lagen.
SFS 1992:1013

Förordning (1992:1013) om ersättning för kostnader i mål om handräckning enligt konsumentkreditlagen (1992:830) m.m.

Utfärdad
1992-10-22
Ikraftträder
1993-01-01
Upphävd
2011-01-01
Källa
SFS 1992:1013

Källa

Upphävd författningUpphörde att gälla 2011-01-01 genom SFS 2010:1857.

Hänvisat till av

Ersättning enligt 27 § femte stycket konsumentkreditlagen (1992:830) och 9 § femte stycket lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m. fl. lämnas med högst trehundratio kronor, om det inte finns särskilda skäl till annat.

I mål om handräckning enligt 10 § lagen (1915:219) om avbetalningsköp får säljaren räknas till godo ersättning för

  1. 1 utsökningsavgift,
  2. 2 eget arbete med anledning av målet samt arvode till ombud eller biträde,
  3. 3 utgift för inställelse vid förrättning, om inställelsen har varit nödvändig för att tillvarata säljarens rätt,
  4. 4 kostnad för transport av godset.

Ersättning enligt första stycket 2 bestäms till skäligt belopp, dock högst trehundratio kronor, om det inte finns särskilda skäl till annat. När ersättning bestäms enligt första stycket 3 tillämpas bestämmelserna om beräkning av ersättning av allmänna medel till vittne. Ersättning enligt första stycket 4 bestäms till skäligt belopp.

I mål om verkställighet av en dom där köparen har förpliktats att utge gods som sålts genom avbetalningsköp enligt lagen (1915:219) om avbetalningsköp, räknas säljaren till godo ersättning för kostnad enligt vad kronofogdemyndigheten bestämmer.