Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner angående den regionala samhällsförvaltningens uppgifter och organisation m. m.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 26 år 1971 KU 1971:26

Nr 26

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av m otioner angående den regionala samhällsförvaltningens uppgifter och organisation m. m.

Ärendet

I d e tta betänkande behandlas m otio n en 1971:86.av h err Helén (fp) m. fl. i viss del (hem ställan under B första att-satsen); m o tio n en 1971:115 av herr H edlund (c) m. fl.; m otionen 1971:228 av herr H edlund (c) m. fl. i viss del (hem ställan p unk ten 2); m otio n en 1971:291 av herr Helén (fp) m. fl.; sam t m otio n en 1971:539 av herr Magnusson i N ennesholm (c) m. fl. Hemställan avser i m otionen 1 9 7 1 :86 i här aktuell del: ” a tt riksdagen u tta la r a tt vid det kom m ande refo rm arb ete t om den regionala förvaltningen alternativa förslag framläggs om överförandet av den regionala sam hällsplaneringen från länsstyrelserna till de folkvalda landstingen och a tt därvid bl. a. synpunkterna i den här m otionen beaktas;” ; i m otionen 1971:115: ” a tt riksdagen m åtte 1) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla a tt den parlam entariska beredningen av länsförvaltningens uppgifter och organisation skall inriktas på vidgad och fördjupad länsdem okrati i enlighet med m otionens syfte; 2) u tta la a tt den regionala sam hällsplaneringen i huvudsak b ö r form as till en kom m unal självstyrelseuppgift.” ; i m otionen 1971:228 i här aktuell del: ” a tt riksdagen begär hos Kungl. Maj:t a tt den pågående utredningen om den kom m unala d em okratin får i u p p d r a g 2. a tt verkställa en allmän översyn av statsuppsikten över kom m unerna och framlägga förslag som m edför en m inskning av den statliga styrningen av k om m unerna.” ; i m otionen 1 9 7 1 :2 9 1: ” a tt riksdagen m åtte u tta la a tt väsentliga statliga förvaltningsuppgifter bör decentraliseras till regional och lokal nivå.” ; samt i m otionen 1971:539: ” a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t m åtte anhålla a tt vid den fo rtsa tta beredningen av den regionala sam hällsförvalt­ ningens u ppgifter och organisation särskilt må övervägas m öjligheterna till sam arbete och sam verkan mellan landsting och prim ärkom m uner i enlighet med m otionens sy fte.”

Riksdagen 1971. 4 sami. N r 26

Pågående och avslutat utredningsarbete m. m.

Länen är verksam hetsom råden för en b etydande del av den statliga förvalning som decentraliserats till regional nivå. Den statliga länsförvalt­ ningen o m fattar närm are tjugotalet olika m yndigheter och organ av vilka dock några är gem ensam m a för två eller flera län. Länen är vidare i princip om råden för den landstingskom m unala verksam heten. F rån denna princip finns fr. o. m. i år endast tre undantag, bestående i a tt någon landstingskom m un inte finns i G otlands län och i a tt G öteborg och Malmö inte tillhör landstingskom m unen i resp. län. F rån slutet av 1950-talet och oavbrutet u nder p rak tisk t taget hela 1960-talet har e tt o m fattan d e utredningsarbete om länsorganisationen pågått. Olika utredningar har — delvis från skilda utgångspunkter — behandlat frågor, som tillsam m antagna ställt hela den regionala samhälls­ förvaltningens nuvarande uppbyggnad .under diskussion. Det utredningsarbete som här åsyftas började m ed länsindelningsfrägan. På begäran av 1957 års riksdag tillkallades 1959 års länsindelningsutredning, som u tfö rd e vissa förberedande undersökningar. D ärefter fo rtsattes arbetet av den år 1963 tillkallade länsindelningsutredningen. som hade a tt göra en allsidig och förutsättningslös bedöm ning av frågan. Parallellt med sistnäm nda utredning övervägdes också den statliga länsförvaltningens organisation. Länsförvaltningsutredningen som till­ sattes år 1961 skulle göra sina överväganden fö r den statliga länsförvalt­ ningen som helhet och särskilt beakta frågan om sam ordning både inom olika verksam hetsom råden i länsförvaltningen och mellan dessa verksam­ hetsom råden. På förslag av denna utredning överläm nades sederm era frågan om skatteförvalningen till en särskild utredning, landskontorsutredningen, som började sitt arbete år 1964. Frågan om landstings­ kom m unernas organisation och verksam hetsform er u treddes av landstingsutredningen, som tillkallades år 1962. Förslag om utredningen låg till grund för beslut vid 1965 års riksdag om vissa ändringar i landstingslagen. I m o tio n er till 1964 års riksdag hem ställdes a tt riksdagen skulle hos Kungl. Maj:t anhålla om en utredning av frågan om ersättande av gällande landstingslag med en lag om länsparlam ent och självstyrelseorganisation på länsplanet. 1 sitt y ttra n d e över m otionerna (KU 1964:39) anförde u ts k o tte t a tt fö rfattn in g sd eb atten dittills m est gällt de centrala sta ts­ organen riksdag och regering. U tsk o tte t delade m otionärernas u p p fa tt­ ning att även de regionala och lokala organens ställning inom folkstyrelsen borde prövas. Medan den prim ärkom m unala självstyrelsens organisation u n d er senare år blivit förem ål fö r statsm akternas beslut genom kom m unindelningsreform erna hade den regionala förvaltningens organisation avseende såväl länsstyrelser som landsting ännu inte prövats. 1 anslutning till u tsk o tte ts u ttalan d e, som biträddes av riksdagen, tillsattes i decem ber 1964 den s. k. länsdem okratiutredningen. Dess uppgift var bl. a. a tt u tred a h u r den regionala och lokala självstyrelsen och dem okratin skulle på bästa sätt utform as. Genom denna utredning kom övervägandena om länsorganisationen a tt utvidgas till a tt o m fatta

