Kritik mot Förvaltningsrätten i Malmö för långsam och passiv handläggning av ett mål om arbetslöshetsersättning. Även uttalanden om domstolens handläggningstider generellt i s.k. allmänna mål

Bakgrund

I maj 2020 kritiserade JO Förvaltningsrätten i Malmö för långsam handläggning av ett mål om arbetsskadeförsäkring och ett s.k. tandvårdsmål (se JO:s två beslut den 28 maj 2020, dnr 3396-2019 och 3515-2019). I augusti 2021 riktade JO kritik mot förvaltningsrätten för långsam handläggning av två mål om sjukpenning och ett mål om skyddsjakt (se JO:s beslut den 31 augusti 2021, dnr 6681-2020 och 7099-2020). I det senare beslutet konstaterade JO att domstolen hade fortsatt sitt arbete för att komma till rätta med handläggningstiderna och att situationen i december 2020 hade förbättrats något. Enligt JO var dock handläggningstiderna för flera målkategorier, särskilt socialförsäkringsmålen, fortfarande för långa och gav anledning till oro.

I november 2023 riktade jag kritik mot förvaltningsrätten för långsam handläggning av ett mål om personlig assistans enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (se mitt beslut den 27 november 2023, dnr 3431-2023). Jag konstaterade att förvaltningsrätten hade fortsatt att vidta åtgärder för att komma till rätta med handläggningstiderna, men att det framgick av domstolens redovisning att flera målkategorier, särskilt socialförsäkring, alltjämt hade för långa handläggningstider generellt. Omloppstiderna hade även ökat jämfört med 2020 för flera måltyper. Läget var enligt min uppfattning alltjämt oroande och jag underströk därför vikten av att arbetet för att nå kortare handläggningstider och lägre målbalanser fortsätter samt att uppföljning sker kontinuerligt.

Anmälan

I en anmälan till JO den 15 april 2025 framförde AA klagomål mot Förvaltningsrätten i Malmö för att ett mål om arbetslöshetsersättning som kom in till förvaltningsrätten i februari 2024 fortfarande inte hade avgjorts. Enligt honom hade förvaltningsrätten beklagat handläggningstiden men samtidigt lämnat besked om att det inte var säkert att målet skulle bli handlagt före sommaren 2025.

Utredning

JO tog del av dagboksblad och vissa andra handlingar i det aktuella målet.

Förvaltningsrätten uppmanades att yttra sig över klagomålet. Yttrandet skulle även innehålla en redogörelse för handläggningstiderna generellt i s.k. allmänna mål vid domstolen under perioden 1 juli 2024–30 juni 2025, vilka eventuella åtgärder som domstolen hade vidtagit för att minska handläggningstiderna, samt en prognos för domstolens handläggningstider framöver i måltyperna och vilka eventuella åtgärder som kan behöva vidtas med anledning av prognosen.

I sitt remissvar anförde domstolen, genom lagmannen BB, i huvudsak följande rörande handläggningen av det aktuella målet:

Handläggningen av det aktuella målet

Målet som omfattas av anmälan gäller i sak arbetslöshetsersättning. Målet kom in till domstolen den 21 februari 2024 och avgjordes den 11 juni 2025. Det har handlagts på domstolens avdelning 4, som är en av tre avdelningar som vid tidpunkten handlade måltypen. När målet kom in till domstolen var rådmannen [CC] tillförordnad avdelningschef, vilket efter utnämning till chefsrådman övergick till ordinarie chefskap från den 15 mars 2024. På grund av förändringar i chefsstrukturen trädde chefsrådmannen [DD] in som tillfällig avdelningschef den 13 januari 2025 och fram till den 14 september 2025. [DD] och rådmannen [EE] har yttrat sig över handläggningen och tagit del av myndighetens remissvar. Vad gäller detaljerna i handläggningen hänvisar jag till deras yttrande. Jag vill dock understryka att handläggningstiden snarast ger uttryck för domstolens samlade problem med åldersstruktur, målbalanser och inflöde än att vara ett avdelningsspecifikt problem. Handläggningstiden i detta fall har uppgått till knappt 16 månader. Jag kan konstatera att detta är en allt för lång tid som inte är rimlig. Förvaltningsrätten kan ur den aspekten inte anses ha uppfyllt de krav som ställs på domstolen. Jag beklagar handläggningstiden och hänvisar vidare till redogörelsen nedan för handläggningstider och åtgärder som vidtagits.

