Kritik mot Länsstyrelsen i Uppsala län med anledning av att en JO anmälan togs upp inom ramen för en lönerevision
Vid ett s.k. oenighetssamtal inom ramen för en lönerevision togs det upp med den berörda medarbetaren att hon gjort en JO-anmälan. Utifrån JO:s konstitutionella uppdrag uttalar JO att var och en har rätt att göra en anmälan till JO utan att löpa någon som helst risk för kritik eller någon form av repressalie från en offentlig arbetsgivare. Utredningen ger inget exakt svar på hur JO-anmälan togs upp vid oenighetssamtalet eller syftet med det. JO har dock förståelse för att den berörda medarbetaren fick intrycket att JO-anmälan var något som kunde påverka hennes situation på ett negativt sätt. Länsstyrelsen kan inte undgå kritik för att JO-anmälan nämndes vid samtalet.
[P]
Justitieombudsmannen Per Lennerbrant
Kritik mot Länsstyrelsen i Uppsala län med anledning av att en JOanmälan togs upp inom ramen för en lönerevision
Anmälan
I en anmälan som kom in till JO den 26 januari 2024 förde AA fram klagomål mot Länsstyrelsen i Uppsala län. Hon förde fram följande.
I samband med ett lönesamtal och ett efterföljande oenighetssamtal förde hennes enhetschef fram synpunkter på en JO-anmälan som hon hade gjort. I det första samtalet uppgav chefen bl.a. att hon hade stressat andra och att hon riskerade att få ett namn om sig. Under oenighetssamtalet förtydligade han att synpunkterna bl.a. avsåg en JO-anmälan i vilken hon hade fört fram klagomål mot två andra länsstyrelser. Enhetschefen förde också fram att det pratades om henne i chefsforum.
JO-anmälan gjordes under en tid då hon var tjänstledig från länsstyrelsen och den ska i vilket fall inte vara något som en statlig arbetsgivare har synpunkter på, särskilt inte inom ramen för en lönerevision. Efter framförd kritik konstaterade arbetsgivaren att händelsen visserligen låg utanför den aktuella löneperioden, men att man skulle behöva ta ställning till om den låg inom ramen för nästa. Det är uppenbart att arbetsgivarens synpunkter var ämnade att påverka henne till att i fortsättningen inte utöva sin grundlagsskyddade yttrandefrihet.
Utredning
Länsstyrelsen (länsrådet BB) yttrade sig till JO den 10 juni 2024, den 11 september 2024 och den 11 februari 2025 och framförde bl.a. följande.
I samband med lönesamtalen förde AA:s enhetschef fram att AA:s samarbetsförmåga och sätt att kommunicera börjat uppfattas som ett arbetsmiljöproblem, eftersom det skapat opåkallad belastning och stress för kollegor och en del övrig personal på myndigheten. Efter lönesamtalen meddelade AA att hon inte var nöjd med lönen och begärde ett fyrpartssamtal.
Det exempel som AA nämner rör ett tidigare överklagande och sedermera JOanmälan som har diskuterats principiellt i länsstyrelsernas chefsforum, men det var inte känt för enhetschefen att det rörde sig om AA förrän AA själv berättade detta. Detta lyftes vid samtalen som ett exempel på en situation där AA:s sätt att uttrycka sig och bemöta andra inneburit ett arbetsmiljöproblem. Detta och andra mer övergripande exempel togs upp i stället för fler specifika situationer med andra kollegor på grund av omtanke om berörda individer och gruppen. Avsikten var inte att begränsa AA:s yttrandefrihet och exemplet bör bedömas utifrån det sammanhang som det lyftes vid.
Länsstyrelsen understryker att det som togs upp i lönesamtalen var det sätt på vilket AA agerade i samband med överklagandet av en tillsättning av en tjänst. Tillsättningen och överklagandet av den utmynnade visserligen i en JO-anmälan men det var inte JO-anmälan i sig som togs upp som exempel. JO-anmälan kan ha nämnts men det var i så fall av ren tanklöshet. Varken överklagandet eller JO-anmälan har ansetts utgöra eller har omnämnts som ett problem. Länsstyrelsen och enhetschefen har mycket begränsad information om vad JOanmälan handlade om och är väl medvetna om vikten av JO:s granskning.
Länsstyrelsen redovisade följande bedömning.
Inget av de exempel som angetts på situationer som medfört samarbets- och bemötandeproblem kan ha inneburit en påverkan på utövandet av AA:s yttrandefrihet. Med hänsyn till omständigheterna och AA:s tidigare agerande fanns det i detta fall fog för enhetschefen att ta upp exemplet med överklagandet och sedermera JO-anmälan. Det är naturligtvis beklagligt att AA inte varit nöjd med lönesättningen och bemötandet under den processen.
AA förde fram synpunkter på länsstyrelsens yttranden och gav in ett yttrande från den fackliga representant som närvarade vid oenighetssamtalet.
Bedömning
JO är en del av riksdagens kontrollmakt och har ett grundlagsfäst uppdrag att utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra föreskrifter (13 kap. 6 § regeringsformen). Tillsynen bedrivs bl.a. genom prövning av klagomål från allmänheten (17 § lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän [JO]).
Det får anses följa av JO:s konstitutionella uppdrag att var och en har rätt att göra en anmälan till JO utan att löpa någon som helst risk för kritik eller någon form av repressalie från en offentlig arbetsgivare.
I det aktuella fallet går meningarna isär om vad som sades vid samtalen och hur orden föll. Det får dock anses stå klart att AA:s anmälan till JO nämndes vid det s.k. oenighetssamtalet. Länsstyrelsen har fört fram att anmälan inte berörts som ett problem och att den kan ha nämnts av ren tanklöshet. Utredningen motsäger inte det. Det har emellertid också kommit fram att enhetschefen inte gav någon förklaring till varför anmälan kom på tal, trots att han fick frågor om det. Jag har förståelse för att det gav AA intrycket att JO-anmälan var något som kunde påverka hennes situation på ett negativt sätt. Länsstyrelsen kan inte undgå kritik för att JO-anmälan nämndes vid samtalet.
Ärendet avslutas.
Beslutet har fattats av JO Per Lennerbrant. Dokumentet har fastställts digitalt och har ingen underskrift.
Rättssakkunniga Helena Tyni har föredragit ärendet och byråchefen Sara Johannesson har deltagit i beredningen.