Maskinell teknik vid de allmänna valen

ONC

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

Maskinell teknik vid de allmänna valen

Betänkande IV av 1965 års valtekniska utredning Stockholm 1971

Statens offentliga utredningar 1971

Kronologisk förteckning

1. SOU 7 1 . Handbok för det officiella utredningstrycket. Beckman. Fi. 2. Post- och Inrikes Tidningar. Norstedt & Söner. J u . 3. Veterinärdistriktsindelningen, m m. Svenska Reproduktions AB. J o . 4. Kommunala val. Esselte. C. 5. Svensk industri under 70-talet med utblick mot 8 0 talet. Bilaga 2. Esselte. Fi. 6. Ny sjömanslag. Esselte. K. 7. Finansiella tillväxtaspekter 1960-1975. 1970 års långtidsutredning. Bilaga 4. Esselte. Fi. 8. Arbetskraftsresurserna 1965-1990. 1970 års långtidsutredning. Bilaga 1. Esselte. Fi. 9. Större företags offentliga redovisning. Esselte. Fi. 10. Snatteri. Berlingska Boktryckeriet, Lund. J u . 1 1 . Ett nytt bilregister. Göteborgs Offsettryckeri A B . K. 12. M iljövården i Sverige under 70-talet. 1970 års långtidsutredning. Bilaga 8. Esselte. Fi. 13. Utvecklingstendenser inom offentlig sektor. 1970 års långtidsutredning. Bilaga 6. Esselte. Fi. 14. Varuhandeln fram till 1975.1970 års långtidsutredning. Bilaga 3. Esselte. Fi. 15. Förslag till aktiebolagslag m.m. Tryckeribolaget. J u . 16. Regional utveckling och planering. 1970 års långtidsutredning. Bilaga 7. Esselte. Fi. 17. Malm - J o r d - Vatten. Svenska Reproduktions A B . I. 18. Mått och vikt. Norstedt & Söner. Fi. 19. Familjepensionsfrågor m.m. Berlingska Boktryckeriet, Lund. S. 20. Europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väg. (ADR) Betänkande I. Norstedt & Söner. K. 2 1 . Europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väg. (ADR) Bilaga A. Norstedt & Söner. K. 22. Europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väg. (ADR) Bilaga B. Norstedt & Söner K. 23. Europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väg. (ADR) Register m.m. Norstedt & Söner. K. 24. Vuxenpedagogisk forskning och utbildning. Berlingska Boktryckeriet, Lund. U. 25. Boendeservice 3. Kommunstudien. Esselte. In. 26. Boendeservice 4. Projektstudien. Esselte. In. 27. Boendeservice 5. Totalkostnadsstudien. Esselte. In. 28. Boendeservice 6. Strukturstudien. Esselte. In. 29. Kyrkan kostar. Göteborgs Offsettryckeri A B . U. 30. Sjömanspension. Göteborgs Offsettryckeri A B . K. 3 1 . Den svenska betalningsbalansstatistiken. Esselte. Fi. 32. Valutareserven och utrikeshandelns finansiella struktur. Bilaga till Den svenska betalningsbalansstatistiken. 33. Fri affärstid. Göteborgs Offsettryckeri A B . H. 34. Lastbil och Taxi. Beckman. K. 35. Den fria rörligheten för personer inom EEC. Esselte. In. 36. Produktionsresurser för tv och radio i utbildningen. Esselte. U.

A n m . Om särskild tryckort ej anges är tryckorten Stockholm.

37. Konsumentpolitik-riktlinjer och organisation. Tryckeribolaget. H. 38. Särskildatandvårdsanordningarförvissapatientgrupper. Göteborgs Offsettryckeri A B . S. 39. Den svenska köpkraftsfördelningen 1967. Berlingska Boktryckeriet, Lund. In. 4 0 . Export och import 1 9 7 1 - 1 9 7 5 . 1970 års långtidsutredning. Bilaga 5. Esselte. Fi. 4 1 . Ny domstolsadministration. Göteborgs Offsettryckeri AB. Ju. 4 2 . Försäkring och annat kontant stöd vid arbetslöshet. Esselte. In. 4 3 . Arbetskraftens struktur och dimensioner. Esselte. In. 4 4 . Bilagor till KSA-utredningens betänkande. Esselte. In. 4 5 . Utsökningsrätt X I . Norstedt & Söner. J u . 4 6 . Teknisk översyn av kapitalbeskattningen. Norstedt & Söner. Fi. 4 7 . Psykologiska urvalsmetoder inom statsförvaltningen. Göteborgs Offsettryckeri A B . Fi. 4 8 . Personurval med hjälp av psykologiska undersökningar. Göteborgs Offsettryckeri A B . Fi. 4 9 . Unga lagöverträdare I. Esselte. J u . 50. Räddningstjänst. Göteborgs Offsettryckeri A B . C. 5 1 . Invandrarutredningen I. Göteborgs Offsettryckeri A B . In. 52. Byggandets industrialisering. Beckman. In. 53. Lärarnas arbete. En statistisk arbetstidsstudie. Göteborgs Offsettryckeri A B . U. 54. Lärarnas arbete. Bilaga I. Tekniska rapporter. Göteborgs Offsettryckeri A B . U. 5 5 . Lärarnas arbete. Bilaga I I . Tabeller. Göteborgs Offsettryckeri AB. U. 56. Handräckning inom försvaret. Esselte. Fö. 57. Utbildning av vissa värnpliktiga i stabstjänst. Esselte. Fö. 58. Rätten till abort. Göteborgs Offsettryckeri A B . J u . 59. Högsta domstolens kansli. Göteborgs Offsettryckeri AB. Ju. 60. Universitetsstudier utan examen. Göteborgs Offsettryckeri A B . U. 6 1 . Val av utbildning och yrke. Göteborgs Offsettrycken A B . U. 62. Högre utbildning och arbetsmarknad. Göteborgs Offsettryckeri A B . U. 63. Vintersjöfart. Beckman. K. 6 4 . Sanering I. Esselte. In. 65. Sanering II. Bilagor. Esselte. In. 66. Mellanölsfrågan. Göteborgs Offsettryckeri A B . Fi. 67. Ränteomfördelning och vinstutdelning. Göteborgs Offsettryckeri A B . In. 68. Läkartjänster. Göteborgs Offsettryckeri A B . S. 69. Näringspolitiken — ny verksorganisation. Göteborgs Offsettryckeri A B . H. 70. Plan och prognos. 1970 års långtidsutredning. Bilaga 9. Esselte. Fi. 7 1 . Bokskogens bevarande. Svenska Reptoduktions A B . Jo. 72. Maskinell teknik vid de allmänna valen. Göteborgs Offsettryckeri A B . J u .

Statens offentliga utredningar 1971:72 Justitiedepartementet

Maskinell teknik vid de allmänna valen

Betänkande IV av 1965 års valtekniska utredning Stockholm 1971

Göteborgs Offsettryckeri A B , Sthlm 71.248 S

Innehåll

Skrivelse till Statsrådet och Chefen för justitiedepartementet

4.5 Kapitel 1 Utredningsuppdraget . . . .

7 Kapitel 2 Sammanfattning

2.1 2.2 2.3 2.4

10 10 11

2.5 2.6

Inledning Valsedlarna Röstning i vallokal Röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg . Sammanräkning och kontrollförfarande Övriga förslag

Information om det nya valsystemet

27 Kapitel 5 Valsedlarna. Utformning, framställning och tillhandahållande . .

val

12 13

5.2 Kapitel 3 1969 års förslag och remissyttrandena 14 3.1 3.2

1969 års förslag Remissyttrandena

14 15

Kapitel 4 Allmänna överväganden . .

4.1 4.2

4.4 Utgångspunkter Maskinell sammanräkning av de kommunala valen Vallokalsrösterna. Sammanräkningsorganisation och redovisning Poströsterna 4.4.1 Tid för poströstning och sammanräkningsorganisation 4.4.2 Valdistriktsvis redovisning av poströsterna . . .

SOU 1971:72

Inledning 5.1.1 Gällande bestämmelser . 5.1.2 1969 års förslag 5.1.3 Remissyttrandena över 1969 års förslag 5.1.4 Valsedlarna vid 1970 års

22 24

24 26

Utredningens överväganden . . 5.2.1 Inledning 5.2.2 Införande av hålkortsvalsedlar i nuvarande valsedelssystem 5.2.3 Allmänna synpunkter på ett valsedelssystem . . . 5.2.4 Ett alternativt valsedelssystem 5.2.5 Sammanfattande synpunkter

Kapitel 6 Röstning och rösträttskontroll 6.1 6.2 6.3

Gällande bestämmelser m m . . 1969 års förslag Utredningens överväganden . . 6.3.1 Inledning 6.3.2 Öppethållande 6.3.3 Röstkort 6.3.4 Röstningen

28 28 29 30 30

31 31

32 32 33 35

40 40 40 41 41 41 42 43 3

6.3.4.1 Vallokal 6.3.4.2 Postanstalt . . . . 6.3.4.3 Utlandsmyndighet 6.3.4.4 Fartyg 6.3.5 Transport av valboxar . 6.3.5.1 Vallokaler . . . . 6.3.5.2 Postanstalter . . 6.3.6 Kontrollrutiner 6.3.7 Kontroll av valsedlarnas riktighet Kapitel 7 Röstsammanräkning mandatfördelning 7.1

8.2 8.3 8.4

44 45 45 45 45 45 46

och

Inledning 7.1.1 Gällande bestämmelser . 7.1.2 1969 års förslag Utredningens överväganden . . 7.2.1 Maskinell sammanräkning 7.2.2 Sammanräkningsorganisation 7.2.3 Reservrutiner

Kapitel 8 Schematisk plan över röstning och sammanräkning 8.1

43 44

Förfarandet till och med valnatten 8.1.1 Behandling av vallokalsröster 8.1.2 Behandling av poströster

Särskilt yttrande av experterna Carlsson och Ekstam Bilagor

48 48 48 49

1 Utredningens skrivelse till postverket 2 Postverkets skrivelse med bilagor . . 3 Datororter 4 Åtagande av IBM Svenska AB . . . . 5 Förslag till röstkort 6 Förslag till valsedlar 7 Exempel på valsedlar som använts vid val av kårfullmäktige för Umeå studentkår 8 Informationsbroschyr "Kårval nytt röstsätt" 9 Valbox

49 50 50

81 82 82 83 83

86 88 109 111 112 113

116 120 123

52 52 60 66 68 70

Kapitel 9 Praktiska prov med den nya valapparaturen

9.1 9.2 9.3

Umeå studentkår Val på pensionärshem Sammanfattning

76 77 78

Kapitel 10 Vissa specialfrågor

79 79

48 Framkörning av slutresultat . . Kontroller efter valnatten . . . Namnfördelning och avslutning

Röstlängdsförfarandet 10.1.1 Gällande bestämmelser . 10.1.2 Synpunkter på den gäl-

lande ordningen 10.1.3 Röstlängdsförfarande med kyrkobokföringen som grund Valnämnden 10.2.1 Inledning 10.2.2 Överväganden och förslag Kungörelse om val

SOU 1971:72

Till Statsrådet och Chefen för justitiedepartementet

Genom beslut 15.1.1965 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för justitiedepartementet att tillkalla högst sex sakkunniga att utreda vissa tekniska valfrågor. Med stöd av detta bemyndigande tillkallades följande sakkunniga att verkställa utredningen, nämligen numera lagmannen Björn Widegren, ordförande, ledamoten av riksdagen, ombudsmannen Thure Dahlberg, byrådirektören Stig Lundgren, ledamoten av riksdagen, lantbrukaren N. Yngve Nilsson, dåvarande ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören Olaus Nyberg och ledamoten av riksdagen, lantbrukaren Ivan Svanström. De sakkunniga antog namnet 1965 års valtekniska utredning. Till sekreterare fr. o. m. 10.5.1965 förordnades 13.4.1965 hovrättsassessorn Per-Erik Nilsson. Till ny sekreterare förordnades fr. o. m. 10.11.1969 numera avdelningsdirektören Per-Ola Larsson. Nilsson förordnades samtidigt att biträda utredningen som expert. Utredningen har tidigare avlämnat betänkandena (SOU 1965:74) Gemensam valdag, (SOU 1967:27) Förtidsröstning och gemensamma tvädagarsval och (SOU 1969:19) Ny Valteknik. I sistnämnda betänkande lade utredningen fram förslag om övergång till maskinell teknik i valförfarandet för riksdagsvalens del. SOU 1971:72

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande 29.10.1969 uppdrog chefen för justitiedepartementet i tilläggsdirektiv åt utredningen att vidareutveckla det föreslagna systemet, bl. a. så att den maskinella tekniken kunde användas även för de kommunala valen. Vid utförandet av detta uppdrag har utredningen förutom av Nilsson biträtts av följande experter nämligen numera departementsrådet Nils Olof Wentz (förordnad 23.4.1968), numera avdelningschefen Ulf Carlsson och avdelningschefen Gunnar E. Ekstam (förordnade 10.5.1968), numera avdelningsdirektören Kenny Thärnström (förordnad 27.3.1969), byrådirektören Karl Axel Eriksson (förordnad 12.3.1970). Därjämte har Larsson före sitt förordnande till sekreterare biträtt utredningen som expert (förordnande 27.3.1969). Dessutom har utredningen biträtts av organisationskonsulten Bengt Bohman. Utredningen har i vissa frågor överlagt med företrädare för de i riksdagen representerade politiska partiernas kanslier. Chefen för justitiedepartementet har uppdragit ät Svenska Utvecklings AB att ansvara för framtagandet av den föreslagna valapparaturen. Utredningen får härmed överlämna sitt betänkande Maskinell teknik vid de allmänna valen. 1 betänkandet föreslär utredningen 5

att maskinell teknik skall användas vid de allmänna valen med undantag av kyrkofullmäktigvalen. För utredningen återstår att pröva reglerna för kyrkofullmäktigvalen och vissa andra frågor som överlämnats till utredningen. Till betänkandet har fogats ett särskilt yttrande av experterna Ekstam och Carlsson. Stockholm 27.8.1971 Björn Widegren Thure Dahlberg Stig Lundgren N Yngve Nilsson Olaus Nyberg Ivan Svanström /Per-Ola Larsson

6 SOU 1971:72

1 Utredningsuppdraget

Vägledande för utredningens arbete har varit framför allt de tilläggsdirektiv som innefattas i chefens för justitiedepartementet anförande till statsrådsprotokollet 24.10.1969. Tidigare direktiv till utredningen finns redovisade i betänkandena (1965:74) Gemensam valdag och (1969:19) Ny valteknik. I de nämnda tilläggsdirektiven anförde chefen för jus titiedepartem en te t följ a nd e. 1965 års valtekniska utredning har i sitt betänkande III Ny valteknik (SOU 1969:19) lagt fram förslag om övergång till ett valförfarande som bygger på användning av maskinella hjälpmedel. I korthet innebär förslaget följande. Valsedlarna får formen av hålkort, som skall räknas maskinellt. Vid röstningen ersätts valkuverten av specialkonstruerade kassetter. Sedan väljaren stoppat in sin valsedel i en kassett, överlämnar han kassetten till valförrättaren, som skjuter in kassetten i en likaledes specialkonstruerad valbox. Valförrättaren trycker därefter ned en manöverarm pä valboxen, varvid valsedeln förs över från kassetten till valboxen utan att valhemligheten röjs. Kassetten kan därefter användas av en ny röstande. Räkningen av rösterna koncentreras till räkningscentraler, dit valmaterialet förs omedelbart efter röstningens slut. Transporten av valsedlarna sker direkt i valboxen. Förfarandet används även vid röstning på postanstalt. Enligt utredningens förslag skall det nya systemet tillämpas första gängen vid riksdagsvalet år 1970. Beträffande de samtidiga kommunalvalen föreslår utredningen att röstavgivningen skall äga rum i samma former som vid riksdagsvalet men att röstsammanSOU 1971:72

räkningen liksom hittills skall ske manuellt. Utredningen fortsätter sitt arbete och har som nästa punkt på sitt program att utarbeta ett system för maskinell sammanräkning även av de kommunala valen. Utredningens betänkande har remissbehandlats och därvid i det stora hela fått ett gynnsamt mottagande. Inom justitiedepartementet har arbetet fortsatts med sikte på att en proposition i huvudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag skulle läggas fram för riksdagen under hösten 1969. Emellertid har det nyligen visat sig att Facit AB, som skulle tillverka den specialkonstruerade valapparaturen, inte längre kan garantera leverans av tillräckligt antal valboxar och kassetter till 1970 års val. I detta läge har övergången till den nya tekniken måst skjutas upp till år 1973. Uppskovet bör uttnyttjas till att låta valtekniska utredningen vidareutveckla det föreslagna systemet och för att ytterligare förbereda övergången till detta. Det kan härvid bli aktuellt att företa jämkningar i de lösningar som utredningen har föreslagit när systemet byggs ut till att omfatta maskinell sammanräkning även av de kommunala valen. I det fortsatta utvecklingsarbetet bör vidare beaktas synpunkter och uppslag som har kommit fram vid remissbehandlingen. Det är framför allt i två hänseenden som kritik har riktats mot utredningens förslag. Dels har det ansetts vara en brist att förslaget inte innebär redovisning av valresultatet valdistnktsvis. Dels har det framställts önskemål om att resultat frän de kommunala valen skall kunna lämnas redan på valdagens kväll. Det sistnämnda önskemålet bör bli tillgodosett i och med att man genomför maskinell sammanräkning av de kommunala valen. Vad 7

beträffar den valdistriktsvisa redovisningen av valresultatet visar undersökningar som gjorts inom justitiedepartementet att man bör kunna åstadkomma en sådan redovisning genom att i större utsträckning än utredningen har tänkt sig använda datamaskiner för sammanräkningen. Undersökningarna visar dessutom att man i det föreslagna systemet inte behöver avsluta poströstningen redan på fredagen före valdagen utan kan låta den pågå t. o. m. valdagen utan att man därigenom äventyrar möjligheterna till snabba och rättvisande besked om valresultatet. Jag vill desssutom inte hålla för uteslutet att den snabba utvecklingen bl. a. på datateknikens område kan erbjuda möjligheter att ytterligare utveckla och förbättra det föreslagna systemet. Givetvis bör sådana möjligheter tas till vara i det fortsatta arbetet. En fråga som bör särskilt undersökas vid det fortsatta utredningsarbetet gäller möjligheterna att minska antalet valsedlar som framställs till valen. De nuvarande formerna för distribution av valsedlar till väljarna leder till att åtgången på valsedlar blir mångdubbelt större än som behövs för själva röstningen. Det torde inte vara en överdrift att räkna med att det vid tre samtidiga val kommer att framställas mer än 500 milj. valsedlar, om inte distributionsformerna ändras. Detta antal bör jämföras med att själva röstningen i de tre valen inte kräver mer än ca 15 milj. valsedlar. För framställningen av de hålkortsvalsedlar som skall användas i det nya systemet finns endast ett mycket begränsat antal tillverkare, och valsedelsupplagorna får därför stor betydelse för den tid som går åt för att få fram valsedlarna. Ju större valsedelsupplagorna blir, desto tidigare måste valsedlarna beställas. Härtill kommer att hålkortsvalsedlarna ställer sig dyrare i framställning än de nu använda typerna av valsedlar och att en begränsning av valsedelsupplagorna kan innebära en besparing både för staten och för partierna. Det är därför önskvärt att finna sådana former för distribution av valsedlar att valsedelsupplagorna minskar utan att vare sig väljarnas möjligheter att få tag i önskad valsedel eller partiernas möjligheter att sprida information om sina valsedlar försämras. Utredningens förslag till valtekniskt system bör läggas fram före mitten av år 1971. Ett grundvillkor för det nya valtekniska systemet är att kassetterna och valboxarna fungerar på ett fullt tillfredsställande sätt. De prototyper som den tilltänkte tillverkaren har konstruerat innefattar i och för sig 8

en bra lösning av de rent tekniska delarna av systemet. Emellertid måste man även när det såsom här är fråga om relativt okomplicerade tekniska apparater räkna med att konstruktionens tillförlitlighet inte kan absolut garanteras förrän man har varit i tillfälle att i praktiska prov testa apparater som framställts i serieproduktion. Det rådrum som nu har uppstått bör därför utnyttjas för att pä ett så realistiskt sätt som möjligt prova ut serieproducerade kassetter och valboxar. En sådan utprovning bör också utnyttjas för att ge administrativa erfarenheter av det nya systemet inför 1973 års val. Valtekniska utredningen bör i samråd med centrala valmyndigheten utarbeta planer för en sådan utprovning. Tidsmässigt bör utprovningen förläggas så att dess resultat kan beaktas när statsmakterna skall ta ställning till den nya valtekniken, vilket bör ske under våren 1972. I valtekniska utredningens uppgifter ingår en lagteknisk modernisering av vallagstiftningen. Ett stort steg i denna riktning har tagits genom det förslag till lag om val till riksdagen som utredningen har utarbetat. Den omständigheten att den nya tekniken redan från början kommer att tillämpas på alla de tre samtidiga valen talar emellertid för att man nu går in för att åstadkomma en gemensam vallag för riksdagsvalen och de kommunala valen. En mera systematisk fördelning av lagreglerna beträffande val än som nu gäller bör därvid kunna åstadkommas. Det torde sålunda vara lämpligt att en ny vallag begränsas till att omfatta de rent valtekniska reglerna rörande riksdagsval samt stads- och kommunalfullmäktigval. De materiella reglerna om mandatfördelning, inbegripet reglerna om utseende av representanter på partiernas mandat, bör i sä fall tas in i den författning som närmast innehåller reglerna för ifrågavarande representation, d. v. s. i resp. riksdagsordningen, landstingslagen samt kommunallagen och kommunallagen för Stockholm. Även inom andra utredningar än valtekniska utredningen, såsom grundlagberedningen och kommunalvalskommittén, behandlas frågor som kan få betydelse för det fortsatta reformarbetet på den lagtekniska sidan av vallagstiftningen. Det synes därför mest ändamålsenligt att arbetet på modernisering av vallagstiftningen fortsätts inom justitiedepartementet och där bedrivs i nära kontakt med de olika utredningarna. Valtekniska utredningens uppdrag bör således inte omfatta den fortsatta lagtekniska moderniseringen av vallagstiftningen. Min avsikt är att arbetet SOU 1971:72

inom departementet skall bedrivas sä att förslag till ny lagstiftning på valområdet kan läggas fram samtidigt som valtekniska utredningen presenterar sina slutliga förslag beträffande valsystemet.

SOU 1971:72

2 Sammanfattning

2.1 Inledning År 1969 lade utredningen i betänkandet Ny valteknik (SOU 1969:19) fram förslag till ett nytt valförfarande där maskinella hjälpmedel utnyttjades vid både röstning och sammanräkning. Förslaget, som i första hand tog sikte på riksdagsvalen, fick ett i stort sett positivt mottagande vid remissbehandlingen, och enligt de ursprungliga planerna skulle det nya förfarandet ha tillämpats första gången vid 1970 års val. Dessa planer kunde emellertid inte realiseras på grund av förseningar vid tillverkningen av de maskinella hjälpmedlen. I tilläggsdirektiv 24.10.1969 fick utredningen i uppdrag att utnyttja det nödtvungna uppskovet med reformens genomförande för att vidareutveckla och förbättra det föreslagna systemet med sikte på ett genomförande till 1973, varvid den maskinella tekniken skulle komma till användning fullt ut inte bara för riksdagsvalet utan även för de samtidiga landstings- och kommunfullmäktigvalen. I föreliggande betänkande redovisar utredningen resultatet av detta arbete. Det förslag som utredningen nu lägger fram bygger alltså på de grundläggande systemlösningar som anvisades i 1969 års betänkande. De allmänna utgångspunkterna för arbetet i denna etapp har sålunda varit dels att röstningen i såväl vallokal som på postanstalt skall ske med användande av valboxar och kassetter, dels att sammanräkningen av 10

rösterna skall ske maskinellt i särskilt inrättade räkningscentraler och dels att ett i princip fullständigt valresultat - i första hand såvitt gäller mandatens fördelning mellan partierna - skall föreligga redan under valnatten. Utredningsarbetet har vidare syftat till att utforma systemet så att valresultaten kan redovisas valdistriktsvis och så att poströstning kan ske även på valdagen. Det förslag som utredningen nu lägger fram innebär att samtliga dessa krav tillgodoses. Utredningen föreslår även andra förbättringar i förhållande till 1969 års förslag, bl. a. ett förenklat kontrollförfarande. Den utformning som utredningen sålunda gett kontrollförfarandet ger som en biprodukt möjlighet att redovisa även poströsterna valdistriktsvis. 2.2 Valsedlarna Enligt förslaget skall standardiserade valsedlar i form av hålkort användas vid alla de samtidiga valen. Valsedlarna, som skall vara gula för riksdagsval, blå för landstingsval och vita för kommunfullmäktigval, framställs av statsverket och tillhandahålls partier och andra efter beställning. Centrala valmyndigheten skall ansvara för valsedelsframställningen. Valsedlar som partierna beställer förses vid framställningen dels med partibeteckning, kandidatnamn osv. i klartext enligt partiernas önskemål, dels med maskinläsbar information för parti, slag av val och för den kandidatgrupp (listtyp) som sedel gäller för SOU 1971:72

(maskinläsbara valsedlar). Dessutom tillhandahåller statsverket för partier som är representerade i riksdagen valsedlar till samtliga tre val som endast upptar partibeteckning och uppgift om det slag av val sedeln avser i klartext och i maskinläsbar form men som i övrigt är blanka (partimarkerade valsedlar), samt valsedelsblanketter på vilka väljarna själva kan fylla i partibeteckning och kandidatnamn (ifyllningsvalsedlar). Förändrar en väljare innehållet i en maskinläsbar sedel eller skriver han till namn på en partimarkerad valsedel, skall han trycka ut ett förmarkerat fält. Underlåter han detta beaktas inte förändringen eller de namn som han kan ha försett valsedeln med. Utredningen föreslår i förhållande till 1969 års förslag nya regler om valsedelstilldelningen. Enligt det nya förslaget ställer staten inför varje val till förfogande för de partier som är representerade i den församling valet gäller, ett belopp som är lika med kostnaden för framställning av maskinläsbara valsedlar till ett antal som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade vid valet i valkretsen (vid riksdagsval) och i landstingskommunen resp. kommunen (vid landstingsoch kommunfullmäktigval). Partierna får sedan själva avgöra om de vill ha valsedlar för hela detta belopp eller endast en del av detta. Vill partiet endast utnyttja en del av beloppet till valsedlar, erhåller partiet kontant det överskjutande beloppet som partiet får utnyttja efter eget gottfinnande. Görs valsedelsbeställningen av parti utan representation i den församling valet avser eller görs beställningen av någon som inte är behörig att företräda partiet skall valsedlarna betalas i förskott. Blir ett parti som betalt valsedlar i förskott genom valet representerat i den församling valet avser, erhåller partiet i efterskott ett kontantbelopp som motsvarar vad det skulle ha kostat att framställa valsedlar för partiet till ett antal av fyra gånger antalet röstberättigade. Partierna får självfallet beställa större valsedelsupplagor än som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade. Sker det får emellertid partiet betala överupplagan. SOU 1971:72

Partiernas beställning kan avse valsedlar av alla de tidigare nämnda typerna. Enligt förslaget skall emellertid statsverket svara för att partimarkerade valsedlar och ifyllningsvalsedlar finns tillgängliga överallt där röstning äger rum (vallokaler, postkontor osv.) Förslaget utgår från att valsedlarna i princip skall ha samma innehåll som f. n., dvs. uppta bl. a. kandidatnamn. Den ändringen förordas dock att föreskrifterna om hur många namn valsedeln högst får innehålla slopas. Utredningen för emellertid till diskussion fram ett alternativt valsedelssystem, som enligt utredningen från främst tekniska synpunkter är överlägset det nuvarande. Det alternativa förslaget innebär i korthet att valsedlarna inte skall förses med namn utan endast uppta parti- och listtypsbeteckning. Vilka kandidater som förekommer på de olika listtyperna, därom förutsätts väljarna bli grundligt informerade genom partiernas propaganda före valet. Vidare skall det i de lokaler där röstning äger rum finnas information att tillgå om vilka kandidater de olika listtypsbeteckningarna avser. 2.3 Röstning i vallokal Utredningen föreslår att röstningen på valdagen avslutas en timme tidigare än nu. På valdagen sker alltså röstningen mellan klockan 8 och 20. I undantagsfall får dock - när särskilda skäl föreligger - medges att röstningen i vallokal skall sluta redan klockan 17 på valdagen. Vid röstningen i vallokal används en valbox för varje val. Valboxarna förseglas vid en offentlig förrättning före valet. Valet inlods med att valförrättaren matar in ett särskilt hålkort - valdistriktskort - i varje valbox. Valdistriktskortet är försett med maskinläsbar information om valdistriktet. Härigenom blir det möjligt att vid sammanräkningen, som förutsätts ske i datorer, fördela rösterna valdistriktsvis. Vid förrättningen tar valförrättaren hand om väljarens röstkort. Har väljaren inte med sig röstkortet antecknar valförrättaren förhållandet på en särskild lista. 11

Någon sammanräkning av de avgivna rösterna skall inte ske i vallokalerna. Omedelbart efter röstningens slut skall valboxarna i förseglat skick transporteras till särskilt inrättade räkningscentraler (se avsnitt 2.5). Möjligheten för make samt sjuka personer m. fl. att rösta med valsedelsförsändelse behålls.

vänts ute i valdistrikten beräknas vara framme i räkningscentralen inom två timmar efter röstningens slut på valdagen. Poströsterna föreslås räknas i en för hela riket gemensam central förlagd till Stockholm. Undersökningar som postverket på utredningens begäran gjort visar att de valboxar som använts ute på postanstalterna under valdagen och lördagen dessförinnan kan vara framme i Stockholm senast om2.4 Röstning på postanstalt, kring klockan 23, om särskilda åtgärder vidhos utlandsmyndighet och tas. på fartyg De röster som avgetts utomlands och på Röstning på postanstalt och hos utlands- fartyg sänds till centrala valmyndigheten där myndighet föreslås börja 18 dagar före valda- valsedlarna matas ner i valbox. Räkningen gen. På svenskt fartyg i utrikes fart skall sker sedan i den för hela riket gemensamma röstningen få börja 45 dagar före valdagen. räkningscentralen. På postanstalt inom riket skall röstningen på Vid inläsningen i datorn sker en registrevaldagen börja senast klockan 9 och alltid ring på band av de uppgifter som det inlästa avslutas klockan 11. Hos utlandsmyndighet materialet - valdistriktskort, valsedlar osv. och på fartyg skall röstningen avslutas på innehåller. Valsedlar utan maskinläsbar insådan tid att de avgivna rösterna är framme formation utsorteras och banden komplettehos centrala valmyndigheten före klockan 11 ras med de uppgifter de innehåller. Uppgifpå valdagen. ten om hur rösterna fördelar sig på parti på Vid röstning på postanstalt används en varje räkningscentral inrapporteras så snart valbox för alla de samtidiga valen. Postfunk- den föreligger till centrala valmyndigheten tionären matar ned alla de valsedlar väljaren som sammanställer uppgifterna till ett för avlämnar i valboxen. Dessutom matas röst- hela riket (landstingskommunen resp. komkortet ned i boxen sedan väljarens namn och munen) gällande resultat. Det förutsätts i adress gjorts oläsliga. Med hjälp av röstkor- förslaget att delresultat från de olika valen ten - som utformas som hålkort - kontrol- skall lämnas vid lämpliga tidpunkter under leras sedan att väljaren inte har dubbelröstat. sammanräkningens lopp. Vidare bygger den valdistriktsvisa redovisDet föreslagna förfarandet gör det också ningen av poströsterna på röstkorten. möjligt att göra fördelningen av platser inom De valsedlar som mottagits på postanstalt partierna maskinellt i mycket stor utsträcksänds - inneslutna i den förseglade valboxen ning. - som regel in för sammanräkning i två Innan ett slutligt resultat fastställes måste omgångar, den första på fredagen, den andra kontrolleras att dubbelröstning inte skett när röstningen slutar klockan 11 på val- och att endast röstberättigade personer deldagen. tagit i valet. Som redan sagts föreslår utredningen ett i förhållande till 1969 års förslag nytt kontrollförfarande. Det nya kontroll2.5 Sammanräkning och förfarandet bygger på att röstkorten innehålkon trollförfarande ler ett för varje väljare unikt identifikationsFör sammanräkning av vallokalrösterna inde- begrepp i maskinläsbar form, och att de las landet i sammanräkningsområden med en uppsamlas vid röstningen. räkningscentral i varje område. I räkningsI en särskild maskinell bearbetning jämcentralerna sker sammanräkningen i datorer. förs röstkorten som avlämnats vid poströstPraktiskt taget samtliga valboxar som an- ningen dels med röstkorten som omhänder12

SOU 1971:72

tagits i vallokal och dels med innehållet i ett register innehållande samtliga personer som har rösträtt (röstlängsbandet). Om det därvid framkommer att dubbelröstning skett eller att poströstning förekommit av person som ej finns på röstlängdsbandet kasseras motsvarande poströster.

2.6 Övriga förslag Utredningen lägger i betänkandet också fram förslag till ändringar i fråga om röstlängdsförfarandet, såvitt gäller den allmänna röstlängden, och reglerna om valnämnd. Beträffande röstlängdsförfarandet förordar utredningen att kyrkobokföringen och inte som nu mantalsskrivningen läggs till grund för röstlängden. Bakom förslaget ligger önskemålet att göra röstlängden aktuellare än vad den är i dag. Det föreslås att 30.4 görs till kvalifikationsdatum så att alla personer som den 30 april är svenska medborgare och i övrigt uppfyller rösträttsvillkoren tas upp i röstlängden för året. Denna kommer alltså enbart att uppta namn på personer som är röstberättigade under längdens giltighetstid. Dessutom föreslås vissa justeringar av tidpunkterna för anmärknings framställande och sammanträde för prövning av gjorda anmärkningar. I fråga om valnämnden förordar utredningen att den nuvarande bestämmelsen att det obligatoriskt skall finnas en valnämnd i varje kommun utgår. I stället förordas att kommunerna själva får bestämma vilken organisationsform man vill ha för att fullgöra uppgiften att organisera och administrera genomförandet av val, som är den enda uppgift som valnämnden numera har att svara för. Utredningen föreslår slutligen att bestämmelserna om vals kungörande slopas i nuvarande form.

