Servitut
Hänvisat till av
- MÖD 2011:52
- MÖD 2014:11
- MÖD 2017:58
- MÖD 2018:12
- MÖD 2020:28
- NJA 1981 s. 733
- NJA 1982 s. 69
- NJA 1984 s. 391
- NJA 1985 s. 429
- NJA 1990 s. 389
- NJA 1990 s. 408
- NJA 1991 s. 177
- NJA 1996 s. 110
- NJA 1996 s. 776
- NJA 1997 s. 307
- NJA 1998 s. 142
- NJA 1998 s. 62
- NJA 1998 s. 77
- NJA 2000 s. 57
- NJA 2006 s. 747
- NJA 2007 s. 120
- NJA 2009 s. 656
- NJA 2013 s. 135
- NJA 2014 s. 228
- RH 1993:134
- RH 2001:39
- RH 2003:13
- RH 2006:8
- RH 2007:29
- RH 2009:66
- RH 2012:68
- Servitutet i Lysvik (NJA 2025 s. 303)
- Servitutet och grindarna (NJA 2018 s. 200)
- Spillvattenledningen (NJA 2023 s. 550)
En rätt för en fastighet att i något avseende nyttja annan fastighet.
Ägaren till en fastighet (den härskande fastigheten) kan ges rätt att i visst hänseende nyttja eller på annat sätt ta i anspråk en annan fastighet (den tjänande fastigheten) eller byggnad eller annan anläggning på denna eller råda över den tjänande fastigheten i visst hänseende.
Servitut kan skapas på tre sätt.
* genom skriftliga avtal enligt bestämmelser i 14 kap. jordabalken (se även allmänna bestämmelser i 7 kap. samma lag) * vid lantmäteriförrättning enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) * genom expropriation enligt expropriationslagen (1972:719).
Av lagtexten (JB 14:1) framgår att bildandet av servitut ska främja en ändamålsenlig markanvändning och ha stadigvarande betydelse för den härskande fastigheten. Det ska med andra ord vara fråga om en effektiviserad användning av de inblandade fastigheterna. Till exempel kan fastighet A ges rätt att nyttja en befintlig väg som tillhör fastighet B istället för att anlägga en ny väg.