Arbetstagare
Hänvisat till av
- AD 1994 nr 104
- AD 1994 nr 130
- AD 1995 nr 132
- AD 1995 nr 26
- AD 1996 nr 135
- AD 1997 nr 17
- AD 1998 nr 138
- AD 2002 nr 40
- AD 2004 nr 18
- AD 2005 nr 16
- AD 2005 nr 33
- AD 2006 nr 24
- AD 2012 nr 59
- AD 2013 nr 32
- Gåvoskatten och personalstiftelsen (NJA 1984 s. 614)
- MIG 2010:5
- MIG 2013:18
- NJA 1981 s. 601
- NJA 1982 s. 719
- NJA 1982 s. 784
- NJA 1983 s. 713
- NJA 1985 s. 843
- NJA 1987 s. 164
- NJA 1988 s. 62
- NJA 1990 s. 231
- NJA 1992 s. 631
- NJA 1993 s. 539
Gränsdragningen mellan arbetstagare och uppdragstagare sker genom en helhetsbedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Omständigheter som tyder på att den arbetspresterande parten är att anses som arbetstagare är:
* Den arbetspresterande parten har ingått avtal om personlig arbetsskyldighet mot ersättning. * Arbetet utförs för annans räkning och under dennes ledning och kontroll. * Det rör sig om ett varaktigt samarbete där den arbetspresterande parten står till förfogande för uppgifter som uppkommer efterhand. * Den arbetspresterande är förhindrad att utföra liknande arbetsuppgifter åt annan, vare sig detta beror på ett direkt förbud eller på arbetsförhållandena. * Råvaror, maskiner och redskap tillhandahålls av beställaren. * Den arbetspresterande ersätts för utlägg, t.ex. tjänsteresor. * Den arbetspresterande får åtminstone delvis sin ersättning i form av garanterad lön. * Den arbetspresterande är i ekonomiskt och socialt hänseende att jämställa med en arbetstagare.