Chefsrådmannen DD anförde följande:

Jag tillträdde som tf chefsrådman på avdelning 4 den 13 januari 2025. Vad gäller målets handläggning på avdelningen ansluter jag mig till den redogörelse som rådmannen [EE] har lämnat. Jag konstaterar att från det att målet fördelades på domare och föredragande jurist och målet expedierades tog det sju veckor. Enligt min mening kan inga synpunkter riktas mot denna handläggningstid. Från det att domstolen bedömde målet klart för uppsättning tills målet fördelades på domare och föredragande jurist tog det ungefär 12 månader. Enligt min mening är detta alltför lång tid men denna måltyp är inte prioriterad på domstolen och målen avgörs som huvudregel i turordning. Jag kan konstatera att målets handläggningstid beror på den åldersstruktur som avdelningens mål har och den totala målbalansen på avdelningen.

Rådmannen EE anförde följande:

Aktuellt mål kom in till domstolen den 21 februari 2024. A-kassan fick i underrättelse den 23 februari 2024 tillfälle att yttra sig över handlingar senast den 15 mars 2024. Klaganden fick därefter tillfälle att yttra sig över handlingar senast den 8 april 2024. I yttrande från klaganden den 15 mars 2024 skrev denne en uppmaning om att agera skyndsamt. Förvaltningsrätten bedömde den 2 april 2024 att målet var klart för uppsättning. Målet lottades på mig den 22 april 2025. Samtidigt lottades det på en föredragande jurist. Den 23 april 2025 informerar förvaltningsrättens föredragande jurist klaganden om att det i nuläget inte går att ange någon närmare tidsangivelse eller datum för när avgörande kommer att ske. Samma föredragande jurist ringer den 5 maj 2025 upp klaganden och lämnar samma information. Detta efter det att han den 2 maj 2025 kontaktat domstolen och sagt att han vill tala med den person som har hand om hans mål och som han tidigare talat i telefon med. Målet överlämnades till mig med förslag till dom den 10 juni 2025. Dagen efter, den 11 juni 2025, lämnades det till expediering. Det avslutades i ärendehanteringssystemet samma dag och arkiverades dagen efter. Jag noterar att domen överklagades till Kammarrätten i Göteborg den 8 augusti 2025.

Domstolen redogjorde även för handläggningstiderna vid domstolen, vilka åtgärder som domstolen vidtar för att minska handläggningstiderna och en prognos för domstolens handläggningstider framöver:

Generellt om handläggningstider

Tabellen nedan visar förvaltningsrättens handläggningstider (omloppstider) i månader för de allmänna målen under perioden den 1 juli 2024 – 30 juni 2025.

Målkategori Median Genomsnitt 75 percentil (månader) (månader) (månader)

LOU 3,3 3,3 5,6

LVM 0,3 0,4 0,5

LVU 1,4 1,8 1,9

Mängdmål 1,2 2,5 2,7

Psykiatrimål 0,3 0,3 0,5

Skatt 7,3 8,3 13,2

Socialförsäkring 10,4 9,2 14,5

Socialtjänstlagen 2,6 3,5 4,7

Övriga mål 3,8 6,0 10,2

Sedan det senaste JO-beslutet med kritik mot förvaltningsrätten för långa handläggningstider har omloppstiderna generellt förbättrats och förvaltningsrätten når nu regeringens målsättningar för mängdmål och mål enligt socialtjänstlagen. Under perioden uppvisar domstolen en hög produktivitet (viktade mål) per ordinarie domare i förhållande till jämförbara domstolar. Detta även med beaktande av att domstolen hanterar mellan 16 000 och 18 000 överklaganden per år rörande dröjsmålstalan avseende svenskt medborgarskap. Dessa mål är mycket lågt viktade, men belastar i hög grad registratur, kansli och domare. Lågt räknat tar målen om dröjsmålstalan två årsarbetskrafter ordinarie domare i anspråk.

