avAnw(hammm

I avsnittet om kameral- och

uppbördsavdelningen i Stockholms län

föreslås att dataenheten i Stockholms län organisatoriskt inte

bör föras till

skatteadministrationen - vilket är förhållandet

Särskilda 329 yttranden

län - utan kvarstå i den administrativa avdelningen.

i övriga med hänsyn till skatteavdelinstämma i denna lösning Jag kan inte minst efter förstärkningen med uppbördsningens storlek,

skatteadministrationen i Stockholms

vars inordnande i enheten,

län bör komma i första hand.

sätt utredsaknas det anledning att nu gå vidare på det Däremot

vill överväga den organisatoriska

ningen antyder. Utredningen dataenheter för att ställningen även av övriga länsstyrelsers

fristående ställning som

eventuellt ge dem en organisatoriskt

Riksskatteverket och statshela länsstyrelsens serviceorgan.

en av länsstyrelsernas

kontoret har efter organisationsöversyn

förordat bibedelrapport 1977:221) dataenheter (RS-projektet, kopplingen mellan

hållande av den nuvarande organisatoriska

för

och skatteadministrationen (med undantag

dataenheterna arbete under över- Skälen är att dataenhetens Stockholms län). be-

domineras av skatteadministrationens

skådlig tid kommer att

kräver nära kontakt med skatteoch att dataarbetet arbetningar i skattefrågor. Jag ansluter mig administrationen och kunskaper

och statskontorets ståndpunkt. därför till riksskatteverkets

4 av Arne Granholm och Lars Rydberg

i kapitlet om organisa-

De aktuella organisationsalternativen

av länsdomstolarna kan konsekvenser av utbrvtningen toriska

sätt: grupperas på följande

effekter för plane- A som har väsentliga

Organisationsförslag

ringsavdelningens organisation:

enheten bildar en - Resten av allmänna enheten och juridiska

som i planeringsavdelningen organisatorisk enhet ingår

- rättssekretariat under landshövdingen Ett fristående

och hela juridiska enheten - Återstoden av allmänna enheten

enhet utanför planeringsavdelningen

bildar en organisatorisk

(utredningens förslag)

eller förändrar som inte alls obetydligt

B Organisationsförslag

organisation:

planeringsavdelningens

330 Särskilda yttranden

- Oförändrad organisation

- Återstoden av allmänna enheten och delar av juridiska enheten

bildar en organisatorisk enhet utanför

planeringsavdelningen

- Resten av allmänna enheten och administrativa enheten bildar

tillsammans en organisatorisk enhet

En allmän bör utgångspunkt vara att man bör göra så små ingrepp

som möjligt i

planeringsavdelningens organisation. Skälet till

detta är att det för närvarande bedrivs ett stort mycket antal

utredningar som i större eller mindre grad berör länsstyrelser-

nas framtida verksamhet och roll. Som ett resultat av dessa kan

länsstyrelsernas organisation i en nära framtid behöva ändras

det är dock ännu ovisst hur. I avvaktan på mer definitiva ställ-

ningstaganden från statsmakterna om

länsstyrelsens, och då sär-

skilt

planeringsavdelningens, framtida ställning kan vi inte

förorda något av alternativen under A.

Det sista alternativet under B (juristerna m fl och administra-

tiva enheten förs till samma avdelning) har den principiella

förtjänsten att samtliga organisatoriska enheter vid länsstyrelsen kan ingå i avdelningar med formellt

jämställda avdelnings-

chefer (eller motsvarande). Därmed kan t ex sådana problem und-

vikas som har samband med obalans i de olika enheternas for-

mella tyngd. Alternativet har dock den nackdelen, vilket också

framgår av utredningen, att det innebär en

blandning av myndighetsutövning och interna servicefunktioner, varför avdelnings-

chefens roll som samordnare skulle bli svår att I genomföra.

likhet med utredningen kan vi alltså inte förorda detta alter-

nativ.

Frågan är då om man över huvud taget skall ändra organisationen eller göra den marginella ändring som det innebär att föra över

vissa av den juridiska enhetens ärenden till en organisatorisk

enhet utanför

planeringsavdelningen.

Utgångspunkten bör härvid vara att ärenden som inte

direkt har

med

planeringsavdelningens arbete i övrigt att bör kunna

göra

föras ut ur avdelningen. Avdelningens inriktning mot planerings-

Särskilda 331 yttranden

vilket kan vara en fördel. Utredningkan därmed renodlas, frågor av ärendena är möjlig och att en har bedömt att en uppdelning

att det i flertalet län arbete det återstår så mycket juridiskt

med hjälp av redoskattningar som gjorts [enligt de ungefärliga

för minst två jurister på visningen i system S) ger underlag

planeringsavdelningen.

enhetens ärenden är att Alternativet med delning av juridiska

ordning som utredningen

föredra framför den mer komplicerade

innebär att även om all juridisk persoföreslagit. Förslaget - förs sam-

nal - från förvaltnings- och planeringsavdelningarna

den del av juristerna som funktion, skall man till en juridisk

sortera under denna

har att samarbeta med planeringsavdelningen

av de ärenden som tillhör planeringsi själva handläggningen

tala för att denna del av finner skäl avdelningen. Utredningen

skulle kunna placeras hos planejuristerna också lokalmässigt

ringsavdelningen.

fram till en organisation som i mångt leder alltså Utredningen Emellertid innebär utredan existerar i dagens läge. och mycket

kommer att i olika förslag att viss juridisk personal redningens

två avdelningar. Risker för svårigheter hänseenden sortera under

och liksom även perso-

rörande samordnings- prioriteringsfrågor

nalfrågor har därvid skapats.

