lagen.nu
AFS 2015:7

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Titel
Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2015:7) om hygieniska gränsvärden och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna
Utgivare
Arbetsmiljöverket
Beslutad
2015-11-10
Ikraftträdande
2016-06-01
Upphäver
afs/2011:18
Källa
www.av.se
Upphävd eller ersattDenna föreskrift anges som upphävd eller ersatt av AFS 2018:1, AFS 2020:6, AFS 2021:3, AFS 2022:5.

Upphäver

  • afs/2011:18

Bemyndigande

Genomför EU-direktiv

Upphävs eller ersätts av

1 §

Syftet med dessa föreskrifter är att förebygga ohälsa hos arbetstagare till följd av exponering för de ämnen som finns listade i dessa föreskrifter.

1 Jfr följande direktiv: – Rådets direktiv 98/24/EG av den 7 april 1998 om skydd av arbetstagares hälsa och säker­ het mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet (fjortonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 131, 5.5 1998, s. 11, Celex 31998L0024). – Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG av den 29 april 2004 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagener i arbetet (sjätte särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EUT L 158, 30.4.2004, s. 50, Celex 32004L0037). – Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/148/EG av den 30 november 2009 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet (EUT L 330, 16.12.2009, s. 28 Celex 32009L0148). – Kommissionens direktiv 91/322/EEG av den 29 maj 1991 om fastställande av indika­ tiva gränsvärden vid genomförande av rådets direktiv 80/1107/EEG av den 27 november 1980 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för kemiska, fysikaliska och bio­ logiska agenser i arbetet (EGT L 177, 5.7.1991, s. 24, Celex 31991L0322). – Kommissionens direktiv 2000/39/EG av den 8 juni 2000 om upprättande av en första förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden vid genomförande av rådets direktiv 98/24/EG om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har sam­ band med kemiska agenser i arbetet (EGT L 142, 16.6.2000, s. 47, Celex 32000L0039). – Kommissionens direktiv 2006/15/EG av den 7 februari 2006 om upprättande av en andra förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden vid genomförande av rådets direktiv 98/24/EG och om ändring av direktiv 91/322/EEG och 2000/39/EG (EUT L 38, 9.2.2006, s. 36, Celex 32006L0015). – Kommissionens direktiv 2009/161/EU av den 17 december 2009 om upprättande av en tredje förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden enligt rådets direk­ tiv 98/24/EG och om en ändring av kommissionens direktiv 2000/39/EG (EUT L 338, 19.12.2009, s. 87, Celex 32009L0161).

5

Tillämpningsområde

2 §

Dessa föreskrifter gäller i verksamheter där luftföroreningar före­ kommer eller bildas.

Allmänna råd: Luftföroreningar kan innehålla inslag av både kemiska och mikrobiologiska föroreningar och andra organiska luftförorening­ ar. Organiska luftföroreningar kan t.ex. vara mjöldamm eller hud­ epitel från djur. Då arbetstagare exponeras för flera typer av luftföroreningar gäller följande av Arbetsmiljöverkets föreskrifter samtidigt: – hygieniska gränsvärden, – kemiska arbetsmiljörisker, – mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, över­ känslighet.

Till vem riktar sig föreskrifterna

3 §

Arbetsgivaren ansvarar för att dessa föreskrifter följs. Med arbetsgivare likställs den som hyr in arbetskraft. Den som driver verksamhet utan anställd ska följa dessa föreskrifter enligt 3 kap. 5 § andra stycket arbetsmiljölagen (1977:1160).

Allmänna råd: Av 1 och 3 kap. arbetsmiljölagen följer att dessa före­ skrifter även kan medföra skyldigheter för andra än arbetsgivare. När det gäller verksamheter där luftföroreningar kan förekomma eller bildas, berörs den som råder över ett arbetsställe. Denne har ett ansvar för att se till att luften på arbetsstället inte orsakar ohälsa. Detta ansvar gäller även för andra arbetstagare än de egna anställda. Inom bygg­ och anläggningsverksamhet har även byggherrar och byggarbetsmiljösamordnare ett ansvar för att beakta arbetsmiljörisker när det gäller luftkvalitet.

Definitioner

4 §

I föreskrifterna används följande begrepp med angiven betydelse.

Luftförorening Ämne eller blandning av ämnen i luft som över en viss halt kan medföra ohälsa.

6

Hygieniskt gränsvärde Gräns för genomsnittshalt av en luftförorening i inandningsluften beräknat som ett tidsvägt medelvärde. Nivågränsvärde Hygieniskt gränsvärde för exponering under en arbetsdag, normalt 8 timmar. Nivågränsvärden är bindande och får inte överskridas.

Korttidsgränsvärde Hygieniskt gränsvärde för exponering under en referensperiod av 15 minuter. För ammoniak, monoisocyanater och diisocyanater gäller referens perioden 5 minuter. Korttidsgränsvärden kan vara bindande eller vägledande. Bindande korttidsgränsvärden får inte överskridas. Vägledande korttidsgränsvär­ den är märkta med V i bilaga 1 och ska användas som ett rekommenderat högsta värde.

När halten av luftföroreningar ska bedömas och mätas

5 §

Halten av luftföroreningar ska kontrolleras genom en bedömning av exponeringen enligt 9 § i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker och vid behov genom mätning av exponeringen enligt 6–9 §§ i dessa föreskrifter.

Allmänna råd: Mätningar kan till exempel behöva utföras när ny utrustning börjar användas eller när det annars finns anledning att misstänka att halten luftföroreningar ökar. Om det för någon luftförorening finns mer än ett gränsvärde som kan komma i fråga gäller det lägsta värdet eftersom exponeringen inte ska överskrida något gränsvärde.

Hur halten av luftföroreningar ska mätas

6 §

Den som mäter luftföroreningar ska ha kunskaper om hur man – planerar och genomför mätningar, – behandlar mätdata, – tolkar resultat och – redovisar dessa i en mätrapport enligt bilaga 2.

7

Allmänna råd: Hur mätningar kan genomföras och användas för bedömning av exponeringen beskrivs i standarden Arbetsplatsluft – Vägledning för bedömning av exponering genom inandning av kemiska ämnen för jämförelse med gränsvärden och mätstrategi (SS­EN 689).

7 §

Mätningar ska planeras i samverkan mellan arbetsgivare och berörda arbetstagare samt skyddsombud om sådant finns.

8 §

Mätningar ska utföras i inandningsluften på så många personer att det blir möjligt att bedöma exponeringen för samtliga exponerade. Mätningar ska avse förhållandena vid normal drift. De ska vid behov även belysa exponeringen under andra förhållanden.

Allmänna råd: Syftet med mätningen är att få en så riktig uppfattning som möjligt om exponeringen. Det är viktigt att mätningen omfattar en representativ andel av de exponerade vid arbetsstället. Mätningen innebär att mät­ eller provtagningsutrustningen place­ ras så nära näsa och mun som möjligt, dvs. det är lämpligt att avstån­ det inte överstiger 0,3 m, den s.k. andningszonen.

9 §

Mätningen ska omfatta så lång tid att mätresultatet blir tillförlitligt och för att resultatet ska kunna jämföras med ett nivågränsvärde. Den del av arbetstiden som omfattas av mätningen ska vara representativ för expone­ ringen. Om exponeringen endast sker under en viss del av arbetstiden är det tillräckligt att mäta under den tiden. Mätningen ska omfatta den tidsperiod som det bindande korttidsgräns­ värdet avser. Mätningen ska utföras vid de tidpunkter då misstanke om att höga kortvariga luftföroreningshalter förekommer för att resultatet av mät­ ningen ska kunna jämföras med korttidsgränsvärdet. När någon exponeras för ämnen med samverkande effekt och likartade verkningsmekanismer ska ämnenas sammanlagda påverkan bedömas genom beräkning av hygienisk effekt.

Allmänna råd: Genomsnittshalten, dvs. det tidsvägda medelvärdet av en luftförorening är, godtagbar om gränsvärdet inte överskrids. Målsättningen bör vara att kvaliteten på inandningsluften är sådan att genomsnittshalten av luftföroreningarna inte överskrider det hygienis­ ka gränsvärdet ens för kortare stunder under en del av en arbetsdag.

8

En arbetsdag omfattar normalt åtta timmar och i regel behöver man då mäta under minst 75 % av arbetstiden. Då exponeringen varierar mycket under en normal arbetsdag kan det vara nödvändigt att mäta under hela arbetstiden. Det är inte acceptabelt att en halvtidsanställd ska kunna exponeras för högre halter av en luftförorening på grund av kortare exponeringstid. Vid längre arbetspass, på exempelvis 12 timmar, kan man använda sig av en schablonmetod. Metoden innebär att gränsvärdet reduceras proportionellt genom att man multiplicerar med en faktor 8/X där X är arbetstidens längd i timmar. I exemplet med 12 timmar ska man då multiplicera gränsvärdet med 8/12. Exponering motsvarande ett 15 minuters korttidsgränsvärde bör inte förekomma under längre tid än 15 minuter per timme. Expone­ ring motsvarande ett 5 minuters korttidsgränsvärde bör inte förekom­ ma mer än en gång per 20 minuter. Det är även lämpligt att mäta ämnen som har vägledande korttids­ gränsvärden för att säkerställa att dessa inte överskrids. Tidsvägt medelvärde: Den uppmätta genomsnittliga halten av luftföroreningen, ska beräknas som ett tidsvägt medelvärde. Vid fulltidsprovtagning får man detta värde direkt. Vid deltidsprovtagning får man det tidsvägda medelvärdet, Cm, ur följande formel:

Cm 

där C1, C2, C3 etc. är den uppmätta halten för varje deltidsprov, och t1, t2, t3 etc. är provtagningstiden för varje deltidsprov. Ett exempel på beräkning av genomsnitts­ halten av ett ämne finns i bilaga 3. Hygienisk effekt: För ämnen med samverkande effekt och likartad verknings­ mekanism som t.ex. lösningsmedel ska ämnenas sammanlagda påverkan bedömas. Det gäller de narkotiska, rusgivande eller bedövande effekter som organiska lös­ ningsmedel har på centrala nervsystemet. Detta görs genom att man beräknar den hygieniska effekt som är lika med summan av kvoterna mellan uppmätt halt för varje ämne och dess hygieniska gränsvärde. Exponeringen brukar anses godtagbar om den hygieniska effekten är högst 1.

9

Den sammanlagda, additiva, hygieniska effekten kan sammanfattas i följande formel:

C1 C2 C3 Cn G1 G2 G3 Gn

där C1, C2, C3 etc. är uppmätta halter för ämnena 1, 2, 3 etc. och G1, G2, G3 etc. är gränsvärdena för dessa ämnen uttryckta i samma enhet. Ett exempel på hur man beräknar hygienisk effekt finns i bilaga 3. För lösningsmedel vars hygieniska gränsvärde är fastställt med hänsyn till andra effekter än påverkan på det centrala nervsystemet, som t.ex. bensen, ska dock bedömningen göras separat. För bensen är gränsvärdet fastställt utifrån dess cancerframkallande effekt och vid gränsvärdesnivån bidrar bensen endast i liten utsträckning till den allmänna lösningsmedelseffekten.

Hur resultaten ska dokumenteras

10 §

Mätresultaten ska dokumenteras i en mätrapport. Dokumentationen ska innehålla tillräcklig information för att exponeringen för luftförorening­ ar ska kunna bedömas. De uppgifter som finns i bilaga 2 ska redovisas i mät­ rapporten.

Allmänna råd: För att exponeringen för luftföroreningar ska kunna bedömas är det viktigt att mätrapporten beskriver de förhållanden som rådde vid mättillfället och anger avvikelser från det normala. Se vidare bilaga 2. Av 3 § arbetsmiljöförordningen följer att mätrapporter från yrkes­ hygieniska mätningar ska finnas tillgängliga i minst 5 år. Om verk­ samheten överlåts ska mätrapporterna överlämnas till den nya inne­ havaren.

Åtgärder då gränsvärdena överskrids

11 §

Om en mätning av luftföroreningar visar att hygieniska gränsvärden som är bindande enligt dessa föreskrifter överskrids, ska åtgärder vidtas för att sänka exponeringen och minska riskerna. Bestämmelser om vilka åtgärder som ska övervägas finns i Arbetsmiljö­ verkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker.

10

Allmänna råd: När det gäller överskridande av gränsvärdena för kvarts, asbest eller radon ska även Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kvarts – stendamm i arbetsmiljön, asbest samt berg­ och gruvarbete beaktas.

1. Denna författning träder i kraft den 1 juni 2016. 2. Genom denna författning upphävs Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:18) om hygieniska gränsvärden.

BERNT NILSSON

Jens Åhman Anna Middelman

11

Bilaga 1

Gränsvärdeslistan

Förklaringar till begrepp i listan

Gränsvärden finns för olika typer av luftföroreningar och även för grupper av ämnen. För ämnen med dammgränsvärden anges i listan om det är inhalerbart damm, totaldamm eller respirabelt damm som avses. Definitionerna för de olika dammsorterna finns beskrivna i not 2 till gränsvärdeslistan.

Gränsvärden anges med olika enheter enligt nedanstående tabell.

