Inrikesutskottets betänkande i anledning av motioner angående företagsdemokrati

Inrikesutskottets betänkande nr 14 år 1971 InU 1971:14

Nr 14

In rikesutskottets betänkande i anledning av m otion er angående företags­ dem okrati.

M otionerna

I m otionen 1971:107 av herr Helén m. fl. (fp ) hem ställs med hänvisning till m otiveringen i m otionen 1971:86 a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit anhåller

a tt regeringen stim ulerar det arbetsdem okratiska refo rm arb etet i olika ty p e r av verksam het: statlig, kom m unal, kooperativ och enskild företag­ sam het,

att en utredning med parlam entarisk representation och företrädare för arbetsm arknadens p arter tillsättes med uppgift a tt framlägga förslag till kodifiering av representation fö r de anställda i aktiebolagslagen och ev. annan lagstiftning, och

a tt utredningen om fördjupad företagsdem okrati i statsförvaltningen bör u tö k as med företrädare för de politiska partierna.

I m otionen 1971:108 av herr Helén m. fl. (fp) hem ställs a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

1. begär a tt en utredning med parlam entarisk representation och företrädare för arbetsm arknadens p a rte r tillsättes med uppgift a tt fram ­ lägga förslag till kodifiering i aktiebolagslagen och ev. annan lagstiftning av representation för de anställda i företagsstyrelser,

2. begär a tt utredningen om fördjupad företagsdem okrati i statsfö r­ valtningen utökas med företrädare för de politiska partierna,

3. begär a tt m otionen översändes till dels den s. k. företagsdem okrati­ delegationen, dels utredningen om fördjupad företagsdem okrati i stats­ förvaltningen för beaktande.

1 m otionen 1971:157 av herr H edlund m. fl. (c) hem ställs a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit anhåller a tt en utredning med representanter för de politiska partierna och arbetsm arknadens p arte r tillsätts i syfte a tt sam­ ordna forskningsinsatser och andra åtgärder som kan leda tille n fördjupad företagsdem okrati i enlighet med vad som anförts i m otionen.

I m otionen 1971:1103 av herr Bohm an m. fl. (m ) hem ställs med hänvis­ ning till m otiveringen i m otionen 1971:1104 a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit m åtte hem ställa a tt Kungl. Majit m å tte , i syfte a tt öka förståel­ sen för e tt fö rd ju p at sam arbete m ellan arbetstagare och företag, ge skol­ överstyrelsen och universitetskanslersäm betet i uppdrag att i sam arbete med arbetsm arknadens parter u ta rb e ta planer för utbildning i de admini-

1 -R ik sd a g e n 1971. 18 sami. N r 14

strativa, rättsliga och ekonom iska frågor som aktualiseras vid e tt tillgodo­ seende av önskem ålen om vidgat in flytande och ansvar för anställda inom företagen.

1 m o tio n en 1971:1104 av herr B ohm an m. fl. (m) hem ställs a tt riksdagen m åtte

1. i skrivelse till Kungl. Maj:t hem ställa om en parlam entarisk u tre d ­ ning m ed uppgift

a) a tt studera hu r näringslivets stru k tu r och utveckling av nya tekniska hjälpm edel u nder de närm aste decennierna kan kom m a a tt påverka m änniskans roll i arbetslivet och hennes m öjligheter till e tt större personligt in flytande och ansvarstagande,

b) a tt kartlägga erfarenheter, forskning och experim ent i andra länder i fråga om olika form er av sam verkan i arbetslivet, i syfte a tt ge underlag för förslag anpassade till svenska förhållanden;

2. överläm na m otionen fö r b eaktande till delegationen för försöks­ verksam het med fördjupad företagsdem okrati i de statliga aktiebolagen.

U tsk o tte t har in h ä m ta t y ttra n d e n över m otionerna från Svenska arbetsgivareföreningen (SA F), Landsorganisationen i Sverige (LO), T jänstem ännens centralorganisation (TC O ), Sveriges akadem ikers central­ organisation (SACO), S tatstjänstem ännens riksförbund (SR ), statens avtalsverk, Svenska k o m m u n fö rb u n d et, Svenska landstingsförbundet och Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO).

Pågående utredningsarbete m. m.

B a n k o u tsk o ttet har de senaste åren behandlat m o tio n er angående företagsdem okrati. B an k o u tsk o ttet har därvid utförligt redovisat för förhållanden som är aktuella i sam m anhanget. Här må hänvisas till BaU 1968:32, 1969:41 och 1970:70. I det följande lämnas en översiktlig fram ställning över läget i dag.

