Till följd av en synnerligen ansträngd bemannings- och arbets-situation har tingsrättsdomare undgått kritik för långsam handläggning

[P]

1 (9) 2025-12-03 9421-2024, 661-2025

Chefsjustitieombudsmannen Erik Nymansson

Till följd av en synnerligen ansträngd bemannings- och arbetssituation har tingsrättsdomare undgått kritik för långsam handläggning

Anmälningarna I två anmälningar till JO som inkom den 23 oktober 2024 och den 20 januari

2025 klagade AA (dnr 9421-2024) respektive BB (dnr 661-2025) på Hälsinglands tingsrätt angående handläggning av två tvistemål.

AA anförde bl.a. följande (mål 1). Hennes syster CC är kärande i ett tvistemål vid tingsrätten. Handläggningen av målet har dragit ut på tiden och domstolen har inte heller besvarat deras kontaktförsök.

BB anförde bl.a. följande (mål 2). Han lämnade in en ansökan om stämning till tingsrätten i september 2024 och tingsrätten har fortfarande inte utfärdat stämning i målet.

Utredning

Mål 1 (dnr 9421-2024) Hälsinglands tingsrätt yttrade sig över anmälan genom tf. lagmannen DD Tingsrätten redogjorde inledningsvis för bemannings- och arbetssituationen vid tingsrätten och anförde bl.a. följande.

Hälsinglands tingsrätt har under en längre tid varit underbemannad när det gäller domare. Under 2024 har tingsrätten endast haft en ordinarie rådman på plats. Tre rådmanstjänster är vakanta. Tingsrätten har inte haft några fiskaler under året. Den dömande verksamheten drivs i stor utsträckning med hjälp av domare från Förstärkningsstyrkan.

Till remissvaret fogades bl.a. yttranden från tingsfiskalen EE och rådmannen FF som ansvarat för målets handläggning.

EE anförde bl.a. följande.

Hon tjänstgjorde som tingsfiskal vid tingsrätten fram till den 22 december 2023. Under senvåren, sommaren och höstterminen 2023 präglades hennes arbetssituation av en ohållbar arbetsbelastning där hon inte bara förväntades bereda och avgöra målen på hennes egen rotel utan även i stor utsträckning bevaka andra rotlar. Hon fick även vara ordförande vid förhandlingar i mål som hörde till andra rotlar på grund av att ansvarig domare slutat eller för att utsättningen av mål inte var anpassad till den minskande domargruppen. Hon tog vid ett flertal tillfällen upp arbetsbelastningen med domstolschefen.

Det aktuella målet kom in till tingsrätten under hennes semester. När hon kom tillbaka fanns det flera ohanterade mål på hennes rotel och arbetsbelastningen var vid denna tidpunkt ohållbar, vilket var orsaken till att stämning inte utfärdades tidigare. Det fanns inte utrymme att boka ut målet till sammanträde för muntlig förberedelse under hösten 2023 bl.a. för att hon redan var uppbokad på ett flertal förhandlingar i andra mål. Hon lyfte frågan om överlämning av hennes rotel i november 2023 och påtalade att det fanns tvistemål som behövde bokas ut till förhandling. Hon fick då besked om att det inte var någon idé att boka ut mål till förhandling under vårterminen eftersom det var oklart om det skulle finnas någon tillgänglig domare. Hon fattade därför inte något beslut om att kalla till sammanträde för muntlig förberedelse innan hon avslutade sin tjänstgöring på tingsrätten. Hon gjorde en skriftlig överlämning av roteln till den dåvarande lagmannen där hon noterade målet som brådskande, att det hade legat länge utan åtgärd samt att målet behövde kommuniceras och sättas ut till muntlig förberedelse.

FF anförde bl.a. följande.

Handläggningen av mål … måste ses i betraktande av att arbetssituationen vid tingsrätten har varit exceptionell under de senaste åren. Domstolen har kontinuerligt varit underbemannad på domarsidan. Den fasta bemanningen bestod från förra delen av 2023 av mig och en rådman samt tre tingsfiskaler.

