Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående biologisk kontroll, m. m.

Jordbruksutskottets betänkande nr 5 4 år 1971 JoU 1971:54

Nr 5 4

J o r d b r u k s u ts k o tte ts b e tä n k a n d e i a n le d n in g av m o tio n e r a n g åen d e b io lo g isk k o n tr o ll, m. m .

T ill jo r d b r u k s u ts k o tte t h a r h än v isats fö lja n d e av u ts k o tte t till b e h a n d ­ ling i e t t s a m m a n h a n g u p p ta g n a m o tio n e r: d els 1 9 7 1 :2 3 av h e rr W irtén m. fl. (f p ), vari h e m s tä llts a tt rik sd ag en i skrivelse till K ungl. M aj:t begär förslag till o rg a n isa tio n av en u tv id g ad in s e k tp a to lo g isk fo rsk n in g sa m t fo rsk n in g på bio lo g isk k o n tro ll på svensk eller n o rd isk bas, d els 1 9 7 1 :2 1 4 av h e rr W ikner m. fl. (s), vari y rk a ts a tt rik sd ag en i skrivelse till K ungl. M aj:t h e m s tä lle r om sk y n d sa m m a å tg ä rd e r m ed sy fte a tt effe k tiv ise ra k a m p e n m o t sk a d e in se k te rn a i v åra skogar, dels 1 9 7 1 :1 0 0 2 av fru H a m b ra e u s m. fl. (c ), vari h e m s tä llts a tt riksdagen b e slu ta r a tt i skrivelse till K ungl. M aj:t h e m stä lla om u tre d n in g av d e t m o d e rn a sk o g sb ru k e ts k o n se k v e n se r frå n m iljö sy n p u n k t, d els 1 9 7 1 :1 0 3 7 av h e rr N ilsson i T v ärålu n d m. fl. (c ), vari y rk a ts a tt riksdagen b e s lu ta r a t t i skrivelse till K ungl. M aj:t h e m stä lla a tt e t t o rg an f ö r sa m o rd n in g av fo rsk n in g sin sa tse r i sy fte a tt å sta d k o m m a en g iftfri o d lin g in rä tta s. U ts k o tte t h a r in h ä m ta t y ttr a n d e n ö v er m o tio n e rn a 1 9 7 1 :2 3 o ch 1 9 7 1 :1 0 3 7 från la n tb ru k sh ö g s k o la n , sta te n s n a tu rv å rd sv e rk , sta te n s v ä x ts k y d d s a n s ta lt o ch sta te n s råd fö r skogs- o c h jo rd b ru k s fo rs k n in g , öv er m o tio n e n 1 9 7 1 :2 1 4 frå n d o m ä n v e rk e t, sk o g ssty relsen , sk o g sh ö g sk o lan , Sveriges sko g säg arefö ren in g ars rik sfö rb u n d o ch S k o g sin d u strie rn a s sama r b e ts u ts k o tt, sa m t ö v er m o tio n e n 1 9 7 1 :1 0 0 2 från d o m ä n v e rk e t, skogs­ sty re ls e n , sta te n s n a tu rv å rd sv e rk , Sveriges sk o g säg arefö ren in g ars rik sfö r­ b u n d o c h S k o g sin d u strie rn a s s a m a rb e ts u ts k o tt. Se bilagor 1—3 till d e tta b e tä n k a n d e .

U ts k o tte t

I fö relig g a n d e b e tä n k a n d e b e h a n d la r u ts k o tte t e t t a n ta l m o tio n e r , som i o lik a h ä n se e n d e n s y f ta r till å tg ä rd e r fö r a tt m o tv e rk a m iljöm ässiga o lä g e n h e te r in o m d e t m o d e rn a jo rd - o c h sk o g sb ru k e t. 1 m o tio n e n 1 9 7 1 :23 p åtalas så lu n d a de m iljö- o ch h älso risk er som är fö r b u n d n a m ed d en a lltm e r ö k a d e a n v än d n in g e n av fra m fö r allt k em isk a 1 Riksdagen 1971. 16 sami. Nr 54 s

b e k ä m p n in g sm e d e l i sy fte a t t n ed b rin g a s k a d o r på skog o c h g rö d o r genom a n g rep p av in s e k te r o c h a n d ra d ju r. E nligt m o tio n ä re rn a fin n s alla skäl a tt sö k a avveckla skadlig k em isk b ek ä m p n in g . D e tta in n e b ä r, om p r o d u k tio n e n skall b eh ållas o fö rä n d ra d , a tt a lte rn a tiv a m e to d e r fö r b e k ä m p n in g m åste u tv eck las o c h a n v än d as, bl. a. g en o m b io lo g isk k o n ­ tr o ll, d är m an i p rin c ip u tn y t tja r n a tu r e n s egna m e d e l fö r a tt å te rstä lla b alan sen i e tt ru b b a t e k o sy s te m m ed fö r s to r a n h o p n in g av en viss djureller v ä x ta rt. E n lig t m o tio n ä r e rn a m åste därvid fo rsk n in g e n på in s e k tp a ­ to lo g in s o m rå d e u tö k a s , sa m o rd n a s o c h cen traliseras. E n u tre d n in g b ö r vidare en lig t m o tio n ä re rn a s m en in g göras fö r a tt u n d e rs ö k a f ö r u ts ä ttn in g ­ a rn a o c h fo rm e rn a fö r en u tv id g ad svensk eller n o rd isk fo rsk n in g på biologisk k o n tro ll. E tt närliggande y rk a n d e fra m fö rs i m o tio n e n 1 9 7 1 :1 0 3 7 , vari h em ställs o m in r ä tta n d e av e tt organ fö r sa m o rd n in g av fo rsk n in g s in sa tse rn a i vårt la n d i sy fte a t t å sta d k o m m a e n s. k. g iftfri odling. Med sistn ä m n d a u tt r y c k b ö r, so m bl. a. sta te n s rå d fö r skogs- och jo r d b ru k s f o rs k n in g fra m h å llit i s itt y ttr a n d e öv er m o tio n e n , fö rstå s in sa tse r i sy fte a tt m in sk a b e h o v e t av k em isk a b e k ä m p n in g sm e d e l in o m dagens v ä x to d lin g e. d. A tt f o r ts a tta u n d e rs ö k n in g a r rö ra n d e m ö jlig h e te rn a a tt u tv e c k la a lte r­ nativa m e to d e r till k em isk b e k ä m p n in g är ö n sk v ä rd a v itso rd a s av de i ä re n d e t h ö rd a rem issin stan sern a , o c h så g o tt som sam tlig a fra m h å lle r b e h o v e t a tt ö k a d e m edel h ärvidlag ställs till fo rsk n in g en s fö rfo g a n d e . N a tu rv å rd sv e rk e t h a r d o c k m ed h än sy n till den o m f a tta n d e fo rsk n in g s­ v e rk s a m h e t som bedrivs i u tla n d e t på fö re v a ra n d e fo rsk n in g s o m rå d e n in te fu n n it sig b ö ra särsk ilt p rio rite ra n u a k tu a lise ra d e p ro b le m i sin p lan erin g av fo rsk n in g sin satsern a. V ad gäller frågan om e tt sa m råd so rg an av d e t slag som föreslås i m o tio n e n 1 9 7 1 :1 0 3 7 är m en in g arn a m era d elad e. Såväl n a tu rv å rd sv e rk e t som s ta te n s råd fö r skogs- o c h jo r d b ru k s ­ fo rsk n in g a n se r sålu n d a a tt de olika in s titu tio n e r o c h fö re ta g so m n u a rb e ta r m ed h ith ö ra n d e frå g o r i v å rt lan d på d e t hela ta g e t re d a n sy n es ha g o d a in b ö rd e s k o m m u n ik a tio n e r. L a n tb ru k s h ö g sk o la n tills ty rk e r d o c k fö rslag et a tt in r ä tta e tt organ fö r sa m o rd n in g av h ith ö ra n d e fo rsk n in g m e d a n s ta te n s v ä x ts k y d d sa n sta lt an ser a tt ställn in g stag an d e i frågan om e v en tu e ll e ta b le rin g av e tt sam o rd n in g so rg an av m era p e rm a n e n t n a tu r b ö r a n stå tills re s u lta te t av visst u tre d n in g s a rb e te fra m la g ts av en av a n sta lte n fö reslag en a rb e tsg ru p p fö r ä n d a m å le t. U ts k o tte t vill i an slu tn in g h ä rtill fö r sin del fram h ålla a tt m an in o m d e t m o d e rn a jo rd - o ch sk o g s b ru k e t och trä d g å rd so d lin g e n på fo rsk n in g ­ en s n u v a ra n d e s tå n d p u n k t synes n ö d sa k a d a tt an v än d a k e m isk a b e k ä m p ­ nin g sm ed el i ej o b e ty d lig u ts trä c k n in g . D e tta m o tiv eras o ck så av den h å rd a k o n k u rre n s , vari ifråg av aran d e p ro d u k tio n bedrivs. Så länge ej a n d ra , från e ffe k tiv ite ts s y n p u n k t jä m fö rb a ra b e k ä m p n in g sm ö jlig h e te r e ller p ro d u k tio n s re s u rs e r s tå r till fö rfo g a n d e skulle s a n n o lik t en m in sk ­

nin g av n u v a ra n d e in sa tse r på o m r å d e t led a till såväl m in sk ad av k astn in g som h ö jd a p ro d u k tp ris e r. D et är u n d e r angivna fö rh å lla n d e n givetvis i hög grad ö n sk v ä rt a t t de k em isk a b e k ä m p n in g sm e d le n h an d h a s så a t t skadliga b iv e rk n in g a r i fråga om vår m iljö o c h hälsa undviks. De ic k e ö n sk a d e b ie ffe k te rn a av an v än d n in g e n av k em isk a b e k ä m p ­ n in g sm ed el av olika slag in o m v ä x to d lin g e n u tg ö r e m e lle rtid enligt u ts k o tt e ts m en in g e tt s ta rk t m o tiv fö r a t t fo rsk n in g s- o c h fö rsö k sv e rk ­ s a m h e te n på fö re v a ra n d e o m rå d e in te n sifie ra s, bl. a. b e tr ä ffa n d e m ed len s negativa v erk n in g ar. V ik tig t är o ck så i sa m m a n h a n g e t a tt m ö jlig h e te rn a till en a lte rn a tiv a n v än d n in g av b io lo g isk a h jä lp m e d e l b lir n ärm are k larlag d a. D en resisten sb io lo g isk a fo rsk n in g e n synes även e rb ju d a goda m ö jlig h e te r i dessa strä v a n d e n . F o rs k n in g av n u b e rö rt slag bedrivs som fra m g å r av re m is s y ttra n d e n a fr a m fö r allt vid la n tb ru k sh ö g s k o la n , sta te n s v ä x ts k y d d s a n s ta lt, sk o g sh ö g sk o lan o c h vissa u n iv e rs ite ts in s titu tio n e r sa m t vid Sveriges u ts ä d e sfö re n in g o c h W eibullsholm s v ä x tfö rä d lin g sa n stalt. D et b ö r i sa m m an h an g et n ä m n a s a tt sta te n s råd fö r skogs- o ch jo r d b ru k s f o rs k n in g in o m ra m e n fö r tillgängliga an slagsm edel lä m n a t in te o v äsen tlig a b id rag till o lik a g ren ar in o m m iljö v ård sfo rsk n in g en . M edel h a r så lu n d a an v isats till stu d ie r i a n s lu tn in g till g ö d selb eh an d lin g . V id are h a r m e d e l anvisats fö r u tv e c k lin g s a rb e te n m ed sy fte a tt m in sk a a n v än d n in g e n av p e sticid er. D essa a rb e te n h a r gällt såväl re siste n sfö rä d lin g som b io lo ­ gisk b ek ä m p n in g . R åd et fra m h å lle r i sin an slag sfram ställn in g fö r n ä s t­ k o m m a n d e b u d g e tå r a tt en vidgad fo rsk n in g avseende b io lo g isk b e k ä m p ­ nin g sy n es v ara m y c k e t påkallad. U ts k o tte t vill m o t b a k g ru n d av d e t a n fö rd a u n d e rs try k a angelägen­ h e te n av a tt erfo rd erlig a m ed el ställs till fö rfo g a n d e fö r d en fo r ts a tta fo rsk n in g e n på fö re v a ra n d e o m rå d e . E nligt u ts k o tte ts m en in g b ö r d e t vara till fy llest a tt riksdagen i d e tta ä re n d e som sin m en in g ger K ungl. M ajit till k ä n n a vad u ts k o tte t sålu n d a a n fö r t i a n le d n in g av de b å d a n u b e h a n d la d e m o tio n e rn a . I m o tio n e n 1 9 7 1 :2 1 4 p åtalas a tt sk a d e in s e k te rn a i våra sk o g a r på e tt o ro v ä c k a n d e s ä tt ö k a t i a n ta l u n d e r de sen aste åren . A n g re p p e n i ta llb e s tå n d av b a rk b o r ra r o c h m ä rg b o rra r h a r n å tt en o m f a ttn in g som enligt m o tio n ä re rn a inger de allvarligaste farh åg o r. E nligt m o tio n e n b ö r rik sd ag en h o s K ungl. M ajit h e m stä lla om sk y n d sa m m a å tg ä rd e r m ed sy fte a tt effe k tiv ise ra k a m p e n m o t s k a d e in se k te rn a i våra skogar. 1 re m is s y ttra n d e n a öv er m o tio n e n b e k rä fta s a tt d en u n d e r senare å r tio n d e n a lltm e r g e n o m g rip a n d e m ek an iserin g en av d et svenska skogs­ b ru k e t h a r som fö ljd v erk a n f å t t bl. a. vissa m y c k e t sv å rb e m ä stra d e in se k tsp ro b le m . E nligt sk o g sh ö g sk o lan är d e t h ittills u ta n tv e k a n allvarli­ gaste av dessa d e n k ra ftig t ö k a d e s ta m m e n av m ä rg b o rra r i våra ta llsk o ­ gar. O rsa k e rn a h ärtill är den a lltm e r o m f a tta n d e lagringen av o b a rk a d m assaved i sk o g arn a, övergången från flo ttn in g till la n d tra n s p o r t o c h

rö jn in g a r som u tf ö r ts u n d e r o läm p lig å rs tid . D e s k a d o r so m m ä rg b o rra m a o rs a k a r är dels v irk e ssk a d o r i sa m b a n d m ed skalbaggelarvernas u tv eck lin g i d e t o b a rk a d e v irk et, dels s k a d o r på v äx an d e skog av de u tflu g n a in s e k te rn a . S to rle k e n av de fö r lu s te r som dessa in se k tsa n g re p p fö ro rs a k a r ä r en lig t bl. a. sk o g ssty relsen svår a tt e x a k t u p p s k a tta m en vissa u n d e r­ sö k n in g a r p e k a r enligt sty re ls e n m o t a tt d e t vid kraftiga engån g san g rep p av m ä rg b o rre i e tt ta llb e s tå n d b lir tillv ä x tfö rlu s te r av 3 0 —5 0 % p e r år u n d e r 3 —5 års tid . P relim in ära b e d ö m n in g a r på grundval av u p p g ifte r frå n 1 9 7 0 års rik ssk o g sta x e rin g visar på en tillv ä x tfö rlu s t fö r la n d e t av to ta lt n ä rm a re 1 m iljo n m 3 sk per år. M o tio n e n b e rö r som fra m g å r av d e t fö reg åen d e en fö r svenskt s k o g s b ru k sy n n erlig en allvarlig fråga som e n lig t u ts k o tte ts m ening fö r­ tjä n a r a tt följas m ed s to r u p p m ä rk s a m h e t. S om redovisas i re m is s y ttra n ­ d e n a ö v er m o tio n e n a n o rd n a d e sk o g ssty re lse n , i sy fte a t t fin n a en b ö rjan till en b re d a re lö sning av n u ifråg av aran d e p ro b le m , i sa m a rb e te m ed sk o g sh ö g sk o lan o c h S tifte lse n sk o g sa rb e te n en stö rre sk o g ssk y d d sk o n fe ren s i n o v e m b e r 19 7 0 fö r r e p r e s e n ta n te r fö r sk o g sb ru k , sk o g sin d u stri o ch fo rsk n in g . M ö te t re s u lte ra d e i e tt a n ta l re k o m m e n d a tio n e r som bl. a. gick u t på a tt sk o g s b ru k e t o c h sk o g s in d u strin sk u lle fö rsö k a å sta d k o m m a en b ä ttr e sa m o rd n in g m ellan avverkning, tr a n s p o r t o ch in d u s tri fö r a tt i g ö rlig aste m å n u n d v ik a a lltfö r s to r lagring av o b a rk a t s o r tim e n t i skogen u n d e r vissa k ritisk a p erio d er. D en c e n tra la k o n fe re n se n h a r sed an fö ljts u p p av e tt a n ta l reg io n ala överläggningar, o c h på några håll h a r länsvisa s k o g s s k y d d s k o m m itté e r b ild ats. U ts k o tte t an ser i lik h e t m ed bl. a. sk o g s in d u strie rn a s s a m a rb e ts u ts k o tt a tt d e t fö rslag till a k tiv t h a n d lin g sp ro g ra m v aro m m an i e ld ig h e t m ed d e t fö re g å e n d e e n a t sig i allt v äsen tlig t to r d e tillm ö tesg å m o tio n ä re rn a s ö n sk e m å l. D å de fram lag d a re k o m m e n d a tio n e rn a även synes vara på god väg a t t o m s ä tta s i p ra k tik e n föreligger en lig t jo r d b r u k s u ts k o tte ts m ening in te a n le d n in g a tt i n u fö re v a ra n d e sa m m a n h a n g påkalla n åg o n särskild å tg ä rd från rik sd ag en s sida. U ts k o tte t vill e rin ra om a tt vid fö re n ä m n d a sk o g s sk y d d sk o n fe re n s f ö r u ts a tts a tt en ny k o n fe re n s skall a n o rd n a s in o m tre år fö r g en o m g ån g av h u r sk y d d e t m o t in s e k te rn a u tv e c k la ts o c h fö r överläggning o m de v idare å tg ä rd e r som k an k o m m a a tt e rfo rd ra s. S k o g sb ru k e t h a r u n d e r senare år u n d e rg å tt sto ra fö rä n d rin g a r. T ill fö ljd av v ik a n d e lö n s a m h e t h a r e n k ra ftig ra tio n a lise rin g av sk o g sd rifte n s a tts in bl. a. in n e f a tta n d e e n ö k a d m ek an iserin g . A n v än d n in g en av m o d e rn m a s k in u tru s tn in g h ar i sin t u r fö rt m ed sig a tt kalh u g g n in g av s to ra sa m m a n h ä n g a n d e m a rk a re a le r a lltm e r k o m m it till an v än d n in g . I m o tio n e n 1 9 7 1 :1 0 0 2 fram h ålls de negativa v e rk n in g a r som k alh y g g estek n ik e n k a n få fö r såväl la n d sk a p sb ild e n som k lim a te t. De ö k a d e risk ern a av sk a d e d ju rs a n g re p p p åtalas även. E nligt m o tio n ä re rn a s m en in g är d e t a n g elä g et a tt frågan o m v ilk a k o n se k v e n s e r e t t m o d e rn t sk o g sb ru k h a r fö r