Företagsnäm nder

År 1946 träffades de första företagsnäm ndsavtalen m ellan SAF och LO sam t mellan SAF och TCO. Därigenom skapades en lokal ordning för inform ation och sam råd. Företagsnäm ndsavtalen reviderades år 1958. Från den 1 januari 1967 gäller n y a avtal. Avtalen är i huvudsak likalydande. I anslutning till de nya överenskom m elserna in rättades U tvecklingsrådet för sam arbetsfrågor. Enligt avtalen skall företagsnäm nd ha till uppgift a tt verka fö r ökad p ro d u k tiv itet och ökad arbetstillfreds­ ställelse. N äm nden skall u p p rätth ålla fortlöpande sam verkan m ellan arbetsgivaren och de anställda. Den skall bereda de anställda insikt i verksam hetens ekonom iska och tekniska betingelser samt rörelsens resul­ ta t. N äm nden skall vidare verka fö r de anställdas trygghet i anställningen, arbetarskydd, trivsel, en god arbetsm iljö och i övrigt goda produktions-

och arbetsförhållanden. N äm nden skall dessutom främ ja yrkesutbildning inom företaget. Till företagsnäm nd kan arbetsgivaren delegera beslutan­ derä tten i vissa frågor, t. ex. sociala frågor inom en given budgetram och ersättning för inläm nade förslag.

F ör andra avtalsom råden än LO-TCO-SAF-om rådet har träffats lik­ nande överenskom m elser om företagsnäm nder. Inom statsförvaltningen gäller kungörelsen 1968:104.

U tvecklingsrådet fö r samarbetsfrågor

U tvecklingsrådet fö r sam arbetsfrågor h ar till uppgift bl. a. a tt verka för effektivisering av sam arbetet i företagen, a tt bistå företag och arbets­ m arknadsorganisationer m ed utbildning, in fo rm atio n och rådgivning m. m. i sam arbetsfrågor, a tt främ ja vetenskaplig forskning kring sådana frågor och a tt främ ja företagsnäm ndernas verksam het.

En p erm anent arbetsgrupp för forskning (U R A F ) har tillsatts. Olika arbetsgrupper har bl. a. u ta rb e tat studiem aterial, som legat till grund för en o m fattan d e studieverksam het. I septem ber 1969 fastställde rådet riktlinjer för försöksverksam het med fördjupad företagsdem okrati. F ö r­ söksverksam heten skall ske på olika nivåer i företagets organisation med tonvikten lagd på den enskilde arbetstagarens m öjligheter till ökat inflytande. Den skall o m fatta varierande grader av inflytande från de anställdas sida. Som exem pel har angivits m edverkan av de anställda

a) i rationaliseringsverksam heten, avseende t. ex. arbetsm etoder, ar­ betsm iljö och arbetsorganisation,

b) vid personalpolitikens utform ning,

c) med sam råd i olika form er vid urval av arbetsledare, personalm än, arbetsstudiem än etc.,

d) i olika form er vid överläggning m ed företagsledningen, t. ex. regel­ bundna k o n ta k te r med VD eller hans närm aste m edarbetare, genom styrelserepresentation etc.

F ö ru to m fördjupat sam arbete inom företagsnäm ndsavtalets ram skall prövas sam arbetsform ersom faller u ta n fö r det existerande avtalssystem et. A rbetet på a tt utfo rm a försöksverksam heten har in letts vid e tt antal företag, bl. a. genom försök med styrelserepresentation för de anställda.

U R A F har i februari 1971 publicerat en prom em oria med sy npunkter på forskningsinriktning och forskningsverksam het.

Sam arbete inom andra arbetsm arknadssektorer

M otsvarigheter till Utvecklingsrådet för sam arbetsfrågor har in rättats inom andra sek to rer av arbetsm arknaden än den fö r SAF, LO och TCO gem ensam m a. Inom den offentliga sektorn finns statsförvaltningens centrala sam arbetsråd fö r personalfrågor samt de s. k. centrala råden för sam arbetsfrågor på de prim ärkom m unala och landstingskom m unala arbetsom rådena.

1 * -R ik sd a g e n 1971. 18 sami. N r 14

Utredningar inom LO och TCO

Inom LO tillsattes hösten 1969 en u tredning som in fö r organisationens kongress 1971 skall studera problem på företagsdem okratins om råde. U tredningen skall gälla olika grader av inflytande för de anställda, bl. a. genom förstärkning av företagsnäm nderna och genom representation i företagsstyrelserna. En huvudfråga skall vara huruvida in fly ta n d et skall säkras via lagstiftning eller alltjäm t baseras på samråd m ellan parterna.

