Nya regler om ansökningsförfarandet för vissa uppehålls- och arbetstillstånd
Hänvisat till av
Nya regler om ansökningsförfarandet för vissa uppehålls- och arbetstillstånd
2SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument.
Svara på remiss Statsrådsberedningen, SB PM 2021:1. Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser.
Omslag: Regeringskansliets standard Tryck och remisshantering: Elanders Sverige AB, Stockholm 2025
ISBN 978-91-525-1309-5 (tryck) ISBN 978-91-525-1310-1 (pdf) ISSN 0284-6012
7Promemorians huvudsakliga innehåll
I promemorian lämnas förslag till genomförande av det nya direktivet om ett enda ansökningsförfarande för ett kombinerat tillstånd för tredjelandsmedborgare att vistas och arbeta på en medlemsstats territorium och om en gemensam uppsättning rättigheter för arbetstagare från tredjeland som vistas lagligen i en medlemsstat. Det nya direktivet ersätter 2011 års direktiv. I promemorian görs bedömningen att merparten av det nya direktivets bestämmelser motsvaras av den ordning som gäller vid ansökan om och beviljande av uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige. Vissa författningsändringar bedöms dock nödvändiga med anledning av det nya direktivets innehåll. I promemorian föreslås bl.a. att ett arbetstillstånd inte längre ska knytas till en viss arbetsgivare och avse ett visst slag av arbete. Det innebär att en utlänning som vill byta arbetsgivare inte längre kommer behöva ansöka om ett nytt arbetstillstånd. I stället föreslås en anmälningsskyldighet införas bl.a. vid byte av arbetsgivare. Vidare föreslås en längre s.k. omställningsperiod vid arbetslöshet om upp till sex månader för utlänningar som har haft ett arbetstillstånd i mer än två år. Möjligheten till den längre omställningsperioden föreslås kopplas till ett försörjningskrav. Förslagen syftar till att förenkla processen för arbetstillstånd och därmed bidra till att stärka Sveriges konkurrens- och attraktionskraft. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 21 maj 2026.
91 Författningsförslag
1.1 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen
(2005:716)
Härigenom föreskrivs 1 i fråga om utlänningslagen (2005:716) dels att 6 kap. 2 a och 4 a §§, 7 kap. 3 och 7 e §§ ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 7 kap. 9 § ska lyda ”Bemyndiganden”, dels att det ska införas tre nya paragrafer, 6 kap. 4 b och 6 a §§, 7 kap. 10 §, och närmast före 6 kap. 4 b och 6 a §§ nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 kap.
2 a § 2 Ett arbetstillstånd enligt 2 § Ett arbetstillstånd enligt 2 § första stycket får inte ges för första stycket får inte ges för längre tid än två år. Det får heller längre tid än två år. Om anställinte avse längre tid än ningstiden är kortare än två år ska anställningstiden . arbetstillståndet minst gälla under anställningstiden. Ett arbetstillstånd enligt 2 § Ett arbetstillstånd enligt 2 § första stycket ska knytas till en första stycket ger utlänningen viss arbetsgivare och avse ett visst tillstånd att arbeta hos den arbetsslag av arbete. Efter en samman- givare och inom den anställning
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1233 av den 24 april 2024 om ett enda ansökningsförfarande för ett kombinerat tillstånd för tredjelandsmedborgare att vistas och arbeta på en medlemsstats territorium och om en gemensam uppsättning rättigheter för arbetstagare från tredjeland som vistas lagligen i en medlemsstat (omarbetning), i den ursprungliga lydelsen. 2 Senaste lydelse 2022:303.
7
10Författningsförslag
lagd tillståndstid om två år ska som tillståndet beviljats för eller tillståndet knytas endast till ett som därefter har anmälts enligt visst slag av arbete . 4 b §.
4 a § 3 Tillståndstiden för ett arbetstillstånd får förlängas om anställningen uppfyller förutsättningarna i 2 § första stycket. Om ansökan avser en ny anställning gäller även det som föreskrivs i 2 § andra stycket. Förlängning av tillståndstiden för ett arbetstillstånd ska vägras om 1. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt, 2. ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende, 3. utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än de som arbetstillståndet beviljades för, eller 4. det har funnits förutsätt- 4. det har funnits förutsättningar att återkalla tidigare ningar att återkalla tidigare uppehållstillstånd enligt 7 kap. uppehållstillstånd enligt 7 kap. 7 e § första stycket 1, med 7 e § första stycket 1 eller 3 , med beaktande av tredje stycket . beaktande av tredje stycket.
Anmälningsskyldighet
4 b § Den som har ett arbetstillstånd enligt 2 § första stycket ska anmäla till Migrationsverket om 1. anställningen upphör, eller 2. en ny anställning påbörjas.
Ersättning för ansökningsavgift
6 a § Om avgiften för prövning av ansökan om uppehållstillstånd för arbete enligt 5 kap. 10 § och arbetstillstånd enligt 2 § första
3 Senaste lydelse 2022:303.
8
11Författningsförslag
stycket betalas av arbetsgivaren, får denne inte kräva ersättning för betalning av avgiften från utlänningen. Ett avtalsvillkor om sådan ersättning är ogiltigt.
7 kap.
3 § 4 Uppehållstillstånd får återkallas för en utlänning som har rest in i landet, om 1. utlänningen utan arbetstillstånd bedriver verksamhet som kräver ett sådant tillstånd, 2 . utlänningen har beviljats 2. utlänningen har beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket och anställningen första stycket och anställningen upphört , om inte utlänningen upphört, eller inom tre månader har fått en ny anställning som omfattas av arbetstillståndet eller inom samma tid ansökt om arbetstillstånd med anledning av en ny anställning och ansökan därefter beviljas , eller 3. det på grund av tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att utlänningen a) i Sverige eller i något annat nordiskt land kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet, b) i Sverige eller i något annat nordiskt land kommer att bedriva sådant företagsspioneri som utövas på uppdrag av eller understöds av en främmande makt eller av någon som agerar för en främmande makts räkning där det kan antas att brottet inte leder till endast böter, eller c) kommer att bedriva verksamhet med koppling till terrorism. Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som meddelats med stöd av 5 kap. 3 § första stycket 1 eller 2 b eller 3 a § första stycket 1 eller andra stycket får återkallas om förhållandet upphör. Uppehållstillstånd får dock inte återkallas enligt första stycket 1 om utlänningen har vistats här i landet i mer än tre år med uppehålls-
4 Senaste lydelse 2024:28.
9
12Författningsförslag
tillstånd när frågan om återkallelse prövas av den myndighet som först beslutar i saken. Om utlänningen har vistats här i landet i mer än fem år med uppehållstillstånd när frågan om återkallelse prövas av den myndighet som först beslutar i saken, får uppehållstillståndet återkallas enligt första stycket 3 endast om det finns synnerliga skäl för det. Uppehållstillstånd får inte heller återkallas enligt första stycket 2 om utlänningen har varit arbetslös i mindre än tre månader. Om utlänningen har haft arbetstillstånd i mer än två år får uppehållstillståndet inte återkallas om han eller hon har varit arbetslös i mindre än sex månader och har tillräckliga medel för att försörja sig för den period av arbetslöshet som överstiger tre månader. Om det finns skälig anledning att anta att en utlänning har exploaterats i arbete under uppenbart orimliga villkor ska tiden i fjärde stycket vara sex månader i stället för tre och nio månader i stället för sex om utlänningen har haft arbetstillstånd i mer än två år. Kravet på försörjning i fjärde stycket gäller inte i denna situation.
7 e § 5 Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete för en utlänning som har beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket ska återkallas om 1. förutsättningarna för 1. förutsättningarna för arbetstillståndet enligt 6 kap. 2 § arbetstillståndet enligt 6 kap. 2 § första stycket av något annat första stycket av något annat
5 Senaste lydelse 2022:303.
10
13Författningsförslag
skäl än att anställningen har upp- skäl än att anställningen har upphört inte längre är uppfyllda, hört inte längre är uppfyllda, eller 2. utlänningen inte inom fyra 2. utlänningen inte inom fyra månader från tillståndets första månader från tillståndets första giltighetsdag påbörjat arbetet . giltighetsdag påbörjat arbetet , eller 3. utlänningen inte har fullgjort anmälningsskyldigheten enligt 6 kap. 4 b §. Om utlänningens anställning Om utlänningens anställning har upphört sedan utlänningen har upphört sedan utlänningen underrättats om att en utredning underrättats om att en utredning om återkallelse enligt första om återkallelse enligt första stycket har inletts, men innan stycket 1 eller 2 har inletts, men beslut om återkallelse fattats, innan beslut om återkallelse gäller bestämmelserna om åter- fattats, gäller bestämmelserna kallelse i 3 § första stycket 2 . om återkallelse i 3 § första Tiden ska då vara fyra månader i stycket 2, fjärde och femte stället för tre. styckena . Trots vad som anges i första stycket behöver ett tillstånd inte återkallas i ringa fall eller om en återkallelse med hänsyn till omständigheterna annars inte framstår som skälig.
10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om försörjningsförmåga enligt 3 § fjärde stycket.
Denna lag träder i kraft den 21 maj 2026.
11
14Författningsförslag
1.2 Förslag till förordning om ändring i
utlänningsförordningen (2006:97)
Härigenom föreskrivs 1 att 4 kap. 21 b och 24 §§ och 5 kap. 3 § utlänningsförordningen (2006:97) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap.
21 b § 2 Ett ärende om uppehålls- Ett ärende om uppehållstillstånd för arbete och ett tillstånd för arbete och ett arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) ska utlänningslagen (2005:716) ska avgöras senast inom fyra avgöras så snart som möjligt och månader från det att ansökan senast inom 90 dagar från det att lämnades in. Om det finns en komplett ansökan lämnades in. särskilda skäl eller om ansökan Om det finns särskilda skäl får behöver kompletteras får tiden tiden förlängas med 30 dagar . förlängas. Sökanden ska Sökanden ska underrättas om underrättas om förlängningen. förlängningen. Om uppgifterna i ansökan behöver kompletteras ska utlänningen ges tillfälle att inom en bestämd tid komma in med dessa. Tidsfristen för handläggningen ska upphöra att löpa under denna tid. Om ärendet inte har avgjorts inom den tid som följer av första stycket, får sökanden begära att ärendet ska avgöras enligt 12 § förvaltningslagen (2017:900) även om kravet enligt den paragrafen på avgörande inom sex månader inte är uppfyllt.
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1233 av den 24 april 2024 om ett enda ansökningsförfarande för ett kombinerat tillstånd för tredjelandsmedborgare att vistas och arbeta på en medlemsstats territorium och om en gemensam uppsättning rättigheter för arbetstagare från tredjeland som vistas lagligen i en medlemsstat (omarbetning), i den ursprungliga lydelsen. 2 Senaste lydelse 2019:1276.
12
15Författningsförslag
24 § 3 Migrationsverket får meddela närmare föreskrifter om – en sådan handling som avses i 4 §, – EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta, – kravet på försörjningsför- – kravet på försörjningsförmåga enligt 5 kap. 9 § första måga enligt 5 kap. 9 § första stycket 2 och 10 a § och 5 a kap. stycket 2 och 10 a § , 5 a kap. 2 § 2 § utlänningslagen (2005:716). och 7 kap. 3 § fjärde stycket utlänningslagen (2005:716).
5 kap.
3 § 4 Den som med stöd av 6 kap. 2 § första stycket utlänningslagen (2005:716) har haft arbetstillstånd och som, sedan anställningen upphört men inom giltighetstiden för tillståndet, ansöker om nytt arbetstillstånd behöver inte ha arbetstillstånd för tiden till dess tillståndsfrågan har avgjorts. Den som har haft arbetstill- Den som inom giltighetstistånd för en tid av minst sex den för ett arbetstillstånd ansöker månader och som inom giltig- om förlängning, behöver inte ha hetstiden för tillståndet ansöker arbetstillstånd för tiden till dess om förlängning, behöver inte ha tillståndsfrågan har avgjorts arbetstillstånd för tiden till dess eller, om beslut om utvisning tillståndsfrågan har avgjorts meddelas, till dess utvisningsbeeller, om beslut om utvisning slutet har fått laga kraft. meddelas, till dess utvisningsbeslutet har fått laga kraft. Har en utlännings arbetstillstånd återkallats och har samtidigt beslut meddelats om utvisning enligt 8 kap. 6 eller 10 § utlänningslagen (2005:716), är utlänningen undantagen från kravet på arbetstillstånd till dess utvisningsbeslutet har fått laga kraft.
3 Senaste lydelse 2022:306. 4 Senaste lydelse 2014:185. Ändringen innebär bl.a. att första stycket tas bort.
13
16Författningsförslag
Denna förordning träder i kraft den 21 maj 2026.
14
172 Ärendet
Europaparlamentet och Europeiska unionens råd antog den 12 april 2024 direktiv 2024/1233 om ett enda ansökningsförfarande för ett kombinerat tillstånd för tredjelandsmedborgare att vistas och arbeta på en medlemsstats territorium och om en gemensam uppsättning rättigheter för arbetstagare från tredjeland som vistas lagligen i en medlemsstat (omarbetning), i fortsättningen kallat det nya direktivet. Det nya direktivet, som trädde i kraft den 20 maj 2024, ska vara genomfört i medlemsstaterna senast den 21 maj 2026. Det nya direktivet bifogas som bilaga 1 . I promemorian föreslås de författningsändringar som bedöms nödvändiga för att genomföra det nya direktivet i svensk rätt.
15
193 Det nya direktivet och dess
genomförande i svensk rätt
3.1 Allmänt om det nya direktivet
Det nya direktivet ersätter Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/98/EU av den 13 december 2011 om ett enda ansökningsförfarande för ett kombinerat tillstånd för tredjelandsmedborgare att vistas och arbeta på en medlemsstats territorium och om en gemensam uppsättning rättigheter för arbetstagare från tredjeland som vistas lagligen i en medlemsstat, i fortsättningen kallat 2011 års direktiv. Det nya direktivet är ett led i unionens målsättning att utforma en gemensam politik för laglig migration samt att bli en ekonomi baserad på kunskap och innovation. Det syftar till att rationalisera och effektivisera ansökningsförfarandet för att därigenom öka EU:s attraktionskraft. Enligt artikel 2.3 är ett kombinerat tillstånd ett uppehållstillstånd som utfärdas av myndigheterna i en medlemsstat och som ger en tredjelandsmedborgare rätt att lagligen vistas på dess territorium för att arbeta där. Liksom 2011 års direktiv syftar det nya direktivet inte till att reglera villkoren för arbetstagare från tredjeland att resa in i en medlemsstat för att arbeta. Direktivet syftar inte heller till att skapa en särskild typ av tillstånd för arbetstagare från tredjeland. Begreppet ett kombinerat tillstånd tar sikte på den tillståndshandling som ska utfärdas med anledning av en ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd. Det kombinerade tillståndet är en administrativ handling som omfattar såväl uppehållstillstånd som arbetstillstånd.
17
20Det nya direktivet och dess genomförande i svensk rätt
3.2 En översikt av det nya direktivets artiklar
3.2.1 Syfte och definitioner
I artikel 1 fastställs ett enda ansökningsförfarande för utfärdande av ett kombinerat tillstånd för tredjelandsmedborgare att vistas och arbeta på en medlemsstats territorium. Syftet är att förenkla förfaranden vid deras inresa och att underlätta kontrollen av deras ställning. Vidare fastställs en gemensam uppsättning rättigheter för arbetstagare från tredjeland som vistas lagligen i en medlemsstat, oavsett för vilka ändamål de ursprungligen beviljades inresa på en medlemsstats territorium, på grundval av likabehandling i förhållande till den medlemsstatens medborgare. I artikel 2 finns definitioner av vad som avses med tredjelandsmedborgare, arbetstagare från tredjeland, kombinerat tillstånd och ett enda ansökningsförfarande.
3.2.2 Tillämpningsområde
I artikel 3 anges det nya direktivets tillämpningsområde. Enligt artikel 3.1 är direktivet tillämpligt på tredjelandsmedborgare som ansöker om att få vistas i en medlemsstat för att få arbeta eller som har beviljats inresa till en medlemsstat för att arbeta, i enlighet med unionsrätt eller nationell rätt. Det är också tillämpligt på tredjelandsmedborgare som har beviljats inresa i en medlemsstat i andra syften än arbete i enlighet med unionsrätt eller nationell rätt, som har tillstånd att arbeta och har ett uppehållstillstånd i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland. I artikel 3.2 anges ett antal kategorier av tredjelandsmedborgare som ska undantas från det nya direktivets tillämpningsområde. Det gäller tredjelandsmedborgare som är familjemedlemmar till unionsmedborgare, EES-medborgare och medborgare i Schweiz och deras familjemedlemmar, utstationerade arbetstagare och företagsinternt förflyttad personal, säsongsarbetare samt au pairer. Vidare ska tredjelandsmedborgare som har beviljats eller ansökt om internationellt skydd enligt unionsrätten, nationell rätt, internationella förpliktelser eller praxis undantas från
18
21Det nya direktivet och dess genomförande i svensk rätt
tillämpningsområdet. Även tredjelandsmedborgare som har ställning som varaktigt bosatt undantas från direktivets tillämpningsområde. Egenföretagare, sjömän som arbetar ombord på fartyg registrerade i medlemsstaterna och tredjelandsmedborgare vilkas avvisning eller utvisning har skjutits upp av faktiska eller rättsliga skäl undantas också från direktivets tillämpningsområde. Enligt artikel 3.3 får medlemsstaterna besluta att kapitel II i det nya direktivet, som innehåller bestämmelser om ett enda ansökningsförfarande, inte ska tillämpas på tredjelandsmedborgare som antingen har beviljats tillstånd att arbeta på en medlemsstats territorium under högst sex månader eller har beviljats inresa i en medlemsstat för studier. I artikel 3.4 anges att kapitel II inte är tillämpligt på tredjelandsmedborgare som har tillstånd att arbeta på grundval av en visering. Enligt artikel 3.5 är kapitel III, som reglerar rätt till likabehandling, tillämpligt på personer som har beviljats skydd i enlighet med nationell rätt, internationella förpliktelser eller praxis i en medlemsstat, om de i enlighet med nationell rätt har tillstånd att arbeta, trots att dessa personer är undantagna från direktivets tillämpningsområde.
3.2.3 Ett enda ansökningsförfarande och ett kombinerat
tillstånd
I artikel 4 regleras det enda ansökningsförfarandet. Artikel 4.1 behandlar ansökan om ett kombinerat tillstånd och vem som ska ge in ansökan. I artikel 4.2 anges att en ansökan om ett kombinerat tillstånd ska behandlas och prövas antingen när den berörda tredjelandsmedborgaren vistas utanför den medlemsstats territorium som denne vill resa in till eller vistas i, eller när tredjelandsmedborgaren redan vistas på den medlemsstatens territorium i egenskap av innehavare av ett giltigt uppehållstillstånd. Vidare får en medlemsstat även i enlighet med sin nationella rätt godta ansökningar om ett kombinerat tillstånd som har getts in av andra tredjelandsmedborgare som uppehåller sig lagligt på dess territorium. Enligt artikel 4.3 ska medlemsstaterna pröva ansökan och fatta ett positivt beslut, om sökanden uppfyller de kriterier som anges i unionsrätten eller nationell rätt. Beslutet ska utgöra en enda administrativ handling som omfattar både uppehållstillstånd och
19
22Det nya direktivet och dess genomförande i svensk rätt
arbetstillstånd. I artikel 4.4 anges att om de krav som finns i unionsrätten eller nationell rätt är uppfyllda och om en medlemsstat utfärdar kombinerade tillstånd endast på sitt territorium, ska den berörda medlemsstaten till tredjelandsmedborgaren utfärda den visering som krävs för att erhålla ett tillstånd. Enligt artikel 4.5 ska medlemsstaterna utfärda ett kombinerat tillstånd om villkoren är uppfyllda. Artikel 5 innehåller bestämmelser om bl.a. behörig myndighet, handläggningstid, komplettering av ofullständig ansökan och underrättelse om beslut. I artikel 6 regleras det kombinerade tillståndet. Det anges bl.a. att medlemsstaterna ska utfärda tillståndet med användning av den enhetliga utformning som föreskrivs i förordning (EG) nr 1030/2002. Vidare ska den tredjelandsmedborgare till vilken tillståndet utfärdats ha rätt att kontrollera personuppgifter som införts på det tillståndet och, när det är lämpligt, få dem rättade eller strukna. Vid utfärdande av det kombinerade tillståndet ska medlemsstaterna inte utfärda några ytterligare tillstånd som bevis för att tillträde ges till arbetsmarknaden. I artikel 7 regleras uppehållstillstånd för andra ändamål än arbete. När uppehållstillstånd utfärdas i enlighet med förordning (EG) nr 1030/2002 för andra ändamål än arbete ska medlemsstaterna lämna upplysningar om arbetstillstånd, oberoende av vilken typ av tillstånd det är fråga om. Inte heller i dessa fall ska medlemsstaterna utfärda några ytterligare tillstånd som bevis för att tillträde ges till arbetsmarknaden. I artikel 8 regleras medlemsstaternas skyldighet att motivera beslut om avslag på en ansökan om ett kombinerat tillstånd eller beslut om återkallelse av ett kombinerat tillstånd och möjligheterna att överklaga sådana beslut. I artikel 8.3 anges att tidsfristen för att fatta beslut enligt artikel 5.2 i undantagsfall kan förlängas. I artikel 9 finns bestämmelser om att medlemsstaterna ska ge tredjelandsmedborgaren och den framtida arbetsgivaren enkel tillgång till information och artikel 10 innehåller bestämmelser om avgifter. I artikel 11.1 anges vilka rättigheter som en innehavare av ett kombinerat tillstånd ska ha rätt till i fråga om inresa och vistelse, tillträde till territoriet, arbete och information om rättigheter som följer av tillståndet.
20
23Det nya direktivet och dess genomförande i svensk rätt
I artikel 11.2 anges att medlemsstaterna ska tillåta att en innehavare av ett kombinerat tillstånd byter arbetsgivare och att medlemsstaterna får låta rätten att byta arbetsgivare omfattas av vissa villkor. I artikel 11.3 anges vilka dessa villkor är. Där framgår att medlemsstaterna under giltighetstiden för ett kombinerat tillstånd får kräva att byte av arbetsgivare anmäls till behöriga myndigheter samt underkasta varje byte av arbetsgivare en kontroll av situationen på arbetsmarknaden, om en sådan kontroll utförs för ansökningar om kombinerade tillstånd enligt nationell rätt. Medlemsstaterna får även kräva en minimiperiod under vilken innehavaren av det kombinerade tillståndet är skyldig att arbeta för den första arbetsgivaren. I artikel 11.4 regleras hur långa perioder av arbetslöshet som kan tillåtas utan att det kombinerade tillståndet ska återkallas. Vidare får medlemsstaterna välja att införa ett försörjningskrav för arbetslöshetsperioder över tre månader. I artikel 11.5 anges att om giltigheten för det kombinerade tillståndet löper ut under förfarandet för dess förlängning ska medlemsstaterna tillåta att tredjelandsmedborgaren vistas på deras territorium på samma villkor som om denna var innehavare av ett tillstånd. Enligt artikel 11.6 ska en tillåten arbetslöshetsperiod förlängas med tre månader om tillståndshavaren har utsatts för särskilt exploaterande arbetsförhållanden.
3.2.4 Rätt till likabehandling
I artikel 12 regleras i vilken mån arbetstagare från tredjeland ska åtnjuta likabehandling i förhållande till medborgarna i den medlemsstat där de vistas i fråga om bl.a. arbetsvillkor, utbildning social trygghet och skatteförmåner. I artikel 13 finns bestämmelser om övervakning, bedömning, inspektioner och sanktioner. Medlemsstaterna ska bl.a. vidta åtgärder för att förhindra potentiellt missbruk och sanktionera arbetsgivares överträdelser av nationella bestämmelser om likabehandling. Medlemsstaterna ska föreskriva sanktioner mot arbetsgivare som inte fullgjort sina skyldigheter enligt direktivet.
21
24Det nya direktivet och dess genomförande i svensk rätt
Enligt artikel 14 ska medlemsstaterna bl.a. säkerställa att det finns effektiva mekanismer genom vilka arbetstagare från tredje land kan inge klagomål mot sin arbetsgivare.
3.2.5 Slutbestämmelser
Artiklarna 15 – 21 i det nya direktivet innehåller bl.a. bestämmelser om tillgång till information, statistik, rapportering, införlivande och ikraftträdande.
3.3 Det nya direktivets genomförande i svensk rätt
Även om det nya direktivet innehåller flera helt nya bestämmelser är många av bestämmelserna oförändrade jämfört med 2011 års direktiv. I ett antal bestämmelser har språkliga justeringar gjorts som dock inte har förändrat bestämmelsernas innebörd. Enligt artikel 18.1 i det nya direktivet ska medlemsstaterna sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artiklarna 2.2, 3.2, 3.5, 4.1, 4.2, 4.4, 5.2, 5.3, 5.4, 6.1, 7.1, 8.2, 8.3, 8.4, 9, 10, 11.1 d, 11.2 – 11.6, 12.1 a, b, g och h, 12.2 d ii, 13, 14, 16 och 17. Hänvisningen motsvarar de artiklar som är nya eller som har ändrats i förhållande till 2011 års direktiv. I skäl 53 anges också att skyldigheten att införliva direktivet med nationell rätt endast bör gälla de bestämmelser som utgör en innehållsmässig ändring i förhållande till det tidigare direktivet. Skyldigheten att införliva de oförändrade bestämmelserna följer alltså av det tidigare direktivet. 2011 års direktiv genomfördes i svensk rätt genom författningsändringar som trädde i kraft den 1 juni 2014 (propositionen Genomförande av direktivet om ansökningsförfarandet för vissa uppehålls- och arbetstillstånd [prop. 2013/14:153]). I det följande kommer därför endast artiklar som har ändrats till sitt innehåll att behandlas, medan artiklar som inte har ändrats alls eller endast ändrats språkligt kommer att förbigås. Om endast en del av en artikel har ändrats och det går att redogöra för den delen separat kommer övriga delar av artikeln, som inte har ändrats, också att förbigås.
22
25Det nya direktivet och dess genomförande i svensk rätt
Liksom 2011 års direktiv innehåller det nya direktivet vissa bestämmelser som enbart gäller för ett kombinerat tillstånd (kapitel II i det nya direktivet). Med kombinerat tillstånd avses ett uppehållstillstånd som utfärdas av myndigheterna i en medlemsstat och som ger en tredjelandsmedborgare rätt att lagligen vistas på dess territorium för att arbeta där (artikel 2.3). Ett kombinerat tillstånd motsvaras i svensk rätt av ett uppehållstillstånd för arbete och ett arbetstillstånd enligt reglerna för arbetskraftsinvandring (5 kap. 10 § och 6 kap. 2 § utlänningslagen [2005:716] förkortad UtlL).
23
274 Huvuddragen i gällande ordning
4.1.1 Uppehållstillstånd
En utlänning som vistas i Sverige i mer än tre månader ska ha ett uppehållstillstånd (2 kap. 5 § UtlL). Uppehållstillstånd kan beviljas av olika skäl, t.ex. på grund av skyddsbehov, anknytning eller arbete (5 kap. UtlL). Uppehållstillstånd kan ges för viss tid (tidsbegränsat uppehållstillstånd) eller utan tidsbegränsning (permanent uppehållstillstånd) (2 kap. 4 § UtlL). Kravet på uppehållstillstånd gäller inte för medborgare i de nordiska länderna. Det gäller inte heller för EES-medborgare och deras familjemedlemmar som har uppehållsrätt i Sverige eller för utlänningar som har visering för längre tid än tre månader (2 kap. 8 b § UtlL).
4.1.2 Arbetstillstånd
En utlänning som ska arbeta i Sverige på grund av en anställning här eller utomlands ska ha ett arbetstillstånd (2 kap. 7 § UtlL). Kravet på arbetstillstånd gäller inte för medborgare i de nordiska länderna eller för en utlänning som har uppehållsrätt eller permanent uppehållstillstånd (2 kap. 8 c § UtlL). Även utlänningar som är varaktigt bosatta i en annan EU-stat eller är medborgare i Schweiz och vissa av deras familjemedlemmar är undantagna från kravet på arbetstillstånd (5 kap. 1 § utlänningsförordningen [2006:97], förkortad UtlF). Vissa yrkesgrupper är också undantagna från kravet på arbetstillstånd i vissa fall (5 kap. 2 § UtlF). Under vissa förutsättningar behöver inte heller den som har ett arbetstillstånd och ansöker om ett nytt arbetstillstånd eller förlängning av detta inom dess giltighetstid ha arbetstillstånd för tiden till dess tillståndsfrågan har avgjorts (5 kap 3 § UtlF).
25
28Huvuddragen i gällande ordning
Arbetstillstånd enligt reglerna för arbetskraftsinvandring får ges till en utlänning som har ett anställningsavtal, om anställningen gör det möjligt för honom eller henne att uppnå en god försörjning, och lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Ett sådant arbetstillstånd får endast ges om rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen, vilket bl.a. innebär att det s.k. unionsföreträdet måste respekteras (6 kap. 2 § första och andra stycket UtlL). Med unionsföreträde avses att det egna landets befolkning samt befolkningen i övriga EU/EES och Schweiz ska ha företräde till befintliga arbetstillfällen. Ett arbetstillstånd enligt reglerna för arbetskraftsinvandring ska ges för viss tid och beviljas normalt för tid motsvarande anställningstiden men får inte avse längre tid än två år åt gången. Arbetstillståndet ska knytas till en viss arbetsgivare och avse ett visst slag av arbete. Efter en sammanlagd tillståndstid om två år ska tillståndet endast knytas till ett visst slag av arbete (6 kap. 2 a § UtlL). Tillståndstiden för ett arbetstillstånd enligt reglerna för arbetskraftsinvandring får förlängas om anställningen uppfyller förutsättningarna i 6 kap. 2 § första stycket UtlL. Om ansökan avser en ny anställning ska rekryteringsförfarandet även vara förenligt med Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen (6 kap. 4 a § UtlL). Arbetstillstånd får beviljas inte bara för utlänningar som ansöker om att få vistas i Sverige för att arbeta enligt reglerna för arbetskraftsinvandring, utan också för utlänningar som avser att vistas i Sverige huvudsakligen av annan anledning än arbete (se t.ex. 6 kap. 3 § UtlL).
4.1.3 Ansökan och beslut om uppehålls- och arbetstillstånd
Ett uppehållstillstånd ska sökas och vara beviljat före inresan i Sverige. Från denna huvudregel finns dock flera undantag (5 kap. 18 – 19 §§ UtlL). Även ett arbetstillstånd ska i regel sökas och vara beviljat före inresan i Sverige. Även från denna huvudregel finns det flera undantag (6 kap. 4 § UtlL). En ansökan om uppehållstillstånd eller arbetstillstånd av en utlänning som inte befinner sig i Sverige ges in till och utreds av en svensk beskickning eller ett svenskt
26
29Huvuddragen i gällande ordning
konsulat i hemlandet eller i det land där utlänningen annars är stadigvarande bosatt. En ansökan om uppehållstillstånd eller arbetstillstånd av en utlänning som vistas i Sverige ges in till Migrationsverket (4 kap. 20 § och 5 kap. 8 § UtlF). En ansökan kan ges in fysiskt eller göras elektroniskt på Migrationsverkets webbplats. Beslut om uppehållstillstånd och arbetstillstånd meddelas som huvudregel av Migrationsverket (5 kap. 20 § och 6 kap. 5 § UtlL).
4.1.4 Bevis om uppehålls- och arbetstillstånd
Bevis om uppehållstillstånd ska utfärdas i form av en sådan handling som avses i rådets förordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land (uppehållstillståndskort) (4 kap. 22 § UtlF). En uppgift om arbetstillstånd eller uppgift om rätt att arbeta ska föras in på utlänningens uppehållstillståndskort (5 kap. 10 § UtlF). Utlänningar som har fått arbetstillstånd för kortare tid än tre månader får inget uppehållstillstånd och därmed inte heller något uppehållstillståndskort. Beslutet om arbetstillstånd tillsammans med passet och eventuellt visum ska i stället visas upp vid inresan i Sverige.
4.1.5 Återkallelse av uppehålls- och arbetstillstånd
Bestämmelser om återkallelse av uppehållstillstånd och arbetstillstånd finns i 7 kap. UtlL. Återkallelse av uppehålls- och arbetstillstånd får bl.a. ske för en utlänning som medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller medvetet har förtigit omständigheter, som varit av betydelse för att få tillståndet (7 kap. 1 § UtlL). För en utlänning som har rest in i Sverige får ett uppehållstillstånd återkallas om han eller hon utan arbetstillstånd bedriver verksamhet som kräver ett sådant tillstånd. Om anställningen har upphört får uppehållstillståndet också återkallas för en utlänning som har beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket UtlL, om inte utlänningen inom tre månader har fått en ny anställning som omfattas av arbetstillståndet eller inom samma tid ansökt om arbetstillstånd med anledning av en ny anställning och ansökan därefter beviljas (s.k.
27
30Huvuddragen i gällande ordning
omställningsperiod). Återkallelse får också ske om det på grund av tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att utlänningen kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller i något annat nordiskt land (7 kap. 3 § UtlL). Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete för en utlänning som har beviljats arbetstillstånd enligt reglerna för arbetskraftsinvandring i 6 kap. 2 § första stycket UtlL ska återkallas om förutsättningarna för arbetstillståndet av något annat skäl än att anställningen har upphört inte längre är uppfyllda eller om utlänningen inte inom fyra månader från tillståndets första giltighetsdag påbörjat arbetet. Uppehållstillståndet behöver dock inte återkallas i ringa fall eller om en återkallelse med hänsyn till omständigheterna annars inte framstår som skälig. Om utlänningens anställning har upphört sedan utlänningen underrättats om att en utredning om återkallelse har inletts, men innan beslut om återkallelse fattats, gäller också en omställningsperiod. Utlänningen har i ett sådant fall fyra månader på sig att hitta ett nytt arbete (7 kap. 7 e § UtlL).
4.1.6 Överklagande
Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd och arbetstillstånd eller beslut om återkallelse av uppehållstillstånd och arbetstillstånd får överklagas till en migrationsdomstol (14 kap. 3 § UtlL). En migrationsdomstols beslut får överklagas till Migrationsöverdomstolen (16 kap. 9 § UtlL). Prövningstillstånd krävs vid överklagande till Migrationsöverdomstolen (16 kap. 11 § UtlL).
28
315 Det nya direktivets
tillämpningsområde
Bedömning: Det nya direktivets bestämmelser om att vissa personkategorier ska undantas från direktivets tillämpningsområde kräver inte några författningsändringar.
Skälen för bedömningen
Direktivet
Enligt artikel 3.1 i det nya direktivet ska det tillämpas på tredjelandsmedborgare som ansöker om att få vistas i en medlemsstat för att arbeta eller som har beviljats inresa i en medlemsstat i andra syften än arbete i enlighet med unionsrätt eller nationell rätt och som har tillstånd att arbeta och har ett uppehållstillstånd i enlighet med förordning (EG) nr 1030/2002. Direktivet gäller slutligen för tredjelandsmedborgare som har beviljats inresa i en medlemsstat för att arbeta, i enlighet med unionsrätt eller nationell rätt. Med tredjelandsmedborgare avses enligt definitionen i artikel 2.1 en person som inte är unionsmedborgare i den mening som avses i artikel 20.1 i EUF-fördraget. I artikel 3.2 anges flera undantag från direktivets tillämpningsområde. En del språkliga ändringar har gjorts i artikel 3.1 och 3.2 jämfört med 2011 års direktiv.
Det behövs inga författningsändringar
Direktivet är inte tillämpligt på tredjelandsmedborgare som är familjemedlemmar till unionsmedborgare som har utnyttjat sin rätt
29
32Det nya direktivets tillämpningsområde
till fri rörlighet inom unionen eller på EES-medborgare (Island, Norge och Lichtenstein) eller medborgare i Schweiz samt deras familjemedlemmar (artikel 3.2 a och b). Även tredjelandsmedborgare som är utstationerade undantas, så länge de är utstationerade (artikel 3.2 c). Utstationering av arbetstagare är särskilt reglerat i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare (utstationeringslagen). Lagen genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster. Utstationeringslagen har dock ett vidare tillämpningsområde eftersom den gäller både arbetsgivare som är etablerade inom och utanför EES-området, medan direktivet endast gäller arbetsgivare som är etablerade inom EES-området. I de fall utstationeringslagen är tillämplig gäller bestämmelser i svensk lagstiftning om bl.a. betald semester, arbetstid, arbetsmiljö, skydd för gravida och kvinnor som nyligen fött barn, skydd för minderåriga och förbud mot diskriminering (6 – 10 §§ utstationeringslagen). Från direktivets tillämpningsområde undantas också personer som ansökt om eller beviljats inresa på en medlemsstats territorium för att arbeta i egenskap av personer som förflyttas inom företag i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/66/EU av den 15 maj 2014 om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal (ICT-direktivet) eller som säsongsarbetare enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/36/EU av den 26 februari 2014 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning (säsongsanställningsdirektivet) (artikel 3.2 d och e). Bestämmelser om tillstånd för företagsintern förflyttning finns i 6 b kap. UtlL och tillstånd för säsongsarbete regleras i 6 c kap. UtlL. Personer som har rätt att vistas i en medlemsstat på grundval av tillfälligt skydd enligt rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (massflyktsdirektivet) eller som har ansökt om rätt till vistelse där på den grunden och väntar på beslut omfattas inte av direktivets tillämpningsområde (artikel 3.2 f). I 21 kap. UtlL
30
33Det nya direktivets tillämpningsområde
finns särskilda bestämmelser om tillfälligt skydd vid en massflyktssituation. Inte heller omfattas den som har beviljats internationellt skydd enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet (omarbetning) (skyddsgrundsdirektivet) (artikel 3.2 g). Begreppet internationellt skydd förekommer inte i svensk utlänningslagstiftning. Enligt artikel 2 a i det direktivet avses med internationellt skydd flyktingstatus och status som subsidiärt skyddsbehövande. Samma definition återfinns i den nyligen antagna migrations- och asylpakten och den nya skyddsgrundsförordningen som kommer ersätta skyddsgrundsdirektivet (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1347 av den 14 maj 2024 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande och för innehållet i det beviljade skyddet, om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU). Subsidiärt skyddsbehövande benämndes i den svenska versionen av det numera upphävda skyddsgrundsdirektivet 2004/83/EG som alternativt skyddsbehövande. Det är det begreppet som fortfarande används i 4 kap. 2 § UtlL, som innehåller en definition av alternativt skyddsbehövande. Bestämmelser om uppehållstillstånd för flyktingar och alternativt skyddsbehövande finns i 5 kap. 1 § UtlL. Direktivet är således inte tillämpligt på den utlänning som har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller som alternativt skyddsbehövande enligt 5 kap. 1 § UtlL och inte heller på den som ansökt om sådant tillstånd och vars ansökan ännu inte har lett till ett slutligt beslut. Från direktivets tillämpningsområde undantas även tredjelandsmedborgare som har beviljats skydd i enlighet med nationell rätt, internationella förpliktelser eller praxis i en medlemsstat eller som har ansökt om sådant skydd och vars ansökan ännu inte lett till ett slutligt beslut (artikel 3.2 h). Det har tidigare funnits en skyddsgrund för övriga skyddsbehövande. Den hade sin
31
34Det nya direktivets tillämpningsområde
grund i nationell rätt men har numera utmönstrats (se proposition Ändrade regler i utlänningslagen [prop. 2020/21:191]). Bland annat har tribunalvittnen (22 kap. UtlL), personer som är föremål för särskilt personsäkerhetsarbete (5 kap. 15 b UtlL) samt personer som beviljats uppehållstillstånd på grund av vissa hinder mot verkställighet (12 kap. 18 § första stycket 1 UtlL) bedömts omfattas av regleringen (jfr propositionen Genomförande av det nya blåkortsdirektivet [prop. 2024/25:18] s. 45). Det finns inte skäl att nu göra någon annan bedömning. Vidare ska direktivet inte tillämpas på tredjelandsmedborgare som är varaktigt bosatta i enlighet med rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (artikel 3.2 i). Förutsättningarna för att beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige regleras i 5 a kap. UtlL. En utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat behöver inte ha arbetstillstånd för att arbeta i Sverige men måste ansöka om uppehållstillstånd om han eller hon ska stanna i Sverige längre än tre månader. Inte heller de tredjelandsmedborgare vilkas avvisning eller utvisning har skjutits upp av faktiska eller rättsliga skäl omfattas av direktivets tillämpningsområde (artikel 3.2 j). I utlänningslagen finns flera bestämmelser som innebär att verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning skjuts upp om verkställigheten inhiberas eller om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas. Bestämmelser om inhibition av verkställigheten finns bl.a. i 12 kap. 10 – 13 a och 18 §§ UtlL. Verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning kan också skjutas upp på grund av att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljats eller att en ny prövning av rätten att vistas i landet har inletts (se bl.a. 12 kap. 18 – 19 §§). Vidare ska tredjelandsmedborgare som ansökt om eller beviljats inresa på medlemsstatens territorium som egenföretagare undantas från direktivets tillämpningsområde (artikel 3.2 k). Enligt 5 kap. 10 a § UtlL får uppehållstillstånd beviljas en utlänning som önskar vistas här för att bedriva näringsverksamhet, om han eller hon har förmåga att bedriva den aktuella verksamheten och kan försörja sig. Slutligen ska direktivet inte tillämpas på tredjelandsmedborgare som har ansökt om eller beviljats inresa för att arbeta som sjömän eller i någon annan kapacitet ombord på ett fartyg som är registrerat i medlemsstaten eller seglar under en medlemsstats flagg
32
35Det nya direktivets tillämpningsområde
(artikel 3.2 l). Något krav på uppehållstillstånd för anställning ombord på ett svenskt fartyg i utrikestrafik finns inte. Däremot ska utlänningen ha ett anställningstillstånd för att ha anställning som avser befattning på svenskt fartyg i utrikes trafik enligt lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg. Vissa av personkategorierna, som redogjorts för ovan, omfattas av särskilda krav på uppehålls- och arbetstillstånd enligt svensk lagstiftning. Vid bifall på en ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd utfärdas som bevis för tillståndet ett uppehållstillståndskort i enlighet med förordning (EG) nr 1030/2002. Detta gäller oavsett på vilken grund tillståndet meddelats. Vid genomförandet av 2011 års direktiv gjordes mot den bakgrunden bedömningen att syftet med att vissa personkategorier ska undantas från direktivets tillämpningsområde inte kan vara något annat än att ange att det inte är direktivet som styr förfarandet för de angivna grupperna och att direktivet därmed inte hindrar att medlemsstaterna har samma eller en likartad reglering för de personkategorier som ska undantas (prop. 2013/14:153 s. 15). Det saknas skäl att nu frångå den bedömning som gjordes vid genomförandet av 2011 års direktiv. Den ordning med ett enda ansökningsförfarande som resulterar i ett beslut om ett uppehållsoch arbetstillstånd bör således även fortsatt tillämpas utan några begränsningar. De språkliga ändringarna i det nya direktivet bedöms inte ändra artiklarnas innebörd i jämförelse med 2011 års direktiv. Det nya direktivets bestämmelser om att vissa personkategorier ska undantas från direktivets tillämpningsområde kräver därför inte några författningsändringar.
