Lagutskottets betänkande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition (1971:12) med förslag till bostadsrättslag, m. m., dels motioner i ämnet, dels motion angående besittningsskyddet för hyresgäst vid överlåtelse av fastighet till kommanditbolag

Nr 9

Lagutskottets betänkande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition (1 9 7 1 :1 2 ) med förslag till bostadsrättslag, m. m., dels motioner i äm­ net, dels motion angående besittningsskyddet för hyresgäst vid över­ låtelse av fastighet till kommanditbolag.

Propositionen

Kungl. M aj:t har under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden för den 16 oktober 1970 och den 29 december 1970 samt av lagrådets protokoll den 18 december 1970 föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade och i bilaga till detta betänkande redovisade förslag till 1. bostadsrättslag, 2. lag om ändring i rättegångsbalken, 3. lag om ändring i utsökningslagen (1877: 31 s. 1), 4. lag om ändring i lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar, 5. lag om ändring i lagen (1970: 998) om arrendenäm nder och hyres­ nämnder, 6. lag om ändring i lagen (1970: 995) om införande av nya jorda­ balken, 7. lag om ändring i civilförsvarslagen (1960: 74).

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till ny bostadsrättslag som skall er­ sätta 1930 års lag om bostadsrättsföreningar och 1968 års lag om för­ skott vid upplåtelse av bostadsrätt. Förslaget innebär att möjligheten att träffa förhandsavtal om upp­ låtelse av bostadsrätt till bostadslägenhet avskaffas. Den bostadssökande skall antas till medlem i föreningen och få bostadsrätt redan n är han binder sig för lägenhet i föreningens hus. Genom en särskild föreskrift om att i regel minst två av styrelsens ledamöter skall väljas på förenings­ stämma garanteras bostadsrättshavarna representation i föreningens sty­ relse under produktionsskedet. Innan en förening får upplåta bostadsrätt skall ekonomisk plan för föreningens verksamhet ha godkänts av länsstyrelsen. Planen skall vara försedd med intyg av två särskilt auktoriserade personer om att den 1 Riksdagen 1971. 8 sami. Nr 9

vilar på tillförlitliga grunder. Drabbas bostadsrättshavare av väsentlig avgiftshöjning kan han frånträda bostadsrätten, om det inte är obilligt mot föreningen eller dess medlemmar att bostadsrätten frånträds. Han har då rätt till skälig ersättning för bostadsrätten och får bo kvar i lä­ genheten under viss tid. F ö r att garantera att bostadsrättshavaren får ut ersättning som han kan vara berättigad till föreskrivs att förening, som vill upplåta bostadsrätt innan den slutliga anskaffningskostnaden fö r huset har redovisats, skall ställa betryggande säkerhet för eventuell skyldighet att betala ersättning för bostadsrätten m ed belopp motsva­ rande grundavgiften. Föreningarna skall i stadgarna kunna fritt bestämma om reglering av ersättning för bostadsrätt vid överlåtelse. Den som har betalat högre ersättning än stadgarna medger kan vägras medlemskap. Någon offent­ lig kontroll av överlåtelseersättningarna föreslås inte. Bestämmelserna om bostadsrättshavares rättigheter och skyldigheter anpassas till motsvarande regler inom hyreslagstiftningen. Ä kta makes ställning förbättras i olika avseenden. Bl. a. skall båda m akarna kunna bli medlemmar i föreningen om de har en bostadsrättslägenhet tillsam­ mans. Bostadsrätt till lägenhet som tjänar gäldenären eller hans familj till stadigvarande bostad skall i regel inte få utmätas. Beträffande förfarandet i tvister innebär förslaget att tvist som avser en föreningsrättslig fråga skall handläggas av allmän domstol. Däremot skall vissa tvister som rör den i bostadsrätten ingående nyttj anderätten i första hand prövas av hyresnämnd med rätt för part att klandra näm n­ dens beslut vid fastighetsdomstol. Andra sådana tvister skall i första hand avgöras av fastighetsdomstol. Förening eller aktiebolag får inte upplåta andelsrätt med vilken föl­ jer rätt att för begränsad tid besitta eller hyra bostadslägenhet. D et­ samma gäller för handelsbolag (kommanditbolag). Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1972 och skall med vissa jämkningar tillämpas även på redan registrerade bostadsrätts föreningar.

Motionsyrkanden

Utskottet har i samband m ed propositionen behandlat följande i an­ ledning av densamma väckta motioner, nämligen A. motionen 1971: 1211 av herr Sjöholm, i vilken motion hemställs ”att riksdagen vid antagande i övrigt av Kungl. M aj:ts proposition med förslag till bostadsrättslag m. m. måtte besluta, beträffande förslag till lag om ändring i utsökningslagen, att 65 § punkt 6 skall ha följande lydelse 6. bostadsrätt.” ;

B. motionen 1971: 1212 av herr Engström m. fl., i vilken motion hemställs ”dels att riksdagen i anledning av Kungl. M aj:ts proposition 1971: 12 m åtte besluta att bestämmelsen i lagförslagets 10 och 12 §§ om rätt till försäljning av bostadsrätt på offentlig auktion utgår samt att lagtexen i dessa para­ grafer utformas så att bostadsrätten överförs till föreningen på sätt som anges i motionen, att införa lagstadgat förbud m ot försäljning av bostadsrätt till överpris, varvid erforderlig lagtext utarbetas med utgångspunkt i bestämmelserna i den slopade bostadskontrollagen, att till lagförslagets 40 § foga bestämmelser innebärande att bostads­ rättsförening endast får bildas av kooperativt bostadsföretag, att privat juridisk person inte får förvärva bostadsrätt, att fysisk person endast skall kunna förvärva en bostadsrätt och att bostadsrättslägenhet i prin­ cip icke får uthyras som hyreslägenhet, dels att vederbörande utskott får i uppdrag att utarbeta erforderliga lagtextändringar i enlighet med anförda ändringsyrkanden” ;

C. motionen 1971: 1213 av herr Enlund m. fl., i vilken motion hem ­ ställs ”att riksdagen vid antagandet i övrigt av lagförslaget i Kungl. M aj:ts proposition nr 12 måtte besluta att om arbeta 47 och 50 §§ så att över­ ensstämmelse i huvudsak uppnås med 22 och 23 §§ i bostadsrättskommitténs förslag” ;

D. motionen 1971: 1214 av herrar Lindkvist och Nordberg, i vilken motion hemställs ”att sista meningen i andra stycket på s. 84 i propositionen utgår som motivering till den föreslagna lagtexten i 23 §, att bostadsrättslagen tillförs bestämmelser motsvarande 47 § punkt 6 lagen den 25 april 1930 om bostadsrättsföreningar, att den nya lagen skall träda i kraft den 1 juli 1972, och att vederbörande utskott m åtte utarbeta erforderlig lagtext” ; samt E. motionen 1971: 1215 av herr Turesson och fröken Ljungberg, i vilken motion hemställs ”att riksdagen vid behandling av Kungl. M aj:ts proposition 1971: 12 måtte besluta att ekonomisk plan skall ha det innehåll som anges i 18 § andra och tredje styckena i bostadsrättskommitténs förslag till bostads­ rättslag och att vederbörande utskott m åtte utarbeta härför erforderlig lagtext”.

Utskottet har i samband med propositionen även behandlat den fri­ stående motionen 1971: 332 av fru Gradin m. fl., i vilken motion hem ­ ställs

”att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t begär sådan lagändring att det lagstadgade besittningsskyddet för hyresgästerna inte försämras i de fall där äganderätten till en fastighet överförs till kommanditbolag”.

Till utskottet h ar inkommit skrivelser från Svenska Riksbyggen och HSB.

Redovisning i betänkandet av motiveringarna till lagförslagen och av motionernas innehåll

I det följande redovisar utskottet vad departementschefen under ru­ briken ”Inledning” anfört vid remissen till lagrådet. Vidare redovisas vissa av departementschefen anförda allmänna synpunkter. Redogörel­ ser fö r gällande rätt, utredningsförslag, remissvar, specialmotivering m. m. redovisas endast i de avsnitt som bedömts vara av särskilt intresse m ed hänsyn till innehållet i de i ämnet väckta motionerna. I samband med motionerna redovisas även vissa framställningar från Riksbyggen och HSB. I övrigt hänvisar utskottet till propositionen.

Inledning

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anförde vid lagrådsremissen rörande bostadsrättslagstiftning inledningsvis följande. M ed stöd av Kungl. M aj:t bemyndigande den 12 januari 1962 till­ kallades den 12 februari samma år sakkunniga för att göra en allmän översyn av lagen (1930: 115) om bostadsrättsföreningar (bostadsrätts­ lagen). I direktiven till utredningen angavs att lagen borde modernise­ ras och anpassas till rådande förhållanden på det område den reglerade. De sakkunniga borde ägna uppm ärksam het åt frågan hur behövlig trygghet skulle skapas för bostadsrättshavarna och hur dessas förhål­ landen inbördes och till föreningen lämpligen borde ordnas. Vidare borde de överväga i vilken utsträckning kontroll från det allmännas sida kunde behövas beträffande särskilt bostadsrättsföreningarnas till­ komst och hur kontrollen över huvud taget lämpligen borde anordnas. Dessutom uttalades i direktiven att rättsreglerna på om rådet borde före­ bygga uppkomsten av ekonomiskt osunda bostadsrättsföreningar och möjliggöra en rationell bostadskooperativ verksamhet. De sakkunniga antog nam net bostadsrättskommittén. Kom m ittén av­ lämnade i mars 1969 betänkandet Bostadsrätt (SOU 1969: 4). Betän­ kandet innehåller bl. a. förslag till ny bostadsrättslag. E fter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Svea hovrätt, hovrätten för N edre N orrland, lagberedningen, kommerskollegium, bostadsstyrelsen, statens hyresråd, statens personalbostadsdelegation, lantmäteristyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms, Kalm ar, Malmöhus, Värm­

lands och Norrbottens län, hyresnämnderna i Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län, Svenska kommunförbundet, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Hyresgästernas Riksförbund, Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsföreningars Riksförbund u. p. a. (HSB), Svenska Riksbyggen, Byggnads­ firm an Anders Dios AB, Svenska Byggnadsentreprenörföreningen, Svenska Byggnadsindustriförbundet, Näringslivets Byggnadsdelegation, AB Bostadsgaranti, Sveriges kommunalekonomiska förening u. p. a.. Stockholms Bostadsföreningars Centralförening ek. för., Stockholms Kooperativa Bostadsförening ek. för., Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademi­ kers Centralorganisation (SACO), Föreningen Sveriges häradshövdingar och stadsdomare, Sveriges advokatsamfund, Svenska Bankföreningen, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och Svenska Försäkrings­ bolags Riksförbund. Y ttrande har vidare kommit in från statens in­ vandrarverk. Yttranden har överlämnats av kommerskollegium från ett antal han­ delskammare, av länsstyrelsen i Stockholms län från Stockholms stadskollegium och länsbostadsnämnden i länet, av länsstyrelsen i Värmlands län från drätselkam ram a i Karlstad och Kristinehamn samt bostadsförmedlingsnämnden i K arlstad och av länsstyrelsen i Norrbottens län från drätselkam rarna i K iruna och Luleå, hyresnämnden i länet samt kronofogdemyndigheten i Luleå. I skrivelse den 11 april 1969 h ar Svenska kommunförbundet hos Kungl. M aj:t anhållit om införande av viss kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt. Efter remiss har yttranden över framställningen avgetts av samma re­ missinstanser som yttrat sig över bostadsrättskommitténs betänkande utom K om m unförbundet och Byggnadsfirman Anders Dios samt av länsstyrelsen i Uppsala län och Statstjänstemännens Riksförbund (SR). Yttranden har överlämnats av kommerskollegium från ett antal han­ delskammare, av länsstyrelsen i Stockholms län från länsbostadsnämn­ den i länet, av länsstyrelsen i Uppsala län från stadsfullmäktige i U pp­ sala, av länsstyrelsen i K alm ar län från drätselkam rarna i Kalmar, Os­ karsham n och Västervik, av länsstyrelsen i Malmöhus län från drätsel­ kam rarna i Malmö och Lund samt stadskollegiet i Hälsingborg, av läns­ styrelsen i Värmlands län från drätselkam rarna i K arlstad och Kristine­ ham n samt bostadsförmedlingsnämnden i K arlstad och av länsstyrelsen i N orrbottens län från drätselkam rarna i K iruna och Luleå samt hyres­ näm nden i länet. Slutligen har Riksbyggen i skrivelse den 8 april 1970 till chefen för justitiedepartementet hemställt om slopande av det nuvarande kravet på att ledamot i bostadsrättsförenings styrelse skall vara svensk m ed­ borgare.

Allmänna synpunkter

Vid lagrådsremisser! anförde departementschefen bl. a. följande all­ m änna synpunkter. Genom 1930 års lagstiftning om bostadsrättsföreningar tillskapades särskilda regler för sådana ekonomiska föreningar vilka upplåter lägen­ heter åt sina medlemmar med nyttjanderätt för obegränsad tid. U nder de 40 år som har gått sedan bostadsrättslagen kom till har bostads­ m arknaden liksom samhällslivet i övrigt undergått stora sociala och ekonomiska förändringar. Inom bostadsrättsområdet h ar en betydande expansion ägt rum. Föreningarnas antal har sålunda ökat kraftigt un­ der de senaste decennierna och uppgick vid årsskiftet 1967/68 till 8 300. Antalet bostadsrättslägenheter för bostadsändamål ökade under tiden 1945— 1967 från 90 000 till 430 000. Samtidigt som bostadsrättsrörelsens omfattning h ar ökat h ar för­ eningarnas verksamhet i olika avseenden undergått väsentliga föränd­ ringar. Sålunda bildas föreningarna num era bara i undantagsfall av de blivande bostadsrättshavarna själva. I stället tas initiativet till nya fö r­ eningar i regel av de rikskooperativa organisationerna HSB och Riks­ byggen eller av enskilda byggnadsföretagare. M edan det tidigare i be­ tydande omfattning förekom att föreningarna förvärvade bebyggda fas­ tigheter, uppför num era det övervägande antalet föreningar själva sina hus. Vidare har utvecklingen gått mot allt större byggnadsprojekt, vilket h ar fått till följd att det ofta förflyter flera år mellan första och sista inflyttningen. Möjligheten att sluta förhandsavtal om upplåtelse av bo­ stadsrätt och i samband därmed ta ut förskott på avgifter för bostads­ rätten har medfört att bostadsrätt i allmänhet inte längre upplåts före eller i sam band med att den bostadssökande flyttar in i lägenheten utan först sedan byggnadsföretaget har avslutats och finansieringen har bli­ vit slutligt ordnad. Enligt kommittén föreligger det ett starkt behov av att anpassa bostadsrättslagstiftningen till de förhållanden som nu råder. Kommittén lägger i sitt betänkande fram förslag till en ny bostadsrättslag. N yheter­ na i förslaget avser bl. a. de grundläggande frågorna om i vilka form er och under vilka förutsättningar bostadssökande skall få knytas till bo­ stadsrättsföreningarna. Vidare föreslås nya bestämmelser om rätt för den som h ar förvärvat bostadsrätt att bli medlem i föreningen. Viss om­ arbetning h ar också skett bl. a. av reglerna om bostadsrättshavares rä t­ tigheter och skyldigheter. Lagtekniskt innebär förslaget att bostadsrättslagstiftningens nuvarande anknytning till den allmänna lagstiftningen om ekonomiska föreningar upphör. Reglerna om bostadsrätt föreslås i stället intagna i en helt fristående författning utan hänvisningar till fö r­ eningslagen.