En av TCO tillsatt k o m m itté fö r sam arbetsfrågor på arbetsplatsen har avgivit en delrap p o rt, ” D em okratisering av arbetslivet” , till organisatio­ nens kongress 1970. Kongressen antog rap p o rten som handlingslinje för tjänstem annarörelsen på det berörda om rådet. Bland h u v u d p u n k te rn a i rap p o rten s förslag m ärks a tt företagsnäm nderna b ö r utvecklas till regul­ jära organ i företagets organisation med vidgad b eslu tsrätt, a tt delegerad näm ndverksam het genom in rättan d e av arbetsgrupper etc. skall e fte rsträ­ vas, a tt de anställda skall få ökad m öjlighet till insyn och inflytande genom representation i olika beslutsorgan, bl. a. i styrelser, sam t a tt dem okratisering av arbetslivet i första hand skall grundas på avtal mellan p arte m a på arbetsm arknaden.

Statliga utredningar

S tatsrådet Wickman tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bem yndigande hösten 1968 en delegation fö r försöksverksam het m ed fö rd ju p a d fö r e ­ tagsdem okrati i de statliga aktiebolagen. Delegationen är sam m ansatt av fö reträdare för Kungl. Maj:ts kansli och de statliga aktiebolagen sam t för de anställdas organisationer. I direktiven (riksdagsberättelsen 1969, s. 2 69) anförs a tt erfarenheterna från bl. a. företagsnäm ndsarbetet visat att en b art organisatoriska åtgärder oftast är otillräckliga fö r a tt åstadkom m a ökad dem okratisering i företagen. En fo rtsatt reform verksam het på om rådet betecknas som angelägen. En värdefull försöksverksam het be­ döm s vara möjlig inom de statliga aktiebolagen, som sinsemellan fö re ter b etydande skillnader. D elegationen skall främ st ta initiativ till sådana försöks- och utvecklingsprojekt som kan ge vägledning fö r en fördjupad företagsdem okrati inom det svenska näringslivet i dess helhet. F öretags­ dem okratin bö r i princip innebära m edverkan av de anställda på alla beslutsnivåer inom företaget. Olika grader av inflytande anges dock som tänkbara, från inform ation och sam råd till m edbestäm m ande. Även om in flytande i första hand to rd e vara av intresse när det gäller frågor med m era direkta återverkningar på den enskilde individens förhållanden, t. ex. arb e tets organisation, arbetsm iljön och vissa personalfrågor, skall frågor om den allm änna företagspolitiken, t. ex. m arknadsföring och produktval, inte vara undandragna de anställdas inflytande. Som en prim är uppgift för delegationen anges a tt klarlägga m öjligheterna till och förutsättn in g arn a för e tt till både grad och om fattning vidgat inflytande för de anställda. Delegationen skall också undersöka vilka förändringar i inform ella och form ella sam arbetsform er som är läm pligast för att möjliggöra d etta vidgade in flytande och göra det värdefullt även från

företagets sy npunkt. K on tak t skall i den m ån det anses läm pligt etableras med utvecklingsprojekt och utredningar på annat håll, även inom det privata näringslivet.

S tatsrådet Löfberg tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bem yndigande hös­ ten 1969 delegationen fö r förvaltningsdem okrati (DEFF). I delegationen ingår fö reträdare fö r statsförvaltningen och fö r statstjänstem ännens huvudorganisationer. I direktiven (riksdagsberättelsen 1970, s. 232) erinras inledningsvis om a tt företagsnäm nderna inom statsförvaltningen tilldelats b eslu tan d erätt i vissa avgränsade frågor. De allm änna utgångs­ p u n k te r för en försöksverksam het rörande fördjupad företagsdem okrati som statsrådet Wickman angivit i de ovan refererade direktiven anses böra gälla även inom den statliga förvaltningen. U ndersökas bö r sålunda om de anställdas infly tan d e på verksam heten inom den egna m yndigheten och på de förhållanden som råder där kan ökas. U trym m e b ö r ges åt sådan m edverkan från de anställdas sida a tt dem okratiska arbetsform er främjas och deras ställning som aktiva m edarbetare inom m yndighetens verksam ­ hetsom råde stärks. I försöksverksam heten b ö r prövas förutsättn in g arn a för och resultaten av bl. a. viss om fördelning av beslutsbefogenheten från nuvarande organ eller nivåer till andra organ eller nivåer inom m yndighe­ ten , där de anställdas erfarenheter och sy n p u n k te r kan få göra sig gällande i högre grad än nu. F örsöken b ör avse varierande grader av in flytande för de anställdas intressen i skilda delar av beslutsprocessen. Sådana frågor rörande verksam hetens allm änna inriktning, ekonom iska och organisatoriska fö ru tsättningar m. m. som nu avgörs av m yndighetens styrelse eller m otsvarande ledningsorgan b ö r in te principiellt undandras försöksverksam het. U tredningen skall hålla k o n ta k t med bl. a. utveck­ lingsråden inom de kom m unala och privata sektorerna.

