Förordning om miljöledning i statliga myndigheter
Denna förordning är meddelad med stöd av 8 kap. 13 § regeringsformen.
Definitioner
I denna förordning avses med
indirekt miljöpåverkan: en negativ eller positiv förändring i miljön som uppkommer som ett resultat av att någon annan än myndigheten vidtar en åtgärd som en följd av att myndigheten har meddelat föreskrifter eller fattat något annat beslut, gett råd, genomfört utbildning eller lämnat information, och
direkt miljöpåverkan: en negativ eller positiv förändring i miljön som uppkommer som ett resultat av myndighetens verksamhet och som inte är indirekt miljöpåverkan.
Skyldighet att ha ett miljöledningssystem
En myndighet som anges i bilaga 1 ska inom ramen för sitt ordinarie uppdrag ha ett miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i myndighetens verksamhet så att man beaktar verksamhetens direkta och indirekta miljöpåverkan på ett systematiskt sätt.
En myndighet vars verksamhet medför en betydande miljöpåverkan bör registrera sig enligt Europarlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 av den 19 mars 2001 (EMAS) eller certifiera sig enligt standarden ISO 14001.
Om det av bilaga 1 framgår att myndigheten får ha ett förenklat miljöledningssystem, är det tillräckligt att miljöledningssystemet avser verksamhetens direkta miljöpåverkan.
Miljöutredning
Miljöledningssystemet ska innebära att den miljöpåverkan som verksamhetens interna och externa verksamhet kan ge upphov till är utredd (miljöutredning).
Miljöutredningen ska hållas aktuell genom att den ses över och uppdateras vid väsentliga förändringar i verksamheten eller minst vart femte år. Utredningen ska innehålla uppgifter om de miljökrav i lag och annan författning som rör verksamheten.
Miljöutredningen ska ligga till grund för miljöledningssystemets inriktning och utformning.
Om myndigheten har ett förenklat miljöledningssystem men miljöutredningen visar att verksamheten kan ge upphov till betydande indirekt miljöpåverkan, ska miljöledningssystemet omfatta denna indirekta miljöpåverkan.
Miljöpolicy och miljömål
Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten har en miljöpolicy och fastställda miljömål för verksamheten.
Miljömålen ska vara mätbara i den mån som det är praktiskt möjligt att mäta målen och hur de uppnåtts.
Miljömålen ska hållas aktuella genom att de ses över och uppdateras minst vart tredje år.
Miljöpolicyn och miljömålen ska bidra till en hållbar utveckling och till att nå de nationella miljökvalitetsmålen.
Handlingsplan, ansvarsfördelning och rutiner
Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten har en handlingsplan för arbetet med att nå miljömålen.
De resurser, tillvägagångssätt och tidsramar som gäller för arbetet ska framgå av handlingsplanen.
Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten tydligt anger den ansvarsfördelning som ska gälla i arbetet med att följa miljöpolicyn och nå miljömålen. Ansvarsfördelningen ska framgå av handlingsplanen.
Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten har sådana dokumenterade rutiner för styrningen av verksamheten som
- 1.säkerställer att miljöpolicyn och gällande miljöregler följs,
- 2.bidrar till att minska negativ miljöpåverkan så långt möjligt, och
- 3.bidrar till att nå myndighetens miljömål.
Handlingsplanen, ansvarsfördelningen och rutinerna ska innebära att arbetet med att följa handlingsplanen och nå miljömålen dokumenteras, redovisas, följs upp och revideras så att arbetet fortlöpande förbättras.
Miljöanpassad upphandling
Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten miljöanpassar sina upphandlingar i den mån en sådan anpassning är möjlig.
Verktyg för miljöanpassningen
Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten genom information och utbildning fortlöpande utvecklar personalens kompetens och medvetenhet om miljöhänsyn i det egna arbetet.
Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten så långt det är möjligt använder en energieffektiv informationsteknik som verktyg för att miljöanpassa sin verksamhet. Myndigheten ska i samma syfte även utarbeta en mötes- och resepolicy.
Bestämmelser om åtgärder för effektiv användning av energi för myndigheter finns i förordningen (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter.
