Garantiförordning (1997:1006)
Hänvisat till av
- Förordning (1979:427) om statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering 30 § 1 st
- Förordning (1987:606) om statligt regionalt stöd till jordbruks- och trädgårdsföretag 15 § 1 st
- Förordning (1995:1254) om statligt stöd till teknisk forskning, industriellt utvecklingsarbete och uppfinnarverksamhet 1 § 2 st
- Förordning (1996:311) med instruktion för Riksgäldskontoret 1 § 1 st 4 p
- Förordning (2009:320) om finansiering av utvecklingslån och garantier för utvecklingssamarbete 20 § 1 st
- Förordning (2011:211) om utlåning och garantier 2 p
Inledande bestämmelser
Förordningen gäller för garantier som utfärdas av myndigheter under regeringen. Den gäller dock inte den statliga garantin för insättningar hos banker och vissa värdepappersbolag eller garantier som utfärdas av Exportkreditnämnden, Statens bostadskreditnämnd och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Förordningen gäller inte heller för garantier som utfärdas enligt förordningen (2008:819) om statliga garantier till banker m.fl. Förordning (2008:821).
Med garantier avses kreditgarantier och andra liknande åtaganden.
En kreditgaranti får innefatta kapitalbelopp, ränta och kostnader för krediten.
Utställande och förvaltning
Riksgäldskontoret får ställa ut garantier när det följer av en förordning eller annars av ett särskilt beslut av regeringen.
Garantier skall registreras och förvaltas av Riksgäldskontoret om inte regeringen beslutat något annat.
Riksgäldskontoret får uppdra åt andra myndigheter, som är verksamma inom det område som stödet avser, att ställa ut och förvalta garantier.
Endast Riksgäldskontoret får utfärda garantier för åtaganden i utländsk valuta.
Förutsättningar för beviljande
En garanti får endast beviljas för den som bedöms vara redbar och som kan antas ha betalningsförmåga och förutsättningar att bedriva den verksamhet som garantin utgör stöd för.
Vid bedömningen skall beaktas om stöd lämnas eller kan lämnas i andra former.
Riskbedömning
Riksgäldskontoret skall bedöma och värdera de ekonomiska risker som ett garantiåtagande innebär för staten och se till att ärendet får en ekonomiskt ansvarsfull prövning och hantering.
Utformning
Endast om det finns särskild anledning får en garanti omfatta hela kostnaden för den verksamhet som den utgör stöd för.
En garanti skall förenas med de villkor som behövs med hänsyn till statens risk och till behovet av kontroll och uppföljning.
Avgifter
Om inte regeringen har beslutat något annat skall Riksgäldskontoret för ett garantiåtagande ta ut en avgift och bestämma sättet för betalningen.
Uppgiftsskyldighet
De kreditinrättningar som har beviljat lån mot en garanti skall lämna de uppgifter till Riksgäldskontoret om lånen som kontoret begär.
Eftergift av fordran m.m.
Endast Riksgäldskontoret får ansöka om företagsrekonstruktion, avbryta indrivning, godta ackord eller efterge statens fordran med anledning av att en garanti infrias. Detsamma gäller ansökan om konkurs. Närmare bestämmelser om detta finns i förordningen (1993:1138) om hantering av statliga fordringar.
Överklagande
Beslut av Riksgäldskontoret eller annan myndighet enligt denna förordning får inte överklagas.
Tillämpningsföreskrifter
Riksgäldskontoret får meddela de föreskrifter som behövs för tilllämpningen av denna förordning.