även frågan om uppgiftsfördelningen m ellan statliga och kom m unala organ i länen. Länsförvaltningsutredningen och landskontorsutredningen redovisade sina uppdrag 1967 med sina respektive b etänkanden ” Den statliga länsförvaltningen” (SOU 1 9 6 7 :2 0 -2 1 ) och ” S katteförvaltningen” (SOU 1967:22). I b etän k an d en a föreslog u tredningarna bl. a. a tt den översikt­ liga sam hällsplanering som ankom m er på olika statliga länsorgan skall ledas och sam ordnas av länsstyrelsen och a tt länsstyrelsen skall få en sam m ansättning och organisation som i väsentliga avseenden skiljer sig från den nuvarande. I den nya länsstyrelsen skall besluten i bl. a. viktigare sam hällsplaneringsfrågor fattas av landshövdingen och tio lekm än. Länsstyrelsen skall även i övrigt u tru sta s för a tt vara e tt aktivt, initiativtagande och sam ordnande organ. Sam hällsplaneringen blir enligt förslaget, jä m te förvaltningsrättskipning sam t allm än ordning och säkerhet, den dom inerande uppgiften för den nya länsstyrelsen. Skatteförvaltningen därem ot föreslås övergå till andra organ. De fiskala uppgifterna inom denna verksam het skall i varje län handhas av e tt skatteverk, lydande u nder en föreslagen riksskattestyreise, m edan särskilda län ssk atterätter in rättas för de döm ande funktionerna. Länsindelningsutredningen avgav sitt betän k an d e (SOU 1967:23) sam tidigt med utredningarna om den statliga förvaltningsorganisationen. I betän k an d et anlades principiella sy n p u n k te r på länsindelningsfrågan och fram lades e tt k o n k ret förslag till ny länsindelning. Länsdem okratiutredningen, som till skillnad från länsförvaltnings­ utredningen och landskontorsutredningen in te haft a tt utgå från oförändrad kom petensfördelning mellan statliga och kom m unala organ, fram lade 1968 b etän k an d et ” Förvaltning och fo lk sty re” (SOU 1968:47). U tredningen fram håller i detsam m a a tt många drag i sam hällsutveck­ lingen ten d erar a tt m inska det medborgerliga deltagandet i behandlingen av sam hällsfrågorna. U tredningens förslag sy ftar till a tt vidga folkstyrel­ sen och a tt öka den regionala förvaltningens effektivitet. D etta bö r ske genom e tt överförande av regionala förvaltningsuppgifter till landstingen, vilkas arbetsuppgifter för närvarande huvudsakligen faller inom sjukvårds­ om rådet. Behovet av regional översiktlig planering och sam ordning har ökat starkt u n d er senare år, och den nuvarande regionala förvaltningens organisation är med hänsyn härtill m indre tillfredsställande. Det är enligt utredningens m ening nödvändigt a tt ge det dem okratiska infly tan d et en stark ställning i den regionala planeringen. I fråga om k o m petensfördel­ ningen m ellan p rim ärkom m uner och landsting hävdar utredningen, a tt landstingen b ö r åläggas de regionalt planerande och sam ordnande fu nktionerna. De bö r i vidgad utsträckning ges m öjlighet a tt kom p lettera prim ärkom m unala åtgärder på olika om råden. Förslaget innebär, a tt åtskilliga av länsstyrelsernas uppgifter överföres till landstingen och deras förvaltning. Länsstyrelsen skall kvarstå som e tt organ med huvudsaklig uppgift a tt svara fö r adm inistrativ rättsprövning m edan landstingen skall bli beslutsm yndighet bl. a. i ärenden rörande tilläm pning av byggnadslagen och naturvårdslagen. De skall också tilldelas uppgifter på