n a tu r e n m ed d e t sn araste b lir fö re m å l fö r u tre d n in g . A n v ä n d a n d e t av o lik a sk a d e b e k ä m p n in g s m e to d e r b ö r därvid särsk ilt b eaktas. U ts k o tte t vill till en b ö rja n u n d e rs try k a vad tre d je la g u ts k o tte t fö re g å e n d e å r i sa m b a n d m ed b e h a n d lin g e n av m o tio n e r i närlig g an d e äm n e a n fö rd e rö ra n d e b e ty d e lse n fö r d e n svenska e k o n o m in av a tt vi in o m la n d e t h a r e t t h ö g ra tio n e llt o ch e ffe k tiv t sk o g sb ru k (3 L U 1 9 7 0 :7 0 ). I re m is s y ttra n d e ö v er n u fö relig g a n d e m o tio n fra m h å lle r d o m ä n v e rk e t a tt sk o g s b ru k e t är i d en s itu a tio n e n a tt de e k o n o m isk a m a rg in a le rn a är k n a p p a o c h h a n d lin g sfrih e te n beg rän sad n ä r d e t gäller v a le t av a rb e tsm e ­ to d e r. F rå n d en skogliga e x p e rtise n fram h ålls i re m is s y ttra n d e n a a tt h y g g esu p p tag n in g in te ä r n å g o n n y h e t in o m sk o g s b ru k e t som fö ljd av de sen aste åren s m e k an iserin g av av v erk n in g arn a u ta n tv ä rto m u n d e r lång tid varit d e t d o m in e ra n d e s k o g s b ru k ssä tte t. U p p e n b a rt är d o c k a tt den ö k a d e a w e rk n in g s in te n s ite te n i k o m b in a tio n m ed den p åg åen d e m e k a n i­ seringen gör a tt sk o g sb ru k e ts å tg ä rd e r ä r iö g o n e n fa lla n d e på e tt h e lt a n n a t s ä tt än tidigare. K var stå r o ck så, som bl. a. Sveriges skogsägare­ fö ren in g ars rik s fö rb u n d (S S R ) p å p e k a r, d e t fa k tu m a tt ä n d ra d e m e to d e r in o m sk o g s b ru k e t är m iljö p å v e rk a n d e , t. ex. a n v ä n d a n d e av stö rre föryngrin g sy to r, färre o c h h å rd a re gallrin g sin g rep p , skogsgödsling, in sek ts-, b u sk - o ch o g räsb ek äm p n in g m. m. G ivetvis b ö r sk o g sb ru k e ts n eg ativ a k o n se k v e n se r från m iljö s y n p u n k t i m öjlig m ån begränsas. S om tre d je la g u ts k o tte t fö rra å re t i n y ss b e rö rd a sa m m a n h a n g a n fö rd e e rb ju d e r re d a n gällande lag härvid vissa m ö jlig h e te r a t t ingripa. Då dessa m ö jlig h eter, såv itt la g u ts k o tte t h a d e sig b e k a n t, tillä m p a ts i m y c k e t ringa u ts trä c k n in g , ansåg u ts k o tte t d e t b o rd e n ärm are u tr e d a s o m n u v a ra n d e reg ler v ar än d am å lsen lig a o ch om så in te var fallet h u r s k y d d e t fö r la n d sk a p sb ild e n vid skogsavverkning k u n d e g öras e ff e k ti­ vare. I u tlå ta n d e e rin ra d e s om a tt K ungl. M aj:t e m e lle rtid re d a n u p p m ä rk ­ sa m m a t frågan. I d ire k tiv e n fö r de år 1970 fö r översy n av n a tu rv ård slag en tillk allad e sak k u n n ig a angavs sålu n d a a tt de sak k u n n ig a b o rd e p rö v a om n u v a ra n d e sk y d d s fo rm e r var än d am å lsen lig a fö r a t t tillg o d o se b e h o v e t av en allsidig lan d sk ap sv ård m ed h ä n sy n till d en sn ab b a o m v an d lin g som la n d s k a p e t g e n o m g å r och a tt d e därvid bl. a. b o rd e b e a k ta d e n fö rä n d rin g som sk er av la n d s k a p e t g en o m jo r d b r u k e ts o ch sk o g sb ru k e ts ra tio n a lise ­ ring. U ts k o tte t fram h ö ll i sa m m a n h a n g e t a t t de sa k k u n n ig a en lig t d ire k tiv e n härvid b o rd e u n d e rs ö k a om fö ro rd n a n d e om sk y d d fö r la n d sk a p sb ild e n b o rd e k o m p le tte ra s m ed m ö jlighet a tt u tf ä rd a sk ö tse l­ fö re sk rifte r. L a g u ts k o tte t ifrå g a sa tte v idare o m in te sk o g sv ård ssty relsern a k u n d e tilld elas en m era ak tiv ro ll vid la n d sk ap sv ård en . O ckså d e n n a fråga s y n te s e m e lle rtid k o m m a a tt övervägas vid ö v ersy n en av n atu rv ård slag en . J o r d b r u k s u ts k o tte t a n s lu te r sig till n u angivna s y n p u n k te r. I fö re v a ra n d e sa m m a n h a n g b ö r vidare n ä m n a s a tt sta te n s n a tu rv å rd s­ v erk nyligen tills a tt en a rb e tsg ru p p m ed re p r e s e n ta n te r även fö r d o m ä n ­

v e rk e t, sk o g ssty relsen , sk o g sh ö g sk o lan o c h Sveriges sk o g säg arefö ren in g ars rik sfö rb u n d fö r a tt söka klarlägga de sp eciella n a tu rv å rd sfrå g o r som är fö rk n ip p a d e m ed d e t m o d e m a sk o g sb ru k e t. A vsikten är a tt v e rk e t in o m k o r t skall k u n n a o ffen tlig g ö ra fa k ta m a te ria l som ger u n d e rla g fö r en b e d ö m n in g av fö ljd e rn a frå n n a tu r v å rd s s y n p u n k t av d en fö rv ä n ta d e u tv eck lin g en in o m sk o g sb ru k e t. E tt av sy fte n a m ed a rb e te t är enligt n a tu rv å rd sv e rk e t a tt belysa d e t b e h o v av y tte rlig a re u tre d n in g a r i ä m n e t som k a n föreligga. I fle rta le t y ttr a n d e n över m o tio n e n 1 9 7 1 :1 0 0 2 u n d e rs try k s angelägen­ h e te n av a tt fo rsk n in g e n på fö re v a ra n d e o m rå d e ges e rfo rd e rlig a resurser. Bl. a. fra m h å lle r sk o g ssty relsen a tt ö k a d e fo rsk n in g sin sa tse r är påk allad e fra m fö r allt k rin g de k lim a to lo g isk a o c h h y d ro lo g isk a k o n se k v e n se rn a av s tö rre h y g g esy to r. Som a n fö rd e s i sa m b a n d m ed b e h a n d lin g e n av vissa m o tio n e r till 1 9 7 0 års riksdag rö ra n d e de ek o lo g isk a v e rk n in g a rn a av sto ra hyggen (J o U 1 9 7 1 :4 1 ) h a r fo rsk n in g i b e ty d a n d e o m f a ttn in g sedan länge p å g å tt rö ra n d e fö rev aran d e p ro b le m k o m p le x vid sk o g sh ö g sk o lan o c h på a n d ra håll. D e tta gäller bl. a. de k em isk a o c h m ik ro b io lo g isk a m a rk fö rä n d rin g a rn a i sam b a n d m ed k alhuggning. S ärskilda a n strän g n in g ­ ar h a r enligt u p p g ift n ed lag ts på a tt klarlägga de k lim atisk a fö rä n d rin g a r­ na. U ts k o tte t vill i fö rev aran d e sa m m a n h a n g erin ra om a tt riksdagen fö r n u lö p a n d e b u d g e tå r anvisat e t t b e lo p p av 3 165 0 0 0 k r. till skoglig fo rsk n in g vilket u tg ö r en ö k n in g från fö re g å e n d e år m ed 4 1 5 0 0 0 kr. eller m ed ca 1 5 % . D et a n k o m m e r på sta te n s råd fö r skogs- o ch jo r d b ru k s ­ fo rsk n in g a tt n ä rm a re fastställa h u r de ö k a d e resu rsern a på fö rev aran d e fo rsk n in g s o m rå d e skall n ä rm a re fö rd elas p å o lik a angelägna fo rsk n in g s­ än d am ål. Med h ä n sy n till d e t a n fö rd a fin n e r u ts k o tte t a t t s y f te t m ed m o tio n s y rk a n d e t får anses vara tillg o d o se tt u ta n n åg o n särskild å tg ä rd i ä re n d e t frå n rik sd ag en s sida. U n d e r å b e ro p a n d e av vad i d e t fö reg åen d e a n fö r ts h e m s tä lle r u ts k o tte t a tt riksdagen 1. so m sin m en in g ger K ungl. M aj:t till k ä n n a vad u ts k o tt e t a n fö r t i a n led n in g av m o tio n e r n a 1 9 7 1 :2 3 o c h 1 9 7 1 :1 0 3 7 , 2. a n se r m o tio n e n 1 9 7 1 :2 1 4 besvarad m ed vad u ts k o tt e t i d e t fö re g å e n d e a n fö r t an g åen d e s k y d d e t m o t sk a d e in s e k te r i sk o g arn a, 3. a n se r m o tio n e n 1 9 7 1 :1 0 0 2 b esvarad m ed vad u ts k o tt e t a n fö r t an g åen d e d e t m o d e rn a sk o g s b ru k e ts k o n se k v e n se r från m iljö sy n p u n k t.

S to c k h o lm d en 2 n o v e m b e r 1971

På jo r d b r u k s u ts k o tte ts vägnar

N IL S G . H A N SSO N

Vid d e tta ären d es slu tb e h a n d lin g har närvarit: h e rra r H an sso n i Skegrie (c ) , M ossberger (s), P ersso n i S k än n in g e (s), A n tb y (f p ), Jo h a n s o n i V ästerv ik (s ). H e d strö m (s ). K ro n m a rk (m ), fru L in d b e rg (s), h e rra r L arsso n i B o rrb y (c ), T a k m a n (v p k ), J o h a n s so n i H o lm g å rd e n (c )* , W ikner (s), L eu ch o v iu s (m ), fru T h e o rin (s) o c h fru A n ér (f p ); d o ck a tt vid b eh an d lin g en av m o tio n e rn a 1 9 7 1 :2 1 4 o c h 1 9 7 1 :1 0 0 2 h e rra r A n d e rsso n i S to rfo rs (s)* o c h Å b erg (f p ) d e lta g it i stä lle t fö r h e rra r P ersson i S k än n in g e (s) o c h A n tb y (fp ).

* Ej närvarande vid ju ste r in g e n .

Bilaga 1

Y ttr a n d e n över m o tio n e r n a 1 9 7 1 :2 3 o c h 1 9 7 1 :1 0 3 7

L a n tb ru k s h ö g sk o la n ( 2 5 .3 .1 9 7 1)

V ad b e tr ä ffa r m o tio n e n 197 1 :2 3 om b io lo g isk k o n tr o ll m . m. till­ s ty rk e r re k to rs ä m b e te t a tt den fö reslagna u tre d n in g e n k o m m e r till stånd och a t t den får o m f a tta hela p ro b le m k o m p le x e t alte rn a tiv till m iljö farlig b ek äm p n in g . D ä ru tö v e r a n fö r re k to rs ä m b e te t.

D et behov av m iljövänliga a lte rn a tiv till d en k em isk a b e k ä m p n in g e n av sk a d e d ju r o ch v ä x ts ju k d o m a r som p åtalas av m o tio n ä re rn a k a n å d e t livligaste b esty rk as. D et är em e lle rtid n ö d v än d ig t a tt p å p e k a risk ern a m ed en a lltfö r ensidig satsn in g på u tn y ttja n d e t av p ato lo g isk a fe n o m e n h o s resp ek tiv e sk ad ed ju r. U tan a tt ifrå g a sä tta b e ty d e ls e n av biologisk k o n tro ll i strik t b em ärk else, d. v. s. u tn y ttja n d e i b e k ä m p n in g ssy fte av en o rganism m o t en a n n a n o rganism , som är fö r m än n isk a n s in tre sse n m in d re ö n sk v ärd , m åste e m e lle rtid n ä m n a s a tt a lte rn a tiv till m iljö farlig b e k ä m p n in g s tå r a tt fin n a, även i en rad an d ra m e to d e r. B land dessa kan näm nas: R ik ta d e fö rä n d rin g a r av ek o lo g isk a n y c k e lfa k to re r, u tn y ttja n d e av cy stk läck n in g su tlö sa n d e su b s ta n se r h o s p o ta tis c y s tn e m a to d , frisläp p an d e av sterilise­ rade h an ar, u tn y ttja n d e av o lik a ty p e r av lu k tsu b sta n se r, g en etisk k o n tr o ll m. fl. D essa m e to d e r h a r var fö r sig m in st lika sto ra m ö jlig h e te r a tt ly ck as som d e n s trik ta biologiska b e k ä m p n in g e n och d en p ra k tisk a tilläm p n in g en är i m ån g a fall e tt lö s t p ro b le m . D et som krävs ä r en h e lh jä rta d satsning. O m m an sålu n d a avser a tt sk ap a e tt in te rn o rd is k t in s titu t m ed u p p g ift a tt fin n a a lte rn a tiv till m iljöfarliga b e k ä m p n in g så tg ä rd e r m åste en m er fö ru ts ä ttn in g s lö s p ro g ra m fö rk la rin g u tfo rm a s än d en som fö reslag its för a tt c h a n se rn a till fram g ån g skall o p tim e ra s. A tt b ed riv a v e rk sa m h e te n på in te rsk a n d in a v isk basis in n e b ä r flera fö rd e la r, såsom a tt satsn in g en på varje p ro b le m k an bli m er k ra ftfu ll o ch in s a tse rn a i de olika lä n d e rn a kan b ä ttre sa m o rd n a s fö r a tt ge en b ä ttr e to ta l e ffe k t av en viss fo rm av b ek äm p n in g . E n s tö rre fo rsk n in g se n h e t ger d e ss u to m stö rre stim u lan s. D en satsn in g som fö r n ä rv aran d e sk er på d e n tilläm p ad e e n to m o lo ­ giens o m rå d e är ö v erh u v u d tag et m y c k e t blygsam . Så finns t. ex. vid la n tb ru k sh ö g s k o la n e n d a s t en en d a fast tjä n s t k n u te n till stu d ie t av sam t u n d erv isn in g en om sk ad ed ju r. D e tta rim m ar illa både m ed d en m iljöv å rd s d e b a tt som fö r n ärv aran d e förs o c h den u tre d n in g om bio lo g ien s ställn in g i u n d erv isn in g en som fra m la d e s i m itte n av 6 0 -ta le t d ä r m an h äv d ad e a tt fö rs tä rk n in g b o rd e ske vid jo r d b ru k e ts h ö gskolor. U tb y g g ­ n ad e n av fo rsk n in g e n på d e tta o m rå d e b ö r ske k rin g la n tb ru k sh ö g s k o la n s in s titu tio n fö r v ä x tp a to lo g i. S am verkan m ed v ä x ts k y d d s a n s ta lte n k rin g dessa p ro b le m b ö r k o m m a till stå n d o c h kan e n k e lt o rganiseras om den föreslag n a lo k aliserin g en av d e n n a till U ppsala g en o m fö rs.

Då d e t gäller m o tio n e n 1 9 7 1 :1 0 3 7 om in r ä tta n d e av e t t organ fö r sa m o rd n in g av fo r s k n in g angående g iftfr i o d lin g a n fö r re k to rs ä m b e te t fö ljan d e.

