Konstitutionsutskottets memorial med uppgift på två vilande förslag till ändringar i grundlagarna avseende omläggning av riksdagens utskottsorganisation m.m.
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1971 KU 1971:1
Nr 1
Konstitutionsutskottets memorial med uppgift på två vilande förslag till ändringar i grundlagarna avseende omläggning av riksdagens utskottsorganisation m. m.
Konstitutionsutskottet får härmed för riksdagens slutliga ställnings tagande anmäla två vid 1970 års riksdag som vilande antagna förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen. Förslagen har intagits i bilaga till detta memorial. De avser en omläggning av riksda gens utskottsorganisation (förslaget under 1) och ett par smärre änd ringar i fråga om utrikesnämndens sammansättning och arbetsuppgifter (förslaget under 2). Utskottet hänvisar till sitt utlåtande n r 27 samt propositionen nr 40 vid 1970 års riksdag. Ytterligare anmälningar av vilande förslag till ändringar i grundlagarna kommer att verkställas se nare. Dessa avser emellertid andra ämnesområden och berör inte de nu aktuella grundlagsparagrafema.
Stockholm den 12 januari 1971 På konstitutionsutskottets vägnar: GEORG PETTERSSON
Närvarande: herrar Georg Pettersson (s), Adamsson (s), Larsson i Luttra (c), Dahlén (fp), Nilsson i östersund (s), Hernelius (m), Henningsson (s), Fälldin (c), fru Thunvall (s), herrar Gustafson i Göteborg (fp), Palm (s), Boo (c), Johansson i Trollhättan (s), Nelander (fp), Dahlberg (s), H er mansson i Stockholm (vpk), Henrikson (s), Mossberg (s), Richardson (fp), Pettersson i Örebro (c), Schött (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Fiskesjö (c), Ahlmark (fp), Gustafsson i Byske (c) och Lothigius (m).
Riksdagen 1971. 4 sami. Nr 1
Bilaga
1) Förslag till ändring i regeringsformen och riksdagsordningen
Regeringsformen1 CNuvarande lydelse2) (Det vilande förslaget)
§ 12. § 12.
Konungen ä g e r--------------------- riksdagens bifall.
Skulle i något fall rikets in Skulle i något fall rikets intresse tresse kräva, att överenskommel kräva, att överenskommelse, som se, som är av större vikt men ej är av större vikt men ej angår angår fråga, som riksdagen äger fråga, som riksdagen äger avgöra, avgöra, varder avslutad utan riks varder avslutad utan riksdagens dagens godkännande, må det ske; godkännande, må det ske; dock dock skall i sådant fall utrikes skall i sådant fall utrikesnämnden nämnden eller utrikesutskottet er erhålla tillfälle att yttra sig, innan hålla tillfälle att yttra sig, innan överenskommelsen ingås. överenskommelsen ingås.
§ 53. § 53.
Varje riksdag skall för ärende Varje riksdag skall fö r bered nas beredning tillsätta dessa ut ning av ärenden tillsätta utskott, skott: ett utrikesutskott, ett konsti däribland ett konstitutionsutskott. tutionsutskott, ett statsutskott, ett Närmare bestämmelser om ut bevillningsutskott, ett bankout skotten meddelas i riksdagsord skott, fyra lagutskott, ett jord ningen.
bruksutskott samt ett allmänt be redningsutskott med den samman sättning och de uppgifter, som i
riksdagsordningen bestämmas.
Å riksdag, som sammanträder efter nyval, varom i 108 § stad gas, skola ej flera utskott tillsät
tas, än som erfordras.
Riksdagsordningen11 (Nuvarande lydelse*) (D et vilande förslaget)
§ 36. § 36.
