Samhället och filmen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

mama? Om] mamman] då Slufbefönkondea

Statens offentliga utredningar 1 973 : 53 Utbildningsdepartementet

och filmen

Samhället

Del 4

Slutbetänkande

Betänkande av Filmutredningen 1968 Stockholm 1973

ISBN 91-38-01577-3 K L Beckmans Tryckerier AB Stockholm 1974

Till Statsrådet och chefen för

utbildningsdepartementet

Kungl. Maj: t bemyndigade den 28 juni 1968 antal experter, däribland docenten Gösta chefen för utbildningsdepartementet att till- Werner som förordnades fr. o. m. den 1 kalla högst sju sakkunniga för att utreda september 1972. Werner är den ende av frågan om filmbranschens ekonomiska struk- experterna som deltagit i utarbetandet av tur och villkor m. m. detta slutbetänkande. Med stöd av detta bemyndigande tillkal- Utredningen överlämnade den 17 decemlade departementschefen den 9 juli 1968 ber 1970 sitt första delbetänkande, Samhälsom sakkunniga presidenten i Göta hovrätt let och filmen”, del l (SOU 1970:73). I N. Erik Åqvist, ledamoten av riksdagen och detta redovisas frågor om samhällsstödd numera talmannen Torsten Bengtson, advo- visning av kvalitetsfilm, filmstudios, barnfilm katen Ola Ellwyn, ledamoten av riksdagen samt filmbranschen och tv. redaktören Sture Palm, numera statssekrete- Den 12 december 1972 överlämnade raren Thage G. Peterson, direktören Harry utredningen sitt andra delbetänkande, Sam- Schein och regissören Jan Troell. Åqvist hället och filmen, del 2 (SOU 1972: 9). I utsågs att vara ordförande. betänkandet redovisas frågor om film- och De sakkunniga antog namnet Filmutred- tv-undervisning samt kortfilm. ningen 1968. Ett tredje delbetänkande, ”Samhället och Troell entledigades den 20 mars 1969 på filmen”, del 3 (SOU 1973: 16) överlämnades egen begäran från sitt uppdrag. Samtidigt den 10 april 1973. Det behandlar fyra olika uppdrogs åt regissören Kjell Grede att områden: den svenska filmbranschens ekonointräda i hans ställe. mi, film och mervärdeskatt, filmarbetarnas Ellwyn och Peterson entledigades på egen villkor samt filmstöd utomlands. begäran från sina uppdrag, Ellwyn den 28 Utredningen överlämnar nu sitt slutbetänjanuari och Peterson den 1 februari 1971. I kande. Det innehåller till en början en överderas ställe tillkallades den 28 juni 1971 sikt av Gösta Werner angående svensk films direktörerna Bengt Göransson och Göran utveckling och karakteristiska kännetecken Lindgren. med jämförelser till internationella förhål- Departementschefen tillkallade den 19 landen. Därefter redovisas frågor om filmseptember 1968 hovrättsrådet Gunnar Ek- branschens struktur, filminstitutet, förhållanman att vara huvudsekreterare åt utred- det mellan den svenska filmproduktionen ningen och den 10 oktober 1969 numera och tv, samhällsstöd till film, filmarbetarnas departementssekreteraren Leif Larson att itbildning och arbetsmarknad samt filmens vara biträdande sekreterare. kulturpolitiska administration. Under utredningsarbetet har deltagit ett Reservationer har avgetts av dels herrar

Åqvist och Lindgren, dels herr Bengtson. herrar Bengtson och Lindgren. Särskilda yttranden har avgetts av dels herrar Utredningsarbetet är därmed slutfört. Palm och Schein, dels Stockholm den 31 december 1973. Grede, Göransson,

N. Erik Åqvist

Torsten Bengtson Kjell Grede Bengt Göransson

Göran Lindgren Sture Palm Harry Schein

/Gunnar Ekman Leif Larson a r

Innehåll

3 Svenska Bio träder fram 23 I Inledning Kapitel 3.1 Svenska Bios första filminspelningar . . . . . . . . . . . . . . . 23 och 3.2 Yrkesmännen träder till 23 Kapitel l Utredningsuppdraget 3.3 De första internationella inspeldess fullgärande 24 1.1 Direktiven ningarna 3.4 Pionjärtiden är slut . . . . . . . 24 1.2 Delbetänkanden 1.3 Slutbetänkandet 4 Filmsituationen 1912 25 1.4 Utredningsarbetet Kapitel 4.1 USA 25 25 2 De grundläggande målen för 4.2 D. W. Griffith Kapitel 25 4.3 Italien filmpolitiken 26 4.4 Danmark

5 Stillers och Sjöströms Iäroâr 27 Kapitel 5.1 Utländska förebilder 27 27 5.2 Det danska inflytandet 75 år. En översikt av 5.3 Den första svenska filmen med II Svensk film under kän- socialt ämne 28 dess utveckling och karakteristiska netecken med jämförelser till internationella filmförhållanden. Kapitel 6 Den internationella expansionen 29 Av Gösta Werner. 6.1 Filmen: ett nytt medium 29 6.2 År 1913 som gränsår 29 17 6.3 Ett fullt utvecklat filmiskt språk 29 Förord . . . . . . . . . . . . . . . 6.4 Dansk film söker nya vägar 30

. . . . . . . . 18 6.5 Den stumfilmstilens förelö- Kapitel 1 Inledning tyska 18 . . . . . . . . . . . . . . 30 1.1 De första levande bilderna pare 1.2 Utvecklingen går blixtsnabbt 19 6.6 Svenska reaktioner på impulser- 19 na . . . . . . . . . . . . . . . . 30 1.3 Uppfinningen låg i tiden . . . från USA . . . . . . . 30 1.4 De första filmvisningarna i Sverige 20 6.6.1 6.6.2 . . . från Tyskland 31 1.5 De första biograferna i Sverige 20 6.6.3 . . . från Danmark 31

Kapitel 2 De första svenska filmerna 21 i Sveri- 7 Den svenska stumfilmskolan 32 2.1 Den första filminspelningen Kapitel . . . . . . . . . . . . . . . 21 7.1 En ny svensk produktionspolitik 32 ge 21 7.2 Victor Sjöström 32 2.2 Den första svenska spelfilmen 7.2.1 Den svenska stumfilmsko- 2.3 Den tidigaste svenska filmproduktionen . . . . . . . . . . . . . 21 lans första film

SOU 1973: 53

7.2.2 Dess karakteristiska känne- 12 1930-talet Kapitel tecken . . . . . . . . . . 33 12.1 Den samtida ryska, tyska och engelska filmen . . . . . . . . 46 re . . . . . . . . . . . . 33 12.2 USA utvecklar en egen filmstil 46 7.2.4 Fotografen Julius Jaenzon 33 12.3 Den svarta franska filmen 47 7.3 Mauritz Stiller . . . . . . . . . 34 12.4 Svensk film blir mer och mer 7.3.1 Den sofistikerade komedin 34 provinsiell . . . . . . . . . . 47 7.3.2 Från genre till genre . . . . 34 12.5 Sociala i svensk 30-talsproblem 7.3.3 ...mot en renodlat visuell film . . . . . . . . . . . . . 47 koncipiering . . . . . . . 35 12.6 Den breda svenska produktionen 48 7.4 Den litterära idévärlden och dess 12.7 Film- och exbiografbranschen filmiska gestaltning . . . . . . . 35 panderar ekonomiskt . . . . . 57 12.8 ”Svensk film en kulturfara! 57 Kapitel 8 Första världskrigets slagskugga . . . . . . . . . . . . . . . 36 Kapitel 13 Svensk film under andra 8.1 Svenska Bios konkurrenter 36 världskriget . . . . . . . . . . . . 58 8.2 Svenska krigfilmer . . . . . . . 36 13.1 De första beredskapsfilmema 58 8.3 Efterkrigstiden på film 37 13.2 Filmens insats i den andliga upp- 8.4 Historiska filmer 37 rustningen S8 13.3 Den övriga produktionen 59 13.4 Tecken på förnyelse . . . . . . 59 Kapitel 9 Stumfilmtidens exportsitua- 13.5 Den bristfälliga nyrekryteringen 59 tion . . . . . . . . . . . . . . . . 38 13.6 Alf Sjöberg . . . . . . . . . . 59 9.1 Stumfilmens beroende av texter 38 13.7 Unga debutanter 60 9.2 Ett drastiskt exempel 38 13.8 Arne Sucksdorff 60 9.3 Exportmöjlighetema för svensk 13.9 Magistrala fiaskon 61 film . . . . . . . . . . . . . . 39 9.4 Svensk film blir ett begrepp utom- Kapitel 14 Segrarnas och de besegralands . . . . . . . . . . . . . 39 des film 62 14.1 62 Kapitel 10 Exportmarknaden sinar 41 14.2 USA . . . . . . . . . . . . . 62 10.1 Utländska locktoner 41 14.3 Tyskland . . . . . . . . . . . 62 10.2 Nya bedömningar . . . . . . . 41 14.4 Sovjetunionen 63 10.3 Sikte 14.5 Frankrike

på internationell produk- 63

tion 41 14.6 Danmark 63 14.7 Italien . . . . . . . . . . . . 63 14.8 Neorealismen: verkligheten in på Kapitel 11 Inför en ny tid . . . . . 43 livet . . . . . . . . . . . . . 64 ll.l ”Den viktigaste av alla konstar- 14. 9 Neorealismens betydelse 64 ter . . . . . . . . . . . . . 43 11.2 Film som bärare av idéer 43 Kapitel 15 [gamla fotspår 66 11.3 Den teoretiska filmdebatten 43 15.1 Den svenska produktionen krym- 11.4 Den franska avantgarde-rörelsen 44 per . . . . . . . . . . . . . . 66 1 1.5 De första svenska filmstudios 44 15.2 Televisionens i Sverigenombrott 11.6 En länge okänd svensk 44 ge . . . . . . . . . . . . . . 66 11.7 Nya klippnings- och montageprin- 15.3 Produktionen under 1950-talet 67 ciper . . . . . . . . J. . . . 15.4 De nya filmskaparna . . . . . . 67 11.8 Dokumentärfilmens förnyelse 15.4.1 67 Ingmar Bergman 11.9 Ljudfilmen gör entré l5.4.2 Alf Sjöberg 69

SOU 1973: 53

l5.4.3 Hasse Ekman l8.3.4 Jan Troell . . . . . . . 86 l5.4.4 Arne Sucksdorff l8.3.5 Kjell Grede . . . . . . 86 l5.4.5 18.4 Den erotiska öppenheten 87 Hampe Faustman 15.5 Könsrollstänkandet inom svensk l8.4.1 Den spekulativa erotiska film . . . . . . . . . . . . . 70 filmen . . . . . . . . . 87 15.6 Rasdiskriminering 71 18.5 Svensk film och TV under 60-ta- 15.7 Filmen som bevarare av traditio- let . . . . . . . . . . . . . . 88 och fördomar 71 18.6 Film och TV i USA . . . . . . 88 nella uppfattningar 18.7 TV i Sverige . . . . . . . . . 89 18.8 Kommersiell och icke-kommer- 72 siell filmproduktion . . . . . . 89 Kapitel 16 Nya signaler . . . . . . 16.1 Filmen 72 18.9 Nya distributionsformer 91 efter andra världskriget inom 18.10 Filmens förvandling som me- 16.2 Underhållningsmomentet . . . . . . . . . 72 dium . . . . . . . . . . . . 91 film och TV 16.3 Arvet från den italienska neorea- 18.11 Breddningen av det seriösa film- . . . . . . . . . . . . 73 intresset . . . . . . . . . . . 91 lismen Cinema och diskbänksre- 18.12 Humor - är det fult det? 91 16.4 Free alismen” i engelsk film 73 16.5 Den franska ”nya vågen 73 74 19 Filmen och det svenska 16.6 Förhoppningar i Västtyskland Kapitel samhället . . . . . . .- . . . . . . 93 16.7 Töväder i Polen och Tjeckoslova- 75 19.1 Filmen lockar ökande publik 93 kien . . . . . . . . . . . . . i USA 75 19.2 Biografernas expansion och diffe- 16.8 Underground-filmen rentiering . . . . . . . . . . . 93 16.9 Reaktionerna i Sverige och inom 75 19.3 Biografernas ägare . . . . . . . 95 svensk film 19.4 Besöksfrekvensen på biograferna 95 19.5 Biografernas biljettpriser . 98 77 19.6 Den svenska spelfilmproduktio- Kapitel 17 Mat friare berättelseformer 77 nen . . . . . . . . . . . . . 98 17.1 Filmmediets förvandling 17.2 Filmens roll i samhället 77 19.7 Samhällets första reaktionzcensur lOl l7.3 Cinéma-véxité-rörelsen 78 19.8 Nöjesskatten . . . . . . . . . 102 17.4 Svenska motsvarigheter 79 19.9 Filmen som politisk propaganda- 17.5 Motsvarigheter i andra länder 79 faktor . . . . . . . . . . . . 102 17.6 Semi-dokumentär film . . . . . 79 19.10 Filmen som konstnärligt me- 17.7 Svenska motsvarigheter . . . . 80 dium . . . . . . . . . . . . 104 Den politiska debatten i film . 104 17.8 Andra nya berättelse- och gestalt- 19.11 81 19.12 Film och TV efter 1956 . 106 ningsformer 17.9 Skärvmönster 19.13 inom den och mångtydighet 81 Strukturförändringen svenska filmproduktionen . 106 17. l 0 Avdramatiseringen 82 19.14 Filmen och ungdomen . . 107 19.15 Filmen och kulturlivet . 107 Kapitel 18 Svensk film efter 1963 84 18.1 Generationsskiftet inom svensk film . . . . . . . . . . . . . Utredningen 18.2 Filmreformen 1963 18.3 1960-talets ledande filmskapare 85 l Filmbranschens struktur . 109 18.3.1 Ingmar Bergman Kapitel 1.1 Inledning . . . . . . . . . . . 109 l8.3.2 Vilgot Sjöman 1.2 Utredningens överväganden . 109 18.3.3 Bo Widerberg

1.2.1 Filmhyressystemet . . . . 109 Filminstitutet 1.2.2 Filmbranschens situation . 111 Biograffilmen och tv 1.2.3 Förstatligande . . . . . . . 112 Filmen och samhället 1.2.4 Produktion . . . . . . . 113 1.2.5 Filmvisning . . . . . . . 114 1.2.6 Distribution . . . . . . . 117 1.2.7 Import . . . . . . . . . 122 V Sammanställning av utredningens förslag

Kapitel 2 Filminstitutet . . . . . . 124 2.1 Filmreformen . . . . . . . . . 124 Samhällsstödda biografer 2.2 Filminstitutets verksamhet 1963- 1973 . . . . . . . . . . . . . . 126 2.3 Filminstitutets ställning och eko- F ilm- och tv-undervisning _ nomi . . . . . . . . . . . . . 128 2.4 Utredningens överväganden . . . 129 F ilmbranschens struktur 2.4.1 Debatt kring filminstitutet 129 Filminstitutet 2.4.2 Utredningens rekommenda- Filmen och tv tioner . . . . . . . . . . 133

Kapitel 3 Biograffilmen och tv . . . 137 3.1 Inledande synpunkter . . . . . . 137 3.2 Biograffilmitv . . . . . . . . . 139 3.3 Tv: s negativa inverkan på biograffilmen . . . . . . . . . . . . . 143 3.4 Twsmöjligheter för biograffilmen 144 3.5 Utredningens överväganden . . . 144 Bilagor 3.5.1 Sveriges Radios biograffilmsvisning . . . . . . . . . . 144 3.5.2 En samordnad film/tv- Bilaga l Utredningens direktiv . . . . politik . . . . . . . . . . 146 Bilaga 2 Filmavtalet 3.5.3 Förslag till åtgärder . . . . 149

Kapitel 4 Filmen och samhället . . . 152 4.1 Samhällsstöd till film . . . . . . 152 4.2 Vissa utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor . . . . . . . . . . . 154 4.3 Utredningens överväganden . . . 156 4.3.1 Fördelning av samhällsstöd till filmen . . . . . . . . 156 4.3.2 Samhällets utgifter för film- Stöd . . . . . . . . . . . 157 4.3.3 Filmens kulturpolitiska administration . . . . . . . 158

IV Sammanfattning av slutbetänkandet

Filmbranschens struktur . . . . . . . 163

Inledning

och dess

1 Utredningsuppdraget fullgörande

1.1 Direktiven 1.2 Delbetänkanden

vilka har avlämnat tre delbetänkan- I direktiven för utredningens arbete, Utredningen den 28 juni den. Det första (SOU 1970:73) behandlar innefattas i statsrådsprotokollet dåvarande chefen för ut- fyra olika områden, nämligen samhällsstödd 1968, redogjorde statsrådet Olof Pal- visning av kvalitetsfilm, filmstudios, barnfilm bildningsdepartementet, för 1963 års filmreform samt vissa frågor rörande förhållandet mellan me, inledningsvis Han erinrade vidare svensk och tv. De fyra och syftet med denna. filmproduktion av avsnitten faller in under punkterna 1-4 i bl. a. om de krav på en vidareutbyggnad debatten. ovan intagna sammanställning av direktiven. reformen som rests i den allmänna Direktiven (se bil. l) kan sammanfattasi Utredningens andra delbetänkande (SOU

följande riktlinjer: 1972: 9) behandlar dels film/tv-undervisning,

dels vissa kortfilmsfrågor (punkterna 5 och 6 l att undersöka möjligheterna att förbättra i sammanställningen). distribution av film, särskilt spridningen är Punkterna l-6 i sammanställningen av kvalitetsfilm till landsorten, och i alla mer eller mindre beroende av de samband därmed utreda ev. nya distribuförhållanden som skulle utredas enligt punkt tionsvägar, såsom icke-kommersiella biodvs. en strukturundersökning av den 8, grafer, som stöds av samhället; svenska numera utförd av filmbranschen, utredningens expert universitetslektorn 2 att utreda filmstudiorörelsens villkor; Bo L. Eklund. _ 3 att utreda barnfilmsfrågan; Det kan därför synas som om utredningen

4 att utreda om ett ökat samarbete borde ha låtit utföra strukturundersökningen frågan och först och därefter lagt fram förslag till mellan den svenska filmbranschen utredningen haft att svensk tv i fråga om produktion av film; åtgärder på de områden behandla. Utredningen valde emellertid en

5 att se över filmundervisningen; annan arbetsmetod.

Ett skäl härför var att förhållandena inom 6 att se över kortfilmens situation; filmvärlden ändras tämligen snabbt. En 7 att bedöma konsekvenserna för filmområ- filmstrukturundersökning av den svenska det av en mervärdeskatt; ett värde för ett branschen har begränsat 8 att en undersökning beträffande utredningsarbete som måste komma att ligga göra av och förhållandena i den flera år efter den tidpunkt undersökningen organisationen svenska filmbranschen. avser. Ett annat skäl var att det fanns en rad

SOU 1973: 53

akuta problem på filmområdet, när utred- nats avsevärt. ningen tillsattes, där behovet av samhällsin- Kulturrådet har i sitt betänkande Ny satser bedömdes vara angeläget och bråd- varit inne kulturpolitik på liknande tankeskande. Med hänsyn till den kunskap om gångar, dvs. att med av s. k. cost hjälp filmbranschen som fanns inom utredningen benefit-studier utarbeta mera rationella riktoch de successiva underhandsrapporter som linjer för utvärderingen av kulturpolitiska Eklund lämnat ansågs det möjligt att ta insatser. Filmutredningen begränsar sig i ställning till vissa frågor utan att resultatet av detta sammanhang till att understryka att strukturundersökningen i dess helhet förelåg. sådana studier är särskilt påkallade när det Bara på en punkt - avsnittet i utredning- gäller insatser inom den kommersiella kulens första delbetänkande om samhällsstöd tursektorn. Det är önskvärt att det nya till visning av kvalitetsfilm - fanns därvidlag kulturrådet utarbetar metoder för sådana skiljaktiga meningar inom utredningen. Öv- cost benefit-beräkningar. riga förslag som utredningen lagt fram i Förutom och strukturundersökningen delbetänkandena har varit även i redovisas enhälliga skattefrågor i utredningens tredje det avseendet att man inte ansett sig behöva delbetänkande också filmarbetarnas inawakta resultatet av Strukturundersökning- komstoch sysselsättningssituation samt olien. ka utländska för filmstöd. principer Utredningen klargjorde i det första delbetänkandet att man i slutbetänkandet skulle 1.3 Slutbetänkandet återkomma till vissa frågor om resultaten av strukturundersökningen eller andra föränd- Med det slutbetänkande som nu föreligger ringar under mellantiden skulle motivera det. har utredningen sett som sin främsta uppgift Vad gäller avsnittet om samhällsstöd till att dra upp allmänna riktlinjer för 70-talets kvalitetsfilmsvisning vill utredningen fram- filmpolitik. Slutbetänkandet skiljer sig sålunhålla att den nu föreliggande strukturunder- da formellt och innehållsmässigt från de två sökningen inte föranleder en omprövning av första delbetänkandena där tyngdpunkten ställningstagandena i det första delbetänkan- ligger på konkreta av olika akuta lösningar det. filmproblem. Strukturundersökningen redovisas i utred- På vissa punkter föreligger emellertid även ningens tredje delbetänkande (SOU i slutbetänkandet konkreta förslag till åtgär-

1973: 16). I betänkandet ges vidare en der. Det gäller fraktstöd nu film, filminsti-

redogörelse för konsekvenserna av olika tutet samt förhållandet mellan film och tv. alternativ av mervärdeskatt på biograffilm Utredningens förslag i första delbetänkan- (punkt 7 i sammanställningen ovan). l det i vad avser förhållandet mellan film och enlighet med utredningens direktiv följs re- tv avsåg inte biograffilm utan filmade tvdogörelsen inte av något ställningstagande program. Syftet var att öka mångfalden i från utredningens sida i skattefrågan. tv-utbudet och skapa bättre sysselsättnings- Utredningen hade ursprungligen för avsikt möjligheter för enskilda filmföretag och att komplettera Strukturundersökningen sådana filmare som inte är anställda på med en särskild undersökning rörande utsik- Sveriges Radio. terna att skissera en ekonomisk modell som När utredningen i slutbetänkandet återskulle möjliggöra mera rationella bedömning- kommer till förhållandet mellan film och tv ar av de interna och externa effekterna av är det åtgärder i ett längre perspektiv som olika satsningar inom filmområdet. avses. Utredningen anger grunderna för en Strukturundersökningen tog av olika skäl integrerad film/tv-politik, nödvändig bl. a. avsevärt längre tid än som beräknats från för att på sikt säkerställa både den svenska början. Om utredningen fullföljt sistnämnda biograffilmens ekonomi och en konstruktiv planer hade utredningsarbetet därför förse- samexistens mellan filmpoch tv.

Frågan om fraktstöd till film har aktuali- politiken under 70-talet som anges i slutbe-

serats under senare delen av utrednings- tänkandet bör därvid vara vägledande.

arbetet, inte minst genom strukturundersökningen. De förslag om fraktstöd som läggs 1.4 Utredningsarbetet fram kan ses som en komplettering av förom sam- Utredningen eller dess sekretariat har haft slagen i det första delbetänkandet hällsstöd till visning av kvalitetsfilm. överläggningar med vissa statliga myndighe- Bortsett från det som nu redovisats är ter och utredningar samt med representanter utredningens synpunkter i slutbetänkandet för Sveriges Radio och filmbranschorganisaav mera allmän karaktär. Filmområdet är tioner. Utredningen hari och för slutbetänkandet föremål för snabba förändringar. Utredningen har därför att föreslå hållit 23 plenarsammanträden. Härtill kominte ansett lämpligt administrativa eller ekonomiska mer sekretariatets sammanträden. detaljerade i dess helhet. Till utredningen har inkommit skrivelser lösningar för området Tyngdfrån ämbetsverk, organisationer och enskilda punkten ligger i stället på vissa grundläggande riktlinjer för 70-talets filmpolitik. personer i frågor som berörs av utrednings-

Dessa bör ses i historiskt perspektiv. uppdraget. inleds därför med en över- Sedan förra delbetänkandet slutjusterats Slutbetänkandet Den har utredningen efter anmodan avgett fölsikt av den svenska filmens utveckling. har skrivits av utredningens expert Gösta jande remissyttranden: l den 20 mars 1973 över en ansökan av Werner (avd. ll). III tar upp Ek- föreningen Filmcentrum om statsbidrag I avd. utredningen till verksamhet under budlunds strukturundersökning som tidigare pre- föreningens senterats utan ställningstaganden från ut- getåret 1973/74,

redningens sida (kap. l). I kap. 2 behandlas 2 den 20 mars 1973 över en ansökan av filminstitutets ställning i det svenska film- Folkets Husföreningamas Riksorganisalivet. för- Kap. 3 ägnas åt biograffilmens tion om statsbidrag till fortsatt verksamhållande till tv. av kvalitetsfilm unhet med distribution Kap. 4 anknyter i viss mån till avsnittet der budgetåret 1973/74, om utländskt filmstöd i tredje delbetänkan- 3 den 20 mars 1973 över en ansökan av det. Det behandlar de ekonomiska relatioi ett SoL-FILM om statsbidrag till dess verknerna mellan samhället och filmen efter en samhet under budgetåret 1973/74, större perspektiv, i någon mån modell som getts ikulturrådets betänkande över kulturrådets 4 den 28 maj 1973 Ny kulturpolitik. I kapitlet redovisas vidare betänkande Ny kulturpolitik (SOU vissa frågor som rör utbildning av filmarbeta- 1972:66), re och filmarbetarnas arbetsmarknad. Kapit- 5 den 20 augusti 1973 över motionen let berör slutligen filmens kulturpolitiska i relation till kulturlivet i 1973: 448 av Sture Palm m. fl. om åtgäradministration, der mot maktkoncentrationen inom den Övrigt. att de kommersiella kultursektom, Det är utredningens förhoppning konkreta förslag som presenterats i de båda av 6 den 20 augusti 1973 över en ansökan första delbetänkandena liksom förslagen i till föreningen Folkets Bio om statsbidrag detta betänkande genomförs snarast. Många föreningens verksamhet, av de föreslagna åtgärderna har getts formen av försöksverksamhet. är den 7 den 20 augusti 1973 över en promemoria Anledningen snabba utvecklingen inom filmområdet. Den utarbetad inom Utbildningsdepartementet, motiverar en kontinuerlig bevakning och Det nya kulturrådets organisation (Ds U De allmänna riktlinjer för film- 1973: 9). anpassning.

ll

De målen för

grundläggande filmpolitiken

De allmänna målen för samhällets filmpolitik i dess första delbetänkande. I detta erinras måste underordnas målen för kulturpolitiken om 1963 års filmreform som uppfattades i dess helhet. Kulturrådet har i betänkandet som ett erkännande från statsmakternas sida Ny kulturpolitik lämnat förslag till mål för av filmen som samhälls- och kulturföreteelse. den allmänna kulturpolitiken. Det innebar inte början av en ny utveckling För utredningens del finns inte anledning utan snarare ett sent erkännande av resultat att gå in på annat än speciellt filmpolitiska som filmen nått flera decennier tidigare. mål. Dessa kan helt allmänt formuleras på Filmens betydelse inte av den stora förringas följande sätt: det gäller att säkerställa och produktionen av torftig underhållning, helstimulera produktionen av god svensk film, och halvpornografi samt våldsspekulationer, att säkerställa och stimulera import av god lika litet som litteraturens betydelse förutländsk film, att förbättra distributions- ringas av dess kvantitativt dominerande och visningsmöjligheterna för god film sär- bottenvegetation. skilt när socialt eller geografiskt betingade Den film som i detta sammanhang är av orättvisor föreligger, att stimulera konsum- betydelse är, betonar utredningen, vår egen tionen av sådan film, bl. a. genom förbättrad tids konstart, den som genom emotionellt utbildning och information, samt att stimu- berikande upplevelser eller i egenskap av lera konstnärligt, kommunikationstekniskt samhällsspegel eller instrument för samhällsoch ekonomiskt nyskapande inom filmens kritik och samhällsdebatt tillhör ett samområde. hälles viktigaste manifestationer. Filmpolitiken bör verkställas genom de- Filmens betydelse markeras särskilt starkt mokratiskt förankrade beslutsprocesser. att den vänder en stor och genom sig till Dessa mera allmänna mål för svensk framför allt ung publik. Antalet biobesök filmpolitik är väl förenliga med vad kulturrå- uppgår f. n. till ca 23 milj. om året, teater ses det uttalat i sitt betänkande. Filmen måste av ca 3 milj. Den dominerande delen av bioses som en kulturaktivitet med består av ungdomar jämställd publiken en viktig andra. Samhället måste alltså, betonar rådet, grupp för samhället att nå med kulturpolibidra till att det uppehålls en rimlig filmpro- tiken. För breda folkgrupper är filmen det duktion och skapas möjligheter att se god första mötet, ofta det enda, med kulturfilm i olika delar av landet. Det sistnämnda livet i vidare mening. bör självfallet gälla också mindre orter och Utredningens uppfattning står också väl i landsbygden. samklang med de synpunkter som framförts Kulturrådets uttalanden rimmar väl med i den historiska översikten av den svenska filmutredningens kulturpolitiska synpunkter filmens utveckling (avd. II nedan). Från att

12 SOU 1973: 53

håll åskådaren som medmänniska. Detta hör i tidigare ha varit och ännu på många

fortfarande vara enbart en distributionsappa- dag till ”vår andes stämma i världen. i en annan Filmreformen 1963 stimulerade påtagligt rat för något som koncipierats form för filmen skapats den svenska filmens utveckling. Som också har, påpekas där, uttrycksformer och ut- redovisas i prop. 1972: 36 - vari föreslogs egna, självständiga har ändringar i filmavtalet, numera vecklats ett eget filmiskt språk. Filmen betydande därmed accepterats som en ny konstart, jäm- genomförda - ökade produktionen av bio-

bördig övriga konstarter. I dag är filmen ett graffilm påtagligt jämfört med perioden när-

och differentierat mast före 1963. Arbetsmöjligheter skapades mångsidigt, högt utvecklat medium för snabb, närgången, effektiv kon- för en ny generation av svenska filmskapare.

Svensk film betydande konstnärtakt mellan människorna och verkligheten uppnådde

omkring dem. Filmen har blivit ett smidigt liga och ekonomiska framgångar. Trots den till en början gynnsamma och slagkraftigt instrument för gestaltningen människans situation och utvecklingen av biograffilrnsproduktionen av den moderna bröts emellertid inte den nedgång i biobevillkor. av söksfrekvensen som ägt rum efter tv: s Det är enligt utredningens mening att det finns en svensk Nedgången har varit särskilt väsentlig betydelse genombrott. skildrar stark under de senaste åren. Jämfört med film, film som det egna landets En film 1962 uppvisar biobesökssiffrorna för verkmänniskor, miljö, kultur, egenart. och samhetsåret 1972/73 en nedgång med omsom gör både dagens svenska samhälle

äldre tiders svenska kultur levande. kring hälften.

Minskningen av biobesöken har framtving- Det är inte fråga om ett ensidigt värnande om svensk film. Men kommersiell exploate- at nedläggning av ett stort antal biografer.

- att exportera svensk film ring av de nya tekniska landvinningarna Även möjlighetema kabel-tv - samt ett har försämrats av den internasatellit-tv, videogram, på grund film- tionella filmkrisen. Dessa förhållanden har ökat beroende av den internationella

marknaden och större bindning till denna medfört en påtaglig nedgång i den svenska innebära risker för det Det saknas riskkan komma att biograffilmsproduktionen. inom den svenska villigt kapital för konstnärligt värdefulla nationellt särpräglade projekt. Under verksamhetsåret 1972/73 filmen. Erfarenheten visar att en kontinuerlig och premiärvisades bara 14 långfilmer. Ytterliga-

bidrar till att ge re en konsekvens av den minskade biobelivskraftig filmproduktion söksfrekvensen är att de ekonomiska förutett land dess aktuella profil. Sverige fick det stumfilmsskolans tid i sättningarna för filminstitutets verksamhet under den svenska av 20-talet. försämrats. En fortsatt utveckling i slutet av 10-talet och början gradvis samma riktning innebär fara för kulturell Sovjetunionen har fått det genom den ryska USA genom den realistiska kalhuggning av filmområdet. 20-talsfilmen, som hade sina rötter i 30-talets utredningens mening kan en sådan filmtradition Enligt Italien fick det genom utveckling inte accepteras. Från kulturpolisociala motsättningar. under 40-talet som kanske i tiska synpunkter måste det anses vara ett neorealismen samtida väsentligt intresse att samordnade åtgärder ändå högre grad speglade en bitter, vidtas från samhällets och filmens sida för att verklighet. Tövädren i Polen och Tjeckoslostimulera till en mångfald konstnärliga och vakien blev aldrig så tydliga för utomstående de båda ländernas filmer från ekonomiska insatser på filmområdet. som genom Det medför även sociala fördelar. Av den 5 denna tid. i i svenska film är enkät bland svenska filmarbetare som utredi öppenheten dagens › för moderna värderingar med vad 1 uttryck redovisas närmare iutredning- Filmreformen det innebär av Ökad mänsklig kontakt och ens tredje delbetänkande, s. 20 ff., samt nedan s. till 124 ff. ett mera närgånget och öppet förhållande

SOU 1973: 53

ningen lät göra 1972 framgår att många av dem som inte har fast anställning hos Sveriges Radio saknar sysselsättning inom direkt filmarbete. Deras arbetsmöjligheter måste förbättras? Inte minst gäller det att vidta kraftfulla åtgärder för att trygga beståndet av en omfattande och kvalitativt högtstående svensk filmproduktion för visning i första hand i biografer eller andra filmvisningslokaler - över hela landet, även glesbygderna samt att öka den ekonomiska stabiliten i denna produktion. En stabil svensk filmproduktion utgör en konstnärlig potential som bör vara av intresse även för Sveriges Radio, både för tvzs programproduktion och för program i form av långfilmer.

å Jfr utredningens delbetänkande 3, avd. III. Jfr utredningens förslag i delbetänkande 1, kap. 12, samt avd. III avsnitt 42 nedan.

SOU 1973: 53

Svensk film under 75 år

En översikt av dess utveckling och karakteristiska kännetecken med jämförelser till internationella filmförhållanden. Av Gösta Werner

Förord

sätter in den svenska filmen i sammanhang först och främst ett modernt Denna översikt ett internationellt sammanhang och belyser mass-medium. den därvid ur ett internationellt perspektiv. översikten är förd fram till den 3l augusti Den innehåller kartlägg- 1973. ingen fullständig av svensk film under 75 år och ning heller ingen fullständig översikt av självfallet den internationella filmen under samma tid. Jag tar fram det som på ömse håll synts mig väsentligt för att bedöma den växelverkan, som lett till filmens nuvarande profil i Sverige. Jag nämner så få film- och personnamn som möjligt, men några är ofrånkomliga, när man vill teckna de stora mönstren och att linjerna. De ger också läsaren möjlighet fylla ut framställningen med ev. egna minnesintryck. Filmerna anges med de namn, under vilka de visats i Sverige. I övriga fall med originalnamn. Alla filmnamn är kursiverade. För varje film anges dess tillkomstår. I sammanhanget belysande statistiska uppåterfinns i tabellerna i slutet: antalet gifter biografer i Sverige 1919-1973 (tabell l), biografägarestruktureni Sverige 1936-1973 (tabell 2), förändringarnai besöksfrekvensen på de svenska biograferna (tabell 3 och 4), utvecklingen av biografernas biljettpriser (tabell 5) samt den årliga svenska spelfilmproduktionen 1897-1973 (tabell 6). Slutligen: jag har så långt det varit rimligt försökt undvika ord som konst, konstnärlig o. s. v. i framställningen. Detta innebär ingen nedvärdering av filmen givetvis som konstart utan har skett för att påverka läsaren att bedöma förhållandena inom filmen i första hand utifrån media-synpunkter och därvid komma ihåg att film inte alltid är konst utan på många håll och i många

2-

Inledning

Den svenska filmens utveckling fram till En månad senare, 22 mars 1895, demonförsta världskriget skiljer sig föga från den i strerade de apparaten offentligt men om och andra mindre länder i Europa. Intrycken i så fall vad de då visade utöver själva från de stora, kvantitativt efter hand alltmer apparaten har förblivit obekant. Filmens dominerande filmproducerande länderna, födelsedag brukar nämligen sättas först till främst USA, bestämmer även i den 28 december 1895, då Louis Lumiêre Sverige utvecklingen för såväl produktion som distri- öppnade den första biografen i Grand Café bution av film liksom utformningen av och vid Boulevard des Capucines i Paris. Där expansionen inom biografverksamheten. visade han ett program, som varade tio minuter, bestod av tio korta filmupptagningar och kostade l franc ientré. I pro- 1.1 De första levande bilderna grammet ingick bl. a. de sedermera filmhisto- Filmen, ”de levande bilderna, börjar inte riskt berömda Arbetarna upptagningarna alls - som man gärna tror - som ett billigt lämnar fabriken, fotograferad framför och folkligt nöje utan som en verkligt till Lumiêres fabrik grindarna i Lyon, och exklusiv hobby. Den föds ur konstfotot. kommer Tåget in på stationen La Ciotat, Fotografikonsten hade under 1800-talets sis- badorten vid Medelhavet, där familjen brukata årtionden utgjort ett sällskapsnöje och de tillbringa somrarna. Visningen blev en tidsfördriv inom de förmögnas kretsar. Den omedelbar och stor inte minst framgång, tidens fotoutrustning var tung och otymplig ekonomiskt. och dessutom mycket dyrbar, en hobby Vad de häpna åskådarna i detta tekniskt enbart för de rika. Bröderna Auguste och och yrvakna framstegsmässigt optimistiska Louis Lumiêre, som en dag - i varje fall i l800-tals sista decennium fick se var hur de - skulle som filmkonstens dittills Europa hyllas orörliga fotografierna hade blivit rörupptäckare, ägde och ledde tillsammans med liga. De såg fabriksgrindarna männiöppnas, sin far Antoine en fabrik i Lyon, som skorna strömma ut och fram mot sig. De såg tillverkade dyrbar fotografisk utrustning. De tåget komma mot sig in på stationen, stanna var bägge tekniker och konstruktörer och där, såg passagerarna stiga ner på plattforarbetade ständigt på att utveckla firmans men. Men att häri kunde ligga något annat fotografiska apparater och konstruktioner. än en rent teknisk effekt hos fotografiet, Den 13 februari 1895 fick de patent på en menade ingen den gången, uppfinnarna själva ny apparat, som de kallade cinémato- minst av alla. Bröderna Lumiêre avböjde att

graphe och som på en gång var kamera, tills vidare sälja sin ”cinématographd”. För

kopieringsmaskin och projektionsapparat. dem var den ingenting annat än en ytterliga-

re utvecklad kamera, en rent teknisk kon- Tittskåpspanorama visade kolorerade bilstruktion, kanske t. o. m. bara en kuriositet, der med stereoskopeffekter, och den visuellt som pappa Antoine uttryckte det. ofta mycket avancerade melodramteatern fängslade främst intresset genom spännande och dramatiska men inte alltför invecklade 1.2 Utvecklingen går blixtsnabbt handlingsmönster kring ädla hjältinnor och Verkligheten brydde sig mycket litet om vad nattsvarta bovar. uppfinnama tyckte. Utvecklingen gick blixtsnabbt, och samtidigt förändrades radikalt 1.3 Uppfinningen låg i tiden offentlighetens inställning till de rörliga fotografierna, de levande bilderna. Man vågar nog hävda att den tekniska Fotograferingen med sin tunga och dyrbara apparatur uppfinningen av rörliga bilder i hög grad låg i förblev ännu en kort tid samma exklusiva tiden. Praktiskt möjliga, tekniska lösningar hobby som förut, fortfarande förbehållen de hade samtidigt mognat på olika håll i värlrika, men kinematografen med sina levande, den. Obekant med bröderna Lumiêre och rörliga bilder lockade snabbt växande åskå- självfallet oberoende av dem hade den ameridarskaror. Visserligen var även här apparatu- kanske uppfinnaren Thomas Alva Edison ren tung, svårhanterlig och dyrbar men det redan 1891 konstruerat en ”kinetograph”, uppvägdes lätt av de snabbt ökande inkoms- ur vilken han några år senare utvecklade en terna från filmvisningarna. Lumiêres konstruktion närliggande filmappa- Det exklusiva entrépriset av 1 franc för ett rat, kallad kinet0sc0pe”. I England hade 10-minutersprogram sjönk till för gemene fotografen William Friese-Greene nått en i man lätt överkomlig nivå, samtidigt som princip likartad teknisk lösning, som när den antalet visningslokaler ökade och alltmer skulle praktiskt utvecklas dock kom försent folk strömmade till. för att kunna effektivt konkurrera. Även på Exklusiviteten var med ens borta, och andra håll i Europa såg besläktade konstrukdennas tillskyndare, den fotografiska tekni- tioner dagen, bl. a. de tyska bröderna Sklakens och konstfotots anhängare och ut- danowskys bioscope. Tiden var mogen för övare, svarade med att stämpla det nya uppfinningen, och publiken stod redo att ta folknöjet, de levande bilderna, som en vulgär emot den. och simpel underhållning. Lika snabbt som de levande bilderna” Filmen accepterade utan invändningar den sålunda spred sig över Frankrike våren 1896, fömedringen. Ett av skälen var säkert att lika snabbt gick de ut över Europa. Bröderna den fann det ekonomiskt givande och kanske Lumiêre tillverkade nu sin ”cinématot. o. m. såg en trygghet i att på ett självklart graphe” i ökande antal, anställde fotografer sätt anknyta till andra, på samhällets höjder och började bygga upp vad som så småninglika djupt föraktade men sedan lång tid hos om skulle bli Frankrikes första bolag för en bred publik populära och väl förankrade filmproduktion. Man skickade ut represenfolkliga nöjen av utpräglad bildmässig art tanter över hela Europa, till USA och ända som laterna magica, tittskåpspanorama eller bort till Japan och försökte vid introduktiomelodramteater. nerna av sina levande bilder i början behålla Laterna magica arbetade inte bara med så mycket som möjligt av exklusiviteten. enskilda, fárglagda skioptikonbilder, ofta av Sålunda skedde den allra första filmföreställburlesk karaktär. Genom att begagna dubbla ningen i Spanien 12 juni 1896 i form av en projektorer kunde man kombinera två olika välgörenhetsföreställning inom societeten i bilder och därvid ge illusion av bl. a. rörelse i närvaro av spanska drottningen. På andra bilden, t. ex. en ryttare som passerar förbi håll arrangerades i nära anslutning till de något. Därtill kom möjligheten av ljudeffek- första offentliga föreställningarna speciella ter i bakgrunden. visningar för monarken och hans familj: i

Wien redan i april 1896 för kejsar Franz Josef, i juni i Szt Petersburg för den ryske tsaren, i Köpenhamn för danska kungafamiljen och i Tokyo för japanske kejsaren.

1.4 De första ñlmvisningarna i Sverige

I Sverige visades de första filmbilderna på dagen ett halvt år efter den första offentliga visningen i Paris: den 28 juni 1896 på Industri- och slöjdutställningen i Malmö, där de sedan fortsatte att visas hela utställningstiden på dess sommarteater vid Pilstorp. En månad senare, 21 juli, visades film för första gången i Stockholm på Victoria- i Teatern på Djurgården. Det blev inledningen

i

till en med endast korta avbrott fortsatt i lokaler ända i kontinuerlig visning på olika

fram tills de första 1897 i

fasta biograferna i börjar etableras i Stockholm. i Övriga svenska städer, dit filmen kommer redan 1896, är Sundsvall, 3 augusti i Lilla i i Salongen, Tivoli, och Göteborg, där det sker 26 december på Konstföreningens lokal på i Valand.

1.5 De första biograferna i Sverige

De första fasta biograferna utanför Stockholm dröjde längre. Den första öppnades 27 * I juli 1902 i Göteborg. Men först ytterligare två år senare kommer den stora expansionen inom biografverksamheten. År 1904 öppnas fasta biografer i Malmö, Helsingborg, Borås, Örebro och Eskilstuna och året därpå, 1905, följer biografer i Norrköping, Halmstad, Gävle, Kristianstad och Lund. Samma år, 1905, öppnas den 39: e (!) biografeni Stockholm, den 16: e i Göteborg och den 3: e i Malmö. Men i sanningens namn skall tilläggas att många av de tidigare biografema i Stockholm och Göteborg inte hade förmått uthär- g i da den hårda konkurrensen utan blivit ganska kortlivade.

SOU 1973: 53

De första svenska filmerna

med den åren efter sekelskiftet ansedd djupt förankrad i svenskt kynne och Jämsides starkt biografverksamheten svenskt skämtlynne. expanderande kom olika håll i världen snabbt en på inhemsk till stånd. Den var filmproduktion 2.3 Den tidigaste svenska filmproduktionen ju en av förutsättningarna för att biograferna i kon- eller samordnad svensk filmskulle kunna hävda sig framgångsrikt Någon enhetlig kurrensen. Frankrike, Tyskland och USA produktion är emellertid ännu långt avläg-

svenska under blev snabbt stora och mångsidigt produce- sen. Den filmproduktionen 1900-talets första decennium är sporadisk, rande filmländer. vildvuxen och svårgripbar, det senare inte

minst därför att så litet om den och prak- 2.1 Den första filminspelningen i Sverige till våra tiskt ingenting av den är bevarat Den kan emellertid rimligen inte ha Redan ett år efter att de första filmbilderna dagar. visats i Sverige, 1897, besökte inte bara en av varit annat än obetydlig till både omfång och

franska filmfotogra- karaktär. Enstaka biografägare runt om i Lumiêres kringresande och tog landet in kortare filmstumpar, i fer, Alexandre Promio, Sverige spelade stora Stockholmsutställ- första hand av reportagekaraktär för att bilder från den utan en svensk blanda upp sina från utlandet inköpta filmer ningen sommaren 1897, med aktuellt, för de större städernas del fotograf, Ernest Florman, tog samma sommar de första svenska filmbilderna: den lokalt svenskt material.

Alla filmer på den tiden var korta filmer, siamesiske kung Chulalongkorn på officiellt vanligen 10-12 minuter. Långfilm i nutida statsbesök i Sverige stiger i land vid Logårdsbemärkelse existerade ännu inte, utan ett trappan i Stockholm. biografprogram på (vanligen) en och en halv timme bestod av 8-10 korta filmer av

2.2 Den första svenska spelfilmen skiftande ursprung och karaktär, dock alltid

också den första minst 1-2 farser. Samma år, 1897, kommer Från dessa år är enstaka svenska farser svenska Byrakstugan, en farsspelfilmen, kända till namnet och delvis innehållet, situation som rätt och slätt är en fotograferad varietésketch och varar knappt en minut. fragment av några av dem är också bevarade. burleskt Däremot är veterligt ingenting bevarat av en Den introducerar en typ av folklig, som lång tid framåt den gången möjligen rik produktion av tidiga komisk underhållning, s. k. biofon-filmer. Det var skall känneteckna en bestämd sida av den ljudfilmer, korta där svenska artister som Arvid inhemska spelfilmen i Sverige, av många filmer,

SOU 1973: 53

Ödmann, Anna Norrie, Emma Meissner eller Calle Barcklind uppträdde i kostym och sjöng bravurnummer ur populära operor eller operetter. Ljudet kom från en grammofonskiva, som förväntades löpa synkront med filmen, och därmed skulle man få ljudet att stämma överens med den uppträdandes munrörelser och agerande. Dessa filmer producerades redan 1902-03, var tidvis mycket populära men torde ha upphört omkring 1910-11. Utöver deras allmänna karaktär vet man mycket litet om dem. Filmen var i Sverige liksom överallt i världen kring 1910 ännu bara en distributionsform för något som redan var stöpt i en annan form och som behöll denna ursprungliga uttrycksform, när det fotograferades av filmkameran och blev levande bilder.

SOU 1973: 53

Svenska Bio träder fram

AB Svenska Biografteatern, Svenska Bio, näsan åt filmen, dels slutligen i flera fall som företaget kom att kallas under de redan nu i kontrakten med sina teatrar var följande åren, hade grundats 1907 som ett förbjudna att uppträda i film. De två arbetsbiografbolag i Kristianstad. Det skulle med givare som senare kom att längst hålla tiden växa sig stort och det existerar ännu i benhårt på detta förbud var Kungl. Dramadag, sedan 1920 under namnet AB Svensk tiska teatern i Stockholm och Albert Ranft Filmindustri (SF”). den gången han var Stockholms teaterkung”. 3.1 Svenska Bios första filminspelningar 3.2 Yrkesmännen träder till Biografverksamheten, som inletts i Kristian- Som den djärve och framsynte man Charles stad, omfattade snart biografer på olika håll i för Sverige, och på ett naturligt sätt uppstod då Magnusson var, insåg han att framtiden behovet att försörja dem även med svensk- en konkurrenskraftig svensk filmproduktion film. Sedan den tekniskt och låg i att engagera yrkesfolk. Följande somproducerad organisatoriskt mycket skicklige fotografen mar, 1910, anställde han sålunda regissören Gustaf Muck Linden under dennes som- Charles Magnusson från Göteborg på våren 1909 hade blivit kom det från Dramaten i Stockholm för chef för företaget, marledighet att utvecklas till det under lång tid framåt att leda inspelningarna. Som skådespelare dominerande svenska filmbolaget. fick Linden välja rutinerade artister från Magnusson inledde sin produktionsverk- Dramaten och Operan. Magnusson anställer samhet redan sommaren 1909 med tre spel- nu även den redan erfarne och sedermera så filmer, vilkas motiv var väl förankrade hos betydelsefulle Julius Jaenzon som fotograf den svenska publiken: Värmlänningama, Fän- och laboratoriechef. Han förmår t. o. m. rik Ståls_ sägner och Bröllopet på Ulfåsa. En författaren Henning Berger att lova att diskådespelare från Stockholm, Carl Engdahl, rekt för film skriva eller bearbeta ett ämne engagerades som regissör men samtliga skå- med emigrantmotiv. despelare i filmerna hämtades från Kristian- Utom på en ny version av Bröllopet på stadsgodtemplarnas amatörsällskap Thalia. Ulfåsa, nu med bl. a. Ivan Hedqvist i en av Det var vid denna tid vanligt att man vid huvudrollerna, och en eller två filmer med svenska inspelningar använde mer eller mind- emigrantmotiv, satsar det lilla biografbolaget re entusiastiska och rutinerade amatörer, i den svenska landsortstaden den sommaren bland annat därför att yrkesskådespelare dels på två stora, för tidens förhållanden dyrbara dels ofta Järnbäraren efter August var betydligt dyrare, rynkade på filminspelningar:

Blanches drama och Regina von Emmeritz ran och i USA och Två svenska emigranters och Konung Gustaf!! Adolf efter motiv från äventyr i Amerika i äkta emigrantmiljöer. Zacharias Topelius. Ivan Hedqvist framträd- Men om Magnusson trott på framgång för de de som Blanches samvetslöse förförare iden färdiga filmerna utanför Sverige, blev han då ofta spelade pjäsen, som till sin typ stod grymt besviken. Kolingens galoscher var alltden populära melodramteatern nära. Opera- för svensk i sin humor, kanske heller inte l sångaren Emile Stiebel hade den rätta em- med lätt i sin l gjord tillräckligt handlag i bonpointen för Gustaf II Adolf och Carl komik. Tva svenska emigranters äventyr i Browallius ett lagom asketiskt och fanatiskt Amerika intresserade mer publiken i det utseende för att illudera den lömske, lönn- gamla landet än i det nya. mördande jesuitpatern Hieronymus. Man arrangerade interiörerna i en liten ateljé med 3.4 Pionjärtiden är slut glastak på fjärde våningen i firmans kontorsbyggnad i Kristianstad, valde 30-åriga krigets Efter att ha byggt upp en stabil, ekonomiskt skådeplatser kring en gammal skånsk borg framgångsrik biografkedja i en rad svenska och utrustade skådespelare och statister med städer och med tre somrars skiftande erfatidstrogna dräkter, delvis för ändamålet in- renheter av en mångsidig filmproduktion köpta i utlandet. fann ledningen för Svenska Bio tidpunkten Vad som hade hänt nu var inte så mycket inne att ta steget fullt ut och etablera sigi att ämnen ur både populär och seriös svensk större skala, dvs. flytta verksamheten till litteratur börjat tillföras filmen som manu- Stockholm. Så skedde också vintern skriptunderlag, heller inte att nationella, l9ll-l2. Man byggde på Lidingön en för historiska motiv i fortsättningen kunde för- dåtida förhållanden storslagen filmateljé, utväntas få en mera saklig behandling, åt- rustade ett modernt filmlaboratorium och minstone ifråga om den yttre ramen kring öppnade kontor för produktion, distribution personer och historiska situationer. På bägge och biografverksamhet. Charles Magnusson dessa punkter skulle det i fortsättningen bli ledde det hela med fast hand. Julius Jaenzon alltför många och svåra återfall. blev firmans förste fotograf och samtidigt Vad som skett var något för svensk film chef för laboratoriet. och dess framtid betydligt väsentligare och Magnusson lägger under vintern upp stora något som vi nu efteråt vet att det var hög planer för produktionen, och när den i maj tid att det skedde: yrkesmännen hade fått ta 1912 startar i den nybyggda ateljén, har han hand om svensk film. Från och med nu kom som regissörer engagerat Mauritz Stiller och också yrkestänkandet att dominera den. Victor Sjöström, den förste fast, den senare till att börja med bara över sommaren. Svenska Bios flyttning av verksamheten 3.3 De första internationella inspelningarna till Stockholm och etablering där i stor skala Amatörtiden med dess sporadiska och till- innebär att pionjäråren inom svensk film är fälliga inspelningar var förbi. Svensk film förbi. Från och med nu sker allt inom siktade medvetet på att bli professionell och produktion, distribution och biografverkdärmed konkurrenskraftig, först i Sverige, samhet på bredare front, med mera målmedsenare internationellt. vetenhet och med siktet inställt på en Det sistnämnda måste redan nu ha före- ekonomiskt väl underbyggd, tekniskt högsvävat Charles Magnusson, ty inspelningarna klassig och artistiskt kvalificerad svensk filmföljande sommar, 1911, upptar bl. a. två produktion, som en dag skall kunna hävda stora filmer, bägge dyrbara och vanskliga sig internationellt. produktioner, inte minst därför att de till övervägande del måste spelas in utanför Sverige: Kolingens galoscher bl. a. på Rivie-

Filmsituationen 1912

Hur såg då den internationella filmsituatio- börd och kamerans rörelser genom åkning nen ut vid den tidpunkt, när Svenska Bio eller panorering sin spänningsbyggande funkinleder den period i svensk films historia som tion. blir upptakten till det som senare ibland Griffith lät vanligen sina filmer mynna ut i kallats dess storhetstid? en spännande final, där hjälten isista sekunden räddar hjältinnan från död, olycka eller ”ett öde värre än döden. För denna last 4.1 USA minute rescue introducerade han en paral- Filmindustrin hade expanderat kraftigt på lellklippning av bilder ur de olika, samtidiga många håll i världen, främst i USA, Italien och händelseförloppen. Med rent visuella medel Danmark. Ekonomiskt dominerade redan byggde han så upp spänningen och skapade USA, där de stora produktionsbolagen bl. a. åskådarens upplevelse av dramatiken i börjat bygga upp sina landsomfattande bio- scenerna. grafkedjor. Produktionsmässigt dominerade Griffith var den tidige banbrytaren på USA även genom filmutbudet, som var filmberättandets område, även om det ännu större än från något annat land. Den första skulle dröja några år innan han nådde det ”filmstjärnan” hade så smått börjat lanseras: erkännandet. Hans filmer spreds över värl- Mary Pickford, som en dag skulle bli hela den, men deras form uppmärksammades världens lilla fästmö. Men USA producera- föga. Så starkt dominerade ännu överallt de ännu inga långfilmer. Allt som spelades in intrycken av deras kolportagemässiga, sentivar en- och tvåaktare, dvs. filmer om sam- mentala innehåll och av filmens och biogramanlagt högst 30 minuter. fens egenskap av ett simpelt och Vulgärt folknöje. 4.2 D. W. Griffith 4.3 Italien Även på ett annat, då mindre uppmärksammat område var den amerikanska filmen I Europa var det Italien och Danmark som vid denna tid. Inom den arbeta- vid denna tid var de intressantaste och betydelsefull de David Wark Griffith som regissör, out- vitalaste filmländerna. Italien genom sin omoch fantasifull att av tröttlig när det gällde fattande, mycket påkostade produktion filmens komma pompösa 2- och 3-timmarsfilmer med histovidga uttrycksmöjligheter, underfund med det ännu okända filmsprå- riska, speciellt antika motiv. Framförallt var kets hemligheter. Genom honom fick bl. a. Pompejis sista dagar ett slitstarkt ämne, som år efter år återkom i alltmer och närbilden första gången sin dramatiska inne- påkostad

tekniskt imponerande utstyrsel. Det sistnämnda var det allra viktigaste. En av nyckelfilmerna i denna italienska Det var något helt nytt och det skulle få stor produktion, som upplevde sin glanstid åren betydelse i fortsättningen: här skapade man före första världskriget, kom just 1912:Qu0 hos åskådaren i första hand genom spelet ett Vadis? Det var en dramatisk, patosfylld, av förut starkt för oanat, känsloengagemang statister och rekvisita myllrande fresk om hjälten, hjältinnan och den svåra konflikt, de Kristi liv och gärning, byggd på den polske befann sig i. Konflikten var genomgående av nobelpristagaren Henryk Sienkiewicz” då erotisk art, ty som den danska filmens mycket lästa bibliska roman. Den filmen ledande man de åren, Nordisk Films chef skulle ett år senare få en avgörande betydelse Ole Olsen, uttryckte det: Film skall handla för Griffith personligen och hans fortsatta om Erotik i Overklassen. filmarbete och för den amerikanska film- Tack vare dessa egenskaper hos filmerna industrins nästan ögonblickliga övergång från hade dansk film också redan kunnat lansera de tidigare en- och två-aktarna till längre två snabbt långt utöver landets gränser kända filmer. och uppburna filmstjärnor: Asta Nielsen och Italiens främsta scenaktörer medverkade i Valdemar Psilander. dessa filmer, nationalskalden Gabriele dAnnunzio skrev texter till dem. Filmerna var utformade i en yvig, patetisk stil i bilder, dekor och spel. Väldiga mass-scener med ett uppbåd av statister inramade situationer med ett omtumlande, våldsamt utspel av skådespelarna. Resultatet blev pampigt och ståtligt, ohistoriskt men imponerande många tekniska effekter i dessa filmer kom inte att överträffas förrän långt senare. Men film och biograf var fortfarande likväl bara distributionsapparaten för något som hade kvar hela den ursprungliga formgivningen från ett annat medium, i detta fall den litterärt uppstyltade, patetiska historieromanen.

4.4 Danmark Den danska filmen vid denna tid utgjorde en diametral motsats till den italienska. Den arbetade i liten skala med begränsade ekonomiska och tekniska resurser. Den hade heller inte den amerikanska filmindustrins väloljade produktionsapparat. Men den hade i Europa minst lika stor framgång ekonomiskt och distributionsmässigt genom att den dels konsekvent sökte sina motiv inom en välkänd och populär genre, kolportageromanen, dels förankrade skildringen i en elegant högreståndsmiljö och dels slutligen genomförde den i en dämpad, mera intim spelstil.

Stillers och Sjöströms läroår

När Charles Magnusson på våren 1912 enga- Den danska filmen med sin dämpade gerade Mauritz Stiller och Victor Sjöström spelstil låg det svenska kynnet närmare. De som regissörer, sökte han först och främst danska filmerna hade även blivit stora ekotvå yrkesmän att jämte fotografen Julius nomiska framgångar på de

svenska biografer-

Jaenzon ta hand om produktionen. De fick na. Bland de dåtida största succéerna var redan från början förmånliga personliga kon- cirkusfilmen De fire Djøevle (svenskt namn: trakt, bra betalt, stor personlig frihet och en De röda artisterna), inspelad 1911 efter betydande självständighet i arbetet. De gick Herman Bangs roman. också bägge med påfallande entusiasm till Stillers och Sjöströms insatser inom svensk verket. stumfilm sträcker sig från 1912 i runt tal tio år framåt. Därav utgörs de första fyra och ett halvt åren, 1912-16, av deras läroår med en rik och mångskiftande produktion av 5.1 Utländska förebilder ytterst växlande karaktär och kvalitet, istor Både Sjöström och Stiller hade beprövad utsträckning inspirerad av utländska förebil-

l erfarenhet av regi, men ingen av dem hade der: lustspel, kriminalhistorier, svartsjuke-

i någon erfarenhet av film. Det var därför dramer, äktenskapskomedier, spionskildnaturligt att de - liksom Charles Magnusson ringar, äventyrsberättelser, krigsfilmer, alla - sökte sina förebilder i de utländska filmer, mer eller mindre rafflande. Men under dessa som blev stora publikframgångar på de svens- år lär de sig filmberättandets teknik, skaffar ka biograferna. sig den rutin och behärskning av mediet, som Många av dessa filmer kom från Danmark. är förutsättningen för att de under komman- Men av den internationella filmproduktio- de år skall kunna genomföra sin över hela nen, vars alla mera uppmärksammade verk världen uppmärksammade, nya berättarstil, då ännu snabbt nådde de svenska biografer- den som kallas den svenska stumfilmskoaa na, blev det bara de danska filmerna som lan . kom att aktivt påverka svensk filmproduktion under de närmast följande åren. För 5.2 Det danska inflytandet utstyrselfilmer i stil med de italienska fanns varken ekonomiska, tekniska eller personella Stiller spelar under dessa läroår in 32 filmer resurser. Med den amerikanska filmens farser och Sjöström nästan lika många. Svenska Bio eller dess äventyrshistorier i dramatiska, skaffar sig ett stort lager manuskript av exotiska” miljöer hade man heller ingen dansk films författare, danskar och andra. möjlighet att konkurrera. En av huvudleverantörerna blir norrmannen

Peter Lykke-Seest, vid den tiden en av de social skildring: Ingeborg Holm (1913). Det flitigaste. När vändpunkten 1916 kommer i var emellertid inte ett så djärvt initiativ, som svensk film, läggs alla dyrt betalda, ännu det kan tyckas i första ögonblicket. Filmen oanvända manuskript på hyllan. byggde på en med utgångspunkt i en Man kopierar också framgångsrika danska verklig händelse skriven pjäs med samma förebilder så nära som möjligt. Den ovan- namn, som i flera år flitigt och med stor nämnda De fire Djwvle får redan 1912 två publikframgång spelats runt om i Sverige, svenska efterföljare i samma tacksamma cir- bl. a. av Sjöström själv på hans turnéer. kusmiljö: den betydligt blekare och som Vad som emellertid gör just Ingeborg produktion enklare Dödsritten under cirkus- Holm mer minnesvärd än andra filmer under kupolen och den mera påkostade och drama- dessa Sjöströms läroår är den kraft och tiskt genomarbetade De svarta maskerna. konsekvens, med vilken han genomför den Den senare var regisserad av Stiller, som med tragiska skildringen av hustrun, som efter denna sin femte film redan blivit varm i mannens död av fattigvårdsmyndigheterna kläderna. berövas vårdnaden om sina barn, i sin för- De inköpta danska manuskripten lik- tvivlan förgäves kämpar emot och slutligen som de i dansk efterföljd i Sverige av Stiller, hamnar på ett sinnessjukhus. Sjöström eller nära medarbetare skrivna Ingeborg Holm speglade en bitter social manuskripten rör sig genomgående med i dåtidens Sverige. Med stark verklighet schabloner från den dåtida populära gott- realism och klarsynt insikt om filmens rikare köpslitteraturen med dess ofta gränslöst ädla uttrycks- och starkare suggestionsmöjligheter och självuppoffrande hjältar och hjältinnori framför teatern gestaltade Victor Sjöström garanterat ståndsmässiga miljöer. Handlings- här den första sociala indignationsskildringen mönstren är enkla men kompliceras omedel- inom svensk film. Den skulle för lång tid bart genom totalt onödiga missförstånd och framåt förbli den enda. helt otroliga sammanträffanden. En officers ära, en mans heder och en kvinnas kärlek är begrepp som inte får misstänkliggöras i denna romantiskt skimrande högreståndsvärld långt utom räckhåll för biografernas breda Här finns publik. som självklart accepterade - det dåtida svenska samhällets djupa sociala klyftor, dess ståndshögfárd, förljugenhet och dubbelmoral.

5.3 Den första svenska filmen med socialt ämne Stiller är konsekventare än Sjöström, när det gäller filmer av nämnda typ och mentalitet. Han håller sig med förkärlek till dess persongalleri och miljöer, undantagen är för hans del mycket få. Sjöström väljer däremot vid några tillfällen motiv ur vanliga, arbetande 4 l i människors vardag. Han drar sig inte ens för l A torftiga stadsmiljöer med fattigdom, arbetsl löshet l och dryckenskap. Men bara en enda i l gång genomför han dessa motiv så konse- l r l kvent att man kan tala om en medveten

Den internationella

expansionen

Den internationella filmen uppvisar fr. 0. m. bara runt om i världen. l9l3 en mycket kraftig expansion. Denna I USA tar Griffith omedelbart intryck av gäller många områden: produktionsmässigt den oerhörda publikframgången på de amerimed ökande tekniska resurser, ekonomiskt kanska biograferna för den tidigare nämnda med framväxten av internationella storbolag, italienska långfilmen Quo Vadis? Utan att distributionsmässigt med fortsatt utbyggnad ens ha sett filmen överger han de dittillsvaav nationella och internationella distribu- rande produktionsprogrammen för Z-aktare tionsnät och biografkedjor. Härvidlag stimu- och börjar som den förste i USA göra längre lerar första världskriget utvecklingen mer än filmer. Här får han snabbt blodad tand. det hindrar den. Under de närmast följande åren fullbordar han bl. a. sina båda, i filmhistorien klassiska och för utvecklingen av filmberättandet så 6.1 Filmen: ett nytt medium betydelsefulla filmer Nationens födelse (1914) och Intolerance (1914-16). Man kan nu knappast längre tala bara om en Nationens födelse skildrar det amerikansutveckling. Redan skönjer man tecken på en Det föraktade folk- ka inbördeskriget i en stor, brokig fresk med begynnande förvandling. hävdar mer och mer sin roll som ett bl. a. en rad historiska nyckelpersoner detalnöjet nytt medium för underhållning, kommunika- jerat och tidstroget gestaltade i en omgivning av brusande händelser och stormande lideltion och efter hand allt tydligare självständiga, konstnärliga strävanden och ambitioner. ser. Intolerance är en episodfilm, som i fyra Denna kommer att få sin parallella handlingar spänner över 2 500 år förvandling största i konstnärligt avseende. av förföljelser och intolerans i mänsklighebetydelse tens historia. var vardera över Men vägen dit är lång och den går, som så Bägge filmerna ofta sker inom filmen, via tekniken. Den 3 timmar långa. förbättrade inspelningstekniken blir nyckeln till utvecklingen, i viss mån också till för-

i 6.3 Ett fullt utvecklat filmiskt språk

vandlingen av filmens berättarteknik. Man 1 I börjar ana möjligheten av ett rent visuellt Griffith har nu fullt utvecklat sitt formspråk: språk, en filmens egen uttrycksform. en långt driven visuell berättarteknik som arbetar med närbilder och mass-scener i överrumplande växlingar, djärva, dramatiskt 6.2 År 1913 som gränsår laddade kameraåkningar och en spänning i År 1913 är ett gränsår. Nu blir strävandena de parallella händelseförloppen som skapats mot utveckling och förvandling tydligt märk- enbart genom klippningstekniken, dvs. med

rent filmiska medel. -bilderna fått en mycket markant visuell, Griffiths filmiska språk bygger på egen- ofta nästan visionär gestaltning. skaper som film har eller förmår renodla i Studenten av år 1913 från Prag (det högre grad än andra medier. Han hade i rent fantastiska motivet spelas senare in på nytt berättartekniskt avseende vid mitten av flera gånger, för varje gång mindre fantasi- 1910-talet i själva verket redan nått så långt fullt) är en tidig men klar förelöpare till den som det var möjligt med hans typ av filmer, expressionistiskt intluerade, tyska stumfilminnan den tekniska uppfinningen ljudfilmen av 1910- och stil, som utvecklar sig i slutet nära 15 år senare öppnar nya och vidare början av 1920-talet och därvid driver det möjligheter. visuella (filmiska) berättarspråket så långt Men USA var inte alls ensamt i denna att t. o. m. filmer utan en enda beledsagande utveckling av filmspråket, även om just text ser dagen. Mest känd av dessa är Sista Griffiths bägge nämnda filmer efter hand skrattet (1924), vars rent visuella gestaltning kom att uppmärksammas över hela världen av motiv, konflikt och karaktärer fick stor lika mycket för deras sätt att berätta sitt betydelse för den fortsatta av utformningen innehåll som för detta. den bildmässigt slagkraftiga tyska filmstil, som ännu efter övergången till ljudfilm 1929 fortsätter att dominera den tyska filmpro- 6.4 Dansk film söker nya vägar duktionen fram till 1933. Den danska filmen visar 1913 de första tecknen till visuell frigörelse genom att bryta 6.6 Svenska reaktioner på impulserna . . . sig loss från konventionella mönster och uttryck med Benjamin Christensens Det Men hur mycket av det, som händer på olika hemlighetsfulla X. Där mötte man inte bara håll i världen, når Sverige och påverkar intryck från den tidige Griffiths parallell- förhållandena inom svensk film? klippning enligt principen last minute rescue utan en självständig, rent visuell 6.6.1 ...från USA gestaltning av berättelsens bärande grundelement. Griffiths bägge nämnda, stora filmer korn av olika skäl vardera tre år försenade till Sverige. Men hans tidigare filmer hade snabbt nått 6.5 Den tyska stumfilmstilens förelöpare svensk publik. Om man kan tala om någon Den tyska filmen hade liksom den danska, påverkan från Griffith på svenska filmskasvenska och övriga europeiska filmen dittills pare under 19l0-talets första hälft gäller helt hållit sig till de konventionella berättar- detta i första hand Stiller. Kanske har Stiller mönstren. I dessa spelade texterna en avgö- fått sin återkommande förkärlek för sensarande roll för förståelsen av handlingen, och och isolerade raffeleffekter från tionsinslag de tablåartade situationerna blev i första Griffith. hand illustrationer till på vita duken nyss Men det är inte nödvändigt. Den sortens lästa 0rd. intimt inslag hörde samman med den gamla Men detta år, 1913, kommer den första melodramteatern - Griffith hade själv fått tyska film som klart visar nya signaler: dem därifrån. Stiller kan lika gärna ha fått Studenten från Prag. I främst bildstilen och dem direkt eller via de många dåtida, raffelspelstilen pekar denna film, som skildrar en betonade filmer som under intrycket härav man som säljer sin spegelbild till djävulen, spelades in i snart sagt alla filmproducerande mot de begynnande expressionistiska ström- länder. ningarna inom den tyska konsten. I konse- Griffiths sätt att bygga upp spännande kvens härmed är filmen berättad i en form, finaler i sina filmer genom väl utarbetade, där de avgörande nyckelsituationerna och suveränt behärskade parallellklippningar av

30 SOU 1973: 53

bilder ur olika händelseförlopp förefaller däremot ha gått svensk film tämligen spårlöst förbi. Kanske därför att man under dessa år såg mer till filmernas innehåll än till deras form.

6.6.2 . . . från Tyskland De tyska filmerna under 1910-talet kom snabbt till Sverige. Studenten från Prag hade t. o. m. premiär i Stockholm tio dagar innan den fick sin officiella urpremiär i Berlin 22 augusti 1913. Men dess markanta försök till rent visuell berättarstil gick spårlöst förbi i Sverige.