SOU 1971:72

1969 års förslag och remissyttrandena

möjligt för väljarna. Något maskinellt sammanräkningsförfarande föreslogs inte infört vid de kommunala valen. Utredningen framI den utredningsetapp som avslutades med höll att denna fråga skulle tas upp i en senare betänkandet "Ny valteknik" (SOU 1969: utredningsetapp. 19) hade det uppdragits åt utredningen I korthet innebar förslaget beträffande att undersöka möjligheterna för en sådan riksdagsvalen följande. omläggning av valtekniken att valmaterialet De röster som avges i valdistrikt på valdaskulle kunna sorteras, räknas och registreras på maskinell väg. Därvid hade angivits som gen skulle räknas samman i särskilt inrättade särskilt angeläget att resultatet av poströster- räkningscentraler. I varje riksdagsvalkrets na redovisades redan på valnatten. Utred- skulle det finnas minst en räkningscentral. ningen som fick uppdraget om en övergång Räkningscentralen skulle förläggas så att valtill maskinell teknik i tilläggsdirektiv 1.3. sedlarna frän de valdistrikt som skulle räknas 1968 arbetade med sikte på en reform av där som regel kunde nå centralen inom loppet av två timmar. I vissa valkretsar borde valtekniken till 1970 års val. I betänkandet lade utredningen fram för- därför flera räkningscentraler inrättas. Censlag till helt nytt valtekniskt förfarande be- trala valmyndigheten skulle i samråd med träffande riksdagsvalen. Om förslaget genom- länsstyrelserna och valnämnderna bestämma förts hade det blivit möjligt att redan under var centralerna skulle vara belägna. Poströsterna skulle räknas i en för hela valnatten lämna ett i princip definitivt valresultat såvitt gällde mandatens fördelning riket gemensam räkningscentral. Valsedlarna skulle enligt förslaget standarpå partier. Detta skulle åstadkommas bl. a. genom att poströstningen avslutades på fre- diseras och få formen av hålkort. De skulle dagen före valdagen och att sammanräk- framställas av statsverket och tillhandahållas ningen skulle ske maskinellt i hålkortssorte- partier och andra efter beställning. Vid framställningen skulle valsedlarna förrare och/eller datorer. Förslaget fick formen ses dels med tryckt text dels med markeav en ny lag om val till riksdagen. Beträffande val av kommunfullmäktige ringar för den maskinella räkningen. Parti och landstingsmän kunde inte utrednings- med representation i riksdagen skulle kostarbetet drivas lika långt. Utredningen var av nadsfritt få valsedlar till ett högsta antal tidsskäl nödsakad att begränsa sig till att få motsvarande fem gånger antalet röstberättifram ett enhetligt system för röstningen vid gade i den valkrets beställningen avsåg. Statsde val som skulle äga rum samtidigt för att verket skulle dessutom tillhandahålla väljardärigenom göra röstavgivningen så enkel som na blanketter, som de själva kunde fylla i för

3.1 1969 års fördag

14 SOU 1971:72

det fall att inte någon av parti uppgjord valsedel godtogs (ifyllningsvalsedlar). Poströstningsreglerna föreslogs ändrade så att detta slag av röstning generellt föriades före valdagen samtidigt som kretsen av dem som fick rösta före valdagen väsentligt utvidgades. Röstmottagning föreslogs anordnad på postanstalt fr. o. m. 18:e dagen före valdagen. Möjligheterna för makar, sjuka personer m. fl. att rösta med valsedelsförsändelse bibehölls. Vid personlig röstning i vallokal och på postanstalt skulle väljaren lägga in sin valsedel i en kassett som tillhandahölls i röstningslokalen. Vid röstning genom valsedelsförsändelse skulle dock alltjämt användas kuvert liksom vid röstning utom riket. Efter röstningens slut skulle valboxarna frän vallokalerna oöppnade sändas till den regionala läkningscentralen, medan poströsterna skulle sändas till den för riket gemensamma centralen i Stockholm. Vid sammanräkningen skulle i första hand de avgivna rösterna fördelas pä de partier som deltagit i valet. Resultatet skulle genast per telex eller telefon under valnatten meddelas till centrala valmyndigheten som hade att sammanställa uppgifterna och under valnatten räkna fram ett riksresultat inklusive poströsterna. När därefter protokollen över förrättningarna i räkningscentralerna kommit in till centrala valmyndigheten och det kontrollerats att samma väljare vid valet inte avgett mer än en valsedel, skulle den fastställa det definitiva valresultatet. Vidare föreslogs väsentligt enklare regler för valsedlars ogiltighet. Angående förslaget hänvisas i övrigt till det nämnda betänkandet (SOU 1969:19). Utredningen lämnar dessutom en närmare redogörelse för vissa delar av förslaget i det följande. 3.2 Remissyttrandena Utredningens betänkade remissbehandlades. Över förslaget avgavs yttrande av regeringsrättens ledamöter, poststyrelsen, statskontoret, statistiska centralbyrån (SCB), SOU 1971:72

centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden (CFU), samtliga länsstyrelser, grundlagberedningen, Svenska landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, Föreningen Sveriges fögderichefer, Sveriges radio och Tidningarnas telegrambyrå (TT). Dessutom inkom yttrande från Kristen demokratisk samling (KDS). Utredningens förslag fick ett genomgående positivt mottagande vid remissbehandlingen. Så gott som alla remissinstanser tillstyrkte eller lämnade utan erinran att ett nytt valtekniskt förfarande genomförs i huvudsak enligt de riktlinjer som utredningen dragit upp. I flera yttranden - bl. a. från länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar och Norrbottens län - framhölls också att det nuvarande valförfarandet var föråldrat och otidsenligt och att tiden otvivelaktigt var mogen för en radikal omläggning av röstnings- och sammanräkningsförfarandet. Som allmänt omdöme om de lösningar som utredningen kommit fram till anfördes från flera håll att förfarandet skulle bli enklare utan att säkerhetskraven eftersattes. Uttalanden av denna innebörd gjordes bl. a. av CFU, grundlagberedningen, länsstyrelserna i Östergötlands, Malmöhus och Västerbottens län. Statskontoret ansåg att utredningen väl löst de problem som hängde samman med ett mekaniserat valsätt. Enligt postverket hade utredningen åstadkommit en teknisk lösning som skulle göra röstningen på postanstalt enklare och framför allt säkrare än tidigare både för väljare och röstmottagare. Betänkandet innehöll enligt TT en rad förslag som kunde leda till klara förbättringar. Länsstyrelsen i Gotlands län ansåg att förslaget i stort sett var väl avvägt och genomtänkt samt präglat av sinne för praktiska väsentligheter. Denna länsstyrelse framhöll dock att man inte kunnat bilda sig en närmare uppfattning om funktionssäkerheten hos de hjälpmedel — kassett och valbox - som utredningen föreslog komma till användning vid röstavgivningen. Man förutsatte emellertid att såväl kassett som valbox ingående prövats och att de skulle uppfylla säkerhetskravet. Liknande uttalanden förekom i ytt15

län konstaterade att många torde beklaga att möjligheten att redovisa valresultatet distriktsvis skulle försvinna i och med det nya Förslagets allmänna konstruktion föran- förfarandet. ledde i huvudsak kritik i två hänseenden. Av de remissinstanser som tog upp frågan Dels menade åtskilliga remissinstanser att det om den valdistriktsvisa redovisningen gick var en brist hos förslaget att det inte skulle statskontoret uttryckligen på utredningens ge en valdistriktsvis redovisning av valresulta- linje. Denna remissinstans menade att starka tet. Dels ansågs det från flera håll otillfreds- skäl talade för den föreslagna ordningen. ställande att resultaten från de kommunala Statskontoret pekade därvid dels på att komvalen inte kunde redovisas preliminärt redan munvalen skulle ge uppgift kommunvis om under valnatten. partifördelningen vid dessa val, dels på att en Grundlagberedningen underströk att det valdistriktsvis redovisning skulle innebära vissåväl för den partipolitiska verksamheten sa risker för valhemligheten. De lösningar som för den vetenskapliga analysen var yt- som är tänkbara för att åstadkomma en terst angeläget att de röster som på valdagen sådan lösning skulle alla bli mycket arbetsavgetts i vallokalerna, särredovisades på val- krävande. I några av dessa yttranden diskutedistrikt. Beredningen menade att det inte rades olika tekniska eller administrativa åtrimligen kunde vara omöjligt att finna tek- gärder som skulle kunna vidtas för att möjniska eller administrativa metoder att åstad- liggöra en sådan redovisning. CFU delade komma en sådan redovisning. Beredningen utredningens uppfattning att avgörande införutsatte därför att valresultatet också i vändningar kan riktas mot lösningen att vid framtiden skulle redovisas för valdistrikten. framställningen förse valsedlarna med hålSCB var än skapare i sin kritik och uttalade markering för valdistrikt. Genom att räkna att utredningens förslag om ett ändrat röst- varje valbox för sig skulle det vara möjligt att avgivningsförfarande kunde godtas endast få en valdistriktsvis redovisning av de valsedunder förutsättning att förfarandet ändrades lar som avgetts i vallokal. Ett sådant förfaså att valdistriktsresultat från samtliga samti- rande skulle emellertid inte tillåta ett ratiodiga val kunde erhållas redan vid 1970 års nellt utnyttjande av hålkortssorterarna, val. Krav på att förfarandet vid riksdagsvalen framhölls det i yttrandet. CFU betonade skulle utformas så att resultatet kunde redo- också att en valdistriktsvis räkning enligt visas valdistriktsvis restes även av Svenska denna modell skulle skärpa kraven pä arbetslandstingsförbundet och Svenska kommun- disciplin i räkningscentralerna. Den åtgärd förbundet. som låg närmast till hands var enligt SCB och Bl. a. länsstyrelserna i Stockholms, Upp- länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län att sala, Kronobergs, Göteborgs och Bohus, förse valboxarna med en anordning som vid Älvsborgs och Västmanlands län ansåg att inmatningen i valboxen försåg valsedeln med det varit önskvärt att få fram rösternas för- en markering för valdistrikt. Länsstyrelsen i Uppsala län uttalade rent delning på valdistrikt. Man betonade att det var angeläget att ytterligare undersökningar allmänt att det borde övervägas att förse gjordes för att möjliggöra en redovisning valsedeln med hålmarkering för valdistrikt. valdistriktsvis. Analyser av kommunalvalen Länsstyrelsen i Västmanlands län noterade kan, menade man från flera håll, ersätta den att en valdistriktsvis redovisning kunde fäs analys av riksdagsvalet, som en distriktsvis om sammanräkningen gjordes i datorer, efredovisning av detta val ger möjlighet till. tersom matriskort för de olika valdistrikten Länsstyrelsen i Gävleborgs län erinrade dock då kunde framställas. Denna metod skulle om att ingen kunde förutse vilka avvikelser emellertid inte vara möjlig att använda om från riksdagsvalets tendens som där kan hålkortssorterare användes som sammanräkframkomma. Länsstyrelsen i Västernorrlands ningsmaskiner. randena från bl. a. länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus samt Värmlands län.

16 SOU 1971:72

De båda kommunförbunden framförde redan på valnatten. För denna lösning uttalabestämd kritik mot att enligt förslaget kom- de sig länsstyrelserna i Stockholms och Kromunalvalen inte skulle räknas preliminärt i nobergs län. I nästan alla länsstyrelsers yttomedelbar anslutning till röstningens slut. randen framhölls att utredningens förslag Förbunden utvecklade utförligt skälen varför beträffande sammanräkningen av kommunaläven resultaten från kommunalvalen borde valen medförde ett ökat arbete för länsstybli kända redan under valnatten. Svenska relserna eftersom valmaterialet kom in i helt landstingsförbundet konstaterade att kom- obearbetat skick. Länsstyrelsen i Älvsborgs munalpolitiken får en allt större betydelse län menade för sin del att den lättnad som inom samhällsförvaltningen. Under senare uppstod genom att länsstyrelserna befriades tid hade flera förslag lagts fram för att stärka från uppgiften att räkna samman riksdagsvaden kommunala demokratins ställning inom let syntes ringa i förhållande till det merarbefolkstyret. Redan den omständigheten att te som åsamkades länsstyrelserna genom det de kommunala frågorna skulle kon- nya förfarandet, allra helst som det förutkurrera om väljarnas intresse i den ge- sattes att cheferna för räkningscentralerna i mensamma valrörelsen, ställde stora krav första hand skulle utses bland länsstyrelserpå de lokala partierna när det gällde att nas personal. Det kan befaras, uttalade länsföra fram de kommunala frågorna vid sidan styrelsen, att inte alla länsstyrelser hinner av de rikspolitiska. Kommunal- och lands- slutföra samtliga sammanräkningar före valtingsvalen är — liksom riksdagsvalen — en årets utgång. höjdpunkt i det demokratiska livet. ValhandCFU tog upp kassett- och valboxmetoden lingen med åtföljande valvaka betraktas av till en principiell granskning. CFU framhöll en bred allmänhet som ett väsentligt inslag i att riskerna för fel och misstag vid röstdemokratin, betonade förbundet. Utred- ningen minskade genom metoden. Väljaren ningens förslag i denna del skulle innebära en skulle visserligen få tre kassetter att hålla otillfredsställande lösning. Det borde därför reda på, men han behövde inte bekymra sig allvarligt övervägas menade förbundet att för om i vilken kassett de olika valsedlarna 1970 års val behålla det nuvarande förfaran- placerades. Det blev i stället valförrrättarens det, dvs. med preliminär räkning av kommu- sak att se till att valsedlarna hänfördes till nalvalen ute i valdistrikten. På liknande sätt rätt val. Enligt CFU:s mening medförde anuttalade sig Svenska kommunförbundet. vändandet av valbox större säkerhet än daGrundlagberedningen och åtskilliga läns- gens förfarande, eftersom valsedlarna hela styrelser beklagade eller fann det otillfreds- tiden fram till sammanräkningen kom att ställande att enligt förslaget några preliminä- ligga inneslutna i boxen utan möjlighet för ra resultat från kommunalvalen inte skulle någon att komma åt dem. tas fram. CFU framhöll emellertid att om I fråga om röstmottagningen på postriksdagsvalet redovisades på mindre enheter anstalt uttalade postverket att kassett- och än valkretsar så behövde frånvaron av preli- valboxmetoden eliminerade de felkällor som minär redovisning av kommunalvalen inte finns i nuvarande system för poströstningen. inge betänkligheter. Några remissinstanser — Väljaren behövde med den föreslagna metobl. a. länsstyrelserna i Södermanlands, Öster- den inte fylla i uppgifter om kommun, valgötlands och Jönköpings län — betonade distrikt, nummer i röstlängden etc. Det nya vikten av att utredningens arbete på att få systemet inrymmer, framhöll postverket, fram ett maskinellt förfarande vid dessa val inte några nya felkällor av motsvarande ombedrevs med största möjliga kraft och skynd- fattning. samhet. Andra länsstyrelser gick på komStockholms stads valnämnd ifrågasatte om munförbundens linje och förordade att den valboxar och kassetter borde användas vid röstnuvarande ordningen skulle behållas så att ningen. Valnämnden framhöll att införandet kommunalvalsrösterna räknades preliminärt av en helt ny röstavgivningsmetod vid röstSOU 1971:72 2

ning i vallokal samtidigt med den gemensam- och ett flertal valnämnder. ma valdagen kunde befaras medföra att valet Över förslaget att kassett- och valboxblev svårmanövrerat och - även i mindre metoden skulle användas även till röstning valdistrikt - leda till stockningar och köer. med valsedelsförsändelse har endast länsstyUtredningens förslag torde göra det nödvän- relsen i Göteborgs och Bohus län yttrat sig. digt med formliga instruktionskurser för val- Länsstyrelsen anförde att reglerna om hur funktionärerna. Själva tjänstgöringen torde kuvertet skulle öppnas föreföll invecklade bli mer krävande än hittills, vilket kunde visa och att det torde innebära viss risk för att sig bli ett försvårande moment vid rekryte- valsedeln skadades. ringen. Härtill kom att åtgärder måste vidtas Att den maskinella sammanräkningen för att underlätta valförrättarens handhavanskulle utföras i hålkortssorterare godtogs elde av kassett och valboxar. Valnämnden ler lämnades utan erinran av majoriteten av menade att en omläggning till kassett- och remissinstanserna. CFU delade utredningens valboxmetoden inte var en förutsättning för uppfattning att hålkortssorterare var lämpliga eller en ofrånkomlig konsekvens av en överför sammanräkningen i de regionala räkgång till hålkortsvalsedlar, vilken nämnden tillstyrkte. Även med sådana valsedlar borde ningscentralerna. Dessa maskiner tillgodosåg det vara nyttigt att använda en kuvertmetod. väl kraven på snabbhet, säkerhet och nogNämnden skisserade i sitt yttrande hur en grannhet. Även datorer skulle vara användsådan metod skulle kunna utformas. När det bara för denna uppgift. Datorerna är emellergällde poströstningen däremot menade tid, framhöll CFU, inte nämnvärt överlägsna nämnden att kassett- och valboxmetoden hålkortssorterarna i detta sammanhang, efhade vissa fördelar framför kuvertmetoden. tersom vissa nödvändiga kontrollåtgärder Sammanfattningsvis uttalade nämnden att skulle kräva hålkortssortering. Till förmån för datorer som sammanräkden visserligen inte ville hävda att kassettningsmaskiner uttalade sig länsstyrelserna i och valboxmetoden inte gick att använda Gävleborgs och Västmanlands län samt dataockså vid vallokalsröstningen. Nämnden mesektionen vid länsstyrelsen i Jönköpings län. nade emellertid att en totalredovisning av I datasektionens yttrande framhölls bl. a. att rösterna kan uppnås med den enklare kuverthålkortssorterare kräver en stor manuell armetoden, som mera ansluter till hittillsvaranbetsinsats. Någon egentlig programmering av de förfarande. Nämnden hemställde därför arbetsuppgiften förekommer inte. Datorn att detta alternativ skulle tas upp till en noggrann prövning innan ett avgörande träf- däremot har en högt uppdriven styrning av arbetsuppgifterna genom programmering. fades. Även länsstyrelsen i Gotlands län ifråga- Antalet manuella rutiner är därför ringa. satte - under hänvisning till att den tekniska Härtill kommer, betonades det i yttrandet, utrustningen kan klicka — om inte den nuva- att hålkortssorteraren ställer höga krav på rande kuvertmetoden kunde användas men kortmaterialets kvalitet. Kortläsaren vid dadet föreslagna systemet i övrigt behållas. torn är mera tolerant i detta hänseende. Även i andra yttranden framhölls att man Några förödande kortkvaddar uppstår inte förutsatte att driftsäkerheten fyllde mycket vid bearbetningen i en sådan maskin. Även högt ställda krav. Man utgick också allmänt TT syntes förorda sammanräkning i datorer. SCB anslöt sig i sitt yttrande till utredfrån att en betryggande reserv av boxar skulle finnas så att om något skulle hända ningens uppfattning att en maskinell sammed boxen denna snabbt kunde bytas ut manräkning i princip kan innebära ett enklamot en ny. Uttalanden av denna innebörd re och säkrare förfarande. Det föreslagna gjordes av bl. a. länsstyrelserna i Stockholms, sammanräkningsförfarandet kan dock ifrågaGöteborgs- och Bohus, Jämtlands och Norr- sättas, menade denna instans. Den omstänbottens län samt Svenska kommunförbundet digheten att sammanräkningen måste ske 18

SOU 1971:72

under stark tidspress enligt rutiner som innebär ett stort antal manuella moment, kan lätt leda till att fel uppkommer. SCB fann det därför angeläget att sammanräkningen under valnatten efter valet borde kontrolleras med hjälp av datorer.

denna länsstyrelse hur svårt det är att räkna ut namnen om man inte har valsedlarna direkt under ögonen, och enligt länsstyrelsens bestämda uppfattning måste den myndighet som verkställer namnräkningen ha samtliga valsedlar till sitt förfogande. Två alternativ i fråga om sammanräkningen skulle därför stå 1 flera yttranden tog man upp frågan om öppna. Antingen skulle allt material sändas hur sammanräkningen skulle organiseras och till centrala valmyndigheten direkt efter det genomföras. CFU ifrågasatte om inte syste- partifördelningen var klar, varefter myndigmet med regionala räkningscentraler borde heten med ledning av detta primärmaterial inrymmas i länsstyrelsefunktionerna, så att kunde räkna fram namnen. Eller också skulle det skulle ankomma på länsstyrelsen att en av de regionala centralerna få karaktären fullgöra de uppgifter som skulle utföras på av "länscentral", som skulle ta emot allt räkningscentralerna. CFU menade dock att valmaterial inom valkretsen, varefter uträkdet skulle vara myndighetens sak att utfärda ning av namnen kunde ske regionalt. För instruktioner för länsstyrelserna och faststäl- egen del förordade länsstyrelsen det senare la vilka räkningscentraler som skulle finnas. I alternativet. Genom ett sådant förfarande samma riktning uttalade sig länsstyrelserna i kunde även problemet med personalrekryteStockholms och Kalmar län. Den senare ringen lösas på ett enkelt sätt. Detta problem länsstyrelsen fann det mindre välbetänkt att kunde annars bli svårbemästrat, i varje fall så skapa ett nytt fristående organ för en så länge som länsstyrelserna var kvar som samspeciell arbetsuppgift som det här gällde. I manräkningsmyndighet för kommunvalen. stället föreslog länsstyrelsen att de regionala På i princip samma linje som länsstyrelsen i räkningscentralernas uppgifter skulle läggas Gävleborgs län gick även länsstyrelserna i på något redan befintligt statligt organ. Läns- Örebro och Västernorrlands län. styrelsen torde redan av det skälet att tillgången på lämplig personal där är begränsad Nästan alla remissinstanser tog upp inte böra komma i fråga. Däremot borde frågan om tiden för val. Man diskuterade i lokala skattemyndigheten kunna anförtros det sammanhanget både frågan om en eller dessa uppgifter. Lokala skattemyndigheten två valdagar och spörsmålet när under valhar redan nu hand om flera uppgifter som dagen som röstning skulle få ske. Huvudprohar samband med valen. Den nödvändiga blemet i detta sammanhang är - framhöll förstärkningen av personalen skulle kunna grundlagberedningen - att de samtidiga vafås från bl. a. de lokala skattemyndigheter len skulle kunna leda till ökad köbildning av som inte tas i anspråk för sammanräknings- väljare. Allt bör därför göras för att påskynarbete. da röstavgivningen i vallokalen. Med hänsyn Tanken på att sammanräkningen i räk- till de olägenheter som skulle vara förenade ningscentralerna skulle gälla inte bara att med ett tvådagarsval var det enligt beredräkna fram hur rösterna fördelar sig på par- ningens mening önskvärt om endagsval kuntier utan även att fastställa ordningen mellan de bibehållas. En ändring som borde kunna namnen på partiernas valsedlar, föranledde få stor betydelse för undvikande av köbildinvändningar från några länsstyrelser. Läns- ning i de mera folkrika distrikten var att styrelsen i Gävleborgs län befarade att cen- vallokalerna skulle vara öppna utan avbrott trala valmyndigheten skulle ställas inför en mellan kl. 8 och kl. 21. Till dem som hel del svårlösta problem om myndigheten - uttryckligen anslöt sig till förslaget att valen utan att ha tillgång till valsedlarna - skulle skulle genomföras på en dag var bl. a. länsfastställa vilka kandidater som skall gå in på styrelserna i Stockholms, Jönköpings, Kalpartiernas mandat. All erfarenhet visar enligt mar, Kronobergs och Jämtlands län.

SOU 1971:72

Meningarna gick något mera isär om förslaget att valförrättningen undantagslöst skulle pågå till kl. 21. Från flera håll ifrågasattes om inte en dispensmöjlighet skulle vara både önskvärd och lämplig. Grundlagberedningen menade att det är osäkert om röstningen kan få pågå så länge som till kl. 21 även i avlägsna eller eljest isolerade distrikt utan att äventyra den preliminära sammanräkningen. Beredningen föreslog därför att centrala valmyndigheten skulle få möjlighet att förordna att röstningen skulle sluta något tidigare än eljest i valdistrikt där svårighet kunde föreligga att i rimlig tid få in valboxarna till räkningscentralen. Samtidigt betonade beredningen vikten av att undantag skulle medges restriktivt för att inte väljarnas möjligheter att delta i valet skulle beskäras. Synpunkter av liknande slag fördes fram i yttrandena från länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands, Kopparbergs, Jämtlands och Norrbottens län. Flera instanser tog i detta sammanhang också upp frågan om valdistriktens storlek. Grundlagberedningen framhöll att endagsval torde få till konsekvens att vissa av de större distrikten måste förminskas något. Enligt beredningens mening var dock detta en konsekvens som borde tas. Länsstyrelsen i Södermanlands län betonade vikten av en sådan översyn av valdistriktsindelningen att valförrättningen kunde fortgå relativt obehindrat. I samma riktning uttalade sig länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Göteborgs och Bohus samt Jämtlands län. Länsstyrelsen i Stockholms län ifrågasatte om det inte skulle bli nödvändigt att göra valdistriktsindelningen så att distrikten omfattade högst 1 200 röstberättigade och länsstyrelsen i Jämtlands län fann det väl optimistiskt att tro att röstningen skulle kunna genomföras utan svårighet i så stora valdistrikt som med 1 500 röstberättigade. I anslutning till behandlingen av särskilda frågor återkommer utredningen med utförligare redogörelse för remissinstansernas ståndpunkter. 20

4.1 Allmänna överväganden

Utgångspunkter

Varje valtekniskt system måste uppfylla vissa allmänna krav. Ett självklart sådant krav är att systemet skall vara absolut tillförlitligt i alla led. Bade röstning och sammanräkning måste sålunda genomföras under sådana former att valhemligheten alltid skyddas och sä att ett riktigt valresultat kan garanteras. Systemet bör vidare vara enkelt för både väljare och valförrättare och medge en enkel och snabb röstning. Samtidigt bör systemet vara så konstruerat att valresultatet kan bli känt i mycket nära anslutning till valet. Den allmänna uppfattningen om det valtekniska system som utredningen är 1969 föreslog för riksdagsvalen är att detta i högre grad än det hittills använda tillgodosåg ovannämnda allmänna krav. Enligt planerna skulle också systemet ha tillämpats första gängen redan vid 1970 års val. Dessa planer kunde emellertid inte fullföljas. (Se prop 1969:148, s 61.) Det utredningsarbete som nu redovisas har därför kunnat bygga pa de grundläggande systemlösningar som anvisades i 1969 års betänkande. De allmänna utgångspunkterna för arbetet i denna etapp har alltså varit dessa: 1. Röstningen såväl i vallokal som pä postanstalt skall ske med användande av valboxar och kassetter. 2. Sammanräkningen av rösterna skall ske SOU 1971:72

maskinellt i särskilt inrättade räkningscentraler. 3. Ett i princip fullständigt valresultat såvitt angår mandatens fördelning mellan partierna skall föreligga redan under valnatten. Uppgiften har varit att ifrån dessa utgångspunkter vidareutveckla och förbättra det år 1969 föreslagna maskinella systemet. Därvid har det i första hand gällt att undersöka möjligheterna till att fullt ut foga in även de kommunala valen - dvs. landstings- och kommunfullmäktigvalen - i systemet. Som har framgått av vad som tidigare sagts, innebar 1969 års förslag en fullständig reglering endast av riksdagsvalet. För de kommunala valens del innebar förslaget att röstningen skulle ske med hjälp av valboxar och kassetter, medan sammanräkningen skulle ske i manuella former. De tilläggsdirektiv som utredningen fick 29.10.1969 förutsätter dessutom att 1969 års system justeras dels sä att valresultatet kan redovisas valdistriktsvis och dels sä att poströstningen kan fä päga t. o. m. valdagen. Det bör i detta sammanhang framhållas att utredningen under denna utredningsetapp i samarbete med centrala valmyndigheten prövat den föreslagna röstningstekniken under realistiska former, något som av tidsskäl inte var möjligt under det arbete som ledde fram till 1969 års förslag. Valapparaturen (dvs. valboxar och kassetter) har 21

sålunda använts vid valet år 1971 av fullmäk- maskinläsbar form. En annan sak är att om tige för Umeå studentkår. Vidare har appara- resultatet av de kommunala valen, som förturen använts vid några "val" på pensionärs- utsätts i direktiven, skall föreligga redan hem. För dessa prov lämnas en redovisning i under valnatten, behövs uppenbarligen också kap 9. Här skall bara sägas att dessa val visat större maskinella och personella resurser i att det alldeles övervägande flertalet av de sammanräkningscentralerna än som förutsatdeltagande funnit den maskinella röstnings- tes i 1969 års förslag. Detta är emellertid tekniken både enklare och snabbare än den inte någon systemteknisk utan en organisahittills använda. Avsikten är att dessa prak- torisk-administrativ fråga. tiska prov skall fortsättas under hösten och Utredningen kan konstatera att övergångvintern bl. a. vid valet av ombud till 1972 års en till maskinell sammanräkning av alla de värnpliktskonferens. Meningen är att hela samtidiga valen inte bereder några svårighesystemet — dvs. såväl röstnings- som sam- ter från rent sammanräkningstekniska synmanräkningsdelen — därvid skall prövas. Re- punkter. De frågor som måste lösas är av sultatet av dessa nya prov bör föreligga innan annat slag och hänger samman med att det statsmakterna går att ta slutlig ställning till här i landet f. n. finns endast två företag som det förslag som nu läggs fram. kan tillverka hålkortsvalsedlar med maskinJustitieministern uppdrog i juni 1970 åt läsbar information. Att framställa maskinläsSvenska Utvecklings AB (SU) att på statens bara valsedlar för alla de samtidiga valen vägnar upphandla och leda framtagandet av ställer mycket stora krav på både produkden nödvändiga valapparaturen (valboxar tions- och distributionsapparaten. Utredningoch kassetter). Apparaturen har därefter un- en går emellertid inte i detta sammanhang derkastats omfattande tester. Utfallet av des- närmare in på frågan om valsedelsframställsa tester har föranlett ett antal ändringar i ningen. Denna behandlas särskilt i ett följanden ursprungliga konstruktionen. Både SU de kapitel. Utredningen för där fram två och tillverkaren (Facit AB) har lämnat garan- alternativa förslag till lösning av valsedelsfråtier för att apparaturen kommer att fungera gan. Utan att ta ställning till vilken av altermed den höga grad av säkerhet som måste nativlösningarna som är att föredra, vill utställas pä denna. redningen emellertid i detta sammanhang slå fast att problemet att få fram maskinläsbara valsedlar för alla de samtidiga valen kan 4.2 Maskinell sammanräkning av lösas. De överväganden som redovisas i det de kommunala valen följande har detta konstaterande som utDet ligger i sakens natur att en maskinell gångspunkt. sammanräkning av de kommunala valen kräver valsedlar som är anpassade till den maskinella behandlingstekniken. Redan i sitt förra 4.3 Vallokalsröst erna. betänkande förordade utredningen att de Sammanräkn ingsorgan isa tion kommunala valsedlarna skulle ha formen av och redovisning hålkort, trots att sammanräkningen av dem skulle ske i manuella former. Förslaget att 1969 års förslag utgick från att sammanräkäven de kommunala valsedlarna skulle ha ningen av de röster som avgetts i vallokal och hålkortsform motiverades av önskemålet att som avsåg riksdagsvalet skulle ske i 58 särsamma röstningsteknik skulle kunna använ- skilt inrättade räkningscentraler som var gedas vid alla de samtidiga valen. För att steget mensamma för flera valdistrikt. Där skulle i från en manuell sammanräkningsteknik till första hand hålkortssorterare användas vid en maskinell skall kunna tas krävs i och för sammanräkningen. Utredningen framhöll att sig inte annat än att de kommunala valsedlar- man genom att använda hålkortssorterare, na förses med uppgifter om parti osv. i som fanns i betydande antal och som dess22

SOU 1971:72

utom var lätta att flytta, kunde bygga upp en tätare sammanräkningsorganisation än om datorer skulle användas. Utredningen betonade det angelägna i att hålla transporttiderna från vallokalerna till sammanräkningsstället nere och därigenom skapa förutsättningar för att snabbt få fram valresultatet. Utredningen påpekade också att hålkortssorteraren hade den fördelen framför datorn som sammanräkningsmaskin att valsedlarna sorterades fysiskt på parti osv. vid räkningen, vilket innebar en fördel från kontrollsynpunkt. Utredningen framhöll emellertid att den var medveten om att en sammanräkningsteknik som bygger på att hålkortssorterare används vid sammanräkningen inte — med mindre särskilda åtgärder vidtogs — medgav en valdistriktsvis redovisning av valresultatet. En tänkbar åtgärd för att åstadkomma sådan redovisning var att förse valsedlarna med maskinläsbar information om valdistrikt. Utredningen avvisade emellertid denna lösning (s 65). Den skulle, framhölls det, leda till en från flera synpunkter olämplig bindning mellan valsedlarna och valdistrikten och tvinga fram en sammanräkningsordning, där innehållet i varje valbox behandlades för sig. Detta skulle i sin tur förhindra ett rationellt utnyttjande av den maskinella tekniken och försinka sammanräkningen. I och för sig kan den år 1969 föreslagna sammanräkningstekniken användas även när det maskinella systemet byggs ut till att omfatta alla de samtidiga valen. Skall emellertid valresultatet från alla valen - i varje fall såvitt gäller partifördelningen - dels föreligga redan under valnatten, dels också kunna redovisas valdistriktsvis, är det enligt utredningens uppfattning uteslutet att använda den år 1969 föreslagna sammanräkningstekniken med hålkortssorterare. Förser man inte valsedlarna med maskinläsbar markering för valdistrikt måste man särbehandla varje valbox vid sammanräkningen. Med en sådan ordning är det tveksamt om något resultat alls kan lämnas på valnatten. Förser man å andra sidan valsedlarna med maskinläsbar valdistriktsinforSOU 1971:72

mation för att på så sätt möjliggöra en kontinuerlig maskinbehandling så medför det — som utredningen framhöll redan i sitt förra betänkande - dels att såväl valsedelsframställning som distribution och röstning i utomordentligt hög grad kompliceras, dels att sammanräkningen tar avsevärt mycket längre tid. Genom att konsekvent utnyttja datorer vid sammanräkningen öppnas emellertid förutsättningar för att tillgodose de nämnda två kraven utan att man behöver tillgripa utvägen att förse valsedlarna med maskinläsbar information om valdistrikt. Detta åstadkoms på följande sätt. Varje valbox innehåller när den kommer till räkningscentralen ett särskilt hålkort som upptar en unik beteckning i maskinläsbar form för det valdistrikt där boxen använts. Vid sammanräkningen är datorn så programmerad att den med ledning av det nämnda kortet (benämnt valdistriktskort) dels noterar från vilket valdistrikt som ifrågavarande valsedlar kommer dels också fördelar valdistriktets röster på parti. Uppgiften om den valdistriktsvisa partifördelningen registreras i datorns minne och kan tas fram antingen i omedelbar anslutning till sammanräkningen eller vid ett senare tillfälle. Den här skisserade lösningen förutsätter för sitt genomförande att datorer kan disponeras på orter som från transportsynpunkter är lämpliga. Utredningen har undersökt var datorer finns och om dessa kan disponeras för sammanräkningen. I bilaga 3 redovisas denna undersökning. Enligt utredningens uppfattning är tillgången på datorer sådan att en tillfredsställande indelning av landet i sammanräkningsområden kan åstadkommas. Utredningen finner det angeläget framhålla vikten av att synnerlig omsorg ägnas åt utformningen av transportrutinerna eftersom tidpunkten för presentation av valresultatet är direkt beroende av transportrutinernas effektivitet. Utredningen kan alltså konstatera att det är tekniskt möjligt att genomföra sammanräkningen av de samtidiga valen dels så att 23

central var att föredra. Detta alternativ innebar enligt utredningen den från inrapporteringssynpunkt säkraste lösningen samtidigt som det från administrativ synpunkt var det enklaste. Den valda lösningen innebar att slutpunkten för poströstningen måste bestämmas med hänsyn till den tid som transporterna av valboxarna från de olika postanstalterna till den gemensamma räkningscentralen krävde. Frän förutsättningen att postens reguljära Utredningen går inte in på frågan hur transportorganisation skulle användas, kom landets indelning i sammanräkningsregioner utredningen fram till att poströstningen borskall göras. Att besluta härom bör vara cen- de avslutas på fredagen före valet. Någon trala valmyndighetens sak. Utredningen ut- avgörande försämring av väljarnas röstningsgår dock från att de allmänna riktlinjer som möjligheter betydde inte detta enligt utredutredningen angav i sitt förra betänkande (s ningens mening, eftersom utredningen sam63) alltjämt skall vara vägledande. Avvikelser tidigt föreslog att kretsen av dem som far bör göras endast när tillgängen på datorer poströsta före valet skulle utvidgas högst gör detta nödvändigt. väsentligt. Detta senare förslag, som genomDen omständigheten att sammanräkning- fördes redan till 1970 ars val, innebar i en förutsätts ske i datorer föranleder vissa praktiken att väljarna själva fick avgöra om justeringar — bl. a. i fråga om valsedlarnas de ville rösta i vallokal eller pä postanstalt. utformning - av de lösningar som föreslogs Av i huvudsak samma skäl förordade utredår 1969. Till dessa frågor återkommer utred- ningen att tiden för poströstning inom riket ningen i det följande. skulle kortas från 30 till 18 dagar före valet. 1 direktiven sägs nu att det bör vara möjligt att så modifiera 1969 års system att det blir möjligt att poströsta även på val4.4 Poströsterna. Tid för poströstning, dagen. En lösning som ligger nära till hands sammanräkningsorganisation och för att åstadkomma detta är att förlägga vald is t rik tsv is redovisn ing sammanräkningen av poströsterna till de regionala räkningscentraler som skall inrättas 4.4.1 Tid för poströstning för räkning av vallokalsrösterna. Denna lösoch sammanräkningsorganisation ning antyds också i direktiven. Utredningen Med utgångspunkt frän det naturliga kravet anser emellertid nu liksom tidigare att detta att det resultat som blir känt under valnatten inte är den lämpligaste lösningen. Överväganskall omfatta även de röster som avgetts på de skäl talar enligt utredningens mening i postanstalt, ställde utredningen i sitt förra och för sig för en centraliserad sammanräkbetänkande upp tre alternativa förslag för ning av poströsterna enligt 1969 års modell. hur denna sammanräkning kunde organise- En förutsättning för att den centraliserade ras. Antingen kunde sammanräkningen tän- sammanräkningen skall kunna behållas samkas ske i en för hela riket gemensam central, tidigt som direktivens krav på poströstning förslagsvis förlagd till Stockholm, eller i en t. o. m. valdagen skall tillgodoses är emellersärskild central i varje valkrets eller också i tid att det är praktiskt möjligt att få in de centraler som föreslogs inrättade för sam- valboxarna från postanstalterna till räkningsmanräkning av vallokalsrösterna. Utredning- centralen under loppet av valdagen. Utreden fann för sin del att det första alternativet ningen har därför tagit kontakt med postvermed en för riket gemensam sammanräknings- ket och begärt en undersökning för att utröden kan klaras av redan under valnatten och dels så att valresultatet kan redovisas valdistriktsvis. I ett senare kapitel redogör utredningen närmare för hur sammanräkningen genomförs i detalj. Utredningen vill här bara tillägga att man genom att använda datorer vid sammanräkningen maskinellt kan inte bara fördela rösterna på parti utan även utse innehavare av de mandat som varje parti vunnit.