1. Å varje riksdag skola, inom Varje riksdag skall inom sig till sex dagar efter dess öppnande, sätta ett konstitutionsutskott, ett tillsättas: ett utrikesutskott, ett finansutskott och ytterligare minst konstitutionsutskott, ett statsut fjorton utskott.
skott, ett bevillningsutskott, ett
1 Regeringsformen omtryckt 1969:795. * Med nuvarande lydelse avses den enligt 1969:22 antagna lydelsen. 3 Riksdagsordningen omtryckt 1969: 796.
bankoutskott, fyra lagutskott, ett jordbruksutskott samt ett allmänt beredningsutskott. Dessa riksda
gens ständiga utskott skola bestå:
utrikesutskottet av sjutton, konsti tutionsutskottet av tjugusju, stats utskottet av fyrtiofem , bevillnings utskottet av tjugusju, bankoutskot tet av sjutton, varje lagutskott av sjutton, jordbruksutskottet av sjut ton samt allmänna beredningsut skottet av sjutton ledamöter, vilka
riksdagen inom sig väljer.
Riksdagen äger tillsätta särskilt utskott för upptagande av frågor,
som tillhöra ständigt utskotts be handling, och på framställning av
utskott öka dess ledamotsantal.
2. Finnes fråga äga nära sam band m ed ämne, som tillhör visst ständigt utskotts behandling, må frågan kunna till nämnda utskott hänvisas, ändå att den enligt fö reskrifterna i 37—44 §§ skolat handläggas av annat ständigt ut
skott.
3. Riksdagen utser ock inom sig suppleanter att, när utskottsledamöter avgå eller få förfall, i
deras ställe inträda.
4. Å riksdag, som sammanträ der efter nyval, varom i 108 § regeringsformen stadgas, skola ej flera utskott tillsättas, än som er
fordras.
5. Om val till utskott gäller vad i 75 § finnes stadgat ävensom de bestämmelser, som riksdagen med
delar därom enligt 78 §.
6. Statsrådsledamot må ej del
taga i val till konstitutionsutskott;
ej heller må förutvarande stats rådsledamot deltaga i det val till konstitutionsutskott, som följer
närmast efter hans avgång.
Statsrådsledamot, justitieråd el ler regeringsråd må ej deltaga i utskott, dock att beträffande utri kesutskottet gäller vad i 37 § 2
mom. sägs.
Ej heller må någon, av vilken
(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)
riksdagen kan fordra redo och an svar, inväljas i utskott, där redo visning för hans egna ämbetsåt-
gärder kan förekomma.
§ 37. § 37.
1. Utrikesutskottet skall med Varje utskott skall bestå av
dela utlåtanden och avgiva för udda antal ledamöter, lägst fem slag i anledning av dit hänvisade ton, samt suppleanter till det an frågor, som angå rikets förhål tal riksdagen bestämmer.
lande till främmande makter och ej tillhöra annat utskotts behand
ling.
2. Då något av Konungen för riksdagen framlagt ärende före kommer till behandling i utskot tet, skola alla tillgängliga hand
lingar delgivas utskottet.
Statsministern och ministern för utrikes ärendena, så ock, när ärendets beskaffenhet därtill för anleder, annan ledamot av stats rådet, må själva eller genom äm bets- eller tjänsteman meddela ut skottet muntliga eller skriftliga
upplysningar.
3. I den mån Konungen eller utskottet med hänsyn till rikets säkerhet eller andra av förhållan det till främmande m akt betinga de, synnerligen viktiga skäl finner upplysningar, som meddelas i visst ämne, böra hemliga hållas, vare utskottets ledamöter till tystnads plikt förbundna. Ledamot, så ock suppleant, skall första gången han är närvarande vid sammanträde med utskottet avgiva försäkran
om tystnadspliktens iakttagande.
§ 38. § 38.