6.6.3 . . . från Danmark x I Sverige följde man noga vad som hände i inom dansk film. Även Det hemlighetsfulla X hade premiär i Stockholm tidigare än i å å hemlandet, en vecka före premiären i Köpenl hamn 23 mars 1914. 5 Den filmen måste ha gjort starkt intryck på herrarna inom Svenska Bio, ty man kan konstatera hur bestämda bildeffekter, som den danska filmen introducerade, nästan omedelbart dyker upp i flera av bolagets nya filmer. är Stiller snabb i att upprepa

E Speciellt

i Benjamin Christensens skugg- och spegeleffekter i några filmer med kriminalmotiv. Men skuggor och spegelbilder förblir ännu hos honom mer eller mindre fristående, löst insatta dramatiska effekter, knappast ut- ! tryck för en visuellt genomtänkt och utarbei tad berättarstil. Man är fortfarande - i allt utom i tiden långt ifrån den svenska filmens frigörelse från utländska förebilder, långt ifrån en svensk filmproduktion med egen profil och egen berättarstil.

stumfilmskolan

Den svenska

Under 1916 kom både Victor Sjöström och manuskript, och här blir nyckelordet för de Mauritz Stiller att av bl. a. personliga skäl närmaste åren: litterär. Man vill göra litterär grundligt tänka över sitt dittillsvarande film- film och därmed menar man att filmerna arbete. För Sjöström låg en bitter personlig skall bygga på kvalitativt verk goda, litterära kris i botten, för Stiller hans än en gång av erkända författare. fåfänga försök att mera kontinuerligt återknyta till tidigare teaterverksamhet. Men ur 7. 2 Victor Sjöström deras ömsesidiga kriser, som mer av en tillfällighet råkade komma samma år, utlös- För Sjöström går denna omställning snabbast tes i bägges fall en frigörelseprocess, som i sig och lättast. Redan hösten 1916 spelar han in bar fröet till det fortsatta filmarbetet. Terje Vigen efter Henrik Ibsens episka dikt om dramatiska händelser i en dramatisk tid och miljö. Han spelar själv titelrollen och 7.1 En ny svensk produktionspolitik hela inspelningen är förlagd till yttre havs- Sjöström och Stiller vände nu för flera år bandet. framåt teatern ryggen, men de vände också hela sin tidigare filmverksamhet ryggen. De 7.2.1 Den svenska stumfilmskolans första ville inte längre kopiera eller efterlikna utfilm ländska, främst danska, förebilder. De anade en egen väg och de ville försöka hitta den, Ämnet i Ibsens dikt passar Sjöströms handvar för sig. fasta regi och karaktärsteckning utmärkt. På denna punkt fick de ett inte helt Trots att filmen Terje Vigen är berättad på oväntat, starkt stöd av Svenska Bios chef ett ännu kvardröjande, konventionellt, tablå- Charles Magnusson. Vad som 1916 händer är artat sätt med stark bundenhet till Ibsens nämligen en markant, medveten förändring verser, som utgör filmens texter, möter man av hela produktionspolitiken. Man drar kraf- här tydligt och dramatiskt starkt accentuerat tigt ner antalet årliga inspelningar, överger de det som skulle bli karakteristiskt för först tidigare rafflande ämnena med deras scha- Sjöströms, sedan Stillers filmer under de blonmässiga människoskildring och oftast följande åren och komma att kallas den verklighetsfrämmande mentalitet, koncentre- svenska stumfilmskolan. Det senare är en rar sig på fullviktigare, mera genomarbetade betydligt riktigare och sakligare karakteristik manuskript och tar för inspelningen av dem än det onyanserade men tyvärr vitt spridda större resurser i anspråk, inte minst i tid. uttrycket den svenska stumfilmens storhets- Man söker en annan typ av ämnen för sina ti ”.

32 SOU 1973: 53

7.2.2 Dess karakteristiska kännetecken den i fortsättningen med jämna mellanrum återkommande bonderomantiken inom Vad är då karakteristiskt för den svenska svensk film. Ingmarssönerna I-II (1918) och stumfilmskolan och hur mycket av det finns dess fortsättning Karin Ingmarsdotter (1919) redan i Terje Vigen? går med sin intima vardagston de enskilda Kortast kan det uttryckas så härzl dessa människorna mer nära in på livet än fallet svenska stumfilmer spelar naturen på ett varit i hans tidigare filmer. Sjöström arbetar lyriskt-dramatiskt sätt med i ständig växel- nu också friare i förhållande till Selma verkan med människorna. Filmerna lever i en Lagerlöfs koncipiering och text och når atmosfär av intensivt samspel mellan männi- därmed ökad visuell slagkraft. skan och naturen omkring henne. Både det Nu är han också mogen för sitt stora starkt romantiska och det ödesmättade hos mästerverk, Körkarlen (1920), där Selma naturkrafterna spelar med i och formar Lagerlöfs rika inre känslo- och fantasivärld hennes liv och handlande. gestaltats i ett bildspråk som ännu i dag Naturen blir symbolisk både för livets starkt griper en åskådare. Körkarlen är den positiva krafter och för dess negativa, de- av Sjöströms filmer, som tack vare sin struktiva, förgörande. inträngande psykologi och skakande, visuella För att en film emellertid skall ha möjlig- slagkraft före alla andra blivit klassisk. het att gestalta detta för hela den dramatiska utformningen avgörande grundmotiv, måste 7.2.4 Fotografen Julius Jaenzon förutsättningarna härför finnas i manuskriptet och bortom det redan i manuskriptets För bildspråket i Körkarlen svarade inte det litterära verket. Då dög de Sjöström ensam. Äran tillkommer i minst underlag, ”danska författarna inte längre. Då krävdes lika hög grad fotografen Julius J aenzon. Det diktare som förmådde teckna karaktärerna var hans förtjänst att så utomordentligt och bygga upp ha genomfört de för hela skildhos komplicerade människor skickligt en psykologiskt konsekvent genomförd ringens stämning och känslolägen viktiga, där människorna och deras kon- tekniskt mycket svåra och avancerade dubhandling, flikter intimt hörde ihop med deras miljö. belkopieringama av dödskärran, som kör Allt detta finns redan i lbsens dikt och - i över land och vatten, och körkarlen-liemanprincip - även i filmen Terje Vigen. Men det nen, som osynlig vandrar bland de levande. finns i ännu högre grad, konsekventare och Fotot i Körkarlen väckte ur både konstmera medvetet genomfört, i Sjöströms föl- närlig och teknisk synpunkt omedelbart stor jande film, Berg-Ejvind och hans hustru internationell uppmärksamhet, och Julius (1917). Den byggde på den isländske förfat- Jaenzon överhopades med talrika utländska taren Johann Sigurjdnssons pjäs med samma anbud om engagemang. Han förblev emellernamn. Där berättas en dramatisk historia om tid Svenska Bio, Sjöström och Stiller trogen. bittra öden i ett storslaget, Ödesmättat land- För att förstå det smått sensationella i den skap. Inspelningen av filmen skedde ungefär av Julius Jaenzon tillämpade fototekniken i höjd med trädgränsen uppe på Nuolja- måste man komma ihåg att det den gången fjället vid Abisko i Lappland, en miljö som var omöjligt i filmlaboratorierna att dubbelgav oavbruten dramatisk resonans åt filmens kopiera bilder. Effekten kunde endast nås i människor och deras öden. form av dubbelexponering i kameran. Man filmade (exponerade) alltså först den ena scenen, rullade sedan i mörkrum tillbaka 7.2.3 Selma Lagerlöf som idégivare filmen och exponerade den andra scenen på följande åren samma negativ. Därvid var exponeringsför- Sjöström ägnar sig de närmast åt Selma Lagerlöf och hennes litterära värld. hållandena och inte minst belysningen (1jus- Tösen från Stormyrtorpet (1917) inleder sättningen”) av de olika scenerna avgörande

3- 33

inte bara för det tekniska resultatet. Åskå- diga texterna i filmen spelar en inte oväsentdarens upplevelse var direkt beroende av att lig roll i sammanhanget genom att locka till dessa för hela skildringen så viktiga nyckel- att läsa mellan raderna”, ana mellan bilscener hade de rätta nyanserna i bildvalör derna. och atmosfär. Att de dubbelexponerade Stiller tog emellertid aldrig mer upp berätscenerna i stor usträckning var spelscener, tartekniken från Erotikon, trots att filmen där personer ur de var för sig upptagna blev en stor succé, inte minst iTyskland. scenerna spelade mot varandra i ett intimt Max Reinhardt uttalade sig i översvallande och känsligt samspel, gjorde det hela ytterli- ordalag om den, och den kände filmregissögare vanskligt och komplicerat. ren Ernst Lubitsch har senare vittnat om vilket stort och varaktigt intryck filmen gjorde på honom, och hur han i den en dag 7. 3 Mauritz Stiller kom att se förebilden och mönstret till sina För Stiller gick omställningen och nyorien- amerikanska filmer på 1930-talet med deras teringen mot litterära ämnen inte lika snabbt senare så berömda sofistikerade berättarstil. och lätt som för Sjöström. Kanske den inte Erotikon kom aldrig att räknas till den heller kändes lika självklar och angelägen - svenska stumfilmskolans filmer. Kanske var Stiller hade alltid visat en tydlig dragning åt den för glittrande och vitsigt osvensk för att det sensationsbetonade i sina filmer. I vissa passa in i raden av allvarliga, känslotyngda avseenden hade många av de ”danska ma- urladdningar mellan människor i nära konnuskripten passat honom mycket bra. takt med en romantisk, ödesdiger natur.

7.3.1 Den sofistikerade komedin 7.3.2 Från genre till genre . . . Stiller slår först in på en annan väg: den Victor Sjöström, som både på scen och i film sofistikerade komedin. I två filmer, Thomas gärna spelat glada komediroller, senast den Graals bästa film (1917) och Thomas Graals lättsinnige författaren Thomas Graal i Stilbästa barn (1918), skildrar han i älskvärt lers bägge ovannämnda filmer, gjorde som ironisk form den förälskade, resp. nygifte filmregissör nästan uteslutande allvarliga filmförfattaren Thomas Graal och hans ve- filmer. Undantagen är få och mindre lyckadermödor. Men dessa filmer blev ändå bara de. Stiller kastade sig däremot till synes förstudier till Erotikon (1920), där han på obcsvärat från genre till genre, som om han

ett den gången helt nytt sätt berättar den ingenstans fann något definitivt gensvar för

erotiska komedins klassiska förvecklingar. sina intentioner och sin skapande fantasi. Underfundigt och lekfullt och med ett I ett konsekvent, hängivet och outtröttligt suveränt behärskande av uttrycksmedlen ri- arbete gav Victor Sjöström den svenska tar han i Erotikon upp en skenbar eller stumfilmskolans filmer deras alltmera ökade verklig (stryk det som ej önskas) otrohets- psykologiska fördjupning, ofta speglad i ett full av underförstådda eller lätt uttrycksfullt och dramatiskt bildspråk. Men historia, Liksom man ien bok det var likväl Mauritz Stiller som skulle antydda sammanhang. kan läsa ”mellan raderna”, är det meningen pressa dess visuella möjligheter längst och att man här skall ana eller förstå (stryk ofta med uppoffrande av de fina psykolo- - sina ämnen i ett fortfarande det som ej önskas) vad som hänt giska nyanserna gestalta mellan bilderna. Stiller odlar här för första kraftfullt, dramatiskt renodlat, visuellt gången i film konsekvent antydningens fina språk, långt slagkraftigare än Sjöström förkonst. Kanske var det hela inte så visuellt mådde. skildrat, som man kunde vänta vid jämförel- Första gången detta skedde var i Sången se med de filmer, som Stiller gör på ömse om den eldröda blomman (1918) efter den sidor om Erotikon. De vitsiga, ofta dubbelty- finländske författaren Johannes Linnan-

34 i 4 l x

koskis roman. I sin berättelseteknik stod den instrumentet för Sjöströms ambitioner och filmen mycket nära Sjöströms året före Stillers visioner. Herr Arnes pengar fängslar inspelade Berg-Eivind och hans hustru. Här ännu i dag en åskådare och håller honom i visade Stiller sin förkärlek för att utöver en ett starkt suggestivt grepp. Sjöströms Köroavbruten dramatisk växelverkan mellan karlen och Stillers Herr Arnes pengar är de människorna och naturkrafterna i deras pri- enda svenska stumfilmer som verkligen förmitiva obändighet införa rent sensationsbe- tjänar att kallas klassiska. tonade element som en rafflande forsfärd. Sedan finns inga fler. Mot alla de andra Detta sistnämnda drag skulle återkomma har tiden varit obarmhärtig. gång på gång i hans följande filmer: en ny forsfärd i Johan (1920) efter finländaren 7.4 Den litterära idêvärlden och dess filmis- Juhani Ahos roman, en förtvivlad kamp för ka gestaltning livet i Gunnar Hedes saga (1922) efter Selma Lagerlöfs En herrgårdssägen eller den be- Selma Lagerlöf spelade med sin idévärld och kanta hetsjakten över isen med vargar i sitt persongalleri av djupt mänskliga, psykohälarna i Gösta Berlings saga (1923). logiskt komplicerade individer en avgörande

i roll för möjligheterna att förverkliga Sjö-

i ströms och Stillers från början ”litterära

l 7.3.3 .. . mot en renodlat visuell koncipie-

intentioner. Så länge hon inte insåg de efter ring skillnaderna mellan hand alltmer djupgående Den film, som mer än andra blivit uppmärk- hennes litterära koncipieringar och filmens sammad - av samtiden men i kanske ännu krav på en från orden fri, visuell koncipiering högre grad av eftervärlden - och där Stillers av stoffet, var hon nöjd med att i filmerna av kraftfull visuell kla- känna igen sina personer och händelseförförmåga gestaltning dem. Det var när Stiller mer rast, renast och utan överbetoning av yttre loppen kring effekter kommer är Herr Arnes eller mindre självrådigt började ändra i dessa till uttryck, pengar (1919). avseenden, som hon opponerade sig, efter Filmen följer skenbart Selma Lagerlöfs hand så kraftigt att hon slutligen gjorde allt berättelse. är oförändrat, som stod i hennes makt för att hindra att Händelseförloppet den psykologiska linjen likaså. Men jämför han fick spela in Gösta Berlings saga. man novellen och filmen skall man Stillers och Sjöströms filmer från dessa närmare, finna att de har var och en sin självständiga 1910-talets sista och 1920-talets första år kurva. hela emot som lysande koncipiering, sin rytm, sin dramatiska togs över Europa De uppvisar två i grunden helt olika berättar- exempel på filmens möjligheter att vidga sina mönster, två skilda konstnärliga tempera- dramatiska och psykologiska ämnessfärer, ment. Handlingsförloppet är detsamma, men att driva de visuella uttrycksmedlen längre spänningskurvorna är olika uppbyggda, vil- och därmed berika och nyansera filmspråket. ket också är naturligt eftersom den ena är Utlandet såg i den svenska stumfilmskolans litterär och utnyttjar ordet, den andra fil- filmer en konstnärlig fördjupning av filmen misk och nästan uteslutande använder bil- som uttrycksform och medium. den. Motivet har koncipierats för en rent visuell uttrycksform och sedan gestaltats för vita duken i enlighet härmed. Herr Arnes pengar är Stillers konsekventaste och för hans fullt utvecklade berättarstil mest typiska film. Även här var Julius J aenzon fotograf, det lyhörda och lojala men samtidigt självständiga och starkt personliga

SOU 1973: 53

Första världskrigets

slagskugga

Svenska Bio var under hela 1910-talet det bakom dessa filmer ana ett pågående blodigt ledande och tongivande svenska filmföreta- världskrig och svåra umbäranden inom och get. Men det var långt ifrån det enda. utom Sverige.

8.1 Svenska Bios konkurrenter 8. 2 Svenska krigsfilmer

Redan under sina allra första år mötte Likväl hade redan före första världskrigets Svenska Bio en efter hand ökande, ofta utbrott oron i Europa speglats i ett par vildvuxen konkurrens inom landet. Den filmer, inspelade av Svenska Bio. Georg af skånsk-danske biografägaren Frans Lundberg Klercker, en officer som tagit avsked och lät i dansk-svenskt samarbete 1909-12 spe- blivit först skådespelare, sedan regissör, ledla in ett stort antal raffel-filmer, av vilka de de redan några år före krigsutbrottet inspelflesta förbjöds i Sverige, när censuren inför- ningen av två av honom själv författade des l9ll. Hans stockholmske kollega, bio- filmer med aktuella militära ämnen: Med grafägaren och hästhandlaren N. P. Nilsson, vapen i hand eller som den hette vid premiä- Häst-Nisse kallad, filmade redan 1910-11 ren Sverige i krig eller Röda-Kars-systerns Strindberg och Elin Wägner. I Göteborg Icärlek (1912) och För fäderneslandet startade Hasselbladfilm 1915 en omfattande (1913). och mångsidig filmproduktion, och några år Senare regisserade han för Hasselbladfilm i senare var ytterligare en rad bolag i gång. När Göteborg några hurtiga filmer om den svens- Svensk Filmindustri bildades 27 december ka neutralitetsvakten på västkusten, bl. a. I 1919, betydde det att Svenska Bios livskraf- kronans kläder (1915) och För hem och tigaste och mest framgångsrika konkurrenter härd (1917). De var dåtida beredskapsfilefter hand hade sugits upp i en gemensam mer” med tappra, beslutsamma män på post storkoncern. för Sverige. Filmerna var hopsnickrade efter 1910-talets blandade samma naiva mall som skulle komma till Denna filmproduktion både seriösa och mindre riklig användning för de första filmerna om uppvisade seriösa inslag. Filmer med visst litterärt den svenska beredskapen under andra världsomväxlade med kalsongfarser och kriget: Men kommer någon våra skär för underlag lustspel av enklaste slag. nära . . . De mera seriösa filmernas ämnen awek hos dessa producenter dock sällan från dem som Stiller och Sjöström ägnade sig åt hos Svenska Bio fram till 1916. Ingen kunde

8.3 Efterkrigstiden på film

Efterkrigstiden i Sverige, dock utan dess nöd och elände, mötte man egentligen bara i en enda film, När millionerna mlla (1924). Det var en klatschig äventyrshistoria om svartabörsjobbare och kristidsgulascher vid svensk-finska gränsen. Den berättade allt om gästerna på Haparandas stadshotell och deras svindlande affärer, ingenting om invalidtågen, svälten och flyktingskaroma österifrån. De få filmer, som under dessa krigs- och efterkrigsår försökte spegla något av den bistra svenska verkligheten, klädde denna i en förförisk skrud av äventyr och romantik. Verkligheten var långt borta. Det var den dåtida filmens sätt att ge uttryck åt samhäl-

i

lets värderingar och livssyn.

l

8.4 Historiska filmer

I

Samma uppfattningar den tidens

l

låg bakom relativt svenska filmer med historiska

l fåtaliga

i ämnen, bl. a. den stora och mycket dyrbara inspelningen av Karl XII(l924-25). Det var

l ett historiskt krönikespel i två delar om

i och hjältekonungen,

krigaren patetiskt och chauvinistiskt. Kriget hade här trots första ç världskrigets bittra erfarenheter ännu kvar

i

hela sin romantiska gloria av hjältedåd och

l

de stora pojkarnas äventyr. Filmen var en

i av historiska tablåer, ofta kopiera-

i blandning de efter 1800-talets nationella historiemåleri, I eller liktåget över norska

l segern vid Narva

fjällen, samt korta, ohistoriska men folkkära : anekdoter. Det var svensk historieskrivning I efter ett mönster, som snabbt skulle visa sig föråldrat, och med en ideologi, som det för den svenska filmens del behövdes ett nytt världskrig för att definitivt ta död på.

SOU 1973: 53

Stumfilmtidens

exportsituation

På stumfilmens tid var filmen mer internatio- grafen distribuerade till sina åskådare bild-

nell än den någonsin senare skulle bli. berättelser, som för att rätt förstås och

upplevas nästan alltid var beroende av förkla-

rande och vägledande 0rd. Åskådarens upp- 9.1 Stumfilmens beroende av texter levelser var beroende av samordningen mel- Alla informationer till åskådaren, alla förklalan visuella och verbala uttrycksmedel. ringar och alla repliker av de uppträdande Det sistnämnda gäller all stumfilm. Ända

måste på stumfilmens tid meddelas genom i fram tills ljudfilmen kommer och med sina

filmen insatta texter. När man importerade fixerar ett repliker bestämt, ofrånkomligt en film från utlandet, översatte man alltså innehåll och sammanhang, är det förbluffandessa texter till sitt eget språk. Vad som inte de att iaktta hur även väl genomarbetade och passade i filmens handling med hänsyn till som man trodde scener och sekvenentydiga det egna landets politiska, religiösa eller ser genom bara en enda text kunnat ges en sociala förhållanden gav man genom en text helt annan innebörd än scenen hade vid en annan, lämpligare innebörd. Personer, filmens inspelning. som var förälskade ivarandra och uppträdde

i erotiskt vågade scener, förklarades genom en text 9.2 Ett drastiskt exempel vara gifta med varandra. Det blev

visserligen inte lika spännande för åskådaren, Det mest kända och drastiska exemplet på men censuren i det egna landet hade ingen- en sådan total förändring av sammanhanget ting att invända. Samtidigt undgick man är från 1920-talet. Ryssen S. M. Eisensteins bekvämt t. ex. oäkta barn. sedermera så berömda film Pansarkryssaren Ju mer en film bestod av kärleksscener Potemkin (1925), som skildrar ett historiskt eller andra känslomässiga i eller upprörda in- välkänt myteri inom ryska svarta-havsflottan

slag, ju mer den i första hand byggde på 1905, ansågs på många håll i världen innehål- I emotionella effekter, ju lättare var det att la så mycket revolutionärt sprängstoff att 4 l genom några få, i rätta ögonblicket inklippta den blev förbjuden av censuren. Så var fallet i l texter kanalisera åskådamas sympatier och i bl. a. Sverige. Men i några länder tilläts den,

i a

reaktioner och därmed berättelsens drama- dock först sedan i ett av dessa länder den l I tiska linje åt ett helt annat håll än filmens arkebuseringsscen av upproriska matroser,

l

upphovsmän någonsin avsett. som i filmen blir signalen till myteriet, i 4 l Film var ju på många håll alltjämt en klippts ut från sin ursprungliga plats i fili distributionsapparat för något som ännu inte mens början och istället klippts in i slutet, l

hade en egen, oantastlig Bio- av en text l uttrycksform. föregånget som tydligt klargör: i i l

misslyckades och de upproriska inkomsterna flyta in. Men då har också efter myteriet arkebuserades. Punkt, slut, så går det med kriget utlandsmarknaderna förändrats. Engalla som sätter sig upp mot överheten! land är kvar ungefär oförändrat, men Ryss- Exemplet är egentligen groteskt, det visar land har helt fallit bort. Istället har Tyskland den ringaktning som uttrycksme- blivit en större marknad än förut, liksom samtidigt del som filmen fortfarande mötte på många Frankrike, som tidigare endast köpt svenska håll i världen. Alltför många vägrade att i filmer mera sporadiskt. Även USA har ökat, som arbetade men där har svensk film ända in på film se ett nytt medium, på att hitta och utveckla ett 1960-talet alltid haft svårt att hävda sig i egna uttrycksformer, Film var fortfarande i officiella större skala. eget språk. och solda- Men det var inte bara Sjöström och Stiller sammanhang ett nöje för pigor n film i under åren ter . som gjorde Sverige 1916-23, den svenska stumfilmskolans år. Hela tiden var en rik produktion igång av 9.3 Exportmöjligheterna för svensk film utanför Svenska Bio. Men filmproducenter Hela stumfilmtiden bjöd inte bara de stora med få undantag nådde deras filmer sällan

utan även alla små filmländer obegränsade utanför Skandinavien, trots att de hämtade möjligheter till export av sina filmer. Värl- motiv från Strindberg, Selma Lagerlöf och den låg under hela 1910- och 1920-talen Bjørnstjerne Bjørnson eller tyska författare som Heinrich Heine och Fritz Reuter. Till de Öppen för den svenska filmen. Redan när Svenska Bio beslöt sig för att framgångsrika undantagen hörde Synnöve till Stockholm och expandera i stor Solbakken och Dunungen (bägge 1919) samt flytta film till Danmark en serie korta, tecknade filmer om Kapten stil, exporterade Sverige och dit fortsätter under Grogg på olika skämtsamma äventyr Norge. Exporten hela stumfilmtiden och minskar (1916-22), som tecknaren Victor Bergdahl egentligen först när kommer och språk- gjorde i egenskap av fri producent och sedan ljudfilmen barriären ur sålde till Svenska Bio/Svensk Filmindustri, börjar verka. Redan några filmer når utanför Skandina- som distribuerade filmerna. De sistnämnda 1912 års produktion men först från och med 1913 har hade en stor och pålitlig marknad i bl. a. vien, Svenska Bio en regelbunden export till Eng- Västeuropa och Sydamerika.

Österrike, Finland Stiller och Sjöström spelade inte bara in land, Holland, Tyskland, och och en mera sporadisk till filmer, som kom att räknas till den svenska Ryssland USA och stumfilmskolan med dess karakteristiska stil. Balkanländerna, Italien, Spanien, Sydamerika. Enstaka filmer hittar även vä- Efter Herr Arnes pengar (1919) gjorde Stiller ett avsteg från den svenska linjen med gen till bl. a. Sydafrika, Japan, Australien Erotikon (1920), som dock internationellt och Nya Zeeland. Den största marknaden utomlands har den blev ekonomiskt lika framgångsrik. som fram till Sjöström hade mindre framgång, när han svenska filmen i Ryssland, 1920-22 envist filmade originalmanuskript 1917 köper ett växande antal kopior av varje film, men även England är en stor köpare av av Hjalmar Bergman eller spelade in Klostret svensk film. i Sendomir (1919) efter den österrikiske författaren Franz Gr-illparzers berättelse. Men den sistnämnda filmen blev likväl tack 9.4 Svensk film blir ett begrepp utomlands filmens snabbt växande vare den svenska Ekonomiskt av svensk film rykte i t. ex. Frankrike en lika stor framgång betyder exporten inte förrän under de som den där samtidigt visade Herr Arnes emellertid så mycket sista åren av 1910-talet. Med Berg-Eivind och pengar. den Charles hade nått vad han hans hustru (1917) och Sången om Magnusson eldröda blomman (1918) börjar de stora redan från början föresatt sig. Svenska Bio,

”Swenska, Swedish Biograph, The Swenska, var ett begrepp långt utanför Sveriges gränser. De långvariga ansträngningama att bygga upp en internationell marknad för svensk film hade definitivt krönts med framgång. Vad gjorde det att filmerna under tiden blivit allt dyrare i inspelning. Pengarna strömmade ju in, utländska köpare stod i kö för att obesett förvärva bolagets nya filmer, ofta innan de ens var färdiga. Och då tog plötsligt allt slut.

sinar

Exportmarknaden

Utlandet hade inte bara uppmärksammat 10. 2 Nya bedömningar den svenska stumfilmskolans filmer, det dess män hade nu fått inflytande inom hade i lika hög grad uppmärksammat Nya ledningen för Svenska Bio, som efter samskapare och nyckelpersoner. manslagningen vid årsskiftet 1919-20 anta-

git namnet Svensk Filmindustri. Nya bedömningar gjorde sig samtidigt gällande. Man ville inte inse att de stora internationella 10.1 Utländska locktoner framgångarna kommit tack vare att filmerna Efter med Körkarlen var Victor haft en egen, markant nationell prägel. Filframgången besviken över mottagandet merna hade varit konsekventa i sitt fasthål- Sjöström djupt av hans följan- lande vid typiskt nordiska förhållanden, mobåde i Sverige och utomlands filmer från 1920-22. Med bl. a. tiv och människor. De hade gett skildringen de fyra av Hjalmar Bergman hade en för ämne, miljö och konflikter adekvat originalmanuskript han i dem förgäves försökt orientera sig mot berättarstil. en internationell filmsmak. Nu följde han Det gjordes några försök efter Sjöströms hellre locktonema från Hollywood och fann och Stillers avresa att återuppliva dessa också för flera år framåt sig tämligen väl motivkretsar och denna berättarstil. Men tillrätta där. försöken var halvhjärtade och dömda att Stiller lämnade Sverige ett år senare, på misslyckas. våren 1924 efter premiären på Gösta Ber- Då griper man tillbaka till Selma Lagerlöf, vill återuppliva den litterära filmen och lings saga, som blev hans sista svenska film. Han sökte också större förhållanden för sig spelar 1925 in fortsättningar på Sjöströms och sin nyupptäckta filmflicka Greta Garbo. Ingmarssönerna och Karin Ingmarsdotter.

Även de kom ett år senare till Hollywood, där Stiller inte alls fann sig tillrätta och 10.3 Sikte på internationell produktion Garbo blev en stor stjärna. Hon stannade, han återvände till Sverige och innan hans nya Men framförallt lägger man nu upp vad man hunnit ta form, dog han. tror skall bli en bärkraftig, seriös, internafilmplaner förlorade med Sjöström och tionell produktion genom att i motiwal och Svensk film Stiller de två regissörer som jämte fotografen utformning sikta på en inte närmare definierad (eller definierbar) internationell film- Julius J aenzon var de skapande begåvningarfil- smak. Man engagerar en österrikisk scenariona bakom den svenska stumfilmskolans skribent, Paul Merzbach, att tillsammans mer.

SOU 1973: 53

med Stillers bägge manuskriptmedarbetare Gustaf Molander och Ragnar Hyltén-Cavallius författa, bearbeta och delvis även regissera manuskript med - som man hoppades internationell slagkraft. Titlarna på de inspelade filmerna säger allt om ämnesvalen: Damen med kameliorna (1925), Hon den enda (1926), Bara en danserska (1926), Hans engelska fru (1926), Förseglade läppar (1927), Parisiskor (1927), Synd (1928) eller Hjärtats triumf(1929). Det var ett krampaktigt försök att återuppliva ”Erotik i Overklassen. För huvudrollerna i dessa filmer, som ju alla var stumñlmer och därför oberoende av skådespelarnas nationalitet och språkförhållanden, engagerades mot höga gage internationellt kända filmskådespelare från hela Europa. Man försökte sig även i några fall på samproduktioner med utländska filmföretag. Men ingenting lyckades. Pretentiös, banal och tråkig blev denna påkostade svenska filmproduktion internationellt likgiltig. De personer, som kunde gett den karaktär och profil, var borta. Medan filmerna blev allt mindre svenska utan att istället bli något annat, sinade den ena exportmarknaden efter den andra. Vad som samtidigt hände inom filmen runt om ivärlden under det för filmutvecklingen så vitala och stimulerande 20-talet gick Sverige nästan förbi.

totalt

SOU 1973: 53

Inför en

ny tid

Helt kunde naturligtvis inte filmens vitala den i efterkrigstidens Europa i filmer från 20-tal trots allt gå Sverige förbi. andra länder. Men dess inflytande gjorde sig gällande Svältens och inflationstidens mörka år först senare, först när 20-talet var förbi och ligger i bakgrunden i en hel rad tyska filmer efter det att filmindustrin världen runt ställts från 20-talets första hälft. Den sociala osäinför de nya problem, som den tekniska kerheten och den politiska oron låter sig ljudfilmen fört med sig. tydligt anas, dov och hotfull, bakom många uppfinningen andra tyska filmer från 20-talets slut. Filmen var i Europa i full färd med att 11.1 Den viktigaste av alla konstarter förvandlas. Det var inte längre bara fråga om Det var på 20-talet som filmen som nytt en utvidgning av ämnen och motivkretsar medium för första gången ställdes under och en utveckling av berättelseformer. Det seriös debatt. Lenins 0rd från februari 1922 var en förvandling av något, som dittillsi var filmen ”den första hand varit en distributionsapparat, till att för den unga sovjetstaten viktigaste av alla konstarter, sammanställda ett medium för omedelbarare och häftigare med det gamla kinesiska ordspråket att en kommunikation människor emellan. Ett mebild ord, deklarerade dium som samtidigt stod berett att efter säger mer än tusen tydligt att nu rörde det sig inte längre om ett långt sökande efter egna uttrycksformer, ett folknöje, ett inslag i förströelse- eller nöjes- eget språk, hävda sig med en självständig industrin. Filmen hade möjlighet att spela en formgivning, som gav det en självklar plats aktiv roll i samhället och dess omdaning. bredvid de traditionella konstarterna. Filmen kunde bidra till att skapa den nya, socialt och politiskt medvetna sovjetmänniskan. 11.3 Den teoretiska filmdebatten

I början av 20-talet uppstod den första 11.2 Film som bärare av idéer allvarliga teoretiska filmdebatten. Böcker Lenins i betydligt och tidskrifter i Tyskland, Frankrike och ord lät sig snart tolkas vidare bemärkelse. Under 20-talet blir allt England debatterade det nya mediet, ställde vidare kretsar medvetna om filmens roll som hårda krav på det, formulerade de första bärare av idéer. Det var inte bara politiska filmteorierna. De var ofta mycket snäva i ideologier, som fallet var i Eisensteins och sina gränsdragningar. Pudovkins från dessa Först i början av 1930-talet nådde den ryska revolutionsfilmer år. I lika hög grad speglades sociala förhållan- debatten Sverige och mötte någon resonans.

SOU 1973: 53 43

11.4 Den franska avantgarde-rörelsen Redan från början gjorde den svenska filmbranschen allt för att förlöjliga och De unga filmteoretikerna i Frankrike och motarbeta denna verksamhet. Tyskland var ofta författare eller målare. De försökte också praktiskt förverkliga sina 11.6 En länge okänd svensk idéer i korta filmer, som de kallade avantgarde-filmer. Denna rörelse fick sin största Den franska avantgarde-rörelsen hade en omfattning och för framtiden viktigaste di- avläggare i Tyskland. Där var även en svensk rekta betydelse i Frankrike, där den tryckte verksam, målaren Viking Eggeling. Han arsin prägel på en hel generation blivande betade i flera år på en abstrakt, tecknad film, filmskapare, bland dem den kommersiella kallad Diagonalsymfoni (1923-25), fullborfranska filmens ledande regissörer under dad först omedelbart före hans död. l930-talet. Filmen fick sin urpremiär vid en privat Man experimenterade fritt och ohämmat i visning i Berlin i maj 1925. I Sverige visades korta spelfilmer, surrealistiska bildfantasier den första gången 1958. eller dokumentärfilmer. De sistnämnda var ibland starkt socialt engagerande i skildringar 11.7 Nya klippnings- och montageprinciper från Paris fattigkvarter. Men de kunde också vara motsatsen. Blänket i rännstenarna blev De första ryska revolutionsfilmerna, Eisenibland en estetisk effekt istället för en steins Pansarkryssaren Potemkin (1925) och proletär. Pudovkins En moder (1926), väckte ett Avantgarde-rörelsens största betydelse låg enormt uppseende, när de nådde Västi dess envisa hävdande av bilden som filmens europa. Orsaken var inte i första hand viktigaste uttrycksmedel, den främste bära- ämnena utan filmernas form. ren av skildringen och dess målsättning. Vad De var berättade i en helt ny teknik, en filmernas skapare ville att åskådaren efteråt mosaik-teknik, som Eisenstein själv kallade skulle minnas av skildringen och behålla som ett dialektiskt montage. Principen vid sin upplevelse skulle ha fastnat på ögats denna klippning, montering, av de enskilnäthinna och inte ringa som ord i örat. da bilderna var att låta två bilder med var Först i början av 1930-talet hade några av sitt helt olika innehåll, var sin emotionella den franska avantgarde-rörelsens dokumen- laddning, kollidera genom att klippa in tärfilmer uppmärksammats så pass i Sverige dem omedelbart efter varandra. Ur denna att Svensk Filmindustri lät de unga författar- plötsliga, bildmässiga och emotionella kollina Erik Asklund, Eyvind Johnson och Artur sion uppstod då hos åskådaren ett intryck, Lundkvist samt filmkritikern Stig Almqvist som inte fanns i någon av de ursprungliga, tillsammans försöka sig i samma genre med enskilda bilderna. Tes bröts mot antites, som ett kvarter i Stockholm. Resultatet, Gamla redan Hegel lärde, och resultatet blev en stan (1931), blev varken lyckat eller fick syntes. Sanningen blev, som Hegel också någon efterföljd. formulerade det, tilli en situation. Genom att medvetet välja de kolliderande bilderna efter förutbestämda principer kan 11.5 De första svenska filmstudios man kanalisera kollisionens resultat i öns- Vid ungefär samma tid bildades efter ut- kad riktning. Eller med tillämpning på dessa ländska förebilder och på privata initiativ i första filmer: genom att skildra förhållanden Stockholm, Göteborg, Lund och Uppsala i det gamla Tsar-Ryssland med denna berätlandets första - och länge enda - ñlmstu- tarteknik, kan man inte bara vinna åskådaren dios för diskussioner och visning av experi- för revolutionens idéer, man kan t. o. m. få ment- och avantgardefilmer, som ju aldrig honom att känna spontan entusiasm över nådde de svenska biograferna. dess genomförande och seger. Filmens idé-

44 SOU 1973: 53

- över hela innehåll ka film- och biografkretsar skapades alltså vid klippbordet. Effekten det- världen. Den bildade snabbt skola, fick hos detta ryska ”montage”, ta nya sätt att gestalta ett förlopp med rent efterföljare i många länder. ”filmiska var så stort att Till Sverige nådde Flahertys tankar först uttrycksmedel, Eisensteins i vilken var kon- långt senare. Alf Sjöberg tar intryck av dem i film, principen sekventast blev som ovan sin första film, Den starkaste (1929), men genomförd, nämnts förbjuden det är Arne Sucksdorff som förverkligar dem på många håll i världen. Till det lugna och fredliga Sverige kom i några av sina kortfilmer från l940-talet.

Eisensteins dialektiska montage” aldrig i sin renodlade form. (Först 1952 blev Pansar- 11.9 Ljudfilmen gör entré kryssaren Potemkin tillåten för offentlig Men att dela upp ett Vad som däremot kom snabbt till Sverige, visning.) principen eller i lika snabbt som till andra länder utanför större sammanhang händelseförlopp ett antal varandra inbördes snabbt avlösande USA, var ljudfilmen. Den 6 oktober 1927 växelbilder hade den första ljudfilmen premiär i New prövades likväl en gång i Sverige i av 1930-talet, i filmen En natt York. början Den tekniska uppfinningen att inte bara se (1931). Försöket var och resultatet skådespelarna röra sig utan nu även höra halvhjärtat blev dem och tala blev en omedelbar blev därefter. De snabba bildväxlingarna sjunga Succén var t. 0. m. så stor ett självändamål, de fyllde inget djupare publikframgång. att den räddade det konkurshotade amerisyfte i skildringen, kanaliserade ingen ideoloomotiverade kanska produktionsbolaget från undergång gi. Därmed blev de likgiltiga, omament i berättelsen och och lät denna dess sista desperata satsning uppfattades också i filmen som fristående skapa möjligheten till en ny, lysande start. longörer. Våren 1928 var allt motstånd brutet i hela ställdes om till USA, produktionen 11.8 Dokumentärfilmens förnyelse Våren 1929 skedde detsamma i ljudfilm. I Amerika såg vid 20-talets början den första land efter land i Europa. En av de sista det året kom den första svenska dokumentärfilmen av en helt ny typ dagen. dagarna Robert Flaherty hade 1920-21 under svåra ljudfilmen, Säg det i toner. filmat Hudson I samma snabba takt bytte biograferna yttre förhållanden Bayliv iNan00k, köldens son. Han världen runt ut sina gamla projektionsappaeskimåernas rater mot moderna ljudfilmsprojektorer. Höhade skildrat deras hårda, dagliga kamp för natur. ga summor investerades och gav snabb utdelatt överleva i en hänsynslös för i andra länder. 1930- Den filmen introducerade en princip ning, i Sverige liksom både bilda talets omfattande expansion på biograf- och dokumentärfilmen, som skulle bli utslagsgivande distributionssidan var inledd. skola och i fortsättningen för bedömningen: det gäller inte bara att skildra människorna i en miljö, det gäller att samtidigt sätta in dem i deras sociala samskildra deras livsbetingelser, relamanhang, tionerna mellan dem och de förhållanden,

under vilka de lever. Detta var den gången något helt nytt. Främmande länder och folk var inte längre bara tacksamt pittoreskt stoff för resefilmer,

de rymde på en rik, inre mänsklig dramatik. Flahertys film visades - efter viss tvekan och motstånd från inflytelserika amerikans-

l 930-talet

Det svenska 30-talet är på filmens område en England genomför under 30-talet en realycklig och aningslös tid. För landets biograf- listisk kortfilmsproduktion i Flahertys anda

ägare är det en tid av branschmässig konso- och förmedlar i en rad filmer med sociala lidering och ökad ekonomisk expansion. motiv en helt bild av den ny och sannare Oron runt om i världen når inte in i den engelska vardagen, dess människor och deras svenska film- och biografvärlden. Ivar Kreu- liv. ger, som några år tidigare förvärvat AB Svensk Filmindustri och 1928 tillsatt dess 12.2 USA utvecklar en egen filmstil nye chef, begår självmord 1932, men ingenting förändras i filmpolitiken. Depression, I USA leder olika strävanden i början av social oro, stigande arbetslöshet, politiska 30-talet fram till en mycket karakteristisk, omvälvningar, spanska inbördeskriget och realistisk berättarstil i film. Motiv ur gangsandra 30-tals-krig må färga hotande stormtervärlden och andra kriminella eller sociala moln röda kring horisonten. Svensk film miljöer liksom den dokumentära serien reagerar inte. March of Time bidrar till utformningen av denna specifikt amerikanska kortfilmstil, 12.1 Den samtida huggen och hårdkokt som ett replikskifte av ryska, tyska och engelska Hemingway. Denna berättarstil, uppenbart filmen påverkad av samtidens amerikanska författa- Runt om ivärlden har det på filmens område re, präglar inte bara skådespelarnas uppträså vitala 20-talet avsatt betydande och för dande utan framför allt hur de skildrade filmens framtid avgörande spår. situationerna uppfattas och återges, dvs. regi Den ryska filmen hann fullfölja sina teore- och foto. Dessutom har den naturligtvis fått tiska montage-idéer i flera uppmärksammade en för utformutomordentlig betydelse filmer. Sedan kom beskyllningarna för ”forningen av filmernas dialog. malism, och den dittillsvarande produktio- Från de nämnda utängspunkterna sprider nen kvävdes av dekreten om social rea- denna nya, realistiska men samtidigt starkt lism. effektiva” stiliserade, berättarstil sig snabbt Den tyska filmen övervann snabbt ljud- till andra ämnesområden inom amerikansk filmens barnsjukdomar och nådde en hög film. Griffiths och 20-talets amerikanska grad av visuellt expressiv uttrycksfullhet, en produktion hade aldrig burits av några medrenodlad filmisk form, innan nazismens vetna, formella stilsträvanden. Nu hade USA maktövertagande 1933 kvävde alla sådana för första gången fått en egen filmstil. Den tendenser som entartete. skulle komma att dominera den amerikanska

46 SOU 1973: 53

filmen många år framåt och efter hand i Samtidigt förblir filmspråket outvecklat. bli föremål för mer eller mindre Vad som hänt och händer utomlands i detta Europa lyckade försök att efterliknas. avseende går fortfarande svenska filmförfat- Dit hörde även svenska försök, som dock tare, -producenter och -regissörer totalt förinte lyckades bättre därför att de dröjde bi. ända in på 50- och 60-talen. Den ledande svenske filmregissören under 30-talet är Gustaf Molander, en gång Stillers manuskriptmedarbetare men nu långt borta 12.3 Den Zrvarta franska filmen från den tidens anda och uttryck. Ambitiöst Frankrike hade en rik och mångsidig film- varvar han seriösa filmer med lättare komeproduktion under hela 30-talet. Den spegla- dier. Charlotte Löwensköld (1930) efter de i en rad psykologiska skildringar de Selma Lagerlöf, Svarta rosor (1931) efter enskilda människornas oro och osäkerhet, Sigfrid Siwertz eller Swedenhielms (1934) deras fruktan för en hotande katastrof. efter Hjalmar Bergmans då mycket spelade Dessa filmer, vilkas mest karakteristiska före- pjäs omväxlade med inspelningar som Vi trädare var Marcel Carnés Dimmornas kaj som går köksvägen (1932), Kära släkten Hötel du Nord (1938), Dagen (1933) eller Ungkarlspappan (1934), alla (1938), gryr (1939) och Jean Renoirs Spelets regler slitstarka publiksuccéer. (1939), bars av en frän, illusionslös ton av Halvhjärtat genomför Molander den tidihopplöshet och oundviklig undergång. I flera gare nämnda En natt (1931), mera helhjärtat fall var de t. o. m. öppet dödsbejakande. De den patetiskt bitterljuva Intermezzo (1936) än sociala skildringar med paret Gösta Ekman-Ingrid i var mer psykologiska Bergman mot en bakgrund av djupa, oövervinnliga huvudrollerna. Den filmen kunde möjligen motsättningar inom det franska samhället, blivit en internationell framgång, men dessvilket framställdes som inifrån sönderfrätt. förinnan köper ett amerikanskt bolag in den Det har sagts om denna svarta franska med alla rättigheter och gör med den som film från 30-talets mitt och slut att den underlag en engelskspråkig inspelning med lät ana det annalkande världskriget. Leslie Howard i Gösta Ekmans roll samt tydligt För dessa stämningar stod vid denna tid Ingrid Bergman. Den filmen blir under samsvensk film helt främmande. Men de psyko- ma namn en världssuccé. logiska berättarmönstren i dessa, det slutan- Gustaf Molanders filmer rörde sig i en de 30-talets franska filmer skulle så småning- luft- och doftlös värld, fjärran från svensk om anas bakom svenska filmer på 40-talet, var antingen teaterfivardag. Deras personer speciellt i några av Alf Sjöbergs och Hasse gurer, som aldrig lösort sig från sitt litte- Ekmans filmer liksom hos den unge Ingmar rära underlag, eller fantasiskapelser, som Bergman. saknade varje rimlig motsvarighet i levande livet.

12.4 Svensk film blir mer och mer provinsiell 12.5 Sociala problem isvensk 30-talsfilm

Svensk film ägnar sig under 30-talet åt en för Det var andra regissörer som svarade för enbart inhemsk konsumtion avsedd produk- vardagstonen i svensk film vid denna tid: tion. Den internationella marknaden har nu Gustaf Edgren, Ivar Johansson, Sigurd förlorad. Wallén, Per-Axel Branner, Schamyl Bauman. gått definitivt Det dröjer också bara några år så har den Sällan blev det väl några djupare grepp svenska filmen genomgående blivit provin- beträffande ämnen, även om man ibland inte kunde i siell på ett sätt som knappast hänt någon undgå att snudda vid olika problem i den utsträckningen, varken på 30-talets svenska vardag. gång tidigare 1910- eller 1920-talet. Arbetslösheten bland ungdomen var moti-

1973:53 47 SOU

vet för Ivar Johanssons Uppsagd (1933), och de arbetslösas mörka framtidsutsikteri men filmen fick förstås ett lyckligt slut med Sverige samt samme regissörs Ådalen 31 allas inordnande i den trygga, småborgerliga (1968) om reaktionerna kring de blodiga förnöjsamheten. strejkkravallerna i Lunde 1931. Kanske be- Per-Axel Branners Konñikt (1936) be- hövdes tidsavståndet för att ge det rätta handlade en strejksituation vid Götaverken i perspektivet åt dessa händelser, men måste Göteborg, men i det avgörande ögonblicket det verkligen vara så långt? blev den konflikten främst en symbolisk bakgrund till en i filmen vida viktigare 12.6 Den breda svenska produktionen erotisk konflikt hos varvschefen. Bägge konflikterna i filmen slutade naturligtvis lyck- Om återstoden av 30-talets omfattande ligt”. svenska filmproduktion kunde man använda En enda film avviker från de andra om Hamlets ord: ”Resten är tystnad. Men disockså inte från mönstret: Karl Fredrik kussionen i början av 1970-talet har varit regerar (1933). Det är den folklige Gustaf högljudd kring många filmer från den tiden, Edgren som med en klar parallell till Per sedan de nått en tvivelaktig, senkommen Albin Hansson och hans bana som politiker berömmelse i samband med visning i TV. berättar om en svensk lantarbetare och hans Det räcker inte att säga att dessa filmer, väg från statarlängan och jordproletariatet många till antalet och ofta mycket påkostatill posten som landets jordbruksminister. de, var eskapistiska och blundade för samtid Filmen, där Sigurd Wallén med fina, ner- och omvärld. De sökte medvetet sina ämnen dämpade medel spelar Karl Fredrik, ger på den svenska humorns bakgårdar. Där samtidigt en bild av den svenska fackför- frodades Sigurd Walléns knipslughet, Weyler eningsrörelsen och dess frammarsch vid den- Hildebrands buffelaktighet, Fridolf Rhudins na tid. Men den bittra, politiska aggressivite- lyteskomik, Thor Modéens fjanteri, Edvard ten i filmens upptakt, där den vräkte stata- Perssons köksfilosofi, Gideon Wahlbergs ren spelar Internationalen i öronen på sin folklighet, andras fyllehumor. f. d. arbetsgivare och husbonde, hinner för- Pilsnerfilm kallades denna film ibland. innan filmen får sin Buskisfilm var ett annat uttryck som flyktigas åtskilligt, happy end med försoning och handslag angav sambandet med de stockholmska frimellan de gamla antagonisterna. Slutet blir luftsteatramas folkkära repertoar i ljumma t. o. m. så lyckligt att den ena sidans son och sommarkvällar med minst en satkäring i varje den andras dotter gifter sig, och därmed är pjäs. snabbt alla klassmotsättningar avklarade i Men vad är då orsaken till 70-talets starka folkhemmet. Svensk film var som positiva publikreaktion inför dessa filmer, synes fortfarande ett pålitligt ankare för alla bor- när de får en senkommen återvändo i TV? gerligt sinnade i landet. Det uppenbart publikfriande i filmerna De verkliga sociala problemen och de ligger i öppen dag. De är vänliga, slätstrukna begynnande, djupgående förändringarna in- och undfallande. De begär ingenting av sin om det svenska samhället under 30-talet publik; De är konsekvent och inte utan kommer sålunda aldrig till uttryck i den talang uppbyggda efter välkända och beprösamtida filmen. Denna står främmande för vade mönster med lyckligt slut för alla det samhälle som samtidigt håller på att ta inblandade. De kommer inte med några form. överraskningar, de håller sin stil. De konser- Först 30 år senare skulle det komma två verar visserligen fördomar men de skämtar svenska filmer som uttryckte vad så många också kring dem. De andas en naiv, borgerlig den gången kände och upplevde: Bo Wider- förnöjsamhet på alla samhällsnivåer, men det bergs Kvarteret Korpen (1963) om stäm- är ingenting karakteristiskt för bara den ningarna 1936 inför nazismen i Tyskland svenska 30-talsfilmen. Åskådaren får skratta,

48 SOU 1973: 53

Den svenska stumfilmskolan

Den berömda slutscenen i Stillers Herr Arnes pengar (1919) med kvinnornas liktåg från det infrusna fartyget in mot land och snöstormen som bakom dem bryter upp havets portar”. 4-SOU 1973: 53 49

Tidiga försök till sociala och inom politiska skildringar

svensk film

Den nyblivna änkan ser sitt hem skingras i Ingeborg Holm (1913). I titelrollen: Hilda Borgström.

Godsägaren och statarna möts i När ringarna blommar (1946) efter en berättelse av Jan Fridegård. Fr. v. Hugo Björne, Birger Malmsten, Carl Ström.

Filmen och det svenska samhället fram till 1950-talet

Vräkta för sina politiska åsikters skull i Karl Fredrik regerar (1933). Som Karl Fredriks hustru Dora Söderberg-Carlsten.

Lars Hård framför samhällets gallergrind. George Fant i titelrollen i Fridegårds och Hampe Faustmans Lars Hård (1948). SOU 1973: 53

Historiens i svensk film

vingslag

” ”Framåt I gossar blå! Gösta Ekman som krigarktlng vid Fredrikshald i Karl XH(1924«25).

”Jag brukar hellre goda 0rd än pistoler, ålderman, säger fogden till bonden Jon Stånge iRid z natt (1942) efter Vilhelm Mobergs roman. I rollerna Lars Hanson och Bullen Berglund.

Mest känd och omdebatterad av alla filmer:

politiska

Potemkin

”Pansarkryssaren

f* a. Arkebuseringsscenen i Eisensteins Pansarkryssaren Potemkin (1925). Arkebuseringsplutonen står redo, flera av de dömda har fallit på knä under presenningen som kastats över dem. I filmen löser denna scen ut myteriet ombord, men på några håll i världen tilläts filmen för offentlig visning först när scenen från sin ursprungliga plats i filmens början flyttats till filmens slut: myteri lönar sig inte, de skyldiga blir ändå till sist arkebuserade.

SOU 1973: 53

Sociala och politiska skildringar inom 1960-talets

svenska film

Två kvinnor i dagens Sverige, Lena Nyman och Sonja Lindgren i Vilgot Sjömans Jag är nyfiken - blå (1968).

En förtvivlad intern tvingas iväg av polis i Johan Bergenstråhles Baltutlämningen (1970).

Aktuella ämnen får ofta en kontroversiell, ibland t.0.m.

provokativ gestaltning

- En provokatorisk intervju i Jag är nyfiken gul (1967). Lena Nyman intervjuar en frälsningsofficer.

Joe Hill, ett svensk-amerikanskt arbetaröde, gestaltades av Thommy Berggreni titelrollen i Bo Widerbergs Joe Hill (1971), en film lika personlig och impressionistisk som Widerbergs politiska parafras Ådalen 31 (1968). SOU 1973: 53

Ingmar Bergman

l |

s l i 4r 1 l

En ny helig familj, gycklaren Jof, hans hustru Mia och deras son, på flykt I undan som bröt isen .i pesten i Det sjunde inseglet (1956), en av de filmer internationellt för Ingmar Bergman. I rollerna: Bibi Andersson, Nils Poppe. g

Harriet Andersson som den unga flickan i Såsom i en spegel (1960), en av Ingmar Bergmans stora internationella framgångar som bl. a. förskaffade honom en Oscari Hollywood.

ibland åt tvivelaktiga lustigheter, ibland och Några månader senare kunde man konstaoftare åt de uppträdandes missöden. Men tera att striden egentligen endast gett till skrattet är sällan elakt. resultat att Pensionat Paradiset fått en totalt Därtill kommer naturligtvis det nostalgis- oförtjänt reklam och blivit en ekonomisk ka hos dessa filmer. De för med sig en fläkt succé istället för det från början allmänt av den gamla, goda tiden, och de flesta väntade fiaskot. TV-tittarna har för länge sedan glömt att den Samma år, 1937, kom den första motiointe alltid var så god. En fläkt från en halvt nen i riksdagen om statligt stöd åt svensk förgäten, längesen svunnen tid, så fjärran kvalitetsfilm. Den blev avslagen. från dagens svenska verklighet som möjligt.

12.7 Film- och biografbranschen expanderar ekonomiskt Det svenska 30-talets stora produktion av bred underhållningsfilm på denna intellektuellt bekväma nivå var emellertid den ekonomiska realiteten bakom biografernas omfattande utbyggnad och investeringar fram till andra världskriget. Film- och biografbranschen kunde konsolideras, nå en stark inre struktur tack vare att alla parter dessa år tjänade stora pengar. Så stora pengar att en massmotion i Riksdagens andra kammare 1932 krävde införande av statlig nöjesskatt. Biografägarna såg framtiden ljus och full av glada förhoppningar. Nya idéer för reklam och försäljning gav ökade biljettkassor. Amerikanska exploateringsmetpder lanserades t. ex. i och med att Fred Astaire-filmen Flottan dansar fick sin svenska premiär 1936 ombord på pansarbåten Sverige på Stockholms ström.

12.8 Svensk film en kulturfara! Filmproducenterna höll också humöret uppe när i februari 1937 ett antal svenska författare och kritiker med Carl Björkman och Vilhelm Moberg i spetsen - och med starka krafter inom Folkbildnings-Sverige bakom ryggen - vid ett stort opinionsmöte i Stockholms konserthus gick till våldsamt angrepp mot den svenska filmen under stridsropet Svensk film en kulturfara! Det var Weyler Hildebrands fars Pensionat Paradiset, som fått indignationen att flöda över. Den fick symbolisera den grovt kommersiella sidan av den svenska filmproduktionen.

SOU 1973: 53

Svensk film under andra världskriget

Svensk film reagerar snabbt, när andra förklädnad: Rid i natt (1942) efter Vilhelm

världskriget bryter ut. Inte för kriget utan Mobergs roman om frihetsanda och mot-

för de nya ämnen och miljöer, som den ståndsvilja, Snapphanar (1941) om frihets-

militära beredskapen erbjuder. längtan under främmande ok eller General

von Döbeln (1942) om ära, skyldighet och

13.1 De första beredskapsfilmerna vilja.

När krigslyckan börjar vända ute i Euro- Snabbast reagerar den populäraste delen av pa och det går sämre för tyskarna, nämner den svenska filmproduktionen med sin breman mer och mer sakerna vid deras rätta da, folkliga förankring. De slitstarka, konnamn. Det brinner en eld( 1943), Lev farligt ventionella ämnena och mönstren från 30- (1944) och Mitt folk är icke ditt (1944) talets svenska folklustspel aktualiseras med skildrar den tyska ockupationen i Norge, några uniformer på äldre, korpulenta herrari polisväldet, undertryckandet av det fria orhavsbandet och piffas upp med att berätteldet och motståndsrörelsens verksamhet. sens unge man ligger inkallad någonstansi Excellensen (1943) berättar om nazismens Sverige”. Där träffar han förstås en annan religionsförföljelser på kontinenten. Den flicka men återvänder fem minuter före osynliga muren (1944) skildrar den franska filmens slut till sin ursprungliga, därhemma motståndsrörelsens sabotage- och attentatstroget väntande, blonda brud. Filmerna hade verksamhet i det av tyskarna ockuperade alltså inte förändrats i något väsentligt av- Paris. seende, fast de fått titlar som Alle man på Samtidigt spelas in filmer, avsedda att öka past, Kronans käcka gossar, Beredskapspoj- förtroendet för den svenska beredskapen, kar eller lfjältar i gult och blått (alla från allt enligt Per Albin Hanssons ryktbara paroll 1940) och åter blivit lika hurtiga som under ”Vår beredskap är god”. En av de första av första världskriget. dessa var flygfilmen Första divisionen

(1941). 13.2 Filmens insats i den andliga upprust- Denna svenska film i beredskapsrock blev ningen ett markant inslag på de svenska biograferna

Redan efter något år drar emellertid svensk under andra världskriget. Men den domine-

film i mera påtaglig bemärkelse på bered- rade på intet sätt produktionen. Denna hade

skapsrocken och producerar filmer, som 1943 stigit till 40-50 svenska spelfilmer per

först speglar, sedan blir aktiva insatser i år, och majoriteten av dem utgjordes fortfa-

beredskapstidens andliga upprustning. Först rande av underhållningsfilm av 30-talstyp,

sker det med aktuella ämnen i historisk oförändrat provinsiell till sin karaktär.

13.3 Den övriga produktionen 13.5 Den bristfälliga nyrekryteringen

Kanske kunde man iaktta ett ökat inslag av Svensk film har inte förrän på 1960-talet på seriösa ämnen eller i varje fall seriösa förfat- allvar visat sig lyhörd för eventuella nya tare bakom ämnena inom den övriga produk- begåvningar. Få branscher har ända tills dess tionen: Strindberg, Kaj Munk, Hjalmar Berg- varit så konservativa isin produktionspolitik Selma och nyrekrytering. Man satsade hellre på man, Lagerlöf, Hjalmar Söderberg, Siwertz, Olle Hedberg, Dagmar något som man kanske inte väntade sig så Sigfrid Edqvist, Gösta Gustaf-Janson eller Runar mycket av men ansåg sig kunna lita på som Schildt. Men denna produktion, inom vilken gammalt och invant än på något nytt, Ett brott (1940) efter Siwertz” pjäs länge spännande och ovisst. ansågs ha signalerat en förändrad, mera Charles Magnusson var framsynt den gångseriös produktionsinriktning inom svensk en han gav de i film oprövade Stiller och film, blev inte så omfattande som väntat. Sjöström fria händer och tillfälle att miss- Den seriösa produktionsinriktningen gällde lyckas, tills de lärt sig yrket och hittat en för övrigt mer valet av ämnen än dessas egen linje. Han och Svenska Bio blev rikligt utformning för film och deras filmiska belönade. formgivning. Hans efterföljare såg inte lika klart in i De uppvägdes också gott och väl av en rad framtiden. Därför skedde praktiskt taget som Tänk om jag gifter mig med heller ingen nyrekrytering till den svenska ädelpekoral prästen (1941), Anna Lans (1943), Räkna de filmen på produktionssidan vare sig under 20lyckliga stunderna blott (1944) eller Kungs- eller 30-talet. Då är det heller inte förvånanden sistnämnda officiellt efter de att svensk films en gång så markanta gatan (I943), [var Lo-Johanssons bok om prostitutionen i profil snart hade suddats ut. De som under Stockholm. Flera av dessa liksom andra dessa år gjorde film i Sverige visade sig alla samtida filmer lansera- för korta i rocken. kolportagebetonade t. o. m. under Halvhjärtade försök till förnyelse eller des på biograferna yviga revi - till att testa klamfraser om socialt engagemang! skulle säga i dag nykomlingar gjordes några gånger. Den unge Eisenstein-entusiasten och regiassistenten vid 13.4 Tecken pä förnyelse Gösta Hellinspelningen av En natt (1931), De första tecknen på en förnyelse av den ström, sattes efter den filmen att göra en fars svenska filmen låter sig likväl skönjas under men dog innan den var färdig. dessa år. Men förnyelsen ligger inte så mycket i de seriösa ämnena. Dessa skapar 13.6 Alf Sjöberg

ingen ny storhetstid”, som några filmkriti-

ker velat kalla den seriösa sidan av 40-talets Två år tidigare, 1929, hade den unge skåde- Förnyelsen ligger i kon- spelaren Alf Sjöberg skickats i väg till norra filmproduktion. i det filmiska berät- Ishavet för att fungera som regissör och cipieringen och formen, åt fotografen Axel Lindtandet, och representeras av några unga personinstruktör blom vid inspelningen av Den starkaste, en filmskapare, som nu gör sina första insatser. Äldst och i alla avseenden bäst rustad av stum lågbudget-film med motiv från fångstdem är Alf Sjöberg. Han står på gränsen livet. Det var ett ämne med visst släktskap till dokumentärfilm Nanook, kölmellan 30- och 40-talen men nu med större Flahertys när han dens son åtskilliga år tidigare. Filmen varvamöjligheter än en gång stod på i med dokumentära bilder från gränsen mellan 20- och 30-talen, just de spelscener i Ishavet. Den starkaste fick också brytningen stumñlm-ljudfilm. fångstlivet

SOU 1973: 53

sin styrka i berättelsens oavbrutna förank- Ekman, Hampe Faustman, Nils Poppe och ring i miljön: fångstskutans slutna värld, Arne Sucksdorff. isama, farorna och osäkerheten, männen i Hasse Ekman debuterar 1940 med en av oavbruten kamp mot en ogästvänlig omgiv- honom själv författad glad och lätt komedi, ning, naturens mäktiga drama i bakgrunden Med dej i mina armar. Men han visar sedan med oupphörliga, dramatiska accenter. ett betydligt seriösare temperament i en rad Den starkaste fick mycket erkännande, av vilka filmer, Ombyte av tåg (1942) och framförallt för sin bildmässiga karaktär, men med månen (1945) är minnesvärda Vandring den blev utan framgång hos publiken. Ingen för sina fina psykologiska stämningar i släkt producent var intresserad av att låta Sjöberg med den franska 30-talsfilmens. göra någon ny film. Hampe Faustman regisserar sina första Tio år senare hade Alf Sjöberg blivit en en smula valhänt och utan att man filmer, känd teaterregissör med stora ännu framgångar kan ana var hans egenart och styrka och en egen artistisk profil. Men fortfarande skall komma att ligga. hade han lika stora svårigheter att få göra Nils Poppe presenterar en egen, mycket film. När någon sommaren 1939 äntligen komisk i Aktören personlig filmfigur (1942) vågar satsa på honom, är det en privatperson, och Pengar (1945), av vilka han även regissesom finansierar hans första ljudfilm, Med rar den senare. Här är man fjärran från den livet som insats (1939). konventionella svenska underhållningsfil- I Med livet som insats mötte man mer mens och farsfigurer pajaskonster. Tyvärr eller mindre entusiastiska och halvsmälta skall inte infrias. förhoppningarna Poppe reminiscenser från tysk, rysk och fransk film sugs in i den kommersiella produktionen. under 20- och 30-talen, gestaltade med en Där går hans begåvning snart vilse och hans frenesi och expressiv bildkraft utan motsva- egenart förlorad. righet i den samtida, bildmässigt så tama svenska filmen. 13.8 Arne Sucksdorff Men publiken infann sig inte, och när Alf Sjöberg följande år ville göra en ny film, fick Dokumentärfilmaren Robert Flaherty hade han åter lita till sin privatfinansiär. Sjöbergs en gång inspirerat Alf Sjöberg vid arbetet andra film, Den blomstertid . . . (1940), med med Den starkaste (1929), men någon annan tydliga reminiscenser från fransk 30-talsfilm, påverkan från Flahertys idéer eller filmer hade större framgång. Den blev för honom kunde man då eller senare inte iaktta inom inledningen till en regelbunden filmproduk- svensk film. I varje fall inte förrän Arne tion, som bland annat kom att omfatta Sucksdorff blivit varm i kläderna. Himlaspelet (1942) och Hets (1944), den Sucksdorff har samma svårigheter som så senare efter Ingmar Bergmans originalmanu- många före honom att få göra film. Sina skript. första kortfilmer måste han finansiera själv I och med den sistnämnda filmen var Alf och ännu flera år in på 40-talet, när Svensk Sjöberg - mer tack vare sin egen envishet än Filmindustri står som officiell producent för på grund av filmproducenternas spontana dem, ligger en ekonomisk garantiförbindelse intresse och framsynthet - definitivt etable- från familjen Sucksdorff i botten. Tack vare rad inom film med en egen, karakteristisk detta kan han emellertid ostört ägna den tid profil som frenetiskt bildbesatt filmskapare. och det arbete han vill åt sina filmer, och där ligger säkert en stor del av förklaringen till deras internationella framgång. Med början 1941 med En sommarsaga 13.7 Unga debutanter skriver, regisserar, fotograferar och klipper Andra unga män, som under 40-talets första han nu varje år en egen kortfilm om ca 15 år fick chansen att göra film, var Hasse minuter.

SOU 1973: 53

I sina filmer tillvaratar Arne Sucksdorff de formuleras mera rakt på sak än som då var viktigaste av lärdomarna från Flaherty och möjligt: producentens öppna rnisstroende omsätter dem i lyhörda, finstämda skild- mot honom, som bland annat ledde till att ringar av svensk natur och svenskt djurliv. han inte fick de två skådespelare, han begär- Med ett sällsynt känsligt öga iakttar han de, samt de övriga resurser, han behövde för tålmodigt naturens skeden och skeenden och att hans egenart och skaparförmåga skulle få återberättar dem med djup inlevelse och ett komma till fullvärdigt uttryck. lika känsligt kamera-öga.