socialvårdens om råde i sam arbete med prim ärkom m unerna. U tredningen föreslår fo rtsatta utredningar fö r a tt närm are överväga principprogram ­ m ets tilläm pning. De olika utredningsförslag som sålunda föreligger har e tt k lart inbördes sam band. Länsförvaltnings-, landskontors- och länsindelningsutredningarna arbetade parallellt. Deras förslag är anpassade till varandra och i viss mån beroende av varandras genom förande. L änsdem okratiutredningens förslag b ö r därem ot väsentligen ses som e tt alternativ till länsförvaltningsutredningens förslag. Rem issbehandling av förslagen har ägt rum . Den tillgick på så sätt att länsförvaltningsutredningens, landskontorsutredningens och länsindelningsutredningens b etänkanden rem issbehandlades m ed en gemensam rem isstid. När d ärefter länsdem okratiutredningens betänkande förelåg blev rem issinstanserna — i syfte a tt nå en sam ordnad bedöm ning — uppm anade a tt i sina y ttra n d e n över d e tta b etänkande ange de sy n p u n k ter på de övriga utredningsförslagen som då kunde vara att tillägga. Rem issinstanserna kan efter sina ställningstaganden i sto rt sett delas upp i följande fy ra huvudgrupper. Den första gruppen utgörs av instanser som anser a t t de statliga länsorganens u p pgifter alltjäm t bör vara statliga och som tillsty rk er en om organisation av den statliga länsförvaltningen som helt eller till väsentliga delar överensstäm m er med länsförvaltningsutredningens för­ slag. Denna grupp utgörs av sta tsk o n to re t, riksrevisionsverket, statens vägverk, bostadsstyrelsen, lantbruksstyrelsen, lantm äteristyrelsen, skogs­ styrelsen, socialstyrelsen, kam m arkollegiet, kom m erskollegium , k o n tro ll­ styrelsen, centrala folkbokförings- och uppbördsnäm nden (C FU ), över­ styrelsen för ekonom iskt försvar, statens brand in sp ek tio n , samtliga länsstyrelser, d ep artem entsutredningen, skogsbruksutredningen, 1964 års rennäringssakkunniga, L andsorganisationen i Sverige (LO ), Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska vägföreningen, M otororganisationernas sam arbetsdelegation, Skogsvårdsstyrelsernas fö rb u n d , Svenska försäk­ ringsbolags riksförbund, Sveriges advokatsam fund, Sveriges in d u strifö r­ bund, Sveriges grossistförbund, Sveriges kö p m an n afö rb u n d , V atten ­ värnet, R iksförbundet för allmän hälsovård, S tatstjänstem ännens riksför­ bund (SR ), Sveriges akadem ikers centralorganisation (SACO), T jänste­ m ännens centralorganisation (TCO), Länsplanerarnas förening, Svenska teknologföreningen sam t 74 kom m u n er av de sam m anlagt 263 k o m m u ­ ner som y ttr a t sig. Till en andra grupp kan föras några instanser som inte heller de ifrågasätter ändring i huvudm annaskapet m en som av andra skäl — exem pelvis tveksam het om uppgiftsfördelningen mellan centrala och regionala statliga organ eller länsindelningen — a n fö r starka betänklig­ heter m o t länsförvaltningsutredningens förslag. D enna grupp utgörs av statens planverk, arbetsm arknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen, Länsarki­ tek tern as förening och Länsingenjörers förening. Den tredje gruppen in n e fa tta r de instanser som i princip fö ro rd ar e tt

ändrat huvudm annaskap fö r de statliga planeringsuppgifterna i länen och som av den anledningen avstyrkt eller avstått från a tt y ttra sig över länsförvaltningsutredningens förslag. Denna grupp består av Svenska landstingsförbundet, landstingskom m unerna — m ed undantag av Kalm ar läns södra landstingskom m un och landstingskom m unerna i M almöhus och V ästernorrlands län — Sveriges lan tb ru k sfö rb u n d , Sveriges skogs­ ägareföreningars riksförbund och R L F sam t av 140 kom m uner. Några instanser i denna grupp har dock in te h aft något a tt erinra m o t vissa provisoriska åtgärder. Till den fjärde gruppen kan räknas de rem issinstanser som in te har a n sett sig kunna ta någon ställning till vare sig huvudm annaskap eller organisation, förrän dessa frågor blivit ytterligare u tredda, näm ligen statens naturvårdsverk, k o m m u n alrättsk o m m ittén , Svenska k o m m u n fö r­ bu n d et, Kalm ar läns södra landstingskom m un och landstingskom m u­ nerna i M almöhus och V ästernorrlands län, K ooperativa fö rb u n d e t, Sveriges hantverks- och industriorganisation, Föreningen för sam hälls­ planering, Svenska arkitekters riksförbund och 49 kom m uner. Även vissa instanser inom denna grupp tillstyrker dock partiella ändringar. Det kan tilläggas a tt reservationer fogats till flertalet kom m unala re­ m issinstansers (landstings och prim ärkom m uners) y ttra n d en med annat ställningstagande än m ajoritetens. U nder rem issbehandlingen underströks stark t d et föreliggande sam ban­ det m ellan utredningsförslagen. P rak tisk t taget alla rem issinstanser delade den u p p fattn in g som även länsförvaltningsutredningen och länsdem okratiutredningen varit eniga om , näm ligen a tt den befintliga förvaltnings­ organisationen behövde reform eras. Den övervägande delen av remiss­ instanserna fann vidare behov föreligga av en samlad bedöm ning av de olika förslagen i form av fo rtsatt utredningsarbete. E fter regeringens bem yndigande den 20 mars 1970 tillkallade chefen fö r civildepartem entet, statsrådet L undkvist, den 29 april 1970 sakkun­ niga med uppgift a tt bereda frågor om den regionala sam hällsförvalt­ ningens u p p g ifter och organisation. De sakkunniga antog nam net länsberedningen. I direktiven erinrar departem entschefen inledningsvis om det ovan redovisade u tredningsarbetet om länsorganisationen och rem issyttran­ dena däröver. D epartem entschefen anser i likhet med flertalet remiss­ instanser a tt de utredningar om länsproblem atiken som från skilda u tgångspunkter verkställts bö r sam m anfattas och kom pletteras innan de slutligen prövas av statsm akterna. D epartem entschefen u tta la r a tt fö rutsättningarna för a tt genom föra de olika utredningsförslagen i flera avseenden ändrats sedan förslagen lades fram . Han anser även a tt sam ordning b ö r ske med annat utredningsarbete, som ännu inte är avslutat, bl. a. socialutredningen och bygglagutredningen. Den sam m an­ fattande bedöm ningen b ö r enligt departem entschefen göras av en enda beredning m ed parlam entarisk sam m ansättning. Beredningen b ö r arbeta från två utgångspunkter: F ör det första b ör prim ärkom m unerna även fram deles svara fö r betydelsefulla sam hällsuppgifter och i ökad u tsträ ck ­

