Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande bredband - Luleå

KONKURRENSVERKET

Lulebo AB, Lunet AB och Luleå kommun Advokat Kaisa Adlercreutz MAQS Law Firm Advokatbyrå AB Box 11918 404 39 Göteborg

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet - Luleå

Konkurrensverkets beslut

Konkurrensverket avskriver ärendet från vidare handläggning.

Bakgrund

Telenor Sverige AB (Telenor) bedriver bredbandsverksamhet i Luleå k o m m u n framförallt genom dotterbolaget B2 Bredband AB (Bredbandsbolaget). Telenor har i ett klagomål som kom in till Konkurrensverket den 22 februari 2010 bland annat gjort gällande att Lunet AB (Lunet) och/eller Lulebo AB (Lulebo) tillämpar vissa förfaranden som omfattas av bestämmelserna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet i 3 kap. 27-28 §§ konkurrenslagen (2008:579), KL. Telenor har mot bakgrund av detta hemställt att Konkurrensverket i enlighet med 3 kap. 32 § KL ska väcka talan mot Lunet och/eller mot Lulebo.

Lulebo är det kommunala bostadsbolaget i Luleå kommun. Lunet ansvarar för driften av nätinfrastruktrur i Luleå k o m m u n (det så kallade stadsnätet) och erbjuder tillträde till nätet på olika sätt (bland annat genom så kallade svartfibertjänster och kapacitetstjänster).

Klagomålet utreddes irdedningsvis inom ramen för ärende med dnr 159/2010. Ärendet skrevs av den 29 juni 2010. Samma dag beslutade Konkurrensverket att inom ramen för ett initiativärende utreda vidare vissa frågor som h a d e aktualiserats. Vad som utretts inom aktuellt ärende är dels om Lunet tillämpar ett förfarande som innebär dislaiminerande prissättning, dels om det utgör en konkurrenssnedvridning att Lulebos hyresgäster erbjuds fri nätanslutning p å det sätt som är fallet i Luleå kommun och att Lulebo inkluderar en internettjänst i den hyra som Lulebos hyresgäster betalar oavsett om tjänsten nyttjas eller inte. Verket har utrett om nämnda förfaranden står i strid med 3 kap. 27 § KL.

KONKURRENSVERKET BESLUT

Ärendet

Inledning

Lulebo har till föremål för sin verksamhet att inom Luleå k o m m u n äga och förvalta bostäder samt att bedriva därmed förenlig verksamhet. Bolagets syfte är att främja bostadsförsörjningen i kommunen. Lulebo är den största fastighetsägaren i Luleå kommun och nästan var tredje kommuninvånare bor i någon av Lulebos fastigheter. Lulebo äger och förvaltar 259 fastigheter med knappt 11 000 lägenheter och 276 kommersiella lokaler.

Lunet är ett aktiebolag som har till föremål för sin verksamhet att erbjuda digitala tjänster samt bygga och äga fiberoptiskt kabelnät samt bedriva därmed förenlig verksamhet. Utöver driften av stadsnätet tillhandahåller Lunet grossisttjänster som huvudsakligen kan delas in i produktkategorierna svart fiber, kapacitetstjänster och tillgång till det öppna stadsnätet.

Lunet ägs till 50 procent av Luleå Energi och till 50 procent av Lulebo. Luleå Energi respektive Lulebo är i sin tur helägda dotterbolag till Luleå kommunföretag AB.

Lunets prissättning

Konkurrensverket har utrett Lunets prismodeller och prissättning vad framförallt avser grossisttjänsterna svart fiber och tillgång till det öppna stadsnätet. Verket har begärt in och analyserat ingånget avtal om förmedling av tjänster i stadsnätet som har träffats mellan Lunet och Lulebo. Verket har särskilt analyserat effekterna av den ekonomiska kompensation som Lulebo månatligen enligt avtalet ska erlägga till Lunet.

