Förordning (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket

Rättsmedicinalverket ansvarar för rättspsykiatrisk, rättskemisk, rättsmedicinsk och rättsgenetisk verksamhet i den utsträckning sådana frågor inte ska handläggas av någon annan statlig myndighet.

Myndigheten ska särskilt ansvara för

1. 1 rättspsykiatriska undersökningar i brottmål och läkarintyg som avses i 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m.,
2. 2 rättsmedicinska obduktioner och andra rättsmedicinska undersökningar,
3. 3 verksamhet med utfärdande av sådana intyg som avses i lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott,
4. 4 rättsmedicinska åldersbedömningar på uppdrag av domstol, allmän åklagare, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller Migrationsverket,
5. 5 rättsmedicinsk medverkan i övrigt på begäran av domstol, allmän åklagare, Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen,
6. 6 rättskemiska och rättsgenetiska undersökningar,
7. 7 information inom sitt ansvarsområde till andra myndigheter och enskilda,
8. 8 internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde,
9. 9 utvecklingsarbete, forskning och stöd åt forskning av betydelse för verksamheten,
10. 10 utredningar om risk för återfall i brottslighet enligt lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid, och
11. 11 riskutredningar enligt 12 kap. 6 § fängelselagen (2010:610).

Av 3 kap. 2 § lagen (2026:252) om verkställighet av säkerhetsförvaring framgår att Rättsmedicinalverket ansvarar för genomförandet av särskilda riskutredningar. Förordning (2026:278).

Myndigheten får utföra uppdrag inom sitt ansvarsområde om verksamheten i övrigt medger det. Förordning (2013:802).

Rättsmedicinalverket får ta ut avgifter för verksamhet som avses i 2 § 4 och 3 §. Myndigheten får även ta ut avgifter för verksamhet som avses i 2 § 6 med undantag för verksamhet som enligt 7 § lagen (1958:642) om rättsgenetisk undersökning vid utredning av faderskap ska betalas av staten. I 10 § lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott föreskrivs att Rättsmedicinalverket ska ta ut en avgift av den myndighet som har beslutat att inhämta ett rättsintyg om intyget har utfärdats av en sådan läkare som avses i 2 § första stycket den lagen.

Rättsmedicinalverket får besluta om avgifternas storlek och disponera intäkterna från dem. Förordning (2021:1051).

Rättsmedicinalverket ska delta i ett myndighetsgemensamt arbete för att möjliggöra ett särskilt snabbförfarande enligt 45 kap. 13 a § rättegångsbalken och 3 b § förundersökningskungörelsen (1947:948). Förordning (2022:1510).

Myndigheten leds av en myndighetschef.

Vid myndigheten ska det finnas ett insynsråd som består av högst åtta ledamöter. Förordning (2020:334).

Generaldirektören är myndighetschef.

Anställning inom myndigheten som är förenad med en professur inom högskolan beslutas på det sätt som gäller för professuren. Innan den berörda tjänsteförslagsnämnden inom högskolan ger förslag, ska nämnden samråda med Rättsmedicinalverket. En förenad anställning får endast ges till den som är behörig till båda anställningarna.

Vid myndigheten ska det finnas en personalansvarsnämnd.

Myndigheten ska tillämpa personalföreträdarförordningen (1987:1101).

Myndigheten får meddela föreskrifter i fråga om krav på särskild läkarkompetens för att utföra en sådan rättsmedicinsk undersökning som avses i lagen (1995:832) om obduktion m.m.

Myndigheten får också meddela föreskrifter om förfarandet vid sådan undersökning samt om protokoll och utlåtande över undersökningen.

Myndigheten kungör sina föreskrifter i Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. i enlighet med bilaga 1 till författningssamlingsförordningen (1976:725). Förordning (2015:164).