Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion om utökade politiska rättigheter för invandrare
Konstitutionsutskottets betänkanden nr 47—49 år 1971
Nr 47
Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion om utöka de politiska rättigheter för invandrare.
Motionen
I detta betänkande behandlas motionen 1971: 227 av herr Boo m. fl. (c) om utökade politiska rättigheter för invandrare.
Hemställan avser: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär en utredning med uppdrag att utreda frågan om utökade politiska rättig heter, i första hand kommunal rösträtt, för invandrare».
I motionen anförs bl. a. att den svenska lagstiftningen efter hand ändrats så att invandrarna i huvudsak tillerkänts samma rättigheter som svenska medborgare, dock ej rätten att delta i allmänna val. Motionärer na gör gällande att utökade politiska rättigheter för invandrare, i första hand kommunal rösträtt, skulle vara ett viktigt steg på vägen mot ökad demokrati och jämlikhet i samhället.
Gällande ordning
I Kungl. Maj:ts proposition 1968: 142 angående riktlinjer för utlänningspolitiken m. m. anförs (s. 10— 11) bl. a. följande om utlännings rättsställning här i landet:
Utlännings rättsställning skiljer sig från svensk medborgares inte bara däri att han inte har en ovillkorlig rätt att resa in, vistas och arbeta i landet. Även i andra avseenden föreligger skillnader. Utlänning får så lunda inte utan särskilt tillstånd driva näring eller förvärva fast egendom här och med vissa undantag inte heller inneha statstjänst. Vidare åtnjuter utlänning inte några politiska rättigheter. Han har inte rösträtt vid all männa val och får inte delta i samhällets styrelse.
Bortsett från dessa inskränkningar kan utlänning sägas vara i huvud sak likställd med svensk medborgare i fråga om fri- och rättigheter. Han åtnjuter samma skydd för sin person och sin egendom som svensk med borgare, och han äger i samma utsträckning som svensk medborgare föra talan inför domstol eller annan myndighet för att tillvarata sina intressen. Vissa utlänningar är dock skyldiga att ställa borgen för kostnad och ska da. Misstänks han för brott, har han rätt till biträde av offentlig försva rare på samma villkor och enligt samma regler som gäller för svensk medborgare.
Utlänning åtnjuter vidare yttrandefrihet, religionsfrihet samt för enings- och församlingsfrihet i samma mån som svensk medborgare. Dessa fri- och rättigheter är numera folkrättsligt tryggade genom Sve riges anslutning till Europarådets konvention angående skydd för de
1 Riksdagen 1971. 4 sami. N r 47— 49
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Särskilt in tresse tilldrar sig frågan om utlänning får bedriva politisk verksamhet här i landet, speciellt sådan verksamhet som tar sikte på de politiska för hållandena i utlänningens hemland. Europarådets konvention förpliktar inte konventionsstat att garantera utlänning ovillkorlig rätt att vara po litiskt verksam. Enligt artikel 16 i konventionen utgör nämligen dess föreskrifter om yttrandefrihet samt förenings- och församlingsfrihet inte hinder för konventionsstat att föreskriva inskränkningar i utlännings politiska verksamhet. Svensk lag innehåller inte något förbud för ut länning att bedriva sådan verksamhet här. De fri- och rättigheter som svenska medborgare åtnjuter härvidlag tillkommer följaktligen i princip också utlänning som vistas här. Bedriver utlänning politisk verksamhet som inte är förenlig med svenska intressen kan han emellertid förmås att lämna landet, eftersom han i motsats till svenska medborgare saknar ovillkorlig rätt att vistas här. Liksom i andra fall då utlänning inte anses böra få stanna i landet kan nytt uppehållstillstånd vägras, när giltighets tiden för meddelat tillstånd löper ut. Därmed inträder skyldighet för ut länningen att lämna landet. Med stöd av särskild bestämmelse i UtlL kan också Kungl. Maj:t när som helst utvisa utlänning, om det är på kallat med hänsyn till rikets säkerhet eller eljest i statens inresse. I stäl let för utvisning kan Kungl. Maj:t i dylikt fall föreskriva inskränkningar och villkor för utlänningens fortsatta vistelse här.
Utlänning är likställd med svensk medborgare i fråga om rätt till un dervisning och utbildning. Utlänning, som är bosatt här i landet, har så lunda samma rätt och skyldighet som svensk medborgare att delta i un dervisningen i grundskolan, och han äger i mån av tillgång på plats få undervisning vid yrkesskola, fackskola eller gymnasium. Vidare är ut länning i princip jämställd med svensk medborgare i fråga om rätt till undervisning vid landets universitet och högskolor.
Även i fråga om rätt till hälso- och sjukvård är utlänning likställd med svensk medborgare. I regel föreligger jämställdhet också i fråga om rätt till sociala förmåner.
Mot de fri- och rättigheter som utlänning åtnjuter i Sverige svarar en rad skyldigheter. Utlänning är sålunda liksom svensk medborgare skyldig att rätta sig efter landets lagar och dess myndigheters beslut. Om han begår brott här i landet, har han att svara därför enligt svensk lag och inför svensk domstol, och detsamma gäller om han begår brott utom riket och har hemvist i Sverige. Utlänning är dessutom skyldig att iaktta de särskilda villkor som gäller för hans rätt att vistas och arbeta i Sve rige. Underlåter han att söka tillstånd som krävs, kan han dömas till böter, om det inte finns skäl att på denna grund avlägsna honom här ifrån.