Typ av luftförorening Enhet 3 Gaser, ångor mg/m 3 3 3 ppm (ml/m , cm /m ) 3 Damm, rök, dimma, aerosol mg/m 3 Enzymer glycinenheter/m 3 Fibrer fibrer/cm 3 Radon Bq/m

3 Vid omräkning mellan ppm och mg/m har följande formel använts. Den gäller vid 20 °C och 101,3 kPa (760 mm Hg). Värdena har avrundats.

3 Molmassa (g/mol)

Halt (mg/m ) = × Halt (ppm)

24,1 (l/mol)

24,1 = molvolym vid 20 °C och 101,3 kPa. # Nya ämnen eller ämnen med omprövade gränsvärden i förhållan­ de till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden (AFS 2011:18) markeras med #. CAS-nr Ämnets identifikationsnummer enligt Chemical Abstract Service. En lista med CAS-nr över ämnena i gränsvärdeslistan finns i bila­ ga 4. I listan finns även de ämnen för vilka förbud eller tillstånds­ krav gäller (A­ respektive B­ämnen) se föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. * För s.k. gruppgränsvärden anges endast ett CAS­nr. För t.ex. kop­ par och oorganiska föreningar anges CAS­numret för koppar. CAS­numret är då markerat med *. 12

År Årtal när ämnet infördes på listan eller när gränsvärdet för ett visst ämne senast omprövades.

I kolumnen anmärkningar (Anm.) anges om ämnet tillhör någon av nedan­ stående kategorier med följande beteckningar: B Ämnet kan orsaka hörselskada Exponering för ämnet nära det befintliga yrkeshygieniska gräns­ värdet och vid samtidig exponering för buller nära insatsvärdet 80 dB kan orsaka hörselskada.

C Ämnet är cancerframkallande Risk för cancer finns även vid annan exponering än via inandning. För vissa cancerframkallande ämnen som inte har gränsvärden gäller förbud eller tillståndskrav enligt föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. H Ämnet kan lätt upptas genom huden Det föreskrivna gränsvärdet bedöms ge tillräckligt skydd endast under förutsättning att huden är skyddad mot exponering för ämnet ifråga.

M Medicinska kontroller Medicinska kontroller kan krävas för hantering av ämnet. Se vida­ re föreskrifterna om medicinska kontroller i arbetslivet. För vissa ämnen ska arbetsgivaren erbjuda läkarundersökning och för andra ämnen gäller krav på periodisk läkarundersökning och tjänstbar­ hetsbedömning. Se föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker.

R Ämnet är reproduktionsstörande Med reproduktionsstörande ämnen avses ämnen som kan med­ föra skadliga effekter på fortplantningsförmågan eller avkommans utveckling. Se även föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker och om gravida och ammande arbetstagare. S Ämnet är sensibiliserande Sensibiliserande ämnen kan ge allergi eller annan överkänslighet. Överkänslighetsbesvären drabbar främst huden eller andnings­ organen. Överkänslighet innebär att man reagerar vid kontakt med ämnen som normalt inte ger besvär. Allergi är en undergrupp av överkänslighet som orsakas av reaktioner i kroppens immun­ system. Särskilt låga gränsvärden har fastställts för ämnen med mer uttalat luftvägssensibiliserande egenskaper.

13

Några ämnen med starkt sensibiliserande egenskaper får endast hanteras efter tillstånd från Arbetsmiljöverket, se föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. Dessa ämnen har inga gränsvärden men i vissa fall riktvärden.

V Vägledande korttidsgränsvärde Vägledande korttidsgränsvärde ska användas som ett rekom­ menderat högsta värde som inte bör överskridas.

14

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

ppm mg/m3 ppm mg/m3

Acetaldehyd 75­07­0 1990 25 45 50 90 C,V Acetamid 60­35­5 1993 10 25 25 60 C,V 2-Acetamidofluoren 53­96­3 C 1 Aceton 67­64­1 1993 250 600 500 1200 V Acetonitril 75­05­8 1993 30 50 60 100 H,V Akrolein 107­02­8 1974 0,1 0,2 0,3 0,7 V Akrylamid 79­06­1 1993 − 0,03 − 0,1 C,H,M,V Akrylnitril 107­13­1 1993 2 4,5 6 13 C,H,V Akrylsyra 79­10­7 1987 10 30 15 45 V # Allylalkohol 107­18­6 2015 2 5 5 12 H Allylamin 107­11­9 1984 2 5 6 14 H,V Allylklorid 107­05­1 1993 1 3 3 9 H,V Aluminium*, metall och oxid (som Al) 7429­90­5* 1996 2 – totaldamm − 5 − − – respirabelt damm − 2 − − Aluminium, lösliga föreningar (som Al) 1996 2 – totaldamm − 1 − − p­Aminoazobensen 60­09­3 C 3 4­Aminodifenyl 92­67­1 C 1 Ammoniak 7664­41­7 2011 20 14 50 36 4 Amylacetat

Se: Pentylacetater

Anilin 62­53­3 1993 1 4 2 8 C,H,V

15

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

ppm mg/m3 ppm mg/m3

Antimon*, och föreningar (som Sb), 7440­36­0* 2011 2 utom Antimontrihydrid – inhalerbart damm − 0,25 − − Antimontrioxid 1309­64­4 Antimontrihydrid 7803­52­3 1974 0,05 0,3 − − Arsenik*, och oorg. föreningar (som As) utom 7440­38­2* 1987 C 2 Arseniktrihydrid – totaldamm − 0,01 − − Arseniktrihydrid 7784­42­1 1990 0,02 0,05 − − Asbest

Se: Fibrer, naturligt kristallina

Attapulgit

Se: Fibrer, naturligt kristallina- Övriga fibrer

Auramin 492­80­8 C 3 Avgaser som kolmonoxid 630­08­0 1990 20 25 − − 5 som kvävedioxid 10102­44­0 2005 1 2 − − 5 Barium, lösliga föreningar (som Ba) 1990 2 – totaldamm − 0,5 − − Bensalklorid 98­87­3 C 3 Bensen 71­43­2 1990 0,5 1,5 3 9 C,H,V Bensin, flyg-, motor- − − − − 6 Bensin, industri, hexantyp 1989 50 180 75 250 V 7,8 Bensin, industri, heptantyp 1989 200 800 300 1200 V 7,8,9 Bensin, industri, oktantyp 1989 200 900 300 1400 V 7,8

16

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

3 3

ppm mg/m ppm mg/m

p­Bensokinon 106­51­4 1978 0,1 0,4 0,3 1,3 V 10 Benso(a)pyren 50­32­8 1993 − 0,002 − 0,02 C,H,R,V 11 Bensotriklorid 98­07­7 C 3 Bensylbutylftalat 85­68­7 1987 − 3 − 5 R,V 12,13 Bensylklorid 100­44­7 1978 1 5 2 11 C,V Benzidin 92­87­5 C 1 Beryllium*, och föreningar (som Be) 7440­41­7* 1987 C,S 2 – totaldamm − 0,002 − − Bifenyl

Se Difenyl

# Bisfenol A 80­05­7 2015 − − − R 2 – inhalerbart damm 2 Bly*, och oorg. föreningar (som Pb) 7439­92­1* 2011 B,M,R 2,14 – inhalerbart damm − 0,1 − − – respirabelt damm − 0,05 − − Blymonoxid 1317­36­8 Bomullsdamm

Se: Damm, bomull

Borax 1303­96­4 1978 H,V 2 – totaldamm − 2 − 5 Brom 7726­95­6 1974 0,1 0,7 0,3 2 V 2-Brom-1,1,1-trifluor-2-kloretan

Se: Halotan

Bromväte

Se: Vätebromid

17

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

ppm mg/m3 ppm mg/m3

1,3­Butadien 106­99­0 1993 0,5 1 5 10 C,V n­Butanol 71­36­3 1989 15 45 30 90 H iso­Butanol 78­83­1 1987 50 150 75 250 H,V sek­Butanol 78­92­2 1987 50 150 75 250 H,V tert­Butanol 75­65­0 1987 50 150 75 250 H,V 2­Butoxietanol

Se: Etylenglykolmonobutyleter

2­Butoxietylacetat

Se: Etylenglykolmonobutyleteracetat

Butylacetat 2000 100 500 150 700 V n­Butylacetat 123­86­4 iso­Butylacetat 110­19­0 sek­Butylacetat 105­46­4 tert­Butylacetat 540­88­5 # n­Butylakrylat 141­32­2 2015 2 11 10 53 S Butylamin 1984 − − 5 15 H n­Butylamin 109­73­9 iso­Butylamin 78­81­9 sek­Butylamin 13952­84­6 tert­Butylamin 75­64­9 Butylglycidyleter 2426­08­6 1981 10 50 15 80 M,S,V Butyllaktat 138­22­7 1996 5 30 10 60 V 15 Butylmetakrylat 97­88­1 1987 50 300 75 450 S,V β-Butyrolakton 3068­88­0 C 3

18

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

3 3

ppm mg/m ppm mg/m

CFC 11 75­69­4 1984 500 3000 750 4500 V CFC 12 75­71­8 1984 500 2500 750 4000 V CFC 113 76­13­1 1981 500 4000 750 6000 V # Cyanamid 420­04­2 2015 0,58 1 − − H,S Cyanider (som CN) 2011 H 2 – inhalerbart damm − 2 − 4 Kaliumcyanid 151­50­8 Natriumcyanid 143­33­9

Se även Vätecyanid

Cyanklorid 506­77­4 1978 0,1 0,3 0,3 0,8 V # Cyklohexan 110­82­7 2015 200 700 − − Cyklohexanol 108­93­0 1978 50 200 75 300 V # Cyklohexanon 108­94­1 2015 10 41 20 81 H Cyklohexylamin 108­91­8 1993 5 20 10 40 V Cymen

Se: Metylisopropylbensen

Damm, oorganiskt 2,16 – inhalerbart damm 2005 − 10 − − – respirabelt damm 1974 − 5 − − Damm och dimma, organiskt 1974 2,16 – totaldamm − 5 − − Damm, bomull (råbomull) 1974 2 – totaldamm − 0,5 − − Damm, grafit 2000 2 – totaldamm − 5 − −

19

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

ppm mg/m3 ppm mg/m3

Damm, härdplast 1978 2,17 – totaldamm − 3 − − Damm, kol inkl. kimrök 1978 2 – totaldamm − 3 − − Damm, mjöl, 2000 S 2 – inhalerbart damm − 3 − − Damm, papper 1993 2 – totaldamm − 2 − − Damm, PVC 9002­86­2 1996 2 – totaldamm − 1 − − – respirabelt damm − 0,5 − − Damm, textil 1993 2 – totaldamm − 1 − − Damm, trä 2005 2,18 – inhalerbart damm − 2 − − Damm från hårda träslag (lövträ) C Damm från mjuka träslag (barrträ) Dekaner och andra högre alifatiska kolväten 1989 − 350 − 500 V 19 Desfluran 57041­67­5 2000 10 70 20 140 V Diacetonalkohol

Se: 4-Hydroxi-4-metyl-2-pentanon

4,4´­Diamino­3,3´­diklordifenylmetan 101­14­4 C 3 (MOCA, metylenbis(o­kloranilin)) 2,4­Diamino­1­metoxibensen 615­05­4 C 3 (2,4­diaminoanisol)

20

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

3 3

ppm mg/m ppm mg/m

2,4­Diaminotoluen 95­80­7 C,S 3 Dianisidin (3,3’­dimetoxibensidin) 119­90­4 C 3 Diazometan 334­88­3 C 3 Dibensylftalat 523­31­9 1987 − 3 − 5 V 12 1,2­Dibrom­3­klorpropan 96­12­8 C,R 1 1,2­Dibrometan (etyldibromid) 106­93­4 C 3 Dibutylftalat 84­74­2 1987 − 3 − 5 R,V 12, 13 1,2:3,4­Diepoxibutan 1464­53­5 C 3 Dieselavgaser

Se: Avgaser

Dietanolamin 111­42­2 1993 3 15 6 30 H,V # Dietylamin 109­89­7 2015 5 15 10 30 2­Dietylaminoetanol 100­37­8 1996 2 10 10 50 H,V Dietylenglykol 111­46­6 1993 10 45 20 90 H,V # Dietylenglykolmonobutyleter 112­34­5 2015 10 68 15 101 Dietylenglykolmonobutyleteracetat 124­17­4 1996 15 130 30 250 V Dietylenglykolmonoetyleter 111­90­0 2000 15 80 30 170 H,V Dietylenglykolmonoetyleteracetat 112­15­2 2000 15 110 30 220 H,V # Dietylenglykolmonometyleter 111­77­3 2015 10 50 − − H, R Dietylentriamin 111­40­0 1996 1 4,5 2 10 H,S,V # Dietyleter 60­29­7 2015 100 308 200 616 Dietylftalat 84­66­2 1987 − 3 − 5 V 12 Di­(2­etylhexyl)ftalat 117­81­7 1987 − 3 − 5 R,V 12, 13