1. Konstitutionsutskottet till Konstitutionsutskottet skall, ut kom m er att granska rikets grund över sin uppgift enligt 105 § re lagar, lagen om inskränkningar i geringsformen, bereda frågor rö rätten att utbekomma allmänna rande grundlagarna.
handlingar, vallagen, stadgan om ersättning för riksdagsmannauppdragets fullgörande ävensom de föreskrifter, vilka riksdagen fast ställer jämlikt 78 §, samt att hos
(Nuvarande lydelse)
riksdagen föreslå de ändringar däruti, dem utskottet anser högst nödiga eller nyttiga och möjliga att verkställa, så ock att meddela utlåtande över de från riksdagen till utskottet hänvisade frågor rö rande grundlagarna samt ovan omförmälda lagar och andra före
skrifter.
2. Utskottet skall vidare med dela utlåtanden och avgiva förslag i anledning av dit hänvisade frå
gor, som angå stiftande, ändring,
förklaring eller upphävande av kommunallagarna samt av lagar och författningar om statsrådets ansvarighet, om antalet statsdepar tement och statsråd utan departe ment, om kommandomål, om ri kets vapen och flagga, om allmänt kyrkomöte och om allmän fo lk omröstning i ämnen, som ej till
höra annat utskotts behandling.
3. Utskottet åligger ock att granska statsrådens ämbetsutöv ning och regeringsärendenas hand läggning. Härom stadgas i rege
ringsformen.
4. Utskottet tillkommer jämväl att skilja mellan riksdagen och dess talman, då den senare väg
rar proposition.
5. I den mån utskottet, med hänsyn till rikets säkerhet eller andra av förhållandet till främ mande m akt betingade, synnerli gen viktiga skäl, finner i visst äm ne meddelade upplysningar böra hemliga hållas, vare utskottets le damöter till tystnadsplikt förbund na. Ledamot eller suppleant skall första gången han är närvarande vid sammanträde med utskottet avgiva försäkran om tystnadsplik
tens iakttagande.
§ 39. § 39.
Statsutskottet, som skall undfå Finansutskottet skall bereda
del av Konungens angående stats frågor om allmänna riktlinjer för verkets tillstånd och behov till den ekonomiska politiken och för riksdagen avlåtna proposition och statsregleringen samt frågor som
(Nuvarande lydelse)
äga tillgång lill alla statsverkets röra riksbankens eller riksgäldsräkenskaper och handlingar, ålig kontorets verksamhet.
ger att, i den mån det icke gäller jordbruksärenden eller riksdagsoch revisionskostnader eller kost nader för riksdagens hus och riks dagens verk, granska, utreda och uppgiva statsverkets tillstånd och förvaltning samt föreslå vad till
fyllandet av dess behov erfordras,
varvid nödiga indragningar och besparingar böra iakttagas. Ut skottet åligger därjämte att, an tingen i den ordning 47 § stadgar gemensamt m ed eller eljest efter samråd med de övriga utskott, vil
ka handlägga statsregleringsfrågor,
förslagsvis beräkna statsverkets ordinarie inkomster, uppgiva huru m ycket bör genom bevillningar utgöras samt uppgöra förslag till
riksstat.
§ 40. § 40.
1. Bevillningsutskottet åligger Riksdagen fastställer grunder att bereda alla dit från riksdagen för hur övriga frågor skola förde hänvisade frågor, som angå före las mellan utskott. Därvid skall skrifter om bevillnings utgörande. iakttagas att anslagsfrågor och frå Utskottet har även att, antingen gor om lag eller författning, vilka i den ordning 47 £ stadgar ge höra till samma ämnesområde, mensamt med eller eljest efter hänföras till samma utskott. Dock samråd med de övriga utskott, vil må bestämmas att ett utskott skall ka handlägga statsregleringsfrå finnas fö r beredning enbart eller gor, förslagsvis beräkna inkoms huvudsakligen av frågor om ci terna av de särskilda bevillningar- villag. na samt, sedan statsverkets behov Riksdagen äger avvika från de blivit utredda och bestämda, före grunder, som sålunda fastställts, slå sättet att genom bevillning liksom från 39 §, om det i särskilt åvägabringa jäm vikt i statsregle- fall finnes erforderligt för riksringen. Utskottet må därjämte uti dagsarbetets ändamålsenliga be bevillningsfrågor föreslå vad det drivande. anser billigt och nyttigt.