I m o tio n e n s ru b rik lik so m i a rg u m e n ta tio n e n an v än d s u ttr y c k e t g iftfri o dling. D e tta m åste b e d ö m a s vara m in d re väl v alt, dels på g ru n d av sv å rig h e te rn a a tt p re c ise ra vad som skall rä k n a s som g ift, dels d ä rf ö r a tt u ttr y c k e t på e tt o ly c k lig t s ä tt in d ire k t m isstän k lig g ö r n u v a ra n d e odlingste k n ik . M ed h än sy n till den fö rs ta in v ä n d n in g e n k a n frågas: Skall ex em p e lv is n itra th a ltig a g ö d se lm e d e l b e tr a k ta s som o a c c e p ta b la i odlingssa m m a n h a n g då en del n itra th a ltig a fö re n in g a r som såd an a även i m å ttlig a m ä n g d e r h a r g iftv erk a n ? B en äm n in g en ” g if tfr i” ger o ck så lä tt fråg an en b io d y n a m is k in rik tn in g , v ilk et vi f ö r m o d a r ej varit m o tio n ä re rn a s avsikt. E n m er a d e k v a t b e n ä m n in g o c h m å lsä ttn in g fö r strä v a n d e n a b ö r vara a tt g en o m sa m o rd n a d e fo rsk n in g s in sa tse r re d u c e ra b e h o v e t av k em isk a be­ k ä m p n in g sm ed el i v äx to d lin g e n . H elt i linje m ed en såd an m å lsä ttn in g ligger e tt s t o r t a n ta l fo rsk n in g s u p p g ifte r som b e a rb e ta s vid o lik a in s titu ­ tio n e r vid la n tb ru k sh ö g s k o la n dels ru tin m ä ssig t, dels m e r eller m in d re tillfälligt b e ro e n d e på m ö jlig h e te rn a a tt erh ålla forsk n in g san slag . H är skall bara so m e x e m p e l n ä m n a s de o m f a tta n d e o c h b e ty d e lse fu lla fo rsk n in g s­ a rb e te n so m u n d e rs tö d s av S ta te n s råd fö r skogs- o c h jo r d b ru k s fo rs k n in g o c h so m avser a tt ge ö k a d e k u n s k a p e r o m dels ogräsens b io lo g i, dels f ö re k o m s te n av e v e n tu e lla re s tsu b s ta n se r. Ö k a d e k u n s k a p e r in o m dessa b åd a o m rå d e n är n ö d v än d ig a fö r a tt m an skall k u n n a ge förslag till e ffe k tiv a re o g rä s b e k ä m p n in g m ed s ta rk t re d u c e ra d eller u ta n a n v än d n in g av k em isk a b e k ä m p n in g sm ed el. A tt la n tb ru k sh ö g s k o la n h a r s to r t in tresse fö r h ith ö ra n d e fråg o r o c h sa tsa r b e ty d a n d e re su rse r på d e tta o m rå d e är själv k lart m en synes angeläget a tt fra m h å lla , e fte rso m m o tio n ä re rn a ej fu n n it skäl n ä m n a la n tb ru k s h ö g s k o la n b lan d in s titu tio n e r som a rb e ta r m ed v äsentliga frå g o r rö ra n d e såväl m ö jlig h e te rn a a tt re d u c e ra a n v än d ­ n in g en av k em isk a b e k ä m p n in g sm e d e l som risk e rn a i sa m b a n d m ed b e k ä m p n in g sm e d le n s a n v än d n in g . S ed an tre år tillb a k a sk e r vid la n t­ b ru k s h ö g sk o la n ex em p elv is en p rö v n in g av o g räsm ed el i sy fte a t t få fram m er m iljövänliga sådana. Av o v a n stå e n d e lik so m av vad m o tio n ä re rn a a n fö r t fram g år a tt d e t bedrivs en livlig v e rk s a m h e t in o m la n d e t i sy fte a tt o n ö d ig g ö ra eller i varje fall re d u c e ra a n v än d n in g e n av k em isk a b ek äm p n in g sm ed el. A ktivi­ te te rn a fin an sieras på o lik a s ä tt, v ilk et g ö r a tt en fu llstä n d ig sam o rd n in g av v e rk s a m h e te n ej varit m öjlig. S a n n o lik t h a r d e tta h ittills in te in n e b u rit några allvarligare n a c k d e la r m en kan självfallet i fra m tid e n bli b e tä n k ­ ligare m ed h ä n sy n till re s u rs u tn y ttja n d e t, då a k tiv ite te rn a in o m ifråga­ v a ran d e o m rå d e säkerligen k o m m e r a tt ö k a . D et fin n s d ä rf ö r an led n in g a tt tills ty rk a m o tio n ä re rn a s h e m stä lla n o ch sa m tid ig t tillsty rk a d e t förslag till s a m m a n sä ttn in g av d e t sam råd so rg an som fram la g ts, d o c k m ed fö ljan d e p å p e k a n d e n . A lg o t H o lm b erg och S ö n e r AB ägs n u m e ra av W W eibull AB, v a rfö r d e t k an ifrå g a sä tta s om fö re ta g e t b eh ö v er särsk ilt re p re se n te ra s i sam råd so rg an et. D ä re m o t synes d e t b efo g at, a t t någon re p r e s e n ta n t fö r b io d y n a m ik e rn a k an få ingå i sa m rå d so rg a n e t fö r a tt o rg a n e t även skall ha k ä n n e d o m om och m ö jlig h et a t t b e d ö m a in satsern a från d e tta håll. D e tta k a n h a värde även u r den s y n p u n k te n a tt d e t ger -m öjlighet a tt ö verbrygga e v e n tu e lla m o ts ä ttn in g a r m ellan olika in tre sse n in o m a rb e ts o m rå d e t på e t t tid ig t stad iu m . D en föreslag n a b red a re k ry te rin g e n till sa m rå d so rg a n e t kan b ed ö m a s ha s t o r t v ärde fö r s a m o rd n in g e n m ed a n d ra närliggande a k tiv ite te r i sa m h ä lle t, fö r a u k to rise rin g e n av krav på ö k a d e resu rser till fo rsk n in g en in o m o rg a n e ts a rb e tso m rå d e o c h fö r tilltro n i o lik a in s ta n se r och s itu a tio n e r till de r e s u lta t som fra m k o m m e r av de a k tiv ite te r som sa m rå d so rg a n e t a u k to ris e ra t. M ed h ä n sy n till a tt la n tb ru k sh ö g s k o la n n o rm a lt h a r v itto m f a tta n d e a k tiv ite te r in o m d e t föreslag n a sam rådso rg a n e ts in tre ss e o m rå d e , fö r u ts ä tte s a tt la n tb ru k sh ö g s k o la n b lir för-

1* Riksdagen 1971. 16 sami. N r 54

hållan d ev is s ta rk t re p re se n te ra d i sa m rå d so rg a n e t om d e tta k o m m e r till stån d .

S ta te n s n a tu rv å rd sv e rk (2 4 .3 .1 9 7 1 )

N a tu rv å rd sv e rk e t a n fö r i e tt g em en sam t y ttr a n d e ö v er de b åda m o tio n e rn a .

S ta te n s n a tu rv å rd sv e rk h a r tid ig are i lik n a n d e sam m an h an g h ä v d a t å sik te n a tt de svenska in satsern a på m iljö fo rs k n in g e n s o m råd e av bl. a. e ff e k tiv ite tssk ä l m å ste göras m ed p rio rite rin g av e tt fåtal fo rsk n in g s­ o m råd en . E n p rin c ip vid d e n n a p rio rite rin g m å ste vara a tt i fö rsta h an d välja så d a n a o m rå d e n d är u tlä n d sk a e rf a re n h e te r b e d ö m s otillräckliga. N a tu rv å rd sv e rk e t b e tr a k ta r d en s. k. ” b iologiska k o n tr o lle n ” och ” g iftfria o d lin g e n ” som väsentliga p ro b le m . D en o m f a tta n d e fo rsk n in g s­ v e rk s a m h e t so m — v ilk et även p å p e k a s i m o tio n e n — bedrivs på flera håll i u tla n d e t på dessa o m rå d e n , h a r e m e lle rtid in n e b u rit a tt n a tu rv å rd s­ v e rk e t i e n lig h et m ed ovan a n fö rd a p rin c ip e r in te p rio rite ra t dem i sin p lan erin g av fo rsk n in g sin satsern a. V e rk e t ger i d e t fö lja n d e några e x em p e l på d en u tlä n d sk a fo rsk n in g e n på o m rå d e t o c h visar på några av d e vägar u tlä n d s k a fo rsk n in g sre su lta t tillg o d o g ö rs i Sverige. E n särsk ilt k ra ftig satsn in g h a r g jo rts o ch görs ö v er h ela v ärld en på fo rsk n in g k ring tillä m p a d in s e k tsb e k ä m p n in g m ed m ik ro o rg a n ism e r av o lik a slag t. ex. i F ra n k rik e , E n g lan d , T y sk la n d , T jeck o slo v ak ien , S chw eiz, Ju g o slav ien , S o v je tu n io n e n o c h u ta n f ö r E u ro p a i U SA , K anada, A u stra lie n , N y a Z e e la n d , E g y p ten o c h In d o n e sie n . K o m m ersiella b a k te r ie p r e p a ra t fin n s bl. a. i U SA , F ra n k rik e , T y sk la n d o ch S o v je tu n io n e n . V iru s b e k ä m p n in g tillä m p a s i t. ex . U SA , K an ad a o ch F ra n k rik e , m en h a r även fö re k o m m it i Sverige. S v a m p p re p a ra t an v än d s också i d e n n a ty p av ” biologisk k o n tr o ll” . Av sp eciellt in tre ss e u r svensk s y n p u n k t är n a tu rlig tv is den sovjetiska o ch k a n a d e n sisk a fo rsk n in g e n , d är k lim at- o ch an d ra p ro d u k tio n s b e ­ tin g elser till s to r del ö v e re n s stä m m e r m e d n o rd isk a fö rh å lla n d e n . G ru n d fo rs k n in g bedrivs i Sverige bl. a. på ek o lo g isk a s ta tio n e n i Ö lan d s S k o g sb y , d ä r m e to d e r u tp rö v a s a tt m ed h jälp av ” d o ftä m n e n ” re d u c e ra in s e k tsp o p u la tio n e r. S venska fo rsk are i L u n d h a r goda k o n ­ ta k te r m ed in s e k tsp a to lo g isk a in s titu te t o ch m ed c y to p a to lo g isk a fo rsk ­ n in g s in s titu te t i S aint-C hristolles-A lés, d ä r b e ty d a n d e in satser görs in o m o m rå d e t ” biologisk k o n tr o ll” .

V ad g äller frågan om e tt sam råd so rg an av d e t slag som fö reslås i m o tio n e n 1 9 7 1 :1 0 3 7 to r d e enligt n a tu rv å rd sv e rk e ts m en in g d en k o n ta k t och d e t s a m a rb e te so m i o lik a fo rm e r re d a n äger ru m m ellan fle rta le t av de b e rö rd a m y n d ig h e te rn a , o rg a n isa tio n e rn a o ch fö re ta g e n , f. n. vara av tillräck lig o m fa ttn in g . V e rk e t e rin ra r o ck så om d en in sy n i v e rk s a m h e te n och d e t tills k o tt av e rf a re n h e te r frå n a n d ra b e rö rd a v e rk s a m h e tsfä lt som u rv alet av le d a m ö te r i dessa m y n d ig h e te rs s ty re ls e r in n eb är. D en längre g åen d e in s titu tio n a lise rin g o ch k o n c e n tr a tio n av fo rsk ­ n in g s sa m a rb e te t rö ra n d e b io lo g isk a b e k ä m p n in g sm e d e l som fö reslås i m o tio n e n 1971:23 anser v e rk e t m ed h ä n sy n till tidigare refe re ra d e p rio rite rin g sg ru n d e r f. n. in te h ö ra till de å tg ä rd e r som b ö r s ä tta s i allra frä m sta ru m m e t.

S ta te n s v ä x ts k y d d s a n s ta lt (2 4 .3 .1 9 7 1 )

V ä x ts k y d d s a n s ta lte n s rem issv ar då d e t gäller m o tio n e n 1971:23 om b io lo g isk k o n tr o ll m. m. ä r av fö lja n d e lydelse.

Med h ä n sy n till de risk e r av o lik a slag, som ä r fö re n a d e m ed k o n v e n tio n e ll kem isk b e k ä m p n in g av sk a d e in se k te r o c h a n d ra sk ad e­ g örare in o m jo rd - o ch sk o g s b ru k e t, sö k e r m an n u m e ra i h ö g re grad än tid ig are a tt u tn y ttja på a n d ra p rin c ip e r baserad e s k y d d s m e to d e r. 1 b lic k p u n k te n s tå r bl. a. de m ö jlig h e te r, som biologisk b e k ä m p n in g kan e rb ju d a , dvs. i vad m å n sk ad eg ö rarn as fie n d e r kan a n v än d as i b ek äm p ningssyfte. T ill A m e rik a h a r från a n d ra v ärld sd ela r in f ö rts e tt s to r t an ta l s k a d e in se k te r, och åtskilliga av dessa h a r d är blivit svåra sk a d eg ö rare, i m ånga fall ty d lig en en följd av från v aro eller o b e ty d lig fö re k o m s t av fien d er. I s to r u ts trä c k n in g h a r m an d ä rf ö r i A m erik a fö rs ö k t b e k ä m p a såd an a sk ad eg ö rare m ed h jälp av ro v lev an d e in s e k te r eller p a ra s its te k la r, vilka in sa m la ts i sk ad e g ö ra rn a s u rsprungliga h em v ist, m a s sfö rö k a ts och d ä re fte r slä p p ts u t i d e t egna la n d e t. M ånga a k tio n e r h a r m issly ck ats m en m an k an även p e k a på fram g ån g ar, bl. a. b e k ä m p a s sed an länge i K alifo rn ie n c itru ssk ö ld lu se n e ffe k tiv t m ed en frå n A u stra lie n in fö rd nyckelpiga. F ö r E u ro p a s del är f ö r u ts ä ttn in g a rn a fö r d e n n a ty p av biologisk b e k ä m p n in g in te lik a g y n n sam m a som i A m erik a. H u v u d p a rte n av sk a d e g ö ra rn a i E u ro p a h ö r sed an g am m alt h e m m a d ä r o c h är red an u ts a tta fö r an g rep p av o lik a rovlev an d e in se k te r, p a ra s its te k la r e tc . 1 vissa fall h a r m an d o c k även i E u ro p a e rh å llit ly c k a d e re s u lta t, bl. a. h a r San Jo s é sk ö ld lu se n m ed h jälp av en p a ra s its te k e l e ffe k tiv t k u n n a t b e k ä m p a s i Schw eiz. A n v än d n in g av in s e k tp a to g e n a sv am p ar o c h v iru s, b a k te rie r och p r o to z o e r u tg ö r e m e lle rtid en a n n a n o ch i d e t sto ra h e la k an sk e m era lö fte srik m ö jlig h e t a tt b edriva bio lo g isk b ek äm p n in g . M ånga av dessa p a to g e n e r är u tp rä g la t v ärd sp ecifik a och anses vara ofarliga fö r varm ­ b lodiga d ju r inkl. m ä n n isk a n . S u sp e n sio n e r eller p u d e r in n e h å lla n d e p a to g e n e r k a n i m ån g a fall fra m stä lla s o c h på e t t ra tio n e llt s ä tt u tsp rid as. L o v an d e re s u lta t h a r bl. a. e rh å llits i A m erik a m ed en svam p m o t m a js m o tte ts larver, m ed b a k te rie r m o t ja p a n b a g g e n o ch m ed virus m o t rö d a ta llste k e ln och en h ö fjäril. 1 vissa d elar av E u ro p a u tn y ttja s också b a k te r ie r o ch virus f ö r b e k äm p n in g . In s a tse r på den b io lo g isk a b e k ä m p n in g e n s o m rå d e h a r i Sverige h ittills g jo rts e n d a s t i b egränsad o m fa ttn in g . E n p a ra s its te k e l h a r in tro d u c e r a ts i Sydsverige m o t b lo d lu se n , m en re s u lta te t h ar in te m o tsv a ra t fö rv ä n t­ ningarna. U n d e r senare å r h a r vid v ä x ts k y d d s a n s ta lte n e t t ro v k v alster m ed g o tt re s u lta t p rö v a ts m o t v ä x th u s sp in n k v a lste r. F ö rs ö k i s to r skala m ed d e tta ro v k v alster b e rä k n a s k u n n a u tfö ra s u n d e r de n ä rm a ste åre n i Sydsverige. G rö n m y k o s , en in s e k tp a to g e n svam p, s tu d e ra d e s g anska in g åen d e vid v ä x ts k y d d s a n s ta lte n u n d e r 1 9 4 0 -ta le t, varvid vissa p o sitiv a b e k ä m p n in g sre su lta t erh ö lls m o t fjärilslarver i sm ärre fä ltfö rsö k . In s e k t­ p a to g e n a sv am p ar av s lä k te t E n to m o p h th o ra h a r u n d e rs ö k ts u r sy s te m a ­ tisk o c h fy sio lo g isk s y n p u n k t vid la n tb ru k sh ö g s k o la n . Å tskilliga la b o ra to rie fö rs ö k h ar u tf ö r ts vid v ä x ts k y d d s a n s ta lte n m ed en b a k te rie m o t fjärilslarver, varvid god e ffe k t erh ö lls bl. a. m o t kålm al. Vid zo o lo g isk a in s titu tio n e n i L u n d p åg år in s e k tp a to lo g is k a u n d e rs ö k n in g a r, bl. a. m ö jlig h e te rn a a tt b e k ä m p a kålflu g an m ed p a to g e n e r stå r h ä r i b lic k p u n k te n . På gru n d v al av u n d e rs ö k n in g a r vid sk o g sh ö g sk o lan används n u i Sverige m ed g o tt r e s u lta t e tt v iru s m o t rö d a ta llste k e ln . In tre ss a n ta

re s u lta t h a r vid s tu d ie r u tf ö rd a av sk o g sh ö g sk o lan nyligen e rh å llits m ed e tt a n n a t virus i b e k ä m p n in g sfö rsö k m o t b a rrsk o g sn u n n a n . Vid en av N o rd fo rs k 1968 på V o k se n å se n i N orge a n o rd n a d k o n fe re n s om m ik ro b io lo g isk b e k ä m p n in g fra m k o m a tt de h ittills i D a n m a rk , N orge, Sverige o ch F in la n d g jo rd a in s a tse rn a in te ens tillnärm elsevis gav e tt b ä rk ra ftig t u n d e rla g fö r en k o n k re t b e d ö m n in g av fö ru ts ä ttn in g a rn a fö r biologisk b e k ä m p n in g i N o rd en . E n k o m m itté tillsa tte s, vilken senare a n to g n a m n e t N o rd is k t kollegium fö r biologisk b e k ä m p n in g av sk ad ed ju r. På a n m o d a n av d e tta kollegium e ta b le ra d e N o rd isk a jo rd b ru k sfo rsk a re s fö re n in g en a rb e tsg ru p p m ed h u v u d sak lig u p p g ift a tt sam o rd n a p ro je k t rö ra n d e m ö jlig h e te rn a a tt i N o rd en u tn y t tja b a k te r ie r o ch v iru s fö r bek äm p n in g . G en o m sin v e rk s a m h e t h a r N o rd isk t kollegium fö r biologisk b e k ä m p n in g även ly c k a ts an sk affa m ed el fö r e tt stip e n d iu m avseende u tb ild n in g u ta n f ö r N o rd e n på d en m ik ro b io lo g isk a b e k ä m p n in g en s o m råd e. D e tta stip e n d iu m är reserv erat fö r svensk m ed b o rg are. U r m iljö v å rd ss y n p u n k t är d e t n a tu rlig tv is h ög tid a tt e n effek tiv p ro g ra m b u n d e n fo rsk n in g , b e ty d lig t m era re su rssta rk o ch in trä n g a n d e än den h ittills b ed riv n a, k o m m e r till stå n d i Sverige rö ran d e biologisk b e k ä m p n in g inkl. d en d el av in s e k tp a to lo g in , som h ärvidlag är av särsk ilt intresse. A tt red an n u e ta b le ra e tt n o rd isk t in s titu t fö r d ylik fo rsk n in g synes d o c k in te vara realistisk t, e fte rso m k o m p e te n ta sp ecialister i N o rd en på d e t in s e k tp a to lo g isk a o m rå d e t fin n s tillgängliga e n d a st i s ta rk t b eg rän sat an tal. D ä re m o t vill v ä x ts k y d d s a n s ta lte n v a rm t in stäm m a i den av h e rr W irtén m. fl. i m o tio n 197 1 :2 3 g jo rd a h e m stä lla n a tt riksdagen h o s K ungl. M aj:t b eg är förslag till o rg a n isa tio n av en u tv id g ad fo rsk n in g rö ra n d e in s e k tp a to lo g i o c h biologisk b ek äm p n in g . S ärsk ilt b rå d sk a n d e är a tt fasta fo rs k a rtjä n s te r tillskapas. L äm p lig t synes vara a tt dessa tjä n s te r k n y ts till re d a n e x is te ra n d e h ö g sk o lo r eller in s titu tio n e r, t. ex. la n tb ru k sh ö g sk o lan , sk o g sh ö g sk o lan , v ä x ts k y d d sa n sta lte n eller någon av de z o o lo ­ giska in s titu tio n e rn a på u n iv ersitetssid an . M ed d e t sn araste b ö r Sverige även a n slu ta sig till d e n v ä rld s o m fa tta n d e s a m o rd n a n d e o rg an isatio n rö ra n d e biologisk b ek ä m p n in g , som n u är u n d e r u p p b y g g n ad .

