Betänkande i anledning av motion om främjande av rekryteringen till kroppsarbetsyrkena
Inrikesutskottets betänkande nr 34 år 1971 InU 1971:34
Nr 34
Betänkande i anledning av motion om främjande av rekryteringen till kroppsarbetsyrkena.
Motionen
I motion 1971: 1110 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. M ajit m åtte anhålla om undersökning av kropps arbetets villkor i vårt samhälle och på grundvalen härav prövning av åtgärder som kan garantera tillräcklig rekrytering till kroppsarbets yrkena. M otionärerna anför att alla undersökningar tyder på a tt det under 1970-talet kom m er a tt bli ett stort problem a tt få tillräckligt med arbets k raft för produktionen och andra verksamheter. D et antas a tt det största och mest svårbemästrade problemet kan bli brist på kroppsarbetare, sär skilt inom tillverkningsindustrin och varuproduktionen. Enligt m otionärerna visar erfarenheterna a tt allt färre ungdomar är intresserade av industriarbete, och de pekar på olika tänkbara orsaker härtill. Som en orsak anges att allt större del av ungdomen söker sig m er och m er utbildning. Eftersom ökade utbildningsmöjligheter bör komma alla delar av näringsliv och samhällsliv till godo, ifrågasätts i motionen om utbyggnaden av attraktiv yrkesutbildning, avpassad för t. ex. tillverkningsindustrin, h ar kommit på efterkälken. Som andra faktorer framhålls den sociala värderingen av kroppsarbetet, vari inklu deras betydelsen av föräldragenerationens värderingar, lönefrågor samt arbetsmiljön och arbetsdemokratin. N är det gäller de båda sistnämnda faktorerna anses det finnas plats för väsentliga reform er under alla för hållanden. M otionärerna anser att en samlad bedömning av kroppsarbetets villkor i vårt samhälle är nödvändig. Däri bör ingå undersökning av varför kroppsarbete värderas ringa hos ungdomen och därefter prövning av åtgärder som garanterar tillräcklig rekrytering till kroppsarbetet.
Uppgifter i anslutning till motionen
Sveriges verkstadsförenings och Svenska metallindustriarbetareförbun dets överenskommelse om utredning av verkstadsindustrins arbetskraftsproblem
Sveriges verkstadsförening och Svenska metallindustriarbetareförbun det har i en den 30 mars 1971 dagtecknad överenskommelse enats om följande:
1 Riksdagen 1971. 18 sami. N r 34
Verkstadsindustrin sysselsätter omkring 400 000 personer. Totalt är m er än en miljon svenskar direkt beroende av verkstadsindustrin för sin försörjning.
P arterna inom verkstadsindustrin har diskuterat olika aspekter på verkstadsindustrins arbetskraftsförsörjning under 1970-talet. P å grund av frågans vikt och räckvidd h a r överenskommelse träffats a tt tillsätta en gemensam utredning med uppgift att i första hand verkställa en probleminventering och en allmän datasamling om förväntade föränd ringar i tillgång och efterfrågan på arbetskraft. På grundval av en sådan kartläggning är partem a beredda a tt successivt ta ställning till frågan om erforderliga åtgärder. Den grundläggande probleminventeringen bör avse såväl efterfrågesom tillgångsfaktorem a på arbetsmarknaden. Exempelvis bör följande faktorer belysas. Den tekniska utvecklingen och rationaliseringen kan väntas medföra ändrade krav på arbetsuppgifternas utformning och omfattning. Ökad kapitalintensitet medför krav på ökat skiftarbete. Strukturomvandlingen inom industrin fortsätter i snabb takt. En fortgående förskjutning av avsättningen från hemma- till export m arknaderna medför konsekvenser för personalsammansättningen inom industrin. Befolkningsutvecklingen och de förvärvsarbetandes väntade fördelning på olika sektorer måste analyseras. Yngre arbetskraft, som söker sig till industrin, kom m er i allmänhet a tt h a en längre och m era allsidig utbildning än som tidigare varit van ligt. Behov kom m er dock att föreligga av fortsatt och återkommande utbildning. En betydande del av det fram tida arbetskraftstillskottet kan väntas bestå av gifta kvinnor. D etta skapar särskilda avvägningar n är det gäller introduktion och inskolning, rörlig arbetstid, deltid och partnership. De äldre väntas öka sin andel av arbetskraften, vilket kan medföra särskilda åtgärder med avseende på arbetsutformning och val av arbets uppgifter. Det är angeläget a tt öka sysselsättningen av betingat arbetsföra, vilket aktualiserar arbetsplatsanalyser, särskilda ergonomiska insatser och halvskyddad verksamhet. Utländsk arbetskraft kan även i fortsättningen behöva rekryteras i viss utsträckning. D etta ställer särskilda krav på introduktion och språk utbildning, bostadsfrågans lösning och anpassningen till företag och samhälle. Den nuvarande om fattningen av arbetskraftens rörlighet och frånvaro m edför betydande konsekvenser för såväl företag som anställda. Behov föreligger av såväl centrala som lokala åtgärder i syfte att begränsa dessa verkningar. Arbetsmiljöns utform ning kan väntas få stor betydelse för den fort satta rekryteringen till olika befattningar inom branschen.