D E F F har avgivit två rapporter, ” F öretagsdem okrati i statsförvaltning­ en — fö ru tsättn in g ar och p roblem ” och ” U tgångspunkter fö r försöksverk­ sam heten” . D E FF , liksom den näm nda utredningen b eträffande de statliga bolagen, m edverkar i en täm ligen om fattan d e försöksverksam het.

R em issyttrandena

R em issinstanserna ställer sig i sto rt se tt avvisande till de fram ställda m otionsyrkandena och hänvisar till den försöksverksam het som pågår.

S A F upplyser a tt arbetsgrupper inom U tvecklingsrådet sysslar med olika frågor på d et aktuella o m rådet. En grupp behandlar m ål och o m fattn in g för den fram tida utbildningen i sam arbetsfrågor. En annan grupp sysslar m ed förarbete för uppläggande av en s. k. erfarenhetsbank för försöksverksam heten och en tredje grupp u ta rb e ta r en skrift om försöksverksam het. Vid sidan av U tvecklingsrådets arbete med fördjupad företagsdem okrati bedrivs m otsvarande verksam het vid flera större före­ tag inom SAF:s om råde. I anslutning till centerpartiets m otion upplyser SAF a tt den sam ordning som efterlyses i p raktiken redan k o m m it till stånd genom e tt p ro jek t som drivs av Personaladm inistrativa råd et och som innebär a tt forskare som är engagerade på det företagsdem okratiska

om rådet regelbundet m öts och d iskuterar olika erfarenheter. I fråga om representation för de anställda i företagsstyrelsen anser SAF att erfaren­ heterna av pågående försök bö r avvaktas. SAF anser vidare i anslutning till m otionen 1971:1103 a tt skolöverstyrelsen och universitetskanslersäm betet b ö r få i uppdrag a tt i sam arbete med arbetsm arknadens p arter genom föra utbildning i de företagsdem okratiska frågorna.

SH IO anser a tt frågan om lagstiftning beträffande representation för de anställda i företagens styrelser bö r anstå i avvaktan på den pågående försöksverksam heten.

L O an fö r a tt organisationens kongress till hösten kom m er a tt fatta beslut om fackföreningsrörelsens politik i företagsdem okratifrågorna. LO anser sig d ärfö r icke nu böra närm are gå in på frågorna. B eträffande p artim o tio n e rn a från ce n te rp a rtiet och fo lkpartiet hänvisar LO till sin inställning till m otsvarande yrkanden vid fjolårets riksdag. I fråga om m otionen 1971:1103 om ökad satsning på utbildning anser LO a tt behovet av sam hällets insatser inte kan överblickas förrän de nya form erna för företagsdem okrati kan skönjas och företagens m edverkan i denna utbildning diskuteras. LO finner d ärför f. n. in te behov av den yrkade utbildningsplaneringen. Den i m otionen 1971:1 104 begärda parla­ m entariska utredningen avvisas också av LO. Frågorna bedöm s visserligen som angelägna, men en parlam entarisk utredning anser LO inte vara den rä tta form en för den kontinuerliga forskningsverksam heten på om rådet.

TCO anför i sitt rem issyttrande a tt u n d er år 1971 k om m er både LO och TCO a tt presentera program för utveckling av d et arbete som nu bedrivs inom företagsnäm ndsavtalets ram . O rganisationen anser d et vara en överloppsgärning om riksdagen i d e tta skede skulle fatta beslut om politisk representation i d e t fo rtsatta arb e tet på en fördjupad företagsde­ m okrati o ch lagstiftning i sam m a fråga. D etta innebär em ellertid in te a tt det saknas skäl a tt se över gällande lagstiftning. TCO hänvisar som exem pel till rättspraxis i anslutning till § 32 i S A F s stadgar sam t till 3 § statstjänstem annalagen och 2 § kom m unaltjänstem annalagen.

I fråga om styrelserepresentation för anställda hänvisar TCO till den pågående försöksverksam heten på o m rådet. TCO avvisar därjäm te kraven på parlam entarisk representation i de båda offentliga u tredningar som sysslar med företagsdem okratiska problem på den statliga sidan.

I anslutning till centerpartiets m o tio n u tta la r TCO a tt en sam ordning av forsknings- och försöksverksam het är önskvärd och a tt en sådan sam ordning b ö r kunna genom föras genom a tt in stitu te t för arbetsm ark­ nadsfrågor får resurser fö r d etta ändam ål. Även b eträffande de frågor som tas upp i m otionerna från m o derata sam lingspartiet hänvisar TCO till, fö ru to m utvecklingsrådet, arb etsm arknadsinstitutet. TCO anser a tt det in te finns behov av en parlam entarisk utredning.

Även SA C O och SR ställer sig avvisande till tanken a tt utredningsarbe­ te t på företagsdem okratiom rådet skall läggas under en parlam entarisk utredning.