ning k unna aktivt m edverka i sam hällsbyggandet. Den andra utgångs­ p u n k te n är a tt statsm akterna har e tt självklart ansvar för den regionala utvecklingen. Mellan statsm akternas åtgärder och in te n tio n e r därvidlag och den kom m unala verksam heten m åste fö ru tsättas e tt fortlöpande samspel. Med dessa utgångspunkter b ö r beredningen överväga fördelningen i sto rt av sam hällsuppgifter mellan stat och kom m un. Från de kostnadsmässiga konsekvenserna skall bortses. I beredningens överväganden bö r även ingå frågan om sam verkan mellan staten och kom m unerna. S taten b ö r därvid kunna påverka inriktningen i sto rt av den kom m unala verksam heten m edan kom m unerna b ö r ha en betydande frihet vid den närm are utform ningen av olika åtgärder. D ärefter b ö r beredningen ta upp två huvudfrågor: Den fö rsta huvudfrågan gäller uppgiftsfördelningen inom den ko m m u ­ nala sektorn m ellan prim är- och sekundärkom m uner. Därvid kan fö ru tsättas a tt det alltjäm t kom m er a tt finnas uppgifter som inte heller de nya k o m m unerna var fö r sig kan bem ästra. Ändam ålsenliga form er för interk o m m u n al samverkan b ör övervägas och också om uppgifter bör kunna överlåtas på landstingskom m unerna. Det b ö r undersökas om organisatoriska förändringar bö r genom föras för a tt nå bästa möjliga sam ordning av prim är- och sekundärkom m unal verksam het och verksam ­ hetens finansiering. Den andra huvudfrågan avser uppgiftsfördelningen inom den statliga sektorn mellan centrala och regionala organ. Därvid bö r övervägas lämplig decentralisering inom den statliga förvaltningen och de regionala organens ställning i förhållande till regeringen och centrala förvaltnings­ m yndigheter. Sam ordningsbehovet såväl inom varje verksam hetsgren som m ellan olika verksam hetsgrenar bö r särskilt beaktas. Som resultat av övervägandena b ö r beredningen lägga fram förslag till organisation av sam hällsverksam heten på regional nivå. I anslutning till d e tta bö r beredningen ta upp frågan om lämpliga geografiska arbetsom ­ råden för såväl den sekundärkom m unala verksam heten som den decentraliserade statliga förvaltningen. Beredningens arbete b ö r inte hindra a tt partiella reform er u n d er tiden genom förs på om råden där sådana fram står som särskilt angelägna. F ö ru tsättn in g h ärför är a tt statsm akternas fram tida ställningstaganden inte föregrips eller avsevärt försvåras.

I d e tta sam m anhang b ö r också erinras om den sam tidigt tillkallade utredningen om den kom m unala dem okratin. K om m itténs huvudupp­ gift är a tt undersöka m öjligheterna till ett vidgat och fö rd ju p at m edborgerligt engagemang i den kom m unala verksam heten. Därvid skall bl. a. frågor om den kom m unala självstyrelsens lokala förankring studeras.

Frågans behandling vid 1970 års riksdag

G enom beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970:103, KU 3 4 ,r s k r 2 4 8 , SU 132, rskr 30 8 ) antogs riktlinjer fö r en partiell om organisation av den statliga länsförvaltningen. Med hänvisning till bl. a. den regionalpolitiska verksam heten skall åtgärder vidtas i syfte a tt få till stånd en fö rb ättrad sam ordning av de statliga länsorganens planeringsarbete. Länsstyrelsen får en lekm annastyrelse med landshövdingen som ordförande sam t tio andra ledam öter, varav fem utses av landstinget och fem av Kungl. Maj:t. Den nya länsstyrelsen får som huvuduppgift a tt leda och sam ordna den sam hällsplanering som bedrivs inom den statliga länsförvaltningen. 1 planeringsfrågor av regionalpolitisk betydelse som handläggs av vissa andra länsorgan övertar länsstyrelsen beslutan d erätten . Dessa organ skall delta i frågornas beredning. L ä n sa rk itek tk o n to ret inordnas i länsstyrel­ sen. S katteförvaltningen i länsstyrelsen blir organiserad m ed klarare åtskillnad m ellan den fiskala och den döm ande verksam heten. Vidare skall åtgärder vidtas för a tt fö rb ä ttra förvaltningsrättskipningen. En lä n ssk atterätt, i huvudsak m otsvarande nuvarande prövningsnäm nd, och en länsrätt för annan förvaltningsrättskipning knyts till länsstyrelsen. Dessa dom stolar skall bestå av en ju rist som ordförande sam t lekm än. Länsstyrelsen avses bli organiserad m ed tre huvudenheter, näm ligen en fö r sam hällsplanering i vilken också ingår en organisation för beredskaps­ planläggning, en för skatteförvaltning och en för allm än förvaltning och förvaltningsrättskipning, till vilken länsrätten och län ssk atterätten knyts. Vidare skall finnas en en h et för adm inistrativ service sam t länspolis­ chefens expedition. Frågan bereddes av k o n stitu tio n su tsk o tte t, såvitt den avsåg ansvarsför­ delningen mellan sta t och ko m m u n . I sitt utlåtan d e (KU 1970:34) behandlade u tsk o tte t även e tt antal m o tio n er (cp-m otionerna 1:645 och 11:764 sam t 1:1194 och 11:1402, fp-m otionerna 1:1195 och 11:1401, m otionerna 1:1197 och 11:1404 av tillhopa fyra cp-ledam öter sam t vpk-m otionem a 1:1200 och 11:1403), vari begärdes riksdagens ställnings­ tagande till det fo rtsa tta beredningsarbetet rörande den regionala sam hällsförvaltningens u ppgifter och organisation. 1 sitt u tlåtande anförde u ts k o tte t följande: I propositionen föreslås a tt riksdagen godkänner vissa riktlinjer för en partiell reform av den statliga länsförvaltningen. En utgångspunkt för förslaget är a tt e tt definitivt ställningstagande till frågan om den regionala sam hällsförvaltningens uppg ifter och organisation - en fråga som också berör uppgiftsfördelningen m ellan stat och kom m un — först skall ske e fte r sam m anfattning och k o m plettering genom en parlam entarisk beredning av det föreliggande o m fattan d e utredningsm aterialet i dessa frågor. Med hänsyn härtill anges som en viktig fö ru tsättn in g för organisationsändringar i d e tta läge a tt statsm akternas fram tid a ställnings­ taganden in te därigenom föregrips eller avsevärt försvåras. D etta innebär enligt departem entschefen bl. a. a tt principerna för uppgiftsfördelningen mellan statliga länsorgan och landstingskom m unerna inte b ör rubbas i d etta sam m anhang. U tsk o tte t kan helt ansluta sig till departem entschefens bedöm ning a tt