Lulebos erbjudande om nätanslutning och intemettjänst inkluderat i hyran Konkurrensverket har vidare utrett förfarandet att Lulebos hyresgäster erbjuds nätanslutning och internettjänst inkluderat i den bostadshyra som Lulebos hyresgäster betalar oavsett om anslutningen eller tjänsten nyttjas av hyresgästen. Utredningen har bland annat avsett att fastställa bakgrunden till förfarandet och att analysera konkurrenseffekterna.

Skäl för beslutet

Inledning

Enligt 3 kap. 27 och 32 §§ KL kan Stockholms tingsrätt på talan av Konkurrensverket förbjuda en kornmun att i en säljverksamhet tillämpa ett visst förfarande om detta snedvrider, eller riskerar att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden, eller om det hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten eller utvecjklingen av sådan konkurrens. Förbud får dock inte meddelas för förfaranden som är försvarbara från allmän synpunkt.

KONKURRENSVERKET

Enhgt 3 kap. 28 § KL gäller detsamma ett förfarande eller en verksamhet i en annan offenthg aktör om en k o m m u n har ett direkt eller indirekt dominerande inflytande över den juridiska personen exempelvis genom ägarskap.

Som exempel på förfaranden som kan omfattas av 3 kap. 27 § KL nämns i förarbetena till regeln bland annat diskriminering och förfaranden som är selektiva. O m det under utredningens gång skulle framkomma att något av de ständiga förbuden i KL har överträtts, bör ett ingripande istället ske med stöd av något av dessa.1 Enligt 2 kap. 7 § KL kan missbruk bestå i att tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner, varigenom vissa handelspartner får en konkurrensnackdel (innefattande så kallad prisdiskrurninering). Enligt samma bestämmelse kan missbruk även bestå i att begränsa produktion, marknader eller teknisk utveckling till nackdel för konsumenterna.

Lunets priser och övriga villkor

Vid utreclningen av Lunets prissättrting och övriga villkor har Konkurrensverket bland annat tagit del av och analyserat de prisvillkor till vilka Lunet tillhandahåller bredbandstjänster till Lulebo. I denna del av utreclningen har även beaktats att Lunet tillhandahåller grossisttjänsterna svart fiber och kapacitetstjänster enhgt fastställda prislistor samtidigt som det förekommer att Lunet efter en individuell förhandling tillhandahåller svart fiber enligt priser och villkor som kan vara mer fördelaktiga än vad som gäller enhgt standardprislistan. Ett exempel på individuellt avtal om svart fiber är ett avtal som Lunet har ingått m e d Bredbandsbolaget.

Enhgt Konkurrensverkets bedömning talar ersättningsnivåerna i avtalet mellan Lunet och Lulebo för att det i detta fall inte kan vara fråga om ett prissättningsförfarande som strider mot 3 kap. 27 § KL. Med hänsyn härtill och till vad som i övrigt framkommit i ärendet bedömer Konkurrensverket att det saknas tillräckliga skäl för att utreda denna fråga vidare. Konkurrensverket finner inte heller anledning att utreda om prisvillkoren strider mot 2 kap. 7 § KL.

Lulebos erbjudande om nätanslutning och intemettjänst inkluderat i hyran Konkurrensverket har härutöver utrett om Lulebos förfarande att erbjuda sina hyresgäster nätanslutning och internettjänst inkluderat i bostadshyran kan utgöra ett sådant förfarande som kan förbjudas enligt 3 kap. 27 § KL.