13.9 Mag-istrala fiaskon Men alla som gör film under dessa år lyckas inte. Krigsåren uppvisar två magistrala misslyckanden. Den framgångsrike och okonventionelle teatermannen Per Lindberg hade gjort film redan 1922-23 och återkommit 1938 och 1939 med bl. a. Gläd dig i din ungdom (1938), som förgäves försökte bryta den dåtida sex-vallen. Nu fick han 1941 fria händer att experimentera med ett nytt formspråk och spela in två ”avantgardistiska spelfilmer, I paradis. . . och Det sägs på stan. I dem omsatte han - i alltför tyvärr osmält form - intrycken från 20-talets ryska och 30-talets franska film. Bägge filmerna hade premiär i Stockholm samma kväll och bägge blev katastrofala publikfiaskon. Per Lindberg försvann definitivt ur den svenska filmen. De bägge filmerna var -innanför sin splittrade, söndertrasade och snåriga yttre form - mer teoretiskt osmälta och eklektiska än avancerade och djärvt nyskapande. För det andra lika stora kritik- och publikfiaskot stod en världsberömd filmskapare, dansken Carl Th. Dreyer. Som flykting i Sverige under krigsåren erbjöds han av Svensk Filmindustri att göra en film. Det blev Två människor (1944), en utpräglad lågbudget-film, inspelad i en provisorisk ateljé och med endast två skådespelare i hela filmen. Resultatet blev en tam, odramatisk film, där alla Dreyers svagheter som filmskapare kom till uttryck och inga av hans förtjänster. Den våldsamt stimulerande verkan, som Dreyer i aktivt arbete i Sverige kunde haft på hela det dåtida svenska filmklimatet, hade man totalt missat. Skälet kan nu efteråt

Segrarnas och de besegrades film

Andra världskriget hade inte bara i Sverige punkt under efterkrigsårens kalla krig”. aktivt ñlmproduktionen och stimu- En omfattande, amerikansk filmserie från påverkat lerat den i olika avseenden. Detsamma var dessa år, Why we fight (1942-45), hade fallet på flera andra håll i världen, främst i de liksom ett antal i samma slagkraftiga dokukrigförande och ockuperade länderna. mentära stil producerade propagandafilmer som t. ex. Victory through air power(1943) uppgiften att i slutna visningar informera 14.1 England och entusiasmera de amerikanska trupper I England gjorde dokumentärfilmen på bred som skulle sändas till olika krigsskådeplatser. front en omfattande krigsinsats för att stärka Bakom dessa utomordentligt gjorda filmer Man väjde inte för att visa stod en hel rad av Hollywoods främsta motståndsviljan. och -regissörer med bl. a. de förödande resultaten av tyskarnas Blitz filmproducenter mot London och brittiska industristäder. Frank Capra och Anatole Litwak i spetsen. Det var det bästa av den realistiska traditio- Andra regissörer som John Ford, Alfred nen från SO-talets dokumentärfilm som här Hitchcock eller John Huston gjorde vid sidan kom till uttryck och visade sin inneboende härav självständiga insatser med dokumentärfilmer från olika krigsskådeplatser, ibland så styrka. ohöljt realistiska att de aldrig frigivits för

l

inom USA. Dit hör bl. a. i offentlig visning .« 14.2 USA 2 The battle of San Pietro (1944) från fält- USA hade under 30-talet byggt upp en tåget i Italien om det ytterst blodiga amerirealistisk tradition både i en egen filmstil och kanska genombrottet av Gustav-linjen söder inom en ökande dokumentärfilmproduktion. om Monte Cassino och Let there be light I olika former togs den i anspråk först för (1945) om i kriget psykiskt ohjälpligt skadaförberedande av Amerikas inträde i kriget de soldater, bägge regisserade av John och sedan för stärkande av hemmafronten. Huston. Men detta skedde mer i spelfilmer med aktuella ämnen än i för de amerikanska 14.3 Tyskland biograferna avsedda dokumentärfilmer. Den amerikanska spelfilmen hämtade un- Krigsårens dokumentärfilmer från Tyskland der dessa år i stor utsträckning sina ämnen var av rent konventionellt slag. Bara skenbart från kriget eller krigets förspel. Kvantitativt var de realistiska. Bilderna hamrade mekaökade Hollywood denna produktion ju läng- niskt fram skjutande kanoner och rullande re kriget fortskred. Den skulle nå sin höjd- tanks. Man fick aldrig se några döda eller

skadade men desto fler trasiga och demorali- och emigrerade senare till Hollywood. Men serade krigsfångar. Alla trupprörelser var så snart som möjligt återupptog tyskarna den framryckningar. När de allierades flyg- franska produktionen med de kvarvarande. bomber trasade sönder Tysklands städer, Regissörer som Marcel Carné släpptes snabbt fick men alltid ut ur fånglägren och erbjöds arbete. Man man visserligen se ruinerna med heroiska förtecken. t. o. m. uppmuntrade till inspelningar av Den tyska spelfilmen producerade under ämnen av typisk 30-talssti1, närmast besläkkrigsåren både krigsfilmer med aktuella tade med den tidens svarta franska filmer. motiv, givetvis av heroisk typ, och rena En hel rad sådana filmer, ofta med betyunderhållningsfilmer, komedier och t. o. m. dande artistiska förtjänster, kom också till operettfilmer. Men när kriget började gå stånd, visades i Frankrike och exporterades dåligt för tyskarna, inskränktes de tidigare till bl. a. Sverige. Ingen av dem tilläts för krigsfilmerna, och de oförargliga”, eskapis- visning i Tyskland. tiska underhållningsfilmema kom en tid att dominera. Fram till sista krigsåret: då fick 14.6 Danmark det inte skrattas längre på tyska biografer. Då tog åter heroismen över, främst i krigs- Danmark utvecklade under den tyska ockujournalerna, som var obligatoriska vid varje pationen en självständig kortfilmproduktion filmföreställning och redan tidigare svällt av mycket speciellt slag, präglad av äkta från de normala 12-15 minuterna till upp danskt lune. I en rad filmer om till synes mot 40-45 minuter. oskyldiga ämnen ur dansk vardag lade man in små, aktuella, ironiska effekter som i stor utsträckning gick de tyska makthavarna för- 14.4 Sovjetunionen bi. En upplysningsfilm om lantbrukarnas Krigsårens ryska dokumentärfilmer skilde sig kamp mot de mer och mer utbredda parasitlänge föga från motsvarande tyska. Även de svamparna, Komet er i Fare (1944), handlavar i sitt betonande av det onyanserade de sålunda i själva verket om Danmark som mekaniska kriget med massinsatser av kanotysk kornbod. ner och stridsvagnar. Först i reportagen från Andra stimulerade sålunda världskriget och efter striderna om Stalingrad fick de en filmen i olika länder på högst olika sätt. Men mera individuell prägel: där nådde man både ingenstans i de nämnda länderna medförde ryska soldater och tyska krigsfångar närmare denna stimulans någon nyskapande verksamin på livet. het. Överallt fullföljde man äldre tankegång- Den tyska invasionen och det snabba tidigare ämnesområden och ar, utvidgade framträngandet mot Leningrad och Moskva arbetade både inom spelfilm och dokumentvingade den ryska filmindustrin att snabbt tärfilm i oförändrade uttrycksformer. Dessa evakuera vad den ville rädda av sin produk- utvecklade man skickligt mot ökad propationsapparat. Under stora svårigheter och gandistisk slagkraft eller varierade dem spirioavbrutna förseningar kom filmproduktio- tuellt som t. ex. i Danmark. nen så småningom igång igen. Eisenstein kunde borta i Kazakstans huvudstad Alma- 14.7 Italien Ata fortsätta arbetet på sitt stora historiska epos Ivan den förskräcklige. Ingenstans söker man helt nya vägar för att skildra det samhälle, de förhållanden och livsbetingelser, som ett världsomfattande 14. 5 Frankrike krig håller på att vända upp och ner på. Den franska filmproduktionen slogs snabbt Ingenstans utom i Italien. sönder i och med den tyska invasionen 1940. I det av kriget svårt sargade Italien samlas Flera av Frankrikes ledande regissörer flydde ett antal yngre filmskapare kring ett nytt

sätt att nu göra film. Deras rörelse kommer inifrån honom själv, aldrig från omvärlden. att kallas neorealismen, ny-realismen. De Dessa neorealistiska filmer var bara skenflesta av dem är fostrade i en även i Italien bart sociala filmer. De var någon gång som självklar accepterad internationell film- politiska filmer, men det skedde sällan någon tradition: att en film i yttre avseende skall politisk kanalisering av de slutsatser, som en vara tekniskt perfekt. åskådare ofrånkomligt måste dra av männi- Nu står de mitt i en totalt sönderslagen skornas öden och de grå proletärmiljöerna. inspelningsapparat. Det finns visserligen atel- Man berättade rätt och slätt om mänsklig jéer men de har inga pengar att hyra dem för. gemenskap och värdighet, sedd med andra i Det är ont om råfilm eller finns bara sådan Ögon än någon tidigare gjort i film, uttryckt

i

som redan fallit för åldersstrecket och när på ett annat och omedelbarare sätt än som helst riskerar bli slöjig. Det finns nästan skett i film.

i

tidigare ingenting kvar av de forna resurser som varit I dessa filmer avstod man medvetet från s i självklara vid varje filminspelning. den yttre, tekniska apparaten. Man sminkade Men de vill göra film ändå. De har något inte skådespelarna. Man hade dålig tillgång att säga. på lampor för interiörtagningar. Bilderna Bristen på alla tidigare nödvändiga tek- fick bli som de blev, mörka, ojämna, suddiniska resurser var den yttre sidan av deras ga, slöjiga, hoppiga i kameraåkningarna. Man situation. Den var viktig, men än viktigare arbetade i stor utsträckning med amatörer var den inte. och eftersynkroniserade deras repliker, när De hade något att säga. De kände starkt tonfallen blev alltför onaturliga. Gratisstatisatt mitt i krigets slutskede, medan detta ter och passerande nyfikna åskådare tittade i rullade norrut över den italienska stöveln, kameran (tidigare en dödssynd vid all film- var det viktigt att hävda de oförstörbara, inspelning) det struntade man i. För andliga och mänskliga värdena mitt i den sådana saker hade man inte råd att ta om en värld av desperation, hopplöshet och förtviv- scen. lan, som omgav dem. Och de sa sig själva att kunde de det i sina filmer, så spelade den 14.9 Neorealismens betydelse yttre tekniken ingen som helst roll. De första neorealistiska filmerna mötte ingen förståelse i Italien. Först när de efter kriget 14.8 Neorealismen: verkligheten in på livet kom till Frankrike, började de uppmärksam- Under tio års tid, 1943-54, kom så ett antal mas. filmer till, där allt koncentrerades på närhet I Sverige blev de - med mycket få ä till människorna, deras beteenden och reak- undantag - föremål för ironiska, oförståeni tioner, deras vardagsliv och realiteterna i det. de kommentarer: Inte får man göra film på 1 :z Nyckelordet till deras filmer blev: verklig- det sättet! heten in på livet. Så djupt hade den konventionella uppfatt- Några av de sedermera mest kända filmer- ningen om hur en film skall och får se ut na av denna typ var Rom, öppen stad trängt in hos svenska filmare och dagspres- (1945), La terra trema (1948), Cykeltjuven sens kritiker. Man stirrade sig blind på den (1948), Umberto D. (1952), La Strada nonchalerade eller ofullgångna, yttre appara- (1954). Regissörerna hette Rossellini, Vis- ten, kunde inte se in bakom den och conti, De Sica, Fellini. tillgodogöra sig det nya och revolutioneran- Kriget var bakgrundsmotivet i några av de i detta sätt att uppfatta och återge filmerna, efterkrigstiden i desto fler. Arbets- verkligheten. löshet, likgiltighet och rättslöshet inför ett I sin auktoritetsbundna trångsynthet insåg opersonligt, byråkratiskt samhälle var den alltför få att filmen, mediet, höll på att fattiges lott. Ljuset i hans tillvaro korn frigöra sig från en dominant, hårt styrande

teknisk apparat och att denna frigörelse betydde en samtidig frigörelse av filmspråket, möjligheten till skapande av en helt ny och mera närgången, filmisk berättarteknik. Det var inte fråga om en utveckling av filmens uttrycksmedel, en utvidgning av gränserna för filmens språk. Det var fråga om en förvandling av mediet, en förvandling av uttrycksmedlen och språket. Den italienska neorealismen ströps så småningom inifrån när den ekonomiskt så mycket starkare kommersiella italienska filmen väl återhämtat sig efter kriget. Den var det första, konsekvent genomförda försöket till upplösning av de dittills härskande, konventionella filmformerna. Det var det första försöket, det skulle i snart komma fler. i i v

å i 0 l x i 9

S-

I gamla

fotspår

Andra världskriget tog slut. Efterkrigstidens och därutöver ett system för viss återoro ökade. Det kalla kriget satte in. Svensk bäring av nöjesskatt till producenten. Systefilm trampade oförtrutet på i gamla fotspår. met var klart otillfredsställande för den Den svenska filmen hade under hela kriget ambitiösa och ofta ekonomiskt mindre framstått vid sidan av filmutvecklingen i andra gångsrika delen av produktionen genom att länder. Den hade inte undandragit sig sin det helt bortsåg från kvalitetssynpunkter, beredskapsplikt och sin ekonomiskt lönande men det var sannolikt det enda den gången insats i den andliga upprustningen. Den hade möjliga. speglat motståndsviljan inom landet och Filmproduktionen sätter 1952 igång igeni för företeelser i grannländerna. Detta tidigare skala och efter oförändrade princiavskyn hade skett både i den seriösa och i den per, vilket nu betyder ökad tonvikt på mindre som kan ge anledning till seriösa produktionen. populära ämnen, Publikframgångarna hade varit stora. Det just ökad återbäring av nöjesskatt. Ty snabbare än tidigare minskar nu hade varit gyllene tider för biografágarna. antalet filmer med seriösa ämnen. Stigande kostnader och ett från 1956 markant vikan- 15.1 Den svenska produktionen krymper de publikintresse medför antingen en ökad Den brett till tidigare prövade, ur publikupplagda, svenska filmproduktio- anpassning nen börjar nu långsamt krympa. Från 40-50 synpunkt som pålitliga bedömda ämnen eller långfilmer per år under 1943-47 minskar en chansning på fler och fler, för varje gång mer och mer för att mot allt öppnare och djärvare erotiska scener i produktionen 50-talets slut ligga kring 20-25 långfilmer filmerna. per år och i början av 60-talet sjunka under 20 per år. 15.2 Televisionens genombrott i Sverige Då har man 1951 även upplevt ett film- De ledande svenska filmproducenter- Till detta kommer televisionens snabba gestopp. na kom överens om att inställa alla inspel- nombrott i Sverige med en för många biogradet året för att därigenom utöva fer förödande verkan. ningar påtryckningar på statsmakterna med anled- Televisionen introduceras i Sverige 1954, ning av den höga nöjesskatten. En enda film då börjar man sända en timme per vecka. År fick att spelas in: Hon dansade en 1955 blir pionjäråret, medan 1956 blir gedispens sommar. Tack vare Ulla Jacobssons nakna nombrottsåret med dagliga sändningar bröst tog den utomlands in många miljoner. fr. o. m. hösten. Följande år, 1957, sker en sänkt nöjesskatt rent explosionsartad utveckling, som alla Filmstoppet gav resultat:

landets biografer får kraftig känning av. Tre 15.4 De nya filmskaparna år senare, 1960, finns det över en miljon TV-licenser i Sverige. Mitt i denna starkt provinsiella filmproduktion arbetar några av de filmskapare som debuterat tidigare och redan då mer eller 15.3 Produktionen under 1950-talet mindre lyckats hävda en personlig egenart: Det allra mesta av den svenska filmproduk- Alf Sjöberg, Hasse Ekman, Arne Sucksdorff. tionen under 50-talet trampar i upprepning- Till dem kommer nu Hampe Faustman och ens och trötthetens tecken vidare i de gamla Ingmar Bergman. fotspåren. Viktigast av dem är den sistnämnde, Ambitiösa litterära ämnen, uppletade hos Ingmar Bergman. Strindberg, Sigfrid Siwertz, Kaj Munk, Bjørnstjerne Bjømson, Halddr Laxness, l5.4.1 Ingmar Bergman Harry Martinson, Elin Wägner eller Selma Lagerlöf, som man alltid envist gripit till i Carl Anders Dymling hade 1942 blivit chef nedgångstider, närmast bekräftar den svens- för Svensk Filmindustri. Liksom några andra ka filmproduktionens stelnade uppfattningar under 40-talet fick även Ingmar Bergman och otidsenliga karaktär. efter att under flera år ha prövats på olika Vad som hänt och händer på filmens sätt 1945 chansen att regissera en egen film. område ute i Europa går svenska filmprodu- Men förstlingsverket Kris blev ett ekonomiskt center, -författare och -regissörer totalt för- fiasko, och då tog Dymling och SF genast sin bi. Att detta gäller en äldre generations hand från honom. företrädare som Gustaf Molander är kanske Åter kan man iaktta hur ledande och mindre svårt att förstå. tongivande personer inom svensk film ome- Men det gäller även en rad yngre män som delbart tappar intresset för nykomlingar, när under dessa år får chansen att - ofta med de inte som sömngångaraktiga naturbegåvbetydande tekniska och ekonomiska resurser ningar genast är färdiga för mediet och - dess krav redan i sin första film. göra film. Även om en eller annan av deras uppfyller debutfilmer känns frisk och väcker omedel- Det blir hos en oavhängig producent och bara löften, lyckas ingen av dem i fortsätt- under ekonomiskt kalla stjärnor som Ingmar ningen bryta dödläget inom filmproduktio- Bergman får göra sina närmast följande nen. filmer. Han är ännu osäker, famlande och Som en bekräftelse på den alltjämt domi- osjälvständig. Han söker sig fram och missnerande provinsiella karaktären hos svensk lyckas åter ur ekonomisk synpunkt. film kommer nu också med början 1947 och Men han är envis och en vacker dag har under hela 50-talet ett antal seriefigurer, han lärt sig vad film är och hur ett ämne bl. a. Kronblom, Biffen och Bananen, Janne skall gestaltas för att få genomslagskraft även Vängman, 91:an Karlsson och den slitstar- publikt. Då är han välkommen tillbaka till kaste och mest signifikative av dem alla: Svensk Filmindustri. Då ställs så småningom Åsa-Nisse. Mellan 1949 och 1969 inspelas de stora resurserna till hans förfogande. med kuslig precision en Åsa-Nisse-film om Ingmar Bergman har tidigare hävdat året, totalt 20 stycken. auteur-principen om fritt, självständigt, per- De blir alla stora publikframgångar och sonligt skapande i sitt filmarbete, starkast i utgör filmens svar på TV, dess försök att de egensinniga, en gång häftigt omdiskuteramed den folkliga humorns hjälp hålla kvar de de och på många håll starkt nedvärderade svikande åskådarskaroma. Fängelse (1948) och Gycklarnas afton (1953). Det svåra ekonomiska bakslaget för bägge gjorde starkt intryck på honom. Nu insåg han att utan förankring hos

i form av ekonomisk framgång för under dessa år på 50-talet, som en rad publiken filmerna skulle han aldrig få fortsätta att kritiker och unga filmentusiaster i Paris göra film efter eget huvud, dvs. med hävdan- förberedde det genombrott, som skulle komde av just auteur-principen. Man skulle ut- ma att kallas nya vågen” och där bl. a. nyttja hans tekniska kunnande för andra hävdandet av filmskaparen som en fri, självsyften än hans egna, i andra filmer än dem ständig konstnär, en auteur, stod i förgrunhan själv ville göra. den. Efter de första filmårens osäkra sökande Ingmar Bergmans starka hävdande av sin a l bland motiv, och uttrycksformer så småningom resultat, 1 spelstilar egenart gav sålunda I skrev och regisserade Ingmar Bergman under för honom själv, för hans produktionsbolag Ä? l 50-talets början några sofistikerade, erotiska och för Sverige som genom honom och hans 4 komedier, Kvinnors väntan (1952), En lek- filmer fick en världsomspännande publicitet, l tion i kärlek (1953), Kvinnodröm (1954). långt överlägsen all annan form av nationell Nu utvecklar han idéerna från dem i en PR-verksamhet. med suveränt skriven och regisserad Denna starka ställning har Bergman uthandlag film ett erotiskt mönster i en ljus, nyttjat till att under 60-talet fullfölja ett kring svensk Sommarnatt: Sommarnattens leende personligt djupt engagerat filmskapande, där ( 1955). Där är denna sofistikerande berättar- de tidigare lätta komediämnena gång på gång stil fullt utvecklad i fantasifulla bilder och i fått vika för bittra, hänsynslösa självuppgöav antydningar och hemliga relser och blottlägganden av människors skådespelarnas samförstånd innersta. Människans tro, tvivel, vånda och okynnigt glittrande replikskiften. svikna förhoppningar har han gestaltat i ett Då kommer det stora genombrottet för stort mysteriespel om Guds röst och tystnad, Ingmar Bergman. Sommarnattens leende får trilogin Såsom i en spegel ( 1960), Nattvardsvid filmfestivalen i Cannes 1956 priset för gästerna (1961) och Tystnaden (1962). bästa komedi. I senare filmer, formade närmast som Vägen till självständighet och konstnärlig kammarspel, har Bergman om också i mycfrihet via de interna- ket fri form anknutit till mänskligt och går för Ingmar Bergman tionella framgångarna. Efter Sommarnattens socialt brännande, psykologiska problem: leende 1956 kommer de också tätt: juryns individens identitet och omöjligheten i att 1957 för Det sjunde inseglet, inte reagera inför lidandet ivärlden iPers0na pris i Cannes kritikerpriset i Cannes och Guldbjörnen i (1965), konstnärens nedvärdering och för- Berlin, bägge 1958, för Smultronstället, regi- nedring i Vargtimmen (1966), krigets grympriset i Cannes 1958 för Nära livet. ma, förödmjukande och meningslösa förstö- I början av 1960-talet får han som andre rande av alla mänskliga värden i Skammen svensk och som förste regissör överhuvudta- (1967), människornas isolering och inbördes ”Oscar två år i sträck: kontaktlöshet i En passion (1968), indiviget den amerikanska 1961 för Jungfrukällan, 1962 för Såsom ien dens skyddslöshet och omöjligheten att nollspegel. ställa sig inför en känsla iBeröringen (1971). Hela världen står i kö för att köpa hans Ingmar Bergmans ställning i dag är i filmer. Pengarna strömmar in till Svensk många avseenden unik. Vägen dit har varit Filmindustri. Åter öppnar exportmarknaden lång och svår. Inte minst av honom själv har sin vida famn. den krävt mer än av någon tidigare svensk har i första hand filmskapare. Vad han betytt för svensk film Samtidigt utlandet, både i Sverige och utomlands kan ännu inte Frankrike, fått upp ögonen för hans tidigare, filmer, speciellt de bägge överblickas. ”egensinniga auteurverken Bara en sak är redan tydlig. Filmen är en Fängelse och Gycklarnas afton. Deras stora framgång just i Frankrike har hänsynslös konstart. För många unga, pro- , senare satts i samband med att det var just gressiva filmskapare världen runt represente- ,

-»g.-.v.e.w..,2;,.:,

och hans senaste filmer SO-talet. Efter Fröken Julie uteblev emellerrar Ingmar Bergman ett passerat stadium. För dem trampar han tid framgångarna, hos både kritik och puvidare i gamla fotspår. De finner filmernas blik. Filmerna beskylldes för svulstighet i form konventionell och konservativ, deras bildstilen, skådespelarna för groteskt överämnen alltför isolerat och utan spel. Det var Alf Sjöbergs tidigare mindre personliga kontakt med och märkbara svagheter som nu tagit överhanöppen och klart deklarerad till vår tids stora sociala den. Ingen av filmerna mötte heller något ställningstagande skeenden. större intresse utomlands. och politiska Detta är inget nytt fenomen. Film liksom Efter 1955 har Sjöberg bara vid enstaka andra mot en bred publik orienterade ut- tillfällen och med långa mellanrum sysslat föremål för skiftan- med film. Även här har resultaten blivit trycksmedel är ständigt när det gäller dess målsätt- omdiskuterade och de ekonomiska framde värderingar, ning. gångarna har uteblivit. Mer och mer besviken har Sjöberg varje till sitt teaterarbete, där han gång återvänt 15.4.2 Alf Sjöberg fortfarande har stora framgångar.

Ingmar Bergman är emellertid inte den ende, om även den främste, som ger profil och l5.4.3 Hasse Ekman karaktär åt 50- och 60-talens svenska film i utlandets ögon. Dit hör redan före honom Hasse Ekman, som i början av 40-talet knutit så stora löften vid sig som ambitiös och Alf Sjöberg. när lyhörd filmskapare, infriar un- Alf Sjöberg når sin största framgång psykologiskt der 40-talets senare del alla löften och mer den av honom 1950 regisserade Fröken Julie år får Grand Prix vid festivalen i till i två nerviga, frenetiskt spelade och följande berättade filmer, Banketten (1948) och Flic- Cannes. Sjöberg hade byggt ut Strindbergs enaktare till en bred och fyllig skildring av ka och hyacinter (1949). Julie. Han Man har framförallt i den senare av dessa miljön och personerna kring därvid en återblicksteknik filmer med dess mörka intensitet och starka introducerade och han tonvikt på udda människor velat se influenmed samtidigt spel på olika tidsplan ser från det franska 30-talets svarta film. berättade det hela i ett furiöst, starkt engage- Kritiken slösade lovord över bägge filmerrat bildspråk. hämtat na. Den första blev en publikframgång, den Återblickstekniken hade Sjöberg från teatern, där han åren före arbetat med andra ett rejält fiasko. likartade vid sina före- Producenten och Hasse Ekman tappade då gestaltningsformer av Arthur Millers En handelsre- intresset för att fortsätta på den linjen. I ställningar och T. S. Eliots Släktmötet. bästa samförstånd återupptog de den lättare sandes död” Detta torde vara förklaringen till att denna genre, som Ekman med stor framgång odlat teknik med förskjutna tidsplan vid några tidigare tillfällen. Där blev det nu samtidiga, trots framgången med Fröken Julie knappast åter publiksuccéer. Sedan korn Hasse Ekman inom film. aldrig mer ens i närheten av sina tidigare, fått någon efterföljd Men förklaringen kan också vara att denna ambitiösa filmer.

berättarteknik i själva verket hörde hemmai en tidigare konventionell filmform och bara l5.4.4 Arne Sucksdorff var en utveckling eller variation av den, och Arne Sucksdorff hade fått blodad tand av att det var helt nya signaler som man på så med sina kortfilmer. Även många håll inom filmvärlden nu spanade framgångarna efter. internationellt hade de efter hand fäst uppregisserade flera filmer under märksamheten vid sig. Hans korta, lyriska Sjöberg till mitten av om Stockholm, Människor i stad 40-talets senare del och fram poem

(1946), fick 1949 som allra första svenska en romantisk atmosfär av pittoresk fattigfilm överhuvudtaget en Oscar i Holly- dom och ögon som skimrade genom tårarna. wood. I, Främmande hamn hade Faustman vidgar Sucksdorff fortsatte i Flahertys stil, det proletära perspektivet internationellt. kanske ännu mer romantiserande än mästa- Den filmen bars av ett brinnande patos, ett ren efter hand låtit förleda sig till, lämnade pacifistiskt, nästan rödglödgat hat till allt kortfilmformatet och for först till Indien för vad krig heter och en kraftfullt genomförd, En djungelraga (1957), senare till Brasilien spontan appell till internationell solidaritet. i för Mitt hem är Copacabana (1964). Faustman fick tillfälle att a Hampe aldrig J. l . En svensk spelfilm, Pojken i trädet, som fullfölja linjen i denna produktion. Han . l . han 1960 stack emellan med, blev ett så förmådde inte hävda sig mot den kommersistort publikfiasko och fann så föga förståelse ella filmens krav. Mot hans fortsatta filmer hos kritiken att han sedan dess uppgett alla är man mest barmhärtig, om man förtiger planer på att filma i Sverige. Sedan 1962 är dem. han bosatt i Sydamerika. De sociala perspektiven på det svenska samhället har bara undantagsvis fått komma till uttryck inom den svenska filmen. Det l5.4.5 Hampe Faustman hänger inte bara samman med dennas kon- Hampe Faustman gjorde sina första filmer i ventionella, starkt provinsiella karaktär. Det början av 40-talet. Hans filmproduktion i beror säkerligen även på att svensk film fortsättningen var gles, ojämn och vildvuxen. efter hand måst kämpa mot allt övermäkti- Man hade svårt att få grepp om vad det var gare ekonomiska realiteter. I det läget chanhan sökte sig fram mot. sar en filmproducent inte på ur publiksyn- Då kommer plötsligt efter varandra tre punkt så vanskliga ämnen som sociala skildmogna, väl genomarbetade filmer, som klart ringar eller kontroversiella motiv. tecknar ut hans personliga, konstnärliga profil: När ängarna blommar (1946), Lars Hård (1948) och Främmande hamn (1948). Ba- 15.5 Könsrollstänkandet inom svensk film kom de bägge första står berättelser av Jan Fridegård, bakom den sistnämnda Josef I 20- och 30-talens svenska filmer var kvin- Kjellgrens pjäs Okänd svensk soldat. nan en varelse som skulle locka och charma För första gången efter Victor Sjöströms men för övrigt vara passiv. Hon skulle socialt starkt engagerade Ingeborg Holm belägras och erövras. Vad hon tyckte om 1913 möter man här en medveten, av djup den anryckande erövraren, en he-man i Clark medkänsla och inlevelse buren skildring från Gable- eller Erroll Flynn-stil ur Hollywoods i svenska arbetarmiljöer: proletärförfattarna svensk tappning något blekare sagovärld, Fridegårds och Kjellgrens fattiga statare och frågade ingen efter. anonyma sjömän. Lyckan bestod i att bli förlovad och gift, Filmerna var starkt realistiska, förankrade och när hindren härför väl var undanröjda, i en bitter vardag, men samtidigt ömma, slutade filmerna. Att det var först då som de innerliga och lyhörda för mänsklig värme verkliga problemen började, låtsades man och värdighet. inte om. De liknade i det avseendet just Ingeborg I filmerna berättades aldrig om två män- Holm men skilde sig påfallande från t. ex. niskor, som kände sig dragna till varandra 30-talsfilmen Karl Fredrik regerar med dess och bägge ville ta konsekvenserna härav utan förljugna, lyckliga slut eller den film om om en man som attraheras av en kvinna och statarproletariatet, Bara en mor, som Alf utan att fråga efter vad hon tycker eller bry Sjöberg ett år senare (1949) trots Ivar sig om hennes upprepade avvisanden fortsät- Lo-Johanssons underlag lyckades svepa in i ter att försöka vinna henne. Just det: man-

SOU 1973: 53

nen vinner kvinnan. Som byte, belöning, rågblonde, ärlige, lättlurade, store brumbjörtrofé. nen och Bendel den lille, svarte, förslagne Sedan förväntades det att den unga damen fifflaren. Även zigenare skildrades redan bara skulle se glad och smickrad ut och tacka tidigt som lätt suspekta, mindervärdiga figunär han väl övervunnit de yttre rer, och Bombi Bitt och jag (1936) var bara ja till friaren, hinder i själva en av de filmer, där tattare gärna kallades hindren. Men att dessa yttre verket var ovidkommande, eftersom de inte pack och fick framstå som kriminellt belastahade med henne och hennes känslomässiga de. att det filmerna sig Men i och med andra världskriget är allt gensvar göra, brydde sällan om. detta förbi. När invandrarfrågor förekommer Trots den samtidiga, allt livligare köns- i svensk film på 60- och 70-talen, behandlas rollsdebatten och trots allt som parallellt de ytterst seriöst som t. ex. iDeserter USA härmed händer inom det svenska samhället, (1968) om de amerikanska Vietnam-desertöfortsätter i film efter film denna klara, rerna i Sverige eller Jag heter Stelios (1972) av kvin- om grekiska invandrare och deras problem i ständigt oemotsagda nedvärdering nan. Hon tilltros inte samma roll som man- det svenska folkhemmet. nen. Hon är passiv där han är aktiv. Hon Men rasfrågan är ett undantag. t. o. m. förväntas bli alltmer passiv ju aktivare han är. Det är sannerligen en dålig upptakt 15.7 Filmen som bevarare av traditionella till något som är avsett att sluta med uppfattningar och fördomar samband, samförstånd, samlevnad och sam- Svensk film fortsätter hela 40- och 50-talen lag. Detta könsrollstänkande svensk att slå vakt kring traditionella, konservativa präglar film hela 40- och 50-talen samt större delen uppfattningar och fördomar inom samhället. av 60-talet. Det saknas heller inte i Ingmar Samhället förvandsjälvt är statt i oavbruten Bergmans nämnda, erotiska kome- ling, den speglas inte ett ögonblick i svensk tidigare dier från 50-talet, även om filmernas sofisti- film. kerade ton i viss mån kamouflerar det. Långt in på 60-talet förblir svensk film en Vilka och förvandlingar det mäktig, pålitlig högborg för konservativa, förändringar svenska samhället än undergâtt, socialt och troget samhällsbevarande, mot alla förändoch beteen- och ”nymodigheter” ironiska krafter. politiskt ifråga om värderingar ringar filmen av detta sker inte medvetet eller den, ligger den svenska som spegel Mycket härav minst en generation efter i utveck- avsiktligt, det bara blir så genom tradition eller slentrian inom filmproduktionen. Men lingen. bottnar också i producenternas stänmycket digt underförstådda strävan att ekonomiskt 15.6 Rasdiskriminering återförsäkra sig hos biografpubliken. Det går Endast i ett avseende har svensk film efter i sin tur ut över allt verkligt brännbart och andra världskriget ärligt försökt spegla sam- kontroversiellt och alla obekväma, på en del hällets allmänt stadfästa värderingar. Det håll kanske förargelseväckande, radikala förekommer ingen rasdiskriminering i svensk åsiktsyttringar. film. Tidigare var det annorlunda. Redan Mauritz Stiller, som själv var av judisk härkomst, tecknade elaka porträtt av judari flera av sina filmer från l910-talet. Både då och senare förlöjligades judarna ständigt på grund av sitt utseende, brutna språk, yviga gester eller affärsmetoder. Ännu iPettersson och Bendel från år 1933 är Pettersson den

16 Nya signaler

Första världskriget bröt på olika områden mötas, förenas och befrukta varandra. sönder en rad uppfattningar och kastade Motståndet mot dessa nya strävanden är andra över ända. Andra världskriget gjorde överallt stort. Det är förankrat främst hos de det i ännu högre grad. Den franske författa- mest kommersialiserade av filmproducenterren Jules Romains 0rd från 1915, ”Världen na, alltså bl. a. i allt som begreppet Hollykan aldrig mer bli densamma”, visade sig lika wood” står för, men även i mycket hög grad giltiga 1945. hos den breda, internationella filmpubliken.

16.1 Filmen efter andra världskriget 16.2 Underhållningsmomentet inom film och TV Detsamma gäller för filmen efter andra världskriget. Den kan inte stå kvar i de äldre Filmen och biografen är för den konventiokonventionella uttrycksformerna, inte gå till- nellt inställda publiken fortfarande i första baka till en gången tids uppfattningar och hand ett medium för upplevelse, underhållsätt att gestalta sina ämnen. ning och förströelse och först i andra hand De nya åsikter, som nu kommer till ett forum för konstnärliga gestaltningar. Den uttryck, teoretiskt och efter hand även vill ha upplevelser inne i biografens mörker, praktiskt, hävdar att det är inte de gamla och den frågar inte efter hur dessa upplevelberättelseformerna som skall utvecklas, inte ser kommit till stånd. de hittills dominerande filmstilarna som skall För den har filmen, som litteraturhistoriförfinas, göras känsligare och effektivare som kern Staffan Björck skriver, en ”övertagit instrument för berättelsen. stor del av den funktion som l800-talsroma- Tvärtom hävdar de att filmen måste söka nen hade, den stillade mänsklighetens aptit sig helt nya, friare berättelseformer, fria från fiktiva människor och på episk fabulering, de konventionella formemas och mönstrens situationer. För denna har filmen uppgift tvångströjor. Filmens framtid ligger inte i en med sin enastående alldeles beåskådlighet utveckling utan i en förvandling. stämda förutsättningar: dess förmåga till Denna strävan mot nya, friare berättelse- suggestiv miljöteckning eller att fånga snabformer sker i olika länder på olika sätt och ba, upprörda förlopp, i vilkas häftiga växframför allt i olika takt. Därvid spelar de lingar ordet har svårt att hänga med. enskilda ländernas egen filmproduktion en Kan man hitta en bättre karakterisering av avgörande roll. Men man kan efter hand allt 60- och 70-talens påkostade, uppreklameratydligare urskilja vissa huvuddrag och gemen- de, för en internationell publik producerade samma strävanden som så småningom skall underhållningsfilmer i färg och vidfilmsfor-

mat med stereofoniska flerkanalseffekter el- formalism hade han snabbt försvunnit i ler av de senaste årens oändliga, dialogspäck- kulisserna. Först i slutet av 50-talet skulle följetongserier i TV? han få en senkommen upprättelse i sitt ade, melodramatiska Det är heller inte från denna ekonomiskt hemland. starka, distributionsmässigt världsomspän- De unga männen inom Free Cinema omnande filmproduktion, som de nya signaler- satte vid 50-talets mitt sina idéer i en rad na kommer. kortfilmer. Men redan efter några år sögs de upp av den kommersiella engelska filmproduktionen i ett desperat försök av denna att 16.3 Arvet från den italienska neorealismen hitta nya, bärkraftiga former efter en lång Den italienska neorealismens korta saga är och svår downperiod. ett exempel på hur svårt särpräglade, själv- De tog sina idéer med sig in i produktioständiga, egensinniga filmskapare alltid haft nen och så uppstod den typ av film, som och kommer att ha, när de vill hävda sin kom att kallas diskbänksrealismen. Se dig personliga egenart. om i vrede (1959) var en av de första Den italienska neorealismen sinade. Dess filmerna. Den byggde på John Osbornes då ledande filmskapare sögs tillbaka in i den mycket spelade pjäs om en arg, ung man och kommersiella produktionen, gav vika för blev redan genom sitt namn en symbol för dess krav och fann sig väl tillrätta inom den nya generationen inom engelsk film och denna guldkantade produktion. dess opposition mot den tidigare produk- Men neorealismens idéer dog inte. De tionspolitiken. De Andra filmer med samma vardagsgrå, reavisade sig livskraftigare än någon trott. mötte ett efter hand ökande gensvar på olika listiska närhet till dagens ungdom och dess håll i världen. Unga filmentusiaster hade fått problem var Lördag kväll och söndag morupp ögonen för neorealismens friare produk- gon (1960), En doft av h0nung(l96l) efter tionsformer fjärran från ateljéer, teknisk Shelagh Delaneys pjäs eller Lângdistanslöpadess ökade närhet ren (1962). De ledande hette perfektion och stjärnspel, filmskaparna till människorna, dess sätt att närma sig de Tony Richardson, Karel Reisz och Lindsay sociala förhållandena bakom den psykologis- Anderson. ka problematiken. Diskbänksrealismen, som mera var en genre än en stil, blev inte långlivad inom den engelska filmproduktionen. Publiken trött- 16.4 Free Cinema och diskbänksrealismen nade snart och redan vid mitten av 60-talet i engelsk film hade genren sinat. Regissörerna sögs in i den Några unga engelsmän var de som snabbast kommersiella filmen. reagerade aktivt. De slöt sig samman i en Till tiden sammanfaller dessa engelska grupp som kallade sig ”Free Cinema och försök att förvandla filmen till ett lyhört dokumentärfilmer, utformade i instrument för skildringar ur vardagen och av producerade klar opposition mot 30-talets engelska doku- ungdomens aktuella problem med en annan, mentärfilmskola. Den, som en gång så envist även den av neorealismen inspirerad rörelse, försökte föra in vardagen och vardagsmän- den franska nya vågen. niskorna i film, beskylldes nu för att vara romantisk och osaklig. Verkligheten fick inte 16.5 Den franska nya vågen dramatiseras och tolkas så som där skett, De ledande inom nya vågen kommer från verkligheten måste vara sig själv nog. eko från två håll. De utgörs dels av kritiker och Detta var i sin tur ett senkommet teoretiker kring den en gång häftigt rnilitanen egensinnig rysk dokumentärfilmare, Dziga hävdat det- ta, teoretiska franska filmtidskriften Cahiers Vertov, som redan på 20-talet samma men då för döva öron. Beskylld för du Cinéma, dels av unga män och kvinnor,

som fått pröva sina krafter i kortfilmens med en liknelse från T. S. Eliot kallats ”den anspråkslösare format. De senare var inte i grymmaste av festivaler”. Där tog den konförsta hand dokumentärfilmare, de berättade ventionella, kommersiella franska filmen tillhelst små psykologiska anekdoter eller skild- baka alla sina förlorade positioner, samtidigt rade korta, förbiglidande vardagssituatio- som publiken i Frankrike visat att den nu ner. Nyckelordet för alla är återigen: närhet definitivt förlorat intresset för nya vägens till verkligheten, koncentration på männi- naturligtvis mycket ojämna alster. skor i vardagsliv och vardagsmiljöer. Av de 170 debutanterna stod en handfull Men den franska nya vågen har ingenting kvar: de som från början förstått vikten av till övers för den engelska diskbänksrealis- publikförankring för sina filmer och med men. Nya vågens män och kvinnor griper bibehållen trohet mot sina idéer förmått tillbaka till det som de ser som det viktigas- genomföra och upprätthålla den. Godard te hos neorealismen: den omedelbara närhe- ännu några år, men framförallt Truffaut, ten till mänskliga reaktioner och psykologis- Claude Chabrol, Louis Malle, Robert Breska mönster, de friare produktionsformerna son, Agnes Varda, Jacques Demy, kanske och därmed ibland en skenbar teknisk non- några till. De hör sedan dess till de ledande chalans men oftare filmskaparens frihet att och tongivande regissörerna inom den komsom konstnär, auteur, oantastad gestalta sitt mersiella franska filmproduktionen under ämne. 60- och 70-talen. Till detta kommer i deras filmer en erotisk På några håll i världen mötte den franska öppenhet och en logisk utveckling av filmens nya vågen och dess idéer en omedelbar och handlingsmönster som oftare leder till status stark resonans. Så var fallet i Västtyskland, quo och oförändrade förhållanden än till en några öststater och USA. (kanske ändå bara skenbar) happy end. Ibland leder den logiska utvecklingen till 16.6 Förhoppningari Västtyskland undergång, en frivilligt accepterad död. Genombrottsåret för den nya vågen är Under slagordet Papas Kino ist tot gick en 1959. Då fárdigställs bl. a. de två filmer, som falang unga västtyska kritiker och regissörer utan att vara de första likväl kommit att till storms mot den konventionella tyska framstå som hela rörelsens karakteristiska filmen. Ledare var Alexander Kluge, förfatgaljonsfilmer: Jean-Luc Godards Till sista tare, filmregissör och den gången advokat i andetaget och François Truffauts De 400 Västberlin. Kluge skrev och regisserade några slagen (en beklaglig felöversättning av origi- filmer, det kom fram andra filmer också. naltiteln Les 400 coups, som betyder unge- Men ingen av dem övertygade helt om vad de fär Allsköns rackartyg). nya signalerna innebar, intresset sinade. Den senare filmen får stora priset vid den De två västtyska filmskapare, till vilka franska filmfestivalen i Cannes det året, och man vid 70-talets början knyter de största därmed är nya vågen snabbt erkänd och förhoppningarna om en förnyelse av etablerad. västtysk film, heter Jean Marie Straub och Redan några månader senare är en stor, Volker Schlöndorff. Ingen av dem kommer bred fransk filmproduktion i gång på nya ur Kluges falang. De har bägge fått sin vågens premisser. Före 1960 års utgång skolning inom fransk film, Straub hos Roinspelas totalt 67 nya långfilmer. Under åren bert Bresson och Jean Renoir, Schlöndorff 1959-63 debuterar 170 nya franska filmre- som mångårig assistent till Louis Malle. gissörer. Ett stort antal av deras filmer når Utöver dem har under de allra sista åren aldrig ens till premiär, ett ännu större antal den unge Rainer Werner Fassbinder blivit blir konstnärliga eller ekonomiska fiaskon. mycket uppmärksammad. Han är verksam Ytterligare ett år senare, 1964, är allt slut. inom både teater och film som författare, Det årets franska filmfestival i Cannes har regissör och skådespelare och har i sina

74 SOU 1973: 53

pjäser och filmer på ett mycket personligt, Också i Polen drogs tyglarna åt. Polanski ofta egensinnigt sätt försökt spegla markanta har sedan dess filmat i England och USA. inslag i dagens västtyska samhälle och några av de tendenser som enligt hans uppfattning 16.8 Underground-filmen i USA bidrar till dess ideologiska karaktär: våldet, både det fysiska och psykiska, och nedvärde- Inom amerikansk film kan man inte iaktta ringen av kvinnorna, intellektuellt och fram- några tecken på att den franska nya vågen förallt emotionellt, bägge företeelserna så- och dess idéer påverkade den kommersiella dana de förekommer som självklara produktionen, Hollywoods filmindustri. Men inslag i vardagen. den nya vågen lockade istället fram och stimulerade den s. k. underground-filmen. Denna har sedan början av 60-talet tidvis 16.7 Töväder i Polen och Tjeckoslovakien varit mycket livlig och ägnat sig åt dels Inom öststaterna var man skeptiskt inställd abstrakta, visuella experiment, speciellt i till yttringar som neorealismen eller den nya färg, dels socialt och politiskt färgad dokuvågen. De karakteriserades som formalistis- mentärfilm med udden riktad mot the estabka” och uttryck för borgerlig dekadans. Man lishment, de senaste åren oftakring Vietgjorde sitt bästa för att frysa ut dem. nam-frågan och de färgades kamp för sina Men i två öststater bröt nya vågen igenom rättigheter. Någon betydelse för nyrekrytedenna officiella attityd. Det resulterade i ett ringen till den kommersiella amerikanska visserligen kortvarigt men mycket markant filmproduktionen har den av flera skäl inte töväder inom polsk och tjeckisk film. haft. I slutet av 50- och början av 60-talet arbetade en grupp lärare och elever vid 16. 9 Reaktionerna i Sverige och inom polska filmhögskolan i Lodz under öppet svensk film deklarerat intresse för impulser utifrån, inte minst från Frankrike. En rad experimentfil- Den italienska neorealismen utsattes i Svemer av uppenbart formalistisk” karaktär rige i början för spott och spe. Senare blev

producerades inom skolan. Den mest kända det annorlunda, och den sista för dess idéer

och berömda av dessa elevfilmer var Två män och strävanden typiska filmen, La Strada och ett skåp (1958), skriven och regisserad (1954), mötte både erkännande av kritiken av den unge Roman Polanski. När eleverna så och intresse hos publiken. Men några spår småningom fick uppdrag inom den polska inom svensk filmproduktion avsatte aldrig filmindustrin, följde flera spelfilmer, som var neorealismen. uppenbart influerade av nya vågen och dess De unga engelska dokumentärfilmarnas idéer. Mest känd av dem är Kniven ivattnet tidigare opposition inom Free Cinema (1962), Polanskis första långa spelfilm. mot den konventionella, enligt deras mening Inom den tjeckiska filmproduktionen romantiska och romantiserande verklighetsskedde en likartad orientering mot väster- förfalskningen i tidigare dokumentärfilm ifrån kommande idéer, dit - som närmare gick även Sverige och den svenska filmen skall framgå nedan - inte bara nya vågens förbi. Filmerna nådde inte svensk publik idéer hörde. Milos Forman och Jan Nemec förrän långt senare, när det hela var överspevar de främsta företrädarna för dessa ström- lat. Däremot blev nästan alla de följande ningar. Men Pragvåren 1968 följs av en årens diskbänksrealistiska” spelfilmer visastark nedfrysning även för filmens del. For- de i Sverige, även om publikintresset, som man reste till Amerika och filmar nu där. var stort för Richard Burtons unge rebell i Se Nemec emigrerade också men återvände. dig om i vrede, snabbt minskade. Alltjämt overksam inom tjeckisk film lever Någon djupare påverkan på svensk film han i Prag. kan man inte heller här spåra. Den som

kommer närmast torde vara Bo Widerberg, Det är först flera år senare och då på som i Kvarteret Korpen rör sig med motiv på andra vägar och i redan förvandlade former ett besläktat område. som den skall komma att påverka svenskt I och med den franska nya vägens genom- filmtänkande och därmed aktivt svensk filmbrott och den snabbt följande störtfloden av produktion. fransk film fick för första gången i filmens historia kritiker och teoretiker chansen att dels på allvar göra sig hörda, dels praktiskt förverkliga sina idéer och teorier. Deras filmer hade i Frankrike föregåtts av en häftig teoretisk debatt, och denna debatt hade - om också i mycket begränsad utsträckning inte kunnat undgå att ge eko på andra hälli världen. Ekot i Sverige var emellertid vagt och odeciderat. Framförallt väckte det ingen lust hos filmproducenterna att engagera kritikerna och teoretikerna i praktiskt filmarbete. Bo Widerberg var ännu bara en ensam ropande röst. Åren kring 1960 var svensk films dittills mest markanta nedgångsår. Då såg allt mörkt och hopplöst ut. Ingen inom produktionen lyssnade heller efter signaler utifrån. Den kritiker, som försökte göra sig hörd, fann snart att han talade för döva öron. Bo Widerbergs framtidsperspektiv i hans bok Visionen i svensk fi1m(1962) födde ingen entusiasm på producenthåll, bara för skams skull eller i en halvhjärtad förhoppning en lågbudget-baby i Barnvagnen, Bo Widerbergs debutfilm samma år. Man kan heller inte påstå att den franska nya vägens filmer, även om många av dem drog mycket publik till de biografer, där de visades, väckte något större uppseende i Sverige. Inte heller de svenska filmproducenterna reagerade med något större intresse. Det enda, de uttalade sig uppskattande om, var att de var lågbudgetfilmer. Men i allt övrigt önskade de hålla sig kvar inom den konventionella filmproduktionens ämnesval,

form och inspelningsteknik. i

Den franska nya vågen avsätter alltså inga a

direkta, iakttagbara spår inom svensk film-

l

produktion. Den aktualiserar heller inga teoretiska problem, väcker ingen debatt och går

i

produktionen och de aktiva, svenska filmskaparna överraskande omärkligt förbi.

Mot friare-berättelseformer

Både neorealismen, diskbänksrealismen och 17.2 Filmens roll i samhället

den franska nya vågen ebbade ut var på sitt håll. Den kommersiella filmproduktionen, En av de viktigaste teserna från neorealismen

dess principer och värderingar återtog herra- och nya vågen var dess krav på att filmen väldet. l öststaterna blev fältet åter fritt för skall gå verkligheten, samtidens verklighet, in den officiellt stadfästa sociala realismen. på livet. Detta innebar - och det blev först Men trots detta fick både neorealismen efter hand fullt klart - en helt ny uppfatt-

roll i samhället. Filmen skall och dess efterföljare nya vågen en stor och ning om filmens avgörande betydelse för filmens framtid. inte längre sitta mer eller mindre oåtkomlig Den fortsatta utvecklingen kom att innebära på en piedestal, som en konstart, höjd över från de konventio- tidens vimmel och dagens frågor. Filmen en oavbruten frigörelse skall först och främst fungera i och inom nella filmiska berättar- och uttrycksformerna. samhället. Men detta kan inte ske i någon större utsträckning utan ett sönderbrytande

av de hittillsvarande produktionsformerna 17.1 Filmmediets förvandling det ekonomiska och framförallt mönster, en förvand- som på en gång är deras förutsättning och Filmen undergår under 60-talet ling, som spränger mediets dittills uppdragna själv strävar att bevara dem. ofta snäva, Cinéma-auteur-principen med den ensamoch allmänt accepterade, tidigare me, oberoende filmskaparen, författare, reformella gränser. 1960-talet blir genombrottsdecenniet för gissör, ibland även fotograf och filmklippare som isin tur i en person, kan förverkligas först när den filmens friare berättelseformer, blir till filmens förvandling som yttre tekniska apparaten blivit både billig nyckeln medium. och lätthanterlig. Den är det i dag tack vare Filmen lättskötta handkameror och bandspesträvar nu i högre grad än tidigare enkla, för kommunikation mel- lare. Smalfilmsformaten, i första hand 16 att bli ett medium lan människor och därvid mm, har i stor utsträckning accepterats som skapa åt sig nya, bredare, snabbare, effektivare uttrycks- och basmaterial vid inspelningar. kontaktytor i umgänget mellan filmskapa- Filmkameran har därmed för filmskaparen blivit lika och som ren och hans publik. De nya berättelsefor- lätthanterlig naturlig och upple- som skrivmaskinen är för en merna vill vidga dessa meddelelse- arbetsredskap eller och för en velseytor och skapa möjligheter till psykolo- författare pensel färger mera intima, lyhörda och inträngande målare. giskt och berättelsemönster. Konstarterna har närmat sig varandra. gestaltningsformer

r

Filmens på ekonomiska förutsättningar grun- dem är en långfilm, Sköna maj, som skildrar dade exklusivitet är bruten. Paris i maj 1962, den månad när inbördeskri- Detta har vidgat filmens roll inom samhäl- get i Algeriet var slut men de Gaulle hade let. Det har öppnat vägar till nya produk- kvar uppgörelsen med sina rebelliska generationsformer och därmed till nya berättelse- ler och deras organisation OAS. Den filmen och uttrycksformer. är ett närgånget reportage, späckat av inter- Viktigast av dem är den uppfattning om vjuer med fransmän av alla kategorier och stoffet och dess behandling, vilken brukar även med algerier i Paris, som bl. a. säger för karakteriseras med den franska termen fransmännen i gemen ytterst saobehagliga cinéma-vérité”. ker. Men det är samtidigt en levande och fantasifull film om Paris, staden som rymmer så oändligt mycket av konventionella värderingar och kontroversiella uppfattningar. 17.3 Cinéma-vérité-rörelsen I den filmen kom Chris Marker en parisisk Egentligen är cinéma-vérité ingenting nytt. verklighet direkt in på livet. När cinema-ve- .. Den 4 en gång så nedvärderade och senare rité-filmarna lyckas, når de också en hög rehabiliterade, tidigare nämnde ryske doku- grad av närhet till människorna. De får sina mentärfilmaren Dziga Vertov var den förste intervjuobjekt att öppna sig spontant, orädsom redan på 20-talet hävdade dess princi- da och i ordval som ofta drastiskt belyser per: verkligheten skall skildras utan kanalise- sammanhang och reaktionsmönster. ring eller färgning, utan inlagda värderingar Men intervjuerna är långt ifrån allt. Kring och inbyggda, öppna eller dolda slutsatser. dem måste man samtidigt bildmässigt bygga De italienska neorealisterna upprepade kra- upp en social verklighet, som ger orden vet liksom Free Cinemas unga engelsmän och resonans och djupare mening. Eljest blir det den nya vågens fransmän. hela verkningslöst. Cinéma-vérité: det var sanningen ute i Därmed har man emellertid också lämnat samhället och inom det politiska livet, fångat den omedelbara verklighetsskildringen. Den av en filmkamera som varken vrakar eller yttre ram, i vilken de spontana intervjuerna

väljer utan anonymt och opartiskt berättar nu infogas, blir den bakgrund, mot vilken de

om vad var och en kan se med egna ögon och får verka. Åskådaren tolkar inte längre de höra med egna öron. Ty i dess principer intervjuades ord förutsättningslöst och eningick även direktinspelade, oförberedda in- bart utifrån personernas uppträdande utan i tervjuer med anonyma människor i de skild- stigande grad i förhållande till en bestämd, rade sammanhangen. nyss given social verklighet. Därför har dessa Därvid arbetade man med samma intervju- cinéma-vérité-reportage ofta inte bara teckteknik som TV: den intervjuade pratade i en nat en bestämd situation utan fått politisk obruten närbild så länge han hade något att karaktären av aggressiva inlägg i en aktuell, säga. Växelbilder under hans tal förekom politisk debatt. bara i undantagsfall. Personen, hans ansikte, Många uppfattade cinéma-vérité-rörelsen uppträdande, röst, ord, personliga utstrål- som en bekräftelse på att det inte krävdes ning var så viktiga att ingenting fick distrahe- mer än en kamera och en bandspelare för att ra åskådaren-åhöraren, ingenting fick störa gå ut och skapa film. Rörelsen togs som dennes omedelbara kontakt med den inter- intäkt för en nedvärdering av kvalitetskravet vjuade och hans ord. på film: det gällde ju främst att fånga det Den mest kände cinéma-vérité-filmaren brusande livet - detta levande, var ju sig och en av rörelsens förgrundsfigurer är frans- självt nog. Var bara ämnesvalet viktigt och mannen Chris Marker. Han har med denna väsentligt i dagens samhälle eller politiska liv, teknik gjort en rad, i första hand politiska så spelade formen mindre roll. Filmen hade reportage från olika delar av världen. Ett av ju ändå alltid något väsentligt att säga.

Inte minst i Sverige har sådana synpunkter ka samhället och speciellt bland dess unghögljutt. dom speglats i upprepade attacker mot the gjort sig hörda, mer eller mindre establishment i den filmproduktion, som redan långt tidigare med mer eller mindre 17.4 Svenska motsvarigheter underrättvis karakterisering fått namnet

Vilgot Sjömans bägge filmer Jag är nyfiken ground-film. - - Gemensamt för dessa filmare från olika gul (l967) och Jag är nyfiken blå (1968) har ofta framställts som representan- länder och med olika syften är deras starka ter för svensk cinéma-vérité. Det är väl politiska engagemang. Men de erkänner det om den definitionen håller sällan. De hävdar att deras filmer inte är tvivelaktigt streck. Trots allt är de alltför noga planera- färgade. De skildrar bara verkligheten på ett hela tiden filmernas öppnare, friare, mer ökonventionellt sätt än de, och Sjöman styr efter bestämda, från bör- tidigare. De nedvärderar samtidigt gärna forinriktning mycket jan fastslagna linjer. Detsamma gäller Sjö- men på bekostnad av innehållet.

mans angrepp på fångvårdsmyndigheterna i filmen Ni ljuger! (1969). 17.6 Semi-dokumen tär film Då motsvarar snarare en film som Dom med dess oavbrutna Som en sidoföreteelse till cinéma-vérité har kallar oss mod: (1967) närhet till tillvaro mera under 60-talet utvecklat sig något som kalen motsägelsefull inom cinéma-vérité-rörelsen. lats semi-dokumentär film. Den vill i dokutankegångarna mentärfilmens skenbara form men utan an- Men mera typisk är naturligtvis filmen som skildrade kravallemai vändande av autentiska upptagningar, som i Den vita sporten, Båstad vid cupmatchen i tennis i maj 1968, de flesta fall f. ö. saknas helt eller i erforderdär vad som verkligen skulle komma att lig utsträckning, skildra ett historiskt förlopp eller sammanhang. Detta sker med helt och hända aldrig kunde närmare förutses. Typishållet nyinspelade bilder, som dock strängt ka är också de bägge filmer som gjordes om i Kiruna iakttar kravet på absolut autenticitet vid den långvariga gruvstrejken 1969-70. Den ena kallades rätt och slätt rekonstruktionen. den andra fick den mera I den semi-dokumentära filmen är det Gruvstrejken 69/70, och titeln alltså egentligen fråga om spelfilm. Den har patetiska polemiska Kamrater, motståndaren är välorganiserad. skådespelare i alla viktigare roller. Den arbetar med samma tekniska och ekonomiska Bakom dessa tre filmer stod som professionell kärna mer eller mindre inspelningsapparat som en konventionell försigkomna elever eller f. d. elever vid Svenska Filminsti- spelfilm. Men den vill samtidigt hålla sig så nära det ursprungliga händelseförloppet som tutets dåvarande filmskola. Här spelade de ut möjligt genom att t. ex. alla uppträder under sin opposition och latenta aggression i filmer namn. Filmens scener är dessutom, som förverkligade både deras krav på friare riktiga berättelseformer och på mera samhällstill- så långt det nu är möjligt, inspelade på de vända ämnen än filmskolan vanligen låtit platser där de en gång ägt rum. Inte heller den semi-dokumentära filmen dem syssla med. var något nytt för 60-talet. Filmer av denna typ förekom redan på 30-talet i USA som 17.5 Motsvarigheter i andra länder inslag i dokumentärfilmserien March of l Frankrike och Tyskland gjordes en rad Time. Man rekapitulerade t. ex. efteråt i

filmer av cinéma-vérité-typ i anslutning till film polisens kamp mot dåtidens gangstervälstudentoroligheterna vid universiteten i slu- de: allt var nyinspelat men det var autentiskt tet av 60-talet. rekonstruerat. I Amerika har 60-talets heta som- Mest känd som typisk representant för ”långa rar” och den allmänna oron i det amerikans- semi-dokumentär film är Slaget om Alger

(1966). Den skildrade den förbittrade, oför- biträdande utrikesministern Artur Londons sonliga kampen mellan algeriska FLN och bok med samma namn om rättegången mot fransmännen, sådan den fördes i Algers honom delar av den beryktade Slanskykasbah. processen i Tjeckoslovakien i november Filmen var helt och hållet inspelad i Alger, 1952. I sin hittills senaste film, Gisslan både uppe i kasbahns trånga, vindlande (1972), berättade Costa-Gavras lika fränt trappgator och nere i den s. k. europeiska och närgånget om den amerikanske polisexdelen av staden. Den följde det ursprungliga perten Dan Mitrone, som skickats från USA händelseförloppet noga och väjde varken för till Uruguay och tillsammans med den tortyr, brutalitet, attentat eller förräderi på brasilianske konsulniMontevideo kidnappanågondera sidan. När kampen en dag var des av gerillaorganisationen Tupamaros somöver och Algeriet var fritt, konstaterade maren 1970 samt varför han mördades, när filmen detta lugnt och sakligt, utan jubelord, den uruguayska regeringen vägrade utväxla frihetsfraser eller framtidsfanfarer. En bitter honom mot politiska fångar. period var avslutad, det var allt. Den dokumentära stilen hölls in i det sista. Det dröjde 17.7 Svenska motsvarigheter ända in på 70-talet innan filmen tilläts för visning i Frankrike. Söker man en motsvarighet till den semi-d0- Slaget om Alger var regisserad av italiena- kumentära filmen inom svensk film, torde ren Gillo Pontecorvo och andra italienare har det närmaste bli Baltutlämningen (1970) om under senare år visat ett vitalt intresse för den omstridda utlämningen av 167 baltiska samhällskritiska eller politiskt speglande fil- flyktingar till Sovjetunionen i januari 1946. mer. En av dem är Francesco Rosi, som i Den filmen försökte på samma kyligt neutraspelfilmen Salvatore Giuliano (1961) med la sätt och med samma dokumentära vinkden sicilianske banditledarens död som ut- ling skildra ett tragiskt kapitel från svenska gångspunkt försökte klarlägga maffiaspelet efterkrigsår. på ön. I krigsfilmen Ingen mans land(l970) Skillnaden mellan de bägge filmerna är återberättade han en grym episod från itali- emellertid uppenbar och ger samtidigt ensk-österrikiska fronten under första världs- nyckeln till något väsentligt hos den semi-dokriget. Senast har han i Fallet Mattei (1972) kumentära genren. Kraven på inre spänning, skildrat ett industriellt och politiskt makt- dvs. ett engagerat intresse för människorna, spel på hög nivå, en av efterkrigstidens stora deras handlande och inbördes relationer, är i rättsaffárer och mysterier i Italien. Han en semi-dokumentär film minst lika stora arbetar i sina spelfilmer med samma semi-do- som i en vanlig spelfilm. En filmpublik begär kumentära stil som Pontecorvo gjorde i först och främst och spänning, upplevelser Slaget om Alger och ger dem därmed en känslomässig stimulans. Först i andra hand autenticitet som ger stark resonans åt inten- frågar publiken efter ämnet och dess eventusiteten i själva skildringen. ella bakgrund. Ännu mer markant i detta avseende är den Varken cinema-vérité-filmen eller den segrekiske, numera naturaliserade franske film- mi-dokumentära har lättare att nå fram till skaparen Costa-Gavras, som i tre spelfilmer en bred publik genom typen av ämnen. De behandlat aktuella politiska konfrontationer når fram bara genom det sätt på vilket i så närgången och kraftfullt kompromisslös ämnet gestaltats, dvs. genom dess form. form att ingen av filmerna kunnat visas i det Kunskapen om den får man inte på köpet land, vars förhållanden de skildrat. I Z - han när man förvärvar en filmkamera och en lever (1968) skildrades omständigheterna bandspelare. kring mordet på den grekiske oppositionspolitikern Lambrakis imaj 1963. Bekännelsen (1970) återgav efter förre tjeckiske

80 ,sou 1973:53

17.8 Andra nya berättelse- och gestaltnings- 17.9 Skärvmönster och mångtydighet former Resnais och Robbe-Grillet sökte med sitt Cinéma-vérité-principen hänger samman med sönderbrytande av tid och rum och av den friare tekniska och ekonomiska produktions- yttre realistiska verkligheten ett sätt att förhållanden och har kunnat utvecklas tack bygga upp en ny, allmängiltigare, rent psykovare och inom dem. Men man kan samtidigt logisk verklighet med hela den variationsrikeiaktta hur även inom den konventionella, dom och mångtydighet, som livet självt kommersiella filmindustrin nya berättelse- bjuder på. Ingenting är entydigt, allt har och gestaltningsformer kommit till uttryck både två och många fler sidor, allt talar på under slutet av 50- och början av 60-talet. olika sätt till olika åskådare, möter olika Den viktigaste av dessa nya berättelsefor- resonansbottnar hos dem, får olika gensvar, mer gäller sättet att gestalta människans når olika effekt. situation, hennes psykologiska belägenhet. Därför berättar de filmerna i ett skärv- Den franske filmregissören Alain Resnais mönster, blandar ögonblicksbilder med var samtida till nya vågen men stod vid sidan minnesfragment och låter allt tillsammans av den. Den verklighet, han ville skildra i bilda en stor mosaik, där logiken är den film, var ingen realistisk verklighet. Han psykologiska och inte den realistiska verkligsökte den psykologiska verkligheten hos sina hetens logik. gestalter, även när dessa var djupt förankrade De enskilda situationerna bildar inte ett i aktuella, sociala eller politiska förhållan- pussel, där enhetliga drag snart låter sig den. urskiljas och innebörden, mönstret, till sist min älskade (1959) står klar och entydig. De faller istället över Hans film Hiroshima, och varandra som skärvor från en är som en väldig vision av kärlekens landskap kring mot en hela tiden kusligt närvarande verklig- sönderslagen yttre verklighet. atombomben och dess fruk- Robbe-Grillet har själv kommenterat det het, den första tansvärda så här, fritt citeratzlag vet ju inte om jag har verkningar. alla bitar som behövs för att bilda ett I en följande film, I fjol i Marienbad berättar han om en tid som inte mönster. Jag vet inte om det finns något (1961), existerar, varken i det förgångna eller närva- mönster, inte om bitarna kan bilda något. en tid bortom där olika Mönstret är förresten åskådarens angelägenrande, själva tiden, tidsplan oavbrutet skjuter in i varandra. het, inte min, och kanske bara han kan hitta En senare film, Den odödliga (1963), är i mönstret, för han har de bitar som fattas för första ögonblicket söndersplittrad och obe- mig. Likartade karakteriseringar av strävanden griplig. Men den blir enkel och glasklar för inom 60-talets film kommer från andra håll. den som ser dess verklighet som en psykolo- Bo Widerberg låter i en av sina första gisk verklighet, utspelad i en mans hjärna under bråkdelen en tims- filmer, Kärlek 65 (1964), en av sina personer av ett ögonblick, kvinno- citera ett sådant uttalande, även det här fritt lång drömsekund: mannens fåfänga dröm, smärtsamt påtaglig, smärtsamt realis- återgivet: I dag går det inte att göra en tisk. historia med början, mitt och slut. Man kan Resnais hade som medarbetare i flera av bara lägga skärvor ovanpå varandra och hålla franske författaren Alain dem mot ljuset. Kanske framträder då ett sina filmer-den som inte bara skrivit utan mönster, ett mönster som man kan ana sig Robbe-Grillet, även själv regisserat den ovannämnda Den till. Kanske är det sanningen.

Den tidigare nämnde tjeckiske filmskapa-

odödliga. ren Jan Nemec är kanske den som konsekventast, mest kristallklart och med störst - men personligen kortvarigast framgång

6-SOU 1973: 53 81

förverkligat principema om skärvmönster 17. 10 A vdramatiseringen och psykologisk mångtydighet. Han har gjort det i de två filmerna Nattens diamanter Hand i hand med tendenserna till skärvmöns- (1965) och Ett party och dess gäster (1966). ter och kraven på mångtydighet i filmernas Vad som händer i t. ex. den första av dem psykologiska mönster går under 60-talet är enkelt och okomplicerat: två krigsfångar strävanden till avdramatisering av stoffet. flyr från en tysk fångtransport under kriget, Det är i och för sig heller ingenting nytt, det jagas och blir så småningom fast. Själva hävdade inom teatern Bert Brecht redan på händelseförloppet är mycket lätt att följa, 30-talet, fast han då sällan spelades så. det är fyllt av en enkel stark, yttre spänning. Avdramatiseringen innebär att ett händel- Men ändå är ingenting klart och entydigt. seförlopp visserligen skall skildra viktiga, Filmen har ett inre reaktionsmönster, som dramatiska Men det får väsentliga, ting. inte är lika lätt åtkomligt. Där spelar hela inte gestaltas så att spänningen får övertaget tiden associationerna fritt i konkreta bilder, och den därav framkallade suggestionen dösom oavlåtligt motar undan varandra: kanske var andra reaktioner hos åskådaren. var det så, nej så eller kanske så. Denna strävan mot avdramatisering gjorde Nattens diamanter har bl. a. flera olika sig redan tidigt gällande inom den franska slut, klippta in i varandra, skjutna in i nya vågen, främst hos J .-L. Godard. I några varandra i berättelsen som olika tids- och av sina tidigare filmer, bl. a. Leva sitt liv handlingsplan. Slutet för de två flyende kan (1962), förde han avsiktligt in longörer för komma på så många olika sätt, så som deras att bryta ner åskådarens eventuella känsloflykt gestaltat sig, vill filmen säga. Det ena mässiga engagement. Liksom Brecht ville han slutet är inte mer ologiskt än det andra, inte att åskådaren hela tiden skulle tänka klart mindre tänkbart eller möjligt. Publikens inför vad han såg, aldrig låta sig ryckas med sympatier skall inte bindas vid ett lyckligt av attraktiva personers handlande eller späneller olyckligt slut. Intresset skall inte kanali- nande, yttre händelser. seras mot ”hur det går” utan mot det Åskådaren får inte suggereras, inte känslopsykologiska mönstret bakom det yttre mässigt dras in i skeendet på vita duken. handlingsförloppet, mot hur två fångar upp- Åskådaren skall stanna utanför, iaktta det lever en förtvivlad flykt för livet. kyligt och reflekterande, dra de nödvändiga Inom svensk film är det egentligen bara (sociala eller politiska) slutsatserna av det. Bo Widerberg och Kjell Grede, som konse- Själv spetsade Godard till hela frågan med kvent arbetat med sådana impressionistiska orden: En film är en film är en film”. skärvmönster, den förre främst iElvira Madi- Denna avdramatisering har blivit ett kagan (1966) och Joe Hill(l971), den senare i rakteristiskt drag för många filmer under 60- Harry Munter ( 1969) och Klara Lust (1972). och början av 70-talet. Men ingen av dem har vågat gå så långt i Mest konsekvent har kanske italienaren konsekvens och därmed också svårtillgänglig- Michelangelo Antonioni genomfört princihet som Resnais, Robbe-Grillet eller Nemec. pen i en rad djuplodande, psykologiska Denna skärvteknik är kanske inte enda kvinnoskildringar, bl. a. Natten (1961), Fesättet att i filmmediet gestalta komplicerade, ber (1962) och Den röda öknen (1964). Med svårfångade och svårformulerade psykologis- avståndstagande från den yttre verkligheten, ka förlopp och situationer, människors ofta som i hans filmer bara blivit en i olika inflammerade livssituationer. Men i de ovan- mening färgstark ram kring noga registrenämnda franska och tjeckiska filmerna har rade, komplicerade, inre förlopp, har han i denna teknik inneburit en kraftig utvidgning sina kvinnogestalter sökt människan bortom av mediets och gestaltningsformer. all yttre verklighet, den ensamma, kontaktuttrycks-

lösa, kontaktsökande människan i hennes ofta vanmäktiga isolering. Så använd blir avdramatiseringen en viktig tillgång i filmberättandet, en av mediets nycklar till inträngande i och klarläggande av komplicerade psykologiska förlopp och reaktioner djupt inne i människan. Men tyvärr har alltför många filmskapare i olika länder inte förmått ge sina filmer den nödvändiga, starka inre spänningen, när de samtidigt avstått från den yttre. För Godards egen del ledde dessa tanke-_ gångar honom under 60-talets senare hälft in på ett filmiskt mycket ofruktbart blindspår. Mot en bakgrund av personliga konflikter sökte han i sina filmer förverkliga ett starkare och mera direkt och närgånget politiskt engagemang. Med dessa renodlat politiska filmer, bildmässigt asketiska intill torftighet men till brädden fyllda av tal, hamnade han i en konstnärligt totalt ofruktbar situation. Den som i Sverige lyckats bäst torde vara Vilgot Sjöman i sina bägge Nyfiken-filmer (1967-68). Där inför han gång på gång metaeffekter som avdramatiseringsmedel: man får plötsligt se och höra själva inspelningsapparaten bakom den scen, som nyss visades. Kameran, Vilgot själv, fotografen och övriga medhjälpare, det tekniska snacket, nödvändigheten av en omtagning, allt detta bryter plötsligt av det kontinuerligt uppbyggda skeendet i filmen. Filmens flöde av bilder och dramatiska accenter bryts av, allt stannar upp av något för skeendet helt ovidkommande: en film är en film är en film.

SOU 1973: 53

Svensk film efter 1963

De två viktigaste händelserna inom svensk tiva etablering som filmskapare: Sjöman med film vid 60-talets början är generationsväx- 491, Widerberg med Kvarteret Korpen. lingen på bred front och ñlmreformens Troell arbetar i kortfilmformatet med martillkomst. kanta spelinslag: Johan Ekberg (1963), Uppehåll i myrlandet (1964). Hans första långfilm, Här har du ditt liv efter Eyvind 18.1 Generationsskiftet inom svensk film svit Romanen om Johnsons självbiografiska kommer först. Den för Olof”, kommer 1966. Då var filmreformen Generationsväxlingen nästan fram väl etablerad och hade gett de svenska filmsamtidigt de tre filmskapare, som skall bli de inom producenterna erfarenheter. betydelsefullaste svensk film under de kommande åren: Vilgot Sjöman, Bo Widerberg och Jan Troell. Sjö- 18.2 Filmreformen 1963 man och Widerberg debuterar med långfilmer 1962, Troell arbetar då ännu med Filmreformen och generationsväxlingen kortfilm men är samtidigt Widerbergs foto- hänger samman på ett djupare sätt. Utan den graf i dennes första spelfilm Barnvagnen förra hade den senare inte kunnat utvecklas (1962). så som skedde under de följande åren. Det är intressant att iaktta hur detta Filmreformen skapade nya, ekonomiskt förgenerationsskifte inom svensk film i själva delaktigare ramar för svensk filmproduktion verket sker samtidigt med och oberoende av men den skapade framförallt ett bättre att den svenska filmproduktionen vid denna klimat för svensk film. Det innebar fortsatta, wL tid kämpar med stora ekonomiska svårighe- fria arbetsmöjligheter för Sjöman, Widerberg ter och ser sin framtid mörkare ännågonsin. och Troell men också att en rad unga Nöjesskatten är fortfarande hög, biljettintäk- filmentusiaster och filmskapare på olika håll terna minskar, konkurrensen från TV ökar. under de följande åren kunde debutera som Filmreformen har ännu inte tagit fast form. spelfilmregissörer. 1.5 u.” Ingen kan ännu lita på att den verkligen blir Till dem hörde författaren och filmkriti- Ja.av. l det läget satsar olika svenska filmprodu- kern Jörn Donner, TV-regissörerna Bengt u, center inom Lagerkvist och Åke Falck (samtliga 1963), .Lun på nya människor produktio- .44 nen. teaterregissören Stig Ossian-Ericson, TV-pro- ...a Nu kom filmreformen till stånd det följan- ducenten Lars Forsberg, skämtaren Tage de året, 1963. Då var Vilgot Sjöman och Bo Danielsson, mångfrestaren Yngve Gamlin ... _ Widerberg i fullt arbete med de filmer som (1964), författaren Lars Görling, konstnären -M skulle innebära deras genombrott och defini- Peter Kylberg, TV-producenten Torbjörn

...m›.-__l.«.,lv.ev,g

Axelman (1965), Jan Halldoff (1966), Kjell hävda sig på ett varaktigt sätt. Åter besannar Grede, Stefan Jarl och Jan Lindqvist, Jonas sig den gamla iakttagelsen att Sverige är ett filmkritikern för- litet land och att dess personella resurser är Cornell, Stig Björkman, fattaren Gösta Ågren (1967), Johan Bergen- begränsade. Men samtidigt får man också stråhle, skådespelarna Jarl Kulle och Allan besannad iakttagelsen att det är nödvändigt Edwall, TV-producenten Lasse Forsberg med en bred, kontinuerlig filmproduktion Stellan Olsson, Claes Fellbom med ambitiös målsättning som bas för att (1968), Andersson och Per Berglund kunna nå toppresultat inom produktio- (1969), Roy Flera av dessa var f. d. elever vid det nen. Filmreformen 1963 gav möjlighet till en (1970). i samband med filmreformens genomförande sådan svensk basproduktion. Den skapade Svenska Filminstitutets filmskola. ett bättre klimat för produktion av svensk grundade arbetar spelfilm och därmed fick den sin verkliga Många av dessa nya filmregissörer av egna originalmanuskript, men betydelse som konstruktiv kulturpolitisk på grundval många väljer ämnen från 40-, 50- och 60-tals- insats. författare som Stig Dagerman, Sivar Amér, Pär Rådström, Lars Forssell, Per Olof Sund- 18.3 1960-talets ledande filmskapare man, Lars Ardelius, Bosse Gustafson eller De i ett större sammanhang viktigaste svens- P. C. Jersild. Först på 60-talet kommer några av de ledande 40-talisterna inom litteraturen ka filmskaparna under 60-talet är inte till tals inom film: med många. Ingmar Bergman, fortfarande svensk äntligen Dagerman Ormen (1966) och Bröllopsbesvär (1964), films portalfigur i utlandets ögon, är själv- Sivar Amér med Tvärbalk (1966), Lars Ahlin fallet en av dem. De tre som mer än andra Väntande vatten (1965). markerar inom svensk film ien kortfilm, generationsskiftet Andra författare, som får leverera stoff till hör också dit: Vilgot Sjöman, Bo Widerberg, är Gösta Gustaf-Jan- Jan Troell. Som femte kommer några år svenska 60-talsfilmer, senare en enda ur skaran debutanter i deras son och Agnes von Krusenstjerna, bägge då redan med ett avlägset, nostalgiskt skimmer fotspår: Kjell Grede. kring sitt persongalleri. Samt naturligtvis Bergman, Sjöman, Widerberg och Grede är Fritiof Nilsson Piraten och Vilhelm Moberg, typiska auteur-filmare i ordets ursprungliga två folkkära, drastiska berättare med djup mening. Troell var det också i början av sin filmbana. Men de har samtidigt haft en tekförankring i det svenska kynnet. debuterar Olle niskt utvecklad och ekonomiskt re- Som barnfilmregissörer högt Hellbom 1963 och Leif Krantz 1968. sursrik produktionsapparat till förfogande.

