Förordning med instruktion för Kriminalvårdsverket

Kriminalvårdsverket har till uppgift att verkställa utdömda påföljder, bedriva häktesverksamhet samt utföra transporter och personutredningar i brottmål. Förordning (2003:863).

Kriminalvårdsverket skall verka för att

1. 1.påföljder verkställs på ett säkert och humant sätt,
2. 2.lagföring kan ske på ett effektivt sätt, och
3. 3.återfall i brott förebyggs.

Kriminalvårdsverket skall särskilt vidta åtgärder som syftar till att brottslighet under verkställigheten förhindras, frigivningen förbereds, narkotikamissbruket bekämpas och innehållet i verkställigheten anpassas efter varje individs behov. Förordning (2003:863).

Kriminalvårdsstyrelsen är den centrala förvaltningsmyndigheten för kriminalvården. Styrelsen är chefsmyndighet för de lokala kriminalvårdsmyndigheterna och för Transporttjänsten.

I administrativt hänseende är styrelsen chefsmyndighet även för Kriminalvårdsnämnden och övervakningsnämnderna. Förordning (2003:863).

Kriminalvårdsstyrelsen får meddela föreskrifter om

1. 1.de ekonomi- och personaladministrativa rutinerna inom kriminalvården,
2. 2.den produktionsinriktade verksamheten vid kriminalvårdsanstalterna och häktena,
3. 3.bevakning och säkerhet vid kriminalvårdsanstalterna och häktena och inom transportverksamheten,
4. 4.säkerheten i samband med automatisk databehandling inom Kriminalvårdsverket samt
5. 5.kriminalvårdens förvaring av personer som omhändertagits enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. Förordning (2003:863).

Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Kriminalvårdsstyrelsen med undantag av 19 § första stycket, 20 §, 32 § andra stycket och 35 §.

Följande föreskrifter skall tillämpas på de lokala kriminalvårdsmyndigheterna och Transporttjänsten:

3 § om myndighetens ledning,

6-8 §§ om myndighetschefens ansvar och uppgifter,

18 § om myndighetens organisation,

21 och 23-26 §§ om ärendenas handläggning och

31 § om myndighetens beslut. Förordning (2003:863).

Generaldirektören är chef för Kriminalvårdsstyrelsen. Överdirektören är generaldirektörens ställföreträdare. Förordning (2003:863).

Generaldirektören är ordförande i Kriminalvårdsstyrelsens styrelse.

Då styrelsen sammanträder med generaldirektören som ordförande har överdirektören närvaro- och yttranderätt. Förordning (2003:863).

En lokal kriminalvårdsmyndighet är frivårdsmyndighet, häkte och kriminalvårdsanstalt i den utsträckning sådan verksamhet ingår i myndigheten. Förordning (1997:396).

Det framgår av bilagan vilka de lokala kriminalvårdsmyndigheterna är. För de lokala kriminalvårdsmyndigheter som bedriver frivårdsverksamhet anges också myndigheternas geografiska verksamhetsområden. Förordning (2000:14).

Kriminalvårdsstyrelsen bestämmer vilka häkten och anstalter som skall finnas inom varje kriminalvårdsmyndighet med undantag för de häkten och anstalter som utgör en egen kriminalvårdsmyndighet. Styrelsen bestämmer också hur många platser det skall finnas vid varje häkte och anstalt samt vilka anstalter eller anstaltsavdelningar som skall vara öppna eller slutna.

Kriminalvårdsstyrelsen skall i sin författningssamling ge ut en förteckning över de häkten och anstalter som ingår i varje kriminalvårdsmyndighet. Av förteckningen skall också för varje anstalt framgå om avdelningarna är öppna eller slutna. Förordning (2000:386).

Anstaltsorganisationen skall vara utformad så att den tillgodoser dels olika behov av säkerhet, dels de intagnas behov av arbete, utbildning och särskild behandling samt främjar en ändamålsenlig planering av de intagnas frigivning.