21

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

ppm mg/m3 ppm mg/m3

Dietylsulfat 64­67­5 C 3 Difenyl 92­52­4 1974 0,2 1,3 0,4 2,5 V Difenylamin 122­39­4 1996 − 4 − 12 V # Difosforpentasulfid 1314­80­3 2015 − 1 − − Diglycidyleter 2238­07­5 1981 − − 0,2 1,1 M,S Diisocyanater 2005 0,002 − 0,005 − M,S 4,20 Hexametylendiisocyanat 822­06­0 2005 0,002 0,02 0,005 0,03 M,S 4,20 Isoforondiisocyanat 4098­71­9 2005 0,002 0,018 0,005 0,046 M,S 4,20 4,4´­Metylendifenyldiisocyanat 101­68­8 2005 0,002 0,03 0,005 0,05 M,S 4,20 1,5­Naftalendiisocyanat 3173­72­6 2005 0,002 0,017 0,005 0,044 M,S 4,20 Toluendiisocyanat 26471­62­5 2005 0,002 0,014 0,005 0,04 C,M,S 4,20 2,4­Toluendiisocyanat 584­84­9 2,6­Toluendiisocyanat 91­08­7 Trimetylhexametylendiisocyanat 28679­16­5 2005 0,002 0,017 0,005 0,044 M,S 4,20 2,2,4­Trimetylhexametylen­ 16938­22­0 diisocyanat 2,4,4­Trimetylhexametylen­ 15646­96­5 diisocyanat Diisodecylftalat 26761­40­0 1987 − 3 − 5 R,V 12 Diisopropylamin 108­18­9 1993 5 20 10 40 H,V 2,6­Diisopropylfenylisocyanat 28178­42­9 2005 0,005 0,04 0,01 0,08 M,S 4 o­Diklorbensen 95­50­1 2000 25 150 50 300 H # p­Diklorbensen 106­46­7 2015 10 60 50 306 3,3´­Diklorbenzidin 91­94­1 C,S 3

22

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

3 3

ppm mg/m ppm mg/m

2,2­Diklordietyleter 111­44­4 C 3 2,2´-Diklordietylsulfid (senapsgas) 505­60­2 C 3 Diklordifluormetan

Se: CFC 12

1,1´­Diklordimetyleter 542­88­1 C 1 # 1,1­Dikloretan 75­34­3 2015 100 412 − − H 1,2­Dikloretan 107­06­2 1981 1 4 5 20 C,H,V 1,1­Dikloreten 75­35­4 1981 5 20 10 40 V Diklormetan

Se: Metylenklorid

Dikväveoxid

Se: Lustgas

# N,N­Dimetylacetamid 127­19­5 2015 10 35 20 70 H,R 21 Dimetyladipat 627­93­0 2005 5 36 − − # Dimetylamin 124­40­3 2015 2 3,5 5 9 N,N­Dimetyl­4­aminoazobensen 60­11­7 C 1 S­(2­(Dimetylamino)etyl)pseudotiourea 16111­27­6 S 3 dihydroklorid (PBA 1) N,N­Dimetylanilin 121­69­7 1993 1 5 2 10 H,V 3,3´­Dimetylbenzidin 3

Se: o-Toluidin

Dimetyldisulfid 624­92­0 1993 1 − − − 22 Dimetyleter 115­10­6 1996 500 950 800 1500 V

23

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

ppm mg/m3 ppm mg/m3

Dimetyletylamin 598­56­1 1993 2 6 5 15 V # N,N­Dimetylformamid 68­12­2 2015 5 15 10 30 H,R 23 Dimetylftalat 131­11­3 1987 – 3 − 5 V 12 Dimetylglutarat 1119­40­0 2005 5 33 − − 1,1­Dimetylhydrazin 57­14­7 C 3 1,2­Dimetylhydrazin 540­73­8 C 3 Dimetylsuccinat 106­65­0 2005 5 30 − − Dimetylsulfat 77­78­1 C 3 Dimetylsulfid 75­18­3 1993 1 − − − 22 Dimetylsulfoxid 67­68­5 1993 50 150 150 500 H,V Dinitrobensen 25154­54­5 1978 0,15 1 0,3 2 H,V 1,2­Dinitrobensen 528­29­0 1,3­Dinitrobensen 99­65­0 1,4­Dinitrobensen 100­25­4 Dinitrotoluen 25321­14­6 1993 − 0,15 − 0,3 C,H,V 2,4­Dinitrotoluen 121­14­2 1993 13 2,6­Dinitrotoluen 606­20­2 1993 Dioktylftalat 117­84­0 1987 − 3 − 5 R,V 12

Se även: Di(2-etylhexyl)ftalat

Dioxan 123­91­1 1996 10 35 25 90 C,V Dipropylenglykolmonometyleter 34590­94­8 1993 50 300 75 450 H,V Disulfiram 97­77­8 1993 − 1 − 2 S,V Enfluran 13838­16­9 1981 10 80 20 150 V

24

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

3 3

ppm mg/m ppm mg/m

Enzymer, subtilisiner 1395­21­7 1996 1 glycinenhet/m3 3 glycinenheter/m3 S 24 9014­01­1 Epiklorhydrin 106­89­8 1978 0,5 1,9 1 4 C,H,S,V Erionit 12510­42­8 C 1 66733­21­9 Etanol 64­17­5 1993 500 1000 1000 1900 V # Etanolamin 141­43­5 2015 1 2,5 3 7,5 H Eten 74­85­1 2000 250 330 1000 1200 V Eter

Se: Dietyleter

2­Etoxietanol

Se: Etylenglykolmonoetyleter

2­Etoxietylacetat

Se: Etylenglykolmonoetyleteracetat

Etylacetat 141­78­6 1993 150 550 300 1100 V # Etylakrylat 140­88­5 2015 5 20 10 40 S # Etylamin 75­04­7 2015 5 9,4 10 18,8 V Etylamylketon

Se: 5-Metyl-3-heptanon

# Etylbensen 100­41­4 2015 50 220 200 884 H Etylbutylketon

Se: 3-Heptanon

Etyl­2­cyanoakrylat 7085­85­0 2000 2 10 4 20 M,S,V Etylendiamin 107­15­3 1978 10 25 15 35 S,V

25

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

ppm mg/m3 ppm mg/m3

# Etylenglykol 107­21­1 2015 10 25 40 104 H 25 Etylenglykoldinitrat 628­96­6 1990 0,03 0,2 0,1 0,6 H,V # Etylenglykolmonobutyleter 111­76­2 2015 10 50 50 246 H # Etylenglykolmonobutyleteracetat 112­07­2 2015 10 70 50 333 H # Etylenglykolmonoetyleter 110­80­5 2015 2 8 − − H,R 26 # Etylenglykolmonoetyleteracetat 111­15­9 2015 2 11 − − H,R 26 Etylenglykolmonoisopropyleter 109­59­1 1996 10 45 20 90 H,V Etylenglykolmonoisopropyleteracetat 19234­20­9 1996 10 60 20 120 H,V Etylenglykolmonometyleter 109­86­4 H,R 3,27 Etylenglykolmonometyleteracetat 110­49­6 H,R 3,27 Etylenglykolmonopropyleter 2807­30­9 1996 10 45 20 90 H,V Etylenimin (Aziridin) 151­56­4 C 3 Etylenklorhydrin

Se: 2-Kloretanol

Etylenoxid 75­21­8 1989 1 2 5 9 C,H,V Etylentiourea 96­45­7 R 3 2­Etylhexyllaktat 6283­86­9 1996 5 40 10 80 V 15 2­Etylkarbamat

Se: Uretan

Etyllaktat 97­64­3 1996 5 25 10 50 V 15 Etylmetakrylat 97­63­2 1987 50 250 75 350 S,V Etylmetansulfonat 62­50­0 C 3 N­Etylmorfolin 100­74­3 1984 5 25 10 50 H,V

26

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

ppm mg/m3 ppm mg/m3

# Fenol 108­95­2 2015 1 4 4 16 H,M 21 Fenylglycidyleter 122­60­1 1981 10 60 15 90 C,M,S,V Fenylisocyanat 103­71­9 1984 0,005 0,02 0,01 0,05 M,S 4 Fenyl-β-naftylamin 135­88­6 C 3 2­Fenylpropen Se: α-Metylstyren Fibrer, naturliga kristallina utom erionit (som är ett A­ämne) Asbest 2005 0,1fibrer/cm³ − − C,M 28 Aktinolit 77536­66­4 C,M 28 Amosit 12172­73­5 C,M 28 Antofyllit 77536­67­5 C,M 28 Krokidolit 12001­28­4 C,M 28 Krysotil 12001­29­5 C,M 28 Tremolit 77536­68­6 C,M 28 Övriga fibrer 1990 0,5 fibrer/cm³ − − 28, 29

Fibrer, syntetiska oorg. glasartade fibrer (amorfa) Eldfasta keramiska fibrer 2005 0,2 fiber/cm³ − − C,M 28, 30 Specialfibrer 2005 0,2 fiber/cm³ − − C,M 28 Övriga fibrer 2005 1 fiber/cm³ − − 28 Mineralull Kontinuerliga glasfibrer

27

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

ppm mg/m3 ppm mg/m3

Fibrer, syntetiska oorg. 2005 0,2 fiber/cm³ − − M 28 kristallina fibrer Kiselkarbidfibrer Grafitfibrer # Fluor 7782­41­4 2015 0,1 0,2 2 3,16 Fluorider (som F) 1978 − 2 − − 31 Fluorväte

Se Vätefluorid

Formaldehyd 50­00­0 2011 0,3 0,37 0,6 0,74 C,H,M,S Formamid 75­12­7 1993 10 20 15 30 H,R,V # Fosfin 7803­51­2 2015 0,1 0,14 0,2 0,28 Fosforpentaklorid 10026­13­8 2005 − 1 − 2 V Fosforpentoxid 1314­56­3 2000 − 1 − 5 V # Fosforsyra 7664­38­2 2015 − 1 − 2 Fosfortriklorid 7719­12­2 2005 0,2 1,2 0,4 2,4 V Fosforväte

Se: Fosfin

Fosforylklorid 10025­87­3 2005 0,1 0,6 0,2 1,2 V # Fosgen 75­44­5 2015 0,02 0,08 0,05 0,2 Fotogen, flyg-, motor- 6 Ftalater 1987 − 3 − 5 V 12 Ftalsyraanhydrid 85­44­9 2011 0,03 0,2 0,06 0,4 M,S Furfural 98­01­1 1990 2 8 5 20 H,V Furfurylalkohol 98­00­0 1990 5 20 10 40 H,V

28

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

3 3

ppm mg/m ppm mg/m

Glasfibrer

Se: Fibrer, syntetiskt oorg. glasartade Övriga

Glutaraldehyd 111­30­8 2011 − − 0,1 0,4 S Glyceroltrinitrat

Se: Nitroglycerin

Glykol

Se: Etylenglykol

Glykoldinitrat

Se: Etylenglykoldinitrat

Grafitdamm

Se: Damm, grafit

Grafitfibrer

Se: Fibrer, syntetiskt oorg. kristallina fibrer

Halotan 151­67­7 1990 5 40 10 80 V Halloysit

Se: fibrer naturligt kristallina - Övriga

HCFC 22 75­45­6 1984 500 1800 750 2500 V n­Heptan* och andra heptaner 142­82­5* 1989 200 800 300 1200 V # 2­Heptanon 110­43­0 2015 25 120 100 475 3­Heptanon 106­35­4 1993 25 120 50 250 V Hexahydroftalsyraanhydrid 85­42­7 2011 M,S 3 13149­00­3 14166­21­3 Hexametylentetramin 100­97­0 1984 − 3 − 5 S,V

29

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

ppm mg/m3 ppm mg/m3

Hexametylfosfortriamid 680­31­9 C 1 n­Hexan 110­54­3 1989 25 90 50 180 V Hexaner, utom n­hexan 1989 200 700 300 1100 V 2­Metylpentan 107­83­5 3­Metylpentan 96­14­0 2,2­Dimetylbutan 75­83­2 2,3­Dimetylbutan 79­29­8 2­Hexanon 591­78­6 1993 1 4 2 8 H,V Hexylenglykol

Se: 2-Metyl-2,4-pentandiol

HFC 134 a 811­97­2 1996 500 2000 750 3000 V Hydrazin 302­01­2 C 3 Hydrokinon 123­31­9 1993 − 0,5 − 1,5 S,V 10 2­Hydroxietylakrylat 818­61­1 1981 1 5 2 10 H,M,S,V 4­Hydroxi­4­metyl­2­pentanon 123­42­2 1993 25 120 50 240 V Indium* och oorg föreningar (som In) 7440­74­6* 1996 2 – totaldamm − 0,1 − − Isobutylmetakrylat 97­86­9 1987 50 300 75 450 S,V Isocyanater 20

Se respektive isocyanat

Isocyansyra 75­13­8 2004 0,01 0,018 0,02 0,036 M 4,32 Isofluran 26675­46­7 1990 10 75 20 150 V Isoforon 78­59­1 1993 − − 5 30 Isopropanol 67­63­0 1989 150 350 250 600 V