För egen del finner jag till en början värt att starkt understryka att bostadsrättsrörelsen särskilt under de senaste decennierna utvecklats mycket framgångsrikt och kommit att få en alltmera fram trädande bo­ stadspolitisk betydelse samt att detta har kunnat ske utan att lagens bestämmelser behövt ändras. D etta utgör ett starkt belägg för att grund­ dragen i 1930 års lagstiftning är ändamålsenliga och bör behållas. Sär­ skilt har det förhållandet att lagen ger betydande utrymme åt bostads­ rättsföreningarna att själva ordna sin verksamhet på ändamålsenligt sätt visat sig mycket fruktbärande. De krisartade förhållanden som inträdde på bostadsmarknaden i samband med andra världskrigets utbrott och som sedan av olika skäl kom att prägla även efterkrigsårens bostads­ m arknad innebar givetvis en betydande påfrestning även på bostadsrättssektorn. I flera hänseenden kom bristen på bostäder att påverka bostadsrättsverksamheten såväl n är det gäller tillvägagångssättet vid upplåtelse av bostadsrätt som i fråga om överlåtelse av sådan rätt. Jag syftar fram för allt på systemet med förhandsavtal om upplåtelse av bo­ stadsrätt och upptagande av förskott i samband därmed samt kontrol­ len från hyresnämndernas sida av den ekonomiska planen och överlå­ telsevärdena. U nder senare år har utvecklingen tydligt gått m ot en nor­ malisering av förhållandena på bostadsmarknaden. Verkningarna härav har visat sig på ett påtagligt sätt i fråga om bostadsrättsverksamheten. D et är sålunda otvivelaktigt att m an nu i stora delar av landet har mera av en köparens m arknad än tidigare när det gäller bostadsrättslägenheter. Enligt min mening är det m ot bakgrund härav viktigt att inte låta en ny bostadsrättslag präglas av de speciella erfarenheter som gjordes under en tid då bostadsmarknaden hade en annan karaktär än nu. I vissa avseenden kan från denna utgångspunkt kritik riktas mot kom­ mitténs förslag. Detta gäller särskilt frågan om upplåtelse av bostads­ rätt och upptagande av förskott. Jag återkommer närm are till denna fråga i det följande. Det sagda får emellertid inte undanskymma att de stora förändring­ ar som har skett på bostadsrättsområdet har medfört att lagen i flera avseenden har kommit att fram stå som otidsenlig. Härtill kommer att viss närliggande lagstiftning efter hand h ar undergått betydande för­ ändringar. Av särskild vikt är den nya hyreslagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 1969. Jag ansluter mig därför liksom remissinstan­ serna till kommitténs uppfattning att det nu behövs en reformering av lagstiftningen om bostadsrätt. I likhet med det stora flertalet remissin­ stanser anser jag att kommittéförslaget kan läggas till grund för ny lag­ stiftning på området. Som fram går av det följande föreslår jag dock i flera viktiga hänseenden andra lösningar än dem som kommittén för­ ordar. Enligt de riktlinjer som år 1967 drogs upp för bostadspolitiken (prop. 1967: 100, SU 100, rskr. 265) skall de allmännyttiga och kooperativa

företagen, vilkas verksamhet grundas på självkostnadsprincipen, spela en viktig hyrespolitisk roll på bostadsmarknaden. Genom att de svarar för en stor andel av nyproduktionen av flerfamiljshus avses de inta en prisledande och prisbildande ställning. I enlighet med dessa riktlinjer bör den nya bostadsrättslagstiftningen utform as så att den möjliggör en rationell bostadskooperativ verksamhet med en hög nyproduktion av lägenheter. Föreningarna bör därför ha stor frihet att själva ordna sin verksamhet på ändamålsenligt sätt. Jag anser det emellertid också både från allmänna samhälleliga synpunkter och av hänsyn till den bostads­ sökande allmänhetens intressen i hög grad angeläget att lagstiftningen utformas på sådant sätt att den förhindrar uppkomsten av ekonomiskt osunda företag och skapar garantier för att bostadsrättshavarnas berät­ tigade intressen tryggas. Det är av stor vikt att bostadsrättshavarna till­ försäkras god insyn i föreningarnas angelägenheter och ett stort mått av trygghet i besittningen av sina lägenheter. De bestämmelser som jag i det följande kommer att föreslå har ka­ raktären av civilrättsliga regler. De är inte avsedda att ingripa i den skatterättsliga behandlingen av bostadsrättsföreningarna. Jag vill i detta sammanhang erinra om att chefen för finansdepartementet med stöd av Kungl. M aj:ts bemyndigande den 24 oktober 1969 har tillkallat sak­ kunniga för översyn av beskattningen av bostadsrättsföreningar och de­ ras medlemmar. De sakkunniga har enligt vad jag erfarit ännu inte ta­ git ställning till hur de nya beskattningsreglerna skall vara utformade. Emellertid kan redan nu konstateras att de bestämmelser jag avser att föreslå i det följande kommer att påverka utformningen av skatte­ reglerna. M itt förslag att slopa andelsvärdena framtvingar nämligen ett annat system bl. a. för bestämmande i skattesammanhang huruvida det är fråga om en s. k. äkta bostadsrättsförening, på vilken vissa schablon­ taxeringsregler är tillämpliga. Enligt min mening är det inte principiellt riktigt att konstruera civilrättsliga regler som motiveras endast av det skatterättsliga intresset. D et kan emellertid inte uteslutas att man av skatterättsliga skäl tvingas behålla viss uppgiftsskyldighet och offentlig kontroll i syfte att inte rubba de nuvarande principerna för beskattning av äkta bostadsrättsföreningar. H ur dessa regler skall närm are utformas torde få övervägas av chefen för finansdepartementet. Den 20 mars 1970 har till lagrådet rem itterats förslag till omorga­ nisation av förvaltningsrättskipningen, m. m. Förslaget innebär bl. a. att föreningslagen kompletteras med en ny paragraf, 105 a §, om besvär. E tt genomförande av förslaget kommer att medföra visst tillägg till det förslag till ny bostadsrättslag som nu läggs fram.

Vissa frågor som har samband med bostadsrättsföreningarnas koopera­ tiva karaktär

Departemen t sch ef en I anslutning till specialmotiveringen till 40 § i förslaget uppehåller sig departementschefen något vid följande frågor som har samband med bostadsrättsföreningarnas kooperativa karaktär och anför därvid föl­ jande. Även om bostadsrättsförening h ar till ändamål att upplåta lägenheter med bostadsrätt är det enligt gällande lag och kommitténs förslag inget som hindrar att föreningen hyr ut vissa lägenheter. Inte heller föreligger något hinder mot att bostadsrätt upplåts åt juridisk person eller att en medlem förvärvar flera bostadsrätter. Under remissbehandlingen har från några håll gjorts gällande att dessa förhållanden m edför risk för att bostadsrättsföreningen kan komma att förlora sin kooperativa karaktär. SABO ifrågasätter sålunda om inte en begränsning av föreningarnas rätt att tillhandahålla hyreslägenheter för bostadsändamål är motiverad. Vare sig en sådan verksamhet är vinstgivande, varvid överskottet direkt eller indirekt tillfaller m edlemmarna i föreningen, eller förenad med risker, är den främ m ande för syftet m ed bostadsrättsföreningarna och gagnar knappast bostadskonsumenterna i gemen. Upplåtelse av andra lägenheter än bostadslägenheter, t. ex. garage och servicelokaler, kan därem ot i vissa fall ha betydelse för skapandet av goda boendeförhållanden för bostadsrättshavarna och deras familjer. D et kan vidare enligt SABO vara motiverat att begränsa fysiska personers rätt att teckna mer än en bostadsrätt. Särskilda skäl bör föreligga för att juridiska personer skall få förvärva bostadsrätter. K om m un bör dock ha sådan möjlighet, eftersom bostadsförhållandena på orten kan motivera detta. Eftersom bostadsrättsföreningar enligt komitténs förslag skall få bildas fritt, torde det enligt SABO vara fullt möjligt för spekulativa intressen att bilda för­ eningar för andrahandsuthyrning. Stockholm s Kooperativa Bostadsför­ ening finner det diskutabelt om en bostadsrättsförening skall få uppföra och äga rena hyreshus. D etta har förekommit bl. a. när produktions­ kostnaderna och därm ed hyrorna blivit mycket höga. Bostadsrättsför­ ening bör ha rätt att hyra ut bostadslägenhet bara i enstaka fall, t. ex. till anställd hos föreningen. Hyresnämnden i Stockholm s län anför att det strider m ot bostadsrättsidén att bostadslägenheter upplåts med bostads­ rätt till juridiska personer. Genom att dessa i egenskap av bostadsrättshavare hyr ut lägenheterna kom m er lägenheterna att bebos av personer som inte h ar del i föreningens intressegemenskap. Vidare uppkommer en konflikt mellan bostadsrättslagstiftningens bestämmelser om medlem­ skap och de hyresrättsliga besittningsskyddsreglerna. Svårigheter upp­ står när det gäller att avgöra om besittningsskyddsbrytande grund före­

ligger enligt 12 kap. 46 § jordabalken. Statens personalbostadsdelegation, som är rådgivande organ i frågor om hyressättning av bostadsrättslägenheter vid upplåtelse i andra hand, anser därem ot att möjligheten för de statliga myndigheterna att förvärva bostadsrätter utgör ett värdefullt komplement till andra åtgärder i syfte bl. a. att underlätta rekrytering av personal genom tillhandahållande av bostäder. Det är givetvis angeläget att lägenheterna i en bostadsrättsförenings hus i största möjliga utsträckning upplåts med bostadsrätt och nyttjas av bostadsrättshavarna, eftersom det annars kan föreligga risk för att för­ eningen förlorar sin kooperativa karaktär. I likhet med kommittén anser jag emellertid att det inte finns något behov av lagregler som i nu be­ handlade avseenden begränsar föreningarnas handlingsfrihet när det gäller uthyrning av lägenheter och upplåtelse av bostadsrätt. Vad beträf­ far uthyrning av lägenheter vill jag särskilt fram hålla att det ofta är än­ damålsenligt att bostäder åt föreningens anställda samt lokaler upplåts med hyresrätt. D et kan också förekomma fall då en förening på grund av situationen på bostadsmarknaden i orten inte omedelbart lyckas finna spekulanter till samtliga lägenheter som är avsedda att upplåtas m ed bo­ stadsrätt. F ö r att undvika eller minska förlust till följd av uteblivna av­ giftsintäkter kan det då vara lämpligt att tills vidare hyra ut lägenhe­ terna.

Motion I motionen 1971:1212 av herr Engström m. fl. anförs att rätt att bilda bostadsrättsförening endast bör tillerkännas kooperativt bostadsföretag. M otionärerna hävdar vidare att privata juridiska personer inte bör ha rätt att förvärva bostadsrätter och att enskild person endast bör kunna förvärva en bostadsrätt. Bostadsrättslägenhet bör endast i undantagsfall utnyttjas som hyreslägenhet. Enligt motionärerna kringgår departements­ chefen i hög grad dessa frågor. M otionärerna hänvisar därefter till att en del av frågeställningarna tas upp i vissa remissyttranden och till att departementschefen anför främst två skäl till att tillåta uthyrning, nämligen att lokaler bör kunna uthyras med hyresrätt och att förening kan ha behov av att upplåta bostadsrättslägenheter som hyreslägenheter till egna anställda. Båda dessa undantag kan enligt m otionärerna accepteras. Men depar­ tementschefen anför som ytterligare skäl att förening på grund av si­ tuationen på bostadsmarknaden inte omedelbart kan finna ”spekulanter” till samtliga lägenheter som är avsedda att upplåtas med bostadsrätt. Detta förhållande torde enligt motionärernas mening nästan alltid bero på att insatserna är för höga. Varken bostadsrättslagen eller den allmän­ na hyreslagen bör dock, anser motionärerna, innehålla lagtext som legali­ serar höga hyror och insatser samt att bostaden betraktas som en han­

delsvara. 40 § bör därför kompletteras med av dem föreslagna förbud m ot upplåtelser och uthyrning.

Upplåtelse av bostadsrätt — ekonomisk plan m. m.

Departemen t sch ef en Allm än motivering. Departementschefen anför bl. a. följande i den allm änna motiveringen (s. 75 ff.). Det främ sta ändam ålet m ed 1930 års lagstiftning om bostadsrättsför­ eningar var att ge den enskilde föreningsmedlemmen en tryggad besitt­ ning till bostaden och skapa förutsättningar för en sund utveckling av föreningarnas ekonomi. Som ett led i denna strävan föreskrivs i bostads­ rättslagen att ekonomisk plan för föreningens verksamhet skall ha upp­ rättats av styrelsen och mottagits av länsstyrelsen innan bostadsrätt får upplåtas. Vidare innehåller lagen bestämmelser om att bostadsrätt inte får upplåtas åt arman än föreningsmedlem som i viss ordning har tecknat sig för bostadsrätt. Den ekonomiska planen skall innehålla alla de upplysningar som be­ hövs för att den bostadssökande skall kunna bedöma föreningens verk­ samhet. Vidare skall uppgift lämnas om bostadsrättshavarnas ekono­ miska förpliktelser och lägenheternas andelsvärden. U ppgifterna i planen kan grundas på kalkyler. Lagen bygger på tanken att bostadsrätt till viss lägenhet skall upplåtas innan eller i samband m ed att lägenheten till­ träds. Den ekonomiska planen skall ha granskats av två sakkunniga perso­ ner, s. k. intygsgivare, innan den får tas emot av länsstyrelsen. Intygsgivarna tillkallas av föreningen. E n av dem skall vara auktoriserad i sär­ skild ordning. D en granskning länsstyrelsen verkställer i samband med att planen tas emot är av enbart formell natur. Enligt den år 1942 införda kontrollagen fick den ekonomiska planen tas emot av länsstyrelsen bara om den hade godkänts av hyresnämnden. D enna regel kom att i väsentlig grad modifiera systemet för upplåtelse av bostadsrätt. F ör nämndens granskning ansågs det nämligen inte vara tillräckligt att planen utgjorde en kalkyl. Planen måste i stället göras upp på grundval av de verkliga kostnaderna för anskaffandet av föreningens hus. Detta ledde till att planen i regel inte kunde ges in till länsstyrelsen förrän långt efter det att lägenheterna hade tagits i anspråk. Därmed fördröjdes också bostadsrättsupplåtelserna och föreningarnas möjlighe­ ter att ta upp grundavgifter. F ö r att undanröja de svårigheter som i detta och andra avseenden var förenade med upplåtelsekontrollen komplette­ rades kontrollagen år 1945 m ed bestämmelser om rätt för bostadsrätts­ förening på hyresreglerad ort att efter tillstånd av hyresnämnden ta upp förskott av bostadssökande innan den ekonomiska planen hade tagits