A vta lsverket h ar inte ansett sig ha anledning a tt y ttra sig med hänsyn till a tt de föreslagna åtgärderna rö r frågor som inte handläggs av verket.

L a n d stingsförbundet och m ajo riteten i K o m m u n fö rb u n d e t ställer sig avvisande till m otionerna såvitt angår de båda förbundens verksam hets­ om råden. F örbunden hänvisar till den försöksverksam het som planeras eller igångsatts inom kom m uner och landsting. En m inoritet i K om m un­ fö rb u n d ets styrelse y ttra r i en reservation a tt fö rb u n d e t b o rt utan begränsningar u tta la a tt fö rb u n d e t ej haft anledning att m o tsä tta sig de i m otio n ern a begärda utredningarna.

U tsk o ttet

Såsom ovan redovisats pågår på det företagsdem okratiska om rådet sedan några år tillbaka en täm ligen om fattan d e försöks- och forsknings­ verksam het. P arterna på arbetsm arknaden har i huvudsak själva organise­ rat och svarat för d e tta arbete. S taten har m edverkat på de om råden där staten är arbetsgivare. Vidare har statligt stöd givits i form av bidrag till vissa forskningsprojekt. I två p artim o tio n e r från fo lk p artie t 1971:107 och 1971:108 begärs e tt ök at statligt engagemang i de företagsdem okratiska frågorna. M otionen 1971:107 innehåller ett allm änt yrkande a tt regeringen skall stim ulera d et arbetsdem okratiska refo rm arb etet. M otionärerna begär a tt D EFF skall tillföras företrädare för de politiska partierna. I m otio n ern a yrkas vidare a tt en parlam entarisk utredning skall tillsättas med uppgift a tt lägga fram förslag till representation fö r de anställda i företagens styrelser. Slutligen yrkas a tt båda m otionerna skall överläm nas till D EFF varjäm te m otionen 1971:108 även skall tillställas delegationen för fö r­ söksverksam het med fördjupad företagsdem okrati i de statliga aktiebola­ gen. Vid förra årets riksdag avslogs m otioner med yrkanden av i sto rt sett sam m a innebörd som den förevarande. R em issyttranden över årets m o tio n er ger vid handen a tt partern a på arbetsm arknaden ställer sig avvisande till de framlagda förslagen. Enligt u tsk o tte ts mening b ö r riksdagen respektera arbetsm arknadsparternas inställning a tt de själva bö r ha huvudansvaret för den fo rtsatta utvecklingen på det företagsdem okratiska om rådet. S taten kan göra betydelsefulla insatser genom a tt driva på utvecklingen på de om råden där staten är arbetsgivare och genom a tt understödja forskning. Såsom ovan redovisats pågår en om fattan d e försöksverksam het på både det statliga och enskilda fältet med olika grader av inflytande för de anställda. Försöksverksam heten o m fattar bl. a. representation för de anställda i företags och m yndigheters styrelser. Mot denna bakgrund och med hänsyn till a tt såväl LO som TCO u n d er innevarande år kom m er a tt ta ställning till program för den fo rtsatta utvecklingen på d e t aktuella om rådet bö r m otionerna inte föranleda någon riksdagens åtgärd. I m otionen från cen terp artiet 1971:157 begärs en utredning med rep resen tan ter fö r de politiska p artierna och arbetsm arknadens parter med syfte a tt sam ordna forsknings- och försöksverksam het inom de olika arbetsm arknadssektorerna och ställa planerade samhälleliga åtgärder på lagstiftningsom rådet etc. i relation därtill.

Som fram går av den redogörelse som läm nats tidigare i betän k an d et pågår en om fattan d e sådan verksam het i olika huvudm äns regi. Särskild uppm ärksam het förtjänar de ak tiviteter för vilka U tvecklingsrådet för sam arbetsfrågor svarar. De båda utredningar som tillsatts för försöksverk­ sam het med fördjupad företagsdem okrati inom den statliga sektorn har också anbefallts hålla k o n ta k t m ed bl. a. d e tta utvecklingsråd.

In rik e su tsk o ttet delar den up p fattn in g som b a n k o u tsk o tte t u ttalade i fjol i anledning av m otioner med samma yrk an d e som det förevarande. B an k o u tsk o ttet anförde a tt tillsättandet av en ny utredning av det slag som begärs skulle m edföra risker för en dubblering av redan förekom ­ m ande verksam het. Vidare hänvisade b an k o u tsk o tte t till de invändningar som arbetsm arknadsparterna rik ta t m ot förslaget om en sådan utredning. In rik esu tsk o ttet avstyrker med hänvisning till det anförda den aktuella m otionen.