Åtgärder som domstolen vidtar för att minska handläggningstiderna

a) Ny avdelningsstruktur och målfördelning m.m. Som domstolen uppgett i tidigare yttrande den 22 juni 2023 genomfördes i mitten av februari 2022 en organisationsförändring som bland annat syftade till att bredda kompetensen främst för de allmänna målen i syfte att öka produktionen och minska sårbarheten avseende de målen. Detta skedde samtidigt som inströmningen av migrationsmål till domstolen minskade. I konsekvens härmed minskade inledningsvis domstolens balans av allmänna mål något. Denna utveckling har dessvärre inte fortsatt, se vidare nedan. Tidigt under våren 2024 stod det klart att lagmannen skulle lämna sin tjänst och först i december 2024 tillträdde undertecknad som ny lagman. Perioden juninovember 2024 hade förvaltningsrätten en tf. lagman.

Som ny lagman har undertecknad behövt viss tid för att sätta mig in i domstolen och analysera situationen. Arbetet har resulterat i beslut om en ny avdelningsstruktur och målfördelning för den dömande verksamheten, som innebär att domstolen fr.o.m. den 15 september 2025 är indelad i sex dömande avdelningar i stället för tidigare sju dömande avdelningar. Den främsta anledningen är att en minskande personalstyrka medfört en påtaglig sårbarhet och att de personella resurserna per avdelning under en längre tid inte varit tillräckliga för att kunna hantera samtliga förekommande måltyper. Dock är inte de ekonomiska resurserna för innevarande år heller tillräckliga för att helt nå den grundbemanning som är önskvärd med sex avdelningar. I den nya målfördelningen har tre avdelningar huvudsaklig inriktning på allmänna mål, medan tre avdelningar har huvudsaklig inriktning på migrationsmål. Skattemål koncentreras åter till en avdelning, medan socialförsäkringsmål och LSS-mål handläggs vid två avdelningar. Asylmål och jourmål inom migrationsområdet handläggs vid de tre migrationsrättsligt inriktade avdelningarna. Mål enligt socialtjänstlagen samt samtliga tillståndsmål och tvångsvårdsmål handläggs numera vid alla avdelningar. Denna så kallade bottenplatta ska användas som en regulator där inströmningen kan justeras vid behov. Övriga allmänna mål fördelas på en eller två avdelningar. Samtidigt har en särskild projektenhet inrättats, som organisatoriskt ligger helt utanför de dömande avdelningarna. Projektenheten är i stället direkt underställd lagmannen. En av domstolens rådmän är förordnad som enhetschef. Därutöver består enheten av en tf. rådman och fyra föredragande jurister. Vid behov kan ytterligare personal lånas in från de dömande avdelningarna. Projektenheten arbetar med ett eller flera parallella projekt i tvåmånaderscykler och avlastar hela den dömande verksamheten. Inledningsvis genomförs ett projekt med inriktning på LSS-mål och ett på tillståndsmål. För varje projekt utformas en projektplan och efter genomfört projekt genomförs en utvärdering. De erfarenheter och lärdomar som dras kommer att återföras till den ordinarie verksamheten. Ytterligare en förändring är att en målfördelningsgrupp bildats, bestående av lagmannen samt enhetscheferna för verksamhetsstyrning och ekonomi, registratur respektive projektenheten. Målfördelningsgruppen har ett särskilt ansvar för den löpande måluppföljningen och omvärldsbevakningen. Gruppen ska exempelvis identifiera mål som lämpar sig för projekt, vid behov föreslå andra åtgärder och så tidigt som möjligt uppmärksamma väntade förändringar i målinströmning. Vidare har lagmannen förordnat en rådman vid respektive dömande avdelning att vara ställföreträdande chefsrådman. Uppdraget innefattar att vara närmsta chef för de notarier som är indelade på avdelningen och syftar bland annat till att ytterligare stärka notarieutbildningen samt öka dömandet på egen behörighet. Detta är ytterligare en åtgärd som bedöms öka domstolens produktivitet. De ställföreträdande chefsrådmännen innebär också en viss avlastning för chefsrådmännen som kan nyttjas i den dömande verksamheten och för uppföljning på avdelningsnivå. b) Rekrytering av personal, målinflöde och ekonomiska resurser Under åren 2022-2024 har i princip ingen rekrytering av personal till domstolen skett. Detta som en följd av domstolens ekonomiska läge och tilldelade resurser. Samtidigt har löpande vakanser uppstått, inte minst vad gäller föredragande jurister och då särskilt inom socialförsäkrings- och skatteområdena. Den samlade kompetensen inom dessa områden har därmed minskat. Detta har skett samtidigt som förvaltningsrätten haft en målökning sedan 2022 med cirka 6 % för allmänna mål och cirka 40 % för migrationsmål (exkl. dröjsmålstalan). Vad gäller migrationsmålen har dock en tydlig förändring skett genom att asylmålen minskat, men ersatts av mål om statusförklaring och en kraftig ökning av tillståndsmål. I Domstolsverkets resursfördelningsmodell viktas tillståndsmål lågt, vilket påverkar domstolens tilldelning av medel. Någon