30

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

3 3

ppm mg/m ppm mg/m

2­Isopropoxietanol

Se: Etylenglykolmonoisoproyleter

2­Isopropoxietylacetat

Se: Etylenglykolmonoisopropyleteracetat

Isopropylamin 75­31­0 1993 5 12 10 25 V # Isopropylbensen 98­82­8 2015 25 120 50 250 H Isopropylnitrat 1712­64­7 1978 10 45 15 70 V Jod 7553­56­2 1974 − − 0,1 1 Järnoxid (som Fe) 1309­37­1 1978 2 – respirabelt damm − 3,5 − − Kadmium*, och oorg föreningar 7440­43­9* 2005 C,M 2,14 (som Cd) – totaldamm − 0,02 − − – respirabelt damm − 0,002 − − Kadmiumdifluorid 7790­79­6 C,M,R Kadmiumdiklorid 10108­64­2 C,M,R Kalciumhydroxid 1305­62­0 2005 V 2 – inhalerbart damm − 3 − 6 Kalciumoxid 1305­78­8 2005 V 2 – inhalerbart damm − 1 − 2,5 Kaliumaluminiumtetrafluorid 60304­36­1 2005 2 – inhalerbart damm − 0,4 − − Kaliumhydroxid 1310­58­3 2005 2 – inhalerbart damm − 1 − 2 # Kaprolaktam (damm + ånga) 105­60­2 2015 − 5 − 40

31

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

ppm mg/m3 ppm mg/m3

Karbonyldiklorid

Se: Fosgen

3­Karen (jfr Terpener) 13466­78­9 1990 25 150 50 300 S,V 33 Katekol 120­80­9 1993 5 20 10 40 H,V Kimrök

Se: Damm, kol inkl. kimrök

Kinon

Se: p-Bensokinon

# Klor 7782­50­5 2015 − − 0,5 1,5 # Klorbensen 108­90­7 2015 5 23 15 70 2­Klor­1,3­butadien 126­99­8 1990 1 3,5 5 18 H,V Klordifluormetan

Se: HCFC22

Klordioxid 10049­04­4 1996 0,1 0,3 0,3 0,8 # Kloretan 75­00­3 2015 100 268 − 2­Kloretanol 107­07­3 1981 − − 1 3,5 H 23 Klorfenoler och salter(som klorfenol) 1990 − 0,5 − 1,5 H,V

Se även: Triklorfenol Tetraklorfenol Pentaklorfenol

Klorkresol 59­50­7 1993 − 3 − 6 S,V Kloroform 67­66­3 1978 2 10 5 25 C,H,V Kloropren

Se: 2-Klor-1,3-butadien

32

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

3 3

ppm mg/m ppm mg/m

Kobolt*, och oorg. föreningar (som Co) 7440­48­4* 2011 C,H,S 2 – inhalerbart damm − 0,02 − − Koboltsulfat x 7H2O 1002624­1 C,H,R,S Koboltdiklorid 7646­79­9 C,H,R,S Koldioxid 124­38­9 1974 5000 9000 10000 18000 V 34 Koldisulfid 75­15­0 1978 5 16 8 25 B,H,R,V Kolmonoxid 630­08­0 1974 35 40 100 120 B,R,V

Se även Avgaser

Koltetraklorid 56­23­5 1978 2 13 3 19 C,H,V Koppar*, och oorg. föreningar 7440­50­8* 1978 2 (som Cu) – totaldamm − 1 − − – respirabelt damm − 0,2 − − Kresol 1319­77­3 2000 1 4,5 2 9 H,V o­Kresol 95­48­7 m­Kresol 108­39­4 p­Kresol 106­44­5 p­Kresylglycidyleter 2186­24­5 1981 10 70 15 100 M,S,V Kristobalit, 14464­46­1 1996 C,M 2 – respirabelt damm − 0,05 − − Krom*, och oorg. (II, III)­föreningar 7440­47­3* 2005 2 (som Cr) – total damm − 0,5 − −

33

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

ppm mg/m3 ppm mg/m3

Krom (VI)­föreningar (som Cr) 2005 C,S,V 2 – totaldamm 7758­97­6 − 0,005 − 0,015 Blykromat 7778­50­9 13 Kaliumdikromat 1333­82­0 Kromtrioxid 10588­01­9 Natriumdikromat 7789­06­2 Strontiumkromat 13530­65­9 Zinkkromat Kumen

Se: Isopropylbensen

Kvarts 14808­60­7 1996 C,M 2 – respirabelt damm − 0,1 − −

Se även: Kristobalit och Tridymit

Kvicksilver, org. föreningar (som Hg) 1993 − 0,01 − − B,H # Kvicksilver, och oorg. föreningar (som Hg) 7439­97­6 2015 B 2 – inhalerbart damm − 0,02 − − Kvävedioxid 10102­44­0 1990 2 4 5 10

Se även Avgaser

Kväveoxid 10102­43­9 1990 25 30 50 60 V Lacknafta 2011 35 2–25 % aromater 30 175 60 350 H,V < 2 % aromater 50 300 100 600 H,V Limonen (jfr terpener) 138­86­3 1990 25 150 50 300 S,V 33 Litium* och föreningar (som Li) 7439­93­2* 2011 2 – Inhalerbart damm − − − 0,02 Litiumhydrid 7580­67­8

34

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

3 3

ppm mg/m ppm mg/m

Lustgas 10024­97­2 1981 100 180 500 900 V Maleinsyraanhydrid 108­31­6 2011 0,05 0,2 0,1 0,4 M,S Mangan*, och oorg. föreningar 7439­96­5* 2000 2 (som Mn), – totaldamm − 0,2 − − – respirabelt damm − 0,1 − − MEK

Se: Metyletylketon

Metakrylsyra 79­41­4 1987 20 70 30 100 V Metanol 67­56­1 1990 200 250 250 350 H,V Metantiol 74­93­1 1993 1 − − − 22 # 1­Metoxi­2­propanol 107­98­2 2015 50 190 150 568 H # 1­Metoxi­2­propylacetat 108­65­6 2015 50 275 100 550 H Metylacetat 79­20­9 1993 150 450 300 900 V # Metylakrylat 96­33­3 2015 5 18 10 36 M,S Metylamin 74­89­5 1984 10 13 20 25 H,V Metylamylalkohol

Se: 4-Metyl-2-pentanol

Metylamylketon

Se: 2-Heptanon

Metylbromid 74­83­9 1990 5 19 10 40 H,V Metyl­n­butylketon

Se: 2-Hexanon

Metyl­2­cyanoakrylat 137­05­3 2000 2 9 4 18 M,S,V

35

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

ppm mg/m3 ppm mg/m3

4,4´­Metylendianilin 101­77­9 C 3,13 Metylenklorid 75­09­2 1989 35 120 70 250 C,H,V 36 # Metyletylketon 78­93­3 2015 50 150 300 900 Metyletylketonperoxid 1338­23­4 1981 − − 0,2 1,5 Metylformiat 107­31­3 1993 100 250 150 350 V # 5­Metyl­3­heptanon 541­85­5 2015 10 53 20 107 Metylhexahydroftalsyraanhydrid 25550­51­0 M,S 3,27 19438­60­9 48122­14­1 57110­29­9 5­Metyl­2­hexanon 110­12­3 2005 25 120 50 250 V Metylisoamylketon

Se: 5-Metyl-2-hexanon

# Metylisobutylketon 108­10­1 2015 25 100 50 200 Metylisocyanat 624­83­9 2005 0,01 0,024 0,02 0,047 M 4,20 4­Metylisopropylbensen 99­87­6 1984 25 140 35 190 V Metyljodid 74­88­4 1981 1 6 5 30 C,H,V Metylklorid 74­87­3 1996 10 20 20 40 V Metylklormetyleter 107­30­2 C 1 Metylkloroform

Se: 1,1,1-Trikloretan

20­Metylkolantren (3­Metylkolantren) 56­49­5 C 1

36

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

ppm mg/m3 ppm mg/m3

Metylmerkaptan

Se: Metantiol

# Metylmetakrylat 80­62­6 2015 50 200 100 400 S Metylmetansulfonat 66­27­3 C 3 N­Metylmorfolin 109­02­4 1984 5 20 10 40 H,V N­Metyl­N­nitrosourea 684­93­5 C 1 2­Metyl­2,4­pentandiol 107­41­5 1996 − − 25 120 4­Metyl­2­pentanol 108­11­2 1996 25 110 40 170 H,V # N­Metyl­2­pyrrolidon 872­50­4 2015 10 40 20 80 H,R # α-Metylstyren 98­83­9 2015 20 98 100 492 Metylstyren

Se: Vinyltoluen

# Metyltertiärbutyleter 1634­04­4 2015 30 110 100 367 Metyltetrahydroftalsyraanhydrid 26590­20­5 M,S 3,27 11070­44­3 34090­76­1 1694­82­2 3425­89­6 5333­84­6 42498­58­8 MIBK

Se: Metylisobutylketon

37

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

ppm mg/m3 ppm mg/m3

Mineralull

Se: Fibrer, syntetiska oorg. glasartade – Övriga

Mjöldamm

Se: Damm, mjöl

Molybden*, metall och svårlösliga. föreningar 7439­98­7* 1984 2 (som Mo), – totaldamm − 10 − − – respirabelt damm − 5 − − Molybden, lättlösliga föreningar (som Mo) 1984 2 – totaldamm − 5 − − Monoisocyanater

Se: 2,6-Diisopropylfenylisocyanat Fenylisocyanat Isocyansyra Metylisocyanat

Monoklorättikssyra 79­11­8 1993 1 4 2 8 H,V Monometylhydrazin 60­34­4 C 3 # Morfolin 110­91­8 2015 10 35 20 72 MTBE

Se: Metyltertiärbutyleter

Myrsyra 64­18­6 1990 3 5 5 9 V Nafta

Se: Petroleumnafta

38

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

3 3

ppm mg/m ppm mg/m

Naftalen 91­20­3 2000 10 50 15 80 V Naftalener, klorerade 1321­65­9 1978 − 0,2 − 0,6 H,V α-Naftylamin 134­32­7 C 3 β-Naftylamin 91­59­8 C 1 # Natriumazid 26628­22­8 2015 − 0,1 − 0,3 Natriumhydroxid 1310­73­2 2005 2 – inhalerbart damm − 1 − 2 Natriumtetraboratdekahydrat

Se: Borax

NDI

Se: Diisocyanater

Nickel, metall 7440­02­0 1978 S 2 – totaldamm − 0,5 − − Nickelföreningar (som Ni), utom 1978 C,S 2 Nickelkarbonyl och Trinickeldisulfid – totaldamm − 0,1 − − Nickelkarbonyl 13463­39­3 1974 0,001 0,007 − − C,R Nickelsubsulfid Se:Trinickeldisulfid Nikotin 54­11­5 2011 − 0,1 − − H # Nitrobensen 98­95­3 2015 0,2 1 − − H 4­Nitrodifenyl 92­93­3 C 1 Nitroetan 79­24­3 1993 20 60 50 150 V Nitroglycerin 55­63­0 1990 0,03 0,3 0,1 0,9 H,V

39

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

ppm mg/m3 ppm mg/m3

Nitroglykol

Se: Etylenglykoldinitrat

Nitrometan 75­52­5 1993 20 50 50 130 V 1­Nitropropan 108­03­2 1990 5 18 10 35 2­Nitropropan 79­46­9 1996 2 7 6 20 C N­Nitrosodimetylamin 62­75­9 C 3 Nitrotoluen 1321­12­6 1993 1 6 2 11 H,V 2­Nitrotoluen 88­72­2 C, R 3­Nitrotoluen 99­08­1 4­Nitrotoluen 99­99­0 NMP

Se: N-Metyl-2-pyrrolidon

Nonaner 1989 150 800 200 1100 V Oktaner 1989 200 900 300 1400 V Oljedimma, inkl. oljerök 1990 − 1 − 3 V 37, 38 Oxalsyra 144­62­7 1990 − 1 − 2 V Ozon 10028­15­6 1990 0,1 0,2 0,3 0,6 PAH (polycykliska aromatiska kolväten)

Se: Benso(a)pyren

Pappersdamm

Se: Damm, papper

PCB 1978 − 0,01 − 0,03 C,H,V Penicillin 2011 S 2 – inhalerbart damm − 0,1 − −

40

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

3 3

ppm mg/m ppm mg/m

Pentaerytritol 115­77­5 1996 2 – totaldamm − 5 − − 1,1,1,2,2-Pentafluoretan 354­33­6 2005 500 2500 750 3750 V Pentaklorfenol och salter 87­86­5 1974 − 0,5 − 1,5 H,V (som pentaklorfenol) Pentaner 1978 600 1800 750 2000 V n­Pentan 109­66­0 iso­Pentan 78­78­4 tert­Pentan 463­82­1 # Pentylacetater 2015 50 270 100 540 n­Pentylacetat 628­63­7 1,1­Dimetylpropylacetat 625­16­1 1­Metylbutylacetat 626­38­0 2­Metylbutylacetat 624­41­9 3­Metylbutylacetat 123­92­2 3­Pentylacetat 620­11­1 Perkloretylen

Se Tetrakloretylen

Petroleumbränsle 6 Petroleumnafta 39 # Pikrinsyra 88­89­1 2015 − 0,1 − − S α-Pinen (jfr Terpener) 80­56­8 1990 25 150 50 300 V 33 β-Pinen (jfr Terpener) 127­91­3 1990 25 150 50 300 V 33 # Piperazin och salter (som piperazin) 110­85­0 2015 0,003 0,1 0,006 0,3 S