33
376 Ansökan och handläggning av
ett kombinerat tillstånd
6.1 Ansökan om tillstånd
Bedömning: Det nya direktivets bestämmelser om att ansökan ska ges in i ett enda ansökningsförfarande och att beslut ska fattas i en enda administrativ handling är uppfyllda genom gällande rätt. Möjligheten enligt det nya direktivet att medge att en arbetsgivare ansöker om uppehålls- och arbetstillstånd för en utlännings räkning bör inte utnyttjas. Det nya direktivets bestämmelser om när en ansökan om ett kombinerat tillstånd ska behandlas och prövas är uppfyllda genom gällande rätt och kräver inte några författningsändringar. För att utnyttja möjligheten enligt det nya direktivet att godta ansökningar från utlänningar som inte innehar ett giltigt uppehållstillstånd men som uppehåller sig lagligt på medlemsstatens territorium krävs inga författningsändringar. Det nya direktivets krav på hjälp med viseringar kräver inte några författningsändringar.
Skälen för bedömningen
Ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd
Enligt artikel 4.1 i det nya direktivet ska en ansökan om ett kombinerat tillstånd, eller om ändring eller förlängning av ett kombinerat tillstånd, ges in i ett enda ansökningsförfarande. Medlemsstaterna ska fastställa huruvida ansökningar om ett kombinerat tillstånd ska ges in av tredjelandsmedborgaren eller av
35
38Ansökan och handläggning av ett kombinerat tillstånd
tredjelandsmedborgarens arbetsgivare. Alternativt får medlemsstaterna tillåta att ansökningar ges in av endera av dem. Motsvarande reglering finns i 2011 års direktiv. Bestämmelserna om ett enda ansökningsförfarande ansågs vid genomförandet vara uppfyllda genom gällande ordning och några författningsändringar var således inte nödvändiga. För att motverka att arbetstagare utnyttjas och för att säkerställa att arbetstagaren får del av samtliga anställnings- och lönevillkor bedömdes att en reglering genom vilken en arbetsgivare utan fullmakt från den sökande ges möjlighet att ansöka om uppehålls- och arbetstillstånd för en utlännings räkning inte borde införas (prop. 2013/14:153 s. 17 och 18). Enligt gällande ordning prövar Migrationsverket ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd i ett enda sammanhang. Migrationsverket fattar ett beslut som innefattar myndighetens ställningstagande avseende både uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Direktivets bestämmelser om att medlemsstaterna ska pröva en ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd och fatta beslut som en enda administrativ handling som omfattar både uppehållstillstånd och arbetstillstånd motsvaras alltså av den ordning som redan gäller vid ansökan om sådana tillstånd i Sverige. Några författningsändringar behövs således inte för att uppfylla direktivets krav i denna del. Möjligheten enligt det nya direktivet att medge att en arbetsgivare ansöker om uppehålls- och arbetstillstånd för en utlännings räkning bör inte utnyttjas.
När ska en ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd vara gjord?
En ansökan om ett kombinerat tillstånd ska enligt artikel 4.2 behandlas och prövas antingen när den berörda tredjelandsmedborgaren vistas utanför den medlemsstats territorium som denne vill resa in till eller vistas i, eller när tredjelandsmedborgaren redan vistas på den medlemsstatens territorium i egenskap av innehavare av ett giltigt uppehållstillstånd. En medlemsstat får även i enlighet med sin nationella rätt godta ansökningar om ett kombinerat tillstånd som har getts in av andra tredjelandsmedborgare som uppehåller sig lagligt på dess territorium.
36
39Ansökan och handläggning av ett kombinerat tillstånd
En motsvarighet till bestämmelsen finns i artikel 4.1 i 2011 års direktiv men lydelsen har nu ändrats och samtidigt flyttats till en egen punkt, artikel 4.2. I 2011 års direktiv anges att medlemsstaten, om ansökan ska göras av tredjelandsmedborgaren, ska tillåta att den ges in från tredjeland eller, om detta föreskrivs i nationell rätt, på den medlemsstatens territorium där tredjelandsmedborgaren vistas. Vid genomförandet gjordes bedömningen att svensk rätt var förenlig med direktivet och att någon författningsändring inte behövdes (prop. 2013/14:153 s. 18). En utlänning som vill ha uppehålls- eller arbetstillstånd i Sverige ska enligt huvudregeln ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet (5 kap. 18 § första stycket och 6 kap. 4 § UtlL). Detta innebär att den som har ett tidsbegränsat uppehålls- eller arbetstillstånd och som vill ansöka om ett nytt tillstånd för att fortsätta sin vistelse i Sverige dessförinnan måste lämna landet för att ansöka från ett annat land. Från denna huvudregel finns dock ett antal undantag när ansökan kan bifallas även om utlänningen befinner sig i Sverige (5 kap. 18 § andra till fjärde styckena, 18 a och 19 §§ UtlL). Dessa undantag gäller även ansökan om arbetstillstånd (6 kap. 4 § UtlL). Undantag från huvudregeln om att ansökan ska ske före inresan i Sverige gäller bl.a. för en utlänning som ansöker om förlängning av uppehållstillstånd för arbete och arbetstillstånd. Även den som har ett uppehållstillstånd för att bedriva näringsverksamhet eller ett uppehållstillstånd för studier och antingen slutfört studier som motsvarar 30 högskolepoäng eller fullföljt en termin vid forskarutbildning kan ansöka om uppehålls- och arbetstillstånd inifrån landet. Detsamma gäller för den som har ett uppehållstillstånd för forskning eller forskning vid rörlighet för längre vistelse, uppehållstillstånd för praktik med anknytning till högre utbildning eller ett uppehållstillstånd efter slutförd forskning eller slutförda studier. Även den som har ett av Sverige utfärdat EUblåkort, ICT-tillstånd, ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse eller tillstånd för säsongsarbete kan ansöka om uppehålls- och arbetstillstånd inifrån landet. Undantag från huvudregeln gäller dessutom om det finns synnerliga skäl. För att genomföra det nya direktivet på ett tydligt sätt och hålla samman den svenska lagstiftningen bör nuvarande ordning, som innebär att en utlänning som huvudregel ska ha ansökt om och
37
40Ansökan och handläggning av ett kombinerat tillstånd
beviljats uppehålls- och arbetstillstånd före inresan till Sverige, behållas. En sådan ordning bedöms vara förenlig med det nya direktivet som medger att ansökan kan tas upp till prövning när den berörda tredjelandsmedborgaren vistas utanför den medlemsstat som han eller hon vill resa in till (jfr artikel 10.2 i det nya blåkortsdirektivet och prop. 2024/25:18 s. 87 samt artikel 7.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/801 av den 11 maj 2016 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, praktik, volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au pairarbete [student- och forskardirektivet] och propositionen Nya regler om uppehållstillstånd för forskning och studier inom högre utbildning [prop. 2019/20:9] s. 135 – 138). Som framgår ovan innehåller svensk rätt också ett flertal möjligheter att ansöka om uppehålls- och arbetstillstånd inifrån landet och som framgår av avsnitt 5 är direktivet inte heller tillämpligt på tredjelandsmedborgare som bl.a. innehar vissa särskilt angivna tillstånd. Några författningsändringar bedöms därför inte vara nödvändiga med anledning av det nya direktivets lydelse i artikel 4.2 i fråga om när en ansökan ska behandlas och prövas. Enligt artikel 4.2 får en medlemsstat även godta ansökningar från tredjelandsmedborgare som inte innehar ett giltigt uppehållstillstånd men som uppehåller sig lagligt på medlemsstatens territorium. Regleringen är ny och finns inte i 2011 års direktiv. Enligt gällande rätt kan en utlänning som har beviljats en visering för att besöka en arbetsgivare i Sverige, eller är undantagen från kravet på visering, ansöka om och beviljas ett uppehållstillstånd för arbete inom ett slag av arbete där det råder stor efterfrågan på arbetskraft (5 kap. 18 § tredje stycket UtlL). En ytterligare förutsättning är att arbetsgivaren skulle förorsakas olägenheter om utlänningen måste resa till ett annat land för att ge in ansökan där eller att det annars finns särskilda skäl. En ansökan måste göras medan viseringen är giltig eller, för den som är undantagen från kravet på visering, inom den viseringsfria tiden. Regleringen infördes 2008 mot bakgrund av att ett undantagslöst upprätthållande av kravet att uppehålls- och arbetstillstånd ska vara ordnat före inresan i vissa fall bedömdes kunna få orimliga konsekvenser för en utlänning som ingått ett avtal om anställning under tiden för en visering eller viseringsfri tid (propositionen Nya regler för
38
41Ansökan och handläggning av ett kombinerat tillstånd
arbetskraftsinvandring [prop. 2007/08:147] s. 51 och 52). Migrationsverket meddelar föreskrifter om en förteckning över slag av arbeten inom vilka det finns stor efterfrågan på arbetskraft (5 kap. 12 § UtlF och MIGRFS 2023:7). Den svenska regleringen motsvarar den möjlighet som föreskrivs i det nya direktivet att godta ansökningar från tredjelandsmedborgare som inte innehar ett giltigt uppehållstillstånd men som uppehåller sig lagligt på medlemsstatens territorium och några författningsändringar krävs alltså inte. Några andra sådana möjligheter bör inte införas.
Hjälp med viseringar
Enligt artikel 4.4 ska, under förutsättning att de krav som anges i unionsrätten eller nationell rätt är uppfyllda och om en medlemsstat utfärdar kombinerade tillstånd endast på sitt territorium, den berörda medlemsstaten till tredjelandsmedborgaren utfärda den visering som krävs för att erhålla ett kombinerat tillstånd. En motsvarighet till bestämmelsen finns i 2011 års direktiv, som anger att det enda ansökningsförfarandet inte ska påverka det viseringsförfarande som kan krävas för den första inresan. Ovan bedöms att huvudregeln även fortsättningsvis bör vara att ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd ska ges in och beviljas före inresan till Sverige. En utlänning som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige behöver inte någon visering för att resa in i landet (2 kap. 8 a § UtlL). Det nya direktivets krav på att få hjälp med nödvändig visering som anges i artikel 4.4 kräver därför inte några författningsändringar.
6.2 En enhetlig utformning av kombinerade tillstånd
Bedömning: Det nya direktivets bestämmelser om en enhetlig utformning av kombinerade tillstånd kräver inte några författningsändringar.
Skälen för bedömningen: I artikel 6.1 första stycket i det nya direktivet anges att medlemsstaterna ska utfärda ett kombinerat tillstånd med användning av den enhetliga utformning som
39
42Ansökan och handläggning av ett kombinerat tillstånd
föreskrivs i förordning (EG) nr 1030/2002 och lämna upplysningar om arbetstillstånd i enlighet med leden a.12 och a.16 i bilagan till den förordningen. I enlighet med vad som anges där får medlemsstaterna i fältet för anmärkningar på uppehållstillståndskortet ange uppgifter och noteringar för användning inom landet som krävs med hänsyn till nationella bestämmelser om tredjelandsmedborgare, inbegripet noteringar om arbetstillstånd eller obegränsad giltighetstid för rätten att vistas i medlemsstaten. Sådana noteringar får även göras på baksidan av kortet. Utöver detta ska det på baksidan av kortet även anges vissa obligatoriska uppgifter såsom utfärdandedatum, utfärdandeort eller utfärdande myndighet samt födelseort. Enligt artikel 7.1 ska detta även gälla i fråga om uppehållstillstånd för andra ändamål än arbete. I artikel 6.1 andra stycket anges att medlemsstaterna på papper får ange ytterligare uppgifter rörande tredjelandsmedborgarens anställningsförhållanden, såsom arbetsgivarens namn och adress, arbetsplats, typ av arbete, arbetstid och lön, eller lagra sådana uppgifter på elektronisk väg såsom avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 1030/2002 och led a.20 i bilagan till den förordningen. I enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 1030/2002 ska en tredjelandsmedborgare till vilken det kombinerade tillståndet utfärdas ha rätt att kontrollera personuppgifter som införts på det tillståndet och, när det är lämpligt, få dem rättade eller strukna. Av artikel 7.1 andra stycket framgår att detsamma ska gälla vid utfärdandet av uppehållstillstånd för andra ändamål än arbete. Motsvarande bestämmelser, dock utan hänvisningen till rätten att kontrollera uppgifter och få dem rättade eller strukna enligt förordning (EG) nr 1030/2002, finns i 2011 års direktiv. Vid genomförandet av 2011 års direktiv bedömdes att bestämmelserna om enhetlig utformning av kombinerat tillstånd inte krävde några lagändringar och att möjligheten att på papper eller chip ange uppgifter som rör tredjelandsmedborgarens anställningsförhållanden inte borde utnyttjas (prop. 2013/14:153 s. 21 och 22). Hänvisningen i artiklarna 6.1 och 7.1 i det nya direktivet till artikel 4 (EG) nr 1030/2002 om rätten att kunna kontrollera och rätta eller stryka personuppgifter har karaktären av en upplysningsbestämmelse om vad som redan gäller enligt förordningen och föranleder inte några författningsändringar.
40
43Ansökan och handläggning av ett kombinerat tillstånd
I 4 kap. 22 § UtlF anges att bevis om uppehållstillstånd ska utfärdas i enlighet med förordning (EG) nr 1030/2002. Vidare anges i 5 kap. 10 § UtlF att uppgifter om arbetstillstånd eller uppgift om rätt att arbeta ska föras in på utlänningens uppehållstillståndskort. Bestämmelsen, som tidigare var fakultativ, fick sin nuvarande lydelse i samband med genomförandet av 2011 års direktiv. Detta innebär att det på uppehållstillståndskorten anges hos vilken arbetsgivare och vilket slag av arbete som tillståndet gäller. I avsnitt 7.2 föreslås att ett arbetstillstånd inte längre ska vara knutet till en viss arbetsgivare eller visst slag av arbete. Det är därför inte lämpligt att dessa uppgifter anges på uppehållstillståndskortet eftersom det skulle innebära att kortet innehåller felaktiga uppgifter om tillståndshavaren t.ex. byter anställning. Eftersom det av 5 kap. 10 § UtlF endast framgår att uppgift om arbetstillstånd eller uppgift om rätt att arbeta ska föras in på utlänningens uppehållstillståndskort bedöms det inte finnas behov av några författningsändringar för att åstadkomma detta. Migrationsverket bör i stället se över vilka uppgifter som anges på uppehållstillståndskortet.
6.3 Handläggningstid
Förslag: Ett ärende om uppehållstillstånd för arbete och ett arbetstillstånd enligt reglerna för arbetskraftsinvandring ska avgöras så snart som möjligt och senast inom 90 dagar från det att en komplett ansökan lämnades in. Om det finns särskilda skäl får tiden förlängas med 30 dagar. Om uppgifterna i ansökan behöver kompletteras ska utlänningen ges tillfälle att inom en bestämd tid komma in med dessa. Tidsfristen för handläggningen ska upphöra att löpa under denna tid. Bedömning: Det nya direktivets krav att tidsfristen för handläggning av ansökan ska omfatta kontroll av situationen på arbetsmarknaden, om det görs en sådan kontroll i samband med en enskild ansökan, kräver inte några författningsändringar. Inte heller det nya direktivets krav om underrättelse eller meddelande till sökanden vid en förlängning av handläggningstiden föranleder några författningsändringar.
41
44Ansökan och handläggning av ett kombinerat tillstånd
Skälen för förslaget och bedömningen
Direktivet
Enligt artikel 5.2 i det nya direktivet ska ett beslut om en ansökan om ett kombinerat tillstånd fattas så snart som möjligt och under alla omständigheter senast 90 dagar efter den dag då en fullständig ansökan gavs in. Tidsfristen ska omfatta kontroll av situationen på arbetsmarknaden när det görs en sådan kontroll i samband med en enskild ansökan om ett kombinerat tillstånd. Av artikel 8.3 följer att tidsfristen för att fatta ett beslut enligt artikel 5.2 i undantagsfall får förlängas med ytterligare 30 dagar under vederbörligen motiverade omständigheter med koppling till ansökans komplexitet genom en underrättelse eller ett meddelande till sökanden i enlighet med de förfaranden som fastställs i nationell rätt. I artikel 5.4 anges att om de uppgifter eller handlingar som ges in till stöd för ansökan är ofullständiga enligt kriterierna i nationell rätt ska den behöriga myndigheten skriftligen underrätta sökanden om vilka kompletterande uppgifter eller handlingar som krävs och fastställa en rimlig tidsfrist för deras inlämnande. Den tidsfrist som anges i artikel 5.2 och den period som avses i artikel 8.3 ska upphöra att löpa fram till dess att myndigheterna har mottagit de kompletterande uppgifter som krävs. I 2011 års direktiv finns, dock med en tidsfrist om fyra månader, en motsvarande bestämmelse om handläggningstid. Till skillnad från 2011 års direktiv föreskrivs i det nya direktivet även en fast tidsgräns om 30 dagar i de fall handläggningstiden förlängs på grund av ansökans komplexitet.
Handläggningstid
Någon generell reglering av den tid inom vilket ett ärende om uppehållstillstånd ska avgöras finns inte i utlänningslagen. Däremot finns vissa bestämmelser om tidsfrister i utlänningsförordningen. Ett ärende om uppehållstillstånd för arbete och ett arbetstillstånd enligt reglerna för arbetskraftsinvandring ska avgöras senast inom fyra månader från det att ansökan lämnades in. Om det finns särskilda skäl eller om ansökan behöver kompletteras får tiden
42
45Ansökan och handläggning av ett kombinerat tillstånd
förlängas. Sökanden ska underrättas om förlängningen (4 kap. 21 b § första stycket UtlF). Bestämmelsen motsvarar kraven i 2011 års direktiv. Även andra direktiv som innehåller bestämmelser om handläggningstid har genomförts på motsvarande sätt i utlänningsförordningen, se t.ex. 5 a kap. 1 § om handläggningstid för EU-blåkort, 5 b kap. 1 § om handläggningstid för tillstånd för företagsintern förflyttning och 6 c kap. 1 § UtlF om handläggningstid för tillstånd för säsongsarbete. Det kan därför ligga nära till hands att alltjämt utforma bestämmelsen om handläggningstid för ett ärende om uppehållstillstånd för arbete och ett arbetstillstånd i likhet med andra bestämmelser om handläggningstid i utlänningsförordningen. Det bör emellertid beaktas att ärenden om uppehållstillstånd för arbete och arbetstillstånd innefattar såväl låg- som högkvalificerad arbetskraft. När det gäller högkvalificerad arbetskraft har Migrationsverket infört ett serviceåtagande där kompletta ansökningar hanteras inom 30 dagar. Med högkvalificerad arbetskraft avses i detta sammanhang chefsyrken och yrken med krav på högskolekompetens eller fördjupad högskolekompetens. Korta handläggningstider är av vikt för en väl fungerande kompetensförsörjning och för att kunna attrahera talanger och kompetens till Sverige. Inom vissa branscher tillämpar Migrationsverket dock högre utredningskrav bl.a. för att motverka fusk och människoexploatering, t.ex. inom städ, hotell och restaurang och bygg. Med hänsyn härtill samt med beaktande av att ärenden om uppehållstillstånd för arbete och arbetstillstånd avser en betydligt större ärendekategori än t.ex. EU-blåkort bedöms att bestämmelsen om handläggningstid bör utformas på ett sätt som ligger närmare lydelsen i det nya direktivet. Enligt det nya direktivet ska ett beslut fattas så snart som möjligt och senast 90 dagar efter att en fullständig ansökan getts in. För att uppfylla det nya direktivets krav behöver tidsfristen i 4 kap. 21 b § UtlF därmed ändras till att beslut ska fattas så snart som möjligt och senast inom 90 dagar. Det bör vidare framgå av bestämmelsen att tidsfristen om 90 dagar börjar löpa från det att en komplett ansökan lämnades in. Det innebär t.ex. att tidsfristen inte börjar löpa om det redan från början saknas vissa nödvändiga handlingar. Tidsfristen ska enligt artikel 5.2 även omfatta kontroll av situationen på arbetsmarknaden när det görs en sådan kontroll i
43
46Ansökan och handläggning av ett kombinerat tillstånd
samband med en enskild ansökan om ett kombinerat tillstånd. Någon motsvarande reglering finns inte i 2011 års direktiv. Eftersom det inte görs någon arbetsmarknadsprövning vid en ansökan om arbetstillstånd föranleder direktivet inte några författningsändringar i denna del. Tidsfristen i artikel 5.2 får enligt artikel 8.3 i undantagsfall förlängas med 30 dagar beroende på ansökans komplexitet. För att uppfylla det nya direktivets krav föreslås därför ett tillägg i 4 kap. 21 b § UtlF så att det uttryckligen framgår att den tid som handläggningstiden får förlängas får vara högst 30 dagar. Vid genomförandet av tidigare direktiv har bedömts att en förlängning av tidsfristen på grund av särskilda skäl kan bli aktuell om det rör sig om en komplicerad utredning där t.ex. frågor som rör allmän ordning och säkerhet aktualiseras (se bl.a. propositionen Genomförande av EG-direktiven om unionsmedborgares rörlighet inom EU och om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning [prop. 2005/06:77] s. 166) Det bör därför alltjämt framgå av bestämmelsen att handläggningstiden får förlängas om det finns särskilda skäl. Av bestämmelsen framgår även redan att sökanden ska underrättas om handläggningstiden förlängs. Någon författningsändring krävs därför inte heller i det avseendet. Enligt nuvarande lydelse av bestämmelsen får handläggningstiden däremot även förlängas om ansökan behöver kompletteras. Av det nya direktivet framgår dock att det i en sådan situation ska fastställas en rimlig tidsfrist för sökanden att komplettera ärendet och att tidsfristen för handläggningen ska upphöra att löpa fram till dess att de kompletterande uppgifterna har mottagits. Det föreslås därför att bestämmelsen utformas på ett sådant sätt tidsfristen för handläggning ska upphöra att löpa under den tid som ansökan behöver kompletteras. Det kan t.ex. bli aktuellt om ansökan visserligen innehållit alla nödvändiga handlingar men om det senare upptäcks att dessa saknar vissa nödvändiga uppgifter. Enligt det nya direktivets lydelse är det såväl handläggningstiden om 90 dagar som förlängningsperioden om 30 dagar som då ska upphöra att löpa. Utlänningen bör få en bestämd tid för att komplettera ärendet. Denna tid bör vara rimlig med hänsyn till ärendets beskaffenhet. Sammanfattningsvis föreslås därför att ett ärende om uppehållstillstånd för arbete och ett arbetstillstånd enligt reglerna för arbetskraftsinvandring ska avgöras så snart som möjligt och
44
47Ansökan och handläggning av ett kombinerat tillstånd
senast inom 90 dagar från det att en komplett ansökan lämnades in. Om det finns särskilda skäl får tiden förlängas med 30 dagar. Om uppgifterna i ansökan behöver kompletteras ska utlänningen ges tillfälle att inom en bestämd tid komma in med dessa. Tidsfristen för handläggningen ska upphöra att löpa under denna tid.
6.4 Underrättelse av beslut
Bedömning: Det nya direktivets krav på underrättelse av beslut tillgodoses genom gällande rätt och kräver inte några författningsändringar.
Skälen för bedömningen: I artikel 5.3 i det nya direktivet anges att den behöriga myndigheten skriftligen ska underrätta sökanden om beslutet i enlighet med förfaranden för underrättelser i relevant nationell rätt. Om tredjelandsmedborgarens arbetsgivare ger in ansökan ska medlemsstaterna säkerställa att arbetsgivaren i lämplig tid informerar tredjelandsmedborgaren om ansökans status och resultatet av ansökan. Motsvarande bestämmelser finns i 2011 års direktiv, bortsett från skrivningen som rör när det är tredjelandsmedborgarens arbetsgivare som ger in ansökan. Av 13 kap. 10 § första stycket UtlL följer att ett beslut i fråga om bl.a. uppehållstillstånd och arbetstillstånd ska vara skriftliga och innehålla de skäl som ligger till grund för beslutet. Vid genomförandet av 2011 års direktiv bedömdes direktivets krav på skriftliga och motiverade beslut vara tillgodosett med hänvisning till bestämmelsen (prop. 2013/14:153 s. 26). Samma bedömning gör sig alltjämt gällande. Vid genomförandet av 2011 års direktiv utnyttjades inte möjligheten att låta arbetsgivaren ansöka om ett kombinerat tillstånd för utlänningens räkning (prop. 2013/14:153 s. 17 och 18). En utlänning som vill ha uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige ska alltså själv ansöka om ett sådant tillstånd (5 kap. 18 § och 6 kap. 4 § UtlL). Någon ändring av denna ordning föreslås inte med anledning av det nya direktivet. Eftersom det enligt svensk rätt inte är arbetsgivaren som ger in ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd medför inte den aktuella
45
48Ansökan och handläggning av ett kombinerat tillstånd
regleringen i det nya direktivet, om att arbetsgivaren ska underrätta sökanden om det är arbetsgivaren som ger in ansökan, något behov av författningsändringar.
6.5 Tillämpning av proportionalitetsprincipen
Bedömning: Det nya direktivets krav på att hänsyn ska tas till de specifika omständigheterna i ärandet och proportionalitetsprincipen beaktas vid beslut om uppehålls- och arbetstillstånd tillgodoses genom gällande rätt.
Skälen för bedömningen: Enligt artikel 8.2 i det nya direktivet ska, vid ett beslut om att avslå en ansökan om ett kombinerat tillstånd eller om ändring eller förlängning av ett kombinerat tillstånd eller ett beslut om att återkalla ett kombinerat tillstånd, hänsyn tas till de specifika omständigheterna i ärendet och proportionalitetsprincipen respekteras, i enlighet med unionsrätten och nationell rätt. Ett sådant beslut ska kunna överklagas i den berörda medlemsstaten i enlighet med nationell rätt. Vid genomförandet av 2011 års direktiv gjordes bedömningen att svensk rätt uppfyller kravet på att kunna överklaga beslut (prop. 2013/14:153 s. 26 och 27). En nyhet i det nya direktivet är att besluten ska ta hänsyn till de specifika omständigheterna i ärendet och till proportionalitetsprincipen. Av skäl 25 framgår bl.a. att besluten bör grundas på kriterier som föreskrivs i unionsrätten eller nationell rätt och där så är lämpligt, bör beakta de specifika omständigheterna i ärendet och respektera proportionalitetsprincipen. Av 6 kap. 2 § UtlL framgår bl.a. att ett arbetstillstånd enligt reglerna för arbetskraftsinvandring får ges till en utlänning som har ett anställningsavtal, om anställningen gör det möjligt för honom eller henne att uppnå en god försörjning och lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Bestämmelsen är fakultativ och innebär alltså en möjlighet att beakta omständigheterna i det enskilda fallet vid beviljande eller avslag på en ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd. Tillståndstiden för ett sådant arbetstillstånd får också
46
49Ansökan och handläggning av ett kombinerat tillstånd
förlängas om anställningen uppfyller förutsättningarna för arbetstillstånd (6 kap. 4 a § första stycket UtlL). Även den bestämmelsen är alltså fakultativ och innebär att även omständigheter som talar mot att tillståndstiden förlängs kan beaktas, t.ex. om utlänningen begått brott (propositionen Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring [prop. 2021/22:134] s. 150). Om förutsättningarna för arbetstillståndet inte längre är uppfyllda ska dock uppehållstillståndet återkallas (7 kap. 7 e § första stycket 1 UtlL) och om det har funnits förutsättningar att återkalla tidigare uppehållstillstånd enligt 7 kap. 7 e § första stycket 1 UtlL ska också en förlängning av tillståndstiden vägras (6 kap. 4 a § andra stycket 4 UtlL). Enligt dessa bestämmelser är det alltså obligatoriskt att återkalla uppehållstillståndet eller vägra en förlängning av tillståndstiden. Det finns emellertid möjligheter att avstå från att återkalla uppehållstillståndet i ringa fall eller om en återkallelse med hänsyn till omständigheterna annars inte framstår som skälig (7 kap. 7 e § tredje stycket UtlL). Samma möjligheter till undantag gäller vid en förlängning av tillståndstiden för ett arbetstillstånd (6 kap. 4 a § andra stycket 4 UtlL). Med ringa fall avses försumbara avvikelser från villkoren för arbetstillstånd. En bedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet ska göras för att avgöra om det är fråga om ett ringa fall. Det andra undantaget, att ett tillstånd inte behöver återkallas om en återkallelse med hänsyn till omständigheterna annars inte framstår som skälig, träffar de fall där bristen i sig inte kan bedömas som ringa, men omständigheterna i övrigt kring den uppkomna bristen medför att en återkallelse kan underlåtas efter en skälighetsbedömning (prop. 2021/22:134 s. 150 – 154). Proportionalitetsprincipen är lagfäst i svensk rätt i 5 § förvaltningslagen (2017:900). I propositionen Förbättrad ordning och säkerhet vid förvar (prop. 2024/25:161) föreslås även att en bestämmelse som innebär att en proportionalitetsbedömning ska göras vid ingripande åtgärder mot enskilda införs i utlänningslagen. Även om det i svensk rätt förekommer vissa obligatoriska bestämmelser om återkallelse av ett uppehållstillstånd för arbete och om vägran att förlänga tillståndstiden finns det alltså samtidigt möjligheter att, efter en bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet, avstå från att återkalla uppehållstillståndet eller att
47
50Ansökan och handläggning av ett kombinerat tillstånd
avstå från att vägra en förlängning av tillståndstiden. Det nya direktivets krav på att det vid beslut om uppehålls- och arbetstillstånd ska tas hänsyn till de specifika omständigheterna i ärendet med beaktande av proportionalitetsprincipen bedöms därmed vara uppfyllt genom gällande rätt.
6.6 Tillgång till information
Bedömning: Det nya direktivets bestämmelser om tillgång till information kräver inte några författningsändringar.
Skälen för bedömningen: Enligt artikel 9 i det nya direktivet ska medlemsstaterna ge tredjelandsmedborgare och framtida arbetsgivare enkel tillgång till adekvat information om alla styrkande handlingar som behövs för en ansökan, och i förekommande fall om tillämpliga avgifter. Detsamma gäller information om villkor för inresa och vistelse, inbegripet rättigheter, skyldigheter och rättssäkerhetsgarantier, däribland rättslig prövning, för tredjelandsmedborgare och deras familjemedlemmar, samt information om arbetstagarorganisationer i enlighet med nationell rätt. Informationen ska även tillhandahållas på begäran av tredjelandsmedborgaren och framtida arbetsgivaren. En bestämmelse om tillgång till information finns även i 2011 års direktiv och ansågs vid genomförandet av det direktivet vara tillgodosedd genom gällande ordning (prop. 2013/14:153 s. 27). I det nya direktivet specificeras dock närmare vad informationen ska omfatta. Enligt 3 § 3 förordningen (2019:502) med instruktion för Migrationsverket ska Migrationsverket vara tillgänglig och ge god service som möter de sökandes och andra intressenters behov. En allmän serviceskyldighet och krav på nåbarhet och tillgänglighet för myndigheter finns även i 6 och 7 §§ förvaltningslagen. Serviceskyldigheten innebär att en myndighet ska hjälpa till med upplysningar om sådant som rör verksamheten och ge den hjälp som behövs för att den enskilde ska kunna ta tillvara sina intressen. Det kan gälla upplysningar om hur en ansökan görs och råd om vilka handlingar som behöver bifogas en ansökan. Enligt förordning (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförande
48
51Ansökan och handläggning av ett kombinerat tillstånd
av funktionshinderspolitiken ska dessutom alla myndigheter verka för att deras information är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. På Migrationsverkets webbplats finns ansökningsblanketter och information om vilka handlingar som ska bifogas en ansökan om uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Där finns också information för arbetsgivare om vilka handlingar han eller hon ska tillhandahålla för att arbetstagaren ska kunna ansöka om arbetstillstånd i Sverige. Vidare ges upplysningar om själva ansökningsförfarandet, villkor för tillstånd, avgifter m.m. Informationen finns på svenska, engelska och en rad andra språk. Information om uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige och hänvisningar till Migrationsverkets sida finns också på utlandsmyndigheternas webbplats (www.swedenabroad.com) och Svenska Institutets webbportal (sweden.se). För att tillgodose det nya direktivets krav bör myndigheternas webbplatser kompletteras, exempelvis när det gäller information om arbetstagarorganisationer. Arbetsmiljöverket tillhandahåller t.ex. information för utstationerade som bl.a. innehåller länkar till de olika arbetstagarorganisationerna. Det ingår i det ansvar som Migrationsverket redan har enligt sin instruktion att genomföra detta. Direktivets krav i denna del kräver således inte några författningsändringar.
6.7 Information till allmänheten
Bedömning: Det nya direktivets krav på att regelbundet tillgängliggöra uppdaterad information för allmänheten om villkoren för utlänningars inresa och vistelse på dess territorium för att arbeta kräver inte några författningsändringar.
Skälen för bedömningen: Varje medlemsstat ska enligt artikel 16 a – c i det nya direktivet göra regelbundet uppdaterad information lätt tillgänglig för allmänheten, bl.a. genom källor som är tillgängliga från relevanta tredjeländer, om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på dess territorium för att arbeta, om alla styrkande handlingar som behövs för ansökan om ett kombinerat tillstånd, om villkor för inresa och vistelse, inbegripet
49
52Ansökan och handläggning av ett kombinerat tillstånd
rättigheter, skyldigheter och rättssäkerhetsgarantier för tredjelandsmedborgare och deras familjemedlemmar. En motsvarande bestämmelse finns i 2011 års direktiv gällande villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på dess territorium för att arbeta och ansågs vid genomförandet av det direktivet vara tillgodosedd genom gällande ordning (prop. 2013/14:153 s. 28). Enligt det nya direktivet ska ytterligare information ges och denna ska vara regelbundet uppdaterad och lätt tillgänglig, bl.a. genom källor som är tillgängliga från relevanta tredjeländer. Som anges ovan i avsnitt 6.6 finns flera hemsidor som informerar om vad som gäller för tredjelandsmedborgares rätt att resa in och vistas i Sverige för att arbeta, vilka handlingar som ska bifogas ansökan och hur man överklagar om man är missnöjd med beslutet. Migrationsverkets hemsida uppdateras löpande och finns tillgänglig på flera språk. Som redan nämnts kan myndigheternas hemsidor behöva uppdateras med anledning av det nya direktivets utökade krav på information. Det är angeläget att information om bl.a. anmälningsskyldigheten (se avsnitt 7.2 och 7.3) och vad den innebär lämnas till både arbetsgivare och arbetstagare på ett tydligt och lättillgängligt sätt. Direktivets krav att för allmänheten tillgängliggöra regelbundet uppdaterad information om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på dess territorium för att arbeta, om alla styrkande handlingar som behövs för ansökan om ett kombinerat tillstånd, om villkor för inresa och vistelse, inbegripet rättigheter, skyldigheter och rättssäkerhetsgarantier för tredjelandsmedborgare och deras familjemedlemmar kräver därmed inte några författningsändringar.
6.8 Ansökningsavgifter
Förslag: Om avgiften för prövning av ansökan om uppehållstillstånd för arbete och arbetstillstånd betalas av arbetsgivaren, ska denne inte få kräva ersättning för betalning av avgiften från utlänningen. Ett avtalsvillkor om sådan ersättning ska vara ogiltigt. Bedömning: Det nya direktivets krav på avgiftsnivåer tillgodoses genom gällande rätt.