åtskillnad görs inte beträffande de mer resurskrävande tillståndsmålen som innefattar beslut om avlägsnande. Förvaltningsrätten har arbetat för förändringar i resursfördelningsmodellen och har fått visst gehör genom att tillståndsmålen generellt fått ett något högre viktningstal. Vidare har en förändring skett så att modellen framöver tar hänsyn både till antalet inkomna mål det senaste året och prognos, i stället för enbart prognos. Inför 2026 medför detta att Förvaltningsrätten i Malmö borde tillföras ytterligare 21 miljoner kronor i ramanslag på bekostnad av framförallt Förvaltningsrätten i Stockholm. En sådan överföring kommer dock inte att vara möjlig att göra på ett år, utan domstolen kommer även under 2026 att vara underfinansierad. En diskussion har därför inletts om att personal vid Förvaltningsrätten i Stockholm under 2026 ska förordnas att avgöra mål för denna domstol. Under innevarande år har förvaltningsrätten fått 2,5 miljon kronor att använda för balansavarbetning. Medlen har använts främst för att anställa tf. rådmän som tillträtt under hösten och för att överlämna mål till andra förvaltningsrätter. Under hösten kommer bland annat 85 socialförsäkringsmål att överlämnas till Förvaltningsrätten i Umeå. Vidare har under året cirka 700 tillståndsmål och 150 socialförsäkringsmål överlämnats till de övriga förvaltningsrätter som också är migrationsdomstol. Förvaltningsrätten har under år 2025 på nytt börjat rekrytera personal inom samtliga yrkeskategorier. Som redan nämnts räcker tilldelade medel inte till för att uppnå den önskade grundbemanningen. Med den förväntade ramökning som nämns ovan är förutsättningarna bättre under 2026. c) Prognos för handläggningstiderna framöver i allmänna mål Domstolen har i sitt verksamhetsplaneringsarbete för 2024 satt upp verksamhetsmål för 2024. Inför den nya organisationen har målsättningarna dock reviderats. Utifrån domstolens balansläge, åldersstruktur, målinströmning, ekonomiska situation och personalläge har ett långsiktigt mål satts upp som innebär att domstolen vid årsskiftet 2026/27 ska ha möjlighet att nå regeringens målsättningar och generellt sett ha en rimlig arbetsbalans. Därtill har löpande delmål satts upp, varav det första är satt till årsskiftet 2025/26. Delmålet består av antal mål som minst ska avgöras under hösten 2025, att inget mål får vara äldre än visst antal månader, antal sådana mål samt omloppstid. Uppföljning och redovisning till alla medarbetare sker en gång per månad, bland annat vid ledningsgruppsmöten, avdelningsvisa uppföljningsmöten, informationsmöten och andra former av samverkan. Delmålet vid årsskiftet 2025/26 framgår av tabellen nedan.

