En rektor har yttrat sig på ett sätt som har kränkt en lärares yttrandefrihet sedan denne talat med tillsynsmyndigheten

Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot rektorn för Flatåsskolan och Grundskoleförvaltningen i Göteborgs kommun. Av anmälan med bilagor framgick bl.a. följande.

I november 2024 gjorde Skolinspektionen en granskning av skolan. AA var inte utvald som en av lärarna som skulle intervjuas, men tog själv kontakt med Skolinspektionen för att boka ett möte. Hon arbetade med det som granskningen gällde och ansåg att hon hade information om missförhållanden att delge. Under samtalet med Skolinspektionen delgav AA sina tankar och synpunkter om verksamheten samt svarade på frågor.

Ett möte mellan rektorn och AA ägde rum den 20 januari 2025 efter att AA per mejl ställt frågor om varför hon inte på flera år har fått delta i interna möten eller möten med vårdnadshavare. Rektorn förklarade under mötet att anledningen till att AA inte blev inbjuden till möten med vårdnadshavare var att rektorn ansåg att AA inte var lojal mot arbetsgivaren. Under mötet tog rektorn även upp att AA hade tagit initiativ till ett enskilt möte med Skolinspektionen

och rektorn uttryckte att AA därför hade visat att hon inte var lojal mot och inte ville samarbeta med ledningen. Rektorn uttryckte vidare i samtalet att det inte gynnar rektorn och hennes verksamhet när AA går till Skolinspektionen och delger synpunkterna samt att det då blir ”merjobb för oss”. AA tolkade rektorns samtal som en kränkning av hennes yttrandefrihet.

Till sin anmälan bifogade AA en ljudfil med delar av samtalet med rektorn och en transkribering av ljudfilen.

Utredning

Grundskolenämnden (nämnden) i Göteborgs kommun yttrade sig över anmälan efter att ha inhämtat synpunkter från den ansvariga rektorn. Av yttrandet framgick bl.a. följande.

Ett huvudsakligt skäl till att mötet den 20 januari 2025 ägde rum var att rektorn ville betona lojaliteten, att en anställd är lojal med de beslut som arbetsgivaren fattar och de arbetsuppgifter som anvisas. Det innebär givetvis inte att anställda inte får uttrycka missnöje eller åsikter om beslut, verksamheten eller i övrigt utnyttja sin åsikts- och yttrandefrihet.

Av dokumentationen framgår att rektorn flera gånger under mötet uppgav att AA har rätt att prata enskilt med Skolinspektionen. Mötet mellan rektorn och AA handlade bl.a. om samarbetsproblem och AA:s kritik mot skolledningen avseende skolans stödarbete, vilket också togs upp av AA i samtal med Skolinspektionen. Med beaktande av detta framstår det inte som anmärkningsvärt att samtalet med Skolinspektionen även togs upp på mötet med rektorn. Under mötet använde rektorn ord som t.ex. ”merarbete för oss”, ”får inte känslan av att du vill jobba med oss och vara lojal mot oss” och ”gynnar inte mig och min verksamhet” i anslutning till samtalet om AA:s kontakter med Skolinspektionen.

Nämnden instämmer med rektorns slutsats att rektorn borde ha uttryckt sig på ett mer ändamålsenligt sätt under mötet. Detta trots att det troligen var fråga om en relativt pressad och obekväm situation samt att rektorns intention med mötet bl.a. avsåg arbetsmiljön och möjliggörandet av ett förbättrat samarbete. Sammantaget bedömer nämnden att rektorn – i anslutning till samtalet om lärarens kontakter med Skolinspektionen – får anses ha vidtagit en sådan repressalieåtgärd som inte är tillåten enligt 2 kap. 1 § första stycket regeringsformen, eftersom läraren har haft anledning att uppfatta det som en tillrättavisning för att läraren använt sin yttrandefrihet genom att samtala med Skolinspektionen.

AA kommenterade remissvaret.

Rättsliga utgångspunkter

Enligt 2 kap. 1 § första stycket 1 regeringsformen, RF, är var och en gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet. Med yttrandefrihet avses frihet att i tal,

skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.

Av 3 kap. 6 § tryckfrihetsförordningen och 2 kap. 6 § yttrandefrihetsgrundlagen framgår det s.k. repressalieförbudet som innebär att det allmänna inte får ingripa mot den som i ett grundlagsskyddat medium har brukat sin yttrandefrihet eller medverkat till ett sådant bruk. Ett otillåtet ingripande kan bestå i allt från en tillrättavisning till ett avsked (se prop. 2009/10:81 s. 40). Bestämmelsen i 2 kap. 1 § första stycket 1 RF innebär att det finns ett motsvarande skydd mot repressalier när någon har använt sin yttrandefrihet i andra former än de som regleras i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen (se bl.a. JO 2010/11 s. 605, dnr 149-2009, och Justitiekanslerns, JK, beslut den 20 september 2011, dnr 5394-10-31).

