Högskoleförordning
1 kap. Allmänna bestämmelser
Universitet och högskolor med staten som huvudman
De universitet och högskolor som staten är huvudman för samt deras benämning anges i bilaga 1 till denna förordning.
För Sveriges lantbruksuniversitet och för Försvarshögskolan finns det särskilda bestämmelser i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet respektive förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan. Förordning (2007:1337).
Definitioner
Med högskolor avses i fortsättningen både universitet och högskolor, om inte något annat anges.
Med kommun jämställs i denna förordning kommunalförbund mellan kommuner. Med landsting jämställs kommunalförbund mellan landsting eller mellan ett eller flera landsting och en eller flera kommuner som inte ingår i landsting.
Med student avses i denna förordning den som är antagen till och bedriver högskoleutbildning, och med doktorand en student som är antagen till och bedriver utbildning på forskarnivå, allt i den utsträckning inte annat anges särskilt. Förordning (2006:1053).
Undantag från myndighetsförordningen
Följande bestämmelser i myndighetsförordningen (2007:515) ska inte tillämpas på högskolorna:
2 § om myndighetens ledning,
4 § om ledningens ansvar,
5 § om delegering,
9-18 §§ om enrådighetsmyndigheter, styrelsemyndigheter och nämndmyndigheter, och
22-24 §§ om anställningar och uppdrag.
Vid tillämpning av myndighetsförordningen ska med myndighetschef förstås rektor.
Styrelsen får inrätta en personalansvarsnämnd med uppgifter enligt 25 § myndighetsförordningen. Rektor ska vara ordförande i en sådan nämnd. Nämnden ska i övrigt bestå av personalföreträdarna och ytterligare högst tre ledamöter som styrelsen utser.
Personalföreträdarna utses enligt föreskrifter i personalföreträdarförordningen (1987:1101). Förordning (2007:1337).
Internrevision
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Växjö universitet, Örebro universitet, Mittuniversitetet, Malmö högskola och Mälardalens högskola skall tillämpa internrevisionsförordningen (2006:1228). Förordning (2006:1326).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Linnéuniversitetet, Örebro universitet, Mittuniversitetet, Malmö högskola och Mälardalens högskola ska tillämpa internrevisionsförordningen (2006:1228). Förordning (2009:1222).
Tillämpningen av 2-10 kap. på högskolan
Bestämmelserna i 2-7 och 10 kap. gäller högskolor för vilka staten är huvudman, om inte annat framgår av bestämmelserna i 11 kap. Förordning (2006:1053).
Att utse studentrepresentanter
/Upphör att gälla: 2010-07-01/
I de fall studenter har rätt att vara representerade i olika organ utser de sina representanter i den ordning som föreskrivs i 16 § förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor. Studentrepresentanter utses på samma sätt när information skall lämnas till och samråd ske med en sådan representant. Förordning (2000:651).
/Träder i kraft: 2010-07-01/
I de fall studenter har rätt att vara representerade i olika organ utser de sina representanter i den ordning som föreskrivs i 7 eller 9 § studentkårsförordningen (2009:769). Studentrepresentanter utses på samma sätt när information ska lämnas till och samråd ske med en sådan representant. Förordning (2009:770).
Ersättning till studentrepresentanter i högskolans styrelse
Bestämmelserna i förordningen (1992:1299) om ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m.m. skall tillämpas också på de ledamöter i en högskolas styrelse som utses av studenterna. Förordning (1998:1003).
Studentinflytande
/Upphör att gälla: 2010-07-01/
Högskolan skall i sin årsredovisning beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla studentinflytandet och hur detta inflytande har fördelats och utvecklats ur ett jämställdhetsperspektiv.
En studerandekår vid högskolan har rätt att i anslutning till årsredovisningen lämna en redogörelse för kårens syn på högskolans utveckling och resultat. Högskolan skall lämna kårens redogörelse till regeringen samtidigt med årsredovisningen. Förordning (2000:1057).
/Träder i kraft: 2010-07-01/
Högskolan ska i sin årsredovisning beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla studentinflytandet och hur detta inflytande har fördelats och utvecklats ur ett jämställdhetsperspektiv.
En studentkår vid högskolan har rätt att i anslutning till årsredovisningen lämna en redogörelse för kårens syn på högskolans utveckling och resultat. Högskolan ska lämna kårens redogörelse till regeringen samtidigt med årsredovisningen. Förordning (2009:770).
Jämställdhet
En bestämmelse om att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska iakttas och främjas i högskolornas verksamhet finns i 1 kap. 5 § högskolelagen (1992:1434).
Ytterligare bestämmelser om jämställdhet finns i diskrimineringslagen (2008:567). Förordning (2008:944).
Lika rättigheter och möjligheter för studenter och sökande
Bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter för studenter och sökande till högskolan oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder finns i diskrimineringslagen (2008:567). Förordning (2008:944).
Avgiftsfri utbildning
Utbildningen vid högskolorna skall vara avgiftsfri för studenterna. Förordning (1995:944).
Tillgång till hälsovård
Hälsovård, studiesocialt stöd och studiemiljö
/Upphör att gälla: 2010-07-01/
Högskolorna skall ansvara för att studenterna har tillgång till hälsovård, särskilt förebyggande hälsovård som har till ändamål att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa. Förordning (1996:568).
/Träder i kraft: 2010-07-01/
Högskolorna ska ansvara för att studenterna har tillgång till hälsovård, särskilt förebyggande hälsovård som har till ändamål att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa. Högskolorna ska även ansvara för andra uppgifter av studiesocial karaktär som stöder studenterna i deras studiesituation eller underlättar övergången till arbetslivet samt för att studenterna i övrigt har en god studiemiljö. Förordning (2009:770).
Försäkring för personskada
Högskolor med staten som huvudman skall ansvara för att studenterna är försäkrade för personskada. Försäkringen skall avse sådan skada som har uppkommit till följd av olycksfall eller framkallats av sådan smitta som avses i 5 § förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd, om skadan har inträffat i samband med högskoleutbildning i Sverige. Försäkringen skall inte ge rätt till ersättning i den mån studenten har rätt till ersättning med stöd av författning eller kollektivavtal.
Sådan försäkring som avses i första stycket skall gälla även för studenter vid högskoleutbildning som anordnas av statliga högskolor enligt avtal med en kommun eller ett landsting som är huvudman för utbildningen.
Försäkringen skall tecknas genom att Centrala studiestödsnämnden för högskolorna träffar en överenskommelse med Kammarkollegiet. Överenskommelsen och ändringar i denna skall träffas med förbehåll för regeringens godkännande. Förordning (2000:261).
Högskolor med staten som huvudman får genom överenskommelse med Kammarkollegiet teckna försäkring för personskada som drabbar deras studenter i samband med högskoleutbildning utanför Sverige. Försäkringen får dock bara avse studier som bedrivs vid utländsk högskola enligt avtal mellan berörda lärosäten. Försäkringen skall avse sådan sorts skada och sådana studenter som avses i 11 a §. Förordning (2000:261).
Uppgifter till Högskoleverket
Högskolorna skall till Högskoleverket lämna de uppgifter om sin verksamhet som verket begär. Förordning (1996:568).
Att få använda undervisningslokaler
En högskola är skyldig att låta en demokratiskt uppbyggd förening för studenter vid högskolan använda undervisningslokalerna vid en sammankomst som föreningen anordnar för sina medlemmar, om sammankomsten hålls för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk. Den som av föreningen har bjudits in för att medverka vid sammankomsten får inte vägras tillträde till möteslokalerna.
Vad som sägs i första stycket skall inte gälla om det är antagligt att det vid sammankomsten kommer att uppstå någon allvarlig ordningsstörning eller inträffa någonting som strider mot lag. Första stycket gäller inte heller om föreningens användning av lokalerna är oförenlig med högskoleverksamhetens behöriga gång eller med högskolans förpliktelser mot tredje man. Förordning (1998:1003).
Kursvärderingar
Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan.
Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna. Förordning (2000:651).
Administrativa uppgifter
I 9 § förordningen (2007:1069) med instruktion för regionala etikprövningsnämnder finns det bestämmelser om vilka universitet som ska upplåta lokaler för och svara för att kansligöromål, föredragning av ärenden och därmed sammanhängande uppgifter utförs åt de regionala etikprövningsnämnderna. Förordning (2007:1337).
Utredning av misstanke om oredlighet
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
En högskola som genom en anmälan eller på något annat sätt får kännedom om en misstanke om oredlighet i forskning, konstnärligt utvecklingsarbete eller annat utvecklingsarbete vid högskolan skall utreda misstankarna. Förordning (2006:1053).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
En högskola som genom en anmälan eller på något annat sätt får kännedom om en misstanke om oredlighet i forskning, konstnärligt utvecklingsarbete eller annat utvecklingsarbete vid högskolan ska utreda misstankarna.
En högskola får under pågående utredning hämta in ett yttrande från expertgruppen för oredlighet i forskning hos Centrala etikprövningsnämnden.
Om den person som väckt frågan om misstanke om oredlighet, eller den person som misstanken riktas mot, begär det, ska högskolan hämta in ett sådant yttrande. Något yttrande behöver dock inte hämtas in, om högskolan bedömer det som uppenbart obehövligt. Förordning (2009:1068).
2 kap. Styrelse och rektor
Styrelsens sammansättning
Styrelsen för en högskola skall bestå av ordföranden och högst fjorton andra ledamöter. Av 2 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) framgår att rektor ingår i styrelsen.
Styrelsen skall utse vice ordförande inom sig. Förordning (2007:151).
Styrelsens uppgifter
Styrelsen för en högskola ska ha det ansvar och de uppgifter som följer av 3 § myndighetsförordningen (2007:515) och 2 kap. 8 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Vidare ska styrelsen själv besluta
- 1.i viktigare frågor om verksamhetens övergripande inriktning och högskolans organisation,
- 2.om årsredovisningar, delårsrapporter, budgetunderlag och viktigare framställningar i övrigt samt säkerställa att det vid högskolan finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt,
- 3.om åtgärder med anledning av Riksrevisionens revisionsberättelser och revisionsrapporter,
- 4.om riktlinjer och revisionsplan för internrevisionen och åtgärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer enligt 10 § internrevisionsförordningen (2006:1228),
- 5.i viktigare frågor om den interna resursfördelningen och uppföljningen av denna,
- 6.om viktigare föreskrifter,
- 7.i frågor om
- askiljande från anställning på grund av personliga förhållanden, dock inte i fråga om provanställning,
- bdisciplinansvar,
- cåtalsanmälan,
- davstängning eller läkarundersökning,
- 8.om den antagningsordning som nämns i 6 kap. 3 § andra stycket,
- 9.om den anställningsordning som nämns i 4 kap. 14 §, och
- 10.i frågor i övrigt som är av principiell vikt.
Av bestämmelserna i 2 kap. 7, 8 och 10 §§, 3 kap. 2 och 6 §§ samt 11 kap. 6 § framgår att styrelsen för högskolan ska besluta själv också i vissa andra frågor än de som avses i första stycket.
Frågor som avses i första stycket 7 a-7 d ska dock avgöras av personalansvarsnämnden vid högskolan, om en sådan nämnd finns inrättad. Dessa frågor ska i vissa fall prövas av Statens ansvarsnämnd, vilket framgår av 4 kap. 33 §. Förordning (2007:1337).
Andra frågor än de som avses i 2 § skall avgöras av rektor, om inte
- 1.annat är föreskrivet i lag eller förordning, eller
- 2.styrelsen har beslutat något annat.
Har det i denna förordning eller annars föreskrivits att en viss uppgift ankommer på rektor får dock styrelsen inte ta över den uppgiften. Förordning (1998:1003).
Styrelseärendenas handläggning
Styrelsen är beslutför när fler än hälften av ledamöterna, bland dem ordföranden och rektor, är närvarande. Förordning (1997:1123).
Styrelsen får uppdra åt ordföranden att efter samråd med rektor fatta beslut om delårsrapport. Förordning (2002:558).
Om ett styrelseärende är så brådskande att styrelsen inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden, rektor och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. Om detta förfarande inte är lämpligt, får ordföranden efter samråd med rektor själv avgöra ärendet.
Beslut, som fattas enligt första stycket, skall anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen. Förordning (1997:1123).
Ärenden skall avgöras efter föredragning. Förordning (1998:1003).
Utseende av styrelsens ledamöter
Andra styrelseledamöter än rektor skall utses för en bestämd tid, högst tre år. Detsamma gäller om rektor utses till ordförande. Förordning (2007:151).
Lärarna har rätt att vara representerade med tre ledamöter i styrelsen. Lärarnas representanter skall utses genom val inom högskolan. Högskolan får meddela närmare föreskrifter om valförfarandet.
Studenterna har rätt att vara representerade med tre ledamöter i styrelsen.
Ordföranden och de övriga ledamöter som enligt 2 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) skall utses av regeringen, utses efter förslag från högskolan. Förslaget skall föregås av ett samråd inom och utom högskolan och avse personer med kompetens och erfarenhet från verksamhet av betydelse för högskolans utbildnings-, forsknings- och samverkansuppdrag.
De företrädare för de anställda som enligt 2 kap. 4 § andra stycket högskolelagen (1992:1434) har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden utses enligt bestämmelserna i personalföreträdarförordningen (1987:1101). Förordning (2007:151).
Rektor
Rektor skall anställas genom beslut av regeringen för högst sex år efter förslag av styrelsen för högskolan. Anställningen får förnyas, dock högst två gånger om vardera högst tre år.
Innan styrelsen lämnar sitt förslag skall den höra lärarna, övriga anställda och studenterna på det sätt som styrelsen har bestämt.
I sitt arbete med att föreslå rektor, skall styrelsen så långt möjligt ta fram såväl kvinnliga som manliga kandidater. Styrelsen skall för regeringen redovisa hur jämställdhetsaspekten har beaktats. Förordning (2002:558).
9 § Har upphävts genom förordning (1994:1101).
Prorektor är rektors ställföreträdare. Prorektor skall utses av styrelsen för högskolan för högst sex år. Innan styrelsen utser prorektor skall den höra lärarna, övriga anställda och studenterna på det sätt som styrelsen har bestämt. I sitt arbete med att utse prorektor, skall styrelsen så långt möjligt ta fram såväl kvinnliga som manliga kandidater.
Om flera prorektorer utses, skall en av dem utses till rektors ställföreträdare. Förordning (2002:558).
Behörig att vara rektor eller prorektor är den som uppfyller behörighetskraven för anställning som professor eller lektor.
När rektor anställs och prorektor utses, skall även administrativ skicklighet beaktas. Förordning (1997:1123).
12 § Har upphävts genom förordning (2004:289).
Rektor får delegera sina uppgifter, om inte annat är särskilt föreskrivet.
14 § Har upphävts genom förordning (1997:1123).
3 kap. Fakultetsnämnd och övriga organ
Vetenskapsområden
/Upphör att gälla U:2010-01-01 genom förordning (2009:933)./ För utbildning på forskarnivå finns det ett humanistisk- samhällsvetenskapligt, ett medicinskt, ett naturvetenskapligt och ett tekniskt vetenskapsområde. Förordning (2006:1053).
Fakultetsnämnd
Ansvarsområde
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
Grundläggande bestämmelser om fakultetsnämndernas ansvarsområden finns i 2 kap. 5 a § högskolelagen (1992:1434).
Styrelsen skall besluta vilka fakultetsnämnder som skall finnas och vilket ansvarsområde som varje nämnd skall ha. Förordning (1998:1003).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
Grundläggande bestämmelser om fakultetsnämndernas ansvarsområden finns i 2 kap. 5 § högskolelagen (1992:1434).
Styrelsen ska besluta vilka fakultetsnämnder som ska finnas och vilket ansvarsområde som varje nämnd ska ha. Förordning (2009:933).
Ledamöter
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
Fakultetsnämndens ledamöter, utom representanterna för studenterna, skall utses genom val. Val skall förrättas med slutna sedlar. Om rösterna faller lika vid ett val, skall lotten fälla utslaget.
I 2 kap. 6 § högskolelagen (1992:1434) anges det vilka som får väljas till ledamöter i fakultetsnämnden och vilka som skall välja ledamöterna. Med vetenskapligt kompetent lärare avses därvid den som är
- 1.professor vid en högskola inom annat än konstnärlig verksamhet,
- 2.annan lärare vid en högskola, om läraren har en anställning för vilken det krävs doktorsexamen eller en motsvarande vetenskaplig kompetens, eller
- 3.professor, forskare eller forskarassistent vid ett forskningsråd.
De personer som avses i andra stycket 1-2 anses vara lärare inom fakultetsnämndens ansvarsområde, om de är anställda vid den högskola som nämnden hör till och om minst 40 procent av arbetet skall utföras inom nämndens ansvarsområde. De personer som avses i andra stycket 3 anses vara lärare inom fakultetsnämndens ansvarsområde, om de är anställda vid forskningsrådet och om minst 40 procent av arbetet skall utföras inom nämndens ansvarsområde. De anställningar som sägs i detta stycke skall avse arbete på minst halvtid och gälla tills vidare eller för en viss tid, som inte är kortare än två år.
Studenterna vid den högskola som fakultetsnämnden hör till har rätt att vara representerade i nämnden med minst tre ledamöter. Förordning (2002:558).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
Fakultetsnämndens ledamöter, utom representanterna för studenterna, ska utses genom val. Val ska förrättas med slutna sedlar. Om rösterna faller lika vid ett val, ska lotten fälla utslaget.
I 2 kap. 6 § högskolelagen (1992:1434) anges det vilka som får väljas till ledamöter i fakultetsnämnden och vilka som ska välja ledamöterna. Med vetenskapligt eller konstnärligt kompetent lärare avses i det sammanhanget den som är
- 1.professor vid en högskola,
- 2.annan lärare vid en högskola, om läraren har en anställning för vilken det krävs doktorsexamen eller en motsvarande vetenskaplig kompetens eller motsvarande konstnärlig kompetens, eller
- 3.professor, forskare eller forskarassistent vid ett forskningsråd.
De personer som avses i andra stycket 1 och 2 anses vara lärare inom fakultetsnämndens ansvarsområde, om de är anställda vid den högskola som nämnden hör till och om minst 40 procent av arbetet ska utföras inom nämndens ansvarsområde. De personer som avses i andra stycket 3 anses vara lärare inom fakultetsnämndens ansvarsområde, om de är anställda vid forskningsrådet och om minst 40 procent av arbetet ska utföras inom nämndens ansvarsområde. Anställningarna vid högskolan eller forskningsrådet ska avse arbete på minst halvtid och gälla tills vidare eller för en viss tid, som inte är kortare än två år.
Studenterna vid den högskola som fakultetsnämnden hör till har rätt att vara representerade i nämnden med minst tre ledamöter. Förordning (2009:933).
En av ledamöterna i fakultetsnämnden skall vara nämndens ordförande och en skall vara dess vice ordförande. Ordföranden och vice ordföranden skall utses av rektor på förslag av de lärare som väljer ledamöter i nämnden. Förordning (1998:1003).
Adjungering
Bestämmelser om adjungering till fakultetsnämnden finns i 11 kap. Förordning (1998:1003).
Nämnd för konstnärligt utvecklingsarbete
Särskilda organ
/Ny beteckning 7 § U:2010-01-01/ Vid högskolor med konstnärlig utbildning skall styrelsen inrätta ett organ som har ansvaret för det konstnärliga utvecklingsarbetet. Organet skall benämnas nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete. Om det inte inrättas något särskilt organ för utbildningen, skall nämnden ansvara också för den.
Ledamöterna i nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete, utom representanterna för studenterna, skall utses genom val bland lärare som arbetar inom konstnärlig verksamhet vid den högskola som nämnden hör till. Val skall förrättas med slutna sedlar. Om rösterna faller lika vid ett val, skall lotten fälla utslaget.
Flertalet av ledamöterna skall vara lärare vid den högskola som nämnden hör till.
Studenterna vid högskolan har rätt att vara representerade med minst tre ledamöter i nämnden.
En av ledamöterna skall vara nämndens ordförande och en skall vara dess vice ordförande. Ordföranden och vice ordföranden skall utses av rektor på förslag av berörda lärare. Förordning (2006:1053).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
Grundläggande bestämmelser om särskilda organ finns i 2 kap. 5 och 6 §§ högskolelagen (1992:1434). Förordning (2009:933).
Särskilda organ
/Ny beteckning 6 § U:2010-01-01/ Grundläggande bestämmelser om särskilda organ finns i 2 kap. 5 a och 6 §§ högskolelagen (1992:1434). Förordning (2001:23).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
I 2 kap. 5 § högskolelagen (1992:1434) fjärde stycket finns det bestämmelser om ett organ som ansvarar för konstnärlig forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och konstnärlig utbildning på forskarnivå. Om högskolan inte får utfärda examina på forskarnivå, ska det finnas ett särskilt organ för konstnärlig utbildning på grundnivå och avancerad nivå, konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete.
Flertalet av ledamöterna i ett organ enligt denna paragraf ska vara lärare vid den högskola som organet hör till.
Ledamöterna i ett organ enligt denna paragraf, utom representanterna för studenterna, ska utses genom val bland lärare som arbetar inom konstnärlig verksamhet vid den högskola som organet hör till. Val ska förrättas med slutna sedlar. Om rösterna faller lika vid ett val, ska lotten fälla utslaget.
En av ledamöterna ska vara organets ordförande och en ska vara dess vice ordförande. Ordföranden och vice ordföranden ska utses av rektor på förslag av berörda lärare. Förordning (2009:933).
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
Flertalet av ledamöterna skall vara vetenskapligt kompetenta lärare vid den högskola som organet hör till, om inte styrelsen beslutar annat.
Ledamöterna i ett särskilt organ, utom representanter för studenterna och de ledamöter som avses i 7 c §, skall utses genom val bland berörda lärare. Val skall förrättas med slutna sedlar. Om rösterna faller lika vid ett val, skall lotten fälla utslaget.
En av ledamöterna skall vara organets ordförande och en skall vara dess vice ordförande. Ordföranden och vice ordföranden skall utses av rektor på förslag av berörda lärare. Förordning (2001:23).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
Flertalet av ledamöterna i andra särskilda organ än som avses i 7 § ska vara vetenskapligt eller konstnärligt kompetenta lärare vid den högskola som organet hör till, om inte styrelsen beslutar något annat.
Ledamöterna i ett särskilt organ, utom representanter för studenterna och de ledamöter som avses i 7 c §, ska utses genom val bland berörda lärare. Val ska förrättas med slutna sedlar. Om rösterna faller lika vid ett val, ska lotten fälla utslaget.
En av ledamöterna ska vara organets ordförande och en ska vara dess vice ordförande. Ordföranden och vice ordföranden ska utses av rektor på förslag av berörda lärare. Förordning (2009:933).