emot av länsstyrelsen. Förskottsgivare behövde inte vara medlem i för­ eningen. Sedan kontrollagen har upphört att gälla vid utgången av år 1968 föreligger inte längre något hinder för föreningarna att upprätta den eko­ nomiska planen i form av en kalkyl. Bostadsrätt kan således åter upplå­ tas på ett tidigt stadium enligt bestämmelserna i bostadsrättslagen. G e­ nom förskottslagen, som gäller för hela landet, har emellertid möjlighe­ ten för föreningarna att ingå förhandsavtal och uppbära förskott bibe­ hållits. F ör rätt att ta upp förskott krävs tillstånd av länsstyrelsen. Sådant tillstånd får lämnas bara om ekonomisk plan med det innehåll som anges i bostadsrättslagen har tagits emot av länsstyrelsen och föreningen har ställt säkerhet för eventuell skyldighet att återbetala uppburet förskott. Kommitténs förslag innebär i huvudsak inte någon ändring av de nu­ varande bestämmelserna om e k o n o m i s k p l a n . F ö r upplåtelse av bostadsrätt och ingående av förhandsavtal fordras alltså en detaljerad ekonomisk plan för föreningens hela verksamhet. En ledamot av kom­ mittén anser dock att den ekonomiska plan som skall ligga till grund fö r förhandsavtal bör ges ett mindre detaljerat innehåll. Kommitténs förslag kritiseras av några remissinstanser. Kritiken avser såväl kravet att ekonomisk plan skall h a upprättats innan förhandsavtal får ingås som den föreslagna utformningen av planen. Syftet med de nuvarande bestämmelserna om ekonomisk plan är bl. a. att bostadssökande genom att ta del av uppgifterna i planen skall kunna pröva förutsättningarna för föreningens ekonomiska verksamhet och be­ döma de utgifter han tar på sig. En sådan bedömning ansågs vid lagens tillkomst inte vara förenad m ed några större svårigheter. Föreningarnas verksamhet h ar emellertid i olika avseenden undergått betydande för­ ändringar under den tid lagen har varit i kraft. M edan föreningarna ti­ digare i stor utsträckning förvärvade färdiga hus, svarar numera det övervägande antalet föreningar själva för uppförandet av föreningshusen. Utvecklingen h ar vidare gått m ot allt större byggnadsprojekt, där föreningens lägenheter blir färdiga för inflyttning successivt under en lång tidsperiod. Dessa förändringar har fått till följd att en enskild bostadssökande num era i regel inte har någon reell möjlighet att själv göra en bedömning av företagets soliditet på grundval av uppgifter i en ekonomisk plan. Såväl frågan huruvida byggnadskostnaderna och avgif­ terna kan hållas inom de gränser vilka har angetts i planen som spörs­ målet huruvida lägenheterna med hänsyn till bostadsmarknaden på o r ­ ten kan upplåtas med bostadsrätt när de h ar färdigställts är oftast av så komplicerad natur att de undandrar sig bostadsspekulanternas bedöm­ ning. Det är därför angeläget att skapa särskilda garantier fö r planens innehåll i sakligt avseende. D etta bör, som kommittén föreslår, ske ge­ nom att planen underkastas granskning av sakkunniga personer innan den ges in till länsstyrelsen. Granskningen bör avse såväl att de lämnade

faktiska uppgifterna är riktiga och stämmer överens med tillgängliga handlingar som att gjorda beräkningar är vederhäftiga och kan väntas hålla streck. Någon ytterligare realgranskning av den ekonomiska pla­ nen finner jag däremot i likhet med kommittén och remissinstanserna inte vara påkallad. Den undersökning länsstyrelsen skall verkställa in­ nan planen får godkännas bör alltså vara av rent formell natur och inte avse planens hållbarhet. Enligt bostadsrättslagen ligger den ekonomiska planen till grund för fastställandet av de enskilda bostadsrättshavarnas rättigheter och skyl­ digheter. Planen måste därför för varje lägenhet innehålla specificerade uppgifter om yta, utrustning, avgifter, andelsvärde m. m. En sådan kon­ struktion av den ekonomiska planen var vid lagens tillkomst naturlig med hänsyn till den begränsade omfattningen av föreningarnas verk­ samhet. Utvecklingen mot allt större företag har emellertid m edfört att systemet m ed en precisering av samtliga lägenheter i den ekonomiska planen har kommit att fram stå som mindre ändamålsenligt. Som en ledamot i kommittén och några remissinstanser har fram hållit kan det, särskilt vid en i tiden utsträckt bebyggelse, bli nödvändigt att efter hand vidta ändringar i de ursprungliga byggnadsplanerna i fråga om exem­ pelvis enskilda lägenheters storlek och utrustning. D etta innebär med nu gällande regler att uppgifterna i den ekonomiska planen ändras och torde inte sällan m edföra att ny ekonomisk plan måste upprättas. H ä r­ igenom förorsakas föreningen kostnader, vilka kan leda till höjning av de avgifter som utgår för bostadsrätterna. Enligt min mening är det inte nödvändigt att kräva att bostadsrättsföreningen skall precisera samt­ liga bostadsrättshavares rättigheter och skyldigheter i den ekonomiska planen innan någon bostadssökande får knytas till föreningen. F ö r den bostadssökande är det till fyllest att han får tillgång till detaljerade upp­ gifter rörande viss lägenhet när det blir aktuellt för honom att binda sig för lägenheten. Föreningens skyldighet att ange de närm are villkoren för bostadsrättsupplåtelserna bör därför inträda successivt allteftersom föreningen knyter spekulanter till företaget. Av det nu anförda fram går att den ekonomiska planen i fortsätt­ ningen huvudsakligen bör utgöra ett underlag för intygsgivarnas bedöm ­ ning av föreningens ekonomiska stabilitet. Under sådana förhållanden kan planen ges ett betydligt mera översiktligt innehåll än enligt gällande rätt. På planen bör ställas det kravet att den skall innehålla de upplys­ ningar som är av betydelse för bedömandet av föreningens hela verk­ samhet. U ppgift bör lämnas om bl. a. totala antalet hus och lägenheter samt anskaffningskostnaden för dessa. Vidare bör planen innehålla upp­ lysning om hur företaget skall finansieras samt om storleken av de av­ gifter som skall tas u t av bostadsrättshavarna. A tt i lagen närmare pre­ cisera innehållet i planen anser jag inte vara lämpligt. Närm are före­

skrifter härom och om det intyg som skall avges av intygsgivarna bör meddelas av Kungl. M aj:t. F ö r bostadsrättsförening som själv uppför sitt hus grundas uppgif­ terna i den ekonomiska planen i regel på beräkningar. Uppgifterna kan därför bli inaktuella antingen genom föreningens åtgärder eller till följd av att gjorda kalkyler inte har hållit streck. Ä r förändringen m era om ­ fattande, kan den vara av betydelse för bedömandet av företagets sta­ bilitet. En sådan ändring bör liksom enligt gällande rätt och kommitténs förslag medföra att ytterligare bostadsrättsupplåtelser inte får ske förrän ny ekonomisk plan h ar upprättats. Vad beträffar intygsgivarna vill jag ytterligare anföra följande. Enligt gällande rätt skall intygsgivare vara trovärdig samt ha insikt och erfa­ renhet i fråga om fastighetsförvaltning och byggnadsverksamhet. Den ene intygsgivaren skall vara på visst sätt auktoriserad för uppgiften. Be­ hörighet att utfärda intyg meddelas antingen av länsstyrelse eller av Kungl. M aj:t beroende på om behörigheten skall avse planer som skall ges in till viss länsstyrelse eller till olika länsstyrelser. Kom m ittén före­ slår att kravet på auktorisation utvidgas till att avse båda intygsgivarna och att prövningen skall ombesörjas centralt för hela landet av Kungl. M aj:t eller myndighet som Kungl. M aj:t förordnar. Som lämplig in­ stans nämns bostadsstyrelsen. I likhet med remissinstanserna anser jag den föreslagna ordningen ändamålsenlig. Genom att prövningen för­ läggs till en enda, för uppdraget väl kvalificerad myndighet uppnås att prövningen av de enskilda intygsgivarna sker på ett sakkunnigt sätt och efter enhetliga principer fö r hela landet. Härigenom skapas ökad säker­ het för att de ekonomiska planerna kommer att underkastas en om­ dömesgill granskning av personer som är väl skickade för uppgiften. I lagen bör uttryckligen föreskrivas att intygsgivare skall vara ojävig. U p p l å t e l s e a v b o s t a d s r ä t t skall enligt bostadsrättslagen ske genom teckning på teckningslista. Denna skall ange under vilka för­ hållanden teckning blir bindande, tiden för tillträde av lägenheten samt hur grundavgift och ersättning för teckningsrätt skall betalas. D en eko­ nomiska planen skall vara fogad vid teckningslistan. Enligt kommittén har det nuvarande förfarandet m edfört vissa olägenheter. Kommittén föreslår därför att upplåtelse av bostadsrätt i stället skall ske genom skriftligt avtal. Avtalet skall ange den lägenhet upplåtelsen avser, den ekonomiska plan som ligger till grund för upplåtelsen samt den grund­ avgift, upplåtelseavgift och årsavgift som skall utgå för bostadsrätten. Upplåtelse som inte uppfyller dessa föreskrifter skall vara ogiltig. F ör­ slaget har inte mött någon erinran under remissbehandlingen. Jag ansluter mig till förslaget att upplåtelse av bostadsrätt skall ske skriftligen för att vara giltig. En sådan ordning får anses motiverad bl. a. med hänsyn till att upplåtelsen sker för obegränsad tid. Form kravet bör anses uppfyllt om upplåtelsehandlingen anger parternas namn, den lä­

genhet upplåtelsen avser samt de belopp med vilka grundavgift, årsav­ gift och i förekommande fall upplåtelseavgift skall utgå. Jag vill emel­ lertid understryka att det, bl. a. m ed hänsyn till fram tida bevisning om avtalets innehåll, kan vara av värde för parterna att också andra villkor tas in i upplåtelsehandlingen. Jag går nu över till att närm are behandla frågan om f ö r h a n d s a v t a l och förskott. Som jag tidigare h ar påpekat infördes bestäm­ melser om förskott ursprungligen fö r att undanröja vissa olägenheter som hade uppkommit för bostadsrättsföreningarna till följd av de provi­ soriska reglerna om kontroll av upplåtelse av bostadsrätt. N ä r bostadsrättskontrollen upphörde bibehölls dock möjligheten att uppbära fö r­ skott. Bestämmelserna härom i förskottslagen utgör emellertid bara en tillfällig lösning i avvaktan på en översyn av hela bostadsrättslagstiftningen. Enligt kommitténs förslag skall bostadsrättsföreningarna också fram ­ deles ha rätt att ingå förhandsavtal och uppbära förskott. F ö r detta krävs att ekonomisk plan har upprättats och att betryggande säkerhet h ar ställts för uppburna förskott. Förslaget h ar i vissa avseenden u t­ satts för kraftig kritik under remissbehandlingen. Kritiken h ar fram för allt avsett frågan under vilka förutsättningar förhandsavtal skall få in­ gås och förskott tas upp. I några remissyttranden har föreslagits förbud mot förhandsavtal. Skilda synpunkter kan läggas på frågan i vilka form er och under vil­ ka förutsättningar bostadssökande skall få knytas till en bostadsrättsför­ ening. Detta hänger samman bl. a. med att föreningarna är mycket olika sinsemellan. Omfattningen av deras verksamhet kan sålunda variera kraftigt. Organisatoriskt kan föreningarna vara antingen helt fristående eller i ett eller flera avseenden bundna till någon huvudorganisation. A n­ skaffandet av föreningshusen kan ske genom byggande i egen regi eller genom köp av färdigt hus. Vidare kan upplåtelserna avse såväl bostads­ lägenheter som lokaler. D et övervägande antalet bostadsrättsföreningar tillkommer numera under medverkan av sammanslutningar eller enskilda som är verksamma för att tillhandahålla bostäder eller andra lägenheter. De bostadssökan­ de knyts regelmässigt till föreningarna genom förhandsavtal i samband m ed att de betalar förskott på blivande grundavgifter. Därem ot antas de inte till medlemmar förrän i samband med att bostadsrätt upplåts. Detta sker i regel först sedan föreningshusen har färdigställts och slutfinansie­ ringen h ar ordnats. Förskottsgivare som har tillträtt sin lägenhet anses inneha denna med hyresrätt under tiden fram till dess bostadsrättsupplåtelse kommer till stånd. D et nuvarande förskottssystemet har obestridliga fördelar. Föreningsbildam a har under tiden fram till dess föreningens hus har färdigställts ett avgörande inflytande över föreningens angelägenheter. E tt sådant

inflytande är av särskild vikt m ed hänsyn till att den enskilda förening­ ens byggande i regel ingår som ett led i en m era om fattande byggnads­ verksamhet, anpassad till bostadssituationen på orten. D et ger dem som har bildat föreningen möjlighet att bedriva en rationell byggnadsverk­ samhet (jfr prop. 1968: 161 s. 45). M en fram för allt bör framhållas att det i regel bara är bildarna som har den byggnadstekniska och fastig­ hetsekonomiska sakkunskap som behövs för att ha hand om ett bygg­ nadsföretag av den storlek det här gäller. Systemet m ed förskottsbetalning är emellertid också förenat med betydande olägenheter i olika avseenden. Eftersom de bostadssökande inte antas till medlemmar i föreningen förrän i samband med att bo­ stadsrätt upplåts, kommer de under ofta avsevärd tid efter det att de har flyttat in i lägenheterna att stå utanför föreningen. De får inte delta i beslut på föreningsstämma och har inte heller den insyn i förvaltning­ en av föreningens angelägenheter som följer av föreningslagen. Detta fram står som särskilt otillfredsställande med hänsyn till att förskottsgivarna i princip binder sig för obegränsad tid och satsar ett ofta bety­ dande kapital i företaget. En annan olägenhet med förskottssystemet är att rättsförhållandet mellan föreningen och de boende regleras av olika bestämmelser beroende på om bara förskott har betalats eller om föreningens verksamhet har fortskridit så långt att bostadsrätt har upp­ låtits. De invändningar som enligt det nu anförda kan riktas m ot förskotts­ systemet väger enligt min mening så tungt att detta inte bör bibehållas annat än om mycket starka skäl talar mot en ändring. De fördelar som har ansetts vara förenade med den nuvarande ordningen sammanhänger fram för allt med att den ger dem som har bildat föreningen möjlighet att behålla ett avgörande inflytande över föreningens byggnadsverk­ samhet tills denna är avslutad. Detta ligger i regel i såväl de enskilda föreningsmedlemmarnas som det allmännas intresse. Såsom redan har framhållits främ jas genom en sådan ordning en rationell bostadskooperativ verksamhet samtidigt som bildarna får möjlighet att i förhållande till alla dem som kommer att vara medlemmar i föreningen när husen ä r färdiga svara för att produktionen sker på sådant sätt att deras in­ tressen blir vederbörligen tillgodosedda. E tt inflytande av åsyftat slag behöver emellertid inte förutsätta att man bibehåller ett förskottssystem som bl. a. innebär att de boende saknar inflytande även i andra ange­ lägenheter än sådana som har samband med produktionen och finansie­ ringen av huset. Samma resultat kan uppnås inom ramen för ett system som bygger på direkt upplåtelse av bostadsrätt. Vad jag här närm ast tänker på är att föreningens stadgar kan utform as på sådant sätt att föreningsbildarna tillförsäkras ett avgörande inflytande i vissa frågor, t. ex. beträffande produktionen av föreningens hus under viss tid efter det att bostadsrätter har upplåtits. Som exempel kan nämnas föreskrift i

stadgarna att styrelsen eller ledamot av denna skall tillsättas på annat sätt än genom val på föreningsstämma. Genom en sådan stadgebestämmelse kan bildam a försäkra sig om majoritetsinflytande i styrelsen. Som ytterligare exempel kan nämnas särskilt villkor i stadgarna för gil­ tighet av stämmobeslut. Sådant villkor kan vara att beslutet skall god­ kännas av organisation som h ar medverkat vid bildandet av föreningen. En utform ning av föreningens stadgar på något av dessa sätt är enligt min mening en ändamålsenlig väg att tillgodose föreningsbildamas in­ tresse av att ha ett avgörande inflytande över föreningsverksamheten under produktionsskedet. M ot bakgrund av det nu anförda har jag kommit till den uppfattning­ en att det inte föreligger något avgörande hinder mot att låta de bostads­ sökande bli medlemmar i föreningen och förvärva bostadsrätt redan när de binder sig för lägenhet i föreningens hus. D et saknas därför an­ ledning att i fortsättningen ge föreningarna möjlighet att träffa förhandsavtal och uppbära förskott och jag föreslår att rätten härtill upphävs. F ö r att inte den insyn i föreningens angelägenheter som den föreslagna ändringen är avsedd att tillförsäkra bostadsrättshavarna skall kunna undandras dem genom stadgebestämmelser föreslår jag att det i lagen in­ förs särskilda regler som garanterar bostadsrättshavarna viss represen­ tation i föreningens styrelse under produktionsskedet. Reglerna kan lämpligen utformas så att alltid minst två styrelseledamöter eller, om styrelsen består av mindre än fem ledamöter, minst en sådan ledamot skall väljas på föreningsstämma. Vad som sagts nu har avseende bara på upplåtelse av bostadsrätt till bostadslägenheter. Beträffande lokaler har under remissbehandlingen framhållits att föreningarna måste ges möjlighet att binda intressenter på ett mycket tidigt stadium, ofta redan innan projekteringen av för­ eningens hus har påbörjats. M ed hänsyn härtill och till att det här inte föreligger samma skyddsbehov som när det gäller bostadslägenheter bör bostadsrättsförening ha möjlighet att träffa avtal om fram tida upp­ låtelse av bostadsrätt till lokal. D et synes inte erforderligt att i lagen ta in särskilda bestämmelser om sådana avtal.