även i

ett stort behov av att planeringsavdelningen

Det finns

lätt gripbara och kontinuer-

fortsättningen har ”planjuristerna

verksamhet. Detta bör

involverade i planeringsavdelningens

ligt metod utredningen föreslår.

dock inte lösas med den komplicerade

där endast en förordar i stället att det alternativ genomförs Vi

enheten förs ut ur planeringsavdelningen

del av den juridiska

enheten bildar en organisatorisk

och tillsammans med allmänna

minst två kvarstår i planeringsavdel-

enhet samt att jurister

län att den funk-

Detta innebär vid ett fåtal juridiska

ningen. men denna extra kosttionen kommer att överdimensioneras något,

med vi som mindre tungt vägande, dels i jämförelse nad bedömer

inom planeringsavdelningen

de fördelar som en juridisk kompetens

de extra med dubbel dels med hänsyn till komplikationer innebär,

förslag innebär. som utredningens

avdelningstillhörighet“

332 Särskilda yttranden SOU l978:58

5 av Gunnar

Norling

I sina överväganden om naturvårdsenhetens inre organisation

diskuterar utredningen behovet av att förbättra samordningen och

reglera arbetsformerna. anser att Utredningen det räcker att

reglera den interna

handläggningen genom arbetsordning och handläggningsordning. Vidare anser man att de olika

sektorintressena

bör kunna bli beaktade genom interna föreskrifter om deltagande

i olika ärendegrupper m m. Utredningen föreslår slutligen att

LON och naturvårdsverket gemensamt utreder dessa frågor.

Som företrädare för SACO/SR delar jag inte utredningens uppfattning i fråga om naturvårdsenhetens interna organisation. Jag anser att en formell organisation med indelning i två sektioner

ger en klarare inom enheten

ansvarsfördelning och ökade möjlig-

heter för de olika intressena att göra sig gällande. Samtidigt underlättar en.sådan organisation enhetschefens av samordning verksamheten och frigör tid för övergripande frågor och plane-

ring.

Statens naturvårdsverk har

i yttrande till kommundepartementet

(1977-09-15) över länsstyrelsernas

anslagsframställningar för

budgetåret 1978/79 påtalat att att möjligheterna uppnå miljö-

vårdsmålen är starkt beroende av resursinsatserna på regional

nivå. I yttrandet, som utredningen tagit del av, redovisas de

ökade kraven på insatser både inom den allmänna naturvårdens

område och på miljöskyddsområdet.

I ett avsnitt i yttrandet diskuteras naturvårdsenheternas inre

organisation. Naturvårdsverket anför:

”Efter 10 år bör naturvårdsenheterna nu kunna konsolideras. Arbetsuppgifterna är dokumenterat stadigvarande. Naturvårdsverket förordar en fastare organisatorisk uppdelning. Den omfattande och

mångsidiga verksamheten

gör att det behövs en uppdelning av ledningsfunktioncrna. Enhetschefen bör avlastas till förmån för övergripande frågor och planering chefsbefattgenom att ningar inrättas för vardera en miljöskydds- och en

naturvårdssektion.”

Efter överläggningar med fackliga företrädare för naturvårds-

Särskilda yttranden 333

naturvårdsverkets förslag. Det enheterna ansluter jag mig till

som man med för-

är främst samordning på miljöskyddssidan uppnår

Eftersom flertalet naturvårdsdirekslaget om sektionsindelning.

och erfarenhet inom miljöskyddsområdet

törer har sin utbildning

att medföra en reell avkommer den föreslagna organisationen

av enhetscheferna. De av naturvårdsverket föreslagna lastning inrättas som två tjänster med beteckchefsbefattningarna bör

i analogi med motsvarande biträdande naturvårdsdirektör ningen lantmäterienheten och hos länsveteritjänster på planenheten,

nären.

skall utom att LON och naturvårdsverket Utredningens förslag bedömer jag som

reda organisationsfrågorna på naturvårdsenheten

bör en motsvarande beredning kunna genomföras onödigt. Däremot

som för utredningen i att förslag samtidigt i syfte framlägga

övrigt.

inre I anslutning till mina synpunkter på naturvårdsenhetens

vill understryka utredningens synpunkter på organisation jag

överföra utom

av att successivt personal plan

nödvändigheten då i första hand på den till tjänster inom plan. Jag syftar

som i flera år arbetat med reguljära uppgifter extrapersonal verksamhetsram. Sådan personal finns i dag inom länsstyrelsens

men den förekomer även inom främst på naturvårdsenheterna,

andra enheter vid länsstyrelserna.

Bilaga 1 335

UTREDNINGSDIREKTIVEN

statsrådet Gustafsson, till

Anförande av departementschefen,

den 2 september 1976 statsrådsprotokollet

År 1971 organiserades länsstyrelserna - utom länsstyrelsen i

län - nämligen en planeringsavdel-

Stockholms på tre avdelningar

en skatteavdelning och en förvaltningsavdelning (prop. ning, rskr SU 1970:132, rskr 1970:308, 1970:103), KU 1970:34, 1970:248, rskr Länsstyrelsen i 1971:1, bil. 14, CU 1971:8, 1971:51). prop.

län har fem avdelningar nämligen en planeringsavdel-

Stockholms

en kameral- och uppbördsavdelning,

ning, en taxeringsavdelning, Däruten länsskatterättsavdelning och en förvaltningsavdelning. utom i Gotlands län över finns i alla länsstyrelser länsstyrelsen samt i alla länsstyrelser utom läns-

en länspolischefsexpedition

län en administrativ enhet. styrelsen i Stockholms

delades upp i sex enheter - en juridisk en- Planeringsavdelningen en naturvårdsenhet, en planenhet, het, en regionalekonomisk enhet,

och en försvarsenhet. På planeringsavdelningen

en lantmäterienhet i Gotlands län finns dock inte någon juridisk hos länsstyrelsen som ankommer enhet fullgörs enhet. De arbetsuppgifter på en sådan utom

där av förvaltningsavdelningen. Varje planeringsavdelning,

den vid i Gotlands län, har ett planeringskansli.

länsstyrelsen knutna

Hemkonsulent och priskontor är i regel organisatoriskt

i Stockholms län finns

till planeringskansliet. Hos länsstyrelsen

inte något priskontor.

1972 inordnades länsveterinärerna i länsstyrelserna Den l januari rskr och den l juli 1976 1971:62, JoU 1971:42, 1971:219) (prop. för den statliga kulblev länsstyrelserna regionala myndigheter rskr 1974:248). Arturminnesvården (prop. 1974:28, KrU 1974:15,

inom dessa verksamhetsområden hänförs till planebetsuppgifterna har i betänkan-

ringsavdelningen. Byggadministrationsutredningen

Bostadsverket fram förslag om bl.a. att det (SOU 1976:26) lagt

336 Utredningsdirektiven sou 1973:53

viss del av länsbostadsnämndernas verksamhet skall inordnas i länsstyrelserna och där tillföras en ny enhet inom planeringsavdelningen.

