Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2003:3) xxxx:xx) om om arbete i explosionsfarlig miljö

Riskbedömning ska vara dokumenterad. Riskbedömningen ska ha utförts av någon som har lämplig utbildning och kunskap för att göra riskbedömningar av explosiv atmosfär. I riskbe­ dömningen ska finnas uppgifter om – explosionsbenägenhet hos blandningen, – förekommande tändkällor, – sannolikheten för att explosiv atmosfär uppstår samt dess varaktighet, – sannolikheten för att en explosiv atmosfär antänds och konsekvenserna av explosionen samt om – utrymmen, utrustningar, installationer, material eller liknande som har bedömts ha betydelse för explosionsrisken.

Riskbedömningen ska även omfatta – rutiner för säker hantering i explosionsfarlig miljö, – erforderlig skyddsutrustning och säkerhetsåtgärder för respektive risk­ källa, – områden som genom öppningar har eller som kan få förbindelse med områden där explosiv atmosfär kan uppstå, – rutiner för säkert omhändertagande av spill och läckage samt – lämpligt släckmedel och släckförfarande vid brand för att förebygga explosion. Riskbedömningen ska omfatta såväl normalt arbete och drift som förvän­ tade avvikelser och fel.

Den arbetsgivare som inte har upprättat en riskbedömning enligt första stycket ska betala en sanktionsavgift, se 19 §. Lägsta avgiften är 5 000 kronor och högsta avgiften är 50 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 50 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande: Avgift = 5 000 kronor + (antal sysselsatta – 1) x 90 kronor. Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

För arbetsplatser där explosionsrisk föreligger ska arbetsgivaren inn­ an arbete påbörjas upprätta ett explosionsskyddsdokument, baserat på risk­ bedömningen. Explosionsskyddsdokumentet ska hållas aktuellt. Explosionsskyddsdokumentet ska särskilt innehålla uppgifter om – att explosionsriskerna har fastställts och bedömts enligt 13 §, – förekommande explosionsrisker och till dessa hörande skyddsutrust­ ningar och säkerhetsrutiner, – de områden som har klassificerats och delats in i zoner enligt 11 §, – rutiner för utfärdande av arbetstillstånd, säker avställning och driftklar­ hetsverifiering, – förekommande samordningsansvar, – hur arbetsplatsen, arbetsutrustning, skyddssystem, personlig skydds­ utrustning, material, varningsanordningar, utrymningsvägar används och underhålls på säkert sätt, – tryckavlastningszoner, – rutiner för säkert omhändertagande av spill, läckage och brand.

På arbetsplats eller driftställe med samordningsansvar ska omfattningen av och ansvarig person för denna samordning framgå av explosionsskydds­ dokumentet. Den arbetsgivare som inte har upprättat ett explosionsskyddsdokument enligt första stycket ska betala en sanktionsavgift, se 19 §. Lägsta avgiften är 5 000 kronor och högsta avgiften är 50 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 50 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande: Avgift = 5 000 kronor + (antal sysselsatta – 1) x 90 kronor. Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

Olycksfall och tillbud ska utredas, dokumenteras och riskbedömas. Arbetet får inte återupptas efter ett explosionsolycksfall eller allvarligt till­ bud förrän en ny riskbedömning visat att arbetet kan utföras säkert. Den arbetsgivare som har återupptagit arbetet utan att ha upprättat en förnyad riskbedömning ska betala en sanktionsavgift, se 19 §. Lägsta avgiften är 40 000 kronor och högsta avgiften är 400 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 400 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande: Avgift = 40 000 kronor + (antal sysselsatta – 1) x 721 kronor. Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

Bestämmelserna i 7 och 18 §§ utgör föreskrifter enligt 4 kap. 1 § arbetsmiljölagen (1977:1160). Bestämmelserna i 16 § utgör föreskrifter enligt 4 kap. 8 § arbetsmiljölagen. Den som överträder dessa bestämmelser ska betala sanktionsavgift enligt 8 kap. 5–10 §§ arbetsmiljölagen. Sanktionsavgiftens storlek beräknas enligt de grunder som anges i 7, 16 och 18 §§.

Denna författning träder i kraft den 1 juli 2014.