Specialmotivering. I specialmotiveringen till 3 § anför departements­ chefen bl. a. följande. Andra stycket behandlar innehållet i den ekonomiska planen. Som jag har utvecklat i den allmänna motiveringen kan den ekonomiska planen enligt mitt förslag ges ett mera översiktligt innehåll än enligt bo­ stadsrättslagen och kommitténs förslag. Planen skall innehålla de upp­ lysningar som är av betydelse för bedömandet av föreningens verksam­ het. A tt i lagtexten uttryckligen ange att planen skall avse föreningens samtliga hus finner jag inte påkallat. Paragrafen innehåller inte något krav på att de olika lägenheternas utrustning skall specificeras i planen. 2 Riksdagen 1971. 8 sami. Nr 9

Inte heller behöver det för varje lägenhet anges vilka ekonomiska skyl­ digheter som kan komma att åvila bostadsrättshavaren. D ärem ot måste det anses vara av betydelse för bedömandet av föreningens verksamhet att få vissa allm änna upplysningar om bostadsrättshavarnas förpliktel­ ser. Uppgift bör därför lämnas om sammanlagda beloppet av de avgif­ ter som skall tas ut av bostadsrättshavarna och om fördelningen av avgif­ terna på de olika bostadsrätterna, t. ex. genom angivande av avgift per m2 lägenhetsyta. Uppgifterna i planen kan grundas på beräkningar. Det ligger emellertid i sakens natur att planen inte kan upprättas förrän föreningens verksamhet har fortskridit så långt att det finns möjlighet att i planen läm na uppgifter som är tillräckligt väl underbyggda för att kunna ligga till grund för en bedömning av föreningens ekonomiska stabilitet. N ärm are föreskrifter om vilka minimiuppgifter planen skall uppta får meddelas i administrativ ordning. D etta kan ske med stöd av 74 §. Enligt 12 § andra stycket i gällande bostadsrättslag skall i den eko­ nomiska planen för varje lägenhet anges det belopp, till vilket lägenhe­ tens värde uppskattas i förhållande till värdet på alla lägenheterna, lä­ genhetens andelsvärde. Lagen innehåller inte några närmare bestäm­ melser om hur detta värde skall fastställas. Andelsvärdet är inte något uttryck för det ekonomiska värdet på bostadsrätten utan tjänar bara som ett relationstal, vilket enligt lagen tilläggs betydelse i vissa avseen­ den. Grundavgift och särskilt tillskott skall sålunda alltid beräknas efter andelsvärdet (5 § andra stycket). Frågan om teckning av bostadsrätt är bindande beror av andelsvärdena på de tecknade och utbjudna lägen­ heterna (21 §). Vidare skall vinst fördelas mellan bostadsrättshavarna efter andelsvärden (57 § bostadsrättslagen; jfr 6 § 10 föreningslagen). Också skifte av behållna tillgångar vid likvidation torde i regel ske efter andelsvärden [62 § bostadsrättslagen, jfr 6 § 10 föreningslagen och 5 § 4 mom. lagen (1951: 309) angående införande av nya lagen om eko­ nomiska föreningar]. Beslut på föreningsstämma som medför ändring i lägenhets andelsvärde och rubbning av det på detta värde grundade inbördes förhållandet mellan bostadsrättshavarna är giltigt bara om samtliga bostadsrättshavare vilkas rätt beror av ändringen har förenat sig om beslut (60 § 2 bostadsrättslagen). Kommittén anför att det i och för sig inte synes föreligga något hin­ der m ot att slopa andelsvärdena. Eftersom dessa relationstal h ar med­ verkat till att skapa fasthet åt bostadsrättsinstitutet anser kommittén dock att de bör bibehållas och fylla i huvudsak samma funktion som enligt bostadsrättslagen. Den nuvarande ordningen med andelsvärden angivna till visst belopp har emellertid medfört att dessa ofta kommit att uppfattas som uttryck för bostadsrätternas verkliga värde. F ö r att undvika sådana missförstånd föreslår kommittén att beteckningen an­ delsvärde byts ut m ot jämförelsetal. Kommittéförslaget innehåller där­

för i 18 § tredje stycket en föreskrift att det i den ekonomiska planen för varje bostadsrätt skall anges ett jämförelsetal, som utvisar bostadsrättshavarens delaktighet i föreningens tillgångar i förhållande till var och en av de övriga bostadsrättshavama. F ö r egen del finner jag det inte sakligt motiverat att föreskriva skyl­ dighet för bostadsrättsförening att ange särskilda andelsvärden eller jämförelsetal fö r de olika bostadsrätterna. Som relationstal fö r att be­ stämma det inbördes förhållandet mellan bostadsrättshavam a kan i stället de fastställda grundavgifterna användas. E n sådan ordning ter sig naturlig med hänsyn till det samband som enligt gällande rätt råder mellan andelsvärde och grundavgift. Eftersom grundavgiften skall be­ räknas efter andelsvärdet medför nämligen en ändring av detta också justering av grundavgiften. Jag återkommer till frågan om andelsvärde i samband med att jag i det följande behandlar bestämmelserna om föreningsstämmobeslut (60 §). I paragrafens tredje stycke föreskrivs i överensstämmelse med vad jag har föreslagit i den allmänna motiveringen att ny plan skall upprät­ tas och godkännas innan ytterligare bostadsrättsupplåtelse får ske, om det sedan den ekonomiska planen upprättades har inträffat förhållande som är av väsentlig betydelse för bedömandet av föreningens verksam­ het. Skyldighet att upprätta ny plan föreligger bara om föreningen skall upplåta bostadsrätt. Om någon upplåtelse inte är aktuell, medför såle­ des den omständigheten att ändrade förhållanden inträtt inte att ny plan behöver upprättas. Beträffande innehållet i ny ekonomisk plan gäller samma regler som för den ursprungliga planen. N y plan skall alltså av­ se föreningens hela verksamhet och uppta också sådana uppgifter av betydelse som inte har ändrats.

M otion I motionen 1971:1215 av herr Turesson och fröken Ljungberg påpe­ kas att den ekonomiska planen enligt propositionen getts ett betydligt mer översiktligt innehåll än vad nu gällande bostadsrättslag föreskriver. Vidare hänvisas till de av departementschefen anförda, ovan redovisade skälen härtill. M otionärerna anför därefter att den ekonomiska planens uppgifter enligt deras mening varit värdefulla för bedömning av en förenings eko­ nomiska förutsättningar vid upplåtelse av bostadsrätt. De tendenser mot byggande av större enheter, som nu förekommer, gör inte angelägenhe­ ten av en utförlig teknisk-ekonomisk redovisning av byggnadsobjekten mindre. M otionärerna anser snarare motsatsen vara fallet. De framhåller även att en uttunning av innehållet i planen försvårar en bedömning om oskäliga avgiftshöjningar kan ha förekommit. Vidare påpekas att en re­ lativt detaljerad ekonomisk plan givetvis kan m edföra behov av ändring av dessa uppgifter och innebära att ny plan är erforderlig oftare än om

planen är mindre innehållsrik. Kostnaderna för upprättande av en ny plan kan enligt m otionärerna dock — särskilt vid en jämförelse med de värden varmed en bostadsrättsförening arbetar — icke bli så höga att de utgör bärande skäl för en uttunning av innehållet i den ekonomiska pla­ nen. M otionärerna hänvisar också till bestämmelserna att planen skall av styrelsen hållas tillgänglig fö r envar som önskar ta del av den. Denna bestämmelse bör enligt motionärernas mening bli av större praktisk be­ tydelse om planen innehåller utförliga uppgifter. Inte minst kan detta antas komma att gälla för den, som överväger att förvärva bostadsrätt från tidigare innehavare och därför vill skaffa sig ingående kännedom om föreningens verksamhet. Avslutningsvis hävdar motionärerna att de i likhet m ed bostadsrättskommittén anser att skäl till annan ändring av de nuvarande bestäm­ melserna om ekonomisk plan icke föreligger än att begreppet andelsvärde utbytes m ot jämförelsetal.

Ersättning vid överlåtelse av bostadsrätt

K om m ittén Kommittén föreslog inte några särskilda bestämmelser om beräkning av ersättning för bostadsrätt vid överlåtelse. D et ansågs inte möjligt att ange några närm are regler för hur en bostadsrätts värde i det enskilda fallet skulle beräknas. V ärdet kan fastställas med hänsyn till föreningens ekonomiska ställning, värdet på nyttjanderätten till lägenheten eller andra faktorer. Vanligen kom m er värdet enligt kom m ittén till uttryck i det pris som erhålls vid en försäljning.

Svenska kom m unförbundets skrivelse I sin skrivelse till Kungl. M aj:t den 11 april 1969 redogjorde Kom ­ m unförbundet inledningsvis för de skäl som åberopades för beslutet att slopa bestämmelserna i kontrollagen om offentlig priskontroll av överlå­ telsevärdena. Sålunda angavs att det stora flertalet bostadsrättslägenheter finns i hus tillhörande föreningar, vilka i sina stadgar h ar sådana nor­ m er för bestämmande av bostadsrättens överlåtelsevärde som inte m ed­ ger att knapphetsbetingade ersättningar tas ut. Svårigheterna att ange en riktig norm för bestämmandet av en bostadsrätts värde bedömdes också bli stora. Vidare ansågs att en viss höjning av ersättningarna borde god­ tas i föreningar som tillåter fria överlåtelsevärden. H öjningarna bedöm­ des bli ganska begränsade bl. a. med hänsyn till att den som har att be­ tala ett kapitalbelopp torde vara mera känslig för beloppets storlek än den som h ar att erlägga ett motsvarande belopp i form av förhöjd hyra under en följd av år. Slutligen åberopades att överlåtelsekontrollen för statligt finansierade egnahem hade upphört. H ärefter erinrade förbundet om att kontrollagens bestämmelser var

tvingande. Om köpare av bostadsrätt betalat högre ersättning än som re­ dovisats i det avtal som underställts hyresnämnden hade han alltid legal möjlighet att återfå ”överskjutande” belopp. Sedan kontrollagen upphävts skall bostadsrättsföreningarnas stadgar, bostadsrättslagen och allmänna rättsgrundsatser tillämpas vid bedöm an­ det av frågan om högsta ersättning vid överlåtelse av bostadsrätt. M öj­ ligheterna att på grundval härav kom m a till rätta med påtagliga över­ priser torde enligt Kommunförbundet vara begränsade. E tt flertal fö r­ eningar saknar f. ö. stadgebestämmelser som reglerar bostadsrättens vär­ de vid överlåtelse. Om bostadsrättslägenhet skall gå i byte m ot lägenhet som tillhandahålls av bostadsförmedling finns dock möjlighet att vägra anvisning i den m ån överlåtelsepriset ger anledning till detta. Enligt förbundets mening syntes de bestämmelser om överlåtelse av bostadsrätt som kommittén föreslog inte erbjuda någon lösning av de problem som sammanhänger med överpriser på bostadsrätter. Förbundet ansåg det angeläget att åtgärder snarast vidtas i syfte att komma till rätta med de risker som föreligger för en osund utveckling på bostadsmarknaden, särskilt i orter där den allm änna bostadssituatio­ nen fortfarande företer en bristande balans. D et borde övervägas att i en eller annan form återinföra kontrollen av bostadsrättsöverlåtelser. E f­ tersom hyresregleringslagen fått förlängd giltighet till utgången av år 1971, borde det övervägas att låta kontrollbestämmelserna om fatta alla eller vissa av de orter för vilka hyresregleringslagen gäller.

Remissyttrandena över Kom m unförbundets skrivelse. Kom munförbundets framställning avstyrktes av nästan alla remiss­ instanser. Hyresgästernas riksförbund, SABO och TCO ansåg emellertid att frågan om särskild prövning av överlåtelsersättningen borde utredas närmare. 1 flera yttranden framhölls att prisutvecklingen borde följas med uppm ärksam het och att en fram tida höjning av prisnivån kunde motivera att frågan om särskilda åtgärder övervägdes på nytt. Beträffande en m er detaljerad redovisning av remissyttrandena hän­ visar utskottet till propositionen s. 59 ff.

Departementschefen Enligt gällande rätt är bostadsrättshavare i princip oförhindrad att vid överlåtelse av bostadsrätt ta ut det pris han önskar. D et är emellertid f. n. inte ovanligt att föreningarna i sina stadgar har särskilda bestämmelser om hur överlåtelseersättningen skall beräknas. U nder den tid kontroll­ lagen gällde var överlåtelse av bostadsrätt m ot vederlag giltig bara om hyresnämnden godkände överlåtelsen. D etta fick inte ske om ersättning skulle utgå med högre belopp än som svarade m ot bostadsrättshavarens andel i föreningens behållna tillgångar. Kontrollen gällde inte förvärv på exekutiv auktion.