Med hänsyn till att drygt fem år har förflutit sedan länsstyrelserna omorganiserades, att redan planeringsavdelningen har många arbetsenheter och att ytterligare nya arbetsuppgifter övervägs finns det skäl att se över avdelningens uppgifter, arbetsformer och inre Detta organisation. är lämpligt för att vidmakthå1la.och öka effektiviteten i avdelningens funktion som samordnanviktiga de organ för samhällsplaneringen. Jag föreslår därför att en utredare tillkallas med uppgift att se över av länsorganisationen styrelsernas planeringsavdelningar. Utredaren bör ägna uppmärksamhet åt stabsorganets planeringskansliet - roll inom avdelningen och länsstyrelsen. Det undersökningsmaterial rörande planeringskanslierna som länsstyrelsernas organisationsnämnd har tagit fram bör lämnas över till utredaren för att beaktas vid översynen. Det är också angeläget att länsstyrelsens (avdelningens) samordnande roll gentemot andra regionala organ belyses. Även formerna för samarbetet med kommunerna och landstingskommunerna bör behandlas. Dessa har i ett frågor belysts ingående av riksrevisionsverket genomfört Beträffande komrevisionsprojekt. munernas och landstingskommunernas medverkan i planeringen skall förutsättas att den kan ske inom ramen för deras nu befintliga resurser. I fråga om försvarsenheten skall utgångspunkten vara att en sådan enhet bör finnas alltjämt inom planeringsavdelningen. Eftersom enheten har undersökts av försvarets rationaliseringsinstitut kan den undantas från genomgången.

Den administrativa enheten tillkom vid år 1971 omorganisationen som ett för hela länsstyrelsen gemensamt serviceorgan för administration av ekonomi, personal och kontorsorganisation m.m. Sedan år 1971 har antalet anställda hos länsstyrelserna ökat, särskilt inom

skatteförvaltningen. Den statliga redovisnings- och revi-

sionsverksamheten har om. Fr.o.m. organiserats den l juli 1976 är samtliga länsstyrelser anslutna till statsförvaltningens datorbaserade redovisningssystem system S. Arbetsområdet och arbetsuppgifterna inom den administrativa servicesektorn har ökat och kraven på denna sektor har vuxit. Det är därför lämpligt att

Utredningsdirektiven

även denna sektor. Därvid får till uppgift att se över utredaren

och

de administrativa enheternas roll, organisationsstruktur

bör

Hos länsstyrelsen i Stock-

bemanning ägnas särskild uppmärksamhet.

inlemmade i en län är de administrativa servicefunktionerna holms - som dessutom har

- kameral- och uppbördsavdelningen

avdelning bör även omfatta inom skatteförvaltningen. översynen uppgifter

huruvida detta är det mest lämpliga. frågan

av länsstyrelsernas planeringsavdel-

översynen av organisationen

bör utföras med biträde av och administrativa enheter ningar Vid över-

statskontoret och länsstyrelsernas organisationsnämnd.

ambitionsnivå i fråförutsättas en i princip oförändrad synen bör

bör bedrivas i kontakt med översynen

ga om personalbemanningen.

som har an-

och med de pågående utredningar riksrevisionsverket

t.ex. decentratill verksamhetsområde, knytning länsstyrelsernas

(H 1976:04) om (Kn 1975:01) och utredningen liseringsutredningen

konsumentpolitisk verksamhet. regional

hemställer att retill vad jag nu har anfört jag Med hänvisning

chefen för komundepartementet geringen bemyndigar

att se över organiatt tillkalla en särskild utredare med uppdrag

och administra-

sationen av länsstyrelsernas planeringsavdelningar

tiva enheter m.m.,

sekreterare och annat biträatt besluta om sakkunniga, experter,

de åt utredaren.

att regeringen föreskriver Vidare hemställer jag

sakkunnig, expert och sekreterare att ersättning till utredare,

kommittêkungörelsen (1946: skall utgå i fonn av dagarvode enligt

om ej annat föreskrives, 394),

huvudtitelns kommittéatt kostnaderna skall belasta fjortonde

anslag.

överväganden och biansluter sig till föredragandens Regeringen

faller hans hemställan.

(Kommundepartementet)

Bilaga 2 339

TILLÃGGSDIREKTIV

statsrådet Antonsson, till

Anförande av departementschefen,

den 6 april 1978 statsrådsprotokollet

den 2 september 1976 har en Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallats för att se över orgasärskild utredare (Kn 1976:03) och admini-

nisationen av länsstyrelsernas planeringsavdelningar

strativa enheter m.m. (OPAL-utredningen).

direktiven skall utredningen se över planeringsavdelning-

Enligt arbetsformer och inre organisation. I utredningens ens uppgifter, också att se över de administrativa enheternas roll, uppdrag ingår

organisationsstruktur och bemanning.

om fristående länsdomstolar föreslås på grund- I prop. 1977/78:l70 betänkande (SOU 1977:80) Länsdomval av länsdomstolskommitténs

stolarna bl.a. att länsskatterätterna, fastighetstaxeringsrätter-

skall ut från länsstyrelserna och omna och länsrätterna brytas allmän i varje län. vandlas till en fristående förvaltningsdomstol av länsdomstolarna inne- Kommittén konstaterar att en utbrytning enheten kommer att återstå bär att endast delar av den allmänna kommitténs förav den nuvarande förvaltningsavdelningen. Enligt återstående uppgifter föras slag skall förvaltningsavdelningens

saman med de andra myndighetsuppgifter av väsentligen juridisk

håll inom länsstyrelsen. Att natur som f.n. handläggs på olika inom koncentreras innebär det juridiska kunnandet länsstyrelsen En sådan lösning inkommittén en angelägen förstärkning. enligt

nebär också fördelar från rekryteringssynpunkt. För genomföran-

av länsstyrelserna ställer det av förslaget till omorganisation alternativ. En möjlighet är att man inrättar komittén upp två enhet eller avdelning. En annan tänkbar en fristående juridisk förläggs till plane-

lösning är att den samlade juristfunktionen

ringsavdelningen.

betonar liksom kommittén vikten av att Flera remissinstanser

340 Tilläggsdirektiv SOU 1973:53

länsstyrelsen får en väl fungerande juristfunktion. Några länsstyrelser framhåller i det att det från sammanhanget rättssäkerhetssynpunkt är nödvändigt att kvalificerad juridisk kompetens tillförsäkras länsstyrelsen. Enligt några länsstyrelser finns det vid sidan av de tvâ alternativ som komittên redovisar andra lösningar som kan diskuteras. En nämnare för remissinredogörelse stansernas lämnas synpunkter i propositionen.