24 SOU 1971:72

na om det finns praktiska förutsättningar för att åstadkomma detta ( s e M 7). Utredningen angav i sin framställning till postverket klockan 23.00 på valdagen som den senaste tidpunkt då poströsterna borde vara framme i räkningscentralen. Utredningen framhöll vidare att den var medveten om att poströstningen inte kunde få pågå hela valdagen men angav klockan 11.00 på valdagen som den tidigaste slutpunkt för poströstningen varmed man borde räkna. I skrivelsen anfördes vidare att om det skulle visa sig möjligt att låta poströstningen pågå t. o. m. valdagen, så var det från sammanräkningssynpunkt önskvärt om tidigare avlämnade poströster kunde sändas in till räkningscentralen redan på fredagen före valdagen. Förutsättningarna för en sådan ordning borde därför också undersökas av postverket. Utredningen hemställde slutligen om uppgift på de kostnader som en lösning enligt skrivelsen skulle föra med sig. Postverkets svar pä utredningens skrivelse återfinns i bilaga 2 med underbilagor. Resultatet av postverkets undersökningar kan sammanfattas sålunda. Avslutas poströstningen klockan 11.00 på valdagen (alt A) kommer transporten av valboxarna att kunna ordnas sa att alla använda valboxar är framme i räkningscentralen senast omkring klockan 23.00 pa valdagens kväll. En särskild transportorganisation erfordras, eftersom de ordinarie postförbindelserna inte kan utnyttjas i detta fall. Flertalet av boxarna kommer att kunna transporteras med bil och tåg. Flyg används för transport av boxar från Gotland samt från vissa delar av Värmland, Dalarna och Norrland (totalt 5 linjer). Avslutas poströstningen klockan 13.00 (alt B) eller 14.00 (alt C) kan valboxarna frän ett antal orter i Norrland (42 resp 68) inte nå sammanräkningscentralen till omkring klockan 23.00, såvida inte alldeles extraordinära åtgärder vidtas. Vidare förutsätter alternativen B och C att flyg utnyttjas för valboxtransporterna i betydligt större utsträckning än enligt alternativ A. Den gjorda undersökningen visar alltså att den i direktiven förutsatta förlängningen av SOU 1971:72

poströstningsperioden t. o. m. valdagen i princip kan ske även om — som utredningen tidigare förordat — sammanräkningen av poströsterna koncentreras till en för hela riket gemensam räkningscentral belägen i Stockholm. Visserligen kan inte — som hittills - poströstningen få pågå hela valdagen utan endast en del av denna. Fördelarna med en centraliserad sammanräkning är emellertid sä stora att denna konsekvens enligt utredningens mening bör godtas. Utredningen förordar alltså att sammanräkningen organiseras enligt det anförda. Det torde f. ö. inte med fog kunna hävdas att det innebär någon avgörande försämring i den service som erbjuds väljarna om poströstning inte får ske hela valdagen. I sammanhanget får inte glömmas bort att väljarna numera har praktiskt taget obegränsade möjligheter att poströsta före valdagen. I fråga om vid vilken tidpunkt på valdagen som poströstningen skall avslutas, har utredningen stannat för att förorda att poströstningen avslutas klockan 11.00 (alt A i postverkets undersökning). Denna lösning ökar säkerheten för att valboxarna med poströsterna verkligen når räkhingscentralen i tid, bl. a. därigenom att det väderlekskänsliga flyget inte behöver utnyttjas i någon större utsträckning. Det synes också för flertalet fall vara tillräckligt att postanstalterna hålls öppna för röstning pa valdagen tvä timmar, dvs. klockan 09.00-11.00. Möjlighet bör dock finnas för postverket att öppna postanstalterna för röstning redan klockan 08.00 på valdagen på orter med en erfarenhetsmässigt större poströstningsfrekvens. Utredningen har vid sitt ställningstagande inte förbisett att om poströstningen på valdagen koncentreras på sätt här förordats kan det bli svårt att anordna poströstning på sjukhus och liknande vårdinrättningar på valdagen bl. a. av hänsyn till rutinerna på dessa inrättningar. Är detta fallet bör enligt utredningens mening röstning få anordnas där på lördagen före valdagen eller, om särskilda skäl motiverar det, någon annan dag under veckan före valdagen. Hinder bör inte heller möta mot att anordna röstning på sådan 25

anstalt under mer än en dag, om detta bedöms lämpligt. Som utredningen framhöll i sin skrivelse till postverket är det från sammanräkningssynpunkt angeläget att inte alla under poströstningsperioden avgivna poströster kommer in till räkningscentralen på valdagens kväll. Postverkets undersökningar visar att det är möjligt att sända in poströsterna i två omgångar så att de poströster som avgetts t. o. m. fredagen sänds in denna dags kväll, medan de poströster som avges på lördagen och på valdagen sänds in vid poströstningens slut sistnämnda dag. Utredningen förordar att denna ordning kommer till användning åtminstone i fråga om de postanstalter där mera betydande röstning förekommer. Vad angår de kostnader som uppstår om transporterna av poströsterna organiseras på det sätt som föreslagits har postverket företagit vissa beräkningar. Enligt dessa kommer den föreslagna ordningen - inklusive dels ersättning till den personal som tjänstgör på valdagen, dels viss beredskap för att neutralisera störningar som kan inträffa vid transporterna - att i det pris- och löneläge som gällde vid tiden för postverkets beräkningar dra en kostnad av ca 1,7 milj. kr. I jämförelse med nuvarande ordning innebär den angivna kostnaden en ökning. Storleken av denna ökning har inte beräknats men uppskattas utgöra endast en mindre del av den angivna kostnaden. Enligt utredningens mening får en sådan kostnad anses måttlig och utgör ej något avgörande skäl mot den föreslagna ordningen. Avslutningsvis vill utredningen uttala att den inte funnit anledning att gå ifrån sitt tidigare framförda förslag mot vilket remisskritik ej framfördes - att poströstningen skall påbörjas 18 dagar före valet. Det bör härvid även framhållas att vid 1970 års val inte mindre än 94,9 % av de poströstande avlämnade sina röster på 18:e dagen före valdagen eller senare. Vad gäller den förtidsröstning som liksom hittills skall äga rum hos svensk utlandsmyndighet finns det numera med de snabba transportmöjligheter som står till buds enligt 26

utredningens uppfattning knappast skäl varför denna skall påbörjas så tidigt som 30 dagar före valdagen. Utredningen förordar därför att även den röstning som sker hos sådan myndighet skall börja först 18 dagar före valdagen. Däremot bör den år 1969 införda regeln att röstning på svenska fartyg i utrikes fart får börja 45 dagar före valdagen behållas. De förhållanden under vilka fartygsröstning sker är så speciella att längre röstningperiod är motiverad. Med hänsyn till att den tid som det tar att befordra de röster som avgetts hos utlandsmyndighet eller på fartyg till centrala valmyndigheten varierar starkt, är det inte lämpligt att ange en bestämd tidpunkt när röstningen där skall avslutas. I principiell överensstämmelse med vad som hittills gällt, bör i stället föreskrivas att röstningen bör avslutas så att avgivna röster är myndigheten till hända vid en angiven tidpunkt. Denna bör bestämmas till kl. 11.00 på valdagen. Som närmare skall utvecklas i ett följande kap. bör denna tidpunkt vara fast i den meningen att valsedlar som kommer in därefter inte tas med i sammanräkningen.

4.4.2 Valdistriktsvis redovisning av poströsterna I föregående avsnitt har utredningen förordat sådan modifiering av det år 1969 föreslagna systemet att de i vallokal avgivna rösterna skall redovisas valdistriktsvis. Värdet av att kunna redovisa vallokalsrösterna på detta sätt minskar emellertid i samma mån som antalet poströster ökar. Vid 1970 års val röstade ca 700 000 väljare eller drygt 14 % på postanstalt. Det kan inte uteslutas att än fler väljare vid kommande val kommer att utnyttja denna möjlighet att rösta. Det nuvarande valsystemet medger som känt inte en valdistriktsvis redoMsning av poströsterna. Väl har det uttalats Jnskemål om en sådan reform att även poströsterna kan redovisas valdistriktsvis, men i medvetande om det besvärliga i att med bevarande av valhemligheten åstadkomma en säSOU 1)7 1:72

dan ordning har några krav härom inte uttryckligen framställts. När utredningens direktiv talar om valdistriktsvis redovisning av rösterna, avses därmed också endast vallokalsrösterna. Som närmare skall utvecklas i ett följande kapitel föreslär utredningen att den i 1969 års betänkande angivna metoden för kontroll att väljare som röstat på postanstalt inte dubbelröstat eller röstat utan att vara röstberättigad skall ersättas av en annan metod som enligt utredningens mening är både enklare och snabbare. I den nya metoden, som ifråga om poströstningen förutsätter dels att alla de valsedlar som en väljare avger uppsamlas i en och samma valbox, dels att datorer används vid sammanräkningen, förses röstkortet redan vid framställningen med ett för varje röstberättigad unikt identifikationsbegrepp i maskinläsbar form. Röstkortet tas om hand vid såväl vallokals- som poströstning. Vid poströstning matas röstkortet ner i boxen tillsammans med de valsedlar väljaren avger sedan person- och adressuppgifter gjorts oläsliga. Vid sammanräkningen av poströsterna läses röstkorten in på ett band och valsedlarna på ett annat. De två banden förvaras och bearbetas därefter åtskilda. Härigenom förhindras att någon skaffar sig kännedom om hur väljaren röstat. För att möjliggöra en senare maskinell justering av eventuella dubbelröster anges i de två banden ett anonymt referensbegrepp. De röstkort som tagits om hand i vallokalerna sänds in till centrala valmyndigheten och läses in på band. Genom att köra de olika röstkortsbanden mot varandra och mot de band som upptar alla de röstberättigade (dvs. det band frän vilken röstlängden framställs, röstlängdsbandet; se vidare kap 8) får man besked om någon dubbelröstat eller röstat på postanstalt utan att vara röstberättigad. Det band på vilket post- och utlandsröster lästs in justeras därefter. Detta sker med hjälp av det förut nämnda referensbegreppet som finns mellan röstkorts- och valsedelsbanden.

valdistrikt väljaren tillhör, kan man som en biprodukt av det nya kontrollförfarandet få en valdistriktsvis redovisning även av poströsterna. Utredningen menar att denna möjlighet bör tillvaratas och föreslår därför att röstkorten utformas på sätt här skisserats. Det bör tilläggas att varken röstkortsframställningen eller sammanräkningen kompliceras härigenom. I likhet med vad som gäller för vallokalsrösterna kan uppgifterna om poströsternas valdistriktsvisa fördelning lämnas antingen redan vid sammanräkningen eller vid en annan senare tidpunkt om detta bedöms lämpligare. 4.5 Information om det nya valsystemet I sitt förra betänkande (s 83) förklarade utredningen att den utgick från att en fyllig och slagkraftig information skulle lämnas både väljare och valförrättare om hur röstningen skulle gå till och hur det nya systemet i stort fungerade. Betydelsen av en sådan information kan knappast överskattas. Det förhållandet att 1970 års val, som även förrättades enligt regler som i åtskilliga hänseenden avvek från de tidigare gällande, kunde genomföras snabbt och säkert, torde till väsentlig del få tillskrivas den utomordentligt omfattande och upplysande informationskampanj som föregick valet. Utredningen vill med anledning av de förslag som nu framläggs ånyo understryka värdet av sådan information. Utredningen förutsätter sålunda att både väljare och valförrättare grundligt informeras om det nya systemet till 1973 års val. För denna informationskampanj bör den som föregick 1970 års val kunna stå som modell.

Genom att utforma det identifikationsbegrepp som varje röstkort sålunda skall vara försett med så att därav också framgår vilket SOU 1971:72

5.1 Valsedlarna. Utformning, framställning och tillhandahållande

Inledning

och vid val av landstingsmän och kommunfullmäktige högst dubbelt så många namn 5.1.1 Gällande bestämmelser som antalet platser valet avser. Pa spaltad I 59 § ValL föreskrivs att valsedel för riks- valsedel får namnen i vänstra kolumnen vara dagsval skall vara av gult papper. Enligt 23 § vid riksdagsval högst fyra fler än antalet fasta KVL skall valsedel för landstingsval framstäl- valkretsmandat i valkretsen och vid val av las på blått papper och valsedel för fullmäk- landstingsmän eller kommunfullmäktige tigval pä vitt. Några bestämmelser om pap- högst två fler än det antal landstingsmän perskvalitet ges inte i vallagarna. Inte heller eller fullmäktige som valet avser. För varje innehåller de några föreskrifter om valsedels namn i vänstra spalten far högst tva namn storlek. upptas i den högra. För val av fullmäktige i Valsedel skall enligt båda de nämnda lag- kommun eller församling, där det skall finrummen innehålla partibeteckning och namn nas suppleanter för fullmäktige, far spaltad pä en eller flera kandidater. Pa valsedel får valsedel inte användas. dessutom finnas valkrets- och valbeteckning. Vallagarna bygger i nu aktuellt hänseende Några tvingande regler om var på valsedeln pa förutsättningen att väljaren själv framstälsom de olika beteckningarna skall placeras ler sin valsedel. I praktiken torde det emelges inte. Däremot rekommenderar lagen att lertid vara utomordentligt sällsynt att sa partibeteckningen placeras ovanför namnen sker. I stället används nära nog undantagslöst och vidare att valkretsbeteckningen placeras valsedlar som partierna lätit trycka och tillöverst och valbeteckningen nederst pä val- handahäller väljarna. För att förebygga misssedeln. tag som kan leda till kassationer (t. ex. geNamnen på valsedeln får ordnas antingen i nom färgavvikelser som kan tolkas som en en följd under varandra (rak valsedel) eller i märkning av sedeln) infördes ar 1969 den tvä kolumner (spaltad valsedel). Används bestämmelsen att statsverket kostnadsfritt spaltad valsedel avser namnen i den högra skall tillhandahälla partierna det papper de kolumnen val av efterträdare till avgången behöver för sin valsedelsframställning enligt ledamot (vid riksdagsval och fullmäktigval i de närmare regler som Kungl. Maj:t meddelar kommun där det inte skall finnas supplean- (97 § ValL och 60 a § KVL). Några sådana ter för fullmäktige) eller suppleant (vid regler har hittills inte meddelats. landstingsval). Används rak valsedel får anUtöver de valsedlar som partierna tillhantalet namn vara vid riksdagsval högst fyra dahåller skall det i vallokalen finnas blanka fler än antalet fasta valkretsmandat i kretsen valsedlar (valsedelsblanketter) i färgerna gult. 28

SOU 1971:72

och valbeteckning. Partibeteckning och — såvitt gällde valsedlar som avlämnades pä postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg - valkretsbeteckning måste alltid finnas på valsedeln. Något krav pä att det skulle finnas kandidatnamn på valsedeln uppställdes inte men väl en rekommendation att valsedeln skulle uppta sådana namn. Fanns det mer än ett kandidatnamn pä sedeln skulle kandidaterna numreras. Utöver de tidigare angivna hålmarkeringarna skulle det på valsedeln finnas ett förmarkerat hål. Detta skulle tryckas ut av den väljare som gjort strykning eller tillägg på valsedeln. Ändrade väljaren valsedelns innehåll utan att trycka ut det förmarkerade hålet, beaktades enligt förslaget inte ändringen vid sammanräkningen. Utöver valsedlar med hålmarkering och de tidigare nämnda uppgifterna i klartext (tryckta valsedlar), skulle väljarna ha tillgäng till valsedelsblanketter (ifyllningsvalsedlar) att användas om väljaren själv ville framställa sin valsedel. Enligt förslaget skulle endast statsverket få framställa valsedlar. Partierna fick beställa det antal valsedlar de önskade hos centrala valmyndigheten. Önskade parti, som var representerat i riksdagen, tryckta valsedlar till5.1.2 1969 års förslag handahöll statsverket sädana gratis till ett Utgångspunkten för den reform som utred- antal som motsvarade fem gånger antalet ningen föreslog år 1969 var att valsedlarna röstberättigade i den valkrets för vilken de skall räknas maskinellt. I fråga om riksdags- var avsedda. En förutsättning för att partiet valet innebar förslaget en övergång till en skulle få valsedlar gratis var dock att beställsådan teknik. Frågan om möjligheterna att ningen gjordes av det ombud som partiet införa motsvarande sammanräkningsteknik anmält enligt registreringsbestämmelserna elav de kommunala valen avsäg utredningen ler någon som denne förordnat. Beställdes att ta upp i en senare etapp. valsedlar av parti utan representation i riksEn nödvändig förutsättning för att valsed- dagen eller gjordes beställningen av annan än larna skulle kunna behandlas maskinellt var behörigt ombud för partiet, utfördes beställatt valsedlarna fick en till denna behandlings- ningen endast under förutsättning dels att form anpassad yttre utformning. Utredning- beställaren förskottsvis ersatte statsverket en föreslog därför att valsedlarna skulle få för framställningskostnaden, dels att den formen av halkort. partibeteckning som önskades utsatt på valI fråga om valsedelns närmare utformning sedlarna överensstämde med registrerad parinnebar förslaget att det på sedeln skulle tibeteckning eller tydligt skilde sig från såfinnas maskinläsbar information (hålmarke- dan beteckning. ringar) för parti, listtyp (fraktion) och valHade förskott betalts för valsedlar för krets. I klartext skulle finnas parti-, valkrets- parti som var berättigat att få sådana

blått och vitt. Dessa skall användas av väljare som vill framställa sin egen sedel (t. ex. under en egen partibeteckning). Enligt 97 § ValL och 60 a § KVL har parti som är representerat i riksdagen rätt att erhålla ersättning av statsverket för de kostnader partiet haft för att trycka upp valsedlar för riksdags- och landstingsvalen. De närmare bestämmelserna härom finns i KK (1964:395) om gottgörelse för kostnader för valsedlar. Enligt denna kungörelse är parti berättigat att fa ersättning för att trycka upp högst det antal valsedlar som motsvarar fem gånger antalet röstberättigade vid valet i de valkretsar där val förrättas samtidigt. Ersättningen skall utgå med belopp som motsvarar den faktiska kostnaden dock högst med sex kronor för 1 000 valsedlar. 1 fråga om valsedlar för fullmaktigval kan kommunfullmäktige enligt 60 a § KVL besluta att lämna bidrag för framställning av valsedlar till parti som är eller genom valet blir representerat i fullmäktige. Ersättning skall utgå efter enhetliga grunder till de bidragsberättigade partierna. Den får inte utgå i den mån partiet får gottgörelse av statsverket.

SOU 1971:72

utan kostnad, skulle förskottet återbetalas till partiet i den mån antalet valsedlar som partiet fick gratis inte kom att överstiga det antal som partiet maximalt kunnat få kostnadsfritt. Ifyllningsvalsedlar skulle utan kostnad tillhandahållas väljarna i lokal där röstning ägde rum. I fråga om de kommunala valen föreslogs att även de valsedlar som skulle användas vid dessa val skulle fä formen av hålkort. Eftersom de kommunala valen t. v. föreslogs skola räknas manuellt skulle valsedlarna inte ha någon maskinläsbar information. Statsverket skulle efter beställning tillhandahälla partier och andra blanketter till valsedlar enligt i princip samma regler som gällde för riksdagsvalet. Det skulle emellertid vara beställarens sak att förse valsedelsblanketterna med tryck, dvs. parti-, valkrets- och valbeteckning samt kandidatnamn. 5.1.3 Remissyttrandena över 1969 års förslag I stort sett godtogs utredningens förslag om valsedlarnas utformning av de remissinstanser, som tog upp denna del av förslaget i sina yttranden. Några av dessa instanser pekade dock pä risken för att avvikelser kunde förekomma mellan partibeteckningen i klartext och hälmarkeringen för sådan beteckning. Länsstyrelsen i Kristianstads län framhöll sålunda att den röstande syntes sakna möjlighet att på något sätt kontrollera sambandet mellan dessa båda beteckningar. Möjligheterna till valfusk var också uppenbara menade länsstyrelsen. Skulle t. ex. falska eller felaktiga valsedlar placeras i vallokalen torde dessa bli svåra att avslöja. Länsstyrelsen föreslog att man - för att förebygga möjligheterna till oegentligheter - skulle förse varje utrymme där väljarna skulle lägga in sin valsedel i kassetten med en mall med vars hjälp väljaren snabbt kunde kontrollera korrektheten hos den valsedel han tänkte använda. Även länsstyrelserna i Stockholms, Örebro och Värmlands län uttryckte farhågor för att det kunde bli möjligt att manipulera 30

med valsedlarna så att partibeteckningen i klartext var en men hålmarkeringen för parti en annan. Länsstyrelsen i Stockholm ifrågasatte om inte valsedelsframställningen borde förenas med någon form av offentlig granskning av valsedelsprototyperna. Ett par remissinstanser kände tveksamhet inför utformningen av strykningsvalsedlarna. Man kunde utgå från, anförde sålunda länsstyrelsen i Blekinge län, att väljarna i betydande omfattning inte skulle trycka ut det perforerade fältet för att markera att en partivalsedels innehåll ändrats. Liknande farhågor uttalade valnämnden i Stockholm. CFU menade att det fanns viss risk för att "strykningshålet" trycktes ut av okynne. Detta skulle öka det manuella arbetet vid namnfördelningen. Emellertid syntes det f. n. vara svårt att finna en bättre lösning summerade CFU. Grundlagberedningen anförde att det kanske skulle vara en fördel om det fanns en mellanform mellan tryckt valsedel och ifyllningsvalsedel, dvs. valsedel med parti- och valkretsbeteckning i klartext och i form av hälmarkering resp. valsedelsblankett med enbart partibeteckning. Därigenom skulle, uttalade beredningen, behovet av manuell behandling av valsedlarna minska i viss män.

5.1.4 Valsedlarna vid 1970 års val Enligt planerna skulle, som nämnts, den nya maskinella valtekniken ha använts redan vid 1970 års val. Av skäl för vilka tidigare redogjorts kom emellertid så ej att ske. I det uppkomna läget beslutade statsmakterna på hösten 1969 (prop. 1969:148, KU 50) om vissa ändringar i valförfarandet för att trygga ett smidigt och snabbt genomförande av 1970 års samtidiga val. Vissa av dessa ändringar - t. ex. de som berörde poströstningsreglerna — byggdes in i den gällande vallagstiftningen. Andra - bl. a. de som gav bestämmelser om valsedels utformning m. m. samlades i lagen (1969:825) om de allmänna valen den 20 september 1970 som gällde endast vid nämnda valtillfälle. Lagens bestämmelser ersatte SOU 1971:72

alltså vid detta tillfälle motsvarande regler i ValLochKVL. Enligt 1969 års lag skulle till valsedlar användas blanketter som centrala valmyndigheten tillhandahöll. Valsedlarna skulle vara lika till storlek och material (standardiserade valsedlar) samt framställas i de förut bestämda färgerna gult, blått och vitt. Reglerna om valsedels utseende i övrigt anknöt nära till motsvarande bestämmelser i 1969 års förslag. I lagen föreskrevs sålunda att valsedel måste ha partibeteckning. Saknades partibeteckning eller fanns det mer än en sädan beteckning pä valsedeln var sedeln ogiltig. Pa valsedeln fick men behövde inte finnas kandidatnamn samt valkrets- och valbeteckning. Några regler eller rekommendationer om var pä valsedeln som de olika beteckningarna skulle placeras innehöll lagen dock inte. Partierna fick beställa sina valsedlar hos centrala valmyndigheten som svarade för framställningen. Om beställaren begärde det försåg centrala valmyndigheten utan särskild kostnad valsedlarna med önskad text (partibeteckning, kandidatnamn osv.). I övrigt gällde för tillhandahallandet de regler som utredningen föreslagit i fråga om hålkortsvalsedlarna. Lagen gav centrala valmyndigheten rätt att bestämma den sista dag som beställning måste göras för att leverans av valsedlar med tryck skulle kunna garanteras senast 31.7.1970. För särskilda fall - varmed avsägs den situationen att kommun var föremål för indelningsändring i anslutning till 1970 ars val - fick centrala valmyndigheten bestämma en senare beställningsdag och även en senare leveransdag än 31.7. Det föreskrevs vidare att om beställning gjordes senare än den dag som centrala valmyndigheten sålunda bestämt, så skulle de beställda valsedlarna levereras endast under förutsättning att leverans kunde ske före valdagen och utan att tidigare gjorda beställningar försenades. Centrala valmyndigheten fastställde sedermera 1 1.5.1970 som sista beställningsdag. I kommuner och landstingsområden som berördes av indelningsändringar fick valsedlar SOU 1971:72

beställas senast 30.6 för leverans senast 20.8.1970. I sammanhanget kan framhållas att centrala valmyndigheten till 1970 års val lät framställa totalt ca 540 milj. valsedlar. Antalet valsedelstyper var vid riksdagsvalet 359, vid landstingsvalet 1 139 och vid kommunfullmäktigvalet drygt 4 500. Totalt förekom alltså vid valet över 6 000 valsedelstyper. För tryckningen anlitades 30 tryckerier. Tre av dessa tryckte vart och ett mer än 50 milj. valsedlar. Vid distributionen från dessa tryckerier uppstod i några fall sammanblandning av de olika partiernas valsedlar. Genom en intensiv arbetsinsats kunde dock dessa fel rättas till i tid.

5.2 Utredningens överväganden 5.2.1 Inledning 1 val skall väljaren ge till känna dels vilket parti han vill stödja, dels vilka personer han vill se i den församling valet gäller. Konkret sker detta genom att väljaren avger en valsedel som upptar en viss partibeteckning och namnet pä en eller flera kandidater. Vid vart och ett av de samtidiga riksdags- och kommunalvalen avges ca 5 milj. valsedlar. Det antal valsedlar som framställs till valen är emellertid mångdubbelt större. Vid 1970 ars samtidiga val var, som nämnts, antalet drygt 540 milj. Att så stora valsedelsupplagor framställs torde till väsentlig del bero pä att valsedeln anses fylla funktioner vid sidan av den som sedeln primärt är avsedd för. Partierna sprider sålunda före val regelmässigt sina valsedlar bland allmänheten oftast tillsammans med annat valtryck, t. ex. propagandabroschyrer och kandidatpresentationer. Valsedeln som sådan tilläggs alltså ett propagandavärde. Den maskinella sammanräkningstekniken kräver, som tidigare framhållits, valsedlar av ett annat slag än dem som hittills använts. Valsedlarna måste ha formen av hålkort och vara försedda med maskinläsbar information för parti m. m. Detta ställer speciella krav. Absoluta garantier måste sålunda finnas för 31

att den information av valsedelns innehåll så fall behöver framställas torde komma att som vägleder väljaren - dvs. i första hand uppgå till i runt tal 600 miljoner. Anlitas en av partibeteckningen i klartext - överensstäm- de två möjliga hålkortstillverkarna blir promer med den som styr den maskinella bear- duktionstiden för detta antal valsedlar — inbetningen - dvs. motsvarande maskinläsbara klusive tillverkningen av de nödvändiga klichémarkering. Sådana garantier kan uppenbar- erna — ungefär sju månader. Det kan tilläggas ligen inte uppnås i en ordning som innebär att framställningen av fullmäktigvalsedlarna att framställningen delas upp så att valsedlar- är den produktionsmässigt tyngsta posten i na förses med den maskinläsbara informatio- sammanhanget. Dessa valsedlar förekommer i nen i ett framställningsled och med motsva- många olika varianter (4 500 vid 1970 års val) rande information i klartext i ett annat. Den och i förhållandevis korta serier. enda framkomliga vägen är enligt utredningUndersökningen visar alltså att en överens mening att hela framställningsprocedu- gång till hälkortsvalsedlar men med i övrigt ren fram till den färdiga produkten sker på oförändrade valsedelsregler får till följd att ett och samma ställe. Det kan knappast partierna måste klara av sina nomineringar i komma i fråga annat än att låta staten svara mycket god tid före valen. Vid ordinarie val för valsedelsframställningen — förslagsvis ge- bör man räkna med att nomineringen för nom centrala valmyndigheten. Valsedlarna samtliga val måste vara klar i gynnsammaste bör alltså framställas pä i princip samma sätt fall senast under mars månad. I detta samsom vid 1970 ars val. Till frågan hur valse- manhang bör även eventualiteten av ett nydelstillverkningen rent tekniskt skall gä till val tas med i bilden. Med hänsyn till de återkommer utredningen i det följande. Här regler som gäller för sådant val (se RO 5 §) skall bara tilläggas att den enda tekniskt är det angeläget att fä fram valsedlarna möjliga framställningsordningen synes vara snabbt. Även om valsedlar för bara ett val att förse valsedlarna med tryck och hålmarskall framställas far man räkna med att keringar i en och samma process. framställningen — inklusive nominering — Antalet företag som här i landet kan kommer att kräva drygt en månad. Även tillverka valsedlar av det slag som den maski- andra konsekvenser måste beaktas. Sålunda nella tekniken kräver är begränsat. F. n. kommer kostnaderna för valsedelsframställfinns det bara två sädana - IBM Svenska AB ning att öka. I dagens läge kostar det ca 1 1 i Stockholm och Th. Strählfors AB i Ljung- kr att framställa 1 000 hålkortsvalsedlar. by. Sävitt nu kan bedömas kommer antalet Kostnaden för att framställa samma antal inte att öka under en överskådlig framtid. "konventionella" valsedlar ligger pä ca 5 kr. Det ligger i sakens natur att valsedelssysteVidare kommer distributionen av det stora met — dvs. de regler som rör framställning antal valsedlar av många olika typer som det och tillhandahällande av valsedlar - måste blir fråga om att fordra stora insatser. Garanpåverkas av det förhållandet att endast två ti måste skapas för att varje parti får de tillverkare finns att tillgå. valsedlar det beställt för de olika valen i landets olika delar. Det måste därför förutsättas att tillverkarnas egen, interna distribu5.2.2 Införande av hälkortsvalsedlar i tionskontroll kompletteras med ingående, nuvarande valsedelssystem kontinuerlig kontroll frän statens (centrala Med 1970 års tilldelningsregler som utgångs- valmyndighetens) sida. punkt har utredningen undersökt vilka konsekvenser som en övergång till hälkortsval5.2.3 Allmänna synpunkter pä sedlar men med i övrigt oförändrade regler ett valsedelssystem om valsedelsutformning och valsedelstilldelning skulle få från produktionstekniska och Ett naturligt krav pa ett valsedelssystem är andra synpunkter. Det antal valsedlar som i enligt utredningens mening att nomineringar32