Årlig uppföljning och redovisning
Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten årligen genomför interna miljörevisioner för att kontrollera att myndigheten följer gällande miljöregler och andra styrande dokument för myndighetens miljöledning och miljöarbete.
Myndigheten ska årligen göra en genomgång av miljöledningssystemet och följa upp resultatet av arbetet så att
- 1.det framgår hur väl myndigheten har lyckats med att följa miljöpolicyn och nå miljömålen, och
- 2.det finns underlag för beslut om det framtida miljöledningsarbetet.
Myndigheten ska årligen redovisa miljöledningsarbetet enligt formuläret i bilaga 2.
Redovisningen ska vara undertecknad av myndighetens chef och i samband med myndighetens årsredovisning ges in till det departement i Regeringskansliet som myndigheten hör till och till Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket ska senast den 15 april varje år till regeringen lämna en sammanfattning av myndigheternas årliga redovisningar enligt 20 §. Förordning (2009:1481).
Att inrätta ett miljöledningssystem för första gången
En myndighet som inrättar ett miljöledningssystem för första gången ska inom åtta månader från det att myndigheten enligt denna förordning blev skyldig att ha ett miljöledningssystem
- 1.ha en projektplan för inrättandet som innehåller en tidsplan för inrättandet samt uppgifter om hur inrättandet är avsett att organiseras och vilka som är ansvariga för det arbetet, och
- 2.redovisa en miljöutredning enligt 4 §, den miljöpolicy och de miljömål som avses i 7 §, den handlingsplan som avses i 9 § samt hur miljöledningssystemet är avsett att integreras i den ordinarie verksamheten.
Redovisningen enligt första stycket 2 ska ges in till det departement i Regeringskansliet som myndigheten hör till och till Naturvårdsverket.
Bilaga 1
Denna bilaga innehåller en förteckning över de myndigheter som enligt 3 § ska ha ett miljöledningssystem.
Beteckningen (F) efter myndighetens namn innebär att myndigheten får ha ett sådant förenklat miljöledningssystem som avses i 3 § tredje stycket.
Myndigheter som hör till Arbetsmarknadsdepartementet
Arbetsdomstolen
Arbetsförmedlingen
Arbetsmiljöverket
Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (F)
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (F)
Myndigheter som hör till Finansdepartementet
Arbetsgivarverket
E-delegationen
Ekonomistyrningsverket
Finansinspektionen (F)
Fortifikationsverket
Kammarkollegiet
Konjunkturinstitutet
Kronofogdemyndigheten
Lotteriinspektionen (F)
länsstyrelserna
Riksgäldskontoret (F)
Skatteverket
Statens bostadskreditnämnd (F)
Statens fastighetsverk
Statens tjänstepensionsverk
Statistiska centralbyrån
Statskontoret
Tullverket
/Upphör att gälla U:2011-01-01/ Myndigheter som hör till Försvarsdepartementet
Försvarets materielverk
Försvarets radioanstalt
Kustbevakningen
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Statens haverikommission (F)
Totalförsvarets forskningsinstitut
Totalförsvarets pliktverk
/Träder i kraft I:2011-01-01/ Myndigheter som hör till Försvarsdepartementet
Försvarets materielverk
Försvarets radioanstalt
Kustbevakningen
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Statens haverikommission (F)
Totalförsvarets forskningsinstitut
Totalförsvarets rekryteringsmyndighet
Myndigheter som hör till Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Allmänna reklamationsnämnden (F)
Diskrimineringsombudsmannen
Konsumentverket
Ungdomsstyrelsen
Myndigheter som hör till Jordbruksdepartementet
Fiskeriverket
Livsmedelsverket
Sametinget
Skogsstyrelsen
Statens jordbruksverk
Statens veterinärmedicinska anstalt
Sveriges lantbruksuniversitet
Myndigheter som hör till Justitiedepartementet
Brottsförebyggande rådet (F)
Brottsoffermyndigheten (F)
Datainspektionen (F)
Domstolsverket
Ekobrottsmyndigheten
Justitiekanslern (F)
Kriminalvården
Linköpings tingsrätt
Migrationsverket
Revisorsnämnden (F)
Rikspolisstyrelsen
Rättsmedicinalverket
Valmyndigheten (F)
Åklagarmyndigheten
Myndigheter som hör till Kulturdepartementet
Arkitekturmuseet
Institutet för språk och folkminnen (F)
Konstnärsnämnden (F)