50
53Ansökan och handläggning av ett kombinerat tillstånd
Skälen för förslaget och bedömningen: Enligt artikel 10 i det nya direktivet får medlemsstaterna ta ut avgifter för handläggningen av ansökningar i enlighet med det nya direktivet. De avgifter som tas ut av en medlemsstat för att handlägga ansökningar får inte vara oproportionella eller oskäliga. Om avgifter för handläggning av ansökningar betalas av arbetsgivaren ska denne inte ha rätt att återkräva sådana avgifter från tredjelandsmedborgaren. Enligt 2011 års direktiv får en avgift tas ut, när det är lämpligt, för handläggningen av en ansökan. Avgiftsnivåerna ska vara proportionella och får bygga på principen om att avgifter ska motsvara de tjänster som faktiskt tillhandahålls för handläggning av ansökningar och utfärdandet av tillstånd. Vid genomförandet av 2011 års direktiv gjordes bedömningen att direktivets krav på avgiftsnivåer var tillgodosedda genom gällande rätt (prop. 2013/14:153 s. 28 och 29). Det finns ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om ansökningsavgifter för uppehålls- och arbetstillstånd i 23 kap. 2 a § UtlL. Bestämmelser om ansökningsavgifter för den som ansöker om uppehålls- och arbetstillstånd finns i 8 kap. 5 § UtlF och i förordning (1997:691) om avgifter vid utlandsmyndigheterna. Avgiften för ansökningar om uppehållstillstånd för arbete enligt 5 kap. 10 § och/eller arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket UtlL är för närvarande 2 200 kr. Avgiftsnivåerna, som endast har höjts marginellt sedan 2014, bedöms uppfylla kraven i det nya direktivet på proportionalitet och skälighet. Om avgifter för handläggning av ansökningar betalas av arbetsgivaren ska denne enligt det nya direktivet inte ha rätt att återkräva sådana avgifter från tredjelandsmedborgaren. Motsvarande reglering finns inte i 2011 års direktiv. Enligt gällande ordning är det utlänningen själv och inte arbetsgivaren som ska ansöka om uppehålls- och arbetstillstånd (jfr 5 kap. 18 § och 6 kap. 4 § UtlL). Om arbetsgivaren lämnar in ansökan i egenskap av ombud för utlänningen är det fortfarande utlänningen, och inte arbetsgivaren, som är sökande. Det kan emellertid tänkas finnas situationer där arbetsgivaren betalar ansökningsavgiften, även om utlänningen själv lämnar in ansökan. Huvudregel i svensk rätt är att den som betalar annans skuld inte har rätt att kräva att få betalningen åter när den
51
54Ansökan och handläggning av ett kombinerat tillstånd
som betalar inte är skyldig att betala eller har något uppdrag från gäldenären om betalning. En arbetsgivare som betalar utlänningens ansökningsavgift utan en överenskommelse om betalning med utlänningen har följaktligen inte rätt att kräva betalningen åter från utlänningen. Om arbetsgivaren betalar ansökningsavgiften för utlänningens räkning efter en överenskommelse med utlänningen innebär direktivets nya krav att arbetsgivaren inte får kräva ersättning från utlänningen för betalningen. För att uppfylla direktivets krav bör således en reglering införas som hindrar arbetsgivaren från att kräva betalning för ansökningsavgiften från utlänningen. Det föreslås därför att en bestämmelse införs i utlänningslagen som innebär att om avgiften för prövning av ansökan om uppehållstillstånd för arbete och arbetstillstånd betalas av arbetsgivaren, ska denne inte få kräva ersättning för betalning av avgiften från utlänningen. Ett avtalsvillkor om sådan ersättning ska vara ogiltigt. Det innebär att en arbetsgivare som betalar ansökningsavgiften inte får kräva ersättning för betalning av avgiften från utlänningen, oavsett om arbetsgivaren och utlänningen har kommit överens om en sådan ersättning.
52
557 Rättigheter som följer av ett
kombinerat tillstånd
7.1 Information om rättigheter
Bedömning: Det nya direktivets krav om att den som beviljas ett uppehålls- och arbetstillstånd ska informeras om de rättigheter som följer av tillståndet tillgodoses genom gällande rätt.
Skälen för bedömningen: Enligt artikel 11.1 d i det nya direktivet ska innehavaren av ett kombinerat tillstånd som utfärdats av medlemsstaten under giltighetstiden för tillståndet informeras om sina rättigheter som enligt direktivet, annan unionsrätt eller nationell rätt följer av tillståndet. En liknande bestämmelse, dock utan hänvisning till annan unionsrätt, finns i 2011 års direktiv. Vid genomförandet av 2011 års direktiv infördes en bestämmelse i utlänningsförordningen enligt vilken Migrationsverket i samband med att en utlänning beviljas ett uppehållstillstånd för arbete ska informera utlänningen om den rätt till vistelse och arbete som följer av tillståndet (8 kap. 10 k § UtlF). Bestämmelsens utformning får anses innefatta information om all rätt till vistelse och arbete som följer av tillståndet. Det nya direktivets krav i denna del bedöms därför tillgodoses av gällande rätt.
7.2 Byte av arbetsgivare
Förslag: Ett arbetstillstånd enligt reglerna för arbetskraftsinvandring ska inte längre knytas till en viss arbetsgivare och avse ett visst slag av arbete. Det ska i stället
53
56Rättigheter som följer av ett kombinerat tillstånd
framgå var ett sådant arbetstillstånd ger utlänningen tillstånd att arbeta. En utlänning som har ett arbetstillstånd ska anmäla till Migrationsverket om en ny anställning påbörjas. Ett uppehållstillstånd för arbete ska kunna återkallas och en förlängning av tillståndstiden vägras om utlänningen inte har fullgjort anmälningsskyldigheten. Ett arbetstillstånd enligt reglerna för arbetskraftsinvandring ska, om anställningstiden är kortare än två år, minst gälla under anställningstiden. Bedömning: Möjligheten att införa krav på Migrationsverket att ta ställning till en anmälan om byte av arbetsgivare inom en viss tid eller att införa en minimiperiod under vilken utlänningen är skyldig att arbeta för den första arbetsgivaren bör inte utnyttjas. Inte heller bör möjligheten att underkasta varje byte av arbetsgivare en kontroll av situationen på arbetsmarknaden utnyttjas.
Skälen för förslaget och bedömningen
Direktivet
Enligt artikel 11.2 i det nya direktivet ska medlemsstaterna tillåta att en innehavare av ett kombinerat tillstånd byter arbetsgivare. Under giltighetstiden för ett tillstånd får medlemsstaterna låta rätten att byta arbetsgivare omfattas av något av de villkor som anges i artikel 11.3. Enligt artikel 11.3 a får medlemsstaterna kräva att ett byte av arbetsgivare anmäls till de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten i enlighet med förfaranden som fastställs i nationell rätt. Tillståndsinnehavarens rätt att byta arbetsgivare får tillfälligt upphävas under högst 45 dagar medan den berörda medlemsstaten kontrollerar att villkor i artikeln samt övriga krav enligt unionsrätten och nationell rätt fortfarande är uppfyllda. Inom dessa 45 dagar får medlemsstaten motsätta sig byte av arbetsgivare. Enligt artikel 11.3 b finns även möjlighet till arbetsmarknadsprövning under förutsättning att medlemsstaten tillämpar sådan vid en ansökan om tillstånd. Medlemsstaterna får också enligt artikel 11.3 c kräva en minimiperiod under vilken innehavaren av det kombinerade tillståndet är skyldig att arbeta för den första
54
57Rättigheter som följer av ett kombinerat tillstånd
arbetsgivaren. Perioden får inte överstiga anställningsavtalet eller tillståndets giltighetstid och får som längst vara sex månader. Medlemsstaterna ska dock tillåta att tillståndsinnehavaren byter arbetsgivare innan den tiden löpt ut om arbetsgivaren allvarligt har åsidosatt villkoren i anställningsavtalet (artikel 11.3 andra stycket).
Anmälningsskyldighet
Det nya direktivet får anses innebära att en tillståndsinnehavare ska kunna byta arbetsgivare under tillståndstiden och att ett sådant byte endast får omfattas av de för medlemsstaterna frivilliga villkor som följer av artikeln. Några motsvarande bestämmelser om rätten till byte av arbetsgivare finns inte i 2011 års direktiv. Enligt reglerna för arbetskraftsinvandring ska ett arbetstillstånd knytas till en viss arbetsgivare och avse ett visst slag av arbete. Efter en sammanlagd tillståndstid om två år ska tillståndet endast knytas till ett visst slag av arbete (6 kap. 2 a § andra stycket UtlL). Detta innebär att om tillståndsinnehavaren under de första två åren byter arbetsgivare eller yrke måste han eller hon ansöka om ett nytt arbetstillstånd. Efter två år och när en förlängningsansökan beviljats kan tillståndsinnehavaren byta arbetsgivare utan att lämna in en ny ansökan, så länge det nya arbetet är inom samma slag av arbete. Vid byte av slag av arbete måste tillståndsinnehavaren alltid ansöka om ett nytt arbetstillstånd. Gällande ordning medger således att en tillståndsinnehavare byter arbetsgivare men inte utan att en ny ansökan om arbetstillstånd måste göras. Enligt det nya direktivet får medlemsstaterna kräva att ett byte av arbetsgivare anmäls till behörig myndighet. Någon möjlighet att kräva att en ny ansökan måste göras finns emellertid inte. För att uppfylla direktivets krav måste alltså bestämmelsen i 6 kap. 2 a § andra stycket UtlL som innebär att ett arbetstillstånd ska knytas till en viss arbetsgivare och ett visst slag av arbete tas bort. För att kunna motverka missbruk finns behov av att Migrationsverket ska kunna kontrollera att villkoren för tillståndet alltjämt är uppfyllda även efter ett byte av arbetsgivare. Med hänsyn till behovet av kontroll bedöms det lämpligt att utnyttja det nya direktivets möjligheter i fråga om anmälningsskyldighet. En sådan
55
58Rättigheter som följer av ett kombinerat tillstånd
anmälan möjliggör för Migrationsverket att kontrollera om villkoren för tillståndet fortfarande är uppfyllda eller om det på någon grund finns skäl att återkalla tillståndet. En ny bestämmelse om att innehavaren av ett arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket UtlL ska anmäla till Migrationsverket om en ny anställning påbörjas, bör således införas. Förutom byte av arbetsgivare innefattar en sådan anmälningsskyldighet även byte av anställning hos samma arbetsgivare. För att möjliggöra för Migrationsverket att kontrollera att den nya anställningen uppfyller kraven bör utlänningens anmälan innehålla de uppgifter och handlingar som krävs för att visa att villkoren i 6 kap. 2 § UtlL är uppfyllda, t.ex. det nya anställningsavtalet. Migrationsverket får också kontrollera att förutsättningarna för arbetstillståndet enligt 6 kap. 2 § första stycket UtlL är uppfyllda under tillståndstiden och förelägga en arbetsgivare att lämna skriftliga uppgifter om de villkor som gäller för utlänningens anställning (6 kap. 6 a och 6 b §§ UtlF). För det fall villkoren inte längre är uppfyllda, och utlänningen har påbörjat anställningen, kan Migrationsverket återkalla uppehållstillståndet (7 kap. 7 e § första stycket 1 UtlL). Migrationsverket bör i detta kontrollarbete kunna arbeta indikationsbaserat. Om en översiktlig kontroll av en anmälan ger indikationer på avvikelser bör en djupare utredning göras. Djupare kontroller bör också vid behov kunna fokuseras till exempelvis vissa branscher där Migrationsverket bedömer att det finns en högre risk för missbruk. En utlänning som i en anmälan enligt utlänningslagen medvetet lämnar oriktig uppgift eller medvetet underlåter att tala om något förhållande av betydelse kan också dömas till böter eller fängelse i högst sex månader (20 kap. 6 § 2 UtlL). I det nya direktivet finns en möjlighet att införa krav på Migrationsverket att ta ställning till bytet av arbetsgivare inom en viss tid knuten till anmälningsskyldigheten. Vid genomförandet av det nya blåkortsdirektivet, som har en liknande reglering, gjordes bedömningen att den möjligheten inte skulle utnyttjas eftersom en sådan reglering riskerar att kunna bli komplicerad på ett sätt som inte ligger i linje med regeringens målsättning om att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring (prop. 2024/25:18 s. 94 och 95). Någon skyldighet för Migrationsverket att ta ställning inom en viss tid finns inte knuten till anmälningsskyldigheten i EU-direktiv
56
59Rättigheter som följer av ett kombinerat tillstånd
i övrigt inom närliggande områden eller i de svenska bestämmelser som genomför de direktiven (se t.ex. artikel 14 i ICT-direktivet, artikel 20.1 i säsongsanställningsdirektivet). Ett undantag är att det vid genomförandet av student- och forskardirektivet infördes en modell med underrättelseskyldighet och en möjlighet för Migrationsverket att invända under en viss tid (5 b kap. 14 § UtlL). I de fallen gäller dock regleringen en annan situation, nämligen då en utlänning vill utnyttja möjligheten till rörlighet för studerande. Med beaktande av det som anges ovan bör inte heller det nya direktivets möjlighet att införa krav på Migrationsverket att ta ställning till en anmälan om byte av arbetsgivare inom en viss tid utnyttjas.
Återkallelse och nekad förlängning av tillståndstiden
För att säkerställa att anmälningsskyldigheten följs bör en möjlighet till återkallelse av tillståndet vid utebliven anmälan om byte av anställning övervägas. En sådan ordning gäller för EU-blåkort (6 a kap. 12 a § UtlL). Att anmälningsskyldigheten inte fullgjorts kan också utgöra grund för vägrad förlängning av ett EU-blåkort (6 a kap. 7 § UtlL). Liknande bestämmelser bör lämpligen införas gällande uppehållstillstånd för arbete för en utlänning som har beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket UtlL. Det finns inte några bestämmelser om återkallelse eller vägrad förlängning vid bristande uppfyllande av anmälningsskyldigheten i direktivet men däremot framgår av direktivets bestämmelser om anmälningsskyldighet att en sådan skyldighet får införas i enlighet med förfaranden som fastställs i nationell rätt. En reglering om återkallelse eller nekad förlängning av tillståndet om anmälningsskyldigheten inte följs bedöms därför vara förenlig med direktivet. Frågan är om bestämmelsen om återkallelse när det gäller arbetstillstånd enligt reglerna för arbetskraftsinvandring bör vara obligatorisk eller fakultativ. Med beaktande av att en ny ansökan, enligt förslaget, inte längre kommer att krävas vid byte av arbetsgivare är det av stor vikt att anmälningsskyldigheten uppfylls. Rätten att arbeta hos arbetsgivaren följer av att anmälningsskyldigheten har fullgjorts. Den som inte har anmält den nya anställningen har alltså inte rätt att arbeta hos den nya arbetsgivaren, se nedan. Mot den bakgrunden bör utgångspunkten
57
60Rättigheter som följer av ett kombinerat tillstånd
vara att ett uppehållstillstånd för arbete ska återkallas om anmälningsskyldigheten inte har uppfyllts. Bestämmelsen bör alltså som huvudregel vara obligatorisk. I vissa situationer skulle bristande uppfyllelse av anmälningsskyldigheten emellertid kunna bero på orsaker som utlänningen inte har kunnat råda över, t.ex. om utlänningen på grund av allvarlig sjukdom inte har haft möjlighet att genomföra anmälan i tid. En återkallelse av tillståndet i en sådan situation skulle inte framstå som skäligt. Enligt gällande rätt ska ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete för en utlänning som har beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket UtlL återkallas om förutsättningarna för arbetstillståndet inte längre är uppfyllda eller om utlänningen inte inom fyra månader från tillståndets första giltighetsdag påbörjat arbetet (7 kap. 7 e § första stycket UtlL). Denna återkallelsebestämmelse är alltså obligatorisk. Ett tillstånd behöver emellertid inte återkallas i ringa fall eller om en återkallelse med hänsyn till omständigheterna annars inte framstår som skälig (7 kap. 7 e § tredje stycket UtlL). Det framstår därför sammantaget som lämpligt att den nya återkallelsegrunden vid utebliven anmälan införs i 7 kap. 7 e § första stycket UtlL, med möjlighet att enligt bestämmelsens tredje stycke avstå från att återkalla tillståndet vid ringa fall eller om en återkallelse med hänsyn till omständigheterna annars inte framstår som skälig. När arbetstillståndet för en utlänning, som har bytt anställning under tillståndstiden, löper ut bör även fortsättningsvis bestämmelserna om ansökan om förlängning av tillståndet tillämpas. Något hinder för en sådan ordning kan inte heller utläsas av det nya direktivet. Detta innebär att tillståndet får förlängas om anställningen uppfyller förutsättningarna i 6 kap. 2 § första stycket UtlL. Om ansökan avser en ny anställning gäller, liksom enligt nuvarande ordning, att unionsföreträdet ska respekteras vid rekryteringsförfarandet (6 kap. 4 a § första stycket UtlL). En ansökan om förlängning av tillståndstiden för ett arbetstillstånd ska bl.a. vägras om tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt, ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende eller om utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än de som arbetstillståndet beviljades för (6 kap. 4 a § andra stycket UtlL). Uppräkningen avser de fall då förlängning av tillståndstiden vid en bakåtsyftande bedömning ska vägras. I dessa fall är det alltså tvingande att avslå förlängningsansökan. Därutöver finns en vägrans-
58
61Rättigheter som följer av ett kombinerat tillstånd
grund som innebär att en förlängning av tillståndstiden ska vägras om det har funnits förutsättningar att återkalla tidigare uppehållstillstånd enligt 7 kap. 7 e § första stycket 1 UtlL. Den sista vägransgrunden gäller dock endast om tillståndet skulle ha återkallats med beaktande av vad som anges i 7 kap. 7 e § tredje stycket UtlL, dvs. efter beaktande av undantaget för ringa fall eller efter en skälighetsbedömning. Det är rimligt att en utebliven anmälan inte bara ska kunna föranleda återkallelse av tillståndet utan även nekad förlängning av tillståndet, om det vid en bakåtsyftande bedömning kan konstateras att förutsättningarna för återkallelse varit uppfyllda. En bestämmelse om att ansökan om förlängning av tillståndstiden ska kunna vägras om utlänningen inte har fullgjort anmälningsskyldigheten bör således införas. Bestämmelsen bör tas in i 6 kap. 4 a § UtlL och därmed utgöra en tvingande vägransgrund, såvida inte något av undantagen i 7 kap. 7 e § tredje stycket UtlL är tillämpliga.
Var får tillståndsinnehavaren utföra arbete?
En utlännings rätt att arbeta i landet följer av arbetstillståndet (jfr 2 kap. 7 § UtlL). En ansökan om arbetstillstånd som beviljas ger utlänningen rätt att utföra arbete hos den arbetsgivare som har prövats i ansökan. Om en utlänning vill byta arbetsgivare eller slag av arbete krävs enligt nuvarande ordning att utlänningen ansöker om ett nytt arbetstillstånd. Det framgår då av det nya beslutet om arbetstillstånd hos vilken arbetsgivare eller inom vilket slag av arbete som utlänningen har rätt att arbeta. Det är angeläget att det även fortsättningsvis är klart och tydligt för såväl utlänningen själv som för arbetsgivare och myndigheter var utlänningen har rätt att arbeta, t.ex. vid en arbetsplatskontroll. Det föreslås därför att det uttryckligen ska framgå av utlänningslagen att ett arbetstillstånd enligt reglerna för arbetskraftsinvandring ger utlänningen tillstånd att arbeta hos den arbetsgivare och inom den anställning som Migrationsverket prövat ansökan mot och som tillståndet alltså beviljats för eller som därefter har anmälts till Migrationsverket. Var utlänningen har rätt att arbeta efter ett byte av arbetsgivare enligt den föreslagna ordningen kommer alltså fortsättningsvis följa av den anmälan som arbetstagaren ska göra till Migrationsverket. Av den
59
62Rättigheter som följer av ett kombinerat tillstånd
föreslagna regleringen följer att anställningen inte får påbörjas innan anmälan till Migrationsverket har gjorts. Om en anställning påbörjas innan en anmälan har gjorts bör tillståndet kunna återkallas på grund av utebliven anmälan i enlighet med förslaget ovan. Med denna ordning bör det t.ex. vid en arbetsplatskontroll vara möjligt att, på samma sätt som i dag, kontrollera med Migrationsverket var utlänningen har rätt att utföra arbete.
En minimiperiod för arbete hos den första arbetsgivaren
Utöver att villkora rätten till byte av arbetsgivare till en anmälningsskyldighet får medlemsstaterna även kräva en minimiperiod under vilken innehavaren av det kombinerade tillståndet är skyldig att arbeta för den första arbetsgivaren. Den minimiperiod som avses får inte överstiga anställningsavtalets eller tillståndets giltighetstid och får under alla omständigheter inte överstiga sex månader. Medlemsstaterna ska dock tillåta byte av arbetsgivare innan perioden har löpt ut om arbetsgivaren allvarligt har åsidosatt villkoren i anställningsförhållandet. Eftersom ett arbetstillstånd, enligt vad som föreslås ovan, inte längre kommer knytas till en viss arbetsgivare skulle det kunna övervägas att utnyttja möjligheten att införa en sådan reglering för att motverka missbruk av systemet. Det är nämligen på grund av en arbetsgivares svårigheter att rekrytera inom landet som utlänningen erbjudits anställning och att det är också mot de arbetsvillkoren som arbetstillståndet prövas. En nackdel med införandet av en skyldighet att stanna hos den första arbetsgivaren under en minimiperiod skulle samtidigt vara att arbetstagaren blir hänvisad till och beroende av arbetsgivaren under den perioden. Detta skulle kunna skapa oönskade inlåsningseffekter för t.ex. högkvalificerade personer som behöver byta arbetsgivare och på så sätt påverka Sveriges attraktionskraft negativt. Om en minimiperiod införs innehåller direktivet även ett krav på att arbetstagaren ska tillåtas att byta arbetsgivare innan minimiperioden löpt ut om arbetsgivaren allvarligt har åsidosatt villkoren för anställningsförhållandet. En sådan reglering förutses kunna leda till komplicerade bedömningar som skulle riskera att motverka den förenklade och effektiva hantering av uppehålls- och arbetstillstånd som eftersträvas.
60
63Rättigheter som följer av ett kombinerat tillstånd
Sammantaget bedöms därför att det nya direktivets möjlighet att införa en minimiperiod med skyldighet att arbeta hos den första arbetsgivaren inte bör utnyttjas.
Arbetsmarknadsprövning
Sverige tillämpar för närvarande inte s.k. arbetsmarknadsprövning. Den möjlighet direktivet ger att underkasta varje byte av arbetsgivare en kontroll av situationen på arbetsmarknaden är därför inte aktuell för Sveriges del.
Tillståndstiden
Ett arbetstillstånd enligt reglerna för arbetskraftsinvandring får inte ges för längre tid än två år. Det får inte heller avse längre tid än anställningstiden (6 kap. 2 a § första stycket UtlL). Ett problem som lyfts av företrädare för både arbetsgivare och arbetstagare när det gäller att attrahera högkvalificerad arbetskraft till Sverige är att bestämmelsens utformning kan medföra att Migrationsverket inledningsvis beviljar en kortare tillståndstid vid provanställningar (jfr betänkandet Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m. [SOU 2024:15] s. 270) En provanställning får vara högst sex månader (6 § lagen [1982:80] om anställningsskydd). Om utlänningen inledningsvis beviljas ett arbetstillstånd med en tillståndstid som motsvarar tiden för provanställningen måste han eller hon ansöka om förlängning av arbetstillståndet när provanställningen övergår i en tillsvidareanställning. Förutom att detta är administrativt krävande för den enskilde, arbetsgivaren och Migrationsverket kan det skapa en osäkerhet avseende framtiden i Sverige och bidra till att utlänningen väljer att söka sig till ett annat land. Bestämmelserna om tillståndstiden för EU-blåkort har t.ex. nyligen ändrats bl.a. för att ge Migrationsverket ett tydligare utrymme att bevilja en tillståndstid som är längre än en provanställning. Ett EU-blåkort får därför numera beviljas minst för anställningstiden (6 a kap. 5 § UtlL och prop. 2024/25:18 s. 208). För att ge Migrationsverket ett tydligt utrymme att bevilja en tillståndstid som är längre än en provanställning bör även
61
64Rättigheter som följer av ett kombinerat tillstånd
bestämmelsen om tillståndstid för ett arbetstillstånd ändras i linje med vad som gäller för EU-blåkort. Det föreslås därför att ett arbetstillstånd minst ska gälla under anställningstiden, om anställningstiden är kortare än två år. I avsnitt 7.3 föreslås att en utlänning ska anmäla till Migrationsverket om en anställning upphör. Det innebär bl.a. att det åligger utlänningen att anmäla till Migrationsverket om en provanställning inte övergår i en tillsvidareanställning. Migrationsverket bör även genom efterkontroller kunna säkerställa att utlänningen fortfarande har en anställning efter en provanställnings slut (6 kap. 6 a § UtlF).
7.3 Tillfällig arbetslöshet
Förslag: Om en utlänning har haft arbetstillstånd enligt reglerna för arbetskraftsinvandring i mer än två år får uppehållstillståndet inte återkallas, trots att anställningen har upphört, om han eller hon har varit arbetslös i mindre än sex månader och har tillräckliga medel för att försörja sig för den period av arbetslöshet som överstiger tre månader. Det nuvarande kravet på att den nya anställningen ska omfattas av arbetstillståndet eller att utlänningen annars ska ha ansökt om ett nytt arbetstillstånd ska tas bort. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om försörjningsförmåga för den period av arbetslöshet som överstiger tre månader. En utlänning som har ett arbetstillstånd ska anmäla till Migrationsverket om anställningen upphör. Bedömning: Det nya direktivets krav att arbetslöshet inte ska utgöra skäl för återkallelse av ett uppehållstillstånd under förutsättning att arbetslösheten inte överstiger tre månader tillgodoses genom gällande rätt.
Skälen för förslaget och bedömningen
Direktivet
Enligt artikel 11.4 i det nya direktivet ska arbetslöshet inte i sig utgöra skäl för återkallelse av ett kombinerat tillstånd, under
62
65Rättigheter som följer av ett kombinerat tillstånd
förutsättning att den totala perioden av arbetslöshet inte överstiger tre månader under giltighetstiden för ett kombinerat tillstånd, eller sex månader om tredjelandsmedborgaren haft tillståndet i mer än två år. En ytterligare förutsättning är att början och, i förekommande fall, slutet av en arbetslöshetsperiod meddelas den berörda medlemsstatens behöriga myndigheter i enlighet med relevanta nationella förfaranden. Medlemsstaterna ska fastställa om det är utlänningen eller arbetsgivaren som ska meddela de behöriga myndigheterna. Genom undantag får medlemsstaterna tillåta en innehavare av ett kombinerat tillstånd att vara arbetslös under en längre period. För arbetslöshetsperioder som överstiger tre månader får medlemsstaterna kräva att innehavare av kombinerade tillstånd lägger fram bevis för att de har tillräckliga medel för att försörja sig utan hjälp från det sociala biståndssystemet i den berörda medlemsstaten. Motsvarande bestämmelser finns inte i 2011 års direktiv.
Tillåten arbetslöshetsperiod
Enligt gällande ordning får uppehållstillstånd för en utlänning vars anställning upphört under pågående tillståndsperiod återkallas, om inte utlänningen inom tre månader har fått en ny anställning som omfattas av arbetstillståndet eller inom samma tid ansökt om arbetstillstånd med anledning av en ny anställning och ansökan därefter beviljas (s.k. omställningsperiod, se 7 kap. 3 § första stycket 2 UtlL och prop. 2007/08:147s. 32 och 33). Det nya direktivets krav att arbetslöshet som inte överstiger tre månader inte i sig ska utgöra grund för återkallelse motsvaras alltså av gällande rätt. Direktivet är formulerat på ett sådant sätt att det är den totala arbetslöshetsperioden som inte får överstiga en viss tid under tillståndets giltighetstid. Det har inte kommit fram annat än att nuvarande ordning, som innebär att varje period av arbetslöshet inom tillståndstiden får vara högst tre månader, fungerar väl. Det bedöms därför att nuvarande ordning bör behållas, vilket också är möjligt enligt direktivet.
63
66Rättigheter som följer av ett kombinerat tillstånd
Eftersom ett arbetstillstånd inte längre föreslås knytas till en viss arbetsgivare eller ett slag av arbete bör bestämmelsen i 7 kap. 3 § första stycket 2 UtlL justeras så att lydelsen står i överensstämmelse med detta (se avsnitt 7.2). Det nuvarande kravet på att den nya anställningen ska omfattas av arbetstillståndet eller att utlänningen annars ska ha ansökt om ett nytt arbetstillstånd, föreslås därför tas bort. Enligt det nya direktivet ska den som har haft ett kombinerat tillstånd i mer än två år tillåtas en längre arbetslöshetsperiod om totalt sex månader under giltighetstiden för det kombinerade tillståndet. En liknande reglering finns i det nya blåkortsdirektivet och har genomförts i 6 a kap. 12 § andra stycket UtlL. Någon möjlighet till en längre period för att hitta en ny anställning på den grunden att utlänningen har haft arbetstillstånd i mer än två år finns emellertid inte när det gäller de nationella arbetstillstånden. För att genomföra direktivet i denna del bör således en bestämmelse införas som innebär att uppehållstillståndet inte får återkallas om utlänningen har haft arbetstillstånd i mer än två år och han eller hon har varit arbetslös i mindre än sex månader. För arbetslöshetsperioder som överstiger tre månader får medlemsstaterna enligt det nya direktivet kräva att tillståndsinnehavaren visar att han eller hon har tillräckliga medel för att försörja sig utan hjälp från det sociala biståndssystemet i den berörda medlemsstaten. Vid införandet av omställningsperioden i 7 kap. 3 § första stycket 2 UtlL ansågs det rimligt att tillåta en tid om tre månader, från det att anställningen upphörde, för att söka nytt arbete. På det sättet begränsades den tid under vilken samhällets stöd behöver tas i anspråk samtidigt som tiden ansågs vara tillräckligt lång för att sökanden skulle kunna få en ny anställning (prop. 2007/08:147 s. 32 och 33). För en arbetslöshetsperiod som överstiger tre månader är det däremot lämpligt att införa ett krav på att utlänningen ska kunna försörja sig för att få vistas här. Det nya direktivets möjlighet att införa ett försörjningskrav för tillåtna arbetslöshetsperioder som överstiger tre månader bör alltså utnyttjas. Den nivå på försörjningskravet som direktivet medger är att utlänningen har tillräckliga medel för att försörja sig utan hjälp från det sociala biståndssystemet. Försörjningskrav som är formulerade på liknande sätt förekommer i andra EU-direktiv som till exempel
64
67Rättigheter som följer av ett kombinerat tillstånd
ICT-direktivet och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (rörlighetsdirektivet). EU-domstolen har uttalat att med begreppet sociala biståndssystem avses samtliga biståndssystem som inrättats av offentliga myndigheter och som sådana personer vänder sig till som inte förfogar över tillräckliga tillgångar för att försörja sig och därför riskerar att belasta de offentliga medlen i den mottagande medlemsstaten (Pensionsversicherungsanstalt mot Peter Brey, C-140/12, EU:C:2013:565, punkt 61). För svenska förhållanden bör detta innebära att utlänningen ska ha en försörjningsförmåga som innebär att han eller hon inte behöver behovsprövat stöd från det allmänna för att täcka sina kostnader för bl.a. boende och uppehälle, t.ex. försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen (2001:453). En ny socialtjänstlag träder i kraft den 1 juli 2025 (se propositionen En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter [prop. 2024/25:89]). Det bör sakna betydelse genom vilka medel som utlänningen kan försörja sig under arbetslöshetsperioden, så länge medlen inte kommer från behovsprövat stöd från det allmänna. Det bör alltså kunna avse t.ex. egna medel, a-kassa eller försörjning via make/maka eller en sponsor. För att det ska vara tydligt vilket försörjningskrav som ska vara uppfyllt för att en utlänning inte ska riskera att få sitt tillstånd återkallat vid arbetslöshet som överstiger tre månader bör detta uttryckligen framgå av författning. Det är emellertid lämpligt att den närmare innebörden av vad som avses med tillräckliga medel regleras på annat sätt än genom lag. Det föreslås därför att det införs ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om försörjningsförmågan (jfr prop. 2019/20:9 s. 53 och prop. 2021/22:134 s. 35). Den nya föreslagna längre omställningsperioden om högst sex månader innebär alltså att utlänningen, för den tid av arbetslöshet som överstiger tre månader, ska visa att han eller hon uppfyller kravet på försörjning. Om utlänningen inte kan visa att han eller hon har tillräckliga medel för sin försörjning får Migrationsverket, precis
65
68Rättigheter som följer av ett kombinerat tillstånd
som enligt nuvarande ordning, återkalla uppehållstillståndet efter tre månader.
Anmälningsskyldighet
En ytterligare förutsättning enligt det nya direktivet för att arbetslöshet i sig inte ska utgöra skäl för återkallelse är att början och, i förekommande fall, slutet av en arbetslöshetsperiod meddelas den berörda medlemsstatens behöriga myndigheter. Medlemsstaterna ska fastställa om det är tredjelandsmedborgaren eller dennes arbetsgivare som ska meddela de berörda myndigheterna. Regleringen innebär ett krav på att behöriga myndigheter ska underrättas när en arbetslöshetsperiod inleds och när den avslutas. Om så inte har gjorts kan tillståndet alltså återkallas. Någon sådan anmälningsskyldighet finns inte i utlänningslagen kopplat till reglerna för arbetskraftsinvandring. För att Migrationsverket ska få information om när en arbetslöshetsperiod inleds bör därför en skyldighet att anmäla när en anställning upphör införas. I avsnitt 7.2 föreslås att en skyldighet att anmäla om en ny anställning påbörjas, ska införas. En anmälan om att anställningen upphör innefattar inledandet av en period av arbetslöshet och en anmälan om när en ny anställning påbörjas innefattar när en period av arbetslöshet avslutas. De föreslagna anmälningsskyldigheterna innebär således att Migrationsverket får information om när en period av arbetslöshet inleds och när den avslutas. Någon ytterligare särskild reglering om anmälningsskyldighet för arbetslöshet, utöver den föreslagna, behövs därför inte. För de som beviljats arbetstillstånd enligt reglerna för arbetskraftsinvandring finns redan en skyldighet för vissa arbetsgivare att efter åläggande från Migrationsverket anmäla om något av de villkor som legat till grund för beslutet om arbetstillstånd ändras till det sämre (6 kap. 6 c § UtlF). Det saknas skäl att ändra på den ordningen. I avsnitt 7.2 föreslås även att ett uppehållstillstånd för arbete ska kunna återkallas och en förlängning av tillståndstiden vägras om utlänningen inte har fullgjort anmälningsskyldigheten. Den regleringen gäller även om skyldigheten att anmäla att en anställning upphör inte har uppfyllts. Genom anmälan kommer Migrationsverket således få kännedom om
66
69Rättigheter som följer av ett kombinerat tillstånd
när en utlänning blir arbetslös och när perioden av arbetslöshet upphör genom att utlänningen får en ny anställning. Migrationsverket har då bättre möjlighet att upptäcka och återkalla tillståndet för en utlänning som inte har fått en ny anställning inom den tillåtna omställningsperioden. Enligt direktivet ska medlemsstaterna fastställa om det är tredjelandsmedborgaren eller dennes arbetsgivare som ska meddela behöriga myndigheter. I SOU 2024:15 föreslås en skyldighet för arbetsgivare att anmäla när en anställning upphör, samt om en anställning aldrig tillträds. Enligt utredningen bedöms det vara mer ändamålsenligt att den skyldigheten ligger hos arbetsgivaren, bl.a. eftersom arbetstagaren kan ha mindre incitament att följa ett sådant krav. Utredningen bedömer också att en skyldighet att anmäla om en anställning upphör kan medföra ett större utrymme för Migrationsverket att bevilja en längre tillståndstid än sex månader vid provanställningar, eftersom det då kommer finnas en skyldighet att anmäla om provanställningen avslutas och inte övergår i en tillsvidareanställning (SOU 2024:15 s. 204 – 207). Till skillnad från vad utredningen föreslår i SOU 2024:15 görs här bedömningen att det bör vara utlänningen själv som ska underrätta Migrationsverket om arbetslöshetens början och slut. Utlänningen själv är den som har bäst kännedom om sin arbetssituation. Dessutom föreslås att en utebliven anmälan ska kunna leda till återkallelse eller vägrad förlängning av tillståndet. Om tillståndet återkallas på grund av en utebliven anmälan innebär det också att utlänningen inte får viss tid på sig att söka ett nytt arbete under en omställningsperiod. Det kommer således att finnas starka incitament för arbetskraftsinvandrare som vill vistas och arbeta i Sverige att uppfylla anmälningsskyldigheten. Att lägga ansvaret för anmälan på arbetsgivaren skulle dessutom, förutom en ökad administrativ börda, kunna leda till oönskade konsekvenser. Arbetskraftsinvandraren skulle t.ex. riskera att drabbas genom att uppehållstillståndet återkallas och omställningsperioden går förlorad om arbetsgivaren underlåter att anmäla att en anställning har upphört. En sådan ordning är inte önskvärd. Anmälan bör ske i direkt anslutning till att anställningen upphört så att Migrationsverket får informationen och har möjlighet att vidta eventuella åtgärder.
67
70Rättigheter som följer av ett kombinerat tillstånd
Således föreslås att det är utlänningen som ska underrätta Migrationsverket om en anställning upphör och om en ny anställning påbörjas. Härigenom kommer regleringen även att överensstämma med motsvarande reglering som gäller för EUblåkort. Information om regelverket och om denna skyldighet bör lämnas vid beviljandet av arbetstillståndet (se 8 kap. 10 k § UtlF). Tydlig och lättillgänglig information bör ges om innebörden av anmälningsskyldigheten så att arbetstagaren och arbetsgivaren vet vad som gäller och kan tillvarata sina intressen. När det gäller möjligheten för Migrationsverket att bevilja en längre tillståndstid än sex månader vid en provanställning, se avsnitt 7.2.
7.4 Förlängd omställningsperiod
Förslag: Om det finns skälig anledning att anta att en arbetskraftsinvandrare har exploaterats i arbete under uppenbart orimliga villkor ska han eller hon, utöver omställningsperioderna om tre respektive sex månader, medges ytterligare tre månader för att hitta en ny anställning. Kravet på att kunna försörja sig för arbetslösa perioder som överstiger tre månader ska inte gälla i denna situation. Omställningsperioden för en utlänning vars anställning upphört sedan utlänningen underrättats om att en utredning om återkallelse inletts, men innan Migrationsverket fattat beslut i ärendet, ska vara densamma som för andra arbetskraftsinvandrare vars anställning har upphört.
Skälen för förslaget
Direktivet
Enligt artikel 11.6 i det nya direktivet ska den tillåtna arbetslöshetsperioden som avses i artikel 11.4 förlängas med tre månader under vissa förutsättningar. Detta gäller om de behöriga myndigheterna i medlemsstaten, i enlighet med de förfaranden som fastställs i nationell rätt, konstaterar att det finns rimliga skäl att anta att en innehavare av ett kombinerat tillstånd har utsatts för särskilt
68
71Rättigheter som följer av ett kombinerat tillstånd
exploaterande arbetsförhållanden, enligt definitionen i artikel 2 i) i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/52/EG av den 18 juni 2009 om minimistandarder för sanktioner och åtgärder mot arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt (sanktionsdirektivet). Motsvarande bestämmelse finns inte i 2011 års direktiv.