SOU 1971:72

na kan ske förhållandevis nära inpå valet. En tidig nominering kan bl. a. leda till att kandidatordningen måste göras om och en omfattande nytillverkning av valsedlar ske därför att en kandidat avlider eller av annan anledning inte bör stå pä valsedeln. Den leder vidare till att de partier som brukar låta sina nomineringar föregås av provval tvingas att hålla dessa vid en tidpunkt när det politiska intresset ännu inte hunnit stimuleras i någon högre grad av det förestående valet. Utredningen anser också att man bör sträva efter en rimligare relation än f. n. mellan det antal valsedlar som framställs till ett val och det antal som verkligen används. Utredningen erinrar i detta sammanhang om att den enligt sina direktiv har att söka finna sådana former för distribution av valsedlar att valsedelsupplagorna minskar utan att väljarnas möjligheter att få tag i önskad valsedel eller partiernas möjligheter att sprida information om sina valsedlar försämras. Enligt utredningens uppfattning bör valsedelssystemet vidare i princip vara sä konstruerat att väljarna har tillgäng till valsedlar inte bara i vallokalerna utan även på postanstalterna. Hittills har detta inte varit praktiskt möjligt men mot bakgrund av att antalet poströstande ökat från val till val — vid 1970 års val röstade sålunda 14 % av väljarna på detta sätt — är en sådan ordning numera långt mera angelägen. Som utredningen kunnat konstatera, har det förhällandet att väljarna inte kunde fä tag på valsedlar pä postanstalterna vållat irritation och missnöje, särskilt när som vid 1970 års val partierna inte hade sin valbyråorganisation klar när poströstningsperioden började. Det nuvarande valsedelssystemet överfört på halkortsvalsedlarna uppfyller inte dessa allmänna krav. Även i andra hänseenden kan enligt utredningens mening invändningar riktas mot att föra över systemet till en ordning med hålkortsvalsedlar. Dels blir det kostsamt och dels ställer det utomordentligt stora krav pä distributionsapparaten. Utvägen att skära ner partiernas "fria" kvot erbjuder enligt utredningens mening ingen väg att komma förbi dessa invändningar. Redan den omstänSOU 1971:72 3

digheten att partierna — som erfarenheterna från 1970 års val visar — ofta beställer valsedlar till avsevärt större antal än vad de kan få gratis, innebär att produktionsuppläggning måste ske med beaktande av denna eventualitet med de konsekvenser detta får bl. a. för nomineringarna. Mot denna bakgrund har utredningen utarbetat ett system som enligt dess mening bättre än det nuvarande tillgodoser både de principiella och praktiska aspekter som bör läggas på ett sådant. 5.2.4 Ett alternativt valsedelssystem Det system som utredningen utarbetat är i korthet konstruerat på följande sätt. Den nuvarande ordningen enligt vilken kandidatnamnen skall tas upp på valsedeln slopas. I stället får väljarna på annat sätt än direkt av valsedeln kännedom om vilka kandidater som partierna ställer upp med. Valsedeln upptar — förutom partibeteckningen — en särskild beteckning, som består av partiets namn i sedvanlig förkortning (M, Fp, C, S, Vpk, KDS) plus en siffra (1, 2, 3 osv.) som anger vilken listtyp det är fråga om. Ett exempel kan illustrera det sagda. I en valkrets avser X-partiet att gå fram med tre olika listor. Pä listorna står resp. A, B och C som första namn. Under partibeteckningen (X-partiet) finns pä lista 1 beteckningen X 1 (lämpligen inramad) som alltså anger att valsedeln gäller för listan med A som första namn, X 2 anger att valsedeln har B som första namn och X 3 avser den listtyp där C står först. För att väljarna skall fä detta klart för sig skall de genom broschyrer, annonser, affischer o. 1. informeras vad de olika beteckningarna betyder. I varje avskärmat utrymme i vallokalerna skall det dessutom finnas pärmar med förteckningar över vilka kandidater som partierna ställer upp med under de olika beteckningarna. I den mån väljaren inte före besöket i vallokalen har bestämt sig för vilken lista han skall rösta på, så kan han alltså i vallokalen snabbt skaffa sig kännedom om vilka kandidater han stöder genom att ta den ena eller andra listan. Pä varje 33

postanstalt skall det finnas förteckningar någon viss valkrets kan valsedlar avseende över samtliga partier och de kandidater de samtliga val och av alla typer tillhandahållas ställer upp med i de olika valen och i de på postanstalterna. Den här beskrivna valsedelsordningen har vidare den fördelen att olika valkretsarna eller kommunerna. Utöver beteckningar för parti och listtyp i antalet namn på valsedeln inte behöver beklartext skall valsedlarna självfallet vara för- gränsas av hänsyn till valsedelns format. En fördel med det tänkta systemet är sedda med motsvarande beteckningar i mavidare att antalet valsedelstyper kan avsevärt skinläsbar kod. Dessutom skall det på valsedeln finnas utrymmen där väljaren kan ange nedbringas. En gul valsedel med beteckningdels vilken eller vilka kandidater som han vill en X 1 representerar i t. ex. Stockholm en ha strukna på listan, dels de ev. namn som viss grupp kandidater för X-partiet där. Samhan vill ha tillagda på den. I likhet med vad ma sedel representerar i Göteborg X-partiets som gällde vid 1970 års val skall kandidater- kandidatgrupp där. En väljare som har röstna vara numrerade i den ordning som partiet rätt i Stockholm men som poströstar i Göteansett att de skall komma ifråga. Väljare som borg kan alltså använda samma valsedelstyp vill stryka något eller några namn från listan, som väljare med rösträtt i Göteborg. Om behöver alltså bara ange ifrågavarande kandi- X-partiet inte i någon valkrets nominerar dats nummer på det för strykningar anvisade mer än en grupp kandidater behövs bara en utrymmet. På motsvarande sätt går han till enda valsedelstyp för partiet. Antalet valseväga om han vill ändra ordningsföljden mel- delstyper minskar alltså i sådant fall med 27 för partiet i riksdagsvalet. Under samma förutlan kandidaterna. (Se bil. 6) Gör väljaren ändringar av ett angivet slag, sättning minskar antalet för partiet vid komskall detta markeras på ett maskinläsbart sätt munfullmäktigvalet med ca 500. Förekommer fler listtyper blir minskningen givetvis genom att ett perforerat fält trycks ut. En analys av det tänkta systemet visar att större. Att detta väsentligen underlättar valbåde de principiella och praktiska nackdelar- sedelsframställningen som helhet säger sig na elimineras vilka är oupplösligt förenade självt. med ett system som bygger på nuvarande valEnligt utredningens uppfattning erbjuder sedelsregler. det skisserade systemet partierna åtminstone Sålunda bryts sambandet mellan kandidatlika goda möjligheter som de nuvarande att nomineringar och valsedelsframställningen. sprida information om sina kandidater. VälNomineringarna kan alltså ske mycket nära jarna kan lätt informeras om sambandet valet. Valsedlarna kan tryckas upp när som mellan listtypsbeteckningen och viss eller helst och vid den från kostnadssynpunkt vissa kandidater: "Vill Ni se N.N. i riksdagen, lämpligaste tidpunkten. Eftersom valsedeln tag lista X 1." Enligt utredningens mening som sådan inte har något större informakan man lägga upp valkampanjerna så att tions- eller propagandavärde, bör valsedelspersonvalsmomentet stimuleras utan att parupplagorna kunna hållas på en rimlig nivå. tivalseffekten går förlorad. Utredningen vill i De valsedlar som inte använts vid ett val sammanhanget erinra om att en informakan utnyttjas vid ett följande val. Systemet innebär alltså på sikt lägre valsedelskostnader tionsteknik av här antytt slag inte är ny. Vid och förkortad framställningstid. Dessutom tidigare val har partierna distribuerat brobör framhållas att det alltid kommer att schyrer där man presenterat sina kandidater finnas ett tillräckligt antal valsedlar i lager med porträtt och kortfattade redogörelser för deras politiska målsättning. Utredningen om ett nyval skulle bli aktuellt. En väsentlig fördel är att valsedelsdistribu- vill tillägga att den förutsatt att statsverket tionen blir enklare. Riskerna för svårbemäst- med hänsyn bl. a. till de minskade valsedelsrade fel och misstag reduceras praktiskt taget kostnaderna - skall lämna bidrag till partierhelt. Eftersom valsedlarna inte är knutna till nas informationskampanj. 34

SOU 1971:72

Avslutningsvis kan erinras om att inte heller idén att förse valsedlarna med nummer, vilkas innebörd klargörs på annat sätt, är alldeles ny. Vid ATP-valet år 1958 tilldelades de olika alternativen (linjerna) var sitt nummer och dessa nummer trycktes sedan upp på valsedlarna. Vad linje 1, 2 eller 3 innebar, informerades väljarna separat om.

angivna grunder innebär en försvagning av personvalsmomentet. Enligt utredningens mening blir effekten snarare den motsatta. Som utredningen redan uttalat anser den att systemet även i övrigt är överlägset den nuvarande ordningen. Från de rent tekniska synpunkter som utredningen har att anlägga kan därför en övergång till det nya systemet förordas. Frågan om valsedlar enligt det nya systemet skall införas har emellertid andra, 5.2.5 Sammanfattande synpunkter närmast psykologiska aspekter. Mot bakDet valsedelssystem som presenterats i av- grund av detta förhållande och med hänsyn snitt 5.2.4. är enligt utredningens mening — till den tveksamhet som enligt det nyss främst från tekniska synpunkter - överlägset anförda kommit till synes vid den första det som hittills tillämpats oavsett vilken typ presentationen inför partierna av tanken på av valsedlar som används. Denna överlägsen- ett sådant nytt valsedelssystem anser sig het blir än mer framträdande i system sådant utredningen inte nu kunna föreslå att valförsom det som avses skola tillämpas fr. o. m. farandet skall grundas därpå utan begränsar 1973 års val. Med hänsyn till att systemet sig till att framföra uppslaget som en alternabryter tämligen radikalt med den traditionel- tiv lösning på frågan om valsedlarnas utformla ordningen på detta område har utred- ning beträffande sitt innehåll. Det sätt på ningen emellertid ansett det lämpligt att vilket denna fråga löses får emellertid som redan under utredningsarbetets gång inhämta antytts betydande återverkningar i skilda synpunkter på systemet från de politiska hänseenden vid valens genomförande. Utredpartierna. Utredningen har därför utförligt ningen finner det därför angeläget att frågan presenterat systemet dels vid ett tillfälle då blir föremål för fortsatta överväganden, närrepresentanter från samtliga partier (M, C, mast inom de politiska instanserna. GenomFp, S, Vpk och KDS) deltagit, dels också för förandet av maskinell teknik vid de allmänna varje parti för sig och inför en större krets av valen är mer krävande om den nuvarande huvudsakligen partiombudsmän. I ett fall har ordningen med namnvalsedlar bibehålls än partiet självt ombesörjt presentationen av om den skisserade nya ordningen för valsedsystemet för sina funktionärer på olika nivå- larnas innehåll godtas. Skulle inställningen er. till detta nya system ändras under tiden före Reaktionerna på det tänkta systemet har 1973 års val, möter det därför knappast varit blandade. De som var positiva menade några svårigheter att anpassa det valtekniska att systemet visserligen inte var helt invänd- förfarandet i övrigt till detta. ningsfritt men framhöll att fördelarna med Om man sålunda tills vidare får utgå från systemet dock var så uppenbara att utred- att det nuvarande valsedelssystemet i princip ningsarbetet borde bedrivas enligt de angivna behålls, innebär detta att valsedlarna utforprinciperna. De som var kritiska mot syste- mas i principiell överensstämmelse med vad met har visserligen vitsordat dess tekniska utredningen föreslog år 1969. Längre fram i förtjänster. Man har emellertid ansett att detta avsnitt utvecklar utredningen närmare systemet från andra synpunkter är sämre än hur valsedlarna bör utformas i första hand det nuvarande främst därigenom att det en- såvitt gäller den maskinläsbara informatioligt kritikernas mening innebär en försvag- nen. I detta sammanhang vill utredningen ning av personvalsmomentet i valakten. dock framhålla följande. F. n. innehåller, Utredningen delar, som framgått av vad som nämnts, vallagarna regler om hur många som tidigare anförts, inte sistnämnda upp- kandidatnamn som valsedlarna vid de olika fattning att ett nytt system utarbetat enligt valen får innehålla. Reglerna härom torde ha SOU 1971:72

haft sin grund i att man ville undvika att så beredningens yttrande över utredningens timånga namn togs upp pä valsedlarna att digare betänkande). Genom att införa denna dessa blev ohanterligt stora. Genom över- typ av valsedlar — som lämpligen kan benämgången till valsedlar av hålkortsformat står nas partimarkerade valsedlar - kan önskeett givet utrymme till förfogande för den målet att valsedlar för de olika valen skall text - partibeteckning, kandidatnamn osv. finnas tillgängliga på postanstalterna i prin- som skall resp. får finnas på valsedeln. Mot cip tillgodoses. Eftersom utredningen förutdenna bakgrund är det enligt utredningens sätter att regeln att valsedel inte behöver mening svårt att motivera en regel som maxi- uppta något namn för att bli giltig skall merar antalet kandidatnamn på valsedeln. De behållas, kan alltså väljarna alltid räkna med omständigheter som bestämmer hur många att finna "sitt" partis valsedlar pä posten för namn som ett parti anser sig böra föra fram vart och ett av valen. Väljaren skall kunna växlar från valkrets till valkrets och från fylla i namn pä partimarkerad valsedel om kommun till kommun, bl. a. beroende på han vill göra det. En förutsättning för den hur mänga listtyper som partiet avser att gå maskinella bearbetningen är att även på desfram med. Det framstår mot denna bakgrund sa valsedlar finns en förmarkerad ruta som som en lämpligare ordning att partierna själ- väljaren får trycka ut om han utnyttjar möjligva inom den givna utrymmesramen får be- heten att förse valsedeln med kandidatnamn. döma och avgöra hur många kandidater som Dessa valsedlar bör självfallet framställas för de vill föra fram på varje valsedelstyp. Vill vart och ett av de samtidiga valen. Av främst t. ex. ett parti i en kommun på en valsedel gä praktiska skäl kan det knappast ifrågakomma fram med mer än dubbelt så många namn att statsverket skall för väljarna tillhandahålla som antalet platser i fullmäktige så bör partimarkerade valsedlar för andra partier än partiet få göra detta om man är villig att sådana som är representerade i riksdagen. Vill annat parti ha sådana valsedlar kan partiet begodta en liten typografisk stilsort. I förhällande till den år 1969 använda ställa sådana valsedlar enligt de regler som gälnomenklaturen vill utredningen föreslå den ler för valsedlar med namn. Enligt sina direktiv har utredningen, som ändringen att benämningen "hålmarkerade valsedlar" för valsedlar med tryck och full- nämnts tidigare, att pröva vilka åtgärder som ständig maskinläsbar information byts ut mot kan vidtas för att minska de valsedelsupplabenämningen "maskinläsbara valsedlar". Den- gor som framställs för val utan att väljarnas na benämning är enligt utredningens mening möjligheter att fä tag i önskad valsedel eller att föredra, eftersom den inte - till skillnad partiernas möjligheter att sprida information från den tidigare föreslagna - säger något om om sina valsedlar minskar. Det torde inte själva inläsningstekniken, varför den alltså kunna bestridas att sådana åtgärder framstår kan användas om förutsättning för en optisk som motiverade när man besinnar att endast inläsning av valsedlarna framledes kommer inemot 3 % av de valsedlar som framställdes att föreligga och övergång till en sådan teknik till 1970 års val användes för sitt primära ändamål. Utredningen har tidigare också kan ske. klarlagt de produktionstekniska och ekonoGenom att införa ytterligare en valsedelsmiska konsekvenser som dessa stora valsetyp kan man emellertid uppnå några av de delsupplagor drar med sig när en övergång fördelar som är förbundna med det tidigare till hålkortsvalsedlar sker. En åtgärd som i skisserade alternativa systemet. För den hänoch för sig ligger nära till hands för att delse det hittillsvarande valsedelssystemet minska valsedelsupplagorna är att skära ned bibehålls föreslår utredningen sålunda att partiernas "fria" valsedelskvot, som f. n. statsverket tillhandahåller - förutom mauppgår till ett antal motsvarande fem gånger skinläsbara valsedlar och ifyllningsvalsedlar antalet röstberättigade i valkretsen (vid riks— valsedlar med enbart partibeteckning i dagsval) och i valet (vid de kommunala klartext och maskinläsbar form (jfr grundlag36

SOU 1971:72

valen). Skälen för en sådan nedskärning får ökad tyngd om, som utredningen tidigare förordat, partimarkerade valsedlar införs. Det kan då först konstateras att om partierna även i fortsättningen beställer lika mycket valsedlar som hittills så ökar istället för minskar det totalantal valsedlar som måste framställas, något som står i strid mot de i direktiven uttalade önskemålen. Vidare kan anföras att partiernas behov av att före valet sprida sina valsedlar bland allmänheten bör minska i viss utsträckning, när staten garanterar att partimarkerade valsedlar finns tillgängliga överallt där röstning sker. Mot bakgrund av det anförda har utredningen funnit det motiverat att förorda att partiernas fria valsedelskvot minskas från fem till fyra gånger antalet röstberättigade. Med detta förslag som utgångspunkt har utredningen emellertid gått ett steg längre och även tagit upp den principiella frågan om tilldelningssystemets allmänna konstruktion. Därvid har utredningen kommit fram till ett system som enligt utredningens mening kan bidra till att hälla valsedelsupplagorna på en rimlig nivå men som även från andra synpunkter är överlägset det år 1969 föreslagna och vid 1970 års val praktiskt tillämpade systemet. Det tänkta systemet bygger på dessa principer. Staten ställer för varje val ett visst belopp till partiernas förfogande. Detta belopp skall motsvara kostnaden för att framställa valsedlar till ett antal som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade i valkretsen resp. landstingskommunen och kommunen. Partierna får därefter bestämma om de vill ha valsedlar för hela beloppet eller om de vill använda en del av detta till valsedlar och återstoden för annan verksamhet, t. ex. informationsverksamhet inför valet. Närmare utfört innebär systemet följande. Centrala valmyndigheten infordrar före varje val i god tid uppgift frän valsedelstillverkarna till vilket pris de är villiga att framställa valsedlar. Med ledning härav fastställer myndigheten det valsedelspris som skall gälla vid valet. När så skett underrättar myndigheten varje parti om storleken av de medel som står till partiets SOU 1971:72

förfogande i varje riksdagsvalkrets, landstingskommun och kommun. Samtidigt begär myndigheten besked hur partiet vill disponera dessa medel, dvs. hur stor del därav som skall användas för valsedlar. I den mån partiet inte vill använda hela beloppet till valsedlar så utbetalas den del av totalbeloppet som inte tas i anspråk för valsedlar till partiet. Centrala valmyndigheten svarar sedan för framställningen av de valsedlar som partiet uppgivit sig vilja ha. Centrala valmyndigheten bestämmer en sista dag när partiet s. a. s. skall ha träffat sitt val och när partiet skall ha kommit in med sin beställning. Försitter partiet den bestämda fristen, skall det visserligen kunna få valsedlar, om det är produktionstekniskt möjligt att få fram sådana i tid före valet och förutsatt att i rätt tid gjorda beställningar inte därigenom försenas, men partiet får självt stå kostnaden för valsedlarna. Betalningen bör då erläggas i förskott. Självfallet skall det vara partierna obetaget att beställa större valsedelsupplagor än den fria kvoten innebär. Gör parti detta får dock partiet — i likhet med vad som gällde vid 1970 års val — betala överupplagan med egna medel. Även en sådan överbeställning skall göras inom den tidigare nämnda fristen. De nu angivna reglerna tar sikte på parti som är representerat i den församling valet gäller och förutsätter att beställning görs av behörig företrädare för partiet. Beställer annat parti valsedlar eller görs beställningen av annan än sådan företrädare för partiet skall den utföras endast om beställaren betalar framstäliningskostnaden i förskott. Blir parti som beställt och betalt sina valsedlar i förskott representerat i ifrågavarande församling, skall centrala valmyndigheten räkna fram och till partiet återbetala ett belopp som motsvarar vad det skulle ha kostat att framställa valsedlar till ett antal om fyra gånger antalet röstberättigade. Återbetalningen sker alltid till partiet oavsett vem som gjort beställningen och erlagt förskottet. Systemets konstruktion är sådan att antingen utnyttjar partiet hela det belopp som står till dess förfogande till valsedlar eller 37

också uppbär partiet skillnaden mellan valsedelskostnaden och det nämnda beloppet kontant. Till skillnad från 1970 års system kommer det i detta system aldrig att finnas någon s. a. s. "outnyttjad" kvot. Utredningen som förordar att det nu beskrivna systemet kommer till användning, utgår från att partierna i mycket god tid före valet bör kunna lämna besked om hur de vill utnyttja det disponibla beloppet. Centrala valmyndigheten bör alltså tidigt få kännedom om hur mycket valsedlar som behöver framställas, vilket underlättar planeringen av valsedelsframställningen i olika hänseenden. Utredningen kan givetvis inte här exakt ange de tider för beställning och tillverkning av valsedlar av tidigare beskrivet slag som kommer att gälla vid olika valtillfällen. Att fastställa beställnings- och leveranstider får bli centrala valmyndighetens sak sedan myndigheten inför varje valtillfälle noggrant analyserat marknadsläge och behov. Det synes emellertid realistiskt att vid de samtidiga valen räkna med en produktionstid om 3-4 månader förutsatt att produktionen delas upp på de två möjliga tillverkarna inom landet. Det bör här tilläggas att båda dessa tillverkare har tryckerikapacitet utom landet. Utredningen anser emellertid det mindre lämpligt att bygga valsedelstillverkningen på detta förhållande. Däremot anser utredningen att man i speciella fall när så erfordras kan utnyttja den möjlighet som utlandstillverkning erbjuder. I fråga om den närmare utformningen av valsedlarna vill utredningen framhålla följande. 1969 års förslag innebar att valsedlarna skulle förses med maskinläsbar information för parti, fraktion och valkrets. Valkretsbeteckningen behövdes visserligen inte på de valsedlar som avgavs i vallokal, eftersom dessa s. a. s. automatiskt styrdes till den valkrets där väljaren hörde hemma och där valsedeln därför skulle räknas. Däremot måste de valsedlar som användes vid röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg ha denna beteckning i klartext och maskinläsbar form. I fråga om de valsedlar som avges där finns nämligen inte något 38

inbyggt samband mellan röstavgivningsställe och valkrets. Det ålåg enligt förslaget den som tog emot valsedeln att mot väljarens röstkort kontrollera att väljaren använt en valsedel från den egna valkretsen. Utredningen betonade dock att det av flera skäl var olämpligt att i fråga om valsedels utformning såvitt gällde valkretsmarkeringen ha en regel för de valsedlar som avges i vallokal och en annan för dem som avges på postanstalt. Utredningen utgick därför från att samtliga valsedlar vid framställningen skulle förses med valkretsbeteckning i klartext och i maskinläsbar form. Utredningen har i avsnitt 4.4.2 skisserat en i förhållande till 1969 års förslag ny metod för rösträtts- och dubbelröstkontrollen och i samband därmed även ett i vissa hänseenden modifierat förfarande vid röstning på postanstalt. Som där framgått innebär metoden bl. a. att röstkortet utformas som ett hålkort med ett för varje väljare unikt identifikationsbegrepp, utvisande väljarens valdistrikt och hans nummer i röstlängden. Vid poströstningen skall röstkortet — efter utplåning av person- och adressuppgifter — matas ner i valboxen tillsammans med de valsedlar väljaren avger. I och med att detta identifikationsbegrepp införs blir det möjligt att hänföra väljarens valsedlar till hans valdistrikt och därmed också till den valkrets eller — vid kommunfullmäktigval i inte valkretsindelad kommun — till den kommun där väljarens röst skall räknas. Röstkortet övertar m. a. o. de uppgifter som valkretsbeteckningen på valsedeln i 1969 års förslag skulle fylla. Av den beskrivna ordningen följer också att den som tar emot röster på postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg inte behöver kontrollera att väljaren använt en valsedel för den valkrets eller kommun där han är röstberättigad. De valsedlar som avges pä postanstalt behöver därför lika litet som de som avlämnas i vallokal i och för sig vara försedda med valkrets- eller kommunbeteckning i klartext eller maskinläsbar form. En annan sak är att det särskilt med tanke på de kommunala valen är lämpligt att valsedlarna till väljarnas SOU 1971:72

ledning upptar sådan beteckning i klartext. Väljarna kan då vid dessa val genom att ta en valsedel från den egna valkretsen eller kommunen vara säkra på att de kandidater som finns på valsedeln också är valbara. Som bekant är endast sådana personer valbara till landsting eller kommunfullmäktige som är bosatta inom landstingskommunen eller kommunen. Som utredningen tidigare antytt och som närmare skall utvecklas i kap. 7 öppnar användandet av datorer vid sammanräkningen möjligheter att göra även mandatfördelningen inom partierna maskinellt. En förutsättning härför är dock att valsedlarna förses med en unik, maskinläsbar uppgift om den grupp av kandidater som just den valsedeln innehåller (listtyp). Utredningen förordar därför att valsedlarna i principiell överensstämmelse med vad som föreslogs år 1969 förses med sådan uppgift. I avsnitt 4.4 har framhållits att den föreslagna nya kontrollmetoden förutsätter att alla de valsedlar som den poströstande väljaren avlämnar uppsamlas i en och samma valbox. När det gäller poströsterna liksom utlandsrösterna sker i stället uppdelningen av valsedlarna på de olika valen vid sammanräkningen i datorn. För att möjliggöra denna uppdelning måste valsedlarna vara försedda med maskinläsbar uppgift om vilket val som resp. sedel gäller för. Då det är olämpligt att ha olika regler för valsedlar som används för poströstning och eljest föreslår utredningen att samtliga valsedlar förses med en sådan uppgift. Vad nu sagts skall självfallet gälla samtliga förekommande valsedelstyper (maskinläsbara valsedlar, partimarkerade valsedlar och ifyllningsvalsedlar). Dessutom skall samtliga valsedelstyper vara försedda med en förmarkerad ruta, som väljaren skall trycka ut om valsedeln förändrats. Sammanfattningsvis föreslår alltså utredningen att valsedlarna - utöver partibeteckning, kandidatnamn samt valkrets- och valbeteckning i klartext - vid framställningen förses med uppgifter i maskinläsbar form för (1) det slag av val som sedeln avser, (2) parti SOU 1971:72

och (3) listtyp. Det ligger i sakens natur att de partimarkerade valsedlarna skall ha de vid (1) och (2) angivna uppgifterna men ifyllningsvalsedlarna endast uppgiften vid (1).

6 Röstning och rösträttskontroll

6.1 Gällande bestämmelser, m m När en väljare avlämnar sina valkuvert till valförrättaren i vallokalen skall denne förvissa sig om att väljaren är upptagen som röstberättigad i röstlängden och att han endast avlämnat ett valkuvert för varje val. Vid varje val används valkuvert med ändamålsbeteckning för valet ifråga. Vid 1970 års val användes emellertid enhetliga valkuvert med avskurna hörn, så att valförrättaren med ledning av färgen på den inneliggande valsedeln kunde hänföra valkuvertet till rätt val. Sedan valförrättaren konstaterat att väljaren äger rösträtt läggs kuverten ned i valurnan samt antecknas i röstlängden att rösträtten utövats. Det bör observeras att röstkort ej är obligatoriskt vid röstning i vallokal. Vid röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg är röstkort obligatoriskt. Den som innehar sjöfartsbok kan dock rösta utan röstkort på det fartyg där han är anställd. Väljaren avlämnar valkuvert av samma typ som i vallokal. Dessutom avlämnas tre ytterkuvert som väljaren fyllt i med ledning av röstkortet. Röstmottagaren lägger in valkuverten i var sitt ytterkuvert. Till 1970 års val förenklades emellertid reglerna så att ett gemensamt ytterkuvert (fönsterkuvert) användes för samtliga val. Röstmottagaren lade in väljarens röstkort i ytterkuvertet tillsammans med de tre valkuverten. Ytterkuverten insändes successivt till resp länsstyrelse. Sedan röstlängderna kommit till länssty40

relsen efter valet kontrolleras för varje väljare att han ej har röstat i vallokal och att han är röstberättigad. När detta konstaterats bryts ytterkuvertet och en markering görs i röstlängden att rösträtten utövats. 6.2 1969 års förslag Röstningen i såväl vallokal som på postanstalt skulle som nämnts enligt 1969 års förslag ske med hjälp av kassetter och valboxar. Rösträttskontrollen i vallokal förutsattes enligt förslaget ske på samma sätt s o m f n . Dock skulle röstkorten samlas upp för senare kontroll. För väljare som röstat på postanstalt skulle enligt förslaget rösträttskontrollen ske pä följande sätt. 1. Vid röstningen numreras såväl valsedeln som väljarens röstkort med samma nummer i löpande följd innan valsedeln uppsamlas i valboxen. Numreringen utförs med en stämpel och anbringas på den del av valsedeln som är synlig när valsedeln är inlagd i kassetten. 2. Röstmottagaren tar hand om väljarens röstkort. Röstkorten sänds in till centrala valmyndigheten som för över röstkortens uppgifter på band med hjälp av s k optiska läsare. På bandet ordnas uppgifterna i kameral ordning, dvs valdistriktsvis efter fastighetsbeteckning och personnummer. Hos centrala valmyndigheten kontrolleras om samme väljare förekommer mer än en gång på bandet. Skulle detta vara fallet skall samtliga de förtidsröster som väljaren avlämnat kasseras. SOU 1971:72

Röstkort och valsedlar från dem som röstat på detta sätt plockas fram med hjälp av nummerbeteckningen. 3. Bandets uppgifter överförs till valkretsvisa förteckningar. 4. Förteckningarna översänds därefter omgående till vederbörande länsstyrelse, där förteckningarna granskas mot röstlängderna. Skulle denna granskning visa att en väljare röstat både före valet och vid valförrättningen, plockas röstkortet från vallokalen fram för att verifiera att anteckningen i röstlängden är riktig, varefter centrala valmyndigheten genast underrättas om detta förhållande. Med ledning av röstkortsnumret kan den valsedel som avgetts vid förtidsröstningen tas fram och kasseras. Förfarandet blir detsamma om det skulle visa sig att den förtidsröstande över huvud taget inte är röstberättigad. 5. De röstkort som inte plockats fram förstörs omedelbart efter kontrollgenomgången.

utgår från förslaget i dessa delar. En väsentlig fördel med det nya systemet är att valboxarna sedan de förseglats före valet är tillslutna under hela valförrättningen. Som en ytterligare försiktighetsåtgärd vill emellertid utredningen nu förorda att ett hålkort med valboxens nummer (valboxkort) läggs in i valboxen i samband med förseglingen av valboxen.

6.3.2 Öppethållande

Vid 1970 års val var vallokalerna öppna klockan 8 - 2 1 . Länsstyrelsen fick medge undantag från denna regel. Alla vallokaler skulle dock vara öppna klockan 1 9 - 2 1 . Vid 1970 års val var länsstyrelserna ytterligt restriktiva vid sin bedömning av kommunernas ansökan om avkortad valtid. Motiveringen torde ha Visade det sig vid kontroll enligt 1969 års varit att tre val för första gången förrättades förslag att en väljare röstat utan att vara samtidigt. röstberättigad eller att han avgivit mer än en Motsvarande överväganden föranledde utröst, skulle således förtidsrösten kasseras. redningen att år 1969 avstå från att ingå på Vallokalsrösten påverkades inte och samman- frågan om att generellt avsluta valförrätträkningen i de regionala räkningscentralerna ningen tidigare än vad hittills varit fallet. kunde alltså genomföras utan att hänsyn beUtredningen framhöll emellertid att tillhövde tas till eventuellt oriktigt avgivna rösströmningen av väljare brukar vara relativt ter. Utredningen avsåg inte heller att sammanbegränsad under den första och sista timmen räkningen i den för hela riket gemensamma av öppethållandet. räkningscentralen skulle anstå till dess konStarka önskemål föreligger otvivelaktigt trollen var klar. såväl från allmänhetens som från de nyhetsförmedlande organens sida att valresultatet framkommer så tidigt på valnatten som möjligt. Röstningens avslutande vid en tidigare tidpunkt bidrar givetvis härtill. Erfarenheter6.3 Utredningens överväganden na från 1970 års samtidiga val har gett utredningen anledning att uppta även denna 6.3.1 Inledning fråga. Utredningen utgår frän att röstningen skall Såvitt kommit till utredningens kännedom ur väljarens synpunkt tillgå pä samma sätt var vid 1970 års val längre köbildningar som föreslogs i 1969 års betänkande. Utred- ovanliga i vallokalerna. På en del häll i ningen har som nämnts emellertid nu funnit mindre valdistrikt förekom t o m mycket en enklare och snabbare kontrollmetod. Den länga pauser mellan väljarnas besök. Det nya metoden beskrivs närmare i avsnitt 6.3.6. standardiserade valmaterial som för första Som föreslogs i 1969 års betänkande skall gången användes 1970 medförde vissa förvalboxen tillslutas och plomberas vid offent- enklingar för väljarna och bidrog därigenom lig förrättning som skall utsättas och kungö- säkerligen till det smidiga genomförandet av ras i god tid före förrättningen. Utredningen röstningsproceduren. En annan bidragande SOU 1971:72

orsak var otvivelaktigt den omfattande statli- som föga påkallat att hålla öppet för röstga informationskampanjen om de tekniska ning hela dagen. När särskilda skäl av denna nyheterna vid valen. Att poströstningen öka- beskaffenhet föreligger i något valdistrikt de torde också i viss mån ha bidragit till en bör det därför liksom hittills vara möjligt att något lugnare tillströmning av röstande till förordna om ett kortare öppethållande av vallokalen i distriktet. En förutsättning för vallokalerna på valdagen. Till erfarenheterna från 1970 års allmänna ett sådant förordnande bör emellertid vara val bör även läggas de prov med praktisk att det finns skäl att anta att väljarnas tillämpning av den nya valapparaturen som möjligheter att utöva sin rösträtt inte nämnnu genomförts bl a vid ett studentkårsval. värt begränsas genom det kortare öppethålUtredningen har i dessa fall funnit bekräftat landet. Även de undantagsfall varom här är att det för väljarna i allmänhet ter sig lättare fråga bör emellertid kunna regleras jämförelatt föra in en valsedel av hålkortstyp i en sevis enhetligt, förslagsvis så att röstningen i kassett än att lägga ned en valsedel av tradi- dessa fall avslutas klockan 17.00. Särskilt för tionellt utförande i ett valkuvert. Den tid att få till stånd en enhetlig bedömning torde som erfordras för väljaren vid röstningen bör det böra ankomma på centrala valmyndighedärför snarast bli mindre vid genomförandet ten att förordna om sådan tidigare stängning av vallokal. Det torde få förutsättas att av det nya röstningsförfarandet. På grund av anförda förhållanden hyser kommunala organ ofta tar initiativ till en utredningen numera ingen tvekan om att sådan åtgärd och i varje fall får tillfälle yttra röstningen väl kan medhinnas i vallokalerna sig före beslut. på en dag även om tiden för öppethållandet Om tidpunkten för röstning på postanstalt något förkortas. har redogjorts i kapitel 4. Mot tanken att stänga vallokalerna tidigare än nu är fallet kan möjligen anföras att 6.3.3 Röstkort vissa väljare — om än jämförelsevis få — kan vara hindrade att rösta tidigare under dagen Som tidigare nämnts i kapitel 5 behöver och att man därför av hänsyn till dem valsedel ej vara försedd med maskinläsbar alltjämt bör hålla lokalerna öppna till kod för valkrets. Valsedel som avlämnas i klockan 21.00. Med de starkt vidgade möjlig- vallokal kommer att styras till rätt valkrets heter till röstning på postanstalt som genom- av de valdistriktskort som finns i valboxen. fördes 1970 och även avses bli införda enligt Poströsterna skall styras till rätt valkrets med föreliggande förslag synes den nämnda in- hjälp av följekortet (röstkortet). Röstkortet vändningen dock inte behöva bli avgörande. kan användas även för rösträttskontrollen. Skäl föreligger emellertid att framgå med viss Röstkortet får då två nya funktioner. Det måste därför utformas som hålkort med försiktighet. Utredningen har vid sina överväganden på maskinläsbar information om valdistrikt och anförda skäl stannat för att som allmän regel väljarens nummer i röstlängd. Dessa uppgifförorda att vallokalerna stängs klockan ter skall även finnas i klartext liksom väljarens namn och adress samt övriga uppgifter 20.00 i stället för klockan 21.00. som finns på det nuvarande röstkortet (se bil Det är ett naturligt önskemål att valloka5). Beträffande rutinerna för genomförandet lerna i allmänhet hålls öppna samma tider. av rösträttskontrollen hänvisas till avsnitt Förhållandena skiljer sig emellertid avsevärt 6.3.6. på olika håll i landet. Av hänsyn till väljarna i avskilda bygder inrättas där ofta särskilda Röstkort som här avses kan ej framställas valdistrikt ehuru befolkningen inom området med hjälp av länsstyrelsens datorer. Det är jämförelsevis fåtalig. Om kommunika- krävs en specialmaskin varför röstkorten tionsförhållandena inom valdistriktet inte ta- med ledning av länsstyrelsens justerade röstlar däremot, kan det för sådana fall framstå längdsband måste framställas genom service42

