Begrepp
Fast egendom
Hänvisat till av
Rättsfall
- Fastigheten Majfisken (NJA 1993 s. 324)
- Hembudsanteckningen i fastighetsboken (NJA 1981 s. 897)
- Kone (NJA 1987 s. 692)
- Lagfarten i Solna (NJA 2020 s. 1071)
- Meteoriten (NJA 2025 s. 897)
- MÖD 2021:25
- Mögelskadan I (NJA 1988 s. 3)
- NJA 1981 s. 459
- NJA 1981 s. 730
- NJA 1981 s. 815
- NJA 1983 s. 299
- NJA 1984 s. 912
- NJA 1985 s. 832
- NJA 1986 s. 513
- NJA 1988 s. 197
- NJA 1990 s. 331
- NJA 1990 s. 702
- NJA 1991 s. 32
- NJA 1991 s. 376
- NJA 1993 s. 124
- NJA 1993 s. 3
- NJA 1993 s. 319
- NJA 1993 s. 453
- NJA 1993 s. 468
- NJA 1993 s. 515
- NJA 1993 s. 524
- NJA 1993 s. 529
- NJA 1994 s. 141
- NJA 1994 s. 69
- NJA 1995 s. 135
- NJA 1996 s. 807
- NJA 1997 s. 149
- NJA 1999 s. 220
+18 fler
Begreppet fast egendom förklaras i 1 kap. 1 § jordabalken. Där anges att fast egendom är jord.
Med jord menas de delar av jordytan som ingår i det svenska territoriet. Inte bara jordytan utan även träd och växter, vattentäckta områden, luftrummet ovan marken, och det som finns under jordytan ingår i begreppet jord. Fast egendom kan åsyfta dels ett konkret fysiskt objekt och dels äganderätt till ett sådant objekt.
Till fast egendom räknas också tillbehör till fastighet, se JB 2 kap.
För att veta vad som ska ingå i ett fastighetsköp är det viktigt att ta reda på om ett föremål ska anses vara fast egendom eller lös egendom.