Vad slutligen angår partim otionerna från m oderata sam lingspartiet, 1971:1103 och 1971:1104, vill u tsk o tte t i likhet med LO fram hålla a tt d et i och för sig är angeläget a tt forskningen kontinuerligt a rb e tar med de problem som m orgondagens näringsliv kan förorsaka arbetstagarna. Lika­ så är det naturligtvis betydelsefullt a tt m an på olika sätt söker tillgodo­ göra sig forskningsresultat och erfarenheter från u tlandet på d e t företags­ dem okratiska fältet.

U tsk o tte t bedöm er det em ellertid som m indre lämpligt a tt det forsk­ nings- och uppföljningsarbete det här gäller bedrivs i form av en parlam entarisk utredning. Önskem ålen to rd e b ättre kunna tillgodoses inom ram en fö r verksam het av den ty p U R A F representerar. U tsk o ttet avstyrker alltså den begärda parlam entariska utredningen.

Vad i övrigt anförs i m otionen 1971:1104 föranleder inte något y ttra n d e från u tsk o tte ts sida.

Vid bedöm ning av yrkandet i m otionen 1971:1103 om ökade insatser från det allm änna när det gäller utbildning i fråga om företagsdem okrati erinrar u ts k o tte t om a tt en arbetsgrupp inom utvecklingsrådet behandlar frågan om mål och om fattning för den fram tida utbildningen i sam arbets­ frågor. Det kan vidare påpekas a tt arbetsm arknadsorganisationerna i sam arbete med skolöverstyrelsen regelbundet anordnar konferenser för lärare i sam hällskunskap. Med hänsyn till d e t anförda synes det inte heller i denna fråga erforderligt med något initiativ från riksdagens sida.

U tsk o tte t hem ställer

A. a tt m otionerna 1971:107 och 1971:108 inte föranleder någon

riksdagens åtgärd,

B. a tt m otionen 1971:157 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

C. a tt m otionerna 1971:1 103 och 1971:1104 inte föranleder någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 maj 1971 På in rik e su tsk o ttets vägnar KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: h errar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i Ö stersund (s), Nordgren (m ), fru Nilsson i K ristianstad (c), herrar F ridolfsson (s), Johansson i Sim risham n (s), O skarson (m ), fru Ludvigs­ son (s), h errar Nilsson i K alm ar (s), M attsson i Skee (c), Fransson (c), Ekinge (fp), Olsson i Asarum (s) och Hallgren (vpk).

R eservationer

1. vid A i u tsk o tte ts hem ställan av h errar Eriksson i Arvika (fp) och Ekinge (fp), som anser

dels a tt det avsnitt på s. 7 i u tsk o tte ts y ttra n d e som börjar med ” Vid fö rra” och slutar m ed ” riksdagens åtgärd” b o rt ha följande lydelse:

” Enligt u tsk o tte ts m ening bö r riksdagen respektera arbetsm arknadsparternas inställning, som bl. a. kom m it till u ttry c k i rem issyttrandena över föreliggande m otioner, a tt de själva bö r ha huvudansvaret för den fo rtsa tta utvecklingen på det företagsdem okratiska om rådet. S taten kan dock göra betydelsefulla insatser genom a tt driva på utvecklingen på de om råden där staten är arbetsgivare och genom a tt sam ordna och u nder­ stödja forskning. En viktig del av d et reform arbete som statsm akterna m åste initiera är översynen av berörd lagstiftning. I u tlå ta n d e t 1971:13 har u ts k o tte t begärt sådan översyn b eträffande vissa arbetsrättsliga lagar. Även när det gäller annan lagstiftning b ö r utredningsarbete sättas i gång. U tsk o tte t vill därför förorda a tt en parlam entarisk utredning med rep rese n tan ter för arbetsm arknadens p arte r tillsättes i syfte a tt verkstäl­ la en revidering av aktiebolagslagen och annan lagstiftning som berörs av d et förslag till vidgad representation för de anställda i företagsstyrelser som väckts i m otionerna.

De faktiska kunskaperna om vilka resultat som kan uppnås med andra arbetsdem okratiska form er är enligt u tsk o tte ts m ening fortfarande be­ gränsade. En grundläggande uppgift bö r därför vara a tt snabbt få till stånd o m fattan d e försök m ed olika arbetsdem okratiska m odeller i olika ty p e r av verksam heter och a tt noga följa och värdera dessa försök. Den skiss till en första etapp i e tt allm änt arbetsdem okratiskt program , som presenteras i m otionerna 107 och 108 rym m er förslag, som enligt u tsk o tte ts m ening bö r bli förem ål för sådan försöksverksam het. U tsk o t­ te t finner det därför läm pligt att m otionerna överläm nas till den s. k. företagsdem okratidelegationen och D EFF.