SOU 1971:72

körning på annan dator. Utredningen har förvissat sig om, att kapacitet av sådana specialmaskiner finns tillgänglig för detta arbete (se bil 4). Sedan röstkorten framställts sänds de till vederbörande lokala skattemyndighet för kontroll. Efter kontrollen sänds de till väljaren. Detta bör ske i god tid före valet. Enligt gällande regler kan den som ej fått röstkort eller den som förlorat sitt röstkort begära ett nytt sådant (dubblettröstkort) hos lokala skattemyndigheten senast dagen före valdagen. Möjligheten att erhålla dubblettröstkort bör bibehållas. Lokal skattemyndighet har emellertid ej apparatur för framställning av dubblettröstkort med maskinläsbar information. Enligt utredningens mening bör dubblettröstkort utfärdas av centrala valmyndigheten eller den myndighet centrala valmyndigheten bestämmer. För att dubblettröstkort skall kunna utfärdas före valdagen bör stadgas att beställning av sådant röstkort skall ha kommit in till myndigheten senast fredagen före valdagen. 6.3.4 Röstningen 6.3.4.1 Vallokal Röstningen i vallokal bör inledas med att valförrättaren visar de närvarande att valboxarnas räkneverk står på noll. Vidare kontrolleras att varje box är låst. Därefter bryts nyckelplomben och boxen låses upp. I kapitel 4 har nämnts att rösterna kan redovisas per valdistrikt. För röster avgivna i vallokal kan detta åstadkommas bl a med hjälp av det omtalade valdistriktskortet. Detta kort stoppas nu in i en kassett och matas ned i valboxen, varefter räkneverket visar 1. (Skulle valdistriktskortet glömmas bort kan dock valdistriktstillhörigheten i efterhand avgöras med hjälp av det tidigare omtalade valboxkortet.) Då väljaren kommer till vallokalen får han en kassett för varje val, dvs i allmänhet tre. På en av de avskilda platserna lägger han in en valsedel i varje kassett, varefter kassetterna överlämnas till valförrättaren tillsammans SOU 1971:72

med röstkortet. I likhet med vad som gällde vid 1970 års val bör valsedeln ej få vikas innan den läggs in i kassetten. Sedan valförrättaren konstaterat att väljaren är röstberättigad och ej röstat i vallokalen tidigare, sätter han kassetterna i valboxarnas intag. En valbox finns för varje val. Valsedlarna nedmatas i valboxarna, vilket registreras av räkneverket. Kassetterna frigörs och kan användas på nytt. Liksom hittills skall valsedel i vissa fall få inges genom bud (röstning med valsedelsförsändelse). Make kan sålunda avlämna valsedel för andra maken. Vidare får den som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder ej kan inställa sig i vallokalen för det valdistrikt där han är uppförd i röstlängd rösta med valsedelsförsändelse. För detta ändamål föreslår utredningen i enlighet med 1969 års förslag att speciella innerkuvert skall användas. Med jämkning av det förslaget föreslår dock utredningen att tillvägagångssättet blir detsamma som vid 1970 års val, nämligen att ett gemensamt ytterkuvert används för samtliga val som väljaren vill delta i. Väljaren lägger alltså för varje val in en valsedel i ett innerkuvert. Innerkuverten läggs in i ett ytterkuvert, på vilket väljaren tecknar försäkran att han själv frivilligt lagt in sina valsedlar i innerkuverten etc. Budet lämnar ytterkuvertet till valförrättaren som kontrollerar rösträtt och kuvert. Valförrättaren bryter ytterkuvertet och kontrollerar för varje innerkuvert mot en särskild spalt i valboxen att kuvertet inte innehåller mer än en valsedel, samt lägger innerkuverten i var sin kassett. Valförrättaren öppnar innerkuvertet i ena ändan när kuvertet ligger skyddat i kassetten, varefter kassetten sätts in i valboxens intag. När manöverspaken trycks ned dras valsedeln ur kuvertet och kassetten samt matas ned i valboxen utan att valhemligheten röjs. Väljaren skall som föreslogs i 1969 års betänkande lämna röstkortet ifrån sig i vallokalen. Röstkortet är enligt riksdagsordningen ej obligatoriskt vid röstning i vallokal. En undersökning som redovisats i utredningens förra betänkande visar emellertid att 97,8 % av väljarna medförde röstkort till vallokalen. 43

En förutsättning för rösträttskontrollen är att valförrättaren samlar upp röstkorten. För de väljare som inte har röstkorten med sig föreslår utredningen att valförrättarna antecknar deras namn och nummer i röstlängden på en särskild lista som senare får bilda underlag för stansning av de uppgifter som krävs för dubbelröstkontrollen. Röstkorten och stansningsunderlagen insänds tillsammans med valboxarna till räkningscentralen efter valets slut. När den sista väljaren avlämnat sina valsedlar skall valförrättaren mata ned ett valdistriktskort i valboxen på samma sätt som skedde vid valets början. Det medför att valsedlarna från ifrågavarande valdistrikt ligger inneslutna i valboxen mellan två valdistriktskort. Sedan valet sålunda avslutats, låses valboxen. Nyckeln stoppas ned i ett särskilt förvaringsutrymme på valboxens lock. Därifrån kan nyckeln ej tas ut med mindre valboxens försegling bryts. 6.3.4.2 Postanstalt Vid röstning på postanstalt kan valdistriktskort inte användas. Rösterna förs i stället till rätt valdistrikt med hjälp av röstkortet. Utredningen förordar att röstningen skall tillgå på följande sätt. Väljaren visar upp sitt röstkort och legitimerar sig för röstmottagaren. Väljaren erhåller en kassett för varje val där han är röstberättigad, dvs i regel tre kassetter, och uppsöker en av de avskilda platserna, där han lägger in en valsedel i varje kassett. Kassetter och röstkort lämnas därefter till postfunktionären. Postfunktionären makulerar uppgifter om väljarens identitet på röstkortet med hjälp av särskild makuleringsstämpel. Röstkortet blir dä s k följekort. (Utredningen har förvissat sig om att lämplig makuleringsutrustning finns tillgänglig med vars hjälp identitetsuppgifter pä röstkortet utplånas fullständigt.) Postfunktionären lägger följekortet i en fjärde kassett. Följekortet och väljarens valsedlar nedmatas i valboxen. Det bör ankomma på centrala valmyndigheten att fast44

ställa i vilken ordning detta bör ske. Röstningen avslutas på liknande sätt som i vallokalen, dock utan att valdistriktskort matas ned. Med hänsyn till det nya kontrollsystemet som utredningen föreslår torde den försäkran som föreslogs i 1969 års betänkande ej vara erforderlig. Vidare bör observeras att postfunktionären befrias från flertalet av de kontrollrutiner som ålades honom enligt det förra förslaget. 6.3.4.3 Utlandsmyndighet I överensstämmelse med 1969 års förslag utgår utredningen från att kassetter och valboxar ej skall användas vid röstavgivning utomlands. I stället för kassetter får väljaren tre innerkuvert, i vilka valsedlarna läggs in. Kuverten lämnas till röstmottagaren, som lägger innerkuverten tillsammans med röstkortet i ett ytterkuvert. Med ändring av 1969 års förslag vill dock utredningen föreslå, att väljaren får skriva sin namnteckning i ett särskilt fält på ytterkuvertet. Om namnteckningsfältets baksida karboniseras, kopieras namnteckningen på det inneliggande röstkortet varigenom säkerheten i det nya valtekniska systemet ökas. Om namnteckningen saknas på kuvertet eller röstkortet bör följden bli att rösten ej räknas. Utan en sådan regel skulleden säkerhetsfunktion som namnteckningen skall fylla lätt kunna bli illusorisk. Röstmottagaren sänder kuverten till centrala valmyndigheten, där de tas om hand på följande sätt. Ytterkuvertet för varje väljare öppnas och namnteckningen kontrolleras. Röstkortets identitetsuppgifter makuleras pä sätt som nämnts för poströsterna och instoppas i kassett och nedmatas i valboxen. Innerkuverten läggs oöppnade i var sin kassett. Kuvertet öppnas i ena ändan när det ligger skyddat i kassetten, varefter kassetten sätts in i valboxens intag. Med hjälp av manöverspaken dras valsedeln ur kuvertet och matas ned i valboxen utan att valhemligheten röjs. Förrättningen hos centrala valmyndigheten bör vara offentlig. Tidigare har nämnts att utlandsrösterna — SOU 1971:72

liksom fartygsrösterna — skall vara centrala valmyndigheten tillhanda senast kl. 11.00 på valdagen. Ytterkuvert som inte kommit in vid denna tidpunkt bör ej beaktas. Regeln motsvarar bestämmelsen i gällande lagar (77 § 2 mom. ValL och 44 § 2 mom. KVL) att ytterkuvert som kommer in till länsstyrelsen efter sammanräkningsförrättningens början inte skall beaktas vid sammanräkningen. Regeln motiveras av att centrala valmyndigheten i den här förordade ordningen inte enbart — liksom hittills - är mottagare av ytterkuverten, utan myndigheten kommer också att överta den granskningsfunktion som tidigare ålegat länsstyrelsen och som utgjort det första ledet i själva sammanräkningen. Det synes därför följdriktigt att föreskriva en bestämd tidpunkt när utlandsrösterna senast skall vara myndigheten till hända. Hänsynen till offentlighetskravet talar också härför.

härav upprättar centrala valmyndigheten ett röstkort som tillsammans med valsedlarna nedmatas i valboxen på samma sätt som beskrivits i föregående avsnitt. 6.3.5 Transport av valboxar 6.3.5.1 Vallokaler I kapitel 4 har utredningen behandlat frågan om sammanräkningscentraler. Omedelbart efter vallokalens stängning skall valboxarna oöppnade transporteras till den räkningscentral som bestämts för vallokalen. Transporterna frän vallokalerna inom en sammanräkningsregion bör planeras och organiseras enligt centrala valmyndighetens riktlinjer av ledningen för räkningscentralen i samråd med kommunerna inom regionen. Kostnader för transporter av valboxar bör bäras av statsverket.

6.34.4 Fartyg Samma röstningsprocedur som gäller för ut- 6.3.5.2 Postanstalter landsmyndighet tillämpas ifråga om röstning På fredagen före valdagen sänds som regel på fartyg. Ett undantag måste dock göras för valboxarna från postanstalterna till den för de ombordanställda som har rätt att rösta riket gemensamma sammanräkningscentralen utan röstkort. För sådana väljare upprättade för att sammanräkningen av huvuddelen av röstmottagaren vid 1970 års val särskilda poströsterna skall kunna vara avslutad tidigt adresskort. Det hade samma funktion som på valdagens kväll. För den följande röströstkortet, dvs att leda rösten till rätt val- ningen fram till och med valdagen används krets. Det är inte praktiskt genomförbart att en ny valbox som sänds till Stockholm enligt röstmottagaren upprättar adresskort med den transportplan som redovisas i bilaga 2. maskinläsbar information. För denna katego- Undantag bör dock göras för postanstalt, där ri väljare bör därför i princip samma rutin endast ett mindre antal röster avges. 1 sådana gälla som tillämpades vid 1970 års val. fall bör valboxen behållas och användas fram Väljaren lägger in hålkortsvalsedeln i den t o m valdagen. Det kan lämpligen anförtros sorts innerkuvert som användes vid övrig postverket efter samråd med centrala valmynutlandsröstning. Innerkuverten lämnas till digheten att närmare bestämma i vilka fall inröstmottagaren som upprättar ett adresskort. sändande kan underlåtas pä fredagen. Innerkuvert och adresskort inlägges i ett ytterkuvert som sänds till centrala valmyn6.3.6 Kontrollrutiner digheten. Dessförinnan skriver väljaren sin namnteckning på kuvertet på samma sätt Som framgår av kapitel 4 utgår utredningen som angivits i föregående avsnitt. från att alla poströster räknas centralt i Centrala valmyndigheten införskaffar med Stockholm. Valsedlarna och tillhörande fölledning av adresskortet information från ve- jekort (makulerat röstkort) delas vid den derbörande lokala skattemyndighet om sjö- maskinella räkningen av poströsterna upp mannens valdistriktskod m m. Med ledning och registreras på tvä magnetband. Pä det SOU 1971:72

ena (följe k ortsbandet) registreras sådan information om väljarna som erfordras för kontroll av att en väljare inte utövat sin rösträtt mer än en gång. På det andra (poströstbandet) registreras den information som behövs för röstsammanräkningen dvs valsedlarna och deras valkrets-(valdistrikts)tillhörighet. Informationen i de båda magnetbanden knyts samman genom ett anonymt referensbegrepp. De två banden förvaras skilda åt i separata arkiv. De används i de senare kontrollmomenten aldrig tillsammans. Genom att hålla banden isär kan sålunda uppgifter om hur en viss person röstat ej erhållas medhjälp av dessa magnetband. Röstkorten för dem som röstat i vallokal och listor på dem som ej medfört röstkort till vallokal insändes efter valets slut till räkningscentralen där de läses in på ett särskilt vallokalsband som sänds till centrala valmyndigheten. Vallokalsbandet och följekortsbandet ingår tillsammans med röstlängdsbanden i en maskinell bearbetning. I denna undersöks dels om dubbelröstning förekommit dels beträffande poströsterna om röstkort förekommer för vilka motsvarande personuppgifter saknas på röstlängdsbandet. Om någon av dessa avvikelser från det normala påträffas markeras att motsvarande poströst skall kasseras. De ogiltiga poströsterna tas i en efterföljande maskinell bearbetning med hjälp av det anonyma referensbegreppet bort från poströstbandet. Efter det att valet vunnit laga kraft förstörs följekortsbandet. Vidare bortsorteras följekorten från valsedlarna. Genom att vidtaga de beskrivna åtgärderna menar utredningen att betryggande garantier erhålls för att valhemligheten ej skall röjas. 6.3.7 Kontroll av valsedlarnas riktighet I sitt förra betänkande föreslog utredningen att hålkortssorterare skulle användas vid röstsammanräkningen. Därvid skulle valsedlarna sorteras på parti varvid man genom bläddrings- och genomlysningskontroll kunde förvissa sig om att några valsedlar inte 46

obehörigen framställts där den i klartext angivna partibeteckningen avvek från den maskinläsbara. De hålkortsläsande datorer som skall användas enligt nu föreliggande förslag kan däremot ej sortera de enskilda valsedlarna. Kontroll av partibeteckningens överensstämmelse med den maskinläsbara informationen kan dock genomföras på annat sätt. Till en början kan påpekas att ytterligt små möjligheter föreligger för någon att systematiskt genomföra felstansning. De valsedlar som skall användas tillhandahålls av centrala valmyndigheten. Det bör åligga myndigheten att före leveranserna bl a kontrollera att partibeteckningen överensstämmer med den maskinläsbara informationen på valsedlarna. Denna kontroll kan ske genom bläddring och genomlysning. Man måste vidare förutsätta att partierna liksom hittills noggrant bevakar utformningen av olika valsedelstyper - såväl dem som berör det egna partiet som övriga partiers valsedlar. I den för allmänheten avsedda informationen om den nya valtekniken bör även ingå upplysning rörande de beteckningar i maskinläsbar information som tilldelats vart och ett av partierna så att även enskilda personer kan förvissa sig om att valsedlarna är riktigt utformade. Möjligheterna att utan upptäckt sprida felaktiga valsedlar vid ett val måste sålunda betecknas som praktiskt taget obefintliga. Som en ytterligare säkerhetsåtgärd föreslår utredningen att en systematisk stickprovskontroll av valsedlarna skall genomföras i omedelbar anslutning till sammanräkningen av valet. Som närmare framgår av kapitel 8 förutsätter utredningen att denna kontroll skall utföras av särskilda för detta ändamål avdelade arbetsgrupper. Skulle det - trots de omständigheter som nyss berörts — vid denna slutliga kontroll verkligen visa sig att några avvikelser förekommer får centrala valmyndigheten besluta vilka åtgärder som skall vidtagas med anledning därav. Tilläggas bör att om det skulle visa sig att partibeteckningen i klartext på valsedeln avviker från partibeteckningen i maskinläsbar form, så bör i likhet med vad SOU 1971:72

som förordades år 1969 den förra gälla. Bl. a. för att underlätta sammanräkningen bör dock föreskrivas att tryckt partibeteckning på maskinläsbar valsedel och partimarkerad valsedel ej får ersättas med annan sådan beteckning. Om så skett skall den tryckta och därmed också den maskinläsbara partibeteckningen gälla.

SOU 1971:72

7 Röstsammanräkning och mandatfördelning

7.1 Inledning 7.1.1 Gällande bestämmelser Enligt hittillsvarande bestämmelser uppdelas röstsammanräkningen dels i en preliminär del, som görs omedelbart efter valet i vallokalen, dels i en slutlig del hos länsstyrelsen. Sammanräkningen är vid båda tillfällena offentlig. Den preliminära sammanräkningen går i stort sett till pä följande sätt. Valförrättarna kontrollerar att antalet valkuvert stämmer mot avprickningarna i röstlängden. Valsedlarna - först för riksdagsvalet och sedan för de kommunala valen - tas ut ur valkuverten. De valsedlar som bedöms som ogiltiga läggs in i särskilda omslagskuvert. Övriga valsedlar ordnas partivis och räknas. Valresultatet för varje enskilt val intelefoneras genast efter sammanräkningen till televerket fvb till massmedia. Protokollet justeras och valmaterialet sänds in till länsstyrelsen. Den slutliga sammanräkningen hos länsstyrelsen skall påbörjas så snart som möjligt. Vid 1970 års val påbörjades den i allmänhet onsdagen efter valet. Sammanräkningen inleds med en rösträttskontroll av de röster som avlämnats på postanstalt, fartyg och hos utlandsmyndighet. Valsedlarna tas ut ur kuverten och granskas tillsammans med de valsedlar som sänts in från vallokalerna. När rösterna räknats och fördelats på parti görs mandatfördelningen mellan partierna och fördelas platserna inom varje parti. För riks48

dagsvalet görs dock mandatfördelningen mellan partierna av centrala valmyndigheten på grundval av länsstyrelsernas protokoll. 7.1.2 1969 års förslag Sedan röstningen avslutats i vallokal skulle valboxarna för riksdagsvalet oöppnade föras till en regional räkningscentral. Där skulle boxarna öppnas och valsedlarna tas ur för maskinell räkning. Sammanräkningen skulle i första hand gä ut pä att få fram hur de avgivna rösterna fördelades pä de partier som deltagit i valet (partifördelningen). Resultatet därav skulle meddelas till centrala valmyndigheten för sammanställning med resultatet av de tidigare mottagna poströsterna. När protokollen över förrättningarna i räkningscentralerna kommit in till centrala valmyndigheten och det kontrollerats att samme väljare inte avlämnat mer än en valsedel, skulle det definitiva valresultatet fastställas pä grundval av protokollen. Någon ny sammanräkning skulle alltså inte ske hos myndigheten. Valboxarna för de kommunala valen skulle oöppnade sändas till länsstyrelsen för manuell sammanräkning. Samtidigt föreslogs enklare regler för valsedels ogiltighet. Saknade valsedeln partibeteckning blev den liksom hittills ogiltig. Kravet att valsedel måste innehålla giltigt namn togs däremot bort, ett förslag som fö genomfördes redan till 1970 års val. Inte heller märkning blev kassationsanledning. Skulle SOU 1971:72

valsedels hålmarkering för parti avvika från partibeteckningen i klartext, skulle den senare gälla. 7.2 Utredningens överväganden 7.2.1 Maskinell sammanräkning Som föreslogs i 1969 års betänkande skall valboxarna ej öppnas i vallokalerna. De skall oöppnade transporteras till en regional sammanräkningscentral för räkning i dator. Sammanräkningen i dator föresläs följa den schematiska plan som presenteras närmare i nästa kapitel. Först räknas riksdagsvalet och därefter de kommunala valen. 1 de regionala räkningscentralerna påbörjas sammanräkningen så snart de första valboxarna kommit fram dit. Valboxarna från vallokaler i närheten av sammanräkningscentralen kan således vara framme icke långt efter röstningens avslutning i dessa vallokaler. Omkring två timmar senare beräknas i varje fall huvuddelen av samtliga vallokalsröster ha nått den regionala sammanräkningscentralen. Röster som avgivits hos utlandsmyndigheter och på fartyg sänds till centrala valmyndigheten, där de samlas upp i valboxar tillsammans med åtföljande följekort (makulerade röstkort). För fartygsröster som åtföljs av adresskort upprättas ett ersättningsröstkort, vilket nedmatas i valboxen tillsammans med valsedlarna. Dessa valboxar överlämnas till den för riket gemensamma sammanräkningscentralen, där även poströsterna räknas. Räkningen av poströster kan påbörjas redan på fredagskvällen före valdagen, dä de första poströsterna beräknas komma till den för riket gemensamma sammanräkningscentralen, och pågår tills de sista poströsterna räknats pä valdagens kväll. Delresultat av sammanräkningen bör vid lämpliga tillfällen, efter det att röstningen avslutats i vallokalerna, meddelas till centrala valmyndigheten. Resultaten omfattar för varje val rösternas fördelning pä valkrets och parti. Centrala valmyndigheten ställer efter hand SOU 1971:72 4

samman uppgifterna i dator och kungör delresultaten för publicering. Utredningen utgår från att det övervägande flertalet av poströsterna skall vara räknade när valet avslutas kl 20 på valdagen. Dessa poströsters fördelning på valkrets och parti bör därför kunna meddelas då. Någon publicering dessförinnan får givetvis ej ske. Rutinen för sammanräkning av poströsterna bör för säkerställande härav utformas så att den omöjliggör ett tidigare framtagande av några röstsiffror från den maskinella sammanräkningen. Från de regionala sammanräkningscentralerna kan de första rapporterna om resultaten av röstningen i vallokalerna börja inflyta till centrala valmyndigheten snart därefter. Vad beträffar riksdagsvalet torde man i normalfallet kunna räkna med att röst- och mandatfördelningen mellan partierna skall vara slutförd inom några timmar efter vallokalernas stängning på valdagens kväll. Att vissa förseningar vid enstaka tillfällen kan uppstå p g a transportsvårigheter eller något svårbemästrat maskinhaveri är dock självklart. Motsvarande resultat från övriga val presenteras sä snart som möjligt därefter. På grund av den efterföljande rösträttskontrollen kan dessa uträkningar behöva justeras i någon mån. Då kontrollen förutsätter att samtliga protokoll och vallokalsband från de regionala räkningscentralerna inkommit till centrala valmyndigheten kan denna kontroll genomföras tidigast på tisdagen efter valet. Om den ger vid handen att någon dubbelröstat, bortses frän den väljarens poströster. Så snart rösträttskontrollen genomförts påbörjar centrala valmyndigheten fördelningen av platserna inom partierna. Fördelningen förutsattes ske med hjälp av dator. Utredningen räknar för normalfallet med att de definitiva valresultaten omfattande även de valdas namn skall föreligga en eller två veckor efter valet. Tidpunkten kan givetvis variera till följd av de mer eller mindre komplicerade röstningsförhållandena vid olika val. Rutinen bör också i de senare delarna av förfarandet utformas sä att riksdagsvalet prioriteras. 49

Sammanräkningsförfarandet beskrivs i övrigt detaljerat i nästa kapitel. 7.2.2 Sammanräkningsorganisation Utredningen utgår från att principerna för den organisation för sammanräkningen av riksdagsvalet som föreslogs i 1969 års betänkande nu skall ligga till grund för sammanräkningen av samtliga tre val. Utredningen har redan tidigare nämnt att de principer för regionindelningen som föreslogs år 1969 alltjämt bör vara vägledande. För varje central skall finnas en chef och övrig personal för mottagning av boxar, sammanräkning etc. Personalen bör förordnas av centrala valmyndigheten efter hörande av vederbörande länsstyrelse. Utredningen vill betona att rutinerna för handhavandet av valmaterialet i samband med sammanräkningen noga måste planeras och trimmas. Såväl snabbheten i sammanräkningen som säkerheten i resultatredovisningen är direkt beroende av en mycket god arbetsdisciplin. Som föreslogs i 1969 års betänkande skall sammanräkningen äga rum inför öppna dörrar. Utrymmet inne i en datahall är emellertid begränsat. Utanför själva hallen torde dock oftast finnas utrymmen där allmänheten kan följa sammanräkningen. För att allmänhetens insyn alltid skall vara tillgodosedd även där utrymmet är begränsat förordar utredningen nu ytterligare en åtgärd för att öka sammanräkningens offentlighetskaraktär. Utredningen föreslår sålunda att vederbörande landsting för varje sammanräkningscentral utser en grupp observatörer om förslagsvis högst fem personer. Observatörsgruppen för den för riket gemensamma sammanräkningscentralen bör lämpligen utses av Stockhoms läns landsting. Observatörerna skall alltid ha rätt att närvara inne i själva datahallen vid sammanräkningen.

räkningen. För den händelse en dator skulle gå sönder och ej kan repareras inom rimlig tid bör en reservdator kunna utnyttjas. På vissa orter, där sammanräkning måste ske, är tillgången på datorer begränsad. Det skall ankomma på centrala valmyndigheten att för sådana orter förbereda en reservrutin för räkning av vallokalsrösterna i räkningscentralen. Transportrutiner måste även utarbetas av centrala valmyndigheten för att vid ett eventuellt maskinhaveri valsedlarna snabbt skall kunna flyttas till en annan dator.

7.2.3 Reservrutiner Utredningen har som tidigare nämnts utgått från att datorer skall användas vid samman50

SOU 1971:72

8 Schematisk plan över röstning och sammanräkning

8.1 Förfarandet till och med valnatten 8.1.1

Behandling av vallokalsröster

(Siffror inom parentes hänvisar till figuren på motstående sida). För varje val används en valbox. Valförrättningen börjar med att valförrättaren visar de närvarande att valboxarnas försegling är obruten samt att räkneverken visar noll. Därefter bryts nyckelplomberingen och boxarna låses upp. Ett hålkort med uppgift om valdistriktets nummer (valdistriktskort) matas ned i varje box (1). Varje väljare får vid ankomsten till vallokalen en valkassett för varje val som förrättas där. Väljaren stoppar in en valsedel i varje kassett vid någon av de avskilda platserna. Röstkort och kassetter lämnas till valförrättaren, som i röstlängden undersöker om väljaren är röstberättigad och ej har röstat tidigare (2). Kassetten med den gula valsedeln sätts in i valboxen för riksdagsvalet, kassetten med den blå valsedeln i landstingsvalboxen och kassetten med den vita valsedeln i kommunvalboxen. Med hjälp av boxarnas manöverspakar nedmatas valsedlarna i valboxarna

trala valmyndigheten (CVM) (5). När den siste väljaren avlämnat sina röster avslutas röstningen. Därvid nedmatas ett nytt valdistriktskort i varje valbox (6). Vidare låses valboxarna och nyckeln för varje valbox stoppas ned i ett särskilt förvaringsutrymme i boxen. Omedelbart därefter sänds valboxarna tillsammans med de uppsamlade röstkorten, listan över dem som röstat i vallokal men saknat röstkort och valprotokollet till den regionala räkningscentralen (7).

(3). Röstkorten samlas upp i en särskild låda (4). Väljare som saknar röstkort antecknas på särskild lista, som används som stansningsunderlag i samband med rösträttskontrollen. Listan sänds efter valförrättningen via den regionala räkningscentralen till cen52

SOU 1971:72

VALLOKAL

Sid. 55

SOU 1971:72

Valboxarna och övrigt valmaterial mottages efter hand på den regionala räkningscentralen (1). För varje valbox kontrolleras att sigillet är obrutet (2). På en sårskild lista noteras varje valbox som mottagits och räkneverkets ställning. Mottagningsbevis lämnas till den som avlämnat boxen. Valboxarna för de kommunala valen (K och L) och röstkorten från vallokalerna lagras för senare bearbetning (3). En arbetsgrupp öppnar valboxen för riksdagsvalet (R) (4). Det kontrolleras att valsedlarna omslutes av valdistriktskort samt att ett riktigt valboxkort finns med i boxen. Kortmassan läggs över i en särskild förvaringslåda med samma nummer som valboxen i avvaktan på sammanräkning. I samband med överflyttningen läggs valboxkortet främst. Uppenbart skadade valsedlar ersätts. Valsedlarna läses in i dator (5).

54 SOU 1971:72

Sid 53 REGIONAL RÄKNINGSCENTRAL

O ©

Röstkort

Valboxar

©

Röstkort Valbox K

Mottagningsbevis

Mottagning Avprickning Utlämning

Valbox L

Valbox (R)

Öppnande kontroll av valdistriktskort

Valbox

Förvaringslåda med valsedlar

Valboxkort Valdistriktskort

Maskinell inläsning

Ö SOU 1971:72

Sid 57

För varje valsedelslåda skrivs på radskrivaren ut en lista med uppgift om ifyllningsvalsedlarnas läge i lådan (1). Listan behövs för att snabbt kunna plocka fram ifyllningsvalsedlar. Den listan läggs i förvaringslådan, som överlämnas till en annan arbetsgrupp. Denna tar med ledning av lägesuppgifterna i listan fram motsvarande valsedlar ur lådan och överför partinamn och eventuellt partikod till listan. Framtagna valsedlar läggs tillbaka på samma plats i lådan (2). Från listan med ifyllda partikoder stansas kompletteringskort (3). Ytterligare en arbetsgrupp utför stickprovskontroll bl. a. på att valsedlarnas maskinläsbara partikod överensstämmer med partinamnet i klartext. Det sker på följande sätt. Alla valsedlarna i slumpmässigt valda lådor kontrolleras. För varje partinamn i klartext räknas antalet förekommande valsedlar utan att ordningsföljden ändras mellan valsedlarna inbördes. De erhållna antalsuppgifterna för varje parti skall överensstämma med det antal som erhållits vid den maskinella sammanräkningen för samma låda (4). Vid den maskinella inläsningen bildas ett magnetband (vallokalsband) innehållande samtliga valboxkort, valdistriktskort och valsedlar för de tre valen samt avlämnade röstkort (5). När samtliga valsedlar för ett val lästs in trycks en lista med partifördelningen inom regionen (6). Med ledning av listan lämnas uppgift om partifördelningen per telefon eller telex till centrala valmyndigheten (7). Dessförinnan trycks med lämpliga mellanrum listor med då föreliggande delresultat inom regionen. Sedan vallokalsbandet kompletterats med uppgift om ifyllningsvalsedlamas partitillhörighet (8) framställs en lista över sammanräkningsresultatet från vallokalerna för regionen för att biläggas protokollet till centrala valmyndigheten (9). Denna sänds tillsammans med vallokalsbandet och protokollet till centrala valmyndigheten. När arbetet på regioncentralen är klart sänds de förseglade valsedelslådorna till 56

länsstyrelsen för arkivering (10).

SOU 1971:72

Sid 5 5

O ©

©

Lista med ifyllningsvalsedlar och partifördelning

Valsedlar

©•

Partifördelning för regionen

Fram tagning av ifyllningsvalsedlar

(Till CVM med post\

6 Sid 59

Sid 69

SOU 1971:72

Centrala valmyndigheten tar emot telexeller telefonrapporter från de regionala sammanräkningscentralerna betr. vart och ett av valen, dels under sammanräkningens gång, dels sedan valet färdigräknats (1). Det mottagna resultatet stansas för maskinell bearbetning (2). Undan för undan offentliggörs delresultaten från valet, så att dessa kan publiceras (3). Samtidigt ackumuleras i maskinens minne det samlade sammanräkningsresultatet (4).

58 SOU 1971:72

CENTRALA VALMYNDIGHETEN

Sid 57

(

Telefonrapport

J

Mottagning o stansning av resultat

2)

Resultatkort

Maskinell räkning Framtagning av delresultat

© Delresultat

(

Offentliggöran- A de av delresultat J

Ö Sid 67

SOL) 1971:72

8.1.2 Behandling av poströster Väljaren lämnar röstkort och kassetter till röstmottagaren (1). Sedan uppgifter om väljarens identitet utplånats på röstkortet (2) matas det som följekort (3) tillsammans med väljarens samtliga valsedlar ned i samma valbox (4). Sedan röstningen på postanstalt pågått t. o. m. fredagen före valdagen förseglas valboxen och sänds genast till den för riket gemensamma sammanräkningscentralen i Stockholm. (Undantag för postanstalt med obetydlig röstningsfrekvens.) På lördagen och söndagen används en ny omgång valboxar som sänds in på söndagen efter poströstningens slut klockan 11.00.

60 SOU 1971:72

POSTANSTALT

©

C

Röstkort

Valsedlar

© Mottagning. Utplåning av IDuppgifter. Koll lav legitimation/

(Transport till CVM J

6 Sid 63

SOU 1971:72

Så snart valboxarna börjar anlända till räkningscentralen kontrolleras mot valboxförteckning att rätta boxar tas emot. Samtidigt kontrolleras försegling o. d. (1). Innehållet i varje box tas ut och läggs in i sådan förvaringslåda som nämnts tidigare för vallokalsrösterna (2). Valsedelslådan förflyttas till kortläsaren och materialet (valboxkort, följekort och valsedlar) läggs in i kortläsaren för maskinell läsning (3).

62 SOU 1971:72

DEN FÖR RIKET GEMENSAMMA RÄKNINGSCENTRALEN

SOU 1971:72

Sid 61

Sid 6 5

Röster från postanstalterna läses in i datorn. Vid inläsningen utnyttjas dator med stor kapacitet med möjlighet att samtidigt använda minst tre snabba hålkortsläsare (1). Under inläsningen erhålls — lista med uppgift om ifyllningsvalsedlarnas placering (2) - delresultat med rösternas fordelning på valtyp, valkrets och parti (3). I samband med inläsningen produceras även två magnetband: poströstband (4) och följekortsband (5). Dessutom ackumuleras sammanräkningsresultatet i maskinens minne (6). På poströstbandet registreras varje enskild valsedel med referens till följekortsbandet. På följekortsbandet registreras uppgifterna om väljaren med referens till poströstbandet. Genom att på detta sätt separera uppgifterna på olika band är det omöjligt att kunna röja en persons valhemlighet. De båda banden som hålls åtskilda under lås i separata arkiv skall i ett senare skede användas för rösträtts- och dubbelröstkontroll. Ifyllningsvalsedlar tas fram (7) med hjälp av framställda listan (2) med uppgift om ifyllningsvalsedlarnas placering. Listan kompletteras med ifyllningsvalsedlarnas partibeteckningar (8), vilken utgör underlag för stansning (9) av kompletteringskort (10). Korten läses in maskinellt (11) för komplettering av poströstbandet, som därefter arkiveras. Medan kompletteringen pågår, utförs samma typ av stickprovskontroll (12) som beskrivits för vallokalsrösterna. När arbetet med valsedelslådorna är avslutat arkiveras dessa genom centrala valmyndighetens försorg (13).

64 SOU 1971:72

Sid 63

©

O Maskinell läsning

Sid 67

SOU 1971:72 5

8.2 Framkörning av slutresultatet Sedan valresultatet för riksdagsvalen mottagits hos centrala valmyndigheten från alla regioncentralerna och den för riket gemensamma sammanräkningscentralen samkörs valresultaten. Samkörningen resulterar i röstfördelning — absolut och relativt — samt mandatfördelning mellan partierna. Detta resultat behöver inte justeras i vidare mån än det föranleds av den efterföljande rösträttskontrollen eller att någon valbox inte kommit fram i tid. Sedan räkningen av riksdagsvalet avslutats i räkningscentralen vidtar där räkningen av de kommunala valen. Liksom för riksdagsvalet meddelas resultatet till centrala valmyndigheten som sammanställer uppgifterna och räknar fram slutresultaten.