Livrustkammaren, Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet
Moderna museet
Myndigheten för radio och tv
Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde
Naturhistoriska riksmuseet
Riksantikvarieämbetet
Riksarkivet inkl. landsarkiven (F)
Riksutställningar
Statens biografbyrå (F)
Statens försvarshistoriska museer
Statens historiska museer
Statens konstråd (F)
Statens kulturråd (F)
Statens maritima museer
Statens museer för världskultur
Statens musiksamlingar
Talboks- och punktskriftsbiblioteket (F)
Myndigheter som hör till Miljödepartementet
Boverket
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
Kemikalieinspektionen
Lantmäteriet
Naturvårdsverket
Statens geotekniska institut
Statens va-nämnd (F)
Strålsäkerhetsmyndigheten
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Myndigheter som hör till Näringsdepartementet
Affärsverket svenska kraftnät
Bolagsverket
Elsäkerhetsverket (F)
Energimarknadsinspektionen
Konkurrensverket
Luftfartsverket
Myndigheten för tillväxtpolitiska utredningar och analyser
Patent- och registreringsverket
Post- och telestyrelsen
Rikstrafiken (F)
Rymdstyrelsen
Sjöfartsverket
Statens energimyndighet
Statens väg- och transportforskningsinstitut
Sveriges geologiska undersökning
Tillväxtverket
Transportanalys
Trafikverket
Transportstyrelsen
Verket för innovationssystem (Vinnova)
Myndigheter som hör till Socialdepartementet
Barnombudsmannen (F)
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (F)
Försäkringskassan
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (F)
Läkemedelsverket
Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) (F)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (F)
Pensionsmyndigheten
Smittskyddsinstitutet
Socialstyrelsen
Statens beredning för medicinsk utvärdering (F)
Statens folkhälsoinstitut
Statens institutionsstyrelse
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
/Upphör att gälla U:2011-01-02/ Myndigheter som hör till Utbildningsdepartementet
Blekinge tekniska högskola
Centrala studiestödsnämnden
Dans- och cirkushögskolan (F)
Dramatiska institutet (F)
Försvarshögskolan
Gymnastik- och idrottshögskolan (F)
Göteborgs universitet
Högskolan Dalarna
Högskolan i Borås
Högskolan i Gävle
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Skövde
Högskolan Kristianstad
Högskolan på Gotland
Högskolan Väst
Högskoleverket
Institutet för rymdfysik
Internationella programkontoret för utbildningsområdet (F)
Karlstads universitet
Karolinska institutet
Konstfack
Kungl. biblioteket
Kungl. Konsthögskolan
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (F)
Kungl. Tekniska högskolan
Linköpings universitet
Linnéuniversitetet
Luleå tekniska universitet
Lunds universitet
Malmö högskola
Mittuniversitetet
Myndigheten för yrkeshögskolan (F)
Mälardalens högskola
Operahögskolan i Stockholm (F)
Polarforskningssekretariatet
Sameskolstyrelsen (F)
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Statens skolinspektion
Statens skolverk
Stockholms universitet
Södertörns högskola
Teaterhögskolan i Stockholm (F)
Umeå universitet
Uppsala universitet
Verket för högskoleservice (F)
Vetenskapsrådet (F)
Örebro universitet
Överklagandenämnden för studiestöd (F)
/Träder i kraft I:2011-01-02/ Myndigheter som hör till Utbildningsdepartementet
Blekinge tekniska högskola
Centrala studiestödsnämnden
Dans- och cirkushögskolan (F)
Försvarshögskolan
Gymnastik- och idrottshögskolan (F)
Göteborgs universitet
Högskolan Dalarna
Högskolan i Borås
Högskolan i Gävle
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Skövde
Högskolan Kristianstad
Högskolan på Gotland
Högskolan Väst
Högskoleverket
Institutet för rymdfysik
Internationella programkontoret för utbildningsområdet (F)
Karlstads universitet
Karolinska institutet
Konstfack
Kungl.biblioteket
Kungl. Konsthögskolan
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (F)
Kungl. Tekniska högskolan
Linköpings universitet
Linnéuniversitetet
Luleå tekniska universitet
Lunds universitet
Malmö högskola
Mittuniversitetet
Myndigheten för yrkeshögskolan (F)
Mälardalens högskola
Operahögskolan i Stockholm (F)
Polarforskningssekretariatet
Sameskolstyrelsen (F)