Utlänning är vidare i princip skattskyldig i Sverige enligt samma reg ler som gäller för svensk medborgare.
I fråga om skyldigheter intar utlänning i ett viktigt avseende en sär ställning i förhållande till svensk medborgare. Rätt och skyldighet att delta i rikets försvar gäller enligt värnplikts- och civilförsvarslagarna endast svensk medborgare. Kungl. Majit äger dock förordna om civilförsvarsplikt även för utlänning som vistas här.
Av denna redovisning framgår, vilket även framhålls i den aktuella motionen, att invandrare i de flesta avseenden tillerkänts samma rättig
heter som svenska medborgare. De politiska rättigheterna att delta i all männa val och i samhällets — statens liksom kommunernas styrelse är däremot förbehållna svenska medborgare. Bland de stadganden som berör denna fråga kan främst nämnas riksdagsordningen § 14 (rösträtt vid val till riksdagen) och § 26 (valbarhet till riksdagsledamot) samt kommunallagen (1953: 753) 6 § (rösträtt vid val av kommunfullmäktige), 7 § (valbarhet till kommunfullmäktige), 32 § (valbarhet till kommun styrelsen) och 45 § (valbarhet till vissa kommunala nämnder). Lagen (1950: 382) om svenskt medborgarskap innehåller de regler som avgör vil ka personer som är svenska medborgare. Lagen reglerar också med stöd av § 33 regeringsformen ordningen och villkoren för invandrares natura lisation, dvs. upptagande till svensk medborgare. Sålunda naturaliserad utlänning åtnjuter enligt nämnda grundlagsstadgande samma rättigheter och förmåner som infödd svensk medborgare, dock utan att kunna ut nämnas till ledamot av statsrådet.
De närmare bestämmelserna om villkoren för naturalisation ges i 6 § medborgarskapslagen. Huvudregeln är att utlänning, som fyllt aderton åx, sedan sju år har hemvist här i riket, fört en hederlig vandel samt har möjlighet att försörja sig och sin familj, efter ansökan kan upptagas till svensk medborgare. Om vissa särskilda skäl föreligger — såsom att det medför gagn för riket att sökanden upptages till svensk medborgare, att denne förut ägt svensk medborgarskap eller är gift med svensk med borgare, eller det eljest med hänsyn till sökandens förhållanden förelig ger särskilda skäl för dennes upptagande till svensk medborgare — kan dispens ges från de nyssnämnda naturalisationsvillkoren. Medborgar skap i nordiskt land är vidare ett särskilt skäl i och för sig för dispens från kravet på sjuårig hemvist.
Tidigare riksdagsbehandling av frågan
I ett motionspar (/: 94 och II: 139) vid 1968 års riksdag hemställdes om tilläggsdirektiv till grundlagberedningen med uppdrag att överväga och utreda frågan om rätt för i Sverige bosatta utländska medborgare att delta i allmänna val, i första hand i landstings- och kommunalval, i andra hand även i riksdagsval. Utskottet (KU 1968: 10) fann att motio närerna anfört flera beaktansvärda synpunkter. Då vallagstiftningens utformning ändock var föremål för en allmän översyn genom grund lagberedningen borde enligt utskottets mening även denna fråga kunna upptas till överväganden, som emellertid borde vara helt förutsättnings lösa. Utskottet framhöll vidare att det inte var berett att då inta någon ståndpunkt i sakfrågan och att prövningen borde begränsas till att gälla kommunalval. Utskottet hemställde att riksdagen skulle anhålla hos Kungl. Maj:t att ifrågavarande motioner överlämnades till grundlag-
1* Riksdagen 1971. 4 sami. N r 47— 49
beredningen. En ledamot (h) avgav blank reservation. Riksdagen följde utskottet.
Ytterligare motioner vid årets riksdag
I detta sammanhang kan nämnas att vid årets riksdag väckts och till höstsessionen uppskjutits även andra motioner rörande bl. a. den i detta betänkande behandlade frågan om politiska rättigheter för utlänningar i Sverige. Sålunda behandlas motionen 1971: 158 av herr Helén m. fl. (fp) angående utlännings förvärv av svenskt medborgarskap av inrikesutskottet (InU 1971: 26) och motionen 1971: 134 av herr Helén m. fl. (fp) angående invandrarnas situation av utbildningsutskottet (UbU 1971: 28).
Utskottet
Grundlagberedningen, som bl. a. har att behandla frågan om kommu nal rösträtt för här i riket bosatta utlänningar, avser enligt vad utskottet inhämtat att i stället rekommendera att väntetiden för erhållande av svenskt medborgarskap förkortas. Utskottet biträder denna ståndpunkt och understryker önskvärdheten av att åtgärder övervägs för en väsent lig förkortning av den erforderliga väntetiden för invandrare, som ge nom naturalisation önskar bli svensk medborgare. Med hänsyn till det förslag i saken som kan väntas från grundlagberedningen under första delen av år 1972 torde något riksdagsinitiativ inte vara erforderligt.
Utskottet hemställer
att riksdagen förklarar motionen 1971: 227 besvarad med vad
utskottet anfört.
Stockholm den 2 november 1971 På konstitutionsutskottets vägnar GEORG PETTERSSON
Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Adamsson* (s), Nelander (fp), Henningsson (s), fru Thunvall (s), herrar Boo (c), Mossberg (s), W emer i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Fiskesjö (c), Norr by i Åkersberga (fp), Olsson i Sundsvall (c) och Wictorsson* (s).
* Ej närvarande vid justeringen.