Kom m ittén föreslår inte några generella bestämmelser i lag om vilken ersättning bostadsrättshavare skall få ta ut vid överlåtelse av bostadsrätt. Förening skall emellertid i stadgarna kunna ange särskilda grunder för ersättningens beräkning. I likhet med flertalet remissinstanser anser jag att föreningarna bör få full frihet att bestämma om reglering av överlå­ telsevärdena, och jag anser inte att det finns behov av lagbestämmelser som begränsar deras befogenhet i detta hänseende. Av hänsyn till de en­ skilda medlemmarnas intressen måste emellertid krävas att grunderna för ersättningens beräknande klart fram går av föreningens stadgar. Den som har betalat högre överlåtelseersättning än stadgarna medger bör enligt kommittén i regel kunna vägras medlemskap i föreningen. Jag instämmer i vad kommittén sålunda har anfört, vilket med något undan­ tag har lämnats utan erinran av remissinstanserna. Inträde bör dock få vägras bara om det i stadgarna har ställts upp som särskilt villkor för medlemskap att norm erna för beräkning av överlåtelseersättning inte får ha åsidosatts. Enligt kommittén bör föreskrifter i stadgarna om begränsning av överlåtelsersättning kunna åberopas också vid exekutiv försäljning. D etta har kritiserats under remissbehandlingen. Som grund för kritiken har hänvisats till både gäldenärens och borgenärernas intressen. D et h ar ock­ så framhållits att kommittéförslaget skulle kunna medföra svårigheter i fråga om det exekutiva förfarandet. Jag anser kritiken m ot förslaget i denna del värd beaktande. D et förhållandet att priset vid en exekutiv försäljning har överstigit vad som enligt stadgarna skulle ha fått tas ut vid frivillig överlåtelse bör sålunda enligt min mening inte få tas till in­ täkt för att vägra förvärvaren inträde i föreningen. Jag går härefter över till att behandla frågan om offentlig kontroll av överlåtelse av bostadsrätt. Komm unförbundet har i sin tidigare redovi­ sade framställning uttalat sig för att någon form av sådan kontroll återinförs i de orter där hyresregleringen f. n. gäller. Som skäl härför anför förbundet att det är angeläget att komma till rätta m ed de risker för en osund utveckling på bostadsmarknaden som föranleds av överpriser på bostadsrätter. Förbundets framställning har avstyrkts av nästan alla remissinstanser. F ö r egen del vill jag till en början fram hålla att ett återinförande av den prisreglering på bostadsrätter som gällde till utgången av år 1968 otvivelaktigt skulle vara förenat med åtskilliga problem. H ärtill kommer att det är mycket svårt att kontrollera att en sådan reglering verkligen respekteras. Vid remissbehandlingen h ar från ett p ar håll ifrågasatts att införa ett system m ed prövning i efterhand av överenskomna ersätt­ ningar efter mönster av hyreslagstiftningens regler om prövning av förstagångshyra. Även m ot ett sådant system kan emellertid enligt min mening allvarliga invändningar riktas. En nedsättning i efterhand av den redan erlagda ersättningen med skyldighet för överlåtaren att åter-

bära överskjutande belopp skulle ofta försätta denne i en avsevärt mera bekymmersam situation än den som en hyresvärd råkar i om han nöd­ gas finna sig i en lägre hyra än den ursprungligen kalkylerade. Någon samlad statistik över prisutvecklingen inom hela bostadsrättsområdet för tiden efter kontrollens slopande föreligger inte. Inom såväl HSB som Riksbyggen, vilka tillsammans svarar för omkring två tredje­ delar av bostadsrättslägenheterna, sker emellertid en fortlöpande upp­ följning av de belopp som betalas vid överlåtelse av bostadsrätter. Båda organisationerna har efter det att överlåtelsekontrollen slopades antagit särskilda rekommendationer angående överlåtelsepris för bostadsrätt. Rekommendationerna innebär att ersättningen i princip skall motsvara grundavgift, am orteringar på fastighetslånen och ett skäligt tillägg för eventuella förbättringar av lägenheten. Dessutom kan beträffande kapi­ taltillskotten beaktas bostadsstyrelsens värderingsindex eller, för lägen­ heter byggda före år 1950, byggnadskostnadsindex. HSB har för tiden 1 april— 31 december 1969 redovisat sammanlagt 15 531 överlåtelser för hela landet. Av dessa h ar 82 °/o skett till pris som m otsvarat HSB:s rekommendation. 8 % av lägenheterna har be­ tingat ett högre och 10 % ett lägre pris. F ö r första halvåret 1970 redo­ visas i statistiken 10 737 överlåtelser. D ärav h ar 78 %> skett till rekom­ m enderat belopp medan 13 °/o skett till högre och 9 % till lägre pris. För Storstockholms och Storgöteborgs del utvisar statistiken för i år att omkring 22 resp. 26 °/o av de överlåtna bostadsrätterna betingat högre pris än det rekommenderade medan motsvarande tal för Malmö utgjort 6 % . I statistiken har med rekommenderat belopp likställts be­ lopp som med högst 1 000 kr. avvikit från det rekommenderade. N är det gäller Riksbyggen om fattar statistiken för tiden 1 januari— 31 oktober 1969 sammanlagt 7 232 överlåtelser. Av dessa har 19 % skett till högre och 1 1 % till lägre pris än Riksbyggen har rekommenderat. F ör tiden 1 november 1969—30 april 1970 redovisas 4 912 överlåtelser. Därav har omkring 18 % skett till högre och 20 % till lägre pris än det rekommenderade. Av 195 överlåtelser i Stockholm under sistnämnda period har i det närmaste hälften betingat överpris. I Göteborg och Malmö var av 659 resp. 538 överlåtelser motsvarande andel 10 resp. 20 % . Även i Riksbyggens statistik h ar med rekommenderat pris i regel likställts pris som avvikit från det rekommenderade med högst 1 000 kr. I en analys av överlåtelsepriserna under tiden 1 januari 1969— 30 april 1970 som har verkställts inom Riksbyggen anförs sammanfattningsvis, att stora regionala olikheter förekommer, att cirka en femtedel av över­ låtelserna sker till överpris, att lika stor andel sker till underpris, att tendensen mot fler underpris är aningen starkare än tendensen till fler överpris samt att prisutvecklingen är konstant eller smått avtagande. Slopandet av den offentliga kontrollen av överlåtelsevärdena på bo­ stadsrätter har otvivelaktigt i vissa fall m edfört att bostadsrättshavare

tagit ut priser som inte obetydligt överstigit vad som var tillåtet enligt kontrollagen. D et torde då i regel ha varit fråga om centralt belägna, attraktiva äldre lägenheter i storstadsområdena, fram för allt i Stock­ holm. Av de uppgifter HSB och Riksbyggen har ställt till förfogande fram går emellertid inte att överlåtelseprisema på bostadsrätter i fö r­ eningar som bildats inom dessa organisationer i någon mera betydande omfattning kommit att överstiga de belopp organisationerna har re­ kommenderat medlemmarna att ta ut. D etta fram står som särskilt bety­ delsefullt med hänsyn till den dominerande och normgivande roll HSB och Riksbyggen spelar på bostadsrättsmarknaden. Även om statistiken kan vara behäftad med vissa felaktigheter, torde man kunna räkna med att den i huvudsak rätt återspeglar prisutvecklingen p å bostadsrätter. Enligt vad jag har inhäm tat har varken inom HSB eller inom Riksbyg­ gen någon nämnvärd ökning av det totala antalet överlåtelser kunnat iakttas efter kontrollagens upphävande. D et finns alltså inte grund för att anta att spekulationer i bostadsrätter förekommer i någon betydande omfattning. Mot bakgrund av det nu anförda anser jag inte att den hittillsvarande utvecklingen inger sådana farhågor att det finns anledning att nu vidta särskilda åtgärder för att återinföra offentlig kontroll av de ersättningar som tas ut vid överlåtelse av bostadsrätt. Utvecklingen bör emellertid också i fortsättningen följas med uppmärksamhet. Skulle någon mera m arkant höjning av prisläget inträffa bör frågan tas upp till förnyat övervägande.

M otion I motionen 1971:1212 av herr Engström m. fl. framhålls, såvitt nu är i fråga, att förslaget till ny bostadsrättslag innehåller väsentliga fö r­ bättringar jäm fört med gällande lag men att en stor svaghet kvarstår nämligen att bostadsrättslägenhet fortfarande kan utnyttjas som fö r­ säljningsobjekt och att ingen offentlig kontroll skall ske av på vilka eko­ nomiska grunder bostadsrätt överlåtits. M otionärerna anser att rätten att utnyttja bostadsrättslägenhet som handelsvara grundläggs i 10 §, i vilken paragraf gällande lagbestäm­ melse om rätt att utbjuda bostadsrätt, som övertagits av dödsbo, på of­ fentlig auktion bibehålies. De vanliga argumenten att man inte kan kon­ trollera uppgörelser under bordet ligger till grund fö r att regeringen avfärdar frågan om offentlig kontroll. Svårigheterna att kontrollera överlåtelsesumma får enligt m otionärernas mening dock inte utgöra m otiv för att m an skall avstå från offentlig kontroll. Bostadsrättslagen bör enligt m otionärerna vara en anvisning för att pressa ned hyror och insatser och ett medel för en alltigenom socialt inriktad bostadspolitik. Genom att slopa bestämmelsen att bostadsrätts­ lägenhet får utbjudas på offentlig auktion skulle lagen ge en klar an­

visning om att bostadsrättslägenhet inte får betraktas som handelsvara. Rätten, att efter i 10 § stipulerad tid överta bostadsrätten, bör överföras p å föreningen, varvid grunden fö r ersättning bör vara bostadsrättens faktiska värde. M otsvarande bör gälla även 12 §. M otionärerna anser därför att försäljning av bostadsrätt på auktion bör förbjudas samt att offentlig kontroll vid överlåtelse av bostadsrätt bör återinföras.

Höjning av avgifterna för bostadsrätt

Departementschefen I den allm änna motiveringen (s. 82 ff) anför departementschefen bl. a. följande. De föreslagna bestämmelserna om ekonomisk plan avser att skapa garantier för att föreningen vilar på betryggande ekonomiska grunder. Även om så är fallet när bostadssökande knyts till föreningen kan det därefter inträffa omständigheter som föranleder en betydande höjning av avgifterna. En sådan höjning kan innebära hård ekonomisk belast­ ning för den enskilde bostadsrättshavaren och medföra att värdet av den till tiden obegränsade nyttjanderätten förringas. Enligt 38 § bostadsrättslagen h ar bostadsrättshavaren rätt att efter uppsägning frånträda bostadsrätten, om föreningen går ifrån den eko­ nomiska planen och beslutar åtgärd som medför väsentlig avgiftshöj­ ning. Sådan rätt föreligger däremot inte, om de ökade avgifterna beror på att beräkningarna i planen inte har hållit streck. Beträffande avgifts­ höjningar som drabbar förhandstecknare saknas särskilda lagbestäm­ melser. Gällande rätt torde emellertid innebära att förhandstecknaren inte är bunden att teckna bostadsrätt under alla förhållanden. Erbjuds han inte bostadsrätt p å rimliga villkor torde han sålunda kunna göra sig fri från det ingångna avtalet (prop. 1945: 371 s. 32). Vidare torde förhandstecknaren i allmänhet kunna frånträda förhandsavtalet om det beträffande förhållande, som har angetts i den ekonomiska planen, har inträffat förändring som i märklig m ån inverkat på föreningens ekono­ miska ställning eller förskottsgivarens ekonomiska förpliktelser (prop. 1968: 161 s. 52). Kommittéförslaget innebär att grundavgift inte får tas ut med högre belopp än som har angetts i den ekonomiska planen vid upplåtelse av bostadsrätt efter förhandsavtal. Vid sådan upplåtelse får den i planen angivna årsavgiften inte höjas med m er än 1 0 % p å grund av andra förhållanden än sådana som enligt vad föreningen visar står utanför dess kontroll. F ö r att förhandsavtal skall få träffas krävs att ett i sär­ skild ordning auktoriserat s. k. utfästelseföretag har garanterat förhands-

tecknarna att föreningen kommer att fullgöra sina förpliktelser enligt förhandsavtalen. Företaget skall också ansvara för att de slutliga an­ skaffningskostnaderna och finansieringsvillkoren för föreningens hus inte är oskäliga. Kommitténs förslag är inte enhälligt. T re ledamöter har i vissa avseenden reserverat sig mot det och förordar lösningar som i huvudsak ansluter till nu gällande bestämmelser. I fråga om bostadsrättshavares rätt att frånträda sin bostadsrätt inne­ håller kommittéförslaget en regel med i huvudsak samma innehåll som 38 § bostadsrättslagen. De regler kommittén föreslår beträffande förening som ingår förhandsavtal motiveras bl. a. med att förhandstecknare binds till förening­ en utan att han som medlem i denna får något inflytande i fråga om dess förvaltning. I enlighet med detta betraktelsesätt ges något motsva­ rande skydd inte för den till vilken bostadsrätt upplåts direkt. Detta gäl­ ler även om föreningens hus inte h ar färdigställts vid upplåtelsen. E n­ ligt vad jag föreslår skall bostadsrätt när det gäller bostadslägenheter alltid upplåtas direkt till medlem i föreningen utan föregående förhandsavtal. D etta m edför att den som åtar sig förpliktelser m ot för­ eningen i princip också kan delta i handhavandet av föreningens ange­ lägenheter. Som jag tidigare har påpekat behöver emellertid det förhål­ landet att de bostadssökande omedelbart antas till medlemmar i för­ eningen inte utesluta att de som har bildat föreningen i vissa avseenden behåller ett avgörande inflytande över föreningens angelägenheter även efter bostadsrättsupplåtelserna. D et kan således också med den ordning jag förordar inträffa att den som har knutits till föreningen i vissa frå­ gor saknar reell möjlighet att påverka beslut av betydelse för avgifter­ nas storlek. D et kan vidare inte uteslutas att det sedan huset har blivit färdigställt visar sig att beräkningarna i den ekonomiska planen inte har hållit streck. Även med mitt förslag aktualiseras därför frågan om behovet av särskilda skyddsregler ehuru behovet därav blir mindre. Kommittémajoritetens förslag har m ött åtskillig kritik under remiss­ behandlingen. Beträffande den föreslagna begränsningen av rätten att höja avgifterna framhålls bl. a. att reglerna lätt kan kringgås. Bestäm­ melserna om garanti från särskilt utfästelseföretag anses av några re­ missinstanser innebära ett omotiverat djupgående ingrepp i föreningar­ nas verksamhet. Jag kan i väsentliga stycken ansluta mig till den kritik som har förts fram av remissinstanserna. E tt genomförande av kommitténs förslag skulle innebära att produktionen av bostadsrättslägenheter underkastas en reglering som till stor del saknar motsvarighet på bostadsmarkna­ den i övrigt. Till detta kommer att den föreslagna ordningen skulle ställa höga krav på den ekonomiska garanti som skulle åvila utfästelse­ företagen. Kostnaderna för denna garanti skulle i sista hand komma att drabba bostadsrättshavarna i form av höjda avgifter. Vidare kan det

inte uteslutas att systemet med särskilt auktoriserade företag skulle med­ föra risk för minskning av produktionen av bostadsrättslägenheter och begränsning av konkurrensen inom bostadsrättsområdet. M ed hänsyn till vad jag nu har sagt anser jag mig inte kunna godta kommitténs för­ slag. Jag förordar i stället att den enskilde bostadsrättshavarens intresse av att inte drabbas av väsentligt skärpta ekonomiska förpliktelser till­ godoses genom bestämmelser om rätt för honom att frånträda bostads­ rätten, om avgifterna för denna har undergått väsentlig höjning. En sådan lösning ansluter nära till vad som gäller f. n. A tt i lagen närm are ange n är en höjning skall anses väsentlig synes mig inte vara möjligt, utan denna fråga får avgöras med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Anledningen till att föreningen tvingas höja avgifterna kan variera. O fta är höjningen en direkt följd av att föreningen har beslutat vidta någon åtgärd t. ex. beträffande föreningshuset. Som kommittén fram ­ håller torde emellertid höjda avgifter inte sällan orsakas av förhållan­ den som kan sägas stå utanför föreningens kontroll. Härm ed åsyftas i första hand händelser som i allmänhet drabbar alla på bostadsmarkna­ den, t. ex. förändringar av penningvärde, ränteläge eller gällande för­ fattningar. H it bör vidare i regel räknas förändringar på lånemarknaden. Beror avgiftshöjningen på händelse av nu angivet slag framstår det oftast som obilligt m ot föreningen och dess övriga medlemmar att bostadsrättshavare skall få lämna föreningen. Också i andra fall bör bostadsrättshavaren få finna sig i att stanna kvar i föreningen trots att avgifterna har undergått en väsentlig höj­ ning. H ar han biträtt eller kan han anses ha godkänt den åtgärd av för­ eningen som har föranlett avgiftshöjningen, bör han sålunda i regel inte få undandra sig de ekonomiska konsekvenserna av åtgärden. Vidare bör ökade avgifter till följd av en normal upprustning av föreningens hus i regel inte m edföra rätt till uppsägning. M ot bakgrund av det nu anförda föreslår jag att rätt till uppsägning på grund av väsentlig avgiftshöjning inte skall föreligga, om det av särskild anledning fram står som obilligt mot föreningen eller dess med­ lemmar att bostadsrätten frånträds. Med hänsyn till föreningens intresse av att utan tidsutdräkt få kän­ nedom om verkningarna av beslutad avgiftshöjning bör det föreskrivas viss kortare tid inom vilken bostadsrättshavare som vill utnyttja sin rätt till uppsägning skall göra detta. Tiden kan lämpligen bestämmas till tre m ånader från det bostadsrättshavaren fick kännedom om höjningen. Sker uppsägning, bör föreningen vara skyldig att utge ersättning för bostadsrätten. Om bostadsrättshavaren har tillträtt lägenheten, bör han ha rätt att bo kvar i denna som hyresgäst under skälig tid.