Bemanningen skulle egentligen ha bestått av en lagman, fyra rådmän och två fiskaler. Vilket för övrigt ska ses som en minimibemanning för verksamhetens bedrivande. Domare från Förstärkningsstyrkan har kontinuerligt verkat vid tingsrätten sedan i vart fall 2022. Ibland har pensionerade domare anlitats. Fiskalerna slutade i december 2023 och januari 2024, varvid Hovrätten för Nedre Norrland drog in fiskalsplatserna. En av tingsrättens två ordinarie rådmän slutade den 3 februari 2024. Ordinarie domare vid tingsrätten var sedan den dåvarande lagmannen och jag. Därutöver var domare från Förstärkningsstyrkan verksamma vid tingsrätten. Pensionerade domare anlitades emellanåt, men inte i någon vidare omfattning. I och med att rådmannens och fiskalernas anställningar avslutades enligt ovan ankom det på lagmannen och mig att bevaka de mål som fanns på deras rotlar. Detta medförde att jag för egen del hade att bevaka och hantera uppemot sammanlagt 500 mål och ärenden, varav hälften kan uppskattas ha bestått av brottmål och resten av vid tingsrätten i övrigt förekommande typer av mål och ärenden. Lagmannens arbetsbelastning med mål och ärenden var ungefär densamma. Till beskrivningen hör också att domarna från Förstärkningsstyrkan regelmässigt hade resdagar på måndagar och fredagar. De var således inte på plats dessa dagar och det förekom att de inte närvarade andra veckodagar pga. engagemang vid andra domstolar. Jag och f.d. lagmannen, och sedermera nuvarande tf. lagman, behövde ha ständig beredskap för att hålla häktningsförhandlingar varje måndag och fredag samt för andra angelägna uppgifter. Vi var dessutom de enda vid tingsrätten som hanterade H-ärenden och vi deltog därutöver i tingsrättens helg- och kvällsberedskap. Det var inte ovanligt att åklagarna koncentrerade häktningsframställningarna och ansökningarna i H-ärenden till slutet av arbetsveckorna. Vi ordinarie domare hade en orimlig arbetsbelastning, som motsvarade flera rådmanstjänster för var och en av oss. Det var ogörligt att upprätthålla en effektiv målhantering. Situationen var inte just något bättre 2023. Av [ett] mejl framgår att en fd lagman vid tingsrätten i november 2022 framhöll det vid tingsrätten mycket kritiska läget. Den lagman som tjänstgjorde innan nuvarande tf. lagman meddelade vid upprepade tillfällen Domstolsverket och Förstärkningsstyrkan att arbetssituationen var ohållbar. Han skrev i mejl den 22 december 2023 att tingsrätten måste få betydande resursförstärkningar för att ta hand om mål, häktade mål och akut rotelarbete samt angav att tingsordningen riskerade att haverera. Lagmannen anförde också i mejl samma dag att han såg en klar risk för att det inte skulle kunna hanteras annat än förtursmål med farhågor för att personalen inte skulle orka mer och bli sjukskrivna. Han framhöll att kriterierna för tillsättning av domare måste ses över. Lagmannen skrev i mejl den 13 januari 2024 att den hjälp som kunde fås av Förstärkningsstyrkan och pensionerade domare inte löste problematiken och att han hade svårt att se någon annan lösning än att han och sedermera tillträdande tf. lagman samt jag fick fokusera på häktningar, häktade mål, ansökningar i H-ärenden och möjligen familjemål med interimistiska yrkanden. Det framhölls även i mejlet att tingsrätten inte kunde uppfylla sina åligganden och påpekades att rotelarbetet var eftersatt. I ett mejl den 31 januari 2024 framfördes att situationen var ohållbar eftersom målen från fiskalsrotlarna och en rådmansrotel skulle hanteras av lagmannen och mig, utöver de rotlar vi redan hanterade. I mejlet efterlystes en till två domare som enbart fokuserade på att gå igenom rotlarna och vidta åtgärder samt eventuellt avgöra mål på handlingarna. Vid ett digitalt möte den 14 februari 2024 med bl.a. representanter från tingsrätten, Domstolsverket och Förstärkningsstyrkan, där även jag närvarade, redogjordes på nytt för tingsrättens mycket prekära situation. För egen del framhöll jag det ohållbara i min arbetssituation. Trots tingsrättens ansträngningar genom åren för att få hjälp via Domstolsverket och Förstärkningsstyrkan förbättrades inte situationen med arbetsbelastningen i någon nämnvärd omfattning. Detta medförde att jag sagt upp min anställning som rådman vid tingsrätten med motiveringen att arbetsbördan är orimlig. Situationen vid tingsrätten är fortfarande ungefär densamma.