Förlängd omställningsperiod om det kan antas att utlänningen utsatts för exploatering i arbete
Enligt det nya direktivet ska den tillåtna arbetslöshetsperioden förlängas med tre månader om myndigheterna konstaterar att det finns rimliga skäl att anta att utlänningen har utsatts för särskilt exploaterande arbetsförhållanden enligt definitionen i sanktionsdirektivet. En reglering som motsvarar det nya direktivets krav i denna del finns inte i utlänningslagstiftningen. För att genomföra direktivet är det således nödvändigt att en ny bestämmelse införs. Enligt sanktionsdirektivet avses med särskilt exploaterande arbetsförhållanden, inbegripet sådana som grundar sig på könsdiskriminering eller annan diskriminering, där det råder en påfallande skillnad jämfört med de lagligen anställda arbetstagarnas anställningsvillkor, som t.ex. påverkar arbetstagarnas hälsa och säkerhet samt kränker den mänskliga värdigheten. Begreppet särskilt exploaterande arbetsförhållanden, som det definieras i sanktionsdirektivet, har inte införts i svensk rätt. Brottet människoexploatering infördes i 4 kap. 1 b § brottsbalken 2018. Regeringen gjorde då bedömningen, med viss vägledning från sanktionsdirektivet, att begreppet särskilt svåra arbetsförhållanden i och för sig vore väl lämpat för att beskriva den typ av arbetssituation som avses men att begreppet arbete under uppenbart orimliga villkor borde användas i stället för att tydligare förmedla att bestämmelsen även kan träffa andra villkor, t.ex. i fråga om lön (propositionen Det straffrättsliga skyddet mot människohandel och människoexploatering [prop. 2017/18:123] s 44). Enligt bestämmelsen ska den som i annat fall än som avses i 4 kap. 1 § (människorov) eller 1 a § (människohandel), genom olaga tvång, vilseledande eller utnyttjande av någons beroendeställning, skyddslöshet eller svåra situation exploaterar en person i
69
72Rättigheter som följer av ett kombinerat tillstånd
tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri, dömas för människoexploatering till fängelse i högst fyra år. Av förarbetena framgår att med uppenbart orimliga villkor avses arbete eller tjänst under villkor, såväl faktiska arbetsförhållanden som andra villkor, som är så dåliga att de vid en objektiv helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet på ett påfallande och negativt sätt skiljer sig från vad som kan anses acceptabelt på arbetsmarknaden. Som exempel på villkor av detta slag anges att en person får arbeta för en synnerligen låg lön eller oavlönat, under orimligt långa arbetsdagar eller med oacceptabla säkerhetsrisker (prop. 2017/18:123 s 60). Ordalydelserna i sanktionsdirektivet respektive brottsbalken skiljer sig således åt. Av förarbetena framgår dock att den närmare innebörden i brottsbalken i princip är densamma som enligt direktivet och att avsikten är att den i det närmsta ska stämma överens med definitionen i sanktionsdirektivet. För att underlätta tillämpningen är det lämpligt att den nya bestämmelsen utformas i enlighet med befintlig lagstiftning. Särskilt exploaterande arbetsförhållanden enligt definitionen i artikel 2 i) i sanktionsdirektivet bör i svensk rätt därför uttryckas som exploatering i arbete under uppenbart orimliga villkor. Det beviskrav som direktivet ställer upp för att bestämmelsen över huvud taget ska vara tillämplig är att myndigheterna konstaterar att det finns rimliga skäl att anta. Uttrycket är inte vanligt i svensk rätt och förekommer inte alls i utlänningslagstiftningen. I stället bör uttrycket skälig anledning att anta användas eftersom det vanligtvis används som översättning av ” reasonable grounds to believe ” (se den engelska språkversionen av det nya direktivet) (jfr även propositionen Genomförande av visselblåsardirektivet [prop. 2020/21:193] s 112 och 113). Skälig anledning att anta förekommer också i utlänningslagstiftningen (se bl.a. 19 kap. 2 § och 20 kap. 12 a § UtlL). Mot den bakgrunden bedöms beviskravet skälig anledning att anta motsvara det beviskrav som direktivet ställer upp. Det föreslås vara Migrationsverket som ska bedöma om förutsättningarna för att medge en förlängd arbetslöshetsperiod är uppfyllda. Det innebär givetvis inte att Migrationsverket ska göra en egen utredning om brott har begåtts mot utlänningen utan myndigheten får i stället bedöma om det finns konkreta omständigheter som talar för att utlänningen har exploaterats i
70
73Rättigheter som följer av ett kombinerat tillstånd
arbete under uppenbart orimliga arbetsvillkor. Att en förundersökning har inletts om människoexploatering, gällande arbete under uppenbart orimliga villkor, bör vara en tydlig indikation på att det finns skälig anledning att anta att utlänningen har exploaterats i arbete under uppenbart orimliga villkor. Endast utlänningens påstående om exploatering i arbetet bör som regel inte vara tillräckligt. Om utlänningen däremot kan åberopa bevisning av viss substans, t.ex. en polisanmälan eller uppgifter från en arbetsplatsinspektion, som ger indikationer på att han eller hon kan ha varit utsatt för exploatering i arbete under uppenbart orimliga villkor kan Migrationsverkets utredningsansvar aktualiseras (jfr MIG 2014:21). Detta innebär att Migrationsverket framför allt ska ge utlänningen anvisningar om vilken kompletterande utredning som behövs. Någon skyldighet att utreda varje ärende där en utlänning har blivit arbetslös för att utesluta att utlänningen blivit exploaterad i arbete under uppenbart orimliga villkor bör inte finnas. För att uppfylla direktivets krav föreslås sammanfattningsvis en ny reglering som innebär att om det finns skälig anledning att anta att en utlänning, som har arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket UtlL, har exploaterats i arbete under uppenbart orimliga arbetsvillkor ska han eller hon, utöver omställningsperioderna om tre respektive sex månader, medges ytterligare tre månader för att hitta en ny anställning. Den föreslagna förlängda omställningsperioden är alltså en undantagsbestämmelse från de redan föreslagna omställningsperioderna om tre respektive sex månader. Detta innebär även att det försörjningskrav som föreslås gälla för arbetslösa perioder som överstiger tre månader inte bör gälla i dessa situationer.
Omställningsperiod för en utlänning vars anställning upphört efter att Migrationsverket inlett ett ärende om återkallelse
I 7 kap. 7 e § andra stycket UtlL finns ytterligare en bestämmelse om en förlängd omställningsperiod som gäller om en utlännings anställning har upphört sedan utlänningen underrättats om att en utredning om återkallelse av tillståndet, på grund av att förutsättningarna för arbetstillståndet inte längre är uppfyllda eller att utlänningen inte inom fyra månader från tillståndets första
71
74Rättigheter som följer av ett kombinerat tillstånd
giltighetsdag påbörjat arbetet, har inletts men innan beslut fattats av Migrationsverket. Regleringen har motiverats med att en utlänning i en sådan situation inte bör hamna i ett sämre läge än andra arbetskraftsinvandrare, utan också bör få möjlighet att söka ett nytt arbete, s.k. omställning. Med hänsyn till att dessa arbetskraftsinvandrare redan befinner sig i en utsatt situation ansågs det rimligt att de får en något längre tid på sig att söka nytt arbete innan återkallelse kan bli aktuell. En rimlig tid ansågs vara fyra månader, i stället för tre, från det att anställningen upphörde (propositionen Åtgärder mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring [prop. 2013/14:227] s. 23). Enligt det nya direktivet gäller omställningsperioder om sammanlagt tre månader för den som haft ett kombinerat tillstånd i högst två år och om sammanlagt sex månader för den som haft ett kombinerat tillstånd i mer än två år. Det finns enligt artikel 11.4 en möjlighet att tillåta en innehavare av ett kombinerat tillstånd att vara arbetslös under en längre period. Det nya direktivets olika krav på omställningsperioder vid arbetslöshet, i kombination med den befintliga regleringen om en annan omställningsperiod när ett återkallelseärende har inletts, skulle emellertid innebära ytterligare tidsfrister att förhålla sig till, vilket riskerar att göra regleringen onödigt komplicerad. De redan föreslagna bestämmelserna om en omställningsperiod på tre eller sex månader, med möjlighet till ytterligare tre månader om utlänningen har exploaterats i arbete under uppenbart orimliga villkor, bedöms som tillräckliga. Det föreslås därför att den nuvarande omställningsperioden om fyra månader för en utlänning vars anställning upphört efter att Migrationsverket inlett ett ärende om återkallelse tas bort. I stället föreslås att omställningsperioden i denna situation ska vara densamma som föreslås gälla för andra arbetskraftsinvandrare vars anställning har upphört. En hänvisning med den innebörden bör därför föras in i 7 kap. 7 e § andra stycket UtlL. Således ska en utlänning som blir av med anställningen sedan ett återkallelseärende inletts, på grund av att förutsättningarna för arbetstillståndet enligt 6 kap. 2 § första stycket UtlL inte längre är uppfyllda eller att utlänningen inte inom fyra månader från tillståndets första giltighetsdag påbörjat arbetet, även fortsättningsvis ges möjlighet att hitta en ny anställning under en
72
75Rättigheter som följer av ett kombinerat tillstånd
omställningsperiod. Den ändring som föreslås innebär dock att tiden för omställning ska motsvara den som föreslås gälla för andra arbetskraftsinvandrare vars anställning har upphört, dvs. tre månader för den som har haft ett arbetstillstånd i högst två år eller sex månader för den som haft ett arbetstillstånd i mer än två år, om utlänningen kan försörja sig under den period av arbetslöshet som överstiger tre månader, samt en möjlighet till ytterligare tre månader om det finns skälig anledning att anta att utlänningen har exploaterats i arbete under uppenbart orimliga villkor. Vid en senare ansökan om förlängning av arbetstillståndet bör utgångspunkten för bedömningen vara framåtsyftande och undantagen för ringa fall eller om en återkallelse med hänsyn till omständigheterna annars inte framstår som skälig ska beaktas (jfr prop. 2021/22:134 s. 62 – 66).
7.5 Vistelse i landet till dess de behöriga
myndigheterna har kontrollerat villkoren
Bedömning: Det nya direktivets krav om att en innehavare av ett uppehålls- och arbetstillstånd ska få vistas på medlemsstatens territorium till dess att behöriga myndigheter kontrollerat relevanta villkor för byte av arbetsgivare, även om den tillåtna arbetslöshetsperioden har löpt ut, tillgodoses genom gällande ordning och de förslag som lämnas i denna promemoria.
Skälen för bedömningen: Om innehavaren av ett kombinerat tillstånd hittar en ny arbetsgivare inom den tillåtna arbetslöshetsperioden och medlemsstaten tillämpar något av villkoren i artikel 11.3 för tillträde till den nya anställningen, ska medlemsstaten enligt artikel 11.4 i det nya direktivet tillåta innehavaren av det kombinerade tillståndet att vistas i landet till dess att de behöriga myndigheterna har kontrollerat att villkoren är uppfyllda, även om den tillåtna arbetslöshetsperioden har löpt ut. Motsvarande bestämmelse finns inte i 2011 års direktiv. En utlänning som har uppehållstillstånd har rätt att visats i landet (2 kap. 4 § UtlL). I avsnitt 7.2 föreslås också att en utlänning som innehar ett giltigt uppehålls- och arbetstillstånd inte ska få tillståndet återkallat om han eller hon inom giltighetstiden för tillståndet och
73
76Rättigheter som följer av ett kombinerat tillstånd
inom den tillåtna arbetslöshetsperioden får en ny anställning och också anmäler den nya anställningen till Migrationsverket. Möjligheten enligt det nya direktivet att föreskriva en viss tid inom vilken Migrationsverket ska ta ställning till den nya anställningen föreslås inte utnyttjas (se avsnitt 7.2). Med den föreslagna regleringen kommer en arbetskraftsinvandrare, som efter en period av arbetslöshet anmäler en ny anställning till Migrationsverket, kunna fortsätta att vistas i landet under uppehållstillståndets giltighetstid. Några andra författningsändringar bedöms därför inte vara nödvändiga för att uppfylla direktivets krav i denna del.
7.6 Tillstånd att vistas och arbeta i Sverige under
handläggningstiden
Förslag: Det nuvarande kravet om att en utlänning ska ha haft arbetstillstånd i minst sex månader för att ha rätt att arbeta under handläggningstiden av en förlängningsansökan av tillståndet ska tas bort. Även bestämmelsen om att arbetskraftsinvandrare som inom giltighetstiden för tillståndet ansöker om ett nytt arbetstillstånd sedan anställningen upphört får arbeta under handläggningstiden ska tas bort. Bedömning: Det nya direktivets krav om att en utlänning ska tillåtas att vistas i Sverige under handläggningstiden för en förlängningsansökan tillgodoses genom gällande rätt och kräver inte några författningsändringar.
Skälen för förslaget och bedömningen: Om giltighetstiden för det kombinerade tillståndet löper ut under förfarandet om dess förlängning ska medlemsstaterna, enligt artikel 11.5 i det nya direktivet, tillåta att tredjelandsmedborgaren vistas på deras territorium på samma villkor som om denne var innehavare av ett kombinerat tillstånd tills de behöriga myndigheterna har fattat beslut om ansökan om dess förlängning. Motsvarande bestämmelse finns inte i 2011 års direktiv. Enligt huvudregeln ska den utlänning som vill ha uppehålls- eller arbetstillstånd i Sverige ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet (5 kap. 18 § första stycket och 6 kap.
74
77Rättigheter som följer av ett kombinerat tillstånd
4 § UtlL). Från denna huvudregel finns dock ett antal undantag när ansökan kan bifallas även om utlänningen befinner sig i Sverige (5 kap. 18 § andra till fjärde styckena, 18 a och 19 §§ UtlL). Dessa undantag gäller även ansökan om arbetstillstånd (6 kap. 4 § UtlL). Undantagen är omfattande och gäller exempelvis för en utlänning som ansöker om förlängning av uppehållstillstånd för arbete och arbetstillstånd samt för en familjemedlem till en sådan utlänning. Det förhållandet att en utlänning får lämna in en ansökan inifrån landet innebär även att han eller hon får vistas här under tiden för prövningen av ansökan, även om tillståndstiden löper ut under förfarandet. Direktivets krav är därmed uppfyllda av gällande rätt och kräver inte några författningsändringar. Enligt det nya direktivet ska en tredjelandsmedborgare tillåtas vistas på samma villkor som om denne var innehavare av ett kombinerat tillstånd. Detta torde innebära att utlänningen inte bara ska tillåtas att vistas här under handläggningen av förlängningsansökan, utan även tillåtas att arbeta under den tiden. Enligt gällande rätt behöver inte den som har haft arbetstillstånd för en tid av minst sex månader och som inom giltighetstiden för tillståndet ansöker om förlängning, ha arbetstillstånd för tiden till dess tillståndsfrågan har avgjorts, eller om beslut om utvisning meddelas, till dess utvisningsbeslutet har fått laga kraft (5 kap. 3 § andra stycket UtlF). Den som har haft ett arbetstillstånd för en tid av minst sex månader kan alltså fortsätta att arbeta under handläggningstiden av en förlängningsansökan, även om giltighetstiden för arbetstillståndet hinner löpa ut. Det nya direktivet innehåller ingen möjlighet till undantag för den som haft arbetstillstånd för en kortare tid än sex månader. Det föreslås därför att den nuvarande bestämmelsen ändras så att den som har haft arbetstillstånd, oavsett hur länge, och som inom giltighetstiden för tillståndet ansöker om förlängning inte behöver ha arbetstillstånd till dess tillståndsfrågan har avgjorts, eller om beslut om utvisning meddelas, till dess utvisningsbeslutet har fått laga kraft. Enligt gällande ordning behöver inte heller den som med stöd av 6 kap. 2 § första stycket UtlL har haft arbetstillstånd och som, sedan anställningen upphört men inom giltighetstiden för tillståndet, ansöker om nytt arbetstillstånd ha arbetstillstånd för tiden till dess tillståndsfrågan har avgjorts (5 kap. 3 § första stycket UtlF). I
75
78Rättigheter som följer av ett kombinerat tillstånd
avsnitt 7.2 föreslås att ett arbetstillstånd inte längre ska knytas till en viss arbetsgivare och avse ett visst slag av arbete och att en ny ansökan om arbetstillstånd inte längre ska krävas vid byte av anställning. I stället föreslås att en utlänning som har ett arbetstillstånd ska anmäla till Migrationsverket om en ny anställning påbörjas. Bestämmelsen i 5 kap. 3 § första stycket UtlF kommer i och med den nya regleringen att bli obsolet och föreslås därför upphävas. Det kan därtill noteras att arbetskraftsinvandrare redan enligt gällande rätt har möjlighet att behålla sina bosättningsbaserade förmåner under handläggningstiden av en förlängningsansökan (se 5 kap. 12 § socialförsäkringsbalken). Det finns även möjlighet för en arbetskraftsinvandrare att i vissa fall resa under handläggningen av en förlängningsansökan (se 3 kap. 3 § UtlF).
76
798 Likabehandling under vistelsen i
Sverige
8.1 Arbets- och anställningsvillkor
Bedömning: Det nya direktivets krav på likabehandling i fråga om arbets- och anställningsvillkor tillgodoses genom gällande rätt och kräver inte några författningsändringar.
Skälen för bedömningen: Enligt artikel 12.1 a i det nya direktivet ska arbetstagare från tredjeland, som beviljats inresa i en medlemsstat för att arbeta eller som beviljats inresa i andra syften än arbete och som har rätt att arbeta, och omfattas av direktivets tillämpningsområde, ha rätt till likabehandling med svenska medborgare i fråga om anställningsvillkor och arbetsvillkor, inbegripet vad gäller lön, uppsägning, arbetstider, ledighet och allmänna helgdagar samt likabehandling av kvinnor och män, liksom hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Motsvarande bestämmelse, som dock var mindre detaljerad och inte föreskrev något om anställningsvillkor eller likabehandling av kvinnor och män, finns i 2011 års direktiv. Då gjordes bedömningen att kraven tillgodosågs genom gällande rätt (prop. 2013/14:153 s. 31 och 32). Enligt 2 kap. 1 § diskrimineringslagen (2008:567) får arbetsgivare inte diskriminera den som hos arbetsgivaren är arbetstagare, söker eller gör en förfrågan om arbete, söker eller fullgör praktik eller står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft. Det materiella tillämpningsområdet för diskrimineringsförbudet är omfattande. Alla situationer med koppling till arbetet som kan uppstå mellan en arbetsgivare och en arbetstagare omfattas (propositionen Ett starkare skydd mot
77
80Likabehandling under vistelsen i Sverige
diskriminering [prop. 2007/08:95] s. 498). Lön och övriga anställningsvillkor samt hälso- och säkerhetskrav på arbetsplatsen omfattas alltså av förbudet i diskrimineringslagen. När det gäller regler som specifikt behandlar anställnings- och arbetsvillkor och villkor som gäller hälsa och säkerhet på arbetsplatsen finns ingen särreglering som tar sin utgångspunkt i arbetstagarens medborgarskap. I Sverige finns inte heller någon författningsreglering av löner utan lönebildningen är en fråga för arbetsmarknadens parter. Det nya direktivets bestämmelse om att den som har uppehålls- och arbetstillstånd ska likabehandlas med landets egna medborgare i dessa avseenden tillgodoses således genom gällande rätt och kräver inte några författningsändringar.
8.2 Föreningsfrihet och rätt att vidta stridsåtgärder
Bedömning: Det nya direktivets krav på likabehandling i fråga om föreningsfrihet och rätten att vidta stridsåtgärder tillgodoses genom gällande rätt och kräver inte några författningsändringar.
Skälen för bedömningen: Enligt artikel 12.1 b i det nya direktivet ska de arbetstagare från tredjeland, som beviljats inresa i en medlemsstat för att arbeta eller som beviljats inresa i andra syften än arbete och som har rätt att arbeta, och omfattas av direktivets tillämpningsområde, ha rätt till likabehandling med svenska medborgare i fråga om rätten att strejka och vidta stridsåtgärder i enlighet med medlemsstatens nationella rätt och praxis. Kravet gäller även föreningsfrihet och frihet att tillhöra en arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation eller någon annan organisation vars medlemmar utövar ett visst yrke, inklusive de rättigheter och förmåner som sådana organisationer tillhandahåller, såsom rätten att förhandla om och ingå kollektivavtal, utan att det påverkar tillämpningen av nationella bestämmelser om allmän ordning och säkerhet. Motsvarande bestämmelse, som dock inte föreskrev något om rätten att strejka och vidta strejkåtgärder, finns i 2011 års direktiv. Ett tillägg i det nya direktivet är också hänvisningen till rätten för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer att förhandla om och ingå kollektivavtal. Vid genomförandet av 2011 års direktiv gjordes
78
81Likabehandling under vistelsen i Sverige
bedömningen att kraven tillgodosågs genom gällande rätt (prop. 2013/14:153 s. 32 och 33). Av 2 kap. 25 § första stycket 1 regeringsformen följer att en utlänning här i riket är likställd med svensk medborgare i fråga om föreningsfrihet om inte annat följer av särskilda föreskrifter i lag. Några föreskrifter som begränsar utlänningars möjlighet till föreningsfrihet eller frihet att tillhöra en arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation finns inte. I 7 och 8 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet finns tvingande bestämmelser om medbestämmande i arbetslivet. Enligt 2 kap. 11 § diskrimineringslagen är diskriminering förbjuden i fråga om medlemskap eller medverkan i arbetstagarorganisation, arbetsgivarorganisation eller yrkesorganisation och förmåner som en sådan organisation tillhandahåller sina medlemmar. När det gäller rätten att vidta stridsåtgärder har en förening av arbetstagare enligt 2 kap. 14 § regeringsformen rätt att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden, om inte annat följer av lag eller avtal. Bestämmelser om begränsningar i rätten att vidta stridsåtgärder finns främst i lagen om medbestämmande i arbetslivet, men några bestämmelser om inskränkningar i rätten att vidta stridsåtgärder som har sin grund i medborgarskap finns inte. Det nya direktivets krav på likabehandling i fråga om föreningsfrihet och rätt att vidta stridsåtgärder tillgodoses således genom gällande rätt och kräver därför inga författningsändringar.
8.3 Tillgång till varor och tjänster
Bedömning: Det nya direktivets krav på likabehandling i fråga om tillgång till varor och tjänster tillgodoses genom gällande rätt. Möjligheten att begränsa rätten till likabehandling när det gäller förfaranden för att få bostad bör inte utnyttjas.
Skälen för bedömningen: Enligt artikel 12.1 g i det nya direktivet ska arbetstagare från tredjeland, som beviljats inresa i en medlemsstat för att arbeta eller som beviljats inresa i andra syften än arbete och som har rätt att arbeta, och omfattas av direktivets tillämpningsområde, ha rätt till likabehandling med svenska medborgare i fråga om tillgång till varor och tjänster och leveranser
79
82Likabehandling under vistelsen i Sverige
av allmänt tillgängliga varor och tjänster, inbegripet förfaranden för att erhålla tillgång till offentligägda och privatägda bostäder enligt nationell rätt. Det anges att detta inte ska påverka avtalsfriheten i enlighet med unionsrätten och nationell rätt. Vidare ska enligt artikel 12.1 h dessa arbetstagare från tredje land åtnjuta likabehandling med svenska medborgare i fråga om tillgång till rådgivningstjänster och information som tillhandahålls av arbetsförmedlingar. Medlemsstaterna får dock enligt artikel 12.2 d begränsa rätten till likabehandling till att avse arbetstagare från tredjeland som har anställning och begränsa tillgången till bostäder, med undantag för hyra av privatägda bostäder, inom de gränser som föreskrivs i nationell rätt. En liknande bestämmelse finns i 2011 års direktiv. I det nya direktivet anges dock till skillnad från 2011 års direktiv att rätten till likabehandling i fråga om tillgång till bostäder avser offentligägda och privatägda bostäder. I 2011 års direktiv gjordes inte heller något undantag för privatägda bostäder när det gäller medlemsstaternas möjligheter att begränsa rätten till likabehandling. Då gjordes bedömningen att direktivets krav tillgodosågs genom gällande rätt och att möjligheten att begränsa rätten till likabehandling när det gäller tillgången till bostäder inte skulle utnyttjas (prop. 2013/14:153 s. 42). Enligt 2 kap. 9 § diskrimineringslagen är diskriminering av arbetssökande och arbetstagare förbjuden i fråga om arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag. Av 2 kap. 12 § samma lag följer att diskriminering är förbjuden för den som utanför privat- och familjelivet tillhandahåller varor, tjänster eller bostäder till allmänheten. Det finns alltså inga begränsningar grundad på medborgaskap för att få tillgång till sådana varor och tjänster som avses i det nya direktivet, förfaranden för att erhålla bostäder eller för att ta del av arbetsförmedlingens tjänster. Direktivets bestämmelse om likabehandling med svenska medborgare i denna del tillgodoses således genom gällande rätt och kräver inte några författningsändringar. Möjligheten att begränsa rätten till likabehandling i fråga om bostäder bör inte utnyttjas.
80
83Likabehandling under vistelsen i Sverige
8.4 Personer som har beviljats skydd i enlighet med
nationell rätt, internationella förpliktelser eller
praxis i en medlemsstat
Bedömning: Det nya direktivets krav om att personer som har beviljats skydd i enlighet med nationell rätt, internationella förpliktelser eller praxis i en medlemsstat ska omfattas av bestämmelserna om likabehandling om de har tillstånd att arbeta tillgodoses genom gällande rätt.
Skälen för bedömningen: Enligt artikel 3.5 i det nya direktivet, som är ny i förhållande till 2011 års direktiv, är kapitel III om rätten till likabehandling även tillämpligt på personer som har beviljats skydd i enlighet med nationell rätt, internationella förpliktelser eller praxis i en medlemsstat, om de i enlighet med nationell rätt har tillstånd att arbeta. Detta gäller trots att denna personkrets enligt artikel 3.2 h undantas från direktivets tillämpningsområde. Tribunalvittnen (22 kap. UtlL), personer som är föremål för särskilt personsäkerhetsarbete (5 kap. 15 b § UtlL) och personer som beviljats uppehållstillstånd p.g.a. vissa hinder mot verkställighet (12 kap. 18 § första stycket 1 UtlL) (jfr avsnitt 5) har bedömts ingå i personkretsen (jfr prop. 2024/25:18 s. 45). Även dessa personkategorier omfattas således av bestämmelserna om rätten till likabehandling i förhållande till svenska medborgare, om de har tillstånd att arbeta. Direktivets krav på likabehandling bedöms i avsnitt 8.1 – 8.3 vara tillgodosett genom gällande rätt, främst beroende på att svensk rätt som utgångspunkt inte gör någon skillnad på medborgarskap. Det finns ingen särreglering som innebär att de nu aktuella personkategorierna inte skulle omfattas av samma rättigheter som övriga tredjelandsmedborgare som omfattas av direktivets tillämpningsområde. Direktivets krav att även dessa personkategorier ska omfattas av likabehandling bedöms därför vara tillgodosett enligt gällande rätt.
81
859 Åtgärder mot missbruk och
sanktioner
Bedömning: Det nya direktivets krav om att vidta åtgärder i syfte att förhindra missbruk och om sanktioner mot arbetsgivare som inte uppfyller sina skyldigheter enligt direktivet tillgodoses genom gällande rätt. Detsamma gäller det nya direktivets krav på tillträde till arbetsplatsen och bostaden.
Skälen för bedömningen
Direktivet
Enligt artikel 13.1 i det nya direktivet ska medlemsstaterna vidta åtgärder i syfte att förhindra potentiellt missbruk och sanktionera arbetsgivares överträdelser av nationella bestämmelser om likabehandling som antagits enligt artikel 12. Åtgärderna ska omfatta övervakning, bedömning och, när så är lämpligt, inspektioner, i synnerhet i sektorer med hög risk för kränkningar av arbetstagares rättigheter, i enlighet med nationell rätt eller administrativ praxis. Enligt artikel 13.2 ska medlemsstaterna föreskriva sanktioner mot arbetsgivare som inte har fullgjort sina skyldigheter enligt direktivet. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Enligt artikel 13.3 ska medlemsstaterna säkerställa att de organ som ansvarar för kontrollen av arbete eller andra behöriga myndigheter samt, om så föreskrivs i nationell rätt om medborgare i medlemsstaten, organisationer som företräder arbetstagares intressen har tillträde till arbetsplatsen. Om bostad tillhandahålls av arbetsgivaren och om så föreskrivs i nationell rätt om medborgare i medlemsstaten, ska tillträde till arbetsplatsen omfatta tillträde till
83
86Åtgärder mot missbruk och sanktioner
den bostaden, förutsatt att arbetstagaren från tredjeland samtycker till detta tillträde. Motsvarande bestämmelser finns inte i 2011 års direktiv. Däremot finns liknande bestämmelser i andra direktiv på närliggande områden, bl.a. säsongsanställningsdirektivet. Av skäl 43 framgår också att när det gäller skyddet av arbetstagare bör liknande nationella åtgärder för övervakning, bedömning, inspektioner, sanktioner och underlättande av klagomål redan ha antagits och vara i kraft på nationell nivå.
Åtgärder mot missbruk och sanktioner mot arbetsgivare
Bestämmelser om att medlemsstaterna ska vidta åtgärder i syfte att förhindra missbruk och föreskriva sanktioner mot arbetsgivare finns även i bl.a. det nya blåkortsdirektivet, ICT-direktivet och säsongsanställningsdirektivet. Vid genomförandet av de direktiven gjordes bedömningen att det inte behöves några författningsändringar med anledning av dessa regleringar, utan de kontrollmöjligheter och sanktioner som redan finns ansågs vara tillräckliga för att möta direktivens krav (se prop. 2024/25:18 s. 100 och 111, propositionen Uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning – genomförande av ICT-direktivet [prop. 2017/18:34] s. 92 och propositionen Genomförande av säsongsanställningsdirektivet [prop. 2017/18:108] s. 96 – 99). I Migrationsverkets uppgifter ingår att vidta åtgärder för att motverka missbruk av regler (5 § 1 förordningen med instruktion för Migrationsverket). För att säkerställa att lön, försäkringsskydd och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen ska Migrationsverket vid handläggningen av en ansökan om arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § UtlL ge sammanslutningar av arbetstagare inom det verksamhetsområde som tillståndet avser tillfälle att yttra sig i ärendet (5 kap. 7 a § UtlF). Migrationsverket får härigenom möjlighet att redan vid tillståndsprövningen säkerställa att innehavaren av ett arbetstillstånd kommer att arbeta under rimliga villkor. Migrationsverket har också möjlighet att ålägga en arbetsgivare att, under den tid som utlänningens tillstånd gäller hos den
84
87Åtgärder mot missbruk och sanktioner
arbetsgivaren, skriftligen anmäla om något av de villkor som anges i 6 kap. 2 § första stycket UtlL ändras till det sämre i förhållande till de uppgifter som legat till grund för beslutet om arbetstillstånd (6 kap. 6 c § UtlF). En underlåtenhet att göra en sådan anmälan kopplas även till ett straffansvar (20 kap. 6 § UtlL). En arbetsgivare till en utlänning som beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket UtlL är också skyldig att efter Migrationsverkets föreläggande lämna skriftlig uppgift om de villkor som gäller för utlänningens anställning (6 kap. 6 b § UtlF). Uppgifterna ska lämnas på heder och samvete, vilket innebär att bestämmelserna om osann eller vårdslös försäkran i 15 kap. 10 § brottsbalken blir tillämpliga. En arbetsgivare som lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen kan, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, dömas för osann försäkran till böter eller fängelse i högst sex månader. För att ytterligare förstärka åtgärderna mot missbruk och fusk gäller sedan den 1 juni 2022 att Migrationsverket även kan besluta om att förelägga arbetsgivaren att komma in med de efterfrågade uppgifterna. Föreläggandet får förenas med vite (9 kap. 17 § UtlL). Vidare har Migrationsverket möjlighet att göra en förnyad kontroll vid en ansökan om förlängning av ett arbetstillstånd. Under den löpande tillståndstiden görs även kontroller om det på något sätt kommer till Migrationsverkets kännedom att det finns skäl att återkalla tillståndet. Av artikel 12 i det nya direktivet följer att en arbetstagare från tredjeland som omfattas av direktivet ska ha rätt till likabehandling i förhållande till medborgarna i medlemsstaten där arbetstagaren vistas, bl.a. i fråga om anställningsvillkor. Det innebär att arbetsgivare inte får särbehandla den arbetstagaren i förhållande till svenska medborgare när det gäller exempelvis lön. Som framgår i avsnitt 8.1 får en arbetsgivare enligt 2 kap. 1 § diskrimineringslagen inte diskriminera den som hos arbetsgivaren är arbetstagare. Även om medborgarskap i sig inte är en diskrimineringsgrund kan krav kopplade till medborgarskap bedömas som indirekt diskriminerande, eftersom sådana typiskt sett missgynnar människor med annat etniskt eller nationellt ursprung än svenskt (prop. 2007/08:95 s. 497). Den som bryter mot förbudet mot diskriminering ska enligt 5 kap. 1 § diskrimineringslagen betala diskrimineringsersättning för den kränkning som överträdelsen innebär och även ersättning för den förlust som uppkommer.
85
88Åtgärder mot missbruk och sanktioner
När det gäller regler som specifikt behandlar arbetsvillkor och regler som gäller hälsa och säkerhet på arbetsplatsen finns inte någon särreglering som tar sin utgångspunkt i arbetstagarens medborgarskap. I fråga om övervakning och kontroll av arbetstagares arbets- och anställningsvillkor är det både Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter som ansvarar för denna. Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningen (7 kap. 1 § arbetsmiljölagen [1977:1160] och 20 § arbetstidslagen [1982:673]). De författningar som behandlar dessa frågor innehåller också straffbestämmelser och regler om sanktionsavgifter för den arbetsgivare som bryter mot lagstiftningen (exempelvis 8 kap. 1 – 5 §§ arbetsmiljölagen och 22 och 23 §§ arbetstidslagen). Den svenska arbetsmarknadsmodellen innebär att arbetstagarorganisationerna kontrollerar att en arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal tillämpar avtalet på alla arbetstagare, såväl fackligt organiserade som oorganiserade, vilket även innefattar utländska arbetstagare. När det gäller rätten till likabehandling i fråga om grenarna av social trygghet enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen har arbetsgivaren, i svensk rätt, inte så stora möjligheter att påverka den rätten genom sitt agerande. Det finns dock vissa skyldigheter som en arbetsgivare har när det gäller till exempel arbetstagares sjukdom. Bestämmelserna gäller oavsett medborgarskap. Det åligger t.ex. arbetsgivaren att göra en anmälan om sjukdomsfall till Försäkringskassan i de fall sjukperioden och anställningen fortsätter efter sjuklöneperiodens utgång. Anmälningsskyldigheten är straffsanktionerad (12 och 19 §§ lagen [1991:1047] om sjuklön). Den som utger ersättning för arbete i Sverige, generellt sett en arbetsgivare, är skyldig att betala arbetsgivaravgifter på ersättningen i enlighet med socialavgiftslagen (2000:980). Detta gäller oavsett vilket medborgarskap den som tar emot ersättningen har. Det som är avgörande för bedömning av avgiftsskyldigheten är om det är fråga om ersättning till en person som när arbetet utförs omfattas av den svenska socialförsäkringen eller inte. Den som utger ersättning för arbete kan också vara skyldig att betala allmän löneavgift på ersättningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och särskild löneskatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på
86
89Åtgärder mot missbruk och sanktioner
vissa förvärvsinkomster. En arbetsgivare är också skyldig att göra skatteavdrag på ersättning som betalas ut för arbete som utförts i Sverige. En arbetsgivare som inte sköter sina skyldigheter kan påföras särskilda avgifter, t.ex. i form av skattetillägg enligt 49 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244). En utlänning är likställd med en svensk medborgare när det gäller möjligheten att tillhöra en arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation samt att vidta strejkåtgärder. I Sverige finns en grundlagsskyddad föreningsfrihet och rätt för en förening av arbetstagare att vidta stridsåtgärder (2 kap. 1 § första stycket 5 och 14 § regeringsformen). Såväl enskilda arbetsgivare, enskilda arbetstagare och organisationer på arbetsmarknaden som bryter mot lagstiftningen eller kollektivavtal kan dömas till ekonomiskt skadestånd. För det fall en arbetsgivare vidtar en åtgärd till skada för arbetstagaren för att denna utnyttjar sin föreningsfrihet kan allmänt skadestånd utgå för föreningsrättskränkning (7, 8 och 54 §§ lagen om medbestämmande i arbetslivet). Det kan även nämnas att en arbetsgivare är skyldig att på avtalsrättslig grund betala lön och annan ersättning enligt anställningsavtalet. En tredjelandsmedborgare med uppehålls- och arbetstillstånd har samma möjligheter som andra rättssubjekt att vända sig till Kronofogdemyndigheten med en ansökan om betalningsföreläggande (2 – 6 §§ lagen [1990:746] om betalningsföreläggande och handräckning) eller att få till stånd en rättslig prövning av en fordran genom att vända sig till domstol. Möjligheten till rättslig prövning gäller även för det fall en arbetsgivare i strid med den föreslagna regleringen har krävt ersättning från utlänningen för en ansökningsavgift. Utlänningen har således rätt att bestrida en sådan fordran och att få till stånd en rättslig prövning vid domstol. Regeringen bedriver även ett omfattande arbete mot arbetslivskriminalitet. Det finns bl.a. ett pågående uppdrag för nio myndigheter att samverka för att motverka arbetslivskriminalitet, bl.a. genom inrättande av regionala center mot arbetslivskriminalitet (A2022/00333). Deltagande myndigheter är Arbetsmiljöverket, Arbetsförmedlingen, Skatteverket, Försäkringskassan, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Jämställdhetsmyndigheten och Migrationsverket. Myndigheterna samarbetar för att upptäcka felaktigheter hos arbetsgivare, som
87
90Åtgärder mot missbruk och sanktioner
exempelvis anställda som saknar rätt att arbeta i Sverige. Kärnan i detta samarbete är genomförandet av myndighetsgemensamma arbetsplatskontroller. Polismyndigheten får även genomföra inspektioner för att kontrollera om en arbetsgivare har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas i Sverige, eller har rätt att vistas här men saknar föreskrivet arbetstillstånd. Inspektionerna får genomföras inom de verksamhetssektorer som Polismyndigheten identifierat som risksektorer (9 kap. 14 § UtlL). Migrationsverket kontrollerar om personer har rätt att arbeta i Sverige och om arbetsgivaren uppfyller kraven för att anställa utländsk arbetskraft. En arbetsgivare som har en utlänning anställd utan att det finns rätt till det kan dömas till fängelse i högst ett år och kan också få betala en särskild avgift (20 kap. 5 och 12 §§ UtlL). Vidare har delegationen mot arbetslivskriminalitet i sitt slutbetänkande Arbetslivskriminalitet, upplägg, verktyg och åtgärder och det fortsatta arbetet (SOU 2025:25) lämnat förslag som syftar till att stärka skyddet av arbetstagare i fall där arbetsgivaren inte har tillämpat de anställningsvillkor som har varit en förutsättning för arbetstillståndet. I betänkandet Ett förbättrat system mot arbetskraftsexploatering m.m. (SOU 2021:88) finns förslag på ytterligare åtgärder och sanktioner mot arbetsgivare. Förslagen bereds inom Regeringskansliet. De kontroll- och sanktionsmöjligheter som redan finns enligt gällande rätt bedöms sammantaget vara tillräckliga för att möta det nya direktivets krav på åtgärder i syfte att förhindra potentiellt missbruk och sanktionera arbetsgivare som bryter mot sina skyldigheter enligt direktivet.
Kontrollmyndigheternas tillträde till arbetsplats och bostad
Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över efterlevnaden av arbetsmiljöoch arbetstidslagstiftningen medan Migrationsverket kontrollerar att utlänningslagstiftningen följs. När det gäller arbetsmiljölagstiftningen är det övergripande syftet att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Tillsynsmyndigheten ska ges tillträde till arbetsstället och får där göra undersökningar och ta prov i kontrollsyfte (7 kap.