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
Studenterna vid den högskola som det särskilda organet hör till har rätt att vara representerade med minst tre ledamöter. Förordning (2001:23).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
Studenterna vid den högskola som ett särskilt organ som avses i 7 eller 7 a § hör till har rätt att vara representerade med minst tre ledamöter. Förordning (2009:933).
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
Till det särskilda organ som avses i 2 kap. 5 a § andra stycket tredje och fjärde meningarna högskolelagen (1992:1434) skall det utses minst två ledamöter utöver de som utses genom val enligt 7 a § andra stycket och de som representerar studenterna enligt 7 b §. De skall vara lämpliga för uppdraget, och de får inte vara anställda vid den högskola som organet hör till.
Ledamöterna skall utses av styrelsen för högskolan. Förordning (2001:23).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
Till det särskilda organ som avses i 2 kap. 5 § tredje stycket högskolelagen (1992:1434) ska det utses minst två ledamöter utöver de som utses genom val enligt 7 a § andra stycket och de som representerar studenterna enligt 7 b §. De ska vara lämpliga för uppdraget, och de får inte vara anställda vid den högskola som organet hör till.
Ledamöterna ska utses av styrelsen för högskolan. Förordning (2009:933).
Särskilda inrättningar
För särskilda uppgifter kan det vid en högskola finnas särskilda inrättningar enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Förordning (1998:1003).
Organisationen i övrigt
Högskolorna får i övrigt besluta om sin interna organisation, om inte något annat är särskilt föreskrivet.
Studenterna vid högskolan har rätt att vara representerade i alla beslutande och beredande organ inom högskolan vars verksamhet har betydelse för utbildningen och studenternas situation. Om beslut inte skall fattas eller beredning genomföras av ett organ utan av en enda person skall information lämnas till och samråd ske med studentrepresentant i god tid före beslut respektive slutförande av beredningen. Förordning (2000:651).
Högskolebibliotek
Bestämmelser om högskolebibliotek finns i bibliotekslagen (1996:1596).
Ett högskolebibliotek skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till andra högskolebiblioteks förfogande. Förordning (1998:1003).
Valberedning
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
Val av ledamöter, utom representanter för studenterna och de ledamöter som avses i 7 c §, i fakultetsnämnder, nämnder för konstnärligt utvecklingsarbete och sådana särskilda organ som avses i 7-7 c §§ skall hållas efter förslag av en valberedning. I valberedningen skall både kvinnor och män vara representerade.
Bland de personer som valberedningen föreslår till ledamöter skall både kvinnor och män vara representerade. Om det inte finns synnerliga skäl, skall de föreslagna personerna till minst en tredjedel utgöras av kvinnor och till minst en tredjedel av män.
Vad som sägs i första och andra styckena hindrar inte att någon utanför valberedningen föreslår ytterligare personer till ledamöter. Förordning (2001:23).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
Val av ledamöter, utom representanter för studenterna och de ledamöter som avses i 7 c §, i fakultetsnämnder och sådana särskilda organ som avses i 77 c §§ ska hållas efter förslag av en valberedning. I valberedningen ska både kvinnor och män vara representerade.
Bland de personer som valberedningen föreslår till ledamöter ska både kvinnor och män vara representerade. Om det inte finns synnerliga skäl, ska de föreslagna personerna till minst en tredjedel utgöras av kvinnor och till minst en tredjedel av män.
Vad som sägs i första och andra styckena hindrar inte att någon utanför valberedningen föreslår ytterligare personer till ledamöter. Förordning (2009:933).
Handläggning av ärenden
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
Fakultetsnämnder, nämnder för konstnärligt utvecklingsarbete och sådana särskilda organ som avses i 7-7 c §§ är beslutföra när fler än hälften av ledamöterna är närvarande, bland dem ordföranden.
Om ett ärende är så brådskande att en nämnd eller ett organ inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. Om detta förfarande inte är lämpligt, får ordföranden ensam avgöra ärendet.
Beslut som har fattats enligt andra stycket skall anmälas vid nästa sammanträde i nämnden eller i organet. Förordning (2001:23).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
Fakultetsnämnder och sådana särskilda organ som avses i 77 c §§ är beslutföra när fler än hälften av ledamöterna är närvarande, bland dem ordföranden.
Om ett ärende är så brådskande att en nämnd eller ett organ inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. Om detta förfarande inte är lämpligt, får ordföranden ensam avgöra ärendet.
Beslut som har fattats enligt andra stycket ska anmälas vid nästa sammanträde i nämnden eller i det särskilda organet. Förordning (2009:933).
Delegering
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
Om inte något annat är särskilt föreskrivet, får fakultetsnämnder, nämnder för konstnärligt utvecklingsarbete och sådana särskilda organ som avses i 7-7 c §§ delegera sina uppgifter. Förordning (2001:23).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
Om inte något annat är särskilt föreskrivet, får fakultetsnämnder och sådana särskilda organ som avses i 7 7 c §§ delegera sina uppgifter. Förordning (2009:933).
Forskningsetisk granskning
14 § Har upphävts genom förordning (2003:619).
4 kap. Lärare
Inledande föreskrifter
Lärarkategorier
Högskolorna får anställa lärare som professorer (inbegripet adjungerade professorer), lektorer (inbegripet adjungerade lektorer), adjunkter (inbegripet adjungerade adjunkter), forskarassistenter, timlärare och gästlärare.
Högskolorna får inte anställa andra kategorier av lärare.
Högskolorna får dock inom ramen för en försöksverksamhet anställa lärare som biträdande lektorer. Förordning (2001:211).
Förenade anställningar
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
En högskola får, efter medgivande av en sådan sjukvårdshuvudman som avses i 3 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434), besluta att en anställning som professor eller lektor vid högskolan skall vara förenad med en anställning vid en sjukvårdsenhet som är upplåten för utbildning och forskning inom det medicinska vetenskapsområdet. I utbildning och forskning vid en sådan enhet räknas in odontologisk utbildning och forskning. Förordning (1998:1003).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
En högskola får, efter medgivande av en sådan sjukvårdshuvudman som avses i 3 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434), besluta att en anställning som professor eller lektor vid högskolan ska vara förenad med en anställning vid en sjukvårdsenhet som är upplåten för medicinsk utbildning och forskning. I utbildning och forskning vid en sådan enhet räknas in odontologisk utbildning och forskning. Förordning (2009:933).
Arbetsuppgifter
En högskola skall besluta om i vilken omfattning lärarna vid högskolan skall ha hand om utbildning, forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete och administrativt arbete. Därvid skall högskolan sträva efter att lärare ur alla lärarkategorier undervisar inom utbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Forskarassistenter och biträdande lektorer skall dock i huvudsak bedriva forskning.
Vid tillämpningen av första stycket skall högskolan beakta vad som följer av 3 kap. 1, 2 och 5 §§ högskolelagen (1992:1434), andra författningsbestämmelser samt avtal. Förordning (2006:1053).
Lärare är skyldiga att befinna sig på arbetsplatsen i den omfattning högskolan bestämmer. Förordning (1998:1003).
Behörighet
Professorer
Behörig att anställas som professor inom annat än konstnärlig verksamhet är den som har visat såväl vetenskaplig som pedagogisk skicklighet.
Lika stor omsorg skall ägnas prövningen av den pedagogiska skickligheten som prövningen av den vetenskapliga skickligheten. Förordning (1998:1003).
Behörig att anställas som professor inom konstnärlig verksamhet är den som har visat såväl konstnärlig som pedagogisk skicklighet.
Lika stor omsorg skall ägnas prövningen av den pedagogiska skickligheten som prövningen av den konstnärliga skickligheten. Förordning (1998:1003).
Lektorer
Behörig att anställas som lektor inom annat än konstnärlig verksamhet är den som har
- 1.avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens eller har någon annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som skall ingå i anställningen,
- 2.genomgått högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper, samt
- 3.visat pedagogisk skicklighet.
Lika stor omsorg skall ägnas prövningen av den pedagogiska skickligheten som prövningen av andra behörighetsgrundande förhållanden enligt första stycket.
Den som inte har sådan behörighet som sägs i första stycket 2 skall ändå anses behörig, om anställningens innehåll föranleder det eller om det annars finns särskilda skäl.
Bestämmelser om anställning av lektorer som inte har sådan behörighet som sägs i första stycket 2 och som inte heller skall anses behöriga enligt tredje stycket finns i 30 § 5. Förordning (2002:761).
Behörig att anställas som lektor inom konstnärlig verksamhet är den som har
- 1.visat konstnärlig skicklighet eller har någon annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som skall ingå i anställningen,
- 2.genomgått högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper, samt
- 3.visat pedagogisk skicklighet.
Lika stor omsorg skall ägnas prövningen av den pedagogiska skickligheten som prövningen av andra behörighetsgrundande förhållanden enligt första stycket.
Den som inte har sådan behörighet som sägs i första stycket 2 skall ändå anses behörig, om anställningens innehåll föranleder det eller om det annars finns särskilda skäl.
Bestämmelser om anställning av lektorer som inte har sådan behörighet som sägs i första stycket 2 och som inte heller skall anses behöriga enligt tredje stycket finns i 30 § 5. Förordning (2002:761).
Biträdande lektorer
Behörig att anställas som biträdande lektor är den som har avlagt doktorsexamen eller har en utländsk examen som bedöms motsvara doktorsexamen. I första hand bör den komma i fråga som har avlagt examen högst fem år före ansökningstidens utgång. Även den som har avlagt examen tidigare bör komma i fråga i första hand, om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl avses ledighet på grund av sjukdom, tjänstgöring inom totalförsvaret, förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet eller andra liknande omständigheter. Förordning (2001:211).
Adjunkter
Behörig att anställas som adjunkt är den som har
- 1.avlagt examen från högskoleutbildning eller har motsvarande kompetens,
- 2.genomgått högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper, samt
- 3.visat pedagogisk skicklighet.
Den som inte har sådan behörighet som anges i första stycket 2 skall ändå anses behörig, om anställningens innehåll föranleder det eller om det annars finns särskilda skäl.
Bestämmelser om anställning av adjunkter som inte har sådan behörighet som anges i första stycket 2 och som inte heller skall anses behöriga enligt andra stycket finns i 30 § 5. Förordning (2006:1053).
Forskarassistenter
Behörig att anställas som forskarassistent är den som har avlagt doktorsexamen eller har en utländsk examen som bedöms motsvara doktorsexamen. I första hand bör den komma i fråga som har avlagt examen högst fem år före ansökningstidens utgång. Även den som har avlagt examen tidigare bör komma i fråga i första hand, om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl avses ledighet på grund av sjukdom, tjänstgöring inom totalförsvaret, förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet eller andra liknande omständigheter.
Den som har varit anställd som forskarassistent under mer än sammanlagt tre år får inte ges en annan anställning som forskarassistent inom samma eller ett närliggande ämnesområde vid samma eller någon annan högskola. Förordning (1999:1037).
Befordran
Befordran till professor
En lektor som är anställd tills vidare vid en högskola skall efter ansökan befordras till en anställning tills vidare som professor vid den högskolan, om lektorn har behörighet för en sådan anställning. Ämnesområdet för anställningen som professor skall vara detsamma som för anställningen som lektor. Förordning (1998:1003).
Den som erbjuds en anställning tills vidare som lektor vid en högskola skall i stället anställas tills vidare som professor där, om han eller hon begär det och har behörighet för en sådan anställning. Detta gäller dock inte vid en sådan befordran till lektor som avses i 13 eller 13 a §. Förordning (2001:211).
Befordran till lektor
En adjunkt som är anställd tills vidare vid en högskola skall efter ansökan befordras till en anställning tills vidare som lektor vid den högskolan, om adjunkten har behörighet för en sådan anställning. Ämnesområdet för anställningen som lektor skall vara detsamma som för anställningen som adjunkt.
En adjunkt som är anställd tills vidare får befordras till lektor även om behörighetskraven inte är uppfyllda. Det gäller dock bara om adjunkten har visat särskild pedagogisk skicklighet eller särskild skicklighet att utveckla och leda verksamhet och personal vid högskolan eller visat särskild förmåga att samverka med det omgivande samhället. Förordning (1998:1003).
En biträdande lektor vid en högskola skall efter ansökan befordras till en anställning tills vidare som lektor vid den högskolan, om han eller hon har behörighet för sådan anställning och dessutom bedöms lämplig vid en prövning enligt de bedömningsgrunder som högskolan har ställt upp för en befordran till lektor. Ämnesområdet för anställningen som lektor skall vara detsamma som för anställningen som biträdande lektor. Förordning (2001:211).
Anställningsordning
En högskolas anställningsordning skall finnas tillgänglig vid högskolan. Med anställningsordning avses de regler för anställning av lärare som högskolan tillämpar. Förordning (1998:1003).
Bedömningsgrunder vid anställning
Som bedömningsgrunder vid anställning av lärare skall gälla graden av sådan skicklighet som är ett krav för behörighet för anställning. Därutöver skall gälla graden av administrativ och annan skicklighet som är av betydelse med hänsyn till det ämnesinnehåll som högskolan bestämmer för anställningen och de arbetsuppgifter som skall ingå i anställningen. Vidare skall beaktas graden av skicklighet att utveckla och leda verksamhet och personal vid högskolan samt förmåga att samverka med det omgivande samhället och att informera om forskning och utvecklingsarbete.
Vid anställningen skall även beaktas sådana sakliga grunder som stämmer överens med allmänna arbetsmarknads-, jämställdhets-, social- och sysselsättningspolitiska mål.
Vid anställning av forskarassistenter skall särskild vikt fästas vid vetenskaplig skicklighet. Förordning (1998:1003).
Om en högskola har beslutat att positiv särbehandling får tillämpas vid en viss anställning eller ett visst slag av anställning som ett led i strävandena att främja jämställdhet i arbetet gäller följande.
Vid anställningen får en person av underrepresenterat kön med tillräckliga sådana kvalifikationer som avses i 15 § första och tredje styckena utses framför en person av motsatt kön som annars skulle ha utsetts.
Positiv särbehandling får dock inte tillämpas om skillnaden mellan personernas kvalifikationer är så stor att tillämpningen skulle stå i strid med kravet på saklighet vid anställningen. Förordning (1998:1003).
Innan en anställning kungörs ledig till ansökan och det informeras om den enligt 18 § första stycket, skall fakultetsnämnden, nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete eller ett särskilt organ bestämma ämnesområdet för anställningen och ange den behörighet som krävs. Vidare skall nämnden eller organet med utgångspunkt i de arbetsuppgifter som skall ingå i anställningen besluta vilka olika bedömningsgrunder som skall användas och hur de skall vägas mot varandra. Därvid skall högskolans anställningsordning beaktas.
Högskolan skall innan en anställning som biträdande lektor kungörs ledig till ansökan besluta vilka bedömningsgrunder som skall användas vid prövningen av en ansökan om befordran till lektor.
Ämnesområdet för en anställning som professor, lektor, biträdande lektor, adjunkt eller forskarassistent får inte ändras så länge en och samma person är anställd. Förordning (2001:212).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
Innan en anställning kungörs ledig till ansökan och det informeras om den enligt 18 § första stycket, ska fakultetsnämnden eller ett särskilt organ besluta om ämnesområdet för anställningen och ange den behörighet som krävs. Nämnden eller organet ska också med utgångspunkt i de arbetsuppgifter som ska ingå i anställningen besluta vilka olika bedömningsgrunder som ska användas och hur de ska vägas mot varandra. Vid beslutet ska högskolans anställningsordning beaktas.
Innan en anställning som biträdande lektor kungörs ledig till ansökan ska högskolan besluta vilka bedömningsgrunder som ska användas vid prövningen av en ansökan om befordran till lektor.
Ämnesområdet för en anställning som professor, lektor, biträdande lektor, adjunkt eller forskarassistent får inte ändras så länge en och samma person är anställd. Förordning (2009:933).
Förfarandet vid anställning
Ledigkungörande av anställning
Innan en lärare anställs tills vidare eller tills vidare för viss tid skall högskolan kungöra anställningen till ansökan ledig och genom annonsering eller ett därmed likvärdigt förfarande informera om den.
Detta gäller dock inte
- 1.anställning som avser en tid som är kortare än sex månader,
- 2.anställning av adjungerad lärare, timlärare och gästlärare,
- 3.anställning, utom anställning som professor eller forskarassistent, av den som har företrädesrätt till återanställning eller till anställning med högre sysselsättningsgrad eller av den som omplaceras på grund av 7 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd,
- 4.anställning av en lektor eller, i fall som avses i 12 §, en professor, om anställningen avser någon som under minst sex år utan avbrott har haft en anställning som forskare och anställningen beslutats av ett forskningsråd samt högskolan särskilt har beslutat att forskaren skall anställas som lektor efter anställningen som forskare,
- 5.en befordran till professor eller lektor,
- 6.en sådan anställning som avses i 30 § 1, om den förnyas,
- 7.en anställning tills vidare av en lektor eller en adjunkt som har varit anställd med stöd av 30 § 3; kungörelse och information skall dock ske, om den tidigare anställningen inte har kungjorts och det inte har informerats om den,
- 8.en anställning av en lektor eller en adjunkt med stöd av 30 § 4, eller
- 9.en anställning av en lektor eller en adjunkt med stöd av 30 § 5 andra eller tredje meningen. Förordning (2004:383).
Beredning av anställningsärenden
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
En högskola får bjuda in en person att söka en anställning som professor som kungjorts ledig till ansökan. Inbjudan måste ske inom tre månader efter det att fakultetsnämnden, nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete eller ett särskilt organ har utsett de personer som är särskilt förtrogna med anställningens ämnesområde. Förordning (2001:23).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
En högskola får bjuda in en person att söka en anställning som professor som har kungjorts ledig till ansökan. Inbjudan måste ske inom tre månader efter det att fakultetsnämnden eller ett särskilt organ har utsett de personer som är särskilt förtrogna med anställningens ämnesområde. Förordning (2009:933).
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
Fakultetsnämnden, nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete eller det särskilda organet till vars ansvarsområde anställningen huvudsakligen hör skall bereda ärenden och avge förslag vid anställning av professorer, lektorer och forskarassistenter.
Om högskolan har inrättat särskilda organ för utbildning på grundnivå eller avancerad nivå inom ansvarsområdet för en fakultetsnämnd eller en nämnd för konstnärligt utvecklingsarbete, skall högskolan bestämma i vilken utsträckning sådana särskilda organ skall svara för beredningen och lämna förslag till anställning. Förordning (2006:1053).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
Fakultetsnämnden eller det särskilda organet till vars ansvarsområde anställningen huvudsakligen hör ska bereda ärenden och lämna förslag vid anställning av professorer, lektorer och forskarassistenter.
Om högskolan har inrättat särskilda organ för utbildning på grundnivå eller avancerad nivå inom ansvarsområdet för en fakultetsnämnd eller ett särskilt organ för forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå, ska högskolan besluta i vilken utsträckning sådana särskilda organ ska ansvara för beredningen och lämna förslag till anställning. Förordning (2009:933).
Fakultetsnämnden eller motsvarande organ skall hämta in yttranden från minst två personer som är särskilt förtrogna med anställningens ämnesområde vid anställning av professorer och lektorer. Vid anställning av forskarassistenter behöver yttrande dock inte hämtas in från fler än en person.
När det gäller anställning av professorer och lektorer får högst en av de personer som avses i första stycket vara anställd inom ansvarsområdet för den fakultetsnämnd eller det motsvarande organ som anställningen hör till. Om det vid anställning av en forskarassistent hämtas in yttrande från bara en person, får denna person inte vara anställd inom ansvarsområdet för den fakultetsnämnd eller det motsvarande organ som anställningen hör till. Fakultetsnämnden eller motsvarande organ får inte hämta in yttrande från en sådan person som avses i första stycket som är verksam inom fakultetsnämndens eller motsvarande organs ansvarsområde och som i huvudsak har arbetsuppgifter inom anställningens ämnesområde, om det inte finns särskilda skäl.
När yttrande hämtas in från två eller flera personer, skall både kvinnor och män vara representerade, om inte synnerliga skäl talar emot detta. Förordning (1998:1003).
Var och en av de personer som avses i 21 § skall avge ett skriftligt yttrande till fakultetsnämnden eller motsvarande organ. I yttrandet skall de redogöra för skickligheten hos de sökande som främst bör komma i fråga för anställning, ange ordningen mellan dem och motivera sitt val. Om omständigheterna i ärendet föranleder det, får nämnden eller motsvarande organ dock besluta att ett sådant yttrande får avse endast förslag om den sökande som bör komma i fråga i första hand. Vid ansökan om befordran enligt 11 § eller 13 § första stycket skall yttrandet avse frågan om sökanden skall befordras eller inte och om sökanden uppfyller behörighetskraven eller inte. Fakultetsnämnden eller motsvarande organ får meddela ytterligare föreskrifter för utformningen av yttrandet. Förordning (1998:1003).
Om det begärs i en ansökan om anställning som lektor, skall yttranden enligt 21 och 22 §§ inte bara avse sökandens behörighet för anställning som lektor utan också för anställning som professor. Förordning (1998:1003).
Vid tidsbegränsad anställning skall bestämmelserna i 21 och 22 §§ tillämpas vid anställning av forskarassistenter, adjungerade professorer eller adjungerade lektorer. Förordning (2002:761).
Bestämmelserna om beredning av anställningsärenden som avser lektorer i 20-22 §§ skall tillämpas vid anställning av biträdande lektorer. Bestämmelserna skall tillämpas också vid ansökan om befordran till lektor enligt 13 a §. Förordning (2001:211).
Bestämmelserna i 20-22 §§ skall tillämpas vid ansökan om befordran enligt 11 § eller 13 § första stycket. Yttranden enligt 21 § behöver dock inte hämtas in, om det är uppenbart obehövligt för en prövning av frågan om befordran skall ske eller inte. Förordning (1998:1003).
Fakultetsnämnden eller motsvarande organ skall föreslå den sökande som främst bör komma i fråga för anställning. Om det finns särskilda skäl, får förslaget avse ytterligare sökande som bör komma i fråga och ordningen mellan dem.
Fakultetsnämnden eller det motsvarande organet skall i förslaget redovisa sin bedömning av varje föreslagen sökandes skicklighet i förhållande till de bedömningsgrunder som gäller för anställningen. Redovisningen skall omfatta både skickligheten beträffande varje bedömningsgrund för sig och vid en sammanvägning av alla bedömningsgrunderna. Om det finns bara en sökande och det föreslås att han eller hon skall anställas, behöver det inte lämnas någon sådan redovisning som sägs i detta stycke.
Av förslaget skall det framgå hur föreslagen sökandes såväl vetenskapliga som pedagogiska skicklighet har beaktats. Det skall även framgå hur högskolans rekryteringsmål har beaktats. Om både kvinnor och män har sökt anställning, skall det anges också hur jämställdhetsaspekten har beaktats.