Tillhandahållande av bredbandstjänster till boende i Lulebos fastigheter inleddes år 2000 genom att Bredbandsbolaget påbörjade ett samarbete med Lulebo. Samarbetsavtalet innebar att Bredbandsbolaget åtog sig att svara för investeringar i nätinfrastiruktur som möjliggjorde tillhandahållande av bredbandstjänster till de boende i Lulebos fastigheter. Nedlagda nätirdrastrukturinvesteringar avsåg bland annat fastighetsnät och aktiv utrustning i Lulebos fastigheter. Från den tidpunkt

KONKURRENSVERKET

då fastighetsnäten anlades hade Bredbandsbolaget en exklusiv rätt att nyttja dessa under en period om fem år. Under avtalstiden var Lulebos fastighetsbestånd således anslutet till det som enhgt vad som utvecklas mer nedan kallas ett slutet nät, där Bredbandsbolaget svarade för tillhandahållande av såväl nät och anslutning som slutkundstjänster.

Lulebo har i ärendet uppgett att företaget under avtalstiden med Bredbandsbolaget insåg att de bredbandstjänster som företaget tillhandahöll var dyra. Vidare mottog Lulebo klagomål från hyresgästerna genom hyresgästföreningen som ansåg att utbudet av tjänster var för begränsat. Mot denna bakgrund genomförde Lulebo från år 2006 flera utredningar som syftade till att föreslå den bästa lösningen för att bredband skulle ingå som standard i lägenheten. Utredningarna innefattade att redovisa för- och nackdelar med så kallade öppna (opöatörsoberoende) respektive slutna (operatörsexklusiva) nät. Lulebo har vidare uppgett att företaget med utredningarna som grund kom fram till att den billigaste och kvalitativt bästa lösningen för hyresgästerna var att upphandla en operatör som skulle tillhandahålla en internettjänst och skapa en grundläggande infrastrukturplattforrn från vilken hyresgästerna själva kunde välja tjänsteleverantörer. Lulebo ingick därefter - till synes utan föregående upphandling - den 1 mars 2008 ett avtal med Lunet som kommunikationsoperatör. Avtalet gäller i fem år och förlängs därefter med två år i taget om uppsägning inte sker. Avtalet är inte exklusivt och vertikalt integrerade aktörer som Bredbandsbolaget kan alltså fortsätta att parallellt erbjuda internettjänster till Lulebos hyresgäster.

Vidare valde Lulebo att upphandla en grundläggande internettjänst (så kallad bastjänst) i syfte att tillhandahålla denna kollektivt till samthga hyresgäster inkluderat i hyran. Utöver bastjänster kan hyresgästerna välja andra internettjänster från Lunets plattform. Lulebo har anfört att förhåhandet att en bastjänst erbjuds kollektivt till samthga lägenheter möjliggör och bidrar till utvecklandet av olika typer av fastighetstjänster. Erbjudandet till samthga hyresgäster kan således ses om en del av Lulebos utveckling av bland annat acrlnriinistrationen av fastighetsrörelsen. Bastjänsten upphandlas med jämna mehanrum.

Hyresgästföreningen Region Norrland har i ett yttrande i ärendet också bland annat framhåUit att hyresgäster vänt sig till föreningen för att få tillgång till bilhgare internet. Överenskommelsen som sedermera träffades mellan Lulebo och hyresgästföreningen om en kollektiv lösning innebar, enhgt föreningen, att priset per månad för en intemetaccess som motsvarar en överföringshastighet om ca 10 Mbit/s nästan halverades i förhållande till de priser som Bredbandsbolaget hade erbjudit. Föreningen har vidare uppgett att dagens hyresgäster ser det som en stor fördel att h a internet inkluderat i hyran och att föreningen företräder samthga

KONKURRENSVERKET BESLUT

hyresgäster i förhandlingarna med Lulebo samt får genom den nuvarande lösningen full kontroU över prisbdden genom de århga förhandlingarna.

Konkurrensverket gör i denna del följande bedömning.