88
91Åtgärder mot missbruk och sanktioner
5 § arbetsmiljölagen). Skyddsombud, som utses av och företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor, är utrustade med olika befogenheter och har bl.a. rätt att få upplysningar och begära undersökningar för kontroll av förhållandena på arbetsplatsen (6 kap. 6 och 6 a §§ arbetsmiljölagen). Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka om arbetsmiljön och bör som ett led i den regelbundna översynen av den bl.a. genomföra skyddsronder (7 § arbetsmiljöförordningen [1977:1166]). En arbetsgivare får inte hindra en facklig förtroendeman att fullgöra sitt uppdrag. Om uppdraget avser en annan arbetsplats än förtroendemannens egen, är arbetsgivaren på den arbetsplatsen skyldig att låta förtroendemannen få tillträde och vara verksam i den omfattning som behövs för uppdraget. Verksamheten får dock inte medföra betydande hinder för arbetets behöriga gång (3 § lagen [1974:358] om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen). Direktivets krav på tillträde till arbetsplatsen bedöms mot denna bakgrund vara tillgodosett genom gällande rätt och någon ytterligare reglering behövs därför inte. När det gäller den del av bestämmelsen som avser tillträde till en bostad ska den enligt det nya direktivet gälla under förutsättning att arbetstagaren samtycker till detta. En liknande bestämmelse finns i säsongsanställningsdirektivet och vid genomförandet av det direktivet gjordes bedömningen att direktivets krav var tillgodosedda enligt gällande rätt (prop. 2017/18:108 s. 95 och 96). Enligt 2 kap. 6 § regeringsformen är var och en mot det allmänna skyddad mot bl.a. kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång. Om ett tillträde till en bostad inte är påtvingat eller med andra ord frivilligt bör det inte vara fråga om någon inskränkning av det grundlagsskyddet (se regeringens proposition med förslag till ändrade regler om kroppsvisitation och kroppsbesiktning, m.m. [prop. 1993/94:24] s. 39 och prop. 2017/18:108 s. 96). Något hinder mot tillträde till en bostad under förutsättning att utlänningen lämnat sitt samtycke bedöms därför inte finnas enligt nuvarande ordning.
89
9310 Klagomål och rättslig prövning
Bedömning: Det nya direktivets bestämmelser om underlättande av klagomål och rättslig prövning tillgodoses genom gällande rätt och kräver inte några författningsändringar.
Skälen för bedömningen
Klagomålsförfarandet
I artikel 14.1 i det nya direktivet föreskrivs att medlemsstaterna ska säkerställa att det finns effektiva mekanismer genom vilka arbetstagare från tredjeland kan inge klagomål mot sina arbetsgivare direkt, genom tredjeparter som, i enlighet med de kriterier som fastställs i nationell rätt, har ett berättigat intresse av att säkerställa att direktivet och de nationella bestämmelser som antagits enligt direktivet efterlevs och genom en behörig myndighet i medlemsstaten när detta föreskrivs i nationell rätt. Motsvarande bestämmelse finns inte i 2011 års direktiv. Liknande bestämmelser finns emellertid i sanktionsdirektivet och även i säsongsanställningsdirektivet. Några författningsändringar bedömdes inte behöva införas med anledning av dessa regleringar utan de klagomålsförfaranden som redan finns ansågs vara tillräckliga för att möta dessa direktivs krav (propositionen Genomförande av direktivet om sanktioner mot arbetsgivare [prop. 2012/13:125] s. 89 – 93 och prop. 2017/18:108 s. 81 – 83). En fråga som uppkommer är vilka skyldigheter för medlemsstaterna som följer av att klagomål ska kunna ges in genom tredje parter som utsetts av medlemsstaten. Vid genomförandet av sanktionsdirektivet och säsongsanställningsdirektivet gjordes bedömningen att det inte skulle uppfattas som ett krav på
91
94Klagomål och rättslig prövning
medlemsstaterna att utse vissa organisationer att biträda de aktuella utlänningarna, eftersom det skulle göra det omöjligt för medlemsstaterna att genomföra direktivet om det inte finns någon lämplig organisation som är villig att hjälpa de aktuella utlänningarna. Det ansågs att direktiven i stället skulle uppfattas som en skyldighet för medlemsstaterna att acceptera att klagomål ges in av organisationer som engagerar sig i sådana frågor (prop. 2012/13:125 s. 90 och prop. 2017/18:108 s. 82). Det saknas skäl att göra någon annan bedömning. Av artikel 14.1 framgår inte heller vad klagomålen ska kunna avse eller till vem. I skäl 42 anges att medlemsstaterna bör säkerställa att det finns effektiva mekanismer genom vilka arbetstagare från tredjeland kan söka rättslig prövning och inge klagomål. Enligt bestämmelsen ska klagomålet vara riktat mot arbetsgivaren. Av skäl 42 följer vidare att kravet syftar till att hantera situationer där arbetstagaren från tredjeland inte känner till att det finns mekanismer genom vilka arbetstagaren kan få sin sak prövad eller av rädsla drar sig för att utnyttja den möjligheten. Vid genomförandet av säsongsanställningsdirektivet ansågs en rimlig tolkning vara att bestämmelserna innebär en skyldighet för medlemsstaterna att se till att säsongsarbetare har tillgång till effektiva rättsmedel och att det finns en möjlighet för honom eller henne att få sin sak prövad (prop. 2017/18:108 s. 82). Det saknas skäl att göra en annan tolkning av det nu aktuella direktivet. De rättsmedel som en arbetstagare från tredjeland kan tillgripa skiljer sig inte från dem som i övrigt gäller enligt svensk rätt. En arbetstagare från tredjeland har samma möjligheter som andra rättssubjekt att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning. Förfarandet som föreskrivs i den lagen syftar till att borgenärer ska få en exekutionstitel avseende otvistiga penningfordringar på ett snabbt och enkelt sätt, utan att först behöva väcka talan i domstol. Om det visar sig att fordran är tvistig överlämnas ärendet till tingsrätten. Arbetsrättsliga tvister som antingen rör en tvist om kollektivavtal eller en annan tvist som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare prövas i särskild ordning i enlighet med lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. I vissa fall kan talan väckas direkt hos Arbetsdomstolen och i andra fall ska talan väckas i tingsrätt. En
92
95Klagomål och rättslig prövning
arbetstagare från tredjeland har samma möjligheter som andra arbetstagare att vända sig till domstol vid en arbetstvist. Direktivets bestämmelse om att medlemsstaterna ska säkerställa mekanismer genom vilka arbetstagare från tredjeland kan föra fram klagomål mot sina arbetsgivare bedöms därmed vara tillgodosett genom gällande rätt.
Tredje parts engagemang i rättsliga eller administrativa förfaranden
Enligt artikel 14.2 i det nya direktivet ska medlemsstaterna säkerställa att tredje parter som avses i artikel 14.1 b, på uppdrag av arbetstagaren från tredje land eller för att stödja denne, med dennes samtycke får engagera sig i eventuella förvaltnings- eller civilrättsliga förfaranden som syftar till att säkerställa genomförandet av direktivet eller nationella bestämmelser som antagits enligt direktivet. Eftersom det är fråga om att tredje parter ska kunna engagera sig på tredjelandsmedborgarens vägnar eller för att stödja denne bör bestämmelsen ta sikte på sådana frågor där det är utlänningen som ska ta initiativet. Bestämmelsen bör inte uppfattas så att tredje parter med berättigat intresse ska ha rätt att engagera sig i förfaranden som avser sanktioner och åtgärder som det ankommer på en myndighet att ta initiativ till (jfr prop. 2012/13:125 s. 92). En part vid ett mål vid allmän domstol, en sökande i ett mål om betalningsföreläggande vid Kronofogdemyndigheten och en sökande i ett verkställighetsärende kan företrädas av ombud eller biträdas av ett rättegångsbiträde (12 kap. rättegångsbalken, 66 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning samt 2 kap. 6 § utsökningsbalken). Detsamma gäller en utlänning som ansöker om uppehålls- och arbetstillstånd (14 § förvaltningslagen). De tredje parter som avses i artikel 14.2 är i första hand organisationer. Organisationer kan inte vara ombud eller biträde enligt de allmänna bestämmelserna om rättegångsombud, men företrädare för dem kan vara det. I 4 kap. 5 § lagen om rättegången i arbetstvister finns vissa särskilda bestämmelser om partsställningen i rättegången vid Arbetsdomstolen som första instans. I en tvist om kollektivavtal kan den organisation som slutit avtalet väcka och utföra talan vid Arbetsdomstolen för den som är eller har varit
93
96Klagomål och rättslig prövning
medlem i organisationen. I annan arbetstvist som anges i 2 kap. 1 § lagen om rättegången i arbetstvister kan en organisation väcka och utföra talan för en medlem. I mål där talan ska väckas i Arbetsdomstolen som första instans har en organisation av arbetstagare eller arbetsgivare alltså talerätt för en medlem. En organisation kan därmed utan särskild fullmakt från medlemmen föra hans eller hennes talan. I det fallet är det organisationen som är part (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om rättegången i arbetstvister, m.m. [prop. 1974:77] s. 172). Om en organisation inte vill väcka talan med stöd av 4 kap. 5 § lagen om rättegången i arbetstvister kan en medlem själv väcka talan vid tingsrätt enligt 2 kap. 2 § samma lag. Då gäller allmänna regler om fullmakt. Sammantaget bedöms att dessa möjligheter är tillräckliga för att uppfylla direktivets krav i artikel 14.2.
Skyddsåtgärder mot uppsägning eller annan ogynnsam behandling
Enligt artikel 14.3 i det nya direktivet ska medlemsstaterna säkerställa att arbetstagare från tredjeland har samma tillgång som medborgarna i medlemsstaten där de är bosatta när det gäller åtgärder som skyddar mot uppsägning eller annan ogynnsam behandling som utgör en reaktion från arbetsgivarens sida på ett klagomål inom företaget, eller eventuella rättsliga förfaranden som syftar till att se till att direktivet och nationella bestämmelser som antagits enligt direktivet efterlevs. I 7 § lagen om anställningsskydd finns bestämmelser om krav på att en uppsägning från arbetsgivarens sida ska grunda sig på sakliga skäl. I 7 och 8 §§ lagen om medbestämmande i arbetslivet finns bestämmelser om föreningsrätt. Föreningsrätten ska lämnas okränkt. Det är en kränkning av föreningsrätten om någon på arbetsgivarsidan eller arbetstagarsidan vidtar en åtgärd till skada för någon på andra sidan för att han eller hon har utnyttjat sin föreningsrätt, liksom om någon på ena sidan vidtar åtgärd mot någon på andra sidan i syfte att förmå henne eller honom att inte utnyttja sin föreningsrätt. En arbetstagare kan också ha ett skydd mot repressalier enligt 2 kap. 18 § diskrimineringslagen. Diskrimineringslagens
94
97Klagomål och rättslig prövning
repressalieförbud innebär ett skydd för en arbetstagare som anmäler att arbetsgivaren har handlat i strid med den lagen. Det kan också nämnas att vissa straffrättsliga bestämmelser kan aktualiseras om en arbetsgivare behandlar en arbetstagare på ett ogynnsamt sätt. Så är fallet om den ogynnsamma behandlingen skulle bestå av ett brottsligt förfarande, som exempelvis ofredande, våld eller hot om våld. Några särregler eller begränsningar i fråga om utlänningars skydd mot ogrundade uppsägningar eller annan ogynnsam behandling finns inte. Direktivets krav i denna del bedöms därmed vara tillgodosett genom gällande rätt.
95
9911 Statistik
Bedömning: Några författningsändringar är inte nödvändiga med anledning av det nya direktivets utvidgade krav på att förse kommissionen med statistik.
Skälen för bedömningen: Enligt artikel 17.2 i det nya direktivet ska medlemsstaterna första gången senast den 30 juni 2028 och därefter årligen till kommissionen (Eurostat) lämna statistik över det antal tredjelandsmedborgare som har ansökt om ett kombinerat tillstånd, de för vilka ett kombinerat tillstånd har beviljats och de vars kombinerade tillstånd har förlängts eller återkallats under föregående kalenderår, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 862/2007 av den 11 juni 2007 om gemenskapsstatistik över migration och internationellt skydd och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 311/76 om utarbetande av statistik beträffande utländska arbetstagare. Statistiken ska avse referensperioder på ett kalenderår, delas upp efter typ av beslut, skäl för beslutet, tillståndets giltighetstid, medborgarskap, kön och ålder samt, om uppgift finns, yrke och översändas inom sex månader efter referensperiodens slut. En bestämmelse om statistik finns även i 2011 års direktiv. Nytt i det nya direktivet är att utöver uppgifter om antal tredjelandsmedborgare som beviljats ett kombinerat tillstånd, omfattas också uppgifter om antalet ansökningar, de som beviljats förlängning och återkallelser. I det nya direktivet specificeras det också närmare hur uppgifterna ska kategoriseras. Migrationsverket ska bl.a. föra register och statistik över utlänningar i landet i den utsträckning det behövs för verksamheten (4 § förordning med instruktion för Migrationsverket). Migrationsverkets uppdrag innefattar att tillhandahålla
97
100Statistik
kommissionen sådana statistikuppgifter som avses i artikel 17.2. Det bedöms därför att någon ytterligare reglering inte är nödvändig.
98
10112 Ikraftträdande- och
övergångsbestämmelser
Förslag: Författningsändringarna ska träda i kraft den 21 maj 2026. Bedömning: Det finns inte något behov av övergångsbestämmelser.
Skälen för förslaget och bedömningen: I artikel 18 i det nya direktivet anges att medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser och lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artiklarna 2.2, 3.2, 3.5, 4.1, 4.2, 4.4, 5.2, 5.3, 5.4, 6.1, 7.1, 8.2, 8.3, 8.4, 9, 10, 11.1 d, 11.2-11.6, 12.1 a, b, g och h, 12.2 d ii, 13, 14, 16 och 17 senast den 21 maj 2026. Det föreslås därför att författningsändringarna ska träda i kraft den 21 maj 2026. De föreslagna reglerna ska, om inte annat särskilt föreskrivs, tillämpas vid prövning som sker från och med den dag då de nya reglerna träder i kraft. Förslagen syftar till att förenkla processen för arbetstillstånd och därmed bidra till att stärka Sveriges konkurrens- och attraktionskraft. Något behov av övergångsbestämmelser bedöms inte finnas. De föreslagna bestämmelserna bör därför tillämpas utan undantag vid prövning som sker från och med den dag de nya bestämmelserna träder i kraft. Det innebär bl.a. att ansökningar om uppehållstillstånd för arbete och arbetstillstånd som kommit in till Migrationsverket före ikraftträdandet ska prövas i vanlig ordning men att i de fall arbetstillstånd beviljas ska tillståndet följaktligen inte villkoras med en viss arbetsgivare eller ett visst slag av arbete. För de utlänningar som redan har ett arbetstillstånd knutet till en viss arbetsgivare och som efter ikraftträdandet anmäler byte av arbetsgivare kan Migrationsverket under en övergångsperiod behöva
99
102Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
överväga om nya arbetstillstånd behöver utfärdas. Att de föreslagna bestämmelserna ska tillämpas från och med den dag de träder i kraft innebär även att om Migrationsverket före ikraftträdandet har avslagit en utlännings ansökan om arbetstillstånd, ska migrationsdomstolen pröva ett överklagande utifrån de nya reglerna. Domstolen kan i en sådan situation behöva anvisa parterna vilken ytterligare utredning som behövs. Huruvida domstolen som första instans kan göra prövningen utifrån de nya bestämmelserna får emellertid avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
100
10313 Kostnader och andra
konsekvenser
Bedömning: Förslagen leder till marginellt ökade kostnader för Migrationsverket och migrationsdomstolarna. Dessa kostnader kan hanteras inom myndigheternas befintliga anslag.
Skälen för bedömningen
Konsekvenser för det allmänna
Det nya direktivet syftar till att förenkla och harmonisera de regler som för närvarande gäller i medlemsstaterna i fråga om ansökan om tillstånd att resa in i och vistas i EU för att arbeta. Det är svårt att bedöma om förslagen i sig kommer att påverka antalet personer från tredje land som kommer till Sverige för att arbeta. 2024 beviljades knappt 13 500 förstagångsansökningar av arbetstillstånd. Ett effektivt förfarande kan naturligtvis påverka antalet arbetskraftsinvandrare som söker sig till Sverige. Kortare handläggningstid och förenklade regler vid byte av arbetsgivare kan därför göra det svenska systemet med arbetskraftsinvandring mer attraktivt än i dag. Några förändringar i själva ansökningsförfarandet föreslås emellertid inte eftersom det förfarande som tillämpas för att beviljas ett uppehålls- och arbetstillstånd redan motsvarar direktivets krav. Därtill reglerar direktivet inte vilka villkor som ska gälla för att ett uppehållstillstånd för arbete och ett arbetstillstånd ska beviljas. Några ändringar av de villkor som gäller i svensk rätt för att en arbetskraftsinvandrare ska beviljas ett tillstånd föreslås inte heller i denna promemoria. Sammantaget bedöms därför att förslagen i promemorian inte mer än marginellt bör påverka hur många arbetskraftsinvandrare som söker sig till Sverige.
101
104Kostnader och andra konsekvenser
Förslaget om att en utlänning med ett giltigt uppehålls- och arbetstillstånd inte ska behöva ansöka om ett nytt arbetstillstånd vid byte av arbetsgivare bör innebära en besparing för Migrationsverket. Det nya anmälningsförfarandet som i stället föreslås införas bör medföra vissa engångskostnader när bestämmelserna ska börja tillämpas. De löpande kostnader som därefter kan antas uppstå för handläggningen av anmälningar om byte av arbetsgivare bör framför allt avse den fördjupade granskning som Migrationsverket gör utifrån ett indikationsbaserat arbetssätt. Migrationsverket ska visserligen även fortsättningsvis kontrollera att den nya anställningen som anmäls uppfyller villkoren för arbetstillstånd men förslaget möjliggör för Migrationsverket att använda resurserna där de behövs genom att fokusera de fördjupade kontrollerna till vissa branscher där det bedöms finnas en stor risk för missbruk. Dessa kostnader bedöms inte heller överstiga den besparing som bedöms uppstå till följd av förslaget att ett nytt beslut om arbetstillstånd inte behöver fattas av myndigheten vid byte av arbetsgivare. Dessutom finns det redan ett liknande system med anmälningsskyldighet vid byte av arbetsgivare för EU-blåkort. Migrationsverket bör därmed kunna ta ledning från den hanteringen vad gäller utvecklande av nya rutiner. Migrationsverket kan också behöva vidta vissa administrativa åtgärder vad gäller anmärkningar på uppehållstillståndskorten. Förslaget som innebär att en utlänning ska visa att han eller hon har tillräckliga medel för att försörja sig för den period av arbetslöshet som överstiger tre månader kan antas innebära en viss ökad arbetsbörda för Migrationsverket. Migrationsverket prövar dock redan i dag olika sorters krav på försörjning vid vistelse i landet. Det är således inte fråga om en främmande uppgift för myndigheten. Därtill föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om försörjningsförmågan. Om kravet på försörjning preciseras ytterligare i föreskrifter bör det underlätta inte bara handläggningen för Migrationsverket utan även förutsebarheten för enskilda. Även om förslaget om en förlängd omställningsperiod för den som utsatts för exploatering är en ny reglering för Migrationsverket att hantera tar det sikte på en undantagssituation. Med hänsyn till detta bör det endast vara fråga om ytterst få ärenden som inte kan antas påverka Migrationsverket i någon större omfattning.
102
105Kostnader och andra konsekvenser
Den kortare handläggningstid om 90 dagar som enligt förslaget ska gälla vid handläggningen av ansökningar av uppehållstillstånd för arbete och arbetstillstånd bedöms innebära en viss ökad arbetsbelastning för Migrationsverket, som måste anpassa rutiner och arbetssätt till det nya kravet. Vidare föreslås att en utebliven anmälan om att en anställning upphör eller att en ny anställning påbörjas ska kunna leda till återkallelse av uppehållstillståndet. Detta är en ny återkallelsegrund som skulle kunna innebära fler återkallelseärenden. Bedömningen huruvida anmälningsskyldigheten uppfyllts eller inte bör dock vara relativt okomplicerad och prövningen borde därför inte ta särskilt stora resurser i anspråk. Migrationsverkets beslut i ärenden om återkallelse av uppehållstillstånd på grund av en utebliven anmälan kommer kunna överklagas till migrationsdomstol. Eftersom ärendena bör vara relativt enkla bör prövningen inte ta några stora resurser i anspråk. Även i övrigt bedöms förslagen endast leda till ytterst marginella kostnadsökningar för migrationsdomstolarna. Sammanfattningsvis bedöms att förslagen inte kommer leda till annat än marginella kostnadsökningar för förvaltningsmyndigheterna – framför allt Migrationsverket – och migrationsdomstolarna. Kostnaderna bedöms därför rymmas inom befintliga anslag.
Konsekvenser för enskilda och företag
Ett enkelt och effektivt förfarande för ansökningar om uppehållstillstånd för arbete och arbetstillstånd bör bidra till att attrahera kompetens till Sverige. Förslagen bedöms därför på ett övergripande plan som positiva både för enskilda och företag. För svenskt vidkommande tillämpas redan i dag ett ansökningsförfarande för uppehållstillstånd och arbetstillstånd som motsvarar direktivets krav. Förslagen bedöms därför inte innebära några ökade kostnader för företag. För enskilda som har uppehållstillstånd och arbetstillstånd bedöms förslagen innebära en förenkling jämfört med dagens regelverk, särskilt när det gäller förfarandet för att byta arbetsgivare. Detta bör även underlätta för den nya arbetsgivaren och särskilt för mindre företag som har begränsade möjligheter att hantera administrativa ansökningsprocesser. Även möjligheten till
103
106Kostnader och andra konsekvenser
en längre omställningsperiod vid arbetslöshet för den som har haft uppehålls- och arbetstillstånd i mer än två år bedöms vara positivt för enskilda som får en längre tid på sig att hitta en ny anställning, men även för företagens kompetensförsörjning.
Övriga konsekvenser
Betydligt fler män än kvinnor ansöker om arbetstillstånd i Sverige. Även om förslagen är könsneutralt utformade kommer därför fler män än kvinnor att direkt beröras. Vid alla åtgärder som rör barn både direkt och indirekt ska barnets bästa beaktas i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Principen är införlivad i svensk rätt bl.a. genom 1 kap. 10 § UtlL, där det anges att i fall som rör ett barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. Förslagen är inriktade på vuxna utlänningar med koppling till svensk arbetsmarknad. Barn utgör dock den största gruppen anhöriga till arbetskraftsinvandrare. De författningsförslag som nu föreslås bör dock ha en mycket begränsad direkt påverkan på barn och bedöms vara förenliga med barnkonventionen. Däremot kan barn påverkas indirekt som anhöriga t.ex. om ett uppehållstillstånd återkallas och vid en sådan bedömning ska även barnets bästa beaktas. Förslagen bedöms inte beröra kommuner eller regioner i andra fall än som arbetsgivare. Förslagen bedöms på ett övergripande plan medföra förenklingar som är positiva för arbetsgivare.
104
10714 Författningskommentar
Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen
(2005:716)
6 kap. Arbetstillstånd
2 a § Ett arbetstillstånd enligt 2 § första stycket får inte ges för längre tid än två år. Om anställningstiden är kortare än två år ska arbetstillståndet minst gälla under anställningstiden. Ett arbetstillstånd enligt 2 § första stycket ger utlänningen tillstånd att arbeta hos den arbetsgivare och inom den anställning som tillståndet beviljats för eller som därefter har anmälts enligt 4 b § .
Paragrafen reglerar arbetstillståndets giltighet i tiden. Genom ändringen genomförs delvis artikel 11.3 i det nya direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.2. Första stycket andra meningen ändras så att det numera framgår att ett arbetstillstånd minst ska gälla under anställningstiden, om anställningstiden är kortare än två år. Genom ändringen är det alltså i dessa situationer möjligt att bevilja ett arbetstillstånd med en tillståndstid som är längre än anställningstiden. Det kan t.ex. bli aktuellt om utlänningen inledningsvis har en provanställning. Om en provanställning inte övergår i en tillsvidareanställning är utlänningen skyldig att anmäla detta till Migrationsverket, se 4 b §. Den nuvarande regleringen i andra stycket, som innebär att ett arbetstillstånd enligt 2 § första stycket ska knytas till en viss arbetsgivare och ett visst slag av arbete under de första två åren och därefter endast till ett visst slag av arbete, tas bort. Det innebär alltså att ett arbetstillstånd enligt 2 § första stycket inte längre ska knytas till en viss arbetsgivare och ett visst slag av arbete. En utlänning behöver därmed inte längre ansöka om ett nytt arbetstillstånd t.ex.
105
108Författningskommentar
vid byte av arbetsgivare. Den nya regleringen i andra stycket ger i stället anvisningar om var en utlänning med arbetstillstånd enligt 2 § första stycket har tillstånd att arbeta. Arbetstillståndet ger utlänningen initialt rätt att arbeta hos den arbetsgivare och inom den anställning som Migrationsverket har prövat ansökan mot och som tillståndet alltså beviljats för. Var utlänningen har rätt att arbeta vid byte av arbetsgivare eller anställning följer därefter av den anmälan som ska göras till Migrationsverket enligt 4 b §. Utlänningen får påbörja den nya anställningen efter att en sådan anmälan har gjorts till Migrationsverket.
Förlängning av tillståndstiden
4 a § Tillståndstiden för ett arbetstillstånd får förlängas om anställningen uppfyller förutsättningarna i 2 § första stycket. Om ansökan avser en ny anställning gäller även det som föreskrivs i 2 § andra stycket. Förlängning av tillståndstiden för ett arbetstillstånd ska vägras om 1. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt, 2. ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende, 3. utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än de som arbetstillståndet beviljades för, eller 4. det har funnits förutsättningar att återkalla tidigare uppehållstillstånd enligt 7 kap. 7 e § första stycket 1 eller 3 , med beaktande av tredje stycket.
Paragrafen innehåller bestämmelser om förlängning av tillståndstiden för ett arbetstillstånd. Övervägandena finns i avsnitt 7.2. I andra stycket 4 införs en hänvisning till den nya återkallelsegrunden i 7 kap. 7 e § första stycket 3. Hänvisningen innebär att en ansökan om förlängning av tillståndstiden ska vägras om det har funnits förutsättningar att återkalla tidigare uppehållstillstånd på grund av att utlänningen inte uppfyllt anmälningsskyldigheten i 4 b §. Det kan t.ex. handla om att utlänningen har underlåtit att anmäla att han eller hon har påbörjat en ny anställning. Detta gäller dock endast om tillståndet skulle ha återkallats med beaktande av vad som anges i 7 kap. 7 e § tredje stycket. Det innebär, precis som redan gäller vid en bedömning av om det funnits förutsättningar att återkalla tidigare uppehållstillstånd enligt 7 kap. 7 e § första stycket 1, att undantagen för ringa fall eller om en återkallelse med hänsyn till
106
109Författningskommentar
omständigheterna annars inte framstår som skälig ska beaktas (prop. 2021/22:134 s. 150 och 151).
Anmälningsskyldighet
4 b § Den som har ett arbetstillstånd enligt 2 § första stycket ska anmäla till Migrationsverket om 1. anställningen upphör, eller 2. en ny anställning påbörjas.
Paragrafen, som är ny, innehåller regler om anmälningsskyldighet. Genom paragrafen genomförs delvis artikel 11.3 och 11.4 i det nya direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.2 och 7.3. Enligt första punkten ska den som har ett arbetstillstånd enligt reglerna för arbetskraftsinvandring anmäla till Migrationsverket om anställningen upphör. Det saknar betydelse vad skälet till att anställningen har upphört är. Utlänningen kan t.ex. ha sagt upp sig. Genom anmälan får Migrationsverket kännedom om när en utlänning påbörjar en period av arbetslöshet. Av andra punkten följer att den som har arbetstillstånd enligt reglerna för arbetskraftsinvandring ska anmäla till Migrationsverket om han eller hon påbörjar en ny anställning. Det kan handla om att utlänningen byter arbetsgivare, får en ny anställning hos samma arbetsgivare eller påbörjar en ny anställning efter en period av arbetslöshet. Anmälningsskyldigheten ersätter i denna del den hittillsvarande ordningen att en utlänning måste ansöka om ett nytt arbetstillstånd vid byte av arbetsgivare eller slag av arbete. Se även 2 a § och kommentaren till den paragrafen. En utlänning som i en anmälan enligt utlänningslagen medvetet lämnar oriktig uppgift eller medvetet underlåter att anmäla ändrade förhållanden av betydelse kan enligt 20 kap. 6 § 2 dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Vidare kan en underlåtenhet att uppfylla anmälningsskyldigheten leda till att uppehållstillståndet för arbete återkallas eller att en förlängning av tillståndstiden för arbetstillståndet nekas (se 4 a § och 7 kap. 7 e §).
Ersättning för ansökningsavgift
6 a § Om avgiften för prövning av ansökan om uppehållstillstånd för arbete enligt 5 kap. 10 § och arbetstillstånd enligt 2 § första stycket betalas av
107
110Författningskommentar
arbetsgivaren, får denne inte kräva ersättning för betalning av avgiften från utlänningen. Ett avtalsvillkor om sådan ersättning är ogiltigt.
Paragrafen, som är ny, reglerar arbetsgivarens betalning av ansökningsavgiften. Genom paragrafen genomförs delvis artikel 10 i det nya direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.8. Av bestämmelsen följer att om avgiften för prövning av ansökan om uppehållstillstånd för arbete och arbetstillstånd betalas av arbetsgivaren får denne inte kräva ersättning för betalning av avgiften från utlänningen och att ett avtalsvillkor om sådan ersättning är ogiltigt. Det innebär att en arbetsgivare som betalar ansökningsavgiften inte får kräva sådan ersättning från utlänningen, oavsett om arbetsgivaren och utlänningen har kommit överens om det. Att avtalsvillkoret är ogiltigt innebär att det inte kan göras gällande mellan parterna. Avgift för den som ansöker om uppehålls- och arbetstillstånd regleras i 8 kap. 5 § utlänningsförordningen (2006:97) och förordning (1997:691) om avgifter vid utlandsmyndigheterna.
7 kap. Återkallelse av tillstånd
3 § Uppehållstillstånd får återkallas för en utlänning som har rest in i landet, om 1. utlänningen utan arbetstillstånd bedriver verksamhet som kräver ett sådant tillstånd, 2. utlänningen har beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket och anställningen upphört, eller 3. det på grund av tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att utlänningen a) i Sverige eller i något annat nordiskt land kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet, b) i Sverige eller i något annat nordiskt land kommer att bedriva sådant företagsspioneri som utövas på uppdrag av eller understöds av en främmande makt eller av någon som agerar för en främmande makts räkning där det kan antas att brottet inte leder till endast böter, eller c) kommer att bedriva verksamhet med koppling till terrorism. Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som meddelats med stöd av 5 kap. 3 § första stycket 1 eller 2 b eller 3 a § första stycket 1 eller andra stycket får återkallas om förhållandet upphör. Uppehållstillstånd får dock inte återkallas enligt första stycket 1 om utlänningen har vistats här i landet i mer än tre år med uppehållstillstånd
108
111Författningskommentar
när frågan om återkallelse prövas av den myndighet som först beslutar i saken. Om utlänningen har vistats här i landet i mer än fem år med uppehållstillstånd när frågan om återkallelse prövas av den myndighet som först beslutar i saken, får uppehållstillståndet återkallas enligt första stycket 3 endast om det finns synnerliga skäl för det. Uppehållstillstånd får inte heller återkallas enligt första stycket 2 om utlänningen har varit arbetslös i mindre än tre månader. Om utlänningen har haft arbetstillstånd i mer än två år får uppehållstillståndet inte återkallas om han eller hon har varit arbetslös i mindre än sex månader och har tillräckliga medel för att försörja sig för den period av arbetslöshet som överstiger tre månader. Om det finns skälig anledning att anta att en utlänning har exploaterats i arbete under uppenbart orimliga villkor ska tiden i fjärde stycket vara sex månader i stället för tre och nio månader i stället för sex om utlänningen har haft arbetstillstånd i mer än två år. Kravet på försörjning i fjärde stycket gäller inte i denna situation.
Paragrafen innehåller bestämmelser om återkallelse av uppehållstillstånd. Genom paragrafen genomförs delvis artikel 11.4 och artikel 11.6 i det nya direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.3 och 7.4. I första stycket 2 tas det hittillsvarande kravet om att den nya anställningen ska omfattas av arbetstillståndet eller att utlänningen ska ha ansökt om arbetstillstånd med anledning av en ny anställning och ansökan därefter beviljas bort. Ändringen är en följd av att arbetstillstånd inte längre ska kopplas till en viss arbetsgivare eller ett visst slag av arbete, se 6 kap. 2 a § och kommentaren till den paragrafen. Den hittillsvarande s.k. omställningsperioden, som innebär att en utlänning med arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket har tre månader på sig att hitta en ny anställning innan tillståndet kan återkallas, flyttas till fjärde stycket, se nedan. Enligt fjärde stycket , som är nytt, får ett uppehållstillstånd inte återkallas enligt första stycket 2 trots att anställningen har upphört om utlänningen har varit arbetslös i mindre än tre månader. Regleringen motsvarar vad som hittills har gällt enligt första stycket 2. Vidare införs en möjlighet för en utlänning som har haft ett arbetstillstånd i mer än två år att vid arbetslöshet få en längre omställningsperiod. För en sådan utlänning får uppehållstillståndet inte återkallas, om han eller hon varit arbetslös i mindre än sex månader. En ytterligare förutsättning för att kunna använda sig av
109
112Författningskommentar
den längre omställningsperioden är att utlänningen kan försörja sig för den tid av arbetslöshet som överstiger tre månader. Enligt artikel 11.4 i det nya direktivet innebär kravet att utlänningen ska ha tillräckliga medel att försörja sig utan hjälp från det sociala biståndssystemet. Vad som närmare avses med kravet på att kunna försörja sig meddelas genom föreskrifter. Ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela sådana föreskrifter finns i 10 §. I femte stycket , som är nytt, införs en undantagsreglering som endast gäller om det finns skälig anledning att anta att en utlänning har utsatts för exploatering i arbete under uppenbart orimliga villkor. I en sådan situation ska tiderna i fjärde stycket vara sex månader i stället för tre och nio månader i stället för sex. Om förutsättningarna är uppfyllda innebär det alltså att utlänningen får ytterligare tre månader på sig att under en omställningsperiod hitta en ny anställning. Kravet på försörjning i fjärde stycket gäller inte i denna situation. Begreppen exploatering och arbete under uppenbart orimliga villkor har samma innebörd som i 4 kap. 1 b § brottsbalken. Det innebär att exploatering inte föreligger vid varje slags användning av en person. I stället krävs att användningen av personen vid en bedömning i det enskilda fallet framstår som otillbörlig. Vidare avses med arbete under uppenbart orimliga villkor arbete eller tjänst under villkor – såväl faktiska arbetsförhållanden som andra villkor – som är så dåliga att de vid en objektiv helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet på ett påfallande och negativt sätt skiljer sig från vad som får anses acceptabelt på arbetsmarknaden. Det uppställs därmed ett högt krav för att exploatering i arbete under uppenbart orimliga villkor ska anses föreligga. Se vidare prop. 2017/18:123 s. 59 och 60. För att beviskravet skälig anledning att anta ska vara uppfyllt krävs att det finns någon konkret omständighet som talar för att utlänningen kan ha varit utsatt i arbete under uppenbart orimliga villkor. Det kan t.ex. handla om att en förundersökning om människoexploatering i arbete under uppenbart orimliga villkor har inletts. Endast ett påstående från en utlänning om sådan utsatthet är alltså inte tillräckligt. Om en utlänning däremot kan åberopa bevisning av viss substans, t.ex. en polisanmälan eller uppgifter från en arbetsplatsinspektion, som ger indikationer på att han eller hon
110
113Författningskommentar
kan ha varit utsatt för exploatering i arbete under uppenbart orimliga villkor kan Migrationsverkets utredningsansvar aktualiseras. Detta innebär att Migrationsverket främst ska ge utlänningen anvisningar om vilken kompletterande utredning som behövs. Någon skyldighet för Migrationsverket att utreda varje ärende där en utlänning har blivit arbetslös för att utesluta att han eller hon kan ha blivit exploaterad i arbete under uppenbart orimliga villkor finns inte.
7 e § Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete för en utlänning som har beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket ska återkallas om 1. förutsättningarna för arbetstillståndet enligt 6 kap. 2 § första stycket av något annat skäl än att anställningen har upphört inte längre är uppfyllda, 2. utlänningen inte inom fyra månader från tillståndets första giltighetsdag påbörjat arbetet , eller 3. utlänningen inte har fullgjort anmälningsskyldigheten enligt 6 kap. 4 b §. Om utlänningens anställning har upphört sedan utlänningen underrättats om att en utredning om återkallelse enligt första stycket 1 eller 2 har inletts, men innan beslut om återkallelse fattats, gäller bestämmelserna om återkallelse i 3 § första stycket 2, fjärde och femte styckena . Trots vad som anges i första stycket behöver ett tillstånd inte återkallas i ringa fall eller om en återkallelse med hänsyn till omständigheterna annars inte framstår som skälig.
Paragrafen innehåller bestämmelser om återkallelse av uppehållstillstånd för arbete. Genom paragrafen genomförs delvis artikel 11.4 i det nya direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.2. Enligt första stycket 3 , som är ny, ska ett uppehållstillstånd för arbete återkallas om utlänningen inte har fullgjort anmälningsskyldigheten enligt 6 kap. 4 b §, dvs. om utlänningen inte har anmält att anställningen har upphört eller att han eller hon har fått en ny anställning. Undantagen i tredje stycket för ringa fall eller om en återkallelse med hänsyn till omständigheterna annars inte framstår som skälig gäller även i de här fallen. Ett sådant undantag skulle t.ex. kunna handla om att utlänningen av misstag inte har anmält att en anställning har upphört men en kort tid därefter anmäler en ny anställning. I andra stycket tas den nuvarande förlängda omställningsperioden om fyra månader bort. Stycket reglerar de fall en utlänning blir
111
114Författningskommentar
arbetslös efter att en utredning om återkallelse av tillståndet enligt första stycket har inletts, men innan beslut har fattats. Genom den nya hänvisningen till 3 § fjärde stycket framgår att en utlänning som blir arbetslös efter att en utredning om återkallelse har inletts får tre månader, i stället för fyra månader, på sig att hitta en ny anställning och sex månader om utlänningen har haft arbetstillstånd i mer än två år och kan försörja sig. Genom den nya hänvisningen till 3 § femte stycket framgår att ytterligare tre månader kan medges om det finns skälig anledning att anta att utlänningen har exploaterats i arbete under uppenbart orimliga villkor. Bestämmelsens nuvarande tillämpningsområde är i övrigt oförändrat. Den nya återkallelsegrunden vid en utebliven anmälan enligt första stycket 3 omfattas alltså inte av regleringen. För att klargöra detta införs en hänvisning till att en utredning om återkallelse ska ha inletts enligt första stycket 1 eller 2.
10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om försörjningsförmåga enligt 3 § fjärde stycket.
Paragrafen, som är ny, innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om försörjningsförmåga enligt 3 § fjärde stycket. Genom paragrafen genomförs delvis artikel 11.4 i det nya direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.