41

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

ppm mg/m3 ppm mg/m3

Platina*, metall och svårlösliga föreningar 7440­06­4* 2000 2 (som Pt) – totaldamm − 1 − − Platina lösliga föreningar (som Pt) 2000 S 2 – totaldamm − 0,002 − − Polyklorerade bifenyler

Se: PCB

n­Propanol 71­23­8 1989 150 350 250 600 V 1,3­Propansulton 1120­71­4 C 3 Propen 115­07­1 1996 500 900 − − β-Propiolakton 57­57­8 C 3 # Propionsyra 79­09­4 2015 10 30 20 62 2­Propoxietanol

Se: Etylenglykolmonopropyleter

Propylacetat 109­60­4 1996 100 400 200 800 V 1,2­Propylenglykoldinitrat 6423­43­4 1987 0,1 0,7 0,3 2 H,V Propylenglykolmonometyleter, 1320­67­8 1990 50 190 75 300 H,V isomerblandning

Se även 1-Metoxi-2-propanol

Propylenglykolmonometyleter­ acetat

Se: 1-Metoxi-2-propylacetat

1,2­propylenimin 75­55­8 C 3 Propylenoxid 75­56­9 1993 2 5 10 25 C,V # Pyretrum 8003­34­7 2015 − 1 − −

42

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

3 3

ppm mg/m ppm mg/m

Pyridin 110­86­1 1996 2 7 3 10 V Radon, – underjordsarbete 10043­92­2 2011 − − − − C 40 Radon, – övrigt arbete 10043­92­2 2011 − − − − C 41 Resorcinol 108­46­3 1993 10 45 − − H,M # Salpetersyra 7697­37­2 2015 0,5 1,3 1 2,6 # Saltsyra 7647­01­0 2015 2 3 4 6 Selen*, och oorg. föreningar (som Se) 7782­49­2* 1990 2 utom väteselenid – totaldamm − 0,1 − − Selenväte

Se Väteselenid

Sepiolit

Se: Fibrer, naturligt kristallina – Övriga

Sevofluran 28523­86­6 2000 10 80 20 170 V Silver*, metall och svårlösliga 7440­22­4* 1990 2 föreningar (som Ag) – totaldamm − 0,1 − − Silver, lösliga föreningar (som Ag) 1990 2 – totaldamm − 0,01 − − Stearater 1996 2,42 – totaldamm − 5 − − Styren 100­42­5 2011 10 43 20 86 B,H,M,V Sulfider, (summan av dimetyldisulfid, dimetyl­ 1993 1 − − − 22 sulfid och metantiol)

43

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

ppm mg/m3 ppm mg/m3

# Sulfotep 3689­24­5 2015 − 0,1 − − H Svaveldioxid 7446­09­5 1987 2 5 5 13 Svavelhexafluorid 2551­62­4 1993 1000 6000 − − Svavelsyra 7664­93­9 2011 C,V 2,43 – inhalerbar fraktion − 0,1 − 0,2 Svaveltetrafluorid 7783­60­0 1993 − − 0,1 0,4 Svavelväte

Se: Vätesulfid

Talk 14807­96­6 1996 2 – totaldamm − 2 − − – respirabelt damm − 1 − − TDI

Se:diisocyanat

Tellur* metall och föreningar (som Te) 13494­80­9* 1981 2 – totaldamm − 0,1 − − Tenn* metall och oorg. föreningar (som Sn) 7440­31­5* 2011 2 – inhalerbart damm − 2 − − Tennorganiska föreningar (som Sn) 1978 H,V 2 – totaldamm − 0,1 − 0,2 Terpener 1990 25 150 50 300 V 33 Terpentin 8006­64­2 1990 25 150 50 300 H,S,V 33 1,1,2,2­Tetrabrometan 79­27­6 1993 1 14 2 30 V Tetraetylbly (som Pb) 78­00­2 1981 − 0,05 − 0,2 H,R,V 1,1,1,2-Tetrafluoretan

Se: HFC 134a

44

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

3 3

ppm mg/m ppm mg/m

1,2,2,2-Tetrafluoroetyldifluormetyleter

Se: Desfluran

Tetrahydroftalsyraanhydrid 85­43­8 M,S 3,27 935­79­5 # Tetrahydrofuran 109­99­9 2015 50 150 100 300 Tetrakloretylen 127­18­4 1989 10 70 25 170 C,V Tetraklorfenol* och salter 25167­83­3* 1990 − 0,5 − 1,5 H,V (som tetraklorfenol) 2,3,4,5­Tetraklorfenol 4901­51­3 2,3,4,6­Tetraklorfenol 58­90­2 2,3,5,6­Tetraklorfenol 935­95­5 Tetraklorftalsyraanhydrid 117­08­8 M,S 3,27 Tetrametylbly, (som Pb) 75­74­1 1981 − 0,05 − 0,2 H,R,V Tetranitrometan 509­14­8 1993 0,05 0,4 0,1 0,8 V THF

Se: Tetrahydrofuran

Tioacetamid 62­55­5 C 3 Tioglykolsyra 68­11­4 1996 1 4 2 8 H,V Tiram 137­26­8 1993 − 1 − 2 S,V Titandioxid 13463­67­7 1990 2 – totaldamm − 5 − − o­Toluidin (3,3’­dimetylbensidin) 119­93­7 C 3 # Toluen 108­88­3 2015 50 192 100 384 B,H Tridymit 15468­32­3 1996 C,M 2 – respirabelt damm − 0,05 − −

45

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

ppm mg/m3 ppm mg/m3

Trietanolamin 102­71­6 2011 0,8 5 1,6 10 H,V # Trietylamin 121­44­8 2015 1 4,2 3 12,6 H Trietylentetramin 112­24­3 1984 1 6 2 12 S,V 1,1,1-Trifluoretan 420­46­2 2005 500 1750 750 2625 V 1,1,2-Trifluor-2-kloretyldifluormetyleter

Se: Enfluran

2,2,2-Trifluor-1-kloretyldifluormetyleter

Se: Isofluran

# 1,2,4­Triklorbensen 120­82­1 2015 2 15 5 38 H # 1,1,1­Trikloretan 71­55­6 2015 50 300 200 1110 1,1,2­Trikloretylen 79­01­6 1989 10 50 25 140 C,V 13,44 Triklorfenol* och salter 25167­82­2* 1990 − 0,5 − 1,5 C,H,V (som triklorfenol) 2,3,4­Triklorfenol 15950­66­0 2,3,5­Triklorfenol 933­78­8 2,3,6­Triklorfenol 933­75­5 2,4,5­Triklorfenol 95­95­4 2,4,6­Triklorfenol 88­06­2 3,4,5­Triklorfenol 609­19­8 Triklorfluormetan

Se: CFC 11

1,1,2-Triklor-1,2,2-trifluoretan

Se: CFC 113

Trimellitsyraanhydrid 552­30­7 2011 0,002 0,02 0,005 0,04 M,S

46

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

ppm mg/m3 ppm mg/m3

Trimetylbensen 25551­13­7 1989 25 120 35 170 V 1,2,3­Trimetylbensen 526­73­8 1,2,4­Trimetylbensen 95­63­6 1,3,5­Trimetylbensen 108­67­8 Trimetylhexametylendiisocyanat

Se: Diisocyanater

1,1,1­Trimetylolpropan 77­99­6 1996 − 5 − − 2 Trinickeldisulfid (som Ni) 12035­72­2 1978 C,S 2 – totaldamm − 0,01 − − 2,4,6­Trinitrotoluen 118­96­7 1993 − 0,1 − 0,2 H,V Tris(2,3­dibrompropyl)fosfat 126­72­7 C 3 Trädamm

Se: Damm, trä

Uretan 51­79­6 C 3 Vanadinpentoxid (som V) 1314­62­1 1987 2 – totaldamm − 0,2 − − – respirabelt damm − − − 0,05 Vinylacetat 108­05­4 1993 5 18 10 35 V Vinylidenklorid

Se: 1,1-Dikloreten

Vinylklorid 75­01­4 1974 1 2,5 5 13 C,H,V Vinyltoluen 25013­15­4 1993 10 50 30 150 H,V 2­Vinyltoluen 611­15­4 3­Vinyltoluen 100­80­9 4­Vinyltoluen 622­97­9

47

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

ppm mg/m3 ppm mg/m3

Volfram*, metall och svårlösliga föreningar 7440­33­7* 1981 2 (som W) – totaldamm − 5 − − Volfram, lättlösliga fören. (som W) 1981 2 – totaldamm − 1 − − Vätebromid 10035­10­6 2000 1 3,5 2 7 Vätecyanid (som CN) 74­90­8 2011 1,8 2 3,6 4 H # Vätefluorid 7664­39­3 2015 1,8 1,5 2 1,7 31 Väteklorid

Se: Saltsyra

Väteperoxid 7722­84­1 1990 1 1,4 2 3 # Väteselenid 7783­07­5 2015 0,01 0,03 0,05 0,2 # Vätesulfid 7783­06­4 2015 5 7 10 14 Wollastonit

Se: Fibrer, naturliga kristallina- Övriga

# Xylen 1330­20­7 2015 50 221 100 442 H o­Xylen 95­47­6 m­Xylen 108­38­3 p­Xylen 106­42­3 Zinkklorid 7646­85­7 1974 2 – respirabelt damm − 1 − − Zinkoxid 1314­13­2 1974 2 – totaldamm − 5 − −

48

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Noter (NGV) (KGV)

ppm mg/m3 ppm mg/m3

Ziram 137­30­4 1993 − 1 − 2 S,V Ättiksyra 64­19­7 1990 5 13 10 25 V Ättiksyraanhydrid 108­24­7 1974 − − 5 20

49

Noter till gränsvärdeslistan

1) Ämnet får inte hanteras. Vissa undantag finns dock. Se vidare 45–46 §§ i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker om förbud och tillstånd, ämnen som tillhör grupp A i bilaga 1. 2) Med inhalerbart damm menas den dammfraktion som definieras i svensk standard SS­EN 481, Arbetsplatsluft – Partikelstorleksfraktioner för mätning av luftburna partiklar, Utgåva 1, 1993, punkt 2.3 och som har en provtagningskaraktäristik enligt punkt 5.1. Med respirabelt damm menas den dammfraktion som definieras i svensk standard SS­EN 481, Arbetsplatsluft – Partikelstorleksfraktioner för mätning av luftburna partiklar, Utgåva 1, 1993, punkt 2.11 och som har en provtagningskaraktäristik enligt punkt 5.3. Med totaldamm menas de partiklar (aerosoler) som fastnar på ett filter i den provtagare som beskrivs i Metodserien, Provtagning av totaldamm och respirabelt damm, Metod nr 1010, Arbetarskyddsstyrelsen, numera Arbetsmiljöverket. Filterdiametern är normalt 37 mm, men kan även vara 25 mm. Trots sitt namn provtas inte den totala mängden luftburna par­ tiklar med denna metod. Se även Kommentarer till not 2 på sid 56.

3) För hantering av ämnet krävs tillstånd av Arbetsmiljöverket. Se vidare 47–48 §§ i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker om förbud och till­ stånd, ämnen som tillhör grupp B i bilaga 1.

4) Korttidsgränsvärdet avser en 5­minutersperiod. Detta gäller för ammo­ niak, diisocyanater, 2,6­diisopropylfenylisocyanat, fenylisocyanat, isocy­ ansyra och metylisocyanat. 5) Tabellens särskilda gränsvärden för kvävedioxid och kolmonoxid är avsedda att ta hänsyn till den samlade effekten av de ämnen som före­ kommer i avgaser inklusive cancerframkallande ämnen. Dessa ämnen används alltså som indikatorsubstanser. Exponeringen ska vara godtag­ bar med hänsyn till båda värdena. Det är troligt att kolmonoxidvärdet blir dimensionerande vid exponering för avgaser från bensin­ och gasol­ drivna motorer, medan kväve dioxidvärdet får motsvarande funktion för dieselavgaser. Däremot ska man inte räkna hygienisk effekt mellan kol­ monoxid och kvävedioxid (se föreskrifterna om kemiska arbetsmiljöris­ ker).

6) Bensin, dieselolja, jetbränsle och villaolja/eldningsolja och andra petrole­ umbränslen har inga fastställda gränsvärden på grund av att de är bland­

50

ningar av ett stort antal ämnen, vars halter oftast inte är kända i detalj. De varierar dessutom mellan olika bränslepartier. Nedan anges ungefärliga värden som kan användas i det förebyggande skyddsarbetet. För mätningar av kolväten kan man använda instrument som ger total­ halten av ämnena. Instrumentet ska kalibreras mot aktuellt bränsle eller t.ex. ren oktan.