2. Utskottet tillkommer ock att meddela utlåtanden och avgiva förslag i anledning av de från riksdagen dit hänvisade frågor om stiftande, ändring, förklaring eller upphävande av lagar och författ ningar rörande kommunala skat ter samt, jämväl i andra fall än i mom. 1 avses, rörande alkohol
haltiga varor.
(Nuvarande lydelse)
§ 41. § 41.
1. Bankoutskottet tillhör att A nnat ärende än propositionen
undersöka och utreda riksbankens angående statsverkets tillstånd och och riksgäldskontorets styrelse och behov må delas mellan två eller tillstånd samt att föreslå och i flera utskott endast om synnerliga mål, för vilka utskottet fått sig så skäl föranleda det. dan m akt av riksdagen uppdragen,
giva föreskrifter om bankens och riksgäldskontorets förvaltning ävensom att föreslå vad till fy l landet av riksgäldsverkets behov erfordras. U tskottet skall ock meddela utlåtanden och avgiva förslag i anledning av de från riks dagen dit hänvisade frågor, som avse användningen av de under riksgäldskontorets förvaltning stå
ende utlåningsfonder.
2. Utskottet tillkommer ock att meddela utlåtanden och avgiva förslag i anledning av de från riksdagen hänvisade frågor om stiftande, ändring, förklaring eller upphävande av lagar och författ ningar rörande såväl riksbanken som andra bankinrättningar samt om rikets m ynt ävensom sådana frågor om det ekonomiska livets eller särskilda näringsgrenars or ganisation och förhållanden, vilka ej äro av beskaffenhet att böra av
annat utskott behandlas.
3. Utskottet skall jämväl undfå del av Konungens angående stats verkets tillstånd och behov avlåtna proposition, vad angår riks dags- och revisionskostnader även som kostnader fö r riksdagens hus och riksdagens verk, och med an ledning därav liksom ock m ed av seende å övriga från riksdagen dit hänvisade frågor i dessa ämnen
avgiva utlåtanden och förslag.
§ 42. § 42.
1. Lagutskotten skola meddela Utskott skall avgiva betänkande utlåtanden och avgiva förslag i i ärende som hänvisats dit. Utskott anledning av de, såsom icke till- äger dock överflytta ärende till hörande annat utskotts behand- annat utskott, om detta samtycker ling, från riksdagen dit hänvisade därtill, eller överenskomma med frågor om stiftande, ändring, för- ett eller flera utskott, att de skola
(Nuvarande lydelse)
klaring eller upphävande av civil-, bereda ärendet gemensamt genom kriminal- och kyrkolag, likasom deputerade i sammansatt utskott, ock av andra lagar och författ som avgiver betänkande till riks ningar, som stiftas av K onung och dagen. riksdag samfällt.
2. Det tillkommer ock lagutskott att granska av riksdagens ombuds män avgivna redogörelser, även som deras ämbetsdiarier, protokoll och registratur, samt med utlåtan de däröver till riksdagen inkom ma. Skulle utskottet av gransk ningen finna, att ombudsman el ler hans ställföreträdare icke är förtjänt av riksdagens förtroende och fördenskull bör skiljas från sin befattning utan avbidan å ut gången av den tid för vilken han blivit vald, skall utskottet i sitt ut låtande hos riksdagen härom göra
hemställan.
3. Bestämmelser om fördelning en mellan lagutskotten av de till dem hörande ärendena meddelas
av riksdagen enligt 78 §.
§ 43. § 43.
Jordbruksutskottet, som skall Utskott äger väcka förslag hos
erhålla del av Konungens angåen riksdagen i fråga, som hör till dess de statsverkets tillstånd och behov handläggning.
till riksdagen avgivna proposition
i vad den angår jordbruksärenden,
åligger att granska samt, med iakttagande av nödiga indragning ar och besparingar, utreda och uppgiva statsverkets behov med hänsyn till denna styrelsens gren ävensom att för övrigt avgiva betänkanden och förslag i anledning av de från riksdagen till utskottet
hänvisade jordbruksärenden.
