Bet. 1971:KU6

Konstitutionsutskottets betänkande dels med uppgift på ett vilande förslag till grundlagsändring, avseende regeringsformens bestämmelser om yttrande från lagrådet, dels i anledning av i motion i detta ämne vid årets riksdag

Typ: Betänkande
Datum: 1971-02-03
Källa: data.riksdagen.se

Konstitutionsutskottets betänkande nr 6 år 1971 KU 1971

Nr 6

Konstitutionsutskottets betänkande dels med uppgift på ett vilande förslag till grundlagsändring, avseende regeringsformens bestämmelser om yttrande från lagrådet, dels i anledning av motion i detta ämne vid årets riksdag.

Ärendet

V id 1970 års riksdag antogs sorn vilande ett förslag till ändrad lydelse av 87 § regeringsform en, enligt vilket bestäm m elserna om skyldighet i vissa fall fö r K ungl. M ajit att inhäm ta lagrådets y ttran d e skulle u p p h ä vas. D etta förslag, som fram går av bilaga, anm äls härm ed fö r riksda gen.

U n d er den allm änna m otionstiden vid årets riksdag väcktes av h e rr H ernelius (m) m otionen n r 534 m ed hem ställan »att riksdagen förkas tar det fö rra året som vilande antagna förslaget till ändring i regerings form en angående lagrådet». M otionens främ sta syfte uppges vara att påm in n a om att votering kan förväntas i kam m aren. M otionen h a r av kam m aren hänvisats till konstitutionsutskottet.

Utskottet

U tskottet hänvisar beträffande det vilande grundlagsändringsförslaget till propositionen 1970: 24 och sitt eget betänkande 1970: 20, i vilket u t skottet efter lottning tillstyrkte förslaget. M ot utskottets yttrande an fördes reservation, m en riksdagen antog förslaget som vilande. D en m o tion i frågan, som väckts vid årets riksdag, avser a tt förslaget skall fö r kastas. D en slutliga behandlingen av vilande förslag till grundlags ändring innebär enligt riksdagsordningen, att riksdagen — efter en an m älan av konstitutionsutskottet, vilken in n eb är en expeditionsåtgärd som företas enligt praxis, u ta n föreskrift i grundlag eller annan författning — på fram ställda propositioner beslutar om antagande eller förkastande. D et av m otionären fram ställda y rkandet kom m er u n d er riksdagens pröv ning red a n p å gru n d av riksdagsordningens föreskrifter och behöver d ä r fö r inte föranleda någon särskild åtgärd. U tskottet gör n u ej heller något eget u ttalande i fråga om det vilande förslagets antagande eller fö rk as tande.

U tskottet får

1. anm äla det vilande förslag till ändring av 87 § regeringsfor

m en som fram går av bilaga till d etta betänkande;

Riksdagen 1971. 4 sami. N r 6

2. hem ställa a tt m otionen n r 534 — under hänvisning till vad

ovan anförts — inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 februari 1971 P å konstitutionsutskottets vägnar G E O R G P ET T E R S SO N

Närvarande: h erra r Pettersson i V isby (s), Larsson i L u ttra (c), H en ningsson (s), H em elius (m), Boo (c), Johansson i T rollh ättan (s), A hl m ark (fp), M ossberg (s), Pettersson i ö r e b ro (c), A ndersson i Stockholm (s). Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Schött (m), G ustavsson i Ängelholm (s) och M olin (fp).

Särskilt yttrande

av h errar A hlm ark (fp) och M olin (fp):

Riksdagens behandling av de vilande grundlagsförslagen inskränker sig till antagande eller förkastande därav. Ä ndringar och kom pletteringar ä r n u inte m öjliga att göra.

D ärem o t säger grundlagarna ingenting om det sätt på vilket konstitu tionsutskottet skall behandla m otioner m ed anledning av vilande grund lagsförslag. 64 § riksdagsordningen ger utrym m e för olika praxis. 1969 behandlades två likalydande m otioner av konstitutionsutskottet m ed an ledning av d å vilande grundlagsförslag (K U n r 2 1969). O ckså i å r har, som fram g år av betänkandena n r 6 o ch 7, två m otioner (nr 534 och 535) väckts med anledning av vilande ändringar av v år författning.