Produkt Rekommenderade värden för totalhalt kolväten i luft, mg/m3 (tidsvägt medelvärde för en arbetsdag)

Flygbensin 350 Motorbensin 250 Alkylatbensina 900 Jetbränsleb 250 c Diesel Mk1 350 Villaolja 250

a) Specialbensin för motordrivna arbetsredskap (svensk standard SS 155461:2008) t.ex. motorsågar. b) Kallas också Jet A-1, flygfotogen m.m. c) Diesel (Mk 2 och Mk 3) med högre aromathalter (max 20 och ca 25 %) finns också men har en begränsad marknad. 7) Gränsvärdet avser bensin som innehåller mindre än 0,2 % bensen. 8) Industribensin, extraktionsbensin, specificeras genom sitt kokpunktsintervall. Vanliga sorter i Sverige brukar innehålla antingen huvudsakligen hexaner (ca 25–50 % n­hexan, kokpunktsintervall ca 60–80 °C), heptaner (kokpunkts­ intervall ca 80–110 °C) eller oktaner (kokpunktsintervall ca 100–140 °C). Jäm­ för n­hexan, övriga hexaner, heptaner och oktaner.

9) Gränsvärdet avser bensin som innehåller mindre än 5 % n­hexan. 10) p­Bensokinon, kinon, kan genom reduktion övergå till hydrokinon. Hydro­ kinon kan lätt återbildas till p­bensokinon genom luftoxidation. Se även hydrokinon.

11) Benso(a)pyren kan förekomma bland andra polycykliska aromatiska kol­ väten (PAH) i rök, damm eller dimma från t.ex. tjära och asfalt samt i vissa oljor och förbränningsprodukter.

3 12) Samma gränsvärde uttryckt i mg/m ska tillämpas för de ftalater som inte har fastställda gränsvärden. Följande ftalater är reproduktions­ störande:

51

CAS­nr Di(2­metoxietyl)ftalat 117­82­8 Di(2­etylhexyl)ftalat 117­81­7 Dibutylftalat 84­74­2 Bensylbutylftalat 85­68­7 Diisobutylftalat 84­69­5 13) Ämnen som har tagits upp på bilaga XIV (tillstånd) till REACH och krä­ ver tillstånd för att få användas och släppas ut på marknaden (1 juni 2016). För aktuell lista se Echas hemsida. 14) För bly och kadmium finns biologiska gränsvärden, se föreskrifterna om medicinska kontroller i arbetslivet. 15) Samma gränsvärde uttryckt i ppm ska tillämpas för de laktater som inte har fastställda gränsvärden. 16) För damm eller dimma av ämnen som har särskilda gränsvärden till­ lämpas dessa värden. 17) Avser damm från sluthärdad eller nästan sluthärdad epoxi­, akrylat­, polyuretan­ och esterplast, bakelit eller dylikt. Hit räknas även damm från ohärdat pulvermaterial av epoxityp m.fl. 18) Vid bedömning av damm från impregnerat virke tillämpas gränsvärdet 3 0,5 mg/m . 19) Gränsvärdet avser kolväten i ångform dvs. upp till 12 kolatomer. Vid exponering för kolväten med mer än 12 kolatomer som förekommer i form av aerosol, partiklar eller vätskedroppar, tillämpas gränsvärdet för 3 organiskt damm och dimma, 5 mg/m . Gränsvärdet gäller inte för aro­ matfri lacknafta (< 2 viktsprocent) som har eget gränsvärde, se not 36. 20) Samma gränsvärde uttryckt i ppm ska tillämpas även för de diisocya­ nater som inte har fastställda gränsvärden. Detsamma gäller för diiso­ cyanater i damm­ eller dimform, aerosol, inklusive prepolymeriserade 3 isocyanater och addukter. Motsvarande värde uttryckt i mg/m är olika för olika ämnen. På gränsvärdeslistan finns följande isocyanater upptagna:

Diisocyanater: Monoisocyanater:

Hexametylendiisocyanat, HDI 2,6­Diisopropylfenylisocanat Isoforondiisocyanat, IPDI Fenylisocyanat 4,4­Metylendifenyldiisocyanat, MDI Isocyansyra, ICA Naftalendiisocyanat, NDI Metylisocyanat, MIC Toluendiisocyanat, TDI Trimetylhexametylendiisocyanat, TMDI

52

21) I ångform kan ämnet i betydande grad upptas genom huden.

22) Nivågränsvärdet 1 ppm gäller för summan av halterna av dimetyldisul­ fid, dimetylsulfid och metantiol. 23) Upptaget av ämnet i vätskeform genom huden är så stort att det kan ge livshotande skador.

24) Gränsvärdet gäller för subtilisin och liknande proteolytiska enzymer. En glycinenhet motsvarar en aktivitet som från standardsubstrat under standardbetingelser frigör så många aminogrupper som finns i 1 mg glycin. 25) Gränsvärdet gäller den sammanlagda koncentrationen av ånga och aerosol.

26) Med hänsyn till risken för reproduktionsstörande verkan och till det stora upptaget via hud av såväl vätska som ånga är det särskilt viktigt att undvika hudkontakt. Vid samtidig exponering för flera lösnings­ medel ska den hygieniska effekten för reproduktionsstörande etylen­ glykletrar och andra lösningsmedel beräknas separat, se föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. Etylenglykoletrarnas bidrag till annan lösnings medelspåverkan än reproduktionsstörande verkan kan försum­ mas. Några av dessa kräver tillstånd av Arbetsmiljöverket för hantering. Se vidare föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker.

27) För att få tillstånd för hantering av metylhexahydroftalsyraanhydrid, metyltetrahydroftalsyraanhydrid, tetrahydroftalsyraanhydrid eller 3 tetraklorftal syraanhydrid bör ett riktvärde på 0,005 mg/m för den sam­ manlagda exponeringen för syraanhydrider under 15 minuter inte över­ skridas. För att få tillstånd för hantering av etylenglykolmonometyleter eller 3 etylenglykolmonometyleteracetat bör ett riktvärde på 0,1 mg/m mätt som tidsvägt dagsmedelvärde inte överskridas. 28) De fibrer som man tar hänsyn till vid jämförelse med gränsvärdet är sådana respirabla fibrer, som har ett längdbreddförhållande större än 3:1, en diameter mindre än 3 µm och en längd större än 5 µm. Gräns­ värdet förutsätter att fiberräkningen utförs i faskontrastmikroskop. Vid exponering för fiberhaltigt damm gäller också gränsvärdet för oorga­ niskt damm.

29) Bland mineral som kan förekomma som naturligt kristallina fibrer kan nämnas attapulgit, halloysit, sepiolit och wollastonit.

53

30) Vanligaste eldfasta keramiska fibrerna är aluminiumsilikatfibrer (CASnr: 142844­00­6).

31) Vid exponering för blandningar av fluorider och vätefluorid ska nivågränsvärdet för fluorider tillämpas. 32) Metylisocyanat och isocyansyra kan bildas vid heta arbeten i polyuretan och andra kväveinnehållande kolföreningar. Krav på medicinsk kon­ troll gäller endast när ämnet bildas vid sådan termisk nedbrytning av material som anges i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker.

33) Terpentin från nordiska barrträd är hudsensibiliserande. Någon sensibi­ liserande verkan är dock inte vetenskapligt bekräftad för enskilda terpe­ ner med undantag av 3­karen. 34) Koldioxid används ofta som indikatorsubstans i arbetslokaler där luft­ föroreningar huvudsakligen uppkommer genom de personer som vistas där. Se särskilda regler om ventilation i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning.

35) Avser lacknafta som företrädesvis används som lösnings­ och späd­ ningsmedel för färg­ och lackprodukter, dvs. petroleumnafta med sina huvudsakliga beståndsdelar i området C7 till C12 och med upp till 22 viktprocent aromater (upp till ca 20 volymprocent) och mindre än 0,1 viktprocent bensen. Jämför not 40 om petroleumnafta. Angivet ungefärligt värde uttryckt i ppm är beräknat på lacknafta med 22 viktprocent aromater.

36) Metylenklorid är även reglerade av Kemikalieinspektionens lagstiftning. Dispens krävs för att saluhålla, överlåta och använda metylenklorid yrkesmässigt i Sverige undantaget forskning, utveckling och analysarbete. 37) Vissa oljor ger vid upphettning upphov till polycykliska aromatiska kolväten (PAH) som kan vara cancerframkallande. Dessutom kan mineraloljor i sig innehålla sådana ämnen.

38) För dimma av vattenhaltig skärvätska eller dylikt, där även andra ämnen än oljor kan ingå, tillämpas värdet som totalhalt på den vattenfria delen. För ämnen med enskilda lägre gränsvärden tillämpas dessa. 39) Petroleumnafta består av en blandning av s.k. petroleumkolväten, vanligen med kokpunktsintervall 135–200 °C. Beteckningar som aromat­ nafta och alifatnafta kan förekomma för petroleumnafta med nära 100 % aromater eller nära 100 % alifater. Lacknafta med 17–22 % aromater är

54

Rättelseblad AFS 2015:7

40) en typ av petroleumnafta. Särskilt gränsvärde gäller för lacknafta med en aromathalt upp till 22 viktprocent (se även not 36). Gränsvärden för annan typ av petroleumnafta beräknas med utgångspunkt från sammansättning och gränsvärden för ingående komponenter.

40) För underjordsarbete har gränsvärdet för radongas angetts som 6 3 totalexponering under ett år och får inte överstiga 2,1 x 10 Bq h/m vid arbete under jord (årsarbetstid = 1600 h). Detta värde motsvarar en 3 exponering på ca 1300 Bq/m . Med arbete under jord avses berg- och gruvarbete, byggnadsarbete under jord samt tillfälligt arbete i lokaler, bergrum, tunnlar och liknade under jord. För annat underjordsarbete, som arbete i färdigställda och inredda bergrum och berganläggningar, lokaler och liknande, får radonhalten 6 3 inte överstiga 0,72 x 10 Bq h/m (årsarbetstid = 1800 h). Detta 3 värde motsvarar en exponering på ca 400 Bq/m . Bestämning av radongaskoncentration bör ske enligt Strålsäkerhetsmyndighetens Metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser. 41) För övrigt arbete, annat än underjordsarbete, har gränsvärdet för radongas angetts som totalexponering under ett år och får inte överstiga 6 3 0,36 x 10 Bq h/m vid arbete ovan jord (årsarbetstid = 1800 h). Detta 3 värde motsvarar en exponering på ca 200 Bq/m . Bestämning av radongaskoncentration bör ske enligt Strålsäkerhetsmyndighetens Metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser.

42) Gränsvärdet gäller inte sådana metallstearater som innehåller toxiska metaller, t.ex. bly. I detta fall ska gränsvärdet för bly användas. 43) Aerosoler av svavelsyra har i studier visats vara cancerframkallande.

44) I trikloretylen ingår vissa stabiliseringsmedel. Trikloretylen för särskilt krävande tekniska ändamål kan som tillsats innehålla speciellt sammansatta stabiliseringsmedel i låg halt i vilka bl.a. epiklorhydrin kan ingå.

Obs! Detta rättelseblad ersätter sid 55 av tidigare utgivna AFS 2015:7. Rättelsen innebär att not 40 första meningens formel ska lyda ”2,1 x 106 Bq h/m3” i stället för ” 2,1.x 106 Bq h/m3”. I not 40 efter tredje meningen ska följande stycke införas ”För annat underjordsarbete, som arbete i färdigställda och inredda bergrum och berganläggningar, lokaler och liknande, får radonhalten inte överstiga 0,72 x 106 Bq h/m3 (årsarbetstid 1800 timmar). Detta värde motsvarar en exponering på ca 400 Bq/m3.” Rättelsen innebär att not 41 första meningens formel ska lyda ”0,36 x 106 Bq h/m3” i stället för ”0,36.x 106 Bq h/m3”.

55

Kommentarer till not 2 till gränsvärdeslistan

Dammdefinitioner

Hälsorelaterade storleksfraktioner för luftburna partiklar, aerosoler, är defi­ nierade i standarden Arbetsplatsluft – Partikelstorleksfraktioner för mät­ ning av luftburna partiklar (SS­EN 481). De utgörs av inhalerbar, torakal och respirabel partikelfraktion. Med inhalerbar fraktion menas den mängd par­ tiklar, av totalmängden partiklar i luften, som man inandas genom näsa och mun. Torakal fraktion är den del av de inhalerbara partiklarna som passe­ rar struphuvudet. Den respirabla fraktionen är de inhalerbara partiklar som når längst ner i luftvägarna, till alveolerna i lungorna. Detta åskådliggörs i figur 1. Figuren visar att för inhalerbart damm infångas 50 % av mängden partiklar med den aerodynamiska diametern 100 µm, för torakalt damm infångas 50 % av 10 µm­partiklarna och för respirabelt damm infångas 50 % av 4 µm­partiklarna.

Figur 1. Inhalerbart, torakalt och respirabelt damm enligt konventionen i standarden SS-EN 481 angivna som procent av totalmängden luftburna partiklar.