Då d e t gäller m o tio n e n 1 9 7 1 :1 0 3 7 om e t t organ fö r sa m o rd n in g av fo r s k n in g angående g iftfr i o d lin g a n fö r v ä x ts k y d d sa n sta lte n .

M o tio n en b e rö r d e t frå n m ånga h åll fra m stä lld a ö n sk e m å le t om o d lin g in o m jo r d b r u k e t u ta n an v än d n in g av k em isk a b ek äm p n in g sm ed el. N a tu r­ ligtvis kan alla såd an a m ed el b e tra k ta s som gifter, o m m an avser d e ra s in v erk an på de o rg an ism er, m o t vilka de n y ttja s i b e k äm p n in g ssy fte. D ärem o t är d e t fö r m ån g a b ek äm p n in g sm e d e l f o r tfa r a n d e o k la rt, om de i d en fö r b e k ä m p n in g an v än d a do sen kan anses vara giftiga fö r t. ex. m än n isk an . U r o m g iv n ingshygienisk s y n p u n k t är e m e lle rtid som b e k a n t flera ty p e r av k em isk b e k ä m p n in g b etänklig. In s ik te n om p åvisade eller b e fa ra d e sid o v erk n in g ar av neg ativ art h a r r u n t om i v ä rld e n le tt till ö k a d e a n strä n g n in g a r a tt u tv e c k la b e k ä m p n in g sm e to d e r u ta n påtagliga skaderisker fö r t. ex. b in , fisk ar, fåglar, d ä g g d ju r o ch m ä n n isk a n själv. F lera fy sik alisk a m e to d e r är b åde e k o n o m is k t b ä rk ra ftig a och omgivn in g sh y g ien isk t in v än d n in g sfria. Som ex em p e l kan h ä r a n fö ras k a llu ft­ b eh an d lin g av sp a n n m å l m o t fö rrå d ssk a d e in se k te r, lik so m också ångning av v ä x th u s jo rd , e ffe k tiv m o t t. ex. fö rö k n in g ssv am p ar. V issa k u ltu rå tg ä r­ der kan ge en u r v ä x ts k y d d s s y n p u n k t god u td e ln in g . F lerårig t u p p e h å ll m ellan o d lin g på sam m a sk ifte av p o ta tis s o rte r m o tta g lig a fö r an g rep p av p o ta tis c y s tn e m a to d är t. ex. o fta en välb efo g ad åtg ärd . I flera fall är od lin g av re s iste n ta v ä x ts o rte r e tt u tm ä r k t a lte rn a tiv till k o n v e n tio n e ll

kem isk b ek äm p n in g . F ö r Sveriges del k an som e x e m p e l på fram gångsrik tillä m p n in g av m e to d e n fram h ållas o d lin g av rö d k lö v e r m ed resisten s m o t k lö v e rn e m a to d sam t av s trå sä d e s so rte r m ed resisten s m o t ro s tsv a m p a r och gräsm jöldagg. P o ta tis s o rte r m ed resistens m o t p o ta tis c y s tn e m a to d h ar fra m stä llts bl. a. i Sverige, o ch m an h y se r goda fö rh o p p n in g a r om a tt genom o d lin g av såd an a so rte r e ffe k tiv t k u n n a m o ta rb e ta n e m a to d e n . B iologisk b e k äm p n in g , d. v. s. u tn y ttja n d e av sk a d e g ö ra rn a s fie n d e r i b e k ä m p n in g ssy fte , h a r i vissa fall b e fu n n its vara e ffe k tiv i bl. a. USA. O ckså i Sverige h a r bio lo g isk b e k ä m p n in g p rö v ats, ganska o m f a tta n d e fö rsö k h a r t. ex. u tf ö r ts vid v ä x ts k y d d s a n s ta lte n m ed en in s e k tp a to g e n svam p m o t en rad o lik a in se k te r, sam t m ed en in s e k tp a to g e n b a k te rie m o t o lik a sk a d e g ö ra n d e fjärilar. F o r ts a tta u n d e rs ö k n in g a r rö ra n d e u tv e c k lin g sm ö jlig h e te rn a i v å rt lan d f ö r m ån g a a lte rn a tiv a m e to d e r till k em isk b e k ä m p n in g b ö r ges hög p rio rite t. R e la tio n e rn a m ellan å ena sidan olika k u ltu rå tg ä rd e r, t. ex. gödsling, såtid o ch v ä x tfö ljd , å a n d ra sidan fö re k o m s t och e k o n o m isk b ety d e lse av o lik a sk a d e g ö ra re ä r i m ån g a fall b ristfä llig t k ä n d a , v ilk et s ta rk t b eg rän sar m ö jlig h e te rn a a tt f. n. d ra u p p rik tlin je r fö r en u r v ä x ts k y d d s s y n p u n k t v älb alan serad odling. R esisten sb io lo g isk a u n d e rs ö k ­ n in g ar o ch i a n slu tn in g d ä rtill resisten sfö räd lin g u tg ö r även fo rts ä ttn in g s ­ vis angelägna a rb e tsu p p g ifte r. F ra m stä lln in g av v ä x ts o rte r m ed resisten s m o t vissa s k a d e in se k te r ä r t. ex. i h ö g grad ö n sk v ärd . F ö ru ts ä ttn in g a r n a fö r bio lo g isk b e k ä m p n in g i v årt la n d är ä n n u in te tilln ärm elsev is n ö ja k tig t u tre d d a . R ö ra n d e fo rsk n in g o c h u tv e c k lin g av a lte rn a tiv a m e to d e r till kem isk b e k ä m p n in g u p p rä tth å lle s sed an länge e tt livligt o c h fru k tb ä ra n d e sam a rb e te m ellan de N o rd isk a lä n d e rn a in o m ram en fö r d e n v e rk sa m h e t, som bed riv s av N o rd isk a jo rd b ru k s fo rs k a re s förening. S y n n erlig en aktiva är t. ex. h ä r en a rb e tsg ru p p fö r strå sä d e n s resisten sb io lo g i sam t en a rb e tsg ru p p fö r m ik ro b io lo g isk b e k ä m p n in g av sk a d e in s e k te r inkl. -kvalster. B åda dessa g ru p p e r h åller e tt a rb e ts m ö te årligen, varvid bl. a. e rf a re n h te r g jo rd a i resp. lä n d e r sed an fö reg åen d e a rb e ts m ö te d ry fta s. En v ik tig u p p g ift fö r dessa a rb e ts g ru p p e r är o ckså a tt sa m o rd n a o c h dra u pp rik tlin je r fö r d e n k o m m a n d e v e rk sa m h e te n . U p p e n b a rt är e m e lle rtid a tt en e ffek tiv iserin g av sam o rd n in g e n på n a tio n e ll bas rö ra n d e a lte rn a tiv a m e to d e r till k o n v e n tio n e ll kem isk b e k ä m p n in g är h ö g st angelägen. V ä x ts k y d d s a n s ta lte n vill fö r sin del f ö ro rd a a tt en a rb e tsg ru p p tillsä tte s m ed u p p g ift a tt u tr e d a a rte n och o m fa ttn in g e n av d en fo rsk n in g o c h fö rsö k sv e rk s a m h e t, som f. n. bedrivs i Sverige på d e t a k tu e lla a rb e ts o m rå d e t. S p ecialister frå n la n tb ru k sh ö g sk o lan , v ä x ts k y d d s a n s ta lte n , sk o g sh ö g sk o lan o ch v ä x tfö rä d lin g sin stitu tio n e rn a b ö r ingå i d e n n a a rb e tsg ru p p . S tälln in g stag an d e i fråg an om ev. e ta b le rin g av e tt sa m o rd n a n d e o rg an av m era p e rm a n e n t n a tu r to rd e bö ra a n stå tills re s u lta te t av e t t u tr e d n in g s a rb e te enl. ovan fram lagts.

S ta te n s rå d fö r skogs- o c h jo rd b ru k s fo rs k n in g (5 .4 .1 9 7 1)

V id rå d e ts b e h a n d lin g av fö re v a ra n d e b åda m o tio n e r h a r m o tio n e n 1 9 7 1 :2 3 a n s e tts b e rö ra såväl skogs- som jo rd b ru k s fo rs k n in g s s e k tio n e n , m ed an sk o g sfo rsk n in g sse k tio n e n b e trä ffa n d e m o tio n e n 1 9 7 1 :1 0 3 7 läm ­ n a t åt jo rd b ru k s s e k tio n e n a tt ensam u tf o rm a rem issv aret. R å d e t a n fö r följande.

a) b e tr ä ffa n d e m o tio n e n 1 9 7 1 :2 3 V id b e k ä m p n in g av sju k d o m a r o ch sk ad eg ö rare p å v ä x te r k an o lik a m e to d e r tilläm p as: 1) a n v än d n in g av o d lin g ste k n ik o ch m e to d e r som g y n n a r n y tto v ä x te n m e n som m o tv e rk a r d e n skadliga org an ism en , 2) a n v än d n in g av p e stic id e r, 3) s. k. b io lo g isk b e k ä m p n in g (ej biologisk k o n tr o ll! ) o c h 4 ) resisten sfö räd lin g , dvs. fra m stä lln in g av n y a fo rm e r eller k o rsn in g a r av n y tto v ä x te r som h a r g e n e tisk t ” in b y g g d a” försvars­ m e k an ism er m o t o lik a angripare. Såväl in o m fo rsk n in g som p ra k tisk v e rk s a m h e t h a r sam tliga dessa m e to d e r b e h a n d la ts eller tilläm p ats. De två m era lån g sik tig a m e to d e rn a , biologisk b e k ä m p n in g o c h resisten sfö räd lin g , h a r, tr o ts a tt de är de på längre sik t e ffe k tiv a ste , in te k u n n a t tilld elas de e k o n o m isk a resu rser som de m o tiv erar. V e rk sa m h e t in o m d e t av m o tio n e n b e rö rd a o m rå d e t fö re k o m m e r vid S ta te n s v ä x ts k y d d s a n s ta lt, L a n tb ru k s h ö g sk o la n , S k o g shögskolan och vissa u n iv e rs ite ts in s titu tio n e r. D enna v e rk s a m h e t o m f a tta r bl. a. an v än d ­ n ing av in s e k tp a to g e n a svam par, virus, b a k te r ie r och p ro to z o e r, in tro ­ d u k tio n av p a ra s its te k la r o c h rovkvalster, a p p lik a tio n av m o t vissa v irk e sfö rstö ra n d e r ö t o r a n ta g o n istisk a sv am p ar o c h e ff e k te r av vissa s. k. sy stem isk a g ifter. R å d e t vill d o ck fra m h å lla a tt v e rk s a m h e te n h ittills ä r av sp o rad isk n a tu r o ch h a r blygsam o m fa ttn in g . Såväl b e tr ä ffa n d e in s e k te r som svam par sk er sa m a rb e te i dessa frå g o r m ed m o tsv a ra n d e o rg an i de övriga n o rd isk a lä n d e rn a ; N o rd isk a Jo rd b ru k s fo rs k a re s F ö re n in g h ar t. ex. en a rb e tsg ru p p m ed h u v u d sak lig u p p g ift a tt sa m o rd n a p ro je k t rö ra n d e m ö jlig h e te rn a a tt i N o rd e n u tn y ttj a b a k te rie r o c h virus fö r b ek äm p n in g , och in te rn a tio n e llt sa m a rb e te fö re k o m m e r in o m t. ex. IU F R O (I n te rn a tio n e lla skogsforskningsu n io n e n ). R å d e t d elar e m e lle rtid m o tio n ä re rn a s u p p fa ttn in g a tt fo rsk n in g sv erk ­ sa m h e te n in o m o m rå d e t är h e lt otillräcklig. D e tta tr o ts a tt rå d e t f. n. satsar ca 4 5 0 0 0 0 k r årligen på fo rsk n in g s p ro je k t som a n k n y te r till den a k tu e lla p ro b le m a tik e n (jo rd b ru k s se k tio n e n ca 2 0 0 0 0 0 kr, skogssektio n e n ca 2 5 0 0 0 0 k r.) F ö ru to m b e ty d a n d e e k o n o m isk a b ehov in o m d en långsiktiga resisten s­ biologiska fo rsk n in g e n är b eh o v en m est p å trä n g a n d e in o m in s e k tp a to ­ login. I h ela N o rd e n fin n s f. n. in te en e n d a fast an ställd u tb ild a d in s e k tp a to lo g . E n sn a b b fö rstä rk n in g in o m d e tta e fte rs a tta o m rå d e b e d ö m e r rå d e t som nödvändig. R å d e t vill d ä rfö r fö reslå a tt en fast tjä n s t som in s e k tp a to lo g in r ä tta s snarast (t. ex. en av lö n ad d o c e n tu r vid In s titu tio n e n fö r v ä x tp a to lo g i vid L a n tb ru k s h ö g sk o la n , m ed u p p g ift a tt dels b ed riv a g ru n d fo rsk n in g , dels tilläm p ad fo rsk n in g fö r sk o g sb ru k e ts o ch jo r d b r u k e ts b eh o v ). T ro ts a tt a n ta le t k o m p e te n ta fo rsk are in o m d e tta o m rå d e ä n n u är sy n n erlig en b eg rän sat synes en såd an lösn in g f. n. m öjlig o c h läm plig. V e rk sa m h e te n to rd e successivt k u n n a k o n c e n tre ra s och utvidgas i a n slu tn in g till d e n n a tjä n ste m a n . F ö r a t t tillg o d o se allsidiga k o n ta k te r m ed övrig a n k n y ta n d e fo rsk n in g o c h p ra k tis k v e rk sa m h e t to r d e d e t vidare vara läm p lig t a tt i sam b an d h ä rm e d u p p rä tta en fö r fo rsk n in g sv e rk sa m h e te n rådgivande n ä m n d m ed fö re trä d a re fö r v e te n ­ skap o ch p ra k tik . På n å g o t längre sik t synes k u n n a övervägas in r ä tta n d e t av e tt n o rd is k t in s titu t även om i dagens läge en såd an lösn in g av frågan in te te r sig särsk ilt lä tt g e n o m fö rb a r. R å d e t vill i d e tta sa m m a n h a n g o ckså påvisa de sam hälleliga krav o ch de a n sv arsfråg o r som a n k n y te r till frågan om biologisk b ek äm p n in g . H är k an n äm n as t. ex. lagar o c h tillä m p n in g sfö re sk rifte r som reg lerar tillä m p ­ n in g en av bio lo g isk b e k ä m p n in g sam t k o stn ad s-, ansvars- o ch e rsä ttn in g s­ frågor. M o tio n ä re rn a a rg u m e n te ra r fö r ” o farlig a b e k ä m p n in g sm e d e l” .

L iksom g iftig h et är fa rlig h e t e tt re la tiv t beg rep p som in te kan to lk a s u ta n n o rm er. S åd an a n o rm e r saknas i N o rd e n , o ch vi v e t t. ex. sålu n d a in te u n d e r vilka fö r u ts ä ttn in g a r m a n k a n b e te c k n a t. ex . m ik ro b io lo g isk a p re p a ra t som ofarliga. F ö r v e rk s a m h e te n s in rik tn in g o c h o m fa ttn in g på längre s ik t to rd e n ågon fo rm av u tre d n in g vara e rfo rd erlig . E n såd an u tre d n in g to r d e d o ck k u n n a g e n o m fö ra s täm lig en s n a b b t — ev. på d e p a rte m e n ta l nivå. U tre d n in g e n to rd e v äsen tlig en h a a tt läm n a förslag om h u r g ru n d fo rs k ­ ning o c h fö r skogs- o ch jo r d b r u k e t n ö d v än d ig tillä m p a d fo rsk n in g läm pligen skall b edrivas o ch i sa m b a n d h ä rm e d föreslå u tb y g g n a d s ta k t, o rg a n isa tio n , in s titu tio n e ll lo k aliserin g o ch fin an sierin g . U tre d n in g e n to rd e också beh ö v a lä m n a fö rslag till p re lim in ä ra tilläm p n in g s- och a n sv a rsfö re sk rif ter. U n d e r hän v isn in g till vad som ovan fr a m fö r ts får rå d e t så lu n d a b iträ d a m o tio n ä re rn a s h e m s tä lla n vad avser förslag till o rg a n isa tio n av en u tv id g ad fo rsk n in g an g åen d e biologisk b ek ä m p n in g , särsk ilt in s e k t­ p ato lo g i. H ä ru tö v e r får rå d e t som sin u p p fa ttn in g h äv d a a tt b e h o v en av ö k a d e fo rsk n in g sresu rser är så p å trä n g a n d e a tt en särskild tjä n s t som in s e k tp a to lo g o m e d e lb a rt b ö r in rä tta s.

b ) b e tr ä ffa n d e m o tio n e n 1 9 7 1 :1 0 3 7 T ill en b ö rjan vill rå d e t k o m m e n te ra d e t av m o tio n ä r e rn a an v än d a u ttr y c k e t ” g iftfri o d lin g ” . E fte rso m d e t ä r sy n n erlig en svårt a tt p recisera vad som i n u v aran d e odlingsläge skall b e te c k n a s som g ift, k an b e te c k ­ ningen ” g iftfri o d lin g ” m y c k e t lä tt m issu p p fa tta s. V id are ä r u ttr y c k e t tv e ty d ig t i så m å tto , a tt d e t icke k la rt fra m g å r om m o tio n ä re rn a m ed u ttr y c k e t ifråga a n s lu te r sig till d e n s. k. ” b io d y n a m is k a ” sk o la n eller ej; rå d e t u tg å r d o c k från a tt så icke är fallet. E n ad e k v a t ru b ric e rin g av m o tio n e n h a d e v a rit: ” sam o rd n in g av fo rsk n in g sin sa tse r fö r a tt m in sk a b e h o v e t av k em iska b e k ä m p n in g sm e d e l inom d agens v ä x to d lin g ” el. dyl. V id flera o lik a fo rs k n in g s a n sta lte r g öres sed an g an sk a länge b e ty d a n d e in s a tse r fö r n ä m n d a sy fte. I sin u p p rä k n in g av dessa a n s ta lte r h ar m o tio n ä re rn a fö rb is e tt o lik a in s titu tio n e r vid L a n tb ru k s h ö g sk o la n , vilka sedan länge livligt sy sse lsa tt sig m ed fo rsk n in g b e trä ffa n d e ogräsens biologi sam t m ed an aly serin g o ch påvisande av i g rö d o rn a o c h m a rk e n e v e n tu e llt fö r e k o m m a n d e k em isk a re stsu b sta n se r. V id are b ö r n äm n as a tt S ta te n s v ä x ts k y d d s a n s ta lt o c h Sveriges U tsädesfö re n in g b åd a u n d e rs ö k e r f ö r u ts ä ttn in g a rn a fö r en utv id g ad re siste n sfö r­ ä d lin g (alltså m ö jlig h e te rn a a tt i de ny a so rte rn a ” bygga in ” ärftlig m o ts tå n d s k ra ft m o t sju k d o m a r o c h p a ra s ite r) fö r a tt u n d v ik a kem iska b ek äm p n in g sm ed el m o t s. k. u ts ä d e sb u rn a sju k d o m a r. G an sk a sto ra anslag h a r u n d e r sen are å r e rh å llits h ä rf ö r från rå d e t o ch fo rsk n in g sak tiv i­ te te n ä r f. n. hög. I p rin c ip är givetvis en god sam o rd n in g av en så a k tu e ll o ch viktig fo rsk n in g s se k to r som den föreliggande av s to r t värde. R å d e t h a r e m e lle rtid in tr y c k e t a tt de o lik a in s titu tio n e r, som nu a rb e ta r m ed h ith ö ra n d e frågor, på d e t h ela tag et red an sy n es h a goda in b ö rd e s k o m m u n ik a tio n e r. N ågot sam o rd n in g so rg an av fö reslagen ty p b eh ö v er d ä rfö r enligt rå d e ts m en in g k n a p p a s t u p p rä tta s . D et rä c k e r i så fall m ed en sam a rb e tsg ru p p , vilken de ifråg av aran d e in s titu tio n e rn a m y c k e t väl synes k u n n a fö rm å tillsk a p a själva. D en av m o tio n ä re rn a föreslagna p a rla m e n ta ris k a a n k n y tn in g e n k an n atu rlig tv is vara m y c k e t v ärd efu ll; rå d e t h å lle r d o c k fö r tro lig t, a tt de behövliga o ch ö n sk v ä rd a k o n ta k te rn a m ed övrig m iljö v å rd sp o litik blir tillräck lig t tillfre d s stä lla n d e genom S ta te n s n a tu rv å rd sv e rk s (o c h dess fo rsk n in g sn ä m n d s) v e rk s a m h e t och goda in fo rm a tio n i h ith ö ra n d e frågor.