definitivt ställningstagande till frågan om den regionala sam hällsförvalt­ ningens u ppgifter och organisation inte b ö r ske nu u tan fö rst efter ytterligare utredningsarbete. U tsk o tte t no terar också med tillfredsstäl­ lelse a tt den i p ropositionen om näm nda beredningen med parlam entarisk sam m ansättning num era tillkallats för a tt göra en sam m anfattande bedöm ning av dessa frågor. Så länge beredningen av frågan pågår b ö r — som d ep artem entschfen fram hållit — statsm akternas fram tida ställnings­ taganden inte föregripas eller avsevärt försvåras. En konsekvens härav är a tt principerna för ansvarsfördelningen mellan den statliga länsförvalt­ ningen, å ena sidan, sam t kom m unerna och landstingskom m unerna, å den andra sidan, nu inte bö r rubbas. U tsk o tte t k o n sta te ra r a tt propositionens förslag om en partiell om organisation av den statliga länsförvaltningen inte innebär någon ändring härvidlag. Såvitt gäller den till u tsk o tte t hänvisade frågan om ansvarsfördelning m ellan stat och kom m un har u ts k o tte t därför ingen erinran m ot propositionens förslag och avstyrker sålunda det i m otionerna 1:1200 och 11:1403 fram ställda avslagsyrk a n d e t.-------- I förevarande sam m anhang har u tsk o tte t också a tt behandla yrkanden i m otio n ern a 1:645 och 11:764, 1:1194 och 11:1402 samt 1:1200 och 11:1403, vari med olika form uleringar begärs riksdagens ställningstagande fö r länsdem okratiutredningens förslag. U tsk o tte t erinrar om a tt en av den parlam entariska beredningens huvuduppgifter är a tt bedöm a d etta utredningsförslag i sam band med förslag av annan principiell innebörd. E tt ställningstagande nu från riksdagens sida i fråga om lä nsdem okratiut­ redningens förslag skulle sålunda innebära e tt väsentligt föregripande av den parlam entariska beredningens arbete. U tsk o tte t avstyrker därför ifrågavarande m otionsyrkanden. Jäm väl det i m otionerna 1:1197 och 11:1404 fram ställda y rk an d e t a tt den parlam entariska beredningen särskilt må överväga m öjligheterna till sam arbete och sam verkan m ellan landsting och prim ärkom m uner är uppbyggt på ställningstagande fö r länsdem okratiutredningens förslag. Som u ts k o tte t nyss anfört bö r e tt ställningstagande i denna del från riksdagens sida nu in te kom m a i fråga. Därtill kom m er a tt direktiven för den parlam entariska beredningen särskilt aktualiserar frågan om organisa­ toriska förändringar i syfte a tt nå bästa möjliga sam ordning av prim äroch sekundärkom m unal verksam het. Bl. a. i d e tta sam m anhang torde beredningen utan ytterligare direktiv få anledning a tt u p p ta frågan om sam arbete och sam verkan mellan kom m uner och landstingskom m uner. U tsk o tte t avstyrker på anförda skäl förevarande m otioner. I m otio n ern a 1:1195 och 11:1401 begärs a tt till grund fö r den parlam entariska beredningens arbete skall ligga strävan till vidgat och fö rd ju p at in flytande över sam hällsplaneringen för prim är- och landstings­ kom m uner. De frågor som i d e tta sam m anhang aktualiseras i m otionerna faller helt inom den parlam entariska beredningens uppdrag och kom m er sålunda a tt övervägas av denna u ta n a tt något särskilt initiativ behöver tas. Även i d etta fall skulle e tt bifall till m otio n sy rk an d et innebära e tt föregripande av den parlam entariska beredningens arbete, som u tsk o tte t inte kan tillstyrka. U tsk o tte t avstyrker m o tio n ern a, såvitt nu är i fråga.

