Förordning (1991:1160) om förordnandepension m.m.

Pensionsplan för arbetstagare hos staten m.fl. (pensionsplanen) med anslutande bestämmelser (Statens arbetsgivarverks cirkulär 1991 A 12) skall tillämpas på den som har en sådan tjänst, med beteckningen p (p-tjänst), som anges i bilaga A eller B till förordningen.

Vid avgång från en p-tjänst skall uppdrag som statsråd och tjänst som statssekreterare anses utgöra p-tjänster.

I 2--17 §§ föreskrivs om tillägg till och undantag från pensionsplanen.

Om en arbetstagare som avgår från en p-tjänst har rätt till ålders- eller sjukpension enligt pensionsplanen, har han i stället rätt till förordnandepension.

Rätt till förordnandepension har också den som har haft en eller flera p-tjänster i oavbruten följd i minst tolv år och inte i samband med avgången går över till en annan tjänst med statlig pensionsrätt eller tjänstepensionsrätt som omfattas av samordningsbestämmelser i pensionsplanen.

Vid beräkningen av tolvårsperioden enligt första stycket skall man räkna bort hela den tid då arbetstagaren på egen begäran har varit tjänstledig, om denna tid sammanlagt är längre än ett år. Detta gäller inte sjukledighet eller ledighet för vård av barn.

Om ett förordnande löper ut och det inte blir förnyat av någon annan anledning än på arbetstagarens egen begäran, har arbetstagaren rätt till förordnandepension även om förutsättningarna enligt första stycket inte är uppfyllda.

Finns det särskilda skäl, kan regeringen besluta om förordnandepension åt den som

1. 1 i samband med avgång från en p-tjänst gått över till en anställning med sådan pensionsrätt som angivits i 3 §,
2. 2 haft förordnandetjänst i mindre än tolv men minst sex år,
3. 3 haft förordnandetjänster i minst tolv år men inte i oavbruten följd eller
4. 4 på egen begäran beviljats avsked före anställningstidens utgång.

Förordnandepensionen betalas ut från och med dagen efter avgången från tjänsten, om inte regeringen beslutar annat.

Om det finns särskilda skäl, kan regeringen besluta om undantag från samordning av pensionsrätt enligt denna förordning och annan tjänstepensionsrätt.

Vid beräkning av förordnandepensionen skall de bestämmelser i pensionsplanen tillämpas som gäller vid beräkning av den förmån som förordnandepensionen trätt i stället för, om inte annat följer av 8--13 §§.

Hel förordnandepension skall för tid före den månad då arbetstagaren fyller 65 år, om inte pensionen trätt i stället för en sjukpension, utgöra

1. 1 65 procent av pensionsunderlaget till den del detta svarar mot högst 20 basbelopp och
2. 2 32,5 procent av pensionsunderlaget till den del detta överstiger 20 men inte 30 basbelopp.

Hel förordnandepension skall för tid från och med den månad då arbetstagaren fyller 65 år utgöra

1. 1 10 procent av pensionsunderlaget till den del detta svarar mot högst 7,5 basbelopp,
2. 2 65 procent av pensionsunderlaget till den del detta överstiger 7,5 men inte 20 basbelopp och
3. 3 32,5 procent av pensionsunderlaget till den del detta överstiger 20 men inte 30 basbelopp. Förordning (1992:112).

Har arbetstagaren innehaft en p-tjänst i minst tolv år, betalas hel förordnandepension ut, om inte annat följer av 11 §.

Har arbetstagaren innehaft en p-tjänst i mindre än tolv år, minskas pensionen med 0,625 procent för varje helt fjärdedels år som tjänstetiden understiger tolv år, dock högst 15 procent.

Ytterligare minskning kan ske enligt 11 §.

För en militär tjänsteman skall förordnandepensionen, i stället för att minskas enligt första och andra styckena, multipliceras med en tjänstetidsfaktor som beräknas enligt pensionsplanen. Detta gället dock endast om pensionens belopp därigenom blir högre. Förordning (1992:112).

Har arbetstagaren vid avgången inte fyllt 55 år, skall pensionsbelopp enligt 9 och 10 §§ minskas med en sjättedel för varje hel och påbörjad 5-årsperiod varmed levnadsåldern vid avgången understiger 55 år, om arbetstagaren

innehaft tjänsten i mindre än 18 år, och

antingen avböjt förnyat förordnande när ett tidigare förordnande löpt ut eller på egen begäran fått sitt förordnande upphävt.

Minskningen sker dock med högst tre sjättedelar.

Regeringen får besluta att förordnandepension inte skall minskas eller minskas mindre än som följer av 10 eller 11 §.

Om arbetstagarens tilläggspension, enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, sänks därför att pensionspoäng inte tillgodoräknats för de år då förordnandepension har betalats ut, får regeringen besluta om kompensation för detta.

Om denna förordning inte varit tillämplig och arbetstagaren skulle ha haft rätt till en ålderspension enligt pensionsplanen, skall förordnandepensionens belopp utgöra minst det belopp som ålderspensionen skulle ha uppgått till.

En förordnandepension skall på det sätt som anges i 15 § minskas med sådan inkomst av anställning eller av annat förvärvsarbete som pensionstagaren har för tid som infaller före den månad då pensionstagaren fyller 65 år. Detta gäller dock inte inkomst på vilken löneavdrag med hänsyn till pensionen skall göras enligt första avdelningen 17 § 1 mom. sektoravtalet för civila statsförvaltningen (SA-C) och motsvarande bestämmelser i andra kollektivavtal.

Med inkomst av anställning och av annat förvärvsarbete avses

1. 1 inkomst som är pensionsgrundande enligt 11 kap. 2 och 3 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. 2 sådan inkomst av anställning utomlands som inte beskattas i Sverige,
3. 3 kompletterande delpension,
4. 4 sådan pension eller livränta som annars inte samordnas med tjänstepensionsrätt enligt statliga pensionsbestämmelser, eller
5. 5 andra kontanta förmåner på grund av anställning eller uppdrag än som avses i 1--4. Förordning (1991:1878).

Minskningen beräknas som skillnaden mellan å ena sidan 65 procent av inkomsten och å andra sidan ett belopp som för år räknat svarar mot två gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring gäller för det år förordnandepensionen avser. Om förordnandepensionen är avkortad enligt 10 och 11 §§ avkortas också minskningen på motsvarande sätt.

Pensionstagaren är skyldig att underrätta statens löne- och pensionsverk om sina inkomstförhållanden, när årsinkomsten av förvärvsarbete beräknas överstiga ett belopp som motsvarar två gånger basbeloppet.

För hel kompletterande efterlevandepension fordras 20 tjänsteår.