Förordning (1996:195) med instruktion för Försörjningskommissionen

Försörjningskommissionen träder i verksamhet när landet kommer i krig eller när regeringen annars bestämmer det.

Regeringen föreskriver när kommissionen skall upphöra med sin verksamhet.

Försörjningskommissionen skall ansvara för funktionen Försörjning med industrivaror. Bestämmelser om funktionen Försörjning med industrivaror finns i beredskapsförordningen (1993:242).

Kommissionen skall särskilt

1. 1 hålla sig underrättad om försörjningsläget och upprätta planer för produktion, import, export, lagring, distribution och förbrukning,
2. 2 vidta åtgärder så att produktion och distribution av försörjningsviktiga varor och tjänster kan upprätthållas,
3. 3 vidta åtgärder för tillförsel av försörjningsviktiga varor samt, i den utsträckning regeringen bestämmer, ansvara för regleringar i syfte att genomföra omställningar och utnyttjande av substitut för normala insatsvaror i industrin,
4. 4 lämna sådant underlag som Kommerskollegium behöver i egenskap av ansvarig myndighet för funktionen Utrikeshandel,
5. 5 i fråga om beredskapslagring träffa uppgörelse med enskilda företag om köp, försäljning och lagring av varor,
6. 6 fullgöra de uppgifter som överlåts på kommissionen med stöd av ransoneringslagen (1978:268) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag.

Lagringsverksamheten enligt andra stycket 5 skall bedrivas enligt affärsmässiga grunder så långt detta är möjligt.

Försörjningskommissionen skall handlägga ärenden enligt förordningen (1982:517) om beredskapsersättning, beredskapslån och beredskapsgaranti.

Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Försörjningskommissionen.

Försörjningskommissionens generaldirektör är chef för myndigheten.

Försörjningskommissionens styrelse består av högst elva personer, generaldirektören medräknad.

Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på Försörjningskommissionen.

Styrelsen får överlåta på generaldirektören att besluta föreskrifter om förbrukningsreglering.