Motion I motionen 1971:1214 av herrar Lindkvist och N ordberg framhålls att departementschefens uttalande i den allmänna motiveringen på en punkt syns leda till onödiga tolkningstvister, nämligen det kursiverade uttalandet i sista meningen i andra stycket på s. 27 ovan. Vad departe­ mentschefen där uttalat bör enligt m otionärernas mening inte gälla. M otionärerna synes närm ast avse att ordet ”oftast” inte tillräckligt klart avspeglar att det, om avgiftshöjningar beror på omständigheter som står utanför föreningens kontroll, i regel skall fram stå som obilligt mot föreningen att bostadsrättshavaren skall få lämna föreningen.

D et må anmärkas att Riksbyggen och HSB i sina skrivelser till u t­ skottet hemställt om klargörande uttalande av utskottet på denna punkt.

Förverkande av nyttjanderätt till bostadsrättslägenhet

Departementschefen I specialmotiveringen till 33 § i propositionsförslaget anför departe­ mentschefen följande. Departementsförslaget innebär vissa ändringar av gällande rätt och kommitténs förslag. Paragrafen har disponerats med 12 kap. 42 § jor­ dabalken som förebild.

Enligt 47 § första stycket 6 bostadsrättslagen är nyttj anderätten för­ verkad, om stadgarna föreskriver att medlem skall tillhöra viss samman­ slutning eller inneha anställning i visst företag eller uppfylla annat villkor av liknande beskaffenhet och bostadsrättshavaren inte längre uppfyller villkoret. Kommittén föreslår att underlåtenhet att uppfylla villkor rörande arbetsanställning inte längre skall få föranleda förver­ kande. Det får nämligen enligt kommittén anses strida m ot bostadsrät­ tens idé att innehavet av bostadsrätt skall bero på hur ett anställnings­ förhållande utvecklar sig. Den osäkerhet som kan bli följden härav synes inte förenlig med det ansvar som bostadsrättshavarna har för föreningen och dess hus. F ör att förhindra kringgående föreslår kom­ mittén att inte heller villkor att bostadsrättshavaren skall tillhöra viss yrkessammanslutning skall få åberopas som grund för förverkande. Kommitténs förslag tillstyrks uttryckligen av kommerskollegium, bostadsstyrelsen, Hyresgästernas Riksförbund, Näringslivets Byggnadsdelegation, TCO och Svenska Försäkringsbolags Riksförbund. Hovrätten för Nedre Norrland delar uppfattningen att sammanbindning av arbets­ anställning och rätt till viss bostad bör undvikas. D et synes dock inte helt kunna uteslutas att i enstaka fall bostadssökande i syfte att komma

i besittning av lägenhet tar viss anställning som han läm nar sedan han har blivit medlem i föreningen. Hovrätten ifrågasätter därför om m öj­ lighet till förverkande inte bör finnas i uppenbara fall av missbruk från bostadsrättshavarens sida. Handelskamrarna i Göteborg, Borås och Karlstad anser att det i speciella fall kan finnas legitim anledning till en sammankoppling av bostadsrätt med anställning i visst företag. Inte minst för företag belägna i glesbygder och något utanför större centra har det visat sig mycket svårt att få lämplig arbetskraft, om företagen inte själva m edverkar till att skaffa bostäder åt de anställda. F ör egen del delar jag kommitténs uppfattning att nyttjanderätten till lägenhet som har upplåtits med bostadsrätt inte bör kunna förver­ kas på den grund att anställning upphör. D et måste i regel bedömas som klart olämpligt att sammankoppla arbetsanställning och bostads­ rätt. Sådan sammankoppling har f. ö. hittills förekommit i mycket be­ gränsad omfattning. Om en arbetsgivare önskar disponera över ett eget lägenhetsbestånd för att fortlöpande kunna erbjuda bostäder åt arbets­ sökande synes det lämpligare att han utnyttjar de möjligheter som hyreslagstiftningen ger. Av hänsyn till bostadsrättshavarens behov av trygghet i besittningen till lägenheten bör enligt min mening inte heller det förhållandet att bostadsrättshavaren inte längre uppfyller stadgevillkor om medlemskap i viss sammanslutning automatiskt medföra nyttjanderättens förverkande. Jag vill erinra om att enligt 11 § bostads­ rättshavarens make efter övertagande av bostadsrätten skall kunna få rätt till inträde i föreningen även om han inte uppfyller sådan stadgebestämmelse. Med hänsyn till det nu anförda har i departementsförslaget inte tagits upp någon direkt motsvarighet till 47 § första stycket 6 bostadsrättslagen. Frågor om förverkande av sådan anledning som anges där får i stället prövas enligt de regler som i övrigt skall gälla när bostadsrättshavaren åsidosätter förpliktelse som inte grundas på lagen. I första stycket 7 föreskrivs i överensstämmelse med gällande lag (47 § första stycket 7) och kommitténs förslag att nyttjanderätten är förverkad, om bostadsrättshavaren åsidosätter förpliktelse som går u t­ över vad som föreskrivs i lagen och det måste anses vara av synnerlig vikt för föreningen att skyldigheten fullgörs. Sådan förpliktelse kan följa av stadgarna eller av särskilt avtal. U nder denna punkt är att hän­ föra bl. a. stadgevillkor för medlemskap. Innehåller stadgarna t. ex. före­ skrift om att medlem skall tillhöra viss sammanslutning, kan förverkan­ de sålunda ske, om det är av synnerlig vikt för föreningen att bostads­ rättshavaren tillhör sammanslutningen. Av nyss angivna skäl har emel­ lertid här tagits upp ett uttryckligt förbud mot förverkande på grund av att bostadsrättshavaren inte innehar viss anställning eller uppfyller liknande villkor. D ärem ot saknas motsvarighet till bestämmelsen i kom ­ mitténs förslag att villkor som innebär att det fortsatta nyttjandet av lägenheten görs beroende av att bostadsrättshavaren tillhör viss yrkes-

sammanslutning eller uppfyller annat liknande villkor inte får åberopas som grund för förverkande. F ör den händelse ett sådant villkor inte innebär skyldighet att inneha anställning i visst företag eller liknande synes något absolut förbud mot att åberopa villkoret knappast behövas. D et torde f. ö. endast i undantagsfall kunna göras gällande att det är av synnerlig vikt för föreningen att ett villkor av detta slag uppfylls. Som jag nyss påpekade innebär reglerna i 11 § om rätt för bostadsrättshavarens make att få inträde i föreningen att föreningen kan vara skyldig att godta maken som medlem även om han inte uppfyller i stadgarna föreskrivet villkor för medlemskap. I ett sådant fall kan det givetvis inte komma i fråga att förklara bostadsrätten förverkad på grund av att maken inte heller i fortsättningen uppfyller villkoret, oav­ sett vilken betydelse detta kan anses ha för föreningen.

M otion I motionen 1971:1214 anförs i denna del följande. I nuvarande lag om bostadsrättsföreningar gäller enligt 47 § punkt 6 att nyttj anderätten förverkas om medlemmen inte längre uppfyller stadgevillkor om medlemskap i viss sammanslutning. I nu föreliggande förslag till ny bostadsrättslag har inte tagits upp någon direkt motsva­ righet till 47 § punkt 6 bostadsrättslagen. Frågor om förverkande av sådan anledning som där anges får i stället prövas enligt de regler som i övrigt skall gälla när bostadsrättshavaren åsidosätter förpliktelse som inte grundas på lagen (33 § 1 st. punkt 7). Huruvida härm ed någon sak­ lig ändring beträffande exempelvis medlemskap i rikskooperativ organi­ sation har avsetts fram går inte av förslaget. F ör undvikande av rättsovisshet bör i detta avseende göras erforderliga kompletteringar i för­ slaget. Det m å här anmärkas att HSB i sin skrivelse till utskottet gjort lik­ nande framställning.

Lägenhetsförteckning m. m.

Departementschefen I specialmotiveringen till 47 §, i vilken paragraf föreskrivs skyldighet för styrelsen att föra medlems- och lägenhetsförteckning, anför depar­ tementschefen att anledning saknas att ställa upp krav på att lägenhetsförteckningcn skall om fatta lägenhet som hyres ut av föreningen. Departementschefen anför vidare i specialmotiveringen till 49 §, som innehåller bestämmelser om lägenhetsförteckning och som motsvarar 22 § kommittéförslaget, följande. Enligt gällande rätt skall så snart det kan ske genom styrelsens för­ sorg läggas upp en förteckning över samtliga lägenheter. I förteckning­

en skall i enlighet med den ekonomiska planen anges husets beteckning samt varje lägenhets nummer, belägenhet, rumsantal, övriga utrymmen och andelsvärde. N är bostadsrätt h ar upplåtits skall bostadsrättshavarens nam n ofördröjligen föras in i förteckningen. Samtidigt skall det antecknas vilken ekonomisk plan som ligger till grund för upplåtelsen samt när denna plan togs emot av länsstyrelsen. Övergår bostadsrätten till ny innehavare eller ändras annan uppgift i förteckningen skall detta antecknas. Dagen för anteckning skall anges. Kommitténs förslag stämmer i stort sett överens med gällande rätt. Förslaget innehåller en uttrycklig regel om att anmälan till föreningen att bostadsrätt har pantsatts skall antecknas i förteckningen. De ändrade regler om ekonomisk plan och upplåtelse av bostadsrätt som jag föreslår har gjort det nödvändigt att företa viss omarbetning av bestämmelserna om lägenhetsförteckning. I första stycket av para­ grafen anges vilka uppgifter som alltid skall tas in i förteckningen be­ träffande de olika lägenheterna. Avgörande för vad som skall föras in blir härvid innehållet i det avtal om upplåtelse av bostadsrätt som har träffats mellan parterna. N är det gäller frågan om vilka uppgifter som skall finnas i förteckningen stämmer förslaget i stort sett överens med gällande rätt. Eftersom grundavgiften för bostadsrätt inte längre skall fram gå av den ekonomiska planen föreskrivs att den alltid skall anges i lägenhetsförteckningen. Av andra stycket fram går att lägenhe­ terna skall föras in i förteckningen successivt allteftersom bindande avtal om upplåtelse av bostadsrätt kom m er till stånd. Innan upplåtelse har skett behöver lägenheten alltså inte ingå i förteckningen. I över­ ensstämmelse med kommittéförslaget föreskrivs vidare i tredje stycket att föreningen skall göra anteckning i förteckningen om att bostads­ rätt har pantsatts så snart föreningen h ar fått underrättelse om det. Ändras uppgift som har förts in i lägenhetsförteckningen skall detta ge­ nast anmärkas där. Enligt paragrafens sista stycke skall vid varje an­ teckning i förteckningen anges när denna skedde. Paragrafen innehåller inte någon föreskrift om att lägenhetsförteck­ ningen skall hållas tillgänglig för den som vill ta del av den. D etta överensstämmer m ed kommitténs förslag. M ed hänsyn till att förteck­ ningen skall innehålla vissa uppgifter som rö r enskild medlems ekono­ miska förhållanden bör någon sådan regel inte gälla. D et får dock anses följa av styrelsens allmänna plikt att tillhandahålla m edemmarna upp­ lysningar om föreningens angelägenheter att styrelsen på begäran av medlem skall upplysa exempelvis om de grundavgifter som gäller för övriga bostadsrätter. I specialmotiveringen till 50 §, som bygger på 23 § i kommittéförsla­ get, förklarar departementschefen att han inte ansett det påkallat att i lagen ta upp den av kommittén (i 23 § andra stycket) föreslagna regeln om rätt för bostadsrättshavaren att få skriftlig uppgift om be­

lopp som har erlagts i grundavgift eller upplåtelseavgift eller tillgodo­ förts lägenheten genom avsättning till fond. Om medlemmen har behov av sådana och andra liknande uppgifter från föreningen torde m an kun­ na utgå från att styrelsen även utan uttrycklig föreskrift i lagen till­ handahåller dem.

M otion I motionen 1971:1213 av herr Enlund m. fl. framhålls att när det gäller bestämmelserna om medlems- och lägenhetsförteckning har dessa fått en bättre utformning i kommittéförslaget än i propositionsförslaget. M otionären anser sålunda att i de fall där antalet direktuthyrda lä­ genheter är stort i förhållande till totala antalet lägenheter torde den av kommittén förordade fullständiga lägenhetsförteckningen vara nödvän­ dig om önskvärd överblick skall kunna erhållas. N är det gäller reglerna i 23 § andra stycket i kommittéförslaget, an­ ser m otionärerna att det — även om departementschefens motivering till att uteläm na dessa regler i propositionsförslaget i flertalet fall skulle vara hållbar — är en avgjord fördel om medlemmen genom att hän­ visa till en paragraf i bostadsrättslagen kan begära de önskade uppgif­ terna. Om han därem ot i en muntlig eller skriftlig framställning till styrelsen skall räkna upp vilka upplysningar han önskar, så förutsätter detta sakliga och terminologiska insikter hos medlemmen, vilka inte all­ tid är för handen. Av dessa skäl anser motionärerna att 50 § i lagför­ slaget bör omarbetas så att den överensstämmer med 23 § i kommitténs förslag.