Vid ansökan om befordran enligt 11 §, 13 § första stycket eller 13 a § skall fakultetsnämnden eller det motsvarande organet föreslå om sökanden skall befordras eller inte och ange om sökanden uppfyller behörighetskraven eller inte. Förordning (2002:761).
Förslag enligt 26 § skall lämnas till rektor. Förordning (1998:1003).
Lärare anställs genom beslut av rektor. Detta gäller också sådana beslut om befordran som avses i 11-13 a §§.
Om rektor finner att en adjunkt, en lektor eller en biträdande lektor inte uppfyller kraven för befordran enligt 11 §, 13 § första stycket eller 13 a §, skall ansökan om befordran avslås genom ett särskilt beslut.
Om rektor finner att en person som erbjuds en sådan anställning som avses i 12 § inte uppfyller kraven för att kunna anställas som professor, skall begäran om anställning som professor avslås genom ett särskilt beslut. Anställning skall då ske som lektor.
Om rektor finner att en adjunkt eller en lektor inte uppfyller kraven för att kunna anställas tills vidare enligt 30 § 5 tredje meningen, skall begäran om anställning tills vidare avslås genom ett särskilt beslut.
Beslut som avses i denna paragraf får inte delegeras, om de avser anställning som professor eller avslag på en ansökan eller en begäran om anställning som professor. Förordning (2002:761).
Innan en lärare får en sådan förenad anställning som avses i 2 §, skall fakultetsnämnden ge sjukvårdshuvudmannen tillfälle att yttra sig i ärendet. Förordning (1998:1003).
Anställningsform
Lärare skall anställas tills vidare. En anställning får dock tidsbegränsas enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd, om det inte är fråga om anställning som professor. Därutöver gäller följande i fråga om tidsbegränsning av en anställning:
- 1.En lärare inom konstnärlig verksamhet får anställas tills vidare, dock längst fem år. Sådan anställning får förnyas. Den sammanlagda anställningstiden får dock omfatta högst tio år. Vid sådan befordran som avses i 11 och 13 §§ skall anställning ske tills vidare.
- 2.En adjungerad professor, en adjungerad lektor och en adjungerad adjunkt skall anställas tills vidare, dock längst tre år. Sådan anställning får förnyas. Den sammanlagda anställningstiden får dock omfatta högst sex år.
- 3.En lektor och en adjunkt får anställas tills vidare, dock längst ett år, om det är hans eller hennes första anställning tills vidare eller tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt, som lektor eller adjunkt. Detta gäller dock inte vid sådan befordran som avses i 13 eller 13 a §. Sådan anställning som avses i denna punkt får inte förnyas.
- 4.En lektor och en adjunkt får anställas tills vidare, dock längst tre år, om han eller hon är tillsvidareanställd som lektor eller adjunkt vid en annan högskola. Sådan anställning som avses i denna punkt får inte förnyas.
- 5.En lektor och en adjunkt skall anställas tills vidare, dock längst ett år, om han eller hon inte uppfyller behörighetskravet i 7 § första stycket 2, 8 § första stycket 2 eller 9 § första stycket 2 och inte heller skall anses behörig enligt bestämmelsen i 7 § tredje stycket, 8 § tredje stycket eller 9 § andra stycket. Sådan anställning får förnyas, dock längst ett år. Om lektorn eller adjunkten förvärvar behörighet under anställningstiden, skall anställningen på begäran av lektorn eller adjunkten övergå i en anställning tills vidare.
- 6.En biträdande lektor skall anställas tills vidare, dock längst fyra år. Sådan anställning får förnyas, dock längst ett år, om den biträdande lektorn har undervisat inom utbildning på grundnivå eller avancerad nivå mer än 25 procent av arbetstiden.
- 7.En forskarassistent skall anställas tills vidare, dock längst fyra år. Sådan anställning får förnyas så att den sammanlagda anställningstiden omfattar mer än fyra år, om det finns särskilda skäl.
- 8.En timlärare skall anställas tills vidare, dock längst ett år. En anställning som timlärare får avse högst 20 procent av motsvarande heltidsanställning. Anställning som timlärare får förnyas.
- 9.En gästlärare skall anställas tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt. Sådan anställning får förnyas. Den sammanlagda anställningstiden får dock omfatta högst fem år. Förordning (2006:1053).
Bisysslor
Högskolorna skall på lämpligt sätt informera sina lärare om vilka bisysslor eller slag av bisysslor som inte är förenliga med 3 kap. 7 § högskolelagen (1992:1434). En högskola skall ge sina lärare råd vid bedömningen om en viss bisyssla är förenlig med den bestämmelsen. Om en lärare begär det, skall högskolan lämna skriftligt besked i en sådan fråga.
Av 7 a § lagen (1994:260) om offentlig anställning följer att en högskola på lämpligt sätt skall informera sina anställda om vilka slags förhållanden som kan göra en bisyssla otillåten enligt 7 § lagen om offentlig anställning. Förordning (2001:972).
En lärare är skyldig att hålla högskolan underrättad om de bisysslor som han eller hon har och som har anknytning till anställningens ämnesområde. Högskolan skall dokumentera underrättelserna. Dokumentationen skall hållas så ordnad att det går att fortlöpande följa vilka bisysslor varje lärare har. Förordning (1998:1003).
Anställningens upphörande
I fråga om professorer prövas frågor som avses i 34 § lagen (1994:260) om offentlig anställning och 15 § lagen (1994:261) om fullmaktsanställning av Statens ansvarsnämnd. Förordning (1998:1003).
I andra fall än som avses i 33 § och 2 kap. 2 § beslutar rektor om att en anställning skall upphöra. Beslut om att en professors anställning skall upphöra får inte delegeras. Förordning (1998:1003).
5 kap. Anställning som doktorand m.m.
Anställning som doktorand
Allmänna föreskrifter
Högskolorna får ha särskilda anställningar för doktorander för att dessa skall genomföra sin utbildning på forskarnivå. Förordning (2006:1053).
Arbetsuppgifter
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
Den som är anställd som doktorand skall främst ägna sig åt sin egen utbildning.
En anställd får dock i begränsad omfattning arbeta med utbildning, forskning och administration. Sådant arbete får, innan doktorsexamen har avlagts, inte omfatta mer än 20 procent av full arbetstid. Förordning (2006:1053).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
Den som är anställd som doktorand ska främst ägna sig åt sin egen utbildning.
En anställd får dock i begränsad omfattning arbeta med utbildning, forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och administration. Sådant arbete får, innan doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen har avlagts, inte omfatta mer än 20 procent av full arbetstid. Förordning (2009:933).
Anställning
Bara den som antas eller redan har antagits till en utbildning på forskarnivå vid en högskola får anställas som doktorand. Förordning (2006:1053).
En anställning som doktorand skall avse arbete på heltid. Om en doktorand begär det, får anställningen avse arbete på deltid, dock lägst 50 procent av heltid. Förordning (2002:139).
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
Den som har fått utbildningsbidrag för doktorander skall efter ansökan anställas som doktorand senast när det enligt den individuella studieplanen återstår en utbildningstid som motsvarar två års utbildning på heltid till doktorsexamen. Detta gäller dock inte, om fakultetsnämnden eller ett sådant särskilt organ som avses i 2 kap. 5 a § andra stycket tredje och fjärde meningarna högskolelagen (1992:1434) har beslutat att dra in doktorandens resurser enligt 6 kap. 37 § denna förordning eller utbildningsbidraget enligt 14 § förordningen (1995:938) om utbildningsbidrag för doktorander. Förordning (2006:1053).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
Den som har fått utbildningsbidrag för doktorander ska efter ansökan anställas som doktorand senast när det enligt den individuella studieplanen återstår en utbildningstid som motsvarar två års utbildning på heltid till doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen. Detta gäller dock inte om fakultetsnämnden eller ett sådant särskilt organ som avses i 2 kap. 5 § tredje eller fjärde stycket högskolelagen (1992:1434) har beslutat att dra in doktorandens resurser enligt 6 kap. 37 § denna förordning eller utbildningsbidraget enligt 14 § förordningen (1995:938) om utbildningsbidrag för doktorander. Förordning (2009:933).
När en doktorand skall anställas i andra fall än som avses i 4 § skall avseende fästas vid förmågan att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå. Vidare skall andra och tredje stycket gälla.
Om en doktorand skall anställas i samband med antagning till utbildningen, skall bestämmelserna i 7 kap. 41 § andra och tredje stycket om bestämmande av bedömningsgrunder och om hinder mot företräde tillämpas.
Högskolan skall genom annonsering eller ett därmed likvärdigt förfarande informera om den lediga anställningen, så att den som är intresserad av anställningen kan anmäla det till högskolan inom viss tid. Information behöver dock lämnas bara om en doktorand skall anställas i samband med antagning till utbildningen och om det av 7 kap. 37 § följer att information skall lämnas vid antagningen. Förordning (2006:1053).
Anställning som doktorand sker genom beslut av rektor. Förordning (1998:80).
Anställningsform
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
En anställning som doktorand skall gälla tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt och aldrig för längre tid än ett år efter avlagd doktorsexamen.
Den första anställningen får gälla högst ett år. Anställningen får förnyas med högst två år i taget.
En person får vara anställd som doktorand under sammanlagt högst åtta år. Den sammanlagda anställningstiden får dock inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under fyra år. Vid studier som skall avslutas med licentiatexamen får den sammanlagda anställningstiden inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under två år. Från dessa tider skall avräkning göras för den studietid då doktoranden inte har varit anställd som doktorand.
Den sammanlagda anställningstiden får dock vara längre än vad som anges i tredje stycket, om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. Förordning (2006:1053).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
En anställning som doktorand ska gälla tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt och aldrig för längre tid än ett år efter avlagd doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen.
Den första anställningen får gälla högst ett år. Anställningen får förnyas med högst två år i taget.
En person får vara anställd som doktorand under sammanlagt högst åtta år. Den sammanlagda anställningstiden får dock inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under fyra år. Vid studier som ska avslutas med licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen får den sammanlagda anställningstiden inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under två år. Från dessa tider ska avräkning göras för den studietid då doktoranden inte har varit anställd som doktorand.
Den sammanlagda anställningstiden får dock vara längre än vad som anges i tredje stycket, om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. Förordning (2009:933).
Assistenter, amanuenser och kliniska assistenter
Allmän föreskrift
Högskolorna får anställa assistenter, amanuenser och kliniska assistenter. Förordning (1998:80).
Arbetsuppgifter
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
En anställning som assistent får motsvara högst 40 procent och en anställning som amanuens högst 50 procent av full arbetstid. Arbetet skall avse undervisning, medverkan i forskning eller administration.
En klinisk assistent skall arbeta inom klinisk utbildning och forskning. Förordning (1998:80).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
En anställning som assistent får motsvara högst 40 procent och en anställning som amanuens högst 50 procent av full arbetstid. Arbetet ska avse undervisning, administration eller medverkan i forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete.
En klinisk assistent ska arbeta inom klinisk utbildning och forskning. Förordning (2009:933).
Anställning
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
Bara den som får utbildningsbidrag för doktorander får vara anställd som assistent.
Bara den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå får anställas som amanuens.
Bara den som har avlagt läkarexamen eller tandläkarexamen eller som antas eller redan har antagits till utbildning på forskarnivå inom ett medicinskt vetenskapsområde får anställas som klinisk assistent. Förordning (2006:1053).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
Bara den som får utbildningsbidrag för doktorander får vara anställd som assistent.
Bara den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå får anställas om amanuens.
Bara den som har avlagt läkarexamen eller tandläkarexamen eller som antas eller redan har antagits till utbildning på forskarnivå inom medicin eller odontologi får anställas som klinisk assistent. Förordning (2009:933).
Assistenter, amanuenser och kliniska assistenter skall anställas genom beslut av rektor. Förordning (1998:80).
Anställningsform
Assistenter, amanuenser och kliniska assistenter skall anställas tills vidare, dock längst ett år. Sådana anställningar får förnyas. Den sammanlagda anställningstiden för en amanuens och för en klinisk assistent får dock omfatta högst tre år. Förordning (1998:80).
6 kap. Utbildningen
Bestämmelser för all utbildning
Inledande bestämmelse
I detta kapitel finns det bestämmelser om utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Förordning (2006:1053).
Omfattningen av utbildningen
Omfattningen av utbildningen skall anges i högskolepoäng där heltidsstudier under ett normalstudieår om 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng. Förordning (2006:1053).
Studievägledning och information
Studenter skall ges tillgång till studievägledning och yrkesorientering. Högskolan skall se till att den som avser att påbörja en utbildning har tillgång till den information om utbildningen som behövs.
Särskilt skall högskolans antagningsordning finnas tillgänglig. Med antagningsordning avses de regler för utbildning som högskolan tillämpar i fråga om dels ansökan, behörighet och undantag från behörighetsvillkor samt urval, dels hur beslut om antagning och undantag från behörighetsvillkor fattas. När det gäller utbildning på grundnivå och avancerad nivå avses även regler om hur beslut om behörighet överklagas. Förordning (2006:1053).
Examina
Inom utbildningen får bara de examina avläggas som anges i bilaga 2 till denna förordning (examensordningen). Förordning (2006:1053).
I examensordningen anges det på vilken nivå en viss examen skall avläggas och vilka krav som skall uppfyllas för en viss examen (examensbeskrivning). Förordning (2006:1053).
Tillstånd att utfärda examina
/Träder i kraft: 2010-01-01/
I 1 kap. 1113 §§ högskolelagen (1992:1434) finns det bestämmelser om tillstånd att utfärda examina. Förordning (2009:933).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
Tillstånd att utfärda masterexamen får lämnas till universitet och till högskolor inom de områden inom vilka de enligt 5 c § har tillstånd att utfärda generella examina på forskarnivå. Ett sådant tillstånd får även lämnas till en högskola inom ett område där högskolan inte får utfärda examina på forskarnivå, om den vetenskapliga miljön inom området är av sådan kvalitet och omfattning att högskolan kan erbjuda utbildning med nära anknytning till utbildning på forskarnivå. Förordning (2009:933).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
Tillstånd att utfärda generella examina på forskarnivå får lämnas till andra högskolor än universitet inom ett område, om utbildningen och forskningen vid högskolan har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå inom området kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Samma krav gäller för ett beslut enligt 1 kap. 15 § högskolelagen (1992:1434). Förordning (2009:933).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
Tillstånd att utfärda konstnärliga examina på forskarnivå får lämnas till universitet och högskolor inom ett område, om den konstnärliga utbildningen, den konstnärliga forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet vid universitetet eller högskolan har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå inom området kan bedrivas på en hög konstnärlig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Förordning (2009:933).
Tillgodoräknande
Om en student vid en högskola i Sverige har gått igenom viss högskoleutbildning med godkänt resultat, har studenten rätt att tillgodoräkna sig detta för högskoleutbildning vid en annan högskola. Detta gäller dock inte, om det finns en väsentlig skillnad mellan utbildningarna.
Detsamma gäller studenter som har gått igenom en viss utbildning med godkänt resultat
- 1.vid universitet eller annan läroanstalt för högre utbildning i Danmark, Finland, Island eller Norge eller hos den som är part i Europarådets konvention av den 11 april 1997 om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen (SÖ 2001:46), eller
- 2.vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Förordning (2006:1053).
En student har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än den som avses i 6 §, om de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. En student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. Förordning (2006:1053).
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
Högskolan skall pröva om tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande.
Den som är student kan komma i fråga för tillgodoräknande. Även den som har gått igenom en sådan uppdragsutbildning som avses i 6 och 7 §§ förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor kan komma i fråga för tillgodoräknande för utbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Förordning (2006:1053).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
Högskolan ska pröva om tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande.
Den som är student kan komma i fråga för tillgodoräknande. Även den som har gått igenom en sådan uppdragsutbildning som avses i 6 och 7 §§ förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor kan komma i fråga för tillgodoräknande för utbildning på grundnivå eller avancerad nivå.
I 11 d § finns ytterligare en bestämmelse om tillgodoräknande i fråga om del av en utbildning som avses i 1 kap. 17 § andra stycket högskolelagen (1992:1434). Förordning (2009:1068).
Examensbevis
En student som uppfyller fordringarna för en examen skall på begäran få examensbevis av högskolan. Förordning (2006:1053).
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
I examensbeviset skall högskolan ange examensbenämningen och på vilken nivå examen avläggs.
Översättningen av examensbenämningen till ett eller flera språk får anges i examensbeviset. I examensordningen finns det bestämmelser om examensbenämning och om översättning av examensbenämningen.
I examensbeviset för en examen på grundnivå eller avancerad nivå skall det anges vilka kurser som ingår i examen. Om en kurs som ingår i en examen har godkänts vid en annan högskola än den som utfärdar examensbeviset, skall det anges vid vilken högskola som kursen har godkänts. Motsvarande skall gälla om en del av utbildningen till en examen på forskarnivå har godkänts vid en annan högskola än den som utfärdar examensbeviset.
Till examensbeviset skall det fogas en bilaga som beskriver utbildningen och dess plats i utbildningssystemet. Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om vad bilagan skall innehålla. Förordning (2006:1053).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
I examensbeviset ska högskolan ange examensbenämningen och på vilken nivå examen avläggs. Om examen ingår i en gemensam examen som avses i 1 kap. 17 § högskolelagen (1992:1434), ska högskolan ange även detta i examensbeviset.
Översättningen av examensbenämningen till ett eller flera språk får anges i examensbeviset. I examensordningen finns det bestämmelser om examensbenämning och om översättning av examensbenämningen.
I examensbeviset för en examen på grundnivå eller avancerad nivå ska det anges vilka kurser som ingår i examen. Om en kurs som ingår i en examen har godkänts vid en annan högskola än den som utfärdar examensbeviset, ska det anges vid vilken högskola som kursen har godkänts. Motsvarande ska gälla om en del av utbildningen till en examen på forskarnivå har godkänts vid en annan högskola än den som utfärdar examensbeviset.
Till examensbeviset ska det fogas en bilaga som beskriver utbildningen och dess plats i utbildningssystemet. Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om vad bilagan ska innehålla. Förordning (2009:1068).
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
Om ett examensbevis skall avse utbildning vid mer än en högskola, skall beviset utfärdas av den högskola där studenten har slutfört sin utbildning. Detta gäller dock inte om de berörda högskolorna i det enskilda fallet har kommit överens om något annat. Förordning (2006:1053).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
Om ett examensbevis ska avse utbildning vid mer än en högskola, ska beviset utfärdas av den högskola där studenten har slutfört sin utbildning. Detta gäller dock inte om de berörda högskolorna i det enskilda fallet har kommit överens om något annat eller om högskolorna tillsammans ska utfärda en gemensam examen enligt 1 kap. 17 § högskolelagen (1992:1434). Förordning (2009:1068).
Gemensam examen
/Träder i kraft: 2010-01-01/
En högskola får delta i ett utbildningssamarbete som anges i 1 kap. 17 § andra stycket högskolelagen (1992:1434) bara om samarbetet grundas på en skriftlig överenskommelse. En sådan överenskommelse får en högskola, som anges i bilagan till högskolelagen, ingå med
- 1.en annan högskola som omfattas av högskolelagen,
- 2.en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, eller
- 3.ett utländskt lärosäte som inte är en fysisk person. Förordning (2009:1068).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
En högskola som avses i 11 a § får ingå en överenskommelse som anges i samma paragraf bara om villkoren i andra och tredje styckena är uppfyllda.
Högskolan ska genom överenskommelsen ha säkerställt att
- 1.varje del av utbildningen anordnas av något av de lärosäten som ingår i utbildningssamarbetet, och
- 2.även de delar av utbildningen som anordnas av ett annat lärosäte än högskolan vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet samt bedrivs så att en hög kvalitet nås i utbildningen.
Av överenskommelsen ska det framgå
- 1.vilken del av utbildningen som högskolan ska anordna,
- 2.vilken del av utbildningen ett annat lärosäte ska anordna,
- 3.vid vilket eller vilka av de lärosäten som anordnar en del av utbildningen en sökande till utbildningen ska antas,
- 4.att högskolan får anta sökande bara till den del av utbildningen som högskolan ska anordna,
- 5.när en studerande som har antagits till en del av utbildningen av ett annat lärosäte ska anses vara student enligt 11 c §,
- 6.att den del av utbildningen som en student har gått igenom med godkänt resultat vid ett annat lärosäte ska tillgodoräknas honom eller henne för utbildning vid högskolan utan särskild prövning,
- 7.vilken examen utbildningen kan leda till vid respektive lärosäte, och
- 8.övriga villkor som är nödvändiga för att utbildningen ska kunna genomföras. Förordning (2009:1068).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
En studerande som har antagits av ett annat lärosäte till en del av en utbildning som omfattas av en sådan överenskommelse som anges i 11 a §, ska anses vara student som är antagen av den högskola som har ingått överenskommelsen när han eller hon inom ramen för utbildningen bedriver studier där. Detta gäller bara om
- 1.det andra lärosätet anordnar den delen av utbildningen som lärosätet har antagit den studerande till, och
- 2.den studerande enligt överenskommelsen inte också ska antas av högskolan. Förordning (2009:1068).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
En del av en utbildning som omfattas av en sådan överenskommelse som anges i 11 a § och som en student har gått igenom med godkänt resultat vid ett annat lärosäte ska tillgodoräknas honom eller henne för utbildning vid den högskola som har ingått överenskommelsen utan särskild prövning. Förordning (2009:1068).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
En högskola som avses i 11 a § får utfärda en gemensam examen bara om
- 1.studenten har gått igenom en utbildning som omfattas av en överenskommelse som anges i samma paragraf samt uppfyllt kraven för examen vid högskolan och vid minst ett annat lärosäte som har anordnat en del av utbildningen,
- 2.varje lärosäte som utfärdar en examen, som ingår i den gemensamma examen, får utfärda den examen som lärosätet utfärdar,
- 3.varje examen som ingår i den gemensamma examen och som utfärdas av en högskola som omfattas av högskolelagen (1992:1434) eller av en enskild utbildningsanordnare avser samma examen som högskolans, och
- 4.varje examen som ingår i den gemensamma examen och som utfärdas av ett utländskt lärosäte är på motsvarande nivå som högskolans examen. Förordning (2009:1068).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
När en högskola som avses i 11 a § utfärdar en gemensam examen tillsammans med ett annat lärosäte får högskolan utfärda sitt examensbevis i samma dokument som det andra lärosätet utfärdar sitt examensbevis i. Förordning (2009:1068).
Studiedokumentation
I förordningen (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor finns det bestämmelser om studiedokumentation m.m. Förordning (2006:1053).
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Kurser och program
All utbildning på grundnivå och avancerad nivå skall bedrivas i form av kurser. Kurser får sammanföras till utbildningsprogram. Förordning (2006:1053).
Kursplan
För en kurs skall det finnas en kursplan. Förordning (2006:1053).