En väsenthg utgångspunkt för verkets bedömning har varit den vid första påseende omedelbara effekten för konkurrensen på bredbandsmarknaden i Luleå k o m m u n tiU följd av att Lulebo valt att tiUämpa en modeU som inkluderar nätanslutning och internettjänst i bostadshyran. När de boende i Lulebos fastigheter erhåller dessa tjänster samtidigt som ersättningen för dessa är inkluderad i hyran kan det antas att betalningsvUjan minskar för andra motsvarande tjänster som inte ingår i hyran. Förfarandet synes således försvåra Bredbandsbolagets förutsättningar att erbjuda sina tjänster tiU ifrågavarande hyresgäster. Lulebo har dessutom såvitt Konkurrensverket förstått ingått avtal m e d Lunet utan föregående upphandling, vilket har begränsat privata aktörers möjhghet att tillhandahåUa de tjänster som Lunet n u tiUhandahåUer tiU Lulebo.

För att analysera de sammantagna effekterna för konkurrensen innefattande förutsättningarna att kunna göra gällande att förfarandet i detta enskdda fall strider mot 3 kap. 27 § KL bör emeUertid bland annat följande beaktas.

På bredbandsmarknaden i Sverige finns för närvarande två huvudmodeUer för att ansluta exempelvis ett fastighetsbestånd tiU ett fast bredbandsnät. Den ena modeUen utgörs av anslutning tiU ett slutet nät, där en och samma aktör står för såväl nät och anslutning som slutkundstjänster. Leverantören får då oftast exklusivitet, till exempel bland annat när det gäUer försäljning av slutkundstjänster, under en bestämd period.

Den andra modeUen innebär anslutning tiU ett öppet nät. Ett öppet nät är ett nät som görs tillgängligt för och kan användas av olika tjänsteleverantörer för att leverera olika produkter och tjänster utan att dessa aktörer har exklusivitet.

Den grundläggande idén m e d ett öppet nät är att flera tjänsteleverantörer utnyttjar en gemensam infrastruktur så att det skapas förutsättningar för konkurrens på tjänstenivå. Ett öppet nät möjliggör tillhandahållandet av en plattform p å vilken slutanvändare och tjänsteleverantörer förs samman. Ett öppet nät skUjer sig således från ett slutet bredbandsnät, genom att operatören av det öppna nätet (kornrnunikationsoperatören) inte exklusivt levererar och erbjuder egna tjänster och genom att operatören låter andra aktörer leverera slutkundstjänster i nätet.

Lulebo har sedan år 2000 valt att erbjuda sina hyresgäster bredbandstjänster som bygger på anslutning till ett slutet nät där en och samma aktör står för såväl nät och anslutning som slutkundstjänster. Därefter har Lulebo, efter överväganden där även hyresgästföreningen har involverats, beslutat sig för att välja en annan

KONKURRENSVERKET BESLUT

lösning där olika tjänsteleverantörer kan erbjuda slutkundstjänster utan att dessa aktörer har exklusivitet. Genom den senare lösningen kan hyresgästerna tiU skillnad från vad som tidigare var fallet - således välja meUan vissa tjänsteleverantörer.

Lulebo har vidare valt att inhandla aktueUa bredbandstjänster koUektivt för samtliga hyresgäster. För hyresgäster kan en koUektivt inhandlad bredbandstjänst leda tiU lägre priser förutsatt att leverantörerna tar lägre priser för kollektiv anslutning än för individueU anslutning. Den koUektivt inhandlade lösningen har i detta faU sannolikt lett tiU lägre priser än för individueU anslutning. Bastjänsten upphandlas även med jämna meUanrum.

Vid en sammantagen bedömning av ovan angivna omständigheter saknas enhgt Konkurrensverket tillräckliga skäl att vidare utreda om Lulebos förfarande att erbjuda sina hyresgäster nätanslutning och internettjänst inkluderat i bostadshyran utgör ett sådant förfarande som kan förbjudas enhgt 3 kap. 27 § KL. Konkurrensverket finner inte heUer ardedning att utreda om förfarandet strider mot 2 kap. 7 § KL.

Detta beslut har fattats av generaldirektören. Föredragande har varit konkurrenssakkunnige Erik Westerström.