Rökpartiklar, från t.ex. svetsning, är i regel huvudsakligen av storleksord­ ningen < 1 µm, vilket innebär att dessa till största delen enligt standarden består av respirabla partiklar. Det innebär att alla rökpartiklar kan betraktas som respirabla. Därför behöver man inte använda provtagare med förav­ skiljare vid provtagning då enbart rök finns. Metallrök bildas i regel genom kondensation och eventuell oxidation av metallånga. Vanligtvis utför svet­ sare även slipning eller slaggning varför även det luftburna dammet i en svetsares andningszon kan bestå av en hög andel icke­respirabelt damm. Vid provtagning av det som vi kallar totaldamm används i Sverige en provtagningskassett med diametern 25 mm eller 37 mm. Begreppet total­

56

damm får inte blandas ihop med den totala mängden luftburna partiklar i luften, av vilken totaldamm endast är en del. Den nya dammkonventionen för inhalerbart damm avviker så mycket från det äldre begreppet totaldamm att luftföroreningshalter, och därmed även gränsvärden, inte direkt går att jämföra med varandra. Undersökningar, som Arbetsmiljöverket m.fl. utfört tyder på att mängden inhalerbart damm kan vara två till tre gånger större än mängden totaldamm vid provtagning i samma arbetsmiljö. Skillnader beror också på dammsorten. Arbetsmiljöverket använder vid gränsvärdessättningen såväl det äldre begreppet totaldamm som den nya definitionen av inhalerbart damm enligt standarden SS-EN 481. Än så länge finns inget gränsvärde angivet för tora­ kalt damm.

57

Bilaga 2

Uppgifter som ska redovisas i en mätrapport

Om man hänvisar till en tidigare rapport där uppgiften finns, behöver upp­ giften inte upprepas om den inte ändrats sedan föregående mätning. – Företagets namn, adress och arbetsställets belägenhet. – Verksamhet och antal anställda som berörs av den luftförorening som är orsak till mätningen. – Datum för mätningen. – Vilket ämne/vilka ämnen som har uppmätts. – Syfte med mätningen. – Vem som utfört mätningen. – Produktions­ och ventilationsuppgifter. – Klimatuppgifter vid mätning utomhus. – Skiss eller fotografi över arbetsplatsen. – Eventuell arbetsrotation, om den har betydelse för exponeringen. – Om, när och vilken personlig skyddsutrustning som använts. – Genomsnittlig tid under vilken respektive arbetsmoment pågått per dag, vecka och år, om det är möjligt att bedöma denna. – Total arbetstid per dag, start och stopp, eventuell skiftgång samt notering av längre pauser och raster. – Förekomst av fysiskt tungt arbete. – Namn på personer och uppgift om de arbetsmoment som omfattas av mätningen och vid vilka tidpunkter mätningarna utförts. – Provplatser samt provtagningstider för varje prov. – Mätmetod och mätutrustning. – Analysresultat, ­metod och vilket analyslaboratorium som anlitats. – Sammanställning över mätresultat med tidsvägda dagsmedelvärden och arbetsmoment samt gällande hygieniskt gränsvärde. – Bedömning med kommentarer, jämförelser med eventuella tidigare mät­ ningar, andra utredningar etc., rekommenderade åtgärder samt slutsats.

58

Bilaga 3

Exempel på beräkning av tidsvägt medelvärde och hygienisk effekt

Fyra prov av lösningsmedel A har tagits med personburen mätutrustning under en dag enligt följande:

Prov 1 kl. 07.50 – 10.00 130 min 67 ppm Prov 2 kl. 10.00 – 12.00 120 min 54 ppm Prov 3 kl. 12.35 – 14.20 105 min 35 ppm Prov 4 kl. 14.20 – 16.05 105 min 48 ppm

Det tidsvägda medelvärdet blir då enligt formel i kommentaren till 9 §:

67x130 + 54x120 + 35x105 + 48x105 8710 + 6480 +3675 + 5040 23905 Cm = = = = 52 130 +120 +105 +105 460 460

Cm = 52 ppm. Nivågränsvärdet är 70 ppm. Exponeringen för lösningsmedel A ligger således under nivågränsvärdet.

Under samma tider som i ovan nämnda exempel och i samma prov analy­ serades också lösningsmedel B med följande halter för respektive prov som resultat: 12, 22, 7 och 16 ppm.

12x130 +22x120 + 7x105 +16x105 1560 + 2640 + 735 +1680 6615 Cm = = = =14 460 460 460

Cm = 14 ppm. Nivågränsvärdet är 20 ppm.

Den sammanlagda, additiva, hygieniska effekten blir då enligt formeln i kommentaren till 9 §:

52 14 HE = + = 0,7 +0,7 =1,4 70 20

När den hygieniska effekten ligger över 1 för samtidig exponering av lös­ ningsmedel A och lösningsmedel B innebär det att gränsvärdesnivå över­ skrids.

59

Bilaga 4

CAS-nummerindex

CAS­nummer för ämnen listade i gränsvärdeslistan (sid. 15–49) samt ämnen som återfinns i noterna (sid 50–56). Även ämnen som omfattas av förbud (A) eller tillståndskrav (B) enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker ingår. För vissa ämnen finns gränsvärden även för deras föreningar eller isomerer. Dessa är inte alltid upptagna med CAS nummer.

CAS-nr Ämne

50­00­0 Formaldehyd 50­32­8 Benso(a)pyren 51­79­6 2­Etylkarbamat (uretan) B 53­96­3 2-Acetamidofluoren A 54­11­5 Nikotin 55­63­0 Nitroglycerin 56­23­5 Koltetraklorid 56­49­5 20­Metylkolantren A (3­metylkolantren) 57­14­7 1,1­Dimetylhydrazin B 57­57­8 β-Propiolakton B 58­90­2 2,3,4,6­Tetraklorfenol 59­50­7 Klorkresol 60­09­3 p­Aminoazobensen B 60­11­7 N,N­Dimetyl­4­aminoazobensen A 60­29­7 Dietyleter 60­34­4 Monometylhydrazin B 60­35­5 Acetamid 62­50­0 Etylmetansulfonat B 62­53­3 Anilin 62­55­5 Tioacetamid B 62­75­9 N­Nitrosodimetylamin B (N,N­dimetylnitrosamin) 64­17­5 Etanol 64­18­6 Myrsyra 64­19­7 Ättiksyra

60

CAS-nr Ämne

64­67­5 Dietylsulfat B 66­27­3 Metylmetansulfonat B 67­56­1 Metanol 67­63­0 Isopropanol 67­64­1 Aceton 67­66­3 Kloroform 67­68­5 Dimetylsulfoxid 68­11­1 Tioglykolsyra 68­12­2 N,N­Dimetylformamid 71­23­8 n­Propanol 71­36­3 n­Butanol 71­43­2 Bensen 71­55­6 1,1,1­Trikloretan 74­83­9 Metylbromid 74­85­1 Eten 74­87­3 Metylklorid 74­88­4 Metyljodid 74­89­5 Metylamin 74­90­8 Vätecyanid 74­93­1 Metantiol 75­00­3 Kloretan 75­01­4 Vinylklorid 75­04­7 Etylamin 75­05­8 Acetonitril 75­07­0 Acetaldehyd 75­09­2 Metylenklorid 75­12­7 Formamid 75­13­8 Isocyansyra 75­15­0 Koldisulfid 75­18­3 Dimetylsulfid 75­21­8 Etylenoxid 75­31­0 Isopropylamin 75­34­3 1,1­Dikloretan 75­35­4 1,1­Dikloreten 75­44­5 Fosgen

61

CAS-nr Ämne

75­45­6 HCFC 22 (Klordifluormetan) 75­52­5 Nitrometan 75­55­8 1,2­Propylenimin B 75­56­9 Propylenoxid 75­64­9 tert­Butylamin 75­65­0 tert­Butanol 75­69­4 CFC 11 75­71­8 CFC 12 75­74­1 Tetrametylbly 75­83­2 2,2­Dimetylbutan 76­13­1 CFC 113 77­78­1 Dimetylsulfat B 77­99­6 1,1,1­Trimetylolpropan 78­00­2 Tetraetylbly 78­59­1 Isoforon 78­78­4 iso­Pentan Se pentaner 78­81­9 iso­Butylamin 78­83­1 iso­Butanol 78­92­2 sek­Butanol 78­93­3 Metyletylketon 79­01­6 1,1,2­Trikloretylen 79­06­1 Akrylamid 79­09­4 Propionsyra 79­10­7 Akrylsyra 79­11­8 Monoklorättikssyra 79­20­9 Metylacetat 79­24­3 Nitroetan 79­27­6 1,1,2,2­Tetrabrometan 79­29­8 2,3­Dimetylbutan 79­41­4 Metakrylsyra 79­46­9 2­Nitropropan 80­05­7 Bisfenol A 80­56­8 α-Pinen 80­62­6 Metylmetakrylat 84­44­9 Ftalsyraanhydrid

62

CAS-nr Ämne

84­66­2 Dietylftalat 84­74­2 Dibutylftalat 85­42­7 Hexahydroftalsyraanhydrid B 85­43­8 Tetrahydroftalsyraanhydrid B 85­44­9 Ftalsyraanhydrid 85­68­7 Bensylbutylftalat 87­86­5 Pentaklorfenol 88­06­2 2,4,6­Triklorfenol 88­72­2 2­Nitrotoluen 88­89­1 Pikrinsyra 91­08­7 2,6­Toluendiisocyanat Se diisocyanater 91­20­3 Naftalen 91­59­8 β-Naftylamin A 91­94­1 3,3’­Diklorbenzidin B 92­52­4 Difenyl 92­67­1 4­Aminodifenyl A 92­87­5 Benzidin A 92­93­3 4­Nitrodifenyl A 95­47­6 o­Xylen 95­48­7 o­Kresol 95­50­1 o­Diklorbensen 95­63­6 1,2,4­Trimetylbensen 95­80­7 2,4­Diaminotoluen B 95­95­4 2,4,5­Triklorfenol 96­12­8 1,2­Dibrom­3­klorpropan A 96­14­0 3­Metylpentan 96­33­3 Metylakrylat 96­45­7 Etylentiourea B 97­63­2 Etylmetakrylat 97­64­3 Etyllaktat 97­77­8 Disulfiram 97­86­9 Isobutylmetakrylat 97­88­1 Butylmetakrylat 98­00­0 Furfurylalkohol 98­01­1 Furfural

63

CAS-nr Ämne

98­07­7 Bensotriklorid B 98­82­8 Isopropylbensen 98­83­9 α-Metylstyren 98­87­3 Bensalklorid B 98­95­3 Nitrobensen 99­08­1 3­Nitrotoluen 99­65­0 1,3­Dinitrobensen 99­87­6 4­Metylisopropylbensen 99­99­0 4­Nitrotoluen 100­25­4 1,4­Dinitrobensen 100­37­8 2­Dietylaminoetanol 100­41­4 Etylbensen 100­42­5 Styren 100­44­7 Bensylklorid 100­74­3 N­Etylmorfolin 100­80­1 3­Vinyltoluen 100­97­0 Hexametylentetramin 101­14­4 4,4’­Diamino­3,3’­diklordifenyl­ B metan (metylenbis(o­kloranilin)) 101­68­8 4,4´­Metylendifenyldiisocyanat Se diisocyanater 101­77­9 4,4’­Metylendianilin B (4,4’­diaminodifenylmetan) 102­71­6 Trietanolamin 103­71­9 Fenylisocyanat 105­46­4 sek­Butylacetat 105­60­2 Kaprolaktam 106­11­6 Dietylenglykolmonostearat 106­35­4 3­Heptanon 106­42­3 p­Xylen 106­44­5 p­Kresol 106­46­7 p­Diklorbensen 106­51­4 p­Bensokinon 106­65­0 Dimetylsuccinat 106­89­8 Epiklorhydrin 106­93­4 1,2­Dibrometan (etyldibromid) B

64

CAS-nr Ämne

106­99­0 1,3­Butadien 107­02­8 Akrolein 107­05­1 Allylklorid 107­06­2 1,2­Dikloretan 107­07­3 2­Kloretanol 107­11­9 Allylamin 107­13­1 Akrylnitril 107­15­3 Etylendiamin 107­18­6 Allylalkohol 107­21­1 Etylenglykol 107­30­2 Metylklormetyleter A 107­31­3 Metylformiat 107­41­5 2­Metyl­2,4­pentandiol 107­83­5 2­Metylpentan 107­98­2 1­Metoxi­2­propanol 108­03­2 1­Nitropropan 108­05­4 Vinylacetat 108­10­1 Metylisobutylketon 108­11­2 4­Metyl­2­pentanol 108­18­9 Diisopropylamin 108­24­7 Ättiksyraanhydrid 108­31­6 Maleinsyraanhydrid 108­38­3 m­Xylen 108­39­4 m­Kresol 108­46­3 Resorcinol 108­65­6 1­Metoxi­2­propylacetat 108­67­8 1,3,5­Trimetylbensen 108­88­3 Toluen 108­90­7 Klorbensen 108­91­8 Cyklohexylamin 108­93­0 Cyklohexanol 108­94­1 Cyklohexanon 108­95­2 Fenol 109­02­4 N­Metylmorfolin 109­59­1 Etylenglykolmonoisopropyleter