Dessutom medförde 60-talets senare hälft

ett ökat intresse från svensk sida för utländs- 18.3.l Ingmar Bergman ka samproduktioner, i första hand med och bl. a. Ingmar Bergman är självfallet den mest franska producenter regissörer, Bresson Han arbetar under 60-talet vidare J.-L. Godard, Alain Resnais, Robert betydande. i sin tidigare, intimt närgångna, starkt peroch Agnes Varda, samtliga 1966. Peter Watkins och den sonliga stil med lyhörd koncentration kring Engelsmannen människorna. Alltsedan mitten av 50-talet amerikanska författarinnan Susan Sontag regisserade l968-70 även filmer i Sverige i har Ingmar Bergman i en följd av filmer visat att filmen som medium är mäktig samma svenskt uppdrag och med svenska skådespei människoskildringen som lare i huvudroller. djupdimensioner den moderna litteraturen och teatern. Men denna ökade svenska filmproduktion och nya börjar nu också mer medvetet på bred front med nya regissörer Bergman visar orientera sig mot en internationell marknad ämnesområden sig också ha sina be- Av ett stort antal debutanter är utanför specialbiografernas trånga krets. Ett gränsningar. ett urval som förmår tydligt tecken härpå är filmen Beröringen det bara begränsat

SOU 1973: 53

(1971). Den har den amerikanske skådespe- 1970 och med premiär resp. 1970 och 1971. laren Elliot Gould och två internationellt I dessa filmer har Troell helt underordnat kända svenska skådespelare i de tre huvud- sig Mobergs episka berättarstil. Mestadels rollerna, är i färg och helt inspelad på håller han ett sävligt tempo i filmerna. Bara engelska. Den berättar dessutom en historia några gånger bryts detta i Nybyggarna av som torde få anses betydligt mera publikvän- dramatiska accenter som törstvandringen i lig och internationellt lättillgänglig än många öknen, indianöverfallet eller masshängningav Bergmans tidigare filmer. en. Bergmans hittills senaste film, Viskningar Bägge filmerna får genom sitt ijämförelse och rop (1972), har i konsekvens härmed med romanerna begränsade omfång mindre fått sin urpremiär i New York. Därmed vill möjlighet att spegla de sociala förhållandeni man betona att den i första hand vänder sig Sverige, som föranledde den omfattande till en internationell publik. Premiären i utvandringen till Amerika. Detta torde bidra Sverige och den svenska publikens mottagan- till den romantiserande ton, som vilar över de av filmen intresserar först i andra hand. filmerna. Emigrationens verkliga orsaker har förträngts till förmån för känslomättade eller drastiska situationer ur Mobergs romaner. l8.3.2 Vilgot Sjöman Filmerna har dessutom ofta fått en lätt slöja Vilgot Sjöman har efter debuten 1962 fort- av känslosamhet, som kanske är mer nostalsatt en filmproduktion, lika individuellt och gisk än realistisk och som torde spegla personligt särpräglad som någonsin Ingmar lyrikern Troells kynne mer än realisten Bergmans men fjärran från dennes strama Mobergs. bild- och berättarstil. Sjöman söker ofta ämnen med social anknytning och ger dem därvid gärna en kontroversiell utformning. l8.3.5 Kjell Grede Han driver även den sexuella öppenheten mycket långt. Kjell Gredes två filmer Harry Munter (1969) och Klara Lust (1972) är nämnda tidigare. Även Grede visar förkärlek för irnpressionisl8.3.3 Bo Widerberg tiska berättarmönster med plötsligt insatta, Bo Widerberg har också hållit fast vid sina i brutala punkteffekter. Bägge filmerna har en och med Elvira Madigan (1966) konsekvent sådan chock-effekt i sin upptakt, den blir utvecklade, impressionistiska berättarformer. nyckeln till huvudpersonens fortsatta hand- Efter Ådalen 3] (1968) har även han sökt lande och därmed en katalysator för berätoch om också med svårighet funnit interna- telsens fortsättning. tionella kontakter för sitt fortsatta filmar- Grede arbetar gärna även med amatörer bete. Bakom hans film Joe Hill (1971) och halvprofessionella skådespelare. Hans ligger sålunda inte bara ett ämne från den ameri- situationer är trots sin fasta uppbyggnad kanska arbetarrörelsens tidiga kampår utan ofta påfallande avdramatiserade. Därigenom även ekonomiska insatser från och samarbete suddas ibland individuella skillnader ut och med ett amerikanskt distributionsföretag. personer i biroller blir varandra egendomligt lika. Bildstilen är lyrisk och impressionistisk, fångad med en känslig, följsam kamera. 18.3.4 Jan Troell Alla de fem nämnda är som filmskapare Jan Troells stora insats under 60-talets sena- djupt olika, även om deras sätt att berätta re del är de två helaftonsfilmerna efter ibland ytligt förefaller tangera varandra. De Vilhelm Mobergs emigrantromaner, Utvand- väljer helt olika ämnen, intresserar sig för rarna och Nybyggarna, efter långa förbere- olika sidor av dem, bygger upp sina sekvendelser inspelade februari 1969 till januari ser och situationer olika och använder fram-

förallt instrumentet scener av vilt förtvivlade, erotiska kontakter skådespelarna på helt olika sätt. i Tystnaden (1962). är de lika: i Men på en punkt det djupa Vilgot Sjöman tog ett stort steg vidare och den starka med sina Nyfiken-filmer (1967-68) med deras allvar medvetenhet, vilken de arbetar. De är sanna auteur-filmare. öppet lustbetonade, livsbejakande erotik Den ende av de fem, som gärna löser upp mellan unga människor. Ännu längre drev sin berättelse i olika motivtrådar och sedan Sjöman det i Troll (1972) med sjungande inte alltid knyter samman dem i slutet av operasångare i grupp-sex. Men nu slog det filmen, är Kjell Grede. Både Bergman, Wider- mer eller mindre över i parodi på hela berg och Troell berättar strängt slutna histo- sex-genren. I varje fall kunde det knappast rier. Dessa har en markant början, leder alla vara förargelseväckande längre. till ett bestämt slut. Sjöman är friare och öppnare för andra möjliga lösningar av det problem, hans film behandlar. l8.4.l Den spekulativa erotiska filmen Kjell Grede är också den ende som verkligen lämnar fältet fritt för åskådarens reak- I spåren på denna, hos Bergman och Sjöman tioner och tolkningar. För att rätt förstå konstnärligt motiverade erotiska öppenhet varför den unge Harry Munter uppträder följde en bred flod av först halv-, sedan som han gör eller varför sökandet efter Klara helpornografiska filmer, där avsikten aldrig Lust skapar detta egendomliga mönster av var annat än att skapa så stor sensation som mänskliga kontakter, måste åskådaren ha möjligt för att spela in så mycket pengar som egna bitar att bidra med till Kjell Gredes möjligt. - och då är det ju inte längre bara Denna spekulativa sexvåg inom film nådde pussel hans. Då har pusslet även blivit åskådarens. i Sverige sin höjdpunkt 1968-69, stagnerade Denna till stor del öppen sedan och är 1973 under påfallande tillbakamångtydighet, bara för den lyhörde, hör till de Gredeska gång. Orsaken härtill är helt enkelt att den filmernas finaste och kommer stora publiken tröttnat. När den första nyfiegenskaper säkert också en dag att allmänt betraktas så. kenheten på området väl blivit mättad, var sensationen med de tidigare inom film så strängt tabu-belagda orden och handlingarna också borta. 18.4 Den erotiska öppenheten Den helpornografiska filmen har numera Gemensamt för alla fem är den mer eller en så begränsad marknad i Sverige att varje mindre understrukna erotiska öppenheten i långfilminspelning med denna spekulativa skildringen. inriktning blivit ett ekonomiskt vanskligt Denna erotiska öppenhet är inte alls nå- företag. Samma utveckling kan iakttas utomgonting som svenska filmare introducerar, lands, varför man i detta avseende heller inte vilket många tycks tro. Den har tidigare längre kan lita till förväntansfulla exportförekommit sporadiskt t. o. m. i amerikansk marknader. film, och den svenska Hon dansade en Svensk film hade några år ett gediget sommar (1951) var på sin tid bara en internationellt rykte som producent av eroisolerad företeelse. tisk film. Men nu har flera länder glatt gått Det var inom den franska nya vågen som förbi Sverige, främst bland dem kanske den erotiska blev ett markant, Danmark och Västtyskland. Och som en öppenheten konsekvent motiv. Därifrån spred frustande outsider kommer nu också USA upprepat den sig med ny kraft och ny resonans ut över galopperande. filmvärlden. I Sverige var det Ingmar Bergman som definitivt bröt igenom ”sex-vallen” med sina

18.5 Svensk film och TV under 60-talet för egna hämndkänslors skull och mot uttryckliga order svekfullt anfaller fredliga Ingen av 60-talets fem ledande svenska film- indianer i ett reservat. skapare kom till filmen via TV. Ingmar Västern-filmens populära och slitstarka Bergman var redan för längesen etablerad, motivkretsar är kanske det mest typiska när TV kom till Sverige. De övriga fyra ämnesområde, där Hollywoods nya signaler gjorde sina lärospån inom film och utveckla- kommit till klart uttryck. Men Västern-ämde där sina individuella särarter. Det var nena är långt ifrån de enda, även om inom film som de skaffade sig rutin och omvärderingarna där hittills varit mest iögontekniskt kunnande. Widerberg och Troell fallande. gjorde några korta, i sammanhanget betydel- Vad som emellertid är minst lika intresselösa filmer för TV i början av sin bana, sant som denna nyorientering inom Holly- Sjöman några kortfilmer senare när han för woods höggradigt kommersiella filmproduklängesedan var etablerad. tion är att helt nya filmförfattare, -produ- När den breda vågen av debuterande center och -regissörer står bakom den. Dessa filmregissörer vällde fram efter filmrefor- nya filmskapare är inte längre purunga, de mens tillkomst fick däremot flera TV-produ- har många och hårda läroår bakom sig, och center och -regissörer upprepade chanser att de har nästan undantagslöst tillbringat dem göra film. Ingen av dem lyckades hävda sig inom amerikansk TV, inom kommersiell inom film på ett personligt eller övertygande amerikansk TV. sätt. Klyftan mellan svensk film och TV kom Flera av Hollywoodsi dag mest betydande att bestå även i det avseendet. regissörer hör till dem, bl. a. Sam Pekinpah, Robert Altman, Francis Ford Coppola, Michael Ritchie och Robert Mulligan. 18.6 Film och TVi USA I TV har de lärt yrket, där har de skaffat Detta är så mycket mer anmärkningsvärt, när sig filmrutin både produktionstekniskt och man granskar motsvarande förhållanden berättar- och regimässigt. Många har sysslat utomlands, i första hand i Amerika. Inom just med Västern-serierna i TV, skrivit, proamerikansk film, från har ducerat, regisserat episod efter episod i de Hollywood, under hela 60-talet kommit även filmer, som oändliga äventyrsseriema. Andra har fått sin på ett påfallande sätt skilt sig från den rutin under arbetet med kriminalserierna. konventionella amerikanska film- TV med sin lilla bildruta i ett halvmörkt tidigare, rum ställer speciella krav på en berättelse, produktionen. Dessa filmer som filmen med sin stora projektionsduk i har rört sig med motiv, som förr skulle uppfattats en helmörk salong aldrig behövt ställa. ITV som höggradigt kontroversiella och därmed i en måste en historia berättas snabbt och glashögst olämpliga internationell klart, berättelsens puls måste hela tiden känglättad, produktion. Ett sådant motiv nas stark och intensiv, annars sitter inte är t. ex. den nya, helt förändrade och de vitas åskådaren kvar framför TV-apparaten eller synen på indianernas roller under av Västern. För- kopplar han över till en annan kanal. När koloniseringen hållandet är där omkastat: inte de enskilda bilderna i TV-rutans lilla hjältar-bovar av Västern format kan bli lika suggestiva i foto och erövringen ses ur de förföljda, förfördelade, bedragna, ofta lömskt och me- ljussättning som det är möjligt på biografens ningslöst utrotade indianernas synvinkel. Ge- stora duk, måste de i stället bli slagkraftiga neral Custer är inte längre den legendariske, och fängslande som situationer. Någonstans tappre hjälten, som i spetsen för sina 212 måste ju spänningen hela tiden vara förankman dör med stövlarna på vid Little Big rad. Horn, utan en skrytsam, fåfäng, alkoholise- Att lära sig berätta en historia i TV så att rad överstelöjtnant med fråntaget befäl, som den oavbrutet fängslar åskådaren - det har

88 SOU 1973: 53

funnit är bästa av det. Stil och stilisering förblir helt okända Hollywoods filmproducenter skolan för en författare, producent eller begrepp. som skall nå internationell fram- Bakom många svenska filmer känner man regissör, gång. Därför sker nästan hela Hollywoods på ett positivt sätt dess upphovsmans person och - ofta - Detta är nyrekrytering i dag bland TV-folk. hans personlighet. Även i England har under 60-talet flera av praktiskt taget aldrig fallet inom svensk T_V, mest och likväl lägger TV genom sitt oberoende av den kommersiella filmproduktionens och både kritik- och publik och publikframgång betydligt mindre l personligt profilerade v hämsko på producenten/regissören än filmen publikmässigt framángsrika regissörer rekryl l | terats från TV. i praktiken gör. En filmskapare, som några

I Sverige är detta ännu så länge inte gånger misslyckats med att fånga publikens och -regis- aktiva intresse, finner snart att han saknar möjligt. Svenska TV-producenter sörer sysslar inte med det slags inspelnings- alla möjligheter att fortsätta att göra film. verksamhet filmruti- En TV-producent/regissör löper sällan sådasom ger den nödvändiga nen. i na risker. Får hans alster rimligt beröm av De lär sig varken tempo, slagkraft situationer, dramatisk uppbyggnad av hän- kritiken, spelar publiken ingen roll. Han har delseförlopp eller den lilla bildrutans absolu- fortfarande förtroendet att trampa vidare i

ta krav på omedelbar klarhet i situationer, samma fotspår.

sammanhang och karaktärer.

18.7 TVi Sverige 18.8 Kommersiell och icke-kommersiell

filmproduktion Svensk TV är i dag inte ett dramatiskt utan Den ambitiösa svenska filmproduktionen i ett episkt medium, när det inte helt enkelt är ett refererande och återberättande medium början av 70-talet får, som tidigare nämnts, sin istället för ett gestaltande. karaktär av fem, ovan närmare karakterisera- Man kan förhållandet mellan de filmskapare. Men vid sidan av dem arbetar belysa även ur en annan även andra ambitiösa filmare, om också med svensk film och svensk TV Inom filmen i Sverige dominerar växlande framgång. De arbetar både med synvinkel. sedan år vissa stiluppfattningar. De dokumentärfilmer och semi-donågra spelfilmer, ledande arbetar var och en i sin kumentära filmer av både kommersiell och filmskaparna

bestämda, ofta starkt personliga stil. När de ickekommersielll karaktär.

som bäst, har de också varit som Därvid är det markant hur sociala och lyckats mest stilmedvetna. politiska ämnen alltmer börjar tränga in både finns inte inom svensk i den kommersiella, för biograferna avsedda Något motsvarande TV. Där härskar fortfarande en opersonlig, filmproduktionen och i ännu högre grad i eklektisk stil, som tar sina intryck från olika, den produktion, som även söker andra distrii sammanhanget till synes tillfälligt valda butionsvägar. håll. kameravinklar och Det ligger en ofrånkomlig politisk bedöm- Expressionistiska bildeffekter blandas utan in i ning i botten i filmen Dom kallar oss mods urskillning konventionella berättarmönster. Koncipie- (1967) med dess bittra klarspråk. i varje fall inte för Made in Sweden (1968) inneringen är sällan enhetlig, Spelfilmen del, sällan även för fotografens. höll ett hårt, öppet angrepp på familjen regissörens Ytligt effektsökeri som en ovanlig kameravinkel, en extrem närbild, en oändlig, drama- [cke-kommersiell är ett oegentligt uttryck. l och med att varje ñlminspelning av vad slag det tiskt omotiverad och därmed till funktionen vara må kostar pengar, strävar dess producent odramatisk panorering, kameraåkning eller också efter att få in minst så mycket att ekonomisk förlust inte uppstår. Men i brist på bättre uttryck zooming fyller inga organiska funktioneri som inte i första hand står det här för produktion, koncipieringen av ämnet och gestaltningen är avsedd för biografvisning.

Wallenberg och dess roll inom svenskt nä- filmreformens tillkomst 1963. Sedan dess ringsliv. kan de som alla andra svenska filmer under Vilgot Sjömans övervägande semi-doku- vissa förutsättningar konkurrera om produkmentära Ni ljuger! (1969) var ett inte tionsbidrag, kvalitetspremier, förlustutmindre fränt angrepp i klartext på de svens- jämningsbidrag m. m. . ka kriminalvårdsmyndigheterna och deras Sålunda erhöll bl. a. följande filmer kvaliagerande. tetspremier från Svenska Filminstitutet: Lars Spelfilmen Misshandlingen (1968), regis- Westmans cinéma-verité-betonade Sanningen serad av Lasse Forsberg, var en hård attack om Båstad (1968), vilken i betydligt skarpamot den svenska mentalsjukvården. Den med re form än Den vita sporten behandlade honom ibland förväxlade Lars Forsberg gav i omständigheterna kring Rhodesias deltaganspelfilmen Jänken (1969) en frän bild av en de i tennistumeringen och därför avböjdes komplicerad social och politisk problematik för visning av Sveriges Radio. Stig Björkmans i dagens svenska samhälle. Dit kan även Nej (1969), som handlade om värnpliktsvägräknas Öyvind Fahlströms Du gamla, du fria ran. Den av medlemmar isammanslutningen (1971), ett stort upplagt försök till en kollektivt Almarna i Filmligan producerade modern samhällssatir, som publikmässigt Kungsträdgården (1971), som i häftigt poleslog totalt slint. misk form angrep myndigheternas likgiltig- Dessa filmer, de intressantaste ur en större het för den stockholmska miljön. Den sistproduktion, var producerade för biograferna nämnda filmen fick t. o. m. det årets högsta och visades även där, med skiftande resonans kvalitetspremie för kortfilm, 60 000 kronor. hos publiken. Flera av de ovannämnda filmerna nådde Filmer som de tidigare nämnda, övervä- sin verkan mer genom en oavbruten närhet gande dokumentära Rekordåren 66/67/68 till ämnet än genom utpräglade filmiska (1969), Deserter USA (1968) och Den vita berättaregenskaper. Direktinspelade intervjusporten (1968) innehöll lika fräna polemiska er av den typ som förekommer i TV utgjorde angrepp mot aktuella samhällsförhållanden: dominerande inslag i de dokumentära avsnitkommunalpolitikernas mygel i Stockholm, ten i filmerna. de amerikanska desertörernas tillvaro i Sveri- Man kan göra en jämförelse med en av den ge, orolighetema kring Rhodesias deltagande franska nya vågens förgrundspersoner, den i tennistävlingarna i Båstad. De nämnda tidigare behandlade J ean-Luc Godard. Efter filmerna nådde visserligen offentligheten via 1959 och de närstora, snabba framgångar biograferna men kom att senare nå en mast följande åren gled han mer och mer betydligt större publik genom visningar i bort från sin och nya vägens utgångspunkter annan form, främst TV. mot en alltmer avdramatiserad filmstil, som i Den omfattande, inflammerade gruvkon- sin formella torftighet snart upplevdes som flikten i Kiruna för några år sedan speglades i totalt ointressant. Så starkt lät konstnärligt två längre dokumentärfilmer, Gruvstrejken han efter hand de politiska ämnena dominera 69/70 (1970) och Kamrater, motståndaren sina filmer, så ointresserad var han av att är välorganiserad (1970), två svenska repre- genom en intressant, suggestiv filmform ge sentanter för cinéma-verité. Bägge var starkt dem möjlighet att fangsla och påverka åskåpolemiska. Även om de vid något tillfälle darna i största möjliga utsträckning. visades som ordinarie biografprogram, nådde Kanske kan Godard stå som en typisk de sin publik främst genom visningar utanför representant för 60-talets unga, politiskt hårt de kommersiella biograferna. engagerade, starkt tidsmedvetna filmskapare, Dokumentär- eller semi-dokumentärfil- för vilken förkunnelsen, budskapet, är det mer av denna typ med socialt och politiskt enda väsentliga. Men med den ökade politiseengagemang och polemisk karaktär var en- ringen av filmerna och deras ämnen behöver dast undantagsvis möjliga att producera före inte nödvändigtvis följa en torftig filmform:

90 SOU 1973: 53

ändamålet adlar inte medlen. Detta har samtidigt haft en följdverkan, Eisenstein nådde en gång sin förkrossande, som många betecknar som mindre önskvärd. filmiska verkan i Pansarkryssaren Potemkin Det har medfört en uppluckring av kvalitets- (1925) genom att in i detalj ge den en kravet och en tydlig tendens att bedöma en dialektisk Att dialektiskt films värde uteslutande efter vad den beuppbyggnad. analydess sammanhang handlar och inte även efter hur den behandsera ett problem, klarlägga lar sitt ämne. Man undervärderar formen på och sedan återge det i film är vad som skett i en ny svensk film, Viggen 37 - ett militär- bekostnad av innehållet och inser inte att Den är en frän, halv- form och innehåll är funktioner av varandra, plans historia (1973). i dokumentär- att ett innehåll kräver en adekvat form för annan timme lång debattfilm och intervjufilmens form om flygplanet Vig- att nå fram med sitt ärende, sitt budskap. som det kostar. Filmen har i dag som medium förvandlats gen och de 30 miljarder, Bakom filmen till ett mer direkt och närgånget kommunistår en grupp fria filmskapare, av Drama- kationsmedel än tidigare människor emellan. som fått hjälp med finansieringen tiska institutet och Konsthögskolan. Filmen Men det beror inte bara på de nya och friare 37 är ett produktions- och distributionsformerna. Det Viggen utomordentligt skickligt prov på mediet films slagkraft, när det beror även i hög grad på att filmen på flera områden inom samhälls- och kulturlivet har utnyttjas som politisk pamflett och i samma som skedde i trängt in i det allmänna medvetandet starkaaggressiva, politiska syften t. ex. Rekordåren eller Kamrater, re än förr. Film är i dag en del av det 66/67/68 motståndaren är välorganiserad. allmänna kulturlivet.

18.9 Nya distributionsformer 18. ll Breddningen av det seriösa film- Samtidigt har på ett naturligt sätt utvecklats intresset egna distributionsformer för den icke-kommersiella Filmdebatten på 30-talet avsatte till att börja filmproduktionen. De nya distributionsformerna arbetar ofta med inga djupare, varaktiga spår. Ambitiösa under helt andra förhållanden än de konven- filmtidskrifter dog snabbt och tyst, kvävdai tionella Filmerna visas i den kommersiella filmindustriens strupbiograferna. De redan tidigt bildade filmstudios 16-mm-kopior i samlingslokaler, som inte är grepp. inredda kämpade långt in på 50-talet med betydande speciellt för filmvisning. Projektionssvårigheter och ett kompakt motstånd från apparaten är lätt flyttbar och innebär i sig den svenska filmbranschens sida. Först när ingen större investering. Själva distributionen detta motstånd brutits och filmstudiorörelav filmerna sköts av speciella smalfilmsfirmor”. Till dessa distributörer hör FilmCen- sen kunde spridas över hela landet, skapades en annan, mera varaktig grund för en kontrum i Stockholm, som förfogar över ett anoch utländska de flesta tinuerlig, seriös filmdebatt. Den grunden tal svenska filmer, finns idag, ytterligare förstärkt av en växankring aktuella ämnen med sociala och polide rad mindre biografer för kvalitetsfilm. tiska perspektiv. Även denna breddning av det seriösa filmintresset runt om i landet kan räknas till 18.10 Filmens förvandling som medium resultaten av filmreformen 1963. Med friare produktionsförhållanden och förenklade distributionsförfaranden har filmen i dag för många förvandlats till ett medium 18.12 Humor - är det fult det? för information och debatt, polemik och ett modernt massmedium för Ser man tillbaka på svensk film under de konfrontation, kommunikation mellan människor. gångna 75 åren, finner man att i ambitiösa

sammanhang är det ständigt allvarliga ärrmen och effektivt som många tidigare ansträngsom behandlas i filmerna. Minnesvärda fil- ningar inom svensk film att i patetiska mer från gångna år är nästan alla tragiska. tongångar behandla allvarliga samhällspro- En film med allvarligt ämne, som miss- blem. Det är sannerligen inte heller lättare. lyckas i så måtto att den inte förmår engagera sin publik, behandlas av kritiken och den ansvarskännande publiken likväl med största respekt, bara greppet på ämnet är ambitiöst. Sedan må resultatet vara hur tamt, ofullgånget eller ointressant som helst. För en humoristisk film har det alltid varit värre. Lättast för komedier, svårare för lustspel, nästan hopplöst för farser. Ty här räcker det inte med att filmen ifråga är ambitiöst gjord inom sin genre - och ingen genre är sämre än den andra. Det räcker inte heller med att den är rolig. Den måste vara både ambitiös, rolig och utmärkt bra gjord för att vinna respekt och nå erkännande. Till de fem ovan närmare behandlade filmskapare, som gett sin karaktär åt 60-talets och det begynnande 70-talets svenska film, bör man också räkna paret Tage Danielsson-Hasse Alfredson. I en efter hand allt säkrare och mera medvetet genomförd berättarstil har de utvecklat en vänlig, fantasifull humor, som nått sina finaste resultat i I huvet på en gammal gubbe (1968), .Ãfppelkriget (1971) och Mannen som slutade röka (1972). Det är filmer som berättar om vardagslivets inbyggda komik, det löjliga i vardagens konkreta, skarpt iakttagna, vänligt återgivna situationer. Men samtidigt finns där i sagans, fabelns eller den sköna skrönans form ett konkret, nog så medvetet och allvarligt samhällsengagemang inflätat. I huvet på en gammal gubbe ger en lustig, vitsig men djupt under leendena bitter och skrämmande bild av åldrandets ensamhet och vemod. Äfppelkriget mynnar med Evert Taubes 0rd ut i en appell för riktigare miljövård, och Mannen som slutade röka tecknar i slutet en paradisisk tillvaro för den som definitivt övervunnit tobakens frestelser. Man kan fråga sig om inte detta sätt att ställa brännande sociala nutidsproblem under debatt är minst lika ambitiöst, seriöst

Filmen och det svenska samhället

de i runt tal 75 år som filmen ogripbara drömvärld fyllde på ett attraktivt Under som medium har den över hela och för fantasin stimulerande sätt ut en stor existerat oavbrutet förändrats och förvand- del av den hårt arbetande befolkningens världen

lats. snävt tilltagna fritid.

Kringresande filmförevisare lockade stora I Sverige gick denna process långsammare

i början av och fasta biografer öppnadesi än på flera andra håll. Först publikskaror skedde en radikal omvärdering av ständigt ökande omfattning. Filmförevisare 60-talet roll inom det svenska samhället. och biografägare blev isamhället ekonomiskt filmens välsedda yrken av samma nobla art som

hästhandlare, eleganta cirkusframgångsrika 19.1 Filmen lockar ökande publik direktörer eller fördomsfria tivoliarrangörer.

växte redan från Filmen, den levande bilden, stiger fram En ny näringsgren fram,

kuriosi- början mer intresserad av den ekonomiska som en exklusiv hobby, en teknisk framgången än av sitt sociala anseende. tet, tror dess konstruktörer. Men uppfinning-

en ligger i tiden. Den inte bara utvecklas

samtidigt på olika håll i världen, den visar sig 19.2 Biografernas expansion och differen-

också genast ha en dragningskraft på breda tiering som är lika överraskande som publiklager, De fasta biografernas antal ökade snabbt. övertygande. Någon kontinuerlig statistik över deras antal Denna breda folkliga förankring kom att och olika slag finns inte förrän fr. o. m. redan från början prägla mönstret för fil-

förhållanden 1936. Dessförinnan går det inte att skilja ut mens sociala och ekonomiska av samhällets biograferna efter det antal föreställningar, även i Sverige. Nedvärderad som de ger per vecka. Utan en sådan kulturbärande skikt men oemotståndligt locdifferentiering låter sig inte biografens roll kande ur kommersiell synpunkt utvecklades

tack vare sin starka, omedelbara inom samhälls- och nöjeslivet preciseras. filmen De allra flesta biografer, betydligt mer än attraktionskraft på en bred publik snabbt till män- hälften av alla, ger nämligen inte mer än ett uppskattat folknöje. Hos många

niskor med deras då för tiden vanligen högst tre föreställningar per vecka på den

Man får alltså en helt torftiga kontakter utanför de egna trånga ort, där de etablerats. de snedvriden bild av verkliga förhållandet, om arbets- och bostadsmiljöerna skapade man låter dessas stora antal dominera statisoverkligt flimrande filmbildema deras främs-

ta kontakter med främmande länder och tiken över totala antalet biografer i Sverige.

andra sociala förhållanden. Biografens halvt De biografer, som finns i städer och på större

Tabell 1 Antalet biografer i Sverige.

l samtliga klasser medräknas ej barnmatinéer.

År Klass I Klass II Klass lll Klass IV Klass V Klass VI 1

Biografer Biografer Biografer med 4-7 ordinarie Biografer Biografer Biografer, med minst med 8-13 föreställningar per spelvecka. med 1-3 or- med 1-2 or- som endast 14 ordina- ordinarie (Från 1.7.1963 är klassen dinarie före- dinarie före- ger enstaka rie före- föreställuppdelad i två grupper, därför ställningar ställningar föreställ-

Siffrorna inom klass lV och V speglar inte den verkliga nedgången, då under 1960-talet ett antal biografer i q verket upphört med sin verksamhet betydligt tidigare än de officiellt lagts ned. .;

Ny klassindelning av biograferna fr. 0. m. 1.1.1970. 5 År Klass I Klass II Klass III Klass IV Klass V Td

Biografer Biografer Biografer med 5 ordina- Biografer Biografer med 14 eller med 6-13 rie föreställningar per med 4 ordi- med 3 eller fler ordina- ordinarie spelvecka narie före- färre ordirie före- föreställ- narie föreställningar ställningar ningar per per spel- ställningar per spel- spelvecka vecka per spelvecka vecka f

1970 331 113 69 109 861 14

Uppgifterna för 1936-39 och 1941-73 ställda till förfogande av Filrnägarnas Kontrollbyrå AB, Stockholm. 94 SOU 1973:53

siffran i allt snabbare takt. År 1973 är totala orter och ger minst två föreställningar per utgör bara en sjättedel av samtliga antalet biografer l 315, dvs. långt under dag, Dessutom finns ett växlande antal motsvarande siffror för både 1930 och 1936. biografer. 4-7 eller 8-13 För städer och större är antalet biografer, som ger antingen platser och slutligen till- biografer nästan oförändrat under hela 40föreställningar per vecka, kommer ett stort antal biografer som bara och de första åren av 50-talet och når sin två föreställningar i månaden absoluta topp 1960 för att sedan allt snabger en eller samt ytterligare ett tidigare inte oväsentligt bare sjunka. År 1936 finns det 288 biografer antal som bara ger enstaka föreställningar. i Sverige med minst 14 föreställningar per Statistiken måste alltså differentieras efter vecka (2 föreställningar per dag). År 1960 de olika biograftyperna för att kunna ge en nås toppsiffran 434 biografer. Den 30 juni verklighetstrogen bild av biografverksarnhe- 1973 har antalet sjunkit till 293 biografer, tens omfattning i stad och glesbygd. alltså endast obetydligt mer än 193 6. uppgifter (1940 saknas helt) Tillgängliga återfinnas med den angivna, fr. o. m. 1970 19.3 Biografernas ägare differentieringen i tabell l. något förändrade Från tidigare år föreligger endast enstaka De enskilda biografägarna har länge utgjort ”punktuppgiftef”. Av en porträttmatrikel den största gruppen inom biografbranschen. för 1920 över svenska film- och biografmän Även om de ledande svenska filmprodukatt Stockholm år 1919 hade 75 fasta tionsbolagen i väsentlig utsträckning baseframgår biografer med sammanlagt 23 310 åskådar- rade sin ekonomiska stabilitet på omfattande vilket utgjorde drygt 5,6% av sta- biografkedjor i Stockholm och landsortens platser, dens dåtida befolkning. Göteborg hade 17 städer och större samhällen, förblev antalet med 6 038 platser, Malmö 12 sådana biografer relativt litet: 25-30% av biografer biografer med 3 706 platser och totala anta- biograferna i enskild ägo eller 10 % av totala let biografer i städerna var 425 med samman- antalet biografer. Antalet biogra- Först när man räknar med biografernas lagt 136 523 åskådarplatser. fer på landsbygden och i municipalsamhällen platsantal, blir siffrorna annorlunda och avvar 278 med 70 408 platser. Totala antalet slöjar då att kedjornas biografer, till vilka då fasta biografer i Sverige var alltså 703 styc- även bör räknas Folkets Husföreningarnas ken. Till detta kom sedan l 028 ambuleran- Riksorganisations distriktskedjor, helt domide biografer över hela landet. nerar såväl Stockholm som landsortens stä- Platser som Djursholm, Sigtuna, Östham- der och större samhällen. mar, Mariefred, Trosa, Gränna, Nora, Krylbo De olika kategorierna biografägare eller Skanör och Falsterbo var helt hänvisade fr. o. m. 1936, som är det tidigaste år för till dessa sistnämnda ambulerande ”tältbio- vilket en differentierad statistik föreligger, återfinnas i tabell 2. Även här saknas all

grafer.

Tio år senare finns bara en totalsiffra statistik för 1940. Fr. o. m. 1970 är kategoför hela landet. År 1930 fanns det riindelningen något förändrad, men siffrortillgänglig en då utgiven matrikel för svenska na är fortfarande väl jämförbara. enligt biografer och deras ägare totalt l 719 biogra-

fer. 19.4 Besöksfrekvensen på biograferna Ytterligare sex år senare, när den i tabell 1 differentierade statistiken börjar, Någon kontinuerlig statistik över växlingarna återgivna, Därefter sti- i besöksfrekvensen jämte de totala biljettinär totalantalet l 641 biografer. täkterna svenska biografer finns ger antalet snabbt några år, därpå långsam- på samtliga 2 583 för inte förrän fr. o. m. 1956 (tab. 3). Därmare för att 1952 nå toppsiffran sådana för de totala antalet biografer i Sverige. Sedan emot föreligger uppgifter antalet minska. På 60-talet sjunker större städerna under ett flertal år, även om börjar

Tabell 2 Biografägare iSverige

År Klass 1 Klass II Klass III Klass IV Klass V

Enskilda Privata Folkets Nykterhets- Andra föreningar eller sampersoner aktiebolag Hus-föreningar föreningar manslutningar. (Fr. o. m.

1949 är militärbiograferna

ej medräknade.)

1936 402 55 98 66 30 1937 409 59 101 62 31 1938 409 65 108 64 38

1939 423 66 112 65 37 1941 409 81 118 65 49 1942 412 87 133 65 49 1943 415 89 149 70 53

101 1947 434 93 204 94 13 8 1948 433 93 213 102 145 1949 413 94 188 113 74 1950 406 94 198 127 81 1951 401 91 172 147 87 1952 391 90 175 150 92 1953 357 91 188 157 91

Ny kategori-indelning av biografägare fr. o. m. 1.1.1970 med jämförelsesiffror från tidigare år.

220 1973 159 61 7

44 Uppgifterna för 1936-39, 1941-58 och 1960-73

ställda till förfogande av Filmägamas KontrollbyTåg

Stockholm. Uppgifterna för 1959 hämtade ur Statistisk årsbok för Sverige.

Tabell 3 Besöksfrekvensen på de svenska Tabell 4a Besöksfrekvensen på biograferna 1956-1973 iStockholm 1920-1973 biograferna

1/1-30/6 3,9 är ytterst begränsade. Endast ett 1963 biograferna av 1963-64 (Statistik saknas)

och gällde budgetåret 1953/54. Resultatet

för den angivna tiden till ca 70 miljoner?

under 40 miljoner, vilket framgår av tabell 3. För spelåret 1963/64 redovisas 39,6 miljoner Uppgifterna för kalenderåren 1920-63 ur Statistisk årsbok för Stockholms stad, för spelåren besökare, och de följande åren minskar 1964-73 ur Svenska Filminstitutets verksamhets- 1970/71 är berättelser. antalet kontinuerligt. Spelåret man nere i 26 miljoner besökare. För spelåret 1971/72 redovisas en mindre uppgång, lPublicerat i Statens offentliga utredningar den första reella sedan 1956. Men sedan sid 202-212, senare kommenterat i 1956:23, sjunker siffrorna igen. 1959:2,sid63.

7-

Tabell 4 b Besöksfrekvensen på biograferna Tabell 4 c Besöksfrekvensen på biograferna

- 16,4

135g 5 å,9 ,2 _ 15,3 . . . .

_ 19.5 Bzografernas bzljettprzser 6,1 16,5

,§54 55 ,2 - . . . . . ..

2,5

1955 _ B1ografemas brljettpnser ansags lange låga.

1957 5:5 *- 16,7 De tv b” l t att g å å io. p b

1958 5,7 - 14,3 f” 15 . .

1959 4,5 _ 11,5 Fore 1 Jul1 1940 var büjetternas genom-

1950 4›4 - 11,0 snittspris kr 1: 10. Sedan satte ökningarna 1961 4,1 - . . .. . . . . 10,0 1962 _ m, trllfalhgt hejdade av prisstoppet 1 3_3 9,3 - 1›5 7,3 början av SO-talet. Av tabell 5 framgår hur

åálâäo/Ö

saknas) genomsnittspnset langsamt st1ger for att

” gsêatistik › › 8:5 1951 överskrida 2 kronor. Under hela 50-ta-

1965-66 3,6 17,3 8,6 .. . . . i 19,2 3,1 let och borjan av 60-talet 11gger genomsmtts- g

1åg6_gg

1 7- å?) - o I , 18,2 6,8 mellan 2 och 3 kronor. 196849 priset Spelaret 2,7 17,3 6,0 , och 5 17,3 5,5 1964/65 passerar man 4-kronorsstrecket

1333-711) -7 §5, , 18,6 5,3 sedan -- - 1 1

Spelåret

197142 2,4 20,3 5,3 sker okmngen, snabb takt.

1972-73 2,2 19,8 5,0 1967/68 ar genomsmttspnset for hela landet

kr 5: 53 Fem år senare spelåret 1972/73 Uppgifterna för kalenderåren 1921-63 ur Statistisk årsbok for Göteborg, för spelåren 1964-73 ur har det stigit till kr 8: 25.

Svenska Filminstitutets verksamhetsberättelser.

19.6 Den svenska spelfilmproduktionen

Efterhand som antalet filmförevisningar och

biografer under de första åren av 1900-talet

Tabell 5 Biografernas biljettpriser 1940-1973 Genomsnittligt Genomsnittlig Konsumtions- Konsument- Tidsperiod

avskaffas fr. o.m 1 1963)

Uppgifterna om biljettpriser och skattesatser t. o. m. spelåret 1957-58 hämtade ur Statens offentliga och 1959:2, sid 67, samt för perioden 1958-63 ur utredningar 1951: 1, sid 57, 1956: 23, sid 97-98 ns delbetänkande nrl3, sid 17, tabell 2.1, Biografnöjesskattens storlek m. m. 1973: 16, Filmutrednin under perioden 1919- 963. Uppgifterna för perioden 1963-73 är hämtade ur Svenska Filminstitutets verksamhetsberättelser. För spelår är fr. o. m. 1963-64 angiven den per 31/12 gällande siffran för konsumentprisindex.

hos Först när Europa Film på 30-talet etableökar i takt med ett växande filmintresse den stora allmänheten i Sverige rat sin biografkedja i landsorten, Svenska uppstår liksom på övriga håll i världen ett behov av Förenade Biograf AB, ger sig bolaget på inhemsk Svensk film visar sig redan allvar in i produktionen av svensk film och spelfilm. mer attraktiv för den svenska inreder egna inspelningsateljéer. Samma är tidigt betydligt än utländsk film. Den biograf som förhållandet med Anders Sandrew, som först publiken kan när han byggt upp en biografkedja i Stockinte med någon så när regelbundenhet hamnar holm och försiktigt etablera en mottillhandahålla sin publik svensk film börjat snart i ett definitivt svarighet i landsorten, i början av 40-talet underläge. Redan från början står också biografbolag hyr lediga utrymmen för inspelningsverksambakom produktionen av het och börjar producera svensk film. och biografintressen Under 1900-talets första årtion- Svensk Filmindustri och Europa Film svensk film. de är det en vildvuxen flora av svenska dominerade den svenska filmproduktionen I och med Svenska Bios tillkomst och under 30-talet. Men bredvid dem frodades en filmer. medvetna produktionspolitik skapas för 10- rad mindre bolag. Några av dem som Irefilm för svensk hade egna, mindre inspelningsateljéer. Andra och 20-talen ett slags rikslikare Svenska Bio/Svensk hade kontinuerligt samarbete antingen med spelfilmproduktion. Filmindustri med de stora produktionsbolagen eller med friståegna inspelningsateljéer då ännu områden i ende biografägare och mindre biografkedjor i och funktionsdugliga anslutning till dem för exteriörupptagningar landsorten, som genom ett system av för-

förblir dock länge den dominerande svenska handsgarantier möjliggiorde inspelningsverksamheten. Av dessa fria som filmproducenten, stödd på en växande kedja producenter, och i Stock- ibland till 10-15 stycken, blev det premiär- andrahandsbiografer i uppgick holm och större landsortstäder. endast Terrafilm under den energiske Lorens

Marmstedt och Wiwe-Film som kom att göra spelade i industrimiljöer, lyckades aldrig några bestående insatser inom svensk film- bryta sig loss ur konventionella handlingsproduktion. och berättelsemönster. På 40-talet görs ett storstilat försök att Några valfilmer, ett antal dokumentärsamla spridda biografägarintressen i landsor- och kortfilmer blir det enda som på ett mera ten i ett nytt bolag, Lux Film, senare påtagligt sätt speglar de nya ägarintressena. omdöpt till Kungsfilm. Bolaget har i början Likartat är förhållandet med Filmo, nuvaranstora ekonomiska framgångar, men snart blir de Föreningsfilmo, ett av folkrörelserna starsvårigheterna för ett filmbolag utan egen tat distributionsbolag. Det producerar likväl biografkedja övermäktiga. 1946 i trohet mot originalets anda en spel- Företrädare för den svenska arbetarrörel- film med motiv från en proletär arbetarsen gör även ett försök att med det stora miljö: När ringarna blommar, byggd på Jan antalet rent kommersiellt drivna Folkets Fridegårds berättelse En natt ijuli. Hus-biografer över hela landet som stabilise- Den svenska filmproduktionen har under i l . svensk r rande bakgrund själva producera årens lopp varit utsatt för stora variationer, spelfilm. Folkets Hus-biograferna hade på vilket framgår av tabell 6. Men siffrorna är l l . många håll i landet redan tidigare med sina inte i alla avseenden jämförbara. Det är först i i . överskott på biografverksamheten fått fl- i mitten och slutet av l0-talet som spelfilnansiera lokal verksamhet på olika kulturom- merna får sin sedermera dominerande längd, råden. Nu ville man samla dessa resurser för motsvarande l l/2 timmes visningstid eller en svensk filmproduktion som var menings- mera. Dessförinnan är de genomgående korfull för arbetarrörelsen. tare. Detta måste man ha i minnet, när man Man övertar Svenska AB Nordisk Tone- ser siffror som 41 spelfilmer för år 1912 eller film, ursprungligen svenskt dotterbolag till 39 för 1916, medan åren på ömse sidor det danska företaget, låter början av namnet uppvisar ett betydligt lägre genomsnitt. falla bort och startar olika inspelningar men Efter kortare svackor med 8 filmer för finner snart att ambitionen betydligt översti- 1918 och 10 för 1922 stiger produktionen ger förmågan. Nordisk Tonefilms nye chef, något för att åter sjunka under senare politikern Karl Kilbom, siktade mot en hälften av 20-talet och 1929 nå bottensiffran ideologiskt styrd, kvalitetsmässigt högtstå- 7 svenska filmer det året. På 30-talet sker en ende filmproduktion med ämnen ur arbetar- långsam återhämtning, varpå produktionen och bondeklassen. Han tänkte sig t. o. m. ett under 40-talets första hälft stiger till över 40 slag att varannan film skulle spela i industri- filmer per år. Sedan sjunker den årliga siffran arbetarmiljö och handla om dess problem, åter till en för svenska produktions- och varannan på landsbygden med problemen distributionsförhållanden mer realistisk nivå, där som motiv. en nivå där man inte genom utbudet konkur- Detta var i själva verket första gången som rerar ihjäl sig själv eller varandra. den svenska arbetarrörelsen visade något Sverige kan ju i detta avseende inte aktivt, positivt filmintresse. jämföras med de ”stora filmländerna USA, Men det hela strandade snart, inte minst Indien eller Japan. USA: s filmproduktion därför att man oavbrutet sneglade åt möjlig- går genom ett effektivt distributionssystem heterna till ekonomisk framgång och därför ut över hela världen. Indien och Japan har gång på gång gjorde eftergifter för de tidigare genom sina höga befolkningssiffror oerhört så hårt kritiserade ”kommersiella mycket större avsättningsmöjligheter inom synpunk-

terna inom svensk spelfilmproduktion. Fil- det egna landet än en svensk film någonsin

merna från den svenska landsbygden, som kan räkna med. skulle Inte heller öststaternas film- och biografgestalta dess problem, blev i första hand inspelningar av några av Sven Edvin förhållanden är jämförbara med svenska för- Saljes populära romaner, och de filmer, som hållanden. Där sker en stark, politiskt medve-

Tabell 6 Den svenska Denna snabba utveckling har inte heller spelfilmproduktiondet svenska samhället stått likgiltig eller en, angiven efter filmernas premiärår

overksam inför. Samhället har reagerat både Kalenderår Antal Kalenderår/ Antal

tanden. Respekten för överheten måste upp- De adderade siffrorna anger svensk-utländska rätthållas och folkets moraliska renhet beva- _samproduktionen ras - tidens dubbelmoral var förbehållen de

kretsarna. Därför blev också ivåra styrande rätt erotiska antydningar i ten styrning av både produktions- och distri- ögon oskyldiga filmerna ofta föremål för ingripande med butionsapparaten, som bl. a. tar sig uttrycki saxen. Likaså var man mycket snabb att att en ursprungligen för biograferna produceskäl istället kan med totalförbud eller avsevärda rad film plötsligt av politiska reagera iTV och när brottsskildringar kunde uppfå sin premiär på bästa sändningstid klippningar, fattas som stimulerande till efterföljd eller därmed omedelbart nå ut med sin förkunnelsätt visade hur brottsliga se till praktiskt taget hela folket. på ett instruktivt handlingar utfördes, t. ex. hur man genom kopiering förfalskade en namnteckning. 19.7 Samhällets första reaktion: censur fick Den mera direkta politiska censuren

Filmen har under de gångna 75 åren förvand- under lång tid knappast någon framträdande

lats från ett enkelt tidsfördriv till en nöjes- roll i Sverige, även om den ryska revolutionsmått och filmen Pansarkryssaren Potemkin totalföroch förströelseindustri av stora för Det var först under andra samtidigt utvecklats till ett medium bjöds på 20-talet. har den som en rad filmer av olika masskommunikation. Som sådant världskriget, förbjöds, oftast lika mycket med ofta uppvisat egenskaper som samtidigt gjort ursprung till rikets förhållande till främden till ett konstnärligt medium. hänsyn

mande makt som för att skydda svenska Censuren inriktade hand sig på att i första folket mot den i filmerna förekommande den framvällande bekämpa internationella politiska propagandan. Då hette det att vågen av s. k. underhållningsvåld. filmcensuren värnade om vår frihet, neutrali- Parallellt med denna av filmförändring tet och andliga försvarsberedskap. censurens verksamhet, efter hand bekräftad Efter andra världskriget har filmcensurens av ändrade formuleringar i dess instruktion, bedömningar genomgående blivit mer nyanväxte sig kravet på ett avskaffande av censuserade. Man har varit lyhördare för konstnär- ren allt starkare. Filmcensurutredningen liga värden hos de granskade filmerna än föreslog 1969 att censur skulle avskaffas för tidigare då sådana hänsyn endast undantags- vuxna och ersättas med en särskild ansvarigvis tagits och då med sval entusiasm. i likhet hetslagstiftning med vad som gäller I mitten av 50-talet inrättades det s. k. för pressen och radio/TV. I slutet av 60-talet filmgranskningsrådet. Det var ett rådgivande väntade man också allmänt ett hävande av organ vid sidan om själva censurmyndighe- filmcensuren, ivarje fall för vuxna. ten. Det skulle obligatoriskt tillkallas och Men utredningen lades på is. Tiden ansågs rådfrågas bl. a. i de fall, där totalförbud eller inte tydligen mogen. Utredningens förslag allvarligare ingrepp i en film var aktuella. överlämnades till massmedieutredningen att Rådet skulle verka som en demokratisk fogas in i dess bedömningar, förslag eller insyn i och kontroll av det interna arbetet rekommendationer. inom filmcensuren. Ibland biträdde rådet censurens förslag, ibland gick det emot dem. Ofta följde hos vilken under 19. 8 Nöjesskatten regeringen, 60-talet många ärenden överklagades, rådets Censuren var samhällets första, snabba, negarekommendationer, några gånger inte. tiva reaktion inför filmens explosionsartade En rådgivande och på sina håll opinions- Nöjesskatten var den andra. utveckling. bildande funktion har utövats också av Filmen och biografverksamheten ansågs barnfilmkommittén, bildad 1947. Den har böra länge beskattas betydligt hårdare än ägnat sig åt en mera närgången granskning av andra nöjesföreteelser. I jämn takt steg de filmer som fallit inom de olika åldersgrännöjesskatten på biografföreställningar för att serna för barntillåtna filmer och kontinuer- i slutet av 40-talet nära utgöra 40% av ligt utfärdat rekommendationer, som publi- biljettpriset (tabell 5). Då kom en reaktion. cerats i dagspressen. Ännu en filmutredning tillsatttes för att Sedan 1972 har censuren ytterligare ett bena upp problemen. De svenska producenrådgivande organ, barnfilmnämnden. Den terna demonstrerade att etablera genom består av bl. a. barnpsykologisk och barnpsy- filmstopp” under hela 1951. kiatrisk expertis och ersätter filmgransk- Den första sänkningen av nöjesskatten ningsrådet när det äller film som skall visas kom inte förrän 1959, men därmed var den för barn. inledd som skulle utveckling leda till 1963 Efter hand som den erotiska frigjordheten års filmreform och nöjesskattens definitiva ökade i Sverige, speglades detta även i avförande från alla filmdiskussioner. filmcensurens arbete: man ingrep endast i alltför flagrant sadistiska eller provokativa 19.9 Filmen som politisk propagandafaktor sammanhang. Istället höjdes röster allt allmännare för en rent mentalhygienisk censur: Men samhället har inte bara reagerat negativt det gällde dels att skydda det uppväxande inför filmens utveckling som medium. Filsläktet, varvid differentierade åldersgränser mens starka dragningskraft på en bred publik kom till användning, dels att skydda samhäl- och alldeles speciellt på den ungdomliga let och speciellt dess ungdom mot våldsro- delen av denna har gjort det naturligt för mantiken och alla stimulanser åt det hållet. samhällen av olika social och politisk typ att

efter hand mer eller mindre aktivt engagera Av senare europeiska företeelser är väl den östtyska filmproduktionen under 50- och sigi filmsammanhang. De mest tydliga exemplen härpå finner 60-talen mest typisk. Där speglas i nästan man hos diktaturregimer. Lenins tidigare varenda film - både långfilm och kortfilm om filmen som den vikti- mer eller mindre öppet den latenta, inre citerade yttrande låg som en politisk spänningen mellan de bägge tyska staterna gaste av alla konstarter liksom DDR:s kritiska en doktrin bakom en rad ryska filmer från attityd gentemot revolutionens nöd- rad företeelser i Västtyskland och Västber- 20-talet, som glorifierade och Många av dessa lin. vändighet framgång. då mera bakåt än När det kalla kriget satte in i slutet av filmer blickade emellertid framåt. De oerhörda inrikespolitiska pro- 40-talet, underlät Hollywoods filmproducenblem av ekonomisk och social art, som den ter inte att liksom under andra världskriget

unga sovjetstaten samtidigt brottades med, spegla USA:s utrikespolitiska bedömningar kom mindre till uttryck i filmerna än de och attityder i en rad spelfilmer, som i lätt ärorika revolutionsveckornas entusiastiska förklädnad försvarade USA:s uppträdande yra. Först senare kom filmer som speglade som ”världspolis”. Det är alltså inte bara iländer med ett den nya tiden och arbetet på att bygga upp samhälle. auktoritärt styrelsesätt, som filmen fått kaett nytt, socialistiskt kallade däremot raktär av politisk propagandafaktor. I Sve- Det nazistiska Tyskland 1933 omedelbart filmindustrin under sina rige har förhållandet kanske varit mindre hakkorsfanor. De filmbolagen fick påfallande under mellankrigstiden. Men untyska direktiv av Goebbels: dels en der andra världskriget var den s. k. berednoggranna förledande, om så behövdes t. o. m. förlju- skapsfilmen ett markant, publikt mycket av ren under- uppskattat och ekonomiskt framgångsrikt gen, eskapistisk produktion hållningskaraktär, dels en aktuell, politiskt inslag i biografrepertoaren. med ämnen ur människornas sam- Därvid betyder det mindre om filmprodumedveten centerna aktivt slutit upp kring samhällets tid och vardag. Den senare kunde gärna kläs i historisk dräkt i form av med officiella politik av idealistiska skäl eller patetisk, nutiden företeelser ur Preussens därför att de varit lyhörda för vad som just parallella ärorika förflutna. Det sistnämnda gällde inte då var kommersiellt fördelaktigt. Ty filmen minst ämnen som apostroferade ledargestal- har - ivarje fall i Sverige - knappast någon ten och dennes historiska mission genom att gång varit före sin tid. Den har propagerat skildra ledarens avgörande roll i ett historiskt för något som redan varit allmänt accepterat. kritiskt skede. Ingen svensk spelfilm har ännu byggt någon

Många av de på detta sätt producerade barrikad. stora för- På andra håll, t. ex. i Polen i slutet av filmerna uppvisade konstnärliga Inte minst var den artistiska teknik 50-talet och i Tjeckoslovakien vid mitten av tjänster. intressant och suggestivt fängslande, med 60-ta1et, kunde man iaktta en annan, intresvilken Leni Riefenstahl i stora dokumentär- sant reaktion. När det där liksom i övriga

filmer skildrade partidagarna i Nürnberg öststater kännbara politiska trycket på film- 1936. började lätta, utlöste detta en 1934 och olympiska spelen i Berlin produktionen omedelbar reaktion på bred front. Ett väl- Bägge de nyssnämnda produktionslinjerna utvecklades efter hand konse- var ackumulerat, och i för spelfilm digt uttrycksbehov kvent i det nazistiska Ännu under bägge länderna visade filmskaparna en tidiga- Tyskland. de sista åren av andra världskriget var den re inte anad vitalitet. I Polen följdes denna igång lika in- efter några år av en allmän uttunning, eskapistiska filmproduktionen som den som direkt utan att den politiska överheten behövde tensivt produktion, riket och l Tjeckoslovakien hann man som propagerade för det tusenåriga ingripa. dess oundvikliga seger i ödeskampen. bekant aldrig så långt.

Detta plötsligt utlösta, ackumulerade ut- böcker och publikationer enbart ägnade destrycksbehov, som gällde både filmernas sa frågor. innehåll och berättarstil, påminner om den Allteftersom debatten utvecklades underitalienska neorealismens första år efter fascis- gick den samtidigt en skärpningi ett bestämt mens fall. Även då visade filmskaparna en avseende. Den fick sin udd riktad mot den stark och rikt individualiserad vitalitet. Att kommersiella filmindustrin, och den blev neorealismen likväl så småningom dog kväv- därvid ett tacksamt, ofta lätt inflammerat ningsdöden berodde på de av den kommer- debattämne, inte minst i Sverige. siella filmen brutalt hävdade ekonomiska När ett antal kritiker och författare vid marknadskrafterna. det tidigare omtalade Konserthusmötet i I tider av inre oro och spänning eller efter Stockholm 1937 gick till storms mot den statskupper reagerar de gamla eller de nya svenska filmproduktionen under fältropet makthavarna snabbt inför filmen som på- Svensk film en kulturfara! ”, vände de sigi verkningsmedel. Samtidigt som man i ökad första hand mot den totala avsaknaden av utsträckning utnyttjar filmen för den egna alla konstnärliga ambitioner inom denna propagandan etablerar man omedelbart en produktion. Detta var den verkliga innebörsträngare censur över den. Ty, som den den, även om angreppet på de flesta håll kände, kontroversielle filmskaparen Luis kom att uppfattas främst som en protest Buñuel en gång fonnulerat det, ”filmen är mot smaklösheten och den låga underhållett utsökt och farligt vapen i händerna på en ningsnivån hos den svenska film, som utlöst fri människa. aktionen : Pensionat Paradiset. Långt senare, i början av 70-talet, följde ett motsvarande angrepp på TV, som med en 19.10 Filmen som konstnärligt medium Åsa-Nisse-film som utlösande faktor beskyll- Filmen har som medium utvecklats under en des för samma likgiltighet inför sin publik oavbruten spänning mellan praktiska och och samma brist på konstnärligt ansvar. kommersiella produktionsförhållanden och Men då hade den tidigare estetiskt inrik:akonstnärliga intentioner och strävanden. Me- de filmdebatten samtidigt förlorat mycket av diet film är för sin existens beroende av att sin ursprungliga karaktär. Framförallt hade vara en produkt med mycket stora ekono- sociala synpunkter trängt in i den och börjat miska och tekniska resurser till förfogande. dominera den. Debattörerna, som nu i viss Men samtidigt förlorar det i sin egenskap av utsträckning hörde hemma i andra läger än direkt kommunikationskanal mellan män- tidigare, hävdade att även ikonstnärlig form niskor aldrig karaktären av en form för hade filmen som massmedium andra och konstnärlig gestaltning. betydligt viktigare aspekter än de estetiska. Krafterna bakom denna mediets utveck- Och att när estetiska förtjänster inte förelåg, ling i konstnärligt avseende började verka var dessa andra bedömningar ännu viktigare tidigt. Som alltid i konstnärliga sammanhang och nödvändigare. var det från början enskilda, starka personligheter som angav riktlinjerna. Kring och 19.11 Den politiska debatten i film bakom dem slöt efter hand fler och fler upp ur olika läger: kritiker, teoretiker, estetiker, Ännu fram till åren efter andra världskriget målare, seriösa författare, regissörer. Paral- präglade estetiska och konstnärliga synpunklellt med de första praktiska filmexperimen- ter den svenska filmdebatten. Men den fortten, som främst syftade till att utvidga skridande förändringen och förvandlingen av filmens formspråk, började en långsamt filmen som medium och den därvid ökande

växande filmdebatt kring filmens estetiska medvetenheten om de ekonomiska och kom-

och psykologiska funktioner och verkningar mersiella krafterna bakom den internatioi dagspress och tidskrifter, snart även i nella filmproduktionen och -distributionen

104 SOU 1973: 53

förde efter hand in filmdebatten på nya enligt dessa kritiker - filmernas ärende och

områden. förkunnelse. Under 50- och 60-talen förändras Detta är ett farligt resonemang och verkgradvis om filmens roll och funktion ligheten bekräftar det. De allra flesta svenska uppfattningen inom samhället. Statsmakternas tidigare ge- filmer med politisk målsättning och av mer nomgående negativa attityd börjar luckras eller mindre ren dokumentärtyp har inte gett filmdebatten börjar röra några påtagliga politiska resultat. Filmerna upp. Den offentliga har beskrivit, återberättat eller rapporterat sig över en bredare front. En av orsakerna till denna förändrade politiska förhållanden men sällan uppvisat är givetvis insikten om de starka egenskaper, som därutöver förmått engagera attityd kommersiella krafterna åskådaren. Därför har filmerna heller inte och därmed politiska bakom i första hand den amerikanska film- annat än tillfälligt och kortvarigt kommit att

påverka den aktuella politiska debatten. produktionen. Men därför har dessa filmer självfallet inte I de flesta länder, bl. a. Sverige, distribuerar de amerikanska sina saknat betydelse. De har var på sitt sätt och produktionsbolagen

inom sina ämnesområden bidragit till att öka

filmer genom egna inhemska dotterbolag. de amerikanska medvetandet om att människan hör hemma i Bakom dessas huvudmän, filmbolagen, står mäktiga internationella fi- ett samhälle, att hon inte kan isolera sig utan måste fungera i ett större, socialt sammannansintressen, i dag bl. a. några av USA:s största banker, försäkringsbolag och oljeföre- hang. filmpro- Detta gäller genomgående de kortfilmer tag. Det som styr den amerikanska duktionen i stort och distributionen av dess som via biograferna nått offentligheten. Men i t. ex. Sverige är alltså ekonomis- den icke obetydliga produktion av politisk produkter som skett inom folkrörelserna ka och politiska bedömningar på en interna- debattfilm, tionell nivå, där det amerikanska storkapita- och aldrig varit avsedd för annat än interna let har avgörande inflytande. visningar och som diskussionsunderlag i poli- Under 60-talets sista år och början av tiska ungdomsklubbar, inom nykterhetsrörelsen eller på fackföreningsmöten, har ofta 70-talet har Sverige upplevt en offentlig sätt berikat den där förda filmdebatt, som gång på gång gett prov på en på ett markant aggressivitet av tidigare okänt slag. politiska debatten. politisk Debatten har snabbt blivit inflam- Genom sin starkare suggestion iframställpolitiskt och t. o. m. enskilda filmrecensioner ningen och åskådarens därav beroende ökade merad, har emellertid i detta avseende har ofta fått en starkt politisk färgning. engagemang Denna av filmdebatten motsva- spelfilmer av typen Jag är nyfiken, Ådalen skärpning ras av ett allmänt Munter eller Här har du ditt liv ökat politiskt inslag i den 31, Harry allmänna kulturdebatten. alldeles uppenbart haft en långt mera djup- Filmens ökade roll inom den politiska gående och varaktig verkan hos åskådaren, debatten svensk när det gällt att göra honom medveten om har även gett utslag inom En rad filmer från slutet av strukturen inom dagens svenska samhälle. filmproduktion. 60-talet och början av 70-talet har en klart Dessa spelfilmer har dessutom setts av mångtendens, vill i första hand dubbelt fler människor än de dokumentära utsagd politisk vara inslag i en aktuell, politisk debatt. eller halvdokumentära filmer, där det poli- I sådana sammanhang har man hört ut- tiska budskapet varit det primära. Nyfikensom ”kvalitet är ett politiskt filmerna var i grund och botten starkt tryck begrepp, varmed menats att kvalitetsbegrep- politiska filmer, fast många åskådare såg vanligen värderingsbegrepp och förbi det och stirrade sig blinda på deras pet är ett borgerligt inte relevant attacker mot de erotiska tabubedärför i den politiska kampen. ursinniga Viktigare än konstnärliga egenskaper hos en greppen. film eller bara ett snyggt hantverk är -

19.12 Film och TV efter 1956 runt. Alltför många filmer - i Sverige liksom överallt annars, kanske mest markant i Fram till 1956 ökade filmintresset i Sverige Hollywood hade spelats in därför att kontinuerligt. På biograferna nådde besöks- filmbolagets dyra ateljéer och fast anställda frekvensen det året toppen av sin kurva. skådespelare och tekniska personal plötsligt Biljettpriserna var ännu förhållandevis låga. ingenting hade att göra och bara drog kost- Ett visst produktionsstöd med återbäring av nader. nöjesskatt fungerade. TV var ännu ingen konkurrent. Den svenska film- och biograf- 19.13 Strukturförändringen inom den svenbranschen såg trots ökande kostnader ljust ska filmproduktionen på framtiden. Då kom TV i ett explosivt genombrott. Parallellt med biografbranschen undergick i Det var som om ett länge ackumulerat behov Sverige nu även filmbranschen en genomgriplötsligt fick fritt utlopp. pande strukturförändring. Dess resultat visa- Verkningarna gick omedelbart ut över de sig framförallt inom filmproduktionen. biografverksamheten. Besökssiffrorna sjönk De gamla inspelningskollektiven löstes upp kraftigt, på sina håll katastrofartat. Hela och många beklagade under dessa övergångsfilm- och biografbranschen kom i gungning. år att erfarna filmtekniker för alltid försvann Resultaten lät inte vänta på sig. Den ena åt andra håll, samtidigt som allt fler filmprobiografen efter den andra lades ner, olika ducenter vände ateljéerna ryggen och accepsnabbt inom olika kategorier av biografer, terade en förenklad teknisk inspelningsvilket framgår av siffrorna i tabell 1. apparat. En omläggning av filmproduktionen sked- De producerade spelfilmerna var nu inte de också efter hand. Man siktade mer medve- längre på samma sätt som förr beroende av tet och direkt än tidigare på filmer av andra, dominerande, kommersiella faktorer. populär och brett folklig karaktär. Svårare Varje film blev föremål för ett eget, friståfilmer, som vände sig till en mer kvalificerad ende förberedelse- och inspelningsarbete publik och därför kunde väntas ha ett istället för att utgöra ett led i en industriell smalare publikunderlag, försvann ur produk- produktionskedja. tionen. Detta medförde ökad konstnärlig frihet Även biografernas repertoar hade känning för filmernas upphovsmän, främst regissören av samma bedömningar: exklusiva utländska och alldeles speciellt när han samtidigt var filmer med begränsat publikunderlag fick filmens författare. Denna ökade frihet för svårare än förr att få sättning på både filmskaparen, som hör samman med den Stockholms- och landsortsbiografer och långsamt verkande, efter _hand genomgri-

nådde därmed automatiskt en ännu mindre pande strukturförändringen inom svensk

publik än tidigare. Efter hand inköptes de film, medförde att många filmer från 60- och också i mindre utsträckning än tidigare för början av 70-talet i högre grad än tidigare distribution i Sverige. Den svenska biograf- blev uttryck för individuella konstnärstemrepertoaren blev ensidigare och torftigare. perament. Den utomlands länge diskuterade Med det vikande publikunderlaget följde och ofta förverkligade auteur-principen, där också stigande biljettpriser och försök till filmskaparen helt trycker sin individuella rationaliseringar på en rad områden. De stora prägel på det färdiga verket, hade i Sverige och dyrbara filmateljéerna började awecklas tidigare representerats endast av Ingmar - inte bara i Sverige utan runt om ivärlden Bergman. Nu fick denne i detta avseende - och därmed var dödsstöten given åt den flera svenska kolleger. kontinuerliga filmproduktion, vars huvud- Även detta bidrog till att på ett meningsuppgift av många ansågs vara att hålla fullt sätt föra in filmen i dagens kulturdeateljéerna och deras personal sysselsatta året batt.

19.14 Filmen och ungdomen litteratur på sockenbiblioteket. Men det är väl rimligt att anta att motsatsen i varje fall Filmen visade sig redan från början attraktiv inte var fallet. för stora, breda folklager. Den utvecklades I dag är väl problemet inte längre detsamsnabbt till ett massmedium. Den bröt de ma som förr. Landsbygdens isolering är avlägsna bygdernas isolering: den föreställ- definitivt bruten. Bilen har förkortat alla spelade upp för åskådarna avstånd. Charterflyget har krympt vår värld. ning som filmen där var exakt densamma som publiken i TV låter världens ledande statsmän liksom världens stora kulturella centra fick se. de stora konstnärerna stiga in som gäster i Många människor fick genom filmen sina våra vardagsrum. I samma ögonblick som första inblickar i sammanhang och förhållan- Nixon eller Willy Brandt gör ett uttalande i den bortom och utöver dem själva. De blev en världspolitisk fråga, har varenda människa påverkade, på både gott och ont, av filmer- över hela jorden möjlighet höra det ur hans nas anda, de uppträdande skådespelarnas egen mun. Samtiden serveras på en bricka, attityder, umgängesformer, tonfall, sätt att varje morgon dukad på nytt. klä sig, röra sig, umgås. Många åskådare hade kanske svårt att 19.15 Filmen och kulturlivet frigöra sig från denna vita dukens skuggvärld. De flydde in i en eskapistiskt rosen- Alla är idag överens om att filmen har en skimrande drömvärld på biografen, som funktion inom samhället och kulturlivet. Harry Martinson en gång i Den förlorade Därmed hör mediet film också hemma i jaguaren kallade för de livsfegas käraste samhällets bedömningar och långsiktiga plakapell”. Speciellt gällde väl detta ungdomen, neringar för kulturlivet. som ännu var oerfaren och okritisk. Ung- Men film får därvid inte fattas i alltför domens engagemang i film och bio var snäv bemärkelse. Film är allt som berättas starkare än de äldre generationernas, den var med de uttrycksmedel, som mediet utvecklat mer utsatt för och accepterade spontanare under en 75-årig tillvaro. filmens suggestiva verkan i biografens mör- Film i TV är sålunda mycket mer än ker. Den mötte i filmen intensivare upple- gamla svenska spelfilmer, som upplever en velser än i något annat mediuml Det är tvivelaktig renässans hos tittarna. Film i TV därför naturligt att för många unga män- är även alla för TV: s egen räkning inspelade niskor ingick regelbundna biobesök på. ett reportage-, dokumentär- eller spelfilmer. självklart sätt i deras normala liv och vardag. Därtill kommer t. ex. alla journal- och kort- Detta inte bara ungdomen i städerna som tidigare visats på biograferna och

gällde filmer,

utan i kanske ännu högre grad ungdomen i olika sammanhang återkommer i TV. på och i isolerade gles- Men TV har distributionsmässigt sina belandsbygden speciellt Det och med jämna gränsningar. TV skapar sällan samma sugbygder. efterlängtade mellanrum återkommande biobesöket fick 1 något rituellt över sig. De livsfegas käraste Detta förhållande illustreras på ett markant sätt av en erfarenhet, som en av filmutredningens kapell blev verkligen ett tempel för de medlemmar, Kjell Grede, berättat. Hans film Harry troende. Munrer hade premiär i december 1969 och sågs då och under följande år av närmare 140 000 män- Det är svårt att säga i vilken utsträckning niskor i Sverige. Under denna tid fick Kjell Grede de regelbundna biobesöken hos ungdomen omkring 400 brev från olika personer ihela landet, som sett filmen. Breven var starkt personligt skapade lust till andra kulturella aktiviteter färgade av det sätt på vilket filmen för brevskrivasom att gå på teater, när det någon enstaka ren aktualiserat hans egen situation. Två år senare visades filmen iTV och sågs därvid av mångdubbelt gång var möjligt i närmaste större stad, eller fler människor. Efter den visningen fick Grede att bryta sin andliga isolering genom att i sammanlagt endast 4 brev från personer, som sett filmen i TV. I så hög grad bestämde distributionsstörre utsträckning läsa tidningar, delta i formen åskådarnas engagemang och styrkan i deras folkbildningsarbete eller låna även seriös upplevelse av filmen.

SOU 1973: 53 107

gestion och intensitet iupplevelsen, som sker i mörkret på en biograf. Spelfilmen är beroende av denna form av upplevelse hos åskådaren, den bygger primärt på den. Tillerkänner man spelfilmen ett egenvärde, måste man därför även tillerkänna biografen samma värde. Det kan inte vara till gagn för mediet film att dess effektivaste distributionskanal stryps. Film och TV är med varandra nära besläktade media för kommunikation, om inte syskon så i varje fall kusiner. De har samma publik och de syftar i stor utsträckning mot samma mål. Filmpolitiken och TV-politiken kan inte utan vidare skiljas åt. Bägge måste bedömas utifrån för dem gemensamma vär- 4 deringar inom kulturpolitiken. i Filmen i vidaste z bemärkelse, som viktigt E i medium i dagens samhälle, kan inte - som så l .l - i ofta tidigare skett stå främmande för samhällets oavbrutna förändringar och förvandlingar. Det är angeläget att i filmen speglas dagens åsikter, attityder och värderingar inom samhället istället för gårdagens beteendemönster och fördomar. Lika viktigt är att en levande kulturdebatt även har utrymme för en meningsfull och kvalificerad filmdebatt. Från att tidigare ha varit och ännu på många håll fortfarande vara enbart en distributionsapparat för något som koncipierats i en annan form har för filmen skapats egna, självständiga uttrycksformer och utvecklats ett eget ”fi1miskt språk. Filmen har därmed accepterats som en ny konstart, jämbördig med övriga konstarter. Ju mer filmens språk utvecklats, ju snabbare har filmens förvandling som medium skett. Denna förvandling har inte bara gällt uttrycksformer, berättelsestilar, produktions- och distributionsförhällanden utan i lika hög grad filmens funktion inom samhället och kulturlivet. I dag är filmen ett mångsidigt, högt utvecklat och differentierat medium för snabb, närgången, effektiv kontakt mellan människorna och verkligheten omkring dem. Filmen har blivit ett smidigt och slagkraftigt instrument för gestaltningen av den moderna människans situation och villkor.

