Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner om vidgad rätt för utlandssvenskar att deltaga i allmänna val

Nr 49

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner om vidgad rätt för utlandssvenskar att deltaga i allmänna val.

Motionerna

I detta betänkande behandlas följande motioner, vilka alla avser att en vidgad krets av utomlands bosatta svenska medborgare (utlands­ svenskar) skall få rätt att delta i allmänna val: 1971: 7 av herr Wemer i Malmö m. fl. (m); 1971: 526 av herrar Boo (c) och Larsson i Luttra (c); 1971: 538 av fröken Ljungberg (m); samt 1971: 554 av fru Thorsson m. fl. (s). Hemställan avser i m o t i o n e n 1 9 7 1 : 7, som rör utlandssvenska sjömäns rösträtt: »att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte hemställa att Kungl. Maj:t måtte överlämna förevarande motion till 1965 års valtekniska utredning»; i m o t i o n e n 1 9 7 1 : 5 2 6: »att riksdagen beslutar att utomlands bosatta svenska medborgare, som är myndiga och innehar giltigt svenskt pass, äger delta i riksdagsval och folkomröstningar i Sverige, om de någon gång varit kyrkobokförda här i landet»; i m o t i o n e n 1 9 7 1 : 5 3 8: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa att valtekniska utredningen får i uppdrag att un­ dersöka möjligheten att senarelägga tidpunkten för ingivande av ansö­ kan om att bli upptagen i den särskilda röstlängden för utlandssvens­ kar»; samt i m o t i o n e n 1 9 7 1 : 5 5 4: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om åtgärder för att bereda svenska tjänstemän i officiella internationella organisationer varav Sverige är medlem röst­ rätt på samma grunder som utlandsplacerade tjänstemän i utrikesför­ valtningen».

Av dessa motioner framför endast den förstnämnda, motionen 1971: 7, synpunkter som inte behandlats under de senaste åren. Motionären an­ för bl. a. att åtskilliga medborgare i den speciella grupp av utlandssvens­ kar som svenska handelsflottans folk utgör, vilka inte själva tagit initia­ tivet till sin utvandring, trots att de betalar sin sjömansskatt till den svenska staten efter fem år förlorar sin rösträtt. Med tanke på att vårt i utlandet bosatta sjöfolk går miste om en rad sociala och andra förmå­ ner vore det, enligt motionären, en akt av enklaste rättfärdighet att dessa svenskar oberoende av femårsgränsen finge behålla sin rösträtt. Vidare kan nämnas att i motionen 1971: 538 tas upp den tidigare

inte närmare diskuterade frågan om t i d p u n k t e n för ingivande av ansökan om att upptas i den särskilda röstlängden för utlandssvenskar. Som framgår av ovan redovisade hemställan föreslår motionären att valtekniska utredningen skall undersöka möjligheten att senarelägga denna tidpunkt, därest skyldigheten att inlämna dylik särskild ansökan anses böra bibehållas.