Häktesorganisationen skall vara utformad så att den främjar ett effektivt samarbete med övriga myndigheter inom rättsväsendet. En lokalisering av häktena som underlättar detta samarbete skall eftersträvas. Innan beslut om större förändringar i häktesorganisationen fattas skall samråd ske med Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Rikspolisstyrelsen samt med de tingsrätter, länsstyrelser och polismyndigheter som berörs av verksamheten.

Antalet platser inom häktes- och anstaltsorganisationen skall fortlöpande anpassas till behovet. Förordning (2004:1281).

Kriminalvårdens Transporttjänst skall under Kriminalvårdsstyrelsen planera och utföra utrikestransporter och längre inrikestransporter. Förordning (1997:396).

För varje person som transporteras av Kriminalvårdens Transporttjänst skall föras journal enligt föreskrifter som Kriminalvårdsstyrelsen meddelar. Förordning (2001:685).

Personalföreträdareförordningen (1987:1101) skall tillämpas på Kriminalvårdsstyrelsen. Även den som är anställd inom verket i övrigt får vara personalföreträdare.

Personalansvarsnämnden vid Kriminalvårdsstyrelsen prövar frågor som anges i 19 § andra stycket verksförordningen (1995:1322) för anställda inom hela Kriminalvårdsverket.

Nämnden består förutom av generaldirektören och personalföreträdarna av chefen för den enhet där ärenden som rör personaladministration handläggs och den arbetstagare som biträder verksledningen i juridiska frågor samt två andra ledamöter som utses av regeringen för en bestämd tid.

Nämnden är beslutför när ordföranden och minst tre andra ledamöter är närvarande. Förordning (1996:397).

Anställning som överdirektör beslutas av regeringen efter anmälan av generaldirektören.

Andra anställningar hos Kriminalvårdsstyrelsen beslutas av denna. Förordning (1996:397).

Anställningar som chef för en lokal kriminalvårdsmyndighet eller Transporttjänsten beslutas av Kriminalvårdssstyrelsen. Anställningar som överläkare beslutas av Kriminalvårdsstyrelsen efter hörande av Socialstyrelsen.

Andra anställningar beslutas av respektive myndighet. Förordning (2000:14).

Bestämmelserna i 34 § lagen (1994:240) om offentlig anställning gäller även den som är anställd som kriminalvårdsdirektör. Förordning (1994:1062).

Beslut av en lokal kriminalvårdsmyndighet eller Transporttjänsten får överklagas hos Kriminalvårdsstyrelsen, om inte något annat följer av en annan bestämmelse än 22 a § förvaltningslagen (1986:223) eller en bestämmelse som hänvisar till 22 a § förvaltningslagen.

Kriminalvårdsstyrelsens beslut i ett överklagat ärende får överklagas endast om det följer av en annan bestämmelse än 22 a § förvaltningslagen eller en bestämmelse som hänvisar till 22 a § förvaltningslagen.

Kriminalvårdsstyrelsens beslut i andra ärenden får överklagas hos regeringen, om inte något annat följer av en annan bestämmelse än 22 a § förvaltningslagen eller en bestämmelse som hänvisar till 22 a § förvaltningslagen. Förordning (2000:14).

En arbetstagare inom kriminalvården får inte utan Kriminalvårdsstyrelsens tillstånd vara leverantör till en kriminalvårdsmyndighet eller inlåta sig i handel, byte eller andra ekonomiska transaktioner med en intagen eller någon som står under övervakning.

En arbetstagare inom kriminalvården får inte heller av en intagen eller någon som står under övervakning ta emot andra gåvor än sådana som saknar egentligt ekonomiskt värde eller betinga sig eller ta emot motprestationer i någon form.

En intagen eller någon som står under övervakning får inte användas för arbete åt den som är anställd inom kriminalvården. Förordning (1994:1490).