Jag anser att det, som kommittén också har föreslagit, bör uppdras åt OPAL-utredningen att överväga frågan om de organisatoriska ändringar i länsstyrelserna som föranleds av en utbrytning av länsdomstolarna. I likhet med flertalet av de remissinstansersom uttalar sig på denna biträder punkt jag vad komittên anför till stöd för förslaget att

förvaltningsavdelningens återstående upp-

gifter skall föras saman med de andra myndighetsuppgifter av väsentligen juridisk natur som f.n. håll inom handläggs på olika länsstyrelsen. Detta förslag bör därför vara utgångspunkt fÖId6t fortsatta utredningsarbetet. emellertid för Jag vill tydlighetem skull anmärka att någon organisatorisk förändring i fråga om de enheter som inom skatteavdelningen handlägger uppgifter av juridisk natur inte börövervägas. Utöver de två alternativa lösningar inom ramen för som komittên för principförslaget fram bör också andra möjligheter få prövas. Liksom kommittén och flera remissinstanser vill jag betona vikten av att organisationen utfonnas så att länsstyrelserna kan rekrytera kvalificerade jurister. Utredningsarbetet bör bedrivas så att resultatet av utredningens överväganden i denna del kan redovisas under somaren 1978.

Jag hemställer att regeringen utvidgar OPAL-utredningens uppdrag i enlighet med vad jag nu har anfört.

Regeringen ansluter sig till föredragandens och biöverväganden faller hans hemställan.

(Kommundepartementet)

Bilaga 3 LÃNSSTYRELSENS ORGANISATION

Styrelseoch

landshövding

T 4

Skatteevdelning Förvaltnings- Planeringsavdelning avdelning

Allmän Länspolis- Administra Planerings Taxerings- tiv enhet kansli _“ enhet enhet chefensexp

Priskontor Revisions- Rättsenhet “ enhet

______ Hemkonsu- Besvärs- Länsrätt lent enhet

Juridisk Mervärde. Länsskatteskatteenhet rätt enhet

Fastighets- Regional- Uppbörds. _ ekonomisk mha: taxeringsrätt enhet _

Naturvårds- Dagaenhet enhet

Plan- Dessutomfinns enhet en ransoneringsenhetsombe› mannasunder fredskns Lammäten_ enhet

Försvarsenhet

Länsvete rinär

lánsantikvarie

som landshövdingens ställföreträdare. Länsstyrelsen i Stockholms län har en Iänsöverdirektör och en länspolischefens expedition. Länsstyrelsen är organiserad på fem avdelningar som fungerar Utöver normallänsstyrelsens avdelningar finns en länsskatterättsavdelning, samt en kameral› och uppbördssom kansli åt Iänsskatterätten och fastighetstaxeringsrätten, samt uppbördsenheten och avdelning. ldenna ingår en kameralenhet, en personalenhet och är uppdataenheten. Skatteavdelningen heter i Stockholms län taxeringsavdelningen och mervärdeskatteenheten. delad i taxeringsenheten, revisionsenheten, besvärsenheten

samma organisation som normallänsstyrelsen. Länsstyrelsen i Gotlands län har i princip och på planeringsavdelningen Det finns emellertid inte någon länspolischefens expedition och de ärenden, som saknasplaneringskansli och juridisk enhet. De juridiska frågorna inom förvaltningsavdelningen, normalt ligger på länspolischefens expedition, handläggs inte utbyggd i samma omsom inte är uppdelad i enheter. Vidare är naturvårdsenheten inom vatten- och luftvård fattning som på övriga länsstyrelser. För arbetsuppgifter är i detta län uppdelad avsätts personalresurser från Stockholms län. Skatteavdelningen och mervärdeskatteenheten samt i taxerings-, uppbörds- och dataenheten, revisionsbesvärsenheten.

Bilaga 4 ALLBUUGWA ENHETENS ÄRENDEN

Påförande av förseningsavgift av skatt på traktorer och släpvagnar Nedsättning av skatt för fordon som använts utomlands Återbetalning av fordonsskatt eller kilometerskatt Fastställelse Bärare av ägares ansvar för fordon Överlastavgifter Saluvagnslicens

av fordons- och personuppgifter

Registrering

Försäkrings- och äganderättsutredningar

om besiktning av fordon Föreläggande Anmälan till länsrätt Ansökan om körkortstillstånd eller förhandsbesked Medicinska villkor för körkortsinnehav Exekutiv försäljning av fast egendom Förvaltning av utmätt fast egendom av medel som nedsatts enligt vattenlagen, fastighets- Fördelning m fl bildningslagen, expropriationslagen Handräckning förfarande och besvär över utmätning Klagan över utmätningsmans eller införsel

Utslag i lagsökningsmål

indrivning av underhållsbidrag Utseende av skiljeman Verkställighet av dom eller skiljedom Godkännande av pant eller borgen Nedsättande av medel till förhindrande av utmätning nedsättande i allmänt förvar Gälds betalning genom penningars Kommunalbesvär Besvär över beslut polisstyrelses Utfärdande av pass Äterkallelse av pass

344 Bilaga 4 Allmänna enhetens ärenden

Tillstånd till lotterier och bingospel Besvär över polisstyrelses beslut i lotteriärenden i handels- Anteckning och föreningsregister Utfärdande av registreringsbeslut Ansökan om tillstånd för utlänning eller utländskt att idka företag näring Tillfällig handel Tillstånd att använda

TV-övervakningskamera på allmän plats

Tillsyn över av

användningen TV-övervakningskamera

Verkställighet av förvisning, förpassning Anmälan om önskan att bli svensk medborgare Ansökan av utlänning att förvärva rörelse Prövning av fastighetsförvärv enligt 4 § 1916 års lag Ansökan om tillstånd att förvärva fastighet enligt 1 § l9l6 års lag Fastställelse av valdistrikts- och

valkretsindelning Röstsammanräkning

Utseende av efterträdare för fullmäktig eller suppleant under pågående mandatperiod Fastställelse av antal mandat i Valkretsar i landsting, komun och kyrklig samfällighet