§ 44. § 44.
Allmänna beredningsutskottet Talmannen eller ledamot av
skall meddela utlåtanden och av statsrådet må ej deltaga i utskott giva förslag i anledning av de, såsom ledamot eller suppleant. såsom icke tillhörande annat ut Ingen äger närvara i utskott, skotts behandling, från riksdagen när ärende om granskning av hans dit hänvisade frågor av beskaffen egna åtgärder i utövning av tjänst het att utskotts yttrande däröver eller uppdrag förekom m er till erfordras. överläggning eller beslut.
(Nuvarande lydelse)
§ 45. § 45.
1. Alla utskott skola inom två U tskott väljer inom sig ordfö dagar från den, då de blivit ut rande och vice ordförande. sedda, sammanträda.
2. Utskotten välja, vart inom sig, ordförande och vice ordföran de. Intill dess sådant val försig
gått, föres ordet av den ledamot, som de flesta riksdagar bevistat,
och, där två eller flera i lika många riksdagar deltagit, den av
dem som är till levnadsåren äldst.
3. Utskotten böra, så fo rt sig
göra låter, avgiva de yttranden, som på dem ankomma.
§ 46. § 46.
Finner utskott sig behöva av Omröstning inom utskott skall
någon Konungens ämbetsman el ske öppet. Å ro rösterna lika de
ler av allmänt verk inhämta lade, gäller den mening som ord
muntliga eller skriftliga upplys föranden biträder. ningar, äger utskottet att, genom Ledamot, som förlorat vid om sin ordförande, hos den statsrå röstning inom utskott, äger till ut dets ledamot, som Konungen där skottets betänkande foga reserva till vid varje riksdag förordnar, tion med yrkande. Betänkandet begära Konungens befallning till må dock icke fördröjas därige vederbörande att de äskade upp nom.
lysningarna meddela; dock böra statskontoret samt banko- och riksgäldsverken, i frågor om redo visning av medel, alla äskade upp
lysningar omedelbarligen avgiva.
§ 47. § 47.
Därest ständigt utskott anser Konungen underställda myndig
nödigt att, till överläggning om heter samt domstolar skola till något ärende, med annat ständigt handagå m ed upplysningar och utskott sammanträda, skall sådant yttranden, som begäras av riks ske genom deputerade, på sätt ut dagens utskott. De äga dock hän skotten därom överenskomma. Så skjuta sådan begäran till K onung lunda sammansatt utskott äger att ens avgörande.
i frågor, som det handlagt, utlå tande avgiva, utan att utskottens
övriga ledamöter däruti taga del.
§ 48. § 48.
Omröstning inom utskott skall Ledamot, suppleant eller tjäns ske öppet. Befinnas de avgivna teman i utskott må ej obehörigen rösterna lika delade, nedlägge ord- yppa vad som enligt beslut av Ko-
(Nuvarande lydelse)
föranden i en därtill avsedd röst nungen eller utskottet skall hållas urna en ja-sedel och en nej-sedel, hemligt m ed hänsyn till rikets sä båda lika till storlek och utseen kerhet eller annat av förhållandet de, tryckta och omärkta samt var till främmande stat eller mellanfö r sig slutna och hoprullade, och folklig organisation betingat, syn avgöres då omröstningens utgång nerligen viktigt skäl.
genom den sedel, som en av ut skottets ledamöter på anmodan av ordföranden upptager ur röstur
nan.
Om val, som inom utskott för
rättas, gäller vad i 75 § 3 mom . finnes därom stadgat.