I kursplanen skall följande anges:
- 1.kursens benämning,
- 2.om kursen är på grundnivå eller avancerad nivå,
- 3.antal högskolepoäng som kursen omfattar,
- 4.kursens fördjupning i förhållande till examensfordringarna för kandidat-, magister- respektive masterexamen,
- 5.kursens mål,
- 6.det huvudsakliga innehållet i kursen,
- 7.den kurslitteratur och de övriga läromedel som skall användas,
- 8.de krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behörighet som gäller för att bli antagen till kursen (särskild behörighet),
- 9.formerna för att bedöma studenternas prestationer,
- 10.de betygsgrader som skall användas,
- 11.om kursen är uppdelad i delar, och
- 12.om antalet tillfällen för prov och praktik eller motsvarande utbildningsperioder för att bli godkänd är begränsat.
I kursplanen skall det också anges när kursplanen eller en ändring av den skall börja gälla samt de övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter som behövs. Förordning (2006:1053).
Utbildningsplan
För utbildningsprogram skall det finnas en utbildningsplan. Av 14 § framgår att det för kurserna inom programmet skall finnas kursplaner. Förordning (2006:1053).
I utbildningsplanen skall följande anges:
- 1.de kurser som utbildningsprogrammet omfattar,
- 2.den huvudsakliga uppläggningen av utbildningsprogrammet, och
- 3.de krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behörighet som gäller för att bli antagen till utbildningsprogrammet (särskild behörighet).
I utbildningsplanen skall det också anges när utbildningsplanen eller en ändring av den skall börja gälla samt de övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter som behövs. Förordning (2006:1053).
Betyg
Om inte annat är föreskrivet i kursplanen, skall betyg sättas på en genomgången kurs. Betyget skall bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). Förordning (2006:1053).
Som betyg skall användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd, om inte högskolan föreskriver ett annat betygssystem. Förordning (2006:1053).
Kursbevis
En student som har fått en kurs godkänd skall på begäran få kursbevis av högskolan.
Om kursbeviset skall avse utbildning vid mer än en högskola, skall beviset utfärdas av den högskola där studenten har slutfört kursen. Detta gäller dock inte om de berörda högskolorna i det enskilda fallet har kommit överens om något annat. Förordning (2006:1053).
Antal prov m.m.
Om en högskola begränsar det antal tillfällen som en student får genomgå prov för att få godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs, skall antalet tillfällen bestämmas till minst fem. Om godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs förutsätter att studenten genomgått praktik eller motsvarande utbildning med godkänt resultat, skall antalet praktik- eller motsvarande utbildningsperioder bestämmas till minst två. Förordning (2006:1053).
En student, som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det. Förordning (2006:1053).
Rättelse av betyg
Ett beslut enligt 26 § förvaltningslagen (1986:223) om rättelse av skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende i fråga om ett betyg skall fattas av en examinator. Förordning (2006:1053).
Omprövning av betyg
Finner en examinator att ett beslut om betyg är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, skall han eller hon ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och om det inte innebär att betyget sänks. Förordning (2006:1053).
Tillstånd att utfärda examina
/Upphör att gälla U:2010-01-01 genom förordning (2009:933)./ I 1 kap. 11 § högskolelagen (1992:1434) finns det bestämmelser om tillstånd att utfärda examina på grundnivå och avancerad nivå.
Högskoleverket får besluta vid vilka högskolor som varje examen på grundnivå och avancerad nivå får avläggas. Förordning (2006:1053).
/Upphör att gälla U:2010-01-01 genom förordning (2009:933)./ Tillstånd att utfärda masterexamen får lämnas till universitet och till högskolor inom de vetenskapsområden inom vilka de får utfärda examina på forskarnivå. Ett sådant tillstånd får även lämnas till en högskola inom ett område där högskolan inte får utfärda examina på forskarnivå, om den vetenskapliga miljön inom området är av sådan kvalitet och omfattning att högskolan kan erbjuda utbildning med nära anknytning till utbildning på forskarnivå. Förordning (2006:1053).
Återkallelse av tillstånd att utfärda examina
/Upphör att gälla U:2010-01-01 genom förordning (2009:933)./ Högskoleverket får enligt de förutsättningar som anges i 1 kap. 11 a § högskolelagen (1992:1434) besluta att en högskola inte längre får utfärda en viss examen. Förordning (2006:1053).
Utbildning på forskarnivå
Tillstånd att anordna utbildning på forskarnivå
/Upphör att gälla U:2010-01-01 genom förordning (2009:933)./ Utbildning på forskarnivå får anordnas av universitet. En högskola som inte är ett universitet får anordna utbildning på forskarnivå inom de vetenskapsområden som finns vid den högskolan. Förordning (2006:1053).
Fakultetsnämndens uppgifter
Fakultetsnämnden skall inom sitt ansvarsområde fastställa ämnen i vilka utbildning på forskarnivå skall anordnas. Förordning (2006:1053).
Fakultetsnämnden skall ha det övergripande ansvaret för utbildningens kvalitet, effektivitet, uppläggning, studieplaner och handledning samt för samordning av kurser och utbildning av handledare. Fakultetsnämnden skall också ha allmän tillsyn över utbildningen på forskarnivå. Förordning (2006:1053).
Handledning
För varje doktorand skall fakultetsnämnden utse minst två handledare. En av dem skall utses till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning under utbildningen, så länge inte fakultetsnämnden med stöd av 37 § beslutar något annat.
En doktorand som begär det skall få byta handledare. Förordning (2006:1053).
Ett universitet eller en högskola som anordnar utbildning på forskarnivå skall anordna utbildning av handledare.
Minst en av handledarna för en doktorand skall ha genomgått en sådan utbildning eller av fakultetsnämnden bedömts ha motsvarande kompetens. Förordning (2006:1053).
Högskolepedagogisk utbildning
Doktorander som undervisar inom utbildningen på grundnivå eller avancerad nivå skall ha genomgått inledande högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper. Förordning (2006:1053).
Allmän studieplan
För varje ämne inom vilket utbildning på forskarnivå anordnas skall det finnas en allmän studieplan, som fakultetsnämnden fastställer. Förordning (2006:1053).
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
I varje allmän studieplan för utbildning på forskarnivå inom ett ämne skall följande anges:
- 1.det huvudsakliga innehållet i utbildningen och i förekommande fall den litteratur som är obligatorisk inom ämnet,
- 2.den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen,
- 3.de krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behörighet som gäller för att bli antagen till utbildningen (särskild behörighet),
- 4.vad som vid antagning till utbildningen gäller om urval avseende de bedömningsgrunder som skall tillämpas vid prövningen av sökandenas förmåga att tillgodogöra sig utbildningen,
- 5.de prov som ingår i utbildningen, och
- 6.i förekommande fall möjligheten att avsluta en del av utbildningen med licentiatexamen. Förordning (2006:1053).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
I varje allmän studieplan för utbildning på forskarnivå inom ett ämne ska följande anges:
- 1.det huvudsakliga innehållet i utbildningen och i förekommande fall den litteratur som är obligatorisk inom ämnet,
- 2.den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen,
- 3.de krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behörighet som gäller för att bli antagen till utbildningen (särskild behörighet),
- 4.vad som vid antagning till utbildningen gäller om urval i fråga om de bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av sökandenas förmåga att tillgodogöra sig utbildningen,
- 5.de prov som ingår i utbildningen, och
- 6.i förekommande fall möjligheten att avsluta en del av utbildningen med licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen. Förordning (2009:933).
Individuell studieplan
För varje doktorand skall det upprättas en individuell studieplan. Den skall beslutas av fakultetsnämnden efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare.
Den individuella studieplanen skall innehålla
- 1.en tidsplan för doktorandens utbildning,
- 2.uppgifter om hur doktorandens handledning är organiserad,
- 3.en beskrivning av de åtaganden i övrigt som doktoranden och fakultetsnämnden har under utbildningstiden, och
- 4.vad som i övrigt behövs för att utbildningen hela tiden skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt.
Den individuella studieplanen skall följas upp av fakultetsnämnden minst en gång varje år. Vid uppföljningen skall doktoranden och huvudhandledaren informera fakultetsnämnden om hur utbildningen framskrider. Fakultetsnämnden kan då eller vid något annat tillfälle när det är motiverat göra de ändringar i den individuella studieplanen som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. Innan en ändring görs skall doktoranden och handledarna ges möjlighet att yttra sig.
Doktoranden och huvudhandledaren skall skriftligen intyga att de har tagit del av den individuella studieplanen och de ändringar som görs i den. Förordning (2006:1053).
Rätt till handledning och andra resurser
Om en doktorand i väsentlig utsträckning åsidosätter sina åtaganden enligt den individuella studieplanen, skall fakultetsnämnden besluta att doktoranden inte längre skall ha rätt till handledning och andra resurser för utbildningen. Innan ett sådant beslut fattas skall doktoranden och handledarna ges möjlighet att yttra sig. Prövningen skall göras på grundval av deras redogörelser och annan utredning som är tillgänglig för fakultetsnämnden. Vid bedömningen skall det vägas in om fakultetsnämnden har fullgjort sina egna åtaganden enligt den individuella studieplanen. Beslutet skall vara skriftligt och motiverat.
Resurserna får inte dras in för tid då doktoranden är anställd som doktorand eller får utbildningsbidrag för doktorander. Förordning (2006:1053).
Om resurserna för utbildningen har dragits in enligt 37 §, kan doktoranden efter ansökan hos fakultetsnämnden få tillbaka sin rätt till handledning och andra resurser. Doktoranden måste då, genom att visa upp ett tillkommande studieresultat av beaktansvärd kvalitet och omfattning eller på något annat sätt, göra sannolikt att han eller hon kan fullgöra sina återstående åtaganden enligt den individuella studieplanen. Förordning (2006:1053).
Betyg på prov
Prov som ingår i utbildning på forskarnivå skall bedömas enligt det betygssystem som högskolan föreskriver.
Betyget skall bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). Förordning (2006:1053).
Disputation
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
Av examensbeskrivningen för doktorsexamen framgår att det för doktorsexamen krävs bl.a. en godkänd vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling). Doktorsavhandlingen skall ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation. Förordning (2006:1053).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
Av examensbeskrivningen för doktorsexamen och konstnärlig doktorsexamen framgår att det för dessa examina krävs bl.a. en godkänd doktorsavhandling. Doktorsavhandlingen ska ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation. Förordning (2009:933).
Rektor skall bestämma tid och plats för disputationen. Disputationen skall tillkännages i god tid. Vid tillkännagivandet skall doktorsavhandlingen finnas tillgänglig vid högskolan i ett tillräckligt antal exemplar för att det skall vara möjligt att göra en tillfredsställande granskning av avhandlingen vid disputationen.
Fakultetsnämnden skall besluta om minsta antal exemplar inför disputationen och om ersättning för kostnaderna för framställning av denna upplaga. Förordning (2006:1053).
Disputationen skall ledas av en ordförande. Vid disputationen skall det finnas en opponent. Ordföranden och opponenten skall utses av fakultetsnämnden. Förordning (2006:1053).
Betyg på doktorsavhandling
En doktorsavhandling skall bedömas med något av betygen underkänd eller godkänd, om inte högskolan föreskriver ett annat betygssystem. Vid betygssättningen skall hänsyn tas till innehållet i avhandlingen och försvaret av avhandlingen. Förordning (2006:1053).
Betyg för en doktorsavhandling skall beslutas av en betygsnämnd, som utses särskilt för varje avhandling. Förordning (2006:1053).
En betygsnämnd skall bestå av tre eller fem ledamöter. Fakultetsnämnden skall bestämma antalet ledamöter och utse dessa. Minst en av ledamöterna i betygsnämnden skall utses bland lärarna inom en annan fakultetsnämnds ansvarsområde eller vid en annan högskola. Den som har varit handledare för doktoranden får inte ingå i nämnden annat än om det finns synnerliga skäl. Nämnden skall utse ordförande inom sig. Förordning (2006:1053).
Opponenten har rätt att vara närvarande vid sammanträden med betygsnämnden och delta i överläggningarna men inte i besluten. Detsamma gäller huvudhandledaren, om han eller hon inte är ledamot. Förordning (2006:1053).
Betygsnämnden är beslutför när alla ledamöter är närvarande. Som nämndens beslut skall den mening gälla som de flesta enar sig om.
Nämnden skall avgöra om beslutet skall motiveras och om reservation skall redovisas, om inte högskolan har meddelat särskilda föreskrifter om detta. Förordning (2006:1053).
Delegering
Fakultetsnämnden skall själv besluta i sådana frågor som avses i 37 och 38 §§ men får i övrigt delegera sina uppgifter enligt detta kapitel. Förordning (2006:1053).
Särskilt organ
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
Om utbildningen på forskarnivå faller inom ansvarsområdet för ett sådant särskilt organ som avses i 2 kap. 5 a § andra stycket tredje och fjärde meningarna högskolelagen (1992:1434), skall det som i detta kapitel sägs om fakultetsnämnd i stället gälla det särskilda organet. Förordning (2006:1053).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
Om utbildningen på forskarnivå faller inom ansvarsområdet för ett sådant särskilt organ som avses i 2 kap. 5 § tredje eller fjärde stycket högskolelagen (1992:1434), ska det som i detta kapitel sägs om fakultetsnämnd i stället gälla det särskilda organet. Förordning (2009:933).
7 kap. Tillträde till utbildningen
Gemensamma bestämmelser för tillträde till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå
Antagning till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå skall avse en kurs eller ett utbildningsprogram. Förordning (2006:1053).
För att bli antagen krävs det att sökanden har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven. Förordning (2006:1053).
Om det finns särskilda skäl, får högskolan besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor. En högskola skall göra undantag från något eller några behörighetsvillkor, om sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren. Förordning (2006:1053).
Den som vill antas till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå skall anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer.
Frågor om antagning avgörs av högskolan. Därvid gäller ett maskinellt framtaget besked om antagning såsom högskolans beslut. Förordning (2006:1053).
Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare
Grundläggande behörighet
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare har den som
- 1.fått slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program,
- 2.fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning eller fått samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett slutbetyg,
- 3.har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2,
- 4.är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till högre utbildning, eller
- 5.genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om kraven i första stycket 3. Förordning (2006:1053).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare har den som
- 1.fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng inklusive lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik,
- 2.fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng inklusive lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik,
- 3.har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2,
- 4.är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till högre utbildning, eller
- 5.genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om kraven i första stycket 3. Förordning (2007:666).
Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska skall ha de kunskaper i svenska som behövs.
Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om kravet i första stycket. Den som har finska som modersmål och har haft svenska som ämne i finskt gymnasium eller motsvarande finsk skolform under tre år eller mer skall dock anses ha de kunskaper i svenska som behövs. Förordning (2006:1053).
7 § Har upphävts genom förordning (2007:644).
Särskild behörighet
De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse
- 1.kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella eller specialutformade program eller motsvarande kunskaper, och
- 2.andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.
Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förordning (2006:1053).
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
De krav som avses i 8 § första stycket skall anges i en standardbehörighet.
Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilka standardbehörigheter som finns. Förordning (2006:1053).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
De krav på särskild behörighet som ställs skall anges i områdesbehörigheter. Var och en av dessa områdesbehörigheter består av behörighetskurser och sådana meritkurser som avses i 18 §. Behörighetskurser är de kurser i ett visst ämne som ställs som krav enligt 8 § första stycket 1.
Områdesbehörigheter kan också omfatta sådana krav som anges i 8 § första stycket 2. Förordning (2007:666).
Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilka områdesbehörigheter som skall finnas. Förordning (2007:666).
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilken standardbehörighet som skall gälla för en utbildning som leder till en sådan yrkesexamen som anges i bilaga 2 till denna förordning (examensordningen) och som vänder sig till nybörjare.
Högskolan får bestämma vilka standardbehörigheter som skall gälla för övriga utbildningar som vänder sig till nybörjare. Förordning (2006:1053).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
Högskolan får, i den mån krav på särskild behörighet ställs, bestämma vilka områdesbehörigheter som skall gälla för andra utbildningar än de som avses i 10 a §. Förordning (2007:666).
Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilken områdesbehörighet som skall gälla för ett utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till en sådan yrkesexamen som anges i bilaga 2 till denna förordning (examensordningen). Förordning (2007:666).
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
Om det finns särskilda skäl, får Högskoleverket medge att högskolan för tillträde till en viss utbildning ställer upp andra krav enligt 8 § första stycket än de som följer av standardbehörigheter som behövs för den utbildningen. Förordning (2006:1053).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
Om det finns särskilda skäl, får Högskoleverket medge att högskolan för tillträde till en viss utbildning ställer upp andra krav enligt 8 § första stycket än de som följer av den områdesbehörighet som behövs för den utbildningen. Förordning (2006:1054).
Urval - urvalsgrunder
Vid urval skall hänsyn tas till de sökandes meriter.
Urvalsgrunder är
Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras dels genom prov eller intervjuer, dels med hänsyn till kön i syfte att förbättra rekryteringen av studenter från det underrepresenterade könet. Urval genom prov eller intervjuer får dock inte göras efter det att urval har gjorts med hänsyn till kön. Vid i övrigt likvärdiga meriter får vidare lottning användas, om urval med hänsyn till kön inte kan göras. Förordning (2007:644).
Urval - platsfördelning
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
Vid urval till en utbildning skall platserna fördelas med
- 1.minst en tredjedel på grundval av betyg,
- 2.minst en tredjedel på grundval av resultat från högskoleprovet, och
- 3.högst en tredjedel på grundval av de av högskolan enligt 23 § bestämda urvalsgrunderna.
Högskoleverket får meddela föreskrifter i övrigt om fördelningen av de platser som avses i första stycket 1 mellan olika grupper av sökande. Förordning (2007:644).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
Vid urval till en utbildning skall platserna fördelas med
- 1.minst en tredjedel på grundval av betyg,
- 2.minst en tredjedel på grundval av resultat från högskoleprovet, och
- 3.högst en tredjedel på grundval av de av högskolan enligt 23 § bestämda urvalsgrunderna.
Vissa närmare bestämmelser om platsfördelning på grundval av betyg finns i bilaga 3 till denna förordning. För övriga sökande med betyg som inte omfattas av bilagan får Högskoleverket meddela föreskrifter om i vilken av de grupper som anges i bilaga 3 punkten 1 som platsfördelning skall ske. Förordning (2007:666).
Vid antagning till en utbildning som leder till en konstnärlig examen får högskolan trots vad som anges i 13 § fördela samtliga platser på grundval av sådana andra särskilda prov som avses i 23 § 1, eventuellt i kombination med andra urvalsgrunder enligt 12 §. Förordning (2006:1053).
Om det finns särskilda skäl, får Högskoleverket medge att en högskola vid urval till en viss utbildning får göra en annan platsfördelning än den som anges i 13 § och fördela platserna på grundval av någon eller några av de urvalsgrunder som anges i 12 §. Ett medgivande skall avse ett eller flera bestämda antagningstillfällen. Förordning (2006:1053).
En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 12 och 13 §§. Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kan bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som anges i 12 § och om sökanden genom tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar för utbildningen. Förordning (2006:1053).
Urval - förtur
Vid antagning till en kurs som vänder sig till nybörjare får högskolan utan hinder av 12 och 13 §§ ge förtur åt sökande som redan är studenter vid den högskolan. Förordning (2006:1053).
Urval - betyg
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
Vissa bestämmelser om hur betyg skall värderas finns i bilaga 3 till denna förordning.
I övrigt får Högskoleverket meddela föreskrifter om värdering av betyg. Förordning (2006:1053).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
Vissa bestämmelser om hur betyg skall värderas finns i bilaga 3.
I varje områdesbehörighet skall det utöver sådana behörighetskurser som avses i 9 § ingå meritkurser. Meritkurser är sådana nationellt fastställda kurser i ett ämne från gymnasial utbildning som är särskilt meriterande vid urval och som inte är kärnämneskurser i svenska, svenska som andraspråk, engelska eller matematik eller utgör krav på särskild behörighet.
Meritkurser är
- 1.fördjupning i ämnet moderna språk,
- 2.fördjupning i ämnet engelska,
- 3.fördjupning i ämnet matematik, och
- 4.kurser i andra ämnen än 1-3 som är särskilt värdefulla för den sökta utbildningen och som innebär en fördjupning eller en specialisering (områdeskurser).
Högskoleverket får meddela föreskrifter i övrigt om värdering av betyg. Förordning (2007:666).
Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilka områdeskurser enligt 18 § tredje stycket 4 som för varje områdesbehörighet skall vara meritkurser. Förordning (2007:666).
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
Högskoleverket får meddela föreskrifter om vad avgångsbetyg för elever som påbörjade gymnasiestudier före 1994, samlat betygsdokument med sifferbetyg eller blandbetyg från gymnasial vuxenutbildning eller utländsk förutbildning skall anses motsvara i förhållande till slutbetyg från gymnasieskolans program, gymnasial vuxenutbildning eller samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning. Förordning (2006:1053).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
Högskoleverket får meddela föreskrifter om vad betyg utfärdade enligt äldre bestämmelser och betyg från utländsk utbildning skall anses motsvara i förhållande till de krav som anges i 5 § första stycket 1 och 2. Förordning (2007:666).
Urval - högskoleprovet
För alla högskolor i Sverige skall det finnas ett gemensamt högskoleprov. Högskoleverket svarar för att ta fram provet.
De högskolor som skall använda provet som urvalsgrund skall anordna provet. Det får ske i samverkan mellan högskolorna.
Resultatet av högskoleprovet är giltigt till utgången av det kalenderhalvår som infaller fem år efter provtillfället. Förordning (2006:1053).
Den som vill delta i högskoleprovet skall betala en avgift på 350 kronor i samband med anmälan till provet. Förordning (2006:1053).
22 § Har upphävts genom förordning (2007:644).
Urval - av högskolan bestämda urvalsgrunder
En högskola får, i den utsträckning som anges i 13 §, bestämma urvalsgrunder bestående av
- 1.andra särskilda prov än högskoleprovet,
- 2.kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen, och
- 3.andra för utbildningen sakliga omständigheter. Förordning (2006:1053).
Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till andra än nybörjare
Grundläggande behörighet
Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till andra än nybörjare har den som uppfyller kraven på grundläggande behörighet enligt 5 och 6 §§. Förordning (2007:644).
Särskild behörighet
De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse
- 1.kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella eller specialutformade program eller motsvarande kunskaper,
- 2.kunskaper från en eller flera högskolekurser, och
- 3.andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.
Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket som skall ställas.
Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förordning (2006:1053).
Urval
Vid urval skall hänsyn tas till de sökandes meriter.
Urvalsgrunder är
- 1.betyg,
- 2.resultat från högskoleprovet som avses i 20 §,
- 3.tidigare utbildning, och
- 4.urvalsgrunder som avses i 23 §.