Efter det att tingsfiskalen som hanterat mål … på rotel 10 avslutat sin anställning i slutet av 2023 har det ankommit på mig att bevaka målet. Tingsrättens interna kommunikation i målen skedde då liksom nu via mejl. Jag uppfattade den av en advokat ingivna handlingen benämnd svaromål med yrkanden som en ansökan om genstämning. Jag instruerade därför kansliet via mejl den 19 januari 2024 att förelägga ingivaren att betala ansökningsavgift och informera om att innehållet i handlingen var sådant att handlingen fick anses utgöra en genstämning. Ansökningsavgiften betalades utan påpekanden om att handlingen inte utgjorde en genstämning. Någon genstämning utfärdades emellertid inte och trots begäran från kärandeombudet i skrivelse inkommen den 6 februari 2023 [ rätteligen 2024, JO:s anm. ] att målet skulle sättas ut till muntlig förberedelse eller annan handläggningsåtgärd vidtas lämnades inte besked om att målet skulle sättas ut till sådan förhandling förrän den 19 mars 2023 [ rätteligen 2024, JO:s anm. ], dagen efter nämnda ombud begärt återkoppling i målet. Uteblivna åtgärder så långt torde bero på att jag under veckorna 5-11 hade förhandlingar under fem, fyra, fyra, tre, tre, tre respektive två dagar samt därutöver förhandlingar under två söndagar inom perioden. Förhandlingarna tarvade både förberedelser och avfattning av domar och beslut. Därtill ska läggas en ständig inkommande strid ström av mejl angående handlingar i den målstock om uppemot 500 mål som jag skulle hantera och de arbetsförhållanden i övrigt som rådde och som det redogjorts för ovan. Av diariet framgår att annan domare den 14 juni 2024 beslutat att målet skulle sättas ut snarast. Jag hade semester vecka 27-31 2024. Arbetsförhållande var vid återgång i arbetet vecka 32 lika orimliga som dessförinnan.

Tingsrätten redovisade i huvudsak följande bedömning.

Stämning ska utfärdas utan dröjsmål. I detta fall utfärdades stämning först sju veckor efter att stämningsansökan kom in, vilket är för sent. Dröjsmålet synes bero på det ansträngda arbetsläget på tingsrätten och att ansvarig domare hade sommarsemester när stämningsansökan lämnades in. Sedan svaromål kommit in blev målet liggande utan åtgärd i tre månader vilket synes bero på det ansträngda arbetsläget samt på att ansvarig domare avslutade sin tjänstgöring vid tingsrätten under perioden.

Svaromålet missuppfattades som en ansökan om genstämning på grund av de yrkanden som framställdes. Svaranden borde ha kontaktats för att kontrollera vad som var hans avsikt med det som anfördes i svaromålet. Eftersom någon ansökan om genstämning inte skett i målet och då svaranden vid muntlig förberedelse förklarat att det inte var hans avsikt att ansöka om genstämning, har den erlagda ansökningsavgiften återbetalats till honom.