66 SOU 1971:72

CENTRALA VALMYNDIGHETEN

Sid 59

Sid 6 5

O

Vallokalsröster

Samköming Mandatfördelning

Slutresultat

SOU 1971:72

8.3 Kontroller efter valnatten Omedelbart efter sammanräkningens slut sänder varje regioncentral till centrala valmyndigheten tillsammansmed protokollet - magnetband med vallokalsröster och uppgift om personer som röstat i vallokal (vallokalsband) (1) — lista över personer som är röstberättigade men som saknade röstkort i vallokalen (2) Med ledning av listan stansas (3) ersättningsröstkort (4) som ingår i den maskinella bearbetningen. Röstlängdsbandet körs mot följekortsbandet och vallokalsbandet (5). Därvid bildas ett band som innehåller väljare som dubbelröstat eller poströstande som saknar rösträtt (dubbelröstband) (6). Följekortsbandet arkiveras (7). Poströstbandet tas fram (8) och körs mot dubbelröstbandet, varvid obehöriga röster med ledning av den dubbelröstandes referensnummer från följekortsbandet tas bort (9).

68 SOU 1971:72

CENTRALA VALMYNDIGHETEN

Sid 57

Saknade röstkort

Mottagning

Stansning

©

© Maskinell kontroll

Ersättningsröstkort

Maskinell bortplockning av dubbelröster

Arkiv

© Arkiv

Ö Sid 71

SOU 1971:72

8.4 Namnfördelning och avslutning I samband med partiernas beställning av valsedlar har centrala valmyndigheten registrerat samtliga kandidaters namn och personnummer för varje listtyp på särskilt magnetband (1). Detta magnetband körs mot poströstbandet (2) och vallokalsbandet (3). Vid bearbetningen fördelas for varje parti och valkrets antalet erhållna platser mellan kandidaterna. Hänsyn tas härvid till de förändrade valsedlarna på så sätt att de alltid vid jämförelse mellan två kandidater tillgodoräknas kandidaten med det lägre jämförelsetalet. Om den kandidatens nya jämförelsetal då blir större än den förste kandidatens måste de förändrade valsedlarna för det aktuella partiet i berörd valkrets tas fram. Dessa valsedlar är vid inläsningen lägesbestämda och kan tas fram ur datorns minne. Syftet med bearbetningen är att utföra en första provnamnfördelning (4) för att få fram de förändrade valsedlar som kan påverka namnfördelningen. Bearbetningen görs för vart och ett av valen och resulterar eventuellt i att en förteckning till länsstyrelsen framställs (5). Förteckningen innebär en uppmaning att ta fram (6) och sända in uppgifter om vilka kandidater de i förteckningen medtagna ändrade valsedlarna innehåller. Vid länsstyrelsen tas en typvalsedel för varje kandidatsammansättning fram och på var och en av dessa antecknas vilka av valsedlarna som avser just dessa kandidater. Typvalsedlarna skickas tillsammans med förteckningen tillbaka till centrala valmyndigheten (7).

70 SOU 1971:72

Sid 69

o

© Maskinell provnamnfördelning

©

Landsting Kommun Kompletteringsbegäran Riksdag

(

Till Lsn

J

Kompletteringsbegäran

© Framtagning av avgivna, ändrade valsedlar

SOU 1971:72

Kandidatförteckningarna med tillhörande valsedelsidentifikationer stansas (1) och registreras på bandet med kandidatnamnen resp. på vallokalsbandet. Kontroll av kandidats valbarhet görs maskinellt. Vid den maskinella kontrollen av valbarheten görs först en kontroll av kandidats valbarhet mot röstlängdsbandet. Dessutom kontrolleras manuellt om namn på valsedel skall anses obefintligt. En andra provnamnfördelning (2) utförs därefter för att konstatera om ändringar på poströster kan påverka valresultatet. Om det är fallet för något parti i någon valkrets framställs även här en förteckning som innehåller uppgift om var dessa ändrade valsedlar ligger.

72 SOU 1971:72

© Stansning

(_

Valsedelsdentifikationer

Namnförteckningar

© Maskinell provnamnfördelning 2

O Sid 75

SOU 1971:72

Sedan ändrade valsedlar - i den mån sådana kan ha inverkan på namnfördelningen - tagits fram sker bearbetningen på samma sätt som tidigare beskrivits (1, 2, 3). Därefter görs slutlig namnfördelning (4). Listor skrivs med uppgift om de valdas namn för samtliga tre val (5). Även suppleanternas namn skrivs i förekommande fall. Valen avslutas med kungörelse — betr. riksdagsvalet i Post- och Inrikes tidningar och betr. de kommunala valen i de ortstidningar där kommunens styrelse har beslutat att kommunala kungörelser skall tas in. Innehållet i följekortsbandet förstörs. Följekorten separeras från valsedlarna.

74 SOU 1971:72

o

Sid 73

© Framtagning av förvaringslåda och lägen för ändr valsedlar

Begäran om komplettering av ändrade poströster

SOL) 1971:72

9 Praktiska prov med den nya valapparaturen

rösta; 10 % att det var ganska lätt och 2 % att det varken var lätt eller svårt. För dem, Valboxar och kassetter har använts vid val av som inte visste något om nyheterna vid valet, kårfullmäktige för Umeå studentkår den 27 är motsvarande procentsiffror 77 %, 17 resp. och 28 april 1971. Därvid har använts hål- 6 %; endast en procent tyckte det var ganska kortsvalsedlar av den typ som framgår av bi- krångligt. Att det är mycket lätt att stoppa ner valsedel i en kassett ansåg 9 1 % , 7% laga 7. Valet gällde 51 fullmäktige. Nio partier menade att det var ganska lätt, och 1 % att deltog. Förutom genom partiernas valpropa- det var varken lätt eller svårt. Mindre än 1 % ganda hade information om den nya valtek- ansåg att det var ganska, eller mycket svårt. niken lämnats väljarna genom tidningsartik- Vidare ansåg 13 % att kassettsystemet erbjöd lar i studentkårens tidning Vertex, genom ett bättre skydd för valhemligheten än kuannonser och affischer samt genom broschy- vertsystemet, medan 72 % menade att systeren "Kårval nytt röstsätt" som bifogas som men är likvärdiga. Övriga 15% tyckte att kuvertet erbjöd ett bättre skydd för valhembilaga 8 till detta betänkande. 4001 studenter deltog i valet. Av dessa ligheten än kassetten. Av de svarandes egna kommentarer på tillställdes 3 735 ett frågeformulär, där väljarnas erfarenheter av valet skulle lämnas. Anta- enkäten framgår att några missöden inträffat vid hanterandet av kassetten. let svar blev 2 680 eller 72 %. Tretton personer hade inte lagt in valseEnligt de avlämnade svaren har 90 % tidigare erfarenheter av val, allmänt val eller kår- deln ordentligt i kassetten - i åtta fall ledde val. Av de svarande uppger 96 % att de före detta till att sedeln så när gled ur. En person själva röstningstillfället kände till att val- uppgav också att spärrarna inte fungerade. boxar, hålkort och kassetter skulle användas. Den troliga orsaken till dessa malörer torde Broschyren "Kårval nytt röstsätt" nådde vara att vissa av kassetterna varit behäftade 76 % av studenterna. Av dessa läste 83 % den. med konstruktionsfel så att spärren inte Ca 87 % tyckte att det var mycket lätt att fungerade. Systemet med att trycka ut ett förmarkerösta, 11 % att det var ganska lätt, 2 % att rat fält för att markera förändrade valsedlar det varken var lätt eller krångligt. tyckte 71 % var mycket lätt; 17 % tyckte det Vid uppdelning av de svarande i en grupp, var ganska lätt och 8 % menade att det som kände till att den nya valtekniken skulle varken var lätt eller krångligt. Knappt 4 % användas, och en som inte gjorde det blir uppgav att detta system var ganska eller resultatet följande: Av dem, som var informycket krångligt. Av de röstande använde merade, tyckte 88 % det var mycket lätt att

9.1 Umeå studen t kår

76 SOU 1971:72

sig 3 % av möjligheten att göra ändringar på valsedeln. Av dem som svarade menade 166 st att den nya valtekniken ej i full utsträckning garanterade valhemligheten. Detta förklarade man genom att peka på förhållandet att valsedlarna stackas i strikt ordning i valboxarna; genom att fastställa den turordning vari en person röstar skulle det vara möjligt att identifiera vederbörande vid sammanräkningen. Det kan dock påpekas att denna risk i praktiken är obetydlig och genom ett enkelt förfarande helt kan uteslutas. Genom att vid sammanräkningen lägga en kortbunt framför en annan bryts genast ordningen. Det blir då ej möjligt att på denna väg identifiera de enskilda väljarna. 9.2 Val pä pensionärshem För att utröna äldre personers reaktion för valbox och kassetter genomfördes i maj 1971 provval med fingerade valsituationer på två pensionärshem i Stockholm. Valen genomfördes på Bromma ålderdomshem (96 platser) och Skärholmens pensionärshotell (ca 300 platser). Pensionärernas val gällde val av utflyktsmål (gul valsedel) val av bostadsområde (blå valsedel) val av besöksplats (vit valsedel) Av det 60-tal pensionärer som befann sig på Bromma ålderdomshem pä valdagen deltog 42 i valet och 29 i den efterföljande enkäten. I Skärholmen deltog 140 pensionärer i valet och lika många i enkäten. Ca 200 pensionärer befann sig i pensionärshotellet pä valdagen. 1 såväl Bromma som Skärholmen gick valet till på samma sätt. Väljarna, som ett par dagar före valet fått skriftlig information om valet och det nya valsättet instruerades om valsättet vid en muntlig genomgång. Omedelbart därefter röstade man. Efter röstningen följde en intervju.

SOU 1971:72

I det följande redovisas väljarnas synpunkter. (Siffrorna inom parentes visar svarens fördelning på Bromma - Skärholmen i nu nämnd ordning.) 7JO (16, 114) ansåg att det var lätt att läsa texten på hålkortet. 20 (10, 10) tyckte att det var svårt och 18(3, 15) att det var varken lätt eller svårt För vanliga valsedlar var motsvarande läsbarhetssiffror 9 7 ( 1 5 , 7 6 ) lätt 27(7,20) svart 50(7,43) varken lätt eller svårt. En jämförelse mellan hålkort och vanliga valsedlar utföll på följande sätt. 52 (7, 45) ansåg att det var lättare att läsa texten på hålkortet än att läsa texten på en vanlig valsedel. 16 ( 8 , 8 ) ansåg hålkortstexten mer svårläst, Angående kassetter uttalades följande 158 (23, 135) ansåg att det var lätt att stoppa hålkortet i kassetten. 4(3,1) ansåg att det var svårt 6(3,3) ansåg att det var varken lätt eller svårt 8 (5, 3) av de 169 som deltog i intervjun hade behövt hjälp med att stoppa hålkortet i kassetten. Av intervjusvaren framgår vidare att 84(9,15)

3 (2, 1)

3 (2, 1)

tyckte det var lättare att stoppa ett hålkort i en kassett än att stoppa en valsedel i ett valkuvert. ansåg det var svårare att stoppa hålkortet i kassetten än valsedeln i valkuvertet. personer som tidigare behövt hjälp med att stoppa valsedeln i kuvert klarade nu själva kassetten. 77

6 (4, 2)

personer som tidigare inte behövt hjälp med valkuvertet behövde nu hjälp med kassetten.

nya förfarandet. Intrycket bekräftas av enkäter och intervjuer.

På frågan om hur valhemligheten bevaras i det nya systemet jämfört med det gamla svarade 77(13,64) 12(4,8)

bättre sämre

och resterande 79 väljare trodde att valhemligheten bevarades lika bra som i det gamla systemet. Någon nämnvärd skillnad i denna attitydfråga mellan dem som läst och dem som inte läst valbroschyren märktes inte. Väljarna ombads svara på om de förändrat någon valsedel. Till dem som svarade jakande ställdes frågan om det var lätt eller svårt att trycka ut det förmarkerade fältet på hålkortet. 72(12,60) 3 (2, 1) 1 (0, 1) 12 (6, 6)

svarade lätt svarade svårt och svarade varken lätt eller svårt. hade behövt hjälp med att trycka ut det förmarkerade fältet.

Vid valet av lämplig stadsdel för pensionärsbostäder, det val som ledde till flest förändrade valsedlar, hade 82 (26, 56)

väljare förändrat

valsedlarna

Av dessa hade 29 (5, 24) tryckt ut det förmarkerade fältet 52(21,31) hade inte klarat detta En väljare hade tryckt ut fältet riktigt men ej förändrat valsedeln. 9.3

Sammanfattning

Det otvetydiga intrycket under valdagarna var att väljare och valförrättare reagerade positivt på den nya valtekniken och i allmänhet utan större svårigheter satte sig in i det 7<S

SOU 1971:72

10 Vissa specialfrågor

I anslutning till sitt arbete på att utforma den nya, maskinella valtekniken har utredningen kommit in pä ett antal spörsmål som visserligen inte har ett så direkt samband med den nya tekniken att de krävt ett omedelbart ställningstagande frän utredningen men som dock varit av den art att utredningen ansett det motiverat att ta upp dem till behandling. Bland dessa spörsmål märks i första hand frågan om en reform av förfarandet vid upprättande av allmän röstlängd. Motsvarande fråga beträffande särskild röstlängd hänger ihop med de materiella reglerna om utlandssvenskars rösträtt. Riksdagen har i skrivelse till Kungl. Maj:t (1970:79) hemställt att valtekniska utredningen skulle genomföra en förutsättningslös prövning av möjligheterna att vidga den krets av utlandssvenskar, som kan delta i val till riksdagen. Skrivelsen överlämnades till utredningen 6.3.1970. Denna fråga tillhör dem som utredningen ämnar ta upp i en avslutande utredningsetapp. Av praktiska skäl bör man söka åstadkomma en tidsmässig samordning vid upprättandet av de bada slagen av röstlängd. Detta bör dock icke hindra att man nu lämnar åt sidan frågan om ändrade regler för den särskilda röstlängden. 10.1 Röstlängds förf ärande t 10.1.1 Gällande bestämmelser Rätt att delta i val tillkommer endast den som upptagits som röstberättigad i röstlängd. SOU 1971:72

Röstlängden är som inledningsvis nämnts av två slag: allmän och särskild röstlängd. 1 allmän röstlängd, som upprättas gemensamt för riksdagsval och kommunala val, upptas som röstberättigade personer som är mantalsskrivna här i landet och som uppfyller de i RO samt landstings- och kommunallagarna uppställda rösträttsvillkoren. I särskild röstlängd, som endast gäller vid val till riksdagen, upptas svenska medborgare som inte är mantalsskrivna här i landet men som varit kyrkobokförda här någon gång under de senaste fem åren och som i övrigt uppfyller rösträttsvillkoren. För att bli upptagen i särskild röstlängd krävs dessutom särskild ansökan. Röstlängden har betydelse inte bara för rösträtten utan även för valbarheten. I RO (26 §) föreskrivs att endast den som är upptagen som röstberättigad i röstlängd (allmän eller särskild) kan vara ledamot av riksdagen. Enligt landstingslagen (8 §) och de två kommunallagarna (7 §) skall landstingsmän och kommunfullmäktige väljas bland de röstberättigade som är bosatta i landstingskommunen respektive kommunen (dvs. bland dem som i röstlängd upptagits som röstberättigade). Motsvarande regel återfinns i lagen om församlingsstyrelse (10 §). Allmän röstlängd upprättas varje år av lokala skattemyndigheten. Allmän röstlängd upprättas valdistriktsvis. Längden skall vara upprättad senast den 30 juni. 1 den upptas som röstberättigade alla personer i valdistriktet som enligt mantalslängden uppnått eller under kalenderåret uppnår 19 års ålder och som den 10 juni i övrigt uppfyllde de villkor 79

som gäller för rösträtt. I fråga om den som 10.1.2 Synpunkter på den gällande ordförst under kalenderåret fyllt eller fyller 19 ningen år skall i längden antecknas att han blir Enligt gällande ordning upprättas den allröstberättigad först nästa kalenderår. Allmän röstlängd läggs ut för granskning männa röstlängden på grundval av den justehos lokala skattemyndigheten under tiden rade mantalslängden. Denna bindning mellan 6—12 juli. Länsstyrelsen kan bestämma att röstlängd och mantalslängd innebär dels att ett exemplar av längden skall vara utlagd röstlängden vid ordinarie val relaterar till även på annat ställe än hos lokala skattemyn- förhållandena ca tio månader före valdagen, digheten. De år då ordinarie val till riksdagen dels att en i och för sig röstberättigad person och kommunalval, som omfattar hela landet, som inte kommit med i mantalslängden inte förrättas, skall lokala skattemyndigheten sär- under några omständigheter kan komma skilt underrätta var och en som antecknats med i röstlängden. som icke röstberättigad i längden om detta. Varje år byter ett stort antal personer Underrättelse skall dessutom innehålla upp- bostadsort. Bortsett från de personer som gift om vad den skall iaktta som vill anmärka flyttade mellan församlingarna i Stockholms mot längden samt om tid och plats för och Göteborgs kommuner, flyttade drygt prövning av framställda anmärkningar. 450 000 personer från en församling till en Rätt att anmärka mot längden har den annan år 1970. Härtill kommer de flyttsom menar att han oriktigt uteslutits från ningar som sker inom församlingarna. Totalt rösträtt eller att annan oriktigt upptagits torde man kunna räkna med att ca 1 million som röstberättigad. Anmärkning mot läng- människor flyttar under loppet av ett år. den skall göras hos länsstyrelsen senast den Eftersom röstlängden låses i princip redan 1 18 juli. Länsstyrelsen prövar anmärkningarna november året före det då längden upprättas, vid sammanträde den 25 juli.De rättelser som kommer ett mycket stort antal personer att föranleds av anmärkningsprövningen förs in i upptas som röstberättigade i annat vallängden. Mot länsstyrelsens beslut i anmärk- distrikt än det inom vars område de faktiskt ningsärenden får talan föras endast i sam- bor. Åtskilliga personer kommer att vara röstberättigade i valdistrikt som ligger i anband med besvär över valet. Länsstyrelsen skriver under de röstlängder nan valkrets eller i annan kommun. Dessa mot vilka anmärkning riktats. Lokala skatte- konsekvenser är enligt utredningens mening myndigheten förser de röstlängder mot vilka ägnade att inge betänkligheter både av prinnågra anmärkningar inte framställts med in- cipiell och praktisk natur. Ett mycket stort tyg härom. När nu beskrivna åtgärder vidta- antal väljare kommer sålunda att sakna möjgits är längden justerad och gäller till dess ny lighet att i val påverka den politiska sammansättningen i eller för den ort eller del av längd kommit till stånd. Har någon på grund av uppenbart fel inte landet där de faktiskt är bosatta. Vidare blivit upptagen som röstberättigad i allmän leder det sätt på vilket valbarhetsreglerna är röstlängd och har inte felet påtalats i an- uppbyggda till att en person som efter 1.11 märkningsärende kan länsstyrelsen i extra- flyttat frän en kommun (landstings- eller ordinär väg besluta om rättelse på ansökan primärkommun) till en annan inte kan väljas av den som uteslutits från rösträtt eller av till ledamot av kommunal församling vid val lokala skattemyndigheten. Ansökan om rät- som hälls under den gällande röstlängdens telse skall göras senast den 1 september. giltighetstid Den nuvarande ordningen inneBeslutas rättelse skall lokala skattemyndig- bär vidare att ett mycket stort antal väljare heten underrättas om beslutet. Detta skall saknar praktisk möjlighet att på valdagen också kungöras. Det åligger lokala skatte- rösta i vallokalen för det valdistrikt där de är myndigheten att rätta längden i enlighet med uppförda i röstlängden utan är hänvisade till att rösta på postanstalt. Det från val till val beslutet. 80

SOU 1971:72

alltmer ökade antalet poströstande torde till med samtliga personer som en viss given dag en inte obetydlig del få tillskrivas detta uppfyller villkoren för rösträtt, dvs. som är svenska medborgare och som uppnått eller förhallande. Vad som nu har anförts har lett utred- under kalenderåret uppnår 19 års ålder. Den ningen till slutsatsen att en reform av röst- som på grund av domstols förklaring är eller längdsförfarandet för att göra röstlängden efter uppnådd myndighetsålder skall förbli mera aktuell med närmare anknytning till omyndig tas alltså inte med. Eftersom röstrådande person- och bostadsförhållanden, längden har giltighet över ett årsskifte och den framstår som både önskvärd och angelägen. som fyller 19 år det år röstlängden upprättats Så länge den nuvarande bindningen mellan enligt gällande regler får rösta nästa kalendermantalslängd och röstlängd består är det år görs anteckning om att han får rösträtt först dock inte möjligt att åstadkomma en aktuel- vid val under följande kalenderår. Utredningen har ingående prövat vilken lare röstlängd. Med den registreringsteknik som utvecklats under senare år har emeller- dag som bör vara kvalifikationsdag. Olika tid förutsättningar skapats för att bryta den- synpunkter gör sig här gällande. Å ena sidan na bindning och i stället låta kyrkobokfö- är det naturligtvis önskvärt att kvalifikationsringen ligga till grund för röstlängden. Det dagen ligger så nära den ordinarie valdagen bör framhållas att detta inte innebär en så som möjligt. Å andra sidan måste kvalifikagenomgripande nyordning som det i förstone tionsdagen bestämmas under hänsynstagande kan synas. Röstlängden kommer även i en till den tid som behövs för andra nödvändiga sådan ordning som den antydda att bygga på rutiner, t. ex. utläggning av röstlängden för samma primärmaterial som f. n., nämligen offentlig granskning och anmärkningsprövkyrkobokföringen, dock vid en senare tid- ning. Enligt utredningens mening bör utläggningen ske redan i maj och ej under den punkt. Det ligger i sakens natur att röstlängden vanligaste semesterperioden som sker f. n. måste låsas viss tid före valet. Genom att Vidare bör beaktas den tid som röstkortsutgå från förhållandena enligt kyrkobokfö- framställningen kräver. En samlad bedömning av dessa faktorer ringen i stället för att knyta röstlängden till uppgifterna i mantalslängden kan emellertid har lett utredningen till slutsatsen att kvalikvalifikationsdagen — dvs. den dag som blir fikationsdagen bör bestämmas till 30.4. Däravgörande för om en person skall tas upp i med framflyttas den såvitt angår bosättröstlängd och i vilken längd han skall tas ningen avgörande tidpunkten ett halvt år upp — förläggas avsevärt närmare ett ordina- och det blir möjligt att få en långt mer aktuell röstlängd än f. n. Alla de perrie val än vad som är fallet f. n. 1 följande avsnitt lämnar utredningen en soner som 30.4 är svenska medborgare och redogörelse för ett på kyrkobokföringen i övrigt uppfyller rösträttsvillkoren tas upp byggt röstlängdsförfarande som utredningen på bandet. På bandet ordnas uppgifterna valdistriktsvis. Från bandet datatrycks sedan menar bör införlivas med lagstiftningen. röstlängden. För att länsregistret skall hinna föras fram till och med 30.4 - dvs. för att de 10.1.3 Röstlängdsförfarande med kyrko- ändringar i kyrkobokföringen som inträffar bokföringen som grund fram till den dagen skall kunna beaktas bör den dag då röstlängden senast skall vara Det röstlängdsförfarande som utredningen upprättad bestämmas till 15.5. En följd av vill föreslå följer i grova drag följande den tänkta ordningen blir att svenska medschema. Förfarandet anknyter till de regler borgare som utvandrar under tiden fram till om framställning av röstkort som föreslagits 1.5 inte kommer med i den allmänna rösti det föregående. längden. Omvänt kommer de svenskar som Från länsstyrelsernas personregister framinvandrar under samma tid att tas med i ställs ett magnetband — rösträttsbandet — SOU 1971:72 6

denna längd. De utvandrande kan dock behålla sin rösträtt genom att ansöka om att bli upptagna i den särskilda röstlängden. Utredningen vill i sammanhanget framhålla att det förefaller lämpligt att pastorämbetena i särskild ordning aviserar länsregistret om sådana förändringar i kyrkobokföringen som inträffar fram till 1.5 och som är av betydelse i rösträttshänseende, t. ex. ändrade medborgarskapsförhåll anden samt in- och utvandring för införande i länsregistret. I det föreslagna systemet behövs ej kontrolläsning av röstlängden mot mantalslängden. Den del av kontrollen som sker vid utläggningen av röstlängden för offentlig granskning kan som förut antytts bättre tillgodoses om utläggningen sker i slutet av maj månad. Vidare bör framhållas att röstkort sänds till alla personer som enligt röstlängd är röstberättigade. Allmänheten bör uppmanas att i augusti månad exempelvis senast 25.8 kontrollera att de fått röstkort. Om en person inte fått röstkort före denna dag kan han begära att få dubblettröstkort. Skulle det då visa sig att personen inte är upptagen i röstlängden bör undersökas om fel föreligger i röstlängden. Om så är fallet skall länsstyrelsen föranstalta om rättelse av röstlängden enligt de regler som f. n. finns i 52 a § ValL. Sådan rättelse kan ske senast den 1.9 det år röstlängden upprättas. Om man alltså lägger ut röstlängden för granskning under en tid som ej infaller under den vanligaste semesterperioden och dessutom ger möjligheten att rätta röstlängden sedan röstkorten sänts ut, menar utredningen att man med fördel kan slopa de nuvarande underrättelserna om rösträttshinder. Det syns lämpligt att röstlängden läggs ut för offentlig granskning redan mellan den 21 och 28 maj. Tiden för framställande av anmärkning bör då bestämmas till den 10 juni och anmärkningssammanträde bör hållas den 18 juni. Infaller denna dag en lördag eller söndag bör sammanträdet hållas påföljande måndag. Föranleder länsstyrelsens prövning att röstlängden skall rättas, bör länsstyrelsen 82

- förutom att föra in rättelsen i längden — också se till att det band rättas från vilket röstlängden framställts. När sä skett översänds banden till röstkortstramställaren. Någon överprövning av länsstyrelsens beslut i anmärkningsärende bör enligt utredningens mening inte kunna ske redan av hänsyn till de tidsmarginaler som står till förfogande. I överensstämmelse med gällande ordning bör dock talan mot länsstyrelsens beslut kunna föras i samband med besvär över val, vid vilket beslutet länt till efterrättelse.

10.2 Valnämnden

10.2.1 Inledning Enligt gällande regler skall det finnas en valnämnd i varje kommun. Valnämnden består av ordförande och fyra ledamöter. För ordföranden skall finnas ersättare och för ledamöterna suppleanter. Endast den som är boende i kommunen kan ingå i valnämnden. Länsstyrelsen utser ordförande och hans ersättare. Ledamöterna och deras suppleanter väljs av kommunfullmäktige. Mandatperioden är i samtliga fall tre år. Valnämnden har till uppgift att svara för valförrättningen. Är kommun indelad i valdistrikt, skall nämnden för varje distrikt utse minst fyra personer att som nämndens deputerade vara valförrättare i distriktet. Det åligger vidare valnämnden att se till att vallokalerna utrustas på föreskrivet sätt och att i vissa hänseenden gä väljarna till hända. Valnämnden skall sålunda tillhandahålla väljarna inner- och ytterkuvert för valsedelsförsändelse samt ytterkuvert för poströstning. I en motion till 1970 ars riksdag (11:644) hemställdes bl. a. om vissa ändringar i bestämmelserna om valnämnden. I sitt utlåtande (nr 13) över motionen anförde KU att motionen innehöll synpunkter som är förtjänta att beaktas. Utskottet hemställde därför att motionen skulle överlämnas till valtekniska utredningen för att prövas i samband med dess arbete pä en ny vallagstiftning. Riksdagen biföll utskottets hemställan. SOU 1971:72

10.2.2 Överväganden och förslag

bär att valförrättare utses av kommunfullmäktige eller efter deras uppdrag av annat kommuDe ändringar i vallagstiftningen som genomnalt organ. fördes år 1969 innebar bl. a. att valnämnderPä motsvarande sätt bör de kommuner na fick betydligt färre uppgifter än tidigare. som berörs av indelningsändring ha frihet att Valnämnderna befriades då från bestyren bestämma hur förberedandet och genomfömed röstlängd och röstkort. Tidigare hade randet av valen i den nya kommunen skall ske, det varit valnämndens uppgift att lägga ut däri inbegripet frågan om något särskilt samarlängden för granskning, att underrätta de betsorgan skall utses eller inte. Detta bör förpersoner som i längden upptagits som inte anleda ändring av 18 § kommunala indelröstberättigade, att pröva anmärkningar mot ningslagen. längden samt att utfärda röstkort. Dessa Den ordning som utredningen nu förordat uppgifter övertogs år 1969 av lokala skatteinnebär att åtskilliga av de frågor rörande myndigheten. I fråga om valnämndens uppvalnämnden som aktualiserats i KU.s, av gifter kan tilläggas att det knappast lär föreriksdagen godkända utlåtande nr 13 förlorar komma att nämnden som sådan fungerar aktualitet. En däri berörd fråga om möjligsom valförrättare. Valnämnden torde regelheterna att inkalla medhjälpare till deputeramässigt förordna särskilda deputerade för de vid sammanräkningen kommer ävenledes den uppgiften. att sakna aktualitet vid genomförande av Medan valnämnden tidigare årligen — både utredningens förslag till nytt valtekniskt förval- och mellanvalsår - hade uppgifter som farande, eftersom någon sammanräkning ute krävde arbete under längre tid, behöver i vallokalerna enligt detta inte kommer att nämnden numera fungera endast under valår ske. och då under relativt kort tid. Härtill kommer att de uppgifter nämnden nu har kvar är rent organisatoriskt - administrativa. Dessa uppgifter kräver knappast ett organ av nämn- 10.3 Kungörelse om val dens typ med en av länsstyrelsen utsedd Enligt gällande bestämmelser skall kungörelordförande och av fullmäktige valda leda- se utfärdas om att allmänt val skall förrättas. möter. ValL 56 § 4 mom föreskriver sålunda betr. Den omständigheten att valnämnden så- riksdagsval att länsstyrelsen omedelbart efter lunda befrias från merparten av sina tidigare det den tid gått ut under vilken gjorda uppgifter har föranlett utredningen att kandidatanmälningar får ändras eller komifrågasätta om det är motiverat att obligato- pletteras—dvs. i praktiken 31 dagar före riskt ha en särskild nämnd inom varje kom- valet - skall utfärda kungörelse om valet. mun för att där fullgöra den enda uppgiften Kungörelsen som skall anslås på kommuneratt organisera och administrera genomföran- nas anslagstavlor och införas i ortstidningar det av val. Enligt utredningens mening skall bl. a. innehålla uppgift om antalet fasta innebär det en smidigare ordning om kom- valkretsmandat i valkretsen, dag och tiden munen lämnas frihet att själv välja den orga- för valet och valstället för varje valdistrikt. nisationsform man finner lämpligast för att 20 § KVL innehåller motsvarande bestämfullgöra de uppgifter det här gäller. Utred- melser om kungörelse för kommunala val. ningen förordar därför att den blivande valDe givna bestämmelserna om kungörelselagstiftningen utformas i överensstämmelse förfarandet har i rättspraxis tillmätts sådan härmed. Givetvis hindrar ingenting att kom- vikt att felaktigheter i kungörelsen, som mun tillsätter en särskild nämnd för ända- kunnat påverka valutgången, som regel förmålet men enligt utredningens mening bör anlett att valet upphävts. det inte föreligga något tvång att använda sig Det kan enligt utredningens mening allvarav denna organisationsform. Förslaget inne- ligt ifrågasättas om kungörelseförfarandet SOU 1971:72

bör tilläggas den avgörande betydelse det nu har. Att väljarna informeras om att val skall förrättas och när och var det skall ske är en självklar sak. För denna information framstår emellertid kungörelse som en mindre ändamålsenlig form. Den publicitet som numera omger de allmänna valen — oavsett om fråga är om ett ordinarie val eller ett nyeller omval — gör att väljarna långt tidigare än när kungörelsen utfärdas är medvetna om att val kommer att förrättas. De uppgifter i kungörelsen som främst riktar sig till väljarna - uppgifterna om tid för röstning och om vallokaler — får väljarna individuellt del av genom de röstkort som numera obligatoriskt tillställs dem. Kungörelsens uppgift om antalet av dem som skall väljas, vilken i första hand väl är av intresse för partierna, torde dessa ha skaffat sig kännedom om på ett betydligt tidigare stadium. Dessa förhållanden gör att kungörelsens informations- och läsvärde torde vara minimalt. Utredningen har därför kommit till slutsatsen att kungörelseförfarandet i sin nuvarande form och betydelse utan olägenhet kan avvaras i fortsättningen.

