Betänkande

Civilutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vattenlagen (1918:523), m. m.

Beteckning: Bet. 1971:CU28
Typ: Betänkande
Datum: 1971-11-30

Nr 28

Civilutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vattenlagen (1918: 523), m. m.

Propositionen

G enom en den 22 oktober 1971 dagtecknad proposition, 1971: 151, h a r K ungl. M ajit, u n d er åberopande av u td rag av statsrådsprotokollet över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslagit riksdagen a tt an ta vid propositionen fogade förslag till 1) lag om ändring i vattenlagen (1918: 523), 2) lag om ändring i lagen (1939: 608) om enskilda vägar, 3) lag om ändring i lagen (1966: 700) om vissa gem ensam hetsanläggningar, 4) lag om ändring i lagen (1904: 48 s. 1) om sam äganderätt, 5) lag om ändring i lagen (1925: 334) om rä tt i vissa fall för n y ttjand erättshavare a tt inlösa u n d er n y ttjan d e rä tt u pplåtet om råde, 6) lag om ändring i lagen (1933: 269) om ägofred, 7) lag om ändring i lagen (1945: 119) om stängselskyldighet fö r jä rn väg m. m., 8) lag om ändring i skogsvårdslagen (1948: 237), 9) lag om ändring i lagen (1952: 166) om häradsallm änningar, 10) lag om ändring i lagen (1952: 167) om allm änningsskogar i N o rr land och D alarna, 11) lag om ändring i jordförvärvslagen (1965: 290), 12) lag om ändring i lagen (1966: 701) om fö rm å n srätt fö r fo rd rin g ar enligt lagen om vissa gem ensam hetsanläggningar, 13) lag om ändring i rättegångsbalken, 14) lag om ändring i lagen (1919: 367) om fri rättegång, 15) lag om ändring i lagen (1955: 261) om avstängning av dom are, 16) lag om ändring i lagen (1957: 132) m ed särskilda bestäm m elser angående d om stolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m. m. I propositionen behandlas frågan om den n ärm a re sam ordningen av fastighetsreglering enligt den nya fastighetsbildningslagen och to rrläg g ningsföretag enligt vattenlagen, vägföretag enligt lagen om enskilda vä g ar eller anläggningsföretag enligt lagen om vissa gem ensam hetsanlägg ningar. I dessa lagar föreslås ändringar som gör det m öjligt för fastighetsbildningsm yndigheten a tt ta initiativ till förrättning. Förslaget är en dast en provisorisk lösning i avvaktan p å m era genom gripande re fo r m er inom de b erö rd a rättsom rådena. 1 Riksdagen 1971. 19 sami. N r 28

P ropositionen innehåller i övrigt förslag till än d rin g a r i ett sto rt an tal lag ar i syfte a tt u p p n å en anpassning till ny lagstiftning, bl. a. fastig hetsbildningslagen och den nya jordabalken, sam t till den beslutade fastighetsdom stolsreform en. D essa ändringsförslag är i huvudsak av for m ell natur. D e föreslagna än d rin g a rn a avses trä d a i k ra ft den 1 januari 1972.

Utskottet

U tskottet h ar vid sin behandling av propositionen ej funnit anledning till erinran m ot de fram lagda lagförslagen och tillstyrker d ärfö r att dessa antas. U tsk o ttet hem ställer att riksdagen m ed bifall till propositionen 1971: 151 a n ta r de vid propositionen fogade lagförslagen.

Stockholm den 30 novem ber 1971

P å civilutskottets vägnar E R IK G R E B Ä C K

Närvarande: h e rra r G rebäck (c), Bergm an (s), T obé (fp), K ristiansson i Ö rkelljunga (s), P etersson i N y b ro (s), Lindkvist (s), H enrikson (s), W ennerfors (m), E ngström (vpk), K arlsson i M ariefred (c), A ngström (fp), A dolfsson (m) och Persson i K arlstad (s).

av m otionen 1971: 1637 — antager 3 kap. 3 §, 4 kap. 15 och 24 §§, 5 kap. 3 § tredje stycket och 15 kap. 7 § jäm te ingres sen, i h ä r b erö rd a delar, i förslaget till lag om ändring i fastig hetsbildningslagen, 4. a tt riksdagen antager förslaget till lag om ändring i fastig hetsbildningslagen i vad förslaget ej om fattas av utskottets hem ställan u n d er 2 och 3, 5. a tt riksdagen antager 18 § an d ra stycket i förslaget till lag om ändring i lagen om in förande av fastighetsbildningslagen m ed följande av utskottet jäm k ad e lydelse B estäm m elserna i 12 kap. 4 § fö rsta stycket fastighetsbildnings lagen gäller ej i fråga om fastig h et som förvärvats på sådant sätt a tt ägaren ej varit skyldig a tt söka lagfart. 6. a tt riksdagen antager förslaget till lag om ändring i lagen om införande av fastighetsbildningslagen i vad förslaget ej o m fattas av utskottets h em ställan u n d er 5 sam t 7. a tt riksdagen antager övriga vid propositionen fogade lagför slag.