Utredningen skall bedrivas skyndsamt och vara avslutad under avtals perioden.
Planerade åtgärder inom arbetsmarknadsverket
Arbetsmarknadsstyrelsen antog den 16 april 1971 ett preliminärt pro gram om åtgärder m ot ungdomsarbetslösheten. Som en av åtgärderna har upptagits en attitydundersökning av ungdomen avseende yrkes- och arbetsval, utbildning m. m. Undersökningen är avsedd att starta i höst. Resultatet anses kunna ge värdefullt underlag för utform ning av fram tida arbetsuppgifter och arbetsmiljöer. Undersökningen är avsedd a tt utföras i form av intervjuer med ett urval arbetslösa ungdomar i åldern 16— 25 år i storstadsområ den och i ett skogslän. Undersökningen skall bedrivas under medverkan av sociologisk expertis. En rapport beräknas föreligga till sommaren 1972.
A rbetsmiljöutredningen
Den år 1970 tillsatta arbetsmiljöutredningen h ar i uppdrag att göra en genomgripande översyn av hela arbetarskyddslagstiftningen. Enligt direktiven skall en ny lagstiftning ge underlag för åtgärder och ingripan den från arbetarskyddet på ett betydligt vidare område än den nuvarande lagen. Som en grundtanke anges att de anställdas fysiska och psykiska hälsa måste kunna skyddas effektivt i varje led av produktionen. F ö r utom en effektiv tillsyn genom myndigheternas försorg anses behövas en väl utbyggd lokal skyddsverksamhet. De anställdas möjligheter till inflytande på utformningen av den egna arbetsmiljön är därför en viktig fråga för utredningen, betonas det i direktiven.
Arbetsmiljöfrågor h ar behandlats vid LO:s kongress 1971.
A rbetstidslagstiftningen
Den nya arbetstidslag, som antogs av förra årets riksdag (prop. 1970:5, 2LU 1970: 1, rskr 85) medför a tt veckoarbetstiden förkortas till 40 tim mar. Förkortningen skall vara genomförd senast den 1 januari 1973. Denna arbetstidsförkortning innebär att tidigare skillnader i arbetstid mellan olika arbetstagargrupper jämnas ut.
Arbetsrättsliga frågor
Vårriksdagen 1971 h ar i anledning av i äm net väckta m otioner (1971: 155 och 1971: 1145, InU 1971: 13) begärt utredning av lagstiftningen på arbetslivets område, dvs. de lagar som reglerar förhållandet mellan par terna på arbetsmarknaden. Därvid h ar av utskottet framhållits som ange läget att lagstiftningen anpassas så a tt den främ jar pågående utveck ling mot ökat inflytande för de anställda på arbetsplatserna.
Frågor om företagsdemokrati h ar behandlats i utskottets betänkande InU 1971: 14 där bl. a. hänvisats till att en tämligen om fattande för söks- och forskningsverksamhet pågår på detta område. En redogörelse härför lämnas i näm nda betänkande. Företagsdemokratin h ar behandlats vid 1971 års LO-kongress på grundval av en rapport som avgivits av en av landssekretariatet tillsatt kommitté.