84 SOU 1971:72

Särskilt yttrande

De argument, som i avsnitt 5.2.4 förts fram för ett valsedelsalternativ utan kandidaternas namn angivna pä själva valsedeln är av den bärkraft, att detta alternativ bör vara att föredra med hänsyn till dess överlägsenhet i både tekniskt och ekonomiskt hänseende. Därom synes inte heller råda delade meningar. På grund av att den namnlösa sedeln fått ett blandat mottagande hos företrädare för de politiska partierna finner vi det emellertid naturligt, att utredningen i sina förslag likväl utgått från en valsedel, som till sitt innehåll är konventionellt utformad. Det är naturligt nog en grundförutsättning för en reform av detta slag, att den röner allmän politisk uppslutning. För att det skall vara möjligt att redan till 1973 års val genomföra den föreslagna kassettröstningen är det av praktiska skäl nödvändigt att man koncentrerar förberedelsearbetet till endast ett alternativ. Att man därvid i detta skede föredrar att inrikta sig på det frän tekniska synpunkter mest komplicerade alternativet är givetvis välmotiverat. En modifiering av detta system till det enklare system, som bygger pä den namnlösa sedeln är relativt lätt att genomföra, medan en förändring i motsatt riktning skulle erbjuda stora svårigheter.

den tänkta sedeln innebär i valarbetet har varit förhållandevis kort. Mot denna bakgrund anser vi det angeläget att man i det fortsatta arbetet allvarligt överväger det namnlösa valsedelsalternativet. 25.8.1971 Gunnar Ekstam

Ulf Carlsson

Den tid som statt till utredningens förfogande för att pä ett allsidigt och övertygande sätt för de politiska partierna belysa också vilka praktiska och psykologiska fördelar SOU 1971:72

Bilaga 1

Utredningens skrivelse till postverket

1965 års valtekniska utredning lade i sitt betänkande "Ny valteknik" (SOU 1969:19) bl. a. fram förslag till en reform av valförfarandet som skulle göra det möjligt att redan under valnatten redovisa ett i praktiken definitivt resultat av riksdagsval. Detta resultat skulle alltså omfatta både de i vallokal och de inför röstmottagare avgivna rösterna. Utredningen föreslog att vallokalsrösterna skulle räknas i särskilt inrättade regionala räkningscentraler (58 st.) medan poströsterna skulle räknas centralt i Stockholm. Enligt förslaget skulle poströstningen avslutas på fredagen före valdagen. I tilläggsdirektiv till utredningen 24.10. 1969 har justitieministern i anslutning till förslaget bl. a. anfört följande: "Det är framför allt i två hänseenden som kritik har riktats mot utredningens förslag. Dels har det ansetts vara en brist att förslaget inte innebär redovisning av valresultatet valdistriktsvis. Dels har det framställts önskemål om att resultat från de kommunala valen skall kunna lämnas redan på valdagens kväll. Det sistnämnda önskemålet bör bli tillgodosett i och med att man genomför maskinell sammanräkning av de kommunala valen. Vad beträffar den valdistriktsvisa redovisningen av valresultatet visar undersökningar som gjorts inom justitiedepartementet att man bör kunna åstadkomma en sådan redovisning genom att i större utsträckning än utredningen har tänkt sig använda datamaskiner för sammanräkningen. Undersökningarna visar dessutom att man i det föreslagna systemet inte behöver avsluta poströstningen redan på fredagen före valdagen utan kan låta den pågå t. o. m. valdagen utan att man däri86

genom äventyrar möjligheterna till snabba och rättvisande besked om valresultatet. Jag vill dessutom inte hålla för uteslutet att den snabba utvecklingen bl. a. på datateknikens område kan erbjuda möjligheter att ytterligare utveckla och förbättra det föreslagna systemet. Givetvis bör sådana möjligheter tas till vara i det fortsatta arbetet." Av särskilt intresse i detta sammanhang är vad som i direktiven sägs om tiden för poströstningen. Uttalandet härom förutsätter uppenbarligen att poströsterna skall räknas regionalt i de centraler som utredningen 1969 föreslog skola inrättas för räkning av vallokalsrösterna. Detta är en i och för sig tänkbar ordning. Utredningens fortsatta undersökningar, som bedrivs frän förutsättningen att sammanräkningen skall ske i datamaskiner visar emellertid att vissa praktiska problem är förbundna med en sådan ordning. Erfarenheterna frän 1970 års val gör det realistiskt att räkna med att totalt ca 3 miljoner valsedlar kommer att avges vid 1973 års samtidiga val. Det framstår som tveksamt om alla regionala centraler redan till 1973 ars val får den datakapacitet som behövs för att klara av sammanräkningen av såväl vallokalsrösterna som inom dess område avgivna poströster inom den förutsatta tiden, dvs. i princip inom ca fyra timmar efter röstningens slut i vallokalerna. Härtill kommer — som utredningen också framhöll i sitt tidigare betänkande (s. 64) att inrapporteringen pa valnatten av valresultatet från de olika centralerna kan bli osäker och besvärlig med hänsyn till det stora antal uppgifter som SOU 1971:72

ga 1? 4. Om postanstalterna hälls öppna för röstmottagning kl. 9.00-11.00 på valdagen (söndag) vilka kostnader kan detta beräknas föranleda? 5. Är det en väsentlig förutsättning för svaren under punkterna 1, 2 och 4 att såsom där antagits röstmottagningen på postanstalterna slutar redan kl. 11.00 pa valdagen? I vilken omfattning kan m. a. o. postverket garantera att valboxarna är framme i Stockholm vid angivna tidpunkter, om röstmottagningen på postanstalterna i stället utsträckes en eller några timmar efter kl. 11.00 på valdagen och hur förändras därvid kostnaderna? Utredningen har i samtliga fall förutsatt att, då transportvägarna är länga, extraordinära åtgärder får vidtas för att genomföra transporterna av boxarna. Om det visar sig möjligt att låta poströstningen pågå t. o. m. valdagen, är det från sammanräkningssynpunkt önskvärt att inte poströstningsmaterialet kommer in till den gemensamma räkningscentralen under en alltför koncentrerad tidsperiod. Utredningen har därför övervägt att låta insändandet av poströsterna ske i två omgångar, dels på fredagen före valdagen, dels när poströstningsperioden slutar. Det bör tilläggas att utredningen, i fråga om de boxar som sänds in pä fredagen, har räknat med de befordringstider som redovisas i 1969 ars betänkande (se s. 71-72). Utredningen vill underställa postverket frågan om det är praktiskt möjligt att genomföra en transport på fredagen och en på a kl. 20.00, söndagen och - om denna fråga besvaras jab kl. 20.30, kande - vilka kostnader som i sä fall uppc kl. 21.00 osv. t. o.m. kommer. Utredningen vore tacksam om kl. 23.00? kostnaderna kunde anges särskilt för envar 2. Om inte alla valboxar kan vara framme av dagarna. i Stockholm vid i fråga 1 angivna tidpunkter, Med hänsyn till den tidsplan efter vilken vilka postanstalters boxar kan beräknas kom- utredningen har att arbeta, hemställer utredma att saknas vid envar av dessa tidpunkter? ningen att svar pa de i denna skrivelse ställda 3. När måste poströstningen avslutas pa frågorna om möjligt lämnas senast den 14 de postanstalter som avses med fråga 2 för april 1971. att där använda boxar skall vara framme i Stockholm vid de tidpunkter som anges i frå-

skall lämnas. Mot denna bakgrund har utredningen funnit det angeläget att ytterligare undersöka frågan om inte en till Stockholm centraliserad sammanräkning är möjlig att åstadkomma även om poströstningen får pågå t. o. m. valdagen och utan att kravet pa att poströsterna skall vara räknade under valnatten behöver uppges. Avgörande för frågan hur länge poströstningen kan få pågå enligt en sådan sammanräkningsordning blir den tid som behövs för att få in valboxarna från de olika postanstalterna till räkningscentralen. Självfallet kan poströstningen - om det över huvud taget är möjligt att tillåta sådan röstning på valdagen - inte fä pågå hela valdagen utan endast under en del av denna. Utredningen har preliminärt ansett att poströstningen i varje fall bör få pågå till kl. 11.00 pä valdagen. 1 sammanhanget skall framhållas att utredningen avser att förorda att man på postanstalerna samlar upp riksdags- och kommunalvalsedlarna i en gemensam valbox. Eftersom boxen rymmer drygt 1 500 valsedlar, torde på flertalet postanstalter endast en box behöva tas i anspråk. Under hänvisning till det anförda får utredningen hemställa om svar pä följande frågor: 1. Om röstmottagningen pa postanstalterna slutar kl. 11.00 på valdagen, hur stort antal (lämpligen uttryckt i procent) av de därvid använda boxarna kan postverket garantera är framme för sammanräkning i Stockholm

SOU 1971:72

Bilaga 2

Postverkets skrivelse med bilagor

Transport av poströster till en räkningscentral i Stockholm

samman-

Er skrivelse i rubricerade ärende åberopas. Poststyrelsen har undersökt möjligheterna att låta poströstningen på valdagen pågå till kl. 11 (alt. A) resp. kl. 13 (alt. B) och kl. 14 (alt. C) och samtidigt ordna transporten av poströsterna sä att rösterna är framme vid sammanräkningscentralen i Stockholm senast omkring kl. 23 på valdagen. Styrelsen har vidare gjort vissa kostnadsberäkningar för de olika alternativen. Resultatet av undersökningen redovisas i bifogade promemoria (bilaga A). Till uppgifterna i promemorian lämnas följande kompletterande upplysningar. Undersökningen avser endast ordinarie val med valdag tredje söndagen i september. Om valdagen förläggs till annan dag blir beräkningarnas giltighet beroende av väg- och väderförhållandena för årstiden, ev. också av den transportkapacitet som järnväg och flyg då med hänsyn till säsongvariationerna kan ställa till förfogande. Antalet poströstande har beräknats till ca 1 milj., dvs. en ökning av antalet poströstande från ca 1 4 % till ca 20 % av det totala antalet röstande vid samma antal röstberättigade och samma valdeltagande som vid valen 20.9.1970. Även en något större ökning av antalet poströstande än den här förutsatta bör kunna rymmas inom ramen för beräkningarna utan att transportkapaciteten överskrids. 88

De tillfälliga postanstalterna för röstmottagning pä olika slag av vårdanstalter har förutsatts i regel bli inrättade söndagen före valdagen. Inga tillfälliga postanstalter skulle således inrättas på valdagen. Valboxarna från de tillfälliga postanstalterna har under punkt 2 i promemorian räknats in bland de boxar som sänds in på fredagen före valdagen. I praktiken kan sådana boxar från de tillfälliga postanstalterna som inte behöver användas vid ordinarie postanstalt sändas in tidigare under veckan före valdagen. Likaså kan sådana boxar från de ordinarie postanstalterna som blivit helt fyllda under förtidsröstningen sändas in tidigare. I punkt 2 har vidare antagits att alla valboxar skall sändas in till sammanräkningscentralen på fredag oavsett hur stort antal röster de innehåller. I praktiken torde man kunna föreskriva att en box skall innehålla minst ett visst minimiantal hålkort för att sändas in på fredag. I förutsättningarna har ingått att ett styrkort och tre valsedlar läggs ned i valboxen för varje väljare. Varje box beräknas alltså rymma styrkort och valsedlar avseende högst 400 väljare. Vad beträffar postanstalternas öppethållande på valdagen har förutsatts att det som hittills - skall förekomma ett generellt öppethållande då alla ordinarie postanstalter, där röstmottagning äger rum, har öppet. Detta generella öppethållande har hittills varit förlagt till kl. 10-11 och kl. 1 5 - 1 6 SOU 1971:72

och alltså omfattat två timmar. Mot bakgrund av erfarenheterna från 1970 års val har ett generellt öppethållande på två timmar bedömts som fullt tillräckligt även i fortsättningen. För alternativ B har dock det generella öppethållandet satts till tre timmar (kl. 1 0 - 1 3 ) . Motivet för detta är att röstmottagningen inte ansetts böra börja senare än kl. 10 pä valdagen. Det har då bedömts vara föga meningsfullt att använda sig av tvä öppethållanden. Naturligtvis kan man i stället tänka sig att öppethållandet förläggs till tiden 9 - 1 0 och 1 2 - 1 3 . Det medför dock en ganska stor kostnadsökning pä grund av övertidsreglerna. Det har också förutsatts att vissa postanstalter liksom hittills skall ha ett längre öppethållande. Ingen postanstalt förutsätts dock ha öppet längre än till kl. 11 i alt. A, kl. 13 i alt. B eller kl. 14 i alt. C. Utredningen visar att det är möjligt att under de angivna förutsättningarna låta poströstningen paga till kl. 11 pä valdagen och ända hinna transportera fram valboxarna till sammanräkningscentralen i Stockholm senast omkring kl. 23. Den transportplan som redovisas i bilaga A är att betrakta som preliminär. I bilaga B har gjorts en sammanställning över det antal valboxar som enligt denna plan har kommit fram vid de i fråga 1 i Er skrivelse nämnda tidpunkterna. Vid en slutlig planläggning torde vid behov vissa mindre tidsvinster kunna göras. Statens Järnvägar har vid underhandskontakter i ärendet preliminärt förklarat att de avsedda tågen får utnyttjas för transporterna i fråga och att erforderligt transportutrymme skall ställas till förfogande i dessa tåg. Linjeflyg AB har likaledes vid underhandskontakter i ärendet preliminärt förklarat att erforderliga flygtransporter skall ställas till förfogande. Avskrift av skriftliga besked frän Statens Järnvägar och Linjeflyg AB kommer att översändas så snart dessa besked erhållits. En absolut garanti för att alla valboxarna under alla förhållanden skall vara framme hos räkningscentralen i Stockholm senast kl. SOU 1971:72

23 valdagens kväll i alternativ A kan inte lämnas. I åtagandet måste från Postverkets sida göras vissa förbehåll. Dessa kan graderas i förhållande till den beräknade risken för att en händelse av visst slag skall inträffa, möjligheterna att förutse händelsen, den verkan den har och möjligheterna att neutralisera dess verkan genom särskilda åtgärder. Mot denna bakgrund kan sägas följande om de förbehåll som måste göras. 1 Under förutsättning att rimlig tid inte finns för åtgärder som fordras för att neutralisera verkan av händelsen måste förbehåll göras för allvarligare naturhändelse, t. ex. översvämning som underminerat en banvall sä att tägförbindelsernainte kan upprätthållas, strejk, lockout, allvarligare olyckor och andra allvarligare händelser, t. ex. längre och mera omfattande strömavbrott. 2 Förbehåll måste vidare göras för allvarligare olyckor vid transporterna, oförutsedda hinder för trafiken i form av tägurspäring och dikeskörning, tekniska fel på flygplan, lok och bilar, väderhinder vad beträffar flygtrafiken samt för missöden av olika slag. Ett försök till närmare analys av förbehållens omfattning och betydelse redovisas i bilaga C. Det är ocksä möjligt att låta poströstningen päga till kl. 13 (alt. B) resp. 14 (alt. C) på valdagen och ända hinna fä fram valboxarna från flertalet postanstalter till sammanräkningscentralen i Stockholm senast omkring kl. 23.00 pä valdagens kväll. Från ett mindre antal postanstalter kan dock valboxarna inte hinna fram till kl. 23 utan att extraordinära åtgärder sätts in. Det är emellertid osäkert om ens sådana åtgärder gör det möjligt att hinna fram i tid. Det antal postanstalter det gäller är för alt. B 42 st. och för alt. C 68 st. Vid dessa postanstalter röstade den 19 och 20 september 1970 802 (alt. B) resp. 1 142 väljare (alt. C). I alt. B och C måste flygtransporter användas i betydligt större utsträckning än i alt. A. Marginalerna blir givetvis knappare och tidsschemat mera pressat. Detta gör att 89

risken för förseningar ökar. Till detta skall läggas att valboxarna över lag kommer fram senare till räkningscentralen i alt. B och C. Antalet boxar som kommer fram efter kl. 22 är följande i de tre alternativen. Alt. A Alt. B Alt. C

941 2 315 2 785

(18,9%) (46,4%) (55,9%)

Kostnaderna för röstmottagningen vid de ordinarie postanstalterna på valdagen och för transporten av valboxarna till sammanräkningscentralen i Stockholm, inberäknat viss beredskap för att neutralisera störningar som kan inträffa i transportsystemet, har beräknats till följande belopp för de olika alternativen i dagens pris- och löneläge. A: B: C:

1,5 milj. kr. 1,7 milj. kr. 2 milj. kr.

Till detta kommer beräknat porto med dagens portonivå för de valboxar som enligt förutsättningarna i Er skrivelse skall sändas in på fredagen före valdagen. Denna kostnad blir 162 817 kronor. Sammanfattningsvis kan sägas att Poststyrelsen är beredd att åta sig uppdraget att transportera fram valboxarna enligt alternativ A med de förbehåll för störningar i transporterna som angetts här ovan. Regulariteten i transporterna bedöms bli tillfredsställande. Givetvis mäste man ta med i beräkningen att störningar i transporterna kan komma att inträffa. Verkningarna därav kan självfallet i extrema fall bli omfattande. Det synes dock vara realistiskt att anta att verkningarna i regel inte blir större än att ett tillförlitligt valresultat skall kunna redovisas pa valnatten. Vid inträffade förseningar kommer givetvis att göras allt för att sa mycket som möjligt mildra verkningarna. Det är dock önskvärt att de regionala sammanräkningscentralerna såvitt möjligt far anlitas för sammanräkning av sådana poströster som i något särskilt fall pa grund av störningar i transporterna inte kan hinna fram till sammanräkningscentralen i Stockholm pä val90

natten. I alternativen B och C bedöms osäkerhetsfaktorerna bli sa pass mycket större än i alternativ A att regulariteten i transporterna generellt sett inte beräknas kunna bli helt godtagbar. Med de knappa tidsmarginaler som står till buds kan även mindre störningar i transportsystemet fä så pass stora verkningar att det inte blir möjligt att redovisa ens ett någotsånär rättvisande valresultat på valnatten. Med bibehållande av kravet att ett tillförlitligt valresultat skall kunna redovisas på valnatten vill Postverket för sin del avråda frän att vid 1973 ars val välja något av alternativen B eller C. Redan alternativ A innebär en stor anspänning och resursinsats. Om något av de tre alternativen skall väljas synes det vara befogat att vid 1973 års val stanna för alternativ A. Med ledning av erfarenheterna frän 1973 års val bör man ha bättre möjligheter att bedöma om man i fortsättningen kan sträcka sig sä långt som till alternativ B eller C. Poststyrelsen är beredd att om sa erfordras lämna ytterligare upplysningar i de transportfrägor m. m. som ovan behandlats, t. ex. om vilka postanstalters valboxar som saknas vid de i bilaga B angivna klockslagen och om det antal väljare som poströstade vid dessa postanstalter den 19 och 20 september 1970.

SOU 197 1:72

Bilaga 2:A (Bilaga A till postverkets skrivelse;

1965 års valtekniska utredning har i skrivelse till Poststyrelsen 24.2.1971 hemställt omen undersökning av Postverkets möjligheter att på valdag, efter det att poströstningen har avslutats, befordra valboxar frän samtliga postanstalter till Stockholm för sammanräkning av poströsterna. Utredningen anger att poströstningen i varje fall bör pågå till kl. 11.00 pa valdagen men att möjligheterna att utsträcka röstmottagningen på postanstalterna en eller några timmar efter kl. 1 1.00 pä valdagen även bör undersökas. Samtidigt anges att valboxarna måste vara framme för sammanräkning i Stockholm senast kl. 23.00. Utredningen hemställer vidare att Poststyrelsen undersöker huruvida det är praktiskt möjligt att låta insändandet av poströsterna ske i tvä omgångar, dels pä fredagen före

Postkontoret Stockholm 1 Göteborg 1 Malmö 1 Övriga postkontor Postexpedition A Övriga postanstalter

valdagen, dels efter postanstalternas stängning på valdagen. Utredningen hemställer slutligen om en uppskattning av kostnaderna för Postverkets åtaganden i samband med poströstning, transporter m. m. För att kunna lämna utredningen begärda uppgifter har ett omfattande utredningsarbete varit nödvändigt. I detta arbete har samtliga postdirektioner engagerats. Förutsättningar vid utredningsarbetet Följande förutsättningar har gällt vid utredningsarbetet. 1. Röstmottagningen pågår pä fredagen och lördagen före valdagen under postanstalternas ordinarie öppethållande samt på valdagen enligt följande tre alternativ.

Alt. A

Alt. B

Alt. C

kl. 8-11

8-13

8-14

kl. 8-11 kl. 9 11 kl. 9 - 1 1

9-13 10-13 10-13

9-14 9-11, 10-11,

13-14 13-14

2. Följande antal valboxar sänds från postanstalterna: frän postkontor klass B 5-A 28 frän postkontor klass A 26-A 23 frän postkontor klass A 2 1 - A 19 frän postexpedition A frän postexpedition B frän poststation SOU 1971:72

Pä fredagen

Pä valdagen

15 st. 10 st. 5 st. 3 st. 2 st. 1 st.

7 st. 5 st. 3 st. 3 st. 2 st. 1 st. 91

Valboxar frän tillfälliga postanstalter förOrtsgrupp 4 Ortsgrupp 5 Lönegrad utsätts ingå i dessa antalssiffror. Kr Kr 3. Valboxarna betraktas i befordringshän- Poststation föreståndare seende som assurerade ilpaket. 24.00 24.00 klass 1-11 4. Nuvarande postlägenheter antas gå Poststationsförest indare 27.00 27.00 12 kvar efter oförändrad tidtabell vid nästkom- klass 26.10 24.80 A9 mande val, likaså i nu gällande edition av A 10 27.40 26.00 28.60 27.40 Sveriges kommunikationer intagna tåg- och A 11 30.00 28.70 A 12 flyglägenheter. 30.90 29.60 A 13 5. Flygbefordran av valboxar undviks så A 14 32.40 31.10 33.90 32.60 långt möjligt med hänsyn till flygets väder- A 15 35.30 34.00 A 16 känslighet. 37.00 35.70 A 17 6. På fredagen färdigställda valboxar be- A 18 38.80 37.40 40.70 39.40 fordras med ordinarie postlägenheter. För A 19 40.00 40.00 befordringen av pa valdagen färdigställda val- A 20-B 5 boxar till Stockholm utnyttjas i bilaga 1 Ersättning utgår vid varje inställelse för upptagna tåg- och flyglägenheter. Om detta inte är möjligt anordnas särskilda biltrans- minst 3 timmar. Om tjänstgöringen överstiporter, som bör ankomma till Stockholm ger 3 timmar, utgär ersättning efter verklig kl. 19.00-19.30 och senast kl. 22.00. Flyg- tjänstgöringstid (avrundad till närmaste fjärlägenheterna utnyttjas endast dä sä är ound- dedels timme). gängligen nödvändigt. 7. För uppsamling av valboxarna anordInsändande av valboxar på fredagen nas postföringar med bil till lämpliga uppsamlingsorter och därifrån (i förekommande Gjorda undersökningar visar att valboxarna från i stort sett samtliga postanstalter kan fall) till ort vid järnväg eller med flygplats. 8. Uppsamlingstransporterna utförs med ingå till Stockholm lördag morgon med ordiPostverkets fordon och personal. Fordons- narie postlägenheter. Återstoden (i huvudsak valboxar frän postanstalter i Norrland) ingår kostnad beräknas enligt lämplig bilstorlek. 9. I Stockholm transporteras valboxarna söndag f. m. De ordinarie uppsamlingslägensuccessivt till Postbankens lokaler på Klara heterna synes i regel ha erforderlig kapacitet Norra Kyrkogata. För transporten dit (inklu- (volymmässig) för ifrågavarande befordran sive tid för lossning av valboxarna vid postfö- men för postlägenheterna mot Stockholm rande lägenhet) från Stockholm C, Bromma och vissa andra större lägenheter behöver i och Arlanda beräknas åtgå 1 tim., 1 tim. 15 allmänhet extra utrymmen rekvireras. Extrapersonal behöver sättas in i viss omfattning, min. resp. 1 tim. 30 min. 10. Bevakningsman sätts in vid järnvägs- framför allt pä uppsamlingspostanstalterna. Antalet valboxar som ingår till Stockholm och landsvägsbefordran pä valdagen. 11. Följande timkostnader tillämpas vid lördag morgon resp. söndag f. m. (ett begränberäkning av personalkostnader (= 1970 års sat antal) med olika postlägenheter har beräknats till 4999 st. Utöver detta antal samlöneläge; sociala förmåner etc. inräknade). las 965 st. boxar upp fredag kväll frän postanstalterna i Stor-Stockholmsomrädet. Totalt således 5964 st. valboxar.

92 SOU 1971:72

Insändande av valboxar på valdagen. Post- valboxar m. m. redovisas i bilaga 3. 1 detta röstningen pågår till kl. 11.00. alternativ har flygbefordran måst utnyttjas i Undersökningen visar, att valboxarna från relativt stor omfattning och vidare har antasamtliga postanstalter kan inga till samman- let sent inkommande valboxar till Stockräkningscentralen i Stockholm senast kl. holm ökat. De kommentarer som gjorts till 23.20. Av bifogade sammanställning, bilaga bilaga 2 kan anses gälla även i detta fall. Postdirektionerna i Övre norra och Nedre 2, framgår vilka lägenheter till Stockholm norra postdistrikten har i detta alternativ som utnyttjas, antalet valboxar som sänds redovisat 19 resp. 23 postanstalter vilkas med resp. lägenhet, ankomsttider m. m. Fölvalboxar inte kan nä befordran till Stockjande kommentarer kan göras till uppgifterholm pa valdagen med tillgängliga flyglägenna i sammanställningen. heter. Postanstalterna redovisas i bilaga 4. Ett förhållandevis stort antal valboxar in Det torde dock vara möjligt att beträffande går relativt sent till sammanräkningscentravissa postanstalter nå ifrågavarande flyglälen, i vissa fall efter kl. 23.00. Det är möjligt genheter om direktbil sätts in till lämplig att den beräknade tidsåtgången i Stockholm för lossning av postlägenheter och transport flygplats medan beträffande andra postantill sammanräkningscentralen kan pressas nå- stalter enda lösningen torde vara att utnyttja got. I sä fall kan valboxarna ingå till sam- helikopter för befordringen. manräkningscentralen senast omkring kl. 23.00, dvs. det klockslag som den valtekniska utredningen angivit. Enligt förutsättningarna har flygbefordran av valboxarna så långt möjligt undvikits. I de fall flyglägenheter har utnyttjats för befordran av valboxar har detta således varit nödvändigt för att nä Stockholm pä valdagen. Ett ökat utnyttjande av flyg skulle helt naturligt innebära tidigare ankomsttider till Stockholm och därmed till sammanräkningscentralen. Uppsamlingen av valboxar sker som tidigare nämnts genom att särskilda billinjer inrättas. Om antalet sädana billinjer ökas, vilket medför ökade kostnader, torde det vara möjligt att i vissa fall kunna sända ett antal valboxar med en tidigare tåglägenhet. Möjligheterna härtill är dock begränsade och det antal valboxar som därigenom skulle ingå till Stockholm tidigare får bedömas vara alltför litet för att kunna påverka arbetet vid samman rä kn ingscen trålen.

Insändande av valboxar på valdagen. Poströstningen pågår till kl. 14.00 Undersökningen visar, att valboxar från flertalet postanstalter kan ingå till Stockholm inom utsatt tid. Utnyttjade lägenheter, antal valboxar m. m. redovisas i bilaga 5. Antalet till Stockholm sent inkommande valboxar ökar i detta alternativ, likaså antalet postanstalter i Norrland vilkas valboxar inte kan nä befordran till Stockholm pä valdagen med tillgängliga flyglägenheter. Dessa postanstalter redovisas i bilaga 4. Möjligheterna att genom extraordinära åtgärder "rädda" dessas valboxar minskar. Kostnader för Postverkets åtaganden i samband med poströstningen m m.

Kostnaderna för röstmottagningen vid postanstalterna till och med lördagen före valdagen har inte beräknats. Sä har inte heller kunnat ske beträffande röstmottagningen pä valdagen vid förenade post- och järnvägsstationer. För röstmottagningen pä valdagen vid Insändande av valboxar på valdagen. Postövriga postanstalter blir kostnaden, om poströstningen pågår till kl. 13.00 röstningen pågår till kl. 1 1.00: 350.000 kr. Undersökningen visar, att valboxar frän fler13.00: 450.000 kr. talet postanstalter kan ingå till Stockholm 14.00: 600.000 kr. inom utsatt tid. Utnyttjade lägenheter, antal SOU 1971:72

ningen avslutas kl. 13.00 resp. kl. 14.00 måste flygbefordran utnyttjas i avsevärd omfattning (10 olika flyglägenheter). Som en allmän förutsättning för utredningsarbetet har gällt att nuvarande postlägenheter antas gä kvar efter oförändrad tidtabell vid nästkommande val, likaså i nu gällande edition av Sveriges kommunikationer intagna täg- och flyglägenheter. Vidare Vid ovanstående kostnadsberäkningar har har förutsatts att samtliga lägenheter får för fredagen förutsatts - eftersom valboxar- utnyttjas för befordran av valboxar om så na befordras med ordinarie postlägenheter - behövs. att Postverket för befordringen av valboxarNågra kontakter har inte tagits med SJ na ersätts med ett belopp motsvarande por- Centralförvaltning eller flygbolagen (SAS/ tot för 5964 assurerade ilpaket som vart och LIN) i detta ärende. Manga av de täg som har ett väger 8,5 kg. (beräknad vikt för valbox utnyttjats i detta sammanhang används normed inneliggande poströster) dvs. efter nuva- malt inte för postbefordran, en del av tagen rande taxa 5964 x 27,30 kr = 162 817 kr. medtar f. ö. inte gods i dagens läge. UppeKostnaden för uppbyggnad av erforderlig hållstiderna vid de stationer där tågen stantransportorganisation, som torde bli hög, nar är mycket korta (endast 2 minuter) och administrationskostnader och samkostnads- inlastning av valboxar medhinnsinte pä denbidrag ingär inte i ovanstående belopp. Kost- na tid. Det är således nödvändigt att SJ naderna för utsändande av tomma valboxar Central förvaltning i förekommande fall vidföre valet till postanstalterna har inte beräk- tar åtgärder för att tillgodose Postverkets nats. behov av transportlägenheter för valboxar. Möjlighet att chartra särskilda flyg för befordringen av valboxar torde finnas om Kommentarer antalet flygningar begränsas. Beträffande de Som framgår av ovanstående är det möjligt flyglägenheter som i detta sammanhang har att sända in valboxar till Stockholm i tvä utnyttjats har förutsatts att flygplanskapaciomgångar, dels efter postanstalternas stäng- tet Finns, men som tidigare nämnts har nåning pä fredagen före valdagen dels efter gon kontakt inte tagits med flygbolagen. poströstningens avslutande pä valdagen. Beträffande transporterna pa landsväg De valboxar, som sänds in pä fredagen Finns med all sannolikhet erforderlig kapaciankommer till Stockholm pä lördag morgon tet för planerade postföringar. I kostnadsbeoch söndag f. m. (ett fätal). räkningarna har förutsatts att postföringarna Valboxar, som sänds in efter poströst- utförs med Postverkets fordon och personal, ningens avslutande kl. 11.00 pä valdagen, men i nuläget har Postverket inte resurser, ingår till sammanräkningscentralen i Stock- varken ifräga om bilar eller chaufförer att holm samma dag senast omkring kl. 23.00. utföra alla de transporter som planerats. Om poströstningen skall pägä till kl. 13.00 Dessa måste därför i relativt stor utsträckresp. kl. 14.00 pä valdagen kan valboxarna ning anförtros ät åkerier, taxiföreningar osv. frän ett antal orter i Norrland inte inga i tid Den valtekniska utredningen förutsätter såvida inte extraordinära åtgärder kan vidtas. att Postverket skall kunna garantera att valMöjligheterna härtill har inte undersökts. boxarna kan ingå till sammanräkningscentraOm poströstningen avslutas kl. 1 1.00 kan i len i Stockholm vid vissa angivna klockslag allmänhet befordringen av valboxar ske med och senast kl. 23.00 pa valdagen. En sädan järnvägslägenheter. Frän Norrland och Got- garanti kan helt naturligt inte lämnas, då för land mäste dock flyg utnyttjas. Om poströst- befordringen i viss utsträckning måste använKostnaderna för transport av valboxarna till sammanräkningscentralen blir för valboxar som sänds in pä fredagen: 163.000 kr. För valboxar som sänds in på valdagen blir kostnaden, om poströstningen pågår till kl. 11.00:260.000 kr. kl. 13.00:295.000 kr. kl. 14.00:310.000 kr.

94 SOU 1971:72

das flyg, som av väderleksskäl kan bli inställt, senarelagt eller dirigerat till annan än avsedd flygplats. Även tekniska fel pä exempelvis bilar kan medföra förseningar. Av bl. a. anförda skäl anses det nödvändigt om poströstningen skall päga även pä valdagen - att samtliga länssammanräkningscentraler (eller nägra av dem) vid behov kan disponeras för sammanräkning av det med all sannolikhet begränsade antal poströster, som av tekniska fel, väderleksskäl etc. inte kan inga till Stockholm i tid för sammanräkning där.

SOU 1971:72

Bilaga 2:Al (Bilaga 1 till postverkets skrivelses bilaga A)

Tåglägenheter Malmö1 Eslöv Hässleholm Alvesta Nässjö Mjölby Linköping Norrköping Stockholm Göteborg 1 lalköping Skövde Hallsberg Örebro Arboga Västeras Knköping Katrineholm Stockholm Karlstad Kristinehamn Hallsberg Katrineholm Stockholm

S226 fr 11.40 1 12.10 ' 12.54 1 14.00 ' 14.55 ' 16.04 ' 16.29 ' 17.08 t 19.15

S 224 13.50

S 722 fr 11.30 ' 13.01 ' 13.26 • 14.50 ' 15.18 ' 16.07 ' 17.05 ' 17.38

S426 14.45 16.16 16.36 17.51

t

-

14.45 15.44 16.39 17.35 17.57 18.34 20.43

18.28 19.55

S416-426 fr 15.55 " 16.28 " 17.51 " 18.28 t 19.55

Mora Borlänge Avesta Sala Stockholm

S677 fr 14.15 " 16.14 " 17.17 " 17.45 t 19.30

Sundsvall Hudiksvall Söderhamn

S 261 fr 13.45 " 14.50 " 15.37

Gävle Stockholm

" t

16.55 19.35

Östersund Ange Ljusdal Bollnäs Gävle Stockholm

X 85 fr 15.50 " 17.05 " 18.14 " 18.59 " 20.12 t 22.20

Göteborg lalköping Stockholm

X 34 fr 17.15 " 18.32 t 21.55

Sundsvall Hudiksvall Söderhamn Gävle Stockholm

X95 fr 17.10 " 18.14 " 19.00 " 20.00 t 22.15

20.00 22.15

Flyglägenheter (max. 650 valboxar/flyglägenhet)

X95 17.10 18.14 19.00

Malmö Kristianstad Ronneby Kalmar Bromma

fr

18.45 Ängelholm Halmstad Jönköping Bromma

fr 18.05 " 18.25-18.55 " 19.30-20.00 t 21.00

Växjö Bromma

fr 19.15 t 20.30

18.20 18.30-19.00 19.25-19.55 21.00

1 Om flyg måste utnyttjas, används i första hand reguljärt flyg

96 SOU 1971:72

Göteborg Bromma

fr 20.05 t 21.30

Karlstad Borlänge Bromma

" 20.45- -21.15

Östersund Sundsvall Bromma

" 20.15- -20.45

Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Bromma

" 19.10- -19.40 " 20.00- 20.30

Kiruna Luleå Arlanda

" 19.40- -20.10

SOU 1971:72 7

fr t

20.10 22.00

fr t

19.35 22.00

fr t

18.40 22.00

fr t

Anm. Ca 150 valboxar måste sändas med X34.

19.00 21.20

Bilaga 2:A2 (Bilaga 2 till postverkets skrivelses bilaga A)

Befordringslägenhet Valboxar från uppsamlingsorterna Storstockholm Malmö, Lund, Ystad Eslöv, Hälsingborg, Landskrona, Ängelh olm, Kristianstad, Karlshamn, Sölvesborg Hässleholm, Halmstad, Karlskrona, Värnamo, Kalmar Nybro, Växjö, Alvesta Oskarshamn, Hultsfred, Jönköping, Nässjö Tranås Mjölby Västervik, Gamleby, Linköping Finspång, Norrköping Nyköping Eskilstuna, Katrineholm Varberg, Borås, Trollhättan, Kungälv, Strömstad, Stenungsund, Göteborg Uddevalla, Vänersborg, Ulricehamn, Lidköping, Falköping Skövde Visby Kristinehamn, Hagfors, Filipstad, Åmål, Sunne, Torsby, Arvika, Karlstad Mora Falun, Ludvika, Borlänge Avesta Sala Hallsberg Karlskoga, Örebro Västerås Enköping Sandviken, Gävle Norrtälje Uppsala Strömsund, Hoting, Nälden, Östersund Ange Sveg, Ljusdal Bollnäs Sollefteå, Härnösand, Sundsvall Hudiksvall Söderhamn Örnsköldsvik Storuman, Lycksele, Åsele, Vilhelmina, Umeå Skellefteå Arvidsjaur, Älvsbyn, Arjeplog, Gällivare Piteå, Kalix, Överkalix, Övertorneå, Boden, Liileä Vittangi, Kiruna Antal valboxar Ankomsttid till Cst/Bromma/Arlanda Ankomsttid till Postbanken

expedierade via

Bil

Bil

Tåg S 722

Bil

Fh Vi

739 Malmö Hässleholm Alvesta Nässjö Tranås Mjölby Linköping Norrköping Nyköping Katrineholm

•

Göteborg 29 66

Falköping Skövde Visby Karlstad Mora Borlänge Avesta Sala Hallsberg Örebro Västerås Enköping Gävle Norrtälje Uppsala Östersund Ange Ljusdal Bollnäs Sundsvall Hudiksvall Söderhamn Örnsköldsvik Umeå Skellefteå

23 125 81 18 36 89

Luleå Kiruna 739

_

342 18.42

2C

SOU 1971:72

Ankomsttider till Stockholm på valdagen för lägenheter som medför valboxar. Poströstning pågår till kl. 11.00.