S tockholm den 2 decem ber 1971

P å civilutskottets vägnar E R IK G R E B Ä C K

N ärvarande: h e rra r G rebäck (c), B ergm an (s), A lm gren (s), K ris tiansson i ö rk e llju n g a (s), fröken L jungberg (m), h e rra r P etersson i N y bro (s), A ndersson i K n äred (c), Lindkvist (s), U llsten (fp), E ngström (vpk), Jadestig (s), K arlsson i M ariefred (c), Å ngström (fp), A dolfsson (m) och P ersson i K arlstad (s).

FB L innehåller f. n. inga särskilda besvärsbestäm m elser i frå g a om beslut av byggnadsnäm nd i o v annäm nda dispensfrågor. I propositionen föreslås d ärfö r att 3 kap. 2 § F B L kom pletteras m ed en bestäm m else o m att talan m ot byggnadsnäm nds beslut i fråga som n u sagts föres hos länsstyrelsen genom besvär. F ö r a tt också i d e tta sam m anhang säkerställa det kom m unala planm onopolet införs en m otsvarighet till föreskriften i 71 § 1 m om . an d ra stycket BS a tt talan inte få r föras m ot byggnadsnäm nds beslut att vägra m edgivande till avvikelse från fastställd generalplan eller stadsplan. U tskottet h a r inget a tt e rin ra m ot a tt den föreslagna besvärsbestäm m elsen införs i FBL. M ed hänsyn till vad utsk o ttet uttalat i det föregående b ö r n äm nda besvärsregler överses i sam band m ed den av utskottet ovan föro rd ad e översynen av dispens reglerna. Lagförslagen i övrigt föranleder ingen erinran frå n utskottets sida. E n redaktionell ändring bör ske i 18 § i förslaget till lag om ändring i lagen om införande av FBL. U tskottet vill vidare fram hålla följande. D et förslag till lag om än d ring i byggnadslagstiftningen som förelagts riksdagen genom prop. 1971: 118 h ar tillstyrkts av utskottets m ajoritet. F ö rslag et h a r dock ännu icke behandlats av riksdagen. I m otionen 1971: 1637 yrkas att riksdagen — därest förslaget i prop. 1971: 118 avslås — m åtte avslå även de föreslagna änd rin g arn a i 3 kap. 3 § och 4 kap. 15 och 24 §§ i förslaget till lag om ändring i FB L . U tskottet h a r vid prövningen av n äm nda lagändringar h aft att utg å frå n det av u tsk o ttet tillstyrkta fö r slaget i prop. 1971: 118. U tskottets b etänkande avges alltså u n d er den förutsättning att näm nda förslag genom förs utan ändringar som kan v ara av betydelse för utform ningen av nu behandlade lagförslag. Skulle de i prop. 1971: 118 föreslagna än d rin g arn a i BL och BS avslås b ö r — såsom m o tio n ärern a fram håller — änd rin g arn a i 3 kap. 3 § och 4 kap. 15 och 24 §§ i F B L inte kom m a till stånd. D ärjäm te bö r de föreslagna ä n d rin g arn a i 5 kap. 3 § tredje stycket och 15 kap. 7 § utgå. U tskottet hem ställer L a t t riksdagen antager det vid propositionen 1971: 180 fogade förslaget till lag om äganderättsutredning och legalisering, 2. a tt riksdagen i anledning av propositionen och m otionen 1971:1636 a) antager 3 kap. 2 § i förslaget till lag om ändring i fastig hetsbildningslagen och b) som sin m ening ger K ungl. M a j:t till k än n a vad utsk o ttet an fö rt om en översyn av dispensregler och besvärsregler i fastighetsbildningslagen och i byggnadslagstiftningen, 3. a tt riksdagen — u n d er förutsättning a tt de i propositionen 1971: 118 fram lag d a förslagen till ändring i byggnadslagen och byggnadsstadgan bifalles av riksdagen och i anledning