U n d er hän v isn in g till d e t a n fö rd a k an rå d e t alltså in te tillsty rk a m o tio n ä re rn a s förslag om in r ä tta n d e av n ä m n d a sa m arb etso rg an ; i varje fall synes en g ru n d lig are m o tiv erin g fö r b e h o v e t av e tt såd an t organ d essfö rin n an b ö ra h a fö reb rag ts.

Bilaga 2

Y ttr a n d e n ö v er m o tio n e n 1 9 7 1 :2 14

D o m ä n v e rk e t ( 1 6 .3 .1 9 7 1 )

D o m ä n v e rk e t an ser a tt k a m p e n m o t s k a d e in se k te rn a i våra sk o g ar kan föras tillräck lig t e ffe k tiv t in o m ra m e n fö r red an g ällan d e la g s tiftn in g och a tt riksdagen d ä rfö r ej h a r an le d n in g a tt n u hos K ungl. M ajit begära s k ä rp t la g stiftn in g , m en d ä re m o t b ö r sk a d e in se k te rn a s n eg ativ a inverkan på s k o g s p ro d u k tio n e n vara en tu n g t vägande fa k to r i sa m b a n d m ed fö rd e ln in g av fo rsk n in g sm ed el. V id are, p å p e k a r d o m ä n v e rk e t, är det angeläget a tt sk o g ssty relsen tilld elas erfo rd e rlig a resu rser fö r u p p ly sn in g s­ v e rk s a m h e t o c h a n d ra å tg ä rd e r fö r b e k ä m p n in g av sk a d e in se k te r. D o m än ­ v e rk e t a n fö r vidare.

S k a d e in s e k te r u tg ö r alltid e tt h o t m o t sk o g s b ru k o c h sk o g s p ro d u k ­ tio n . F ö rä n d rin g a r av in s e k ts p o p u la tio n e r är te c k e n på b a la n sru b b n in g a r i d e t ek o lo g isk a sy s te m e t. S tark ö k n in g av en eller flera in s e k ts p o p u la tio ­ n er k an vålla sk o g s b ru k e t s to ra fö rlu ste r. V e rk e t fö ljer k o n tin u e rlig t in s e k ts p o p u la tio n e rn a s u tv e c k lin g i sk o g ar­ na och v id tag er successivt de fö reb y g g an d e o c h b e k ä m p a n d e åtg ärd er som b ed ö m s läm pliga o ch m öjliga. En ten d en s till u tv eck lin g av in s e k ts p o p u la tio n e rn a i ick e ön sk v ärd rik tn in g o b serv erad es m o t s lu te t av 1 9 6 0 -ta le t o c h fö r a tt m o ta rb e ta d en n a in fö rd es sk ä rp ta av fo rslin g sb estäm m elser, n o g g ran n are planlägg­ ning av vissa rö jn in g sa rb e te n , viss a n v än d n in g av in s e k tsd ö d a n d e m edel etc. G en o m 1 9 6 9 —70 års n a tu r k a ta s tro f e r k o m sto ra k v a n tite te r sto rm fälld eller sk a d a d sk o g a t t u tg ö ra goda y n g e lp la ts e r fö r in se k te r. A nsam lingen av u p p h u g g e t o b a rk a t virke vid vägupplag eller i skogen blev o ck så o sed v an lig t s to r. Tillgängliga resu rser i fo rm av p erso n al och m a te ria l u tn y ttja d e s till b ristn in g sg rän sen fö r a tt m in sk a sto rm arn as se k u n d ä ra sk a d e v e rk a n , m en fö rm å d d e ej h in d ra a t t fra m fö r allt m ä rg b o rre s ta m m e n ö k a d e k ra ftig t. D et b ö r observeras a tt även an d ra in s e k ts a rte r fick b ä ttre fö ry n g rin g sb etin g e lser än vanligt. Med an led n in g av den u p p k o m n a s itu a tio n e n a n o rd n a d e S k o g ssty rel­ sen i sam råd m ed S k o g sh ö g sk o lan o ch F o rs k n in g ss tifte lse n S k o g sarb eten den 25 och 26 n o v e m b e r 19 7 0 en sk o g ssk y d d sk o n fe re n s i vilken bl. a. d o m ä n v e rk e t d elto g . K o n fe re n se n , so m sam lade ca 150 re p r e s e n ta n te r fö r sk o g sb ru k och sk o g sin d u stri, h ad e till sy fte a tt g en o m an aly se ra n d e o ch idégivande a n fö ra n d e n o ch d isk u ssio n e r s ö k a n å en re k o m m e n d a tio n om läm pliga å tg ä rd e r m o t s k a d e in se k te rn a . E fte r ing åen d e d isk u ssio n e r gjorde k o n fe re n se n e tt u tta la n d e , som bifogas d e tta y ttr a n d e . A tt g en o m s k ä r p t la g stiftn in g sö k a effek tiv isera k a m p e n m o t sk a d e ­ in s e k te rn a i våra sk o g a r an ser d o m ä n v e rk e t vare sig lä m p lig t eller än d am å lsen lig t. S k o g ssty relsen h a r i skogsvårdslagen red an lä m n a ts e rfo rd e rlig b e fo g e n h e t g e n te m o t sk o g ar ly d a n d e u n d e r lagen i fråga. E fte rle v n a d e n av en m era s k ä r p t la g stiftn in g skulle en lig t v erk ets m ening ick e bli p ra k tis k t m ö jlig a t t k o n tro lle ra . V e rk e t vill i sa m m a n h a n g e t p o ä n g te ra n ö d v ä n d ig h e te n av a tt e rf o rd e r­

liga resu rser ställs till fo rsk n in g en s fö rfo g a n d e fö r fo r ts a tta u n d e rs ö k ­ n in g ar b e trä ffa n d e de v iktigare s k a d e in se k te rn a s fö re k o m s t o c h v e rk n in g ­ ar på sk o g s p ro d u k tio n e n . D essu to m b ö r in f o rm a tio n o ch u p p ly s n in g o m sk a d e in s e k te r o ch b e k ä m p n in g sm e to d e r sp rid as in o m la n d e t i sam b a n d m ed bl. a. den överv ak n in g o ch tillsyn som S k ogsstyrelsen h a r a tt u tö v a.

F ö re n ä m n d a u tta la n d e vid sk o g ssk y d d sk o n fe re n se n d en 25 och 26 n o v e m b e r 19 7 0 var av fö ljan d e ly d else:

K o n fe re n se n ko n sta te ra r a tt fö re k o m s te n av b a rk y n g la n d e in s e k te r h a r ö k a t o ro v ä c k a n d e in o m la n d e t o ch a tt den sk ad a dessa g ö r på v äx an d e skog m åste m ed fö ra b e ty d a n d e p ro d u k tio n s n e d s ä ttn in g a r; a tt ö k n in g en av b a rk y n g la n d e in s e k te r till s to r del b e ro r på o m f a tta n ­ de sto rm s k a d o r o ch s n ö b r o tt o c h på fö r in s e k te rn a k lim a tis k t g y n n sam ­ ma b etin g elser u n d e r senare år, m en a tt d e n s tö rs ta o rs a k e n till ö k n in g en av dessa in se k te rs a n ta l få r anses vara a tt s to ra k v a n tite te r o b a rk a t virke n u m e ra lagras vid skogsbilvägar u n d e r in s e k te rn a s svärm nings- o ch k lä c k n in g sp e rio d e r, a tt en a llt stö rre m än g d s ta m m a r o c h stam d elar kvarläm nas i skogen vid av v erk n in g arn a sam t a tt u n g sk o g srö jn in g ar sk er u n d e r oläm pliga å rs tid e r; a tt in s e k tss k a d o r på v äx an d e skog i m ånga fall k an d ra b b a tre d je m a n , dvs. skogsägare som ej h a r del i o rsa k e n till sk a d o rn a .

K o n feren sen re k o m m e n d e r a r sk o g s b ru k e t o ch sk o g sin d u strin , d är så är e k o n o m is k t m ö jlig t a tt i fö rsta h a n d sö k a lösa p ro b le m e n g en o m å tg ä rd e r som m in sk ar tillgången på y n g e lm a te ria l fö r in s e k te rn a i fråga o c h a tt an v än d a in s e k tic id e r e n d a s t då så b ed ö m s vara a b so lu t n ö d v ä n d ig t; a tt u tfo rm a p risav tal o c h lev eran sb estäm m elser fö r ru n d v irk e så a tt de m o tv e rk a r an sam lin g av o b a rk a t virke vid väg eller i sk o g en vid u r s k a d e risk s y n p u n k t o läm p lig a tid p u n k te r ; a tt ta s tö rs ta h än sy n till risk ern a fö r in s e k tss k a d o r p å v äxande skog vid p lan erin g av d rivning o c h v id a re tra n s p o rte r och vid u p p r ä tta n d e t av tid ssch em a fö r lagring av o b a rk a t virke i sk o g en o ch vid väg; a tt tilläm p a såd an a av v erk n in g ssy stem o ch såd an a prisavtal fö r ru n d v irk e som m in im e ra r m än g d en k v arläm n ad e sta m m a r o c h sta m d e la r på a v v e rk n in g stra k te rn a ; a tt u tfö ra rö jn in g a r o c h gallringar i y n g re b e stå n d u n d e r såd an a tid e r av å re t och på så d a n t s ä tt a t t fälld a, ej u p p a rb e ta d e tr ä d bli otjän lig a som y n g e lm a te ria l; a tt tilläm p a såd an a b e stå n d sv å rd sp ro g ra m som m e d fö r m in sta m ängd ej u tn y ttjn in g s b a rt virke i p ro d u k tio n e n .

K o n feren sen fö r o rd a r a tt de vid R ik ssk o g stax erin g en 1970 försöksvis g jo rd a o b se rv a tio n e rn a av frek v en sen av vissa in s e k tss k a d o r g e n o m fö rs i rik s o m fa tta n d e skala även u n d e r k o m m a n d e års ta x e rin g a r; a tt S k ogsstyrelsen o ch S k o g shögskolan i sa m rå d u ta r b e ta r e tt sy stem fö r årlig ra p p o rte rin g av svärm nings- o ch k lä c k n in g stid e r fö r in se k te rn a i fråga sam t u n d e rs ö k e r m ö jlig h e te rn a till e n e ffe k tiv ra p p o rte rin g av ia k tta g n a in s e k tss k a d o r fö r bl. a. pro g n o s o m v ä n ta d sk ad eg ö relse; a tt ö k a d e resu rser sn a ra st ställs till fo rsk n in g en s fö rfo g a n d e fö r u n d e rs ö k n in g a r o ch v ä rd e rin g a r av de tillv ä x tfö rlu s te r so m ifrågavarande in s e k te r fö ro rsa k a r;

a t t sk o g ssk y d d sa sp e k te rn a b e to n a s i de e n to m o lo g isk a a v sn itte n i u n d erv isn in g en vid sk o g s b ru k e ts sk o lo r; a tt Sveriges S k o g sv å rd sfö rb u n d o ch övriga in fo rm a tio n s k a n a le r u tn y t t ­ jas fö r e n in ten siv are u p p ly s n in g in o m sk o g sn ärin g en o m n ö d v ä n d ig h e te n av e t t e ffe k tiv a re s k y d d m o t in s e k ts s k a d o r på v äx an d e skog; a tt regionala k o n fe re n s e r frä m s t m ellan v irk e sk ö p a re o c h virkessäljare arran g eras fö r d isk u ssio n e r av lö sn in g ar på ifråg av aran d e in se k tss k a d e ­ p ro b le m ; a tt in o m tre år en n y k o n fe re n s a n o rd n a s fö r g en o m g ån g av h u r s k y d d e t m o t b a rk y n g la n d e in s e k te r u tv e c k la ts och fö r överläggning om de vidare å tg ä rd e r so m kan e rfo rd ra s.

S k o g ssty relsen (1 5 .4 .1 9 7 1 )

S k o g ssty relsen a n fö r.

Vissa av de sk a d e g ö ra n d e sk o g sin se k te rn a h a r ö k a t i a n ta l m ed p ro d u k tio n s n e d s ä ttn in g a r o c h a n d ra besvärande p ro b le m fö r sk o g sb ru k e t so m fö ljd . D et g äller bl. a. de s. k. sn y tb a g g a rn a o ch dessas skadegörelse på s k o g s p la n tö r, v ilk et f. n. in te k an b em ästra s u ta n an v ä n d n in g av D D T, sa m t b ark y n g la n d e in s e k te r, frä m st m ä rg b o rra rn a o c h g ra n b a rk b o rre n . B akgrunden till de b ark y n g la n d e in s e k te rn a s ö k n in g h ar beskrivits i m o tio n e n . D ä ru tö v e r k an a n fö ra s fö lja n d e . F ö r a tt n e d b rin g a sina rå v a ru k o s tn a d e r ö n s k a r m a ssa in d u strie rn a n u m e ra en sn a b b a re in tr a n s p o r t av veden o ch k o rta re lagringstid. D ärm ed b lir d e t ej n ö d v ä n d ig t a tt b a rk a v irk e t så so m vid d en tid ig are, ib lan d flerårslånga lagringen vid skogsbilvägarna. D en o m f a tta n d e övergången från flo ttn in g till la n d tra n s p o r t är y tte rlig a re e n o rsak till a tt veden ej b e h ö v e r b ark as i sk o g en . V id are k a n in d u s trin i dag a rb e ta m ed rå ved. E tt särsk ilt p ro b le m i d e t h ä r sa m m a n h a n g e t är a t t av v erk n in g arn a in te s k e r k o n tin u e rlig t å re t ru n t u ta n m ed en m a rk e ra d to p p u n d e r vin tersäso n g en . D et gäller främ st fö r p riv a tsk o g s b ru k e t. D et m esta av det v in terav v erk ad e v irk e t k o m m e r fram till skog sb ilv äg arn a fö r in m ä tn in g stra x före m ä rg b o rra rn a s sv ärm n in g , vanligen i a p r i l- m a j. H ärtill k o m m e r a t t m ätn in g en av v irk e t kan d ra u t på tid e n på g ru n d av v irk esan h o p n in g en och d ärm ed b lir ej v irk e t tillgängligt fö r in tr a n s p o r t till in d u s trin o m e d e lb a rt e f te r fra m k ö rn in g e n till bilväg. V ad som y tte rlig a re k o m p lic e ra r p ro b le m e t i fråga är a tt d et av tr a n s p o rt- o ch p la n e rin g ste k n isk a o rs a k e r a lltid m å ste finnas vissa bilvägslager åre t r u n t, även u n d e r de in sek tsk än slig a m å n a d e rn a , om o ck av väsentligt m in d re o m f a ttn in g än vad som blivit n o rm a lt u n d e r senare år. Den ö k ad e bilvägslagringen av o b a rk a t virke är en av h u v u d o rs a k e rn a till de b a rk y n g la n d e in se k te rn a s ö k n in g . E n an n a n är a tt m ängden av v erk n in g srester o k a r, bl. a. på g ru n d av a tt d en k len aste d im en sio n som lö n a r sig a tt ta r ä t t på stiger. En tre d je o rsa k är d e t i m o tio n e n p å ta la d e fö rh å lla n d e t a tt ungskogs­ rö jn in g a r sk er på u r in s e k ts s k a d e s y n p u n k t o läm p lig å rs tid . D et är en d ast u n d e r k o rt tid , n äm lig en u n d e r h ö g so m m a re n som rö jn in g i de m era fö rsig k o m n a tallu n g sk o g a rn a kan ske. D e tta är e tt m y c k e t besvärligt p ro b le m dels m ed ta n k e på sv årig h eten a tt m e d h än sy n till a rb e tsk ra ftstillgången k o n c e n tre ra rö jn in g a rn a till d e n n a tid , dels d e t ö kade rö jn in g sb e h o v e t. Till en del b em ästra s n u d e tta p ro b le m gen o m en m era sty rd p lan erin g av rö jn in g så tg ä rd e m a . D en p rim ära o rsa k e n till ö k n in g e n av de b a rk y n g la n d e in se k te rn a är