III Utredningen

Filmbranschens struktur

1.1 Inledning Mot denna bakgrund är det ingen tillfällighet att biografägarna intar en mycket stark Som framgår av Bo L. Eklunds bransch- ställningi branschens organisationer. undersökning, redovisad i utredningens tred- Den skisserade uppbyggnaden av film-

(sou 1973: 16), intar de branschen har bidragit till en betydande brist

je delbetänkande s. k. integrerade bolagen - SF, Sandrews och på flexibilitet i marknadsföringen och i Europa Film - en central plats i den svenska branschens interna och externa ekonomiska filmbranschen.: De svarar för ca 30 % av den relationer. Branschens struktur har dessutom totala svenska filmproduktionen. De äger bidragit till att en rad regler införts som i och kontrollerar, helt eller delvis, 227 bio- praktiken varit starkt konkurrensbegränsangrafer. Av dessa är 220 s. k. avgiftspliktiga de. biografer vilket motsvarar 54% av landets samtliga avgiftspliktiga biografer. De integrerade bolagen svarar vidare för en inte obe- 1.2 Utredningens överväganden tydlig del av filmimporten. Vid sidan av de 1.2.1 Filmhyressystemet amerikanskägda bolag som bedriver filmuthyrning i Sverige är de också de största En fråga som diskuteras särskilt utförligt i filmuthyrarna. Eklunds branschundersökning är storleken Tyngdpunkten hos de integrerade filmbo- av den s. k. filmhyran, dvs. biografägarnas i deras biografrörel- ersättning till filmägarna. Genom biograflagen ligger traditionellt se. I likhet med förhållandena utomlands ledets starka dominans i det svenska filmlivet sålunda till den svenska filmproduk- har det lyckats biografägarna att maximera bidrog tionens att hade filmhyran så att den inte i något fall utveckling biografägarna behov av film och fann det ändamålsenligt överstiger 50 % av biljettintäktema. film för de egna biogra- Filmhyran uppgår f. n. i genomsnitt till att själva producera ferna. 40 %. Eklund menar att 60 % vore riktigare De integrerade bolagen är starkt represen- med hänsyn till parternas prestationer. terade 1 i alla branschorganisationer: produ- Det bör observeras att Eklunds undersökning centernas, filmuthyramas och biografernas. sträcker sig fram bara till mitten av 1971. 2 Företag iproducenternas och Om det inte sägs annat avses i detta betänkanrepresenterade de med filmbranschen” de organisationer som filmuthyramas organisationer kan därigenom med staten träffat det s. k. filmavtalet, dvs. komma att intressen Sveriges biografägareförbund, Folkets Husföreningagera för ekonomiska arnas- Riksorganisation (FHR), Föreningen Våra som företräds även av dessa organisationers u. p. a. och Gårdar, Sveriges filmuthyrareförening motpart, biografägarna. Föreningen Sveriges filmproducenter.

Filmhyresproblematiken gäller inte bara ökad filmhyra som en följd av biografnedfilmhyrans höjd. Frågan är betydligt mera läggning torde därför inte uppväga nackdelen komplicerad. Redan filmhyrans konstruk- från kulturpolitisk synpunkt av att ytterlition med ett uttag i procent på inspelade gare biografer försvinner. belopp har inneburit bundna relationer mel- Före 60-talet korn största delen av den lan branschens olika led vilket bl. a. torde ha svenska filmproduktionens intäkter från försvårat rationaliseringar. Man har emel- filmhyra i Sverige. Exportintäkterna var små. lertid inte ansett sig nationellt kunna i I dag är situationen helt annorlunda. De grunden ändra ett system som är internatio- svenska filmhyrorna svarar f. n. bara för en nellt Härvid mindre del - ca 30% - av den svenska accepterat. har även upphovsrättsliga aspekter spelat in. filmens totala intäkter. Mycket kommer från av filmhyran filminstitutets olika en betydande Maximeringen har gynnat fonder, biografledet på bekostnad av både svenska del från utlandet. Därmed reduceras filmoch utländska filmägare. I vissa andra länder hyresfrågans betydelse för den svenska filmhar man framgångsrikt ett sådant produktionens ekonomi. bekämpat system. I Sverige däremot har man inte Tidigare har filmhyressystemets olämpliga kommit till rätta med det. De starka utformning inte uppmärksammats tillräckbiograforganisationerna har motsatt sig varje ligt. Om man då vidtagit åtgärder för att försök att spränga det s. k. filmhyrestaket. säkerställa marknadshyror borde åtgärderna Många gånger har biografdriften samband haft påtagligt gynnsamma effekter. I dag är med fastighetsägande. Filmproduktionen har situationen annorlunda. Från kulturpolitisk också, i varje fall tidigare, i vissa fall kommit synpunkt är det viktigt att motverka att ekonomiskt gynna ägarna till de fastighe- nedläggningen av biografer. Den svenska ter i vilka biograflokalerna finns. filmproduktionens ekonomi kräver inte hel- Det stela filmhyressystemet har medfört ler att man rubbar det i Sverige traditionella också andra olägenheter. Det har medverkat filmhyressystemet. Från de synpunkter uttill bristen konkurrens inom film- har att företräda finns därför inte på redningen branschen. En uppluckring av systemet skul- anledning att föreslå att statsmakterna ingrile sannolikt ha lett till Ökad konkurrens om per i detta system. filmer och biografer, möjligen också till mera Utredningens ståndpunkt i detta händecentraliserad och målgruppsinriktad mark- seende avviker från vad Eklunds undersöknadsföring. Risken för en kulturell monopol- ning ger vid handen. situation skulle ha blivit mindre. Eklund menar att en större filmhyra I varje fall i historiskt perspektiv kan skulle leda till en mera ”prestationsanfilmhyrestaket sålunda betecknas som knuten” fördelning av biljettintäkterna melolämpligt både från kulturpolitisk synpunkt lan biografägare och filmägare. En sådan och med hänsyn till näringsfriheten. Vid ändring skulle medföra nedläggning av ett bedömning av filmhyresproblemet i dag bör större antal biografer. Nedläggningen skulle man emellertid ta hänsyn till andra faktorer. troligen i många fall medföra välbehövliga Branschundersökningen visar att en stor förbättringar av lönsamheten för återstående del av de svenska biograferna går med och minska biografer på nedläggningsorten förlust. Inom några år kommer sannolikt småbiografernas belastning på distributionsalltfler att inte längre vara räntabla. En därmed också deras kostnader. apparaten, höjning av filmhyran skulle påskynda ned- Från strängt företagsekonomisk synpunkt läggningen av biografer. Samtidigt skulle är Eklunds resonemang kanske korrekt så bara en mindre del av högre filmhyra komma länge man accepterar nuvarande distribuden svenska filmen till godo. Det mesta kan tionsformer och bran_schrelationer. Möjligen väntas tillfalla utländska filmägare. Större underskattar han dock den kumulativa effekintäkter för svensk filmproduktion genom ten av de nämnda åtgärderna. En ökad

ll0 SOU 1973: 53

nedläggning av biografer minskar, i varje fall ternas sida. i viss utsträckning, det totala antalet biograf- Av olika skäl finns det anledning att besök. Färre biografer ger också ett mindre kommentera de integrerade bolagens effekt filmutbud med de konsekvenser detta har på filmbranschens arbetsformer. för filmproduktion och filmimport. Den stora maktkoncentration som här Det avgörande argumentet mot Eklunds skett är utan tvekan en nackdel. Samtidigt tankegångar är dock enligt utredningens bör emellertid framhållas den styrka som mening kulturpolitiskt. En ökad nedläggning ligger ikoncentrationen. Den har bidragit till av biografer kan leda till att t. 0. m. tätorter inte bara att öka den ekonomiska effektivipå flera tusen innevånare helt berövas möjlig- teten utan även att överhuvudtaget hålla den heter till biografbesök i själva tätorten. svenska filmproduktionen vid liv. Sverige är Eklund förenklar också verkligheten när ett litet land och det torde vara orealistiskt han polemiserar mot det fiktiva i den att här ha samma system som i vissa större valfrihet som ligger i att konsumenten får länder med många enskilda filmproducenter välja mellan tre krigsfilmer i stället för två och en ofta tämligen fri biografmarknad. - för att ta fasta hans i Nackdelarna med de integrerade bolagen på exempel medvetande om att han med markeras emellertid starkt av de osmidiga krigsfilm menar en mer eller mindre värdelös film. branschrelationerna. Det finns alltför många Många av de konstnärligt mest intressanta fasta relationer mellan kunder och leveranfilmerna är udda filmer som aldrig skulle törer år efter år oberoende av enskilda visas på biografer om dessa i sin helhet filmers attraktivitet. Konkurrensen mellan sköttes på bästa möjliga sätt från företags- filmuthyrama om biografer eller mellan ekonomisk synpunkt. Deras chans att nå en biografer om filmer är obetydlig. publik ligger ofta i en företagsekonomiskt Distributionssystemet är alltså stelt. Den olämplig överskottskapacitet hos svenska som i dag vill etablera en biograf kan ibland biografer. ha svårt att få tag på publikattraktiv film. Detta gäller visserligen knappast mindre Med tanke på biografbranschens dåliga ekoorter där marknadskrafterna inte räcker till nomiska situation - den låga etableringsgraför att tillfredsställa kvalitetsambitioner. Ut- den - är detta dock en nackdel av mindre redningen har emellertid lagt fram förslag - i betydelse. första delbetänkandet - om olika stödinsat- Ofta kan det också vara svårt för en fri ser för att här åstadkomma det som mark- producent eller en nyetablerad filmuthyrare nadskrafterna inte klarar upp. Förekomsten att få sin film satt på en lämplig biograf, låt av lokaler för filmvisning är en förutsättning vara att film som uppfattas som attraktiv för att sådana stödinsatser skall bli menings- inte har några svårigheter att bli satt på fulla. biograferna. Relativt få filmer varje år bedöms dock från början med säkerhet vara mycket 1.2.2 Filmbranschens situation attraktiva för publiken. Den angivna nack- Filmhyressystemet är bara ett av många delen blir därför i praktiken ändå aktuell när uttryck för konkurrensbegränsningen inom det gäller mera svårbedömbara filmer. Såfilmbranschen. Det är inte utredningens sak dana har betydligt lättare att komma i att granska dessa problem från närings- distribution om de lanseras inifrån, dvs. frihetspolitisk synpunkt. Många av bran- inom de traditionella relationerna i filmschens konkurrensbegränsande regler har branschen, än utifrån av oberoende filmprof. ö. mildrats successivt under 60-talet eller ducenter eller nya filmimportörer. avskaffats helt. Mycket talar för att denna Man kan alltså med skäl rikta kritik mot utveckling kommer att fortsätta och slut- den svenska filmbranschens struktur, främst föras utan särskilda åtgärder från statsmak- bristen på konkurrens och flexibilitet. Detta

SOU 1973: 53 111

kan medföra bristande effektivitet, inte Som framhållits tidigare måste vid utformminst i filmuthyrarledet. ning av filmpolitiken hänsyn tas till flera Det anförda har med all tydlighet illustre- huvudmål delvis skilda från varandra, t. ex. rats i branschundersökningen. Det finns produktion av värdefull svensk film, import många små distributionsföretag. Den fysiska av värdefull utländsk film, en effektiv distrioch kamerala hanteringen av film är emeller- bution av god film med särskild tyngdpunkt tid densamma. Mycket talar för att bespa- på motverkande av socialt eller geografiskt ringar skulle kunna uppnås genom rationali- betingade orättvisor. Hit hör också utbildsering. En rationaliseringsprocess är också på ning i film/tv-kunskap samt konstnärligt, fusionering mellan vissa kommunikationstekniskt och ekonomiskt gång, bl. a. genom filmuthyrningsföretag. nyskapande på filmens område. amerikanskägda Distributionen är ineffektiv även från vissa Ett förstatligande av filmbranschen torde andra synpunkter. Särskilt beaktansvärt är inte automatiskt medföra att man uppnår att Sverige i förhållande till totala antalet nämnda filmpolitiska huvudmål. Inte ens om biobesök har ett ovanligt stort antal biogra- begreppet förstatligande uppfattas i mera fer. De flesta av dessa ger bara någon eller bildlig bemärkelse, inkluderande t. ex. komnågra föreställningar per vecka. Från före- munägda eller organisationsägda filmföretag, tagsekonomisk synpunkt sker alltför många finns anledning att tro på en sådan automafilmdistributioner i samband med biografvis- tisk lösning av filmproblemen. ningar vars bruttointäkter inte ens täcker Det kan vara missvisande att hämta kostnaderna för den fysiska hanteringen av exempel från de socialistiska länderna. De filmen. politiska förutsättningarna för deras filmliv Mot detta står dock kulturpolitiska förde- skiljer sig starkt från vad som gäller i Sverige. lar. Det gäller i synnerhet glesbygden i vilken Av intresse är dock de stora inbördes skillnatillgång på film och själva existensen av en derna mellan dessa länders filmliv. Skillnabiograf är beroende av en filmdistribution, derna visar att samma former av ägande kan den må vara aldrig så tvivelaktig företagseko- leda till helt olika resultat. nomiskt sett. Mera relevant är jämförelser med närliggande länder. I t. ex. Norge finns både kommunägda biografer och ett statligt pro- 1.2.3 Förstatligande duktionsbolag. De skilda formerna för ägan- Ett stort antal av dem som svarat på en de tycks dock inte i och för sig ha resulterat enkät bland filmarbetare som utredningen i sådana skillnader i arbetssätt att det utfört i samråd med kulturrådet (redovisad i uppkommit väsentligt annorlunda eller delbetänkande 3) föreslår förstatligande av bättre produktions- eller visningsförhållanfilmen. Förslagen tar sikte på, bl. a., filmin- den än i Sverige. stitutet, filmindustrin, hela filmbranschen En av anledningarna till de uppfattningar och ett statligt filmverk som garanterar som råder bland filmarbetare om effekterna filmarbetarna en årslön av dräglig storlek. av ett förstatligande av filmlivet synes vara att de föreställer i en sådan Några av dem som yrkar på förstatligande sig att staten menar att makten över produktions- och situation skulle fungera som instrument för distributionsbesluten därigenom skulle över- bara deras intressen. En statlig filmprodukföras till filmarbetarna och deras fackliga tion innebär emellertid inte i och för sig att ansvaret för denna produktion överförs till organisationer. Enligt utredningens mening är filmlivets förstatligande inte ett mål i sig. Det är ett l Filmarbetarnas synpunkter på arbetsmöjlighemedel som kan och bör användas om det är terna för dagens filmar-hetare samt förslag och idéer till hur de skall kunna förbättras redovisas i en ändamålsenligt för att uppnå vissa redovisade särskild promemoria utgiven av ñlmutredningen mål. och kulturrådet. (Stencil, 1973.)

filmarbetarnas fackliga organisationer. l ett Som framgått tidigare är också branschens förstatligat filmliv representerar staten inte struktur otillfredsställande i många hänseenbara filmarbetama utan främst konsumenter- den. Olägenhetema är emellertid enligt utna. redningens mening från kulturpolitisk synför valet av medel är de mål punkt inte av sådan art att de motiverar Avgörande man önskar uppnå. Vad beträffar äganderät- särskilda ingripanden från statsmakternas ten till företagen inom filmbranschen är det sida i de traditionella branschrelationerna. rimligt att analysera ägandets funktion i I stället för förstatligande av den gamla förhållande till de uppställda målen. En filmbranschen förordar utredningen ökat sådan funktionssocialistisk modell har samhällsengagemang i icke-kommersiell filmtillämpats i allt större utsträckning inom verksamhet under former som säkerställer olika förslag mångfald, decentralisering, nyskapande och filmpolitiken. Utredningens bygger vidare på denna metod. medinflytande från alla berörda parter. Sålunda har av värdefull Ett samhällsstöd till filmen bör inte produktionen stimulerats genom filminstitutets utformas generellt och därmed bidra till att biograffilm olika Stimulanseffekten för- konservera en otillfredsställande struktur. stödsystem. stärks genom statliga anslag till institutets Som framhålls även i kap. 4 nedan bör H-fond. Effekten kan bli ändå starkare om samhälleliga stödåtgärder, efter redovisade förslag i detta slutbetänkande principer, utformas selektivt. Målet är att utredningens realiseras. öka mångfalden i filmlivet. Insatserna skall om en integrerad film/tv-politik Utredningen har vidare föreslagit olika tillgodose kulturpolitiska, inte näringspolitisinsatser för att främja distribution av värde- ka syften. full film. Stödåtgärder till import av värde- Utredningen har i sina tidigare betänkanfull utländsk film har utredningen ansett den lämnat ett antal förslag som utformatsi böra vidtas först sedan statsmakterna tagit enlighet med denna övergripande princip. ställning till formerna för distributions- och Samma princip ligger till grund för 1963 års visningsstödet. filmreform och de ändringar i avtalet mellan Vissa av utredningens förslag föreslås staten och filmbranschen som genomfördes genomförda inom det kommersiella film- 1972. systemet eller i samverkan med filmbranschen. Andra förslag avser åtgärder och 1.2.4 Produktion verksamhet vid sidan om filmbranschen. framhålls nedan När det av film har Som i kap. 2 fungerar gäller produktionen filminstitutet i praktiken som en statlig mångfalden ökats genom filminstitutets egen utses i sin helhet produktion och de större produktionskulturinstitution. Styrelsen av Kungl. Maj: t. Staten ger anslag till olika möjligheter som getts andra än de traditioi första hand filmdelar av institutets verksamhet och kan till nella filmproducenterna, arbetarna själva. Institutets nyinrättade Ganslagen knyta villkor av olika slag. Genom 1972 i filmavtalet är filmarbe- och H-fonder som är avsedda att byggas ut ändringarna tarnas säkerställt på centrala successivt är instrument för denna politik. inflytande De åtgärder för att stimulera produktiopunkter. nen av bamfilm och kortfilm som utred- Mot bakgrund av den angivna situationen anser utredningen att samhällets engagemang ningen tar upp i de två första delbetänkandei filmlivet bör utvecklas successivt, på de na bör också nämnas. I fråga om t. ex. där behovet är störst och effekten kortfilm föreslås att staten ställer medel till punkter mest Filmbranschens förfogande för en försöksverksamhet med av åtgärder påtaglig. är för- av framför allt fri kortfilm: dels produktions- och distributionsapparat produktion hållandevis liten, ekonomiskt bräcklig och en centralt initierad produktion, dels protekniskt delvis föråldrad. duktion av typen filmverkstad.

8-

Betydelse i detta sammanhang har även Förslagen utgår från att ansvaret för att utredningens förslag i fråga om förhållandet människorna i en kommun har tillgång till mellan filmproduktionen och tv. I det första lokaler i tillräcklig omfattning för kulturakdelbetänkandet föreslås - främst av arbets- tiviteter och kulturinstitutioner i första hand marknadsskäl - till åvilar kommunen komstatsbidrag Sveriges själv. Det är ytterst Radio för produktionsutläggning till svenska munen som har att både planera och fatta filmproducenter. I detta slutbetänkande för- avgörande beslut i sådana frågor. Detta ordas en inordning av tv i filmavtalssystemet förutsätter ett motsvarande kommunalt ekogenom avgiftsbeläggning av biograffilmsvis- nomiskt ansvar. Det finns ingen anledning ning i tv, till nytta för inte minst filmpro- att tro att kommunerna skulle vilja minska duktionen. sina insatser inom kulturområdet. Utredningen vill slutligen här hänvisa till l kommunerna finns ett stort antal lokaler det som framhålls nedan i kap. 4 om behovet som används eller kan komma att användas av ett väsentligt ökat statsstöd under 70-talet för kulturell verksamhet. Det är bibliotek, till hela filmområdet. museer, konsthallar, teatrar, konserthus, studielokaler, biografer m. m. Hit hör också många lokaler inom andra verksamhetsområ- 1.2.5 Filmvisning den, såsom skolor, sociala institutioner, De förslag som lagts fram iutredningens idrottsanläggningar, fritids- och ungdomsgårförsta delbetänkande syftar till att öka dar, allmänna samlingslokaler m. m. mångfalden också i biografledet. Det gäller Kommunala biografer finns i ett fåtal bl. a. åtgärder för att förbättra barnfilméns kommuner. Flera kommuner subventionerar situation. emellertid biografer eller planerar att införa För att främja visning av kvalitetsfilm i sådan subvention. l många kommuner finns landsorten föreslås vidare ekonomiskt stöd kommunala lokaler där det är möjligt att visa från kommunerna och staten under en biograffilm, även om det inte förekommer försöksperiod på fem år för etablering och regelbundna visningar i dag. Skolor, ungdriften av biografer eller andra lokaler på doms- och fritidsgårdar, samlingslokaler olika platser i landet för visning av sådan m. m. är däremot ofta mindre lämpliga film. Lokalerna skall - vad utred- härför genom sin utformning och otillfredsenligt ningens majoritet förordar - utrustas med ställande utrustning. hjälp av statliga bidrag. Sedan skall det bli I sitt första delbetänkande rekommendekommunernas sak att ekonomiskt garantera rar utredningens majoritet kommunerna och verksamheten i lokalerna. föreningslivet att bygga eller inreda en typ av Mot sistnämnda förslag har två av utred- mindre lokaler - med ca 100 platser - för ningens ledamöter reserverat sig. De menar visning av kvalitetsfilm. Lokalen bör helst att en breddning av den lokala filmrepertoa- vara inrymd i en byggnad med besläktade ren sker bäst genom ett visnings- institutioner, t. ex. Folkets hus, ett museum, garantisystem där kommunen ger biograf- ett bibliotek, ett allmänt kulturhus, en ägare ekonomiska garantier för visning av bygdegård, en folkhögskola etc. De tekniska sådan film som av kommersiella skäl inte förhållandena bör vara fullgoda. skulle komma till orten. För kommunernas Dessa rekommendationer bör i dag kunna kostnader skall utgå statsbidrag. vidgas och i det väsentliga gälla filmvisnings- Utredningens förslag i denna del har ännu verksamhet överhuvudtaget på det lokala inte föranlett några åtgärder från statsmak- planet. På sikt finns det skäl att utgå från ternas sida. Det bör dock framhållas att den betydande förändringar i biografväsendet. s. k. Bio-Kontrast-verksamheten numera ut- Något tillspetsat kan sägas att biografens vecklats och vunnit betydande framgångar traditionella uppgift varit att tjäna pengar på ett 70-tal ställeni Sverige. genom att visa film. Framtidens biograf bör

enligt utredningens mening ha en funktion Som framgår av utredningens tredje delmed tyngdpunkt inom kulturlivet. Biograffil- betänkande (avsnitt 6.2.5) befinner sig sammen bör ingå som en naturlig del av den tidigt en stor del av biograferna i ett prekärt kultur som människor har tillgång till. ekonomiskt läge och är direkt nedläggnings- Det är kommunerna som ytterst har an- hotade. I många fall saknas företagsekosvaret för att det finns möjligheter att visa nomiska möjligheter att åstadkomma en film i orten, i anständiga lokaler. De måste se nödvändig förnyelse eller modernisering. till att biografen, i vidare bemärkelse den Detta understryker det angelägytterligare kollektiva filmupplevelsen, inordnas i de na i att kommunerna med av de hjälp kultur-, fritids- och nöjescentra eller andra instrument som kan stå till buds ser till att anläggningar av samlingslokaler som skapas. det finns tillgång till ändamålsenliga filmlo- Filmen skall alltså - likaväl som teater, kaler ikommunen. Det kan som nämnts vara musik, konst, bibliotek etc. - förankras i om att lokaler eller att fråga bygga nya kommunernas kulturliv, inte vara en exklu- modernisera eller även nyinreda befintliga, sivt kommersiell aktivitet vid sidan om. att inventarier och teknisk utrustförnya Genom en sådan förankring motverkas ris- Bättre bör ning. biografer vara ägnat att ken för att enskilda biografkedjor skapar en motverka den sjunkande biobesöksfrekvenlokal kulturell monopolsituation. sen. Filmlokaler måste också vara av hög klass För att aktivera filmverksamheten i komi fråga om teknisk apparatur, sikt, akustik munerna räcker det emellertid inte med bra och ljudisolering. Många gånger kan de som filmlokaler. Lika som lokalernas viktigt sagt med fördel vara mindre än de flesta standard är många gånger intresset och biografer är f. n. De skall vara bekväma. hos de människor som har det kunskapen Självfallet bör de vara utrustade för visning direkta ansvaret för verksamheten.

av både 16 och 35 mm film

Det är inte sagt att sådana tillgångar bäst Utredningen förordar att man vid plane- står att finna inom kommunens egna organ. ring och byggande av samlingslokalanlägg- lokaler Om Många ägs av föreningslivet. ningar tar hänsyn till behovet av kommunen står som ägare till en filmlokal filmvisning av tekniskt god kvalitet. Möjlig- behöver det inte innebära att kommunen heter till filmvisning bör finnas också i av lokalen. Tvärtom själv svarar för driften ytterstadsområden av viss storlek och i torde och tas engagemang yrkeskunskap glesbygdsområden. tillvara bättre om lokalerna genom de lokala Lokaler för filmvisning som sålunda ingår kultumämnderna får disponeras av dem som i en anläggning av samlingslokaler kan är verksamma inom på området, föreningskomma i åtnjutande av det statliga samlings- livet - främst de samlingslokalägande organi-

lokalstödet. Sådant stöd kan vara av betydel- sationerna - och filmlivet. Utredningen se såväl när det gäller att bygga nytt som att förordar att så skeri största möjliga utsträck-

rusta upp gamla lokaler. ning. Bådadera är aktuellt i dag. De svenska Paralleller till ett av det system slaget biograferna är i regel ganska stora, arbets- finns på teatersidan. Även inom biografväkrävande och omoderna, ofta med omkring 500 sittplatser. De är byggda för en äldre l En del ñlmföretag i Sverige har börjat satsa på tids biobesöksfrekvens. I genomsnitt utnytt- små automatiserade biografer (75-150 platser) till som kan inrymmas i bl. a. traditionella biograflojas de inte mer än ca 15 %. Redan på kaler. Exempel på den nya satsningen är två grund av sin storlek är sådana biografer Sandrews-biografer i Stockholm, Grand, tidigare en stor biograf med 700 platser, nu två biografer om ogästvänliga och ödsliga. 300 resp. 100 platser och en studio om 40 platser, En del biografer är också obekväma och samt Victoria, ”Sveriges första fyrlingbio”. Nämnas kan också en försöksverksamhet med kassettbionerslitna. Den tekniska utrustningen, bildgraf som enligt uppgift SF kommer att starta inom och ljudåtergivningen, är ofta miserabel. kort.

SOU 1973: 53 115

sendet finns exempel på liknande arrange- finansieras huvudsakligen med biljettavgifter, - kan

mangÅ om några år helt med skattemedel

har nyligen beslutat en refor- bevilja lån eller lånegaranti för inredning Riksdagen l eller av biografer samt för mering av det statliga samlingslokalstödet. modernisering samband därmed eller modernisering av beslöts bl. a. att en delega- anskaffning, förnyelse tion inom bostadsstyrel- inventarier och tekniska utrustför samlingslokaler biografers sen skall leda ett utvecklingsarbete i fråga ning. Däremot har institutet inte möjlighet om samlingslokalers f unktion.2 att ge lån för att bygga nya biografer. Utredningen förordar att denna delegation Utredningen anser inte att det finns skäl utarbetar normer för filmlokalers beskaffen- att vid sidan om de stödformer som redan het och utrustning. Om särskilda medel finns - eller kan tänkas komma till stånd i

behövs härför bör sådana ställas till förfogan- anledning av utredningens förslag i det första de. l den närmare planeringen och utform- delbetänkandet - föreslå en speciell finansie-

ningen av lokalerna bör de som förutsätts ringskälla enbart för upprustning av biogradem ta del. fer utan speciell inriktning eller andra sådana disponera Filmlokaler bör kunna upplåtas för andra filmlokaler. Förslagen ovan, som utgår från ändamål när de inte används för filmvisning. samlingslokalstödet, anknyter naturligt till När detta inte är kan ofta en grundtankama i utredningens förslag i det möjligt med annan verksam- första delbetänkandet om samhällsstöd till gemensam lokalisering het vara lämplig. Som kulturrådet påpekar lokaler för kvalitetsfilmsvisning. Förslagen dels få en överströmning bör också vara ägnade att stimulera kornkan man härigenom mellan olika aktiviteter och munemas engagemang för biograffilmen och av deltagare stimulera en samordnad verksamhet, dels nå den lokala filmpolitiken överhuvudtaget. fördelak- Av det sagda framgår att utredningen inte ett högt och därmed ekonomiskt av lokalerna. heller finner anledning att förorda det tigt nyttjande (Jfr utredningens överväganden angående samhällsstödda film- danska systemet. lokaler i det första delbetänkandet.) När det gäller lotterimedel vore det Som ett alternativ till ovan förordade önskvärt att sådana kom till större använd- En stor del av medlen system för finansiering av biografbeståndets ning för filmändamål. förts fram till och restaurering av upprustning har inom utredningen går uppförande teater- och konsertlokaler eller anskaffande tanken på att tillskapa ett speciellt krediti fonn av t. ex. en särskild av utrustning till sådana lokaler. Kommunerstöd, statlig Man har na, föreningslivet och filmbranschen borde lånefond, för just detta ändamål. hänvisat bl. a. till det danska filmstödet. utnyttja denna möjlighet att få bidrag till utgifter av engångskaraktär också inom bio- Det finns en hel rad olika statliga bidrag till byggnader 0. d. som kan användas för grafområdet. kulturverksamhet. I fråga om filmlokaler Förr eller senare kommer med all sannoförutom lotteri- likhet frågan om en subventionering av torde, samlingslokalstödet, från det allmännas sida att medelsbidrag och ev. bidrag av arbetsmark- biograferna aktualiseras, inte minst vad avser biljettnadsskäl ligga närmast till hands. Lotterimedlen kan utgöra en viktig priserna. Biografen kommer även i detta till finansiering av vissa typer av möjlighet kulturlokaler. Bidrag beviljas ur behållningen 1 Stockholms kommun äger de fastigheter som av särskilda lotterier som ordnas till förmån inrymmer Oscarsteatern och Folkan. Oscarsteatern teater och andra kulturella ända- arrenderas f. n. av Sandrews, Folkan av Europa för konst, Film. - l Västerås har kommunen en motsvarande mål. F. n. delas 4-5 milj. kr ut årligen. av en uppgörelse med SF i frågan om driften Filmändamål har tillgodosetts bara i undan- biograf. 2 Jfr samlingslokalutredningens betänkande SOU tagsfall. 1971:92, prop. 1973:1, bil. 13 pp. E7-E8, CU filrninstitutet - som f. n. 1973: 10. Det danska

hänseende att likställas med t. ex. teatern] pressen 20 milj. kr i statsbidrag 1972. En subventionering av biljettprisema kom- Bidragen betalas till tidningar som ordnat mer emellertid att medföra betydande för- gemensam utkörning och utbärning. av de traditionella ekonomiska Den övergripande principen för filmfrakändringar relationerna mellan och biograf- ternas utformning är att biografen skall svara filmägare ägare. Subventioneringen måste därför utfor- för kostnaderna. Undantagsvis kan filmuti mas så att man inte rubbar den ekonomiska hyraren få bestrida en del av frakten? 2 i basen för filmproduktion. Filmägaren, pro- Man kan skilja mellan två olika distribuducenten, i sista hand upphovsmännen, tionsformer för biograffilm. I det ena fallet måste få den som tillkommer ingår filmen i en distributionskedja, dvs. den ersättning dem. Annars produceras första biografen får filmen från filmuthyrainga filmer? ren och vidarebefordrar den senare till en annan biograf som i sin tur sänder filmen till 1.2.6 Distribution en tredje, osv. Den första biografen får betala frakten både från filmuthyraren och Fraktstöd till den andra biografen. För övriga biografer När det gäller det egentliga distributions- i kedjan utgår bara en frakt, nämligen systemet har utredningen övervägt frågan om frakten till nästa biograf i kedjan. fraktstöd till filmen. Den andra distributionsformen innebär att Transportstöd utgår f. n. i olika former. biografen beställer en film av filmuthyraren För att främja de regionalpolitiska strävan- till vilken filmen returneras vid speltidens dena att utveckla näringslivet i Norrland och slut. Biografen betalar frakten i båda riktövriga delar av det allmänna stödområdet ningarna. infördes sålunda 1970 ett statligt transport- En dominerande del av all filmdistribution stöd. Det syftar till att minska de kostnads- sker som kedjedistribution. Detta har betymässiga olägenheter som följer med långa delse för uppskattningen av de totala filmavstånd inom stödområdet och omfattar frakterna i landet. Den omständigheten att järnvägs- och lastbilstransporter. Stödet ut- en biograf är belägen långt från Stockholm går i form av bidrag i efterskott till behöver inte betyda att dess fraktkostnader företagens fraktkostnader. stiger i relation till avståndet från Stock- Statligt stöd utgår vidare - alltsedan 1961 holm. - till olönsam busslinjetrafik på landsbygden. Bidragsgivningen avser sådan linjel trafik som ingår i en preciserad lokal eller Jfr kulturrådets betänkande (s. 511). Rådet

avvisar ett omedelbart generellt avskaffande_ av

regional trafikförsörjningsplan. entreavgifterna vid teater- och musikinstitu- 1973 beslöts vissa riktlinjer för kommer- tionemas reguljära föreställningar och konserter. Det ifrågasätts om det verkligen är marknadslagarsiell service i glesbygden statsbidrag skall na som skall bestämma kostnaderna för biobesök bl. a. kunna utgå till glesbygdskommuner när de inte gör det for andra likartade arrangemang. Upplevelsen av god film är från kulturpolisom reducerar hushållens fraktkostnader vid tisk synpunkt inte mindre önskvärd än teateruppleav varor. vel en. hemsändning ä I sitt första delbetänkande framhöll utredning- Frågan om en utjämning av fraktkostna- i de lokaler för kvalitetsfilm en att biljettprisema der på bensin och olja har tagits upp i bl. a. som föreslogs i princip skulle vara desamma som på andra biografer. Om lägre priser togs ut skulle ett flertal motioner i riksdagen. Näringsutñlmhyra ändå utgå på belopp som motsvarade skottet framhöll 1973 att frågan borde priserna på andra biografer. 3 aktualiseras i det fortsatta arbetet med en Mellan filmuthyrarföreningen och SJ föreligger en överenskommelse enligt vilken SJ betalar s. k. inom regionalpolitisk planering transport- forslingsbidrag - sammanlagt 60 000-70 000 kr sektorn. om året - till föreningens ledamöter för transport av filmer från Stockholms centralstation, vilket Även presstödet kan nämnas i sammannormalt åvilar SJ men som föreningen åtagit sig hanget. l bidrag till samdistribution fick genom en egen åkare.

För framför allt biografkedjorna gäller att fraktkostnaderna utgör en relativt stor post goda förutsättningar föreligger att hålla nere på grund av täta programbyten. Stödet blir fraktkostnaderna genom en konsekvent ge- där ett selektivt biografstöd. Det kan slutnomförd kedjedistribution mellan särskilt de ligen begränsas till vissa filmer och får då egna biograferna. Även en mycket avlägset karaktären av ett selektivt distributionsstöd. belägen biograf kan få låga fraktkostnader, Fraktstöd kan utformas på olika sätt. De t.ex. vid försändelser mellan två närlig- två huvudalternativen är generellt fraktstöd gande platser som Boden och Luleå. Biogra- och selektivt fraktstöd. fen kan emellertid åläggas av filmuthyraren Fördelen med ett generellt stöd är att det att sända filmen från t. ex. Boden till är enklare att administrera jämfört med ett Uppsala och får då betala hela frakten. En selektivt. Själva urvalet förutsätter dessutom beordring i motsatt riktning däremot innebär beslut som kan bli kontroversiella. att Uppsalabiografens fraktkostnader begrän- Om stödet i de båda alternativen skall bli sas till vad frakten kostar mellan Uppsala lika stort per filmexpedition blir ett generellt och Stockholm. stöd naturligtvis dyrare än ett selektivt. Om i Hur beordringarna sker i realiteten varie- stället de totala kostnaderna för fraktstöd rar starkt även om man alltid söker få ner förutsätts vara lika stora i båda alternativen fraktkostnaderna så mycket som möjligt. blir stödet per filmexpedition på motsvaran- Generellt kan sägas att biografer långt från de sätt lägre när stödet är generellt än när Stockholm har ett ogynnsammare läge än det är selektivt. biografer nära Stockholm. Den omfattande I valet mellan olika former av fraktstöd användningen av kedjedistribution medför har utredningen inte enbart att väga den dock att olikheterna i fraktbetingelser redu- administrativa enkelheten iett generellt stöd ceras i någon mån. Fraktkostnadernas höjd mot de ekonomiska fördelarna hos ett selekkan vidare variera starkt både mellan olika tivt. skilda - - biografer på samma plats och mellan Utredningens uppdrag ligger återigen år för en och samma biograf. i första hand på det kulturpolitiska planet, På grundval av bl. a. material som Eklund inte på det regionalpolitiska. Det är i och för redovisat i utredningens tredje delbetänkan- sig rimligt att med hjälp av t. ex. billigare

de (avsnitt 6.2.3) har utredningen uppskattat kommunikationer göra insatser för delar av

de totala fraktkostnaderna för biografer landet som är ekonomiskt missgynnade på utanför Stockholm till omkring 3 milj. kr grund av sitt geografiska läge. Filmfrakten om året. Utredningen har därvid utgått från en obetydlig roll. spelar i detta sammanhang ett antal biografer utanför Stockholm av 335 Det är fraktpolitiken i stort som bör vara till filminstitutet avgiftspliktiga samt 941 bestämd av regionalpolitiska bedömningar icke-avgiftspliktiga, varav 171 klassificerade i och som då får även filmfrakterna. styra klasserna III och IV och återstående 770 i av detta Frågor slag bör emellertid enligt klass V. Utredningen har vidare räknat med utredningens mening behandlas i annat samen årlig genomsnittlig fraktkostnad av 2 500 manhang. kr för dels de avgiftspliktiga biograferna, dels Vid bedömning av frågan från kulturpoli-

de icke-avgiftspliktiga i klasserna III och 14V tisk synpunkt bör hänsyn tas till att en stor

samt 500-l 500 kr för de icke-avgiftsplikti- del av filmutbudet i landsorten består av film ga biograferna i klass V. av låg kvalitet. Det finns inte anledning att Ett fraktstöd till filmen kan enligt utred- allmänna medel satsas för att underlätta ningens mening fylla tre uppgifter. Det kan visning av sådan film, t. ex. renodlade spekuvara till hjälp för sådana biografer som ligger lationer i våld eller pornografi. Samtidigt på långt avstånd från Stockholm. Det får då talar kulturpolitiska skäl för både ett seleken regionalpolitisk effekt. Det kan vidare tivt biografstöd och ett selektivt distribuvara till hjälp för små biografer hos vilka tionsstöd.

Av utredningens tredje delbetänkande för platser där det finns bara en biograf. framgår att småbiograferna tvingas till täta Repertoaren är där särskilt otillfredsprogrambyten på grund av ett alltför litet ställande. Samtidigt är fraktkostnaderna för publikunderlag. Ju tätare programbytena är dessa biografer ofta lika stora som eller desto större blir biografemas fraktkostnader. större än biografemas andel av biljettintäk- Dessa biografer brottas med betydande eko- terna. Ett selektivt stöd skulle därför för nomiska svårigheter. Repertoaren är otill- dessa biografer innebära att en bra film som fredsställande. Ofta är de det enda biografal- kan erhållas fraktfritt blir mera attraktiv än ternativet på orten. Den kulturpolitiska en film som belastas med 100 % fraktkostnaeffekten av en otillfredsställande repertoar der även om den sistnämnda filmen kan blir därför särskilt påtaglig. väntas locka en något större publik. Genom ett selektivt fraktstöd, begränsat Stödet skall sålunda kunna medföra en till mera värdefulla filmer, skulle enligt påtaglig förbättring av filmrepertoarens kvautredningens mening effektiva insatser kun- litet just på de platser i landet där behovet av na göras med relativt små medel. en sådan förbättring är störst. Urvalet av filmer får inte göras för snävt. Det bör t.v. avse endast 35 mm och 70 Kvalitetsbegreppet bör tillämpas i vid be- mm film. Fraktkostnaderna för film i de märkelse och innefatta bl. a. hyfsade under- formaten är särskilt betungandeFilmerna är hållningsfilmer utan alltför stora konstnär- tunga och skickas av tidsskål alltid som liga ambitioner. En analys av filmrepertoaren ilgods. ger vid handen att ett fraktstöd bör omfatta Utredningen har övervägt att inkludera ca en tredjedel, dock högst 40%, av de även 16 mm film, i varje fall 16 mm filmer som premiärsatts på svenska biografer. långfilm. För denna film betyder emellertid Utgår man från en total filmfraktkostnad fraktkostnaden inte så mycket. Den skickas per år av ca 3 milj. kr och begränsar som postpaket till förhållandevis låga kostnafraktstödet till nämnda andel av filmerna der. 16 mm distributionen avser också i dag kan man ge total fraktfrihet åt alla filmer av till stor del sådant som instruktionsfilm, någorlunda bra kvalitet för en årlig kostnad organisationsfilm o. d. där det är svårt att av ca l milj. kr. göra ett urval. Utredningen har därför Det första året bör man emellertid räkna stannat för att 16 mm film f. n. inte bör ingå med dubbla beloppet. Många bra filmer i stödsystemet. När en distribution av l6 distribueras med ett mycket begränsat antal mm långfilm i större skala blir aktuell får kopior. Kopiebristen medför att mindre frågan om fraktstöd för sådan film tas upp biografer - för vilka fraktstödet är avsett i på nytt. första hand - inte får tillgång till filmerna En avgörande fråga vid ett selektivt förrän något år efter deras premiär. Urvalet fraktstöd är urvalet av de filmer som skall bör därför vid starten avse inte bara filmer komma i åtnjutande av stöd. Denna verksamsom har premiär därefter utan även filmer het bör enligt utredningens mening förankras som haft premiär året dessförinnan. på det lokala planet. De lokala resurserna Utredningen förordar ett fraktstöd till skall utgöra grunden. Verksamheten bör film av det slag som nu angetts. Stödet bör utformas så att den svarar mot behov och avse frakter i landet idess helhet, alltså även önskemål som kommit till uttryck genom inom Stor-Stockholmsområdet. Med nuva- lokal aktivitet. rande filmutbud skulle det bli de 100 bästa l sitt första delbetänkande föreslår utredårligen som kom i fråga för stöd. ningen som nämnts vissa åtgärder för att Som framhållits tidigare är det primära främja visningen av kvalitetsfilm i landsorsyftet med fraktstödet inte regionalpolitiskt ten. Lokala programråd skall enligt förslagen utan kulturpolitiskt. Stödet är avsett att bli bestämma program för visningen. De skall särskilt attraktivt för mindre biografer och också arbeta för att öka intresset för

kvalitetsfilmen som konstnärligt och sam- handläggning av ärendena, helt inom filmhällsengagerande uttrycksmedel. I detta syf- institutet. Med hänsyn till vikten av en te bör de ordna studier, diskussioner och breddad och fördjupad filmdebatt och för kontaktverksamhet med bl. a. skolan och att undvika en ovidkommande maktdiskusföreningslivet. sion (jfr avsnitt 2.4.1) har utredningen emell programråden föreslås ingå företrädare lertid stannat för ifrågavarande alternativ. för skolväsende, kulturnämnd, filmstudios l centrum för filminstitutets verksamhet samt bildnings- och ungdomsorganisationer. står i många hänseenden kvalitetsfilmen. Publiken skall själv kunna föreslå en eller Institutet är det centrala organet för filmkulflera företrädare. turen i Sverige - genom produktionsstödet, Förslaget till fraktstöd kan ses som en del forskning, information och dokumentation. av ett åtgärdspaket avsett att främja vis- Institutet stödjer filmstudiorörelsens visning ningen av kvalitetsfilm i landsorten. Det av kvalitetsfilm. Det har i sin personalorganidärför nära till hands att urvalet av sation anställda som har till uppgift att se ligger filmer som skall få detta stöd överlåts till de och registrera film. Utredningen föreslår i lokala Dessa får i sin tur sitt första delbetänkande att institutet skall programråden. förutsättas delegera urvalet till en särskild delta i administrationen av samhällsstödet arbetsgrupp e. d., gemensam för programrå- till kvalitetsfilmsvisning. den. Den betydande erfarenhet filminstitutet l många fall torde valet av filmer vara sålunda har av frågor som rör kvalitetsfilm självklart. Man bör emellertid räkna med samt institutets resurser inom området bör åtskilliga gränsfall. Arbetsgruppen får då enligt utredningens mening tillvaratas i detta sammanträda, se filmerna och fatta beslut. sammanhang. Utredningen föreslår alltså att De totala kostnaderna för ett sådant filmfraktnämnden delegerar fraktstödsärenurvalsarbete uppskattar utredningen till ca denas handläggning till institutet. 50 000 kr per år. De administrativa detaljer- Genom filmfraktnämnden skall olika inna med urvalsarbetet - sammankallning av tressegrupper få möjlighet till insyn i verkprogramrådens delegater, filmvisning etc. - samheten. Nämnden bör dra upp de allmänbör kunna handläggas av filminstitutet som na riktlinjerna för filminstitutets befattning också bör svara för arvoden till delegaterna med fraktstödet och se till att dessa följs. och ersättning för deras kostnader. Filmfraktnämnden bör få en direkt för- Utredningens förslag i det första delbetän- ankring i de viktigaste grupperna av intreskandet har som nämnts ännu inte föranlett senter. Utredningen föreslår att nämnden några åtgärder från statsmakternas sida. När skall bestå av fem ledamöter. Av dessa bör så sker kan det ta tid innan verksamheten en utses av vardera biografägarförbundet, når avsedd omfattning. filmuthyrarföreningen och Sveriges Förena- Ett fraktstöd av den typ utredningen de Filmstudios, en av Svenska teaterförbunföreslår skulle emellertid i det och Svenska musikerförbundet tillsamkunna genomföras ett slag och få effekt omgående. För att mans samt en av Folkets Husföreningarnas detta föreslår (FHR) och Föreningen Våra uppnå utredningen följande Riksorganisation administration av fraktstödet i avvaktan på Gårdar tillsammans. Ledamöterna bör själva att programråden inrättas. inom nämnden utse ordförande. - Vad gäller filminstitutets handläggning av En särskild nämnd - filmfraktnämnden för fraktstödet ärendena bör urvalet av filmer som kommer i inrättas att ha huvudansvaret inom under övergångstiden. Den praktiska hand- fråga för fraktstöd göras av personal av fraktstödsfrågorna under sam- institutet som styrelsen utser härför. Någon läggningen ma tid överlåts till filminstitutet. ny tjänst för ändamålet behöver inte komma Frågans begränsade ekonomiska betydelse i fråga. skulle i och för medge en enklare Urvalet bör ske successivt varje år, alltefsig

ter filmernas Filmerna bör Smalfilm premiärsättning. bedömas var för sig: varje film som är värdefull skall i princip vara frakt- Under remissbehandlingen av utredningens kvalitativt två första delbetänkanden har ett stort antal fri. om att en film förklarats stödbe- remissinstanser framhållit att satsningen på Uppgift lämnas senast en vecka efter smalfilm borde vara större än vad utredrättigad bör innebär. Framför allt underfilmens premiär i Sverige. Besked bör dock ningens förslag behovet av 16 mm film i olika kunna ges redan före denna tidpunkt på stryks av vederbörande filmuthyrare. Bio- sammanhang, nedkopiering av 35 mm spelbegäran kan också lämpligen informeras film till 16 mm osv. Man vill ha fler 16 mm grafägama om vilka filmer som kom- bl. a. i skolor och filmstudios. Även av filmuthyraren kopior av fraktstöd. för barnfilmsarbetet rekommenderas en störmer i åtnjutande Fraktstödet bör för enkelhetens skull re inriktning på smalfilm. ett restitutionsförfarande har berört smalfilm i olika utbetalas genom Utredningen hänseenden i de båda första delbetänkanenligt följande. I fråga om stödberättigade filmer bör dena. En del förslag till åtgärder har också

dra av fraktkostnaden från den lagts fram. biografägaren av filmen som erläggs I det första delbetänkandet framhålls att filmhyra för visningen lokaler för kvalitetsfilmsvisning bör vara till filmuthyraren. Biografägarna uppgör f. n. för dels avräk- utrustade med både 35 mm och 16 mm kassarapporter som underlag dels filminstitutets kon- Man redovisar önskemål från ning till filmägarna, projektorer. filmstudiorörelsen om 16 mm kopior av troll av inbetalning av biografavgifterna. månad överlämnar filmuthyrarna ko- kvalitetsfilmer. De väsentligaste förslagen Varje stöd för produktion och pior av kassarapporterna till bl. a. institutet. gäller statligt skulle filmuthyraren import av bamfilm i smalfilmsformat. I detta sammanhang över frakt- I det andra delbetänkandet föreslås statkunna göra en sammanställning kostnader ligt stöd för nedkopiering av 35 mm biografsom dragits av från filmhyresbemed stöd härav film till 16 mm film för användning i loppen. Institutet skulle till skolorna samt stöd för framställning av 16 utbetala fraktkostnaden filmuthyraren. att mm visningskopior för den högre utbild- Det bör ankomma på filminstitutet som kan och forskningen. De föreslagna filmutfärda de närmare bestämmelser, ningen av verkstäderna rekommenderas teknisk utrustbehövas, för institutets handläggning ning för produktion i 8 och 16 mm. I fråga ärendena. i fraktstöds- om distribution av kortfilm hänvisas i första Filminstitutets avgöranden ärenden bör kunna hänskjutas till filmfrakt- hand till smalfilmsutredningens förslag.

föreslår sålunda att Utöver hänvisning till det som utredningnämnden. Utredningen en sålunda föreslagit eller rekommenderat filmägaren eller annan sakägare skall ha rätt under- vill utredningen starkt understryka att behoatt få ett avslagsbeslut av institutet i dess helhet har vet av 16 mm film med säkerhet kommer att ställt nämnden. Nämnden öka i framtiden. Det gäller även utanför de då att ompröva beslutet. av filminstitu- områden som berörs av utredningens förslag, För en sådan omprövning

tets beslut bör utgå en viss avgift enligt regler inte minst för biograffilmen. Med 16 mm problematiken sammansom filmfraktnämnden bestämmer. Kostnaderna för det föreslagna fraktstö- hänger hela frågan om en icke-kommersiell till film- distribution av film - 35 och 16 mm - vid det bör finansieras med statsanslag sidan om de kommersiella biograferna. institutet. I avd. II ovan framhålls hur sociala och

ämnen alltmer tränger in ibåde den politiska kommersiella filmproduktionen avsedd för

biograferna och, i ändå den fram också högre grad, av smalfilmsutredningen. (Ds U produktion som söker också andra distribu- 1972:9). Utredningen har för sin del inte tionsvägar. Det nämns filmer, en del av dem tagit ställning till dessa. Det bör emellertid mer eller mindre dokumentära, som Dom understrykas att en smalfilmsdistribution kallar oss mods”, Ni Den vita ljuger! naturligtvis ingalunda är begränsad till undersporten och Gruvstrejken 69/70”, alla visningsfilm och s. k. fri svensk kortfilm. med socialt och politiskt engagemang och polemisk karaktär. Dessa och en rad andra filmer av samma slag visades i en del fall som 1.2.7 Import ordinarie bioprogram men nådde i vissa fall sin publik främst genom visningar utanför de Syftet med de samhällsinsatser som görs för kommersiella biograferna. att främja distribution och produktion, Filmen har fått överhuvudtaget ökad visning av film är i första hand att göra god betydelse som instrument för information film tillgänglig för en så stor allmänhet som och debatt, polemik och konfrontation, en möjligt. Därmed aktualiseras frågan om det utveckling som varit tydlig sedan flera år totala filmutbudet i Sverige. Ju mindre den tillbaka i åtskilliga länder utanför Europa kommersiella filmbranschen blir desto mindoch andra delar av världen. Denna utveckling re blir de ekonomiska för förutsättningarna har befordrats av nya och friare produktions- import av sådan värdefull film som inte och distributionsformer, däribland visning av bedöms vara attraktiv kommersiellt. Sådan filmer i 16 mm kopior även i lokaler som film importeras också i allt mindre utinte är avsedda speciellt för filmvisning. Man sträckning. syftar till att få direkt kontakt med publiken Filmproduktionen i hela världen befinner utan att anlita de vanliga distribu- sig i en konstnärligt vital och intressant, tionsmedlen. omfattande utveckling. Samtidigt reduceras Den tekniska utvecklingen på filmområdet och försvåras alltmer den svenska importen kan komma att ytterligare bredda bl. a. de av dessa ofta udda filmer. Det beror främst nuvarande distributionsförhållandena. Hit på de höga exploateringskostnaderna i samhör t. ex. 8 mm filmens utveckling samt de band med lanseringen av utländsk film i ökade möjligheterna att kopiera ner 35 mm Sverige: kostnader för kopior, översättning, film till 16 eller 8 mm av god kvalitet för en textning, reklam etc. Tv som är mycket mera bredare distribution till t. ex. skolor, film- av massmedium än biograffilmen kan inte klubbar eller organisationer, för framtiden fylla dessa luckor, inte ens om den lade om även i andra sammanhang. På längre sikt sin filmpolitik i mera seriös riktning. kommer de nya AV-mediema in i bilden. På sikt är det därför enligt utredningens (Jfr avsnitt 4.3.3 nedan.) mening ofrånkomligt att samhällets insatser Utredningen anser det väsentligt att man inom filmområdet vidgas till att omfatta finner nya vägar för distribution av, film vid även stöd av import av värdefull utländsk sidan av de konventionella eller kommersiel- biograffilm. Ett sådant importstöd i ingår la distributionskanalema. Alla möjligheter flera utländska stödsystem. härför bör prövas. Det har redan sagts att Utredningen avstår från att lämna konframtidens biograf alltmer kommer att visa kreta förslag till utformningen av ett system film i l6 mm format, dvs. traditionell till stöd för import av utländsk film. (Här biograffilm som smalfilm. Smalfilmen kan bortses från import av barnfilm som behandmedföra betydande vinster i distributions- lats i utredningens första delbetänkande.) ledet. Den är också en förutsättning för Tiden kan inte anses mogen härför. Förslag att visa film i andra lokaler än den traditio- är avhängiga på området av åtgärder från nella biografen. statsmakternas sida som kan komma i fråga På distributionsområdet har förslag lagts med anledning av utredningens två första

delbetänkanden och betänkandet om smalfilmsdistributionen. Först när klarhet vunnits om de instrument som kommer att användas för distribution och visning av film utanför den traditionella filmbranschen blir det möjligt att skaffa de erfarenheter som behövs för att fastställa om dessa instrument eller något annat - den kommersiella filmbranschen eller filminstitutet - kan och bör användasi organisationen av samhällsstödd .filmimport.

2 Filminstitutet

2.1 Filmreformen filminstitutets egen förvaltning samt ett flertal icke-kommersiella filmändamål efter- Som redovisats i olika sammanhang i utred- satta fram till 1963, såsom artistisk och ningens delbetänkanden träffades 1963 avtal teknisk yrkesutbildning, undervisning och mellan staten och representanter för film- forskning inom filmens område samt åtgär-

branschenf det s. k. filmavtalet, varigenom der för att bevara filmer och material av

filminstitutet bildades med uppgift att verka historiskt intresse m. m. Resterande 15 % för ändamål inom filmens område. En (F-fonden) används till produktionslån och förutsättning för avtalet varatt nöjesskatten produktionsgarantier för svensk biograffilm. för biografföreställningar upphörde. Stats- Fonden tillkom vid avtalsrevisionen 1968 makterna fattade beslut härom våren 1963. av procentandelarna för genom en reduktion Avtalet ändrades 1968 och 1972. A- och C-fonderna. Enligt filmavtalet skall filminstitutets Filminstitutets styrelse bestod före 1972 verksamhet finansieras med avgifter motsva- av åtta ledamöter, varav Kungl. Majzt utsåg rande 10 % av bruttobiljettintäkterna vid de hälften, inkl. ordförande, och filmbranschstörre biograferna. De inflytande medlen ens de övriga ledamöterna.

organisationerz

skall användas så som anges i det följande. 1972 genomfördes betydande ändringari Vid redogörelsen har hänsyn tagits till filmavtalet. De gällde filminstitutets ledändringarna 1968. ningsorganisation och dispositionen av avgif- Före 1972 års ändringar skulle 20 % av de terna till institutet. inflytande medlen fördelas mellan samtliga Antalet ledamöter i filminstitutets styrelse producenter av svensk biograffilm i förhål- reducerades till mellan tre och fem. Hela lande till filmens bruttobiljettintäkter under styrelsen utses av Kungl. Maj: t. Vid sidan av året (A-fonden). 20 % (B-fonden) skulle an- styrelsen inrättades ett förvaltningsråd för vändas för kvalitetsbidrag till svensk film att att förstärka inflytandet på och insynen i

delas ut årligen av en särskild jury. 2 % av institutets förvaltning. Förvaltningsrådet be-

medlen skulle användas för premiering av står av 30-40 personer utsedda av filmkortfilm. C-fonden tillfördes årligen 10 % av branschen, de fackliga organisationerna på avgifterna. Medlen skulle användas för ut- filmområdet samt andra organisationer som jämning av förlusten på svenska långfilmer som var berättigade till kvalitetsbidrag. 1 D-fonden - till vilken Beträffande uttrycket ”filmbranschen” se s. 5 % av avgifterna 109 not 2. avsätts - används för gemensamma bransch- 2 Beträffande filmbranschens organisationer se s. ändamål och E-fonden - 30 % - för 109 not 2.

berörs av institutets verksamhet. Styrelsen ningsledarföreningen vardera en, filmregisutser hälften och filmbranschen den andra sörsföreningen två samt teaterförbundets hälften av de organisationer som skall inbju- avdelning för filmfotografer och filmljudtekdas att utse representanter i rådet. nikerföreningen tillsammans en. består nu av 30 perso- I anslutning till avtalsändringen beslöt Förvaltningsrådet ner. På inbjudan av filmbranschen ingår med riksdagen ett statsbidrag på 767 000 kr till vardera en representant Filmbranschens sam- H-fonden. Såsom förutsattes vid avtalsarbetskommitté, FHR, Våra Gårdar, filmpro- ändringen fördubblades beloppet för budgetkortfilmssektion, Europa året 1973/74 och kan komma att fördubblas ducentföreningens Film, Sandrews, SF, Filmägarnas kontroll- ytterligare en gång budgetåret 1974/75. byrå och institutionen för teater- och film- Filmavtalet gäller t. o. m. juni 1983. Stavetenskap vid Stockholms universitet samt ten har dock rätt att säga upp avtalet vid med vardera två representanter biografägar- brott mot detta. Branschorganisationerna och ñlm- kan frångå sina förbindelser om staten förbundet, filmuthyrarföreningen återinför nöjesskatt eller annan skatt av en producentföreningen. På inbjudan av styrelsen ingår filminstitu- likartad karaktär. för Filmreformen 1963 är en avgörande häntets personal, teaterförbundets avdelning tea- delse i den svenska filmens historia. Genom filmfotografer, ljudteknikerföreningen, terförbundet, barnfilmkommittén, Drama- awecklingen av nöjesskatt på biografföretiska Svenska institutet, ställningar och grundandet av filminstitutet institutet, Sveriges Förenade Filmstudios, folkbildningsförbun- befriades filmbranschen från en specialskatt med vardera som inte åvilade andra kultursektorer. Samtidet, SÖ och kommunförbundet och för en konsten person samt filmregissörsföreningen digt skapades förutsättningar Sveriges Radio med vardera två personer. närlig vitalisering av den svenska filmproduk- Förutom ledningsorganisationen avsåg av- tionen. talsrevisionen som nämnts en omdisposition Från statsmakternas sida underströks att av fonderna. B-fonden (kvalitetspremierna) filmreformen inte var en näringspolitisk skall i fortsättningen gå bara till långfilm. reform utan en kulturpolitisk. Det primära Fonden reduceras f. ö. till 10 % av biljettin- syftet var att rädda, inte den svenska - som filmbranschen utan den svenska filmen som täkterna. En ny fond - G-fonden också skall motsvara 10 % av intäkterna är efter tvzs genombrott och därav föranledd - hälften - av avsedd att finansiera filminstitutets egen minskning med ungefär biografbesöken kommit i ett ekonomiskt produktion: 70 % skall avsättas för långfilm, 30 % för kortfilm. Slutligen bildades ytterli- prekärt läge. för förhandsstöd till Det karakteristiska med reformen - och gare en fond, H-fonden, har formen av samtidigt i någon mån en nyhet inom svenska långfilmer. Stödet - var att en stor del av selektiva produktionslån och/eller produk- kulturpolitiken skall fördelas lika stödet till en kulturprodukt, producerad och tionsgarantier. Medlen (Hl och H2) marknadsförd under kommersiella villkor, mellan två produktionsfonder fick inte bara generell utan även selektiv ledda av var sin fondstyrelse. ordförande utformning. Stödet fungerade som ett in- Filminstitutets styrelse utser - - för båda grepp i ett system som tidigare helt styrts av utan rösträtt gemensam för marknadskrafterna. H-fondstyrelsema. Fondstyrelsen iövrigt av fem ledamöter av vilka film- Här åsyftas kvalitetsbidragen som den H1 utgörs branschen utser fyra och filrnregissörs- särskilda juryn delar ut till svenska biografen. filmer. Med skattemedel finansierade kvaliföreningen för H2 utgörs förutom tetspremier hade visserligen utgått tidigare Fondstyrelsen under en kortare tid - 1960-1963. Det ordförande av fem ledamöter. Av dem utser filmbranschen samt produktions- och inspel- rörde sig emellertid om ganska små belopp

53 125 SOU 1973:

sista året sammanlagt 1,5 milj. kr. Beloppet bibliotek, bild- och klipparkiv, filmrestaurefördelades på biograffilmer och kortfilmer av ring, filmarkiv och filmvisningar. en av regeringen tillsatt nämnd. De var, som Filmhistoriska samlingarnas bibliotek på premier, välkomna för dem som fick dem ca 3 000 band har utökats till sammanlagt men påverkade inte produktionens inrikt- nära 20000 volymer. Det finns över 200 x

ning] filmtidskrifter från hela världen i biblioteket. x

l 1 Juryn disponerade över mångdubbelt stör- Detta tjänstgör i stor utsträckning som x re belopp och kunde därigenom direkt studie- och åt Teaterforskningsbibliotek stimulera produktion av konstnärligt vär- och filmvetenskapliga institutionen. Det bedefull svensk film. Marknadskrafterna sattes tjänar också press, radio och tv samt den inte ur spel. Men de kompletterades med en filmintresserade allmänheten. ekonomiskt effektivt verkande - konst- Bildarkivet är ett av världens största. närlig kvalitetsstimulans. Klipparkivet innehåller flera miljoner tidnings- och tidskriftsklipp fördelade på nära 20 000 titlar. 2.2 Filminstitutet.: verksamhet 1963-1973 Ett viktigt och kostnadskrävande arbete Filmreformens främsta syfte var att stimule- utförs för räddningen och restaureringen av ra den svenska filmens utveckling. Den svensk film. Film före 50-talets producerad viktigaste uppgiften för filminstitutet är början består av s. k. nitratcellulosa med också att främja en värdefull svensk filmpro- begränsad livslängd. Filmmaterialet är dessduktion. Vid sidan härav har institutet utom lättantändligt och explosivt. Dessa bedrivit en omfattande verksamhet inom egenskaper hos nitratcellulosa har medfört andra delar av filmområdet i enlighet med att en stor del av den svenska filmen från avtalets bestämmelser. dess början fram till 1952 gått förlorad för År 1964 startade sålunda filminstitutets alltid. Desto angelägnare är det att rädda det filmskola för utbildning av regissörer, foto- som finns kvar från ytterligare förstörelse grafer och ljudtekniker, året därpå även och bevara det åt framtiden för forskning produktionsledare. Utbildning av det slaget och undervisning och som kulturhistoriskt hade inte förekommit i Sverige tidigare. material. Några av dem som passerat filmskolan har Räddningsarbetet sker genom restaurering bidragit till den svenska filmens förnyelse av äldre material och omkopiering till det under senare delen av 60-talet. nya mera beständiga filmmaterialet acetat- Filmskolan awecklades 1970. Den upp- cellulosa. Kostnaderna för ett sådant räddgick då i det nybildade statliga Dramatiska ningsarbete beror på utgångsmaterialets beinstitutet för utbildning inom film, teater, skaffenhet men varierar mellan 5 000 och radio och tv. Filminstitutet bidrar emellertid 25000 kr för en svartvit biograffilm av till finansieringen av filmutbildningen vid normal längd. 2 Dramatiska institutet. Något hundratal svenska kortfilmer och Efter filminstitutets tillkomst möjliggjor- biograffilmer har räddats under de ca tio år des även akademisk filmutbildning. På för- filminstitutet bedrivit denna verksamhet. slag av institutet inrättades en professur i Men medan räddningsarbetet pågår förstörs filmforskning vid Stockholms universitet. filmer. De som behöver restaureras uppskat- Institutet står för lönekostnaden för profes- tas till närmare 600. Härtill kommer ca 200 som. som man saknar kopior på. Filminstitutet övertog de relativt blygsaml ma Filmhistoriska samlingarna och byggde Ett stödsystem föreslogs 1956 av nöjesskatteut dem till ett cinematek utredningen (SOU 1956: 23). Det ledde inte till av betydande några åtgärder från statsmakternas sida. omfattning, även internationellt sett. Cine- 2 Utredningen återkommer till Dramatiska instimatekets verksamhet omfattar i huvudsak tutet nedan i kap. 4.

126 SOU 1973: 53

De räddade svenska filmerna förvaras i ett kommersiellt där. Därtill är institutets resursärskilt filmarkiv. I arkivet deponeras även ser för små. Institutet har snarare velat pröva vissa utländska filmer. Från utländska film- nya icke-kommersiella eller halvkommerägare och filmarkiv förvärvar filminstitutet siella distributionsformer. Därigenom banaklassisk utländsk film. Kostnaderna för svart- des väg för bl. a. Folkets Husrörelsens vita filmkopior belöper sig till ett par tusen Bio-Konstrastverksamhet och utredningens kr per styck. förslag om kvalitetsfilmsvisning i landsorten. Filmarkivet har byggts ut successivt. Det Filminstitutet lämnar vidare ekonomiskt omfattar nu ca 5 000 svenska och utländska städ till filmstudiorörelsen. Även härigenom filmer (kortfilmer och långfilmer). Till- bidrar institutet till ökad visning av värdefull gången till arkivet är en väsentlig förutsätt- film och till seriösa filmstudier. ning för undervisning om film och ändå mer På olika sätt har filminstitutet drivit, för filmforskning. Dessutom utgör det en deltagit i eller finansierat annan icke-k0mviktig bas för cinematekets filmvisningsverk- mersiell filmverksamhet, bl. a. en stor del av samhet. Denna bedrivs i det s. k. filmhuseti den filmforskning som förekommit i Sverige, Stockholm (jfr nedan) inom en filmklubb liksom utgivningen av litteratur om film. med över 12 000 medlemmar. Filminstitutet En viktig del av filminstitutets verksamhet visar varje år ca 500 olika filmer för ligger på informationssidan. Institutet utger medlemmarna i klubben (två om dagen, sex tre tidskrifter, månadstidskriften C h a p l i n dagar i veckan under ca 45 veckor). som med sin upplaga av 8 000 exemplar är Visningsverksamheten planeras med hän- en av världens största seriösa filmtidskrifter, syn tagen till de grundläggande utbildnings- Tekniskt meddelande som inforbehoven hos bl. a. Dramatiska institutet merar om film, biograf och tv-teknik och samt Teater- och filmvetenskapliga institu- annan audivisuell teknik samt, på engelska tionen. Genom sitt filmutbud har filmklub- och franska i sammanlagt ca 5 000 exemben också blivit ett både kvalitativt och plar, Film in S w e d e n som för utlandet kvantitativt betydelsefullt inslag i Stock- redovisar om svenska filmer och uppgifter holms allmänna kulturliv. filmare. Till informationsverksamheten får På grund av depositionsvillkor som gäller även räknas kurser, seminarieverksamhet, anför filmarkiv får filmerna i regel visas bara ordnandet av utländska filmmanifestationeri inom filminstitutets egna lokaler. Med vissa och svenska filmmanifestationer i Sverige filmer driver institutet emellertid filialverk- m. m. utlandet, statistik, samhet i Göteborg och Umeå. Filminstitutet har - med egna medel och Utom ramen för filmklubben bedriver lån på den allmänna kreditmarknaden, samfilminstitutet ,ñlmvisningsverksamhet i lands- manlagt ca 50 milj. kr - finansierat och orten. Bakgrunden härtill är den ofta otill- byggt Filmhuset. Ca 30 % av byggnaden fredsställande kommersiella filmrepertoaren disponeras av filminstitutet, bl. a. för dess i landsorten, främst utanför storstäderna och filmateljéer. Resterande 70% är till självuniversitetsstäderna Sedan 1964 har insti- kostnadspris uthyrda till och disponeras av tutet varje år distribuerat värdefulla ut- en rad statliga institutioner med besläktad ländska filmer till olika platser i landet. verksamhet, däribland Teater- och filmveten- Under flera år var det 14 filmer på 28 skapliga institutionen, Dramatiska institutet, platser. Sedan ett par år tillbaka är det av Statens dansskola, Drottningholms teaterekonomiska skäl begränsat till 12 filmer på museum och Dansmuseet. 24 platser. F. n. överväger man andra former I filminstitutets verksamhet ingår även viss för verksamheten. jfilmproduktion. Institutet har engagerat sig Syftet med denna har inte varit att l Beträffande filminstitutets landsortsvisningar tillfredsställa landsortens behov av sådan se vidare utredningens första delbetänkande, avvärdefull film som inte kan distribueras snitt 3.1.