rä tt ä r inte inskränkt genom byggnadsnäm nds rä tt till veto. N ågon m otsvarande dispensrätt för K ungl. M a jit finns inte vid fastighetsbild ning. D e tta innebär således a tt byggnadsnäm nd efter den föreslagna lagändringen kan fö rh in d ra fastighetsbildning, som avviker frå n näm nda planer, m en därem ot inte hin d ra nybyggnad i strid m ed planerna, om K ungl. M a jit lä m n ar sitt tillstånd därtill. E nligt utskottets m ening bör denna brist i överensstäm m else m ellan dispensreglerna avhjälpas. F ö r slag h äro m bö r av K ungl. M ajit föreläggas riksdagen. I m otionen 1971: 1636 yrkas a tt dispensbestäm m elserna i 3 kap. 2 § tredje stycket F B L kom pletteras så a tt byggnadsnäm nds v eto rä tt kom m er a tt o m fatta även fastighetsbildning i strid m ot byggnadsplan. M o tionären hänvisar till a tt det, n ä r den kom m unala vetorätten infördes år 1959, angavs som skäl fö r åtskillnad m ellan stadsplan och byggnads plan i näm nt hänseende, att byggnadsplan till övervägande del fanns i landskom m uner, som inte hade någon tradition på planeringsom rådet och o fta saknade bistånd av fackutbildad personal. E nligt m otionärens m ening kan efter kom m unreform en dessa skäl inte längre anses bärande. U tsk o ttet anser fö r sin del att d e t efter fu llbordandet av de p åg åen de kom m unsam m anslagningarna inte längre kan anföras vägande skäl för a tt bibehålla en ordning, som innebär a tt byggnadsnäm nd h ar m indre m öjligheter att förhindra avvikelser frå n byggnadsplan än från stadsplan och fastställd generalplan. De nuvarande reglerna m edför också, såsom m otionären påpekar, att de sam m anslagna kom m unerna kan häv d a sitt planm onopol i de cen trala delarna, d ä r d et finns stads plan, m en inte i de m er glesbefolkade delarna, d ä r m an k u n n at åtnöjas m ed en enklare byggnadsplan. D en bristande överensstäm m elsen i fråg a om dispensregler m ellan stadsplan och byggnadsplan kan så lunda få följder, som inte var förutsedda, n är den kom m unala v eto rät ten infördes å r 1959. Enligt utskottets m ening är tiden nu inne för en utjäm ning av skill naden m ellan stadsplan och byggnadsplan i förevarande avseende. En sådan lagändring bö r em ellertid, såsom m otionären fram håller, inte avse endast dispensreglerna i F B L utan den b ör o m fatta även reglerna i byggnadslagstiftningen. H ärvid m åste änd rin g ar kom m a till stån d så väl i BL som BS. M ot bakgrund av de betydande änd rin g ar som m åste ske i byggnadslagstiftningen bö r enligt utskottets m ening någon ändring inte nu kom m a till stånd i FBL. I stället bö r dispensreglerna i F B L och i byggnadslagstiftningen sam t sam ordningen m ellan dessa bli förem ål för gem ensam översyn genom Kungl. M ajits försorg. U t skottet fö ru tsätter a tt denna översyn påbörjas snarast. D ärest u tsk o t tets hem ställan i anledning av prop. 1971: 118 — att vissa ändringar i byggnadslagstiftningen bör kom m a till stånd — bifalles av riks dagen synes en sam ordning av sistnäm nda lagstiftningsarbete läm pligen böra ske m ed den av utskottet n u fö ro rd ad e översynen.