alltså d en stig an d e m än g d en o b a rk a t virk e vid skogsbilvägarna sam t m än g d en avverknings- o ch rö jn in g sre ste r. A tt s k a d e s itu a tio n e n ju s t n u är särsk ilt p re k ä r sa m m a n h ä n g e r m ed den y tte rlig a re ö k a d e tillgången på y n g elm aterial so m fö ljd e m ed de o m f a tta n d e sto rm fä lln in g a rn a fö r e tt p ar år sedan. De sk a d o r m ä rg b o rra rn a o rs a k a r är dels v irk e ssk a d o r i sam b an d m ed sk albaggslarvernas u tv e c k lin g i d e t o b a rk a d e v irk e t, dels s k a d o r på v äx an d e skog av de u tflu g n a in s e k te rn a . S to rle k e n av dessa sk a d o r är svåra a tt e x a k t u p p s k a tta . A llt fö r lite t fo rsk n in g s m a te ria l fin n s tillgäng­ ligt. V issa u n d e rs ö k n in g a r p e k a r d o c k m o t a tt d e t vid k ra ftig a engångsan g rep p av m ä rg b o rre i e tt ta llb e s tå n d b lir tillv ä x tf ö rlu s te r av 3 0 —50 % p e r år u n d e r 3 —5 års tid . V id rik ssk o g stax erin g en 1970 g jo rd es m ätn in g ar av frek v en sen m ä rg b o rre a n g rip n a ta llb e s tå n d . M ateria let ä r ä n n u icke u tv ä rd e ra t, m e n p re lim in ä ra b e d ö m n in g a r k an göras, som visar en fö r la n d e t to ta l tillv ä x tfö rlu s t av n ä rm a re 1 m iljo n m - sk p e r år. M otsvarande fre k v e n sm ä tn in g a r k o m m e r a tt göras vid rik ssk o g sta x e rin g e n 1971. S e tt e n b a rt frå n d en skogsägares s y n p u n k t som av v erk ar v irk et kan p ro b le m e t b e tra k ta s so m en fråga om e k o n o m is k o p tim e rin g : tillv ä x tfö r­ lu s te rn a o c h v irk e ssk a d o rn a vägda m o t v in ste rn a av de n y a bilvägslagrings- o ch a v tra n s p o rts y s te m e n . E m ellertid d ra b b a s o fta ” tre d je m a n ” av k o n sek v en sern a av fö re fin tlig h e te n av o b a rk a t v irk e, så so m fram h ålls i m o tio n e n . Å tg ä rd e r från sa m h ä lle ts sida k a n d ä rfö r vara m o tiv e ra d e fö r a tt sk y d d a ” tre d je m a n ” . D essu to m k an sa m h ä llså tg ä rd e r m otiveras till fö rh in d ra n d e av o m f a tta n d e sk o g s p ro d u k tio n s n e d s ä ttn in g a r. F ö r a tt finna e n b ö rja n till en b red are lö sn in g av dessa på re la tiv t k o rt tid u p p k o m n a p ro b le m fö r sv en sk t sk o g s b ru k a n o rd n a d e sk o g ssty relsen i sa m a rb e te m ed sk o g sh ö g sk o lan o ch S tifte lse n sk o g s a rb e te n en stö rre sk o g s sk y d d sk o n fe re n s i S to c k h o lm i n o v e m b e r 1 9 7 0 . K o n fe re n se n gjorde en d e k la ra tio n i frågan och u tfä rd a d e e tt a n ta l re k o m m e n d a tio n e r till skogsägarna o c h den v irk e sk ö p a n d e in d u s trin (se D o m ä n v e rk e ts rem iss­ y ttr a n d e över m o tio n e n 1 9 7 1 :2 1 4 ). D enna c e n tra la k o n fe re n s h a r sedan fö ljts u p p av e tt a n ta l regionala överläggningar o c h på några håll h a r länsvisa s k o g s s k y d d sk o m m itté e r b ild ats. Den e ffe k tiv a ste vägen a t t m in sk a sk ad eg ö relsen av b ark y n g lan d e in s e k te r sy n s vara a tt få till stå n d en b ä ttr e sa m p la n e rin g m ellan skogsägarna o ch v irk e s k ö p a m a o ch a tt ö v e re n s k o m m e lse r o m a v tra n sp o rt av v irk e t eller b e s p ru tn in g m e d in s e k tic id e r in o m fa ststä lld a tid e r in fö rs i virkesleve rans k o n tr a k te n . Ö k ad e re su rse r b ö r från sa m h ä lle ts sida ställas till fö rfo g an d e fö r a llm än n a p lan erin g s- o c h in fo rm a tio n s å tg ä rd e r. S k o g ssty relsen ö n sk a r i d e tta sa m m a n h a n g fra m h å lla a tt sty re lse n i de tv å se n a ste årens e n slag sfram ställn in g ar b eg ärt p e rs o n a lfö rstä rk n in g fö r a tt m era ak tiv t k u n n a verka fö r e tt f ö r b ä ttr a t sk o g ssk y d d . N ågon såd an fö rs tä rk n in g h ar e m e lle rtid h ittills in te erh ållits. D et är o ck så an g eläg et a tt u tö k a d e m ed el ställs till fö rfo g a n d e fö r den sk o g se n to m o lo g isk a fo rsk n in g e n o ch fö r d e n speciella p ro d u k tio n s fo rs k nin g so m e rfo rd ra s i sa m m a n h a n g e t. V idare b ö r u n d e rsö k a s b e h o v e t av ö k ad e m ö jlig h e te r a tt ingripa m ed lagstadgade å tg ä rd e r. 34 § i 1948 års skogsvårdslag, h a r h ittills icke lagts till g ru n d fö r å tg ärd såläg g an d en i a n slu tn in g till in s e k ts s k a d o r som o rsa k a ts av en m era k o n tin u e rlig och n o rm a l s itu a tio n , såso m exem pelvis d en som gäller virkeslagringen i skog av o b a rk a t virke. Å tgärdsålägganden fö r b e k ä m p n in g av b a rk y n g la n d e in s e k te r h a r s k e tt e n d a s t i sa m b a n d m ed o m f a tta n d e s to rm fä lln in g a r e lle r s n ö b r o tt. I b e tä n k a n d e t till fö rslag o m skogsvårdslag, SOU 1946:41 har

sk o g ssty relsen i fö re v a ra n d e fråga a n f ö r t, sid 2 2 8 : . . E rfa re n h e te n visar visserligen, a tt in s e k tsa n g re p p vanligen fö re k o m m a i n ä rh e te n av sågar o c h a n d ra u p p la g s p la tse r fö r o b a rk a t v irk e, in v id stö rre hyggen m. m. Då e m e lle rtid o rsa k e rn a till fö rö k n in g e n av in s e k te rn a a lltjä m t äro föga u tfo rs k a d e , sa m t sk ad eg ö relsen i d y lik a fall i regel är lo k a lt begränsad, synes tid en ä n n u icke vara m og en fö r la g b e s tä m m e lse r, in n e f a tta n d e t ex fö rb u d a tt anlägga sågverk invid skog e lle r a tt i skog an v ä n d a fly ttb a ra sågverk, sk y ld ig h e t a t t v id tag a a v b ark n in g av virk e, som upplägges i sk o g en , eller av s tu b b a r å e tt hygge o ch d y lik t. D et lä re r vara läm pligare a tt gen o m ö k a d p ro p a g a n d a - o c h u p p ly s n in g sv e rk sa m h e t söka fö rm å skogsägarna a tt m ed m ed el o c h å tg ä rd e r, so m en lig t h ittills v u n n en e rfa re n h e t visat sig vara tjä n lig a , frivilligt m o ta rb e ta u p p k o m s te n av in s e k tsh ä rjn in g a r.” 1 K ungl. M aj:ts p ro p o s itio n n r 3 4 /1 9 4 8 m e d förslag till skogsvårdslag g ö r d e p a rte m e n ts c h e fe n in g et sä rsk ilt u tta la n d e i d e n n a sp eciella fråga. I 34 § 1948 års skogsvårdslag sägs: ” U p p k o m m e r i skog in s e k tsh ä rj­ nin g av stö rre o m f a ttn in g eller föreligger ö v e rh än g an d e fara d ä rfö r på g ru n d av sk o g seld , sto rm fä lln in g , s n ö b r o tt eller a n n a t, som kan giva u p p h o v till m a ssfö rö k n in g av fö r sko g en skadliga in s e k te r, är sk o g sm a r­ k e n s ägare sk y ld ig a tt in o m tid , som sk o g ssty relsen b e stä m m e r, vid tag a å tg ä rd e r . . .” . O rd en ” eller a n n a t” ger m ö jlig h e t till åtg ärd såläg g an d e fö r h in d ra n d e av o m fa tta n d e s k a d o r av b a rk y n g la n d e in s e k te r o rsak ad e av oläm plig lagring av o b a rk a t virke eller k v a rlä m n a n d e av avverknings- o c h rö jn in g sre ste r. N ågon lag än d rin g to rd e ej e rfo rd ra s . O rd en ” fö r s k o g e n ” u te s lu te r e m e lle rtid in g rip a n d e n till fö rh in d ra n d e e n b a rt av v irk essk ad o r gen o m in s e k te rn a . O rd en ” sk o g sm ark en s äg are” in n e b ä r i d e tta sam m a n ­ h a n g en b esv äran d e beg rän sn in g gen o m a tt v irk e t o fta ö v e rg å tt till a n n an ägare än sk o g sm ark säg aren vid d en tid p u n k t då å tg ä rd e r senast m åste in sä tta s. I flera e u ro p e isk a lä n d e r finns la g b e stä m m e lse r till fö rh in d ra n d e av s k a d o r av b ark y n g la n d e in s e k te r. En u tfö rlig a re sa m m a n stä lln in g därav finns i e t t av p ro fe sso rn vid sk o g sh ö g sk o lan B ertil L e k a n d e r h å lle t a n fö ra n d e vid d en ovan n ä m n d a sk o g s sk y d d sk o n fe re n se n (b ila g t)* . Som e x em p e l skall h ä r e n d a st n ä m n a s a tt d e t i Belgien är fö r b ju d e t a tt ha o b a rk a t b arrv irk e kvarliggande u n d e r ju n i—a u g u sti; a tt d e t i E ngland föreligger sk y ld ig h e t a tt u n d e r m a j- s e p t e m b e r a n tin g en b ark a eller k ö ra u t virk et in o m sex v e c k o r; a t t i P olen allt tallv irk e som avverkats m ellan 1 0 .1 0 —15.5 o c h som b lir liggande i sk o g en , skall b ark as sen ast d en 15.5. G enerella b e stä m m e lse r såsom de n y ss n ä m n d a sy n es fö r svenska fö rh å lla n d e n ej m öjliga a tt in fö ra m ed p ra k tis k t tillfre d sstä lla n d e re s u lta t. In se k te rn a s svärm nings- o ch u tfly g n in g stid e r v arierar m ellan olika d elar av la n d e t o ch även m ellan o lik a år, vilket fö r m ed sig a tt tid sra m a r skulle b ehöva göras så vida a tt n o rm a lt o n ö d ig t o m f a tta n d e å tg ä rd e r fram tv in g a­ des. D ärvid b ö r särsk ilt u p p m ä rk sa m m a s a tt b e k ä m p n in g m ed in sek ticid er ej b ö r u tfö ra s a n n a t än i den o m fa ttn in g som är a b so lu t n ö d v än d ig . V idare kan a v tra n s p o rte n av v irk e t aldrig så e x a k t p lan eras, a tt m an kan g a ra n te ra a tt allt o b a rk a t virke b lir b o r t f ö r t i tid . Ä ven d e tta skulle fram tv in g a m e r å tg ä rd e r än som i re a lite te n vore n ö d v ä n d ig a , g enom a tt m an ville fö rs ä k ra sig om a tt la g b e stä m m e lse rn a fö ljd es. Till den k o m p lic e ra d e b ild en kan även fogas, a tt erfo rd e rlig a åtg ä rd e r v arierar m ed den tid p u n k t n ä r v irk e t avverkats. S k o g ssty relsen vill fö r sin del i s tä lle t fö ro rd a e n fo rm av ra m la g stift­ nin g som ger sty re ls e n m ö jlig h e t a tt e f te r sam råd m ed sko g sh ö g sk o lan och m ed b e rö rd a p a rte r in g rip a m ed å tg ärd såläg g an d en då situ a tio n e n särsk ilt p å k a lla r e x tr a o rd in ä ra åtg ä rd e r av sk o g sm ark säg are, avverkare eller v irk esk ö p are. * Här ej bilagt.

In till dess en e v e n tu e ll ra m la g stiftn in g av fö r o rd a t slag h a r in fö rts , b ö r m ö jlig h e te r ges till en såd an vidare to lk n in g av b e stäm m elsen i 34 § fö rsta s ty c k e t 1948 års skogsvårdslag a tt åtg ärd såläg g an d en k a n u tfä rd a s i särsk ild a s itu a tio n e r u tö v e r dem som b etin g a s av sto rm fälln in g ar o c h a n d ra n a tu r k a ta s tro f e r.

S k o g sh ö g sk o lan (7 .4 .1 9 7 1 )

S kogshögskolan h a r so m eg e t y ttra n d e öv er m o tio n e n ö v erläm n at fö lja n d e p ro m e m o ria frå n p re f e k te n fö r in s titu tio n e n fö r skogszoologi.

D en u n d e r sen are å rtio n d e n a llt m er g en o m g rip an d e m ek an iserin g en av d e t svenska s k o g s b ru k e t h a r som fö ljd v erk an bl. a. f å tt vissa, m y c k e t sv årb em ästrad e in s e k tsp ro b le m . E tt — o c h u ta n tv e k a n d e t allvarligaste h ittills — är d en k ra ftig t ö k a d e stam m en av m ä rg b o rra r i våra tallskogar. O rsak ern a h ä rtill är den a llt m e r o m f a tta n d e lagringen av o b a rk a d m assaved i sk o g a rn a , öv erg ån g en från flo ttn in g till la n d tra n s p o r t sam t rö jn in g a r u tfö rd a u n d e r icke läm p lig årstid . F ram till sen are h ä lf te n av 1 9 5 0 -ta le t h a n d b a rk a d e s m assaveden i sk o g arn a i d ire k t a n slu tn in g till a v v erk n in g arn a, v ilk et gjorde a tt m ä rg b o rra m a s y n g e lm ö jlig h e te r s ta rk t b egränsades. D e tta k o stsam m a a rb e ts m o m e n t e rs a tte s m o t s lu te t av 1 9 5 0 -ta le t av tr a n s p o rta b la barkn in g sm ask in er, vilka i sin t u r n u e rs a tts av c e n tra la bark n in g san läg g n in g ar vid m a s sa in d u s trie rn a . På g ru n d av bl. a. b eg rän sad e u tr y m m e n vid dessa in d u s trie r lagras m assaveden fo rtfa ra n d e i sk o g arn a m en n u i o b a rk a t sk ic k , v ilk et givit m ä rg b o rra m a och an d ra u n d e r b ark y n g la n d e in s e k te r sp e c ie llt g y n n sam m a u tv eck lin g sb etin g elser. En in s e k ts ta x e rin g i sto rm sk a d a d skog 1954 resp . 1970 h a r sålu n d a v isat, a tt m ä rg b o rre s ta m m e n in o m jä m fö rb a ra o m rå d e n ö k a t m ed ca 120 %. Ö vergången från flo ttn in g till la n d tra n s p o r t av såg tim m er o ch m assa­ ved h a r bl. a. m e d f ö rt a tt o b a rk a d e s o r tim e n t o fta blir liggande allt fö r länge i sk o g arn a b e ro e n d e p å la s tb ilsk a p a c ite te n o ch fra m fö r allt på a tt m ån g a vägar u n d e r d en k ritisk a tid e n då in s e k te rn a sv ärm ar ä r avstängda f ö r b iltra fik på g ru n d av tjällossning. E n y tte rlig a re o rs a k so m b id ra g it till den ö k a d e sta m m e n av m ä rg b o rra r är rö jn in g a r u tf ö r d a u n d e r fe la k tig tid p å å re t. U n d e rsö k n in g ­ ar o c h p ra k tisk e rf a re n h e t h a r v isa t, a tt rö jn in g ar u ta n e fte rfö lja n d e risk fö r m ä rg b o rre s k a d o r e n d a s t k a n u tfö ra s u n d e r ju n i o ch b ö rja n av juli. R ö jn in g sav fallet h in n e r då to r k a u t så m y c k e t till k o m m a n d e säsong a tt d e t blir o tjä n lig t som y n g e lm a te ria l fö r m ä rg b o rra m a . A rb e ts k ra ftsb rist o ch n ö d v ä n d ig h e te n a tt sy s se ls ä tta A M S-personal fr a m fö r allt u n d e r v in te rh a lv å re t h a r g jo rt a tt rö jn in g a r i s t o r u ts trä c k n in g m å st u tfö ra s u n d e r icke läm pliga å rs tid e r m ed o m f a tta n d e skadegörelse på k v arståen d e skog. D et p ra k tisk a s k o g s b ru k e t h a r a llt m er u p p m ä rk sa m m a t de negativa e ff e k te rn a av ovan re la te ra d e m o m e n t, och som e t t utslag fö r den o ro m a n k ä n n e r fö r d e n n a u tv e c k lin g få r m an se d en sk o g ssk y d d sk o n fe re n s som i n o v e m b e r 1970 a n o rd n a d e s av sk o g ssty relsen , sk o g sh ö g sk o lan o ch fo rsk n in g s stifte lse n sk o g s a rb e te n , d ä r ovan sk isserad e p ro b le m och tä n k b a r a lö sn in g ar d is k u te ra d e s. M ö te t re s u lte ra d e i e tt a n ta l re k o m m e n ­ d a tio n e r till sk o g sb ru k o ch sk o g s in d u stri som bl. a. gick u t p å a t t fö rsö k a å s ta d k o m m a en b ä ttr e sa m o rd n in g m ellan — av v erk n in g — tr a n s p o rt — in d u s tri fö r a tt i görligaste m ån u n d v ik a allt fö r s to r lagring av o b a rk a t s o r tim e n t i sk o g en u n d e r vissa k ritisk a p e rio d e r. 1 flera län h a r dessa re k o m m e n d a tio n e r ta g its u p p på d e t lo k ala p la n e t fö r a tt fö rsö k a

å sta d k o m m a en b ä ttre planläggning. H u ru v id a d e tta k o m m e r a tt led a till ö n sk a d e f f e k t to r d e ä n n u vara fö r tid ig t a tt säga. En a n n an m ö jlig h e t a tt k o m m a till r ä tta m ed p ro b le m e n är a tt lagstiftningsvägen ålägga in b la n d a d e p a rte r a tt före en viss tid p u n k t se till a tt o b a rk a d e s o rtim e n t ej fin n es lagrade i skogen e lle r om så är fallet dessa fö re in se k te rn a s sv ärm ning b e h a n d la ts m ed in s e k ts p re p a ra t eller b a rk a ts före in se k te rn a s k läck n in g . 1 åtskilliga e u ro p e isk a län d ers sk o g slag stiftn in g fin n s såd an a b e stä m m e lse r, m en om så d a n a är n ö d v ä n ­ diga även fö r v årt la n d , to r d e vara svårt a tt f. n . säga. Den b ästa lö sn in g en to rd e vara a tt b e rö rd a p a rte r i fu ll in s ik t om den allvarliga in s e k ts s itu a tio ­ n en i våra sk o g a r fö rs ö k e r fin n a läm pliga vägar fö r a t t k o m m a ifrå n d e tta b esvärande p ro b le m . S kulle d e tta av o lik a a n le d n in g a r ej ly ck as, to r d e en sk ärp n in g av skogsvårdslagen b ö ra övervägas. Vad i d e t fö reg åen d e a n fö r ts om å tg ä rd e r till fö re b y g g a n d e av s k a d o r av m ä rg b o rra r gäller i allt v äsentligt även vissa a n d ra sv årb em ästrad e sk a d e in se k te r in o m sk o g s b ru k e t.