Förbud mot upplåtelse av annan andelsrätt än bostadsrätt

Departementschefen I den allmänna motiveringen anför departementschefen följande. Upplåtelse av bostadslägenhet sker i regel i form av hyra eller bo­ stadsrätt. A ndra former kan emellertid också tänkas. Sålunda kan inne­ hav av andelsrätt i förening eller aktiebolag vara förenad m ed rä tt att för begränsad tid nyttja lägenhet. För att hindra kringgående av priskontrollen på hyresmarknaden in­ fördes år 1945 i kontrollagen förbud för annan förening än bostads­ rättsförening och för aktiebolag att utan tillstånd av hyresnämnd upplåta andelsrätt m ed vilken följde rätt att besitta eller hyra lägenhet. F ö r­ budet gällde bara p å hyresreglerade orter. I samband med bostadsrättskontrollens avskaffande togs förbudet mot andelsrättsupplåtelser in i förskottslagen. Bestämmelsen gjordes tillämplig för hela landet och möjligheten till dispens slopades. Samtidigt begränsades förbudet till att gälla upplåtelse av bostadslägenhet. Enligt kommitténs mening föreligger det inget verkligt behov på bo­

stadsmarknaden av att låta förening eller aktiebolag upplåta andel för­ enad med rätt till bostadslägenhet för begränsad tid. Kom m ittén före­ slår därför att nu gällande förbud bibehålls. Förslaget lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Ä nda sedan mitten av 1940-talet har statsmakterna intagit den prin­ cipiella ståndpunkten att upplåtelse av bostadslägenheter skall ske ge­ nom hyresavtal mellan fastighetsägare och hyresgäst eller i form av bostadsrätt. Härigenom h ar en önskvärd enhetlighet på bostadsmark­ naden uppnåtts. N ågot verkligt behov av andra upplåtelseformer torde inte heller föreligga. Enligt min mening bör därför förbudet för före­ ning eller aktiebolag att upplåta andelsrätt med vilken följer rätt att för begränsad tid besitta eller hyra bostadslägenhet bibehålls. Som kommittén har föreslagit bör äldre föreningar och aktiebolag dock få fortsätta sin verksamhet. Bestämmelserna härom bör utform as i över­ ensstämmelse med vad som skedde vid tillkomsten av förskottslagen. Kommittén har också övervägt frågan om behovet av särskilda regler för handelsbolags, närmast kommanditbolags, verksamhet i nu aktuella avseenden samt för överlåtelse av ideell andel i fastighet. Förhållandena har emellertid bedömts vara sådana att några regler av detta slag inte behövs. I fråga om handelsbolags verksamhet motiverar kommittén sitt ställ­ ningstagande bl. a. med att de upplåtelser som hittills har skett i denna form såvitt känt uteslutande avsett lokaler. Av Hyresgästernas Riksför­ bunds remissyttrande fram går emellertid att handelsbolagsformen har kommit till användning också vid upplåtelse av bostadslägenheter. D et­ ta synes ha skett i den formen att nyttj anderätten kopplats till innehavet av en andel i kommanditbolag. Enligt min mening kan de skäl som jag nyss har åberopat för ett bibehållande av den nuvarande förbudsbestämmelsen beträffande andelsupplåtelser av föreningar och aktiebolag i lika hög grad anföras till stöd för att ett motsvarande förbud införs i fråga om andel i handelsbolag. M ot denna bakgrund anser jag att det nuvarande förbudet bör utvidgas till att om fatta också sådana fall då andel i handelsbolag är sammankopplad med rätten att nyttja bostads­ lägenhet. Äldre handelsbolag bör dock få rätt att i viss utsträckning fortsätta sin verksamhet. Vad angår överlåtelse av ideell andel i fastighet ansluter jag mig till kommitténs bedömning att det f. n. inte föreligger något behov av sär­ skilda förbudsbestämmelser.

Motion I den fristående motionen 1971: 332 av fru G radin m. fl. anförs att det under senare tid förekom m it ett ökande antal fall av fastighets­ överlåtelser till kommanditbolag, som därefter erbjudit hyresgästerna att ”köpa” sina lägenheter genom att förvärva kommanditlotter som 3 Riksdagen 1971. 8 sami. Nr 9

förenats m ed rätten att disponera viss lägenhet mot deltagande i fastighetsomkostnaderna. Principiellt finns det från konsumentsynpunkt i och för sig inte mycket att invända emot att hyresgästerna blir delägare i hu­ set och befrias från beroendet av en privat hyresvärd. Från förvaltnings­ synpunkt kan det dock ifrågasättas, om det inte vore lämpligare att bilda bostadsrättsförening. Vad som enligt motionärerna ger anledning till oro är att hyresgäster av rädsla att förlora sina lägenheter kan förm ås att bli kommanditdel­ ägare i en fastighet som ägaren sålt till det av honom själv bildade kommanditbolaget för ett pris som är oskäligt högt och kanske inte tar hänsyn till fastighetens dåliga skick. I de fall där hyresgästerna vägrat teckna kommanditlotter har dessa ibland sålts till andra personer, som givetvis förväntar sig att så snart som möjligt få ta ifrågavarande lägenhet i besittning. D etta skapar givet­ vis en känsla av otrygghet hos den hyresgäst som bebor lägenheten. Som regel anmodas han att i fortsättningen erlägga hyra till kommanditdelägaren. De praktiska konsekvenserna därav har emellertid enligt motio­ närerna mildrats av att länshyresnämnden och rådhusrätten i uppsägningssituationer likställt detta senare hyresförhållande med en förhyr­ ning direkt från fastighetens ägare och givit hyresgästen ett däremot svarande besittningsskydd. P å samma sätt har m an bedömt den situa­ tionen att ett hyreshus övertagits av en bostadsrättsförening och bostads­ rätt upplåtits till annan än hyresgästen. M otionärerna anser att, om den praxis som nu börjat tillämpas kunde kodifieras genom en lagändring, detta skulle säkerligen verka återhållande på intresset att begagna sig av ovan beskrivna förfaranden, som måste betraktas som osunda och oförenliga med en socialt inriktad bostadspolitik.

Utmätning av bostadsrätt

K om m ittén Kommittén redovisar inledningsvis resultatet av en undersökning som kommittén har verkställt angående utmätning och exekutiv försäljning av bostadsrätter. Undersökningen avsåg åren 1963— 1966 och om fatta­ de 21 kronofogdedistrikt, däribland de tio största städerna, med om ­ kring 60 %> av landets samtliga bostadsrättslägenheter. Av totalt 346 utm ätningar skedde ungefär 1/3 för uttagande av skatter, böter eller andra på indrivning beroende medel, dvs. i allmänna mål, och omkring 2/3 i enskilda mål. Utmätningsfordringen hade i 15 fall uppkommit i samband m ed anskaffande av medel till grundavgift eller årsavgift för bostadsrätten. I 11 fall var bostadsrätten pantsatt. Av totalt 32 exeku­ tiva försäljningar ägde likaledes ungefär 1/3 rum i allmänna och 2/3 i enskilda mål. D et helt övervägande antalet försäljningar i enskilda mål

skedde på begäran av annan än bostadsrättsförening. I övrigt får u t­ skottet beträffande resultatet av undersökningen hänvisa till betänkan­ det (s. 187— 190 samt bilagorna 8 och 9). Kom m ittén fram håller att frågan om utmätningsfrihet för bostads­ rätt är svårlöst och inte kan avgöras med beaktande enbart av skäl som kan göras gällande från bostadsrättssynpunkt. Hänsyn måste tas också till omfattningen och utformningen av utmätningsfriheten i övrigt. I fråga om de skäl som från bostadsrättssynpunkt förtjänar särskilt beaktande är att m ärka att bostadsrättsinstitutet har ett mycket om­ fattande användningsområde. Fastän det övervägande antalet bostads­ rätter avser bostadslägenheter förekom m er det också att bostadsrätt upplåts för affärs- och kontorsändam ål eller för andra syften. F ö r nor­ m ala bostadslägenheter uppgår kapitalinsatserna num era till betydande belopp. En del av dessa belopp torde anskaffas medelst lån, fö r vilka bostadsrätterna ligger som säkerhet. Redan dessa förhållanden utesluter enligt kommitténs mening att en generell utmätningsfrihet för bostads­ rätter genomförs. Även om en absolut utmätningsfrihet inte kan komma i fråga, kan möjligen ett begränsat utmätningsskydd ges. E tt sådant skydd kan ut­ formas antingen på det sättet att skyddet begränsas till vissa bostads­ rätter eller så att bostadsrätter undantas från utmätning för fordringar av visst slag. Med hänsyn till att bostadsrätter ofta ligger som säkerhet för lån är det enligt kommitténs mening inte möjligt att från utmätning helt undanta något visst slag av bostadsrätter. Frågan är då om det är möjligt att t. ex. föreskriva förbud m ot utmätning av bostadsrätt för andra fordringar än sådana som har samband m ed anskaffandet av bostadsrätten eller nyttjandet av lägenheten. Begränsningen kan even­ tuellt modifieras på det sättet att skyddet skall gälla endast bostadsrätt avseende lägenhet som tjänar som stadigvarande bostad för gäldenären eller som behövs för hans förvärvsverksamhet. E n sådan utformning av utmätningsskyddet skulle emellertid bryta m ot den princip på vilken reglerna om utmätningsfrihet i utsökningslagen har byggts upp, näm ­ ligen att m an inte skall göra någon skillnad mellan olika fordringsan­ språk. Vidare erinras om att enligt 67 § utsökningslagen pant alltid kan utm ätas för pantfordringen. Dessa invändningar har sådan tyngd att kommittén inte anser sig kunna föreslå ens ett begränsat utmätnings­ skydd för bostadsrätt. M ed hänsyn till de socialt sett mycket allvarliga följderna av utm ät­ ning och exekutiv försäljning av bostadsrätt ifrågasätter kommittén avslutningsvis om inte bostadsrätt avseende lägenhet som tjänar till sta­ digvarande bostad åt gäldenären eller som behövs för hans förvärvsverk­ samhet kan helt undantas vid utmätning i allmänna mål. Kommittén anser emellertid att denna fråga bör prövas i samband med en översyn av de exekutionsrättsliga reglerna.

Remissyttrandena Skilda meningar gjorde sig under remissbehandlingen gällande be­ träffande frågan om utmätningsfrihet fö r bostadsrätt. Bostadsgaranti ansåg det rimligt att förbud mot utm ätning inte införs, eftersom det är angeläget att möjligheterna till pantsättning av bostadsrätt inte begrän­ sas. Enligt Svea hovrätt borde generell utmätningsfrihet inte kom m a i fråga. Visst skydd för gäldenär som stadigvarande bor i bostadslägen­ het borde emellertid övervägas. Skyddet skulle kunna ges den formen att gäldenären får möjlighet att m ot hyra bo kvar i lägenheten under be­ gränsad tid. Hyresgästernas Riksförbund och TCO fann det beklagligt att kommittén inte hade ansett sig kunna föreslå ens ett begränsat utmätningsskydd. A tt detta skulle strida mot hittills gällande principer för utmätningsfrihet i utsökningslagen borde inte utgöra något hinder m ot att fö r denna del av bostadssektorn skapa någon form av skydd för hemmen. Hyresnämnderna i M almöhus län samt Göteborgs och Bohus län förordade att det nuvarande förbudet m ot utmätning av nödig bostad utvidgas till att gälla alla allm änna mål. SABO och Stockholms Kooperativa Bostadsförening biträdde reservantens uppfattning att ett förbud mot utmätning bör avse både allm änna och enskilda mål. Lagberedningen lade i ett utförligt yttrande fram förslag till regler om visst skydd mot utmätning av bostadsrätt. Beredningen avvisade in­ ledningsvis tanken på att bostadsrätt tas undan från utmätning endast för det allmännas krav. Följden av en sådan bestämmelse skulle näm ­ ligen bli att det allm änna hänvisas till att ta i anspråk andra tillgångar medan enskilda fordringsägare kan få utmätning i bostadsrätt. A tt ford­ ran tillkommer det allm änna syntes inte i och för sig vara något bärande skäl att ge den sämre ställning än enskildas krav. Även om bostadsrät­ ter kan representera mycket stora ekonomiska värden ansåg bered­ ningen det inte uteslutet att bostadsrätt under vissa villkor av sociala skäl tas undan från utmätning. E tt utmätningsskydd borde begränsas till bostadslägenhet som tillhör och brukas av fysisk person eller som tillhör dödsbo och brukas av den dödes efterlevande familj. Lägenheten skall faktiskt tjäna gäldenären eller hans familj till bostad. Vidare borde krä­ vas att gäldenären inte genom sitt förvärv av bostadsrätten eller senare gjorda insatser åsidosatt tillbörlig hänsyn mot sina borgenärer. Inne­ börden härav är att successiva inbetalningar, som fram står som ett u t­ tryck för en normal strävan av gäldenären att ordna bostadsfrågan för sig och sin familj på lämpligt sätt, borde godtas och att förvärv eller insats som lojalt görs medan gäldenären är solvent inte heller kan an­ gripas, om gäldenären senare blivit insolvent. D ärem ot borde inte godtas att en insolvent gäldenär skyddar kapital genom att köpa en bostadsrätt eller göra en stor insats hos bostadsrättsföreningen. Slutligen borde som krav för utmätningsfrihet uppställas att bostaden inte får vara onödigt

dyr. U tan hinder av det utmätningsskydd som sålunda föreslås skall bostadsrätt som pantsatts kunna utmätas för panthavarens fordran (67 § 1 mom. utsökningslagen). D et borde enligt beredningen övervägas om utmätning av en värdefull bostadsrätt skall kunna ske med förbehåll att gäldenären får viss del av valutan för att skaffa annan bostad. D et kan dock befaras att en sådan regel skulle bli svår att tillämpa, bl. a. med hänsyn till det osannolika i att en annan och billigare bostadsrätt skulle stå till buds vid önskad tidpunkt. Det utmätningsskydd som föreslås för bostadsrätt bör gälla också för annan därm ed jämförlig rättighet m ed vilken är förenad nyttjanderätt till bostadslägenhet.

Departementschefen I den allmänna motiveringen (s. 88 ff.) anför departementschefen följande.

Enligt min mening kan starka sociala skäl anföras för utmätningsfrihet beträffande vissa slag av bostadsrätter. D etta gäller fram för allt i de fall lägenheten utgör bostad för gäldenären och hans familj. Bostadsrättshavaren h ar i sådana fall lika stort behov av skydd som en hyresgäst, och utmätning av bostadsrätten fram står oftast som en från bostadssocial synpunkt klart olämplig åtgärd. Hänsynen till bostadsrättshavarens behov av skydd för sin bostad måste i regel anses väga tyngre än intresset av att kunna utnyttja det ekonomiska värde som lig­ ger i bostadsrätten för att tillgodose bostadsrättshavarens borgenärer. M ot denna bakgrund anser jag att det nu bör införas vissa regler om utmätningsskydd för bostadsrätt. N är det gäller den närm are utformningen av reglerna kan jag i allt väsentligt ansluta mig till vad lagberedningen har föreslagit i sitt re­ missyttrande. F rån utmätning bör sålunda undantas bostadsrätt till lä­ genhet som tjänar gäldenärens eller hans familjs stadigvarande bostad. A tt utsträcka skyddet till andra bostadsrätter finner jag inte påkallat. E n principiell utmätningsfrihet för bostadsrätt av nu angivet slag kan otvivelaktigt innebära att egendom av betydande värde undandras bor­ genärerna. Av hänsyn till dem bör därför vissa inskränkningar göras i utmätningsfriheten. Sålunda bör bostadsrätt inte få undantas från utm ät­ ning om bostadsrättshavaren vid förvärvet av bostadsrätten har åsido­ satt tillbörlig hänsyn m ot sina borgenärer. Avsikten med en sådan regel är i första hand att hindra att utmätningsskyddet missbrukas genom att gäldenären förvärvar bostadsrätt för att undandra sina borgenärer ka­ pital. H ar gäldenären anskaffat lägenheten i avsikt att ordna bostads­ frågan för sig och sin familj, bör utmätning norm alt inte förekomma. Ytterligare bör som förutsättning för utmätningsfrihet gälla att det inte m ed hänsyn till gäldenärens behov och bostadsrättens värde fram står

som oskäligt att bostadsrätten undantas från utmätning. N ågra allmänna norm er för prövningen kan inte uppställas, utan denna får ske med beaktande av omständigheterna i det föreliggande fallet. I fråga om bostadsrättens värde torde dock de avgifter som tas u t i nyproducerade bostadsrättslägenheter ofta kunna tjäna som vägledning. Överstiger vär­ det inte vad som kan betecknas som norm alt för bostadsrätt till en lä­ genhet av den storlek och beskaffenhet som kan anses skälig med hän­ syn till gäldenärens behov, bör bostadsrätten i princip vara undantagen från utmätning. Som kommittén har fram hållit torde bostadsrättshavare inte säl­ lan pantsätta sin bostadsrätt, exempelvis i samband med upptagande av lån till grundavgiften. E tt principiellt förbud m ot utmätning av bostads­ rätt hindrar emellertid inte att pantsatt bostadsrätt utm äts fö r panthavarens fordran (67 § 1 mom. utsökningslagen). Upplåtelse av lägenhet kan ske i andra form er än hyra och bostads­ rätt. Sålunda kan innehav av andelsrätt i förening, som inte är bostads­ rättsförening, eller i aktiebolag vara förenad med rätt att nyttja lägen­ het. En nyttjanderätt som på detta sätt är oskiljaktigt förenad med en andelsrätt följer andelen, om denna utmäts. Samma sociala skäl som har åberopats för att undanta bostadsrätt från utmätning kan anföras till stöd för att andelsrätt m ed vilken följer rätt att besitta eller hyra bostadslägenhet inte skall få utmätas. Jag föreslår därför att bestämmel­ serna om utmätningsskydd för bostadsrätt görs tillämpliga även på så­ dan andelsrätt.