dess användbarhet förbättras. Bl. a. införs m öjlighet a tt i sam band m ed legaliseringsförrättning verkställa äganderättsutredning som leder till lagfart. D essutom öppnas m öjligheter a tt o rd n a upp tilltrasslade gravationsförhållanden vid såväl äganderättsutrednings- som legaliseringsför rättning. E nligt utskottets m ening synes den föreslagna äg a n d erättsu tred nings- och legaliseringslagen bli ett v ärdefullt kom plem ent till den o m fattan d e fastighetslagstiftning, som träd e r i k raft den 1 januari 1972. U t skottet vill i d etta sam m anhang erinra om a tt 1970 års riksdag beslutat om in förande av autom atisk databehandling på inskrivningsväsendets om råde. En förutsättning fö r att sam tliga fastigheter skall kunna ö v er föras till den blivande fastighetsdatabanken är att de särskilt i vissa delar av landet ovissa äganderättsförhållandena klarläggs och a tt b ris ter i lag fartsförhållandena avhjälps. D en nu föreslagna lagen om ägande rättsutredning och legalisering torde erbjuda ett effektivt m edel att kom m a till rä tta m ed angivna olägenheter och att återställa sam bandet m ellan den officiella fastighetsindelningen och den civilrättsligt gällande uppdelningen av m arken på olika ägare. U tskottet tillstyrker d ärfö r att lagförslaget antas. 3 kap. 2 § F B L innehåller regler för fastighetsbildning inom o m råde d ä r fastställd plan finns eller an d ra bestäm m elser för bebyggelse eller m arkanvändning gäller. Av tredje stycket fram går att u ndantag från planen eller bestäm m elserna få r medges av länsstyrelsen eller efter dess fö ro rd n an d e av byggnadsnäm nden. I propositionen m ed förslag till FB L anslöt sig departem entschefen till ett vid rem issbehandlingen gjort u tta lande att dispensbefogenheten enligt F B L borde utform as i överensstäm melse m ed dispensbestäm m elserna i byggnadslagstiftningen (prop. 1969: 128 s. B 120 och B 125). A v 67 § byggnadsstadgan (BS) fram g år att länsstyrelsen få r m edge avvikelse från fastställd generalplan eller stad s plan endast om byggnadsnäm nden tillstyrkt åtgärden. B yggnadsnäm n dens veto rätt avser att säkerställa det kom m unala planm onopolet. N ågot m o tsvarande villkor infördes em ellertid inte i 3 kap. 2 § tredje stycket FBL. M eningen synes ha varit a tt villkoret i stället skulle tas upp i ad m i nistrativ föreskrift. D epartem entschefen fram håller nu a tt villkoret b ö r inskrivas i FB L . I propositionen h ar 3 kap. 2 § tredje stycket kom plet terats i enlighet härm ed. U tskottet delar departem entschefens uppfattning a tt dispensbefogen heten enligt F B L bö r utform as i överensstäm m else m ed dispensbestäm m elserna i byggnadslagstiftningen. F örslaget att m otsvarighet till bygg n adsnäm nds v eto rä tt enligt 67 § BS skall införas i F B L tillstyrks d ärfö r. U tsk o ttet vill em ellertid u n derstryka a tt den föreslagna lagändringen inte innebär a tt full överensstäm m else uppnås mellan F B L :s och bygg nadslagstiftningens dispensregler. E nligt 13 och 34 §§ byggnadslagen (BL) h a r näm ligen Kungl. M a j:t rä tt a tt m edge u ndantag från fö rb u d et m ot nybyggnad i strid m ot fastställd generalplan och stadsplan. D en n a

lagfart. D essutom öppnas ökade m öjligheter a tt o rdna upp tilltrasslade gravationsförhållanden vid såväl äganderättsutrednings- som legaliseringsförrättning. D essutom föreslås ett flertal än d rin g ar av teknisk n a tu r i fastighets bildningslagen. H ärigenom nås överensstäm m else m ellan den n a lag sam t bl. a. den slutliga utform ningen av nya jordabalken, det vid 1970 års riksdag fattad e beslutet om riktlinjer fö r om organisation av la n t m äteriverksam heten och det i prop. 1971: 118 fram lagda förslaget till ändring i byggnadslagen (1947: 385). L agförslagen avses träd a i k raft den 1 jan u ari 1972.

Motioner

U tskottet h a r i sam band m ed propositionen behandlat följande i a n ledning av densam m a väckta m otioner, näm ligen 1. m otionen 1971: 1636 av h e rr T obé (fp), vari hem ställs a tt riksda gen m åtte besluta att k o m plettera de ändringar som föreslagits i 3 kap. 2 § fastighets bildningslagen så a tt byggnadsplan jäm ställes m ed stadsplan, sam t a tt i skrivelse till Kungl. M aj:t föreslå m otsvarande änd rin g ar i bygg nadsstadgan, 2. m otionen 1971: 1637 av h e rra r W inberg (m) och T uresson (m), vari hem ställs a tt riksdagen m åtte — därest författningsförslagen be träffan d e byggnadslagen och byggnadsstadgan i prop. 1971: 118 avslås — i konsekvens d ärm ed avslå föreslagna änd rin g ar i 3 kap. 3 § sam t 4 kap. 15 och 24 §§ i förslaget till lag om ändring i fastighetsbildnings-: lagen.

Utskottet

I propositionen föreslås viss följdlagstiftning till fastighetsbildnings lagen (FB L), som trä d e r i k raft den 1 ja n u ari 1972. V idare föreslås så d an a ändringar i F B L som ä r nödvändiga fö r a tt anpassa F B L till nya jordabalken, de av 1970 års riksdag beslutade riktlinjerna fö r om o rg a nisation av lantm äteriverksam heten, den av 1971 års riksdag antagna förvaltningsrättsreform en, lagen (1971: 218) om ändring i rättegångsbal ken sam t förslaget till lag om ändring i byggnadslagen m. m . (prop. 1971: 118). Bland de vid propositionen fogade lagförslagen vill utskottet särskilt peka på förslaget till lag om äganderättsutredning och legalisering. Den föreslagna lagen skall ersätta 1962 års lag om äganderättsutredning, lag fa rt och sam m anläggning av fastigheter i vissa fall sam t 1968 års legaliseringslag. F örslaget innebär att legaliseringsinstitutet utvidgas och att