Sju ledam öter (4 fp + 3 c) ansåg i en reservation a tt riksdagen i anledning av m otionerna 1:645 och 11:764, 1:1194 och 11:1402, 1:1195 och 11:1401 sam t 1:1197 och 11:1404 skulle anhålla hos Kungl. Maj:t att länsberedningens arbete skulle inriktas på vidgat och fördjupat inflytande över sam hällsplaneringen för prim är- och landstingskom m uner, vidgad och fördjupad länsdem okrati sam t fö rb ä ttrad e m öjligheter a tt utveckla sam arbete mellan landsting och prim ärkom m uner. I m otiveringen ansåg

de a tt u tsk o tte t borde ha u tta la t bl. a. följande: De utredningar, som u n d er 1960-talet u tfö rts rörande den regionala sam hällsförvaltningen, h ar klargjort, a tt den nuvarande ordningen är otillfredsställande. H uvuddelen av sam hällsuppgifterna på länsplanet handhas av den statliga länsförvaltningen och ställs därm ed i sto rt sett u ta n fö r väljarnas politiska kontroll. Från dem okratins sy n p u n k t är det angeläget, a tt m edborgarnas valda rep resen tan ter får ökat in flytande över den regionala sam hällsplaneringen och sam hällsförvaltningen, i form er som gör det möjligt för väljarna a tt av dessa representanter utkräva e tt d irekt p o litiskt ansvar. Det praktiska förverkligandet av denna m ålsättning sker enligt u tsk o tte ts mening läm pligast genom a tt landstinget i om fattan d e utsträck n in g får överta uppgifter, som nu handhas av statliga länsorgan, och i viss m ån även uppgifter från centrala äm betsverk. Landstinget bö r sålunda utvecklas till en verklig länskom m un med u ppgifter över e tt b re tt fält, på samma sätt som prim ärkom m unen. Den reform av länsförvaltningen, som fram står som allt nödvändigare, m åste sålunda inriktas på a tt överföra ansvaret för den regionala sam hällsplaneringen i huvudsak på landstinget sam t även i övrigt innebära en om fattan d e överflyttning av u ppgifter från statliga organ till landstingskom m unen. En vidgad och fördjupad länsdem okrati b ö r ö p p n a nya m öjligheter för samverkan och sam arbete mellan landsting o ch prim ärkom m uner, varigenom den kom m unala dem okratin kan stärkas även på det prim ärkom m unala planet. Såsom fram hållits i m otionerna kan m an räkna med a tt prim ärkom m unerna får ökade uppgifter, bl. a. genom överföring från statliga länsorgan. P rim ärkom m unernas in flytande b ö r också stärkas genom en väsentlig m inskning av den statliga detaljkontrollen. E tt definitivt ställningstagande till frågan om den regionala samhälls­ förvaltningen kan ske först sedan den nya beredningen fullgjort sitt arbete. Av det anförda fram går em ellertid, a tt u ts k o tte t delar m o tio n ä­ rernas u p pfattning, a tt beredningsarbetet m åste syfta till vidgat och fö rd ju p at inflytande över sam hällsplaneringen för prim är- och landstings­ kom m uner, vidgad och fördjupad länsdem okrati sam t förb ättrad e m öjligheter a tt utveckla sam arbete mellan landsting och prim ärkom m u­ ner.

Tre ledam öter (m ) avgav blank reservation. Riksdagen följde u tsk o tte t.

Motionernas huvudsakliga innehåll

1971:86 (fp): M otionärerna u tta la r sig till förm ån för länsdem okratiutredningens grundtanke. De anser a tt som allmän regel b ö r gälla a tt frågor som fö r sin lösning kräver e tt större befolkningsunderlag än vad som finns i en prim ärkom m un eller i e tt kom m unblock skall handläggas av e tt fö rstärk t landsting inom näringsgeografiskt väl avvägda länsgränser. L andstinget bö r om organiseras och ges en ny form av styrelse sam t e tt vidgat utskottsväsende. Målet b ö r vara a tt ge väljarna ökade m öjligheter till a tt följa, påverka och kon tro llera den regionala beslutsprocessen. 1971:115 (c): T yngdpunkten i den översiktliga sam hällsplaneringen bö r ligga på länsplanet. L änsförvaltningen bö r vara förankrad i en k om m unal självstyrelse. Den nuvarande länsförvaltningen om händerhas em ellertid i huvudsak av statliga organ u ta n fö r m edborgarnas kontroll. 1970 års principbeslut om en länsstyrelsereform m ed fö rstärk t lekm anna-

m edverkan i länsstyrelsen ger visserligen e tt visst m edborgerligt infly­ tande. F rån dem okratiska sy n p u n k ter är d etta dock inte tillfredsstäl­ lande. L ekm annaledam öterna är sålunda in te ansvariga in fö r något parlam entariskt organ. F ö r a tt u ppnå e tt verkligt m edborgarinflytande måste eftersträvas en länsdem okrati m ed innebörden a tt landstingen utvecklas till en verklig länskom m un med uppgifter över hela det politiska fältet, särskilt den alltm er bety d an d e länsplaneringen. Princip­ förslag härom har också fram lagts av länsdem okratiutredningen. Länsdem okratiutredningens förslag har m ottagits övervägande positivt av de kom m unala rem issinstanserna. M otionärerna anser a tt länsberedningens arbete b ö r inriktas på en vidgad och fördjupad länsdem okrati och att tilläggsdirektiv därom bö r tillställas länsberedningen. Riksdagen bör enligt m otionärerna också u tta la , a tt den regionala sam hällsplaneringen i huvudsak b ö r form as till en kom m unal självstyrelseuppgift. 1971:228 (c): K om m unernas handlingsfrihet är av sto r vikt för en levande kom m unal dem okrati. D enna b ö r ökas genom a tt den statliga regleringen lättas. D etta är av särskild vikt i dagens läge, där kom m unerna arbetar m ed allt knappare ekonom iska ram ar. Statlig styrning av kom m unernas verksam het sker i många olika form er, t. ex. genom speciallagstiftning, statsbidragsbestäm m elser och underställningskrav. Vissa reform er har genom förts eller förutskickats u n d er senare år fö r a tt m inska statskontrollen. Något försök a tt ta e tt samlande grepp på problem atiken har dock inte gjorts. D etta b ör ske i sam band med översynen av den kom m unala dem okratin. Direktiven för kom m unaldem okratiutredningen förbigår em ellertid frågorna om den statliga kontrollen över kom m unerna. D enna brist b ö r rättas till. 1971:291 (fp): M otionärerna hänvisar i fråga om m otiveringen till vad som anförts i m otionen 1971:446 av samma m o tionärer angående regionalpolitiken. 1971:539 (c): En vidgad och fördjupad länsdem okrati, innebärande a tt landstinget om bildas till en verklig länskom m un med uppgifter över hela det politiska fältet, b ö r ö ppna nya m öjligheter fö r samverkan och sam arbete m ellan landsting och prim ärkom m uner. Man bö r då skapa bästa möjliga instrum ent härför. D etta är viktigt även med hänsyn till a tt också prim ärkom m unerna kan antas få ökade uppgifter. L andstingsför­ bun d et h ar också nyligen gett u ttry c k åt sin önskan a tt utbygga och stärka sam arbetet m ellan landstingen och prim ärkom m unerna. Frågan om sam arbetet m ellan landsting och prim ärkom m uner har inte ägnats tillräcklig u ppm ärksam het i länsberedningens direktiv. U tredningsarbetet b ö r em ellertid inriktas på a tt i så sto r utsträckning som möjligt främ ja sam arbetet m ellan landsting och prim ärkom m uner i flexibla form er.

