Ifrågasatt missbruk av dominerande ställning - införande av startavgift på 020-samtal från Telias telefonautomater

Telia AB, org.nr. 556103-4249, 123 86 FARSTA

SAKEN

Ifrågasatt missbruk av dominerande ställning; införande av startavgift för frisamtals­tjänster (020-samtal eller motsvarande) från Telias telefonautomater

BESLUT

Konkurrensverket vidtar ingen åtgärd med stöd av konkurrenslagen (1993:20).

ifrågasatt konkurrensbegränsning

1. Global TeleSystems (Sverige) AB (GTS) har i skrivelse som kom in till Konkurrens­verket den 28 mars 2000 hemställt att Konkurrensverket skall pröva om Telias införda startavgift för 020-samtal eller motsvarande från Telias telefonautomater utgör ett missbruk av do­minerande ställning enligt 19 § konkurrenslagen (1993:20), KL. GTS har därvid också hemställt att Konkurrensverket interimistiskt skall ålägga Telia att upphöra med ifrå­gavarande avgiftsuttag. Enligt vad GTS har anfört i sitt klagomål har Telias in­förda startavgift medfört negativa effekter för konkurrerande operatörer efter­som konkurren­ternas tjänster inte blir åtkomliga för användaren utan att denne först köper Telias tele­fonkort.

2. Tele2 AB har i yttrande som kom in till Konkurrensverket den 10 april 2000 bl.a. belyst effekterna av Telias införda startavgift för 020-samtal. Tele2 har hävdat att Telias avgiftsuttag leder till konkurrensbegränsande effekter på marknaden för tele­fonkort och marknaden för att tillhandahålla frisamtalstjänster. Enligt Tele2 kräver Tele2:s återförsäljare och distributörer att få tillbaka vad de har betalt till Tele2 för telefonkort, som inte längre går att sälja. Telefonkortskunderna köper inte längre tele­fonkort från Tele2.

3. Även andra aktörer har vid kontakter med Konkurrensverket uppgett att Telias införda avgiftsuttag får konkurrensbegränsande effekter.

4. Konkurrensverket fann i beslut den 28 april 2000 att det då inte förelåg förutsättningar att meddela något interimistiskt åläggande.

företagen

5. Telia AB är moderbolag i Teliakoncernen vars verksamhet är indelad i fem affärsom­råden: Carrier & Nät, Mobil, Företag, Privat och Enterprises. Affärsområde Privat svarar för utveckling, marknadsföring och försäljning av telekommunikationstjänster till mindre företag och privatpersoner. I affärsområdet ingår bolaget Telia Nära AB som bl.a. svarar för utveckling, marknadsföring och försäljning av telekomprodukter till mindre företag och privatpersoner. En enhet i bolaget, kallad Offentlig Telekom, har förvaltnings- och driftansvar för Telias telefonautomater.

6. GTS är ett amerikanskägt teleoperatörsföretag som totalt i koncernen omsätter ca 8 miljarder kronor. GTS är etablerat i 18 länder i Europa. GTS verksamhet är primärt riktad mot företagsmarknaden. GTS tjänster omfattar bl.a. telefoni, telekonferenser och Internettjänster. GTS har ett väl utbyggt telenät i Europa. GTS omsättning i Sve­rige (total försäljning till slutanvändare) uppgår till ca 260 miljoner kronor. GTS till­handahåller telefonkort.

Bakgrund

Branschförhållanden

7. Telemarknaden kan delas upp i olika delmarknader. En betydelsefull marknad är marknaden för teletjänster. I begreppet teletjänster ingår i princip alla typer av tjänster som allmänheten kan komma i åtnjutande av från fasta eller mobila nätanslutnings­punkter. Den vanligaste teletjänsten är telefonitjänsten som enligt telelagens (1993:597) definition består i överföring av tal och som även medger överföring av telefaxmeddelanden samt datakommunikation via låghastighetsmodem. Vissa tele­tjänster nås genom speciella nummerserier eller anropsnummer, t.ex. frisamtalstjäns­ter, nummerupplysning, tjänster med delad kostnad och betalteletjänster.