När käranden inkom med yttrande den 6 februari 2024 borde målet ha satts ut till sammanträde för muntlig förberedelse. Ett beslut om muntlig förberedelse dröjde till den 14 juni och ett sådant sammanträde ägde rum först drygt fem månader därefter. Även detta dröjsmål berodde på det ansträngda arbetsläget för ansvarig domare. Huvudförhandling i målet kommer att hållas den 19 mars 2025.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att handläggningen av målet inte har skett i enlighet med regeln i 42 kap. 6 § tredje stycket rättegångsbalken om att rätten ska driva förberedelsen med inriktning på ett snabbt avgörande av målet.

Vidare borde tingsrätten under handläggningen ha återkopplat till ombudet när han kontaktade domstolen gällande målets handläggning.

Tingsrätten beklagar den uppkomna situationen som kan förklaras men inte ursäktas av den synnerligen ansträngda arbetssituation som råder vid domstolen.

JO har inför ärendets avgörande kunnat konstatera att huvudförhandling i målet hölls den 19 mars 2025 och att tingsrätten meddelade dom en vecka senare.

Mål 2 (dnr 661-2025) Hälsinglands tingsrätt yttrade sig även denna gång genom tf. lagmannen DD Tingsrätten redovisade i huvudsak följande bedömning.

BB bifogade inte några behörighetshandlingar då stämningsansökan gavs in den 24 september 2024. Efter föreläggande om detta gav BB in en fullmakt den 16 oktober 2024, som dock inte omfattade hans namn och därmed inte utvisade hans behörighet att företräda käranden. Tingsrätten borde i samband därmed normalt ha uppmärksammat honom på detta. Tingsrätten beklagar att så inte skedde och kan endast ange domstolens synnerligen ansträngda arbetssituation som förklaring till det inträffade. För att undvika den olägenhet för käranden som blivit följden av att ombudet inte gett in efterfrågad fullmakt beslutade tingsrätten med stöd av 12 kap. 9 § tredje stycket rättegångsbalken att i januari 2025 utfärda stämning i målet trots att föreläggandet inte följts.

Uppgifter från Domarnämnden och Förstärkningsstyrkan Mot bakgrund av de uppgifter som framkom om bemannings- och arbetssituationen vid tingsrätten inhämtade JO vissa uppgifter från Domarnämnden och Förstärkningsstyrkan vid Domstolsverket.

Från Domarnämnden efterfrågade JO bl.a. uppgift om hur många rådmanstjänster som tingsrätten annonserat ut 2023–2025 och utfallet av dessa. Av de uppgifter som nämnden redovisade framgick bl.a. följande.

Under 2023 annonserade tingsrätten ut rådmanstjänster vid två tillfällen. Ett ärende avsåg två eller flera tjänster och ett ärende avsåg två tjänster. Justitiedepartementet skrev av båda ärendena eftersom ingen sökande förts upp på förslag av Domarnämnden. Under 2024 annonserade tingsrätten ut rådmanstjänster vid fyra tillfällen. Ett ärende avsåg fyra tjänster, två ärenden avsåg tre tjänster och ett ärende avsåg en eller flera tjänster. Domarnämnden skrev av tre av ärendena på grund av att det inte fanns någon sökande i ärendena och ett ärende skrevs av på grund av att den enda sökande återkallat sin ansökan. Under 2025 har tingsrätten annonserat ut rådmanstjänster vid två tillfällen. Vid bägge tillfällena har det rört sig om fyra tjänster. Domarnämnden skrev av det ena ärendet på grund av att det inte fanns någon sökande i ärendet och det andra på grund av att den enda sökande återkallat sin ansökan.

Från Förstärkningsstyrkan, som utgörs av en grupp av bl.a. domare som har till uppgift att hjälpa domstolar i behov av förstärkning, efterfrågade JO bl.a.

närmare uppgifter angående verksamhetens insatser vid tingsrätten under 2023– april 2025. Av de uppgifter Förstärkningsstyrkan redovisade framgick bl.a. följande.

