Skadestånd
Hänvisat till av
- 071-numren (NJA 1996 s. 724)
- 2001-16
- 2003-6
- AD 1994 nr 57
- AD 1995 nr 90
- AD 1996 nr 22
- AD 1997 nr 144
- AD 1997 nr 147
- AD 1997 nr 26
- AD 1998 nr 101
- AD 1998 nr 36
- AD 1999 nr 72
- AD 2000 nr 103
- AD 2000 nr 84
- AD 2002 nr 1
- AD 2002 nr 115
- AD 2002 nr 126
- AD 2002 nr 38
- AD 2003 nr 115
- AD 2003 nr 17
- AD 2003 nr 21
- AD 2003 nr 84
- AD 2004 nr 36
- AD 2004 nr 7
- AD 2004 nr 71
- AD 2004 nr 76
- AD 2005 nr 115
- AD 2005 nr 29
- AD 2005 nr 97
- AD 2006 nr 49
- AD 2007 nr 1
- AD 2007 nr 70
- AD 2008 nr 104
Ekonomisk kompensation för en inträffad skada.
Den som orsakar en skada (den skadevållande) på någon annans person eller egendom ska som huvudregel ersätta denna skada, dvs försätta denna person (den skadelidande) i samma ekonomiska situation som om skadan aldrig hade skett. Skadeståndet har alltså främst ett reparativt syfte.
Man skiljer mellan olika kategorier av skador (personskada, sakskada och ren förmögenhetsskada). Beroende på vilken kategori det är fråga om, och även i vilket sammanhang som skadan skedde, gäller olika förutsättningar (ansvarstyper) för hur vårdslös skadevållaren ska ha varit för att skadestånd ska betalas ut.
Man skiljer också på inomobligatoriskt och utomobligatoriskt skadestånd, för skador som skett inom ett avtalsförhållande (exempelvis när en återförsäljare förlorar pengar för att en grossist inte leverar varor i tid) respektive utanför (exempelvis när en grossists lager skadas på grund av en brand i grannfastigheten). Om inget annat framgår brukar man med "skadestånd" mena utomobligatoriskt skadestånd.
Skadeståndet tillhör civilrätten, gäller mellan två enskilda personer och har reparativt syfte enligt ovan. Det är viktigt att inte förväxla skadestånd med böter, som gäller mellan den enskilde och staten och har straffande (punitivt) syfte. Ett skadestånd kan utdömas utan att ett brott har begåtts, medan böter alltid förutsätter att det finns en fällande dom i ett brottmål. Skadeståndets storlek är alltid anpassad efter skadan, medan bötesbeloppet anpassas efter den dömdes ekonomiska förutsättningar.
En och samma handling kan dock medföra både böter och skadestånd - exempelvis kan den som uppsåtligen misshandlar en annan dels få ett bötesstraff för brottet misshandel, dels bli skadeståndsskyldig för den personskada som orsakats. Det är då fråga om två separata talan som vanligtvis kombineras (kumuleras) i en och samma rättegång.
Mer läsning
* [http://martenschultz.wordpress.com/2009/07/27/modern-skadestandsratt-for-dummies/ Mårten Schultz: Modern skadeståndsrätt for dummies]