8. Av den svenska nummerplanen för telefoni (E.164) framgår att med frisamtalstjänster menas att det är kostnadsfritt att ringa till dessa nummer. Nummerkapacitet har tillde­lats 020-serien för frisamtalstjänster. Nummerserien 0800 har reserverats i nummer­planen för framtida användning för frisamtalstjänster. Frisamtalstjänster baserade på ett system där vissa nummerserier särskilt har reserverats är vanligt förekommande i flera länder.

9. Systemet med frisamtalstjänster har gett upphov till olika tjänstemarknader som är baserade på användning av 020-nummer eller 0200-nummer. I den fortsatta framställ­ningen används beteckningen 020-nummer. En sådan tjänstemarknad kan primärt sägas innehålla olika kundtjänstfunktioner såsom riktad kundupplysning eller specifik information. En annan delmarknad är marknaden för telefonkort som kan användas för telefoni. Exempel på företag som är verksamma på denna marknad är Telia, GTS, Global One, Gnanam, Tele2 och RSL COM.

10. Telia tillhandahåller flera olika telefonkort med olika användningsområden och pris­villkor. Samtliga Telias kort är emellertid möjliga att använda för såväl nationell som internationell telefoni. Telias kontantkort är ett förbetalt kort som utgör ett renodlat betalningsmedel för användning av Telias telefonautomater. Telia Travel Card och Telia Access är telefonkort med magnetremsa för traditionell telefoni. Det senare är ett efterbetalt kort där användaren faktureras beloppet i efterhand. Dessa kort är emeller­tid inte inriktade på att användas i Telias telefonautomater. Merparten av den trafik som dessa kort genererar är från utlandet. Enligt Telia genererar dessa kort trafik en­dast i mycket liten omfattning från Telias telefonautomater. Telia Budget Call är en relativt ny tjänst och är ett telefonkort av 020-karaktär för s.k. IP-telefoni. Produkten är fram­tagen för att användas från vilket abonnemang som helst. Det huvudsakliga använd­ningsområdet förväntas bli från ordinarie fast abonnemang. Bensin- och bank­kort med magnetremsa kan också användas som telefonkort till att nyttja Telias tele­fonauto­mater. När denna typ av kort används i Telias telefonautomater är kostnaden för kunden densamma som vid användningen av Telias kontantkort förutom att kun­den erlägger en högre startavgift. Den del som överstiger den startavgift Telia allmänt tillämpar går till respektive kortföretag.

11. De på marknaden förekommande telefonkort som tillhandahålls av med Telia kon­kur­rerande teleoperatörer är sådana där det finns angivet ett frisamtalsnummer samt en s.k. PIN-kod. Slutanvändaren kan ringa det angivna 020-numret från vilken terminal som helst, t.ex. en telefonkiosk eller annan fast ansluten telefon. När slutanvändaren anropar det angivna 020-numret kopplas samtalet i normalfallet till en kortplattform som förenklat kan sägas utgöras av en server. När kontakt med kortplattformen er­hål­lits kan kunden via knapptryckningar ringa nationella eller internationella samtal. En användare av ett 020-nummer debiteras inte någon avgift vid en uppkoppling från en fast ansluten telefon.

12. GTS tillhandahåller tre typer av förbetalda telefonkort. Vision-Line är ett kort avsett för användare som företrädesvis ringer inom Sverige och övriga nordiska länder samt dem som ringer från mobiltelefoner. Hela Världen är ett kort avsett för användare som ringer mycket till länder utanför Norden. Kortet kan endast användas från Sverige. Promotion-Line är ett telefonkort som vänder sig till företag och föreningar som vill ha sin egen design på korten och använda detta som ett gåvokort vid t.ex. kampanjer. Härutöver tillhandahåller GTS ett efterbetalt telefonkort, kallat VIP-line .

rättslig bedömning

13. Enligt 19 § konkurrenslagen (1993:20), KL, är missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande ställning på marknaden förbjudet.

14. Den fråga som aktualiserats i ärendet gäller huruvida Telias införande av startavgift för 020-samtal från Telias telefonautomater kan anses strida mot 19 § KL.