Förstärkningsstyrkan har bemannat tingsrätten under hela den aktuella perioden. Tilldelningen har haft sin utgångspunkt i antalet vakanta domartjänster vid tingsrätten. Under 2023 tjänstgjorde 2–3 domare från styrkan vid tingsrätten, under 2024 tjänstgjorde 2–4 domare och under januari–april 2025 rörde det sig om 2,5–3 domare. Förstärkningsstyrkan har hela tiden haft en löpande dialog med tingsrätten angående domstolens behov för att försäkra att verksamheten kunnat upprätthållas. Detta har bl.a. medfört ytterligare insatser för att hantera specifika mål och avgöra mål på handlingarna på distans. Domare från Förstärkningsstyrkan har också involverats i tingsrättens jourverksamhet.

Uppdraget vid Hälsinglands tingsrätten har skilt sig från Förstärkningsstyrkans vanliga uppdrag som i huvudsak består i att avgöra mål efter huvudförhandling. Merparten av styrkans domare som tjänstgjort vid tingsrätten har haft ett s.k. rotelansvar. Domare från Förstärkningsstyrkan har också behövt vara på plats i Hälsingland i större utsträckning än vid andra insatser. Förstärkningsstyrkans verksamhet är inte anpassad för att, som är fallet i Hälsinglands tingsrätt, närmast helt bära den dömande verksamheten. Verksamheten är i huvudsak inriktad på att hjälpa till som ett mindre tillskott till den ordinarie arbetsstyrkan på domstolarna vid sjukskrivningar, vakanser och tillfälliga arbetstoppar.

Rättslig reglering

Enligt 2 kap. 11 § andra stycket regeringsformen ska en rättegång genomföras rättvist och inom skälig tid.

I 42 kap. rättegångsbalken finns bestämmelser om stämning och förberedelse i tvistemål.

Av 2 § framgår vad en ansökan om stämning ska innehålla. I 3 § anges vilka åtgärder som tingsrätten ska vidta om en stämningsansökan är bristfällig eller ofullständig. Om ansökningen inte avvisas ska rätten enligt 5 § utfärda stämning på svaranden att svara på käromålet. Av 6 § första stycket följer att förberedelse ska äga rum i målet när stämning utfärdats. Enligt bestämmelsens tredje stycke ska rätten driva förberedelsen med inriktning på ett snabbt avgörande av målet. Enligt 9 § tredje stycket ska sammanträde hållas så snart som möjligt efter ett skriftligt svaromål har kommit in till rätten, om det inte med hänsyn till målets beskaffenhet är lämpligare med fortsatt skriftväxling.

Av 15 § förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion (tingsrättsinstruktionen) framgår att det för varje mål och ärende vid varje tidpunkt ska finnas en ansvarig domare.

Av 1 § framgår att lagmannen ansvarar för tingsrättens verksamhet och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt. Av detta följer att

lagmannen är den som är ytterst ansvarig för att mål och ärenden drivs fram mot ett avgörande inom skälig tid. I det ansvaret ligger en skyldighet att agera och vidta åtgärder när ett mål inte kan avgöras inom rimlig tid. Om det i absoluta undantagsfall på grund av ett synnerligen ansträngt arbetsläge inte skulle vara möjligt att vidta några åtgärder, bör domstolschefen i vart fall vara skyldig att för anslagsförmedlande organ påtala behovet av ytterligare resurser. (Se prop. 2008/09:213 s. 10 f.)

Bedömning

Tingsrättens handläggning av mål 1 (dnr 9421-2024) Av utredningen framgår inledningsvis att det dröjde mer än sju veckor innan tingsrätten utfärdade stämning i målet. Detta borde ha skett utan dröjsmål och tidsutdräkten är inte godtagbar (se bl.a. JO 1982/83 s. 24, dnr 2900-1981, och JO 2005/06 s. 52, dnr 4498-2003).