1 övrigt hänvisas till m otionerna.

U tskottet

Som fram gått av den föregående redogörelsen h ar frågor om den regionala sam hällsförvaltningens organisation och uppgifter under 1960-talet gjorts till förem ål för e t t om fattan d e utredningsarbete. Därvid har fram kom m it två skilda huvudlinjer. G em ensam t för båda är a tt de syftar till ökad sam ordning i sam hällsarbetet på den regionala nivån. Enligt den ena huvudlinjen skall d e tta ske med bibehållande i huvudsak av den nuvarande ansvarsfördelningen mellan sta t och kom m un. Denna linje representeras av de till varandra anpassade förslag som fram lagts av länsförvaltnings-, landskontors- och länsindelningsutredningarna. Enligt den andra huvudlinjen, som ligger till grund fö r länsdem okratiutredningens förslag, skall regionala förvaltningsuppgifter i sto r utsträckning — bl. a. såvitt gäller den regionala sam hällsplaneringen — överföras från statliga organ till landstingen. Vid rem issbehandlingen av de olika förslagen fram kom a tt u p p fa tt­ ningen om vilken huvudlinje som borde följas var i hög grad splittrad. F lertalet rem issinstanser var em ellertid ense om a tt behov förelåg av en samlad bedöm ning av de olika förslagen i form av fo rts a tt utredningsarbe­ te. F ör d etta tillkallades förra året en särskild parlam entariskt sam m an­ sa tt utredning, den s. k. länsberedningen, vars arbete nu pågår. Vid 1970 års riksdag avslogs på u tsk o tte ts hem ställan m otio n er, vari begärdes a tt riksdagen skulle ta ställning till förm ån för länsdem okratiutredningens förslag. D etta skedde med den m otiveringen a tt länsberedningens arbete inte borde föregripas. Sam tidigt u ttalade riksdagen sin tillfredsställelse m ed beredningens tillkallande och inriktningen av dess arbete. I m otionerna 1971:86 och 1971:115 begärs n u ånyo a tt riksdagen skall ta ställning till vilkendera av de berörda huvudlinjerna, som skall liggga till grund för d e t fo rtsa tta refo rm arb etet, och därvid uttala sig för länsdem okratiutredningens förslag. A tt ta ställning i denna fråga nu innebär em ellertid a tt föregripa länsberedningens arbete på en av dess huvuduppgifter. D etta kan u ts k o tte t inte heller i år tillstyrka. Frågan är av sådan vikt och svårighetsgrad a tt den b ö r noggrant övervägas innan beslut fattas. Länsberedningens utredning och bedöm ning utgör e tt väsentligt led häri. U tsk o tte t avstyrker d ärför förevarande m o tionsyrkan­ den. I m otionen 1971:228 begärs a tt frågan om statsuppsikten över kom m unerna skall utredas av utredningen om den kom m unala dem okra­ tin i syfte a tt m inska den statliga styrningen av kom m unerna. Även denna fråga ingår i länsberedningens uppdrag som e tt led i dess övervägande av fördelningen i sto rt av sam hällsuppgifterna mellan stat o ch kom m un. Med hänsyn härtill och då beredningens arbete inte heller i d en n a del b ö r föregripas, avstyrker u tsk o tte t m o tionsyrkandet. E tt u ttalande av riksdagen om a tt väsentliga statliga förvaltningsuppgif­ ter skall decentraliseras till regional och lokal nivå begärs i m otionen 1971:291. Som fram gått av den föregående redogörelsen fö r länsbered­ ningens direktiv faller den i m otionen aktualiserade frågan, vare sig man