65

CAS-nr Ämne

109­60­4 Propylacetat 109­66­0 n­Pentan Se pentaner 109­73­9 n­Butylamin 109­86­4 Etylenglykolmonometyleter B 109­89­7 Dietylamin 109­99­9 Tetrahydrofuran 110­12­3 5­Metyl­2­hexanon 110­19­0 iso­Butylacetat 110­43­0 2­Heptanon 110­49­6 Etylenglykolmonometyleteracetat B 110­54­3 n­Hexan 110­80­5 Etylenglykolmonoetyleter 110­82­7 Cyklohexan 110­85­0 Piperazin 110­86­1 Pyridin 110­91­8 Morfolin 111­15­9 Etylenglykolmonoetyleteracetat 111­30­8 Glutaraldehyd 111­40­0 Dietylentriamin 111­42­2 Dietanolamin 111­44­4 2,2’­Diklordietyleter B 111­46­6 Dietylenglykol 111­60­4 Etylenglykolmonostearat 111­76­2 Etylenglykolmonobutyleter 111­77­3 Dietylenglykolmonometyleter 111­90­0 Dietylenglykolmonoetyleter 112­07­2 Etylenglykolmonobutyleteracetat 112­15­2 Dietylenglykolmonoetyleteracetat 112­24­3 Trietylentetramin 112­34­5 Dietylenglykolmonobutyleter 115­07­1 Propen 115­10­6 Dimetyleter 115­77­5 Pentaerytritol 117­08­8 Tetraklorftalsyraanhydrid B 117­81­7 Di­(2­etylhexyl)ftalat

66

CAS-nr Ämne

118­96­7 2,4,6­Trinitrotoluen 119­90­4 Dianisidin (3,3’­dimetoxibenzidin) B 119­93­7 3,3’­dimetylbenzidin (o­Tolidin) B 120­80­9 Katekol 120­82­1 1,2,4­Triklorbensen 121­14­2 2,4­Dinitrotoluen 121­44­8 Trietylamin 121­69­7 N,N­Dimetylanilin 122­39­4 Difenylamin 122­60­1 Fenylglycidyleter 123­31­9 Hydrokinon 123­42­2 4­Hydroxi­4­metyl­2­pentanon 123­86­4 n­Butylacetat 123­91­1 Dioxan 123­92­2 3­Metylbutylacetat Se pentylacetater 123­95­5 n­Butylstearat 124­17­4 Dietylenglykolmonobutyleteracetat 124­38­9 Koldioxid 124­40­3 Dimetylamin 126­72­7 Tris(2,3­dibrompropyl)fosfat B 126­99­8 2­Klor­1,3­butadien 127­18­4 Tetrakloretylen 127­19­5 N,N­Dimetylacetamid 127­91­3 β-Pinen 131­11­3 Dimetylftalat 134­32­7 α-Naftylamin B 135­88­6 Fenyl-β-naftylamin B 137­05­3 Metyl­2­cyanoakrylat 137­26­8 Tiram 137­30­4 Ziram 138­22­7 Butyllaktat 138­86­3 Limonen 140­88­5 Etylakrylat 141­32­2 n­Butylakrylat 141­43­5 Etanolamin

67

CAS-nr Ämne

141­78­6 Etylacetat 142­82­5 n­Heptan 143­33­9 Natriumcyanid Se cyanider 144­62­7 Oxalsyra 151­50­8 Kaliumcyanid Se cyanider 151­56­4 Etylenimin B 151­67­7 Halotan 300­92­5 Aluminiumdistearat 302­01­2 Hydrazin B 334­88­3 Diazometan B 354­33­6 1,1,1,2,2-Pentafluoretan 420­04­2 Cyanamid 420­46­2 1,1,1-Trifluoretan 463­82­1 tert­Pentan Se pentaner 492­80­8 Auramin (4,4’­imidokarbonyl­bis­ B (N,N­dimetylanilin)) 505­60­2 2,2’-Diklorodietylsulfid B (senapsgas) 506­77­4 Cyanklorid 509­14­8 Tetranitrometan 523­31­9 Dibensylftalat 526­73­8 1,2,3­Trimetylbensen 528­29­0 1,2­Dinitrobensen 540­73­8 1,2­Dimetylhydrazin B 540­88­5 tert­Butylacetat 541­85­5 5­Metyl­3­heptanon 542­88­1 1,1’­Diklordimetyleter A 552­30­7 Trimellitsyraanhydrid 557­04­0 Magnesiumstearat 557­05­1 Zinkstearat 584­84­9 2,4­Toluendiisocyanat Se diisocyanater 591­78­6 2­Hexanon 593­29­3 Kaliumstearat 598­56­1 Dimetyletylamin 606­20­2 2,6­Dinitrotoluen

68

CAS-nr Ämne

609­19­8 3,4,5­Triklorfenol 611­15­4 2­Vinyltoluen 615­05­4 2,4­Diamino­1­metoxibensen B (2,4­diaminoanisol) 620­11­1 3­Pentylacetat Se pentylacetater 622­97­9 4­Vinyltoluen 624­41­9 2­Metylbutylacetat Se pentylacetater 624­83­9 Metylisocyanat 624­92­0 Dimetyldisulfid 625­16­1 1,1­Dimetylpropylacetat Se pentylacetater 626­38­0 1­Metylbutylacetat Se pentylacetater 627­93­0 Dimetyladipat 628­63­7 n­Pentylacetat 628­96­6 Etylenglykoldinitrat 630­08­0 Kolmonoxid 637­12­7 Aluminiumtristearat 680­31­9 Hexametylfosfortriamid (HMPA) A 684­93­5 N­Metyl­N­nitrosourea A 811­97­2 HFC 134 a 818­61­1 2­Hydroxietylakrylat 822­06­0 Hexametylendiisocyanat Se diisocyanater 822­16­2 Natriumstearat 872­50­4 N­Metyl­2­pyrrolidon 933­75­5 2,3,6­Triklorfenol 933­78­8 2,3,5­Triklorfenol 935­79­5 Tetrahydroftalsyraanhydrid B 935­95­5 2,3,5,6­Tetraklorfenol 1002­89­7 Ammoniumstearat 1119­40­0 Dimetylglutarat 1120­71­4 1,3­Propansulton B 1303­96­4 Borax 1305­62­0 Kalciumhydroxid 1305­78­8 Kalciumoxid 1309­37­1 Järnoxid 1309­64­4 Antimontrioxid

69

CAS-nr Ämne

1310­58­3 Kaliumhydroxid 1310­73­2 Natriumhydroxid 1314­13­2 Zinkoxid 1314­56­3 Fosforpentoxid 1314­62­1 Vanadinpentoxid 1314­80­3 Difosforpentasulfid 1317­36­8 Blymonoxid 1319­77­3 Kresol 1320­67­8 Propylenglykolmonometyleter 1321­12­6 Nitrotoluen 1321­65­9 Naftalener, klorerade 1330­20­7 Xylen, blandning 1333­82­0 Kromtrioxid Se krom(VI) 1338­23­4 Metyletylketonperoxid 1395­21­7 Enzymer, subtilisiner 1464­53­5 1,2:3,4­Diepoxibutan B 1592­23­0 Kalciumstearat 1634­04­4 Metyltertiärbutyleter 1694­82­2 1,2,3,6­Tetrahydro­cis­4­metyl­ B ftalsyraanhydrid 1712­64­7 Isopropylnitrat 2186­24­5 p­Kresylglycidyleter 2238­07­5 Diglycidyleter 2426­08­6 Butylglycidyleter 2551­62­4 Svavelhexafluorid 2807­30­9 Etylenglykolmonopropyleter 3068­88­0 β-Butyrolakton B 3173­72­6 1,5­Naftalendiisocyanat Se diisocyanater 3425­89­6 1,2,3,6­Tetrahydro­4­metyl­ B ftalsyraanhydrid 3689­24­5 Sulfotep 4098­71­9 Isoforondiisocyanat Se diisocyanater 4485­12­5 Litiumstearat 4901­51­3 2,3,4,5­Tetraklorfenol

70

CAS-nr Ämne

5333­84­6 1,2,3,6­Tetrahydro­3­metyl­ B ftalsyraanhydrid 6283­86­9 2­Etylhexyllaktat 6423­43­4 1,2­Propylenglykoldinitrat 7047­84­9 Aluminiummonostearat 7085­85­0 Etyl­2­cyanoakrylat 7429­90­5 Aluminium 7439­92­1 Bly 7439­93­2 Litium 7439­96­5 Mangan 7439­97­6 Kvicksilver 7439­98­7 Molybden 7440­02­0 Nickel 7440­06­4 Platina 7440­22­4 Silver 7440­31­5 Tenn 7440­33­7 Volfram 7440­36­0 Antimon 7440­38­2 Arsenik 7440­41­7 Beryllium 7440­43­9 Kadmium 7440­47­3 Krom 7440­48­4 Kobolt 7440­50­8 Koppar 7440­74­6 Indium 7446­09­5 Svaveldioxid 7553­56­2 Jod 7580­67­8 Litiumhydrid 7646­85­7 Zinkklorid 7646­79­9 Koboltdiklorid 7647­01­0 Saltsyra 7664­38­2 Fosforsyra 7664­39­3 Vätefluorid 7664­41­7 Ammoniak 7664­93­9 Svavelsyra

71

CAS-nr Ämne

7697­37­2 Salpetersyra 7719­12­2 Fosfortriklorid 7722­84­1 Väteperoxid 7726­95­6 Brom 7758­97­6 Blykromat Se krom(VI) 7778­50­9 Kaliumdikromat Se krom(VI) 7782­41­4 Fluor 7782­49­2 Selen 7782­50­5 Klor 7783­06­4 Vätesulfid 7783­07­5 Väteselenid 7783­60­0 Svaveltetrafluorid 7784­42­1 Arseniktrihydrid 7789­06­2 Strontioumkromat Se krom(VI) 7790­79­6 Kadmiumdifluorid 7803­51­2 Fosfin 7803­52­3 Antimontrihydrid 8003­34­7 Pyretrum 8006­64­2 Terpentin 9002­86­2 Damm, PVC 9014­01­1 Enzymer, subtilisiner 10024­97­2 Lustgas 10025­87­3 Fosforylklorid 10026­13­8 Fosforpentaklorid 10026­24­1 Koboltsulfat heptahydrat 10028­15­6 Ozon 10035­10­6 Vätebromid 10043­92­2 Radon 10049­04­4 Klordioxid 10070­44­3 1,2,3,6­Tetrahydrometyl­ ftalsyraanhydrid 10102­43­9 Kväveoxid 10102­44­0 Kvävedioxid 10108­64­2 Kadmiumdiklorid 10588­01­9 Natriumdikromat Se krom(VI)

72

CAS-nr Ämne

11070­44­3 Metyltetrahydroftalsyraanhydrid B 12001­28­4 Krokidolit 12001­29­5 Krysotil 12035­72­2 Trinickeldisulfid 12172­73­5 Amosit 12510­42­8 Erionit se även 66733­21­9 A 13149­00­3 cis­Hexahydroftalsyraanhydrid B 13463­39­3 Nickelkarbonyl 13463­67­7 Titandioxid 13466­78­9 3­Karen (jfr terpener) 13494­80­9 Tellur 13530­65­9 Zinkkromat Se krom(VI) 13838­16­9 Enfluran 13952­84­6 sek.­Butylamin 14166­21­3 trans­Hexahydroftalsyraanhydrid B 14464­46­1 Kristobalit 14807­96­6 Talk 14808­60­7 Kvarts 15468­32­3 Tridymit 15646­96­5 2,4,4­Trimetylhexametylen­ Se diisocyanater diisocyanat 15950­66­0 2,3,4­Triklorfenol 16111­27­6 S­[2­(Dimetylamino)etyl]­pseudo­ B tioureadihydroklorid (PBA 1) 16938­22­0 2,2,4­Trimetylhexametylen­ Se diisocyanater diisocyanat 19234­20­9 Etylenglykolmonoisopropyl­ eteracetat 19438­60­9 Hexahydro­4­metyl­ B ftalsyraanhydrid 25013­15­4 Vinyltoluen 25154­54­5 Dinitrobensen 25167­82­2 Triklorfenol 25167­83­3 Tetraklorfenol 25321­14­6 Dinitrotoluen 25550­51­0 Metylhexahydroftalsyraanhydrid B

73

CAS-nr Ämne

25551­13­7 Trimetylbensen 26471­62­5 Toluendiisocyanat Se diisocyanater 26590­20­5 1,2,3,6­tetrahydrometyl­ B ftalsyraanhydrid 26628­22­8 Natriumazid 26675­46­7 Isofluran 26761­40­0 Diisodecylftalat 28178­42­9 2,6­Diisopropylfenylisocyanat Se diisocyanater 28523­86­6 Sevofluran 28679­16­5 Trimetylhexametylendiisocyanat Se diisocyanater 31566­31­1 Glycerolmonostearat 34090­76­1 Tetrahydro­4­metylftal­ B syraanhydrid 34590­94­8 Dipropylenglykolmonometyleter 42498­58­8 2,3,5,6­Tetrahydro­2­ B metylftalsyraanhydrid 48122­14­1 1­Metylhexahydroftalsyraanhydrid B 57041­67­5 Desfluran 57110­29­9 Hexahydro­3­metyl­ B ftalsyraanhydrid 60304­36­1 Kaliumaluminiumtetrafluorid 66733­21­9 Erionit A 77536­66­4 Aktinolit 77536­67­5 Antofyllit 77536­68­6 Tremolit 142844­00­6 Aluminiumsilikatfibrer

74