112
115_l_ome_gg
3URTVHWXLKÿUNWTNHNXÿTPPW`WH[[KÿMWINWNS AFÿ9rXHRWHN
gl^o^_l_o
01234545265708909ÿ3ÿ209ÿ209ÿ01ÿ
ÿÿÿ !"#ÿ
$%ÿ&&ÿÿ'()"*'+(!+!ÿ+(!ÿ&&ÿ)$%,"!&ÿ&"##'&-ÿ+(!ÿ&!.#'%,$!*!ÿ&&ÿ"'&'ÿ $/0ÿ!,&ÿ -ÿÿ%#%''&&'ÿ&!!"&$!"1%ÿ$/0ÿ$%ÿÿ*%'%ÿ1 '2&&"*ÿ!2&&"*0&!ÿ+(!ÿ
Bilaga 1
!,&'&*!ÿ+!-ÿ&!.#ÿ'$%ÿ"'&'ÿ#*#"*ÿ"ÿÿ%#%''&&
$%!,&"*
34567878598:3;<3<ÿ6>?ÿ345673@AB8ÿ4;@6;3;Aÿ5CDÿ?85ÿ8;<8E@<ÿD3<<8ÿD@53B<@F GHIÿJHKLMKNIHÿKOÿPQRIRKSHMÿTGÿ3URTVHWXLKÿUNWTNHNXÿPUNLMWTNXXYMMZÿXYRXLW[MÿKRMWLH[ÿ\]^_ÿKÿT`aÿJZ
GHIÿJHKLMKNIHÿKOÿ3URTVHWXLKÿLTGGWXXWTNHNXÿPQRX[KSZ
HPMHRÿQOHRXYNIKNIHÿKOÿUMLKXMHMÿMW[[ÿ[KSXMWPMNWNSXKLMÿMW[[ÿIHÿNKMWTNH[[KÿVKR[KGHNMHNZ
GHIÿJHKLMKNIHÿKOÿ3URTVHWXLKÿHLTNTGWXLKÿT`aÿXT`WK[KÿLTGGWMMbNXÿcMMRKNIHÿd fZ
GHIÿJHKLMKNIHÿKOÿ5HSWTNLTGGWMMbNXÿcMMRKNIHÿd fZ
WÿHN[WSaHMÿGHIÿIHMÿTRIWNKRWHÿ[KSXMWPMNWNSXPQRPKRKNIHMÿd fZÿT`a
e KOÿPQ[hKNIHÿXLY[i
_ j[HRKÿYNIRWNSKRÿXLKÿSQRKXÿWÿ3URTVKVKR[KGHNMHMXÿT`aÿRkIHMXÿIWRHLMWOÿ_leem]nm34ÿd f^ÿDHMÿIWRHLMWOHMÿJQRÿKOÿ McI[WSaHMXXLY[ÿTGKRJHMKX^ def g 4NWTNHNÿJQRÿXYLHRXMY[[KÿHNÿRYMMOWXÿJHaKNI[WNSÿKOÿMRHIhH[KNIXGHIJTRSKRHÿXTGÿOWXMKXÿ[KS[WSHNÿVkÿGHI[HGXXMKMHRNKXÿ MHRRWMTRWUGÿT`aÿHNÿGHRÿLRKPMPU[[ÿWNMHSRKMWTNXVT[WMWLÿJQRÿXcPMKÿMW[[ÿKMMÿSHÿIHXXKÿMRHIhH[KNIXGHIJTRSKRHÿRYMMWSaHMHRÿT`aÿ d_f XLc[IWSaHMHRÿXTGÿYRÿhYGPQRJKRKÿGHIÿUNWTNXGHIJTRSKRNKX^
o pHXMYGGH[XHRÿTGÿHMMÿHNIKÿKNXQLNWNSXPQRPKRKNIHÿXTGÿ[HIHRÿMW[[ÿUMPYRIKNIHMÿKOÿHMMÿLTGJWNHRKMÿMW[[XMkNIÿXTGZÿWÿHNÿHNIKÿ KIGWNWXMRKMWOÿaKNI[WNSZÿTGPKMMKRÿXkOY[ÿUVVHak[[XMW[[XMkNIÿXTGÿKRJHMXMW[[XMkNIÿLTGGHRÿKMMÿJWIRKÿMW[[ÿKMMÿPQRHNL[KÿT`aÿ dgf aKRGTNWXHRKÿIHÿRHS[HRÿXTGÿPQRÿNYROKRKNIHÿSY[[HRÿWÿGHI[HGXXMKMHRNK^
jQRÿKMMÿGQh[WSSQRKÿIHNÿPQRXMKÿWNRHXKNÿVkÿIHRKXÿMHRRWMTRWHRÿJQRÿGHI[HGXXMKMHRNKÿLUNNKÿUMPYRIKÿHMMÿLTGJWNHRKMÿMW[[XMkNIÿ H[[HRZÿTGÿIHÿUMPYRIKRÿLTGJWNHRKIHÿMW[[XMkNIÿHNIKXMÿHPMHRÿWNRHXKZÿHNÿOWXHRWNS^ÿ:HI[HGXXMKMHRNKÿJQRÿUMPYRIKÿXkIKNKÿ dof LTGJWNHRKIHÿMW[[XMkNIÿH[[HRÿOWXHRWNSKRÿWÿ[YGV[WSÿMWI^
3NÿUVVXYMMNWNSÿRHS[HRÿPQRÿPQRPKRKNIHMÿPQRÿaKNI[YSSNWNSÿKOÿKNXQLKNÿTGÿHMMÿLTGJWNHRKMÿMW[[XMkNIÿJQRÿPKXMXMY[[KXÿWÿIHMMKÿ IWRHLMWO^ÿDHMMKÿPQRPKRKNIHÿJQRÿOKRKÿHPPHLMWOMÿT`aÿaKNMHRJKRMZÿGHIÿJHKLMKNIHÿKOÿIHNÿNTRGK[KÿKRJHMXJQRIKNÿPQRÿ dqf GHI[HGXXMKMHRNKXÿPQROK[MNWNSKRZÿXKGMÿMRKNXVKRHNMZÿRYMMOWXMÿT`aÿW`LHrIWXLRWGWNHRKNIHZÿXkÿKMMÿIHÿJHRQRIKÿVHRXTNHRNKÿSHXÿ KIHLOKMÿRYMMXXYLHRaHMÿWNTGÿRWG[WSÿMWI^
@ÿIHNÿHURTVHWXLKÿVH[KRHNÿPQRÿXT`WK[KÿRYMMWSaHMHRZÿXTGÿVRTL[KGHRKIHXÿIHNÿe\ÿNTOHGJHRÿ_le\ÿWÿEQMHJTRSZÿPKXMXMY[[XÿHNÿ UVVXYMMNWNSÿVRWN`WVHRÿXTGÿXLKÿMhYNKÿXTGÿOYS[HINWNSÿPQRÿKMMÿXYLHRXMY[[Kÿ[WLKÿGQh[WSaHMHRZÿMW[[MRYIHÿMW[[ÿKRJHMXGKRLNKIHNZÿ dsf RYMMOWXKÿKRJHMXOW[[LTRÿXKGMÿXT`WK[MÿXLcIIÿT`aÿXT`WK[ÿWNL[UIHRWNS^ÿtOHRXcNHNÿKOÿIWRHLMWOÿ_leem]nm34ÿWNSkRÿWÿIHMÿ kMSYRIXVKLHMÿPQRÿLTGVHMHNXHRÿT`aÿMK[KNSHRÿXTGÿPQRHX[TSXÿXTGÿHNÿUVVPQ[hNWNSÿKOÿLTGGWXXWTNHNXÿGHIIH[KNIHÿKOÿIHNÿ _gÿXHVMHGJHRÿ_l_lÿTGÿHNÿNcÿGWSRKMWTNXrÿT`aÿKXc[VKLM^ÿDHNÿQOHRXcNHNÿYRÿT`LXkÿHMMÿKOÿWNX[KSHNÿWÿLTGGWXXWTNHNXÿ GHIIH[KNIHÿKOÿIHNÿoÿGKRXÿ_l_eÿTGÿaKNI[WNSXV[KNHNÿPQRÿIHNÿHURTVHWXLKÿVH[KRHNÿPQRÿXT`WK[KÿRYMMWSaHMHR^
d f34<ÿ>ÿ\qZÿ_n^_^_l_gZÿX^ÿegs^ d f34<ÿ>ÿ\]Zÿ_^g^_l_gZÿX^ÿq]^ d f3URTVKVKR[KGHNMHMXÿXMkNIVUNLMÿKOÿIHNÿegÿGKRXÿ_l_oÿdYNNUÿWNMHÿTPPHNM[WSShTRIÿWÿ34<fÿT`aÿRkIHMXÿJHX[UMÿKOÿIHNÿe_ÿKVRW[ÿ_l_o^ d f3URTVKVKR[KGHNMHMXÿT`aÿRkIHMXÿIWRHLMWOÿ_leem]nm34ÿKOÿIHNÿegÿIH`HGJHRÿ_leeÿTGÿHMMÿHNIKÿKNXQLNWNSXPQRPKRKNIHÿPQRÿHMMÿ LTGJWNHRKMÿMW[[XMkNIÿPQRÿMRHIhH[KNIXGHIJTRSKRHÿKMMÿOWXMKXÿT`aÿKRJHMKÿVkÿHNÿGHI[HGXXMKMXÿMHRRWMTRWUGÿT`aÿTGÿHNÿSHGHNXKGÿ UVVXYMMNWNSÿRYMMWSaHMHRÿPQRÿKRJHMXMKSKRHÿPRkNÿMRHIhH[KNIÿXTGÿOWXMKXÿ[KS[WSHNÿWÿHNÿGHI[HGXXMKMÿd34<ÿ9ÿgogZÿ_g^e_^_leeZÿX^ÿef^ 39@iÿaMMVimmIKMK^HURTVK^HUmH[WmIWRm_l_ome_ggmTh emen e _ g o
113
116)O
/ÿP(ÿ4.M3.3M
34567884954ÿÿ466ÿ46ÿÿ64ÿ4ÿ84948556645ÿ446ÿ66ÿ494ÿ4ÿÿ674ÿÿ 466ÿ846ÿ69956ÿÿ464ÿ466ÿ46ÿÿ64ÿ4ÿ84948556645ÿ766ÿÿ4946ÿ84ÿ649ÿ1ÿ 012 ÿ46ÿ8ÿ45ÿ45ÿ655766ÿ0 !"462ÿ#ÿ9ÿÿ466ÿÿ8494855664ÿ 64ÿÿ54ÿ66ÿ4ÿ5ÿ8ÿ466ÿ846ÿ69956ÿ64ÿÿ65ÿÿ699ÿÿ4994ÿ59ÿ4
466ÿ46ÿÿ866ÿ56799569ÿ%ÿ567995994ÿ8499ÿ64&495844ÿ%ÿ 4654ÿ'8ÿ4ÿ8494855665ÿ6499ÿ766ÿ69964ÿ45ÿÿ64&495844ÿ48ÿ48546ÿ 0$2 58ÿ7ÿ46944ÿÿ455ÿ6468ÿ%ÿ58ÿÿ466ÿ567995994ÿ84ÿ46564(ÿÿ5ÿ
Bilaga 1
64&495844ÿ64ÿ65ÿÿ466ÿ465ÿ69978584ÿ)869ÿ4567884954ÿÿ466ÿ46ÿ 58ÿ54ÿ4654ÿÿ%5ÿ699785ÿÿ5ÿ46
656644ÿ64&495844ÿÿ64ÿ8665ÿÿ466ÿ46ÿ466ÿÿ64ÿÿ66ÿ64&495" 844ÿ58ÿ994ÿ565ÿ%ÿ46ÿÿ4ÿ849485566ÿ%ÿ58ÿ656645ÿ699ÿ4ÿÿ849485566ÿ 02 6566ÿ6&64ÿ949ÿÿ994ÿ699ÿ5584948556645ÿ844ÿ4ÿ4ÿ6ÿ65664" 4ÿÿÿ54ÿ4ÿ56799599ÿ58ÿ64ÿ45ÿÿ699784ÿÿ9846465ÿ%ÿ465ÿ 46ÿ*+1,+-ÿ0 2
/4&495844ÿ58ÿÿ49&65ÿ50ÿÿ4946ÿ84ÿ6499ÿ766(ÿ646499ÿ964954ÿ4994ÿ15ÿ ÿ4ÿ849485566ÿÿ64ÿ8665ÿÿ466ÿ46(ÿ84ÿ6ÿÿ649ÿ222(ÿ58ÿÿ699785ÿ8ÿ455ÿ 0,.2 64&495844(ÿÿ4946ÿ84ÿ6499ÿ766(ÿÿ766ÿ66ÿ46ÿ%ÿÿ4994ÿÿ&6ÿ466
/4&495844ÿ58ÿÿ49&65ÿ56799ÿ58ÿ66ÿ566ÿÿ4946ÿ84ÿ465ÿ46ÿ 3..4+,.+-ÿ0 2ÿÿ64ÿ8665ÿÿ46ÿ7ÿ4646ÿ84ÿ750ÿ699ÿ45ÿ99876ÿ5466ÿ84ÿ9444ÿ 0,,2 56799ÿ%ÿ45ÿ5759ÿ60ÿÿ499569956(ÿ567899:;<==>?@==>?<ABÿDEFÿGHFHI?@J?ÿKL>H??H
/4&495844ÿ58ÿÿ49&65ÿ45ÿÿ4ÿ8494855665ÿ6468ÿÿ5755464ÿ%ÿ58ÿÿ 56ÿ8ÿ45ÿ4994ÿ58ÿÿ49&65ÿ45ÿÿ4ÿ8494855665ÿ6468ÿÿ4946ÿ84ÿ9846465ÿ 0,32 %ÿ465ÿ46ÿ3.,M+4*+ ÿ0 2ÿÿ64ÿ8665ÿÿ46ÿ7ÿ4646ÿ84ÿ750ÿ699ÿ66ÿ4ÿ8665ÿÿ46ÿ * 3.,M+4*+ (ÿ58ÿ766ÿ4ÿ5759ÿ
N4948556645ÿ50946ÿ66ÿ5656799ÿ8ÿ5ÿ5ÿ45ÿÿÿ4ÿ64&495844ÿ4994ÿÿ445ÿ 4654ÿÿ64ÿ4ÿ4ÿ48ÿ496ÿ9ÿÿ5ÿ844ÿÿ46ÿN494855664ÿÿ 0,42 49ÿ%ÿÿ5ÿ8ÿ466ÿ846ÿ69956ÿ64ÿ7ÿ64&495844ÿ565ÿ6ÿ 1 4ÿ8494855665ÿ6468ÿ58ÿ44ÿ99ÿ45ÿÿ699ÿ4994ÿ565ÿÿ4994ÿ7ÿ4ÿ64&495844ÿ4ÿ 565ÿÿ4ÿ84948556645ÿ6468ÿÿ445ÿÿ44ÿÿ466ÿ966ÿ499569956ÿ58ÿÿ6765ÿ ÿ4ÿ8494855664ÿÿ4946ÿ84ÿ465ÿÿ0-2ÿÿ,.4.+3..3ÿ0 2ÿN494855664ÿÿ%5ÿÿ 8&946ÿ66ÿ6ÿ5ÿ58ÿ45ÿÿÿÿ64&495844ÿ58ÿ4994ÿ5ÿ996ÿÿ45ÿ 6468
34567884954ÿÿ466ÿ46ÿ8ÿ466ÿ4ÿ554ÿ%ÿ8ÿ466ÿ846ÿ69956ÿÿ64ÿ54ÿ 4469ÿ54ÿ4994ÿ54ÿÿ974ÿ564954ÿ 4ÿ65766ÿ66ÿ4ÿÿ58ÿ45ÿÿ57664ÿ4994ÿ $ 0,M2 6499ÿ766ÿ7ÿ099ÿ%ÿ8ÿ4ÿ849485566ÿ67ÿ844ÿ69956ÿ456ÿÿ566ÿ6468(ÿÿ4ÿ 4ÿ8494855664ÿ67ÿ4ÿ449ÿ544ÿ699ÿ64&495844ÿ5ÿ66ÿ44ÿÿÿ466ÿ 846ÿ69956
/5564ÿÿ66ÿ66ÿ4596ÿ8ÿ5ÿÿ4ÿ4ÿ6ÿ58ÿ7ÿ7ÿÿ66ÿ6994ÿ5664ÿÿ 46584(ÿ7ÿ4ÿ5ÿ699ÿ65ÿÿ58ÿ84ÿ4ÿ459ÿ5ÿ8ÿ466ÿ846ÿ69956ÿÿ 0,2 9987ÿ699ÿÿ5664ÿÿ46584ÿ6ÿ9ÿ699ÿ4ÿ459ÿ5ÿ8ÿ466ÿ846ÿ69956ÿ 8665ÿ7ÿ64ÿÿ65564ÿÿ66ÿ66ÿ466ÿ4596ÿN494855664ÿÿ567ÿ464ÿ66ÿ67ÿ4ÿ54ÿ 58ÿ75ÿÿ66ÿ499ÿ466ÿ846ÿ69956ÿÿ9789ÿ6
0 29846465ÿ%ÿ465ÿ46ÿ*+1,+-ÿÿ4ÿ,*ÿ4%484ÿ,*ÿ8ÿ65664ÿÿ46564ÿÿ58ÿ84ÿ 699994ÿÿ6&7564ÿ0-/ÿPÿ,$(ÿ3,,,1(ÿ5ÿ,2 0 2R465ÿ46ÿ3..4+,.+-ÿÿ4ÿ3ÿ484ÿ3..4ÿ8ÿ66ÿ566ÿ64&4958445ÿ56799ÿ0 /ÿPÿ,*(ÿ 29846465ÿ%ÿ465ÿ46ÿ3.,M+4*+ ÿÿ4ÿ3*ÿ4ÿ3.,Mÿ8ÿ99ÿÿ64&4958445ÿ45ÿ%ÿ 34,3..M(ÿ5ÿMM20
564954ÿÿ575556799ÿ0 /ÿPÿM(ÿ3$43.,M(ÿ5ÿ412 0 2R465ÿÿ0-2ÿÿ,.4.+3..3ÿÿ4ÿ,4ÿ&ÿ3..3ÿ8ÿ4ÿ4469ÿ68ÿÿ499569956ÿÿ844ÿ ÿ64&49ÿ0-/ÿPÿ,1(ÿ,*3..3(ÿ5ÿ,2 3+,$ P2Qÿ66Q++644+49++3.3M+,344+& *
$
114
117*A
+,#ÿCÿ<)?()(?
456ÿ899ÿ8ÿ869ÿÿ9688ÿ56868ÿ56ÿ98968ÿ968ÿ96ÿ899ÿ68ÿ899ÿ58ÿ 86ÿÿÿ6898ÿ8868ÿ89ÿÿÿÿ9568ÿ89ÿÿ989ÿ96ÿ8ÿÿ886ÿÿ 0123 58ÿ89ÿÿ56ÿ9689ÿ8ÿÿ99ÿ689ÿ99ÿÿÿ98ÿ8ÿÿ6ÿÿ6ÿ56ÿ 899ÿ68ÿ99ÿ689ÿ99
99ÿÿ56ÿ!9ÿ9ÿÿ9ÿÿ998ÿ69ÿ56ÿ9ÿ68ÿÿ6ÿÿ9ÿ886ÿÿ868ÿ !96ÿÿÿ568ÿ8ÿ869868ÿ8696ÿ86ÿÿ68ÿÿ899ÿ658ÿÿ8998ÿ9ÿÿ 013 858
Bilaga 1
#69ÿ56ÿ899ÿ8998ÿ99ÿ9ÿÿ858ÿ56ÿÿ9ÿ68ÿÿ9ÿÿ6ÿ5ÿ56ÿ68ÿ8ÿ !68896ÿ$998ÿ69ÿ56ÿ9ÿ68ÿ898ÿ56868ÿ56ÿ68ÿ8ÿ%8 01"3
'ÿ!968ÿ9ÿ89986ÿ99ÿ9ÿÿÿ9696ÿÿ566ÿÿ998ÿ69ÿ56ÿ98ÿ 6ÿ8998ÿÿ89ÿ699ÿÿ56ÿ8ÿ658ÿ6999 01&3
*ÿ8ÿÿÿ8ÿ8ÿÿ(ÿ86ÿ()((ÿÿ899ÿ8ÿ9ÿÿ988ÿ9ÿ+,ÿ6ÿ -./.012.3-04356.2ÿ99ÿ8ÿ!69!ÿÿÿ!8ÿ6898ÿÿ8!89ÿ6ÿ9ÿ6ÿÿ%968ÿÿ 0()3 $8ÿ86968ÿ!986ÿ9ÿ899ÿ968ÿ88699ÿ8ÿÿ98968ÿÿ869668ÿ698ÿ 869689ÿ96898ÿ6569ÿÿ98ÿ9886ÿÿ99ÿ59ÿ56899ÿÿ669ÿ99ÿ 99ÿ !8ÿ8ÿ8ÿ8586ÿÿ99ÿ689ÿ99ÿÿÿ66ÿÿ566ÿÿ998ÿ69ÿ ÿÿ8ÿ68ÿ9ÿ99ÿ99ÿ568ÿ8ÿ-./.012.3-04356.2ÿÿ98ÿ86966
:ÿ!9ÿ899ÿ568ÿ86986868ÿÿÿ6ÿ98ÿÿ8996898ÿ56ÿ98968ÿ8ÿ!8ÿ 8ÿ8ÿ8586ÿÿ99ÿ689ÿ99ÿÿ8ÿÿ8ÿ6ÿÿ68ÿ8ÿ96988 0(13 686ÿÿ68ÿ86ÿ99ÿ689ÿ99ÿÿÿ88ÿ989ÿÿÿ66ÿÿ899ÿ ÿ998ÿ69
$9ÿ68ÿ999ÿ56ÿ968ÿÿ9ÿÿ566ÿ0+;3ÿ6ÿ1)<)=())(ÿÿ899ÿ9ÿ6ÿ599ÿ56ÿ 98968ÿ899ÿ568ÿÿ!99686ÿ96ÿÿ!69ÿ68ÿ6ÿ86ÿ99ÿ899ÿ8698ÿ6ÿ9ÿ 0((3 >8ÿ889ÿ56ÿ899ÿÿÿ996ÿ96ÿ8ÿ86ÿ56ÿ98968ÿ9ÿ89ÿÿ9ÿ68ÿ 999ÿ98ÿÿÿ868ÿ99ÿÿ968ÿ8ÿ!86ÿÿ86999ÿ6ÿ8ÿ ÿ9!ÿ8ÿ99ÿ6ÿ99ÿÿ86ÿ89ÿ9ÿ6ÿ56ÿ899ÿ9698686ÿ86ÿ989ÿ 68ÿÿ989ÿ96696ÿÿ99ÿ996ÿ9ÿ869868ÿÿ989ÿ#698686ÿ 56ÿ8ÿ699ÿ899ÿ9668ÿ968ÿÿ86ÿ6ÿÿ969ÿ689ÿÿ6ÿ9ÿ6ÿ9ÿÿÿ6998ÿ 6ÿ968ÿÿ9ÿÿ566ÿ0+;3ÿ6ÿ1)<)=())(
>968ÿÿ998ÿ69ÿÿ99ÿ56ÿ868ÿ8ÿÿ869ÿ56ÿ98ÿ89ÿÿ 96ÿ8ÿ88ÿ99ÿÿ9ÿ68ÿ96ÿ6ÿ898ÿ96ÿÿ 0(<3 56868ÿ56ÿ899ÿ98ÿ68ÿÿ56868ÿ56ÿ899ÿ968ÿ88ÿ99
>968ÿÿ998ÿ69ÿÿ99ÿ689ÿ99ÿÿÿ99ÿÿ968ÿ56ÿ868ÿ 8ÿÿ869ÿ56ÿ9ÿ68ÿ98968ÿ6ÿ899ÿ968ÿ!99686ÿÿ868ÿ56ÿ899ÿ8ÿÿ 0(?3 6ÿ%89ÿ689ÿÿ895689ÿ6ÿ9ÿÿ999ÿ9ÿÿ969ÿÿ89ÿ +ÿ8ÿ8ÿ8ÿ998ÿ9ÿ899ÿ5668ÿ%896ÿ8ÿ9698686ÿÿ8ÿ8ÿ89ÿ ÿ56ÿ868ÿ6ÿ56ÿ98968ÿÿ9ÿ6998ÿ99ÿ86999ÿ9ÿÿ9!68ÿ@ÿÿ99ÿ 689ÿ99ÿ$ÿ98ÿ5996ÿÿ69ÿÿ869ÿ?ÿÿ566ÿ0+;3ÿ6ÿ1)<)=())(ÿÿÿ 8()ÿÿ88ÿ9ÿÿ566ÿ8ÿÿ88ÿ56ÿ899ÿ868ÿ88ÿ96ÿÿ96ÿÿA86ÿ6ÿ 86986ÿ!8ÿ899ÿ668ÿ8699886ÿ6ÿ9698ÿÿÿ98ÿ68ÿÿ895689ÿ ÿÿ98ÿ686ÿ8ÿÿÿ9ÿÿ+6886899ÿÿ69ÿ69ÿ0+,3ÿ()1&=11B(ÿ0 3
$ÿ6ÿÿ6966ÿÿ8ÿ8ÿ9ÿ6ÿ56ÿ899ÿÿ858ÿÿ99ÿ689ÿ99ÿ6ÿÿ6ÿ6ÿ 56ÿ8ÿ99ÿ689ÿ99ÿ8ÿ6ÿÿ8ÿ8ÿ9ÿ6ÿ56ÿ99ÿ9688ÿ8ÿ99ÿ689ÿ 0(B3 99ÿ56ÿ868ÿ998ÿÿ56ÿ8998ÿÿÿ898ÿ699ÿ69ÿ!9ÿ899ÿ8998ÿ6ÿÿ 5696ÿÿ69ÿ996!ÿÿÿ6898ÿ968ÿÿ898968ÿ6ÿ())<ÿÿ())Bÿ >9ÿÿ88ÿÿ9688ÿ56ÿ868ÿ656ÿ968ÿ+99ÿ9ÿ899ÿ8ÿÿ858ÿÿ899ÿ968ÿ & 68ÿ6ÿ568ÿ99ÿ689ÿ99ÿÿ99ÿ9ÿ899ÿ9688ÿ99ÿ689ÿ99ÿ56ÿ68ÿÿ 6966ÿÿ566ÿÿ699ÿ6ÿ89ÿ699ÿÿ56ÿ6ÿÿ6ÿ9ÿ898ÿÿ8ÿ
0 3+6886899ÿÿ69ÿ69ÿ0+,3ÿ()1&=11B(ÿ8ÿÿ()ÿ9ÿ()1&ÿÿ9!8ÿÿ569868ÿ8696ÿÿ+68ÿ ÿ0+,#ÿCÿ1"2ÿ11()1&ÿÿ1)B3 +C:Dÿ99D==89868==6=()(?=1(<<=9 <=1"
&
115
118+7
,-*ÿ8ÿ0$$0
012345678935ÿ7ÿ4563ÿ09ÿ23ÿ00370573327575ÿÿ565382ÿ56ÿ6785ÿ 10376ÿ01234567893ÿ16ÿ5535758ÿ37ÿ5252ÿ01733ÿ09ÿ7ÿ25652ÿ75322ÿÿ63ÿÿ1783ÿ 33ÿ458ÿ37627235ÿÿ33ÿ33ÿ33ÿ23ÿ5783ÿ633ÿ6737ÿ16ÿ3378ÿÿ68ÿ1ÿ75595ÿÿ33ÿ 01753ÿ3723 56ÿ3ÿ3287ÿÿ5ÿ4585758ÿ16ÿ3378ÿ!"ÿ68ÿ6785ÿ10372
'ÿ33ÿ24234ÿ33ÿ365621608ÿ09ÿ62ÿ17ÿ9ÿ372ÿ378 58ÿ37ÿ275ÿ4337893ÿÿ 16122335ÿ023562733ÿ379569 ÿ4337845878ÿ75013705ÿ01ÿ6ÿ2356ÿ956758ÿ201ÿ92ÿÿ
Bilaga 1
#$%& 33ÿ52ÿ01ÿ63ÿ01756ÿ3723 563ÿ7201ÿ01ÿ705ÿÿ752ÿ09ÿ7232ÿ213ÿ01ÿ4337893ÿ 267893ÿ09ÿ4332249328537ÿÿ62ÿ09ÿ62ÿ1716112ÿ266ÿ(5ÿ750137055ÿÿ 7587ÿ75013705ÿ01ÿ3215652ÿ3ÿ24273ÿ3238085723705ÿ2 ÿ33ÿ6ÿ ÿ1ÿ52ÿ09ÿ 433ÿ266ÿ ÿ32325
*65621608ÿ201ÿ7559ÿ5ÿ87378ÿ2956758ÿ09ÿ33ÿ01753ÿ3723 56ÿ201ÿ9ÿ34632ÿÿ5ÿ 1612233ÿ201ÿ3741ÿ+958583ÿ3ÿ3ÿÿ ÿ3723 56ÿ33ÿ2ÿ75ÿ09ÿÿ278ÿ733ÿ ÿ6ÿ #$)& 16122332ÿ373071ÿ201ÿ3741ÿ+958583ÿ3ÿ3ÿ56ÿ5ÿ706ÿÿ9823ÿ3ÿ1 56ÿ56ÿ 5ÿ21 562706ÿ7ÿ57893ÿ16ÿ,015332ÿ09ÿ 632ÿ065758ÿ#,-&ÿ$!%.//ÿ# &ÿ09ÿ37ÿ$!ÿ 7ÿ05537055ÿ01ÿ37415758ÿÿ+958533ÿÿ65ÿ!0ÿ57ÿ!/1"ÿ15ÿ87585ÿ7ÿ252335ÿ '56275ÿ*256ÿ09ÿ375ÿ'57ÿ01ÿ8672ÿ256ÿÿ0530ÿ76ÿ6ÿ815211ÿ 84525ÿ# &ÿ#+958505537055&
! ,3201ÿ63ÿ753ÿ7552ÿ5 805ÿ9072053ÿ57052823735758ÿ9ÿ365621608ÿ07ÿ4337893ÿ056ÿ ÿ 7ÿ75ÿ1612233ÿ6ÿ3ÿ09ÿ75ÿ53705733ÿ6ÿ9ÿ'ÿ33ÿ763ÿ5ÿ05253ÿ #$1& 755675820737ÿ09ÿ1752ÿ27565ÿ7ÿ4337893ÿ15ÿ570521608ÿ09ÿ365621608ÿ !! 201ÿ3ÿ8785ÿ7ÿ5ÿ1612233ÿ09ÿÿ33ÿ0133ÿ6ÿ75378ÿ85ÿ01ÿ7556758ÿÿ63ÿ 232342ÿ5ÿ24335758ÿ4337893ÿÿ33ÿ7ÿ25593ÿ72ÿ6ÿ01 65ÿ ÿ7ÿ365621608ÿ201ÿ 3ÿ8785ÿ7ÿ5ÿ1612233ÿ15ÿ455ÿ753ÿ9ÿ2345758ÿ201ÿ3783ÿ0233ÿ82ÿ211ÿ956758ÿ201ÿ 161223352ÿ85ÿ1608ÿ42735ÿ16ÿ622ÿ234112ÿ4ÿ33ÿ2ÿ33ÿ175711ÿÿ74678ÿ 324335758ÿ7501ÿ57055ÿ455ÿ33ÿ2 65ÿ365621608ÿ8501ÿ2733ÿ3ÿ09ÿ8501ÿ275ÿ 2337535758ÿ76ÿ37ÿ570552ÿ05017ÿ213ÿ103ÿ70ÿ0552ÿ15ÿ5ÿ16122332ÿ85ÿ 1608ÿ09ÿ365621608ÿ37ÿ6ÿÿ5ÿ53ÿ03758ÿÿ6ÿ272354156ÿ43238ÿ 5ÿ 3656ÿÿ7ÿ633ÿ6737ÿ67572ÿ201ÿ5ÿ365621608ÿ201ÿ9ÿ732ÿ752ÿ ÿ5ÿ16122332ÿ 373071ÿ201ÿ4ÿ8785ÿ0233ÿ64ÿ09ÿ201ÿ7501ÿ15ÿÿ33ÿ5234575829 56ÿ9ÿ3723 56ÿ33ÿ3ÿ 64ÿ7ÿ57893ÿ16ÿ53705ÿ433ÿÿ72ÿÿ633ÿ2115958ÿ1 23ÿ5ÿ3238ÿ 5ÿ3656ÿ9ÿ33ÿ 5234575823ÿÿ33ÿ5234575829 56ÿ5783ÿ675737055ÿ7ÿ53705ÿ433ÿ0373ÿÿ72ÿ7ÿ5ÿ 1612233ÿ16ÿ356ÿÿ433272ÿ 5ÿ,072ÿ570552ÿ601230
54ÿ5ÿ7559ÿÿ33ÿ01753ÿ3723 56ÿ3ÿ3287ÿÿ65ÿ5ÿ32875ÿ166ÿ6ÿ978ÿ 15678935ÿ873ÿ01ÿ523457585ÿ7ÿ57893ÿ16ÿ6ÿ565ÿ201ÿ232342ÿ7ÿ53705ÿ433ÿ,5ÿ456758ÿÿ #$/& 523457582705ÿ2 201ÿ328752ÿ622ÿ65ÿ03ÿ64ÿ33ÿ578372ÿ32ÿ32376ÿ09ÿ5ÿ38ÿ753ÿ 7ÿ278ÿ33ÿ3ÿÿ3287
4ÿ365621608ÿ201ÿ8785ÿ7232ÿ09ÿ3ÿ7ÿ5ÿ1612233ÿÿ01332ÿÿ 31752305ÿ5ÿ 81521ÿ24335758ÿ4337893ÿ201ÿ22ÿ ÿ7956758ÿ7ÿ9 56ÿ37ÿ16085ÿ7ÿ65ÿ1612233ÿ #& 64ÿ6ÿ7232ÿ0056ÿÿÿ73ÿ4561 ÿÿ ÿ75ÿ856ÿ6ÿ258785ÿ762ÿ752ÿ34335ÿ37ÿ 7956758ÿ ÿ6ÿ01 65ÿ201ÿ01332ÿÿ633ÿ6737ÿÿ753ÿ5623ÿ0133ÿ365621608ÿ201ÿ 9ÿ732ÿ752ÿ7ÿ5ÿ1612233ÿÿ3ÿ35ÿ45ÿ61ÿ201ÿ9ÿ732ÿ752ÿÿ56ÿ4561 ÿ09ÿ201ÿ 9ÿ 33ÿ37346ÿ37ÿ65ÿ161223352ÿ32156ÿ7ÿ57893ÿ16ÿ56ÿ234112ÿ7ÿ570524335ÿÿ 7ÿ53705ÿ433ÿ75873ÿ171611ÿ37ÿ5ÿ365621608ÿ201ÿ9ÿ732ÿ752ÿ7ÿ16122335ÿ 5783ÿ 632ÿ6737ÿ$.1%.,6ÿ# &ÿ09ÿ365621608ÿ201ÿ9ÿ732ÿ752ÿ ÿ5ÿ16122332ÿ 373071ÿ7ÿ57893ÿ16ÿ,015332ÿ09ÿ 632ÿ6737ÿ#,-&ÿ$!%.1!ÿ# &
# &,015332ÿ09ÿ 632ÿ065758ÿ#,-&ÿ$!%.//ÿÿ65ÿ/ÿ12ÿ$!%ÿ01ÿ5ÿ5705206ÿ01ÿ8452228ÿÿ205ÿ #06ÿ01ÿ+958584525&ÿ#,-*ÿ8ÿ))ÿ$$!%ÿ2ÿ!& # &,6*ÿ8ÿ$/ÿ$$/$ÿ2ÿ!/ !$ # &3 632ÿ6737ÿ$.1%.,6ÿÿ65ÿ$$ÿ231ÿ$ÿ01ÿ433ÿ37ÿ17 35758ÿ#,-*ÿ8ÿ$"!ÿ!$ÿ2ÿ!$& ! # &,015332ÿ09ÿ 632ÿ6737ÿ#,-&ÿ$!%.1!ÿÿ65ÿ!!ÿ1ÿ$!%ÿ01ÿ705ÿÿ3656216082ÿ752ÿ09ÿ 7232ÿÿ025758ÿ2367ÿ37ÿ005343ÿ63856ÿ7ÿ332081ÿÿ3765758203ÿ09ÿÿÿ73ÿ #,-*ÿ8ÿ!$ÿ$!"$!%ÿ2ÿ$!& 0.!1 ,89ÿ9339..630.7.67.$$0.!$.0 !
!! !$ !