15. Telia har i ärendet som främsta skäl till den införda avgiften gjort gällande att Telias telefonautomater går med förlust. Under 1998 uppgick förlusten enligt Telia till 110 miljoner kronor och under 1999 till 36 miljoner kronor. Telia har vidare motiverat den nya ordningen med att samtliga användare av automaterna får betala en avgift för själva nyttjandet av automaten som sådan. Enligt Telia är avgifterna generella och tillämpas gentemot samtliga användare av telefonautomaterna oavsett vilken telefoni­tjänst de önskar utnyttja. Telia har dessutom påpekat att vem som helst har rätt och möjlighet att placera ut telefonautomater och erbjuda allmänheten tillgång till dessa mot ersättning. Det finns därför enligt Telia inte i sig någon skyldighet för Telia att upplåta sina telefonautomater till konkurrerande operatörer. När ärendet inleddes hade varken GTS eller Tele2 vänt sig till Telia för att diskutera frågan om nyttjande av Telias tele­fonautomater och därvid exempelvis begärt ett avtal med Telia som reglerar frågan om ersättning för användning av automaterna.

16. Telias införande av den aktuella avgiften innebär att teletjänster som tillhandahålls genom frisamtalsnummer via Telias telefonautomater endast går att komma i åtnju­tande av om kunden först betalar en startavgift som uppgår till tre kortmarkeringar, ca tre kronor. Det sätt på vilket avgiften tas ut innebär att kunden i normalfallet nödgas föra in ett Telia telefonkort i automaten för att kunna slå frisamtalsnumret i fråga. För användning av Telias telefonautomater kan kunden i och för sig även använda bensin- eller bankkort men priset blir då avsevärt högre, mellan 7-9 kronor. Vid tidpunkten för Telias införande av den aktuella avgiften för frisamtal uppkom således den direkta effekten att telefonkort utgivna av Telias konkurrenter inte kunde användas i Telias telefonautomater om inte kunderna samtidigt hade tillgång till Telias telefonkort.

17. Under utredningen har framkommit att det finns förutsättningar för konkurrerande teleoperatörer att reglera frågan om ersättning för användning av Telias telefonauto­mater i avtal med Telia. GTS har begärt och sedermera ingått ett avtal med Telia som i huvudsak innebär en möjlighet för GTS att direkt med Telia reglera frågan om ersätt­ning för användning av automaterna. Telia har uppgett att det härutöver pågår diskus­sioner med ytterligare en teleoperatör om en motsvarande lösning för deras kunder. Kunder med telefonkort utgivna av konkurrerande teleoperatörer kan med denna lös­ning använda Telias telefonautomater även utan att samtidigt behöva ha till­gång till Telias telefonkort.

18. Post- och telestyrelsen, som bl.a. utövar tillsyn över efterlev­naden av telelagen, har vidare genom beslut den 24 maj 2000 har förelagt Telia att från och med den 14 juni 2000 upphöra med att debitera användare som ringer 020-samtal från Telias telefonautomater.

19. Med hänsyn till vad som har framkommit i ärendet finner Konkurrensverket inte skäl att utreda ärendet vidare. Konkurrensverket vidtar således inga åtgärder med stöd av KL i detta fall.

20. Konkurrensverket har i ärendet inte utrett huruvida Telias erbjudna villkor skulle kun­na anses oskäliga i KL:s mening.

21. Om Konkurrensverket i ett visst fall beslutar att inte meddela ett åläggande enligt 23 § första stycket KL, får Marknadsdomstolen enligt andra stycket samma paragraf göra det på talan av ett företag som berörs av den påtalade överträdelsen.

Detta beslut har fattats av generaldirektören. Föredragande har varit konkurrenssak­kunnige Erik Westerström. I den slutliga handläggningen har också konkurrensrådet Ulf Malmström deltagit.

Ann-Christin Nykvist

Erik Westerström

Kopia till: Telia AB Global TeleSystems (Sverige) AB Post- och telestyrelsen

Detta beslut lagras elektroniskt hos Konkurrensverket.