Högskolan får bestämma vilka urvalsgrunder enligt andra stycket som skall användas och vilken platsfördelning som skall göras.
Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras enligt vad som anges i 12 § tredje stycket. Förordning (2006:1053).
En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 26 §. Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kan bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som anges i 26 § och om sökanden genom tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar för utbildningen. Förordning (2006:1053).
Tillträde till utbildning på avancerad nivå
Grundläggande behörighet
Grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram som leder till en generell eller konstnärlig examen på avancerad nivå har den som
- 1.har en examen på grundnivå som omfattar minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen, eller
- 2.genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Undantag får göras från kravet på en examen i första stycket 1, om en sökande bedöms kunna uppfylla fordringarna för en sådan examen men examensbevis på grund av särskilda omständigheter inte har hunnit utfärdas. Förordning (2006:1053).
Grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram som leder till en sådan yrkesexamen på avancerad nivå som enligt examensordningen förutsätter viss legitimation eller viss tidigare avlagd examen har den som fått angiven legitimation eller avlagt angiven examen. Grundläggande behörighet har även den som har förutsättningar enligt 28 § första stycket 2. Detta gäller dock inte i fråga om utbildningsprogram som leder till en sådan yrkesexamen som förutsätter legitimation. Förordning (2006:1053).
Grundläggande behörighet till annan utbildning på avancerad nivå än som avses i 28 och 29 §§ har den som genomgått utbildning på grundnivå eller har förutsättningar enligt 28 § första stycket 2. Förordning (2006:1053).
Särskild behörighet
De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse
- 1.kunskaper från en eller flera högskolekurser, och
- 2.andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.
Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket som skall ställas.
Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förordning (2006:1053).
Urval
Urval skall göras enligt vad som anges i 26 och 27 §§. Förordning (2006:1053).
Anstånd med studier och studieuppehåll för utbildning på grundnivå eller avancerad nivå
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
Om det finns särskilda skäl, får en högskola i enskilda fall besluta att den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid högskolan
- 1.får anstånd med att påbörja studierna, eller
- 2.får fortsätta sina studier efter studieuppehåll.
Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om anstånd och om studieuppehåll. Förordning (2006:1053).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
Om det finns särskilda skäl, får en högskola i enskilda fall besluta att den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid högskolan
- 1.får anstånd med att påbörja studierna, eller
- 2.får fortsätta sina studier efter studieuppehåll.
Det som anges i första stycket gäller också en studerande som avses i 6 kap. 11 c §, om den del av utbildningen som högskolan ska anordna ges på grundnivå eller avancerad nivå.
Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om anstånd och om studieuppehåll. Förordning (2009:1068).
Tillträde till utbildning på forskarnivå
Allmänna bestämmelser
Till utbildning på forskarnivå får endast så många doktorander antas som kan erbjudas handledning och godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering enligt 36 §. Förordning (2006:1053).
För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att sökanden
- 1.har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som fakultetsnämnden kan ha föreskrivit, och
- 2.bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. Förordning (2006:1053).
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
Fakultetsnämnden får till utbildning på forskarnivå anta bara sökande som anställs som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag för doktorander. Fakultetsnämnden får dock anta sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om nämnden bedömer att finansieringen kan säkras under hela utbildningen och att sökanden kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år vad gäller licentiatexamen och åtta år vad gäller doktorsexamen. Förordning (2006:1053).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
Fakultetsnämnden får till utbildning på forskarnivå anta bara sökande som anställs som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag för doktorander. Fakultetsnämnden får dock anta sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om nämnden bedömer att finansieringen kan säkras under hela utbildningen och att sökanden kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år när det gäller licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen och åtta år när det gäller doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen. Förordning (2009:933).
Antagningsförfarande
Frågor om antagning avgörs av högskolan. Den som vill antas till utbildning på forskarnivå skall anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer.
När en högskola avser att anta en eller flera doktorander skall högskolan genom annonsering eller ett därmed likvärdigt förfarande informera om detta. Någon information behöver dock inte lämnas
- 1.vid antagning av en doktorand som skall genomgå utbildningen inom ramen för en anställning hos en annan arbetsgivare än högskolan,
- 2.vid antagning av en doktorand som tidigare har påbörjat sin utbildning på forskarnivå vid ett annat lärosäte, eller
- 3.om det finns liknande särskilda skäl. Förordning (2006:1053).
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
Fakultetsnämnden vid en högskola som har getts benämningen universitet får utan ny antagning medge att en doktorand som har antagits vid något annat universitet eller någon annan högskola får övergå till det nya universitetet och fortsätta sin utbildning samt examineras där. Detta gäller dock bara om doktoranden har haft huvuddelen av sina forskarstudier förlagd till den högskola som har getts benämningen universitet.
Vad som sägs i första stycket skall ha motsvarande tillämpning vid en sådan högskola där det skall finnas ett vetenskapsområde. Förordning (2006:1053).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
En fakultetsnämnd vid en högskola som har fått tillstånd att utfärda examina på forskarnivå inom ett område, får utan ny antagning besluta att en doktorand som har antagits vid något annat universitet eller någon annan högskola får övergå till högskolan och fortsätta sin utbildning och examineras där. Det gäller dock bara om doktoranden har haft huvuddelen av sina forskarstudier förlagda till den högskolan inom det område som tillståndet att utfärda examina avser.
Vad som sägs i första stycket ska också gälla om en högskola genom att ha getts benämningen universitet har fått rätt enligt 1 kap. 11 § högskolelagen (1992:1434) att utfärda examina på forskarnivå. Förordning (2009:933).
Grundläggande behörighet
Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har
- 1.avlagt en examen på avancerad nivå,
- 2.fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller
- 3.på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.
Fakultetsnämnden får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. Förordning (2006:1053).
Särskild behörighet
De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse
- 1.kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning,
- 2.särskild yrkeserfarenhet, och
- 3.nödvändiga språkkunskaper eller andra villkor som betingas av utbildningen. Förordning (2006:1053).
Urval
Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 §§ skall göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen.
Fakultetsnämnden bestämmer vilka bedömningsgrunder som skall tillämpas vid prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen.
Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge sökanden företräde framför andra sökande. Förordning (2006:1053).
Särskilt organ
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
Om utbildningen på forskarnivå faller inom ansvarsområdet för ett sådant särskilt organ som avses i 2 kap. 5 a § andra stycket tredje och fjärde meningarna högskolelagen (1992:1434), skall det som i detta kapitel sägs om fakultetsnämnd i stället gälla det särskilda organet. Förordning (2006:1053).
/Träder i kraft: 2010-01-01/
Om utbildningen på forskarnivå faller inom ansvarsområdet för ett sådant särskilt organ som avses i 2 kap. 5 § tredje eller fjärde stycket högskolelagen (1992:1434), ska det som i detta kapitel sägs om fakultetsnämnd i stället gälla det särskilda organet. Förordning (2009:933).
8 kap. Har upphävts genom förordning (2006:1053).
9 kap. Har upphävts genom förordning (2006:1053).
10 kap. Disciplinära åtgärder
Allmänna bestämmelser
Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som
- 1.med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas,
- 2.stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan,
- 3.stör verksamheten vid högskolans bibliotek eller annan särskild inrättning inom högskolan, eller
- 4.utsätter en annan student eller en arbetstagare vid högskolan för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567).
Disciplinära åtgärder får inte vidtas senare än två år efter det att förseelsen har begåtts. Förordning (2008:944).
Disciplinära åtgärder
De disciplinära åtgärderna är varning och avstängning.
Ett beslut om avstängning innebär att studenten inte får delta i undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan. Beslutet skall avse en eller flera perioder, dock sammanlagt högst sex månader.
Ett beslut om avstängning får också begränsas till att avse tillträde till vissa lokaler inom högskolan.
Disciplinnämnden
Ärenden om disciplinära åtgärder skall, om inte annat följer av 9 §, handläggas av en disciplinnämnd. En sådan nämnd skall finnas vid varje högskola.
Disciplinnämnden skall bestå av rektor som ordförande, en lagfaren ledamot som skall vara eller ha varit ordinarie domare och en företrädare för lärarna vid högskolan. Studenterna vid högskolan har rätt att vara representerade i nämnden med två ledamöter. Förordning (1998:1003).
Den lagfarna ledamoten och den ledamot som företräder lärarna skall utses för tre år av högskolan. Förordning (1998:1003).
De ledamöter i nämnden som representerar studenterna utses för ett år.
När ordföranden har förhinder inträder rektors ställföreträdare eller en annan särskilt utsedd ställföreträdare som ordförande i disciplinnämnden.
För var och en av de övriga ledamöterna skall det finnas en ersättare. Ersättaren för den lagfarna ledamoten skall vara eller ha varit ordinarie domare. Ersättarna skall utses i samma ordning och för samma tid som ledamöterna. Förordning (1998:1003).
Disciplinnämnden är beslutför när minst tre ledamöter är närvarande, bland dem ordföranden och den lagfarna ledamoten.
Om det vid ett ärendes avgörande finns skiljaktiga meningar, skall föreskrifterna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i domstol med endast lagfarna ledamöter tillämpas. Förordning (1998:1003).
Ärendenas handläggning
Grundad misstanke om sådan förseelse som anges i 1 § skall skyndsamt anmälas till rektor.
Rektor skall låta utreda ärendet och ge studenten tillfälle att yttra sig över anmälningen. Rektor skall därefter, i förekommande fall efter samråd med den lagfarna ledamoten, avgöra om omständigheterna är sådana att ärendet skall
- 1.lämnas utan vidare åtgärd,
- 2.föranleda varning av rektor, eller
- 3.hänskjutas till disciplinnämnden för prövning. Förordning (1998:1003).
Ett beslut av rektor om varning får av studenten underställas disciplinnämnden för prövning. Studenten skall underrättas om denna rättighet.
Övriga bestämmelser
Disciplinnämnden skall se till att ett ärende som hänskjuts dit utreds noggrant. Nämnden skall ge den student som berörs av ärendet tillfälle att inför nämnden uttala sig i saken. Studenten har även rätt att närvara när andra uttalar sig inför nämnden, om inte särskilda skäl talar mot det. Förordning (2004:289).
Ett beslut om avstängning skall genast tillämpas, om annat inte föreskrivs i beslutet.
När ett beslut om avstängning har fattats, skall underrättelser om detta genast tillställas Centrala studiestödsnämnden och de organ inom högskolan som berörs.
Interimistisk avstängning
Om ett ärende hänskjuts till disciplinnämnden, får rektor efter samråd med den lagfarna ledamoten med omedelbar verkan interimistiskt avstänga studenten från verksamheten vid högskolan.
Ett beslut om interimistisk avstängning skall gälla till dess ärendet har prövats av disciplinnämnden, dock längst under en månad. Förordning (1998:1003).
11 kap. Kommuners och landstings högskoleutbildning
En kommun eller ett landsting som bedriver högskoleutbildning skall organisera den i en eller flera högskolor. Som styrelse för högskolorna skall det finnas en eller flera nämnder. För en sådan nämnd gäller vad som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900).
Styrelsen får inom högskolan inrätta även andra organ än sådana som kan inrättas enligt kommunallagen. Styrelsen får delegera beslutanderätt till sådana organ.
Styrelsen skall ha inseende över högskolans alla angelägenheter och svara för att dess uppgifter fullgörs. Förordning (1998:1003).
För ledningen av utbildningen skall det vid varje högskola finnas en rektor.
Studenterna har rätt att inom högskolorna vara representerade med tre ledamöter i alla beslutsorgan under styrelsen som behandlar frågor om utbildning och studenternas situation. Dessa representanter utses genom val bland studenterna. Studenterna har rätt att vara representerade även i beredande organ. Om beslut eller beredning inte skall fattas eller genomföras av ett organ utan av en enda person skall information lämnas till och samråd ske med studentrepresentant i god tid före beslutet respektive slutförande av beredningen. Förordning (2000:651).
En fakultetsnämnd, en nämnd för konstnärligt utvecklingsarbete eller ett sådant särskilt organ som avses i 3 kap. 7-7 c §§ kan, efter regeringens bestämmande, ha uppgifter också i fråga om kommuners eller landstings högskoleutbildning.
När en fakultetsnämnd eller motsvarande organ avgör frågor om resurser för forskning som rör kommuners eller landstings högskolor skall det adjungeras en representant för dessa högskolor. Förordning (2001:23).
Kommuner och landsting skall för sin högskoleutbildning ha lärare med den behörighet som föreskrivs i 4 kap. 9 §.
Dessutom skall kommuner och landsting ha lektorer i tillräcklig omfattning för att utbildningen skall kunna bedrivas på en hög kvalitativ nivå. För lektorer gäller de behörighetskrav som föreskrivs i 4 kap. 7 och 8 §§.
För adjunkter skall bestämmelserna i 4 kap. 13 § om befordran ha motsvarande tillämpning.
Kommuner och landsting får inte anställa lärare som professorer. Förordning (1998:1003).
Innan en lektor skall anställas eller en adjunkt befordras skall förslag avges av ett särskilt inrättat organ. Organet skall inrättas av styrelsen för högskolan. För ett sådant organ skall bestämmelserna om ledamöter i 3 kap. 7 a § ha motsvarande tillämpning.
Studenterna har rätt att vara representerade i organet med minst tre ledamöter. Dessa representanter utses genom val bland studenterna.
När lektorer skall anställas eller adjunkter befordras skall bestämmelserna i 4 kap. 21 och 22 §§, 25 § andra meningen samt 26 § ha motsvarande tilllämpning.
Det särskilt inrättade organet skall lämna sitt förslag till det organ som enligt kommunens eller landstingets bestämmande skall besluta om anställningen. Förordning (2001:23).
För kommuners och landstings högskoleutbildning skall bestämmelserna i 6 och 7 kap. om utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt 10 kap. gälla. Förordning (2006:1053).
12 kap. Överklagande
1 § Har upphävts genom förordning (1999:1037).
Till Överklagandenämnden för högskolan får följande beslut av en högskola överklagas, nämligen
- 1.beslut om anställning vid en statlig högskola, med undantag av anställning som doktorand, som professor eller lektor vid anställning enligt 4 kap. 11, 13 eller 13 a § eller som lektor eller adjunkt vid anställning enligt 30 § 5 tredje meningen,
- 2.beslut enligt 4 kap. 28 § andra stycket att avslå en ansökan om befordran,
- 3.beslut enligt 4 kap. 28 § tredje stycket att avslå en begäran om anställning som professor,
- 4.beslut enligt 4 kap. 28 § fjärde stycket att avslå en begäran om anställning tills vidare av en lektor eller en adjunkt,
- 5.beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå och beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren i fall som avses i 7 kap. 3 § andra meningen eller 28 § andra stycket,
- 6.beslut om tillgodoräknande av utbildning eller yrkesverksamhet,
- 7.avslag på en students begäran om befrielse från ett obligatoriskt utbildningsmoment,
- 8.beslut att dra in resurser för en doktorands utbildning enligt 6 kap. 37 § och beslut att en doktorand inte skall få tillbaka resurserna enligt 6 kap. 38 §,
- 9.avslag på en students begäran att få examensbevis eller kursbevis, och
- 10.beslut att inte bevilja den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå anstånd med att påbörja studierna eller att få fortsätta sina studier efter studieuppehåll.
Om någon som sökt en anställning som lektor med stöd av första stycket 1 överklagar ett beslut av högskolan att anställa någon annan och överklagandenämnden bifaller överklagandet, skall det ske på så sätt att den klagande anställs som professor, om det yrkas i överklagandet. Detta gäller dock bara om den klagande har behörighet för en sådan anställning och har begärt prövning av detta enligt 4 kap. 23 §.
Ett överklagande enligt första stycket 3 skall inte prövas om överklagandenämnden beslutar att någon annan skall ges anställningen på grund av ett överklagande enligt första stycket 1. Förordning (2006:1053).
Att beslut av en disciplinnämnd om avstängning och varning får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol följer av 22 a § förvaltningslagen (1986:223).
Andra beslut av en disciplinnämnd får inte överklagas. Förordning (2002:81).
Beslut av en högskola i annat fall än som nämns i detta kapitel får överklagas endast om det är medgivet i annan författning än förvaltningslagen (1986:223).
- 1.Denna förordning träder i kraft den 1 april 2002.
- 2.De nya bestämmelserna i 10 kap. 1 § första stycket 4 skall tillämpas på förseelse som inträffar den 1 april 2002 eller senare.
- 3.Har ett beslut som avses i 12 kap. 3 § meddelats före den 1 april 2002, gäller äldre bestämmelser i fråga om rätten att överklaga. Förordning (2002:81).
Beslut av Överklagandenämnden för högskolan får inte överklagas. Förordning (2002:81).
Högskoleverkets beslut enligt högskolelagen (1992:1434) och denna förordning får inte överklagas. Förordning (1995:944).
Bilaga 1
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
FÖRTECKNING ÖVER UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR SOM STATEN ÄR HUVUDMAN FÖR SAMT DERAS BENÄMNING
I denna bilaga anges enligt 1 kap. 1 § de universitet och högskolor som staten är huvudman för samt deras benämning.
Uppsala universitet
Lunds universitet
Göteborgs universitet
Stockholms universitet
Umeå universitet
Linköpings universitet
Karolinska institutet (universitet)
Kungl. Tekniska högskolan (universitet)
Luleå tekniska universitet
Karlstads universitet
Växjö universitet
Örebro universitet
Mittuniversitetet
Sveriges lantbruksuniversitet
Blekinge tekniska högskola
Danshögskolan
Dramatiska institutet
Försvarshögskolan
Gymnastik- och idrottshögskolan
Högskolan i Borås
Högskolan Dalarna
Högskolan på Gotland
Högskolan i Gävle
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Kalmar
Högskolan Kristianstad
Högskolan i Skövde
Högskolan Väst
Konstfack
Kungl. Konsthögskolan
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Malmö högskola
Mälardalens högskola
Operahögskolan i Stockholm
Södertörns högskola
Teaterhögskolan i Stockholm Förordning (2007:1337).
Bilaga 1
/Träder i kraft: 2010-01-01/
FÖRTECKNING ÖVER UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR SOM STATEN ÄR HUVUDMAN FÖR SAMT DERAS BENÄMNING
I denna bilaga anges enligt 1 kap. 1 § de universitet och högskolor som staten är huvudman för samt deras benämning.
Uppsala universitet
Lunds universitet
Göteborgs universitet
Stockholms universitet
Umeå universitet
Linköpings universitet
Karolinska institutet (universitet)
Kungl. Tekniska högskolan (universitet)
Luleå tekniska universitet
Karlstads universitet
Linnéuniversitetet
Örebro universitet
Mittuniversitetet
Sveriges lantbruksuniversitet
Blekinge tekniska högskola
Dans- och cirkushögskolan
Dramatiska institutet
Försvarshögskolan
Gymnastik- och idrottshögskolan
Högskolan i Borås
Högskolan Dalarna
Högskolan på Gotland
Högskolan i Gävle
Högskolan i Halmstad
Högskolan Kristianstad
Högskolan i Skövde
Högskolan Väst
Konstfack
Kungl. Konsthögskolan
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Malmö högskola
Mälardalens högskola
Operahögskolan i Stockholm
Södertörns högskola
Teaterhögskolan i Stockholm Förordning (2009:1222).
Bilaga 2
EXAMENSORDNING
- 1.Innehåll
I denna bilaga anges det enligt vad som sägs i 6 kap. 4 och 5 §§,
- 1.vilka examina som får avläggas på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, och
- 2.vilka krav som ska uppfyllas för respektive examen (examensbeskrivning).
I förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet och förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan finns det bestämmelser om de examina som får utfärdas vid Lantbruksuniversitetet respektive Försvarshögskolan.
- 2.Gemensamma bestämmelser
Examensbenämning
En examensbenämning består av examen enligt vad som anges i denna examensordning och i förekommande fall ett för- eller efterled eller båda, som anger examens inriktning. Högskolan bestämmer vilka för- eller efterled som skall användas. För vissa examina skall, enligt vad som framgår av examensbeskrivningarna, högskolan bestämma en inriktning.
Översättning
En översättning av examensbenämningen skall återspegla examens omfattning och i förekommande fall inriktning samt på vilken nivå examen avläggs.
Högskoleverket får meddela föreskrifter om översättningen av examen till engelska. Högskolan beslutar om översättningen av examen i examensbeviset till andra språk än engelska efter samråd med Högskoleverket i fråga om den rättsliga status som en översättning av examen kan ha i andra länder.
Högskolan beslutar om översättning av de för- och efterled som högskolan använder. Högskolan skall till Högskoleverket anmäla de för- och efterled på svenska som högskolan bestämt skall användas till varje examen samt översättningen av dem till engelska.
Högskolan får också till Högskoleverket anmäla översättningen av examensbenämningar till andra språk än engelska.
- 3.Förteckning över examina
Examina på grundnivå
Generella examina
Högskoleexamen
Kandidatexamen
Konstnärliga examina
Konstnärlig högskoleexamen
Konstnärlig kandidatexamen
Yrkesexamina
Arbetsterapeutexamen
Audionomexamen
Biomedicinsk analytikerexamen
Brandingenjörsexamen
Dietistexamen
Folkhögskollärarexamen
Högskoleingenjörsexamen
Optikerexamen
Ortopedingenjörsexamen
Receptarieexamen
Röntgensjuksköterskeexamen
Sjukgymnastexamen
Sjuksköterskeexamen
Sjöingenjörsexamen
Sjökaptensexamen
Socionomexamen
Studie- och yrkesvägledarexamen
Tandhygienistexamen
Tandteknikerexamen
Examina på avancerad nivå
Generella examina
Magisterexamen
Masterexamen
Konstnärliga examina
Konstnärlig magisterexamen
Konstnärlig masterexamen
Yrkesexamina
Apotekarexamen
Arkitektexamen
Barnmorskeexamen
Civilekonomexamen
Civilingenjörsexamen
Juristexamen
Logopedexamen
Läkarexamen
Psykologexamen
Psykoterapeutexamen
Sjukhusfysikerexamen
Specialistsjuksköterskeexamen
Speciallärarexamen
Specialpedagogexamen
Tandläkarexamen
Examina på grundnivå eller avancerad nivå
Lärarexamen
Examina på forskarnivå
/Upphör att gälla U:2010-01-01/ Licentiatexamen
Doktorsexamen
/Träder i kraft I:2010-01-01/ Generella examina
Licentiatexamen
Doktorsexamen
Konstnärliga examina
Konstnärlig licentiatexamen
Konstnärlig doktorsexamen
- 4.Examensbeskrivningar
EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ
GENERELLA EXAMINA
Högskoleexamen
Omfattning
Högskoleexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer.