Valsedelsbeställningar

Besvär över beslut

skogsallmänningars

Registrering och tillsyn av stiftelser Godkännande av överflyttning av pensionsutfästelser Yttrande över permutation av stiftelser

Försäljning av allmänna arvsfonden tillfällen fast egendom Yttrande om allmänna arvsfondens avstående av arv Tvister mellan kommun och enskild om ersättning för utgiven socialhjälp Tvister mellan kommuner om ersättning för utgiven socialhjälp Ersättning från staten för kostnader för socialhjälp och barnavård åt utlänningar

Besvär över vägrad socialhjälp och klagomål beträffande socialhjälpsärenden Anmälan om socialhjälp och barnavård åt utlänning Besvär över beslut om avgift på ålderdomshem Tillsyn över socialvården och barnavården i länet Barns medverkan vid

offentlig tillställning

Besvär över vägrat

familjebidrag

Statsbidrag för utgivna

familjebidrag

Äktenskapsdispenser

enhetens ärenden 345 Bilaga 4 Allmänna

Fastställelse av lokal ordningsstadga

Fastställelse av marknadsdagar

Fastställelse av markegångstaxa

Yttranden i heraldiska ärenden

Tillstånd till bärgning av sjunket gods

Inrymning av krononyhemman

av bl a notarius publicus, stämningsmän, Diverse förordnanden

växel- och checkprotestförrättare

borgerliga vigselförrättare, i diverse nämnder och kommittéer samt ledamöter och revisorer

året årligen under enstaka av alkoholdrycker runt, Servering eller vid enstaka tillfälle tidsperiod och ersättare vid serveringsställen Godkännande av föreståndare

och med öl

Detaljhandel partihandel

av serverings- och partihandelsställen

Tillsyn

5 JURIDISKA ENHETEN Bilaga

Inom juridiska enheten - med beslutande och/eller föredragande - ärenden avseende: där handläggs

Besvär över byggnadsnämnds beslut

till enligt 67 § byggnadsstadgan, Delegation byggnadsnämnd naturvårdslagen, 3 kapitlet 2 § fastighetsbildningslagen,

9 § anläggningslagen och 8 § ledningsrättslagen m m enligt 22 § NVL Tillstånd att anbringa tavla, skylt om hälso- och miljöfarliga varor Tillstånd enligt kungörelsen Brandfarliga varor av mark m m enligt 36 - 38 §§ väglagen

Upplåtelse Besvär mot beslut av väghållningsmyndighet

Besvär mot beslut enligt lagen om enskilda vägar och Lokala trafikföreskrifter enligt vägtrafikkungörelsen terrängtrafikkungörelsen Vissa från trafikföreskrifter dispenser Kommunalt förköp Expropriation Elektriska anläggningar Explosiva varor Hamntaxor, sjötrafik

flottning, bidrag ur regleringsavgiftsmedel

Vattenreglering, m fl ärenden enligt vattenlagen Lokala hälsovårdsordningar Besvär över hälsovårdsnämnds beslut Ärenden enligt lagen om gravrätt Växtsjukdomar Jakt och viltvård Fiske Fast egendom Brandordningar Besvär enligt brandlagen och brandstadgan

Bilaga 5 Juridiska enheten

Yrkesmässig trafik Auktorisation av bilskrotare Ärenden enligt 3 och 4 §§ lagen om fornminnen

Juridiska enheten deltar i av ärenden

handläggningen avseende:

Administrativ och annan indelning Statligt stöd till kommersiell service i glesbygd Uppföljning av ärenden om lokaliseringsstöd m m Översiktoch detaljplaner enligt byggnadslagen

Nybyggnadsförbud Dispenser från nybyggnadsförbud Yttranden till

regeringen enligt 136 a § byggnadslagen

Tillstånd, förordnanden och samråd

enligt naturvårdslagen

m fl lagar samt åtgärder föranledda av vård och tillsyn enligt samma lagar

Tillstånd, anmälningar och samråd enligt

miljöskyddslagen,

vattenlagen m fl lagar samt åtgärder föranledda av tillsyn enligt samma lagar Ärenden enligt kommunala

renhållningslagen

Beredskap mot oljeskador Flerårsplaner och arbetsplaner beträffande allmänna vägar lndragning av allmän väg och enskild

vägs förändring till

allmän m m Kommunala fonder lån, och borgen Vissa ärenden om djursjukdomar eller djurskydd Förelägganden och förbud enligt

livsmedelslagen

Vissa ärenden om fornminnen enligt lagen Ärenden enligt lagen om byggnadsminnen

BERÖR VISS MYNDIGHTS- Bilaga 6 UTREDNINGSFÖRSLAG M M SGW UTÖVNING PÅ LÃNSSTYRELSERNA

till ny vattenlag (SOU 1977:27) Förslag (SOU 1975:85 och 86) Vägplanering (Ds Kn 1977:2 och 3)

Samordnad regional vägplanering

Trafikpolitik (sou 1975:66)

till organisation av en trafikplaneringsmyndighet

Förslag (Ds K 1976:3) kommunala trafikövervakare (Ds K 1976:6) Huvudmannaskapet för (Ds K 1977:3)

Ny yrkestrafiklagstiftning

Lokala trafikföreskrifter m m (SOU 1976:18) av beslut inom naturvärden (Ds Kn 1977:4) Decentralisering Fiskevârdsområden (Ds Jo 1976:6) av fisketillsynen (Ds Jo 1975:14) Ny organisation Jaktmarker (SOU 1974:80 och 81) och 1977:40) Socialutredningen (SOU 1974:39

Utsökningsbalk (SOU 1973:22)

Kronofogdemyndigheterna (SOU 1977:42)

Förslag till passlag (Ds Ju 1977:3)