116
119$38ÿ6ÿ1% * !%!*
456678ÿ6ÿ788ÿÿÿ88ÿ78ÿÿÿ66ÿÿ6ÿ66ÿ6778778ÿ6ÿ 78ÿÿÿ66ÿ6657ÿ6ÿ76878ÿÿ78ÿ7766ÿ76ÿÿÿ76ÿ877ÿ668ÿÿ 0123 7ÿ566ÿ66ÿ6ÿÿ76ÿÿÿ7668ÿÿÿ656ÿÿ8ÿ58ÿÿÿ8877ÿ 88ÿÿ76668ÿ66ÿ76
456678ÿ6ÿ788ÿÿ7667ÿ8ÿ6778ÿÿ87ÿ6ÿ776678ÿ77ÿ85ÿ76ÿ57ÿ 86588ÿÿ76ÿ786ÿÿÿ7ÿÿ766ÿ76ÿÿ6ÿ86586ÿ767ÿÿ6ÿ66ÿ 01!3 8ÿ7"678ÿÿ7667ÿ8ÿ6778 ÿ#78ÿ56678ÿÿ68687ÿ66ÿ86588ÿ8ÿ
Bilaga 1
87ÿ76756688ÿÿÿ766ÿ67688ÿÿ7ÿ8ÿÿ5877ÿÿ7678ÿ 878ÿ6588ÿÿ878ÿÿÿ8ÿÿÿ767ÿ588ÿ788ÿÿ88ÿÿ58ÿ 688ÿ5ÿÿ5776ÿÿ76678ÿ7667ÿ776ÿÿ7767 ÿ456678ÿ6ÿ788ÿÿ 66ÿ76ÿÿ665ÿÿ8856678ÿ8687ÿ566ÿ766ÿÿ"ÿÿ78ÿ7766ÿÿ ÿÿÿÿ77ÿÿ78ÿ7ÿ776678
$8ÿ7766ÿÿ7588ÿ7687ÿÿ78ÿ677877ÿÿ56ÿÿ78ÿ888ÿ 7766ÿÿÿ566ÿÿÿ8877ÿÿÿ76ÿ687ÿÿÿ56ÿÿ766ÿ 0113 6778ÿÿ7876ÿ7ÿ$78676ÿÿ76ÿ76ÿ!%%&'1('$)ÿ0 3 ÿ#78ÿ566ÿ6ÿ788ÿÿ 7667ÿ8ÿ6778ÿ67588ÿÿÿÿ758887ÿÿ7"78+ÿÿ6887ÿÿ8ÿ 7687ÿÿ7876ÿ7ÿ7786ÿ8687ÿ878ÿÿ867ÿ7ÿ776678ÿ776ÿ 66ÿ7ÿ8ÿ7667ÿ8ÿ6778ÿ6657ÿ6ÿ8ÿ7687
,7667ÿ8ÿ6778ÿÿ686ÿ788ÿ7ÿ7787ÿÿÿ676 ÿ-ÿ$78676ÿÿ 2* 76ÿ88ÿ0$)3ÿ8ÿ..1'!%%*ÿ87ÿ78ÿÿÿ676ÿ0 3 ÿ/765778ÿÿ788ÿÿÿ 01*3 ÿÿ676ÿÿ766ÿ76ÿÿÿÿ65ÿÿ7667ÿÿ76ÿ87ÿÿ78ÿ7766ÿ 76ÿ8ÿ766ÿ6778 ÿ#766ÿ76ÿÿÿ867ÿ67588ÿ7667ÿ8ÿ6778ÿ7ÿ566767ÿ58ÿ7ÿ ÿ78ÿ7ÿÿ587ÿ88566ÿÿ76ÿÿ676ÿÿ677877ÿÿÿ 58787ÿ88688
2& $7ÿ8878ÿ6ÿÿÿ8ÿÿÿ78ÿ!&ÿ877ÿ!%!%ÿÿÿ0+1%!'21ÿ0 3ÿ6ÿ66ÿ78ÿ7766ÿ 867ÿ8ÿ87ÿ77ÿ758ÿÿ67687ÿÿ88778ÿÿ766ÿ876ÿ668ÿÿ76ÿ576ÿ66ÿ 01&3 7887ÿ777ÿ77ÿÿÿ7ÿ867ÿ5ÿ66ÿÿ78ÿ776678ÿ68ÿÿ766ÿ6778ÿ85ÿ 776678ÿ7ÿ8ÿ78ÿ77ÿ788ÿ8ÿ7787ÿÿÿ7ÿ777ÿ5ÿ66
2776678ÿÿ68687ÿ5765ÿ788ÿÿ677877ÿÿ5ÿ865ÿ77ÿÿ 2( 767ÿ78ÿ87ÿÿ86588ÿÿ7676ÿÿ76 ÿ-878ÿ75888ÿÿ78878ÿÿÿ 01(3 ÿÿ676ÿ786ÿ766ÿ76ÿÿ7ÿ7ÿ566767ÿÿ67588ÿ786ÿ$78676ÿÿ 76ÿ88ÿ0$33ÿ8ÿ2!12'!%2%ÿ0 3
38856678ÿ758ÿ867ÿ776678ÿ77876ÿ66ÿ87ÿ8ÿÿ67667 ÿ#76ÿ 87ÿ678ÿÿ7ÿ7766ÿ66ÿ765ÿ78ÿÿ787ÿÿÿ67687ÿ 0143 878ÿ67ÿÿ87ÿÿ8ÿ6ÿÿ7ÿÿ6 ÿ5ÿ6876ÿÿ788ÿ77876ÿÿ 776678ÿ7776ÿ66ÿ8856678 24
6788ÿÿ7667ÿ8ÿ6778ÿÿ867ÿ7ÿ7688657ÿÿ887ÿ8ÿ78ÿ ÿ67ÿÿ6ÿ68 01.3
2776678ÿÿ5765ÿ66ÿ7ÿ8ÿ878ÿÿ7667ÿ8ÿ6778ÿ85ÿ76ÿ57ÿ68ÿ 6ÿÿÿ65867ÿÿÿ788ÿÿ7667ÿ8ÿ6778ÿÿ87ÿ6ÿ78ÿÿ78ÿ 0113 7766ÿ5ÿ7ÿ5ÿ66ÿ867ÿÿ7876ÿ7ÿ766ÿ76ÿÿ8687ÿ566 ÿ75ÿ576ÿ ÿ58ÿ6ÿ66ÿ8ÿ77867ÿ878ÿ85ÿ76ÿ57ÿ68ÿ6ÿ65ÿ7657ÿÿ67ÿ66ÿ 5765ÿ66ÿ78778ÿÿ7678ÿ778657ÿ7ÿ8687ÿ687ÿÿ8687ÿ77ÿÿ
0 3$78676ÿÿ76ÿ76ÿ!%%&'1('$)ÿÿ78ÿ4ÿ7677ÿ!%%&ÿÿ758887ÿÿ7687ÿ0$38ÿ6ÿ!&&ÿ 3$78676ÿÿ76ÿ88ÿ0$)3ÿ8ÿ..1'!%%*ÿÿ78ÿ!1ÿÿ!%%*ÿÿ88ÿÿ7ÿÿ6766778ÿ 1% 1 !%%&ÿ ÿ!!3 0
0$38ÿ6ÿ2((ÿ1% * !%%*ÿ ÿ23 0 3#678ÿÿÿ78ÿ!&ÿ877ÿ!%!%ÿ-666ÿ8:87ÿ7ÿ778:ÿ7ÿ0-;<73'=7ÿ0+1%!'21ÿ$06-9$3909!%!%91&4ÿ 3$78676ÿÿ76ÿ88ÿ0$33ÿ8ÿ2!12'!%2%ÿÿ78ÿ!*ÿ877ÿ!%2%ÿÿ688ÿÿ88ÿ0$)3ÿ 86ÿ11 0
2* 8ÿ..1'!%%*ÿÿ88ÿ0$)3ÿ8ÿ1.4'!%%1ÿ6ÿ66ÿ5ÿ7ÿ677877ÿÿ786ÿÿ8ÿÿ66ÿ7ÿ 867ÿ66ÿÿ7ÿ88ÿ0$38ÿ6ÿ1**ÿ!1 2! !%2%ÿ ÿ23 $6-9ÿ669''6 7 7'7''!%!*'2!11' &'2. 2&
2(
117
120"-4ÿ5ÿ%''
012345ÿ758912ÿ21205ÿ54411ÿ8ÿ11ÿ43ÿ89100ÿ5ÿ1ÿ43ÿ12ÿ325ÿ455ÿ154ÿ455ÿ 4155441ÿ1ÿ514ÿ121ÿ124ÿ455ÿ34ÿ2ÿ54ÿ754ÿ9285ÿ455ÿÿ2ÿÿ54ÿÿ4152341ÿ 5284481ÿ25ÿ34ÿÿ1ÿ1ÿ4155441ÿ2ÿÿ114ÿ545ÿ2ÿ285ÿÿ452ÿ155
!1ÿ455ÿ514ÿ24842ÿ43ÿ4155441ÿ1ÿ514ÿ1ÿ54514ÿ11234ÿ5234ÿ 0101524ÿ8ÿ4314ÿ4521ÿ5ÿ4152341ÿ32ÿ31511ÿ43ÿ4524ÿ51ÿÿ 45425ÿ25ÿ554ÿ21523ÿ125ÿ1ÿ5ÿ1ÿ415321ÿ121285ÿ8ÿ47521285ÿ45ÿ141ÿ43ÿ 24ÿ51985ÿ25ÿ2252ÿ2ÿ112ÿ"# ÿ1ÿ$$%&'
Bilaga 1
!1ÿ455ÿ154ÿ115ÿ5134ÿ43ÿ4524ÿ51ÿÿ454ÿ25ÿ554ÿ21523ÿ1ÿ 54514ÿ2ÿ52024ÿ4ÿ2ÿ4415ÿÿ415414ÿ04151ÿ2ÿ285ÿÿ452ÿ155ÿ ( 11234ÿ024ÿ421ÿ1ÿ31342ÿ8ÿ1ÿÿ1ÿ025ÿ5234ÿ8ÿ43454ÿ20521ÿ0ÿ24ÿ 10523ÿ51125121ÿ2ÿ285ÿÿ452ÿ155ÿ1ÿ422514523ÿ014)2ÿ*14ÿÿ4341ÿ1ÿ912052ÿ 1ÿ414ÿ8124ÿ92851ÿ1ÿ1ÿÿ1ÿ025ÿ84ÿ5251ÿ52ÿ415045
+54514ÿ1ÿÿ154ÿ455ÿ5ÿ2ÿ5234ÿ421ÿÿ324ÿ4155441ÿ1ÿ514ÿ 1ÿ74ÿ4ÿ1552ÿ0132ÿ8ÿ2ÿ4ÿ215ÿ1ÿÿ51ÿ04151ÿÿ2ÿ285ÿÿÿ125121ÿ ' ÿ455ÿ2ÿ452ÿ155ÿ422514523ÿ014)2ÿ1ÿ52024ÿ5234354ÿ841ÿ55ÿ155245ÿ251ÿ43ÿ455ÿ 154ÿ455ÿ554ÿ21523ÿ513ÿÿ41241ÿ1ÿ414ÿ4475241ÿ1ÿÿ8124ÿ 92851ÿ4ÿ5234ÿ421ÿ4ÿ324ÿ1ÿ455ÿ84514ÿ2574521ÿ1ÿ4155441ÿ1ÿ 514ÿ25ÿ1ÿ52ÿ455ÿ5ÿ2ÿ421ÿ1ÿ51ÿ43ÿ5134ÿ1ÿ5341ÿ455ÿ2ÿ5ÿ4ÿ34ÿ2ÿ 52ÿ4ÿ52ÿ)0ÿ43ÿ14ÿ1ÿ3574ÿ31ÿ+54514ÿ1ÿ154ÿ455ÿ4155441ÿ1ÿ 514ÿ841ÿ44ÿ52ÿÿ141ÿ2ÿÿ545ÿ1ÿÿ1ÿ4554ÿ52ÿ15524ÿ1414ÿ 21205ÿ51414ÿ8ÿ4225145234ÿ1414ÿ4ÿ2ÿ8ÿ414ÿ421ÿÿ 455ÿ2ÿ452ÿ155ÿ1ÿ1414ÿ2ÿÿ545ÿ+54514ÿ1ÿÿ414514ÿ52ÿ52ÿ 15580ÿ2ÿ4ÿ1414ÿ0ÿ44ÿ321ÿÿ4155441ÿÿ1ÿ141ÿÿ554ÿ1123ÿ2ÿ14ÿ 4524ÿ155
,1ÿ5ÿ1ÿ95ÿ43ÿ4155441ÿ1ÿ24ÿ4524ÿ511ÿ1ÿ31342ÿ2ÿ20521ÿ 4521ÿ8ÿ71554ÿ43ÿ4ÿ14ÿ84ÿ45425ÿ8ÿ3414ÿ2ÿ145ÿ0ÿ452ÿ23 %
5ÿ214ÿ5255ÿ1ÿÿ2ÿ284341ÿ155ÿ455ÿ954ÿ4152341ÿ71ÿÿ2528552ÿ-531ÿ455ÿ 5114ÿÿ284341ÿ43ÿ55ÿ2145ÿ525ÿ15414ÿ70091ÿ143ÿ2ÿ72155ÿ1ÿ452ÿ155ÿ 1ÿ54514ÿ74ÿ214ÿ324ÿ321ÿ1ÿ95ÿ43ÿ4152341ÿ21205ÿ55ÿ1414ÿ1ÿ455ÿ2ÿ 711554ÿ8ÿÿ51ÿ43ÿ257452ÿ0ÿ415414ÿÿÿ114ÿ545ÿ751ÿ511ÿ43ÿ 257452ÿ0ÿ415414ÿ1ÿ4241ÿÿ55ÿ2145ÿ525ÿ!1ÿ455ÿ18214ÿ3575ÿ217ÿ 43ÿ514ÿ2ÿ554ÿ21523ÿÿ95ÿ43ÿ4152341ÿ1ÿ54514ÿÿ74ÿ4554ÿÿ 222012ÿ71ÿ32ÿ284341ÿ43ÿ5ÿ214ÿ5255ÿ1ÿ92ÿ455ÿ4154ÿ1ÿÿ154ÿ 4152341ÿ24ÿ84ÿ1ÿ8ÿ951ÿ4152341ÿ*1ÿ43ÿÿ0ÿ5ÿ4524354ÿÿ70015545ÿ 25ÿ452ÿ155ÿ1ÿÿ222012ÿ71ÿ44ÿ52851ÿ25ÿ31524ÿ)ÿ41ÿ.ÿ3112ÿ 52314ÿ74544ÿ)032ÿ)04512ÿ43ÿ284341ÿ43ÿ55ÿ2145ÿ525ÿ1ÿÿ4152341ÿ 7151ÿ455ÿ714ÿ24ÿ15524ÿ92851ÿ55ÿ284341ÿ43ÿ55ÿ2145ÿ525ÿ1ÿ 54514ÿ5254ÿ55ÿ95ÿ43ÿ4152341ÿ1ÿ75ÿ43ÿÿ4ÿ222012
5ÿ214ÿ5255ÿ1ÿ25ÿ5144ÿ71ÿÿ012ÿ0ÿ25ÿ51ÿ41ÿÿ284341ÿ21ÿ415ÿ 1ÿ)ÿ41ÿÿ514141ÿ841ÿ34125ÿ284341ÿ43ÿ5ÿ214ÿ5255ÿ2ÿ1ÿÿ53ÿ1ÿ / !1ÿ415850121ÿÿ31521ÿ51ÿ41ÿ1ÿ54514ÿ74ÿ134ÿ455ÿ284341ÿ43ÿ5ÿ 214ÿ5255ÿ1ÿ14ÿ32ÿ1ÿ455ÿ3114ÿ841ÿ52124ÿÿ1ÿ455ÿ114ÿ2
!1ÿ455ÿ4ÿ740ÿÿ14145ÿ1ÿ455ÿ184ÿ55ÿ2145ÿ525ÿ8ÿÿ1552851ÿ92851ÿ8ÿ 155185414521ÿ1ÿ4155441ÿ1ÿ514ÿ8ÿ14ÿ4241ÿ7007514ÿ54514ÿ 0 455ÿ514ÿ4141231485ÿ8ÿ214524041ÿÿ4ÿ11ÿ21205ÿ1ÿÿ1ÿ025ÿ 45232551ÿ8ÿ4041ÿ1254ÿ52ÿ511
554ÿ21523ÿ1ÿ5204ÿ754ÿ455ÿ5ÿ03141ÿ5202ÿ43ÿ1241ÿ51ÿ2ÿ72155ÿ8ÿ 2ÿ52024ÿ2514524ÿ25175 1 0&($ "5.6ÿ85506&&45471047&2&21&''&('%%&
118
1212:
$,?ÿ;ÿ#!)1) ! 1
456758995ÿÿ58ÿ59885795ÿÿ65ÿ65ÿÿ6985ÿÿ6ÿÿÿ9ÿ6ÿ 59ÿ5775ÿ97ÿ9ÿ559ÿ96ÿ9ÿ57ÿ5775ÿ55795ÿ79ÿ5775ÿÿ96ÿ 0123 775ÿ77ÿ577ÿ85ÿ855ÿ6ÿ9569ÿ765ÿ5775ÿ95577ÿ7ÿÿ955ÿ ÿ575ÿ856ÿ659ÿ65ÿ !!!"1#"$%ÿ0 3ÿÿ659ÿ65ÿ !!!"'2"$%ÿ0 3)
$598ÿ875ÿÿ65ÿ65ÿ875ÿÿ9977ÿ5ÿ56ÿ9965ÿÿ665ÿÿ5ÿ 85ÿ7796ÿÿ56*57698565ÿÿ5ÿÿ5ÿ856758999ÿ58ÿÿ5ÿ58598ÿ 01(3 9ÿ55ÿÿ595ÿÿ56*576ÿ98ÿ99ÿ775ÿÿ5ÿ85675899ÿ5ÿÿ777ÿ 9ÿÿ9ÿÿ856758995ÿÿ95ÿÿ6ÿÿ659ÿ8ÿÿ5ÿÿ
Bilaga 1
9ÿ5ÿÿ9ÿÿ5ÿ6ÿ65ÿÿ575ÿ856ÿ996595ÿÿ57ÿ+ÿÿ65ÿ &2 &( 8ÿ$59ÿ5ÿ0$,-653)ÿ.ÿ575ÿ856ÿ7595ÿÿ988ÿ57ÿÿ65ÿ65ÿ 5ÿ5ÿ6ÿ98ÿÿ66ÿÿÿÿ6599ÿ87)
/5ÿ65ÿ9ÿÿ5599885795ÿ856ÿ65ÿ6765ÿ55ÿÿ65ÿ5ÿ98ÿ59ÿÿ$59ÿ 59ÿ96ÿ8ÿ65ÿ6765ÿ55ÿÿ575ÿ856ÿ57ÿ0)&ÿÿ$,-65) 0+!3 .ÿ575ÿ856ÿ7ÿ&ÿÿ ÿÿ77ÿÿ &ÿ8ÿ1565ÿ59ÿÿ.769ÿ977ÿ856ÿ95565ÿÿ 865ÿ856ÿ5ÿ955ÿÿ9ÿÿ77ÿ$,-65ÿÿ$,1-65ÿÿÿÿ65ÿ5ÿ 0+&3 7785ÿÿ57ÿ1ÿÿ65ÿ775ÿ657ÿ.76ÿ5ÿÿ65ÿÿ65ÿ65ÿ98ÿ5ÿÿ665ÿÿ 5775ÿ7787ÿÿ.76)
.ÿ575ÿ856ÿ7ÿ&ÿÿ ÿÿ77ÿÿ ÿ8ÿ/89ÿ977ÿÿ77ÿ$,-65ÿÿ$,1-65ÿ 657ÿ/8ÿ5ÿÿ65ÿÿ65ÿ65ÿ98ÿ5ÿÿ665ÿÿ5775ÿ7787ÿÿ/8) 0+ 3 27655ÿÿ7ÿ65ÿ65ÿ856ÿ577ÿÿÿ569ÿ77ÿ65ÿ59885795ÿ98ÿÿ5ÿ 5779899ÿ6ÿÿ7765ÿ77ÿ65ÿ65ÿ655)ÿ27655ÿÿ7ÿ65ÿ665ÿ 0+#3 59885795ÿ7*5ÿÿ65ÿ65ÿ655)
/5ÿ65ÿÿ5ÿ5ÿ8567589959ÿ97655ÿ6ÿ775ÿ65ÿ699ÿÿ765ÿ856ÿ577ÿ ÿÿ655ÿ98ÿ59ÿÿ7ÿ.) 0+13
345.%$674ÿ185$295.:2ÿ18;<=6/$) 9=>.?$;ÿ.@AABCDD@ÿFGHICBBGAHGJ
KLMNOPQÿSTUUVWXYY
&).ÿ65ÿ65ÿ9977935ÿ56ÿ9965ÿÿ665ÿÿ5ÿ85ÿ7796ÿÿ56*57698565ÿÿ99ÿÿ5ÿ
ÿ5ÿ856758999ÿ58ÿÿ95ÿÿ57ÿ65ÿ6ÿ659ÿ59ÿÿÿ657ÿ775ÿÿ659ÿ 97735ÿ58598ÿ9ÿ55ÿÿ595ÿÿ56*576ÿ98ÿ99ÿ775ÿÿ5ÿ85675899ÿ95ÿÿ
7ÿ687ÿ65ÿ975ÿ57*659ÿ59ÿÿ5ÿ856758999ÿ58ÿÿ67ÿÿ7567ÿ ÿ7765ÿ77ÿ65ÿ8567589959ÿ8565)
)/5ÿ65ÿ5ÿ5ÿ8567589959ÿÿÿ5988ÿÿ8ÿ56*57698565ÿ98ÿ57*9ÿ 59ÿÿ575ÿ856ÿ57ÿ'()+ÿÿ$,1-65)KLMNOPQÿZ[V\]U]^]_UV`
.ÿ65ÿ65ÿ775ÿ7*65ÿ655a
&)MLPbcPQdebfgPbhiLjdLPaÿ5ÿ59ÿ98ÿ5ÿÿ98565ÿÿ65ÿ85ÿ98ÿ959ÿÿ57ÿ !)&ÿÿ$,1-65
0 35659ÿ65ÿ !!!"1#"$%ÿÿ65ÿ (ÿ*ÿ !!!ÿ8ÿ5865ÿÿ5ÿ8ÿ7567ÿÿ595ÿ95ÿ659ÿ9ÿ 5775ÿ59ÿ9ÿ0$%?ÿ;ÿ&2!ÿ&()') !!!ÿ9)ÿ 3) 0 35659ÿ65ÿ !!!"'2"$%ÿÿ65ÿ 'ÿ585ÿ !!!ÿ8ÿ65ÿÿ5ÿ778ÿ8ÿÿ7567ÿÿ5975ÿ0$%?ÿ;ÿ#!#ÿ )& ) !!!ÿ9)ÿ&03) $;.aÿa""6)5)5"57"6" ! 1"& ##"* '"&2
&2
&(
119
122QR
HNSÿT%ÿ,J1210J02
01234567628235ÿ3ÿ63552ÿÿÿÿÿ !ÿ!ÿ"#ÿÿÿ!!$%ÿ!ÿ !ÿ&ÿ'ÿÿ!#ÿÿÿ!ÿÿ()ÿÿ&!()#ÿ!ÿÿÿ!ÿ!ÿÿ !ÿ&%ÿ**! ÿÿ"+!%
,1-./405326ÿ6076ÿÿ$""#!#ÿÿ$(&ÿ ÿ1!ÿ!ÿÿÿ'ÿÿÿÿ ÿ&ÿÿ!ÿ !ÿ"#ÿÿ!!$ÿ()ÿÿÿ&%
21566ÿ52ÿ273-087332325ÿÿ()(ÿ%ÿ"#ÿ$ ÿ ÿÿÿ)*ÿÿ!#ÿÿ !ÿ'ÿÿ"#ÿÿ
Bilaga 1
ÿ!!$ÿÿ!ÿ ÿÿÿÿÿ! %ÿÿ!ÿÿ$ÿÿÿ )*ÿÿÿ*!ÿ!#1 4360-5ÿ567889:;<7<=>?:@ABC
D1Eÿ!*! ÿ&ÿ!&"!ÿ"#ÿ
Fÿ)*ÿÿÿ(#ÿ !ÿ!ÿÿÿ()ÿÿ%
Fÿÿ !ÿ!ÿ!ÿÿÿ!ÿÿ1(ÿ&ÿÿ!ÿ!ÿÿ$!&ÿÿ!ÿ&%ÿÿÿ !#ÿÿÿ'ÿÿÿ$""#!#ÿ!ÿ!ÿÿ()!ÿGHIFÿÿDJ,JK0JJ0%ÿ
'Fÿÿ !ÿ!ÿ!ÿÿÿ()ÿÿ%ÿ!ÿ!ÿÿ$!&ÿÿ!ÿ&1
01E!*! ÿ&ÿ!ÿ!&"!ÿ"#ÿ
Fÿ&ÿ(!ÿ!ÿ$!ÿÿÿ$) ÿÿÿ$) ÿ!ÿ&ÿ!ÿ(!ÿ)!ÿ!ÿ$!ÿ !ÿ!ÿÿH$""ÿ'ÿ#ÿ!*! ÿ0JJ2K,LKHIÿG F%
F%ÿ!ÿ!*ÿÿ!ÿ(!ÿ'ÿ ÿ*"%ÿ#$ÿÿ&ÿ!ÿ(!ÿ)!ÿÿ&ÿ!* &!ÿ ÿ$!ÿ!ÿ ÿÿ!ÿ$!ÿ'ÿÿÿ$!ÿ'ÿ&%
'Fÿ&ÿ$!%ÿ#ÿ&ÿÿÿ&ÿ$!% 0J Fÿÿ)*ÿÿÿ !ÿ!ÿ"#ÿÿÿ!!$ÿ()ÿÿÿ!ÿ*"ÿ ÿ"ÿÿ ()(1ÿ!ÿ()ÿ!ÿ!ÿÿH$""ÿ'ÿ#ÿ!*! ÿ0JD2KMMKHNÿG F%
Fÿÿ)*ÿÿÿ !ÿ!ÿ"#ÿÿÿ!!$ÿÿ&ÿ!ÿ!ÿÿ!*! ÿ 0JD2K,MKHNÿÿÿ$ÿ"!%
(Fÿÿ&ÿÿ !ÿ!ÿÿÿ"#ÿ$ ÿ ÿ!(&!ÿ*1ÿ!ÿ!ÿÿ#ÿ!*! ÿ0JJDKOOKHIÿG Fÿ ÿÿÿ)*ÿÿ&ÿ!ÿ !ÿ&ÿ"#ÿÿ$ÿ'ÿ &ÿ"#ÿÿ$ÿÿ!ÿ&!% 0D
Fÿÿ !ÿ!!ÿ*1ÿ!ÿH$""ÿ'ÿ#ÿ!*! ÿ0JDDKPOKHNÿG F%ÿÿÿ)*ÿ ÿ!!ÿ*1ÿ!ÿÿ!*! ÿ'ÿ ÿ)*ÿ&$ÿ!ÿÿÿ!ÿÿ$!ÿ$%
Fÿÿ !ÿ*1ÿ!ÿ!ÿÿ!ÿ&%ÿ!!ÿ()"!*ÿÿ"+!ÿ!ÿÿÿÿÿ 00 ÿ)*ÿÿ*1ÿ!ÿ!ÿÿ!ÿ&%ÿ!!ÿ()"!*ÿÿ"+!ÿ!ÿÿÿ'ÿ !*ÿ )*ÿ&$ÿ!ÿÿÿ!ÿÿ$!ÿ$% 0,
G FH$""ÿ'ÿ#ÿ!*! ÿ0JJ2K,LKHIÿ ÿÿ0Pÿ"!ÿ0JJ2ÿÿ$!ÿ'ÿÿ(!ÿ &ÿÿ(!ÿ)ÿ!ÿ'ÿ$""#ÿ!ÿ!ÿÿ!!ÿ'ÿÿ&!ÿ ÿ()!ÿGHHIFÿÿDMD0KMLÿ'ÿÿ $""& ÿ ÿ!*! ÿM2K00DKHHI%ÿMLK,MJKHHI%ÿV0KDP2KHHI%ÿV,KD2LKHHI%ÿVOK,2KHHI%ÿVOK,OKHHI%ÿPJK,M2KHHI%ÿPJK,MOKHHIÿ 'ÿP,KPMKHHIÿGHNSÿTÿDOL%ÿ,J1210JJ2%ÿ1ÿVVF1 G FH$""ÿ'ÿ#ÿ!*! ÿ0JD2KMMKHNÿ ÿÿDOÿÿ0JD2ÿÿ !*ÿ()ÿ!ÿ'ÿ !ÿ()ÿ ÿ!ÿÿ()ÿ()!ÿ()(1!ÿ ÿ"ÿGHNSÿTÿDOV%ÿ0V1O10JD2%ÿ1ÿDF1 G FW#ÿ!*! ÿ0JJDKOOKHIÿ ÿÿ0Jÿ$!ÿ0JJDÿÿ!!!ÿ()ÿÿÿ!(&!ÿ*1ÿ !ÿ! ÿ!)!ÿ ÿ()! ÿ 0J "ÿ'ÿÿ#&ÿ()ÿÿ(&ÿÿÿÿÿ!ÿ()ÿÿÿÿÿ"ÿ'ÿ&ÿ()ÿ ÿÿGHISÿTÿ0D0%ÿV1L10JJD%ÿ1ÿD0F1 G FH$""ÿ'ÿ#ÿ!*! ÿ0JDDKPOKHNÿ ÿÿD,ÿ'ÿ0JDDÿÿÿ()ÿ&ÿÿÿ )ÿ"ÿ*ÿÿ&!ÿ!ÿ!!ÿ*1%ÿ()ÿÿ!ÿ$ÿ()ÿ(1*!ÿÿ"ÿÿ$""(1ÿ 0D * ÿ()ÿÿ'*ÿÿ$!!&ÿ*1) %ÿ'ÿ()ÿ!#ÿ!ÿÿ !ÿ*1ÿGHNSÿTÿ,,V%ÿ0J1D010JDD%ÿ1ÿPF1 LKDL HTUÿ"KK1$"1$K!K!K0J02KD0,,K 00
0,
120
123ab
Y+ÿ.ÿ$($(
01234ÿ67ÿ89790ÿ3299ÿ0ÿ0ÿ4ÿ0708ÿ
18092ÿ988020ÿ7ÿ8020ÿ97ÿ202ÿÿ98ÿ9029ÿ7ÿ76209ÿ26
1234ÿ97ÿ92 ÿ34ÿ7ÿ8092ÿ0729ÿ!ÿÿ442292ÿ7703704ÿ234ÿ 7997
1234ÿ97ÿ92 ÿ34ÿ7ÿ8092ÿ0729ÿ 7ÿ9ÿ979ÿ234ÿ2 46ÿ7ÿ0ÿ!3ÿ99ÿ99"0ÿ3437ÿ!ÿÿ97#ÿ 234ÿ67ÿ702779ÿ0ÿÿ44229ÿ7ÿ234ÿ297ÿ7ÿÿ442292ÿ9$
Bilaga 1
$%422979ÿ!7ÿ29ÿ9ÿ90ÿ&&ÿ0ÿ29ÿ06492ÿ!ÿ79243797ÿ234ÿ90ÿ97ÿ8092ÿ 02!ÿ9ÿ979ÿ!ÿÿ442292ÿ7703704ÿ7ÿ 2ÿ2'ÿ4!97ÿ7ÿ97ÿ8092ÿ0729ÿ0ÿÿ44229ÿ 7ÿ 207$($)90ÿ&&ÿ67ÿ0ÿ0640ÿ!ÿ79243797ÿ234ÿ97ÿ02!ÿ9ÿ979ÿ!ÿ789ÿ98ÿÿ80270$
*$+732ÿ89ÿ234ÿ262ÿ0ÿÿÿÿ0ÿ9ÿ970ÿ67ÿ90ÿ&&&ÿ0640ÿ!ÿ7237ÿ234ÿ97ÿ8092ÿ2#ÿ0ÿ0ÿ 4ÿ903ÿ76ÿ079039ÿ 7027ÿ7ÿ79'02ÿ0ÿÿ44229ÿ34ÿÿ0ÿ0ÿ4ÿ903ÿ76ÿ97ÿ02!ÿ 9ÿ979$
),-&+.ÿ&& /00ÿ/234ÿ4256728295:6;:4;423/ÿ<=>ÿ/00ÿ7<?@82/;40ÿ08AA50B23
CDEFGHIÿK/LLÿMNOPÿPNQRSNTNUQVRWVPWPNOM
$ÿ92 9ÿ34ÿÿ34079ÿ02!ÿ7ÿ34ÿ670ÿ7ÿ 760ÿ98ÿÿ34079ÿ02!ÿ29ÿ2ÿ0ÿ0ÿÿ 9ÿ92 02 7979$ÿ%422979ÿ29ÿ92269ÿ7809ÿ92 097ÿ34ÿÿ34079ÿ02!ÿ29ÿ2ÿ0ÿ98ÿ 79243797ÿ7ÿ98ÿ792437972ÿ9720897$ÿ,7908ÿ!7ÿ4422979ÿ0!9ÿ9ÿ 92 097ÿ2ÿ0ÿ98ÿ79ÿ98ÿ4$
$ÿ92 9ÿ34ÿÿ34079ÿ02!ÿ29ÿ992ÿ3"ÿ7 892ÿ90ÿ67ÿÿ7 79ÿ79243797ÿ 80292ÿ9 7ÿÿ442292ÿ7703704ÿ234ÿÿ80ÿ729ÿ0ÿ0ÿ7ÿ80292ÿ0ÿ7ÿ67ÿ79243797ÿ79ÿ 80292ÿ!ÿÿ442292ÿ7703704ÿ0ÿ29ÿ98ÿ09897ÿ98ÿÿ00ÿ!202!$ÿÿ44229ÿ!7ÿ68ÿ 0ÿ0ÿ4ÿ20ÿ9039ÿ76ÿ39ÿ92 097ÿ34ÿÿ34079ÿ02!ÿ234ÿ97ÿ2ÿ0ÿ98ÿ979ÿ 79243797ÿ234ÿ!7ÿ20ÿ90ÿ!ÿ22ÿ7703704$
$%422979ÿ29ÿ7 89ÿÿ92 9ÿ234ÿ2ÿ0ÿ0ÿÿÿ3"ÿ99ÿÿ2ÿ34ÿ9ÿ679ÿ679ÿ7ÿ 769ÿÿ34079ÿ02!ÿ34ÿ2 9ÿ#7ÿÿ798ÿ234ÿ92ÿ0ÿ03276ÿ7ÿ903ÿ76$ÿX2ÿ 34ÿ9ÿ679ÿ679ÿ7ÿ 769ÿÿ34079ÿ02!ÿ29ÿ 79ÿÿ9ÿ940027908ÿ90ÿ234ÿ34997ÿ !ÿ!202!ÿ3"ÿ97202!$
($Y7ÿ 7260ÿ9ÿÿ798ÿ234ÿ92ÿ0ÿ03276ÿ7ÿ903ÿ76ÿ67ÿ#9ÿ3"ÿ34ÿÿ44229ÿ 6797ÿ34079ÿ02!ÿ92ÿ!ÿ20ÿ7703704ÿ29ÿÿ7 79ÿ44229ÿ0ÿ79243797ÿ 679ÿÿ80270ÿ234ÿ7682ÿ 7ÿ9ÿ7!9ÿÿ34079ÿ02!$
*$Z4ÿÿ 727089ÿ8037ÿ67ÿ#9ÿ29ÿ4422979ÿ679ÿÿ34079ÿ02!ÿ0ÿ792[ 43797ÿ234ÿ92 7ÿ34ÿ0729ÿ3"ÿ0ÿ79243797ÿ234ÿ79ÿ8092ÿ0729ÿ3"ÿ234ÿ7ÿÿ9ÿÿ 9039ÿ34 792644279ÿ76ÿ0ÿ79ÿ92 7ÿ34ÿ 760ÿ7ÿ670ÿ98ÿ20ÿ!202!$
CDEFGHIÿ\@M]RWTUÿ^_NOTU]ML
$%422979ÿ29ÿ2ÿÿ4#0ÿ234ÿ29ÿ8979ÿ 70ÿ9ÿ9ÿ43ÿ92 9ÿ3"ÿ9ÿ679ÿÿ34079ÿ 02!$$`ÿ 709ÿ4#0ÿ29ÿ99ÿ2ÿ34ÿ92 9ÿ34ÿÿ34079ÿ02!ÿ2!ÿ297ÿ234ÿ4 0ÿ3"ÿ7ÿ
99ÿ342607ÿ292ÿÿ997ÿ7ÿÿ9ÿ!ÿÿ260ÿ92 9ÿ982ÿ0$
.&cÿc99$739$007(3 d
121
124QD
=RSÿTÿ@ @
012ÿ456789574ÿ7ÿ217ÿ5ÿ8974ÿ7414ÿ7ÿ844ÿ249ÿÿ75445212ÿÿ914792612ÿ29ÿ614ÿ97ÿ12ÿ762ÿ 249ÿ5ÿ726ÿ16ÿ12ÿ12756ÿ272ÿÿ144ÿ52194ÿ457426
ÿ5214ÿ174ÿ9ÿ84447ÿ29ÿ45678957412ÿ5ÿ6122ÿ24ÿ19ÿ4ÿ7ÿ11241ÿ27112719ÿ874747ÿ5ÿ24521ÿ944
012ÿ195ÿ2651412ÿ7ÿ79584512ÿ2619944ÿ72612ÿÿ17414ÿ5ÿ12514ÿ16ÿ89892612ÿ89ÿ 26199441719ÿ5ÿ91124ÿ24521ÿ944ÿÿ491612671699127ÿ9147591ÿ19ÿ52ÿ272ÿ7ÿ1617744192ÿ 71974ÿ44ÿ91475912ÿ5ÿ5ÿ456ÿ5289199ÿ49161267169912ÿÿ2727ÿ7447ÿÿ9174414ÿÿ272
Bilaga 1
ÿ61ÿ58419ÿ119ÿ26529ÿ7ÿ17ÿ52ÿ45ÿ746ÿ89ÿ272ÿ9ÿ874265ÿ1254ÿ954195192ÿ5ÿ24521ÿ944ÿ7ÿ 612ÿ195ÿ2651412ÿ79584512ÿ2619944ÿ72612ÿÿ5ÿ14419261ÿ58419ÿ119ÿ26529ÿ7ÿ97ÿ ÿ87474ÿ12ÿ955ÿ456789574ÿ89ÿ6197ÿ522261ÿ012ÿ456789574ÿ7ÿ217ÿ5ÿ24ÿ ÿ8974ÿ7414ÿ5ÿ6122ÿ9451ÿÿ 612ÿ4419591ÿ1956ÿ7ÿ717ÿ5ÿ9451ÿ!ÿ7ÿ9ÿ44ÿÿ89ÿ45ÿ6177ÿ44ÿ612ÿ195ÿ2651412ÿ119ÿ269ÿ 91124ÿ2651419ÿ9ÿ4454ÿ61ÿ14419261ÿ58419ÿ7ÿ97ÿÿ6177ÿ14419261ÿ58419ÿ119ÿ 26529ÿ5241ÿ9ÿ247ÿ52ÿ45678957412ÿ89ÿ612ÿ195ÿ2651412ÿ7ÿ272
"#$%&'(ÿ*+,-./01234ÿ4/6674809
:;1617744192ÿ7ÿ4896ÿ144ÿ52194ÿ457426ÿ16ÿ226252ÿÿ612ÿ12145ÿ489252ÿ7ÿ8917957ÿ 5ÿ8996252ÿ<=>?ÿ29ÿ:@@A @@ ÿÿ2ÿ72529ÿÿ9147457426ÿ5ÿ12514ÿ16ÿ1612ÿ: ÿÿ:Bÿ5ÿ52ÿ45ÿ 612ÿ899625212;1617744192ÿ89ÿÿ19ÿ21ÿ4419591ÿ58419ÿ99261ÿ491612671699127ÿ2742527892612ÿ77ÿ
914759127ÿ22ÿÿ69177ÿ914747ÿ4ÿÿ9141ÿ9147456ÿÿ2ÿ119ÿ9ÿ762ÿ58419ÿÿ1149257ÿÿ 77ÿ717ÿ5ÿ9451ÿÿ5ÿ8996252ÿ<=>?ÿ29ÿ:@@A @@ ÿÿ16ÿ @ÿ5ÿ52ÿ45ÿ612ÿ899625212ÿCÿ12514ÿ16ÿ9451ÿÿ 5ÿ8996252ÿ<=>?ÿ29ÿ:@@A @@ ÿ7ÿ12ÿ4916126716991ÿ45ÿ512ÿ614ÿ521961ÿ45742614ÿ48967ÿÿ944ÿ44ÿ 24919ÿ197258419ÿ7ÿ528947ÿÿ614ÿ45742614ÿÿ29ÿ614ÿ9ÿ54ÿ8ÿ61ÿ94461ÿ119ÿ7492
D56ÿ4896261ÿÿ614ÿ521961ÿ45742614ÿ7ÿ1617744192ÿ5241ÿ4896ÿ29ÿ4419591ÿ457426ÿ7ÿ157ÿ 89ÿ44ÿ454961ÿ17ÿ45ÿ914792612 "#$%&'(ÿEFGG1H86674/6674809ÿIJ2ÿ30923ÿK093-86ÿK0ÿ32.141
:L9ÿ1617744192ÿ48969ÿ17457426ÿ89ÿ269ÿ26ÿ2ÿ9141ÿ5ÿ12514ÿ16ÿ8996252ÿ<=>?ÿ 29ÿ:@@A @@ ÿ7ÿ61ÿ2ÿ72529ÿÿ9147457426ÿ191261ÿÿ512ÿ4ÿÿ457426ÿ614ÿ9ÿ89ÿ
;1617744192ÿ89ÿÿ19ÿ21ÿ4419591ÿ58419ÿ99261ÿ491612671699127ÿ2742527892612ÿ77ÿ 914759127ÿ22ÿÿ69177ÿ914747ÿ4ÿÿ9141ÿ9147456ÿÿ2ÿ119ÿ9ÿ762ÿ58419ÿÿ1149257ÿÿ 77ÿ717ÿ5ÿ9451ÿÿ5ÿ8996252ÿ<=>?ÿ29ÿ:@@A @@ ÿÿ16ÿ @ÿ5ÿ52ÿ45ÿ612ÿ899625212ÿCÿ12514ÿ16ÿ9451ÿÿ 5ÿ8996252ÿ<=>?ÿ29ÿ:@@A @@ ÿ7ÿ12ÿ4916126716991ÿ45ÿ512ÿ1745742614ÿ48967ÿÿ944ÿ44ÿ24919ÿ 61ÿ4419591ÿ58419ÿ7ÿ528947ÿÿ614ÿ45742614ÿÿ29ÿ614ÿ9ÿ54ÿ8ÿ61ÿ94461ÿ119ÿ7492
D56ÿ4896261ÿÿ17457426ÿ5ÿ12514ÿ16ÿ8996252ÿ<=>?ÿ29ÿ:@@A @@ ÿ7ÿ1617744192ÿ5241ÿ4896ÿ 29ÿ4419591ÿ457426ÿ7ÿ157ÿ89ÿ44ÿ454961ÿ17ÿ45ÿ914792612"#$%&'(ÿMNK4477KO12H147P32304/12
:Q12ÿ89ÿ144ÿ174ÿÿ44ÿ7ÿ12ÿ272ÿÿ144ÿ52194ÿ457426ÿ119ÿÿ26952ÿ119ÿ892252ÿÿ144ÿ 52194ÿ457426ÿ119ÿÿ44ÿ419ÿ144ÿ52194ÿ457426ÿ7ÿ8447ÿÿ926ÿÿ95419519ÿ7ÿ217ÿ 5ÿ252794412ÿ119ÿ24521ÿ944ÿ7ÿ27ÿ5ÿ12ÿ795845ÿ2619944171
Cÿ144ÿ174ÿÿ44ÿ7ÿ12ÿ272ÿÿ144ÿ52194ÿ457426ÿ119ÿÿ26952ÿ119ÿ892252ÿÿ144ÿ52194ÿ 457426ÿ119ÿ144ÿ174ÿÿ44ÿ419ÿ144ÿ52194ÿ457426ÿ7ÿ272ÿ47ÿ45ÿ61ÿ71585ÿ7426514192ÿ5ÿ912614ÿ ÿ9945254147952512ÿ91714197ÿ5ÿ12514ÿ16ÿ252794412ÿÿ24521ÿ944ÿ=44ÿ7624ÿ174ÿ7ÿ22ÿ 197ÿ5ÿ612ÿ1996ÿ161774412ÿ5ÿ12514ÿ16ÿ24521ÿ944ÿCÿ612ÿ795845ÿ2619944171ÿ7ÿ717ÿ5ÿ24ÿ:ÿ7ÿ 614ÿ217ÿ45ÿ512ÿ674ÿ119ÿ652574945ÿ26514ÿ612ÿ1996ÿ197212ÿ2ÿ19ÿÿ45678957412ÿ89ÿ6144
:@A:! =TCUÿ44UAA64191A15A659A @ A: A
122
125QR
ON2ÿP;ÿ011 012345673589ÿ67ÿ88ÿ688ÿ988ÿ958ÿ938ÿ7839ÿ1ÿ67ÿ3ÿ4856ÿ675ÿ94ÿ8897379ÿ0ÿ47ÿ497ÿ 9497739ÿ839749ÿ58439897ÿ94ÿ3ÿ83ÿ55ÿ93898ÿ9ÿ9ÿ497788959ÿ997ÿ988ÿ 944949ÿ83ÿ549ÿ3ÿ9398ÿ94ÿ49ÿ676749ÿ5ÿ658585ÿ3ÿ839ÿ7881 1 9ÿ9734ÿ5ÿ595ÿ3ÿ7839ÿ!!10ÿ8794"9ÿ58#98ÿ67ÿ3ÿ4856ÿ675ÿ94ÿ8897379ÿ!ÿ47ÿ497ÿ 9497739ÿ839749ÿ584398971 $%&'()*ÿ,-.//0120ÿ4.//ÿ.2567894.62
Bilaga 1
:949558897ÿ5;ÿ83ÿ8794"94594779ÿ#ÿ49ÿ67834ÿ7985379;ÿ9ÿ99ÿ83ÿ83ÿ#ÿÿ97ÿ9 <498ÿ36783ÿÿÿ58749ÿ437ÿ5ÿ95ÿ67ÿ9ÿ5;ÿ#;ÿ3ÿ67949ÿ6;ÿÿ833ÿ 36897;<36783ÿÿ37ÿ67ÿ3795ÿ#ÿ358959;ÿ397398ÿ78839897;ÿ5439897ÿ#ÿ788559798578397;ÿ4734ÿ 78853ÿ73;ÿ67ÿ8794"94594779ÿ#ÿ4975ÿ63"99497;ÿ58ÿ36783ÿÿ798587735= 8397ÿ3ÿ9398ÿ94ÿ839ÿ7881 $%&'()*ÿ>?@A0.54B7