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Statens skolinspektion
Statens skolverk
Stockholms universitet
Stockholms dramatiska högskola (F)
Södertörns högskola
Umeå universitet
Uppsala universitet
Verket för högskoleservice (F)
Vetenskapsrådet (F)
Örebro universitet
Överklagandenämnden för studiestöd (F)
Myndigheter som hör till Utrikesdepartementet
Exportkreditnämnden
Folke Bernadotteakademien (F)
Inspektionen för strategiska produkter (F)
Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingsarbete (Sadev) (F)
Kommerskollegium
Myndigheten för utländska investeringar i Sverige (ISA) (F)
Nordiska Afrikainstitutet (F)
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
Svenska institutet Förordning (2010:1775).
Bilaga 2
FORMULÄR FÖR REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETE
Del 1 Miljöledningssystemet
- 1.Är myndigheten miljöcertifierad?
- 3.När har myndigheten senast uppdaterat sin miljöutredning?
- 4.Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande direkt eller indirekt påverkan på miljön?
- 5.Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande påverkan på miljön?
- 6.Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå dessa mål?
- 7.Redovisa hur väl målen har uppfyllts.
- 8.Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att ge de anställda den kunskap de behöver för att ta miljöhänsyn i arbetet?
- 9.På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska sin energiförbrukning (t.ex. IT-system för att styra och reglera belysning, värme, ventilation, energieffektivisering i utrustning m.m.)?
- 10.På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska antalet tjänsteresor (t.ex. telefon, webb, videomöten)?
| Ja ISO14001 | Ja Emas | Nej |
| 2. Hur lyder myndighetens miljöpolicy? |
Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter
- 1.Tjänsteresor och övriga transporter
1.1 Utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft, från
- aflygresor under 50 mil,
- bbilresor som görs i tjänsten (inkluderar egen bil, tjänstebil, hyrbil, leasad bil, taxi),
- ctågresor,
- dbussresor, och
- emaskiner och övriga fordon som används i myndighetsverksamheten.
1.2 Sammanlagda utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft, enligt 1.1 ae.
1.3 Utsläpp av koldioxid i kilogram för flygresor över 50 mil, totalt och per årsarbetskraft.
1.4 Beskrivning av insamlat resultat:
- aBeskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag.
- bBeskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa.
1.5 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått)?
Eget uppföljningssystem
Leverantörsuppgifter
Uppskattning (förklara på vilket sätt)
1.6 Uppföljningsmåtten i svaren på frågorna är baserade på:
Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller
Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen:
- 2.Energianvändning
2.1 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt, per årsarbetskraft och per kvadratmeter uppdelat på
- averksamhetselektricitet, och
- bövrig energianvändning
2.2 Sammanlagd årlig energianvändning, totalt, per årsarbetskraft och per kvadratmeter enligt 2.1 a och b.
2.3 Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad?
Ja Nej
2.4 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent).
2.5 Beskrivning av insamlat resultat:
- aBeskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag.
- bBeskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa.
2.6 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått)?
Eget uppföljningssystem
Leverantörsuppgifter
Uppskattning (förklara på vilket sätt)
- 3.Miljökrav i upphandling
3.1 Andel registrerade anskaffningar (upphandling och inköp) där miljökrav ställts av det totala antalet registrerade anskaffningar per år (anges i procent).
3.2 Ekonomiskt värde av registrerade anskaffningar med miljökrav av det totala värdet av registrerade anskaffningar per år.
3.3 Beskrivning av insamlat resultat:
- aBeskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag.
- bBeskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa.
3.4 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått)?