Den verksam het, som D E FF skall söka få till stån d , kan leda till resultat som på flera sätt p åfordrar riksdagens ställningstagande, även om, som ovan fram hållits, det prim ära ansvaret för en fördjupad företags­ d em okrati åvilar arbetsm arknadens parter. Det synes m ed hänsyn till det anförda läm pligt a tt representationen i D E F F breddas så a tt företrädare fö r de politiska partierna tillförs u tredningen.”

dels a tt u ts k o tte t b o rt hem ställa

” A. a tt riksdagen med bifall till m otionen 1971:108 sam t i

anledning av m otionen 1 9 7 1 :107 i skrivelse till Kungl. Maj:t

1. begär a tt en utredning m ed parlam entarisk representation och

företrädare för arbetsm arknadens p arte r tillsätts med uppgift a tt

framlägga förslag till kodifiering i aktiebolagslagen och ev. annan

lagstiftning av representation för de anställda i företagsstyrelser,

2. begär a tt utredningen om fördjupad företagsdem okrati i statsför­

valtningen u tö k as med fö reträdare fö r de politiska partierna,

3. begär a tt m otionerna översänds till dels den s. k. företagsdem o­

kratidelegationen, dels utredningen om fördjupad företagsdem o­

k rati i statsförvaltningen för b ea k ta n d e.”

2. vid B i u ts k o tte ts hemställan av fru Nilsson i K ristianstad (c), herrar M attsson i Skee (c) och Fransson (c), som anser

dels a tt det avsnitt på s. 8 i u tsk o tte ts y ttra n d e som börjar m ed ” Sorn fram går” och slutar med ” aktuella m o tio n en ” b o rt ha följande lydelse:

” Sorn fram hålls i m otionen är det angeläget a tt den forsknings- och försöksverksam het, som pågår på olika håll, kan sam ordnas och ställas samman med planerade åtgärder i fråga om lagstiftning, ändringar i socialförsäkringssystem et osv. D enna sam ordningsuppgift bör enligt u t­ sk o ttets u p p fattn in g anförtros en särskild utredning, där representanter för arbetsm arknadens p arter och de politiska partierna ingår. T illsättan­ det av en sådan u tredning skulle också u n d erlä tta a tt till berörda parter föra u t de erfarenheter som forskare, arbetsledare, m yndigheter och andra successivt vinner och som har betydelse för m öjligheterna att åstadkom m a en fördjupad företagsdem okrati.”

dels a tt u ts k o tte t b o rt hem ställa

” B. a tt riksdagen med bifall till m otionen 1971:157 i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhåller, a tt i enlighet med vad u tsk o tte t anfört en

u tredning tillsätts i syfte a tt sam ordna forskningsinsatser och

andra åtgärder, som kan leda till en fördjupad företagsdem okrati.”

3. vid C i u ts k o tte ts hemställan av herrar N ordgren (m ) och Oskarson (m ), som anser

dels a tt u tsk o tte ts y ttran d e från och med ” Vad slutligen” (s. 8) bort ha följande lydelse:

” 1 m otionerna 1971:1103 och 1971:1104 fram hålls att det inte finns någon m odell som generellt är ägnad att garantera inflytande för de anställda på arbetsplatsen. D etta b ero r på a tt d e t svenska näringslivets s tru k tu r är alltför skiftande. M etoder som i stora aktiebolag kan vara lämpliga kan te sig meningslösa i m indre fam iljeföretag. Därtill kom m er a tt de företagsdem okratiska problem en m åste lösas på e tt sådant sätt att nyskapande av företag inte försvåras eller tillväxten av befintliga företag däm pas. Företag, anställda och organisationer m åste gem ensam t söka sig

