Förordning om vuxenutbildning för utvecklingsstörda

I denna förordning meddelas föreskrifter om vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) utöver vad som föreskrivs i skollagen (1985:1100). Förordning (1993:1224).

I denna förordning avses med

arbetsplatsförlagd utbildning: kursplanelagd utbildning som genomförs på en arbetsplats utanför skolan,

gymnasial särvux: den del av särvux som motsvarar nationella och specialutformade program i gymnasiesärskolan,

kärnämnen:

1. 1.inom den del av särvux som motsvarar grundsärskolan: ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och samhällskunskap, och
2. 2.inom gymnasial särvux: detsamma som avses med kärnämnen i 1 kap. 2 § första stycket förordningen (1994: 741) om gymnasiesärskolan dock med undantag av idrott och hälsa samt estetisk verksamhet.

Den som har det ledningsansvar som enligt 2 kap. 2 § skollagen (1985: 1100) vilar på rektorn skall också benämnas rektor. Förordning (1995:250).

För särvux gäller en läroplan.

Läroplanen innehåller de övergripande målen och riktlinjerna för utbildningen.

Läroplanen fastställs av regeringen. Förordning (1994:893).

I programmål anges de närmare målen för de delar av särvux som motsvarar den obligatoriska särskolan.

Programmålen fastställs av regeringen.

För gymnasial särvux gäller de programmål som har fastställts för gymnasiesärskolans nationella program. Från dessa mål får göras de avvikelser som betingas av vuxenutbildningens karaktär. Förordning (1994:893).

För varje kurs skall det finnas en kursplan. Av kursplanen skall framgå dels kursens mål, dels den kunskapsnivå som alla elever minst skall ha uppnått vid kursens slut.

Kursplaner fastställs av Statens skolverk, om inte något annat följer av tredje stycket.

Kursplaner för lokala kurser fastställs av styrelsen för utbildningen. Förordning (2001:1130).

I timplaner finns riktvärden för undervisningens omfattning.

Timplanerna för de delar av särvux som motsvarar den obligatoriska särskolan har den lydelse som framgår av bilagan till denna förordning.

För gymnasial särvux används den timplan för nationella program som framgår av bilaga 2 till förordningen (1994: 741) om gymnasiesärskolan, med den uppdelning som görs av Statens skolverk enligt 5 kap. 2 § första stycket förordningen om gymnasiesärskolan. Förordning (1995:250).

Timplanerna får överskridas och underskridas beroende på hur mycket undervisning eleverna behöver för att uppnå de kunskapsmål som anges i respektive kursplan. Styrelsen för utbildningen bestämmer antalet timmar som skall gälla för en kurs. Förordning (1994:893).

För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen skall det finnas en arbetsplan.

Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig berörd personal samt representanter för eleverna. Rektorn beslutar om arbetsplanen.

Arbetsplanen skall kontinuerligt följas upp och utvärderas. Förordning (1995:1266).

Statens skolverk fastställer de formulär som fordras för tillämpningen av denna förordning.

Kurser inom de delar av särvux som motsvarar den obligatoriska särskolan får delas upp på flera delkurser. En delkurs får inte omfatta mindre än 45 timmar.

En kurs inom gymnasial särvux får inte delas upp på delkurser. Förordning (1994:893).

Styrelsen för utbildningen bestämmer vilka kurser eller delkurser som skall anordnas.

Styrelsen för utbildningen får besluta att inrätta lokala kurser inom gymnasial särvux.

En lokal kurs skall ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt ämnesområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. Förordning (1994:893).

Styrelsen för utbildningen fastställer det antal timmar som undervisningen på en lokal kurs omfattar. Detta antal får inte understiga 45 timmar.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om lokala kurser.

Utbildning som motsvarar den som ges inom träningsskolan anordnas i ämnena

1. 1.kommunikation och
2. 2.verklighetsuppfattning och omvärldskunskap.

Utbildning som motsvarar den som ges inom grundsärskolan anordnas i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik, samhällskunskap, religionskunskap, historia, geografi, fysik, kemi och biologi. Förordning (1994:1463).

Gymnasial särvux får förekomma i alla ämnen som får finnas på ett nationellt program inom gymnasiesärskolan med undantag av idrott och hälsa. Förordning (1997:608).

För särvux som anordnas enligt 12 kap. 9 § skollagen (1985:1100) gäller, utöver vad som följer av 12 kap. 10 § skollagen, bestämmelserna i denna förordning. Bestämmelser om rektor avser alltid den rektor inom det offentliga skolväsendet som är ansvarig för ledningen av utbildningen. Förordning (1993:1224).

Formerna för samverkan mellan elever och personal skall utvecklas med beaktande av de lokala förhållandena. Detta gäller i den mån det inte enligt författning eller kollektivavtal gäller särskilda bestämmelser för behandling av en viss fråga.

En elev får tas in för studier i en eller flera kurser eller delkurser. Förordning (1994:893).