Mål
Kunskap och förståelse
För högskoleexamen skall studenten
- 1.visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kännedom om områdets vetenskapliga grund och kunskap om några tillämpliga metoder inom området.
Färdighet och förmåga
För högskoleexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant information för att formulera svar på väldefinierade frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen,
- 2.visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper, och
- 3.visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta med vissa uppgifter inom det område som utbildningen avser.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För högskoleexamen skall studenten
- 1.visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen.
Självständigt arbete (examensarbete)
För högskoleexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) inom huvudområdet för utbildningen.
Övrigt
För högskoleexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Kandidatexamen
Omfattning
Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen.
Mål
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten
- 1.visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.
Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
- 2.visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
- 3.visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
- 4.visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
- 2.visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
- 3.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.
Övrigt
För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
KONSTNÄRLIGA EXAMINA
Konstnärlig högskoleexamen
Omfattning
Konstnärlig högskoleexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer.
Mål
Kunskap och förståelse
För konstnärlig högskoleexamen skall studenten
- 1.visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kännedom om områdets praktiska och teoretiska grund, samt kunskap om och erfarenhet av metod och processer inom området.
Färdighet och förmåga
För konstnärlig högskoleexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll inom huvudområdet för utbildningen,
- 2.visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen skapa, förverkliga och uttrycka egna konstnärliga idéer och genomföra konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar,
- 3.visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper, och
- 4.visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För konstnärlig högskoleexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen reflektera över konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter.
Självständigt arbete (examensarbete)
För konstnärlig högskoleexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) inom huvudområdet för utbildningen.
Övrigt
För konstnärlig högskoleexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Konstnärlig kandidatexamen
Omfattning
Konstnärlig kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer.
Mål
Kunskap och förståelse
För konstnärlig kandidatexamen skall studenten
- 1.visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets praktiska och teoretiska grund, kunskap om och erfarenhet av metod och processer samt fördjupning inom området.
Färdighet och förmåga
För konstnärlig kandidatexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll samt kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet för utbildningen,
- 2.visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen självständigt skapa, förverkliga och uttrycka egna idéer, identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt genomföra konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar,
- 3.visa förmåga att muntligt och skriftligt eller på annat sätt redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar med olika grupper, och
- 4.visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För konstnärlig kandidatexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter,
- 2.visa förståelse av konstens roll i samhället, och
- 3.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För konstnärlig kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.
Övrigt
För konstnärlig kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
YRKESEXAMINA
Arbetsterapeutexamen
Omfattning
Arbetsterapeutexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För arbetsterapeutexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som arbetsterapeut.
Kunskap och förståelse
För arbetsterapeutexamen skall studenten
- 1.visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- 2.visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar individers och gruppers hälsa, och
- 3.visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För arbetsterapeutexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att självständigt och i samverkan med individen genomföra arbetsterapeutiska åtgärder som förebygger, förbättrar och kompenserar nedsatt aktivitetsförmåga,
- 2.visa förmåga att identifiera och genomföra miljöinriktade åtgärder både på individ-, grupp- och samhällsnivå,
- 3.visa förmåga att initiera och medverka i hälsofrämjande arbete,
- 4.visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
- 5.visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
- 6.visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
- 7.visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- 8.visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För arbetsterapeutexamen skall studenten
- 1.visa självkännedom och empatisk förmåga,
- 2.visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- 3.visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter eller patienter, deras närstående och andra grupper, och
- 4.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För arbetsterapeutexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För arbetsterapeutexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Audionomexamen
Omfattning
Audionomexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För audionomexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som audionom.
Kunskap och förståelse
För audionomexamen skall studenten
- 1.visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- 2.visa kunskap om hörseln och dess betydelse för individen samt om faktorer som påverkar hörselhälsan, och
- 3.visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För audionomexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att genomföra hörselutredningar samt självständigt bedöma och i samverkan med patienten planera, genomföra och utvärdera habiliterande och rehabiliterande åtgärder,
- 2.visa förmåga att identifiera, initiera och delta i hörselfrämjande hälsovård och förebyggande åtgärder i avsikt att förhindra uppkomst av hörselskador,
- 3.visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
- 4.visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
- 5.visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
- 6.visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- 7.visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För audionomexamen skall studenten
- 1.visa självkännedom och empatisk förmåga,
- 2.visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- 3.visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter, deras närstående och andra grupper, och
- 4.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För audionomexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För audionomexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Biomedicinsk analytikerexamen
Omfattning
Biomedicinsk analytikerexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som biomedicinsk analytiker.
Kunskap och förståelse
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten
- 1.visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- 2.visa kunskap om relevanta metoder inom området, och
- 3.visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att självständigt planera och genomföra analyser och undersökningar och i samband med dessa samverka med patienten och närstående,
- 2.visa förmåga att utveckla, använda och kvalitetssäkra biomedicinska laboratorie- och undersökningsmetoder,
- 3.visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
- 4.visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
- 5.visa förmåga att samla, bearbeta och kritiskt tolka analys- och undersökningsresultat, uppmärksamma och hantera avvikelser samt muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera resultaten med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
- 6.visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- 7.visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten
- 1.visa självkännedom och empatisk förmåga,
- 2.visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- 3.visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
- 4.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För biomedicinsk analytikerexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Brandingenjörsexamen
Omfattning
Brandingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 210 högskolepoäng.
Mål
För brandingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som brandingenjör.
Kunskap och förståelse
För brandingenjörsexamen skall studenten
- 1.visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- 2.visa fördjupad kunskap inom det brandtekniska området och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap.
Färdighet och förmåga
För brandingenjörsexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att självständigt och kritiskt utnyttja och utveckla metoder och tekniker avseende byggnadstekniskt brandskydd, samhällsplanering, risk- och krishantering samt räddningstjänst,
- 2.visa förmåga att förebygga olyckor och skador och att upprätta underlag för effektiva insatser inom räddningstjänst,
- 3.visa förmåga att självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt analysera och utvärdera olika tekniska lösningar,
- 4.visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar,
- 5.visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information,
- 6.visa förmåga att utforma och hantera processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för hållbar utveckling,
- 7.visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
- 8.visa förmåga att muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För brandingenjörsexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
- 2.visa insikt i brandteknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljöaspekter, och
- 3.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För brandingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För brandingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Dietistexamen
Omfattning
Dietistexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För dietistexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som dietist.
Kunskap och förståelse
För dietistexamen skall studenten
- 1.visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och
- 2.visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För dietistexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten undersöka och bedöma näringsintag, näringstillstånd och näringsbehov,
- 2.visa förmåga att planera och hantera nutritionsbehov för olika grupper i samhället samt förmåga att utbilda och informera om kost och hälsa,
- 3.visa förmåga att förebygga, utreda, bedöma, behandla och utvärdera kost- och nutritionsrelaterade problem, symptom och sjukdomar,
- 4.visa förmåga att initiera och använda nya metoder inom området,
- 5.visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
- 6.visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
- 7.visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera vidtagna åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
- 8.visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- 9.visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika målgrupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För dietistexamen skall studenten
- 1.visa självkännedom och empatisk förmåga,
- 2.visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- 3.visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
- 4.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För dietistexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För dietistexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Folkhögskollärarexamen
Omfattning
Folkhögskollärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng.
Mål
För folkhögskollärarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som lärare i folkhögskolan eller som ledare i annat folkbildningsarbete.
Kunskap och förståelse
För folkhögskollärarexamen skall studenten
- 1.visa sådan kunskap som behövs för att förverkliga målen för verksamheten och medverka i utvecklingen av denna, och
- 2.visa kunskap om statens, folkhögskolans och folkbildningsorganisationernas mål för folkbildningen samt ha ett helhetsperspektiv på folkbildningens uppgifter.
Färdighet och förmåga
För folkhögskollärarexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att leda och undervisa, att inspirera till självständiga studier och att stödja individers och gruppers planering av sina studier,
- 2.visa förmåga till samarbete och lagarbete och visa kommunikationsfärdigheter samt visa förmåga att använda praktiskt-estetiska uttrycksmedel, och
- 3.visa förmåga att använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten och att inse betydelsen av olika mediers roll för denna.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För folkhögskollärarexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att inom yrkesområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, och
- 2.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För folkhögskollärarexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete).
Övrigt
För folkhögskollärarexamen skall studenten ha fullgjort handledd praktik.
Folkhögskollärarexamen kan utfärdas med inriktning mot folkhögskola eller med inriktning mot studieförbund.
För folkhögskollärarexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Högskoleingenjörsexamen
Omfattning
Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör.
Kunskap och förståelse
För högskoleingenjörsexamen skall studenten
- 1.visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- 2.visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap.
Färdighet och förmåga
För högskoleingenjörsexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar,
- 2.visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar,
- 3.visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information,
- 4.visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,
- 5.visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
- 6.visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För högskoleingenjörsexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
- 2.visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och
- 3.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För högskoleingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För högskoleingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Optikerexamen
Omfattning
Optikerexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För optikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som optiker.
Kunskap och förståelse
För optikerexamen skall studenten
- 1.visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och
- 2.visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För optikerexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten genomföra synundersökning samt vid behov hänvisa patienten vidare till hälso- och sjukvården,
- 2.visa förmåga att medverka vid optometrisk habilitering och rehabilitering inom hälso- och sjukvården,
- 3.visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
- 4.visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
- 5.visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera bedömningar och vidtagna åtgärder med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
- 6.visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- 7.visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För optikerexamen skall studenten
- 1.visa självkännedom och empatisk förmåga,
- 2.visa förmåga att göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- 3.visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
- 4.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För optikerexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För optikerexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Ortopedingenjörsexamen
Omfattning
Ortopedingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För ortopedingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som ortopedingenjör.
Kunskap och förståelse
För ortopedingenjörsexamen skall studenten
- 1.visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,
- 2.visa kunskap om relevanta metoder inom området, och
- 3.visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För ortopedingenjörsexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten genomföra ortopedtekniska åtgärder och verka som teknisk specialist inom hela habiliterings- och rehabiliteringsområdet,
- 2.visa förmåga att medverka i förebyggande arbete samt att initiera metodförbättringar och kvalitetssäkring av utrustning, arbetsmetoder och produkter,
- 3.visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
- 4.visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
- 5.visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- 6.visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För ortopedingenjörsexamen skall studenten
- 1.visa självkännedom och empatisk förmåga,
- 2.visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- 3.visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
- 4.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För ortopedingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För ortopedingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Receptarieexamen
Omfattning
Receptarieexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För receptarieexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som receptarie.
Kunskap och förståelse
För receptarieexamen skall studenten
- 1.visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- 2.visa kunskap om läkemedelsinformation, läkemedelsrådgivning och läkemedelsutvärdering för att därigenom bidra till en rationell och optimal läkemedelsanvändning,
- 3.visa kännedom om utveckling, prövning och användning av läkemedel, och
- 4.visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För receptarieexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att tillämpa vetenskaplig dokumentation samt söka, värdera och kritiskt tolka relevant information för att kunna analysera och lösa läkemedelsrelaterade problem,
- 2.visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
- 3.visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- 4.visa förmåga att informera om och diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För receptarieexamen skall studenten
- 1.visa självkännedom och empatisk förmåga,
- 2.visa förmåga att verka inom såväl läkemedelsområdet som hälso- och sjukvårdsområdet med ett etiskt förhållningssätt och en helhetssyn på människan med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- 3.visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt, och
- 4.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För receptarieexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För receptarieexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Röntgensjuksköterskeexamen
Omfattning
Röntgensjuksköterskeexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som röntgensjuksköterska.
Kunskap och förståelse
För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten
- 1.visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- 2.visa kunskap om fysikaliska, biologiska och tekniska aspekter på bild- och funktionsdiagnostik,
- 3.visa kunskap i planering, ledning och samordning av vårdarbetet, och
- 4.visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående planera och genomföra undersökningar och behandlingar utifrån patientens behov och förutsättningar,
- 2.visa förmåga att medverka till att all bestrålning av patienten skall vara optimerad med avseende på stråldoser och att strålskyddsföreskrifter följs i enlighet med relevanta författningar,
- 3.visa förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt och kunna informera patienten om läkemedlens effekter och biverkningar,
- 4.visa förmåga att initiera metodförbättring och kvalitetssäkring,
- 5.visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
- 6.visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter,
- 7.visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
- 8.visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- 9.visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten
- 1.visa självkännedom och empatisk förmåga,
- 2.visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- 3.visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
- 4.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För röntgensjuksköterskeexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Sjukgymnastexamen
Omfattning
Sjukgymnastexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För sjukgymnastexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som sjukgymnast.
Kunskap och förståelse
För sjukgymnastexamen skall studenten
- 1.visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- 2.visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar individers och gruppers hälsa, och
- 3.visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För sjukgymnastexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att självständigt och i samverkan med individen genomföra sjukgymnastiska åtgärder samt förmåga att initiera och medverka i hälsofrämjande, behandlande, habiliterande och rehabiliterande arbete på individ-, grupp- eller samhällsnivå,
- 2.visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
- 3.visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra vägledande uppgifter,
- 4.visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
- 5.visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- 6.visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För sjukgymnastexamen skall studenten
- 1.visa självkännedom och empatisk förmåga,
- 2.visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- 3.visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter eller patienter, deras närstående och andra grupper, och
- 4.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För sjukgymnastexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För sjukgymnastexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Sjuksköterskeexamen
Omfattning
Sjuksköterskeexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För sjuksköterskeexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som sjuksköterska.
Kunskap och förståelse
För sjuksköterskeexamen skall studenten
- 1.visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- 2.visa kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet,
- 3.visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar barns, kvinnors och mäns hälsa, och
- 4.visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För sjuksköterskeexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående identifiera vårdbehov, upprätta omvårdnadsplan samt ge vård och behandling,
- 2.visa förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt samt kunna informera patienten om läkemedlens effekter och biverkningar,
- 3.visa förmåga att identifiera behov av och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete,
- 4.visa förmåga att initiera metodförbättring och kvalitetssäkring,
- 5.visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
- 6.visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter,
- 7.visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
- 8.visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- 9.visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika målgrupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För sjuksköterskeexamen skall studenten
- 1.visa självkännedom och empatisk förmåga,
- 2.visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- 3.visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
- 4.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För sjuksköterskeexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För sjuksköterskeexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Sjöingenjörsexamen
Omfattning
Sjöingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För sjöingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som tillsammans med erforderlig praktik krävs för behörighet som sjöingenjör.
Kunskap och förståelse
För sjöingenjörsexamen skall studenten
- 1.visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- 2.visa sådant brett sjöfartstekniskt kunnande som krävs för att i ledande befattning svara för drift och underhåll av fartygs maskineri och eltekniska utrustning samt för brandsäkerheten.
Färdighet och förmåga
För sjöingenjörsexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att planera och med adekvata metoder inom givna ramar genomföra uppgifter samt förmåga att i all operativ verksamhet iaktta och verkställa för sjösäkerheten lämpliga åtgärder,
- 2.visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information,
- 3.visa förmåga att hantera produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förutsättningar och behov samt till samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,
- 4.visa förmåga till såväl sjösäkerhetsmässigt tänkande som lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
- 5.visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För sjöingenjörsexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att inom sjöfartsområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
- 2.visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och
- 3.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För sjöingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
Utbildning som leder till sjöingenjörsexamen skall uppfylla de krav som ställs i den internationella konventionen om utbildning, träning, certifiering och vakthållning för sjöfolk 1978 i dess ändrade lydelse (STCW-konventionen). Dessa krav skall ses som minimikrav.
För sjöingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Sjökaptensexamen
Omfattning
Sjökaptensexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För sjökaptensexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som tillsammans med erforderlig praktik krävs för behörighet som sjökapten.
Kunskap och förståelse
För sjökaptensexamen skall studenten
- 1.visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- 2.visa sådant brett sjöfartstekniskt kunnande som krävs för att i ledande befattning operativt kunna ansvara för besättning, fartyg och last.
Färdighet och förmåga
För sjökaptensexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att planera och med adekvata metoder inom givna ramar genomföra uppgifter särskilt avseende sjösäkerhetsåtgärder samt förmåga att i all operativ verksamhet iaktta och verkställa för sjösäkerheten lämpliga åtgärder,
- 2.visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information,
- 3.visa förmåga att hantera produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förutsättningar och behov samt till samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,
- 4.visa förmåga till såväl sjösäkerhetsmässigt tänkande som lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
- 5.visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För sjökaptensexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att inom sjöfartsområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
- 2.visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och
- 3.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För sjökaptensexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
Utbildning som leder till sjökaptensexamen skall uppfylla de krav som ställs i den internationella konventionen om utbildning, träning, certifiering och vakthållning för sjöfolk 1978 i dess ändrade lydelse (STCW-konventionen). Dessa krav skall ses som minimikrav.
För sjökaptensexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Socionomexamen
Omfattning
Socionomexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 210 högskolepoäng.
Mål
För socionomexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för självständigt socialt arbete på individ-, grupp- och samhällsnivå.
Kunskap och förståelse
För socionomexamen skall studenten
- 1.visa kunskap om områdets vetenskapliga grund samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
- 2.visa kunskap om och förståelse för samspelet mellan individers och gruppers sociala situation, levnadsvillkor, fysiska och psykiska hälsa samt funktionsförmåga i förhållande till samhälleliga och andra bakomliggande faktorer,
- 3.visa kunskap om ledning av socialt arbete, och
- 4.visa kunskap om och förståelse för barns behov och sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser.
Färdighet och förmåga
För socionomexamen skall studenten
- 1.visa sådan färdighet och förmåga som krävs för att utveckla och genomföra socialt arbete på olika nivåer i samhället i samarbete med de människor som berörs,
- 2.visa förmåga att tillämpa relevanta författningar i synnerhet inom det sociala området,
- 3.visa förmåga att förstå, utreda och analysera sociala processer och problem, och
- 4.visa förmåga att identifiera, strukturera, utreda och utvärdera insatser på individ-, grupp- och samhällsnivå.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För socionomexamen skall studenten
- 1.visa självkännedom och empatisk förmåga,
- 2.visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- 3.visa förmåga till ett professionellt bemötande och förhållningssätt,
- 4.visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- 5.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För socionomexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För socionomexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Studie- och yrkesvägledarexamen
Omfattning
Studie- och yrkesvägledarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För studie- och yrkesvägledarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som studie- och yrkesvägledare inom det offentliga skolväsendet och sådana fristående skolor som anges i skollagen (1985:1100).
Kunskap och förståelse
För studie- och yrkesvägledarexamen skall studenten
- 1.visa kunskap om områdets vetenskapliga grund, kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- 2.visa insikt i barns, ungdomars och vuxnas utveckling och lärande samt om individers och gruppers val och socialisation i ett perspektiv av livslångt lärande,
- 3.visa kunskap om utbildning, arbetsliv och samhällsutveckling såväl nationellt som internationellt, och
- 4.visa insikt om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i studie- och yrkesvalssituationen samt på arbetsmarknaden.
Färdighet och förmåga
För studie- och yrkesvägledarexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att bidra till att förverkliga målen för det offentliga skolväsendet,
- 2.visa förmåga att analysera och förstå individers och gruppers studie- och yrkesval samt utifrån denna förmåga identifiera deras behov av stöd och utveckling,
- 3.visa förmåga att tillämpa olika teorier och metoder för vägledning utifrån individers och gruppers behov,
- 4.visa förmåga att inom sitt verksamhetsområde stödja övrig personal i deras studie- och yrkesorienterande insatser,
- 5.visa förmåga att i samarbete med andra planera och utveckla stödinsatser för människor med särskilda svårigheter och behov för att underlätta inträde till studier och arbetsmarknad,
- 6.visa förmåga att samla och kritiskt tolka information för att informera och vägleda ungdomar och vuxna inför framtida studier och arbete,
- 7.visa förmåga att skapa och utveckla kontakter med olika intressenter i samhället av betydelse för verksamheten, och
- 8.visa förmåga att såväl muntligt som skriftligt diskutera nya fakta inom studie- och yrkesvägledningsområdet med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För studie- och yrkesvägledarexamen skall studenten
- 1.visa självkännedom och empatisk förmåga,
- 2.visa förmåga att inom området studie- och yrkesvägledning göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- 3.visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- 4.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För studie- och yrkesvägledarexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För studie- och yrkesvägledarexamen skall studenten ha fullgjort handledd praktik.
För studie- och yrkesvägledarexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Tandhygienistexamen
Omfattning
Tandhygienistexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng.
Mål
För tandhygienistexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som tandhygienist.
Kunskap och förståelse
För tandhygienistexamen skall studenten
- 1.visa kännedom om områdets vetenskapliga grund och om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
- 2.visa kunskap om och förståelse för munhålans betydelse för det allmänna välbefinnandet och allmäntillståndets inverkan på munhälsan, och
- 3.visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För tandhygienistexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom tandvården för såväl enskilda som grupper av patienter,
- 2.visa förmåga att självständigt utföra undersökningar av karies och parodontit samt att utreda och analysera behov av munhälsovårdande insatser,
- 3.visa förmåga att genomföra och utvärdera insatta åtgärder samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, och
- 4.visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att förmedla sin kunskap till olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För tandhygienistexamen skall studenten
- 1.visa självkännedom och empatisk förmåga,
- 2.visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- 3.visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt och därmed värna om och respektera patientens behov,
- 4.visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- 5.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För tandhygienistexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete).
Övrigt
För tandhygienistexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Tandteknikerexamen
Omfattning
Tandteknikerexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För tandteknikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som tandtekniker.
Kunskap och förståelse
För tandteknikerexamen skall studenten
- 1.visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
- 2.visa kunskap om relevanta metoder inom området och om odontologiska behandlingsprinciper, och
- 3.visa kunskap om och förståelse för produkter och material som används inom tandvården och deras påverkan på allmänhälsan, munhälsan och miljön.
Färdighet och förmåga
För tandteknikerexamen skall studenten
- 1.visa sådan färdighet och förmåga som krävs för att framställa olika typer av tandtekniska arbeten som används inom tandvården,
- 2.visa förmåga att bedöma och utvärdera kvaliteten på tandtekniska arbeten, och
- 3.visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information och att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För tandteknikerexamen skall studenten
- 1.visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt och därmed värna om och respektera patientens behov,
- 2.visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- 3.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För tandteknikerexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För tandteknikerexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
EXAMINA PÅ AVANCERAD NIVÅ
GENERELLA EXAMINA
Magisterexamen
Omfattning
Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 30 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.
Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 § andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.