tä n k er på decentralisering in o m den statliga sektorn eller på överföring av uppgifter från sta t till landsting och prim ärkom m uner, h elt inom ramen för länsberedningens uppdrag. E tt ställningstagande nu från riksdagens sida b ö r d ärför inte kom m a i fråga. Med hänsyn h ärtill avstyrker u ts k o tte t m otionen 1971:291. M otionen 1 9 7 1 :539 tar u p p frågan om sam arbete m ellan landsting och prim ärkom m uner. U tsk o tte t kan instäm m a i m otionärernas u ppfattning a tt e tt sam arbete mellan landstinget och prim ärkom m unerna många gånger kan vara läm pligt. E tt frivilligt sam arbete m ellan landsting och prim ärkom m uner förekom m er redan i viss utsträckning. Landstings- och k o m m u n fö rb u n d en har u tfä rd a t gem ensamma rekom m endationer med riktlinjer för e tt organiserat sam arbete på regional- och lokalplanen mellan landsting och prim ärkom m uner i sociala frågor. D ärjäm te har förbundsstyrelserna nyligen tillsatt en gemensam utredning m ed uppgift a tt framlägga förslag i fråga om vidgat och fördjupat sam arbete mellan landsting och prim ärkom m uner. Sam arbetsfrågan faller även inom ramen fö r länsberedningens uppdrag. U tsk o ttet anser sig k unna fö ru tsä tta att beredningen som e tt led i sitt arbete kom m er a tt ägna frågan erforderlig uppm ärksam het u ta n a tt något särskilt initiativ från riksdagens sida be­ höver tas. På grund av d e t anförda hem ställer u tsk o tte t a tt riksdagen avslår m otionerna 1) 1 9 7 1 :86, såvitt h är är i fråga, 2 ) 1971:115, 3) 1971:228, såvitt här är i fråga, 4 ) 1971:291 och 5) 1971:539.

S tockholm den 16 mars 1971

På k o n stitu tio n su tsk o tte ts vägnar GUNNAR LARSSON

Närvarande: h errar P ettersson i Visby* (s), Larsson i L u ttra (c), A dam sson (s), N elander (fp ), Henningsson (s), Boo (c), Johansson i T rollh ättan (s), Mossberg (s), Pettersson i Ö rebro (c), Andersson i S tockholm (s), W em er i Malmö (m ), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), S ch ö tt* (m ) och Mohn (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av h errar Larsson i L u ttra (c), N elander (fp ), Boo (c), Pettersson i Ö rebro (c) och Molin (fp ), vilka ansett a tt u tsk o tte ts y ttra n d e och hem ställan b o rt ha följande lydelse:

Som fram gått a v (= u t s k o t t e t ) organ till landstingen. Enligt u tsk o tte ts m ening b ö r u tredningsarbetet följa den andra huvudlin­ jen. M änniskorna bö r direk t kunna påverka planeringen av sin region. B eslutanderätten i frågor som måste lösas på regional nivå bör därför ligga på folkvalda lekm än, utsedda genom en så d irek t valm etod som möjligt. De nuvarande landstingen b ö r följaktligen utvecklas till regionala självstyrelseorgan med ansvar för bl. a. den översiktliga regionala sam­ hällsplaneringen genom överförande och decentralisering till den av statliga förvaltningsuppgifter. D etta skulle t. ex. k unna ske enligt den modell som presenterats av länsdem okratiutredningen. Det väsentliga är att utred n in g sarb etet nu inriktas på en vidgad och fördjupad länsde­ m okrati. U tsk o ttet vill i övrigt hänvisa till den reservation som avgavs till u tsk o tte ts u tlå ta n d e 1970:34, där det bl. a. fram hölls följande: ” Från dem okratins synpunkt är det angeläget, att m edborgarnas valda repre­ sentanter får ö k at in flytande över den regionala sam hällsplaneringen och sam hällsförvaltningen, i form er som gör det m öjligt för väljarna att av dessa representanter utkräva e tt direkt p o litisk t ansvar. Det praktiska förverkligandet av denna m ålsättning sker enligt u tsk o tte ts mening lämpligast genom att landstinget i o m fattan d e utsträckning får överta uppgifter, som nu handhas av statliga länsorgan, och i viss mån även u ppgifter från centrala äm betsverk. L andstinget b ö r sålunda utvecklas till en verklig länskom m un m ed uppgifter över e tt b re tt fält, på samma sätt som prim ärkom m unen. Den reform av länsförvaltningen, som fram står som allt nödvändigare, m åste sålunda inriktas på a tt överföra ansvaret för den regionala sam hällsplaneringen i huvudsak på landstinget sam t även i övrigt innebära en o m fattan d e överflyttning av upp g ifter från statliga organ till landstingskom m unen.” För den kom m unala självstyrelsen är det av sto r betydelse a tt kom ­ m unernas handlingsfrihet in te inskränks alltfö r m ycket. M öjligheterna a tt öka handlingsfriheten genom a tt lä tta den statliga regleringen av den kom m unala verksam heten bö r därför prövas i sam band med undersök­ ningen av överförande och decentralisering av statliga förvaltningsuppgif­ ter. M otionen 1971:539 t a r (= u t s k o t t e t ) sida behöver tas.

På grund av det anförda hem ställer u tsk o tte t 1. a tt riksdagen i anledning av m otionen 1971:86, såvitt h är är i fråga, och m otionen 1971:115 i skrivelse till Kungl. Maj:t begär a tt u tredningsarbetet inom länsberedningen inriktas på en utbygg­ nad av landstingen till regionala självstyrelseorgan med ansvar för bl. a. den regionala sam hällsplaneringen; 2. a tt riksdagen i anledning av m otionen 1971:228 i skrivelse till Kungl. Maj:t begär a tt en allsidig översyn av statsuppsikten över kom m unerna verkställs i syfte a tt framlägga förslag som m edför en m inskning av den statliga styrningen av kom m unerna; 3. a tt riksdagen m ed bifall till m otionen 1971:291 m å tte u tta la att väsentliga statliga förvaltningsuppgifter b ö r decentraliseras till regional och lokal nivå; sam t 4. a tt riksdagen avslår m otionen 1971:539.

G ö te b o rg s O ffs e ttry c k e ri AB, S th lm 7 1 .1 3 0 S

)

I