Lag om identitetskort för folkbokförda i Sverige

Den myndighet som regeringen bestämmer (den utfärdande myndigheten) kan utfärda ett identitetskort på ansökan av en person som har fyllt 13 år och som är folkbokförd i landet enligt folkbokföringslagen (1991:481).

Den som ansöker om ett identitetskort är skyldig att i samband med ansökan

1. 1.låta den utfärdande myndigheten ta en bild i digitalt format av sökandens ansikte eller, om det finns synnerliga skäl, ge in ett välliknande fotografi, och
2. 2.styrka sin identitet och övriga personuppgifter.

Om sökanden har uppehållstillstånd i Sverige ska han eller hon anses ha styrkt sin identitet om de uppgifter som lämnas i ansökan om identitetskort stämmer överens med vad som har registrerats i fråga om uppehållstillståndet. Identiteten ska dock inte anses ha styrkts på detta sätt, om särskilda skäl talar emot det.

Sökanden ska ange om han eller hon vill styrka identiteten på detta sätt.

En ansökan om identitetskort ska avslås om förutsättningarna i 1 § inte är uppfyllda eller det som anges i 2 § eller som har föreskrivits av regeringen i fråga om ansökan inte har iakttagits och sökanden inte har följt en uppmaning att avhjälpa bristen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om ansökan och utfärdande av identitetskort.

Ett identitetskort ska återkallas om

1. 1.det fanns hinder mot att utfärda identitetskort vid tiden för utfärdandet och hindret fortfarande består,
2. 2.någon väsentlig uppgift som framgår av identitetskortet är felaktig eller inte längre gäller, eller
3. 3.någon annan än den som identitetskortet är utställt på förfogar över kortet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om förfarandet vid återkallelse av identitetskort.

Den utfärdande myndigheten ska med hjälp av automatiserad behandling föra en databas med en samling uppgifter om identitetskort för folkbokförda i Sverige.

Behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna lag får utföras även om den registrerade motsätter sig behandlingen.

Vid behandling av personuppgifter i databasen gäller personuppgiftslagen (1998:204) om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Den utfärdande myndigheten är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför.

Personuppgifter får behandlas i databasen om det behövs i den utfärdande myndighetens verksamhet för utfärdande av identitetskort.

Personuppgifter som behandlas enligt första stycket får också behandlas om det behövs för att fullgöra uppgiftsutlämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning. I övrigt gäller 9 § första stycket d och andra stycket personuppgiftslagen (1998:204).

Känsliga personuppgifter som anges i 13 § personuppgiftslagen (1998:204) får behandlas i en handling som har lämnats i ett ärende. Sådana uppgifter får behandlas även i en handling som har upprättats i ett ärende, om de är nödvändiga för ärendets handläggning.

En kopia av den ansiktsbild som identitetskortet har försetts med får behandlas i databasen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter databasen ska eller får innehålla.

Uppgift om ett identitetskorts giltighet får lämnas ut genom direktåtkomst.

Ansiktsbilden enligt 2 § 1 och 14 § får inte användas vid sökning med hjälp av automatiserad behandling.

Känsliga personuppgifter som avses i 13 § och uppgifter om lagöverträdelser som avses i 21 § personuppgiftslagen (1998:204) får inte användas som sökbegrepp.

Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och skadestånd tillämpas också vid behandling av personuppgifter i strid med denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.