Sedan en m otion rem itterats till utskott föreligger endast en möjlighet för utskottet att avstå från en sakbehandling. D et ä r a tt m ed stöd av 30 § riksdagsstadgan återsända m otionen fö r att påkalla prövning i k am m aren, huruvida utskottet h ar a tt behandla m otionen eller ej. K onstitu tionsutskottet kan således n u inte utan vidare avstå frå n en sakbehand ling av m otionerna.

E nligt v år m ening borde konstitutionsutskottet ha fullföljt och u t vecklat den förskjutning av praxis, som inleddes 1969, genom att nu sakbehandla m otionerna och d ärm ed de vilande grundlagsförslagen m ed u t gångspunkt från att valet m åste stå m ellan antagande och förkastande av dessa. I en ny riksdag (och d ärm ed ett n y tt utskott) kan m ajoritetsläget h a fö rän d rats i någon eller flera av dessa frågor, och en m otivering till en sådan fö rän d rad uppfattning borde k u n n a kom m a till u ttryck i u t skottets utlåtande.

B eslutssituationen ä r i dag en annan än 1970. F ö rra året kunde m an än d ra och form ulera om i grundlagsförslagen. N u m åste m an välja m el lan de vilande förslagen och de ännu gällande grundlagarna, vilket är något annat.

U tskottens betänkanden avser bl. a. a tt ge vägledning åt riksdagsleda m öterna och allm änheten in fö r deb atter i kam m aren. A v dem kan m an avläsa partiernas ställningstaganden och argum ent i sakfrågorna. Vi kan inte förstå v arfö r riksdagsledam öterna och m assm edia just i grundlags frågor inför den an d ra behandlingen skall stå utan sådan inform ation genom a tt konstitutionsutskottet inte vill sakbehandla m otioner om vi lande författningsändringar.

Vi anser alltså att utskottet borde ha genom fört en sakgranskning av m otionerna n r 534 och n r 535 och därm ed av de vilande förslagen. E n sådan granskning strider p å intet sä tt m ot författningen. E ftersom m ajo riteten i utskottet h ar avvisat e tt sådant fö rfaran d e u tg å r vi frå n att grundlagberedningen ta r u p p d en n a principfråga till granskning och se n are lägger fra m förslag.

I de sakfrågor, som m otionerna ta r upp, h a r vi h ä r inte m öjlighet att u ttrycka åsikter, eftersom utsk o ttet inte genom fört någon sakgranskning av dem .

Bilaga

Förslag till

ändring i regeringformen1

§ 87.

