Påstått konkurrensproblem - larmtjänster

Påstått konkurrensproblem – larmtjänster Konkurrensverkets beslut

Konkurrensverket kommer inte att utreda ärendet vidare.

Ärendet

Inter Alarm Scandinavia (Inter Alarm) har i skrivelse som kom in till Konkurrensverket den 29 januari 2010 anfört att Bergslagens räddningstjänst underprissätter sina larmtjänster. Inter Alarm ifrågasatte det sätt på vilket Bergslagens räddningstjänst prissätter larmtjänster då de bedriver försäljning av larmtjänster till externa kunder inom främst medlemskommunerna Karlskoga, Kristinehamn, Filipstad, Degerfors, Hällefors och Storfors. Inter Alarm förde även fram att Bergslagens räddningstjänsts försäljning av larmtjänster till externa kunder står i strid med den kommunala kompetensen och därmed måste upphöra.

Konkurrensverket har haft en omfattande korrespondens med företrädare för Bergslagens räddningstjänst och Inter Alarm samt träffat företrädare för Bergslagens räddningstjänst. I ärendet har bland annat följande framkommit. Bergslagens räddningstjänst är ett kommunalförbund mellan medlemskommunerna Karlskoga, Kristinehamn, Filipstad, Degerfors, Hällefors och Storfors. Förbundet bildades år 1997. Vid förbundets bildande fanns en larmcentral placerad på brandstationen i Karlskoga. Larmcentralen är en egen ekonomisk verksamhet och ska själv finansiera sina kostnader. I lagen (2003:778) om skydd mot olyckor anges hur samhällets räddningstjänst skall organiseras och bedrivas. Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten eller kommunerna ska ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Larmbevakning ingår i den förebyggande verksamhet som räddningstjänsten på ett eller annat sätt ska tillhandahålla. Den larmverksamhet som bedrivs vid den aktuella larmcentralen inom Bergslagens räddningstjänst och som är inriktad mot räddningstjänstens uppgifter och kommunernas interna behov av larm från lokaler etc. som ägs av kommunerna, får anses vara uppgifter för en kommunal räddningstjänst. -05 -050 1 02 , 08-24 55 43 .1 v1 , 4 20 KKV1

Larmcentralen hade vid bildandet av kommunalförbundet år 1997 ett fåtal externa kunder till vilka larmtjänster förmedlades. De första åren arbetade dock Bergslagens räddningstjänst med att aktivt marknadsföra sina larmtjänster på den externa marknaden. Sedan år 2000 har Bergslagens räddningstjänst upphört med att aktivt marknadsföra sina larmtjänster på den externa marknaden.

I ärendet har framkommit att Bergslagens räddningstjänst under år 2010 påbörjat en avveckling av larmverksamheten till externa kunder inom medlemskommunerna och andra kommuner. Detta har Bergslagens räddningstjänst också bekräftat i en förbundsskrivelse från den 25 augusti 2010 till Konkurrensverket med handlingsplan för avveckling av larmanslutningar.

Regelverket

Enligt 3 kap. 27 § konkurrenslagen (2008:579) kan staten, en kommun eller ett landsting förbjudas att tillämpa vissa förfaranden i sin säljverksamhet om detta snedvrider eller hämmar konkurrensen. Kommuner och landsting kan även förbjudas att bedriva en säljverksamhet som omfattas av 1 kap. 5 § första stycket i samma lag om den snedvrider eller hämmar konkurrensen. En sådan verksamhet får dock inte förbjudas, om den är förenlig med lag.

Att verksamheten ska vara förenlig med lag avser bland annat att verksamheten ska rymmas i den kommunala kompetensen. Kommunernas kompetens regleras i kommunallagen (1991:900) och i olika specialförfattningar. Enligt 2 kap. 1 § kommunallagen får kommuner och landsting själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar. Enligt 2 kap. 7 § kommunallagen får kommuner och landsting driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i kommunen eller landstinget.

Skäl för beslutet

Konkurrensverket bedömer i varje enskilt fall om den fråga som anmäls ska granskas närmare. Detta sker med utgångspunkt i myndighetens prioriteringspolicy. Vid prioriteringen väger Konkurrensverket in hur allvarligt problemet eller företeelsen är, hur viktigt det är att få ett vägledande avgörande samt om någon annan myndighet eller aktör är bättre lämpad att agera i frågan. I bedömningen vägs även in Konkurrensverkets förutsättningar att utreda och bevisa en överträdelse.

Bergslagens räddningstjänst har i sin förbundsskrivelse förklarat att man avser att avveckla följande delar av sin larmverksamhet;

- inbrotts- och överföringslarm, som finns i samma överföringsutrustning som automatiska brandlarm, som kommer från kunder som ej tillhör

Bergslagens räddningstjänsts medlemskommuner. Larmmottagningen kommer att renodlas till enbart överföring av brandlarm (larmkategori 3),

- larm som är separata inbrotts- och övervaknings- samt förmedlingslarm som kommer från kunder som ej tillhör Bergslagens räddningstjänsts medlemskommuner (larmkategori 4),

- trygghetslarm som mottas från annan kommun än Bergslagens räddningstjänsts medlemskommuner (larmkategori 5).

Avvecklingen ska enligt Bergslagens räddningstjänst vara avslutad senast den 31 december 2010.

Mot bakgrund av ovanstående finner Konkurrensverket inte skäl att utreda ärendet vidare. Konkurrensverkets beslut att inte utreda ärendet vidare innebär inte ett ställningstagande till om verksamheten eller förfarandet strider mot konkurrensreglerna. Detta beslut kan inte överklagas.

Hur ni kan gå vidare

De företag som berörs av detta beslut kan vända sig till domstol för att få saken prövad.

En talan rörande konkurrensbegränsande samarbete mellan företag enligt 2 kap. 1 § konkurrenslagen (2008:579) eller rörande missbruk av dominerade ställning enligt 2 kap. 7 § konkurrenslagen väcks vid Marknadsdomstolen.

En talan om förbud för konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet enligt 3 kap. 27 § konkurrenslagen väcks vid Stockholms tingsrätt.

_____________________________

Detta beslut har fattats av avdelningschefen Johan Hedelin. Föredragande har varit konkurrenssakkunnige Mårten Törnqvist.

Johan Hedelin Mårten Törnqvist