Ledamot, som i utskotts beslut ej instämt, är obetaget att jämte utskottets yttrande lämna riksda
gen del av sin skiljaktiga mening,
som i sådant fall bör till utskottet skriftligen avgivas. D ock må ut skottets betänkande därigenom
icke uppehållas.
§ 50. § 50.
Talmannen s k a ll--------------------- riksdagsarbetets bedrivande.
Riksdagen skall utse minst fyra Riksdagen skall utse minst fyra ledamöter att jämte talmannen och ledamöter att jämte talmannen och vice talmännen samt de ständiga vice talmännen samt utskottens utskottens ordförande rådpläga ordförande rådpläga om vad i av om vad i avseende å ärendenas seende å ärendenas behandling i behandling i riksdagen och dess riksdagen och dess utskott må vara utskott m å vara att iakttaga för att iakttaga för vinnande av nämn vinnande av nämnda syfte (tal da syfte (talmanskonferensen). manskonferensen). N ärm are be Närm are bestämmelser om tal stämmelser om talmanskonferen manskonferensen meddelas av sen meddelas av riksdagen enligt riksdagen enligt 78 §. 78 §.
§ 63. § 63.
N är fråga, varöver utskott sig N är fråga, varöver utskott sig utlåtit, till avgörande förekommer, utlåtit, till avgörande förekommer, äger riksdagen genast, med bifall äger riksdagen genast, med bifall till udåtandet eller utan avseende till utlåtandet eller utan avseende å vad utskottet föreslagit, fatta sitt å vad utskottet föreslagit, fatta sitt beslut. Om ledamot av riksdagen beslut. Om ledamot av riksdagen yrkar det och minst en tredjedel yrkar det och minst en tredjedel av de röstande förena sig om yr av de röstande förena sig om yr kandet, skall frågan dock återför kandet, skall frågan dock återför visas till utskottet för ytterligare visas till utskottet för ytterligare utredning. Återförvisning må ej utredning. Återförvisning må ej
ske mer än en gång i samma frå ske mer än en gång i samma frå ga. ga. Riksdagen äger även hänvisa
frågan till annat utskott fö r ytter ligare beredning. Föreligger sam tidigt yrkande härom och yrkande om återförvisning, skall sistnämn da yrkande prövas först. Beslutas därvid återförvisning, är yrkandet om hänvisning till annat utskott
fö r den gången förfallet.
§ 71. § 71.
Riksdagens lönedelegation honom återstått Riksdagen u tse r------------- som ledamöter.
Vad i 45 § 2 morn., och 75 Vad i 45 §, 46 § första stycket § 3 mom. är stadgat med avseen och 75 § 3 mom. är stadgat med de å utskott skall äga motsvaran avseende å utskott skall äga mot de tillämpning beträffande dele svarande tillämpning beträffande gationen. Omröstning inom dele delegationen. Ledamot som ej in gationen skall ske öppet. Den som stämt i delegationens beslut är obe förer ordet i delegationen äger av taget att låta sin skiljaktiga mening görande röst, därest, vid omröst antecknas. ning, rösterna i något fall äro lika. Ledamot som ej instämt i delega tionens beslut är obetaget att låta sin skiljaktiga mening antecknas.
Innan a v ta l------------------------ tystnadspliktens iakttagande.
övergångsbestäm melser
Utskott som tillsatts innan riksdagsordningen i dess nya lydelse er hållit kraft av grundlag skall anses upplöst vid ikraftträdandet.
Förekom m er i lag eller författning bestämmelse som innehåller hän visning till eller som eljest avser utskott enligt riksdagsordningen i dess äldre lydelse, skall bestämmelsen i stället gälla finansutskottet. In kommer till följd härav framställning till finansutskottet, äger utskottet överlämna till riksdagen att besluta hur framställningen skall beredas.
2) Förslag till ändring i regeringsformen och riksdagsordningen
Regeringsformen1 (Nuvarande lydelse2) (Det vilande förslaget)
§ 50. § 50.
Riksdagen skall ■ och kungöra.