Behandling av frågan om industrins rekryteringsproblem vid vårriks dagen
I prop. 1971: 115 angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1971/72, m. m. tas i ett avsnitt (s. 37) upp frågan om in dustrins rekryteringsproblem m ot bakgrunden av, som det sägs i propo sitionen, att inte minst från ungdomens sida ett växande motstånd mot industriarbete har kunnat noteras under senare år. Även i den i anslutning till propositionen väckta motionen 1971: 1483 av herrar Helén och Hedlund påpekas riskerna för att särskilt ungdomen i stigande grad undviker yrkesverksamhet inom industrin. N är det gäller åtgärder häremot hänvisar motionärerna till »våra initiativ i detta sam manhang». M ed anledning av vad som anförts i propositionen och motionen ut talade finansutskottet följande (FiU 1971: 30 s. 21):
Vad beträffar vissa särskilda arbetskraftsfrågor som tas upp i propo sitionen vill utskottet behandla frågan om industrins rekryteringspro blem. Problemet berörs också i motionen 1971: 1483. F rån många håll redovisas stora svårigheter a tt rekrytera till industriarbete. F ram för allt synes ungdomen i allt mindre utsträckning överväga industriarbete som utkomstmöjlighet. Enligt utskottets bedömning är det viktigt a tt vända på denna utveckling. F ör det första kräver ett realiserande av den eko nomiska tillväxt som vi eftersträvar att de varuproducerande sektorerna av vårt näringsliv kan fullfölja expansionen utan a tt bromsas av rekry teringsproblem. F ör det andra finns redan genom industrins relativt sett krympande arbetskraftsefterfrågan en tendens till höjd medelålder bland de anställda. Om inte en rekrytering av även yngre personer till industrin kommer till stånd riskerar m an a tt i ett senare skede stå inför m ycket stora omställningsproblem. A tt hela industribranscher skulle klara sin nyrekrytering endast genom im port av arbetskraft ä r i ett långsiktigt perspektiv oacceptabelt. Skilda åtgärder är enligt utskottets mening nödvändiga i detta sammanhang. Särskilt viktigt ä r självfallet att industrin kan erbjuda arbetsuppgifter som upplevs som meningsfulla och en arbetsmiljö som är likvärdig med vad som erbjuds inom andra sektorer av vårt näringsliv. Social jämställdhet i arbetslivet och vidgade m öjligheter att påverka den egna arbetssituationen anser utskottet sär skilt betydelsefulla. F rån samhällets sida måste insatserna koncentreras till utbildningsväsendet och arbetsmarknadspolitiken. Samspelet skola arbetsliv är ett viktigt led i detta sammanhang.
Utskottet
Föreliggande motion tar upp frågan om rekryteringen av manuell ar betskraft till främst tillverkningsindustri och annan varuproduktion. Särskilt behandlas ungdomens vikande intresse för industriarbete. Tänk bara orsaker till denna utveckling diskuteras. M otionärerna är medvet na om att utredningar och överväganden i andra form er pågår och kan leda till resultat som kan bidra till att lösa det av dem aktualiserade pro blemet, m en de anser likväl att det härutöver är erforderligt med en utredning som gör en samlad bedömning av kroppsarbetets villkor i vårt samhälle. Utskottet delar motionärernas uppfattning om betydelsen av den fråga de tagit upp. De anställdas villkor i arbetslivet, som för övrigt redan aktualiserats i skilda sammanhang, blir säkerligen en av 1970talets stora frågor. En lösning av problemet är nödvändig för att under lätta företagens rekryteringsmöjligheter. D etta är även en förutsättning för att kom m a till rätta med de svårigheter i form av överrörlighet och hög frånvaro, som måste ses som yttringar av samma problem. Betydelsen av att de varuproducerande sektorerna av näringslivet kan tillföras yngre arbetskraft har utvecklats av finansutskottet i be tänkandet FiU 1971: 30. F ör det första kräver enligt finansutskottet en fortsatt ekonomisk tillväxt att industrin inte bromsas av rekryteringsproblem. F ör det andra finns redan en tendens till höjd medelålder bland industrins anställda som, om den inte motverkas av rekrytering av även yngre arbetskraft, senare kan leda till mycket stora omställningspro blem. A tt hela industribranschen skulle täcka sitt rekryteringsbehov en dast genom import av arbetskraft