:949558897ÿ67ÿ8ÿ8ÿ36897ÿ67ÿ439ÿÿ537ÿ3ÿ9398ÿ94ÿ4988ÿ4379831ÿ 9ÿ36897ÿ5ÿ85ÿ8ÿÿ 9ÿ9495588ÿ67ÿ88ÿ4ÿ537ÿ67ÿ389ÿ7ÿ77839ÿ997ÿ531ÿCÿ36897ÿ67ÿ43ÿÿ 537ÿ985ÿÿ7985379ÿ5ÿ499ÿ389ÿÿ788ÿ88ÿ8977ÿ54ÿ36897ÿ67ÿ8794"945947791
$%&'()*ÿ>> DE44.0FB4B7ÿG68ÿ5H/IB7ÿ9AÿJB4ÿK68L.2B79JBÿ4.//G412JB4 !1M7ÿ988ÿ3978ÿ83584ÿ7ÿ867485ÿ5ÿ498ÿ497ÿ53ÿ383985834ÿ358ÿ9ÿ3979ÿ788ÿ88 <795ÿ3ÿ#ÿ3585ÿÿ49ÿ94955885ÿ89773873ÿ5ÿ86748ÿ498ÿ39749ÿ8358498;ÿ497ÿ6785883ÿ88ÿ 3979ÿ697ÿÿ37ÿ938ÿ839ÿ788ÿ67ÿ3795ÿ#ÿ358959ÿ3ÿ498; <ÿ67388ÿ838749ÿ83ÿ9ÿ8977387398ÿ3ÿ49ÿ9495588ÿ5ÿ86747ÿ498ÿ39749ÿ8358498;ÿ3ÿ49ÿ7597ÿ5ÿ 6795735ÿ3ÿ839ÿ788;#<9473ÿ49ÿ59#363ÿ79597598ÿ5ÿ9495ÿ938ÿ498ÿ39749ÿ8358498ÿ3ÿ9398ÿ94ÿ839ÿ788;
4<367975ÿÿ53ÿ78839897ÿ5ÿ938ÿ4988ÿ437983;ÿÿ35788ÿ997ÿ839ÿ788ÿ6"97ÿÿ83584981 1:949558897ÿ5ÿ838ÿ88ÿ9ÿ3979ÿÿ988ÿ3978ÿ83584ÿ897ÿ79853791ÿ:949558897ÿ67ÿ8ÿ 7889ÿ67ÿ9ÿ3979ÿÿ988ÿ3978ÿ83584ÿ88ÿ8ÿ7985379ÿ6885ÿÿ8ÿÿ49ÿ37ÿ5ÿ95ÿ 3ÿ8ÿ0101N497ÿ3839858349ÿ67ÿ988ÿ3978ÿ83584ÿ67ÿ949558897
<7ÿ88ÿ988ÿ89ÿÿ7985379ÿ5ÿ83ÿ49ÿ973ÿ439897ÿ3ÿ49ÿ9774ÿ94955889ÿ3ÿ9398ÿ94ÿ49ÿ 676749ÿ5ÿ658585ÿ3ÿ839ÿ788; <7ÿ88ÿ988ÿ89ÿÿ7985379ÿ37ÿ679ÿ67ÿ9ÿ87ÿÿ538839ÿÿ7985749ÿÿ49ÿ9774ÿ 94955889ÿ867ÿ8797ÿÿ538839ÿÿ7985749ÿ67ÿ537ÿÿ988ÿ3978ÿ83584; #<7ÿ9ÿ3339734ÿ497ÿ39ÿ3979ÿÿ498ÿ39749ÿ8358498ÿ7ÿ543ÿ88ÿ798ÿ67ÿ49ÿ6758ÿ 79853791 9ÿ3339734ÿ5ÿ595ÿ3ÿ6758ÿ58#98ÿ#ÿ67ÿ389ÿ97583ÿ58358985ÿ997ÿ83584985ÿ3839858341ÿ 9ÿ5ÿ 497ÿÿ58439897ÿ389ÿ97583ÿ59ÿ4971ÿ:949558897ÿ5ÿ838ÿ9ÿ3979ÿÿ988ÿ3978ÿ83584ÿ 88ÿ8ÿ7985379ÿ3ÿ49ÿ33397349ÿ7ÿ8ÿ8;ÿ3ÿ9497739ÿ839749ÿ6ÿÿ738ÿ53458849ÿ67ÿ 79853795ÿ534ÿÿ379ÿ3ÿ5835674981 OPSTÿ88TUU4819719U93U437UU!00U" !!U!V
123
126[\
)1ÿ2ÿ&*(*(
01ÿ1345316678739ÿ3ÿ877ÿ377ÿ73ÿ8ÿ837683ÿ68ÿ891586ÿÿ39537ÿ134ÿ678ÿ6737ÿ8ÿÿ7739ÿÿ9938839ÿ 8ÿ377ÿ19387ÿ7556794ÿ877ÿ78ÿ837683ÿ755557ÿ86ÿÿ67ÿÿ488ÿ9ÿÿ134ÿ439ÿ48ÿ4ÿ891589ÿ755ÿ43ÿ 98793558ÿ38ÿ19437398ÿ436ÿ943ÿ439ÿ3439ÿÿ43ÿ98793558ÿ38ÿ19437398ÿ975538ÿ1ÿ 5539ÿÿ678ÿ6737ÿÿÿÿ33943ÿÿ84ÿ61ÿÿ755157ÿÿ5548ÿÿ39ÿ975538ÿ877ÿ43ÿ8948ÿ8ÿ 61ÿ8936ÿÿ9967739ÿ3553ÿ9879355ÿ77ÿ788943ÿÿ5548ÿ 345316678739ÿÿ176778ÿ6ÿ737ÿ8ÿ837683ÿ 91ÿ439ÿ3439ÿÿÿ488
!3765637ÿ68ÿ973ÿÿ6ÿ78ÿ65ÿÿ738558943ÿ8ÿ377ÿ19387ÿ7556794ÿ943ÿ767799ÿ877
Bilaga 1
8"439ÿ77858ÿ8376563763439ÿ973ÿ3673ÿ73ÿ19843ÿ943ÿ573767439ÿÿ377ÿ19387ÿ7556794ÿ3553ÿ63#ÿ 19843ÿ1ÿ734358946134839ÿ8ÿ87ÿ993883ÿ8ÿ437ÿ193843ÿ755679437ÿÿ13ÿ9ÿ7ÿ
"89ÿÿÿ3118943ÿ855ÿ65737ÿ8ÿ39ÿ83765637634ÿ13443586ÿ439ÿ348ÿ13453166787396ÿ38ÿ 194373ÿÿ39537ÿ134ÿ3538978ÿ98793558ÿ889439
$391ÿ948978ÿ9ÿ678ÿ6737ÿ8ÿÿ1345316678739ÿ75578ÿ39ÿ993883ÿ8ÿ377ÿ19387ÿ7556794ÿ877ÿ88ÿ837656ÿ 943ÿ39ÿ593ÿ34 34ÿ8633943ÿÿ75519939ÿ8ÿ678ÿ6737ÿÿ68ÿ13453166787398ÿ86767558ÿ48ÿ734358946134839ÿ3553ÿ
7343589461348396ÿ837683ÿ68ÿ1344358ÿ43ÿ38ÿ19437398
%ÿ837656376343ÿ61ÿ3673ÿ73ÿ19843ÿÿ13453166787398ÿ8ÿ877ÿ993883ÿ8ÿ193843ÿ7556794ÿ 53ÿ81ÿ36ÿÿ877ÿ43ÿ8ÿ75558ÿ13435ÿÿ877ÿ68ÿ6ÿ789ÿ5ÿ9ÿ437ÿ6858ÿ679466673137ÿÿ439ÿ 348ÿ134531667873901ÿ39ÿ837656ÿ993883ÿ8ÿ377ÿ19387ÿ7556794ÿ778ÿ39ÿ9ÿ837683ÿ91ÿ439ÿ755798ÿ83765637634ÿ61ÿ
8636ÿÿ43998ÿ97ÿÿ39ÿ13453166787ÿ75518ÿ97ÿ8ÿ43ÿ55ÿ61ÿ8636ÿÿ97ÿ&ÿÿ755743ÿ755ÿ439ÿ98ÿ 8967559939ÿ68ÿ439ÿ75578ÿ9938839ÿ8ÿ437ÿ193843ÿ755679437ÿ877ÿ6786ÿÿ4366ÿ7371ÿ755ÿ4366ÿ877ÿ43ÿ 38ÿ19437398ÿ8ÿ9755387ÿ1ÿ5539ÿÿ97ÿ&ÿÿ5548ÿ39ÿ1ÿ439ÿ755798ÿ8376563763439ÿ 8ÿ57ÿ701ÿ573739ÿÿ437ÿ193843ÿ755679437ÿ53ÿ7ÿ943ÿ889437ÿÿ4366ÿ5999ÿ68ÿ134531667873ÿ
75578ÿ877ÿ734358946134839ÿ6786ÿÿ4386ÿ7371ÿÿ68118ÿ55ÿ61ÿ1ÿ43993ÿ8ÿ993883ÿ8ÿ377ÿ 19387ÿ7556794ÿ7556ÿ43ÿ38ÿ19437398ÿ8ÿ87787ÿ3657ÿ1ÿ89689ÿ1ÿ4366ÿ5999
'01ÿ43ÿ38ÿ19437398ÿÿ1345316678739ÿÿ39537ÿ134ÿ43ÿ889439ÿ61ÿ86767556ÿÿ9879355ÿ77ÿ 9678738ÿ877ÿ437ÿ996ÿ158ÿ65ÿ877ÿ8978ÿ877ÿ39ÿ993883ÿ8ÿ377ÿ19387ÿ7556794ÿ8ÿ768776ÿÿ6657ÿ 3#58738943ÿ83765589439ÿ3957ÿ4397939ÿÿ8735ÿ(ÿ"ÿÿ)88581397376ÿÿ4376ÿ437ÿ(**+,(,)$ÿ- "ÿ 68ÿ439ÿ1345316678739ÿ598ÿ439ÿ755798ÿ83765637634ÿ61ÿ8636ÿÿ97ÿÿÿ439ÿÿ87359ÿ134ÿ73ÿ19843
.!/01)2ÿ0003455ÿ5788ÿ879:;<=:>?87>@ (
ABCDEFGÿIJ3KLLÿLMNNÿNMOPQRSPTUNMTV
W!3767883ÿ9ÿ73435894ÿ61ÿ8636ÿÿ8735ÿ&Wÿÿÿÿ68ÿ7978ÿ58389459ÿÿ558943ÿ755ÿ134898ÿ ÿ439ÿ13453166787ÿ4ÿ43ÿ6786ÿ9ÿ437ÿ553ÿ7196793ÿ58943X
8"!9675599655ÿÿ837655ÿ9337ÿ84ÿ553ÿ59ÿ699ÿ8376743ÿ53437ÿÿ8551998ÿ35488ÿ 6817ÿ58389459ÿ8ÿ99ÿÿ19ÿ561ÿ568ÿÿ6337ÿÿ8376587639
"Y7739ÿ877ÿ6738ÿÿ478ÿ6746743ÿÿ39537ÿ134ÿ13453166787396ÿ98793558ÿ77ÿÿ8#6ÿÿ755ÿ 399637ÿÿ37ÿ877ÿ7558ÿ39ÿ8376788Zÿ3553ÿ83768896879ÿ3553ÿ99ÿ89989ÿ896879ÿ86ÿ 13453118ÿ78ÿ377ÿ667ÿ3ÿ9563ÿ43ÿ77373ÿÿ193ÿ61ÿ64898ÿ8968793ÿ7558948553ÿ661ÿ 7739ÿ877ÿ89458ÿ1ÿÿ9ÿ55378785ÿ789ÿ877ÿ437ÿ38ÿ75519939ÿ8ÿ98793558ÿ367113563ÿ1ÿ 85519ÿ499ÿÿ6337
- ")88581397376ÿÿ4376ÿ437ÿ(**+,(,)$ÿ8ÿ439ÿW]ÿ9ÿ(**+ÿ1ÿ19167894843ÿÿ689793ÿÿ743ÿ17ÿ 837683ÿÿ73435894613483ÿ61ÿ6786ÿ5857ÿ-)1ÿ2ÿW']ÿ&*'(**+ÿ6ÿ(" W(,W] )20Xÿ77X,,4878383,35,4,(*(,W(&&,
(
124
127&.
2(ÿRÿ!$%#$#%
012345678589ÿ0ÿ345678589
718887ÿÿ845ÿ34567858945ÿ0ÿ87ÿ655358ÿ5ÿ86593ÿ7ÿ683ÿ835866ÿ 8781ÿ98ÿÿ056ÿ3993ÿÿ7585ÿ5ÿ78589ÿ1ÿ8ÿ !"#$$%
1&33'8ÿÿ43398ÿ8ÿÿ58ÿ3359ÿ53ÿ5ÿ78ÿ47ÿ76338
Bilaga 1
91(5669'89ÿ3566ÿÿ0ÿ3)83ÿ0ÿ68ÿÿ6683ÿ3566989659ÿÿ0ÿ3)83ÿ58495*3ÿ878ÿÿ33ÿ '66ÿ35669'89ÿ3566ÿ8365997ÿ0ÿ*5397ÿ437ÿ86593ÿ835866ÿ33ÿ38ÿ33ÿ733ÿ*'ÿ36538ÿ 5ÿ86593ÿ7ÿ858338ÿ0ÿ835866ÿ33
1+'79585893)83ÿ0ÿ58358ÿÿ356687'66ÿÿ4376589
#,76338ÿ'ÿ498ÿ338ÿ3566ÿ654876589ÿ98ÿ33ÿ9ÿ6)87-
1.7ÿ966ÿ*83ÿ/ÿ051498ÿ7ÿ3566*8589ÿ3566ÿ7ÿ4339ÿ'8ÿ37)687ÿÿÿ83668589ÿ66ÿÿ3ÿ83668589ÿ0ÿÿ
9537ÿÿ4365518783ÿ7ÿ4339ÿ'8ÿ37)687ÿÿ456)3ÿ58ÿ*'ÿ7ÿ3535ÿ5ÿ86593ÿ7ÿ7535ÿ21ÿ
#$/0" $/55518783ÿ35*875ÿ3754579ÿ0ÿ3756'8ÿ66ÿ87ÿ4579ÿ0ÿ6'8
513366ÿ*055ÿ566ÿ5ÿ86593ÿ7ÿ835866ÿ33ÿ58495*3ÿÿ*'ÿ*'8*ÿ0ÿ4368589ÿÿ 345678589953ÿÿ356637ÿ3566ÿ85533345678589ÿ0ÿ888ÿ9ÿ345678589ÿ0ÿ3566ÿ345678589ÿÿ 583ÿÿ753ÿ**67ÿ3566ÿ73ÿ*055ÿ43ÿÿ836685898ÿ
41.7ÿ966ÿ*83ÿ/ÿÿ498ÿ7ÿ33593ÿÿ4339ÿ'8ÿ37)687ÿÿ6)ÿÿ78ÿ*838ÿ8ÿ583ÿ 498ÿ'78ÿ33593ÿÿ4339ÿ'8ÿ37)687ÿÿÿ83667ÿ66ÿÿ3ÿ8ÿ83668589ÿ87ÿ8ÿ 5855*57ÿ*'ÿÿ'87ÿ0ÿÿ9537ÿÿ436
,76338ÿ'ÿ73ÿ43ÿ33ÿ*83ÿ/ÿÿ7ÿ87ÿ*'ÿ56)'8ÿ583ÿÿ3566*ÿ*'ÿ 37)687749ÿÿÿ'33ÿ35663'87ÿ33ÿ43ÿ5ÿ8ÿ7633ÿÿ8ÿ*57ÿ*'ÿ93ÿÿ'87ÿ66ÿ*'ÿ 37)687749ÿÿÿ456)3ÿ58ÿ0ÿ536ÿÿ375ÿ66ÿ*'ÿ37)687749ÿÿÿ35663'87ÿ 33ÿ43ÿ*'ÿ9876ÿÿ8ÿ5589
01.7ÿ966ÿ*83ÿ/ÿÿ5ÿ'9ÿÿ33'8ÿ498ÿ7ÿ3566*8589ÿ3566ÿ66ÿ7ÿ78ÿ9537ÿ66ÿ375987ÿ 538ÿÿ7ÿ56)76ÿÿ56ÿ43398ÿ'8ÿ37)687ÿ8ÿÿ'8ÿ6599ÿ58ÿ78ÿ 47ÿ76338ÿ3535
71.7ÿ966ÿ*83ÿ/ÿ951498ÿ7ÿ3566*8589ÿ3566ÿ7ÿ4339ÿ'8ÿ37)687ÿÿÿ83668589
551498ÿ35669'898ÿ3566ÿ437ÿ7ÿ87839ÿÿÿÿ8ÿ*5397ÿ437ÿ58ÿ7ÿ98ÿÿ5ÿ 5ÿ835866ÿ33!8ÿ33ÿ3566ÿ654876589ÿÿÿ5ÿ*83ÿ/ÿÿ583ÿ*'ÿ76338ÿ33ÿ33ÿ'366ÿ66ÿ9ÿ33ÿ
689ÿ**'6635663'87ÿÿ373ÿ86593ÿ733ÿ7535ÿ**'6635663'87ÿÿ373ÿÿ87ÿ87'6ÿ8ÿ43ÿ 66ÿ87ÿ35663'87ÿ33ÿ43ÿ5ÿ8ÿ7633
%14339ÿ'8ÿ37)687ÿÿ633ÿ3566ÿ33ÿ37)687ÿ66ÿ7ÿ3687ÿÿ53ÿ5ÿ37)687ÿ0ÿÿ ÿ33593ÿ56ÿ67ÿ'8ÿ43398ÿÿ87ÿ'67ÿ58657533ÿ66ÿ77ÿ'66ÿ693797ÿ*858ÿ9877ÿ *'ÿ43398ÿ35759ÿ83668589ÿ0ÿ7ÿ5ÿ86593ÿ7ÿ78ÿ693538589ÿÿÿ5ÿ356ÿ!ÿ5ÿ78589ÿ1ÿ 8ÿ !"#$$%ÿ*'ÿÿ566ÿ0ÿ7ÿÿ3ÿÿ7498ÿ5ÿ7ÿ47ÿ76338ÿ8ÿ7ÿ633ÿ3566ÿ 33ÿ37)687 2345678ÿ:;<=>?=@ABCBDEÿG>HIJBCBDEÿCBKL>AMCNB>?ÿNOPÿK@BAMCNB>?
/,76338ÿÿ573ÿ'397ÿ5ÿ3ÿ33ÿ587ÿ*3835663ÿ54ÿ0ÿ8358ÿ4395ÿ 376ÿÿ835866ÿ436ÿÿ654876589ÿÿ83953ÿ86593ÿ356ÿ/#ÿQ397ÿÿ33ÿ 8589ÿ478589ÿ0ÿ8ÿ'ÿÿ6*6593ÿ58*358ÿ5ÿ883ÿ5ÿ3ÿ7ÿ9ÿ5ÿÿ88589ÿÿ 4339ÿ33593ÿ5ÿ86593ÿ7ÿ835866ÿ33ÿ66ÿ7585335ÿ*5
RS-ÿ33*-""73*"65"75"#$#%"/#!!") /!"/
125
128ZK
I[HÿJÿ\1]10\0] 012345367789839ÿ79ÿ379ÿ7983ÿ68ÿ938793ÿ76ÿ83ÿ9ÿ558ÿ79ÿ754383ÿ358ÿ43889ÿ 4381ÿ3779ÿ7983ÿ79ÿ99ÿ3389ÿ83559ÿÿ979431 12345367789839ÿ79ÿ7378559ÿ988ÿ43ÿ9ÿ76ÿ9799ÿÿ8553ÿ9ÿ9383ÿ3553ÿ949ÿ39ÿ64383ÿ 7968ÿ6ÿ7ÿ377ÿÿ98355ÿ88ÿ6ÿ63493ÿÿ634536778983ÿ97983ÿ76ÿ3843ÿ938789937ÿ 83773ÿ9ÿ855843ÿ855ÿ9387598731ÿ 6ÿ7894ÿ855949557ÿ9ÿ938793ÿÿ6ÿ7ÿ377ÿÿ98355ÿ88ÿ6ÿ 63493ÿÿ634536778983ÿ79ÿ855843ÿ855ÿ938759873ÿ69889ÿ855843ÿ855ÿ43ÿ78943ÿ87988ÿ988ÿ93878993ÿÿ 8343594ÿ79683ÿ855ÿ43889ÿ8558431 !"#$%&'ÿ)*+,-./01223,-.ÿ35ÿ603789:0ÿ8;<ÿ/122=0>7ÿ?/@5,>,7
Bilaga 1
A12345367789839ÿ79ÿ7378559ÿ988ÿ438ÿ7ÿ3389ÿ639763ÿ36ÿ59ÿ93878993ÿÿ8343594ÿ9ÿ3ÿ 5965ÿ68ÿ79ÿ938793 9B438B36ÿ8343ÿ983ÿ76ÿÿ3538ÿ634ÿ43ÿ833ÿ76ÿ97878557ÿÿ98355ÿ88ÿ9ÿ388ÿ38898ÿ83773ÿ9ÿ988ÿ 7378559ÿ988ÿ43889ÿ438ÿÿ43ÿ983559ÿ378663573ÿ76ÿ98987ÿ358ÿ43889ÿ438ÿ383537ÿ B36ÿ3ÿ3ÿ6438ÿÿ634536778983ÿÿ43889ÿ377ÿÿ98355ÿ881 012345367789839ÿ79ÿ7378559ÿ988ÿ8343ÿ983ÿ76ÿ9737ÿÿ8ÿAÿÿÿ49ÿ9ÿ93878993ÿÿ8343594ÿ 3553ÿÿ988ÿ7849ÿ433ÿ634ÿ4337ÿ79683ÿÿ3939ÿ7ÿÿ3383559ÿ9587Cÿ3553ÿ588759ÿ9943ÿ76ÿ 789ÿ855ÿ988ÿ7378559ÿ38353943ÿ9ÿ43889ÿ438ÿÿ43ÿ983559ÿ378663573ÿ76ÿ98987ÿ358ÿ43889ÿ4381 12345367789839ÿ79ÿ7378559ÿ988ÿ93878993ÿÿ8343594ÿ9ÿ79669ÿ855ÿ76ÿ63499ÿÿ43ÿ 63453677898ÿ4ÿ43ÿÿ79889ÿÿ438ÿ553 9B843ÿ76ÿ7449ÿ68ÿ7ÿ3553ÿ99ÿ796ÿ3945ÿ76ÿ8ÿ3ÿ398ÿÿ9387937ÿ749ÿ ÿ388ÿ5965ÿ6ÿ38938ÿ3553 B3383559ÿ88759ÿ9943ÿ76ÿ789ÿ855ÿ988ÿ7378559ÿ38353943ÿ9ÿ43889ÿ438ÿÿ43ÿ983559ÿ 378663573ÿ76ÿ98987ÿ358ÿ43889ÿ4381
DEFGHIJÿGKLM+NOPLNQRRPMLPS !"#$%&'ÿ)TU@/9:,0>73/.ÿV.=2199.0=./
A13889ÿ438ÿ79ÿ83ÿ39ÿ85563ÿ9ÿ6593ÿ378663573ÿ 9B7883ÿ338ÿÿ5983959ÿÿ6585983959ÿ9895ÿ63559ÿ3ÿ3553ÿ3ÿÿ4377ÿ634536778983ÿÿ39ÿ 749ÿÿ388ÿ3553ÿ539ÿ8343543ÿÿ949ÿ749ÿ3553 B5983959ÿ3553ÿ6585983959ÿ9895ÿ63559ÿ3ÿ3553ÿ539ÿ634536778983ÿÿ388ÿ3553ÿ539ÿ83435431 013889ÿ438ÿ79ÿ83ÿ39ÿ63453677898397ÿ88ÿ988ÿ989ÿ3553ÿ3559ÿ378663573ÿ76ÿÿ6593ÿÿ43ÿ 373ÿ76ÿ698897ÿ9ÿ438381 !"#$%&'ÿ)WX,Y8/932>8,ÿ2>00ÿ30091,<.2.,
K93ÿ63453677898ÿ79ÿ9ÿ335438ÿ498394ÿ698ÿ588ÿ8555ÿÿ9556383ÿ594ÿ998ÿ36ÿ55ÿ 76ÿÿ85559ÿÿ353989ÿ8343543 9B6ÿ553ÿÿ83435947634937ÿ379ÿÿ783573ÿÿ4377ÿ8386ÿÿ988ÿ9389 A]^A_ IJG`ÿ88`^^498913913^35^4^0\0]^A0^
126
129hi
7Qfÿgÿ95J454J
0123ÿ5665ÿ7895ÿ565ÿ723ÿ07ÿÿ575ÿ23ÿ88ÿ23058ÿ86678
123ÿ662ÿÿ75ÿ2ÿ7867ÿ08ÿ888ÿ7968ÿ2ÿ887787558ÿÿ8657 3025ÿ2ÿ57ÿ53636335 !"#ÿ%&'())*+,-+./0
Bilaga 1
12233772ÿ75ÿ6038ÿ2ÿ785ÿÿ7578ÿÿ41ÿ35ÿ4546ÿ65ÿ7325565388ÿ2ÿ8ÿÿ 528ÿ23ÿ8663ÿ5ÿ885ÿ8ÿÿ363778585ÿ2ÿÿ02ÿ76ÿÿ5ÿ723ÿÿ57ÿ 54863778585ÿ75ÿ785ÿÿ7578ÿÿ95ÿ3ÿ454:ÿ2ÿ8ÿ6ÿ866ÿ233772ÿ;73278581ÿ635ÿ
785878ÿÿ8ÿ5856ÿ86573025ÿ723ÿ5ÿ578ÿ23ÿ88ÿ23058ÿ86678ÿÿÿ65ÿ88ÿ23058ÿ 86678ÿ5ÿ06587ÿ2ÿÿ57ÿ2305ÿ86678ÿ5ÿ687ÿ66ÿ8566587ÿ3ÿÿ56ÿÿ68ÿ 3ÿ73255653887ÿ2ÿ87ÿ2ÿ;7<1ÿÿ:=4>455?ÿ; 1ÿA5ÿ785878ÿ75ÿ57ÿ72ÿÿ88ÿ 56ÿ657ÿ3ÿ8ÿ89ÿ5ÿ07638ÿ76ÿÿ076388ÿ866787ÿ68878ÿ302575ÿÿ2ÿ6ÿ7538ÿ23ÿ 38ÿ7ÿ9ÿ2ÿ757ÿ23ÿ7Bÿ35ÿ8ÿ727ÿ7638 !"#ÿ%CD/EF+G.H(/I-
4@
1863778585ÿ75ÿ7578ÿÿ41ÿ35ÿ454=ÿ7885ÿÿ58ÿÿ0783367ÿÿ655ÿ2ÿ55ÿ5885ÿ723ÿÿ 5ÿÿ588ÿ65ÿ58655ÿ44ÿ94ÿ9@ÿJ1ÿJ4ÿJJÿ@4ÿ@9ÿ@Jÿ=1ÿ?1ÿ:4ÿ:9ÿ:Jÿ6ÿ15ÿ111ÿÿ114K11=ÿ 141ÿ5ÿ0ÿÿ2ÿÿ144ÿÿÿ19ÿ1Jÿ1=ÿ2ÿ1?ÿAÿ75ÿ578ÿ3885ÿ233772ÿ23ÿ8B8ÿ866ÿ775ÿ0783367
Lÿÿ36377858ÿ585ÿ775ÿ0783367ÿ75ÿÿ665ÿÿ7ÿ866ÿ885ÿ8ÿ66ÿ8657ÿ5ÿÿ75ÿ 7ÿÿÿ2867ÿAÿ75ÿÿ665ÿÿ38ÿ23ÿ588ÿ75ÿÿ0865ÿ655ÿ2ÿ55ÿ 5885ÿ866ÿ8ÿ8ÿ723ÿ37ÿ23ÿ8ÿÿ88ÿ75ÿ577ÿ723ÿ75ÿ866ÿ8ÿÿ88ÿ L35ÿ78ÿ23ÿ3ÿ7ÿ75ÿ57ÿ2ÿ23ÿ3ÿ38ÿ75ÿ233657ÿ75ÿ5ÿ36377858ÿ76ÿ 3854863778585ÿ75ÿ3885ÿ233772ÿ23ÿ8B8ÿ866ÿÿ8565ÿ0783367ÿÿ58266ÿ88ÿ723ÿÿ585ÿ
23ÿ8ÿ23ÿ723ÿ2358857ÿ5ÿ885ÿ8 !"#ÿ%MN))OPH(/I-
A8ÿ4511>6:>7Qÿ3ÿ588ÿ665ÿ3ÿ5ÿÿ2ÿ3ÿÿ44ÿ35ÿ454=ÿ385ÿ588ÿ8ÿ5ÿ3637785857ÿ 7968ÿ5ÿ66ÿÿ8778ÿÿ65ÿ3ÿ58266ÿ88ÿ5ÿ88ÿ723ÿ57ÿÿ0655ÿR
S75ÿ866ÿ8ÿ35ÿ88ÿ75ÿ577ÿ723ÿ75ÿ866ÿ8ÿÿ88ÿ2ÿ6757ÿÿ68ÿ3ÿ 36785066ÿÿ0655ÿRR !"#ÿTUDV+(E,,+PI(/I-ÿ*XOÿ,.GGPY)/./0
A885ÿ8ÿ8ÿÿ58ÿÿ832ÿ5ÿ8ÿ8ÿ588ÿ8ÿ5ÿ286287ÿÿZ[\]" ^!_ÿ[` \`"`^ÿ\aa b "##_ÿ c` `d
e8655ÿ1ÿ41ÿ49ÿ4Jÿ91ÿ99ÿ9JÿJ9ÿJ@ÿ@1ÿ=4ÿ?4ÿ:1ÿ111ÿ5ÿ0ÿ2ÿÿ141ÿKÿ144ÿ5ÿ0ÿÿ2ÿÿÿ149ÿ14Jÿ 2ÿ1@ÿ75ÿ866357ÿÿ2ÿ3ÿÿ44ÿ35ÿ454=
; 173255653887ÿ2ÿ87ÿ2ÿ;7<1ÿÿ:=4>455?ÿ5ÿÿ11ÿ36ÿ455?ÿ23ÿ3757785878ÿÿ3582ÿ2ÿ 8582668ÿ79ÿ2ÿ23ÿ35ÿ5ÿ87ÿ2ÿ;77<1ÿÿ911>?=ÿ23ÿ385085ÿ5ÿ785878ÿ085ÿ38675ÿ 5087855ÿ;7Qfÿgÿ166ÿ91?455?ÿ7ÿ491 7gRjÿ88j>>5853253>6>>454J>1499>2 1@>1:
4@
127
130&I
=$>ÿ@JÿK-#+#*-*+ 0123456ÿ89 ÿÿÿÿÿÿÿ ÿÿ!"# $!%ÿÿ&'()ÿÿ*+ÿ,ÿ*-*+#./ÿ011234341645562527ÿ89:641;#ÿ<=>&?@AB1CDE146C5 ./ÿ1/C527ÿ89:641<#ÿ<FGH=@B1CDE146C5
Bilaga 1
LMNLO =@FPÿ ,PNN#)(,#)NNN*-*+NL*KKN(Q
128
131>?
34$ÿ:;ÿ9.<=<-.-= 012343ÿ1 678979ÿÿ778ÿ8ÿ7ÿ 9ÿ8ÿ799ÿ7ÿ7ÿ7ÿ
Bilaga 1
!"# $%&'&"ÿ')ÿ*')+#,*% -.//012034 -5ÿ% 6 78 ÿ-./9
3:@AÿB""CA00%,",< DEC,< D0 +0%0-.-=0/-990EF /G0/2
129
132;<
!=ÿ>?ÿ&(*(*
012343ÿ11 6789
ÿ ! "ÿ# $%ÿ $%ÿ
Bilaga 1
$%ÿ $%ÿ $%ÿ&$%ÿ& ' $%ÿ&() $%ÿ*(ÿ+,-"ÿ./0ÿ"1#"ÿ21131 $%ÿ*(ÿ+,-"ÿ./0ÿ"1#"ÿ21131 $%ÿ*(ÿ#4ÿ21131 $%ÿ*( $%ÿ*( $%ÿ*(& $%ÿ*(&$%ÿ*(* $%ÿ*(* $%ÿ*() $%ÿ) $%ÿ) $%ÿ5 $%ÿ5 $%ÿ6 $%ÿ6 $%ÿ $%ÿ ' $%ÿ(& ' $%ÿ(* $%ÿ $%ÿÿ" ' $%ÿÿ7 $%ÿ $%ÿ $%ÿ $%ÿ( ' $%ÿ(8() $%ÿ $%ÿ ' $%ÿ& ' $%ÿ* $%ÿ&$%ÿ) $%ÿ* $%ÿ5ÿ" ' $%ÿ5ÿ7ÿ./0ÿ/ $%ÿ) $%ÿ6 $%ÿ5 $%ÿ ' $%ÿ $%ÿ6 $%ÿ $%ÿ $%ÿ ' 9%"3"ÿ: ' 9%"3"ÿ::
>:@ÿ0A@#""(B.A"(B%#*&&.4
130
133Departementsserien 2025
Kronologisk förteckning
1. Hyra anstaltsplatser utomlands. Ju. 17. Förbättrade förutsättningar för IVO 2. Moderna – en ny myndighet för – förslag för att motverka oseriösa och modern konst, arkitektur och design. kriminella aktörer inom hälso- och Ku. sjukvården. S. 3. Sveriges försvarsmaterieldirektör. 18. Nya regler om ansökningsförfarandet En ny inriktning. Fö. för vissa uppehålls- och arbetstillstånd. Ju. 4. En ny lag om unga lagöverträdare. Ju. 5. Genomförande av direktivet om skydd för personer som deltar i den offentliga debatten. Ju. 6. En ändamålsenlig hantering av tillstånd och tillsyn av explosiva varor. Fö. 7. Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid. Ju. 8. Administrativa sanktioner i socialförsäkringen. S. 9. Ett nationellt mobilförbud i de obligatoriska skolformerna och fritids hemmet. U. 10. En ändamålsenlig hantering av tillstånd och tillsyn av explosiva varor – slutredovisning. Fö. 11. En tydlig beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvar. Fö. 12. Nordisk verkställighet i brottmål. Ju. 13. Rätt att installera laddpunkt hemma. Ju. 14. Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om överföring av straffrättsliga förfaranden. Ju. 15. Nya regler om aktier på multilaterala handelsplattformar. Ju. 16. Några frågor om ersättning vid gemensamhetsinrättningar. Ju.
134Departementsserien 2025
Systematisk förteckning
Försvarsdepartementet Socialdepartementet
Sveriges försvarsmaterieldirektör. Administrativa sanktioner En ny inriktning. [3] i socialförsäkringen. [8] En ändamålsenlig hantering av tillstånd Förbättrade förutsättningar för IVO och tillsyn av explosiva varor. [6] – förslag för att motverka oseriösa och En ändamålsenlig hantering av tillstånd kriminella aktörer inom hälso- och och tillsyn av explosiva varor sjukvården. [17] – slutredovisning. [10] En tydlig beslutsordning för Utbildningsdepartementet deltagande i Natos samlade Ett nationellt mobilförbud i de verksamhet för avskräckning obliga toriska skolformerna och och försvar. [11] fritidshemmet. [9]
Justitiedepartementet
Hyra anstaltsplatser utomlands.[1] En ny lag om unga lagöverträdare. [4] Genomförande av direktivet om skydd för personer som deltar i den offentliga debatten. [5] Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid. [7] Nordisk verkställighet i brottmål. [12] Rätt att installera laddpunkt hemma. [13] Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om överföring av straffrättsliga förfaranden. [14] Nya regler om aktier på multilaterala handelsplattformar. [15] Några frågor om ersättning vid gemensamhetsinrättningar. [16] Nya regler om ansökningsförfarandet för vissa uppehålls- och arbetstillstånd. [18]
Kulturdepartementet
Moderna – en ny myndighet för modern konst, arkitektur och design. [2]