Vidare framgår att svaromålet kommunicerades först tre månader efter att det kommit in. Dessutom framgår att tingsrätten missuppfattade svaromålet som en ansökan om genstämning och därför förelade svaranden att betala en ansökningsavgift. Som även tingsrätten funnit borde domstolen i detta fall ha kontaktat svaranden för att kontrollera vilken avsikt han hade med de yrkanden som framfördes i svaromålet.

Efter att käranden yttrat sig över svaromålet i februari 2024 vidtog tingsrätten i princip inga aktiva handläggningsåtgärder för att driva målet framåt förrän i november då målet bokades ut till muntlig förberedelse. Den muntliga förberedelsen ägde rum den 29 november, dvs. över ett år efter att svaromålet kommit in. Jag bedömer att såväl kommunicering av svaromålet som sammanträde för muntlig förberedelse borde ha skett i ett tidigare skede av handläggningen. Den passivitet som har präglat handläggning är inte förenlig med skyldigheten enligt 42 kap. 6 § tredje stycket rättegångsbalken att driva förberedelsen med inriktning på ett snabbt avgörande av målet. Tingsrätten meddelade dom i målet den 26 mars 2025. Den sammanlagda handläggningstiden uppgick därmed till ett år och åtta månader, vilket inte framstår som rimligt i förhållande till målets beskaffenhet.

Utöver de ovan påtalade bristerna framkommer att kärandeombudet vid flera tillfällen kontaktat domstolen angående målets handläggning. Som även tingsrätten angett i sitt remissvar borde domstolen ha återkopplat till ombudet med anledning av hans kontaktförsök.

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att domstolens handläggning har varit både långsam och i vissa delar även bristfällig.

Tingsrättens handläggning av mål 2 (dnr 661-2025) Av utredningen framgår att BB i egenskap av ombud inkom med en ansökan om stämning till tingsrätten den 24 september 2024. Den 3 oktober förelade

tingsrätten honom att inkomma med behörighetshandlingar. Han gav in en fullmakt till tingsrätten den 16 oktober.

Av remissvaret framgår att tingsrätten bedömde att denna fullmakt inte utvisade BB:s behörighet att företräda käranden. Någon åtgärd vidtogs emellertid inte med anledning av det förrän den 21 januari 2025. Målet blev således liggande under mer än tre månader utan att någon åtgärd vidtogs för att ansökningshandlingarna skulle kompletteras eller för att handläggningen på annat sätt skulle föras framåt. I likhet med tingsrätten anser jag att domstolen omgående borde ha påtalat för BB att de handlingar som han gav in i oktober 2024 inte bedömdes utvisa hans behörighet att företräda käranden så att handläggningen av målet kunde fortgå. Jag kan konstatera att handläggningen brustit i detta avseende.

Fråga om kritik mot ansvariga domare och domstolschefer Jag är medveten om den ansträngda situation som råder på vissa domstolar. En pressad arbetssituation anges ofta vara en orsak till de brister eller dröjsmål i handläggningen som framkommer i min tillsyn över domstolarna. Även vid en pressad arbetssituation skulle den typ av brister som förevarit i de nu aktuella ärendena normalt sett leda till kritik mot de domare som ansvarat för målens handläggning eller ytterst mot domstolens chef. Vad gäller de nu för målen ansvariga domarna och lagmännen vid Hälsinglands tingsrätt gör jag dock följande bedömning.

I tingsrättens remissvar samt i yttrandena från EE och FF beskrivs att arbetsläget vid domstolen under en längre tid varit synnerligen ansträngt. Domstolen har under 2024 haft en ordinarie rådman i tjänst och tre rådmanstjänster har stått vakanta. Vidare drogs de två fiskalstjänsterna in i början av 2024. Det framgår att den dömande verksamheten i stor utsträckning bedrevs av tillresta domare från Förstärkningsstyrkan. Av utredningen framgår att tidigare lagmän bl.a. i november 2022 meddelade Domstolsverket och Förstärkningsstyrkan att bemanningssituationen var mycket kritisk och i december 2023 och i januari 2024 att arbetssituationen var ohållbar.