B E R T IL L E K A N D E R P rofessor

Sveriges sk o g säg arefö ren in g ars rik s fö rb u n d (S S R ) (1 8 .3 .1 9 7 1 )

SSR fra m h å lle r a tt d e t av m o tio n ä re rn a p å ta la d e p ro b le m e t är allvarligt o c h a k tu e llt. S k o g ssty relsen h a r o ck så u p p m ä rk sa m m a t d e tta o ch tag it in itia tiv till en k o n fe re n s m ed r e p r e s e n ta n te r fö r sk o g sb ru k e t och fö r sk o g sh ö g sk o lan fö r a tt u tf o rm a regler, u p p ly sn in g a r o ch r e k o m m e n d a tio n e r i avsikt a tt effek tiv isera k a m p en m o t sk a d e in se k te r i våra skogar. E nligt SSR :s m en in g b ö r såd an a å tg ä rd e r led a till b ä ttre o ch sn a b b a re re s u lta t än la g stiftn in g , vilken i e t t fall som d e tta to rd e bli ganska d etaljerad o c h ä n d o c k svår a t t tillä m p a o c h övervaka. SSR fö re slå r sålu n d a a tt sk o g ssty relsen få r i u p p d ra g a tt fu llfö lja s itt fö rst n ä m n d a in itia tiv i sa m a rb e te m ed s k o g s b ru k e ts fö re trä d a re och sk o g sh ö g sk o lan sa m t a t t m ed el skall stå till fö rfo g a n d e fö r ä n d a m å le t.

S k o g sin d u striern as s a m a rb e ts u ts k o tt (5 .4 .1 9 7 1)

S a m a r b e ts u ts k o tte t a n fö r.

M o tio n en b e rö r en fö r sv en sk t sk o g sb ru k allvarlig fråga. In o m sto ra d elar av la n d e t h a r in s e k tsh ä rjn in g a rn a på ro ts tå e n d e sk o g ö k a t i o ro v ä c k a n d e o m f a ttn in g . S k a d o rn a k a n fö r n ärv a ra n d e icke n ärm are u p p s k a tta s , m en d en sam lad e e ffe k te n av p ro d u k tio n s f ö rlu s te r och v irk e sfö rstö rin g är m y c k e t b e ty d a n d e . D et är d e ss u to m rik tig t, som m o tio n ä re rn a p å p e k a r, a t t sk a d e v e rk n in g a rn a av o n o rm a la in se k tsa n g re p p neg ativ t p å v e rk a r p r o d u k tio n e n även flera å r e f te r d e t a tt själva h ärjn in g ­ e n u p p h ö rt. V ad gäller de in s e k te r, vilka b e te c k n a s som sk a d e g ö ra re på ro ts tå e n d e sk o g o c h v irk e, är den u n d e r senare år o b se rv e ra d e ö k n in g e n e tt re s u lta t av flera sam v erk an d e fa k to re r. S k o g sb ru k e ts in te n sifie rin g och ä n d ra d e

d rifts fo rm e r h a r g y n n a t in s e k te rn a s fö rö k n in g . D et b ö r d o c k u n d e rs try ­ kas a tt de o m f a tta n d e s k a d o r so m i slu te t av 1 9 6 0 -ta le t d ra b b a d e de svenska sk o g arn a i fo rm av s n ö b r o tt o c h sto rm fä lln in g a r in n e b u rit y tte rlig a re en p å d riv an d e fa k to r fö r s k a d e in se k te rn a s u tb r e d n in g . T illäg­ gas kan a tt de sen are so m ra rn a s k lim a tfö rh å lla n d e n h a r v e rk a t i sam m a rik tn in g . D en p åtalad e u tv e c k lin g e n h a r givetvis u p p m ä rk s a m m a ts av sk o g sn ä­ ringen. S to ra in sa tse r görs på tr a n s p o rto m rå d e t, in te m in st ifråga om p ro g n o se r o ch p la n e rin g , fö r a tt ta h a n d om v irk e t på e tt så o p tim a lt sä tt som o m s tä n d ig h e te rn a m edger. M ekaniseringen av av v erk n in g arn a b id ra r i ö k ad o m f a ttn in g till e tt jä m n a re o ch d ärm ed b ä ttre h a n te r b a r t virkesflöde. Vi vill även hänvisa till d en in te n sifie ra d e d isk u ssio n e n i fack p ressen sa m t till de å tg ä rd e r som v idtages frå n skogsägarnas o ch skogsvårdsorgan isa tio n e n s sida vad gäller p la n e rin g o ch u tfö ra n d e av sk o g sv ård såtg ärd er o c h v irk e sh a n te rin g . In te m in st b e ty d e ls e fu llt är d e t reg io n ala sam arb ete som fö re k o m m e r m ellan bl. a. k ö p a re och säljare på v irk e sm a rk n a d e n i s y fte a t t så lån g t m ö jlig t u n d v ik a an sam lin g av o b a rk a t virke vid väg eller i sk o g en vid u r sk a d e ris k s y n p u n k t oläm pliga tid p u n k te r . E tt b e ty d e ls e fu llt in itia tiv i de g em en sam m a a n strä n g n in g a rn a i in se k tsfrå g a n är den k o n fe re n s , vilken S k o g ssty relsen i n o v e m b e r fö rra å re t a n o rd n a d e fö r r e p r e s e n ta n te r fö r sk o g s b ru k , sk o g s in d u stri och fo rsk n in g . H ärvid red o v isad es o c h d is k u te ra d e s såväl fo rsk n in g e n s sen aste rö n so m e rfa re n h e te r från d e t p ra k tisk a n ärin g sliv et. En o m fa tta n d e d o k u m e n ta tio n h a r sa m m a n stä llts av sk o g ssty relsen och i sam m an d ra g återg iv its i fack p ressen . K o n feren sen s s a m m a n fa tta n d e u tta la n d e (se D o m ä n v e rk e ts re m is s y tt­ ra n d e öv er m o tio n e n ) — till vars p rin c ip e r vi a n s lu te r oss — to r d e , vad gäller förslag till a k tiv t h a n d lin g sp ro g ra m , i allt v äsen tlig t tillm ö te sg å m o tio n ä re rn a s ö n sk e m å l. Tages d ä rtill h ä n sy n till a tt de fram lagda re k o m m e n d a tio n e rn a synes vara på g od väg a tt o m s ä tta s i p ra k tik e n , föreligger en lig t u ts k o tt e ts u p p f a ttn in g fö r n ärv a ra n d e icke a n le d n in g till o m p rö v n in g av la g stiftn in g e n e lle r a n d ra å tg ä rd e r från m y n d ig h e te rn a s sida i rik tn in g m o t sk ä rp ta b estäm m elser. I lin je m ed m o tio n ä re rn a s s y f te n a tt e ffe k tiv ise ra k a m p e n m o t s k a d e in se k te rn a i våra sk o g ar får vi d ä re m o t fö reslå a tt a llm ä n n a m edel ställes till fö rfo g a n d e fö r vidgad u p p ly s n in g in o m sk o g sn ärin g en . S a m o rd ­ n a n d e m y n d ig h e t fö r en såd an v e rk s a m h e t b ö r e n lig t vår u p p fa ttn in g vara sk o g s v å rd so rg a n isa tio n e n .

Y ttr a n d e n ö v e r m o tio n e n 1 9 7 1 :1 0 0 2

D o m ä n v e rk e t (5 .4 .1 9 7 1 )

D o m ä n v e rk e t u n d e rs try k e r, a tt sk o g s b ru k e t b e fin n e r sig i en situ a tio n d är de e k o n o m isk a m arg in alern a är y tte r s t k n a p p a o c h h a n d lin g sfrih e te n begränsad n ä r d e t gäller valet av a rb e ts m e to d e r. V e rk e t fra m h å lle r n ö d v ä n d ig h e te n av k ra ftig a st m öjliga satsn in g på påg åen d e o c h p lan erad forsk n in g rö ra n d e s k o g s b ru k e ts p ro d u k tio n s f ö ru ts ä ttn in g a r o ch de e k o lo ­ giska sa m b a n d e n . D ärigenom ökas u ts ik te rn a fö r a tt sk o g s b ru k e t skall k u n n a välja de m e to d e r, so m in n e b ä r m in sta m öjliga sk ad e v e rk n in g a r på m iljön. V e rk e t m o ts ä tte r sig d o ck in te a tt en u tre d n in g av d e n art m o tio n ä re rn a fö reslag it m ed in v e n te ra n d e o c h k artlä g g a n d e in rik tn in g k o m m e r till stå n d . D o m ä n v e rk e t a n fö r d ä ru tö v e r i h u v u d sa k fö ljan d e.

M o tio n ä re rn a h a r ta g it fa sta på några av de p ro b le m , som i dag sy sse lsä tte r såväl de in o m sk o g s b ru k e t v e rk sa m m a so m d e n s to ra a llm ä n h e te n . F lera av d e lfrå g o rn a h a r tidigare v arit u p p e till b e h an d lin g i rik sd ag en . S y n p u n k te r p å k a lh y g g e sb ru k e t kan t. e x . å te rfin n a s i jo r d ­ b ru k s u ts k o tte ts u tlå ta n d e n r 41 år 1970. D iskussion av h ith ö ra n d e frågor m åste h e la tid e n fö ras bl. a. m o t b a k g ru n d av d en e k o n o m is k a s itu a tio n e n fö r svenskt sk o g sb ru k . P ro d u k ­ te r b aserade på skogen som råvara b ed ö m e s k u n n a placeras på v ärld s­ m a rk n a d e n även i fra m tid e n , m en e n d a s t u n d e r fö r u ts ä ttn in g a tt k o stn a d su tv e c k lin g e n in o m sam tliga p r o d u k tio n s le d k an hällas u n d e r k o n tro ll. F ö r sk o g sb ru k e ts v id k o m m a n d e b e ty d e r d e tta krav på u tv e c k ­ ling av a rb e tsb e sp a ra n d e o ch ra tio n e lla a rb e ts m e to d e r. En lån g tg åen d e m ek an iserin g och a rb e tsfö re n k lin g är d e t v iktigaste s ä tte t a tt u p p n å d e tta . B land de krav so m ställs på dessa a rb e ts m e to d e r kan n äm n as a tt de skall vara te k n isk t o c h e k o n o m is k t g e n o m fö rb a ra b io lo g isk t läm pliga e rg o n o m isk t riktiga från a rb e ta rs k y d d s s y n p u n k t säkra m iljövänliga sa m t ge en fu llg o d p ro d u k t Den te k n isk a u tv eck lin g en är fö r n ärv a ra n d e re la tiv t sta rk . D ärvid är d o ck a tt b e a k ta a tt k a lh y g g estek n ik en i o c h fö r sig in te k o m m it fram som e tt re s u lta t av eller en fö r u ts ä ttn in g fö r d e tta ra tio n a lise rin g sa rb e te . Den h ar länge tillä m p a ts d ä rfö r a tt d en u n d e r de fö rh å lla n d e n som rä d e r i vårt land är b io lo g isk t rik tig och d essu to m e k o n o m is k t ra tio n e ll o a v se tt m e k an iserin g sg rad en i av v erk n in g ssy stem e t. (F ö ry n g rin g e n i n a tu rsk o g e n har fö r ö vrigt o ck så g en o m eld o c h sto rm regelm ässigt s k e tt på k a ly to r.) D ärem o t kan m an säga a t t e t t led i ra tio n a lise rin g e n varit k o n c e n tr a tio n till stö rre b e h a n d lin g se n h e te r. De ny a m a sk in e r, so m är u n d e r in tr o d u k ­ tion och u tv e c k lin g , b e d ö m e s in te ställa ö k a d e krav på b eh a n d lin g se n h e tern as sto rle k . V idare är a tt m ärk a a tt d o m ä n v e rk e t ta g e r särskild h ä n sy n till lan d sk a p sv å rd e n in o m vissa o m rå d e n . En m y c k e t vik tig d riv fjäd e r vid satsn in g en på m ek an iserin g i avverkn in g s a rb e te t h a r o ck så v arit kravet på dels e n fö r b ä ttr in g av arb e tsm iljö n fö r sk o g s a rb e ta rn a o ch dels säk rare a rb e ts m e to d e r.

D en s. k. h e lträ d s m e to d e n tillä m p a s i m y c k e t beg rän sad o m fa ttn in g o ch i h u v u d sa k i glesa o ch k len a g ra n b e s tå n d i N o rrla n d , d ä r a n d ra m e to d e r in te är e k o n o m is k t b ä rk ra ftig a . In o m de b e stå n d , d ä r m e to d e n tilläm p as, m e d fö r b o rtfo rs lin g e n av g ren ar o ch ris u r b e s tå n d e n inga m enliga fö ljd e r fö r p ro d u k tio n e n . M ark er, varom h är är fråga, g öres icke till fö re m å l fö r gödsling. O lä g en h etern a av kalh y g g en a från la n d s k a p sv å rd s sy n p u n k t få r inte överd riv as. Den o m v äx lin g i la n d s k a p e t som ges g en o m a tt v y er ö p p n a s och to p o g ra fin kan ia k tta g a s på e t t a n n a t s ä tt b ö r tv ä rto m m ån g a gånger vara e tt p o sitiv t inslag i la n d s k a p e t liksom väx tlig a ungskogar. G en o m k a lh y g g e sb ru k e t å s ta d k o m m e s en högre p ro d u k tio n av fö r m ånga v ilta rte r läm pliga fo d e rv ä x te r och d ä rm e d rik are v iltsta m m a r. Ä ven om det te k n isk a u tv e c k lin g s a rb e te t h ar h a ft sin ty n g d p u n k t på avverkningssidan h a r fö ry n g rin g ssid an in g alu n d a fö rsu m m a ts. M a rk b e re d ­ n in g en h a r t. ex . m e k a n ise ra ts p ra k tis k t taget h e lt, v ilk et in n e b u r it a tt hy g g esb rän n in g arn a k u n n a t ra d ik a lt m inskas i o m fa ttn in g . A tt p la n te rin g ssid an fö rts fram m in d re lå n g t sa m m a n h ä n g e r m ed de sv å rig h e te r m an m ö te r p. g. a. den o rd in ä ra svenska m o rä n m a rk e n s ste n ig h e t. U tv eck lin g s­ a rb e te in o m d enna s e k to r pågår d o ck . E nligt d o m ä n v e rk e ts b e d ö m n in g är d e t in te i fö rsta h a n d en u tre d n in g av d e t m o d e rn a sk o g s b ru k e ts k o n sek v en ser från m iljö s y n p u n k t, som behövs. 1 stä lle t är d e t an g eläg et a t t fo rsk n in g e n in te n sifie ra s så a tt det te k n isk a u tv e c k lin g s a rb e te t o c h ra tio n a lise rin g sv e rk sa m h e te n kan b e d ri­ vas m o t b ak g ru n d av e n så fu llstä n d ig k ä n n e d o m so m m öjligt rö ra n d e p ro d u k tio n e n s fö r u ts ä ttn in g a r och biologiska och a n d ra v e rk n in g a r av o lik a å tg ä rd e r. D o m ä n v e rk e t vill d o c k in te a v sty rk a a tt en u tre d n in g av den a rt m o tio n ä re rn a fö reslag it k o m m e r till stå n d . D en n a u tr e d n in g b ö r ges en in v e n te ra n d e o ch k artläg g an d e in rik tn in g . D en b ö r d ärig en o m k u n n a u tg ö ra e tt v ä rd e fu llt u n d e rla g fö r b e d ö m n in g av f o r ts a tta fo rsk n in g sin satser. 1 a n slu tn in g till u p p rä k n in g e n av kraven på en a c c e p ta b e l a rb e ts m e to d b ö r u n d e rs try k a s , a tt en m e to d , so m från fle rta le t s y n p u n k te r te r sig a c c e p ta b e l in te kan u tm ö n s tra s f ö r a tt den in te u p p fy lle r e t t av k rite rie rn a . De e k o n o m isk a re a lite te rn a gör a tt v a lm ö jlig h e te rn a m ånga gånger är y tte r s t b eg rän sad e. F rä m st är d e t sk o g s b ru k e t i de o g y n n sa m ­ m aste p ro d u k tio n slä g e n a so m lö p e r risk a tt d ra b b a s, om sk o g s b ru k sm e ­ to d e n s e k o n o m isk a sida in te tillä ts väga in m ed full ty n g d . R e s u lta te t kan bli a tt m an tvingas av stå från a tt driva sk o g sb ru k i vissa o m rå d e n i N o rrla n d s in lan d . H ärig en o m m in sk as volym en e k o n o m is k t tillgängligt virke sa m tid ig t som a rb e tstillfä lle n fö rsv in n er. F o rs k n in g av d e t slag, som ovan e fte rly se s, p åg år eller p lan eras vid S ko g sh ö g sk o lan o ch på a n d ra håll. D e t är främ st fråga om a tt ge d en n a fo rsk n in g resu rser, så a t t re s u lta t k an k o m m a fram så sn a rt so m m öjligt. Lika v ik tig t är a tt re s u lta te n s n a b b t fö res u t till sk o g s b ru k e t o ch övriga, som b e h ö v e r ta del av dem . I M iljö v ård scen tru m s sk rift A 1 /1971 ” M iljö v ård sfo rsk n in g i S to c k h o lm ” ges en ö v ersik t ö v er fo rsk n in g s p ro je k t m ed m iljö a n k n y tn in g bl. a. in o m sk o g so m rå d e t.

S k o g ssty relsen ( 2 3 .3 .1 9 7 1 )

S k o g ssty relsen a n fö r.