Målkategori Antal mål Ej äldre än Målsättnmål Omloppstid

Socialtjänstlagen 2 000 11 mån 292 5,0 mån

LSS 280 13 mån 141 15,0 mån

Socialförsäkring 800 13 mån 404 15,0 mån

Skatt 450 12 mån 93 11,0 mån

Mängdmål 500 6 mån 10 4,0 mån

Övriga mål exkl LSS 800 15 mån 48 10,0 mån

Rättsliga utgångspunkter

I 2 kap. 11 § andra stycket regeringsformen finns ett uttryckligt krav på att en rättegång ska genomföras inom skälig tid. Av 17 § förordningen (1996:382) med förvaltningsrättsinstruktion framgår att ett mål ska avgöras så snart det kan ske. Det innebär att ett mål som är klart för avgörande inte får bli liggande under någon längre tid.

Genom regleringsbrevet för budgetåret 2025 för Sveriges domstolar beslutade regeringen som mål att 75 procent av målen i förvaltningsrätt, exklusive förtursoch migrationsmål, ska ta högst sex månader att avgöra. Målet har gällt oförändrat under de senaste åren.

Bedömning

Handläggningen av det aktuella målet Handläggningstiden av det aktuella målet, som gällde ersättning enligt lagen om (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, uppgick till knappt sexton månader. Av utredningen framgår att förvaltningsrätten inte vidtog några aktiva handläggningsåtgärder från det att förvaltningsrätten bedömde att målet var klart för uppsättning i april 2024 till dess att målet fördelades på domare och föredragande jurist i april 2025, dvs. under en period om ca tolv månader. Domstolen har understrukit att handläggningstiden snarast ger uttryck för domstolens samlade problem med åldersstruktur, målbalanser och inflöde än att vara ett avdelningsspecifikt problem.

Förvaltningsrätten har konstaterat att handläggningstiden varit orimligt lång. Jag är av samma uppfattning och kritiserar därför domstolen för den långsamma och passiva handläggningen. Av chefsrådmannen DD:s yttrande framgår att den aktuella måltypen inte är prioriterad på domstolen. Jag är medveten om att det i en förvaltningsdomstol finns måltyper som är mer brådskande än den nu aktuella. Jag vill dock framhålla att arbetslöshetsförsäkringen är ett av de grundläggande trygghetssystemen för enskilda som ska bidra till ekonomisk trygghet för den som förlorar sitt arbete (se prop. 2023/24:128 s. 55 f.). Det är naturligtvis av vikt att även denna typ av mål prövas inom rimlig tid.

Det som i övrigt har kommit fram om målets handläggning ger inte anledning till någon åtgärd eller något uttalande från min sida.

Handläggningstiderna generellt i allmänna mål vid domstolen I sitt remissvar från juni 2023 i JO:s ärende med dnr 3431-2023 redovisade förvaltningsrätten omloppstider för s.k. allmänna mål under perioden juni 2022– maj 2023. Som exempel kan nämnas att för skattemål var medianomloppstiden 9,3 månader och 75-percentilen (innebärande att 75 procent av målen tog högst den angivna tiden att avgöra) 14,7 månader, för socialförsäkringsmål var medianomloppstiden 14,7 månader och 75-percentilen 18,3 månader, och för övriga mål var medianomloppstiden 6,2 månader och 75-percentilen 11 månader.

I beslutet i november 2023 (ärende med dnr 3431-2023) konstaterade jag att förvaltningsrätten hade fortsatt att vidta åtgärder för att komma till rätta med handläggningstiderna generellt och särskilt när det gällde bl.a. mål enligt LSS och socialförsäkringsmål. Målbalanserna minskade också mellan september 2022 och juni 2023. Flera målkategorier, särskilt socialförsäkring, hade dock alltjämt för långa handläggningstider generellt. Handläggningstiderna hade dessutom ökat för bl.a. målkategorierna skatt, socialförsäkring, socialtjänstlagen och övrigt jämfört med 2020. Till detta kom att förvaltningsrätten förväntade sig ett fortsatt ökat inflöde av tillståndsmål på migrationssidan. Jag ansåg därför att det fortfarande fanns skäl för oro när det gällde domstolens handläggningstider.