BERNT NILSSON

Karin Sundh­Nygård Anna Middelman

Till 7 § En person som ska utföra riskbedömningar bör vara lämplig för uppgiften samt ha lämplig teoretisk kunskap om explosionsriskerna för hanterade ämnen och ha god erfarenhet av explosionsskydd för aktuell hantering. Lämplig grundkompetens är kunskaper motsvarande kraven för föreståndare för brandfarlig vara som vid behov är kompletterad för att även täcka hantering av pulverformigt material. Det är av vikt att man på arbetsplatsen har tillgång till egen kompetens i sådan omfattning att man kan bedöma om explosionsriskerna kräver experthjälp inom eller utom organisationen. Experthjälp krävs normalt vid hantering av hybridsystem samt dimensionering av explosionsbegränsande tekniska anordningar som tryckavlastning etc. Kommentarer till strecksatserna om uppgifter som behövs till riskbedöm­ ningen: – Explosionsbenägenheten får man av uppgifter om vid vilka förhål­ landen de hanterade ämnena eller blandningarna är explosiva. Eventuella av vikelser från normalt tryck, temperatur och luftatmosfär samt förore­ ningar är viktiga parametrar att känna till då de flesta skyddsblad och proces säkerhetsdata anges vid normala förhållanden och för rena ämnen. – Minsta antändningsenergi som krävs för att starta en brand/explosion är en viktig parameter för att avgöra vilka potentiellt farliga tändkällor som finns. Exempel på tändkällor är gnistor från hetarbeten, statisk elektricitet, elektriska maskiner och installationer, vagabonderande eller inducerade strömmar, friktionsgnistor, heta ytor m.m. – Sannolikheten eller hur ofta och länge som explosiv atmosfär uppstår och vid vilka situationer det förekommer är faktorer som styr zonklassning­ en och vilka tekniska och administrativa åtgärder som är nödvändiga att vidta för att minska explosionsriskerna. – Sannolikheten för explosion är det samma som sannolikheten att en tändkälla antänder en explosiv atmosfär. Sannolikheten ska här inte ses strikt matematiskt då de flesta verksamheter inte har tillräckliga data för att göra en meningsfull beräkning. Här rör det sig om en bedömning av tänd­ källans möjlighet att antända en explosiv atmosfär. Exempel på frågor att belysa för att beskriva konsekvensen av explosion är: • Vilka effekter får explosionen? • Sker den i slutet utrymme? • Är det allvarlig risk för personskador? • Finns risk för dominoeffekter, d.v.s. att den primära explosionen leder till ytterligare skador som hotar omgivningen? – Vissa system, utrustningar och material har stor betydelse för explosionssäkerheten utan att uppenbart vara farliga vid hantering av

brandfarlig vara eller brännbart pulver. Det kan röra sig om nödel, nödkyla och potentialutjämning eller användning av icke ledande material som vissa plaster och golvmaterial som medför att material, utrustning och personal laddas upp i sådan grad att risk för farliga elektrostatiska urladdningar uppkommer. – Manuella operationer och reparation är situationer som ofta kräver särskild omtanke för att minimera riskerna. Exempel på väsentliga frågor att belysa är: • Hur satsas lösningsmedel eller pulver till beredningskärl säkert? • Hur rengörs och avställs utrustning innan och under reparation? – För att få en god överblick vid riskbedömningen är det väsentligt att respektive riskkälla bedöms tillsammans med tillhörande tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder. Här kan barriärmodellen framgångsrikt tillämpas, d.v.s. att man beskriver vilka förebyggande, begränsande och avhjälpande säkerhetsåtgärder man har till respektive riskkälla. Minsta bemanning och den samlade utbildningsnivån för tjänstgörande driftpersonal för att även klara förutsedda nödsituationer är en faktor som ofta glöms bort vid riskbedömningar. – Det är inte bara de zonklassade områdena som behöver riskbedömas utan även närliggande utrymmen och lokaler kan ha betydelse för säkerheten. Exempelvis kan man vid arbete med sliprondell sprida glödande partiklar in i klassade områden. Här behövs även en bedömning av brandmotstånd hos omgivande väggar och dörrar så att inte bränder i omgivningen snabbt sprider sig till utrymmen med explosionsfara. – Det är inte ovanligt att incidenter och olyckor uppstår i samband med sanering, städning och omhändertagande av spill. • Hur tar man säkert hand om utspillt pulver eller vätska och vilken ren­ göring är nödvändig så att inte farliga dammsamlingar uppstår? • Finns risk för självantändning eller avgivande av explosiva gaser från omhändertaget spill är andra väsentliga säkerhetsaspekter. – Vid glödbränder i silos eller annan utrustning är det viktigt att i förväg ha en plan för hur man ska släcka branden. Annars finns stor risk att utrust­ ning och byggnader rämnar vid kraftig påföring av vatten eller att en explo­ sion inträffar då glödbranden friläggs. Normalt arbete inbegriper rutinmässig drift, start och stopp av anlägg­ ning, löpande tillsyn och förebyggande underhåll m.m. Exempel på förvän­ tade avvikelser och fel är avhjälpande underhåll, strömavbrott, packnings­ läckage eller liknande. Haverier och katastrofscenarier som plötslig tryck­ kärlbristning är inte att anse som förväntade fel om underhåll och kontroll­ planer m.m. följs.