(Nuvarande lydelse)	(Föreslagen lydelse)
l:o . Riksdagen äge gem ensam t m ed K onungen m akt att stifta all m än civil- och krim inallag även som krim inallag fö r krigsm akten och att sådan fö ru t stiftad lag för än d ra och upphäva. Ej m å K o nungen u tan riksdagens sam tycke, och icke riksdagen utan K onung ens, någon ny lag göra eller g am m al avskaffa. F rå g o r härom m å i riksdagen k u n n a väckas och skola, sedan vederbörande utskott d ä r över blivit hört, av riksdagen av göras. B eslutar riksdagen fö r sin del någon ny lag eller gam m al lags upphävande eller förändring, av läm nas förslag därom till K onung en, som inhäm te statsrådets och lagrådets ta n k a r däröver, och sedan H an Sitt beslut fattat, meddele riksdagen antingen Sitt sam tycke till dess åstundan eller Sina skäl att d et vägra. K an K onungen icke förr, än riksdagen åtskiljes, fatta och m eddela Sitt beslut, vare H an o förhindrad a tt före nästföljande riksdags ö p pnande eller, därest d en n a öppnas inom tio dagar från den föregående riksdagens slut, se nast tio dagar e fte r öppnandet fö r slaget ord ag ran t bifalla och all m än kungörelse därom utfärda. S ker det ej, anses förslaget hava förfallit, och K onungen u n d errät te d å riksdagen vid dess nästa sam m ankom st om de skäl, som h in d rat förslagets antagande. F in ner K onungen gott någon lagfråga fö r riksdagen fram ställa, äske H an statsrådets och lagrådets yttrande däröver, sam t m eddele Sin propo- 1 Omtryckt 1969: 795.	l:o . Riksdagen äge gem ensam t med K onungen m akt a tt stifta all m än civil- och krim inallag även som krim inallag för krigsm akten och att sådan fö ru t stiftad lag fö r än d ra och upphäva. Ej m å K o nungen u ta n riksdagens sam tycke, och icke riksdagen u ta n K onung ens, någon ny lag göra eller gam m al avskaffa. F rå g o r h ärom m å i riksdagen kunna väckas och sko la, sedan vederbörande utskott däröver blivit hört, av riksdagen avgöras. B eslutar riksdagen för sin del någon ny lag eller gam m al lags upphävande eller fö rän d ring, avläm nas förslag däro m till K onungen, som inhäm te statsrå dets ta n k a r däröver, och sedan H an Sitt beslut fattat, m eddele riksdagen antingen Sitt sam tycke till dess åstundan eller Sina skäl att det vägra. K an K onungen icke förr, än riksdagen åtskiljes, fatta och m eddela Sitt beslut, vare H an o förhindrad a tt före nästföljande riksdags öppnande eller, därest denna öppnas inom tio dag ar från den föregående riksdagens slut, se nast tio d agar efter ö p pnandet för slaget ord ag ran t bifalla och all m än kungörelse d ärom utfärda. Sker det ej, anses förslaget hava förfallit, och K onungen underrätte då riksdagen vid dess nästa sam m ankom st om de skäl, som hind rat förslagets antagande. F in n er K onungen gott någon lagfråga för riksdagen fram ställa, äske H an statsrådets yttrande däröver, sam t meddele Sin proposition tillika
(N uvarande lydelse)	(Föreslagen lydelse)
sition tillika med berö rd a yttran den åt riksdagen, som m ed frågan vidare fö rfar, såsom i riksdags ordningen sägs.	m ed berörda yttrande åt riksdagen, som med frågan vidare fö rfar, så som i riksdagsordningen sägs. Har Konungen inhäm tat yttrande från lagrådet, fogas jäm väl detta vid propositionen.
2:o. Riksdagen äge ock gem en sam t m ed K onungen stifta, föränd ra eller upphäva kyrkolag; dock att därvid erfordras sam tycke jäm väl av allm änt kyrkom öte. Över förslag angående dylik lag skola, på sätt i m om . 1 sägs, statsrådets och lagrådets ta n k ar inhäm tas och jäm te K onungens proposition, då sådan göres, riksdagen meddelas. H a r ej förslag, varom n u fråga är, före öppnandet av riksdagen näst efter den, som fram ställt el ler antagit förslaget eller, därest nästföljande riksdag öppnas inom tio dagar från den föregående riks dagens slut, senast tio d agar efter öppnandet blivit såsom lag genom allm än kungörelse utfärd at, vare det förfallet, och K onungen u n d errätte då riksdagen om de skäl, som hin d rat förslagets antagande.	2:o. Riksdagen äge ock gem en sam t m ed K onungen stifta, fö r än d ra eller up p h äv a kyrkolag; dock att därvid erfordras sam tycke jäm väl av allm änt kyrko möte. Ö ver förslag angående dy lik lag skola, p å sätt i m om . 1 sägs, statsrådets ta n k a r inhäm tas och jäm te K onungens proposition, då sådan göres, riksdagen m edde las. Har Konungen inhämtat y tt rande från lagrådet, överlämnas jäm väl detta till riksdagen. H a r ej förslag, varom n u fråga är, före öppnandet av riksdagen näst efter den, som fram ställt eller antagit förslaget eller, därest nästföljande riksdag öppnas inom tio dagar från den föregående riksdagens slut, senast tio d agar efter öppnandet blivit såsom lag genom allm än kungörelse u tfärd at, vare det fö r fallet, och K onungen u n derrätte då riksdagen om de skäl, som hind ra t förslagets antagande.

ESSELTE TRYCK. STHLM 71 7 1 2 0 5 2