Förstärkningsstyrkan har verkat vid domstolen under hela den tid som aktualiseras i mina ärenden. Av de uppgifter som den har redovisat framgår att tilldelningen har utgått från antalet vakanta domartjänster. Antalet domare som har tjänstgjort vid tingsrätten har dock varierat över tid och det framgår inte närmare i vilken omfattning de faktiskt har verkat vid tingsrätten. Det framgår inte heller i vilken utsträckning domare från Förstärkningsstyrkan har bistått de ordinarie domarna i arbetet med att bereda mål. Jag finner därför skäl att vid min bedömning i huvudsak utgå från att situationen vid domstolen har varit på det sätt som framgår av bl.a. yttrandena från rådmannen FF och tingsfiskalen EE.

Mot bakgrund av det som sålunda kommit fram om bemannings- och arbetssituationen vid Hälsinglands tingsrätt under den aktuella perioden är det

min bedömning att förhållandena har varit sådana att det har varit mycket svårt, närmast ogörligt, för domarna att i varje enskilt mål kunna leva upp till de krav som kan ställas på handläggningen. Jag anser mig därför inte kunna rikta kritik mot EE och FF för de brister som uppvisats i de två nu aktuella dispositiva tvistemålen.

När resurserna, t.ex. i form av bemanning, inte räcker till måste det ankomma på lagmannen att i första hand se över organisationen och göra andra nödvändiga förändringar för att bättre kunna möta den uppkomna situationen. Av utredningen framgår dock att Hälsinglands tingsrätt har haft tre olika domstolschefer under den aktuella perioden. Det har således saknats den kontinuitet i domstolens ledning som är en förutsättning för att genomföra genomgripande förändringar och förbättringar av verksamheten. Det mycket ansträngda bemannings- och arbetsläget har vidare inneburit att den som för tillfället varit lagman likaså haft stora svårigheter att såväl strukturerat som i enskilda fall agera och vidta åtgärder när mål inte kan avgöras inom en rimlig tid. De har som framgått återkommande påtalat behovet av ytterligare resurser och verkat för att tillsätta vakanserna vid tingsrätten, dessvärre utan framgång. Enligt min uppfattning har annat inte framkommit än att respektive domstolschef vidtagit de åtgärder som rimligen kan krävas för att uppfylla sitt ansvar enligt 1 § tingsrättsinstruktionen. Det framstår därför inte som befogat att rikta kritik mot någon av dem.

Jag är således kritisk till hur dessa två tvistemål vid tingsrätten har handlagts men finner av de skäl jag har redovisat likväl inte anledning att rikta kritik mot någon befattningshavare som står under min tillsyn.

Jag vill avslutningsvis framhålla att situationen vid tingsrätten är mycket bekymmersam. Tingsrätten har i de nu aktuella ärendena inte lyckats leva upp till parternas befogade krav på en effektiv och korrekt handläggning i domstol. En sådan bristfällig handläggning kan öka den påfrestning det innebär att vara part i en rättegång och riskerar att allmänhetens förtroende för rättsväsendet påverkas negativt. Det som framkommit visar också hur arbetssituationen rent faktiskt kan se ut för vissa domare med en arbetsbelastning som inte är hållbar.

En kopia av beslutet lämnas till regeringen, Domstolsverket, Domarnämnden, Förstärkningsstyrkan och Hovrätten för Nedre Norrland för kännedom.

Ärendena avslutas.

Beslutet har fattats av chefsJO Erik Nymansson. Dokumentet har fastställts digitalt och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Emma Johnsson har föredragit ärendena och byråchefen Stefan Nyman har deltagit i beredningen.