SOU 1973: 53 127

både i egna produktioner och i filmer medel möter nu en situation i vilken samproducerade med andra producenter. kostnaderna för en oförändrad verksamhet Engagemanget har gällt både långfilmer och överstiger intäkterna. kortfilm. Fram till slutet av 60-talet var det möjligt att administrera filminstitutet så att de löpande kostnaderna understeg löpande in- 2.3 Filminstitutets ställning och ekonomi v täkter. Det kapital som därigenom ackumu- 1 På grundval av de erfarenheter som samlats lerades och dess avkastning uppgick så

i

sedan 1963 har som nämnts staten och l småningom till över 10 milj. kr. Dessa medel filmbranschens organisationer 1972 genom- utgör institutets eget kapital i filmhuset. fört betydande ändringar i 1963 års filmav- Mot slutet av 60-talet blev löpande kosttal. Det reviderade avtalet gäller t. o. m.juni nader och intäkter lika stora. Detta balans- 1983. Ännu är det uppenbart för tidigt att läge uppnåddes inte genom en nämnvärd utvärdera ändringarna. av filminstitutets verksamhet utan vidgning Utredningen utgår från att avtalet kom- genom minskning av institutets intäkter som mer att löpa t. o. m. juni 1983. I varje fall en följd av nedgången av besöksfrekvensen finns f. n. ingen anledning att föreslå änd- på biograferna. Under 70-talets första år har ringar i avtalet. Det har efter långvariga balansen kunnat upprätthållas bara genom förhandlingar nyligen ingåtts mellan staten särskilda statliga åtgärder. och filmbranschens organisationer. Ändring Sålunda har Kungl. Majzt tillmötesgått på enstaka punkter kan naturligtvis komma institutets begäran om nedsättning av dess att aktualiseras under avtalstiden. bidrag _till finansieringen av Dramatiska insti- Med hänsyn till filmbranschens eko- tutet enligt avtal mellan filminstitutet och nomiska problem som utförligt redovisats i staten. Anledningen härtill var vissa initialutredningens tredje delbetänkande kan man svårigheter på Dramatiska institutet, som emellertid anta att branschens möjligheter medförde att filmundervisningen där inte att finansiera filrninstitutets verksamhet kunde genomföras i avsedd omfattning, men kommer att vara starkt försämrade vid också filminstitutets ekonomiska problem. avtalstidens utgång 1983. Om branschen då Vidare tilldelades filminstitutet 1973 ett skulle säga upp avtalet eller begära att det statsanslag av lotterimedel på en halv milj. kr omprövas - t. ex. i det avsnitt som reglerar för restaurering av äldre svenska filmer. branschens ekonomiska bidrag till institutets Syftet med det anslaget är emellertid inte att verksamhet - inträder en ny filmpolitisk ersätta de insatser, som på området görs av situation. Utredningen förutsätter att rege- institutet, och därigenom avlasta institutets ringen mot slutet av 70-talet genom en ekonomi. Anslaget förutsätter oförminskade särskild utredning prövar formerna för insti- insatser från institutets sida och har till syfte tutets ställning i det svenska filmlivet efter att påskynda räddningsarbetet. avtalstidens utgång mot bakgrund av erfaren- Filminstitutets ekonomi under 70-talet heterna under 70-talet. beror liksom hittills i första hand på biogra- Om alltså filminstitutets ställning inte fernas besökssiffror. Skulle utvecklingen bli skall behöva föranleda särskilda åtgärder densamma som under 60-talet - och mycket under 70-talet kommer betydande uppmärk- tyder på det - kommer institutets realintäksamhet att behöva ägnas institutets ekonomi. ter att sjunka successivt. En sådan utveckling Institutets grundläggande problem är ekono- kan mötas genom minskning av kostnaden miska och betingade av institutets finansie- för verksamheten och därmed verksamhetens ringsform, den lO-procentiga avgiften av omfattning och/eller genom statliga stödåtbiljettintäkterna och de sjunkande besöks- gärder. siffrorna på biograferna. Den uppbyggnad av I tidigare delbetänkanden har utredningen institutet som skett utan tillskott av stats- föreslagit en rad nya åtgärder som borde

128 SOU 1973: 53

genomföras av filminstitutet och finansieras och gett sig in på områden - kommersiella genom särskilda statsanslag. I regel har det eller icke-kommersiella - där det inte har att avsett verksamhet av annat slag än sådan som göra. institutet drivit hittills. Filminstitutets bildande väckte förvänt- Filminstitutet måste även vid oförändrad ningar och krav i olika hänseenden inom det verksamhet räkna med ökade kostnader som svenska filmlivet, krav som inte alltid kunnat en följd av allmän kostnadsstegring och uppfyllas. Det har, särskilt under senare år, löneökning. Minskningen av besöksfrekven- berott på försämrade ekonomiska förutsen på biograferna resulterar även vid ökade sättningar för verksamheten. Men många biljettpriser i minskade realintäkter. gånger på den ram för insatser som filmavta- Under verksamhetsåret 1972/73 var let utgjort. Institutet tycks ibland ha uppfatminskningen av besöksfrekvensen så stor att tats som ett organ som, liksom andra biografavgiftema till filminstitutet sjönk kulturpolitiska organ, fördelar anslag till med 6 % jämfört med 1971/72. Under sam- filmändamål. I själva verket anges gränserna ma tid ökade institutets lönekostnader med för institutets möjligheter att verka och för 7 % trots ett oförändrat antal anställda. filmreformens verkningar överhuvudtaget i Det ökade gapet mellan kostnader och gällande filmavtal. intäkter kan i någon mån täckas genom det Det ligger i sakens natur att det uppkom-

kapital som filminstitutet samlade i sitt mer spänning, debatt och kritik kring en

uppbyggnadsskede. Större delen av detta sådan institution. Filminstitutets konstrukär emellertid bundet i institutets tion kapital och bakgrunden till dess tillkomst fastighet. filmavtalet och 1963 års filmreform - har Under de angivna förutsättningarna kom- bäddat härför. mer filminstitutet inte att kunna bibehålla En hel del av de påtalade bristerna i det nuvarande ambitionsnivå för verksamheten. system som filminstitutet representerar har täckts genom revisionen av filmavtalet 1972 och det statliga filmstöd som utgår sedan 2.4 Utredningens överväganden dess. Ytterligare bristområden kommer att täckas om utredningens förslag i tidigare 2.4.1 Debatt kring filminstitutet delbetänkanden och detta betänkande reali- Efter filmreformen 1963 har filminstitutet seras. spelat en betydande roll i det svenska Debatten kring filminstitutet fortgår emelfilmlivet. Om arten och storleken av denna lertid. Den rör förhållanden som makt, roll har rått delade meningar i den allmänna medinflytande, demokrati. Det finns anledfilmdebatten. ning att något ytterligare beröra denna En del av meningsbrytningarna torde bero debatt. på själva konstruktionen av filminstitutet Filminstitutet kritiseras alltjämt för att ha enligt filmavtalet 1963. Avtalet innebar att för stor makt. Utredningen tar till att börja representanter för staten och den kommer- med upp denna maktdiskussion. siella filmbranschen ingick i ett system där Den dominerande delen av filminstitutets intressemotsättningar av olika slag var in- verksamhet avser cinematek - dvs. omkopiebyggda, mellan statliga intressen och bran- ring, restaurering och arkivering av svenska schens, mellan branschorganisationema in- filmer, förvärv och arkivering av utländska bördes. Misstro mötte från dem som saknade filmer, filmvisningsverksamhet främst i insyn och inflytande över systemet, t.ex. Stockholm men även i Göteborg och Umeå, filmarbetare och andra som berörs av pro- filmdokumentation (bibliotek, bild-, klippduktionsbesluten. Vissa grupper har menat och affischarkiv), m. m. - försöksverksamatt institutet drivit en alltför passiv filmpoli- het med visning av konstnärligt värdefull tik, andra att institutet varit alltför ambitiöst film i landsorten, inforrnationsverksamhet

9-SOU 1973: 53 129

och publicistisk verksamhet. för den övriga svenska filmproduktionen, att Maktdiskussionen har inte gällt dessa döma av den kvalitetsbedömning som görs filminstitutets centrala funktioner. De som enligt filmavtalet av den särskilda juryn. är berörda av dem - framför allt studenter, Efter avtalsändringen 1972 är läget annorfilmforskare, massmedierna och den filmin- lunda på produktionssidan. Ändringen innetresserade allmänheten - har inte uttryckt bär bl. a. att filminstitutet hädanefter kan något större intresse att få makt över” disponera 10 % av biografavgifterna för institutet. Önskemål därom har framförts filmproduktion. Av dessa lO % reserveras ca främst från vissa yngre filmarbetare. De har 30 % för kortfilmsproduktion och återståenemellertid i regel visat litet intresse för de 70% för biograffilmsproduktion. Som cinemateket etc. framhållits tidigare är det för tidigt att När man diskuterat filminstitutets makt utvärdera avtalsändringens effekt. har man i stället, i regel underförstått men Genom avtalsändringen har filminstitutets ofta uttryckligen, menat makten över film- bidrag till kortfilm blivit något högre än produktionen och filmpolitiken i allmänhet. hittills och utgår enbart som produktions- Filminstitutets befattning med _filmpro- stöd. Utredningen har i sitt andra delbetänduktion - vid sidan om gäller egentliga kande lagt fram förslag till olika stödåtgärder - dels det ekonomiska produktionsbeslut på kortfilmsområdet. De angivna åtgärderna stödsystem som är inbyggt i filmavtalet, dels kan ses som ett tillmötesgående av kraven på institutets egen produktion. ökat stöd för kortfilm vilka inte kunnat Filminstitutets befattning med stödsyste- tillgodoses hittills inom ramen för filmavtamet är i regel av kameral eller expeditionell let. natur och sker i enlighet med filmavtalet. När det gäller biograffilmsproduktion har Den är oberoende av hur institutets styrelse man beräknat att filminstitutet skall kunna är sammansatt eller av enskilda styrelseleda- göra två tre lågbudgetproduktioner om året möters uppfattning. Någon kritik har inte med de medel som efter 1972 års avtalsändheller framförts på denna punkt. ring reserveras för biograffilmsproduktion. Även när det gäller filminstitutets egen Om institutet reserverar medel helt eller insats i filmproduktionen är institutet bun- delvis för samproduktion med kommersiella det av filmavtalet. Under tiden 1963-1972 filmproducenter eller kollektiv av filmarbetahar institutet deltagit i produktionen av i re kan antalet möjligen bli större. genomsnitt en â två svenska biograffilmer Filminstitutets platsi den svenska biografom året, motsvarande mindre än 10 % av det filmsproduktionen torde emellertid t. v. forttotala antalet svenska biograffilmer. l de sätta att vara tämligen marginell. I sin flesta fall har institutets insats varit begrän- produktionsplanering kommer institutet att i sad till rollen av passiv delfinansiär i sampro- väsentlig utsträckning vara hänvisad till de duktion med professionella filmproducenter. nyinrättade H-fonderna. Dessas styrelser be- Varken eller ansvar för står som nämnts av representanter direkt produktionsbeslut produktionen har legat hos institutet. Det utsedda av filmbranschens och filmarbetarhar bara deltagit i finansieringen, inte i nas fackliga organisationer. vinstsyfte utan för att få produktionen Diskussionen kring filminstitutet har begenomförd. rört inte bara makten över institutet och Filminstitutets egen medverkan i den över produktionsbesluten utan även makten svenska filmproduktionen har alltså hittills över filmpolitiken. Man har menat att instivarit kvantitativt marginell. Det bör dock tutet ensidigt inriktat sin verksamhet på framhållas att de filmer i vars produktion kommersiell biograffilm och därmed förbiinstitutet deltagit knappast kommit till stånd sett andra betydande och eftersatta områden utan institutets medverkan. Filmernas konst- av filmlivet. Institutet borde uppfatta olika kvalitet har legat över genomsnittet produktions- och distributionsformer som närliga

jämställda och värda samma kulturella och ternaijuryn ochi styrelserna för H-fonderna ekonomiska stöd. utses inte efter sådana överväganden. Som utredningen återkommer till i det Att två tredjedelar av biografavgifterna till följande har utredningen förståelse för denna filminstitutet används som stöd till filmer kritik. Utredningen vill emellertid till att producerade inom ett kommersiellt system börja med erinra om att ca en tredjedel av är naturligt så länge finansieringen av stödet biografavgifterna till filminstitutet används kommer från samma system. Därmed blir för icke-kommersiella ändamål. emellertid inte stödet kommersiellt. l och Begreppet ”kommersiell film” är f. ö. med att resurser från de kommersiellt styrda ganska oklart. Det används ibland för filmer marknadskrafterna disponeras efter ickesom görs i vinstsyfte, ibland för filmer som kommersiella kvalitetssynpunkter medför uttrycker eller propagerar för kommersiella stödsystemets utformning tvärtom en partivärderingar, ibland för filmer som helt elleri ell avkommersialisering av det kommersiella huvudsak produceras och/eller distribueras systemet. inom ett kommersiellt system. Ofta menar Systemet är emellertid inte avkommersiaman med kommersiell film liserat sådan film som i fråga om vare sig produktionsnått en stor publik. Ibland används beteck- former eller distributionsformer. Utredningen för filmer bara därför att de visas på ningens olika innebär bl. a. en satsförslag biograf eller mot ersättning. ning på att erbjuda alternativ till det Ordet kommersiell är också värdelad- kommersiella filmlivet. dat. Det är emellertid nödvändigt att göra Den tidigare konstruktionen av filminstiskillnad mellan å ena sidan filmer som görs tutets styrelse har sannolikt till att bidragit uteslutande i vinstsyfte och filmer, som institutet ibland uppfattats som ett ”komkommer till av andra, kulturpolitiskt ange- mersiellt” organ för den kommersiella lägna motiv, och visar sig gå med vinst. Det filmbranschen. I och med att styrelsen kan erinras om att böcker av numera helt utses utgivna av Kungl. Majzt och enskilda förlag eller artiklar skrivna i tidning- institutets därför motsvarar vad som ledning ar utgivna av tidningsföretag inte karakterise- är normalt för statliga kulturinstitutioner ras som kommersiella i ordets negativa borde denna anledning till missförstånd vara bemärkelse. undanröjd. Oavsett det system inom vilket en film Från en speciell synpunkt finner utredproduceras och distribueras är naturligtvis ningen att kritiken mot filminstitutets relagod hushållning ett värde i sig. Att hålla tivt starka inriktning på biograffilm är produktionskostnadema vid låg nivå och motiverad. Denna kritik bör dock inte riktas sträva efter att återvinna dem är heller inte mot institutet. ”kommersiellt” i mera negativt laddad me- 1963 års filmreform - liksom ändringarna ning. i filmavtalet 1972 - kom till som en följd av Att nå stor publik med en film är vidare förhandlingar mellan staten och filmbrannågot som eftersträvas inte bara av kommer- schen. I och med att branschen var förhandsiella intressen utan även av upphovsmän- lingspart gjorde dess intressen sig gällande nens önskan att kommunicera med så många vid förhandlingarna. I förhandlingsresultatet som möjligt. 1963 är därvid filminstitutets s. k. A-fond av Filminstitutets uppgift enligt filmavtalet särskilt intresse. Från denna fond utgick ett är att främja konstnärligt värdefull film. Det generellt stöd till alla svenska filmer i

är i och för sig inte uteslutet att konstnärligt proportion_ till biljettintäkterna. Stödet blev

värdefulla filmer uttrycker eller propagerar därigenom kommersiellt till innebörd och för kommersiella värderingar. Utredningen effekt. Det motverkade inte utan förstärkte kan dock inte finna att stödet till svensk film de kommersiella marknadskrafterna. styrs av värderingar av det slaget. Ledamö- Kritiken av filmreformens och filminstitu-

SOU 1973:53 131

tets alltför består nu av fem ledamöter och två suppleensidiga inriktning på biograffilm Utred- alla utsedda av Kungl. Maj: t. I avspeglas i direktiven till utredningen. anter,

styrelsen ingår personer verksamma inom ningens olika förslag i de två första delbetänav kriti- såväl filmbranschen som filmarbetarnas fackkandena innebär ett tillmötesgående

av De är inte utsedda främst ken på olika punkter, en utbyggnad liga organisationer.

Även för den för att tillvarata intressen filmreformen. i de riktlinjer organisationernas

som skisseras i detta utan för att i ledningen för institutet skall framtida filmpolitiken

är önskemålen beaktade. finnas erfarenhet och kompetens från dessa slutbetänkande

Med till att biograffilm inom områden. hänsyn borde F. n. återfinns i styrelsen direktören i filmens område är av så stor betydelse

så: 1963 års filmarbetarnas huvudorganisation, teaterförkritiken egentligen uttryckas

för bundet, som ordinarie ledamot och ordföfilmreform gav inte tillräckligt utrymme än randen i förening som annan verksamhet inom filmområdet filmregissörernas

i den En ordinarie ledamot och en biograffilmen. Att krav eller önskemål suppleant. är chefer för större filmbolag. I riktningen inte förelåg eller aktualiserades på suppleant

har filmarbetarna alltså nu lika den tiden är emellertid i dag mera av styrelsen

historiskt intresse. stark ställning som filmbranschens represen-

andra och krav på tanter. Åtskilliga synpunkter Även i förvaltningsrådet är filmarbetarnas filminstitutet och den svenska filmpolitiken i de senaste årens offentliga organisationer starkt representerade. I styrelhar förekommit serna för H-fonderna - vilka numera svarar debatt. stöd för det väsentliga stödet till svensk filmpro- Ett krav har varit att filminstitutets duktion - har dessa organisationer exakt till svensk film skulle omkonstrueras med en

Vidare borde samma ställning som filmbranschens repreförskjutning mot förhandsstöd.

sentanter. staten lämna direkta anslag till filmproduktion. får numera anses Så länge filmavtalet är begränsat till frågan Dessa synpunkter av de medel som flyter in dels genom ändringarna i om disposition tillgodosedda, att A-fonden genom biografavgifter är det enligt utredfilmavtalet 1972 som innebar att statens motpart är awecklas helt fr. o. m.juli 1974, dels genom ningens mening rimligt

filmbranschen. Med den praxis som gäller för de direkta statliga anslag till filmproduktion den fria arbetsmarknaden i Sverige har som utgår fr. o. m. budgetåret 1972/73. filmarbetarnas fackliga organisationer till Från juli 1974 kan stödet till svensk film att försöka genomdriva sina krav och uppgift inte på något sätt anses ha ”kommersiella” önskemål i rent fackliga frågor genom effekter. debatten hävdats att regelrätta förhandlingar med arbetsgivarpar- Från en del håll hari

filmarbetarnas fackliga organisationer borde ten, filmbranschen. i filminstitutet. Det I den mån filminstitutet - på grund av vara representerade förslag eller av andra skäl nuvarande tvåpartsavtalet mellan staten och utredningens

alltså revideras så att förvaltar andra medel än sådana som inflyter filmbranschen borde blir är det naturligt att vid även de filmfackliga representanterna genom biografavgifter

vill utred- sidan om filmbranschen även andra berörda avtalsslutande part. Till detta får göra sig gällande. Redan nu är följande. parter ningen framhålla filmarbetarna i styrelserna för Filminstitutets styrelse utgjordes ur- representerade

utsedda av H-fonderna vilka delvis finansieras med statav fyra ledamöter sprungligen av filmbran- liga medel. Ett annat exempel är utredning- Kungl. Maj: t och fyra utsedda schen varav två av filmproducentföreningen, ens förslag i kap. 3 nedan om en samordnad

vari förordas en förstärkt en av biografägarförbundet och en av filmut- film/tv-politik

Avtalsändringen 1972 med- representation för Sveriges Radio i instituhyrarföreningen. tets olika organ. Ytterligare exempel finns i förde ändrade ledningsfunktioner. Styrelsen

SOU 1973: 53

utredningens tidigare delbetänkanden. framgått av genomgången av kritiken torde l sådana och likartade fall är det naturligt önskemålen i sjupunktsprogrammet iväsentatt de berörda kreativa krafterna engagerasi lig utsträckning ha tillgodosetts eller beakde beslutande organen. Som utredningen tats eller kommer att tillgodoses om utredframhållit i delbetänkande 2 (avsnittet om ningens förslag genomförs. stöd till kortfilm) kan det emellertid inte Filmpolitiken utformas av statsmakterna. vara riktigt att utformningen av filmpoliti- Det är deras sak, inte filminstitutets, att ken helt överlåts åt producentintressena eller fastställa inriktningen för denna politik. deras organisationer. Det skulle f. ö. strida Filminstitutet verkställer de filmpolitiska mot praxis vid förvaltningen av allmänna besluten. medel eller för administrationen av offentliga institutioner. Önskemål av detta slag 2.4.2 Utredningens rekommendationer som förekommer ofta inom filmområdet uttrycks bara i undantagsfall och har I sitt första delbetänkande uttalade utred- - inom att i aldrig accepterats andra delar av ningen de förslag som redovisades kulturområdet. betänkandet utgick från filminstitutet som Utredningen vill understryka att de all- självständig institution. Utredningen hade männa intressena, främst konsumentintres- för avsikt, framhölls det, att i sitt slutbetänsen, inte får tillmätas mindre betydelse än kande göra en mera detaljerad granskning av producentintressena. institutets problem, inte minst mot bak- Vissa förslag som förekommit idebatten grund av att institutets resurser på grund av kring filminstitutet har gått ut på att en de sjunkande biobesökssiffrorna starkt urmera intim samverkan borde etableras mel- holkades samtidigt som anspråken på dess lan film och tv. Man menar bl. a. att tv borde verksamhet ökade. Att utredningen i delbeekonomiskt bidra till stödsystemet för tänkandet utgick från institutet som självsvensk film. Större satsningar på filmens ständig institution innebar alltså inte att visnings- och distributionsled är andra krav. utredningen tog någon slutlig ståndpunkt till Många önskemål gäller filmarbetamas arbets- institutets framtida ställning eller konstrukmarknadssituation och utbildningen av film- tion i det svenska filmlivet. arbetare, inte minst vidareutbildning. F. n. tvingas filminstitutet att successivt Samverkan mellan film och tv bör enligt inskränka sitt verksamhetområde. Inte minst utredningens mening kunna förbättras om rör detta distribution av kvalitetsfilm, räddutredningens förslag nedan i kap. 3 realise- ning och restaurering av äldre svenska filmer ras. Detsamma gäller filmens visnings- och samt den filmforskning som drivs utanför distributionsled om förslagen i utredningens universiteten. första delbetänkande genomförs och de all-_ Samtidigt ökar kraven på en vidgning av männa riktlinjerna för filmpolitiken i detta verksamheten. Härför åberopas inte minst slutbetänkande följs. Frågorna om utbild- kulturpolitiska skäl. ning etc. av filmarbetare berörs i kap. 4 Utredningen instämmer i dessa krav. Filmnedan. restaurering är ett område som kräver ökade Kritiska synpunkter och krav på filmpoli- insatsen Vidare kan ökade resurser fordras tiken - de som redovisats ekohuvudsakligen för filmproduktion om produktionens ovan - framfördes 1970 i en skrivelse till nomiska villkor försämras ytterligare för de utbildningsministern av fem filmarbetarorga- svenska filmproducenterna. nisationer med instämmande av den fackliga Betydelsefullt är också att bevara och organisationen. Uttalandet, det s. k. sjul punktsprogrammet, åberopas fortfarande i Allmänna arkiveringsproblem sammanhängande med bild- och ljudupptagningar utreds den offentliga debatten, bl. a. i remissyttranf. n. av dataarkiveringskommitten. (Jfr riksdagsbeden över utredningens delbetänkanden. Som rättelsen 1973 s. 288.)

SOU 1973: 53 133

utveckla de produktionsmöjligheter som som utredningen föreslagit i sitt första finns i filmhuset. De flesta svenska film- delbetänkande förutsätts PR- och informaateljéer har lagts ned. Det är en genomgåen- tionsverksamhet av olika slag som anges de trend i västvärlden att filmateljéerna har närmare i betänkandet, bl. a. i filminstitutets svårt att klara sig på en ekonomiskt fri regi. Kostnaden härför skall täckas med marknad. statsbidrag. Vissa produktionstillgångar är emellertid När det gäller barnfilm föreslås i betännödvändiga för att bevara en värdefull svensk kandet att barnfilmkommittén ges ökade filmproduktion. Utredningen anser att film- resurser för att kunna utvidga sin granskning institutet bör behålla sina ateljéer och av barnmatinéprogrammen på biograferna. produktionsfaciliteter och hålla dem igott Det föreslås också statsbidrag till filmstånd. Ateljéerna bör liksom hittills inte institutet för publicering i pressen av komenbart stå till institutets förfogande utan mitténs reaktioner i fråga om matinéfilm. också kunna hyras av andra. Beträffande information om kortfilm hän- Filminstitutet bör vidare ha ett övergri- visar filmutredningen i sitt andra delbetänpande ansvar som icke-kommersiellt service- kande till smalfilmsutredningens förslag i organ för investering i tekniska nyheter på detta hänseende. I uppgifterna för den filmområdet. Produktionsapparaten i Sverige ”filmcentraf” som smalfilmsutredningen föär för liten och de svenska filmföretagen för reslår ingår bl. a. information, främst inom små för att företagen vart för sig skall kunna utbildningssektorn. Om en sådan filmcentral svara härför i tillräcklig utsträckning. Pro- inrättas bör dess resurser dock kunna utnyttduktionen hotas att bli akterseglad av en jas även för information om fri kortfilm, snabb teknisk utveckling. Riskerna är inte framhåller filmutredningen. Realiseras inte bara tekniska eller ekonomiska utan också smalfilmsutredningens förslag anvisas en anpåtagligt kulturpolitiska; såvida inte utred- nan lösning. ningens förslag (i delbetänkande 2) genom- Kulturrådet pekar i sitt huvudbetänkande förs om ändrade tullbestämmelser vid inlå- på det ökande behovet av information om ning från utlandet av filmteknisk apparatur. kulturutbudet. Information och kommuni- I sammanhanget bör nämnas även den kation mellan producenter och publik måste forskning inom filmens område, däribland intensifieras och förbättras. Inte bara det

tekniskt som inte tillgodo- traditionella utbudet utan också uppsökande s

utvecklingsarbete, ses inom universitetens ram men kan få stöd verksamhet och den ökade satsningen på fri å genom filminstitutets resurser. Av betydelse skapande verksamhet motiverar detta. för denna verksamhet är bl. a. att institutets Information och annan publikkontakt bibliotek, klipparkiv och annan filmdoku- måste givetvis i huvudsak tas på lokal nivå, mentation ges möjlighet att följa med i framhåller kulturrådet. Särskilda samarbetsutvecklingen. organ föreslås. Viss typ av stöd för det lokala Den viktiga frågan om inforrnationsverk- arbetet, t. ex. informationsmaterial, bör samhet måste också beröras. Betydelsen dock lämnas av länsinstitutionerna och cenhärav har påpekats från många håll, bl. a. i trala organ. För sådan aktivitet skall landsremissyttranden över utredningens delbetän- tingen svara. kanden. Man har krävt ökade resurser för Informationsfrågor behandlas också av mera och bättre information både om 1969 års radioutredning i dess betänkande filminstitutets aktiviteter och om film över- Radio iutveckling (SOU 1973: 8). De förslag huvudtaget, kvalitetsfilm i första hand men som där läggs fram gäller bl. a. utbildning även barnfilm, m. m. Bättre information om och samhällsinformation i radio och tv, filmarbetarnas ekonomiska och institutionel- därmed också kulturinformation. la förhållanden tycks också vara påkallad. Utredningen anser att frågorna kring inl det system för visning av kvalitetsfilm formation om film är av stor betydelse. De

har inte uppmärksammats tillräckligt hittills. tets insatser på informationsområdet och Det är inte så att kulturell kvalitet utan den informationsverksamhet på lokalt och vidare säljer sig själv. regionalt plan som kulturrådet föreslår i sitt Den seriösa filmens problem torde i själva betänkande. (Till frågan om filmens kulturverket i viss utsträckning vara ett informa- politiska administration i övrigt återkommer tionsproblem. Filmer som väl svarar mot utredningen i kap 4.) utredningens kriterier på kvalitetsfilm (jfr delbetänkande l, s. 10) får många gånger inte Utredningen framlägger i detta och tidigare så stor publik som de skulle förtjäna. Man betänkanden en rad förslag som i praktiken bör därför överväga om inte en större del av innebär, bl. a., att filminstitutet kommer att de resurser som satsas på utbudet av värde- täcka allt större områden utanför den tradifull film skall inriktas på information om tionella kommersiella filmbranschen, såsom detta utbud och andra åtgärder för mark- barnfilm, film- och tv-undervisning, kortfilm, nadsföringen. filmsamarbete med tv m. m. Arbetet på det Utredningens förslag om samhällsstöd för sålunda vidgade verksamhetsfältet föreslås spridning av kvalitetsfilm i landet syftar ske under demokratiska former för insyn bl.a. till att bredda publikunderlaget för och medbestämmanderätt av berörda parter. sådan film. Ökade resurser att informera om Mot bakgrund av det anförda anser utredutbudet främjar detta syfte. Om man vill ningen att filminstitutet bör få resurser att bredda och aktivera publikintresset utanför fullfölja och bygga ut sin verksamhet till kretsen av redan intresserade bör en höjning gagn för det svenska filmlivet. Utredningen av filmutbudets kvalitet alltså följas av en förordar att staten under 70-talet successivt riklig, slagkraftig och lätt åtkomlig informa- utvecklar ett stöd till institutet. tion. Den information som ges f. n. uppfyller Filminstitutets ekonomi bör förstärkasi inte dessa krav. Den behöver breddas. första hand genom att institutet befrias från Informationen om film, kontakten med betalningsskyldighet för sådana aktiviteter publiken, skulle kunna förbättras inte minst som måste anses vara helt statliga angelägeni fråga om massmediernas bevakning av heter och därför bestridas uteslutande med området. I kap. 3 nedan har utredningen allmänna medel. Hit hör Dramatiska instituframhållit hur t. ex. en bred information i tv tet och professuren i filmforskning. om filmens verkliga värde och sändning av Filminstitutets betalningsskyldighet till kvalitetsfilmer i tv skulle kunna bidra till att Dramatiska institutet, som gäller utbildning öka intresset för sådan film. Filmkritikens inom filmområdet, har som nämnts nyligen ansvar att ge allmänheten en allsidig över- blivit nedsatt, till 0,5 milj. kr om året - ca blick över filmsituationen kan vidare inte 10% av de medel filminstitutet disponerar nog understrykas liksom behovet av en för sin egen verksamhet - t. o. m. budgetbreddad och vitaliserad filmdebatt överhu- året 1974/75. Enligt utredningens mening vudtaget. Filmarbetare skulle också kunna bör staten därefter överta hela det ekonomisengageras i större omfattning i marknadsfö- ka ansvaret för filmutbildningen vid Dramaringen för att stimulera filmintresset. tiska institutet. Motsvarande utbildning för Det som sagts gäller även barnfilm. andra konstområden finansieras i regel med Mycket talar t. ex. för att information om allmänna medel. sådan film i mån av resurser sätts in också Professuren i filmforskning tillkom sedan utanför matinéfilmsområdet. Här kommer filminstitutet föreslagit att en professur även 16 och 8 mm filmen in i bilden. skulle inrättas och erbjudit sig att stå för Vad gäller den administrativa sidan av lönekostnaden. Flera hundra studenter befilminformation är det enligt utredningens driver varje får studier i filmvetenskap. mening naturligt att någon form av synkroni- Behovet av professur är alltså väl dokumensering kommer till stånd mellan filrninstitu- terat. Mot denna bakgrund anser utredning-

SOU 135 1973:53

en att institutet bör befrias från betalningsskyldighet till professuren, f. n. ca 100 000 kr om året. Professuren fyller som synes en viktig funktion och bör självfallet bestå. Ansvaret bör dock även här i sin helhet åvila staten. Räddningsarbetet med äldre filmer befinner sig i ett oförändrat kritiskt läge. Sedan filminstitutet började sin verksamhet 1963 har institutet anslagit ca 2,7 milj. kr till sådant arbete. En snabb och radikal ökning av de ekonomiska resurserna är emellertid nödvändig om den äldre svenska filmen skall kunna räddas. Enligt uppgift räcker statsanslaget 1973 på 0,5 milj. kr till att restaurera 30-50 av de 600 filmer det gäller. Utredningen förordar att staten ökar sitt stöd för räddningsarbetet till 1,5 milj. kr om året under de närmaste fem åren. Det skulle innebära att arbetet kan slutföras I kap. 3 nedan föreslår utredningen att avgifter skall utgå för långfilmsvisning i tv. En viss del av dessa avgiftsmedel förutsätts gå till den icke-kommersiella delen av filminstitutets verksamhet. Om förslagen realiseras minskar i motsvarande mån behovet av statligt stöd till institutets verksamhet överhuvudtaget, oavsett om stödet utgår i form av direkta statsbidrag eller genom att samhället övertar vissa av de verksamheter som f. n. finansieras av institutet. Filmen har hittills nästan inte förekommit alls i den statliga kulturbudgeten. Förtur inom kultursektom bör ges med tanke härpå.

1 Jfr ”Räddning av den äldre nordiska filmen”, skrift utgiven av de nordiska filmarkiven 1972.

Biografñlmen och tv

3.1 Inledande synpunkter distribueras som vanlig film. Vissa TRUprogram föreligger även som smalfilm och Innan utredningen går närmare in på frågan distribueras via AV-centraler. till tv kan det Det finns skillnader mellan om biograffilmens förhållande betydande vara skäl att försöka precisera begreppen film och tv i fråga om uppspelningstekniken. film och ”tv. Filmduken är större än tv-rutan. Tv-rutan Till att börja med finns det en teknisk har en fast form medan filmduken medger

skillnad. Tv är ett elektroniskt medium. olika förhållanden mellan bildens bredd och

av det som distribueras elektroniskt höjd. Filmbilden är i regel skarpare. Färgen Mycket genom tv är emellertid producerat som film. är ofta bättre återgiven. Här åsyftas inte bara biograffilmen. Många Den viktigaste skillnaden mellan film och aktuella Det tv ligger emellertid i tittarens situation. tv-program inspelas på film. gäller även åtskillig s. k. tv-teater som ifråga Filmpubliken utgörs i regel av ett kollektivi om produktionsmetoder ofta är varken tv ett mörkt rum, skyddat för störningar av eller teater utan i all praktisk bemärkelse olika slag. Den upplever bilder som oftast är film. Som exempel kan nämnas Ingmar förstoringar av verkligheten. Tv ser man ”Fårö Riten och ensam eller i mindre grupper. Rummet är Bergmans dokument, Scener ur ett äktenskap. inte alltid mörkt, störningar i form av För tv-tittaren är det ofta omöjligt att samtal, telefon etc. förekommer. Verkligavgöra om det han eller hon ser på tv har heten förminskas i regel i tv-bilden. producerats som film eller elektroniskt på Effekten av ett budskap bestäms inte bara eller om det rör sig om ett s. k. av budskapets innehåll och form utan även tape som sänds samtidigt som det av mottagarens situation. De skillnader som liveprogram För tv-tittaren rör det sig i därvid gäller mellan film och tv är av stor produceras. bilder. betydelse. Enligt många fackmän upplevs samtliga fall om rörliga håller gränserna film ofta Även produktionstekniskt på en biograf på ett mera emomellan film och tv på att suddas ut. Man har tionellt sätt. Biograffilmen är, för att använelektro- da medieteorins terminologi, ett varmt met. 0. m. börjat producera biograffilm niskt. dium. Tv upplevs med större distans, kallare. l vissa situationer och under vissa förut- Det finns även betydelsefulla praktiska har tv-kameran en del fördelar skillnader mellan biografbesök och tv-titsättningar framför filmkameran, främst ekonomiskt. tande. Inte minst de besvär och kostnader som är förenade med biografbesök resulterar Scener som genom tv-kameror tagits upp på

tape överförs från tape till film och kan i krav på viss längd av biograffilm. På tv är

SOU 137

l973:.53

det enkelt att titta. Tv har därför mycket folket. Därför ställs större krav på klarhet större variationsmöjligheter i fråga om pro- och enkelhet vid utformningen av program. gramlängd. Ett avancerat bildspråk kan i ett visst Medvetandet hos programproducenter om sammanhang vara en tillgång på biograf men dessa skillnader mellan film och tv och deras en belastning i tv. praktiska innebörd kan resultera i skillnader Det finns inom konsten ett klart samband när det gäller programutformningen. Det inte bara mellan form och innehåll utan även finns ett filmspråk likaväl som ett tv-språk, med distributionsmediet. I lyckliga fall lämbesläktade med varandra men ändå med par sig ett konstverk lika väl för flera medier, påtagliga skillnader. Det kan illustreras med en dikt t. ex. för läsning i en bok eller i en tre exempel. tidning eller för högläsning, en pjäs för Det första gäller spektakulära masscener. läsning, för levande teater, för rörliga bilder. Sådana utgör ofta visuellt starkt attraktiva Ofta utformas emellertid ett konstverk för inslag i biograffilmen, inte minst i de olika ett medium, primärmediet. Det kan distribuvidfilmsformaten. Men de kommer i regel eras även på annat sätt, genom sekundärmeinte till sin rätt på den lilla tv-rutan. av den dier, men då i regel på viss bekostnad Närbilden är tv: s starkaste medel. konstnärliga upplevelsen. En annan skillnad är tidsramen. Det är inte många tv-program Biograf- som gör sig filmsproducentens möjligheter begränsas av gällande på biografer. Ingmar Bergmans biografernas traditionella programtider. Riten är ett undantag. Det finns även Tv-producenten har mycket större möjlighe- andra. Det förekommer en omfattande filmter. Man kan återigen illustrera problemen produktion i USA avsedd för tv-visning där med de tre Bergman-filmema som nämndes och i större tv-länder. I vissa länder, främst nyss. ”Fårö dokument är en dokumen- sådana där tv ännu inte slagit igenom, visas tärfilm på ca en timme. Den blev ett sådana filmer på biografer. De har dock svårt uppskattat tv-program men hade knappast att hävda sig mot vanliga biograffilmer. kunnat Omvänt göra sig gällande publikt på biogra- visas biograffilmer ofta i tv. De ferna. tillhör i själva verket de vanligaste och mest ”Riten, en film på ca en och en halv populära programmen. Man bör dock inte timme, visades i Sverige enbart i tv men vilseledas av deras framgångi tv. De är i regel exploaterades utomlands med framgång på mycket påkostade jämfört med vanliga i? 3. biografer. ”Scener ur ett äktenskap, slut- tv-produktioner i fråga om både konstnärliga i i. ligen, är en film med en sammanlagd längd medarbetare och visuell rikedom. För sådana v. av nära fem timmar, dvs. alldeles för lång för filmer förblir tv ändå ett konstnärligt sekun- att visas på biograf men utomordentlig just därmedium om än distributionstekniskt för tv genom det för tv gynnsamma seriesys- vida överlägset biograferna. temet. De skisserade skillnaderna mellan film och En tredje skillnad har att göra med tv bör inte undanskymma den nära släktfilmpublikens storlek och sammansättning jämfört med tv-publikens. Biografpubliken 1 En auktoritativ undersökning, publicerad i Los är mera homogen än tv-publiken, inte minst i Angeles Times 1973, angående den amerikanska om där 17-23- filmpublikens sammansättning bekräftar att biofråga åldersgrupperingen publiken är ung. Undersökningen visar emellertid åringarna dominerar. Många konstnärligt be- också att biobesöksfrekvensen är betydligt högre filmer vänder hos bättre utbildade än hos sämre utbildade. tydelsefulla sig från början till Detta antyder en intressant ändring. Naturligtvis en speciell publik, speciell i fråga om finns det fortfarande en stor och okvalificerad filmkunskap, utbildningsnivå, kulturella och publik som går på enkla vålds- och sexfilmer. Ett ökande antal bättre utbildade tycks dock attrahe-

politiska engagemangl ras av den i förhållande till tv mera differentierade

är också väsentligt större än ñlmrepertoaren å biograferna. Det finns inga skäl Tv-publiken att tro att förh llandena i Sverige är annorlunda filmpubliken, nära nog synonym med hela dänidlag än det som synes gälla USA.

skapen mellan de båda medierna. De kan och dess omfattning och betydelse. Under rubribör ge varandra ömsesidig, konstnärlig stimu- ken film i Sveriges Radios (SR) programlans och utgör inte minst en gemensam statistik ryms inte bara äldre biograffilm arbetsmarknad för många tekniska och utan också vissa andra tv-program som konstnärliga yrkesgrupper. producerats i filmform. Rubriken täcker Med hänsyn till att den totala filmproduk- dock inte alla program producerade i sådan tionen avsedd för tv är så mycket större än form. Nyssnämnda tre Bergman-filmer återfilmproduktion för biografvisning utgör tv finns sålunda under rubriken tv-teater. den helt dominerande arbetsmarknaden. Den Utredningen har tagit del av en särskild erbjuder för många filmarbetare normal an- sammanställning över biograffilmens plats i ställningstrygghet. Produktionen av biograf- tv-repertoaren. Sammanställningen som film däremot är en mycket liten och ytterligt gjorts av Filmbranschens samarbetskommitté osäker arbetsmarknad. Bara ett begränsat visar att biograffilmsvisningar ökat kraftigt i antal filmarbetare kan kontinuerligt försörja svensk tv efter kanalklyvningen. sig genom sådant arbete. Om man bortser från filmvisningar som Trots det tycks biograffilmen för många förekom i slutet av 1969 iden nystartade tv filmarbetare innebära en större lockelse än 2 kanalen visades det året sammanlagt 74 filmproduktion för tv. Flera faktorer kan biograffilmer. 1971 visades i båda kanalerna därvid vara av betydelse. Några av dem är sammanlagt 242 filmer (115 i tv l, 127 i tv traditionella. Biograffilm har fortfarande en 2) och 1972 247 filmer (105 i tv l, l42itv något glamourbetonad social status som tv 2). Det rör sig alltså om mer än en anses sakna. En framgångsrik svensk biograf- tredubbling. film når en väsentligt större utländsk publik Utredningen har också tagit del av mateän svenska tv-program. rial som skaffats från tv-bolagen i vissa Vissa arbeten betalas bättre vid produk- länder i Europa om antalet biograffilmer tion av biograffilm än vid produktion av som visades 1970/71/72 samt sändningstiden tv-program. De ekonomiska, tekniska och för dessa. Av uppgifterna framgår bl. a. att personella resurser man lägger ner på en visning av biograffilm har exceptionellt stor biograffilm är ofta större en de som omfattning i Sverige i förhållande till de disponeras vid produktion av tv-program. övriga nordiska länderna. Danmark visade Dessa resurser utgör även en konstnärlig 1971 i en kanal 92 filmer, Finland i två stimulans. Många torde slutligen uppleva att kanaler 140 filmer förutom 73 filmer i biograffilmen ger större individuella ut- reklam-tv. Norge visade i en kanal 64 filmer. trycksmöjligheter. Av andra länder kan nämnas Frankrike De angivna förhållandena är inte statiska. som 1970 visade ca 380 biograffilmer itre Den fortgående minskningen av biografpubli- kanaler och Italien som visade 100 biografken kan i någon mån reducera biograffilmens filmer i två kanaler. De högsta biograffilmsattraktion på filmarbetarna. Numera ägnas siffroma visar engelsk tv (nära 700) och tysk också biograffilmen relativt mindre intressei (drygt 600). I Grekland och Spanien televisemassmedierna. Samtidigt ägnas tv allt större ras i stort sett lika många biograffilmer som i uppmärksamhet. För ñlmarbetare som iför- Sverige. sta hand vill kommunicera med så stor En närmare analys av filmutbudet i svensk publik som möjligt, främst i det egna landet, tv visar en fördelning mellan länderna som bår tv ett alltmera lockande medium. framgår av tabell 3.1. Amerikanska filmer intar som synes den största platsen i repertoaren, isynnerhet i tv 3.2 Biograffilm i tv 1. Tv 2 visar påtagligt fler svenska filmer än Biograffilm är ett vanligt inslag i tv-reper- tv l. Filmutbudet från övriga länder är toaren. Det är svårt att få ett exakt grepp om markant större i tv 2 än i tv l. Av intresse är

Tabell 3.1 Filmernas 1969 1971 och 1972 Summa ursprungsland

att filmutbudet från USA var lägre och från handen att tv l lockar en större publik till övriga länder högre 1969, dvs. när det fanns sina filmer än tv 2. Sammanställningen visar bara en tv-kanal. I stort sett motsvarar också att amerikanska filmers publikgenomfördelningen på de olika länderna vad som snitt motsvarar genomsnittet för hela biogäller den kommersiella biorepertoaren, med graffilmspubliken. Svenska filmer har något fler svenska och något färre amerikans- nästan dubbelt så stor publik som genomka filmer. snittspubliken. Filmer från övriga länder har Biograffilmer är som nämnts mycket at- betydligt mindre än hälften av genomsnittet. traktiva inslag i tv-repertoaren. Av en under- Det vore av intresse att jämföra denna sökning 1972 av publik- och programforsk- biograffilmspublik med publiken för andra ningsavdelningen vid SR angående bl. a. för- tv-program. Det är dock svårt att göra en ändringar i tv-konsumtionen 1969-1971 sådan jämförelse meningsfull, inte bara därframgår att filmtittandet ökat mest av alla för att det döljer sig stora variationer bakom programkategorier, från knappt två timmar genomsnittssiffrorna för filmerna från de 1969 till två timmar 41 minuter 1971 olika länderna utan främst därför att attrak- (motsvarande nästan 40 % av hela tv 2-tittan- tivitet hos andra program - som går i den det). Under samma tid minskade det totala ena kanalen medan den andra visar en tv-tittandet med ca 10 %. biograffilm - varierar ändå starkare. Som framhölls inledningsvis är statistiken En undersökning av de 16 svenska biografotillräcklig med hänsyn till att den även filmer som visades i tv under de fyra första avser annan film än biograffilm. Den sist- månaderna 1973 ger vid handen att filmerna nämnda dominerar dock helt. i genomsnitt hade en publik motsvarande En mera detaljerad statistik begränsad till 85 % av sändningstillfällets totala tv-publik. biograffilm är av större intresse. Material Resterande 15 % såg alltså program i parallellsom kan bearbetas för detta ändamål har kanalen. Publikens storlek varierade för de tagits fram genom Filmbranschens samar- olika filmerna från 57 % till 98 % med betskommitté. Det gäller sammanlagt elva medianvärdet 90,5 %. månader under 1971, hela 1972 och de fyra Statistiken ger ingen upplysning om bioförsta månaderna 1973 samt omfattar 186 graffilmsrepertoarens kvalitet. Från tv-ledbiograffilmer under slumpvis valda perioder ningarnas sida hänvisas till SR:s direktimav en tid då sammanlagt 570 filmer torde ha port av värdefulla filmer och till de speciella visats. Urvalet innesluter sålunda ca en tred- kvalitetsvisningarna på sen kvällstid. Samjedel av det totala materialet och bör därför manställningen i tabell 3.3 kan vara av vara tämligen representativt (tabell 3.2). intresse i detta hänseende. En jämförelse mellan tv l och tv 2 ger vid* Om man jämför tv l och tv 2 visar det sig

att tv 2 i detta speciella avseende har såväl 9-24 år 35 % Per årsgrupp 2,3 ” 25-44 år 31% 1,6 större ambitionsnivå som större framgång än 34 % 1,4 45-79 år tv l. Filmer av den typ som redovisas i tabell För 156 av filmerna en mera 3.3 utgör dock en rätt liten andel - mindre föreligger

detaljerad åldersfördelning. än 20 % - av hela antalet filmer. Den publik

de når är obetydlig i jämförelse med tvzs 9-14 år 15 % Per årsgrupp 3,00

totala biograffilmspublik. Det bör vidare 15-24 år 20 % 2,00 ” “ 25-44 år 30 % 1,50 understrykas att sammanställningen i tabel- 45-64 år 25 % 1,25

bild. Otvivel- 65-79 år 10 % 0,70 len inte ger en helt rättvisande

aktigt förekommer filmer av värde även Som framgår minskar tittandet på biografbland övriga filmer”. film i tv med stigande ålder. Detta gäller En jämförelse med den kommersiella även filmkonsumtionen på biograferna. filmbranschens utbud och publik visar det En särskild analys har gjorts för den lägsta oaktat en lägre ambitionsnivå hos tv i fråga Den visar att åldersgruppen, 9-l4-åringarna. om utbudet av värdefulla filmer och en 43 % av dessa hade sett de filmer vars väsentligt lägre publikandel i relativa tal för visningstider i tv slutade efter kl. 21, 20 % sådana filmer. Eftersom tvzs biograffilms- efter kl. 22 och 13 % dem dem som slutade publik kan beräknas vara 25-30 gånger som slutade efter kl. 23. större än publiken på biograferna är dock Av tidigare analyser har framgått att tv: s publiksiffror i absoluta tal stora även biograffilmsvisningarna i tv når en stor del av för mera udda program, jämfört med biografbefolkningen, i genomsnitt 1,3 milj. männisiffrorna. Med tanke på tv:s överlägsna skor. Svenska filmer når i genomsnitt nära distributionsteknik är publiksiffror på ett av hela 2,5 milj. människor, nära en tredjedel par hundratusen tittare ändå förvånansvärt folket, nära 40 % av den potentiella tv-publilåga, inte minst med hänsyn till att sådana ken. publiksiffror ingalunda är ovanliga på bio- filmkonsumtion är mer 9-l4-åringarnas grafer vid visning av kvalitetsfilm. än dubbelt så stor som genomsnittet. Ge-

Från filmbranschens sida hävdas att tidernomsnittligt ser över tre fjärdedelar av alla na för biograffilmsvisning i tv i regel kollide- svenska filmer som barn i denna åldersgrupp rar med de biotider som är traditionella i visas i tv. Det är anmärkningsvärt att nära Sverige. Det hänvisas till att man i många hälften av dessa barn inte lägger sig före kl. länder - däribland Norge - träffat avtal om 21, att ca 20 % av dem inte lägger sig före kl. att biograffilmer i tv skall visas först efter kl. 22 och att så mycket som 13 % - motsva-

21. rande 10 % av alla svenska barn mellan 9-14 En sammanställning av visningstiderna i tv år - är uppe till kl. 23 och senare när svensk för de biograffilmer som analyserats genom visas i tv. biograffilm samarbetskommitténs försorg framgår av är barnför- Att de flesta av dessa filmer

tabell 3.4. tillhör delvis en annan bjudna på biograferna En jämförelse mellan tv 1 och tv 2 visar problematik. Ändå är förhållandet av intreshär att tv 2:5 visningstider kolliderar med se även i detta sammanhang. En analys av

både 7- och 9-föreställningarna på biografer- i svensk tv kan inte biograffilmsvisningarna na i mycket större utsträckning än tv lzs. begränsas till filmutbudet utan måste vidgas

Det gäller inte bara i fråga om antalet filmer till filmkonsumtionen och dess kulturpolitis-

utan även filmernas publikattraktivitet. ka betydelse. För 179 av de 186 filmer som analyserats

undersökningar om publikens ålföreligger

dersfördelning.

SOU 1973: 53

v v .x 3 S

w m m_

.h m2

n w

& S 8

Nwä 3._ S... å... å...

v E3 E:

m a H _

§5 ä m» 2 2 m: .om

a. 2 z _ m vmâw_ _ N umeå

u. o:

muøuoEmw muEoEE mMH-HDEAFu

m

2 mm 2 o_ c e

.s 8_ § 8 m: m 2

a. s.

nu.: va.: .UOS

3.5.

N h v m

Ti. §25.

E mm : s

nå.

2 8 2 MN Hm

aNMOOZEmum-JE

anaoozmåsø: “Euøumâså

.EE .EE .EE

?EE :EE 72:.:

sugs

_ s.. _ .ä .ä

Ȋggen casmcm

.ae

0.333 0.83:

.EE

2.:

.aa

Oäuumv

»saa §26

_ _ _

mi: 3.8

å.:

.SSE

nå»

es.: när:

“vägen M 3.35 88 28 u0mdu=d oss: gången

NM

.wwB

Fm

.EEE

.M

.EEE

.Hoasåsmuo

.uazê

å:

§8=

:å :å

230% 280%

Snack. .oâå

..2a:«z..

223m 230m. :så :åns :mås

N

§5 umvSD

n u

88:...

u

.EEE .OEE

H u

.H m .w m :F m

SOU 1973 :53

3.3 Tv:s negativa inverkan på biograffilmen Det har också sitt intresse att de europeiska länder där biograffilmsvisningar i tv är Som framgått tidigare försämrades från störst, Storbritannien och Västtyskland, slutet av 60-talet förutsättningarna för den även brottas med de största problemen inom

svenska filmproduktionenl Produktionen biograffilmen. Besöksfrekvensen på biogra-

tidigare under 60-talet uppgick efter filmre- ferna i dessa länder har gått ner mer än i formen 1963 till i genomsnitt ca 24 filmer några andra europeiska länder. I England har om året. Under spelåret 1970/71 premiärvi- filmproduktionen i stor utsträckning övertasades bara 13 filmer helt finansierade i gits av amerikanska filmföretag, i Västtysk- Sverige. Den nedåtgående tendensen bröts land har den aldrig hämtat sig efter kriget. tillfälligt 1971/72, dock inte mer än att den Tv konkurrerar framför allt som fritidsaktotala - innefattande tivitet. Den har starkt livsmönstret produktionsvolymen påverkat också film som samproducerats med utlan- hos de flesta människor i vårt land redan det - var i stort sett oförändradjämfört med därigenom att de tillbringar en stor del av sin föregående år. Under spelåret 1972/73 har fritid - i genomsnitt mer än två tvimmar om nedgången fortsatt. dagen - framför tv-apparaten. Ofta sker det En av orsakerna till att produktionen på bekostnad av andra fritidssysselsättningar. inskränkts är den internationella filmkrisen Främst gäller det socialt och kulturellt vilken medfört att möjligheterna till export- eftersatta grupper. intäkter försämrats avsevärt. Den viktigaste Tv: s framgång kan säkert inte ensam vara orsaken till produktionsminskningen ligger orsaken till biograffilmens stora publikbortemellertid i nedgången i biobesöksfrekvensen fall. Även andra faktorer kan tänkas ha i Sverige. medverkat, såsom förändringar i det sociala Besökssiffroma vid biograferna började beteendemönstret, bättre bostadsstandard, att minska i samband med tv: s genombrott i bilismen, missnöje med biorepertoaren, mitten av SO-talet. Nedgången har fortsatt m. m. Men att tv haft en avgörande betydeläven efter filmreformen. I förhållande till se är uppenbart. 1962 uppvisar spelåret 1972/73 en minsk- Biobesök är f. ö. inte det enda som ning med ca 50 %. minskat till följd av tv. Filmstudiorörelsens Det bör observeras att tendensen inte är medlemsantal sjönk sålunda drastiskt både unik för svenskt vidkommande. Minskningen när tv slog igenom och vid tv 2:s start har i regel varit kraftigare i industriländer hösten 1969. med väl utbyggda tv-system, som t. ex. USA, Även idrottstävlingar o. d. har förlorat Storbritannien, Västtyskland och Japan. publik. Men man kan utgå från att den Den främsta orsaken till publikbortfallet traditionella filmkonsumtionen på biograferfår fortfarande sökas i tvzs utbredning och na drabbats i särskilt stor utsträckning. Det ökade programutbud. En jämförelse med beror sannolikt både på att tv och biografförhållandena i vissa andra länder visar film är två olika former av samma medium sambandet mellan tv och nedgången i biobe- rörliga bilder - och på att biograffilmen är 2 söksfrekvens. ett så betydande och uppskattat inslag i Utredningen vill i detta sammanhang häntv-repertoaren. visa till vad som angetts ovan om biograf- Den kontinuerliga nedgången av biobefilmsutbudet i fransk och italiensk tv. Detta söksfrekvensen har lett till att antalet bioutbud bör jämföras med utvecklingen av grafer minskat. För att motverka inkomstbiobesöksfrekvensen i dessa länder. I båda länderna minskar biobesöken. Minskningen l är dock mycket starkare i Frankrike än i Uppgifterna i detta avsnitt om utvecklingen efter filmreformen 1963 är huvudsakligen hämtade Italien samtidigt som man i Frankrike från prop. 1972: 36. televiserar nära fyra gånger fler filmer än i “ Jr: utredningens tredje delbetänkande (sou Italien. 1973: 16) s. 254.

minskningarna till följd av vikande publik- Tv kan också många gånger ha betydelse underlag har biljettpriserna höjts kraftigt. som komplement till biografen, kvalitativt Härigenom har bruttobiljettintäkterna kun- sett. När det gäller framför allt glesbygder nat öka med ca 30% under de senaste men även mindre tätorter där det kanske åtta nio åren, trots nedgången i besöksfre- finns bara en eller två biografer bör man utgå kvens. Ökningen kompenserar dock inte de från att människors behov att se kvalitets-

allmänna kostnadsstegringarnal För film- film -

inte kan tillgodoses på biografsidan institutets del har den angivna utvecklingen trots olika stöd- eller stimulansinsatser. medfört försämrade ekonomiska förutsätt- Skillnader finns mellan långfilm som visas ningar för verksamheten. på biograf och sådan film i tv: det kan som nämnts gälla tv-bildens sämre tekniska kvalitet eller intensiteten i upplevelsen av en 3.4 Tv:s möjligheter för biograffilmen långfilm som ofta kanske inte är lika stark i Som framgår av det föregående har filmen tv som på biografen. Men det är ett pris man mer än någon annan kulturverksamhet fått får betala när fördelarna av en omfattande offra sin publik för tv. Men tv innebär också distribution av värdefull film blir tillräckligt positiva möjligheter för filmen. stora. Tv är i de nämnda fallen under alla

Tv: s styrka ligger främst i aktualitet, förhållanden ett viktigt substitut för biogra-

omedelbarhet, information, reportage, de- fen. batt. Direktsändningen - autenticiteten och En annan viktig filmfunktion som tv kan - är dess företräde framför är att berika det totala samtidigheten fylla filmutbudet allt. Tv är också ett pedagogskt instrument. med utländska kvalitetsfilmer. Det kan avse De angivna funktionerna kan betyda mycket filmer utanför den västerländska kulturkretför att minska människors isolering, höja sen, t. ex. afrikanska, sydamerikanska, inallmänbildningen och skapa större medveten- diska, östeuropeiska. Eller udda, konstnärligt het. avancerade filmer. Filmer av detta slag Tv skulle t. ex. kunna göra mycket för kulturpolitiskt viktiga - visas sällan inom information om film. En bred information i det kommersiella Detsambiografsystemet. tv om filmens verkliga värde skulle kunna ma gäller nordiska filmer. påverka såväl produktionen av svensk film Genom en ambitiös i tv kan filmrepertoar som importen av utländsk film och biogra- förståelsen och intresset för god film öka hos fernas repertoar i positiv riktning. En förut- allmänheten och därmed komma till nytta sättning torde dock vara att program av typ för filmen även utanför tv. Filmkrönikan ges en mera målmedveten inriktning. 3.5 Utredningens överväganden Det är uppenbart att tv kan spela en mycket stor roll som kulturförmedlare, i 3.5.1 Sveriges Radios biograffilmsvisning vissa fall en dominerande. Utan tvekan är tv SR är en självständig institution. Företaget den största, viktigaste och mest effektiva har en i radiolagen och avtalet mellan staten kanalen för filmdistribution. Den når ut till och SR grundad skyldighet att slå vakt om ett mycket stort antal människor oavsett radio/tv-verksamhetens integritet i förhållanbostadsort och social miljö. Just därför är de till myndigheter och organisationer. Deninnehållet i tv-utbudet av stor kulturpolitisk na självständighet innebär först och främst betydelse. ensamrätt att avgöra vilka program som skall För många människor är tv den enda sändas. möjligheten att se film överhuvudtaget. Det

kan gälla människor i glesbygd, sjuka och Index för biobiljettpriser 1971 är 290 med

100 som bas för år 1954. Med samma jämförelsehandikappade. Eller dem som är intagna för und har konsumentprisindex under denna tid vård av olika slag. ökat från 100 till 210. .

144 SOU 1973: 53

Enligt avtalet med staten skall programut- man sågar av i varje fall en av de grenar man budet vara varierat. Programmen skall bl. a. sitter på. Det kan visserligen hävdas att det skänka ”god förströelse och underhållning”. inte spelar någon roll för SR om man köper SR söker också i sin programpolitik för tv filmer eller gör filmerna själv. Otvivelaktigt att åstadkomma ett mångsidigt utbud. Man blir det dock billigare för SR att köpa filmer är lyhörd för opinionen och angelägen att som exploaterats på biograf . tillfredsställa olika intressen. Den begränsade Kanaldelningen inom tv syftade bl. a. till och därav följande be- en kvalitetshöjande stimulerande tävlan. Den medelstilldelningen gränsade sändningstid försvårar emellertid har i stället ofta inneburit en benägenhet för att förverkliga denna strävan. kortsiktiga, med kommersiellt tänkande bemöjligheterna släktade ställningstaganden, en intern kon- Det gör att många i och för sig berättigade och önskemål kurrens om tittarsiffror ungefär som i förslag ofta inte kan tillgodoses. Ibland kan också helt olika andra massmedier, men utan deras direkt naturligt och SR om kommersiella beroende. Denna interna tävuppfattningar hos förslagsställare av radioavtalet eller de program- lan har fått till följd, bl. a., att många tolkningen nått de politiska riktlinjerna vara anledning till att kulturpolitiskt tvivelaktiga program krav största tittarsiffrorna. Från eller synpunkter på programpolitiken kulturpolitisk inte beaktas. synpunkt är kanalkonkurrensen alltså ändå På filmens område har emellertid läget ofördelaktigare om den mäts i tv-konsumenligt utredningens uppfattning blivit ohåll- tion än om den mäts i tv-utbud. bart. Utredningen vill särskilt fästa uppmärk- Det statistiska material angående biografsamhet av SR: s politik filmsvisningar i tv som redovisas i avsnitt 3.2 på ett par områden när det gäller visning av biograffilm i tv, illustrerar den ”kommersiella” karaktären i och verksamheten - trots att denna inte är nämligen filmrepertoarens inriktning repertoarens omfattning. kommersiell i formell betydelse. Det gäller Ibland har SR gjort ganska ambitiösa inte bara det förhållandet att inköpspolitioch visat intressanta filmer som ken i alltför stor utsträckning får styra satsningar annars kanske inte kommit till den svenska repertoarpolitiken, såväl inom biograffilmspublikens kännedom. Inköpspolitiken synes sektorn som beträffande denna sektors plats dock i alltför stor utsträckning få styra i den totala repertoaren. Det finns även Ett stort inslag av de filmer som andra likheter mellan tvzs biograffilmsrepertoaren. visas är inte bara banal förströelse utan ofta visningar och den kommersiella filmav uppenbart underhaltigt värde, produkter branschen, t. ex. repertoarens fördelning på av den kommersiella filmbranschen när den filmer från olika länder och kvalitetsfilmens är som sämst. förhållandevis ringa andel i den totala reperl den allmänna debatten riktas stark kritik toaren. På dessa områden är tv i själva verket mot filmrepertoarens avarter när de presen- ofta mera kommersiell” än den kommerteras biograferna. Det kan inte vara siella filmbranschen. på rimligt att ställa mindre krav på SR. Med Tidpunkten då ett program visas i tv är av tanke på det ansvar som följer med SR:s stor betydelse för storleken av den publik ensamrätt att sända tv-program och dess som programmet når. Mot denna bakgrund oberoende av kommersiella intressen bör det finner utredningen det anmärkningsvärt att tvärtom kunna ställas större anspråk på tvzs satsningar på kvalitet i biograffilmsrekvaliteten i tv. pertoaren i regel sker vid sådana tidpunkter kan problemet formule- att en stor del av tv-publiken, för att inte Något tillspetsat ras så att tv främst med hjälp av biograffil- säga den största, utesluts redan från början. men urholkar de ekonomiska förutsättning- Om filmvisningama i tv styrdes av kulturfortsatta existens. I värderingar skulle denna politik arna för biograffilmens politiska innebär detta att förändras radikalt. Filmer vars visning beett långsiktigt perspektiv

10- 145

döms vara kulturpolitiskt angelägen skulle då i stor utsträckning av kommersiella intressen. sändas på tider lämpliga från publiksyn- Särskilda samhällsåtgärder är inte motiverade punkt. På just denna för tv-visningar centrala för att tillfredsställa intressen av det slaget. punkt överensstämmer repertoarpolitiken Rent kulturpolitiska överväganden måste vainte med de allmänna kulturpolitiska strä- ra avgörande - låt vara att sådana överväganvandena efter mångfald och kulturell utjäm- den kan komma att gynna också kommerning. En motsvarande politik inom den siella intressen. kommersiella filmbranschen skulle innebära En jämnare fördelning av filmvisningsverkatt t. ex. udda kvalitetsfilmer släpptes ut på samhet över landet bör anses vara en väsentbiograferna bara på högsommaren. lig kulturpolitisk uppgift. Den står i god En programpolitik av det angivna slaget är överensstämmelse med samhällets kulturpolienligt utredningens mening inte heller ilinje tiska strävanden i övrigt och med förslag av med de riktlinjer för verksamheten som utredningen såväl i de båda första delbetänstatsmakterna fastställt. Med tvzs domine- kandena som i kap. l ovan. rande ställning som kulturförmedlare följer ett särskilt kulturpolitiskt ansvar. SR beaktar 3.5.2 En samordnad film/tv-politik inte detta tillräckligt när det gäller biograffilmsrepertoaren. Som nämndes nyss föreslog utredningen i Omfattningen av filmvisning i tv, visnings- sitt första betänkande att bidrag skulle utgå dagar, visningstider och repertoarpolitik har till SR för produktionsutläggning till svenska klart kulturpolitiska aspekter. En bristande filmproducenter. Förslagen syftade till att samordning mellan filmvisning i tv och film- öka mångfalden i tv:s programutbud samt visning utanför tv kan på sikt leda till att till att lösa de enskilda filmarnas - utanför man undanröjer möjligheterna för biografer, -SR - akuta sysselsättningsproblem. Utredfolkets hus, bygdegârdar och andra för- ningen tog fasta på den akuta krisen inom enings- eller samlingslokaler i stora delar av svensk filmproduktion med bl. a. bristande landet utanför tätorterna att visa film. sysselsättning för många filmare. En snabb SR: s nuvarande politik kan också leda till insats ansågs nödvändig. produktionsmonopol för SR. Ett sådant kan I enlighet med vad som ställdes i utsikt i inte ta hand om alla kreativa filmarbetare. betänkandet återkommer utredningen nu Som utredningen framhållit redan i sitt med långsiktiga förslag i fråga om förhållan- ä l första delbetänkandegär det viktigt att slå det mellan filmproduktionen och tv, med i 24 vakt om det kreativa filmlivet även utanför tyngdpunkten på kulturpolitiska intressen. a ii SR. Utredningen lade i betänkandet fram Dessa förslag är inte bundna vid det existeförslag som skulle leda till ökad utläggning rande kommersiella systemet. av produktioner, i enlighet med riktlinjer Av Eklunds analys av den svenska som angetts i uttalanden av riksdagen. Från biograffilmsbranschen, redovisad i utredning- SR: s sida har man vid olika tillfällen förkla- ens tredje delbetänkande, framgår att läget rat sig intresserad av att öka andelen utlägg- inom filmbranschen är kritiskt i flera avseningar. Så har dock inte skett i nämnvärd enden. Såväl filmproduktion som biografutsträckning. verksamhet och filmuthyrning visar under Konsekvenser av det slag som nu nämnts senare år svag lönsamhet. För en stor del av rimmar illa med de kulturpolitiska mål som biograferna är resultaten så dåliga att de är bl. a. kulturrådet ställt upp. direkt hotade av nedläggning. Filmproduk- Utredningens förslag syftar i första hand tionens ekonomiska problem är också stora. till att ge så många människor som möjligt 1972 års ändringar i filmavtalet hade bl. a. tillfälle att se bra biograffilm, inte till att till syfte att öka stabiliteten i produktionen. understödja biografägare. Filmbranschens in- Som redovisas i kap. 2 innebär avtalsreviställning till filmpolitiken styrs naturligt nog sionen att två nya fonder för selektivt

förhandsstöd till produktionen av svenska sig till förmån för en vitalisering av filmlivet, långfilmer (H-fonderna) bildas genom att framför allt genom att delta i finansieringen den nuvarande ersättningen till svenska film- av svensk filmproduktion. Mycket talar för producenter i förhållande till bruttobiljettin- att det sistnämnda är att föredra från allmän täkterna (A-fonden) successivt trappas av för filmpolitisk synpunkt. Naturligtvis bör det att helt upphöra fr. 0. m. budgetåret ena inte utesluta det andra. 1974/75. Vidare reduceras andelen avgifter Tv är ett distributionsmedel, biografen ett som är avsedda för kvalitetsbidrag. En del av annat. Båda kan distribuera samma film. de medel som friställts på detta sätt skall Men effekten från tittarens synpunkt varieanvändas för filminstitutets egen produktion rar starkt med sättet att distribuera. Tvzs av såväl långfilm som kortfilm. och biograffilmens företrädare borde vara Av kap. 2 har framgått att riksdagen i angelägna att etablera ett för båda parter anslutning till avtalsändringen beslöt ett fruktbart samarbete i fråga om filmprostatsbidrag på drygt 0,7 milj. kr till H-fon- duktion och filmvisning. En ömsesidig påverderna, att - som förutsattes vid ändringen - kan föreligger utan tvekan mellan de båda beloppet fördubblades för budgetåret medieformema liksom ett ömsesidigt bero- 1973/74 och kan komma att fördubblas ende. Tv använder film; och sprider film dit ytterligare en gång budgetåret 1974/75. biografen inte når. Det finns därför enligt Avtalsändringen och det nya statliga stö- utredningens mening naturliga skäl att efterdet bör medföra en förbättring av den sträva en samordnad film/tv-politik. svenska filmproduktionens situation. Ändå En sådan politik bör syfta till att motverfinns det anledning till farhågor för produk- ka de olägenheter som nämnts tidigare samt tionens ekonomi. stimulera till ett konstnärligt, ekonomiskt Om besöksfrekvensen vid biograferna i och tekniskt nytänkande genom att riva

Sverige och utomlands fortsätter att vika - konstlade gränser mellan medieformema och

vilket är troligt - minskar ytterligare såväl utnyttja gemensamma resurser. filminstitutets möjligheter till stödinsatser Förhållandet mellan biograffilmen och tv som de kommersiella intäkterna både i Sve- har reglerats på olika sätt i olika länder, rige och genom export. I så fall kommer de främst genom avtal mellan parterna. Filmrestatliga och andra medel som står till buds pertoarens omfattning i tv, tidpunkten för inte att räcka till som ekonomisk plattform visning av filmerna och andelen inhemsk för att säkerställa en svensk filmproduktion långfilm hör till de områden som reglerats av den omfattning den haft efter filmrefor- avtalsmässigt. men 1963 fram till slutet av 60-talet, eller Ett typexempel utgör det avtal som 20-25 filmer om året. ingåtts mellan det franska tv-bolaget ORTF Det kommer alltså att krävas ytterligare och den franska filmmyndigheten Centre insatser redan för att trygga den nuvarande Nationale de la Cinématographie. ORTF har ekonomiska basen för filmproduktion, ändå i avtalet förbundit sig att maximera biografmer för att vidga den. Annars finns risk för filmsvisningama till 10 % av den totala att en betydande konstnärlig tradition på sändningstiden, att inte visa biograffilm ñlmområdet går till spillo och att tekniska under veckoslut och att hålla andelen fransk och personella resurser skingras. De berörda biograffilm uppe vid minst 50 %. Även för yrkesgrupperna kan få än större sysselsätt- det italienska tv-företaget finns stipulerat att l ningssvårigheter. andelen inhemsk biograffilm skall utgöra En möjlighet till insatser är ökade direkta minst 50 %.. statsanslag till H-fonderna eller på annat sätt. Helt annorlunda förhåller det sig i ”små En annan år att söka åstadkomma någon filmländer som Danmark och Norge. Där får rimlig form av samexistens mellan filmbran- högst 5 resp. 12 inhemska biograffilmer schen och tv, innebärande att tv engagerar sändas i tv per år. I Danmark har också det

totala antalet maximerats, till som avser kvalitetsfilmer. För detta ändamål biograffilmer 100 per år, en kvot som f. ö. inte utnyttjas skall de vardera avsätta 1 milj. DM årligen. helt. Dessa medel, totalt 2 milj. DM, skall användas till av kvalitetsfil- Speciella visningstider för biograffilm har delfinansiering avtalats eller reglerats i Norge - efter 21.15 mer. Det beräknas möjliggöra sammanlagt - Finland - mestadels sen kvällstid - och minst tio sådana filmer om året. Italien - 20.30-23.30. Också i Sverige har förekommit om inte

l åtskilliga länder, bl. a. Västtyskland och formella avtal så ändå vissa överenskommel- Belgien, föreligger avtal om att en bestämd ser mellan tv och filmbranschen. tid skall mellan en biograffilms Redan 1960 förekom sålunda överläggförflyta biografpremiär och visningen i tv. Även ningar mellan SR och svenska filmproducenför av film andelen repriser av populära biograffilmer ter om samverkan produktion finns reglerade i vissa länder, däribland och tv. Västtyskland och Danmark. Frågor om visning av svensk och utländsk l flera fall - även här kan ORTF-avtalet i tv reglerades tidigare av en biograffilm - mellan samarbetsnämnd i vilken från filmbranschens utgöra ett typexempel föreligger filmbransch och tv-företag inte bara överens- sida ingick representanter för biografägare kommelser om filmrepertoarens sammansätt- och filmproducenter. Överenskommelserna ning etc. och ersättning för visnings- hade karaktären av gentlemens agreerättigheterna utan också ramavtal om samar- ment” och konfirmerades per brev. T. o. m. ORTF-avtalet för- 1968 var det avtalat att SR fick visa ca 75 bete på produktionssidan. utsätter sålunda direkta ekonomiska bidrag långfilmer per år varav högst 15 svenska. Det från tv-företaget till den franska filmproduk- var också överenskommet att fyra eller fem av de svenska filmerna skulle visas i samband tionen, även till produktionsfaciliteter. - de då ofta biofria - I Västtyskland har regeringen nyligen med julafton, i filmstödslagen 1967 påskdagen och midföreslagit en ändring juldagen, långfredagen, som innebär att bio- sommardagen. Fram till 1967 innefattade (Filmfördemngsgesetz) som visas i tv beläggs med en avgift, uppgörelsen också ett avtal om minimipris. graffilm 10 000 DM för värdefulla filmer (”Prädikats- 1967 träffades en principöverenskommelfilme) och 20 000 DM för andra filmer. se mellan SR och filminstitutet om de yttre De regionala tv-bolagen har motsatt sig formerna för samproduktion mellan SR och och i stället presenterat ett utkast svenska filmproducenter av biograffilm. förslaget till avtal mellan det västtyska filminstitutet, överenskommelsen byggde på principen att organisation de samproducerade filmerna först skulle på ena sidan, samt tv-bolagens och västtyska tv 2 (ZDF), på den exploateras på biografmarknaden och däref- (ARD) 18 månader - visas andra. Avtalet går ut på att genom sampro- ter - efter biopremiären duk1:ioner och projektfrämjande åtgärder få i tv. kunde lämnas under vissa Dispens fram ”kvalitativt högtstående tyska filmer” betingelser, innebärande kortare visningstid och därigenom åstadkomma ett rikare pro- på biograferna. för både biograferna och tv. På den tiden det bara existerade en gramutbud För att möjliggöra sådana samproduk- tv-kanal fanns en ökande förståelse från tv: s tioner skall ARD och ZDF tillsammans sida för behovet av överenskommelser av det under de närmaste fem åren satsa samman- här slaget. Tillkomsten av den andra tv-kana- 34 milj. DM. Samproducerade filmer lagt l skall först visas uteslutande på biograferna, i Definition på gentlemenk agreement”: gentlemens which is agreement is an arrangement 18 månader. not an agreement, between two persons neither of . ARD och ZDF skall enligt avtalsförslaget whom is a gentleman, with each expecting the other to be strictly bound while he himself has no stödja filmen också genom att i förväg köpa intention of being bound at all.” (Anonym engelsk tv-rättigheterna för planerade filmprojekt domare.)

len och därmed kanalkonkurrensen parat tion, dels slutligen genom exportförsäljning med bristande samordning i filmbranschens som skulle handläggas av SR. försvårade emellertid det sam- Det är i och för sig naturligt att SR är uppträdande förstånd som hade börjat etableras. I det nya intresserad av svenska filmer, särskilt om läget har det inte varit möjligt att träffa avtal priset är fördelaktigt och rätten till försäljom lämpliga samarbetsformer. Det har inte ning av filmerna till utlandet ingår. SR:s är emellertid inte konstruktivt när ens gått att få i gång förhandlingar. förslag Vid samtal som utredningen haft med det gäller att finna former för samarbete

ledande befattningshavare i SR har utred- mellan tv och filmen. Om det bara var fråga fått den bestämda uppfattningen att om att med skattemedel säkerställa svensk ningen om den kan detta ske utan att gå det är företagsledningen likgiltigt filmproduktion ”lever eller dör”: omvägen över SR och ytterligare öka SR: s svenska filmproduktionen konkurrenskraft i förhållande till filmen man anser sig inte ha anledning att slå vakt om svensk eller svensk film genom att utländska program ersätts med biograffilm utanför tv överhuvudtaget. Man uppfattar svenska.

det som en fördel att i tv kunna utnyttja svenska filmer av olika slag så länge sådana 3.5.3 Förslag till åtgärder finns att tillgå och uppskattas av tittarna. Men man känner inte något ansvar för att Den nuvarande situationen på film/tvsvensk film skall fortleva även utanför tv: området kräver enligt utredningens mening den dö ut finns alltid andra metoder kraftfulla åtgärder för att stärka sambandet skulle mellan biograffilmsproduktionen och tv. Hitoch möjligheter att sända svenska filmprotills förda förhandlingar mellan filmgram i tv. branschen och SR har inte lett till några Å andra sidan har SR i sitt remissyttrande till första betänkande anfört praktiska resultat. Risk finns för ett dödläge utredningens att man ”anser det angeläget att det i vårt i relationerna som kan ytterligare undergräva basen för den konstnärligt värdefulla biografland finns en omfattande och rikt differentierad filmproduktion” och att ”det finns ñlmsproduktionen. till ett samarbete Det förefaller inte möjligt för parterna att goda möjligheter vidgat mellan televisionen och filmen. Detta är uppnå en kulturpolitiskt acceptabel lösning av relationerna mellan film och tv. Ett enligt utredningens mening en god utgångsröran- är därför enligt utredpunkt för utredningens överväganden statligt ingripande och tv i en situation där ningens mening motiverat. Ett sådant kan i de biograffilmen ske på två sätt. Kungl. Majzt kan filmproduktionen blir allt mindre omfattan- princip de och differentierad samtidigt som samarbe- föranstalta om att förhandlingar upptas meltet mellan tv och filmbranschen i stort sett lan SR och berörda parter på filmområdet.

inte vidgas, på vissa områden t. o. m. mins- Frågan kan också lösas lagstiftningsvägen. Utredningen anser att i första hand en kar. mot det frivillig överenskommelse. bör eftersträvas. Däremot är utredningen skeptisk som skisserats i En sådan bör inbegripa inte bara de kulturkonkreta samarbetsförslag aspekterna utan även element som SR: s remissyttrande. Förslaget går ut på att politiska filminstitutet att mer exklusivt berör enbart filmbranschen ett särskilt anslag beviljas fördelas som och SR. Möjligheten att i sammanhanget bland svenska filmproducenter stimulera till en uppgörelse med insats av önskar producera film för tv. Om SR är skattemedel bör inte uteslutas. Om en intresserad av ett projekt bör enligt förslaget överenskommelse som är godtagbar från denna produktion genomföras och ersättas med dels anslaget från institutet, dels en allmänna synpunkter inte kan uppnås bör från SR som motsvarar vad SR tillgripande av lagstiftningsåtgärder överväersättning normalt betalar för hyrd utländsk produk- gas.