Den som är anställd vid en myndighet har alltså rätt att offentligt ge uttryck för sina synpunkter på verksamheten utan att drabbas av några repressalier från sin arbetsgivare. Det är en annan sak att en anställd måste vara lojal mot sin arbetsgivare och rätta sig efter de beslut och de direktiv som arbetsgivaren meddelar om hur verksamheten ska bedrivas. Det civilrättsligt reglerade anställningsförhållandet kan därför medföra faktiska begränsningar i den anställdes möjligheter att utnyttja sin yttrandefrihet. Ett exempel är att en anställd inte kan kräva att i tjänsten få hålla föredrag om sin syn på myndighetens verksamhet. Det innebär dock inte att den anställde är förhindrad att fritt uttrycka sina privata åsikter om t.ex. sådana beslut och direktiv. (Se bl.a. JO 2007/08 s. 550, dnr 2584-2005, och JO 2020/21 s. 296, dnr 3407-2018.)

JO och JK har upprepade gånger uttalat att en myndighet inte får försöka motarbeta att anställda utnyttjar sin yttrandefrihet. En offentlig arbetsgivare får inte genom generella uttalanden eller kritik i enskilda fall försöka påverka de anställda att avstå från att använda sin frihet att yttra sig om den egna myndigheten eller dess verksamhet (se bl.a. JO 2014/15 s. 663, dnr 5051-2012, och JK:s beslut den 27 juni 2013, dnr 8564-12-22).

Med det sagt står det en arbetsgivare fritt att söka dialog med anställda om deras kritik mot verksamheten och försöka reda ut eventuella missförstånd. En arbetsgivare får också bemöta kritik och ge sin syn på saken. Som JO tidigare har framhållit får det dock inte göras på ett sådant sätt som i realiteten är en tillrättavisning eller kritik för att den anställde har använt sin yttrandefrihet. Vid bedömningen av om repressalieförbudet har respekterats måste de närmare omständigheterna kring hur och i vilket sammanhang som arbetsgivaren för fram sin uppfattning beaktas. Vid prövningen av om en åtgärd har varit otillåten har det beaktats hur den enskilde med fog har uppfattat det inträffade. (Se t.ex. JO 2024 s. 86, dnr 1286-2024, och där gjorda hänvisningar.)

Bedömning

Skolinspektionen genomförde i november 2024 en tillsyn på den skola där AA arbetade som lärare. Hon tog kontakt med Skolinspektionen för att boka in ett möte och hon framförde sedan synpunkter om skolans verksamhet i samtal med myndigheten.

Under ett samtal i januari 2025 tog rektorn upp att AA hade tagit initiativ till mötet med Skolinspektionen och framfört synpunkter. Rektorn har uppgett att syftet med samtalet var att uppnå en gemensam förståelse av AA:s arbetsuppdrag och att tydliggöra lojalitetsplikten i anställningsförhållandet.

Av utredningen framgår att rektorn under samtalet uttryckte att AA inte visade lojalitet mot ledningen när hon kontaktade Skolinspektionen och framförde synpunkter om verksamheten. Rektorn uppgav att AA har rätt att tala med Skolinspektionen, men uttryckte att det gör att rektorn inte får känslan att AA vill jobba med och vara lojal mot arbetsgivaren samt att det inte skapar de bästa förutsättningarna för ett gott samarbete. Av utredningen framgår vidare att rektorn under mötet uttryckte att ”det gynnar inte mig och min verksamhet t.ex. när du går till Skolinspektionen på det viset och säger de här sakerna” samt att ”det blir ju merjobb för oss”.

Samtalet framstår inte som en konstruktiv dialog om de av AA upplevda missförhållandena på skolan eller som ett sakligt bemötande från rektorn av den kritik som AA påtalade till Skolinspektionen. De ovan redovisade uttalandena från rektorn förmedlar i stället en kritisk syn på att AA kontaktade Skolinspektionen och framförde synpunkter om skolans verksamhet. Genom uttalandena har rektorn således enligt min mening uttryckt ett missnöje med att AA använde sin yttrandefrihet. Sammantaget har det funnits fog för AA att uppfatta rektorns uttalanden som en tillrättavisning för att hon använt sin yttrandefrihet. Rektorns uttalanden under samtalet med AA har därmed inte varit förenliga med det förbud mot repressalier som följer av 2 kap. 1 § första stycket 1 RF och har inneburit en kränkning av AA:s yttrandefrihet. Rektorn kritiseras för det inträffade.

Skolinspektionens tillsyn syftar till att kontrollera om en verksamhet uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter (se 26 kap. 2 § första stycket och 3 § skollagen [2010:800]). Denna tillsyn är i likhet med annan tillsyn samhällsviktig av flera skäl, bl.a. för att regler ska få genomslag och att allmänhetens förtroende för den granskade verksamheten ska upprätthållas.

En förutsättning för en väl fungerande tillsynsverksamhet är att anställda känner sig fria att kontakta och tala med en tillsynsmyndighet. En arbetsgivare bör enligt min mening i själva verket uppmuntra till detta. Det finns därför skäl att se särskilt allvarligt på kränkningar av yttrandefriheten som har sitt ursprung i att en anställd har talat med en tillsynsmyndighet. Sådana kränkningar riskerar även att i förlängningen leda till att anställda avstår från att vända sig till en tillsynsmyndighet av rädsla för missnöje från ledningens sida.

Vad som i övrigt kommit fram i ärendet ger inte anledning till några uttalanden från min sida. Ärendet avslutas.

Beslutet har fattats av chefsJO Erik Nymansson. Dokumentet har fastställts digitalt och har ingen underskrift. Notarien Ellen Johansson har föredragit ärendet och byråchefen Dan Johansson har deltagit i beredningen.