Om riket kommer i krig och Om riket kommer i krig och krigsförhållandena så påkalla skall krigsförhållandena så påkalla skall riksdagens krigsdelegation träda i riksdagens krigsdelegation träda i riksdagens ställe. Förordnande riksdagens ställe. Förordnande härom meddelas antingen av den härom meddelas antingen av ut i 50 § riksdagsordningen omför- rikesnämnden, där så kan ske ef mälda talmanskonferensen, där så ter samråd med statsministern, el kan ske efter samråd med stats ler ock av Konungen, om utrikes ministern, eller ock av Konungen, nämnden på grund av krigsförhål om talmanskonferensen på grund landena icke kan sammanträda. av krigsförhållandena icke kan Krigsdelegationen kan även, om sammanträda. Krigsdelegationen statsministern och minst sex av kan även, om statsministern och utrikesnämndens ledamöter äro minst två tredjedelar av talmans ense därom, träda i riksdagens konferensens ledamöter äro ense ställe, om riket hotas av omedel därom, träda i riksdagens ställe, bar krigsfara. Konungen och om riket hotas av omedelbar krigsdelegationen äger var för sig krigsfara. Konungen och krigsde besluta att riksdagen skall åter legationen äger var för sig besluta taga sina befogenheter. Krigsdele att riksdagen skall återtaga sina gationen beslutar själv om form er befogenheter. Krigsdelegationen na för sin verksamhet. beslutar själv om form erna för sin verksamhet.
Kan till--------------------- skall förestås. Skulle till--------------------- till riksdagen.
Riksdagsordningen3
(Nuvarande lydelsel) (Det vilande förslaget)
§ 49. § 49.
Varje riksdag skall inom sex Den i 54 § regeringsformen om
dagar efter riksdagens öppnande förmälda utrikesnämnden skall inom sig välja den i 54 § rege bestå av talmannen samt nio and ringsformen omförmälda utrikes- ra ledamöter, som riksdagen ut nämnd. Nämnden skall bestå av ser inom sig. Talmannen tillhör nio ledamöter och nio supplean nämnden till dess nytt val av tal ter. Val av utrikesnämnd gäller man äger rum. övriga ledamöter
1 Regeringsformen omtryckt 1969:795. ’ Med nuvarande lydelse avses den enligt 1969:22 antagna lydelsen. * Riksdagsordningen omtryckt 1969:796.
(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)
till dess nytt sådant val förrättas, väljas av varje riksdag inom sex dock att ledamot, som avgår u r dagar efter dess öppnande för ti riksdagen innan den tid, för vil den till dess nytt sådant val för ken han blivit vald till riksdags rättas. För talmannen är vice tal man, tilländalupit, eller som ut- man suppleant i nämnden. För öv närnnes till statsråd, ej vidare skall riga ledamöter skall väljas nio anses tillhöra nämnden. suppleanter. Valet sker i samma
ordning som är föreskriven för
utseende av ledamöterna. Leda mot, som avgår ur riksdagen in nan den tid, för vilken han blivit vald till riksdagsman tilländalupit, eller som utnämnes till statsråd, skall ej vidare anses tillhöra näm n den. Inträffar ledighet------------- därvid närvara. Konungen sam m ankallar----------------- förordnar Konungen. Skulle m in st-------------------- nämnden sammankallad.
För ändamål som avses i 50 § andra stycket regeringsformen må talmannen eller, vid förfall för ho nom, vice talman sammankalla nämnden. Nämnden skall också
sammanträda fö r detta ändamål,
om två av dess ledamöter begära det. Förhandlingarna ledas i detta fall av talmannen, av vice talman eller, om ingen av dem är tillstä des, av den äldste bland de när varande ledamöterna. Som nämn dens beslut gäller den mening om vilken de flesta bland de närva rande ledamöterna förena sig el
ler, om rösterna äro lika delade,
den mening, som ordföranden bi
träder. Ledamot a v -------------- stadgade tystnadsplikten.