Den av m o tio n ä re rn a v ä c k ta fråg an tilld ra r sig sed an e t t p a r år a llm ä n h e te n s o ch m assm ed ias s to ra in tre ss e . M y ck en av den o ro som därvid visas kan h ä n fö ra s till o k u n n ig h e te n om s k o g s b ru k e ts b etin g elser,

biologiska såväl so m te k n isk a o c h e k o n o m isk a . M an synes o ck så i a llm ä n h e t ha den felak tig a u p p fa ttn in g e n a tt h y g g esu p p tag n in g skulle vara n å g o n n y h e t in o m s k o g s b ru k e t o rsa k a d av de sen aste årens u tv eck lin g på den a w e rk n in g s te k n is k a sid an . I v erk lig h eten h ar tra k th y g g e sb ru k e t m ed a v b ro tt frä m st u n d e r e n p e rio d u n d e r d en svåra skogliga lå g k o n ju n k tu re n på 1 9 3 0 -ta le t varit d e t d o m in e ra n d e skogsb ru k s s ä tte t. N är m a n i m o tio n e n ta la r o m a tt ö v e r 3 p ro c e n t av la n d e ts sk o g sarealer k o m m e r a tt ligga h e lt kala o c h a tt la n d s k a p e t k o m m e r a tt vara k a lt öv er b e ty d lig t s tö rre o m rå d e n , e fte rs o m d e t d rö je r m ån g a år in n an p la n to rn a h in n e r växa u p p ig en , så visar d e t a t t m an in te h a r den fa k tisk a s itu a tio n e n rik tig t klar fö r sig. Vi h a r e n lig t sen aste riksskogsta x e rin g , som avser fö rh å lla n d e n a 1 9 5 8 —6 7 , c 8 % av den to ta la sk o g sm ark sarealen om 23,5 milj h a red o v isad som k alm ark + p la n tsk o g u n d e r 3 års åld er; h ä ri in g år då o ck så all n erlag d jo rd b ru k s jo rd som ä n n u in te p la n te ra ts . A n d ra rik ssk o g sta x e rin g e n som red o v isad e fö rh å lla n d e n a i s to r t s e tt u n d e r 1 9 4 0 -ta le t visar c 7 % m a rk u n d e r fö ry n g rin g o ch fö rsta rik ssk o g stax erin g en so m gjordes på 1 9 2 0 -ta le t red o v isad e c 9 % som m e d e lta l fö r hela la n d e t. F le rta le t sy d sv en sk a lä n h ad e då k alm ark sa n delar på 1 0 - 3 0 % m ed a n N o rrlan d h a d e fö rh ålla n d ev is låg p ro c e n t. N u är fö rh å lla n d e n a m y c k e t jä m n a re ; fö r p e rio d e n 1 9 6 3 - 6 7 visar g ö talan d slän en 6 %, sv ealan d slä n en 8 % o c h n o rrla n d slä n e n 7 % m ark u n d e r fö ry n g rin g . D agens å ld e rsfö rd e ln in g i m ånga sy d sv en sk a län m ed ty n g d p u n k t på sk o g ar i åld ern 5 0 —80 år visar a tt i s lu te t av fö rra o ch b ö rjan av d e tta å rh u n d ra d e d o m in e ra d e s sto ra re g io n e r av m er eller m in d re kala b e te sla n d sk a p o c h gleshuggna re s tsk o g s b e stå n d . E tt tillstå n d som f. ö . var vanligt ä n n u vid tid e n fö r fö rsta rik ssk o g sta x e rin g e n u n d e r 1 9 2 0 -ta le t. Det är alltså in te så a tt vi f å t t s tö rre k a lm a rk e r jä m fö rt m ed tid ig are p e rio d e r; sn arare är d e t tv ä rto m , p. g. a. a tt å te rv ä x ta rb e te n a s ä tts in tid ig are o ch e ffe k tiv a re n u än fö rr. V ad so m h a r h ä n t är a tt de en sk ild a fö ry n g rin g s y to rn a h a r blivit m ånga gånger s tö rre än fö r u t o ch d ä rfö r blir m era iö g o n e n fa lla n d e . U tv eck lin g en , å tm in s to n e i N o rrla n d , kan d o c k nu b ed ö m as gå i en a n n a n rik tn in g . H y g g esb rän n in g en som tid ig are var e tt av g ö ran d e m o tiv fö r s to ra hyggen, överges n u o ch övergång från fasta u p p a rb e tn in g s p la ts e r fö r s ta m m a r o ch tr ä d till rörliga p ro c e sso re r gör d e t o ck så m ö jlig t a tt a rb e ta m e d m in d re y to r . F ö r den h u v u d d e l av svensk sk o g sm a rk so m m åste u tn y ttja s fö r v ir k e s p ro d u k tio n i fö rsta h a n d är d e t d o ck u p p e n b a rt a tt tra k th y g g e sb ru k e t k o m m e r a tt lik so m h ittills vara den d o m in e ra n d e slu tav v erk n in g sfo rm e n . 10—15 % av sk o g sarealen k o m m e r so m e n följd härav a tt alltid ligga kal eller b e v u x e n m e d p la n tsk o g u p p till lå t oss säga ö g o n h ö jd . Så länge de e n sk ild a fö ry n g rin g s y to rn a ä r av n å g o rlu n d a m å ttlig sto rle k fö relig g er en lig t vad sk o g sfo rsk n in g en h ittills k o m m it fram till inga såd an a k lim a tisk a eller ek o lo g isk a p ro b le m so m m o tio n ä re rn a b efarar. S k o g sfo rsk n in g en h a r sin u p p m ä rk s a m h e t rik ta d på fö ljd e rn a av de verkligt s to ra h y g g e sy to rn a , varom sk o g sh ö g sk o lan kan fö rm o d a s läm n a n ä rm a re u p p ly s n in g i s itt rem issvar. Ö k ad e fo rsk n in g sin satser fr a m fö r allt kring de k lim a to lo g isk a och h y d ro lo g isk a k o n sek v en sern a av stö rre h y g g e sy to r är d o c k p åk allad e. F rågan o m sk a d e b e k ä m p n in g s m e d le n h a r sed an m o tio n e n skrevs k o m m it i e t t a n n a t läge g enom a tt g iftn ä m n d e n n u fö rb ju d it h e rb ic id e rs an v ä n d n in g i sk o g s b ru k e t tills vidare u n d e r 1971. M o tio n ä re rn a p å p e k a r a tt a n v än d n in g e n av h e la tr ä d m e to d e n vid av verkning s tu n d o m le d e r till a tt av fallet in te å te rb ö rd a s till trä d e n s v ä x tp la ts o ch a tt en m era allm än g ö d slin g h ä rig e n o m kan fram tv in g as. H ärtill är a tt säga a t t d e t är lån g t ifrå n s ä k e rt a tt d en n a av v erkningsform

k o m m e r a tt användas i n ä m n v ä rd u ts trä c k n in g fram ö v er. G ödsling av sk o g sm ark k o m m e r alldeles o b e ro e n d e av d e t n ä m n d a fö rh å lla n d e t a tt få ganska s to r o m fa ttn in g , då d e t är den k anske m est lö n sa m m a in v esterin g som kan g öras i sk o g s b ru k e t. På in itia tiv av n a tu rv å rd sv e rk e t h åller n u en a rb e tsg ru p p re p re s e n te ra n ­ de sk o g sfo rsk n in g och p ra k tis k t sk o g sb ru k på a tt u ta r b e ta en fa k ta sa m ­ ling om m o tiv en fö r s k o g s b ru k e ts o lik a å tg ä rd e r o ch deras in v erk an på n a tu rm iljö n . Den är avsedd a t t på bred fr o n t in fo rm e ra i h ith ö ra n d e fråg o r och är fö ra n le d d bl. a. av d e n b rista n d e k u n sk a p som u p p e n b a rli­ gen är fö r h a n d e n b lan d b åde m iljö sk rib e n te r o c h d e n b red a a llm ä n h e te n . V ad sk o g ssty relsen h ä r ovan a n fö r t skulle väl n ä rm a st tala fö r a tt n ågon särsk ild u tre d n in g in te n u skulle behövas. S am h ällets in s a tse r på o m rå d e t b ö r i stället k o n c e n tre ra s på ö k a d e resu rser till fo rsk n in g e n på o m rå d e t.

S ta te n s n a tu rv å rd sv e rk (2 4 .3 .1 9 7 1 ) N a tu rv å rd sv e rk e t fra m h å lle r a tt v e rk e t i olika sa m m a n h a n g h ar k o m m it i k o n ta k t m ed den o m d a n in g som s k o g s b ru k e t g e n o m g å tt u n d e r senare år o ch n ä m n e r so m e x em p e l a tt v e rk e t n yligen u tr e tt frågan o m i vilken u ts trä c k n in g d e t från n a tu rv å rd s s y n p u n k t är m o tiv e ra t a tt u n d a n ta n ed lag d jo rd b ru k s m a rk från sk o g sodling. D et pågår o ck så e n u tre d n in g angående b e h o v e t av sk y d d fö r b o k sk o g e n som på u p p d ra g av K ungl. M aj:t bedrivs av sk o g ssty relsen i sa m rå d m ed n a tu rv å rd sv e rk e t. F ö r a tt sö k a klarlägga de speciella n a tu rv å rd sfrå g o r so m är fö r­ k n ip p a d e m ed d e t m o d e rn a sk o g s b ru k e t h a r n a tu rv å rd sv e rk e t vidare nyligen tills a tt en a rb e tsg ru p p m ed re p re s e n ta n te r även fö r sk o g s b ru k e t och fo rsk n in g en (d o m ä n v e rk e t, sk o g ssty relsen , sk o g sh ö g sk o lan o ch Sveriges sk o g säg arefö ren in g ars rik s fö rb u n d ). A vsikten ä r a tt v e rk e t red an till h ö ste n skall k u n n a o ffe n tlig g ö ra m a te ria l som ger u n d e rla g fö r en b e d ö m n in g av fö ljd e rn a från n a tu rv å rd s s y n p u n k t av den fö rv ä n ta d e u tv eck lin g en in o m sk o g s b ru k e t. E tt av sy fte n a m ed a rb e te t är a t t belysa om b eh o v föreligger av y tte rlig a re u tre d n in g a r rö ra n d e d e t m o d e rn a sk o g sb ru k e ts k o n sek v en ser frå n m iljö s y n p u n k t.

Sveriges sk o g säg arefö ren in g ars rik s fö r b u n d (S S R ) (1 8 .3 .1 9 7 1 )

SSR anser a tt d e t är m y c k e t angeläget a t t m ed el ställs till fö rfo g an d e fö r in te n sifie ra d fo rsk n in g rö ra n d e d e t m o d e m a sk o g sb ru k e ts k o n se k v e n ­ ser från m iljö s y n p u n k t, sa m t fö r u n d erv isn in g o ch u tb ild n in g i dessa ä m n e n , in n e f a tta n d e jäm v äl fo rtb ild n in g av red an y rk esv erk sam m a skogsm än. En sådan anp assn in g av fo rsk n in g sm ed len s fö rd e ln in g b ö r en lig t SS R 5 m en in g ha s tö rre a n g elä g en h etsg rad o ch ge sn a b b a re re s u lta t än e n se p a ra t u tre d n in g av sa k frå g o rn a . R ik s fö rb u n d e t a n fö r vidare. Med all r ä t t fra m h å lle r m o tio n ä re rn a a tt sk o g sb ru k e ts m e to d e r g en o m g år en sn a b b u tv e c k lin g o ch fö rä n d rin g , som s tä lle r oss in fö r n y a

p ro b le m in te m in st i frågan om h u r m iljö n p åverkas. Till m o tio n ä re rn a s fra m stä lln in g i sa k frå g o rn a vill vi d o c k lägga fö lja n d e . H y g g esb ru k et är in te en fö ljd av de sen aste årens m ek an iserin g av av v erk n in g arn a. D et h a r tillä m p a ts sed an lång tid o c h h ar givit u p p h o v till både p ro d u k tiv a o c h vack ra b e s tå n d , som fin n s re p re se n te ra d e i både ä ld re , m ed elåld ers och y ngre skog. D e tta kan e x e m p lifie ra s m ed B ergslagsbestånd e f te r k o lvedshyggen o c h la p p m a rk e rn a s sto ra kalhyggen u n d e r de se n a ste 4 0 —50 åren på sv å rfö ry n g ra d e m ark er. D en to ta la k alm ark sa realen i la n d e t h a r in te ö k a t u n d e r sen are år, b lan d a n n a t d ä rfö r a tt å te rv ä x tå tg ä rd e r n u m e ra i regel s ä tts in både sn a b b a re o c h effe k tiv a re än fö rr. G en o m k o n c e n tr a tio n av av v erk n in g arn a b lir d o c k de en sk ild a fö ry n g rin g s y to rn a sto ra . D e tta to rd e fra m g e n t bli särskilt m ä rk b a rt i sydsverige, d är d e t fin n s e t t m a rk a n t ö v e rs k o tt av äldre skog som b ö r fin n a a v sä ttn in g g en o m sk o g s in d u strin s ö k a n d e k a p a c ite t. M o tio n ä re rn a u tta la r a tt d en te k n is k a u tv eck lin g en h u v u d sak lig en in rik ta s på a w e rk n in g s sid a n , m e d a n m e k an iserin g av fö ry n g rin g ssid an fö rsu m m a ts. D et b ö r fram h ållas a tt d e t u n d e r de sen aste 10—15 åren n ed lag ts m y c k e t både fo rsk n in g s- och u tv e ck lin g sarb ete vid Skogshögsk o lan o ch på a n d ra håll fö r m e k an iserin g av sk o g sp la n te rin g e n . D e tta är en i m ånga avseenden m y c k e t k o m p lic e ra d fråga som ta r tid . D et gäller in te b ara a tt k o n s tru e ra bra p la n te rin g sm a s k in e r, u ta n även u p p d ra g n in g av p la n to r som är läm pliga fö r m a s k in p la n te rin g e tc . Såsom SSR inledningsvis fra m h å llit k v a rstå r d o c k d e t fa k tu m a tt ä n d ra d e m e to d e r är m iljö p å v e rk a n d e : stö rre fö ry n g rin g s y to r, fä rre och h å rd a re g allrin g sin g rep p , sk o g sgödsling, in sek ts-, busk- o c h o g räsb e­ k ä m p n in g m. m. D ärm ed fö lje r k lim a tis k a , e ste tisk a o ch a n d ra m iljö ­ pro b lem . Dessa sp ö rsm ål är en lig t vad SSR h a r sig b e k a n t fö re m å l fö r s tu d ie r o c h fo rsk n in g både vid S k o g sh ö g sk o lan och vid a n d ra in s ti tu tio ­ ner. D et sy n es e m e lle rtid m y c k e t angeläget a tt s ta ts m a k te r n a vid p rö v n in g av m ed elstilld eln in g fö r skoglig fo rsk n in g b e a k ta r de särskilda k rav , so m fö lje r av sk o g sb ru k e ts p åg åen d e sn a b b a u tv eck lin g i dessa av seenden.

S k o g sin d u strie rn a s s a m a rb e ts u ts k o tt ( 5 .4 .1 9 7 1 )

S a m a r b e ts u ts k o tte t d elar m o tio n ä re rn a s u p p fa ttn in g i så m å tto a tt u ts k o tte t fin n e r an g eläg et a tt vinna ö k a d e k u n sk a p e r om d e t in ten siv a sk o g sb ru k e ts in v erk an på m iljön o c h de ek o lo g isk a sa m b a n d e n . D ärem o t a n se r u ts k o tt e t in te a tt en särsk ild u tre d n in g i så d a n t sy fte ä r e tt fö rsta h a n d s in tre sse . E nligt u ts k o tte ts m en in g är d e t p rim ä ra ö n sk e m å le t a tt ö k a d e resu rser ställs till fö rfo g a n d e fö r såväl g ru n d fo rsk n in g som tillä m p a d fo rsk n in g . D en sa m m a n h å lla n d e fu n k tio n e n i såd an v e rk sa m h e t b ö r även i fo rts ä ttn in g e n a n fö r tro s å t fo rsk n in g srå d e n o c h övriga b e rö rd a m e d e lsfö rd e la n d e in sta n se r. S a m a r b e ts u ts k o tte t a n fö r vidare.

U ts k o tte t vill även u n d e rs try k a b e ty d e lse n av saklig o c h allsidig in f o rm a tio n sa m t a tt u tb ild n in g sb e h o v e t tillg o d o ses på alla n iv åer in o m b e rö rd a ä m n e s o m rå d e n . I s a m m a n h a n g e t vill vi u ttr y c k a s to r tillfre d s­ ställelse ö v er N a tu rv å rd sv e rk e ts in itia tiv a tt sa m m a n k a lla e n särskild e x p e rtg ru p p fö r sa m m an ställn in g av fa k ta i en in f o rm a tio n s b o k m ed a rb e ts n a m n e t ” Skog och m iljö ” . I m o tiv erin g en fö r den i m o tio n e n fö reslag n a u tre d n in g e n o m n ä m n e s vissa e x e m p e l på k o n sek v en ser av d e t m o d e rn a sk o g s b ru k e t. Vi avstår

från a tt h ä r d isk u te ra sa k fra m s tä lln in g e n i dess en sk ild a p u n k te r m en kan ej u n d e rlå ta p å p e k a n d e t a tt b esk riv n in g en av den a k tu e lla s itu a tio n e n få tt en ensidig o ch negativ in rik tn in g . V idare h a r m o tio n ä re rn a h e lt fö rb ig å tt de g ru n d läg g an d e o rsak ssa m m a n h a n g e n . Skall d en fö r la n d e ts sy sse lsä ttn in g och e x p o rtin k o m s te r så viktiga sk o g s in d u strin b estå o ch u tv e c k la s, är d e t en tvingande n ö d v ä n d ig h e t a tt vi fö rv a lta r våra sk o g stillg ån g ar en lig t ra tio n e lla m e to d e r. F ö rs t d ärm ed kan vi v id m a k th å lla e k o n o m is k k o n k u rr e n s k ra ft, sä k ra h ö g o ch u th ållig v irk e s p ro d u k tio n o ch try g g ad sy sse lsä ttn in g . D e tta är o ck så in n e b ö rd e n av vår tra d itio n e lla sk o g sp o litik . I d e t m o d e rn a sa m h ä lle t h a r n y a v ärd erin g ar av livsm iljön allt o fta re k o m m it a tt k o n fro n te ra s m ed s tr ik t e k o n o m isk a m ålsä ttn in g a r. S am tid ig t te n d e ra r avvägningarna rö ra n d e u tn y ttja n d e t av våra n a tu rre s u rs e r a tt bli allt m er k o m p lic e ra d e — lö n s a m h e tsk ra v e n sk ärp s o c h tr y c k e t på a lte rn a tiv an v än d n in g av tillg ån g arn a ö k a r, i sy n n e rh e t i n ä rh e te n av s to rsta d sre g io n e rn a . T y v ärr försvåras d isk u ssio n en av m ån g a o sa k k u n n ig a o c h ö v erd riv n a u tta la n d e n i d en a llm ä n n a d e b a tte n och m assm edia. U ts k o tte t vågar fö re trä d a den u p p fa ttn in g e n a tt b e rö rd a in tressen e f te r saklig d iskussion även i fo r ts ä ttn in g e n skall k u n n a nå de fö r sam h ället b ästa avvägningarna på basis av successivt fra m k o m m a n d e fo rsk n in g s re su lta t och en allt b ä ttre o c h b re d d a d in f o rm a tio n . Belägg fö r en sådan fö rh o p p n in g kan påvisas i m ån g a positiva re s u lta t av b erö rd a p arters strä v a n d e n a tt fö re n a d e t m o d e rn a sk o g sb ru k e ts lö n sa m h e tsk ra v m ed fra m s y n t m iljövård o ch a llm ä n h e te n s in tresse av skogen so m re k re a tio n sk ä lla .