förefaller finansutskottet i ett lång siktigt perspektiv oacceptabelt. N är det gäller de faktorer som kan vända utvecklingen mot ett ökat intresse för anställning inom industrin har motionärerna pekat på bl. a. yrkesutbildningens betydelse. Utskottet kan så till vida instämma häri att mycket beror på utfallet av integreringen av den tidigare yrkesskolan i den nya gymnasieskolan liksom av det nya system för studie- och yrkes orientering i grundskolan och gymnasieskolan som riksdagen fattat be slut om tidigare i år. Härvid kan industrin medverka genom att lägga upp den för grundskolans äldsta elever avsedda praktiska yrkesoriente ringen på ett intresseväckande sätt. Det är emellertid enligt utskottets mening uppenbart att ungdomar nas liksom deras föräldrars värderingar i det väsentliga styrs av de faktiska villkor i vid mening som erbjuds på alternativa arbetsplatser. Detta antyds också av motionärerna. N är det gäller de materiella villkoren håller en viss utjämning på att ske i vart fall på den sociala sidan. P å LO-SAF-området har i år träffats överenskommelse om införande av pensions- och sjukförmåner enligt
samma system som redan gäller på tjänstemannaområdet. Kollektivan ställda arbetare vid de statliga verken har erhållit i stort sett samma semesterförmåner som gäller för motsvarande tjänstemannagrupper. In förandet av 40-timmars arbetsvecka kommer även att verka i utjäm nande riktning. Jämställdhet med övriga arbetstagare beträffande sociala och andra allmänna anställningsvillkor har stor betydelse för rekryte ringen till industrin. Självfallet spelar lönen och den form i vilken denna utgår en stor roll. Lönenivån är en förhandlingsfråga. Därför skall här endast erinras om att parterna vid de senaste lönerörelserna enats om en satsning till de lägre avlönades förmån. System med tidlön har börjat prövas på vissa områden där ackordslön tidigare varit förhärskande. D et är emellertid även arbetsvillkor av annat slag som är väsentliga i detta sammanhang. Det gäller anställningstryggheten, den miljö i vilken de anställda skall arbeta och deras möjligheter att påverka den egna arbetssituationen. I fråga om anställningstryggheten gäller att tjänstemän hittills haft tryggare anställningsförhållanden och uppvisat genomsnittligt lägre ar betslöshetssiffror än arbetare. Uppsägningstiden är olika för skilda grup per av arbetstagare. Generella lagbestämmelser om uppsägningstidens längd och om förbud mot obefogade uppsägningar saknas. Den i år an tagna lagen om anställningsskydd för vissa arbetstagare med förlängda uppsägningstider för äldre arbetstagare är ett undantag från huvudre geln. Vissa andra lagar ger skydd mot obefogade uppsägningar i spe ciella fall. Denna lagstiftning samt i avtal intagna föreskrifter om upp sägningstider och skydd mot obefogade uppsägningar är emellertid en dast inskränkningar i en principiellt fri uppsägningsrätt för arbetsgivare. Arbetstagarnas trygghet i anställningen prövas f. n. av utredningen rörande ökad anställningstrygghet m. m. Enligt utskottets mening är det angeläget att utredningen snarast kan fullfölja sitt arbete så att de an ställdas trygghetsfrågor kommer upp till reell behandling. Om industrins rekryteringsproblem skall kunna lösas är det angeläget att den industriella miljön kan förbättras. Det föreligger en rad under sökningar gjorda på fackligt och annat håll som alla ger bilden av en otillfredsställande arbetssituation. I en utredning, som syftade till att ge en bild av läget inom LO i stort, framkom att 82 % av medlemmarna ansåg att hälsorisker förelåg på grund av någon eller några miljöfakto rer. Kompletterande branschstudier visade att en mycket stor del av kroppsarbetarna kände sin hälsa hotad av olycksfallsrisker, buller, vär me, fuktighet och kemiska ämnen. E n annan inom LO företagen under sökning påvisar betydande psykiska hälsorisker. Avigsidorna i den industriella miljön behandlas f. n. av arbetsmiljö utredningen. D et är en väsentlig uppgift för utredningen att uppm ärk samma yrkesfaror som hänger samman med den tekniska och strak-