Stat och komun 1 samverkan (sou 1974:84)

framtida organisation och arbetsformer Socialstyrelsens

Slutrapport del 2. Regional organisation

Landskansliutredningen

1976/771108 om alkoholpolitiken

Prop av arbetsrutiner m m vid länsstyrelsernas Undersökning (LON projekt 2)

planeringskanslier

Bilaga 6 m m

Utredningsförslag

Pågående utredningar

Utredningen för översyn av

miljöskyddslagstiftningen

(Jo 1976:06) Utredningen angående översyn av

hälsovårdsstadgan

(s 1974:08) Naturvårdskommittén (Jo 1970:28)

Lotteriutredningen (H 1972:3)

Utredningen för översyn av

komunalbesvärsprocessen

(Kn 1977:05) Utredningen om förfarandet i vissa disciplinärenden m m (Dir 1977:117) Handels- och

föreningsregistren

Riksrevisionsverkets revisionsrapporter

angående planeringsavdelningen vid

länsstyrelsen i Västmanlands län 1974-02-25

Kopparbergs län 1974-05-30

hblmöhus län 1975-10-20 Södermanlands län 1977-04-25 Stockholms län 1977-10-06

angående

förvaltningsavdelningen vid länsstyrelsen i

Väsünanlands län 1974-02-25

Östergötlands län 1975-09-01

Malmöhus län 1975-10-20 Uppsala län 1976-05-12 Södermanlands län 1976-06-30

7 ÄRENDEN SOM BÖR FLYTTAS ÖVER TILL ALLMÄNNA Bilaga ENHETEN VID DELNING AV ÄRENDEN MELLAN JURIDISKA ENHETEN OCH ALUWÄNNA ENHETEN

Vid övervägandena av det alternativ som innebär en uppdelning av

ärendena mellan enheten och återstoden av allmänna enjuridiska heten har ansett att följande ärenden bör flyttas utredningen till återstoden av allmänna enheten:

Explosiva varor Lokala hälsovårdsordningar Besvär över hälsovårdsnämnds beslut Jakt och viltvård Fiske Brandordningar Besvär enligt brandlagen och brandstadgan Yrkesmässig trafik Auktorisation av bilskrotare

Ärendena rörande explosiva varor, jakt och viltvård, fiske, auktorisation av bilskrotare och yrkesmässig trafik torde inte

behöva någon närmare kommentar för en flyttning till återstoden

av allmänna enheten. Utredningen anser dessa vara av typisk tillståndskaraktär utan anknytning till planering och att de därför

bör inom återstoden av allmänna enheten. För tydlig-

handläggas hetens skull bör framhållas att med yrkesmässig trafik avses inte den del av dessa ärenden, linjetrafik och statsbidragsfrågor m m, som har regionalpolitisk betydelse.

Besvär över byggnadsnämnds beslut

besvär över beslut medför de Inom ärendegruppen byggnadsnämnds s k blandade ärendena särskilda problem. Dessa ärenden innehåller ofta dels vägrat byggnadslov, dels vägrad tätbebyggelsedispens. I dessa ärenden torde länsstyrelsen i regel särskilja

352 Bilaga 7 Ärenden som bör över flyttas ...

tätbebyggelsefrågan om denna varit avgörande för

byggnadsnämndens beslut. Härigenom kan eventuella besvär över länsstyrelsens beslut prövas direkt av regeringen som i sista hand avgör sådana dispenser. Till grund för denna

handläggningsordning ligger bl a

ett uttalande av riksdagens justitieombudsmän och en skrivelse av LON.

Byggnadsnämnd kan numera vägra byggnadslov vid s k lokaliserings-

prövning med stöd av 55 § 3 mom andra stycket byggnadsstadgan utan tillgång till rörande

ritningar byggnadsföretaget.

Beträffande tätbebyggelse av mindre omfattning kan enligt 5 § andra stycket byggnadslagen lämplighetsprövningen från allmän synpunkt av bebyggelse även ske i samband med prövning av ansökan om byggnadslov. Det principiella kravet för på detaljplan tätbebyggelse har alltså för dessa fall. upphävts

Besvär över länsstyrelsens beslut i de sistnämnda ärendena prö-

vas enligt 71 § 2 mom byggnadsstadgan i regel av regeringen.

I besvär över beslut byggnadsnämnds som inte innehåller dispensfrågor av olika slag utan är en ren

byggnadslovsfråga förs

besvären hos kamarrätten.

Bland ärenden om besvär över byggnadsnämnds beslut är de blandade ärendena betydligt fler än de rena besvären. De blandade ärendena har också utpräglad planeringskaraktär. Samtidigt som de många gånger innehåller komplicerade juridiska överväganden. De rena besvären, d v s de som fullföljs till kamhar dock inte marrätt, samma anknytning till planeringen. En av dessa renodling båda ärendetyper skulle alltså innebära en splittring av ärendegruppen med en del kvar på juridiska enheten och en annan del förd till återstoden av allmänna enheten. Utredningen har emellertid, som ovan haft sagts, som utgångspunkt att så långt undvika en sådan möjligt delning. På grund härav bör i så fall hela kvar ärendegruppen ligga på juridiska enheten inom

planeringsavdelningen.

7 Ärenden som bör över ... 353 Bilaga flyttas

Lokala hälsovårdsordningar

fastställer de kommunala hälsovårdsordningar som Länsstyrelsen kommunfullmäktiga antagit. Till grund för kommunfullmäktiges i allmänhet ett av socialstyrelsen utarbetat förförslag ligger anser att fastställandet av slag till normalstadga. Utredningen och att hälsovårdsordningen är en typisk myndighetsutövning saknar I sammanhanget kan erärendegruppen planeringskaraktär. inras om att allmän för kommuner nu fastställs ordningsstadga inom allmänna enheten. Utredningen anser det därför naturligt också den lokala hälsovårdsstadgan fastställs inom återatt stoden av allmänna enheten.