Gällande ordning och tidigare riksdagsärenden

Regler om rösträtt för utlandssvenskar infördes 1967 i lagen (1920: 796) om val till riksdagen och tillämpades första gången vid 1968 års val. De grundläggande bestämmelserna finns i 53 a, b och c §§. De in­ nebär att vid sidan av den vanliga röstlängden skall upprättas särskild röstlängd för personer som ej är mantalsskrivna i riket. I denna kan, efter skriftlig ansökan före viss tidpunkt, utomlands bosatta svenska medborgare bli upptagna, om de varit kyrkobokförda i Sverige någon gång under de fem kalenderår som närmast föregått det år då röst­ längden upprättas. Reglernas innehåll i övrigt, som ingående redovisats i tidigare riksdagsärenden, förbigås här. Härvid kan hänvisas främst till propositionen 1967: 145 och till utskottets utlåtande 1967: 55 över den­ na samt till utskottets utlåtande 1968: 8 över ett flertal motioner som väcktes det året om ändringar i de ifrågavarande reglerna. Sistnämnda motioner avstyrktes av utskottet och avslogs av riksdagen. Nio ledamö­ ter (4 fp, 3 h och 2 c) reserverade sig till förmån för en regel, enligt vilken en utlandssvensk skulle få bli upptagen i särskild röstlängd, om han någon gång varit kyrkobokförd i riket. Då frågan även 1969 upp­ togs i ett flertal motioner förklarade utskottet i sitt utlåtande (KU 1969: 27) att ytterligare erfarenhet borde vinnas av reglernas tillämpning före ett initiativ till ändring av dessa regler. Tio ledamöter (4 fp, 3 c och 3 m) reserverade sig till förmån för en ändring i vallagen, varigenom envar som »någon gång varit här kyrkobokförd» skulle få rätt att bli upptagen i särskild röstlängd. Kamrarna följde utskottet. Då frågan återkom vid 1970 års riksdag uttalade utskottet (KU 1970: 10) att då valtekniska utredningen arbetade på ett förslag till ny vallagstiftning, vilket förvän­ tades bli framlagt under 1971, borde en förutsättningslös prövning av möjligheterna att vidga den krets av utlandssvenskar, som kan delta i val till riksdagen, ske i detta sammanhang. Fem ledamöter (4 fp och 1 m) reserverade sig till förmån för samma ändringsförslag som tidigare fram­ förts. I enlighet med utskottets förslag beslöt riksdagen (rskr 1970: 79) att dels avslå de då aktuella motionerna, dels tillkännage för Kungl. Maj:t som sin mening vad utskottet anfört om en förutsättningslös prövning av möjligheterna att vidga kretsen av utlandssvenskar som kan delta i val till riksdagen.

Valtekniska utredningen

1965 års valtekniska utredning arbetar f. n. på ett förslag till helt ny vallagstiftning. Ett förslag till ny lag om val till riksdagen avgavs redan 1969 i betänkandet »Ny valteknik» (SOU 1969: 19). Detta förslag blev dock inte framlagt för riksdagen. Orsaken härtill var att för förslagets genomförande erforderlig maskinell utrustning inte med säkerhet kunde påräknas bli färdig till 1970 års val. Förslaget innebar emellertid inte någon ändring i gällande regler för utlandssvenskarnas rösträtt. Utred­ ningen har nyligen lagt fram ännu ett betänkande »Maskinell teknik vid de allmänna valen» (SOU 1971:72). Sedan Kungl. Maj:t i mars 1970 till utredningen överlämnat riksdagens ovan berörda skrivelse (1970: 79) rörande prövningen av möjligheterna att vidga den krets av utlands­ svenskar som kan delta i val till riksdagen avser utredningen att i den närmast förestående utredningsetappen behandla denna fråga. Betän­ kande i den delen väntas bli framlagt i början av nästa år.

Utskottet

Genom lagändringar år 1967 erhöll vissa utomlands bosatta svenska medborgare möjlighet att utöva rösträtt i val till riksdagen. Som framgår av den ovan lämnade redogörelsen har 1965 års valtekniska utredning att förutsättningslöst pröva möjligheterna att vidga den krets av utlands­ svenskar som kan delta i dylika val. Det kan förutsättas att valtekniska utredningen kommer att överväga även de frågor som aktualiserats i motionsyrkandena utan att något särskilt initiativ från riksdagens sida behöver tas. I detta läge finner utskottet ej skäl till någon riksdagens åtgärd i anledning av förevarande motioner. Utskottet hemställer att riksdagen förklarar motionerna 1971:7, 1971:526, 1971:538 och 1971: 554 besvarade med vad utskottet anfört.

Stockholm den 2 november 1971 På konstitutionsutskottets vägnar GEORG PETTERSSON

Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Adamsson* (s), Nelander (fp), Henningsson (s), fru Thunvall (s), herrar Boo (c), Mossberg (s), Wemer i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Fiskesjö (c), Norrby i Åkersberga (fp), Olsson i Sundsvall (c) och Wictorsson* (s).

* Ej närvarande vid justeringen.