SOU 1973: 53

I det följande skisseras en ordning som rad situation uppkomma för den svenska kan tjäna som utgångspunkt för ett förhand- biograffilmen och svenskt filmliv överhuvudlingsuppdrag, alternativt särskild lagstiftning. taget. En förhandlingsuppgörelse bör som sagt En inordning av tv i filmavtalssystemet omfatta såväl de kulturpolitiska delarna som torde alltså lämpligen ske genom att visning kommersiella frågor. En sådan uppgörelse av biograffilm i tv beläggs med en visningsavkan inte undgå att involvera filminstitutet. gift, i likhet med vad som föreslagits i Det ligger därför nära till hands att institutet Västtyskland (se s. 148 ovan). Olika alternafår i uppdrag att föra förhandlingarna. tiv kan tänkas för storleken av sådana Syftet med de föreslagna åtgärderna bör avgifter liksom för sättet att beräkna dem. vara att stimulera till en kvalitativt bättre En analogi med biografavgifterna är långfilmrepertoar än f. n. Åtgärderna skall stärka sökt. Man kan inte utan vidare jämföra 10 % den svenska filmkulturen. av biografernas biljettintäkter med 10 % av licensintäkterna totalt eller med den del av Utredningen går för sin del inte in på den kommersiella sidan av relationerna mellan tv dem som belöper på filmvisningar i tv. Man och filmbranschen och avstår från att disku- kan inte heller utan vidare jämföra tv: s tera t. ex. minimipriser för visningsrätten. De väldiga filmpublik med biografernas publik. - t. ex. STIMföreslagna åtgärderna har inget element av En fast avgift motsvarande tilläggsersättning till de enskilda producen- avgiften - kan i och för sig bidra till att lösa terna vissa inom biograffilför visning av deras filmer i tv utöver finansieringsproblem vad de kan förhandla sig till. Inte heller vill men men påverkar inte tv: s egen filmpolitik. bör utgå på alla filmer som haft utredningen gå in på maximering av biograf- Avgiften filmsvisningar i tv till viss andel av den totala biografpremiär - i Sverige eller utomlands, eller liknande bestämmelser, även filmer samproducerade med tv - eller sändningstiden, såsom skett i det franska ORTF-avtalet. har sådan premiär utomlands inom ett år De ekonomiskt grundläggande riktlinjerna från visningen i svensk tv. för en fruktbärande samordning bör enligt Förslagsvis bör avgiften uppgå till i genomutredningens mening hämtas i 1963 års snitt ca 60 000 kr per film. Genom att ange filmavtal. Detta är visserligen formellt ett ett genomsnittsvärde markerar utredningen

avtal mellan staten och filmbranschen. Avta- det önskvärda i att avgiften differentierasl

let träffades emellertid i samband med och därigenom rimligtvis bör kunna befordra Å awecklingen av nöjesskatten. De avgifter kvaliteten och aktualitetsvärdet i tv:s film- i i 3 som branschen enligt avtalet erlägger till repertoar, förhoppningsvis också få bottenl filminstitutet - motsvarande 10 % av brutto- skiktet att försvinna. - En annan effekt av ett sådant biljettintäkterna vid de större biograferna avgiftsoch som används till stöd för svensk filmpro- system torde vara att det totala biograffilmsduktion och finansiering av olika icke- utbudet i tv minskar något. Med tanke på att kommersiella filmändamål kan till sin prak- en så stor del av filmutbudet bara är fylltiska effekt uppfattas som en särskild ”film- nadsgods är detta i och för sig ingen nackdel. skatt för filmändamål. Det är inte möjligt att närmare beräkna Det ligger något oegentligt i att filmbran- hur mycket avgifterna skulle inbringa. Om schen betalar filmskatt, dvs. en avgift för man utgår från omfattningen av biograffilmsvisning av film på biografer, när tv som har visning i tv de senaste åren - omkring 250 mycket större filmpublik än biograferna är filmer per år - skulle man kunna räkna med befriad från motsvarande betalningsskyldig- ca 15 milj. kr om året. En avgiftsbeläggning het. Om tv med sin betydande filmpublik kommer emellertid sannolikt att leda till en betalade avgifter i samma utsträckning som viss nedgång i antalet filmvisningar. Differenfilmbranschen, att användas för i stort sett l samma ändamål, skulle en radikalt förbätt- Jfr det västtyska lagförslaget.

150 _.__ ,. «..›.-,,.-.\.

tiering av avgiften bidrar också till en minsk- tion för SRi filminstitutets olika organ. ning av avgiftsmedlen. Dessa torde därför SR finansieras med mottagaravgiftsmedel komma att uppgå till mindre än 10 milj. kr som årligen tilldelas företaget av Kungl. om året. Majzt. En visningsavgift som påläggs SR De som angetts utgör bara kommer naturligtvis att innebära en viss riktlinjer exempel. Kommer konstruktiva förhandling- fördyring. Om företaget inte får motsvaranar till stånd kan riktlinjerna behöva modifie- de kompensation måste denna tas ut i form ras för att tillgodose parternas synpunkter av t. ex. kortare sändningstid eller ökat intag och önskemål. Ett systern kan komma att av billiga utländska program. Det kan ifrågakonstrueras efter en annan modell och med sättas om en kulturpolitiskt motiverad reform delvis andra effekter. Systemet bör dock - som visserligen på sikt innebär ett antal vara avgiftsbundet och utformas efter de goda program för SR - skall ske till priset av angivna huvudprinciperna. Det bör vara lägre programstandard f. ö. att medföra de effekter som nämnts Utredningen är medveten om att det ägnat med bibehållen självständighet för SR. angivna arrangemanget kan ha dessa konse- De medel som inflyter bör i princip kvenser. En viss kompensation till SR för disponeras enligt vid varje tidpunkt gällande avgifterna synes därför motiverad. Denna filmavtal. Det vore emellertid rimligt om kan utgå av mottagaravgiftsmedel, den kan man vid en förhandling observerade möjlig- också utgå av skattemedel. heten att medlen även kan utgöra underlag Utredningens förslag innebär sammanfattför ett mera utbyggt system av samproduk- ningsvis att all visning av biograffilm på tioner mellan SR och filmen. En förutsätt- biografer och i tv skall vara belagd med ning härför är att upphovsmännens organisa- avgift. Den avgiftsplikt som redan finns för tioner medverkar till att filmer som i viss biograferna utsträcks alltså till att gälla även utsträckning finansieras med allmänna me- SR. Avgiftsmedlen används till stöd av del kommer en så stor publik som möjligt till svensk filmproduktion och icke-kommergodo. Ett samproduktionsalternativ skulle siella filmändamål. Syftet är också att göra uppgörelsen mera tilltalande från SR: s befordra kvaliteten i det totala tv-filmutbusynpunkt. (Jfr västtyska ARD: s och ZDF: s det. förslag till samproduktionsavtal, s. 148 De avgiftsmedel som inbringas blir till ovan.) nytta för SR både direkt och indirekt. Förut- Genom en överenskommelse av detta slag sättningarna för samproduktioner m. m. förvidgas finansieringsbasen för svensk biograf- bättras och en stor del av filminstitutets filmsproduktion. F. n. utgörs denna bas verksamhet kommer SR till godo i ändå främst av kommersiella intäkter från biograf- högre grad än hittills. SR förutsätts genom i Sverige och utomlands, stöd de föreslagna åtgärderna få den centrala exploatering, från filminstitutet och anslag från staten. ställning i det svenska filmlivet som bör Med hänsyn till sjunkande besöksfrekvens ankomma på ett företag som är vår utan på biograferna måste man utgå från att de motstycke största producent och distributör kommersiella biografintäkterna kommer att av film. minska under 70-talet. Mot denna bakgrund är en vidgning av finansieringsbasen av väsentlig betydelse för att säkerställa svensk biograffilmsproduktion fram till 80-ta1et. Om en ordning som den skisserade kommer till stånd måste SR få en annan och centralare ställning i det svenska filmlivet. De föreslagna förhandlingarna bör därför också gälla frågan om förstärkt representa-

Filmen och samhället

4.1 Samhällsstöd till film Redan innan nöjesskatt infördes i Sverige i slutet av 10-talet och under många år därefl utredningens tredje delbetänkande redovi- ter uppfattades filmen som ett lämpligt sas vissa utländska filmstödssystem. Jämfört skatteobjekt. Även i andra länder hade man med statliga kulturpolitiska insatser på andra länge en sådan syn på filmen. områden är filmstödet av relativt sent da- Anledningen härtill var inte enbart fiskal. tum. Någon större omfattning fick det inte Mycket talar för att det inte bara var filmens förrän på 50- och 60-talen. Ett viktigt stora attraktionskraft på en bred publik utan undantag är Italien som hade ett utvecklat även dess relativt ringa sociala status* som filmstödssystem redan mot slutet av 30-talet. gjorde att den ansågs lämplig som skatte- Motivet för statliga insatser på den tradi- objekt. tionellt kommersiella sektor som filmindu- Insiktsfulla personer uppfattade visserlistrin utgör har i regel varit att trygga en gen redan på 20-talet filmen som en konstart inhemsk filmproduktion. Awägningen mel- i nivå med andra konstarter. Social status lan de näringspolitiska, arbetsmarknadspoli- grundas emellertid inte på enskilda insiktstiska och kulturpolitiska motiven är olikai fulla röster utan på ett - svårmätbart men olika länder. På kontinenten och i Storbri- - tvärsnitt i samhällets etablissepåtagligt tannien aktualiserade den ökade marknads- mang, främst dess opinionsbildande krafter. andelen nordamerikansk biograffilm efter Det är alltså sannolikt inte någon tillfälligandra världskriget olika statliga insatser för l Beträffande kulturella aktiviteters sociala direkt filmstöd och/eller skattelättnader för status, jfr ett uttalande av professor Stig Strömbiografñlm. Den avgörande drivkraften för holm i 0rd och Ton, STIM under 50 år 1923-1973 (s. 26): statliga åtaganden inom ñlmsektorn var Det är en trivial iakttagelse att en intressegrupps emellertid den kraftiga nedgång i biobesöken möjligheter att vinna gehör för sina anspråk på samhällets skydd står i direkt förhållande till som utan undantag följde på tv: s utbredning gruppens allmänna sociala situation. Att medeltii de aktuella länderna. dens föraktade ”lekare”, som i vissa svenska landskapslagar direkt utpekas som en pariaklass, Det är svårt att göra exakta jämförelser skulle ha vunnit gehör för krav på en utövande mellan olika länders ekonomiska relationer konstnärers rätt” är - även bortsett från rättstektill det nationella filmlivet. Filmstödets niska och andra förhållanden, som gör en sådan idetill en uppenbar anakronism - redan med hänsyn utformning, t. ex., skiftar starkt. Vissa ge- till gruppens status en orirnlighet. Enstaka gynnade elitgestalter, hovskalder eller

mensamma element kan dock konstateras. hovkapellmästare,

eller sådana modebildningar som förmatt förnäma Principiellt skiljer sig inte svenska statens och inflytelserika amatörer eller mecenater att ekonomiska relationer till filmen från vad skänka glans åt verksamheten, kan påverka den samhälleliga värderingen av konstnärlig eller litterär som gäller i många andra länder. aktivitet.

stöd med allmänna medel het att nöjesskatt utgick även på teater, att tala om ett aktivt var teater och till svensk filmproduktion. Som nämnts skatteprocenten lägre på snabbare än för film samt tidigare utgick för detta budgetår ett statsanawecklingstiden att ingen nöjesskatt utgick på t. ex. littera- slag på drygt 0,7 milj. kr till filminstitutets orsak till dessa förhållan- nyinrättade s. k. H-fonder. För budgetåret tur. En bidragande den kan vara att teatern tillmättes högre 1973/74 har ca 1,7 milj. kr anslagits för

social status än filmen men - på grund av samma ändamål.

teaterns Inte förrän tio år efter filmreformen spektakulära inslag - lägre status än lämnar alltså samhället ett nettostöd till litteraturen. De religiösa gruppernas negativa filmen. Stödet är emellertid så obetydligt i inställning till filmen kan också ha medverförhållande till såväl filmens betydelse i kat. samhället som behovet av stöd att det I de flesta länder har nöjesskatten på fortfarande inte går att säga att filmen är filmen avvecklats successivt. I Sverige skedde den i samband med jämställd med annan kulturverksamhet. slutliga avvecklingen Det är naturligtvis inte bara fiskala hän- 1963 års filmreform. Det togi Sverige längre tid att avveckla än i flera andra synstaganden eller filmens sociala status som nöjesskatten in i detta sammanhang. Det finns länder] spelat avskaffades och filmre- också ett klart samband mellan filmens När nöjesskatten detta av behov av stöd samt filmbranschens allmänna formen genomfördes uppfattades som ett definitivt erkännande från ekonomi och räntabilitet. många sida av filmen som samhälls- Tv: s genombrott anses allmänt ha varit av statsmakternas för filmbranschens ekooch kulturföreteelse. Denna reaktion var på avgörande betydelse vis förhastad. av nomiska kris. Mycket talar för att detta är sätt och Awecklingen I grunden är emellertid filmens nöjesskatten innebar i princip bara en noll- riktigt. av de ekonomiska relationerna ständigt ökade behov av stöd av allmänna ställning staten och filmen. medel en följd av ekonomiska lagar som mellan Några stödinsatser med samhällets gäller hela kultursektorn, inte bara filmen. med skattemedel, jämförbara inom kulturområdet i övrigt, ingick Det är en generell erfarenhet att ekonoåtgärder inte i reformen? miska aktiviteter som främst omfattar tjäns-

emeller- sjukvård, rättsväsende Filmreformen 1963 begränsades ter, t. ex. utbildning, tid inte till en nollställning av de ekonomiska etc., präglas av mycket snabba kostnadssteg-

mellan samhället och filmen. ringar. Som förklaring anges ofta såväl relationerna innehöll konstruktiva bristande effektivitet i den offentliga förvalt- Reformen väsentliga främst inrättandet av film- som det ständigt växande antalet element, genom ningen institutet och utformningen av ett stödsystem människor som tar tjänsterna i anspråk.

finan- kostnadsökning är emellertid inte för den svenska filmproduktionen, Kraftig till institutet. till den offentliga sektorn. Sådan sierat genom biografavgifter begränsad förekommer även inom den privata. Kost- De konstruktiva inslagen i reformen genomav statsmakterna. Att nadsökningar för de nämnda tjänsterna torde fördes på initiativ och t. o. m. utvecklas i första hand få hänföras till arten av deras filmen kunde överleva

i ett så litet land som Sverige utan stöd med teknologi. Det industriella arbetet kännetecknas av allmänna medel vittnar gott om principerna för reformen och effekterna av denna. en fortlöpande höjning av produktiviteten.

var konstruk- Inom tjänstesektom är det av olika skäl svårt Kvar står dock att reformen princi- l tiv bara i fråga om de administrativa Beträffande nöjesskatten på biografföremen inte beträffande ställningar och dess avveckling se vidare utredperna för filmpolitiken från sam- ningens tredje delbetänkande, avsnitt 2.2.2. aktiva ekonomiska stödinsatser 2 Före 1963 fick filmbranschen ett begränsat hällets sida. ekonomiskt stöd från staten. Det var delvis bundet Först med budgetåret 1972/73 kan man till nöjesskatten.

att genomföra en sådan höjning. En stråk- 4.2 Vissa utbildnings- och arbetsmarknadskvartett av Mozart, beräknad att ta en halv frågor timme, fordrar helt enkelt sammanlagt två arbetstimmar. Den kan inte rationaliseras. Som berörts tidigare redovisas i utredningens Produktiviteten kan höjas bara genom att tredje delbetänkande en undersökning som man spelar stycket snabbare eller låter färre utförts av utredningen i samråd med kulturän fyra personer bilda kvartett. En produkti- rådet rörande ñlmarbetarnas arbets- och vitetshöjning av detta slag medför emellertid inkomstsituation. l undersökningen ges vissa en försämring av produkten. synpunkter på utbildnings- och arbetsmark- Två amerikanska ekonomer, W. Baumol nadsfrågor. och W. E. Oats, har uttryckt problemet på Undersökningen bygger på en enkät till följande sätt: dels ca 400 fritt arbetande dels ett filmare, urval om ca 300 medarbetare vid Sveriges I en ekonomi där en sektor ständigt släpar efter de övriga i produktivitetsstegringens Radio (SR) som huvudsakligen arbetade med takt måste kostnaden för produkterna i den filmproduktion. sektorn ständigt stiga i förhållande till kost- I anslutning till enkäten gavs tillfälle att ge nadsnivån inom resten av ekonomin; och synpunkter på arbetsmöjligheterna samt denna stegring kommer att vara oupphörlig komma med förslag eller idéer till hur dessa och kumulativ. skulle kunna förbättras. Kulturrådet avser Det finns olika metoder att möta detta att i sitt kommande betänkande redovisa en problem. En möjlighet är att upphöra med närmare bearbetning av dessa synpunkter. verksamheten eller försämra dess kvalitet. Frågan om av filmarbetare utbildning Ett sådant alternativ bör enligt utredningens upptar stort utrymme i svaren på filmarbetarmening vara uteslutet inom kultursektorn. enkäten. Man går framför allt in på utbild- Ett annat alternativ är att vissa tjänster ningens omfattning samt vidareutbildning. helt eller delvis omvandlas till obetalda Utbildningens innehåll berörs också. amatöraktiviteter. Carylon Bell säger i Ma- Utbildning av filmarbetare sker f. n. framcro economics of unbalanced growth (Ame- för allt vid det statliga Dramatiska institutet

rican Economic Review, september 1968) (Dl). Viss utbildning förekommer också

att de icke-professionella framgångsrikt ta- inom SR. git över rakning. Dl utbildar personal för produktion av Otvivelaktigt finns även inom kultursek- program för teater, film, radio och tv. torn ett starkt ökande inslag av icke-profes- Utbildningen avser regi, bild- och ljudteknik, sionell verksamhet. Kulturrådet ställer sig i scenografi, och administration. maskering sitt betänkande (SOU 1972: 66) mycket Institutet meddelar också sådan allmän propositivt till denna utveckling och menar att duktionsteknisk i de nämnda utbildning den bör stödjas av allmänna medel. Utred- medierna som behövs för yrkesverksamhet ningen utgår från att kulturrådets ställnings- av annat slag. tagande i första hand grundas på ideologiska Utbildningen omfattar allmän linje, adskäl och inte ekonomiska. Den icke-profes- ministrativ linje, bildteknisk linje, ljudteksionella verksamheten anses vara av värde i nisk linje, och scenografilinje maskeringsoch för sig men inte som ersättning för den linje, alla tvååriga. Utbildningen på allmänna professionella. linjen avser dels regi- och producentutbild- Ett tredje alternativ att möta kostnads- ning, dels allmän produktionsteknisk utbildstegring är ökade anslag av allmänna medel. ning som är utformad som en särskild ettårig

l Dramatiska institutet började sin verksamhet 1970. Dess styrelse består av ordförande och åtta andra ledamöter. Ordförande och sju ledamöter utses av Kungl. Maj: t, en ledamot av filminstitutet.

lärokurs inom den allmänna linjen. Till den Bakgrunden till utredningens förslag i det allmänna produktionstekniska utbildningen första delbetänkandet om statsbidrag till SR skall tas minst 16 studerande årligen och till för svensk programproduktion utanför SR de tvååriga utbildningslinjema minst 30. var de enskilda filmarbetarnas akuta syssel- Utbildningen av filmarbetare vid SR är en sättningsproblem. Av filmarbetarenkäten intern personalutbildning. Den omfattar framgår att det fortfarande råder en akut bl. a. kurser i tv-produktion och produk- kris inom svensk filmproduktion med bl. a. tionsteknik, filmklippning, grund- och vida- bristande sysselsättning för många filmare. reutbildning på det ljudtekniska området Yrkesutbildningen på filmområdet faller i samt filmtekniska kurser. och för sig utanför utredningens uppdrag. En synpunkt som återkommer ofta i Utredningen har därför begränsat sig till att enkätsvaren är att det utbildas för många redovisa ovanstående synpunkter från filmarfilmärbetare. Staten borde se till att det inte betarhåll. Vissa av de framförda kraven, utbildas fler än marknaden kan tillgodogöra främst i fråga om vidareutbildning, synes i ske genom att dimensionera någon mån ha tillgodosetts genom en del sig. Det kunde utbildningen vid DI så att tillgång och ändringar sedan 1970 i Dlzs verksamhet. efterfrågan på arbetskraft blev bättre balan- Mot bakgrund av filmarbetarnas nuvarande serad. DI borde inte släppa ut stora kullar villkor anser utredningen emellertid att den elever varje år på ett område med mycket framförda kritiken motiverar att man ser osäkra och begränsade arbetsmöjligheter. över såväl utbildningen vid DI som utbild- 1 Det borde räcka med en omgång vart tredje ningsfrågoma i övrigt. år. Man anser också att utbildningen av I ett stort antal av svaren i filmarbetarenkäfilmarbetare är alltför splittrad som den sker ten kommer man in på förhållandet mellan i dag: på DI och SR. Tanken på någon form filmprodukrionen och tv. Vissa av de av filmakademi som har både teori och frågor som berörs är av speciellt intresse för praktik på schemat har förts fram i samman- arbetsmarknadsproblemen. hanget. I varje fall borde ett samarbete Den första har att göra med laboratoriekomma till stånd mellan de olika utbildande sidan. Film är dyrt att framställa. De stora institutionerna. kostnaderna ligger inte minst på laboratorie- Jämsides med sådana och liknande syn- arbetet. Den producent som har egna laborapunkter på utbildningens omfattning krävs torier står starkare än andra. en ökad vidareutbildning av utövande film- SR har ett eget internt laboratorium. arbetare att träda i stället om nyrekryte- Någon mervärdeskatt behöver inte betalas ringen minskas. Vidareutbildningen borde ta till tv på leveranser från detta laboratorium. sikte främst på filmtekniker, hävdar många. Privata laboratorier, producenter och foto- Elektronteknik, tv-teknik o. d. borde ingå. grafer måste däremot debitera SR mervärde- Utbildningen kunde ske inom DI eller skatt vid leveranser till SR. Detta innebär, utanför, i form av kurser eller på annat sätt. framhåller man, att utomstående producen- När det gäller innehållet i den nuvarande ter etc. inte har möjlighet att konkurrera på utbildningen framhålls bl. a. att den borde lika villkor med SR: s egna produktioner. göras mångsidigare för alla. Regi, foto, Utredningen vill för sin del tillägga att det ljudredigering etc. skulle kunna integreras. bara är rent bokföringsmässigt som SR:s Undervisningen borde breddas så att den egna produktioner på detta sätt blir billigare kunde komma även massmedieundervis- än utlagda produktioner. Från samhällets ningen i skolorna till godo. Laboratorieut- synpunkt är det en helt fiktiv besparing. bildning efterlyses vidare. Det uppges att Däremot är det angivna förhållandet ägnat sådan utbildning inte förekommer överhu- att ytterligare stärka SR: s produktions- “ f. n. kapacitet på bekostnad av utomstående vudtaget

producenter. kan underlättas av staten genom stimulans- En annan fråga av intresse som tas upp är bidrag av olika slag. förhållandet mellan tv: s programutbud och Frågan om kommunernas engagemang i filmarbetamas arbetsmöjligheter. Alltsedan kulturpolitiken ligger f. n. i stöpsleven med tvåkanalssystemets start 1969 har det skett anledning av kulturrådets förslag i dess en förskjutning i tv-utbudet från informativa huvudbetänkande. Förhandlingar i saken har program till mera underhållningsbetonade, förekommit 1973 mellan företrädare för av typen Halvsju, Sveriges magasin, staten och kommunförbunden. Utredningen olika estradprogram o. d. Förskjutningen har under sådana förhållanden inte anledning återfinns i ändå större omfattning i tv-kon- att gå närmare in på saken. Vikten av lokal sumtionen. Tittandet på informationspro- förankring att bygga på grundval av de gram har minskat kraftigt i jämförelse med skiftande lokala förutsättningarna - och ett enkanalstiden. informellt samarbete mellan kommun, för- Den angivna tendensen i tv: s programut- eningsliv och kulturarbetare bör dock frambud påverkar arbetsmarknaden för filmarbe- hållas. eller l. tarna. De som vill syssla med informativ Enligt utredningens mening bör samhällets å dokumentär film får sina arbetsmöjligheter stöd till filmen utgå efter samma principer i › reducerade. Man kräver därför att dokumen- som gäller för t. ex. statsbidrag på kulturomtärfilmen skall återfå sin plats i tv liksom rådet i övrigt. Generella metoder förekomöverhuvudtaget program för minoritetsin- mer inte vid sådan bidragsgivning. Den är tressen. selektiv. Den kommersiella filmbranschen är för Inte heller de frågor som berörts sist ingår liten för att arbetsmarknadsskäl skall motii utredningens mandat. Samhället har emel- vera generella metoder för att säkerställa lertid självfallet ett ansvar för både utbild- dess framtida existens med nuvarande strukningsfrågoma och arbetsmarknadsfrågorna. tur. Att filmen bör jämställas med andra De är viktiga områden att ta hänsyn till vid konstarter skall vidare inte skymma att utformning av den allmänna filmpolitiken. filmbranschen, i likhet med t. ex. boktryckeribranschen, framställer ett stort antal produkter som inte är av sådant värde att de 4.3 Utredningens överväganden bör stödjas med allmänna medel - vilket är ofrånkomligt om stödåtgärderna är generella. 4.3.1 Fördelning av samhällsstöd till filmen Filmbranschens struktur är också i vissa Resonemanget i avsnitt 4.1 utmynnar i två avseenden ineffektiv. (Jfr utredningens frågeställningar: efter vilka principer skall tredje delbetänkande.) Det kan inte vara ökade anslag med allmänna medel utgå till riktigt att ge samhällsstöd till sådan verksamfilmen och hur stort är behovet av allmänna het en generell utformning. medel? Utredningen anser alltså att samhällsstöd I likhet med kulturrådet anser utred- till filmen bör fördelas med omsorgsfulla ningen att filmen bör ses som en kulturakti- selektiva metoder, efter redovisade principer. vitet jämställd med andra. Samhället - stat Syftet bör vara att på filmens omrâde och kommun - måste ta sitt ansvar för stimulera och till en mångfald konstnärliga filmen liksom det gör för annan kulturverk- ekonomiska insatser samt nyskapande, insatsamhet. ser som bygger på demokratiskt förankrade Staten bör i första hand bidra med beslutssystem och full insyn i verksamheten. centrala insatser, t. ex. stöd för filmproduk- Med selektiva metoder menas här inte tion och filmimport. Kommunala insatser bara val som har att göra med filmproduk-

bör syfta till att säkerställa tillgång på god tion utan också val av metoder o. d.: om

film inom kommunen. En sådan verksamhet man skall stödja produktion eller distribu-

tion, var stödåtgärder bör sättas in för att ge verksamhet av olika slag som utredningen bästa effekt osv. Det är filmen som en del av föreslagit kan redan vid slutet av 70-talet kulturområdet som skall stödjas, inte en viss komma att medföra en ytterligare förskjutbranschstruktur. ning av tyngdpunkten inom filmpolitiken har som argument från den traditionella filmbranschen till I vissa sammanhang mot ökade statliga stödåtgärder framhållits andra sektorer av filmlivet. att den starka minskningen av besökssiff- Men man skall inte överge tio fåglar i roma på biograferna gör filmen alltmer handen för en i skogen. F. n. och under i ointressant som kulturfaktor. Utredningen varje fall de närmaste åren torde en inte avvisar en sådan argumentering. Trots den oväsentlig del av samhällets filmpolitiska starka minskningen av biobesöken uppgår de åtgärder komma att sättas in på den traditiofortfarande till ca 23 milj. om året, eller nella filmbranschen. Samtidigt bör efter hand nästan tio gånger fler än teaterbesöken. en allt större satsning ske på strävanden och Man bör ingalunda bortse från kvantita- initiativ utanför branschens ram och nya tiva effekter vid utformning av kulturpoliti- former prövas. ken. Mycket talar för att sådana effekter blivit alltför litet beaktade. Det gäller inte 4.3.2 Samhällets utgifter för filmstöd minst filmområdet. Större delen av biobestår ju f. ö. av ungdomar i I avd. V återfinns en sammanställning av de publiken åldrarna 17-23 år, alltså en mycket viktig förslag som utredningen lämnat. En summegrupp att nås av samhällets kulturpolitik. ring av kostnaderna för att genomföra Det är enligt utredningens mening ett ytterli- förslagen ger betydande belopp enbart för de gare skäl för samhället att göra större insat- mest akuta områdena. Till dessa belopp bör ser för filmen. läggas följdkostnader som redovisats enbart Kvantitativa synpunkter, som t. ex. be- kvalitativt när de av tekniska skäl varit svåra söksfrekvens, får emellertid inte styra det att beräkna. kulturpolitiska tänkandet. Kvalitativa aspek- En sådan kostnadssummering ger ingen ter måste förbli en central styrningsfaktor, uppfattning om storleken av det samhällshur svårt det än kan vara att mäta sådana. stöd till filmen som behövs. Om en försöks- Utredningen talar som nämnts med avsikt verksamhet visar sig meningsfull och framom samhällets ekonomiska relationer till gångsrik kommer den att skapa ökade och filmen, inte till filmbranschen. 70-talets genom försöksverksamheten välmotiverade filmpolitik bör inte först och främst knytas behov av ytterligare stödinsatser. Därtill till den kommersiella filmbranschen. I tidiga- kan fogas att besökssiffrorna på biograferna re delbetänkanden har utredningen föreslagit sannolikt kommer att fortsätta att sjunka som helt under 70-talet. måste man ta i en rad åtgärder inom filmområdet Slutligen eller delvis faller utanför filmbranschen i beräkning den ekonomiska mekanism som begreppets trängre bemärkelse. redovisats tidigare och som medför ”oupp- Många av de föreslagna åtgärderna har hörliga och kumulativa” kostnadsstegringar utredningen velat ge karaktären av försöks- inom filmsektorn. verksamhet. Därav följer att resultaten av Vissa möjligheter till produktivitetsstegverksamheten bör studeras innan samhället ring inom denna sektor skall inte underbinder sig för en mera långsiktig politik. skattas. Produktionen av en film kan inte - Den nya kommunikationsteknologin, för lika litet som distributionen - utan vidare filmens del i första hand videogram och jämföras med framförandet av en Stråkkvarkabel-tv, kommer på sikt med säkerhet att tett. Det vore emellertid illusoriskt att utgå vidga det område som bör täckas från att filmen kan frigöra sig från de ytterligare av samhällets filmpolitik. (Jfr avsnitt 4.3.3.) ekonomiska problem som gäller tjänstesek- Denna nya teknologi liksom den försöks- torn i stort.

SOU 1973: 53 157

Den sammanlagda effekten av eftersatta inrättas både i kommunerna och vid landsbehov inom filmområdet - vilka behandlats tingen. Som kontaktorgan mellan nämnderi utredningens betänkanden sjunkande na och föreningslivet och andra intressenter besökssiffror på biografer samt kostnadssteg- rekommenderar rådet att särskilda samarringar inom kultursektorn motiverar enligt betsorgan bildas. Samarbetsorganen bör även utredningens mening att filmen under 70- kunna svara för av turnéverksamordning talet får ett stöd från statens sida som information samhet, och publikarbete samt successivt kan växa till 16-20 milj. kr om en planering av den uppsökande verksamheåret. är beräknat i 1973 års pen- ten för att olika Beloppet delar av kommunen/länet ningvärde. Det innefattar inte filmstöd som och olika grupper skall kunna nås bättre. kanaliseras genom SR. Kulturrådet föreslår ändringar också av Härtill kommer ökade insatser på de den centrala administrationen för kulturlokala och regionala planen. Även i lands- Ett för bl. a. frågor. nytt departement tingens överväganden på kulturområdet mås- kulturärenden föreslås bli inrättat. te filmen beaktas. Under skall ett centralt departementet Utredningen har i det första delbetänkan- organ inrättas för rådgivning, utredning och det föreslagit kommunala insatser i fråga om statsbidragsprövning. Det centrala organet driften av samhällsstödda lokaler för kvali- i betänkandet kallat det nya kulturrådet tetsfilm samt beträffande filmstudios och skall även ha ett direkt ansvar för statens barnfilm. Lokalfrågor tas upp också ikap. l insatser inom teater, musik, film, litteratur, ovan. I det andra delbetänkandet redovisas konst samt musei- och utställningsverksamförslag om film- och tv-undervisning. Även het. Utanför ansvarsområdet faller bl. a. dessa föranleder kommunala utgifter. radio, tv och press. Till sistnämnda frågor och vissa andra Det centrala motivet bakom förslaget om kommunala satsningar som föreslås åter- det nya kulturrådet är att öka insynen och kommer utredningen i tabell V.2. inflytandet från bl. a. folkrörelser, kulturarbetarorganisationer och kommunrepresentanter i fråga om de statliga kulturinsatserna. 4.3.3 Filmens kulturpolitiska administration Rådet skall följa utvecklingen också inom den privat drivna delen av kulturområdet. I Förslagen till kulturverksamhetenr framtida sina bedömningar och förslag till statliga organisation åtgärder skall man utgå från situationen på Kulturrådet behandlar i sitt betänkande Ny kulturområdet som helhet. Rådet skall också

kulturpolitik frågan om den långsiktiga in- svara för viss informationsverksamhet av

riktningen av de statliga åtgärderna på praktiskt samordnande slag i kulturpolitiska kulturområdet samt samspelet mellan statli- frågor. ga, kommunala och andra insatser. Till Det föreslås att det nya organet organiseområdet hänförs bl. a. de konstnärliga ut- ras med bl. a. en styrelse på 15 ledamöter, trycksformerna samt medier för kommuni- tre nämnder med vardera 10 ledamöter samt kation såsom press, radio och tv. ett kansli. Alla ledamöterna skall utses av Olika frågeställningar rörande kulturverk- Kungl. Maj: tz. samhetens framtida organisation, lokalt, re- Styrelsen skall avgöra frågor av större gionalt och centralt, diskuteras i betän- betydelse. De tre nämnderna föreslås få kandet. Vissa rekommendationer ges härför. följande ansvarsområden: l. teater, dans, Förutom en ökad spridning av den kultu- film och musik, 2. litteratur och bibliotek, rella verksamheten ser kulturrådet det som l Proposition på grundval av betänkandet väntas angeläget att fler människor får möjlighet att bli avlämnad till vårriksdagen 1974. 2 betänmedverka i planeringen och i de beslut som Förslagen har framlagts i kulturrådets kande. De har sedermera överarbetats och redovifattas. Rådet förutsätter att kulturnämnder sats i en departementspromemoria (Ds U 1973: 9).

158 SOU 1973: 53

3. konst, museer och utställningar. Kansliet sektorer av filmlivet. skall bereda ärendena, m. m. Den tekniska utvecklingen på tv-området Nämnderna skall ha både rådgivande och har hittills gått utomordentligt snabbt. Det beslutande uppgifter. De skall var och en finns anledning tro att den kommer att inom sin sektor fördela de anslagssummor fortsätta i minst samma takt. Den reser en som Kungl. Maj: t ställer till förfogande. rad betydelsefulla kulturpolitiska problem. Arbetsuppgifterna inom kansliet föreslås Som nämnts är det framför allt video-

fördelade på tre arbetsenheter efter sin art: gram och kabel-tv som är av intresse. De

utredningsenheten, sekretariatsenheten och kan öppna möjligheter för ett långt mera administrativa enheten. Sekretariatsenhetens differentierat utbud än det som eterburen tv - att som sekretariat åt uppgift fungera kan ge. I utvecklingen ligger också risker som och nämnderna - har ansetts motiverar att samhället styrelsen följer denna med motivera att dela upp den i fyra arbets- uppmärksamhet. grupper som svarar mot styrelsens och Kabel-tvzs möjligheter har hittills inte nämndernas ansvarsområden. Den arbets- uppmärksammats mycket i Sverige. Medan grupp som knyts till nämnden för teater, eter-tv är ett medium för den stora publiken dans, film och musik skall enligt förslagen i är kabel-tv mediet för förhållandevis mindre väsentliga avseenden ta över arbete som f. n. grupper. Genom att en kabel kan utnyttjas ligger på teater- och musikrådets kansli. för ett stort antal kanaler begränsas möjlig- Genom arbetsgrupperna skall sekretariats- heterna att sända huvudsakligen bara genom enheten kunna tjäna som en naturlig kon- resurserna att göra program. Kabeln öppnar taktpunkt mellan det nya kulturrådet och möjligheter till tvåvägskommunikation. Mot- ”fältet, dvs. olika institutioner och andra tagarapparaten kan alltså användas för att

intressenter. Dess uppgifter sägs innebära att kommunicera med en programcentral.

kunskaper och erfarenheter rörande praktisk Kabel-tv kan ge ytterligare stimulans till verksamhet på olika kultursektorer bör vara den regionala kulturverksamheten. Utbudet i företrädda bland enhetens personal. Den tv skulle kunna bli mera mångsidigt och personalorganisation som föreslås för en- kampen om programtiden minska. Å andra heten upptar dock inte någon befattnings- sidan kan kabel-tv ge den koncentrerade havare med kunskap om film. bebyggelsen, där det blir billigast att lägga ut kablar, en privilegierad ställning på bekostnad av glesbygdsområdena. Nya audivzlruella medier Utvecklingen i fråga om videogram har Utredningens förslag i de båda första delbe- under senare år väckt stor uppmärksamhet. tänkandena bygger på nuvarande förhållan- Det går ännu inte att överblicka vilken den på det tekniska området. Den tekniska betydelse de kan få. I slutet av 60-talet utvecklingen ansågs inte göra de investe- trodde många på en explosionsartad utveckringar eller andra åtgärder som då föreslogs ling. Denna överdrivna förväntan övergicki föråldrade. motsvarande besvikelse i början av 70-talet. När det gäller utformningen av filmens Den tekniska utvecklingen pågår emellertid kulturpolitiska administration måste emeller- samtidigt med en successiv inbrytning i tid tas hänsyn till den nya kommunika- marknaden och öppnande av nya marknader. tionstekniken, för filmens del i första hand Fortfarande är det svårt att förutse i videogram och kabel-tv. Som utredningen vilken riktning utvecklingen kan komma att framhållit i annat sammanhang kan, bl. a., denna teknologi redan vid slutet av 70-talet 1 Gemensamt för videogram är att de i olika komma att medföra en ytterligare tyngd- form har lagrat bilder och ljud som på ett enkelt inom från sätt kan spelas upp. Det finns många olika slags punktsförskjutning filmpolitiken videogram. Hit hör t. ex. kassett-tv, bildskivan och den traditionella filmbranschen till andra super-8.

gå. Men man kan utgå från att den kommer stödsystem, reglerat i filmavtalet. På grund att påverka såväl omfattningen som arten av av filmens speciella problem kan bidragsforproduktion och distribution av rörliga bilder. mer och stödåtgärder som kulturrådet förespråkat inte generellt appliceras på filmområdet eller lämpligen handläggas av det nya Utredningens rekommendationer kulturrådet. I kulturrådets betänkande behandlas filmen Ett exempel på det sistnämnda är det helt med hänvisning till filmutred- kortfilmsstöd som utredningen föreslagit i perifert ningens pågående arbete. Även radio, tv och sitt andra delbetänkande. Detta stöd föreslår press behandlas summariskt. utredningen skall handläggas av styrelserna Enligt kulturrådet skall som nämnts den för dels de s. k. H-fonderna, dels filminstitunya centrala organisationens ansvarsområde tet, med hänsyn bl. a. till de olika styrelseinnefatta film, men inte radio och tv, pressen ledamöternas personkännedom. De skall anoch de nya audivisuella medierna. Filmfrågor ställa de producenter som skall svara för förutsätts bli handlagda av en nämnd som arbetet. också skall ha ansvaret för teater, dans och Det är alltså inte fråga om s. k. projektmusik. stöd utan om ett personligt och kontinuer- Utredningen kan inte finna en sådan för vilket fordras tillligt producentarbete ansvarsfördelning ändamålsenlig. I kap. 3 har gång till en filmteknisk och filmadministrativ utredningen föreslagit en samordnad film/ apparat. Vidare är att märka att bara en tv-politik. Den skall bl. a. gå ut på att tv tredjedel av stödet skall utgå med statsanslag inordnas i filmavtalssystemet och att SR får medan resterande två tredjedelar betalas av en annan och centralare ställning i det Filminstitutet i enlighet med gällande filmavsvenska filmlivet. Syftet med de föreslagna tal. Stödet kan således inte skötas av en åtgärderna är att stimulera till en kvalitativt nämnd, såsom kulturrådet föreslagit i sitt bättre filmrepertoar än f. n., att stärka den remissyttrande över utredningens andra delsvenska filmkulturen. betänkande. Behovet av en samordnad film/tv-politik Utredningen har inte möjlighet att i det är redan nu högst påtagligt. Det kommer att slutskede av utredningsarbetet vari utred-

accentueras ändå mera i samband med en ningen befinner sig ta ställning till kulturrå-

introduktion av de nya audivisuella me- dets förslag i hela dess vidd angående dierna, videogram och kabel-tv. Det är svårt kulturverksamhetens framtida organisation att överblicka betydelsen av dessa, på gott såvitt förslagen kan ha betydelse för filmoch ont. Men de kan komma att dominera livet. Vad gäller den centrala organisationen bilden om ett tiotal år. En hög beredskap förordar utredningen emellertid att filmen från samhällets sida är nödvändig för att inte skall ingå i det nya kulturrådets ansvarskunna ingripa om utvecklingen skulle skada omrâde, om massmedier av typen tv, radio och de nya audivisuella medierna faller påtagliga samhällsintressen. Som också framhålls i utredningens re- utanför. Skulle dessa massmedier ingå bör de missyttrande över departementspromemo- föras ihop med filmen till ett ansvarsområde. rian angående det nya kulturrådets organisa- Kulturrådet har avgett vissa förslagi fråga tion visar redan det som nu sagts att filmen om kontakt mellan olika politiska organ, på det centrala planet intimt hör ihop med styrelser, nämnder, föreningar och andra på de övriga massmedierna. Självfallet har också de lokala och regionala planen. Utredningen film enbart som medium mycket mer gemen- har inte heller här möjlighet att gå in på samt med tv, radio, och de nya någon detaljgranskning beträffande filmens pressen audivisuella medierna än med teater, dans roll i sammanhanget. och musik. När det gäller den lokala kulturorganisa- Härtill kommer att filmen har ett eget tionen vill utredningen emellertid hänvisa till

i

s

de rekommendationer som getts ikap. l om kommunernas ansvar för att det finns möjligheter att visa film i orten: filmen skall förankras i kommunernas kulturliv. Utredningen förutsätter att dessa rekommendationer beaktas när det gäller att utforma kulturrådets intentioner på det lokala planet, även om filmen inte skulle komma att ingå centralt i det nya kulturrådets ansvarsområde. Att utredningen avvisar tanken på att filmen skall ingå i detta ansvarsområde i den form som kulturrådet förordat betyder alltså inte att filmen för den skull skall ställas utanför den föreslagna kulturpolitiska administrationen på det lokala planet. Tvärtom vill utredningen starkt betona att filmen hör hemma i de lokala kulturnämndernas kompentensområde, kommunernas ansvarstagande, och de olika lokala organ för bl. a. samråd och samordning som kan tänkas komma till stånd om kulturrådets förslag realiseras. Också regionalt bör filmen ha sin plats, i den mån särskilda samarbetsorgan kommer att införas på länsplanet eller kulturverksamheten där i övrigt regleras.

ll-

slutbetänkandet

Sammanfattning

av

I slutbetänkandet drar utredningen upp all- Filmbranschens struktur männa riktlinjer för 70-talets filmpolitik. På vissa punkter föreslås konkreta åtgärder. De I sin redovisning av branschundersökningen gäller bl. a. fraktstöd till film, filminstitutet påpekar utredningen den centrala plats som samt förhållandet mellan ñlm och tv. de s. k. integrerade bolagen SF, Sandrews Följande huvudmål anges för filmpoliti- och Europa Film - intar. De svarar för ca ken: att säkerställa och stimulera produk- 30 % av den totala svenska filmproduktiotionen av god svensk film, att säkerställa och nen, äger och kontrollerar ett stort antal stimulera import av god utländsk film, att biografer, svarar för en inte obetydlig del av förbättra distributions- och visningsmöjlighe- filmimporten och är bland de största filmutterna för god film särskilt när socialt eller hyrarna. geografiskt betingade orättvisor föreligger, Denna uppbyggnad av filmbranschen har att stimulera konsumtionen av god film, bidragit till en betydande brist på flexibilitet bl. a. genom förbättrad utbildning och infor- i marknadsföringen och i branschens ekonomation, att stimulera konstnärligt, kommu- miska relationer. Den har också medfört en nikationstekniskt och ekonomiskt nyskapan- rad regler som varit starkt konkurrensbegrände inom filmens område. sande. Det betonas att filmpolitiken bör verkstäl- I branschundersökningen diskuteras bl. a. las genom demokratiskt förankrade besluts- storleken av den s. k. filmhyran, dvs. biografprocesser. ägarnas ersättning till ñlmägarna. Genom Betänkandet inleds med en översikt av starka dominans i det svenska biografledets den svenska filmens utveckling av docent ñlmlivet har det lyckats biografägarna att Gösta Werner. Den sätter in den svenska maximera filmhyran så att den inte i något filmen i ett internationellt sammanhang. fall överstiger 50 % av biljettintäkterna. l betänkandet tar utredningen vidare upp Detta har gynnat biografledet på bekostden undersökning angående filmbranschens nad av filmägama. Det har medverkat till ekonomiska struktur som gjorts av universi- bristen på konkurrens inom branschen. tetslektorn Bo L. Eklund, filminstitutets Branschundersökningen visar att en stor ställning i det svenska ñlmlivet, biograffil- del av de svenska biograferna går med mens förhållande till tv samt de ekonomiska förlust. Högre filmhyra skulle påskynda nedrelationerna mellan samhället och filmen i läggningen av biografer. Samtidigt skulle ett större perspektiv. Slutligen redovisas bara en mindre del av höjningen komma den bl. a. vissa frågor som rör utbildning av svenska filmen till godo. Det mesta skulle filmarbetare samt filmens kulturpolitiska ad- tillfalla utländska filmägare. ministration. Från kulturpolitisk synpunkt är det vik-

SOU 1973:53 163

tigt att motverka nedläggningen av biografer. den kultur som människor har tillgång till. Den svenska filmproduktionens ekonomi Det är kommunerna som ytterst har ankräver inte heller att man rubbar filmhyres- svaret för att det finns möjligheter att visa systemet. Från de synpunkter utredningen film i orten, i anständiga lokaler. Kommuhar att företräda anser sig utredningen därför nerna måste se till att biografen, i vidare inte ha anledning föreslå att statsmakterna bemärkelse den kollektiva filmupplevelsen, ingriperi detta system. inordnas i de kultur-, fritids- och nöjescentra Samhällets engagemang i ñlmlivet bör eller andra anläggningar av samlingslokaler utvecklas successivt på de punkter där beho- som skapas. Filmen skall alltså - likaväl som vet är störst och effekten av åtgärder mest teater, musik, konst, bibliotek etc. - förank- I stället för förstatligande av film- ras i kommunernas kulturliv, inte vara en påtaglig. branschen - som föreslagits på en del håll - exklusivt kommersiell aktivitet vid sidan om. förordar utredningen ökat samhällsengage- När man planerar och bygger samlingslomang i icke-kommersiell filmverksamhet kalanläggningar skall man alltså enligt utredunder former som säkerställer mångfald, ningen ta hänsyn till behovet av filmvisning, och medinfly- av tekniskt god kvalitet. Möjlighet härtill decentralisering, nyskapande tande från alla berörda skall finnas också i ytterstadsområden och parter. Ett samhällsstöd till filmen bör enligt glesbygdsområden. utredningen inte utformas generellt och där- Inom det egentliga distributionssystemet med bidra till att konservera en otillfredsstäl- föreslår utredningen fraktstöd, som en lande utan selektivt. Insatserna komplettering av de tidigare förslagen om struktur, skall tillgodose kulturpolitiska, inte närings- samhällsstödd visning av kvalitetsfilm ute i politiska syften. landet. När det gäller produktionen av film har Av branschundersökningen framgår att mångfalden ökats genom ñlminstitutets egen småbiograferna tvingas till täta programbyproduktion och de större produktionsmöjlig- ten på grund av ett alltför litet publikunderheter som getts andra än de traditionella lag. De brottas med betydande ekonomiska filmproducenterna, i första hand filmarbetar- svårigheter, inte minst på grund av betunganna själva. de fraktkostnader. Repertoaren är otillfreds- Filminstitutets nyinrättade G- och H-fon- ställande. Ofta är de det enda biografalternader som är avsedda att byggas ut successivt tivet i orten. är instrument för denna politik. Utredningen Utredningen förordar fraktstöd för värdehänvisar också till sina tidigare förslag med fulla filmer i vidaste bemärkelse. Det föreslås syfte att stimulera produktionen av barnfilm omfatta ca en tredjedel av de filmer som och kortfilm samt få till stånd ökad produk- premiärsatts på svenska biografer. Med uttionsutläggning från Sveriges Radio till svens- gångspunkt härifrån och en sammanlagd ka filmproducenter. filmfraktskostnad av ca 3 milj. kr om året Vissa av utredningens förslag syftar till att innebär förslagen total fraktfrihet åt alla öka mångfalden i biografledet. Det gäller filmer av någorlunda bra kvalitet för en årlig bl. a. åtgärder för att ytterligare förbättra kostnad av ca l milj. kr. Med nuvarande barnfilmens situation och främja visning av filmutbud skulle det bli de l00 bästa filmerkvalitetsfilm i landsorten. na varje år som kom i fråga för stöd, t. v. På sikt finns det skäl att utgå från bara 35 mm och 70 mm film. betydande förändringar i biografväsendet. Urvalet av filmer som skall få fraktstöd traditionella uppgift har varit att skall göras av de lokala programråd som Biografens Framtidens utredningen föreslagit skall bestämma protjäna pengar genom att visa film. ha en funk- i landsorten. biograf bör enligt utredningen gram för kvalitetsfilmsvisning tion kulturlivet. Bio- förutsätts delegera urvalet till med tyngdpunkt inom Programråden bör ingå som en naturlig del av en särskild gemensam arbetsgrupp e. d. grafñlmen

En särskild nämnd - filmfraktnämnden - siellt serviceorgan för investering i tekniska som förankras i de viktigaste grupperna av nyheter på filmområdet, anser utredningen. intressenter skall ha ansvaret för fraktstödet För filmforskningen utanför universiteten är till dess programråden inrättats. Den praktis- det viktigt att filminstitutets bibliotek, ka handläggningen av fraktstödsfrågorna klipparkiv och annan filmdokumentation ges under samma tid delegeras till filminstitutet. möjlighet att följa med i utvecklingen. Filminstitutets avgöranden skall kunna över- Information om film har enligt utredklagas hos filmfraktnämnden. ningen stor betydelse. Om man vill bredda Kostnaderna för stödet skall t. v. finansie- och aktivera publikintresset utanför kretsen ras med statsanslag till filminstitutet. av redan intresserade bör en höjning av Utredningen understryker att behovet av filmutbudets kvalitet följas av en riklig, 16 mm film med säkerhet kommer att ökai slagkraftig och lätt åtkomlig information. framtiden inte minst för spelfilmen. Alla Den information som ges f. n. uppfyller inte vägar bör prövas för distribution av film vid dessa krav. sidan av de konventionella eller kommersiel- Detta gäller också barnfilm. Mycket talar la distributionskanalema. enligt utredningen för att information om Framtidens biograf kommer alltmer att barnfilm sätts in också utanför matinéfilmsvisa film i 16 mm format. Smalfilmen kan området. Här kommer även 16 och 8 mrn medföra betydande vinster i distributionsle- film in i bilden. g det. Den är också en förutsättning för att Utredningen hänvisar till en rad av sina visa ñlm i andra lokaler än den traditionella förslag som innebär att Filminstitutet kommer att täcka allt större områden utanför biografen. På sikt måste enligt utredningen samhäl- den traditionella kommersiella filmbranlets insatser inom filmomrâdet vidgas till att schen. Det gäller områden som barnfilm, omfatta även stöd av import av värdefull film/tv-undervisning, kortfilm, filmsamarbeutländsk film överhuvudtaget, inte bara av te med tv, m. m. barnfilm som utredningen föreslagit tidigare. Sammanfattningsvis förordar utredningen i flera utländska att filminstitutet får resurser att fullfölja och Importstöd ingår stödsystem. bygga ut sin verksamhet till gagn för det svenska filmlivet. Det föreslås att staten under 70-talet successivt utvecklar ett stöd Filminstitutet till filminstitutet, till att börja med genom in- att överta institutets betalningsskyldighet för

Filminstitutet tvingas f. n. att successivt

Inte minst Dramatiska institutet och professuren i film-

skränktättxâslssmütêgmrâsls-

rör detta distribution av kvalitetsfilm, rädd- forskning samt genom ökade bidrag på sammanlagt 7,5 milj. kr - så att arbetet med ning och restaurering av äldre svenska filmer räddning av äldre svenska filmer kan slutfösamt filmforskning utanför universiteten. ökar kraven av ras. Samtidigt på en vidgning framför allt av kulturpolitiska Filmen har hittills nästan inte förekommit verksamheten, i dessa krav. alls i den statliga kulturbudgeten. Förtur skäl. Utredningen instämmer är ett område som kräver inom kultursektorn bör ges med tanke här- Filmrestaurering ökade insatser. Vidare kan större resurser på. fordras för filmproduktion om produktionens ekonomiska villkor försämras ytterliga- Biograffilmen och tv re för de svenska filmproducenterna. Filminstitutets Det finns en nära släktskap mellan film och ateljéer och produktionsfastimulans de ciliteter är av betydelse för filmproduktio- tv: den ömsesidiga, konstnärliga nen. Filminstitutet bör också fortsätta att ha kan och bör ge varandra samt inte minst den ansvar som icke-kommer- arbetsmarknad de utgör för ett övergripande gemensamma

1973:53 165 SOU

många konstnärliga och tekniska yrkesgrup- emellertid inte bara banal förströelse utan per. ofta av uppenbart underhaltigt värde, pro- Biograffilm är ett vanligt inslag i tv-reper- dukter av den kommersiella filmbranschen toaren. Efter kanalklyvningen 1969 har den när den är som sämst. nästan tredubblats. l förhållande till de Omfattningen av filmvisning i tv, visningsövriga nordiska länderna har visning av bio- dagar, visningstider och repertoarpolitik har graffilm i svensk tv exceptionellt stor om- enligt utredningen klart kulturpolitiska aspekfattning. ter. Bristande samordning mellan filmvis- Biografñlmer är också mycket attraktiva ning i tv och filmvisning utanför tv kan på program i tv. Filmtittandet har ökat mest av sikt leda till att möjligheterna undanröjs för alla programkategorier under senare år. biografer, folkets hus, bygdegårdar och Från slutet av 60-talet har den svenska andra förenings- eller samlingslokaler i stora ñlmproduktionen minskat. Det beror enligt delar av landet utanför tätorterna att visa utredningen framför allt på nedgången i film. Sveriges Radios nuvarande politik kan biobesöksfrekvens. I förhållande till 1962 också leda till produktionsmonopol för Sveuppvisar spelåret 1972/73 en minskning med riges Radio. Konsekvenser av detta slag ca 50 %. rimmar illa med samhällets kulturpolitiska Den främsta orsaken till publikbortfallet mål. är enligt utredningen tv:s utbredning och Om besöksfrekvensen på biograferna i ökade programutbud. En jämförelse med Sverige och utomlands fortsätter att vika förhållandena i vissa andra länder bestyrker vilket är troligt - minskar ytterligare såväl detta. Nedgången har lett till att antalet filminstitutets möjligheter till stödinsatser biografer minskat. som filmintäkterna både i Sverige och genom Tv innebär emellertid också positiva möj- export. I så fall kommer de medel som står ligheter för filmen, framhåller utredningen. till buds inte att räcka till för att säkerställa Den kan spela en stor roll som kulturförmed- en svensk filmproduktion av den omfattning den haft efter filmreformen 1963 fram till lare, i vissa fall en dominerande. För många människor slutet av 60-talet: 20-25 filmer om året. är tv den enda möjligheten att se film överhuvudtaget. Det kan gälla männi- Det kommer alltså att krävas ytterligare skor i glesbygd, sjuka och insatser redan för att trygga den nuvarande handikappade. Eller dem som är intagna för vård av olika ekonomiska basen för filmproduktion, ändå slag. Tv kan också många gånger - i t. ex. mer för att vidga den. Annars finns risk för - ha betydelse som komplement att en betydande konstnärlig tradition på glesbygder filmomrâdet och att tekniska till biografen, kvalitativt sett. går till spillo Sveriges Radio söker i sin programpolitik och personella resurser skingras. Filmarbetarför tv att åstadkomma ett mångsidigt utbud. na kan få ändå större sysselsättningssvårighe- Den begränsade medelstilldelningen och där- ter. av följande begränsade sändningstid försvårar Tv: s och biografñlmens företrädare borde emellertid detta. vara angelägna att etablera ett för båda På filmens område har läget blivit ohåll- parter fruktbart samarbete i fråga om filmbart. Utredningen fäster uppmärksamhet sär- produktion och frlmvisning. Det finns många skilt på filmrepertoarens inriktning i tv och skäl att eftersträva en samordnad film/tvpå repertoarens omfattning. politik. En sådan politik skall syfta till att Med tanke på det ansvar som följer med motverka de nuvarande olägenheterna samt Sveriges Radios ensamrätt att sända tv-pro- stimulera till ett konstnärligt, ekonomiskt gram och dess oberoende av kommersiella och tekniskt nytänkande genom att riva intressen bör det enligt utredningen kunna konstlade gränser mellan de båda medieforställas stora anspråk på kvaliteten i tv. Ett merna och utnyttja gemensamma resurser. stort inslag av de filmer som visas f. n. är För att på sikt säkerställa både den

svenska biograffilmens existens och en kon- 60 000 kr per film. Det är önskvärt att struktiv samexistens mellan film och tv krävs den differentieras, för att befordra kvaliteten enligt utredningen ett statligt ingripande. I och aktualitetsvärdet i tv:s filmrepertoar, första hand gäller det att få till stånd en kanske också få bottenskiktet att försvinna. frivillig överenskommelse. Om en sådan inte Om man utgår från antalet biograffilmeri kan uppnås, godtagbar från allmänna syn- tv de senaste åren och en viss nedgång i punkter, bör tillgripandet av lagstiftningsåt- antalet på grund av avgifterna räknar utredgärder övervägas. ningen med att en avgiftsbeläggning skall Utredningen skisserar en ordning som kan kunna inbringa upp till 10 milj. kr om året. tjäna som utgångspunkt för ett förhandlings- De medel som inflyter skall disponeras i uppdrag, alternativt lagstiftning. enlighet med filmavtalet, alltså till stöd för En förhandlingsuppgörelse bör omfatta svensk filmproduktion och icke-kommersielsåväl de kulturpolitiska aspekterna som kom- la filmändamål. Medlen skall också kunna mersiella frågor. Det ligger nära till hands att utgöra underlag för ett mera utbyggt system Filminstitutet får i uppdrag att föra förhand- av samproduktioner mellan Sveriges Radio lingarna. Syftet är att stimulera till en och filmen. kvalitativt bättre filmrepertoar än f. n., att Om den föreslagna ordningen kommer till stärka den svenska ñlmkulturen. stånd måste Sveriges Radio få en annan och Riktlinjerna för en samordning bör häm- centralare ställning i det svenska filmlivet, tas i 1963 års filmavtal. som i filminstitu- De avgifter bl. a. förstärkt representation branschen enligt avtalet erlägger till filminsti- tets olika organ. tutet - motsvarande 10 % av bruttobiljettin- En viss kompensation till Sveriges Radio täkterna vid de större biograferna - kan till för avgifterna är också motiverad. Den skall sin praktiska effekt uppfattas som en sär- kunna utgå av mottagaravgiftsmedel eller av skild ”filmskatt för filmändamål. Det ligger skattemedel. något oegentligt i att filmbranschen betalar en sådan skatt när tv med sin väsentligt Filmen och samhället större filmpublik är befriad från betalnings- Det svenska samhällets ekonomiska relatioskyldighet. Om tv betalade avgifter i samma utsträck- ner till filmen skiljer sig inte från vad som gäller i många andra länder. Först med ning som filmbranschen, att användas för i skulle en radikalt budgetåret 1972/73 kan man tala om ett stort sett samma ändamål, för det aktivt stöd med allmänna medel till svensk förbättrad situation uppkomma för film, om än obetydligt i förhållande till såväl svenska ñlmlivet. Finansieringsbasen filmens betydelse i samhället som behovet av svensk biograffilmsproduktion skulle vidgas, säkerställas stöd. produktionen förhoppningsvis Utredningen anser att filmen bör ses som fram till 80-talet och kvaliteten i det totala en kulturaktivitet jämställd med andra. Samñlmutbudet förbättras. inordnasi hället - stat och kommun - måste ta sitt Tv bör alltså enligt utredningen ñlmavtalssystemet. Det sker genom att vis- ansvar för filmen liksom det gör för annan kulturverksamhet. Staten bör i första hand ning av biograffilm i tv beläggs med visningsutsträcks till bidra med centrala insatser, t. ex. stöd för avgift. Biografernas avgiftsplikt filmproduktion och filmimport, kommunertv. Avgiften för tv skall utgå på alla filmer na med att säkerställa tillgång på god film som haft - i Sverige eller inom kommunen. Det år filmen som en del biografprerniär utomlands, även filmer samproducerade med av kulturområdet som skall stödjas, inte en tv - eller har sådan premiär utomlands inom viss branschstruktur. ett år från visningen i svensk tv. Biobesöken uppgår f. n. till ca 23 milj. om Avgiften föreslås till i genomsnitt ca året, nästan tio gånger fler än teaterbesöken.

1973: 53 167 SOU

Större delen av biopubliken består av ungdo- gram och kabel-tv. mar i åldrarna 17-23 år, en viktig grupp att De senare medierna kan komma att dominås av samhällets Det är ett nera bilden kulturpolitik. om ett tiotal år. En hög beredytterligare skäl för samhället att göra större samhällets skap från sida är nödvändig för insatser för filmen. att kunna om skulle ingripa utvecklingen Den nya kommunikationsteknologin, för skada påtagliga samhällsintressen. filmens del i första hand videogram och Utredningen förordar att filmen inte skall kabel-tv, kommer enligt utredningen på sikt ingå i det nya kulturrådets ansvarsområde att ytterligare vidga det område som bör om massmedier av typen tv, radio och de täckas av samhällets filmpolitik. Den nya nya audivisuella medierna faller utanför. teknologin liksom den försöksverksamhet av Skulle dessa massmedier ingå bör de föras olika slag som utredningen föreslagit kan ihop med filmen till ett ansvarsområde. redan vid slutet av 70-talet medföra en När det gäller att utforma kulturrådets ytterligare förskjutning av tyngdpunkten intentioner på det lokala planet förutsätter inom filmpolitiken från den traditionella utredningen att man beaktar dess rekomfilmbranschen till andra sektorer av filmlivet. mendationer om filmens förankring i kom- Den sammanlagda effekten av eftersatta munernas kulturliv, även om filmen inte behov inom filmområdet - vilka behandlats skulle komma att ingå centralt i det nya i utredningens betänkanden sjunkande kulturrådets ansvarsområde. Filmen hör besökssiffror på biografer samt kostnadssteg- hemma i de lokala kultumämndernas komringar inom kultursektom motiverar enligt petensområde, kommunernas ansvarstaganutredningen att filmen under 70-talet får ett de, och de olika lokala organ för bl. a. stöd från statens sida som successivt kan samråd och samordning som kan tänkas växa till 16-20 milj. kr om året, exkl. det komma till stånd om kulturrådets förslag stöd som kanaliseras genom Sveriges Radio. realiseras. Härtill kommer ökade insatser på de Också regionalt anser utredningen att fillokala och regionala planen. Även i lands- men skall ha sin plats, i den mån särskilda tingens överväganden på kulturområdet samarbetsorgan kommer att införas på länsmåste filmen beaktas. planet eller kulturverksamheten där i övrigt Utredningen föreslår vidare att man ser regleras. över vissa utbildningsfrågor inom filmområvid Dramatiska insti- i det, bl. a. utbildningen .l i. tutet. l Filmens kulturpolitiska administration, i relation till kulturlivet i övrigt, berörs avslutningsvis. Enligt vad kulturrådet föreslår skall den nya centrala kulturorganisationens ansvarsområde innefatta film, men inte radio och tv, pressen och de nya audivisuella medierna. Filmfrågor förutsätts bli handlagda av en nämnd som också skall ha ansvaret för teater, dans och musik. Utredningen anser inte denna ansvarsfördelning ändamålsenlig och hänvisar bl. a. till förslaget om en samordnad film/tv-politik. Behovet av en sådan samordning är redan nu påtagligt. Det kommer att accentueras ändå mer i samband med introduktionen av video-

Sammanställning av utredningens förslag

Samhällsstädda 2 under t. v. fem år för

biografer] Statliga bidrag

import och teknisk bearbetning. Statliga Stimulansbidrag under t. v. fem år Samarbete mellan tv och andra importötill inredning och utrustning av biografer rer av barnñlm. och andra lokaler för visning av kvalitets- Ökade kommunala insatser för bamfilmsñlm. verksamhet i bl. a. daghem, lekskolor och Kommunalt stöd till driften av sådana fritidshem. lokaler. Undervisning om barn och ñlm införsi Serviceuppgifter för FHR och filrninstitugrundutbildningen för förskollärare m. fl. tet. Fortbildningskurser vid filminstitutet om Lokala programråd. barn och film.

Katalogisering av barnfilm.3

Filmstudiasl Serviceuppgifter för filminstitutet.

Ökat kommunalt stöd.

Statliga studiecirkel- och föreläsningsbi- Film- och tv-undervisning4

drag. Undervisningens innehåll och omfattning:

SÖ utarbetar läroplanssupplement för film/

Barnfilm

tv-undervisningen, ett för grundskolan och

Barnfilm för biografvisning: ett för gymnasieskolan.

Försöksverksamhet under tre år med film/ Statliga produktionslån under t. v. tre år. tv-undervisning inom specialundervisningen, Statliga lån under t. v. tre år för dubbning förskolan och fritidshemmen. av importerad film. Ökat studiecirkelarbete kring film och tv. Statliga intäktsgarantier under t. v. fem år Samarbete på området mellan studieförbunför matinévisningar.

Vidgad granskningsverksamhet av barn- Betänkande 1 (1970). å ñlmkommittén under t. v. fem år. Folketshusrörelsens försöksverksamhet ”Bio Kontrast startade visning av kvalitetsflm på åtta Ökad information om bamfilm under t. v. olika platser samma år (1970) som utredningens fem år? förslag om samhällsstödda biografer lades fram. Numera bedrivs Kontrast-verksamhet på ett i smalfilmsformat: ställen i landet.

Barnfilm 7g-tal

Numera föreligger också smalñlmsutredningens förslag 1972 (DsU 1972:9) som innefattar bl. a. Statliga bidrag under t. v. fem år för katalogisering av barnñlm. produktion. 4 Betänkande 2 (1972)

den, folkhögskolor, bibliotek och ñlmstu- skap räknas som s. k. stödjande ämne till dios. flera ämnen i tjänsten än svenska; m. m. Pilotkurseri film/tv-kunskap för lärare. Studieledarkurser i ñlm/tv-kunskap för Undervisningsformer och arbetssätt: lärare. En konsulenttjänst för film/tv-undervisning- Tjänstledighet med B-avdrag för studier i en inrättas vid filmcentralen, alternativt samt litterafilmvetenskap (grundkurs Al) SÖ. Konsulenten svarar för bl. a. framställ- Drama-teater-film turvetenskap: (grundkurs ning och distribution av informationsmate- A4). Iial. fortbildningskurs i film/tv-kunskap Årlig På varje skola en lärare som har ansvaret för universitetslärare. för samordning av ñlm/tv-undervisningen. Film/tv-kunskap skrivs in i studieplanerna Möjligheter öppnas att inrätta arvodestjäns- för utbildning av förskollärare, fritidspedagoter som huvudlärare i ett ämne plus ett ger och speciallärare. ämnesövergripande moment.

Högre utbildning och forskning: Hjälpmedel: Filmarkivens problem utreds. Statliga bidrag för nedkopiering årligen av Åtgärder vidtas för att rädda från förstötio 35 mm spelfilmer till 16 mm film. relse de filmer som är särskilt värdefulla för Statliga bidrag för anskaffning av excerp- undervisning och forskning och används ter (filmantologier) och stödmaterial till mest. filmer: dels ett engångsbidrag för import och Statliga årliga bidrag under tio år för versionering av ett 20-tal utländska excerpter framställning av 16 mm visningskopior av samt inköp av stödmaterial till dessa, dels ett sammanlagt 100 svenska filmer av nämnda årligt bidrag för framställning av två svenska slag. för teknisk utrustexcerpter och för import av tre utländska Statligt engângsbidrag excerpter. ning för filmvetenskap. Filmhyra och andra kostnader i samband Filmvetenskap får en årlig anslagstilldelmed utnyttjande av film för film/tv-undervis- ning som motsvarar musikvetenskapens. ning samt biografvisningar som ingår i under- Statliga bidrag under fem år för inlåning anses som läromedelskostnad. till Sverige av sådana utländska kvalitetsfilvisningen Teknisk utrustning för praktiskt filmarbe- mer som inte förekommer på den kommerte i skolor m. m. anskaffas. Läromedelsför- siella repertoaren och inte heller är deponeteckningar upprättas för bl. a. skolornas ut- rade i filminstitutets filmarkiv på sådana rustningi denna del. villkor att de får visas istudentfilmstudios. i bestämmelserna om tull vid Studentfilmstudios bibliotek och ev. sam- Ändringar införsel av film och av inspelningsapparatur lingar i övrigt inordnas i lokala institutionsför film och tv. eller universitetsbibliotek. Det ekonomiska ansvaret för biblioteken överflyttas på universiteten. Lärarutbildning: till studentfilmstu- Statliga årliga bidrag aktiv filmbiblioteksverk- Studiegångar utarbetas för film/tv-undervis- dios, som bedriver samhet, för att trygga bibliotekens bestånd. ningen vid lärarhögskolorna. En alternativ filmpedagogisk studicgâng inrättas i ämnet filmvetenskap inom Al-kursen. Meritvärderingsbestämmelsema för intagning till lärarhögskola ses över: filmveten-

170 u

Xanmyâwalveu,

Kortfilm] Filminstitutet*

Centralt initierad produktion: Successivt ökat statligt stöd till filminstitutet för att institutet skall kunna fullfölja och Statliga bidrag under fem år för produktion bygga ut sin verksamhet för det svenska av kortfilm. ñlmlivet, i första hand genom att staten dels Administrativa uppgifter för filminstituövertar institutets betalningsskyldighet för tet. Dramatiska institutet och professuren i filmforskning vid Stockholms universitet, dels Regional produktion: lämnar bidrag till filmrestaurering. Statliga bidrag och bidrag från Sveriges Radio under högst fem år till centraler av Filmen och tv typ filmverkstad för produktion av kortfilm. Bidrag till Sveriges Radio för produktionsut- Produktionscentralema förläggs till Sveriges läggning till svenska filmproducenter under Radios s. k. resurscentraler i sju distriktsen begränsad försökstid motsvarande en huvudorter. ökad sändningstid av minst lOO timmar? Statligt engångsbidrag för teknisk utrust- Sveriges Radio betalar avgifter till filminningi filmverkstäderna. stitutet för all visning av biograffilm i tv. Avgifterna fördelas enligt gällande filmavtal? Distribution :

Om smalfilmsutredningens förslag genomförs Filmen och samhället” utnyttjas de möjligheter till distribution, information etc. som kan bli en följd härav. Samhällets stöd till filmen fördelas med Särskild personal för verksamheten förut- selektiva metoder, efter redovisade principer, sätts. Om smalfilmsutredningens förslag inte med syfte att stimulera till en mångfald genomförs löses distributionsfrågorna etc. i konstnärliga och ekonomiska insatser och annan ordning. En särskild filmkopiebank nyskapande på filmens område. kan därvid, bl. a., bli aktuell. 70-talets filmpolitik knyts först och främst till filmen som en del av kulturområdet, inte till den kommersiella filmbranschen eller en F ilmbranschens struktur2 viss branschstruktur. Utbildningen av filmarbetare ses över. Filmen förankras i kommunernas kulturliv. Biografen, i vidare bemärkelse den kollektiva ñlmupplevelsen, inordnas i kultur-, fritidsoch nöjescentra eller andra anläggningar av samlingslokaler: vid planering och byggande av sådana anläggningar tas hänsyn till behovet av filmvisning. Möjligheter till filmvisning också i ytterstadsområden av viss storlek och glesbygdsområden. Delegationen för samlingslokalfrågor inom bostadsstyrelsen utarbetar normer för filmlokalers beskaffenhet och utrustning. Statliga bidrag härför om det behövs. Fraktstöd för värdefull film. 1 Betänkande 2 (1972). På sikt: statliga bidrag för import av 3 Slutbetänkandet. värdefull utländsk spelñlm. Betänkande 1 (1970).