Besvär över hälsovårdsnämnds beslut

att besvär över hälsovårdsnämnds Länsstyrelsens uppgift pröva i 86 § hälsovårdsstadgan. Länsstyrelsen har också beslut anges vissa Ibland kan enligt hälsovårdsstadgan tillsynsuppgifter. också beröra utanför hälsoett hälsovårdsärende lagstiftning vårdsstadgan.

antalet besvär över hälsovårdsnämnds beslut rör Det övervägande till kommunalt avlopp, tillstånd dock frågor som t ex anslutning till sluten tank samt mindre miljöstörande verksamhet som granbuller m m. Yttrande i dessa ärenden innes klagan över lukt, hämtas oftast frün länsläkarorganisationen. Dessutom förekommer stort antal d v s begäran om ett s k sophämtningsärenden, från det kommunala sophämtningsmonopolet. Enligt gäldispens kan ett an-

lande regler och praxis sophwntningsärende prövas

enbart renhållningslagstiftningen som kmmmuialtingen enligt besvär eller enbart hälsovñrdslagstiftningen som förvaltenligt eller enligt båda lagstiftningarna. Förvaltningsningsbesvär besvären förs vidare till kmmnarrätt. Flertalet besvär över hälsovårdsnämnds beslut har alltså begränsat intresse ur plane- De ärenden där också annan lagstiftning berörs, ringssynpunkt. är till antalet betydligt färre än som t ex miljöskyddslagen, besvär över hälsovârdsnämnds beslut. Det skulle därför övriga strida mot utredningens utgångspunkt - att hålla saman ärendegrupper - att särskilja dessa ärenden. På grund härav och då de

354 Bilaga 7 Ärenden som bör över flyttas ...

besvär över hälsovårdsnämnds beslut som anförs med komunalbesvär nu handläggs inom återstoden av allmänna enheten anser

utredningen det naturligt att besvär över hälsovårdsnämnds beslut förs över till återstoden av allmänna enheten.

Vilken betydelse har placeringen av socialenheten för att

bestämma vart besvär över hälsovårdsnämmds beslut skall föras

Utredningen har mot bakgrund av det förslag som socialstyrelsens

översynsutredning lagt fram förordat att det inom

länsstyrelsen skall skapas en ”socialenhet” för socialkonsulenter, barnavårds-

konsulent, hälsovårdskonsulent m fl. har emellertid Utredningen inte tagit till var inom ställning länsstyrelsen denna enhet

skall placeras.

Som angetts ovan hörs normalt länsläkarorganisationen i besvär över hälsovårdsnämnds i vart beslut, fall i fråga om förvalt-

ningsbesvär. Även om, som ÖSOS hävdat, socialkonsulenter och

länsläkarorganisationen skulle få mera samhällsplanerande uppgifter - vilket utredningen inte anser tillräckligt utrett har dessa alltjämt betydelsefulla uppgifter inom återstoden av

allmänna enheten. De skulle därför i hög grad vara en gemensam

resurs för länsstyrelsen. Utredningen anser därför att frågan om placeringen av socialenheten inte kan ha avgörande betydelse för var besvär över hälsovårdsnämnds beslut skall

handläggas.

Brandordning

Den kommunala brandordningen som fastställs av länsstyrelsen efter förslag av kommun innehåller bestämelser om brandstyrka, kommunal sotning etc. anser Utredningen att fastställandet av

brandordningen är en typisk myndighetsutövning i huvudsak utan

särskilt samband med planering. Den kommunala räddningstjänsten

som försvarsenheten dessutom inte prövar utgör tillräckligt skäl för att låta ärenden om

brandordningar handläggas på annat sätt

än övriga kommunala stadgor. Det kan tilläggas att statens

brandnämnd yttrar i ärenden om

sig brandordning.

som bör över ... 355 Bilaga 7 Ärenden flyttas

Besvär över brandlagen och brandstadgan

antalet mål enligt brandlagstiftningen gäller Det övervägande meddelade förelägganden. Länsstyrelav brandsyneförrättningar ärenden kan ha både tillsyns- och besvärssens beslut i dessa fallen har att bedöma om brandkaraktär. I båda länsstyrelsen och i övrigt lämpligt. Be-

syneföreläggandet är lagligen grundat

beslut förs hos kammarrätt. svär över länsstyrelsens

ärenden inte har någon särskild ananser att dessa Utredningen och att de därför bör handläggas inom knytning till planering

återstoden av allmänna enheten.

8 JURISTTJÄNSTER PÅ JURIDISKA ENHTEN M M Bilaga

Länl) Antal Antal juristtjänster

juristtjänster i kvar på juridiska endag vid juridiska heten vid delning av enheten ärenden mellan juridiska

enheten och återstoden

av allmänna enheten

ä><ECIHUJ7ZJTJZKFXIDTJFHUÖ

I, 0 och Z län saknas. 1) AB,

ärenden har hälften av tiden beräknats 2) Av gruppen övriga

eller enheten. på konsult- och deltaganderollen på juridiska

sou 1978:58 359

Bilaga 9 ANTAL ÄRENDEN 1AK»4:yN4rL1GA PLANERINGSAVDELNINGAR

(UTOM AB LÄN) ENLIGT LONs SENASTE DIARIESTATISTIK (BUDGETÅRET 1973/74)

Enhet Antal Andel i Ärendegrupper enligt nonnalärenden procent arbetsordningen t°ta1t Totalt Antal Andel 1 för en- där jur procent heten enheten deltar

Regionalekonomiska 3 229 4,2 14 2 1,4

Planenheten 13 216 17,4 10 8 80

Naturvårdsenheten 18 055 23,8 47 26 55

Lantmäterienheten 2 529 3,3 12 2 1,6

Läns- 1) antikvarien 9 0 12 6 50

Länsveterinären 1 540 2 3 0 0

Priskontoret 1 899 2,5 1 0 0

Hemkonsulenten 708 0,9 1 O 0

Swnma totalt exkl juridiska enheten 41 l8S 54,2 100 44 44

Juridiska enhetens egna ärenden 34 666 45,7

Vägärenden Dessa omfattar enligt normalarbetsordningen 23 ärendegrupper. Av dessa är vägförvaltningen beredande enhet i tolv grupper, lantmäterienheten i två grupper och juridiska enheten i nio grupper. Två av dessa grupper är juridiska enhetens egna ärendegrupper. Totalt uppgick antalet vägärenden till 17 317.

1) Länsantikvarien fanns ej då statistiken upprättades. Här redovisas gruppen fornminnen.

