Riksdagsskrivelse 1978/79:411

Riksdagsskrivelse 1978/79:411

Till Regeringen

ArbetsmarknadsdepartementetMed överlämnande av arbetsmarknadsutskottets betänkande 1978/79:39 med anledning av propositionen 1978/79:175 med förslag till lag om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet, m. m. jämte motioner får jag anmäla att riksdagen denna dag dels har bifallit reservationerna 1 samt 3-9, dels i övrigt har bifallit vad utskottet hemställt, innebärande att det i propositionen framlagda förslaget till lag om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet fått i bilaga till denna riksdagsskrivelse angivna lydelse samt att riksdagen godkänt vad föredragande statsrådet i propositionen har föreslagit angående det s. k. jämställdhetsbidraget.

Stockholm den 30 maj 1979

HENRY ALLARD

Bilaga till

riksdagsskrivelse 19781/79:411

1979-05-30 Lag om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet Härigenom föreskrivs följande. 18. Kvinnor och män bör i arbetslivet ha likvärdiga möjligheter till anställning och utbildning. De bör ha samma möjligheter till ansvarsfulla och meningsfyllda arbetsuppgifter och även i övrigt ha likvärdiga arbetsvillkor. Arbetet bör organiseras på ett sätt som främjar jämställdhet i arbetslivet. Arbetsmarknadens parter har ett särskilt ansvar för förverkligandet av de i första stycket uppställda målen. Detta bör beaktas vid ingående av såväl kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor som sådana kollek- tivavtal som avses i 32 $ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetsli- vet. 28. En arbetsgivare får inte missgynna en arbetstagare eller en arbetssökan- de på grund av hans eller hennes kön. 3 $. Missgynnande på grund av kön föreligger när en arbetsgivare vid anställning eller befordran eller vid utbildning för befordran utser någon framför en annan av motsatt kön, fastän den som förbigås har bättre sakliga förutsättningar för arbetet eller utbildningen. Detta gäller dock inte om arbetsgivaren kan visa att beslutet inte beror på någons kön eller att beslutet är ett led i strävanden att främja jämställdhet i arbetslivet eller att det är berättigat av hänsyn till ett ideellt eller annat särskilt intresse, som inte bör vika för intresset av jämställdhet i arbetslivet. 4$. Missgynnande på grund av kön föreligger även när en arbetsgivare 1. tillämpar sämre anställningsvillkor för en arbetstagare än dem som arbetsgivaren tillämpar för arbetstagare av motsatt kön när de utför arbete, som enligt kollektivavtal eller praxis inom verksamhetsområdet är att betrakta som lika eller som är likvärdigt enligt en överenskommen arbets- värdering, om arbetsgivaren inte kan visa att de olika anställningsvillkoren beror på skillnader i arbetstagarnas sakliga förutsättningar för arbetet eller att de i varje fall inte beror på arbetstagarnas kön, 2. leder och fördelar arbetet på ett sådant sätt att en arbetstagare blir uppenbart oförmånligt behandlad i jämförelse med arbetstagare av motsatt kön, om arbetsgivaren inte kan visa att behandlingen inte beror på arbetstagarnas kön eller att det finns sådana skäl som anges i 3 $ andra stycket, 3. säger upp ett anställningsavtal, omplacerar, permitterar eller avskedar någon eller vidtar en annan jämförlig åtgärd till skada för en arbetstagare, om åtgärden beror på arbetstagarens kön. 583. Ett avtal är ogiltigt i den mån det föreskriver skillnader mellan kvinnor och män i fråga om anställningsvillkor eller det på annat sätt tillåter sådant missgynnande på grund av kön som anges i 3 och 4 88. 6 $. Missgynnas en arbetstagare på grund av sitt kön genom en bestämmelse i ett avtal med arbetsgivaren eller genom att arbetsgivaren säger upp ett avtal eller vidtar en annan sådan rättshandling, skall bestämmelsen eller rätts- handlingen förklaras ogiltig, om arbetstagaren begär det. Sker missgynnande genom att arbetsgivaren förbigår någon på det sätt som anges i 3 $, skall arbetsgivaren betala skadestånd till den missgynnade för den kränkning som missgynnandet innebär. Begärs skadestånd av flera som har bättre sakliga förutsättningar för arbetet eller utbildningen än den som arbetsgivaren har utsett, delas det skadestånd som skulle ha utgått till den missgynnade lika mellan dem. Missgynnas en arbetstagare på det sätt som anges i 4 $, skall arbetsgivaren betala arbetstagaren skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som missgynnandet innebär. Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort. 73. Mål om tillämpning av 2-6 $$ handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Därvid anses som arbetstagare även arbetssökan- de och som arbetsgivare även den hos vilken någon har sökt arbete. Detsamma gäller vid tillämpning i en tvist om 2-6 $$ av reglerna om tvisteförhandling i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Förs talan med anledning av uppsägning eller avskedande, gäller i tillämpliga delar 34-37 $$, 38 $ tredje stycket andra meningen, 39-41 $$ samt 42 3 andra stycket lagen (1974:12) om anställningsskydd. I fråga om annan talan tillämpas 64-66 och 68 $$ lagen om medbestämmande i arbetslivet på motsvarande sätt. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980. Ett avtal om pension, som har ingåtts före ikraftträdandet, får tills vidare tillämpas utan hinder av 5$.