Tabell V. I Beräknade statliga utgifter i anledning av utredningens förslag. Tkr.1

Årliga utgifter Första Andra Tredje Fjärde Femte året året året året året

Samhällsstödd kvalitetsfilmsvisning Stimulansbidrag till inredning och utrustning av biografer och andra lokaler för kvalitetsñlm (150 000 kr per lokal). Under försöksperioden beräknas 50 bidrag utgå 1 100 l 300 l 500 1 700 l 900 Serviceverksam het :

Filmstudios

Barnfilm Barnfilm för biografvisning: Produktionslån. Nettoutgift 1 500 - - - - Lån för dubbning av importerad film. Nettoutgift 900 - - - - Intäktsgarantier för matinévisningar (150 kr per visning) 350 375 400 425 450 Vidgad granskningsverksamhet av barntilmkommittén 60 60 60 60 60 Ökad information om barnfilm 150 150 150 150 150 Barnfilm i smalfilmsformat: Bidrag för produktion 500 500 500 500 500 Bidrag för import och teknisk bearbetning 100 100 100 100 100 Fortbildningskurser vid filminstitutet om barn och film samt studie-

Film- och tv-undervisning Försöksverksamhet under tre år med ñlm/tv-undervisning inom specialundervisningen, förskolor och fritidshem 135 135 135 - -

Bidra för framställning under tio av 16 mm visningskopior av svenska filmer 50 50 50 50 50

Bidrag för inlåning under fem år till Sverige av utländska kvalitetsñlmer 25 25 25 25 25

Bidrag för import och versionering av utländska excerpter samt inköp av stödmaterial 3 till dessa 5 00 - - - -

1 Utgiftema uttryckta i det penningvärde som gällde när resp. betänkande avlämnades. 2 Exkl. produktionslån och dubbningslån till bamfilm. Engångsutgifter som kan fördelas på flera år.

Årliga utgifter

Första Andra âret året

Bidrag för teknisk utrustning I 145 - - - för tilmvetenskap

Konsulenttjänst för film/ tv-undervisningen 80 80 80 80 80

Bidrag för nedkopiering årligen av tio 35 mm spelñlmer till 16 mm film 50 50 50 50 50

Bidrag för framställning av svenska excerpter och import av uti ländska exceruter 160 160 160 160 160

Pilo tkurser i f ilrn/ tv-kunskap för i lärare 90 90 90 90 90 i Studieledarkurser i ñlm/tv-kunskap för lärare 90 90 90 90 90

Fortbildningskurser i ñlm/tv-kun- 30 30 3 0 30 30 skap för universitetslärare Årlig anslagstilldelning till ñlmvetenskap motsvarande musik- 350 350 350 350 350 vetenskapens, kostnadsökning

Bidrag för att trygga beståndet av studentñlmstudios* bibliotek 45 45 45 45 45

Administrativa uppgifter för filmcentralen 45 45 45 45 45

Summa 1795 1150 1 150 1015 1 015

Kortfilm

Bidrag för centralt initierad 1 750 1750 1 750 l 750 1 750 produktion lön och resor 300 300 300 300 300 Tre producenter, 80 80 80 80 80 Kontorspersonal Allmänna kontorsomkostnader 190 190 190 190 190 Merkostnad för marknadsföring 100 100 100 100 100

Bidrag för regional produktion i sju orter, årlig driftskostnad 150 000 kr per ort, hälften härav 530 530 530 530 530 täcks med statsbidrag*

Bidrag för teknisk utrustning - 700 - - i ñlmverkstäder

Summa 3 650 2 950 2 950 2 950 2 950

Filminstitutet

Staten övertar helt Filminstitutets kostnad för Dramatiska institutet 500 500 500 500 500

Staten övertar filminstitutets kostnad för professuren i 100 100 100 100 100 filmforskning 1 500 l 500 l 500 1 500 1 500 Fihnrestaurering

Summa 2 100 2 100 2 100 2 100 2 100

1 Engångsutgifter som kan fördelas på flera år. 2 För återstoden förutsätts SR svara.

,J _k_

Förslag till åtgärder för vilka kostnaden in re gar att beräkna utan särskild utredning Undervisning om barn och ñlm införs i grundutbildningen för förskollärare m. fl. Möjli et att inrätta arvodestjänster i ett ämne plus ett ämnesövergripande moment Film yra och andra kostnader i samband med utnyttjande av film för film/tv-undervisning samt biografvisningar som ingår i undervisningen anses som läromedelskostnad Tjänstledighet med B-avdrag för studier i filmvetenskap m. m. Film/tv-kunskap skrivs in i studieplanerna för utbildning av förskollärare, och fritidspedagoger speciallärare Utredning av filmarkivfrågan Studentfilmstudios bibliotek och ev. samlingar i övrigt inordnas i lokala institutions- eller universitetsbibliotek. Det ekonomiska ansvaret för biblioteken överfly ttas på universiteten.

Filmstöd som lmnaliserus genom Sveriges Radio] Engångsbidrag, 20 milj. kr, till Sveriges Radio för produktionsutläggning till svenska filmproducenter, motsvarande en ökad sändningstid av minst 100 timmar Bidrag till Sveriges Radio motsvarande viss del av avgifter för visning av biograffilm i tv som Sveriges Radio erlägger till Filminstitutet.

Tabell V. 2 Utredningsförslag som förutsätter ekonomiska insatser av kommunemaz

Samhällsstödda biografer

Kommunalt stöd till driften av sådana lokaler.

Film studios

Ökat kommunalt stöd.

Barnfilm

Ökade kommunala insatser för barnñlmsverksamhet i bl. a. daghem, lekskolor och fritidshem.

Film- och tv-undervisning

Möjlighet öppnas att inrätta arvodestjänster som huvudlärare i ett ämne plus ett ämnesövergripande moment Filmhyra och andra kostnader i samband med utnyttjande av film för ñlm/tv-undervisning samt biografvisningar som ingår i undervisningen anses som läromedelskostnad Teknisk utrustning för praktiskt filmarbete i skolor m. m. anskaffas. Läromedelsförteckningar upprättas för bl. a. skolornas utrustningi denna del Filrnare eller andra filmkunniga utanför skolan anlitas som handledare för fritt valt arbete eller eljest i film/tv-undervisningen.

Film branschens struktur

Filmlokaler inordnas i kultur, fritids- och nöjescentra eller andra anläggningar av samlingslokaler: vid planering och byggande av sådana anläggningar tas hänsyn till behovet av filmvisning. Möjligheter till filmvisning ocksåi ytterstadsoinråden av viss storlek och glesbygdsomrâden.

1 Under förutsättning att stödet inte anses kunna bestridas med mottagaravgiftsmedel. Med hänsyn till att kommunernas värderin och ambitionsnivå på ifrågavarande område torde variera starkt, därmed ock deras kostnader i anledning av utredningens förslag, har utredningen inte ansett det meningsfullt att söka beräkna storleken av kostnaderna.

Tabell V. 3 Beräknade statliga utgifter för filmändamål (milj. kr) i 1973 års löne- och

prisnivå

Ansla Första Andra Tredje Fjärde Femte 1973 74 året året året året året

Film institu t

Ovrigt

Summa 2,4 19,6 15,6 15,8 16,0 16,3

Härtill kommer filmstöd som kanaliseras genom Sveriges Radio: produktionsutläggning, 22 milj. kr, samt bidrag till visningsavgifter.

1 Sammanställningen innefattar inte bidrag till smalfilmsdistribution. Denna fråga har behandlats av kulturrådet (centrumbildningarna) och smalñlmsutredningen. Vidare bör observeras att hänsyn måste tas till kommunala kostnader, inte minst för kvalitetsfilmsvisnirig och film/tv-undervisning (tab. V.2), när det gäller att jämföra samhällets totala ekonomiska insatser för olika filmändamål. 2 Exkl. kostnad för utarbetande av lokalnorrner. Avser stöd till FHR: s försöksverksamhet. Kostnaden för att införa undervisning om barn och film i grundutbildningen för förskollärare m. fl. in år inte. Den kan inte beräknas utan särskild utredning. Avser stöd till barnfilmkommittén. Följande åtgärder kan inte kostnadsberäknas utan särskild utredning: Möjlighet att inrätta arvodestjänster i ett ämne plus ett ämnesövergripande moment. Filmhyra och andra kostnader i samband med utnyttjande av film för film/tv-undervisning samt biografvisningar som ingåri undervisningen anses som läromedelskostnad. Tjänstledighet med B-avdrag för studier i Filmvetenskap m. m. Film/tv-kunskap skrivs in i studieplanerna för utbildning av förskollärare, fritidspedagoger och speciallärare. Utredning av filmarkivfrågan. Studentfilmstudios bibliotek och ev. samlingar i övrigt inordnas i lokala institutions- eller universitetsbibliotek. Det ekonomiska ansvaret för biblioteken överflyttas på universiteten. Under förutsättning av oförändrad biobesöksfrekvens. å Lotterimedelsbidrag. . _ Filminstitutets kostnad för Dramatiska institutet och professuren i filmforskning.

lå

Under förutsättning att utgifterna inte anses kunna bestridas med mottagaravgiftsmedel.

Reservationer

l. Av herrar Äqvist och Lindgren Nu utgående fraktstöd Vår reservation avser endast fraktstödet. Vi för närvarande i olika Transportstöd utgår delar visserligen majoritetens ställningstagan- former av vilka här endast skall nämnas ett den i fråga om principerna för fraktstödets par som kan anses ha relevans i sammanutformning men vi är inte helt ense med hanget. För att främja de regionalpolitiska majoriteten i fråga om det administrativa strävandena att utveckla näringslivet i Norrhandhavandet av urvalsfrågorna. land och övriga delar av det allmänna stöd- Med hänsyn till att det får anses röra sig området infördes 1970 ett statligt transportom en försöksverksamhet och i avbidan på stöd. Det syftar till att minska de kostnadsinrättande av lokala programråd anser vi att som mässiga olägenheter följer med långa den administrativa apparaten bör göras så avstånd inom stödområdet och omfattar enkel som möjligt. Vi kan därför inte tillstyr- jämvägs- och lastbilstransporter. Stödet utka att en särskild filmfraktnämnd inrättas. går i forrn av bidrag i efterskott till företa- I stället bör urvalet och administrationen i gens fraktkostnader. dess helhet kunna anförtros åt filminstitu- åtskillnad Någon kvalitetsmässig på vilka tet. Det får ankomma på filminstitutets varor som erhåller fraktstöd göres icke. styrelse att dra upp riktlinjerna för den Stödet kan sålunda utgå även på lyxvaror interna handläggningen av ärendena. Film- eller på varor som skulle kunna betecknas institutet har att här som onyttiga självfallet möjlighet eller rent av skadliga.

liksom eljest utnyttja extern sakkunskap, 1973 beslöts vissa riktlinjer för kommer-

sålunda även i den form som den tilltänkta siell service i glesbygder. Statsbidrag skall filmfraktnämnden får anses representera. bl. a. kunna utgå till glesbygdskommuner Filminstitutets beslut i fraktstödsärenden som reducerar hushållens fraktkostnader vid bör inte kunna överklagas till någon instans hemsändning av varor. Det göres ej någon utanför filminstitutet. Ärendenas ringa be- åtskillnad på vilka som erhåller stödet. skaffenhet och karaktären av försöksverk- Även presstödet kan nämnas i sammansamhet motiverar nämligen inte i nuläget hanget. I bidrag till samdistribution fick någon särskild instansordning. Däremot skall pressen 20 milj. kr i statsbidrag 1972. naturligtvis beslut att inte lämna fraktstöd Bidragen betalas till tidningar som ordnat alltid kunna omprövas internt inom film- gemensam utkörning och utbärning. Dessa institutet. bidrag utgår givetvis utan till de hänsyn befordrade tryckalstrens kvalitet eller kulturvärde. 2. A v herr Bengtson Fraktstöd Fraktstöd för film När det gäller det egentliga distributionssystemet har utredningen övervägt frågan om Fraktkostnadernas höjd kan variera starkt fraktstöd till filmen. både mellan olika biografer på samma plats

176 SOU 1973: 53

och mellan skilda år för en och samma filmens och biografernas totala ekonomiska biograf. På grundval av bl. a. material som omfattning är fraktstödet en liten del och Bo Eklund redovisat i utredningens tredje det kan inte vara befogat att för denna sak delbetänkande (avsnitt 6.2.3) har utred- använda en relativt dyrbar och omfattande ningen uppskattat de totala fraktkostnader- administration. Systemet bör givetvis utforna för biografer utanför Stockholm till mas så, att det medverkar till största möjliga omkring 3 milj. kr om året. Utredningen har jämlikhet mellan alla medborgare oavsett därvid utgått från ett antal biografer utanför bostadsorten. Stockholm av 335 till filminstitutet avgiftspliktiga samt 941 icke-avgiftspliktiga, varav Kritik mot utredningsmajoritetens förslag 171 klassificerade i klasserna III och IV och återstående 770 i klass V. Utredningen har Förslaget lider enligt min uppfattning väsentvidare räknat med en årlig genomsnittlig ligen av tre brister. fraktkostnad av 2 500 kr för dels de avgifts- l. Det kommer att verka ojämnt mycket pliktiga biograferna, dels de icke-avgiftsplik- beroende på biografens geografiska belätiga i klasserna III och IV samt 500-1 500 genhet. kr för de icke-avgiftspliktiga biograferna i 2. Det blir administrativt tillkrånglat och klass V. dyrbart. Ett fraktstöd till filmen kan fylla två 3. Det kan ge utrymme för en centralistisk uppgifter. Det kan vara till hjälp för sådana ensidighet i bedömning av vilka filmer biografer som ligger på långt avstånd från som skall få fraktstöd. Stockholm. Det får då en regionalpolitisk Större delen av Sveriges befolkning bori effekt. Det kan vidare vara till hjälp för små tättbebyggda områden. För denna befolkbiografer hos vilka fraktkostnaderna utgör ning får fraktstödet ringa betydelse dels en relativt stor post på grund av täta därför att fraktkostnaden i förhållande till programbyten. För vissa mindre glesbygds- visningstiden blir ringa, dels därför att fraktbiografer kan fraktkostnaden rent av ha kostnaden på grund av de kortare avstånden avgörande betydelse för biografens fortsatta inte har samma betydelse som för glesorten. existens. Utredningsmajoritetens kulturpolitiska pek- Fraktstöd kan utformas på olika sätt. De pinne riktar sig sålunda väsentligen mot den två huvudalternativen är generellt fraktstöd mindre del av Sveriges befolkning som bor i och selektivt fraktstöd. glesbygd eftersom den genom de mycket Fördelen med ett generellt stöd är att det längre visningsperiodema och därav följande är enklare att administrera jämfört med ett lägre fraktkostnad per visning får ganska selektivt. Själva urvalet förutsätter dessutom ringa betydelse i de stora tätorterna. Det är beslut som kan bli kontroversiella. förvånande att utredningsmajoriteten kon- Om stödet i de båda alternativen skall bli staterar att filmutbudet i landsorten består lika stort per filmexpedition blir ett generellt av film av låg kvalitet. stöd naturligtvis dyrare än ett selektivt. Om i Är inte filmutbudet i Stockholm till stor stället de totala kostnaderna för fraktstöd del av låg kvalitet? Enligt min uppfattning förutsätts vara lika stora i båda alternativen kan utredningsmaj oritetens förslag ur jämlikblir stödet per filmexpedition på motsvaran- hetssynpunkt icke accepteras. de sätt lägre när stödet är generellt än när En av de allvarligaste invändningarna mot det är selektivt. utredningsmajoritetens förslag är att det blir administrativt dyrbart och krångligt. Enligt förslaget ligger det nära till hands att urval- Hur bör ett fraktstöd utformas? et av filmer som skall få detta stöd överlåts Ett fraktstöd bör utformas så att det blir till de lokala programråden. Dessa får i sin administrativt enkelt. I förhållande till tur förutsättas delegera urvalet till en sär-

l2- 177

skild arbetsgrupp e. d. gemensam för pro- Utredningens majoritet föreslår att endast Detta förutsätter att minst en 35 och 70 mm film skall kunna komma i gramråden. representant för varje programråd måste fråga för fraktstöd. Då det både ur produksamlas till ett möte i varje fall en gång per år tions- och distributionskostnadssynpunkt är för att utse denna arbetsgrupp vilket kom- önskvärt med en övergång till 16 mm film mer att medföra onödiga kostnader. Därefter bör även denna kunna få fraktstöd. Detta behöva se upp till 300 kommer kanske att kunna den kan arbetsgruppen påskynda filmer det ur objektiv syn- distributionsekonomiskt mycket billigare 16 per år eftersom är nödvändigt att se alla filmer för att mm filmens användande som biograffilm. 16 punkt kunna vilka som bör ha fraktstöd. mm råfilm är två och en halv gång dyrare än urskilja Även denna procedur kommer att innebära 35 mm råfilm. Dessutom kan 16 mm filmer avsevärda kostnader. postbefordras till billigare fraktsats och tro- Då emellertid förslaget om programråd ligtvis snabbare till småplatser utan järnväg. ännu inte föranlett Om 16 mm filmen inte får fraktstöd kan någon åtgärd från statsmakternas sida föreslår utredningens majori- fraktstödet medverka till att gamla 35 mm tet en annan form för administration av projektorer bevaras i stället för att biografer fraktstödet i avvaktan utrustas med 16 mm utrustning. på att programråden inrättas. Enligt detta förslag skall urvalet av En av de allvarligaste invändningarna mot filmer som kommer i fråga för fraktstöd utredningsmajoritetens förslag är att det göras av personal inom filminstitutet som utgör ett försök till inskränkning av det fria utser. Ett sådant arrangemang anser konsumtionsurvalet på vissa orter. Det måste styrelsen jag synnerligen betänkligt ur demokratisk vara stötande att en eller några få personer Att låta en större eller mindre på filminstitutet i Stockholm skall genom synpunkt. icke definierad eller kanske bara en fraktstödet kunna påverka vilken film begrupp person göra ingripanden i ett så betydelse- folkningen i t. ex. Bengtsfors, Ystad eller fullt massmedium som filmen kan enligt min Haparanda skall se medan denna påverkan i uppfattning ur demokratisk synpunkt icke ytterst ringa utsträckning kan gälla för filmer accepteras. som visas i Stockholm. Den kulturpolitiska föreslår att upp- effekten av utredningsmajoritetens förslag Utredningsmajoriteten stödberättigad kan också betvivlas eftersom många filmer av gift om att en film förklarats bör lämnas senast en vecka efter filmens låg kvalitet tyvärr får stor publik oavsett premiär i Sverige. Då 100 filmer årligen skall vilka åtgärder som företages. få fraktstöd är detta arrangemang mycket Som en sammanfattning av vad jag anfört svårt att Om t. ex. ett 80-tal om utredningsmajoritetens förslag vill jag genomföra. filmer erhåller fraktstöd under framhålla att förslaget är ur demokratisk, medelgoda första halvåret kan det tänkas att ett 50-tal juridisk, administrativ och kostnadssynpunkt filmer av mycket hög klass presenteras under icke acceptabelt. andra halvåret men i så fall är det endast 100 totalt som kan få fraktstöd. Förslag till fraktstöd Filminstitutets avgöranden skall enligt utkunna över- Ett fraktstöd bör enligt min uppfattning redningsmajoritetens förslag hos en filmfraktnämnd. Utan att utformas administrativt enkelt och så att det klagas närmare inte föranleder kontroversiella bedömningar. ingå på denna fråga vill jag både ur anmäla Fraktstödet är icke av den karaktären och juridisk och administrativ synpunkt mot ett sådant omfattningen att det bör användas för kulallvarliga betänkligheter Eftersom filminstitutet är en turpolitiska strävanden. Sådana kan främjas arrangemang. stiftelse där beslut kan överklagas i vanlig på ett betydligt bättre sätt bl. a. genom att nämnd reservationens betänkordning kan knappast en sidoordnad förslag i utredningens också fungera som överklagandeinstans. ande del 1 genomföres.

178 SOU 1973: 53

Med anledning av vad som ovan anförts föreslår jag att ett fraktstöd med 50 procent av fraktkostnaden utgår på all distribuerad 16, 35 och 70 mm film, att fraktstödet administreras i form av ett restitutionsförfarande som handhaves av filminstitutet.

SOU 1973: 53

Särskilda yttranden

l. Av herrar Grede, Göransson, Palm och synpunkt betydelsefulla händelse inte beak- Schein tats i betänkandets text. Enligt uppgift från såväl Dagens Nyheter som Svensk Filmindu- I direktiven till utredningen har riktlinjerna stri berör köpet inte bara filmområdet utan getts för utredningens arbete. De bedöm- även nya audivisuella medier såsom kabel-tv ningar utredningen gjort och de förslag till och videogram. Det förhållandet att viktiga åtgärder som lämnats i dess olika betänkan- sektorer av litteraturområdet, veckopressen, den borde tillsammantagna enligt vår upp- dagspressen, filmen och i framtiden kabel-tv fattning utgöra ett gott underlag för utform- och videogram kontrolleras av samma ägarningen av en framtida filmpolitik vilken grupp är ägnat att inge stark oro, inte minst inplaceras i ett större samhälleligt kultursam- med hänsyn till återverkningarna på opimanhang. nionsbildnin gen . Under utredningsarbetet har det emeller- Stora delar av detta frågekomplex faller tid enligt vår uppfattning blivit uppenbart utanför utredningens mandat. En närmare att filmfrågorna i vissa avseenden inte kan analys av frågan hade dessutom medfört lösas isolerat utan bör ses i ett större försening av utredningens arbete och därmed sammanhang än som täcks av utredningens försening av genomförandet av de för den mandat. Här åsyftas i första hand det som i svenska filmpolitiken angelägna förslag som den allmänna debatten kallas kulturkommer- framlåggs i detta betänkande. sialismen, dvs. det förhållandet att väsentliga Vi vill emellertid genom detta uttalande sektorer inom kulturområdet utsätts för en understryka dels anledningen till att konsekhårdnande kommersialisering, vilket bl. a. tar venserna av Dagens Nyheters köp av Svensk sig uttryck i en stark koncentration av Filmindustri inte behandlas närmare i detta kapital och makt till enskilda företag. betänkande, dels vikten av en analys av

l remissyttranden över kulturrådets betän- kulturkommersialismens problem, inte minst

kande har understrukits att denna fråga inte äyndeförhållanden och därmed sammanhänägnats tillbörlig uppmärksamhet. Frågan har gande monopoliseringstendenser, samt geockså aktualiserats i riksdagen. Vi åsyftar nomförandet av åtgärder som kan visa sig därvidlag Sture Palms m. fl. motion till påkallade därav från kulturpolitiska och mevårriksdagen 1973 om utredning av makt- diapolitiska synpunkter. koncentrationen inom den kommersiella kultursektorn. Filmutredningen har i sitt remissyttrande i princip tillstyrkt bifall till motio- 2. Av herrar Bengtson och Lindgren nen, vilket också blev riksdagens beslut. 1973 tillkännagavs som arbetat un- I november att Dagens Filmutredningen 1968, der fem nu slutfört sitt arbete i Nyheters AB köpt det största svenska filmbo- år, har laget, AB Svensk Filmindustri. Med hänsyn enlighet med de direktiv som givits. Under till att utredningen då praktiskt taget slut- de år utredningen arbetat har åtskilliga hänfört sitt arbete har denna ur mediapolitisk delser inträffat som aktualiserat massmedias,

180 SOU 1973: 53

inklusive filmens roll i samhället. Det ligger enskild eller statlig karaktär, måste noggrant inte inom filmutredningens mandat att utreda uppmärksammas för att motverka ensidighet dessa omfattande problem men det torde i kulturutbudet. vara på sin plats att i ett särskilt yttrande påvisa att dessa frågor bör ägnas stor uppmärksamhet. Centralisering och maktkoncentration kan utgöra en fara för demokratin och även för det fria kulturutbudet. Tidningsdöden har i viss mån kunnat motverkas genom presstödet som därigenom medverkat till större allsidighet inom tidningsvärlden. Dagens Nyheters inköp av det största svenska filmbolaget, Svensk Filmindustri, är en företeelse som bör beaktas. Olika gruppers starka intresse för kabel- TV, videogram och andra distributionsvägar för masskommunikation är uppenbart och även dessa medel bör uppmärksammas så att en fri och allsidig information upprätthålles. Det mest dominerande inslaget på massmediaområdet är dock radio-TV, som genom programutbudets volymmässiga och tidsmässiga omfattning står i en helt annan betydelseklass än andra massmedia. Ett kalenderår räknar något mindre än 8 800 timmar. Sveriges Radios programår är betydligt större. Från den 1 juli 1971 till den 30 juni 1972 sändes 17 444 timmar ljudradioprogram över tre kanaler och 4274 timmar television över två kanaler - skolradio, utlandsprogram och annan statsfinansierad verksamhet på området oräknade. Det nära 22 000 timmar - dvs. ger sammanlagt ungefär två och en halv gång så lång programtid som det finns timmar på året och uppskattningsvis sex gånger så många timmar som en vanlig människas fritid omfattar. Det att en programverksamhet av är självklart denna väldiga storleksordning nödvändigtvis måste till kritik, debatt och ge upphov diskussion. Då det avtal mellan staten och Sveriges Radio som reglerar programverksamheten löper ut vid halvårsskiftet 1977 bör även Radios fortsatta verksamhet och Sveriges eventuella ändringar i radioavtalet övervägas. Vi anser således att alla former av makt-

koncentration och monopol, vare sig de är av

SOU 1973: 53

l direktiv

Bilaga Utredningens

I de beslut som statsmakterna fattade år 1963 i Filminstitutet försökt att ge sina medlemmar en syfte att förbättra villkoren för den svenska komplettering till den kommersiella filmrepertoañlmkulturen ingick en fullständig aweckling av ren men de har därvid tvingats arbeta under nöjesskatten. Som motprestation förband sig film- mycket begränsade villkor såvitt avser bl. a. visbranschen i ett särskilt avtal (filmavtalet) att utge ningstider, visningslokaler och tillgång på film. en avgift till den samtidigt grundade stiftelsen Mot denna bakgrund har önskemål framkommit Svenska filminstitutet. Avgiften som utgår med bl. a. i framställningar från Kulturarbetarnas social- 10 % av biljettintäktema vid visning av biograffilm demokratiska förening om nya distributionsvägar, avses medföra en kvalitativ och kvantitativ för- bl. a. icke-kommersiella av samhället stödda biograstärkning av den svenska filmproduktionen. Där- fer. På försöksbasis har en sådan biograf redan jämte skulle avgiften möjliggöra en rad ytterligare kommit till stånd iGävle. åtgärder inom filmens område såsom teknisk och Frågan om ñlmdistributionen berör också den i artistisk yrkesutbildning, forskning, uppbyggnad av läroplanerna för olika skolformer upptagna filmfilmarkiv och filmbibliotek m. m. undervisningen. Denna kommer att ställa anspråk Stödet till den svenska filmproduktionen, vilket såväl på tillgång till värdefull och för ändamålet motsvarar 65 % av avgifterna till filminstitutet, kan passande film som på lämpliga visningslokaler. ses som en intern resursomfördelning inom den Ett annat väsentligt distributionsproblem föransvenska filmbranschen. Övriga 35 % av avgifterna leds av kortfilmens situation. Kortfilmen får f. n. kommer på ett mer indirekt sätt branschen till inte någon andel av biografernas biljettintäkter. godo. Det finns ingen tillräcklig kommersiell motivering Genom filmavtalet på vilket 1963 års filmreforrn för vare sig distributörer eller biografägare att visa grundar sig angavsi stort sett gränserna för Svenska kortfilmer. Produktionen av svenska kortfilmer har filminstitutets möjligheter att verka och för refor- visserligen stirnulerats genom filminstitutet, men resurserna härför är begränsade. Kortfilmerna kan mens verkningar i övrigt. Krav på en vidareutbyggnad av filmreforrnen har f. n. nå en större publik i huvudsak endast genom rests i den allmänna debatten. [motioner till 1968 televisionen och även denna väg är av formella och års riksdag (I:614 och II:789, 1:623 och Il:776 innehållsmässiga skäl öppen för endast ett begränsamt llz43l) har förslag väckts om utredningar sat urval filmer. rörande möjligheten att från statens sida främja Förutsättningarna för den svenska filmprovisning av kvalitetsfilm vid kommunalt stödda duktionen har påtagligt förbättrats genom 1963 års biografer, rörande centrala initiativ i syfte att ñlmreform. Intresset inriktas nu naturligen på främja barnfilmklubbsverksamhet och rörande ut- kvarstående problem på detta område. Dessa vidgning av filmstudiorörelsen. sammanhänger huvudsakligen med att produktio- Ett betydande problem som sedan länge upp- nen i hög grad är begränsad till ett fåtal bolag som märksammats är distributionen av film utanför de även äger stora biografkedjor och hos vilka gränsen största städerna. Vidare har förutsättningarna för mellan köpar- och säljarintressena blir relativt av utländsk kvalitetsfilm i obestämd. Den ekonomiska tyngdpunkten i vissa import och distribution allmänhet bedömts vara ogynnsamma. Filminstitu- av dessa bolag ligger ibiografdriften. Den svenska har vissa överenskommelser om tets möjligheter att härvidlag göra en insats är biografrörelsen ytterst begränsade. Distributionen bestäms i väsent- ñlmhyror som begränsar ñlmproducentemas möjav irnportörernas och biografägar- ligheter att få den andel av biljettintäkterna från lig utsträckning nas bedömning av de olika filmernas kommersiella visningarna som eljest skulle kunnat tillfalla dem. möjligheter. En anledning till den starka koncentration som Filmstudiorörelsen och särskilt studentfilm- kännetecknar den svenska filmproduktionen är den klubbarna har med visst ekonomiskt stöd från utveckling som skett i riktning mot allt större

variationer i fråga om det kommersiella resultatet. Allt fler filmer går med allt större förlust, medan vinsterna på de framgångsrika filmerna ökar kraftigt. Detta är ett uttryck för att filmpubliken blivit v mer selektiv i sina ñlmvanor. Man går på bio för att se en viss film - inte bara för att gå på bio. En omfattande kontinuerlig filmproduktion kan under dessa förhållanden ge god räntabilitet. För den enskilde producenten och för bolag med liten produktion är däremot sannolikheten av betydande förluster på ett eller flera filmprojekt stor och de finansiella verkningarna besvärande. De stora producenterna kan utjämna riskerna. Dessa problem har uppmärksammats av Svenska Filminstitutet som i mars 1968 inlämnat förslag till Kungl. Majzt om ändring av filmavtalet. Förslaget, som innebär att institutet skall verka för en riskutjämning genom generella topplån till svenska spelfilmer, har godkänts av Kungl. Maj: t och träder i kraft den l juli 1969. De belopp som genom viss omdisponering av institutets fonder för restituering av medel till producenterna blir tillgängliga för nämnda ändamål kan dock endast ge en tämligen begränsad effekt. Förslaget förutsätter inte någon ökning av filminstitutets inkomster. Samtliga här berörda frågor liksom även samspelet mellan produktionen av film för biografvisning respektive TV påverkas i hög grad av organisationen av och förhållandena i den svenska filmbranschen. Förslag att komma till rätta med problemen som berörts förutsätter en kartläggning och bedömning av filmbranschens ekonomiska struktur. Jag finner det därför motiverat, att särskilda sakkunniga tillkallas för att verkställa en sådan undersökning samt att mot bakgrund av undersökningsresultatet utarbeta förslag till lösning av de problem som förut berörts. Biograffilmen belastas f. n. inte med omsättningsskatt. Övergången från omsättningsskatt till mervärdeskatt aktualiserar emellertid en rad för filmbranschens ekonomi betydelsefulla problem genom att mervärdeskatten blir mer generell. Störst intresse tilldrar sig givetvis frågan om mervärdeskatt i framtiden skall komma att omfatta filmen eller ej. Det undantag som orts för nöjesområdet (inklusive filmen) har i prop. 1968: 100 om mervärdeskatt, som i denna del godkänts av riksdagen, sagts icke böra betraktas som definitivt. De sakkunniga bör därför i sitt arbete utan ställningstagande i skattefrågan söka bedöma konsekvenserna i olika hänseenden för filmområdet av en sådan beskattning.

SOU l973z53

2 F ilmavtalet

Bilaga

av avtalet den 6 mars att verka för internationellt samarbete i Nedan återges lydelsen 1963 angående bildandet av stiftelsen Sven- här berörda avseenden, ska filminstitutet, efter ändringar i avtalet att inom och utom Sverige vid behov 1972 och 1973. företräda filmens intressen, samt att i övrigt verka för ändamål inom filmens område. A vtal Stiftelsen skall förvalta de avgifter, som Mellan svenska staten samt Sveriges Biograf- inflyta till följd av detta avtal, samt de Folketshusföreningarnas Riks- medel, som tillfalla stiftelsen genom dess ägareförbund, organisation, Föreningen Våra Gårdar, Sven- verksamhet eller eljest, allt för de ändamål ges Filmuthyrareförening u. p. a. och Före- som i denna paragraf sägs. ningen Sveriges Filmproducenter (organisationerna nedan gemensamt kallade filmbranschen) har denna dag träffats följande avtal.

3§ 1 § verksamhet Stiftelsens ledes av en styrelse. Staten och filmbranschen bilda genom detta Vid styrelsens sida finnes ett förvaltningsråd. avtal en stiftelse, benämnd Svenska Film- Styrelsen skall bestå av tre till fem ledainstitutet. möter med två suppleanter, utsedda av Kungl. Maj: t som tillika utser styrelsens ordförande och fastställer bestämmelser för 2§ styrelsen utöver vad som stadgas i detta Stiftelsen skall ha till ändamål avtal. att främja värdefull svensk filmproduk- Styrelsens ledamöter och suppleanter tion, skola utses för en tid av högst tre år i sänder. och teknisk Vid förfall för ordföranden inträda ledaatt stödja artistisk utbildning liksom och inom möterna som ordförande i den ordning de undervisning forskning filmens område, utsetts. att direkt eller isamarbete med folkbild- Därest styrelseledamot eller suppleant avoch filmstudios lider eller entledigas under den tid för vilken ningsorganisationer sprida om filmen, han blivit utsedd, skall för den återstående kunskap att medverka till bevarandet av filmer och tiden i hans ställe ny ledamot eller suppleant material av filmhistoriskt intresse, utses i den ordning ovan sägs.

SOU 1973: 53

4§ flera personer inom eller utom styrelsen att

med samma behörighet företräda stiftelsen. Stiftelsens styrelse skall ha sitt säte i Stock- Sådant förordnande må när som helst av holm. styrelsen återkallas.

5§ 9A§ Styrelsen äger utse verkställande direktör Förvaltningsrådet är ett rådgivande organ till och anställa erforderlig personal i övrigt. stiftelsens styrelse. Förvaltningsrådet består Verkställande direktör må vara ledamot av av 30-40 personer, utsedda för en tid av styrelsen, dock ej dess ordförande. Styrelsen minst ett, högst tre år av filmbranschens, skall bestämma löner och övriga anställningsfilmarbetarnas och andra av stiftelsens verkvillkor, utfärda erforderliga instruktioner samhet berörda organisationer. samt årligen fastställa en budget för verksam-

heten.

9B§

6§ Styrelsen utser i samråd med filmbranschen

senast i mars varje år de organisationer som Det åligger ordföranden att tillse, att styrelskall inbjudas att låta sig representeras i sesammanträde hålles då så erfordras. Framställer verkställande direktör eller minst två förvaltningsrådet.

styrelseledamöter begäran om sammankal-

lande av styrelsen, skall denna begäran efter- 9C§

kommas. Kallelse till sammanträde skall, där Ledamot i stiftelsens styrelse eller verkej hinder möter, utsändas senast två veckor ställande direktör får icke vara ledamot i före sammanträdet. stiftelsens förvaltningsråd.

7§ 9D§ Styrelsen är beslutför, då minst två tredje- Särskilt viktiga ärenden, avgöres av styreldelar av ledamöterna dock minst tre eller sen efter förvaltningsrådets hörande. Styrelderas suppleanter äro närvarande. Såsom sen må vidare inhämta förvaltningsrådets styrelsens beslut gäller den mening, varom de synpunkter i andra ärenden av större betyflesta röstande förena sig. Vid lika röstetal delse. gäller den mening som biträdes av ordföran-

den vid sammanträdet.

9E§

8§ Förvaltningsrådet utser en jury enligt de

riktlinjer som anges i en till detta avtal fogad Vid styrelsens sammanträden skall föras pro- Bilaga 2. tokoll. Protokoll justeras av den eller dem

som styrelsen därtill utser.

9F§

Förvaltningsrådet sammanträder minst två 9§ gånger om året. För granskning av Stiftelsens

Styrelsen äger handla å Stiftelsens vägnar i verksamhetsberättelse sammanträder förvalt-

förhållande till tredje man samt att företräda ningsrådet senast två veckor efter berättel-

stiftelsen inför domstolar och andra myndig- sens färdigställande. Förvaltningsrådet avger

heter. Styrelsen äger ock förordna en eller snarast därefter utlåtande över granskningen

till Kungl. Maj: t. Förvaltningsrådet samman- 13§ träder vidare så snart förslag till budget för Kungl. Maj:t fastställer ersättning till stystiftelsens verksamhet föreligger. relsens ordförande samt övriga ledamöter 9G§ och suppleanter ävensom till revisorer och suppleanter för dessa. Kungl. Maj:t faststäl- Förvaltningsrådet skall sammanträda på ler vidare till ledamöter i förvaltersättning kallelse av styrelsen. Till sammanträde skall ningsrådet. kallas jämväl då minst sex ledamöter av förvaltningsrådet så begära. Kallelse till sammanträde utsändas 14§ skall, där ej hiner möter, minst två veckor före sammanträdet. Filmbranschen förbinder sig att verka för Vid förvaltningsrådets sammanträden skall efterlevnaden av detta avtal. Organisation, styrelsen närvara. Till förvaltningsrådets sam- som är bunden av avtalet, är pliktig att söka manträde skall, där ej hinder möter, utsändas förmå sina medlemmar att avtalets följa minst två veckor före sammanträdet. bestämmelser. Vid förvaltningsrådets sammanträden skall föras protokoll. Förvaltningsrådet utser inom ordförande samt ett 15§ sig beredningsutskott om fyra personer. Anordnare av biografföreställning skall till stiftelsen erlägga en avgift, motsvarande tio l0§ procent av bruttobiljettintäkten vid föreställ-

Stiftelsens vara ning. Med sådan intäkt avses bruttoinkomst räkenskapsår skall den l enligt »Allmänna bestämmelser vid filmlevejuli-den 30 juni. För granskning av styrelsens och verkställande direktörs ransem, fastställda av Filmägarnas Kontrollförvaltning byrå Aktiebolag. Filmhyra skall icke utgå på och räkenskaper utser Kungl. Maj :t årligen den del av intäkten som motsvarar avgiften. två revisorer jämte suppleanter, av vilka en revisor och en suppleant utses inom förslag av Föreningen Sveriges Filmproducenter. En 16§ av revisorerna, liksom suppleanten för denne, skall vara auktoriserad revisor. Senast Avgift skall icke utgå för biografföreställning den 1 november skall berättelse över näst- fast där det av på visningsställe, enligt föregående räkenskapsårs förvaltning jämte Filmägarnas Kontrollbyrå Aktiebolag förda räkenskaper överlämnas till revisorerna vilka utöver barnmatinéer registret ges högst fem ha att senast den 1 december till styrelsen föreställningar per vecka. och förvaltningsrådet avgiva revisionsberät- Med barnmatiné avses föreställning, som telse. senast klockan 17 och vid tager sin början vilken tillämpas väsentligt nedsatta biljett- 1l§ priser för barn. Stiftelsens verksamhetsberättelse skall senast Ha biografföreställningar anordnats på såden l5 januari överlämnas till Kungl. Maj: t, dant sätt, att rätt till avgiftsbefrielse enligt filmbranschen och förvaltningsrådet. Kungl. vad nu sagts skulle föreligga, och har detta Maj:t beslutar huruvida ansvarsfriheti skall skett i syfte att kringgå avtalets bestämmelbeviljas. ser, må stiftelsen, efter hörande av biografägaren och dennes organisation, besluta, att 12§ avgiftsbefrielse icke skall äga rum. Stiftelsen är undantagen från tillsyn enligt För visning av film, som på sätt nu gäller lagen den 24 maj 1929 om tillsyn över före den 1 juli 1963 förklarats vara ägnad att stiftelser. tjäna vetenskapligt ändamål eller upplys-

SOU 1973: 53 187

nings-, undervisnings- eller uppfostringssyfte, granska Kontrollbyråns räkenskaper såvitt skall avgift icke utgå. avser redovisningen av avgifterna.

l7§ l8§ Avgifterna skola av vederbörande anordnare 1. Med beaktande av Övergångsbestämmelav biografföreställning direkt redovisas och serna under 2 punkt i denna paragraf skall inbetalas till stiftelsen för redovisningsperio- stiftelsen fördela de för varje år redovisade der av lämpligt antal och lämplig längd, dock avgifterna på följande sätt: minst sex perioder per år, enligt regler, som A. (Utgår). fastställas av stiftelsen efter samråd med B. 10 procent av avgifterna användes för filmbranschen. Redovisningen skall ske på kvalitetsbidrag till svenska långfilmer enligt formulär, som fastställes av Filmägarnas de riktlinjer, som anges i en till detta avtal Kontrollbyrå Aktiebolag. För redovisning fogad Bilaga 2. och inbetalning av avgiftsmedlen skola i C. (Utgår). övrigt tillämpas de av Kontrollbyrån fast- D. 5 procent av avgifterna användes för ställda allmänna bestämmelserna vid film- vissa för branschen gemensamma ändamål, leveranser. I dessa bestämmelser skall införas såsom gemensam public-relationsverksamhet stadgande, att underlåtenhet att betala avgift inom och utom Sverige, filmfestivaler och likställes med underlåtenhet att betala film- andra representativa arrangemang. Filminstihyra. Detta stadgande får icke under avtals- tutet och filmbranschen skall efter eget tiden ändras utan stiftelsens godkännande. beprövande disponera 35 procent vardera Från berörda biografägare skall snarast härav för ändamål som nu sagts, medan 30 genom Kontrollbyråns försorg införskaffas procent disponeras gemensamt av filminstioch till stiftelsen överlämnas förbindelse att tutet och filmbranschen för stöd åt svensk betala avgift enligt detta avtal och att låta film utomlands. stiftelsen genom auktoriserad revisor granska E. 30 procent av avgifterna användes, hans räkenskaper såvitt gäller avgiftsredovis- sedan kostnaderna för stiftelsens förvaltning ningen. Förbindelsen skall ha den lydelse bestritts, för främjande av verksamhet, som som framgår av Bilaga l. Biografägare, som sammanhänger med i 2 § angivna ändamål. underlåter att avge sådan förbindelse, skall F. 15 procent av avgifterna användes för avstängas från filmleverans. Sker detta ej att genom generellt verkande produktionslån sedan begäran därom framställts av stiftel- och/eller produktionsgarantier stödja prosen, är vederbörande filmuthyrare skyldig att duktionen av svenska långfilmer. gentemot stiftelsen svara för de avgifter, som Närmare bestämmelser om ordningen härdärefter belöpa på föreställning vid vilken av för fastställas av stiftelsen i samråd med honom uthyrd film förevisas. Föreningen Sveriges Filmproducenter. Till anordnare av biografföreställning som G. 10 procent av avgifterna användes för under år 1962 med tillämpning av gällande Stiftelsens produktion av svensk film. Härav regler helt eller delvis erhållit befrielse från skall cirka 70 procent användas för produknöjesskatt med hänsyn till behållningens tion av svenska långfilmer. användande eller allmän- H. 30 procent av avgifterna användes för för_ välgörande nyttigt ändamål, skall stiftelsen, i den mån att genom selektiva produktionslån och/eller anordnaren icke eljest erhåller kompensation produktionsgarantier stödja produktionen av för bortfall av denna förmån, återbetala den svenska långfilmer enligt de riktlinjer som erlagda avgiften för föreställningen. Talan anges i en till detta avtal fogad Bilaga 3. må icke föras mot stiftelsens beslut i detta I den mån de för visst år redovisade hänseende. avgifterna icke tagits i anspråk enligt vad Stiftelsen äger genom auktoriserad revisor som nu sagts skola kvarstående medel för

188 SOU 1973: 53

samma ändamål föras i ny räkning. produktionen har en klart konstnärlig inrikt- Film anses som svensk under förutsättning ning samt att stiftelsens åtaganden sker på är här i landet bosatt fullt affärsmässiga grunder och efter pröva) att producenten eller svenskt tekniska och persosvensk medborgare bolag eller ning av de ekonomiska, annan svensk sammanslutning eller institu- nella resurserna för produktionens genomtion, förande. b) att filmens finansieras ute- Den omständigheten, att en film finansieproduktion slutande med svenskt kapital, rats på sätt som i denna paragraf sägs, skall av artis- icke utgöra hinder för bidrag till filmen c) samt att den svenska insatsen tiska medarbetare är av påtaglig betydelse. enligt 18§ 1 punkt B, F och H samt 2 Såsom långfilm anses film som har en punkt. visningtid motsvarande minst 2 000 meter i 35 mm format och är avsedd för normal 20§ biografpremiär med normal biografexploatering enligt av stiftelsen i samråd med A. Film, som tillkommit i samverkan mellan Sveriges Filmproducenter fast- svenska och utländska intressen, s. k. sam- Föreningen ställda normer. film, skall i enlighet med vad producerad Filmer med en längd understigande 2 000 nedan stadgas likställas med svensk film vid meter i 35 mm format (eller motsvarande i tillämpningen av 18§ under förutsättning andra format) erhåller reducerade bidrag dels att den svenska kapitalinsatsen uppgår enligt B här ovan. Reduktionen skall till minst 25 procent av produktionskostnapunkt till två promille för varje meter den för filmen, dels att den svenska insatsen uppgå understigande 2 000 meter i 35 mm format av artistiska medarbetare på sätt i andra eller (eller motsvarande i andra format). tredje stycket sägs funnits vara av påtaglig 2. Vid tillämpning av bestämmelserna un- betydelse. Producent erhålla förder l punkt gäller följande: äger av styrelsen Under tiden 1972-30 1973 huruvida den tillämnade sven- 1 juli juni handsbesked, avsättes endast till H-fonden. ska insatsen av artistiska medarbetare iviss 15 procent av avgif- film motsvarar vad enligt första Under denna tid skall 15 procent planerad till av de förutsättes för att filmen skall kunna terna utbetalas producenterna stycket svenska som under samma tid likställas med svensk film. Förhandsbesked, långfilmer, dem emellan en planerad samproducerad film visats i Sverige, med fördelning enligt vilket till de bruttobiljettintäk- i detta hänseende uppfyller kraven för liki direkt proportion ter som därvid för dessa deras ställighet med svensk film, är bindande uppkommit filmer. Närmare bestämmelser om ordningen under förutsättning att de villkor, som stifhärför fastställas av stiftelsen isamråd med telsen anger i sitt beslut, uppfyllas. Har förhandsbesked icke begärts eller är Föreningen Sveriges Filmproducenter. Under tiden l juli 1973-30 juni 1974 producent icke nöjd med erhållet förhandsmedan 10 besked, må producenten, sedan filmen färavsättes 20 procent till H-fonden, som i senast en månad före premiären i procent utbetalas på sätt angivits digställts, Sverige underställa filmen den jury som föregående stycke. Från och med den l juli 1974 avsättes 30 enligt Bilaga 2 har att fördela i 18 § l punkt till H-fonden på sätt som angivits B avsedda medel. Förklarar denna jury den procent svenska insatsen av artistiska medarbetare under 1 punkt. vara av påtaglig betydelse, skall filmen, under förutsättning tillika att den svenska l9§ av stiftelsen kapitalinsatsen prövas motsvara Stiftelsens av svensk film enligt vad i första stycket stadgas, vid tillämpproduktion G skall ske under att ningen av 18 § likställas med svensk film. 18§ förutsättning

Stiftelsen har att efter den utredning Kontrollbyrå samt Aktiebolag genom auktoriserad revisor eller på annat att de av Kontrollbyrån fastställda allsätt, som stiftelsen finner erforderligt, fast- männa bestämmelserna vid filmleveranser ställa den svenska kapitalinsatsen och den före den 15 mars 1963 ändrats i enlighet totala produktionskostnaden. med vad som föreskrivits i 17 §. Bidrag till samproducerad film enligt 18 § I och med avtalets ikraftträdande inträder l punkt B samt 2 punkt beräknas som om stiftelsen i de rättigheter och skyldigheter denna vore svensk. Vid utbetalningen redu- som enligt avtalet tillkommer stiftelsen, såceras dock bidraget med den andel av det som om denna varit avtalsslutande part. framräknade beloppet, som belöper på den utländska kapitalinsatsen. 22§ B. Film, som tillkommit i samverkan mellan den svenska televisionen och svenska Avtalet skall gälla till och med den 30 juni ñlmproducenter och är avsedd att först 1983. exploateras på biograferna för att därefter, Staten må före avtalstidens utgång uppdock tidigast 18 månader efter biografpre- till omedelbart säga avtalet upphörande, om miären, visas i TV, skall likställas med filmbranschen bryter mot avtalet. samproducerade filmer enligt 20 § vad avser Filmbranschen må till omedelbart upputbetalning av bidrag enligt 18 § 1 punkt B, hörande uppsäga avtalet, om nöjesskatt för varvid således bidragen reduceras med den återinföres eller om biografföreställningar andel av det framräknade beloppet, som annan skatt av väsentligen samma karaktär belöper sig på televisionens kapitalinsats. och effekt införes eller om mervärdeskatt Därest biografexploateringen av sådan film lägges på filmhyror eller försäljningen av avslutas inom en avsevärt kortare tid än 18 biografbiljetter. månader, må dispens från adertonmånaders- Uppsäges icke avtalet senast två år före regeln lämnas av stiftelsen efter framställan utgången av avtalstiden, förlänges avtalet av filmens producenter, därest det visas att automatiskt med fem år för varje gång. ytterligare biografexploatering rimligen ej Uppsägning från filmbranschens sida kunnat äga rum. vare ej gällande med mindre den underteck- C. På den svenska filmproducentens andel nats av minst tre av de fem branschorganisaav produktionskostnaderna för samproduce- tionerna. rad film enligt denna paragraf punkt A och B utgår oavkortade bidrag enligt 18 § 1 punkt F och H. 23§ D. Mot stiftelsens eller juryns beslut en- avtalet till vid avtals- Uppsäges upphörande ligt denna paragraf må talan icke föras. tidens utgång, skola de avgifter som redovisas för de två sista åren av avtalstiden, användas enligt bestämmelserna i avtalet. 2l§ Har avtalet upphört att gälla, må Kungl. Detta avtal träder i kraft den l juli 1963 att stiftelsen skall träda i Maj:t förordna, under förutsättning likvidation. I sådant fall har Kungl. Maj:t att Kungl. Maj: t godkänner avtalet, tillika att utse en likvidator. Stiftelsens att nöjesskatten för biografföreställningar tillgångar, med undantag av de för de två upphör senast från och med den l juli 1963, sista avtalsåren redovisade avgifterna, tillatt anordnare av biografföreställning vid skiftas staten att användas för stiftelsens taxering till inkomstskatt medges avdrag för allmänna ändamål. avgift till stiftelsen, Förordnas ej om likvidation, skall stiftelatt avtalet undertecknas av samtliga fem sen bestå, till dess Kungl. Maj :t annorlunda branschorganisationer och av Filmägarnas förordnar. Stiftelsens tillgångar, med undan-

tag som i föregående stycke sägs, skola i SVERIGES FILMUTHYRAREFÖRENING sådant fall alltjämt förvaltas av stiftelsen för u. p. a. dennas allmänna ändamål. Därvid är dock Sven Nygren William Bendtz stiftelsen ej längre bunden av avtalets regler rörande fördelningsprinciper. FÖRENINGEN SVERIGES FILMPRODU- CENTER G. Scheutz B. Juberg 24§ Stiftelsens styrelse må besluta om ändring av FILMÄGARNAS KONTROLLBYRÅ bestämmelserna i 18-20 §§ samt Bilagorna AKTIEBOLAG 2 och 3. För giltighet av sådant beslut kräves William Bendtz Sven Nygren godkännande av Kungl. Majzt och av Föreningen Sveriges Filmproducenter. Beslut om annan ändring av bestämmelser- Bilaga 1 till filmavtalet: F ärbindelse na i detta avtal fattas av stiftelsens styrelse. För giltigheten av sådant beslut kräves att Enligt avtal mellan staten samt Sveriges styrelsen därvid varit fulltalig och att beslu- Biografägareförbund, Folketshusföreningartet godkännes av de fem branschorganisanas Riksorganisation, Föreningen Våra Gårtionerna. Beslutet skall för att bliva gällande dar, Sveriges Filmuthyrareförening u. p. a. fastställas av Kungl. Maj: t. och Föreningen Sveriges Filmproducenter, vilket avtal träder ikraft under förutsättning att nöjesskatten för biografföreställningar 25§ skall anordnare avskaffas, av biografföreställ- Tvist eller ningar på fast visningsställe, där förutom angående tolkningen tillämpbarnmatinéer ges mer än fem föreställningar ningen av detta avtal eller därur härflytande rättsförhållanden skall avgöras genom skilje- per vecka, till stiftelsen Svenska Filminstitudom enligt nu gällande svensk lag. tet erlägga en avgift motsvarande tio procent _ Detta avtal har upprättats i sju likalydande av bruttobiljettintäkten vid föreställningen. av vilka staten ett och Stiftelsen må genom auktoriserad revisor exemplar, tagit filmbranschen sex. granska räkenskaperna såvitt gäller avgiftsredovisningen. Filmhyra skall ej utgå på Stockholm den 6 mars 1963. denna avgift. Avgiften skall alltså vara avdragsgill vid filmhyresberäkningen på samma För DEN STATLIGA FÖRHANDLINGS- sätt som den hittillsvarande nöjesskatten. DELEGATIONEN Vidare skall avgiften enligt avtalet vara av- Krister Wickman dragsgill vid taxering till inkomstskatt. Un- N. Erik Åqvist derlåtenhet att redovisa och/eller betala Roland Pålsson avgift likställes med underlåtenhet att betala filmhyra. Undertecknad åtager sig härigenom SVERIGES BIOGRAFÄGAREFÖRBUND gentemot stiftelsen att under den tid avtalet Sven Håkansson Eric A. Pettersson är i kraft inbetala avgift enligt avtalet och i övrigt följa avtalets bestämmelser. FOLKETSHUSFÖRENINGARNAS RIKSORGANISATION Arne E Imgren Bilaga 2 till filmavtalet

FÖRENINGEN VÅRA GÅRDAR l. Enligt det avtal, till vilket denna bilaga är Sigurd Hagström fogad, har stiftelsen Svenska Filminstitutet

bildats för att främja den svenska filmens likriktning av smak. Kvalitetsbegreppet måskonstnärliga utveckling. te fattas i dess vidaste bemärkelse för att 2. Enligt avtalet tillföres stiftelsen vissa möjliggöra en fri utveckling av den svenska avgifter. filmkonsten. 3. Av dessa avgifter skall 10 procent an- 13. Avgörande för kvalitetsbedömningen vändas för kvalitetsbidrag till svenska lång- kan således bli en rad av varandra tämligen filmer. oberoende faktorer, såsom förnyelse av fil- 4. Bedömning av vilka filmer som kvalifi- mens uttrycksmedel och formspråk, angeceras för bidrag åligger en jury av filmsak- lägenhetsgraden i filmens ärende, intensitekunniga, bestående av tolv välkvalificerade ten eller fräschören i dess verklighetsuppfattfilmbedömare jämte tre suppleanter, med ning eller samhällskritik, graden av psykoloangivande av den ordning i vilken dessa skall gisk insikt och andlig nivå, lekfull fantasi inträda. eller visionär styrka, eller episka, dramatiska 5. Före utgången av varje verksamhetsår lyriska värden, den tekniska i skickligheten väljer stiftelsens förvaltningsråd de sakkun- manus, regi och spel samt övriga artistiska niga för följande verksamhetsår. Vid val av komponenter hos film. Ingen genre skall i sakkunnig skall varje ledamot i förvaltnings- och för sig äga företräde framför någon rådet i omvänd nummerföljd ange samma annan. Sålunda skola t. ex. komedier, teckantal kandidater som valet avser. För varje nade filmer, barnfilmer och dokumentärkandidat summeras de ordningsnummer han filmer bedömas efter sina förutsättningar på erhållit, och de kandidater, för vilka därvid samma sätt som dramatiska spelfilmer. de högsta summorna fastställts, förklaras l4. Ehuru kvalitetsbedömningen i första valda. De som erhållit de lägsta summorna hand skall baseras på det färdiga reslutatet, bland de valda kandidaterna är valda som skall viss hänsyn tagas även till ambitionerna suppleanter. Mellan kandidater med samma bakom filmens tillkomst i den mån de summa avgör lotten. påtagligt svara mot de intentioner som skola 6. Stiftelsens styrelse adjungerar-en ord- ligga till grund för bedömningen, även om förande till juryn. Han skall leda juryns resultatet av olika skäl icke svarar mot sammanträden men äger icke deltaga i juryns ambitionerna. beslut. 15. Juryn skall bedöma filmer i enlighet 7. (Utgår). med bestämmelserna iavtalets 18-20 §§. 8. Juryn sammanträder på kallelse av ord- 16. Vid bedömandet huruvida den svenska föranden. Vid sammanträdet skall föras pro- insatsen av artistiska medarbetare i sampro- .tokoll över juryns beslut. Protokoll skall ducerad film är av påtaglig betydelse skall justeras av samtliga närvarande sakkunniga. såsom juryns beslut gälla den mening, varom 9. För juryns beslut kräves deltagande av de flesta förena sig. Vid lika röstetal avgör tio sakkunniga. lotten. 10. Sakkunnig må ej deltaga i bedöm- 17. ( Utgår). ningen av en film, därest minst fyra av de 18. Varje sakkunnig har att åsätta varje till övriga sakkunniga prövar omständighet före- bedömning föreliggande film ett poängvärde ligga som är ägnad att rubba förtroendet till inom skalan 0-5. Som ledning för de sakhans opartiskhet. kunniga gäller att 0 poäng åsättes film ej 11. Juryn skall bedöma kvaliteten av fil- värd särskilt bidrag, l poäng film av värde mer utan att fästa avseende vid filmens från några av de i punkterna 12-14 angivna produktionskostnad eller ekonomiska resul- Synpunkterna, 3 poäng mycket god film och tat. 5 poäng film av utomordentlig betydelse. l2. Stödsystemets syftemål är icke att Sakkunnig är oförhindrad välja poängvärden dirigera filmkvaliteten i någon bestämd rikt- liggande mellan 0 och l, 1 och 3 respektive 3 ning. Det är tvärtom angeläget att undvika och 5.

192 SOU 1973: 53

19. För varje film skall bestämmas ett 2. Enligt avtalet tillföres stiftelsen vissa genomsnittligt poängvärde. Härvid skall bort- avgifter. ses från ett av de lägsta och ett av de högsta 3. Av dessa avgifter skall viss andel enligt av de av de sakkunniga åsatta poängvärdena. avtalets l8§ l punkt H användas för att Kvalitetsbidrag kan endast utgå till film, som genom selektiva produktionslån och/eller efter sådan beräkning uppnått 0,5 eller högre produktionsgarantier stödja produktionen av genomsnittspoäng. svenska längfilmer. 20. Producent bör senast den 30 juni an- 4. Stödet skall utgå under förutsättning mäla av honom framställd film för kvalitets- att produktionerna har en konstnärlig inriktbedömning. Det står emellertid juryn fritt ning och att de ekonomiska, tekniska och att även utan sådan anmälan verkställa kva- personella resurserna för produktionens gelitetsbedömning. nomförande föreligger. 21. Juryns arbete skall slutföras i septem- 5. Stödet skall icke styra produktionernai ber månad för de under föregående verksam- en viss konstnärlig riktning, ej heller ge hetsår premiärvisade filmerna. företräde åt någon eller några sådana rikt- 22. Det för kvalitetsbidrag disponibla be- ningar framför andra. Stödsystemet syftar fördelas av stiftelsen så, att varje till en fri konstnärlig utveckling av svensk loppet bidragsberättigande film erhåller bidrag i långfilm under bibehållandet av filmens kaförhållande till sin genomsnittspoäng. raktär som massmedium, dvs. dess inriktning 23. Vid beräkningen av kvalitetsbidraget mot en stor publik. till varje film gäller dock de spärregler dels 6. Det enligt 3 punkt eller eljest dispoatt ingen film tilldelas mera än 20 % av det nibla beloppet fördelas lika på två produkdisponibla beloppet, dels att ingen film tionsfonder, H 1 och H 2. Varje fond ledes tilldelas mera än vad som svarar mot filmens av en fondstyrelse. sammankallande för fondproduktionskostnad. styrelserna är en av stiftelsens styrelse utsedd 24. Om spärregel enligt 23 punkt träder i person, som tillika är fondstyrelsernas ordskall spärrat belopp fördelas på förande, dock utan rösträtt. tillämpning, övriga bidragsberättigande filmer i pro- 7. Fondstyrelsen för produktionsfonden portion till deras genomsnittspoäng. Hl utgöres, förutom ordförande, av fem 25. (Utgår). ordinarie ledamöter och tre suppleanter. Av 26. Stiftelsen skall bestämma films pro- dem utser filmbranschen fyra ordinarie ledaduktionskostnad med ledning av en av en möter och två suppleanter. Filmavdelningen revisor kontrollerad beräkning enligt anvis- inom Svenska teaterförbundet utser en ordiningar som fastställas av stiftelsens styrelse narie ledamot och en suppleant. och Föreningen Sveriges Filmproducenter. 8. Fondstyrelsen för produktionsfonden 27-30. (Utgår). H2 utgöres, förutom ordförande, av fem 31. Mot juryns eller stiftelsens beslut en- ordinarie ledamöter och fyra suppleanter. Av ligt bestämmelserna i denna bilaga må talan dem utser filmbranschen en ordinarie ledaicke föras. mot och en suppleant, filmavdelningen inom 32. Kvalitetsbidrag utbetalas till produ- Svenska teaterförbundet tre ordinarie ledacenten senast två veckor efter det att de möter och två suppleanter och Föreningen blivit fastställda. produktions- och inspelningsledare en ordi- _ narie ledamot och en suppleant. 9. Ledamöter och suppleanter i fondstyrel- Bilaga 3 till filmavtalet serna får icke samtidigt vara ledamöter av l. Enligt det avtal, till vilken denna bilaga är stiftelsens styrelse eller dess förvaltningsråd. fogad, har stiftelsen Svenska Filminstitutet 10. Ledamöter och suppleanter i fondstybildats för att främja den svenska filmens relserna utses senast i mars varje år för ett år konstnärliga utveckling. itaget.

l3-

ll. Ledamot i fondstyrelse är jävig vid behandlingen av en ansökan om produktionslån och/eller produktionsgaranti för ett

i

projekt i vilket han har ekonomiska eller andra intressen. Vid jäv inträder suppleant,

utsedd av den som utsett den jävade. 12. Ersättning till ledamöter och supple- s anter i fondstyrelsema fastställes av stiftelå sens styrelse och bestrids med resp. fondmedel. 13. Produktionslån må beslutas av fondstyrelserna under förutsättning att dessa förvissat sig om att säkerhet för projektens genomförande och lånens återbetalning föreligger. 14. Vid sidan om produktionslån och/eller produktionsgarantier må fondstyrelserna besluta om särskilda anslag för utarbetande av underlag till filmproduktionsprojekt, s. k. projektstöd. 15. Kostnaderna för fondstyrelsernas förvaltning bestrids med resp. fondmedel. 16. Stiftelsen svarar för att av fondstyrelserna beslutade utbetalningar genomföres samt för redovisningen av återbetalningar av utlämnade produktionslån. Kostnaderna härför bestrids med medel ur E-fonden. 17. De båda fondstyrelserna får icke besluta om produktionslån och/eller produktionsgarantier till samma filmproduktion. Det åligger ordföranden i de båda styrelserna att kontrollera att denna bestämmelse efterföljs. 18. Envar fondstyrelse har att varje år avge berättelse för nästföregående verksamhetsår. Berättelserna överlämnas senast den 1 november till stiftelsens styrelse och förvaltningsråd. g ° 19. Närmare bestämmelser om fondstyrelsernas förvaltning skall fastställas av stiftelsens styrelse i samråd med Föreningen Sverix ges Filmproducenter.

Statens offentliga utredningar 1973

Kronologisk förteckning

1. Litteraturen i skolan. U. 35. Kriminologisk forskning. Ju. 36. Miljövårdens informationssystem. Förslag och 2. Högskolan. U. 3. Högskolan. Sammanfattning. U. motiv. Jo. 37. Miljövårdens informationssystem. Statskonto 4. Fastighetstaxering. Fi. 5. Museerne. U. rets förstudie. Jo. 6. Data och näringspolitik, I. 38. Personal för krigsmaktens förvaltningsverksam- 7. Trygghet i anställningen. In. het. Fö. 8. Radio i utveckling. U. 39. God inkassosed. Ju. 40. Civilförsvarsförmåner. Fö. 9. Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. U. 41. Forskning för utveckling. U. 10. Reklam Ill. ställningstaganden och förslag. U. 42. Utbildning av lärarutbildare. U. (Utkommer senare) 43. Budgetreform. Fi. 11. Reklam lV. Reklamens kostnader och bestäm- 44. Budgetreform. Bilagor. Fi. ningsfaktorer. U. 45. Budgetreform. Stabiliseringspolitiska bilagor. 12. Försöksverksamhet med yrkesteknisk högsko» Fi_ leutbildning. U. 46. Budgetreform. Den statliga budgetens regiona» 13. Snyltningsbrott och siukförsäkringsmissbruk. la effekter. Fi. Ju, 47. Högskolornas förvaltning. U. 14. Mål och medel i skogspolitiken. Jo. 48. Skolans regionala ledning. U. 15. Kommunal planering och detalihandel. H. 49. Unga lagöverträdare lV. Ju. 16. Samhället och filmen. Del 3. U. 50. Bostäder 1974-76. ln. 17. Teknisk översyn av studiemedelssystemet. U. 51. Skadestånd V.Ju. för bankanställda. Lag» 52. Turism och rekreation i Sverige. Jo. 18. Styrelserepresantation teknisk översyn. Fi. 53. Samhället och filmen. Del 4. slutbetänkande. 19. TRU: s försöksverksamhet 1967-1972. U. U. 20. Varudeklaration - ett medel i konsumentpolitiken. H. 21. Svensk ekonomi frem till 1977. Fi. 22. Utsökningsbalk. Utsökningsrätt XII. Ju. 23. Bättre överblick över lagar och andra bestämmelser. Ju. 24. Boendeservice 7. In. 25. Unga lagöverträdare Ill. Ju. 26. Lag och rätt i grundskolan. Ju. 27. Sanering Ill. ln. 28. Styrelserepresentation för anställda i statliga myndigheter. Fi. 29. Järn› och metallmanufakturindustrin under 70-talet. l. 30. Järn- och metallmanufakturindustrin under 70-talet. Bilagor. l. 31. Revision av vattenlagen. Del 3. Vattenförbud. Ju. 32. vägtrafiken - kostnader och avgifter. K. 33. Ränta och restavgift på skett m. m. Fi. Flygvapnets befäl. Fö.

Statens offentliga utredningar 1973

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Radio i utveckling. [8] Snyltningsbrott och sjukförsäkrlngsmissbruk. [13] Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier Utsökningsbalk. Utsökningsrätt XII. [22] inom vuxenutbildningen. [9] Bättre överblick över lagar och andra bestämmel- Reklam lll. a l Fleklamutredningen. Ställningstaganser. [23] den och förslag. [10] (Utkommer senare) Reklam 1956 års klientelundersökning rörande ungdoms- IV. Reklamens kostnader och bestämningsfaktorer. brottslingar. 1. Unga Iagöverträdare lll. [25] 2. [11] Unga lagöverträdare. lV. [49] Filmutredningen. 1. Samhället och filmen. Del 3. Lag och rätt i grundskolan. [26] [16] 2. Samhället och filmen. Del 4. slutbetänkan- Revision av vattenlagen. Del 3. Vattenförbund. n de. [53] t [31] Teknisk översyn av studiemedelssystemet. [17] i1 Kriminologisk forskning. [35] TRU: s försöksverksamhet 1967-1972. [19] God inkassosed. [39] Forskning för utveckling. [41] Skadestånd v. [51] Utbildning av lärarutbildare. [42] Skolans regionala ledning. [48] Försvarsdepartementet Flygvapnets befäl. [34] Jordbruksdepartementet Personal för krigsmaktens förvaltningsverksamhet. Mål och medel i skogspolitiken. [14] [38] Miljökontrollutredningen. 1. Miljövårdens informa- Civilförsvarsförmåner. [40] tionssystem. Förslag och motiv. [36] 2. Miljévåidens informationssystem. Statskontorets förstudie. Kommunikationsdepartementet [37] vägtrafiken - kostnader och avgifter. [32] Turism och rekreation i Sverige. [52]

Finansdepartementet Handelsdepartementet Fastighetstaxering. [4] Kommunal planering och detaljhandel. [15] Styrelserepresentation för bankanställda. Lagtek- Varudeklaration - ett medel i konsumentpolititen. nisk översyn. [18] [20] Svensk ekonomi fram till 1977. [21] Styrelserepresentation för anställda i statliga myn- lnrikesdepartementet digheter. [28] Trygghet i anställningen. [7] Ränta och restavgift på skatt m. m. [33] Boendeservice 7. [24] Budgetutredningen. 1. Budgatreform. [43] 2. Bud- Sanering lll. [27] getreform. Bilagor. [44] 3. Budgetreform. Stabilise- Bostäder 1974-76. [50] ringspolitiska bilagor. [45] 4. Budgetreform. Den statliga budgetens regionala effekter. [46] lndustridepartementet Data och näringspolitik. [6] Utbildningsdepartementet 1. Järn- och metall- Metallmanufakturutredningen. Litteraturen i skolan. Separat bilagedel 4 till manufakturindustrin under 70-talet. [29] 2. Jirnlitteraturutredningens huvudbetânkande. [1] och metallmanufakturindustrin under 70-talet, Bi- 1968 års utbildningsutredning. 1. Högskolan [2] 2. lagor. [30] Högskolan. Sammanfattning. [3] 3. Försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning. [12] 4. Högskolornas förvaltning. [47] Museerna. [5]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utradnlngarnas nummer iden kronologiska förteckningen.

& -

Nordisk udredningsserie (Nu) 1973

Systematisk förteckning

Kommunalt samarbete över de nordiska riksgränserna. . Nordiskt kontaktmannamöta i Mariehamn. . Varudeklarasjonssamarbeid i Norden. . Den nordiska allmänheten och det nordiska samarbetet 1973. . Nordisk miljöskyddskonvention. . Nordisk pedagogisk specialutbildning för fysioterapeuter. . Nordiskt samarbete på arbetsmedicinens område. . Övergripande mål för konsumentundervisning i skolan.

BUN-dl.. BIBL. 4 Ef_ STOCKHOLM

* › .,, u

- *ag-ala ä*