Statens offentliga utredningar 1978

Kronologisk förteckning

. Stat-kyrka. Ändrade relationer mellan staten och svenska kyrkan. Kn. . Stat-kyrka. Bilaga 1. Kyrkans framtida organisation. Kn. . Stat-kyrka. Bilaga 2-12. Utredningar i delfrågor. Kn. . Skolplanering och skolstorlek. Faktaredovisning och bedömningsunderlag. U. . Föräldrautbildning. S. . Ny skogspolitik. Jo. . Skog för framtid. Jo. . Hyresrätt 2. Lokalhyra. Ju. . Ny konkurrensbegränsningslag. H. . Barnets rätt. 1. Om förbud mot aga. Ju. . Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. E. . Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 1. E. . Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 2-4. E. . Arbete åt handikappade. A. . Praktikfrágor-átgårder i ett kort perspektiv. U. . Regional konsumentpolitisk verksamhet. H. . Energi. l. . Öresundsförbindelser. K. . Öresundsförbindelser. Bilaga A. Ritningar. K . Öresundsförbindelser. Bilaga 8. Konsekvenser för företag och hushåll. K . Bemanning av fartyg. K . Energi. strukturomvandling och sysselsättning. A. . Växtförädling. Jo. . Ny renhållningslagstiftning. Jo. . Etablering av miljöstörande industri. Bo. . Hälso- och sjukvárdspersonalen. S. . Fortsatt körkortsreform. K . Kvinnors förvärvsarbete och förvärvshinder. A. . Arbete i jordbruk och trädgård. A. . Brand inomhus. B. . TrafikpoIitik-kostnadsansvar och avgifter. K . Ny indelningslag för kommuner, Iandstingskommuner och församlingar. Kn. . Ordningsvakter. Ju. . Förstärkt skydd för fri- och rättigheter. Ju. . Regional utvecklingsplanering, Iänsplanering, vidgad lånsdemokrati. Kn. . Arrenderätt 1. Ju. . Hotell- och restaurangbranschen. H. . Jämställdhet i arbetslivet. A. . Föräldraförsâkring. S. . Tvistlösning på konsumentområdet. H. . Statlig personalutbildning. B. . Kommunernas medverkan i sysselsättningsplanering. A. . Miljökostnader. Jo. . Kommunalt hälsoskydd. S. . Allmän arbetslöshetsförsäkring. A. . Att främja regional utveckling. l. . Att främja regional utveckling. Bilagedel. l. . Konkurrens på lika villkor. E. . Energi. Hälso-miljö- och säkerhetsrisker. l. . Ny värdutbildning. U. . Svensk trâdgårdsnäring. Jo. . Lägg besluten närmare människorna! Kn. . Förbud mot investeringar i Sydafrika. H. . Personregister-Datorer-lntegritet. Ju. . Att sambo och gifta sig. Ju. . Kultur och information över gränserna. Ud. . Resor till arbetet. A. . Organisatoriska frågor inom länsstyrelsen. Kn.

Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Sysselsättningsutredningen. 1. Arbete åt handikappade. [14] 2. Hyresrätt 2. Lokalhvra. [8] Energi, strukturomvandling och sysselsättning. [22] 3. Kvinnors Barnets rätt. 1. Om förbud mot aga, [10] förvärvsarbete ochförvärvshinder. [28] 4. Kommunernas medver- Ordningsvakter, [33] Förstärkt skydd för fri- och rättigheter. [34] kan i sysselsättningsplanering. [42] Arrenderätt 1. [36] Arbete i jordbruk ochträdgård. [29] [54] * Jämställdhet i arbetslivet. [38] Personregister-Datorenlntegritet. Att sambo och gifta sig. [55] Allmän arbetslöshetsförsäkring. [45] Resor till arbetet. [57]

Utrikesdepartementet Bostadsdepartementet Kultur och information över gränserna. [56] Etablering av miljöstörande industri. [25] Brand inomhus. [30].

Socialdepartementet [5] lndustridepartementet Föräldrautbildning. Hälso- och sjukvårdspersonalen. [26] Energikommissionen. 1. Energi. [17] 2. Energi. Hâlso-miljö- och Föräldraförsäkring. [39] säkerhetsrisker. [49] Kommunalt [44] Expertgruppen för regional utredningsverksamhet. 1. Att främja hälsoskydd. regional utveckling. [46]2.Att främja regional utveckling. Bilagedel. [47] Kommunikationsdepartementet 1975års danska och svenska öresundsdelegationer. 1. Öresunds förbindelser. [ l 8] 2. Öresundsförbindelser. Bilaga A. Ritningar. [19] Kommundepartementet för företag och Kyrkoministerns stat-kyrka grupp. l . Stat-kyrka. Ändrade relationer 3. Öresundsförbindelser Bilaga B. Konsekvenser hushåll. [20] mellan staten och svenska kyrkan. [1] 2. Stat-kyrka. Bilaga 1. Kyrkans framtida organisation. [2] 3. Stat-kyrka. Bilaga 2-12. Bemanning av fartyg. [21] Fortsatt körkortsreform. [27] Utredningar i delfrågor. [3] för kommuner, landstingskommuner och försam- Trafikpolitik-kostnadsansvar ochavgifter. [31] Ny indelningslag lingar. [32] Regional utvecklingsplanering, Iänsplanering, vidgad länsdemokrati. Ekonomidepartementet [35] 1. Kapitalmarknaden i svensk eko- Kapitalmarknadsutredningen. Lägg besluten närmare människorna! [52] nomi. ll 1]2. Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 1. [12] 3. [58] Organisatoriska frågor inom länsstyrelserna. Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 2-4113]

Budgetdepartementet Statlig personalutbildning. [41]. Konkurrens på lika villkor. (481.

Utbildningsdepartementet och skolstorlek. Faktaredovisning och bedömnings- Skolplanering underlag. [4] om vissa vårdutbildningar inom högskolan. 1. Praktik- Utredningen frågor-åtgärder i ett kort perspektiv. [15] 2. Ny vårdutbildning. [50]

Jordbruksdepartementet 1973års skogsutredning. 1. Ny skogspolitik. [6] 2. Skog för fram›

tid. [71 Växtförädling. [23] Ny renhållningslagstiftning. [24] Miliökostnader. [43] Svensk trädgårdsnäring. [51]

Handelsdepartementet Ny konkurrensbegränsningslag. [9] Regional konsumentpolitisk verksamhet. [16] Hotell- och restaurangbranschien. [37] Tvistlösning på konsumentomrâdet. [40] Förbud mot investeringar i Sydafrika. [53]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

ISBN 91-38-04387-4

LjberFörlag

ISSN O375-25OX Allmänna Förlaget