Förordning (1995:525) om behöriga myndigheter, m.m. i fråga om internationella transporter inom Europeiska unionen

I denna förordning anges de myndigheter som skall pröva frågor och fullgöra de olika uppgifter som åligger en medlemsstat enligt

1. 1 Rådets förordning (EEG) nr 684/92 av den 16 mars 1992 om gemensamma regler för internationell persontransport med buss.1
2. 2 Rådets förordning (EEG) nr 881/92 av den 26 mars 1992 om tillträde till marknaden för godstransporter på väg inom gemenskapen till eller från en medlemsstats territorium eller genom en eller flera medlemsstaters territorier.2
3. 3 Rådets förordning (EEG) nr 2454/92 av den 23 juli 1992 om villkoren för att transportföretag skall få utföra nationella persontransporter på väg i en annan medlemsstat än den där de är hemmahörande.3

Rådets förordning (EEG) nr 3118/93 av den 25 oktober 1993 om förutsättningar för transportföretag att utföra inrikes godstransporter på väg i en medlemsstat där de inte är etablerade.4

Vidare föreskrivs om kontroller, sanktioner, avgifter och överklaganden.

Behöriga myndigheter enligt förordning (EEG) nr 684/92 är

1. 1 länsstyrelsen i det län där sökanden är folkbokförd,
2. 2 om sökanden är en juridisk person, länsstyrelsen i det län där företagets ledning finns,
3. 3 länsstyrelsen i Stockholms län, om sökanden inte har den nämnda anknytningen till landet och
4. 4 Vägverket i fråga om artiklarna 7.1 och 7.2.

Den tillståndsmyndighet som meddelat det nationella tillståndet enligt 4 § yrkestrafiklagen (1988:263 är behörig myndighet enligt förordningen (EEG) nr 881/92, artiklarna 5.1, 7 och 8 och Vägverket enligt samma förordning artiklarna 10 och 11.

Generaltullstyrelsen är behörig myndighet enligt förordning (EEG) nr 2454/92 och förordning (EEG) nr 3118/93.

Med behörig kontrollant enligt artikel 15 i förordning (EEG) nr 684/92, artikel 5.4 i förordning (EEG) nr 881/92, artiklarna 5 och 6 i förordning (EEG) nr 2454/92 och behörig tjänsteman enligt artikel 3.4 i förordning (EEG) nr 3118/93 avses för Sveriges del polisman.

Avgift tas ut för Generaltullstyrelsens och länsstyrelsers prövning av ansökan om tillstånd i de fall som framgår av andra stycket.

För ansökningsavgiftens storlek m. m. gäller bestämmelserna i 9--14 §§ avgiftsförordningen (1992:191), varvid följande avgiftsklasser tillämpas:

Ytterligare föreskrifter för verkställighet av denna förordning meddelas av Vägverket.

Beslut om vägrat eller återkallat tillstånd får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Beslut om administrativ sanktion som har meddelats av Generaltullstyrelsen enligt förordning (EEG) nr 3118/93 får överklagas hos allmän förvaltningsdomtol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande hos kammarrätten.