Mål
Kunskap och förståelse
För magisterexamen skall studenten
- 1.visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- 2.visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.
Färdighet och förmåga
För magisterexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
- 2.visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
- 3.visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
- 4.visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För magisterexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
- 2.visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
- 3.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Självständigt arbete (examensarbete)
För magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.
Övrigt
För magisterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Masterexamen
Omfattning
Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.
Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 § andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.
Mål
Kunskap och förståelse
För masterexamen skall studenten
- 1.visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- 2.visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.
Färdighet och förmåga
För masterexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
- 2.visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
- 3.visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
- 4.visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För masterexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
- 2.visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
- 3.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Självständigt arbete (examensarbete)
För masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning.
Övrigt
För masterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
KONSTNÄRLIGA EXAMINA
Konstnärlig magisterexamen
Omfattning
Konstnärlig magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.
Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 § andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.
Mål
Kunskap och förståelse
För konstärlig magisterexamen skall studenten
- 1.visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- 2.visa fördjupad eller breddad kunskap om och erfarenhet av metod och processer inom området.
Färdighet och förmåga
För konstnärlig magisterexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att självständigt beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll samt att kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet för utbildningen,
- 2.visa förmåga att med ett personligt uttryck skapa och förverkliga egna idéer, att självständigt identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar,
- 3.visa förmåga att muntligt och skriftligt eller på annat sätt klart redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar i dialog med olika grupper, och
- 4.visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För konstnärlig magisterexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter,
- 2.visa insikt om konstens roll i samhället, och
- 3.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Självständigt arbete (examensarbete)
För konstnärlig magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.
Övrigt
För konstnärlig magisterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Konstnärlig masterexamen
Omfattning
Konstnärlig masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.
Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 § andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.
Mål
Kunskap och förståelse
För konstnärlig masterexamen skall studenten
- 1.visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- 2.visa förtrogenhet med metod och processer för att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer inom området.
Färdighet och förmåga
För konstnärlig masterexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att självständigt och kreativt kunna formulera nya frågor och bidra till kunskapsutvecklingen, lösa mer avancerade problem, utveckla nya och egna uttryckssätt samt kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet för utbildningen,
- 2.visa förmåga att med ett utvecklat personligt uttryck skapa och förverkliga egna konstnärliga idéer, självständigt identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar,
- 3.visa förmåga att såväl i nationella som internationella sammanhang, muntligt och skriftligt eller på annat sätt klart redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar i dialog med olika grupper, och
- 4.visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För konstnärlig masterexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter,
- 2.visa insikt om konstens roll i samhället, och
- 3.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Självständigt arbete (examensarbete)
För konstnärlig masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning.
Övrigt
För konstnärlig masterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
YRKESEXAMINA
Apotekarexamen
Omfattning
Apotekarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng.
Mål
För apotekarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som apotekare.
Kunskap och förståelse
För apotekarexamen skall studenten
- 1.visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- 2.visa fördjupad kunskap om läkemedlens sammansättning, framställning, funktion och användning,
- 3.visa fördjupad kunskap om läkemedelsinformation, läkemedelsrådgivning och läkemedelsutvärdering för att därigenom bidra till en rationell och optimal läkemedelsanvändning,
- 4.visa kunskap om utveckling, prövning och användning av läkemedel i ett nationellt och internationellt perspektiv, och
- 5.visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För apotekarexamen skall studenten
- 1.visa fördjupad förmåga att tillämpa vetenskaplig dokumentation samt att söka, värdera och kritiskt tolka relevant information för att kunna analysera och lösa problem,
- 2.visa fördjupad förmåga att självständigt identifiera, analysera och lösa kvalificerade läkemedelsrelaterade frågeställningar samt att utvärdera detta arbete,
- 3.visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt att analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
- 4.visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- 5.visa förmåga att i både nationella och internationella sammanhang muntligt och skriftligt informera om och diskutera läkemedels utveckling, nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därigenom bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För apotekarexamen skall studenten
- 1.visa självkännedom och empatisk förmåga,
- 2.visa förmåga att verka inom såväl läkemedelsområdet som hälso- och sjukvården med en helhetssyn på människan och ett etiskt förhållningssätt med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- 3.visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt,
- 4.visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete, och
- 5.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För apotekarexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För apotekarexamen skall studenten ha fullgjort sex månaders apotekspraktik.
För apotekarexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Arkitektexamen
Omfattning
Arkitektexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng.
Mål
För arkitektexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som arkitekt.
Kunskap och förståelse
För arkitektexamen skall studenten
- 1.visa kunskap om områdets vetenskapliga och konstnärliga grund och insikt i relevant forsknings- och utvecklingsarbete, och
- 2.visa såväl brett kunnande om och förståelse av arkitekturens teori och historia som fördjupad kunskap om arkitektonisk gestaltning, planering och utveckling av bebyggelsemiljöer samt de processer, metoder och författningar som påverkar dessa.
Färdighet och förmåga
För arkitektexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att med helhetssyn och i komplexa sammanhang planera, gestalta, vårda och förnya bebyggelsemiljöer och byggnader med hänsyn till olika krav, särskilt samhällets mål för hållbar utveckling,
- 2.visa förmåga att med adekvat arkitektonisk metod och syntes kritiskt, självständigt och kreativt genomföra och utvärdera kvalificerade och skapande uppgifter inom givna ramar inom arkitekturens och samhällsbyggandets område,
- 3.visa förmåga att tillämpa kunskap om fysikaliska förhållanden och tekniska principer för uppförande och förändringar av byggnadsverk,
- 4.visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
- 5.visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang i bild och modell muntligt, skriftligt och på annat sätt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för slutsatserna och därmed bidra till yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För arkitektexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att med helhetssyn väga in relevanta vetenskapliga, samhälleliga, estetiska och etiska aspekter i sina bedömningar och avvägningar och samtidigt ta hänsyn till samhällets och alla människors olika behov och funktionsförmåga, liksom till samspelet mellan människor och den fysiska livsmiljön, inbegripet arbetsmiljön,
- 2.visa förutsättningar att basera sitt arbete på kravet på långsiktiga och funktionella lösningar av hög kvalitet och med god gestaltning, och
- 3.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För arkitektexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För arkitektexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Barnmorskeexamen
Omfattning
Barnmorskeexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng. Därtill ställs krav på av Socialstyrelsen utfärdad legitimation som sjuksköterska.
Mål
För barnmorskeexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som barnmorska.
Kunskap och förståelse
För barnmorskeexamen skall studenten
- 1.visa såväl bred som fördjupad kunskap inom området reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa,
- 2.visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- 3.visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet, och
- 4.visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För barnmorskeexamen skall studenten
- 1.visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patienten planera och genomföra undersökningar och behandlingar utifrån patientens behov och förutsättningar,
- 2.visa fördjupad förmåga att självständigt initiera hälsofrämjande och förebyggande arbete,
- 3.visa förmåga att integrera kunskap samt att analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
- 4.visa förmåga att undervisa olika grupper samt att genomföra handledande, arbetsledande och konsultativa uppgifter, och
- 5.visa förmåga att initiera och genomföra kvalitets- och förbättringsarbete samt att utvärdera behandlingsverksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För barnmorskeexamen skall studenten
- 1.visa självkännedom och empatisk förmåga,
- 2.visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- 3.visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot kvinnor och deras närstående, och
- 4.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För barnmorskeexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete).
Övrigt
För barnmorskeexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Civilekonomexamen
Omfattning
Civilekonomexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng.
Mål
För civilekonomexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för kvalificerat och självständigt arbete inom ekonomiområdet.
Kunskap och förståelse
För civilekonomexamen skall studenten
- 1.visa kunskap om det valda ekonomiområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
- 2.visa såväl brett kunnande inom det ekonomiska området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av det valda ekonomiområdet,
- 3.visa fördjupad kunskap om teori och metod inom det valda ekonomiområdet, och
- 4.visa kunskap om relevanta nationella och internationella regelsystem av betydelse för det valda ekonomiområdet.
Färdighet och förmåga
För civilekonomexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att integrera kunskap samt att med ekonomiska perspektiv analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
- 2.visa förmåga att självständigt identifiera och formulera ekonomiska frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
- 3.visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser i dialog med olika grupper i såväl nationella som internationella sammanhang, och
- 4.visa sådan färdighet som krävs för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För civilekonomexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att inom det valda ekonomiområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och samhälleliga frågor såsom de mänskliga rättigheterna och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
- 2.visa insikt i ledarskapets betydelse och dess utövning, och
- 3.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För civilekonomexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För civilekonomexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Civilingenjörsexamen
Omfattning
Civilingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng.
Mål
För civilingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör.
Kunskap och förståelse
För civilingenjörsexamen skall studenten
- 1.visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- 2.visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området.
Färdighet och förmåga
För civilingenjörsexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen,
- 2.visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar,
- 3.visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar,
- 4.visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information,
- 5.visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,
- 6.visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
- 7.visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För civilingenjörsexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
- 2.visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och
- 3.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För civilingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För civilingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Juristexamen
Omfattning
Juristexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 270 högskolepoäng.
Mål
För juristexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att arbeta inom yrken för vilka juristexamen är ett behörighetskrav samt inom annan yrkesverksamhet inom det juridiska området som förutsätter sådan kunskap och förmåga.
Kunskap och förståelse
För juristexamen skall studenten
- 1.visa kunskap om områdets vetenskapliga grund samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
- 2.visa fördjupad kunskap i och förståelse av centrala juridiska ämnen samt kunskap i andra ämnen som är av särskild betydelse för tillämpningen av de juridiska kunskaperna,
- 3.visa kännedom om rättssystemets roll nationellt och internationellt, och
- 4.visa kunskap om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser.
Färdighet och förmåga
För juristexamen skall studenten
- 1.visa fördjupad förmåga att tillämpa kunskap samt att göra kvalificerade bedömningar,
- 2.visa fördjupad förmåga att använda olika tolknings- och tillämpningsmetoder inom juridik,
- 3.visa förmåga att systematiskt, kritiskt och självständigt identifiera, formulera och analysera frågeställningar samt planera och genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
- 4.visa förmåga att arbeta såväl individuellt som i samverkan med andra, och
- 5.visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser i dialog med olika grupper.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För juristexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att inom området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och samhälleliga frågor, såsom de mänskliga rättigheterna och etiska aspekter,
- 2.visa förmåga till ett självständigt och kritiskt förhållningssätt gentemot rättssystemet,
- 3.visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt, och
- 4.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För juristexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För juristexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Logopedexamen
Omfattning
Logopedexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng.
Mål
För logopedexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som logoped.
Kunskap och förståelse
För logopedexamen skall studenten
- 1.visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- 2.visa såväl bred som fördjupad klinisk, pedagogisk och terapeutisk kunskap om habilitering och rehabilitering av röst- , tal-, språk- och sväljstörningar,
- 3.visa förståelse för att kommunikationsförmågan är en integrerad del av individens personlighet och sociala situation, och
- 4.visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För logopedexamen skall studenten
- 1.visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patienten undersöka, bedöma och behandla de vanligast förekommande störningarna inom det logopediska verksamhetsområdet,
- 2.visa förmåga att initiera och medverka i förebyggande hälsovård inom det logopediska arbetsområdet,
- 3.visa fördjupad förmåga att planera, genomföra och utvärdera behandlingsprogram,
- 4.visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter,
- 5.visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
- 6.visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- 7.visa fördjupad förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För logopedexamen skall studenten
- 1.visa självkännedom och empatisk förmåga,
- 2.visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- 3.visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
- 4.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För logopedexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För logopedexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Läkarexamen
Omfattning
Läkarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 330 högskolepoäng.
Mål
För läkarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för läkaryrket och för att fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som fordras för att få behörighet som läkare.
Kunskap och förståelse
För läkarexamen skall studenten
- 1.visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- 2.visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det medicinska området inbegripet kunskap om och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män,
- 3.visa kunskap om ekonomi och organisation som är av betydelse för hälso- och sjukvården, och
- 4.visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För läkarexamen skall studenten
- 1.visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa,
- 2.visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården för såväl enskilda som grupper av patienter,
- 3.visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
- 4.visa fördjupad förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter,
- 5.visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg,
- 6.visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
- 7.visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det medicinska området med olika grupper samt att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information, och
- 8.visa fördjupad förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete samt utvärdera medicinsk behandlingsverksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För läkarexamen skall studenten
- 1.visa självkännedom och empatisk förmåga,
- 2.visa förmåga till helhetssyn på patienten utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- 3.visa förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
- 4.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För läkarexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För läkarexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Psykologexamen
Omfattning
Psykologexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng.
Mål
För psykologexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som psykolog och för att fullgöra föreskriven praktisk tjänstgöring (PTP) som fordras för att få behörighet som psykolog.
Kunskap och förståelse
För psykologexamen skall studenten
- 1.visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- 2.visa fördjupad kunskap om psykologiska metoder för utredning och åtgärd avseende individer, grupper och organisationer,
- 3.visa fördjupad kunskap och förståelse för samhälls- och familjeförhållanden som påverkar olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män, och
- 4.visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För psykologexamen skall studenten
- 1.visa fördjupad förmåga att bedriva psykologisk behandling,
- 2.visa förmåga att under handledning bedriva psykoterapi,
- 3.visa fördjupad förmåga att självständigt planera, leda och genomföra förebyggande arbete samt utvecklings- och förändringsarbete med inriktning på individer, grupper, organisationer och miljöer,
- 4.visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund kritiskt utvärdera och utveckla behandlingsarbete och åtgärdsprogram inom verksamhetsområdet,
- 5.visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper,
- 6.visa förmåga att för berörda parter muntligt och skriftligt redogöra för utredning, åtgärd och resultat samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, och
- 7.visa förmåga att kritiskt och självständigt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För psykologexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att fortlöpande utveckla självkännedom och empatisk förmåga,
- 2.visa fördjupad förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- 3.visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete,
- 4.visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter och deras närstående, och
- 5.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För psykologexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För psykologexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Psykoterapeutexamen
Omfattning
Psykoterapeutexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng under en treårsperiod. Därtill ställs krav på
- 1.avlagd psykologexamen (enligt 1982 års studieordning eller senare bestämmelser),
- 2.läkarexamen med specialistkompetens i psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri,
- 3.socionomexamen, eller
- 4.annan motsvarande examen.
För de två sistnämnda grupperna krävs dessutom grundläggande psykoterapiutbildning.
Mål
För psykoterapeutexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som psykoterapeut.
Kunskap och förståelse
För psykoterapeutexamen skall studenten
- 1.visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- 2.visa fördjupad kunskap om och förståelse för olika psykoterapiformer, olika psykiska sjukdomstillstånd samt psykiatrisk diagnostik, och
- 3.visa kunskap och förståelse för relevanta samhälls- och familjeförhållanden som påverkar individer och grupper.
Färdighet och förmåga
För psykoterapeutexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att på ett fördjupat sätt integrera teoretisk kunskap och klinisk tillämpning,
- 2.visa sådana fördjupade färdigheter som krävs för att självständigt genomföra diagnostiska bedömningar samt upprätta, genomföra och kritiskt utvärdera psykoterapeutiska behandlingsprogram inom ett av områdena individual-, grupp- eller familjeterapi,
- 3.visa förmåga att kritiskt och självständigt granska, bedöma och använda relevant information samt diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten, och
- 4.visa förmåga att med berörda parter muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behandlingsresultat samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För psykoterapeutexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att fortlöpande utveckla självkännedom och empatisk förmåga,
- 2.visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- 3.visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete,
- 4.visa fördjupad förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter och deras närstående,
- 5.visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- 6.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För psykoterapeutexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete).
Övrigt
För psykoterapeutexamen skall studenten under utbildningen ha haft deltidstjänstgöring med psykoterapeutiska uppgifter.
För psykoterapeutexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Sjukhusfysikerexamen
Omfattning
Sjukhusfysikerexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng.
Mål
För sjukhusfysikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som sjukhusfysiker.
Kunskap och förståelse
För sjukhusfysikerexamen skall studenten
- 1.visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- 2.visa såväl bred som fördjupad kunskap om fysikaliska, biologiska och tekniska aspekter av strålbehandling, bild- och funktionsdiagnostik samt denna kunskaps tillämpning i vårdarbetet,
- 3.visa kunskap i planering, ledning och samordning inom yrkesområdet, och
- 4.visa kunskap om relevanta författningar särskilt inom strålskyddsområdet.
Färdighet och förmåga
För sjukhusfysikerexamen skall studenten
- 1.visa fördjupad förmåga att självständigt tillämpa matematiska och naturvetenskapliga metoder i all verksamhet med strålning inom hälso- och sjukvården,
- 2.visa förmåga att ansvara för och utföra nödvändigt kvalitetssäkringsarbete av både utrustning och arbetsmetoder inom verksamheter med strålning,
- 3.visa förmåga att integrera kunskap från relevanta områden samt att självständigt och kritiskt analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
- 4.visa förmåga att utveckla, använda, utvärdera och optimera nya metoder inom området,
- 5.visa förmåga att initiera, planera, leda, samordna och utvärdera strålskyddsförebyggande arbete inom hälso- och sjukvård för såväl personal som patienter,
- 6.visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper samt förmåga att informera och utbilda personal i strålskyddsarbete, och
- 7.visa förmåga att i både nationella och internationella sammanhang muntligt och skriftligt informera om och diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därigenom bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För sjukhusfysikerexamen skall studenten
- 1.visa självkännedom och empatisk förmåga,
- 2.visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- 3.visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående,
- 4.visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete, och
- 5.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För sjukhusfysikerexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För sjukhusfysikerexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Specialistsjuksköterskeexamen
Omfattning
Specialistsjuksköterskeexamen med angivna inriktningar uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng med undantag av inriktningen mot distriktssköterska, där examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 75 högskolepoäng.
Därtill ställs krav på av Socialstyrelsen utfärdad legitimation som sjuksköterska.
Mål
För specialistsjuksköterskeexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialistsjuksköterska.
Kunskap och förståelse
För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning skall studenten
- 1.visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och
- 2.visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet.
Färdighet och förmåga
För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning skall studenten
- 1.visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan,
- 2.visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder,
- 3.visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete,
- 4.visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer,
- 5.visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede, och
- 6.visa vårdpedagogisk förmåga.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning skall studenten
- 1.visa självkännedom och empatisk förmåga,
- 2.visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- 3.visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
- 4.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Inriktningar
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård skall studenten också
- 1.visa förmåga att ansvara för övervakning och utförande av lokal och generell anestesi, analgesi och sedering i samband med operationer, undersökningar och behandlingar av patienter, och
- 2.visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvård skall studenten också
- 1.visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder, och
- 2.visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot operationssjukvård skall studenten också
- 1.visa förmåga att ansvara för aseptik, instrumentering, infektions- och komplikationsförebyggande åtgärder i samband med operationer, behandlingar och undersökningar av patienter samt förmåga att hantera biologiska preparat, och
- 2.visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård skall studenten också
- 1.visa förmåga att självständigt bedöma den sjukes eller skadades somatiska och psykiska status och omedelbara behov samt visa förmåga att genomföra de åtgärder som krävs för patienter under starkt varierande förhållanden, och
- 2.visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot kirurgisk vård skall studenten också
- 1.visa förmåga att hos patienter med behov av kirurgiska insatser observera, bedöma och åtgärda komplexa vårdbehov.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot medicinsk vård skall studenten också
- 1.visa förmåga att hos patienter inom medicinsk vård observera, bedöma och åtgärda komplexa vårdbehov.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot onkologisk vård skall studenten också
- 1.visa förmåga att hos patienter med behov av onkologisk vård observera, bedöma och åtgärda komplexa vårdbehov, och
- 2.visa sådan kunskap och färdighet som krävs för att arbeta med bland annat cytostatikaterapi och strålbehandling.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar skall studenten också
- 1.visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja den fysiska, psykiska och sociala hälsan och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer,
- 2.visa förmåga att hos barn och ungdomar i olika utvecklingsstadier observera, bedöma och åtgärda komplexa vårdbehov, och
- 3.visa sådan kunskap som krävs för att ansvara för hälsoundersökning och vaccinationsverksamhet.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård skall studenten också
- 1.visa förmåga att observera, bedöma, åtgärda och utvärdera komplexa vårdbehov,
- 2.visa förmåga att möta människor i kris, och
- 3.visa sådan kunskap och färdighet som krävs för att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot vård av äldre skall studenten också
- 1.visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja den fysiska, psykiska och sociala hälsan och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer, och
- 2.visa förmåga att hos äldre patienter observera och bedöma komplexa behov av vård och rehabilitering.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska skall studenten också
- 1.visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer,
- 2.visa förmåga att observera och bedöma komplexa behov av vård, habilitering och rehabilitering hos patienter, och
- 3.visa sådan kunskap som krävs för att ansvara för hälsoundersökning och vaccinationsverksamhet.
Självständigt arbete (examensarbete)
För specialistsjuksköterskeexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete).
Övrigt
För specialistsjuksköterskeexamen skall studenten ha fullgjort en verksamhetsförlagd del av utbildningen av en omfattning som är anpassad efter behovet för respektive inriktning.
I examensbeviset skall utbildningens inriktning anges.
För en specialistsjuksköterskeexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Speciallärarexamen
Omfattning
Speciallärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng. Därtill ställs krav på annan avlagd lärarexamen med inriktning mot kunskapsområdet språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling, annan avlagd lärarexamen med svenska eller matematik eller annan avlagd lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper.
Mål
För speciallärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som speciallärare för barn och elever inom förskoleklass, skola eller vuxenutbildning, som har behov av särskilt stöd i språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling.
Kunskap och förståelse
För speciallärarexamen ska studenten
- 1.visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- 2.visa fördjupad kunskap om barns och elevers språk- och begreppsutveckling och stimulans av denna, och
- 3.visa fördjupad kunskap om elevers lärande och språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling samt goda kunskaper om bedömningsfrågor och betygssättning.
Färdighet och förmåga
För speciallärarexamen ska studenten
- 1.visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete och i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer,
- 2.visa förmåga att delta i arbetet med att utforma och genomföra åtgärdsprogram för enskilda barn och elever i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer,
- 3.visa förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som rör språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling,
- 4.visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever,
- 5.visa förmåga att kritiskt granska och tillämpa metoder för att bedöma barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling,
- 6.visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på individnivå i olika lärmiljöer, och
- 7.visa fördjupad förmåga till ett individanpassat arbetssätt för barn och elever i behov av särskilt stöd.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För speciallärarexamen ska studenten
- 1.visa självkännedom och empatisk förmåga,
- 2.visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- 3.visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete,
- 4.visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- 5.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För speciallärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
I examensbeviset ska det anges för vilken verksamhet utbildningen är avsedd.
För speciallärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Specialpedagogexamen
Omfattning
Specialpedagogexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng. Därtill ställs krav på annan avlagd lärarexamen.
Mål
För specialpedagogexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialpedagog för barn och elever i behov av särskilt stöd inom förskola, förskoleklass, fritidshem, skola eller vuxenutbildning.
Kunskap och förståelse
För specialpedagogexamen skall studenten
- 1.visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och
- 2.visa fördjupad kunskap och förståelse inom specialpedagogik.
Färdighet och förmåga
För specialpedagogexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete och i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer,
- 2.visa förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå,
- 3.visa förmåga att utforma och delta i arbetet med att genomföra åtgärdsprogram i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer,
- 4.visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda, och
- 5.visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För specialpedagogexamen skall studenten
- 1.visa självkännedom och empatisk förmåga,
- 2.visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- 3.visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete,
- 4.visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- 5.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För specialpedagogexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
I examensbeviset skall det anges för vilken verksamhet utbildningen är avsedd.
För specialpedagogexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Tandläkarexamen
Omfattning
Tandläkarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng.
Mål
För tandläkarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som tandläkare.
Kunskap och förståelse
För tandläkarexamen skall studenten
- 1.visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- 2.visa fördjupad kunskap om och förståelse för sambandet mellan patientens orala hälsotillstånd och hans eller hennes allmänna hälsotillstånd och medicinska tillstånd samt andra bakomliggande faktorer,
- 3.visa kunskap om och förståelse för produkter och material som används inom tandvården och deras påverkan på allmänhälsa, munhälsa och miljö,
- 4.visa kunskap om ekonomi och organisation som är av betydelse för tandvården, och
- 5.visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För tandläkarexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att självständigt diagnostisera och behandla sjukdomar och anomalier i tänder, munhåla, käkar och omgivande vävnader hos patienter i olika åldrar och med olika behov,
- 2.visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom tandvården för såväl individer som grupper av patienter,
- 3.visa fördjupad förmåga att planera, leda, samordna och utveckla tandvårdsarbete,
- 4.visa förmåga att utvärdera odontologisk vård, varvid särskild vikt läggs vid kvalitetssäkring,
- 5.visa fördjupad förmåga till lagarbete och samverkan med samtliga personalgrupper inom tandvården, liksom med andra yrkesgrupper inom vård och omsorg, och
- 6.visa förmåga att kritiskt och självständigt granska, bedöma och använda relevant information samt att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det odontologiska området.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För tandläkarexamen skall studenten
- 1.visa självkännedom och empatisk förmåga,
- 2.visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- 3.visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt och därmed värna om och respektera patientens behov, och
- 4.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För tandläkarexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För tandläkarexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ ELLER AVANCERAD NIVÅ
Lärarexamen
Omfattning
Lärarexamen avläggs på grundnivå eller avancerad nivå beroende på poängomfattning, krav på fördjupning i ett ämne eller inom ett ämnesområde och krav på omfattning av studier på avancerad nivå.
Lärarexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om dels 180 eller 210 högskolepoäng (grundnivå), dels 240, 270, 300 eller 330 högskolepoäng (avancerad nivå). För en lärarexamen på avancerad nivå krävs att utbildningen omfattar minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå. I annat fall avläggs examen på grundnivå.
Utbildningen skall omfatta följande tre integrerade områden, som kan innehålla kurser på såväl grundnivå som avancerad nivå: ett allmänt utbildningsområde om 90 högskolepoäng innefattande tvärvetenskapliga studier, en eller flera inriktningar om minst 60 högskolepoäng mot ett ämne eller ämnesområde och en specialisering om minst 30 högskolepoäng. Av det allmänna utbildningsområdet skall minst 15 högskolepoäng vara verksamhetsförlagda. Minst 15 högskolepoäng per inriktning skall också vara verksamhetsförlagda.
För undervisning i yrkesämnen i gymnasieskolan krävs sammanlagt 180 högskolepoäng. I stället för inriktning och specialisering krävs omfattande yrkeserfarenhet och en relevant högskoleutbildning om 90 högskolepoäng eller motsvarande utbildning.
För undervisning och annan pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass och fritidshem samt för undervisning i modersmål krävs 210 högskolepoäng. För undervisning i modersmål krävs en inriktning om minst 90 högskolepoäng inom relevant ämnesområde.
För undervisning i grundskolans tidigare år krävs minst 210 högskolepoäng. För examen på avancerad nivå krävs 240 högskolepoäng inklusive kurser som omfattar minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå.
För undervisning i grundskolans senare år och i gymnasieskolan, dock inte yrkesämnen i gymnasieskolan, krävs 270 högskolepoäng inklusive en respektive två fördjupning(ar) om minst 90 högskolepoäng i relevant(a) ämne(n) eller ämnesområde(n). För examen på avancerad nivå krävs kurser som omfattar minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå.
För undervisning i svenska respektive samhällskunskap i grundskolans senare år krävs minst 90 högskolepoäng och i gymnasieskolan minst 120 högskolepoäng inom ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen.
Mål
För lärarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att förverkliga förskolans, fritidshemmets, förskoleklassens, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer.
Kunskap och förståelse
För lärarexamen skall studenten
- 1.visa sådan kunskap i ämnen eller inom ämnesområden som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, inbegripet kunskap om ämnets eller ämnesområdets vetenskapliga grund, och om relevanta metoder inom verksamheten samt visa insikt om aktuella forskningsfrågor,
- 2.visa kunskap om lärande och undervisning,
- 3.visa kunskap om läs- och skrivinlärningens och matematikens betydelse för barns och elevers kunskapsutveckling, och
- 4.visa kunskap om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten och vid presentation av ämnesstoffet.
För undervisning och annan pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år skall studenten dessutom
- 1.visa mycket god kunskap i läs- och skrivinlärning och i grundläggande matematikinlärning.
För undervisning i grundskolan och i gymnasieskolan skall studenten dessutom
- 1.visa mycket god kunskap i att analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling samt god kunskap i betygssättning.
Färdighet och förmåga
För lärarexamen skall studenten
- 1.visa förmåga att omsätta kunskaper i ämnen eller inom ämnesområden och om lärande och undervisning som krävs för den verksamhet som utbildningen avser så att alla barn och elever lär och utvecklas,
- 2.visa förmåga att förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund,
- 3.visa förmåga att förmedla, förankra och tillämpa gällande regelverk som syftar till att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever,
- 4.visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet och delta i ledningen av denna,
- 5.visa förmåga att analysera, bedöma, dokumentera och värdera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål samt informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare,
- 6.visa förmåga att använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten och inse betydelsen av olika mediers roll för denna, och
- 7.visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen eller ämnesområden.
För lärarexamen på avancerad nivå omfattande 240, 270, 300 eller 330 högskolepoäng skall studenten dessutom
- 1.visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För lärarexamen skall studenten
- 1.visa självkännedom och empatisk förmåga,
- 2.visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- 3.visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn, elever och deras vårdnadshavare, och
- 4.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.
Självständigt arbete (examensarbete)
För lärarexamen om 180 högskolepoäng och 210 högskolepoäng skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
För lärarexamen om 240, 270, 300 och 330 högskolepoäng skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
Av examensbeviset skall det framgå vilka inriktningar och specialiseringar som studenten har fullgjort och för vilken undervisning eller verksamhet utbildningen är avsedd.
För lärarexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensordning.
EXAMINA PÅ FORSKARNIVÅ
/Träder i kraft I:2010-01-01/ GENERELLA EXAMINA
Licentiatexamen
Omfattning
Licentiatexamen uppnås
antingen efter att doktoranden fullgjort en utbildning om minst 120 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå,
eller efter att doktoranden fullgjort en del om minst 120 högskolepoäng av en utbildning som skall avslutas med doktorsexamen, om högskolan beslutar att en sådan licentiatexamen kan ges vid högskolan.
Mål
Kunskap och förståelse
För licentiatexamen skall doktoranden
- 1.visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
Färdighet och förmåga
För licentiatexamen skall doktoranden
- 1.visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
- 2.visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och
- 3.visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För licentiatexamen skall doktoranden
- 1.visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,
- 2.visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
- 3.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Vetenskaplig uppsats
För licentiatexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig uppsats om minst 60 högskolepoäng godkänd.
Övrigt
För licentiatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Doktorsexamen
Omfattning
Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå.
Mål
Kunskap och förståelse
/Upphör att gälla U:2010-01-01/ För doktorsexamen skall doktoranden
- 1.visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och
- 2.visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
Färdighet och förmåga
För doktorsexamen skall doktoranden
- 1.visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
- 2.visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,
- 3.med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,
- 4.visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,
- 5.visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och
- 6.visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För doktorsexamen skall doktoranden
- 1.visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och
- 2.visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.
Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling)
För doktorsexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänd.
Övrigt
För doktorsexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Förordning (2008:132).
/Träder i kraft I:2010-01-01/ För doktorsexamen ska doktoranden
- 1.visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och
- 2.visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
Färdighet och förmåga
För doktorsexamen ska doktoranden
- 1.visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
- 2.visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,
- 3.med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,
- 4.visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,
- 5.visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och
- 6.visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För doktorsexamen ska doktoranden
- 1.visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och
- 2.visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.
Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling)
För doktorsexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänd.
Övrigt
För doktorsexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
KONSTNÄRLIGA EXAMINA
Konstnärlig licentiatexamen
Omfattning
Konstnärlig licentiatexamen uppnås
antingen efter att doktoranden fullgjort en utbildning om minst 120 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå,
eller efter att doktoranden fullgjort en del om minst 120 högskolepoäng av en utbildning som ska avslutas med konstnärlig doktorsexamen, om högskolan beslutar att en sådan konstnärlig licentiatexamen kan ges vid högskolan.
Mål
Kunskap och förståelse
För konstnärlig licentiatexamen ska doktoranden
- 1.visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom sitt konstnärliga område samt visa kunskap om konstnärliga forskningsmetoder i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
Färdighet och förmåga
För konstnärlig licentiatexamen ska doktoranden
- 1.visa skapande förmåga inom sitt konstnärliga område,
- 2.visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med forskningsmässig noggrannhet identifiera och formulera konstnärliga frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett konstnärligt forskningsprojekt och andra kvalificerade konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
- 3.visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt eller på annat sätt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med forskarsamhället och samhället i övrigt, och
- 4.visa sådan färdighet som krävs för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För konstnärlig licentiatexamen ska doktoranden
- 1.visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,
- 2.visa insikt om konstens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
- 3.visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin konstnärliga utveckling.
Dokumenterat konstnärligt forskningsprojekt
För konstnärlig licentiatexamen ska doktoranden ha fått ett dokumenterat konstnärligt forskningsprojekt om minst 60 högskolepoäng godkänt.
Övrigt
För konstnärlig licentiatexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Konstnärlig doktorsexamen
Omfattning
Konstnärlig doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå.
Mål
Kunskap och förståelse
För konstnärlig doktorsexamen ska doktoranden
- 1.visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom sitt konstnärliga område, och
- 2.visa förtrogenhet med konstnärliga forskningsmetoder i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
Färdighet och förmåga
För konstnärlig doktorsexamen ska doktoranden
- 1.visa skapande förmåga inom sitt konstnärliga område,
- 2.visa förmåga till konstnärlig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
- 3.visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med forskningsmässig noggrannhet identifiera och formulera konstnärliga frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,
- 4.med ett dokumenterat konstnärligt forskningsprojekt visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,
- 5.visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med forskarsamhället och samhället i övrigt,
- 6.visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och
- 7.visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För konstnärlig doktorsexamen ska doktoranden
- 1.visa intellektuell självständighet, konstnärlig integritet och forskningsmässig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och
- 2.visa fördjupad insikt om konstens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.
Dokumenterat konstnärligt forskningsprojekt (doktorsavhandling)
För konstnärlig doktorsexamen ska doktoranden ha fått ett dokumenterat konstnärligt forskningsprojekt (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänt.
Övrigt
För konstnärlig doktorsexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Förordning (2009:933).
Bilaga 3
/Upphör att gälla: 2010-01-01/
Meritvärdering av betyg
I denna bilaga finns, i enlighet med vad som sägs i 7 kap. 13 § första stycket, vissa bestämmelser om hur betyg skall värderas.
De sökande med slutbetyg från program i gymnasieskolan som har endast bokstavsbetyg
- 2.Siffervärdet för varje betyg multipliceras med kursens eller specialarbetets gymnasiepoäng, varvid betygsvärdet för kursen eller specialarbetet erhålls.
- 3.Det sammanlagda betygsvärdet för alla kurser och specialarbetet som ingår i slutbetyget divideras med det antal gymnasiepoäng för kurser och specialarbetet som ingår i slutbetyget, varvid det s.k. jämförelsetalet erhålls. Betygsvärdet och gymnasiepoängen avseende idrott och hälsa medräknas dock endast såvida detta höjer jämförelsetalet eller kursen utgör särskild behörighet för utbildningen.
| 1. Betygen på de kurser och specialarbetet som ingår i slutbetyget ges följande siffervärden: | |
| Icke godkänd (IG) | 0 |
| Godkänd (G) | 10 |
| Väl godkänd (VG) | 15 |
| Mycket väl godkänd (MVG) | 20 |
Jämförelsetalet anges med två decimaler.
- 4.Det som sägs i 3 om idrott och hälsa gäller också i fråga om en kurs, dock inte en lokal kurs, som inte ingår i slutbetyget.
- 5.Ett betyg på en kurs som ingår i slutbetyget skall ersättas av ett betyg som den sökande har på samma eller motsvarande kurs, om sistnämnda betyg är högre.
De sökande med slutbetyg eller samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning som har endast bokstavsbetyg
- 6.Vad som sägs i 1-5, med undantag av vad som sägs om specialarbetet och idrott och hälsa, gäller också i fråga om sökande med slutbetyg eller samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning som har endast bokstavsbetyg.
Vissa andra sökande
- 7.Vad som sägs i denna punkt gäller sökande med
- asådana slutbetyg och samlade betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning som inte avses i 6 ovan,
- bavgångsbetyg enligt punkt 2 övergångsbestämmelserna till förordningen (1994:35) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394), och
- cmotsvarigheter till slutbetyg från äldre utbildningar i gymnasieskolan och statlig eller kommunal vuxenutbildning.
Den s.k. betygspoängen används. Den utgörs av medelvärdet av följande betyg:
- abetygen i de obligatoriska ämnena/kurserna utom idrott/idrott och hälsa,
- bbetyget i idrott/idrott och hälsa, om det höjer betygspoängen eller ämnet/kursen utgör särskild behörighet för den sökta utbildningen,
- cbetygen i de frivilliga ämnena/kurserna, om de höjer betygspoängen eller ämnena/kurserna utgör särskild behörighet för den sökta utbildningen, och
- dbetyg som inte ingår i slutbetyget eller motsvarande, om ämnet/kursen utgör särskild behörighet för den sökta utbildningen, eller med undantag för betyg på lokala kurser, om det höjer betygspoängen.
För bokstavsbetyg skall följande siffervärden användas:
| Icke godkänd | 0 |
| Godkänd | 3 |
| Väl godkänd | 4 |
| Mycket väl godkänd | 5 |
Ett betyg i ett ämne som ingår i slutbetyget eller motsvarande skall ersättas av ett betyg som den sökande har i ämnet på lägst samma nivå, om sistnämnda betyg är högre. I fråga om kurser tillämpas 5.
Betygspoängen anges med två decimaler. Förordning (1998:1003).
Bilaga 3
/Träder i kraft: 2010-01-01/
PLATSFÖRDELNING PÅ GRUNDVAL AV BETYG OCH MERITVÄRDERING AV BETYG
I denna bilaga finns det enligt 7 kap. 13 § andra stycket och 18 § första stycket vissa bestämmelser om hur platser ska fördelas vid urval på grundval av betyg och hur betyg ska värderas.
Med betyg från gymnasieskolan avses i denna bilaga även betyg från fristående skolor och riksinternatskolor med motsvarande utbildning samt i fråga om platsfördelning på grundval av betyg i denna bilaga även betyg från Europaskolan (European baccalaureate), utbildning som leder fram till International Baccalaureate, åländsk gymnasieutbildning och gymnasieutbildning vid utländska (internationella) skolor för vilken statsbidrag betalas ut enligt förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar.
Högskoleverket får meddela föreskrifter i övrigt om meritvärdering av betyg från Europaskolan (European baccalaureate), utbildning som leder fram till International Baccalaureate, åländsk gymnasieutbildning eller gymnasieutbildning vid utländska (internationella) skolor för vilken statsbidrag betalas ut enligt förordningen om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar samt om hur sådana betyg utfärdade efter den 31 december 2002 ska ge meritpoäng.
Platsfördelning på grundval av betyg
- 1.Vid urval på grundval av betyg enligt 7 kap. 13 § första stycket 1 ska platserna fördelas i följande fyra grupper.
Grupp I: sökande med
- 1.betyg från gymnasieskolan, och
- 2.betyg från gymnasial vuxenutbildning, om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser gymnasial vuxenutbildning.
Grupp II:
- 1.sökande med betyg från gymnasieskolan i kombination med betyg från gymnasial vuxenutbildning eller i kombination med betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan eller motsvarande skola av den som inte är elev där, om betyg från gymnasial vuxenutbildning eller betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan eller motsvarande skola tillsammans eller var för sig utgör mindre än två tredjedelar av gymnasiepoängen, och
- 2.sökande med betyg från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning i kombination med intyg enligt förordningen (2007:432) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor eller i kombination med dokumenterat studieresultat från folkhögskola.
Grupp III: sökande med betyg från annan utbildning än som anges i grupp I eller grupp II och som motsvarar kraven i 7 kap. 5 § första stycket 1 eller 2.
Grupp IV: sökande med studieomdöme från folkhögskola.
Platserna ska fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i var och en av följande tre mängder, varvid en sökande räknas endast en gång per mängd.
Mängd i: sökande i grupp I eller grupp II
Mängd ii: sökande i grupp III
Mängd iii: sökande i grupp IV
- 2.Sedan platserna har fördelats i respektive mängd ska platserna i mängd i fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i grupp I respektive i grupp II. Därefter ska antalet platser i grupp II reduceras med en tredjedel. Denna andel ska tillföras grupp I.
Meritvärdering av betyg
- 3.Meritvärdering ska ske i två steg. Först meritvärderas de betyg som den sökande åberopar för behörighet. Därefter ska poäng för meritkurser läggas till.
Sökande med slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan
Siffervärde
- 5.Siffervärdet för varje betyg i en kurs eller ett projektarbete ska multipliceras med det antal gymnasiepoäng som det betyget omfattar, varvid ett betygsvärde fås.
| 4. Betygen som ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan ska ges följande siffervärden: | |
| Icke godkänt (IG) | 0 |
| Godkänt (G) | 10 |
| Väl godkänt (VG) | 15 |
| Mycket väl godkänt (MVG) | 20 |
| Betygsvärde |
Vid uträkning av ett betygsvärde ska betyg i en kurs som ingår i ett fullständigt program i gymnasieskolan ersättas av ett betyg som den sökande har i samma eller motsvarande kurs, om sistnämnda betyg är högre och omfattar samma antal gymnasiepoäng.
Sammanlagt betygsvärde och jämförelsetal
- 6.Det sammanlagda betygsvärdet för alla betyg som ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan ska divideras med 2 500, varvid ett jämförelsetal fås.
Jämförelsetalet ska anges med två decimaler.
Betyg i behörighetskurser
- 7.Betyg i behörighetskurser som avses i 7 kap. 9 § och som inte ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan ska meritvärderas enligt 4 och 5. Det sammanlagda betygsvärdet ska, för att få jämförelsetalet i stället för vad som anges i 6, divideras med det samlade antal gymnasiepoäng som har meritvärderats.
Betyg som inte avser behörighetskurser och som inte ingår i ett fullständigt program ska inte meritvärderas enligt 4 och 5.
Meritpoäng
- 8.Sedan jämförelsetalet har räknats ut ska betyg i sådana meritkurser som anges i 7 kap. 18 § tillgodoräknas som meritpoäng.
Högst får två och en halv (2,5) meritpoäng adderas till jämförelsetalet, varav högst en (1,0) meritpoäng får avse områdeskurser enligt j och k.
Betyg i meritkurser ger meritpoäng enligt följande:
- alägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 3, ger en halv (0,5) meritpoäng,
- blägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 4, ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande kan få meritpoäng enligt a,
- clägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 4, ger en (1,0) meritpoäng, om den sökande inte kan få meritpoäng enligt a eller b,
- dlägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 5, ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande kan få meritpoäng enligt b eller c,
- elägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 2, i ytterligare ett språk ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande kan få meritpoäng enligt b eller c och inte redan har fått meritpoäng enligt d eller e,
- flägst betyget Godkänt i Engelska B ger en halv (0,5) meritpoäng,
- glägst betyget Godkänt i Engelska C ger en halv (0,5) meritpoäng,
- hlägst betyget Godkänt i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över den kursnivå som krävs för särskild behörighet enligt 7 kap. 811 §§ eller, om sådant krav inte har ställts, kursnivån över vad som enligt 7 kap. 5 § krävs för grundläggande behörighet ger en halv (0,5) meritpoäng,
- ilägst betyget Godkänt i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över vad som anges i h ger en halv (0,5) meritpoäng,
- jlägst betyget Godkänt i en områdeskurs som omfattar minst 100 gymnasiepoäng och som ingår i områdesbehörigheten ger en halv (0,5) meritpoäng,
- klägst betyget Godkänt i en områdeskurs som omfattar 50 gymnasiepoäng och som ingår i områdesbehörigheten ger en fjärdedels (0,25) meritpoäng, om den sökande inte redan har fått en halv (0,5) meritpoäng enligt k.
Högskoleverket får meddela föreskrifter om hur betyg utfärdade för den som har påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som infördes hösten 2000 ska ge meritpoäng.
Sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning
- 9.Det som anges i 4, 5, 7 och 8 gäller också sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning.
För att få ett jämförelsetal ska det sammanlagda betygsvärdet divideras med det antal gymnasiepoäng som ingår i slutbetyget, dock med lägst 2 350.
Högskoleverket får meddela föreskrifter om hur betyg utfärdade för den som har påbörjat gymnasial vuxenutbildning enligt de kursplaner som infördes den 1 juli 2001 ska ge meritpoäng. Förordning (2009:1519).