turelia utvecklingen på senare tid. Detta exemplifieras i direktiven med risker för förgiftningar på grund av luftföroreningar, risker för hörsel skador på grund av buller och psykiska hälsorisker på grund av alltmer specialiserade och mekaniserade arbetsprocesser. Enligt utskottets me ning är det väsentligt att utredningens förslag kan bidra inte bara till en successiv sanering av arbetsmiljön inom befintliga företag utan även till större hänsynstaganden till miljöfaktorns betydelse vid planeringen av nya företagsenheter. Lika väsentligt är att de anställda bereds medbe stämmanderätt vid utformningen av den egna arbetsmiljön. Även om tekniska och ekonomiska faktorer sätter gränser för vad som går att uträtta, synes det vara en avgörande förutsättning för fortsatt industriell verksamhet att arbetsmiljön förbättras på ett radikalt sätt. Till arbetsmiljön i vidare mening hör själva arbetsprocessen. D et kan knappast vara stimulerande att dagligen syssla med enformiga, ofta hårt styrda arbetsmoment, som inte ger känsla av ansvar och överblick över den egna arbetsinsatsens roll i produktionssystemet. Den anställdes be hov av meningsfullt och stimulerande arbete måste tillgodoses på ett betydligt bättre sätt än hittills. Pågående försök med arbetsbyten, själv styrande grupper m. m. bör kunna påverka en sådan utveckling. Vad sedan gäller de anställdas medinflytande i företagen i allmänhet, vill utskottet först hänvisa till den livliga aktivitet som visats på detta område inom arbetstagarorganisationerna. LO och TCO har på sina senaste kongresser antagit handlingsprogram beträffande företagsdemo kratin. En översikt över läget har lämnats i utskottets betänkande InU 1971: 14. För att utvecklingen på det företagsdemokratiska området skall gå i en för de anställda tillfredsställande riktning måste deras förhandlings rätt stärkas. F ör att nå detta syfte behöver den arbetsrättsliga lagstift ningen anpassas så att den främ jar pågående utveckling mot ett ökat inflytande för de anställda på arbetsplatserna. Detta är grundtanken bakom riksdagens beslut i våras att hos Kungl. M aj:t begära en av ut skottet förordad utredning av lagstiftningen på arbetslivets område (InU 1971: 13, rskr 1971: 161). Det har aviserats att utredningen skall till sättas inom en nära framtid. Utskottet har i anledning av motionen tagit upp vissa i sammanhanget särskilt betydelsefulla frågor. I väsentliga delar är dessa frågor redan föremål för offentliga utredningar eller också pågår förberedande arbete i form av direktivskrivning. D et är angeläget att utredningsarbetet drivs så att åtgärder kan snabbt vidtas för att komma till rätta med problemen. Särskilt gäller detta i frågan om arbetsmiljö och ökat medinflytande. Enligt utskottets mening är det med hänsyn till det pågående utred ningsarbetet inte erforderligt att tillsätta ytterligare en utredning av det slag m otionärerna begär. Vad utskottet anfört beträffande utredningsarbetet får självfallet inte
hindra att statsmakterna och parterna på arbetsmarknaden vidtar åt gärder för att fortlöpande förbättra förhållandena på arbetsplatserna. Slutligen bör framhållas att forskningen på arbetsmarknadspolitikens område har viktiga uppgifter beträffande de problem som m otionärerna aktualiserat. Staten bör ge effektivt stöd till sådan forskning. Vad utskottet anfört om utredningsarbetets bedrivande och inriktning bör ges Kungl. Maj:t till känna.
Utskottet hemställer A. att riksdagen i anledning av motionen 1971: 1110 som sin me ning ger Kungl. M ajit till känna vad utskottet anfört om bedri vande och inriktning av utredningsarbetet i de frågor, som ut skottet ovan behandlat, B. att motionen, i den mån den inte behandlats under A, inte för anleder någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 23 november 1971
P å inrikesutskottets vägnar
KARL E R IK ERIKSSON
Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i ö s tersund (s), Nilsson i Tvärålund (c), Andersson i Billingsfors (s), N ord gren (m), herrar Fridolfsson (s), Johansson i Simrishamn (s), Oskarson (m), fru Ludvigsson (s), herrar Lorentzon (vpk), Mattsson i Skee (c), Ekinge (fp), Olsson i Asarum (s) och Gustafsson i Säffle (c).
T R Y C K E R I B O L A G E T I V A R H / E G G S T R Ö M A B . S T O C K H O L M 1 9 7 1