Förvaltningsrätten har nu redogjort för aktuella handläggningstider i de allmänna målen och för ytterligare åtgärder som genomförs för att minska dessa. Av domstolens redogörelse framgår att omloppstiderna generellt förbättrats sedan min senaste granskning. Av redovisningen av omloppstider för perioden juli 2024–juni 2025 framgår t.ex. att för skattemål var medianomloppstiden 7,3 månader och 75-percentilen 13,2 månader, för socialförsäkringsmål var medianomloppstiden 10,4 månader och 75-percentilen 14,5 månader, och för övriga mål var medianomloppstiden 3,8 månader och 75percentilen 10,2 månader. Som förvaltningsrätten konstaterat når den nu regeringens målsättningar för bl.a. mängdmål och mål enligt socialtjänstlagen. Jag ser positivt på de förbättrade handläggningstiderna sedan mitt senaste beslut.

Samtidigt framgår av förvaltningsrättens redovisning för den aktuella perioden att målkategorierna skatt, socialförsäkring och övriga mål alltjämt hade för långa handläggningstider i förhållande till regeringens mål. Förvaltningsrätten har i sitt yttrande anfört bl.a. att domstolen som en följd av sitt ekonomiska läge och tilldelade resurser i princip inte rekryterade någon personal under åren 2022–2024, samtidigt som löpande vakanser uppstod och domstolen upplevde en målökning. Domstolen har vidare redogjort för att den under 2025 erhållit anslag för balansavarbetning och att den börjat rekrytera personal, men att tilldelade medel inte räcker för att uppnå önskad grundbemanning. Enligt redogörelsen förväntas domstolen erhålla ökade anslag inför 2026, men kommer trots detta att vara underfinansierad. Domstolen har utifrån balansläge, åldersstruktur, målinströmning, ekonomisk situation och personalläge satt upp ett långsiktigt mål som innebär att domstolen vid årsskiftet 2026/27 ska ha möjlighet att nå regeringens målsättningar och generellt sett ha en rimlig arbetsbalans. Därtill har domstolen satt upp delmål och genomför löpande uppföljningar.

När resurserna, t.ex. i form av bemanning, inte räcker till måste det ankomma på lagmannen att i första hand se över organisationen och göra andra nödvändiga förändringar för att bättre kunna möta den uppkomna situationen (se mitt beslut den 3 december 2025 i ärendena med dnr 9421-2024 och 661-

2025). Av domstolens redogörelse framgår att lagmannen sedan sitt tillträde har genomfört ett flertal organisatoriska förändringar i syfte att bl.a. öka domstolens produktivitet. Det framgår även att domstolen har verkat för att bl.a. erhålla ytterligare resurser och stärka personalförsörjningen. Jag välkomnar de åtgärder som vidtagits och att domstolen fortsätter att arbeta aktivt för att korta handläggningstiderna.

Även med beaktande av de förbättringar som skett är det dock bekymmersamt att handläggningstiderna i flera målkategorier, särskilt socialförsäkring, alltjämt är för långa. Till detta kommer de utmaningar som domstolen redogjort för rörande bl.a. bristande resurser. Som jag tidigare har understrukit är det därför viktigt att domstolens arbete för att nå kortare handläggningstider och lägre målbalanser fortsätter samt att uppföljning sker kontinuerligt.

Beslutet lämnas över till regeringen och Domstolsverket för kännedom.

Ärendet avslutas.

Beslutet har fattats av chefsJO Erik Nymansson. Dokumentet har fastställts digitalt och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Erik Thilén har föredragit ärendet och byråchefen Stefan Nyman har deltagit i beredningen.