Om en elev har ett annat språk än svenska som modersmål får studiehandledning ges på detta språk. Förordning (1997:608).

Elever som inte når ett godtagbart studieresultat bör, innan frågan om att undervisningen skall upphöra tas upp till prövning, ges möjlighet till utökad studievägledning och till stödundervisning under en begränsad tid. Förordning (1997:608).

Undervisningen skall bedrivas som gruppundervisning. Enskild undervisning får anordnas om det finns särskilda skäl.

Rektor får befria en elev från delar av undervisningen med hänsyn till elevens kunskaper i delar av ett ämne eller av andra särskilda skäl.

Rektorn beslutar vilka delar av en kurs i ett yrkesämne som skall förläggas till en arbetsplats utanför skolan.

Styrelsen för utbildningen ansvarar för att den arbetsplatsförlagda utbildningen uppfyller de krav som finns på utbildningen. I skolplanen bör redovisas de arbetslivskontakter som skolan har för anordnandet av den arbetsplatsförlagda utbildningen. Förordning (1994:893).

I 12 kap. 6 § skollagen (1985:1100) finns bestämmelser om vem som är behörig att delta i särvux. I 2--5 §§ meddelas ytterligare bestämmelser om behörighet.

För att vara behörig att tas emot som sökande till en kurs i särvux skall sökanden dels sakna eller ha brister i sådana kunskaper som kursen avser att ge, dels ha förutsättningar att följa undervisningen med hänsyn till tidigare studier och annan verksamhet. Förordning (1993:796).

Behörig att tas emot som sökande till en kurs i svenska som andraspråk är endast den som har ett annat språk än svenska som modersmål. Förordning (1995:883).

En elev i särskolan är inte behörig att tas emot som sökande till en kurs i särvux i ett ämne som eleven under kurstiden eller del av denna studerar i särskolan. Förordning (1993:796).

Om antalet platser är mindre än antalet behöriga sökande till en kurs skall företräde ges dem som har störst behov av utbildningen.

Vid urvalet skall särskilt beaktas att sökande

1. 1.inte tidigare har deltagit i motsvarande utbildning,
2. 2.har behov av utbildningen för pågående eller planerad yrkesverksamhet eller står inför yrkesval.

Föreskrifterna i 6 kap. 1-7 §§ förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning skall tillämpas i fråga om avgång, ledighet och disciplinära åtgärder. Förordning (2002:1014).

Betyg sätts på varje avslutad kurs eller delkurs inom den del av särvux som motsvarar grundsärskolan och inom gymnasial särvux.

Som betyg skall användas beteckningarna Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För den elev som inte uppnår betyget Godkänd utfärdas ett intyg att eleven har deltagit i kursen.

Inom den del av särvux som motsvarar träningsskolan skall efter avslutad kurs utfärdas ett intyg om att eleven har deltagit i kursen. Förordning (1995:250).

För en elev som har fått betyg på samtliga delkurser av en kurs skall ett sammanfattande betyg sättas på kursen i dess helhet. Förordning (1994:893).

Betyg skall sättas av läraren. Om ett betyg beror på två eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall betyget sättas av rektorn.

Vid betygssättningen skall läraren som stöd använda de betygskriterier som har fastställts för kursen.

Betygskriterier skall fastställas för varje kurs och skall precisera vilka kunskaper enligt kursplanen som krävs för att eleven skall få betyget Godkänd. För gymnasial särvux skall även betygskriterier för betyget Väl godkänd fastställas. Statens skolverk eller, i fråga om lokala kurser, styrelsen för utbildningen, fastställer betygskriterierna. Förordning (2001:1130).

En elevs betyg skall antecknas i en betygskatalog. Detsamma gäller uppgift i ett intyg om att eleven har deltagit i en kurs. Betygen och intygen skall finnas samlade för varje elev. Betygskatalogen skall utgöra den officiella dokumentationen över de betyg som satts och över de intyg som getts. Rektorn ansvarar för förandet av betygskatalogen. Förordning (1994:893).

En elev har rätt att få ett dokument som utvisar vilka kurser eller delkurser som eleven har slutfört inom särvux och vilka betyg som eleven har fått i de skilda ämnena (samlat betygsdokument). Eleven får själv bestämma vilka ämnen, kurser eller delkurser som skall ingå i dokumentet.

Ett samlat betygsdokument skall utfärdas av rektorn. Förordning (1994:893).

I 26 § förvaltningslagen (1986:223) föreskrivs om rättelse av skrivfel eller liknande. Rektorn får besluta om rättelse av betyg och intyg. Avser rättelsen en handling som har lämnats ut till eleven skall en ny sådan handling utfärdas och en anteckning om detta göras i betygskatalogen. Förordning (1994:893).

I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut om skiljande från utbildningen, avstängning eller förvisning får dock inte överklagas.

I 10 kap. kommunallagen (1991:900) finns bestämmelser om laglighetsprövning. Förordning (2002:1014).