Tåg S677

Tåg S261

Tåg S426

Tåg S 224

Flyg fr Kiruna

Tåg X 34

Tåg X 95

Tåg X 85

Flyg fr Karlstad

Flyg fr Skellefteå

Flyg fr Östersund

275 303 381 26

32 492

208 24 147 47 19

95 39 47 30 55 39 26

64 165 95 215 45 237 19.30

230 19.35

869 19.55

1017 20.43

260 21.20

9 21.55

104 22.15

211 22.20

12 22.00

324 22.00

21 22.00

23.15 SOU 1971:72

Bilaga 2:A3 (Bilaga 3 till postverkets skrivelses bilaga A) Befordringslägenhet

Bil

Bil

739 Storstockholm Malmö Malmö, Lund, Ystad Ängelholm Hälsingborg, Landskrona, Ängelholm Halmstad Halmstad Karlshamn, Eslöv, Sölvesborg, Kristianstad Hässleholm, Kristianstad Ronneby Karlskrona, Ronneby Alvesta Alvesta, Värnamo Växjö Växjö Kalmar Nybro, Oskarshamn, Kalmar Nässjö Vetlanda, Jönköping, Nässjö Jönköping Värnamo, Jönköping Tranås Tranås Mjölby Mjölby Linköping Västervik, Gamleby, Linköping Norrköping Finspång, Söderköping, Norrköping Nyköping Nyköping Katrineholm Eskilstuna, Katrineholm Varberg, Borås, Kungälv, Trollhättan, Göteborg Strömstad, Stenungsund, Göteborg Uddevalla, Vänersborg, Ulricehamn, Falköping Lidköping, Falköping Skövde Skövde Kristinehamn, Hagfors, Filipstad, Åmål, Sunne, Torsby, Arvika, Karlstad Karlstad Visby Visby Borlänge Falun, Mora, Ludvika, Borlänge Avesta Avesta Sala Sala Hallsberg Hallsberg Örebro Karlskoga, Örebro Västerås Västerås Enköping Enköping Gävle Sandviken, Gävle Norrtälje Norrtälje Uppsala Uppsala Strömsund, Hoting, Nälden, Östersund Östersund Ange Ange Ljusdal Sveg, Ljusdal Bollnäs Bollnäs Sundsvall Solletteä, Härnösand, Sundsvall Hudiksvall Hudiksvall Söderhamn Söderhamn Örnsköldsvik Örnsköldsvik Storuman, Lycksele, Åsele, Vilhelmina, Umeå Umeå Skellefteå Skellefteå Arvidsjaur, Älvsbyn, Arjeplog, Gällivare, Piteå, Kalix, Överkalix, ÖverLuleå torneå, Boden, Luleå Kiruna Vittangi, Kiruna Antal valboxar Ankomsttid till Cst/Bromma/Arlanda Ankomsttid till Postbanken

100 Tåg 1 S 677 «

Tåg Flyg fr Tåg S 722 Visby S 226 Bil

expedierade Valboxar från uppsamlingsorterna

51 17 19 83 81 77

44 35 47 19 12 56 81 18

36 89

125 -

167 44 18.42 18.55

15.0016.00 17.30 19.42 20.10

328 19.15

69 -

101 19.30

20.15 20.30 20.30 SOU 1971:72

Ankomsttider till Stockholm på valdagen för lägenheter som medför valboxar. Poströstning pågår till kl. 13.00. Flyg fr Flyg fr Tåg Flyg fr Flyg fr Ängel- KristianS 224 Malmö Växjö holm stad

Flyg fr Göte- Flyg fr Tåg borg Kiruna X 34

Tåg X 95

Tåg X 85

Flyg fr Flyg fr Flyg fr KarlSkellef- Österstad teå sund

232 140 81 206 61 61 73 104 67 42 31 32

247 126 118 148

35 28 36 30

70 11

71 25 15

81 64 143 95

191 232 20.43 20.30

73 20.30

263 21.00

371 21.00

9 21.30

208 45 253 21.20

21.43 21.45

22.50 SOU 1971:72

373 137 129 266 21.55 22.15 22.20 22.00

302 22.00

162 22.00

22.55 23.15

23.20 23.15

Bilaga 2:A4 (Bilaga 4 till postverkets skrivelses bilaga A)

Sammanställning över postanstalter från vilka valboxar ej kan ingå till Stockholm på valdagen om poströstningen får pågå till kl. 13.00 resp. kl. 14.00 Poströstning till kl. 13.00

Poströstning till kl. 14.00

Fjällnäs Tänndalen Funäsdalen Bruksvallarna Ljusnedal Tännäs Hede Vemdalen Vemhån Stora Blåsjön Jormvattnet Jormlien Gäddede Håkafot Fågelberget Lidsjöberg Högbynäs Alanäset Havsnäs Kvikkjokk Tärnaby Hemavan Umfors Vilhelmina Bäsksjö Latikberg Laxbäcken Lomsjökullen Malgomaj Marsfjäll Nästansjö Storseleby Dorotea Borgafjäll Högland Ormsjö Risbäck Svanavattnet Pajala Kangosfors Muodoslompolo Sattajärvi

Vidstående postanstalter + Lillhärdal Herrö Lofsdalen Glöte Linseli Laisvall Randijaur Karesuando Kuttainen Porjus Dokkas Ullatti Örträsk Dikanäs Dajkanvik Meselefors Ammarnäs Slussfors Lajksjöberg Lavsjön Lomsjö Jarhois Kaunisvaara Narken Nuoksujärvi Pello

102 SOU 19971:72

Bilaga 2:A5 (Bilaga 5 till postverkets skrivelses bilaga A) Befordringslägenhet

Valboxar från uppsamlingsorterna Storstockholm Malmö, Lund, Ystad Hälsingborg, Landskrona, Ängelholm Halmstad Karlshamn, Eslöv, Sölvesborg, Hässleholm, Kristianstad Karlskrona, Ronneby Alvesta, Växjö Nybro, Oskarshamn, Kalmar Vetlanda, Nässjö Värnamo, Jönköping Tranås Mjölby Västervik, Gamleby, Linköping Finspång, Söderköping, Norrköping Nyköping Eskilstuna, Katrineholm Varberg, Borås, Kungälv, Trollhättan, Strömstad, Stenungsund, Göteborg Uddevalla, Vänersborg, Ulricehamn, Lidköping, Falköping Skövde Kristinehamn, Hagfors, Filipstad, Åmål, Sunne, Torsby, Arvika, Karlstad Visby Falun, Mora, Ludvika, Borlänge Avesta Sala Hallsberg Karlskoga, Örebro Västerås Enköping Sandviken, Gävle Norrtälje Uppsala Strömsund, Hoting, Nälden, Östersund Ange Sveg, Ljusdal Bollnäs Sollefteå, Härnösand, Sundsvall Hudiksvall Söderhamn Örnsköldsvik Storuman, Lycksele, Åsele, Vilhelmina, Umeå Skellefteå Arvidsjaur, Älvsbyn, Arjeplog, Gällivare, Piteå, Kalix, Överkalix, Övertorneå, Boden, Luleå Vittangi, Kiruna Antal valboxar Ankomsttid till Cst/Bromma/Arlanda Ankomsttid till Postbanken

expedierade via

Bil

Tåg Flyg fr Tåg Tåg Tåg Tå] S 722 Visby S 226 S677 S 261 S4

Bil 739

Malmö Ängelholm Halmstad Kristianstad Ronneby Växjö Kalmar Nässjö Jönköping Tranås Mjölby Linköping Norrköping Nyköping Katrineholm

9 10 19 33 80 77

Göteborg Falköping Skövde Karlstad Visby Borlänge Avesta Sala Hallsberg Örebro Västerås Enköping Gävle Norrtälje Uppsala

44 35 47 19 3 7 81 18 24 36 89

Östersund Ange Ljusdal Bollnäs Sundsvall Hudiksvall Söderhamn Örnsköldsvik

11 Umeå Skellefteå Luleå Kiruna 739

125 109 44 - 18.42 18.55

228 101 35 19.15 19.30 19.35 19

16.0017.00 18.30 19.42 20.10

20.15 20.30 20.35 2C SOU 1971:72

Ankomsttider till Stockholm på valdagen för lägenheter som medför valboxar. Poströstning pågår till kl. 14.00.

Flyg fr Flyg fr Tåg Flyg fr Flyg fr Ängel- KristianS 224 Malmö Växjö holm stad

Flyg fr Göte- Flyg fr Tåg borg Kiruna X 34

Tåg X 95

Tåg X 85

Flyg fr Flyg fr Flyg fr KarlSkellef- Österstad teå sund

232 140 81 206 61 120 104 68 97 7 81 32 176

318 169 170 148

86 26 28 30 30

79 11

66 39 15

93 64 133 95

196 43 188 232 20.43 20.30

120 20.30

318 21.00

371 21.00

176 21.30

239 21.20

487 206 114 318 21.55 22.15 22.20 22.00

292 22.00

183 22.00

21.43 21.45

22.55 23.15

23.15 SOU 1971:72

23.20 23.15

Bilaga 2:B (Bilaga B till postverkets skrivelse)

Sammanställning Antal valboxar som ankommit till sammanräkningscentralen i Stockholm vid vissa klockslag på valdagens kväll. Alternativ A

Alternativ B Ack. antal

Alternativ C Ack. antal

Antal

1 206 (24,2%)

721 (14,5%)

1 927 (38,7 %)

542 (10,9%)

1 573 (31,6%)

373 (7,5%)

1 346 (27,0%)

1 099 (22,0 %)

3 026 (60,7 %)

600 (12,0%)

2 173 (43,6%)

195 (3,9%)

1 541 (30,9 %)

118 (2,4 %)

1 659 (33,3 %)

21.30 22 22.30

1 031 (20,7 %)

1 017 (20,4 %)

Antal

973 (19,5%)

4 043 (81,1 %)

-

Antal

Ack. antal

Klockslag

496 (10,0%)

2 669 (53,6%)

540 (10,8%)

2 199 (44,1 %)

634 (12,7%)

3 303 (66,3 %)

689 (13,8%)

2 888 (57,9%)

269 (5,4%)

4 312 (86,5 %)

635 (12,7%)

3 938 (79,0%)

902 (18,1 %)

3 790 (76,0%)

672 (13,5 %)

4 984 (100%)

996 (20,0%)

4 934 (99,0%)

1 113 (22,4%)

4 903 (98,4%)

senare

-

50 (1,0%)

4 984 (100%)

81 (1,6 %)

4 984 (100%)

106 SOU 1971:72

Bilaga 2:C (Bilaga C till postverkets skrivelse)

Försök till analys av förbehållens omfattning Till de faktorer som avses i punkt 2 hör och betydelse. väderhinder för flygtrafiken. Vad beträffar punkt 1 avser förbehållet Vid underhandskontakter med luftfartsdet fall att sådan händelse oförutsett inträf- verket har inhämtats vissa uppgifter om regufar under valdagen eller strax före, så att lariteten i flygtrafiken på flertalet av de andra transportanordningar inte rimligtvis flygplatser som berörs i den skisserade transkan hinna vidtas. När det gäller strejk eller portplanen för alternativ A. Som avvikelser lockout som föregås av föreskrivet varsel får från regulariteten har räknats dels inställd händelsen anses vara känd i så god tid i landning dels försening på mera än en timförväg att särskilda åtgärder för att eliminera me. Under tiden 15-21 september, dvs. den verkningarna bör hinna vidtas. tid under vilken valdagen vid ordinarie riksHändelser av det slag som avses i punkt 1 dagsval kan infalla med nuvarande lagstiftär närmast hänförliga till hinder av force ning, var regulariteten 1963-1969 mellan kl. majeure-karaktär. Det är relativt ovanligt att 18.00 och 23.00 i genomsnitt följande. sådana händelser inträffar. De kan dessutom Visby 99 % beräknas ha begränsad räckvidd, dvs. endast Kiruna 99 % viss eller vissa transporter drabbas. Man får Karlstad 97 % 98 % vidare förutsätta att det vanligen endast blir Skellefteå Östersund 98 % fråga om större eller mindre förseningar även Bromma 99 % om det också kan inträffa att valboxar går Arlanda 99 % förlorade. Man torde kunna räkna med förUnder tiden 15-21 september 1970, kl. ståelse från allmänhetens sida för att trans18.00-23.00, var antalet inställda eller förporterna under sådana förhållanden inte senade landningar vid vissa flygplatser följankan fullgöras inom planerad tidsram. de. Förbehållet enligt punkt 2 avser till stor 0 del händelser som oförutsett inträffar under Visby 1(16 sept. planet kl. 23.00 försesjälva transporten. Risken för sådana händel- Kiruna nat 1 tim. 24 min.) ser är större än för sådana händelser som Karlstad 1 (16 sept. planet kl. 19.45 inställt avses under punkt 1. Risken kan inte förepå grund av åska och dimma) 0 byggas. Varje särskild händelse får förutsät- Skellefteå Östersund 0 tas ha begränsad räckvidd, dvs. endast viss På själva valdagen 1970, dvs. söndagen transport drabbas. Även här torde det i regel den 20 september, förekom således inga endast bli fråga om större eller mindre förseinställda eller avsevärt försenade landningar ningar. SOU 1971:72

kl. 18.00-23.00.

Från luftfartsverkets sida har vid kontakterna i ärendet framhållits att det vid denna tid på året knappast förekommer väderhinder för landning vid ett flertal flygplatser samtidigt. Om en flygplats har landningsförbud kan man räkna med att landning kan ske på annan närbelägen flygplats i stället. Bl. a. nämndes att landningsförbud sällan förekommer på Bromma och Arlanda samtidigt. Man meddelade vidare att tekniska fel uppträder så sällan att de knappast kan mätas statistiskt. Oväder hindrar i och för sig inte flygtrafiken. Det är dimman som utgör problem. Omkring 20-25 september börjar sämre väder uppträda norrut i landet och eftermiddagsdimma kan förekomma även om vädret är vackert. Man uppgav dock att det med stor säkerhet kan förutses när det blir dimma.

108 SOU 1971:72

Bilaga 3

Datororter

Utredningen har genomfört en enkät bland de företag och institutioner som har datorer. Datorer som kan användas vid inläsning av hälkortsvalsedlar vid 1973 års val finns på de orter som framgår av följande tabell. Län

Datororter

Stockholms län

Stockholm Lidingö Nacka Solna Huddinge Danderyd Sollentuna Älta Nynäshamn Södertälje

Uppsala län

Uppsala Ultuna

Södermanlands län

Eskilstuna Nyköping

Östergötlands län

Linköping Norrköping Åtvidaberg

Jönköpings län

Jönköping Huskvarna

Kronobergs län

Älmhult Ljungby Växjö

Kalmar län

Kalmar

SOU 1971:72

Blekinge län

Karlshamn Karlskrona Olofström

Kristianstads län

Bromölla Perstorp Kristianstad

Malmöhus län

Malmö Helsingborg Lund Trelleborg Landskrona

Hallands län

Varberg

Göteborgs och Bohus län

Göteborg Mölndal Uddevalla

Älvsborgs län

Borås Trollhättan Alingsås Vänersborg

Skaraborgs län

Skara Älvenäs, Välber§

Värmlands län

Karlstad Forshaga

Örebro län

Örebro Karlskoga Laxå Hällefors

Västmanlands län

Arboga 109

Hallstahammar Västerås Fagersta Surahammar Köping Kopparbergs län

Falun Borlänge

Gävleborgs län

Gävle Iggesund Sandviken

Västernorrlands län

Härnösand Örnsköldsvik Kramfors Sundsvall

Jämtlands län

Östersund

Västerbottens län

Skelleftehamn Kristineberg Umeå

Norrbottens län

Kiruna Luleå

110 SOU 1971:72

Bilaga 4

Åtagande av IBM Svenska AB att

framställa

röstkort

Under förutsättning att nedanstående villkor uppfylles, åtar sig IBM att tillse att erforderlig personell och maskinell kapacitet finns tillgänglig för att till den 8 augusti 1973 framställa röstkort. 1 IBM erhåller totalansvaret för ADBframställningen av röstkorten. 2 IBM-kompatibla magnetband, innehållande uppgift om de röstberättigade, skall finnas tillgängliga pa IBM Datacentral senast den 5 juli 1973. 3 Ett röstkort, innehållande uppgift om namn, adress, postadress, vallokal, valtider, valdistrikt och löpnummer pa de röstberättigade, framställs. Informationen stansas och skrivs i klartext enligt bifogad kortlayout. 4 Antalet röstberättigade 1973 beräknas uppgå till maximalt 6 miljoner. 5 IBM är villigt att sluta ett preliminärt avtal under hösten 1971 med reservation för myndigheternas definitiva godkännande. Detta skall ske senast den 30/6 1972, eljest förfaller vart åtagande enligt detta brev. Såvitt kan förutses, kommer IBM att kunna erbjuda maskinkapacitet via 2560 eller motsvarande även 1976. IBM förbinder sig att hälla berörd myndighet underrättad om förändringar, som kan påverka genomförandet i maskinellt avseende.

SOU 1971:72

Bilaga 5

Förslag till röstkort

c

c

ffl T3

E F CO

<a O) CA

D

o

*0J

L.

^— V

> O)

_l -r-l

X ro X

•2 __, ffl o

ro > r

•a

o 0

c 8)

>

c

C

E

ro

>

-o

ro O)

xjC l.-.l

K

>1» —

.o i l CO

!_J M-l iaj t

i n ( • • -

••JD

<n o>

"O

c *-" O) c :0

O :ro CD ^ TJ O) *-> C V-" 1- :0 ro — Ui > :ro ro E :(0 O C/1

c *

T-

un t i.' !

CD

C/J

j *

DL

Z

> 4-

LiJ I >1

UJ

••T.

X

O Q

i»

in

::I LU

UJ

•O

<

*<r « v

S3

o'_'

CO

112 SOU 1971:72

Bilaga 6

Förslag till valsedlar

X-PARTI ET

-J

O»

CPJ

4*>

Ca»

K»

tr

•#*

»->

w

VALTYP. —•

LBII ti&ftiöN

Jag stryker kandidat (erna) Jag lägger till

som kandidat nr Strykning eller tillägg gäller bara om denna ruta CU tryckts ut.

VAL TILL RIKSDAGEN

Förslag till valsedel enligt avsnitt 5.2.4 SOU 1971:72 8

Valkrets

01 Stockholms stad

PARTIBETECKNINGEN 1. Affärsbiträde Adam Adamsson, Åstad 2. Byggmästare Bertil Bertilsson, Bköping 3. Civilekonom Cecilia Ceasarsson, Cby 4. Oroskägare David Davidsson, Dstad 5. Elektriker Erik Eriksson, Eköping 6. Fru Filippa Filipsson, Fby 7. Grovarbetare Gustav Gustavsson, Gstad 8. Hemmansägare Harald Haraldsson, Hköping 9. Ingenjör Ivar Ivarsson, Iby 10. Journalist Johanna Johansson, Jstad 11. Kontorist Karla Karlsson, Kköping 12. Lokförare Ludvig Ludvigsson, Lby 13. Maskinist Martin Martinsson, Mstad 14. Nattvakt Nicklas Nicklasson, Nköping 15. Ombudsman Olov Olovsson, Oby 16. Professor Petter Pettersson, Pstad 17. Representant Rudolf Rudolfsson, Rköping 18. Sekreterare Signe Sigurdsson, Sby 19. Tandläkare Tore Tors son, Tstad 20. Urmakare Urban Urbansson, Uköping 21. Verkmästare Viktor Viktorsson, Vby 22. Yrkeslärare Yngve Yngvesson, Ystad 23. Åkare Åke Åkesson, Åköplng 24. Ämneslärare Arla Ärligsson, Äby 25. Överfurir Östen östensson, Östad 26. Advokat Adam Bertilsson, Aköping 27. Banktjänsteman Bertil Ceasarsson, Bby 28. Chafför Cecilia Davidsson, Cstad 29. Direktör David Eriksson, Dköping 30. Ekon. föreståndare Erik Filipsson, Eby 31. Folkskollärare Filippa Gustavsson, Fstad 32. Guldsmed Gustav Haraldsson, Gköping 33. Hamnarbetare Harald Ivarsson, Hby 34. Inspektör Ivar Johansson, Istad 35. Jurkand Johanna Karlsson, Jköping 36. Kassörska Karla Ludvigsson, Kby 37. Lagerchef Ludvig Martinsson, Lstad

•

_ S t r y k n i n g a r och namntillägg beaktas endast om rutan till v ä n s t e r t r y c k s u t .

Val till riksdagen

Förslag till valsedel enligt 1969 års betänkande 114

SOU 1971:72

1i X;

\S\

"JK

OJ

_

£

-,

—_•

a>

-o

—•

QJ:

fO

Q, ^

!_,' OJ

Stockholms stad

01 Valkrets

Q.

-J O

V> bl

--^ rt1.-

£ •

'_'.

OJ

"^ on

-a

> 72

>

00 "<

SUD

m

Si.

—i

m n

Q:

(O (Q

o-

T;

(9 Q

zz o > ro m m ro °*" 3 S z os" I f t S: ~m2.5?

oo3>003>ro>ro3>003> ro > ro 3> ro

> CO > O OJ O

OJ 2 2 Qj Q . OJ

Q . QJ ^ ä ^ . ä ^ C = 3 g oj:3 S ZJ < 3 *r:

— i/i .»* =*- — • ZJ - t

« = £g5'=.= i£-S ^ _*

— -» OJ. """* ~(•> <B "Da>Oto OJ

H ? . W

C S-a/S,

ZJ fe

O ™ 3 ._ c - o OJ - i — "° o. i/i ~ Z J ^ —•C

^

< 2 . = o.ö7 O: (O

— -< 0

i o ZJ - , - i ><; '-"•LO

O -T V- < GJ l^ SC TT ZJ < ZJ I _ ro ert'— o ^ ^ 5 > i = OJ S ^ ° C 3 ^

sr

i

•

2%

§-zTg ? S sg < 3 o

3 S « S 8 g. <" 5-5*

— • O oj

lil

£. ;

"O Q>

.= 2§ o

O O: *r CO-

Z! " O O :

T»" = " • ^ ZJ o- r>\ °- -3 ^ OJ iZ rou=> 2 5

P-2. - ro S > 3 >vO

m ejS? * <

Q_

Q

"I 5- .Oj •- •-43. /ti

*Q jfl - ) ' QJ

Val till riksdagen

Förslag till valsedel enligt 1969 års betänkande

Bilaga 7

Exempel på valsedlar, Umeå studentkår

V a l av kårfullmäktige

SA

oo

^-J

0\

v-T"

•**•»

• •

ISJ

—*

o>

_"

INJ

KÅRPARTIET CENTERN 1.

Björn Sundelin

2.

Per Nilsson

3.

Elsa Karlsson

4.

Sven-Olof

5.

Verner Westerlund

6.

Sven Weinehall

Edvinsson

7.

Håkan Nygren

8.

Alf Jonsson

9.

Rolf Olofsson

10.

Ingvar

11.

Karin Burman

12.

Tore Hultin

Byström

13.

Karin

14.

Björn Wänman

Liljengård

15.

Anita Forsberg

16.

Thore Forsman

17.

Bertil Molin

18.

Karin Sile'n

19.

Torbjörn Wennebro

20.

Astrid Karlsson

21.

Inger odling

22.

Alva Gustafsson

23.

Lars Weinehall

För att strykningar och / eller tillägg skall kunna beaktas vid den maskinella sammanräkningen måste rutan här in- i till tryckas ut. I

Umeå

1 I

studentkår

SOU 1971:72

Val

<£>

OO

-^j

av

en

J

kårfullmäktige

"*"*

*-°

'^

—*

O

—,

ro

KÅRPARTIET FRIA STUDENTER 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38. 39. 40. 41. 42. 43. 44. 45.

Håkan Jönsson Birgitta Hammarström Hans Saers Annika Balter Christer Olsson Nils Bennedich Rolf Hörnqvist Per Davidsson Wilhelm Geijer Bo —Erik Kristensson Karin Eriksson Bibi Holmberg Björn LindwaTl Torbjörn Oscarsson Rune Grundström Roland Edin Ulf Parde Nick Lemperg Rune—Bertil Johnson Marja Sjöberg Jerker Stavre'n Ulf Bennedich Gunnar Karlsson Carin Hjort Lena Sander Fredrik Schmidt Staffan Norin Ingrid Petrini Petter Lundström Carl —Erik Samuelsson Karin E. Ågren Per Riese Margareta BureVi Jurgen Furstenau Bengt Grundström Lars SahleVi Gunilla Palmblad P-G Nyberg Britt—Marie Eriksson Anders Forsman Michel Verdin Torbjörn Styrke Göran Nilsson Berit Ekman Elly Gunarsson

För att strykningar och / eller tillägg skall kunna beaktas v id den maskinella sammanräkningen m åste rutan här in- i till tryckas ut.

Umeå

SOU 1971:72

studentkår

V a l av k å r f u l l m ä k t i g e

V.O

OO

-*J

^Hl

•*•-

^.P

*-**

fs

~>

—*

C3

•

ro

KÅRPARTIET LIBERALERNA 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28.

Sven-Erik Wallin Jan Sundström Örjan Asplund Allan Öhvall Bertil Holmlund Lars —Olof Lundberg Åsa Andersson Eva Lundgren Bosse Blideman Annbritt Johanson Ricard Backlund Arne Håll Jörgen Ohlsson Birgitta Johansson Berit Inga Birgit Nilsson Erik Johansson Christer Edling Staffan Berglund Ulf G Hägglund Leif Hansson Eira Johansson Lars Thomasson Elisabeth Nilsson Tore Dale'n Ulf Ärnström Staffan Sundin Staffan Laestadius

För att strykningar och ,' eller tillägg skall kunna beaktas vjd den maskinella sammanräkningen måste rutan har in- | till tryckas ut. I

Umeå

| 1

studentkår

SOU 1971:72

Val av k å r f u l l m ä k t i g e

vo

OO

-^

CT.

Jl

•

|

-^

SOCIALDEMOKRATISKA

—..

KO

o>

—

KÅRPARTIET

1.

Bo-Martin Ruthströrr

27.

Sten H e l l s t r ö m

2.

Anders Hjelm

28.

L a r s - G u n n a r N iisson

3. C u r t W i k l u n d

29.

Le f Y t t e r b o

Anita Safström

30.

Kaj H a m m a r b e r g

5. J a n - E rik D a m b e r

31.

L e i f Pehrsson

1 rene T e r m

32.

Kjell Mårtensson

7. C u r t h L o v g r e n

33.

H å k a n Larsson

34.

Sven J o n s s o n

4. 6. 8.

Dage

9.

Patricia Näslund

35.

Lars-Eddy

10.

Lars-Erik Ö h l u n d

36.

A n i ta Öst I ing

1 1. L e i f

Åberg

Be'gstrom

Hjaimarsson

37.

Inez

12.

Bjom Adolfsson

38.

B r u n o Hägglöf

13.

Lars Jansson

39.

Britt-Marie

14.

Kjell-Anders Hietala

40.

Anders Fahlgård Ewa Hedkvist

Backlund Kindblad

15.

D i c k Su n d e l i n

41.

16.

A r n e Johansson

42.

Kjell Nygren

T7.

Linda F'edriksson

43.

Catherine Bohman

18.

Stina Andersson

44.

M a u r i tz N y s t r o m

19.

R o l a n d Carlsson

45.

I ngela B l i x t

20.

Anders Strömqvist

46 Conny Sawatiuk

21.

Jerr / Bergstedt

47.

Karin Rodhe

22.

Staffan Wennberg

48.

G u d m u n d Andersson

23.

Leif W i k m a n

49.

Stig Eriksson

24.

1 n g e g c d Olofsson

50.

Stig Brodin

25.

1 ngmar Näslund

51.

Ervor E d m a n

26.

Jan-Äke Morin

F o r a t t s t r y k n i n g a r o c h / eller t i lägg skal! k u n n a b e a k t a s v j d den m a s k i ->ella s a m n i a n r a k n i n g e n m å s t e r u t a n ha r,ntill tryckas ut.

Q

Umeå s t u d e n t k å r

r\j

Bilaga 8

Informationsbroschyr

KÅRVAL den 27 och 2 8 april - nytt röstsätt Tid och plats för valet - se annons i denna Vertex. Krav för att få rösta: medtag legitimation + kvitto (terminskort) på erlagd terminsavgift. Du har det i legitimationens plastficka. Valet och vad det gäller Genom att delta i kårvalet har du möjlighet att påverka den politiska sammansättningen av kårfullmäktige. Detta får omedelbara konsekvenser för vilken politik som kommer att föras av bl a

kårstyrelsen, SUSB-styrelsen och USIBstyrelsen eftersom dessa styrelser utses genom kårfullmäktige, Som du ser är det betydelsefullt att du röstar. När du har läst den här broschyren vet du hur man gör när man röstar. När du har läst denna Vertex vet du kanske också hur du skall rösta. Låt det nu bara bli av! Hur valsedlarna ser ut och var de finns samt hur strykningar och tillägg går till visas på sista sidan.

UMEÅ STUDENTKÅRS V A L N Ä M N D

120 SOU 1971:72

Såhär röstar du med hålkort Vid det här valet har - valurnan ersatts av en speciell valbox - valkuvertet bytts ut mot en kassett - valsedlarna utformats som hålkort (får ej vikas) Avsikten är att detta nya röstsätt - där valhemligheten givetvis är fullständigt skyddad - ska användas vid 1973 års allmänna val.

När du kommer till vallokalen får du en kassett. Här finns också valsedlar (hålkort).

Eftersom kassetten är lika i båda ändar spelar det ingen roll från vilket håll valsedeln stoppas in. Genom att trycka på knappen vid någon av pilarna kan du ta ur valsedeln ur kassetten om du av någon anledning skulle behöva det. Tryck in valsedeln ordentligt så att den befinner sig mellan de två spärrarna på kassetten - då syns bara valsedelns båda kortsidor och valhemligheten är skyddad.

SOU 1971:72

På en avskild plats stoppar du in din valsedel (hålkortet) i kassetten - kontrollera att du stoppar i rätt valsedel.

Gå fram till valförrättaren och lämna kassetten. Valförrättaren kontrollerar att du är röstberättigad och markerar att du röstat. Sedan placerar han kassetten i valboxen och trycker ner manöverspaken. Då töms kassetten, valsedeln ligger i valboxen och därmed är röstningen avslutad.

Såhär ser valsedlarna ut Valsedeln ser alltså ut som ett vanligt hålkort, överst står vilket val det gäller och därunder anges partibeteckning och kandidatnamn. Det finns även blanka valsedlar där du själv kan fylla i partibeteckning och kandidatnamn.

1 lin 1 2 lin 2 } »*m>

3 Partiernas valsedlar och blanka valsedlar (som man själv fyller i) finns - på kårexpeditionen fr o m den 17.4. - vid vallokalen på valdagarna. Eftersom valsedlarna utgörs av hålkort får man inte använda egna valsedlar. ningen milt» njuc l»3r Intlli ttJ&M W.

Uniii

.tud«ntkér

^ ^ . ^ ^ ^

yurna en penna.

G L . BI B L .

122 STOCKHOLM

SOU 1971:72

Bilaga 9

Valbox och kassett

Nordiisk udredningsserie (Nu) 1971

Krontologisk förteckning

1. Försköning med relation till utbildning för åldersklasserna 16—119 år. 2. Harmionisering av matematikundervisningen i årskurs 1—6 i de nordiska länderna. 3. KonsLument- och marknadsföringsfrågor. 4. Nordi;iska transportproblem. 5. Nordiiiska ministerrådets arbetsformer.

Statens offentliga utredningar 1971

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Post- och Inrikes Tidningar. [2] Snatteri. [10] Förslag till aktiebolagslag m.m. [15] Ny domstoisadministration. [41] Utsökningsrätt XI. [45] Unga lagöverträdare I. [49] Rätten till abort. [58] Högsta domstolens kansli. [59] Maskinell teknik vid de allmänna valen. [72]

Socialdepartementet Familjepensionsfrågor m.m. [19] Särskilda tandvårdsanordningar för vissa patientgrupper. [38] Läkartjänster. [68]

Testutredningen. 1. Psykologiska urvalsmetoder inom statsförvaltningen. [47] 2. Personurval med hjälp av psykologiska undersökningar. [48] Mellanölsfrågan. [66]

Utbildningsdepartementet Vuxenpedagogisk forskning och utbildning. [24] Kyrkan kostar. [29] Produktionsresurser för tv och radio i utbildningen. [36] Utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden. 1. Lärarnas arbete. En statistisk arbetstidsstudie. [53] 2. Lärarnas arbete. Bilaga I. Tekniska rapporter. [54] 3. Lärarnas arbete. Bilaga II. Tabeller. [55] 1968 års utbildningsutredning 1. Universitetsstudier utan examen. [60] 2. Val av utbildning och yrke. [61] 3. Högre utbildning och arbetsmarknad. [62]

Försvarsdepartementet

Jordbruksdepartementet

Utredningen om handräckningsvärnpliktiga. 1. Handräckning inom försvaret. [56] 2. Utbildning av vissa värnpliktiga i stabstjänst. [57]

Veterinärdistriktsindelningen, m m. [3] Bokskogens bevarande. [71]

Kommunikationsdepartementet

Handelsdepartementet

Ny sjömanslag. [6] Ett nytt bilregister. [11] Utredningen ångande befordran av farligt gods på väg m.m. 1. Europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väg. (ADR) Betänkande I. [20] 2. Europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väg. (ADR) Bilaga A. [21] 3. Europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väg. (ADR) Bilaga B. [22] 4. Europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väg. (ADR) Register m.m. [23] Sjömanspension. [30] Lastbil och Taxi. [34] Vintersjöfart. [63]

Fri affärstid. [33] Konsumentpolitik - riktlinjer och organisation. [37] Näringspolitiken — ny verksorganisation. [69]

Finansdepartementet SOU 71. Handbok för det officiella utredningstrycket. [1] 1970 års långtidsutredning. 1. Svensk industri under 70talet med utblick mot 80-talet. Bilaga 2. [5] 2. Finansiella tillväxtaspekter 1960-1975. Bilaga 4. [7] 3. Arbetskraftsresurserna 1965-1990. Bilaga 1. [8] 4. Miljövården i Sverige under 70-talet. Bilaga 8. [12] 5. Utvecklingstendenser inom offentlig sektor. Bilaga 6. [13] 6. Varuhandeln fram till 1975. Bilaga 3. [14] 7. Regional utveckling och planering. Bilaga 7. [16] 8. Export och import 1971-1975. Bilaga 5. [40] 9. Plan och prognos. 1970 års långtidsutredning. Bilaga 9. [70] Större företags offentliga redovisning. [9] Mått och vikt. [18] Betalningsbalansutredningen. 1. Den svenska betalningsbalansstatistiken. [31] 2. Valutareserven och utrikeshandelns finansiella struktur. Bilaga. [32] Teknisk översyn av kapitalbeskattningen. [46]

Anm. Siffrorna inom klämmer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

Inrikesdepartementet Servicekommittén. 1. Boendeservice 3. Kommunstudien. [25] 2. Boendeservice 4. Projektstudien. [26] 3. Boendeservice 5. Totalkostnadsstudien. [27] 4. Boendeservice 6. Strukturstudien. [28] Den fria rörligheten fö personer inom EEC. [35] Den svenska köpkraftsfördelningen 1967. [39] KSA-utredningen. 1. Försäkring och annat kontant stöd vid arbetslöshet. [42] 2. Arbetskraftens struktur och dimensioner. [43] 3. Bilagor till KSA-utredningens betänkande. [44] Invandrarutredningen I. [51] Byggandets industrialisering. [52] Saneringsutredningen. 1 . Sanering I. [64] 2. Sanering II. Bilagor [65] Ränteomfördelning och vinstutdelning. [67]

Civildepartementet Kommunala val. [4] Räddningstjänst. [50]

Industridepartementet Malm - Jord - Vatten. [17]

K L Beckmans Tryckerier AB 1971

ALLF 238 71 072