fram till form er som kan anpassas till olika företags speciella förhållan­ den. De försök m ed delvis självstyrande grupper som genom förs i Norge visar a tt m an kan nå långt m ed sam verkan. F örsök liknande dem i Norge har nu påbörjats i en rad företag i Sverige. Det finns all anledning a tt hälsa d etta m ed tillfredsställelse. F ö r a tt man skall kom m a vidare i utvecklingen är det nödvändigt a tt försöksverksam heten får en större om fattning. En avgörande föru tsättn in g fö r framgång är a tt de berörda p arte rn a har en gemensam referensram . De m åste helt enkelt förstå varandra. Inform ationen både uppifrån och nedifrån m åste vara o m fat­ tande och lättillgänglig. Olika form er av utbildning inom och utom företagen är i d e tta sam m anhang betydelsefulla. Samverkan i företagen kräver fö r a tt fungera kunskaper om ekonom iska, tekniska och rättsliga realiteter hos olika befattningshavare. Så länge de företagsdem okratiska frågorna handhas på e tt sä tt som arbetsm arknadens p arter anser tillfredsställande har statsm akterna inte någon anledning a tt ingripa med lagstiftning. De politiska organen bör dock följa deb atten och utvecklingen. D et om fattande m aterial som i dag finns sam lat inom organisationerna på arbetsm arknaden bör göras tillgängligt fö r den allmänna debatten. Av den försöksverksam het som pågår bö r kunna vinnas erfarenheter som kan ligga till grund fö r prognoser om den fram tida utvecklingen och för de handlingslinjer statsm akterna på längre sikt bö r följa. På utredningsplanet finns det alltså utrym m e fö r statlig aktivitet. I övrigt är det närm ast inom utbildningssektorn som statsm akterna kan ta initiativ för a tt skapa ökad förståelse för de problem det här är fråga om och för a tt un d erlätta för arbetsm arknadens parter a tt genom föra en fördjupad industriell dem okrati till gagn för både anställda och företag. Som tidigare fram hållits ligger d eb a tte n i dessa frågor o fta långt efter de praktiska resultat som redan up p n åtts. Av den anledningen vore det värdefullt om arbetsm arknadens p arte r kunde inform era lärarna i sam­ hällskunskap och liknande kunskapsförm edlare om vad som hittills åstadkom m its och om arten av och sy ftet med sam arbetet. En sådan info rm atio n kan lämpligen ske i sam arbete med skolöverstyrelsen. Vid den högre utbildningen är det nödvändigt a tt m orgondagens företagsledare får kunskap om problem och frågeställningar som hänger sam m an m ed ök at m edinflytande för de anställda. Undervisningen i fram fö r allt företagsekonom i vid våra universitet och högskolor bö r ske u n d er beaktande härav. Också här m åste arbetsm arknadens p arte r m ed­ verka.” dels a tt u tsk o tte t bort hem ställa ” C. a tt riksdagen med bifall till m otionerna 1971:1 103 och 1971: 1104 i skrivelse till Kungl. Maj:t hem ställer 1. om en parlam entarisk utredning m ed uppgift a) a tt studera h u r näringslivets stru k tu r och utvecklingen av nya tekniska hjälpm edel u n d er de närm aste decennierna kan kom m a

a tt påverka m änniskans roll i arbetslivet och hennes m öjligheter

till e tt större personligt inflytande och ansvarstagande,

b) a tt kartlägga erfarenheter, forskning och experim ent i andra

länder i fråga om olika form er av samverkan i arbetslivet, i syfte

a tt ge underlag för förslag anpassade till svenska förhållanden;

2. a tt m otionen 1104 överlämnas för beaktande till delegationen för

försöksverksam het med fördjupad företagsdem okrati i de statliga

aktiebolagen;

3. a tt Kungl. Maj:t, i syfte a tt öka förståelsen för e tt fördjupat

sam arbete mellan arbetstagare och företag, ger skolöverstyrelsen

och universitetskanslersäm betet i uppdrag att i sam arbete med

arbetsm arknadens p arter u ta rb e ta planer för utbildning i de

adm inistrativa, rättsliga och ekonom iska frågor som aktualiseras

vid e tt tillgodoseende av önskem ålen om vidgat in flytande och

ansvar för anställda inom företagen.”

Särskilt yttrande

av h err Hallgren (vpk), som a n f ö r t:

1 m otion 1971:1118, som behandlas i u tsk o tte ts betänkande 1971:13, tas frågor upp med väsentlig anknytning även till problem atiken om företagsdem okratin. Dessa problem b erö r till avgörande del frågan om m akten i företagen: skall den o inskränkt utövas av arbetsgivarna i deras egenskap av ägare till produktionsm edlen — eller skall löntagarna tillförsäkras m ak t och m edbestäm m anderätt? De konkreta förslagen i m otionen syftar till a tt förhindra giltigheten av SAF-paragrafen 32, a tt ur kollektivavtalslagen stryka fredspliktsparagrafen etc. I m otionen tas dessutom upp en rad konkreta frågor om löntagarnas v e to rä tt på viktiga om råden. Företagsdem okratins problem är sålunda till sitt innehåll väsentligen en fråga om löntagarm akt. De i u tsk o tte ts betänkande behandlade borgerliga m otionerna om forskning, utbildning och u tre d ­ ning m. m. är enligt min m ening på in te t sä tt ägnade a tt i reell mening föra frågan om en i nyssnäm nda m ening vidgad företagsdem okrati fram åt. Jag kan d ärför ansluta mig till u tsk o tte ts avstyrkande yrkande om a tt m otionerna inte skall föranleda någon riksdagens åtgärd. Sam­ tidigt finner jag d e t angeläget a tt rikta uppm ärksam heten på de enligt min m ening väsentliga problem en i d etta sammanhang.

G ö te b o rg s O ffse ttry c k e ri AB, S th lm 7 1 .1 9 0 S