M otion I motionen 1971:1211 av herr Sjöholm framhålls att det självklart är riktigt att bostadsrätt som tillförsäkrar bostad åt gäldenären och hans familj undantas från utmätning. D ärem ot har enligt motionären såväl utredningen som departements­ chefen på ett anmärkningsvärt sätt förbigått ett annat problem, som sammanhänger med den f. n. föreliggande möjligheten att utm äta bo­ stadsrätt. D et h ar förekom m it fall — starkt uppmärksammade i mass­ media — där utm ätt bostadsrätt har exekutivt försålts till köpeskilling som mångdubbelt överstigit det rimliga och från rättssamhällets syn­ punkt acceptabla. Personer med väl utvecklat ekonomiskt sinne och m indre fram trädande moraliska betänkligheter har skaffat dels en bo­ stadsrätt och dels en skuld till någon närstående. Skulden h ar lämnats obetald och kompanjonen har sökt betalningsföreläggande. D å betalning alltjäm t uteblivit h ar verkställighet begärts hos utmätningsmannen, och bostadsrätten har anvisats som lämpligt objekt för utmätning. Förfaran­ det h ar sedan fortskridit fram till exekutiv försäljning, och då hyres­ regleringslagen icke ägt tillämpning vid försäljningen h ar utom ordent­ ligt höga priser kunnat uppnås. D etta har varit — och är — en smart

metod att fullt formellt lagligt kunna utvinna stora förtjänster p å den rådande bostadsbristen. D et måste vara samhällets skyldighet att söka stävja en dylik verksamhet. M otionären fram håller vidare att den lösning, som propositionen förordar, är från lagtekniska synpunkter mindre tillfredsställande. D et torde enligt motionärens mening i praktiken ofta m öta betydande svå­ righeter att avgöra om en viss lägenhet, som omfattas av bostadsrätt, tjänar som ”stadigvarande bostad” för gäldenären, och det torde vara snarast ogörligt att — som lagtexten i regeringsförslaget förutsätter — låta den rättsverkan som i och för sig skulle följa därav bli beroende av en allsidig och genomträngande bedömning av huruvida ”gäldenären vid förvärv av bostadsrätten åsidosatt tillbörlig hänsyn m ot sina borge­ närer eller om det med hänsyn till gäldenärens behov och bostadsrät­ tens värde fram står som oskäligt att bostadsrätten undantages från u t­ mätning”. Denna lagtext är i själva verket, anser motionären, en god och avskräckande illustration till en osed som förefaller vara i tilltagan­ de — den nämligen att lagstiftaren överlåter en del av de svårigheter som yppar sig under hanteringen av lagmaterialet till dem som i prakti­ ken har att tillämpa vad som stadgats. D etta kan vålla oöverstigliga besvärligheter i praxis och medverkar dessutom till en rättsolikhet som är en av rättssamhällets värsta fiender. Redan av detta skäl bör proposi­ tionens förslag till ändring i utsökningslagen icke av riksdagen antagas. M otionären anför avslutningsvis att det när det gäller frågan om i vad mån det bör vara möjligt att utm äta bostadsrätt två intressen finns att tillgodose. Rätten till ”stadigvarande” bostad bör tryggas — och därom synes ingen oenighet råda. Vidare bör den osunda spekulationen i exe­ kutiv försäljning av bostadsrätt i vinningssyfte för gäldenären-rättsinnehavaren m otarbetas och om möjligt förhindras. Den enda metod som kan tillämpas, om båda dessa intressen samtidigt skall kunna tillfreds­ ställas, är enligt motionärens uppfattning, att kategoriskt undantaga bo­ stadsrätt som objekt för utmätning. Säkert kan det förekomma fall, där utmätning kan te sig som önskvärd och borde ha varit möjlig att verk­ ställa, m en sällsynta undantagsfall kan inte få bli bestämmande över en lagutformning av generell räckvidd. E tt allm änt utmätningsförbud är vad som bäst motsvarar såväl samhälleliga som enskilda intressen och bör därför införas, hävdar motionären.

Ikraftträdande av lagstiftningen

Motion I m otionen 1971:1214 anförs att de omfattande förändringar i det rent praktiska arbetet inom exempelvis de rikskooperativa organisatio­ nerna som en ny lagstiftning utform ad i enlighet m ed förslaget innebär

erfordrar bl. a. beslut beträffande stadgar m. m. i olika parlamentariskt utsedda organisationsled. Det synes erforderligt med en något längre tid för nödvändiga arbetsomställningar. E n ny lag bör enligt motionären således träda i kraft först 1 juli 1972.

Liknande synpunkter har anförts i skrivelserna från Riksbyggen och HSB.

Utskottets yttrande

Strävandena att genom samverkan i föreningar tillgodose behovet av bostäder går i Sverige långt tillbaka i tiden. Redan på 1870-talet bilda­ des bostadsföreningar med syfte att bereda bostäder åt sina m edlem­ mar. E fter första världskriget ökade antalet registrerade bostadsför­ eningar kraftigt. För att trygga föreningsmedlemmarnas rätt till sina bo­ städer och bereda allmänheten skydd mot osunda bostadsföretag till­ kom som en speciallag till den allm änna föreningslagen lagen den 25 april 1930 (nr 115) om bostadsrättsföreningar. Som ett led i priskontrol­ len på bostadsmarknaden under andra världskriget tillkom lagen (1942: 430) om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m. (kontrollagen). Lagen, som närm ast utgjorde ett komplement till hyres­ regleringslagen, innehöll bestämmelser om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt samt förbud m ot upplåtelse av vissa andelsrätter. Å r 1945 kompletterades lagen med särskilda regler om förskott på avgift för bostadsrätt. Kontrollagen hade tidsbegränsad giltighet men kom att förlängas successivt fram till utgången av år 1968. Samtidigt som kontrollagen upphörde att gälla, trädde lagen (1968: 702) om för­ skott vid upplåtelse av bostadsrätt m. m. (förskottslagen) i kraft. Genom denna lag har bostadsrättsföreningarna getts fortsatt möjlighet att ta upp förskott p å avgifter för upplåtelse av bostadsrätt. D et nu framlagda förslaget till bostadsrättslag avser främ st att er­ sätta 1930 års lag om bostadsrättsföreningar samt 1968 års förskotts­ lag. Syftet med den nya lagstiftningen är att förhindra uppkomsten av ekonomiskt osunda bostadsföretag, att tillförsäkra bostadsrättshavarna god insyn i föreningarnas angelägenheter och att skapa garantier för att bostadsrättshavamas besittning av lägenheterna tryggas. D en nya lagstiftningen skall vidare möjliggöra en rationell bostadskooperativ verksamhet med en hög nyproduktion av lägenheter. Föreningarna har därför fått stor frihet att själva ordna sin verksamhet på ändamålsenligt sätt. Vad beträffar propositionens huvudsakliga innehåll hänvisar utskot­ tet till den kortfattade redogörelse som intagits i det föregående (s. 1). I

det följande behandlar utskottet de delar av förslaget som berörts i mo­ tioner samt vissa frågor som aktualiserats vid utskottets handläggning av ärendet bl. a. i anledning av skrivelser från HSB och Svenska riksbyggen.

Frågor som har samband med bostadsrättsföreningarnas kooperativa

karaktär. N yttjanderätt till hus eller del av hus utan begränsning till ti­ den får enligt propositionsförslaget upplåtas endast av bostadsrättsför­ ening. Ekonomisk förening med ändam ål att i föreningens hus upplåta lägenheter åt medlemmarna utan begränsning till tiden kan enligt 40 § registreras som bostadsrättsförening. Även om sådan förening har till ändam ål att upplåta lägenheter m ed bostadsrätt är det enligt såväl gäl­ lande lag som propositionsförslaget inget som hindrar att föreningar hyr u t vissa lägenheter. Inte heller föreligger något hinder m ot att bo­ stadsrätt upplåts åt juridisk person eller att en medlem förvärvar flera bostadsrätter. I motionen 1971: 1212 av herr Engström m. fl. yrkas att 40 § kom­ pletteras med bestämmelser att endast kooperativt företag skall äga rätt att bilda bostadsrättsförening, att privat juridisk person inte skall få för­ värva bostadsrätt samt att fysisk person endast skall kunna förvärva en bostadsrätt. Vidare bör enligt m otionärerna i samma paragraf intas bestämmelser om att bostadsrättslägenhet i princip inte får hyras u t som hyreslägenhet. U tskottet erinrar om att de kritiska synpunkter som under senare år fram förts mot nu gällande bostadsrättslagstiftning bl. a. har sin grund i vissa s. k. byggmästarföreningars verksamhet. I några fall h ar anm ärk­ ningsvärt höga markkostnader godtagits, och föreningarna har fått bära byggnadskostnader, som antingen gett utrymme för stora vinster för byggnadsföretagarna eller inte stått i rimlig proportion till fastigheternas standard. Exempel finns vidare på att projekt igångsatts utan att m an vetat hur företagen skulle finansieras. Dessutom har föreningarna och de blivande bostadsrättshavarna inte fått några garantier för att före­ ningarnas hus skulle bli färdigställda. Erinras bör också om att förskott p å grundavgifter upptagits utan att säkerhet ställts. De blivande bo­ stadsrättshavarna har också utsatts för risker och även åsamkats förlus­ ter p å grund av konstruktionsfel, bristande kontroll under byggnadsti­ den samt godtagande av husen vid besiktningarna trots att de haft fel och brister. Den ovan beskrivna verksamheten har möjliggjorts genom att de blivande bostadsrättshavarna knutits till föreningarna genom förhandsavtal och i anslutning därtill betalat förskott på blivande grundavgifter. De har därem ot inte antagits till medlemmar i föreningen förrän i sam­ band med att bostadsrätt upplåtits, vilket i regel skett först sedan husen h ar färdigställts och slutfinansieringen ordnats. Detta h ar inneburit att

det kan ha dröjt avsevärd tid, ibland flera år, innan de som nyttjat lä­ genheterna i huset kunnat överta föreningen och få inflytande på dess verksamhet. M ed hänsyn till att bostadsrättshavarna på ett tidigt sta­ dium binder betydande kapital i föreningen måste detta system anses i hög grad otillfredsställande. De i propositionen föreslagna reglerna ger helt andra möjligheter än tidigare att förhindra uppkomsten av osunda bostadsföretag. Sålunda avskaffas rätten att träffa förhandsavtal om upplåtelse av bostadsrätt till bostadslägenhet. Den blivande bostadsrättshavaren skall antas till medlem i föreningen och få bostadsrätt redan när han binder sig för lägenhet i föreningens hus. F ö r att inte den insyn i föreningens ange­ lägenheter som den föreslagna ändringen är avsedd att tillförsäkra bostadsrättshavam a skall kunna undandras dem genom bestämmelser i stadgarna om att ledamot av styrelsen skall tillsättas på annat sätt än genom val på föreningsstämma föreskrivs i 56 § att i regel minst två av styrelsens ledam öter skall väljas på föreningsstämma. Härigenom garan­ teras bostadsrättshavarna representation i föreningens styrelse under produktionsskedet. Med hänsyn till att bostadsrättshavarna sålunda re­ dan från den tidpunkt då de binder sig för lägenhet i föreningens hus får möjlighet att påverka föreningens verksamhet torde i fortsättningen missförhållanden av ovan redovisat slag kunna undvikas. N ågot behov av att inskränka rätten att bilda bostadsrättsförening på det sätt motio­ närerna föreslagit finner utskottet därför inte föreligga. Yrkandet om att endast kooperativt företag skall få bilda bostadsrättsförening bör därför avslås. U nder remissbehandlingen av bostadsrättskommitténs betänkande väckte några remissinstanser förslag om inskränkningar i rätten att fö r­ värva bostadsrätt och att upplåta lägenhet m ed hyresrätt av i stort sett samma innehåll som motionsyrkandena. Såsom fram går av den föregå­ ende redogörelsen (s. 10) har förslagen emellertid avvisats av departe­ mentschefen. U tskottet vill i sammanhanget understryka vikten av att bostadsrättsföreningarna bereds möjlighet att i största möjliga utsträck­ ning själva bestämma om rådet för sin verksamhet. Bostadsrättsförening­ arnas frihet i detta hänseende bör begränsas genom lagregler endast när särskilt behov därav synes föreligga. M otionsyrkandena bör därför be­ dömas m ot bakgrund härav. Såsom m otionärerna fram hållit är det givetvis angeläget att lägenhe­ terna i en bostadsrättsförenings hus i största möjliga utsträckning upp­ låts med bostadsrätt och nyttjas av bostadsrättshavarna. Om så inte sker, t. ex. p å grund av att bostadsrättshavarna i större utsträckning upplåter lägenheterna i andra hand, kan detta medföra risk för att för­ eningen förlorar sin kooperativa karaktär. N är det gäller frågan om in­ förande av förbud mot att upplåta bostadsrätt till juridisk person, vilken ju självfallet måste inhysa fysisk person i lägenheten, bör emellertid be­

aktas att myndigheter och företag kan ha ett legitimt behov av att fö r­ värva bostadsrättslägenheter för att kunna tillhandahålla bostäder åt sina anställda. A tt så är fallet synes också m otionärerna vara inför­ stådda m ed eftersom de inskränkt yrkandet om förbud m ot upplåtelse till juridisk person till att avse endast privat sådan. Privata företag torde emellertid ha m otsvarande behov som kom m unala och statliga myndigheter att förvärva bostadsrättslägenheter fö r upplåtelse åt an­ ställda. Någon anledning att i detta hänseende göra någon åtskillnad mellan myndigheter och privata företag anser utskottet inte finnas. Y r­ kandet i denna del bör därför avslås. N är det gäller frågan om att inskränka möjligheten att upplåta flera bostadsrättslägenheter åt en fysisk person har utskottet stor förståelse för motionärernas syfte att förhindra spekulation m ed bostadsrättslä­ genheter. D et kan emellertid anföras exempel på att en bostadsrättshavare kan ha behov av att inneha och nyttja flera bostadsrättslägen­ heter. Sålunda kan bostadsrättshavaren ha sitt arbete delvis förlagt till annan ort än hemorten, och han kan för att få en lämplig bostad på arbetsorten bli tvingad att skaffa sig en bostadsrättslägenhet. Vidare förekommer det num era att även fritidsbostäder upplåts med bo­ stadsrätt. A tt i lag dra upp gränser för tillåtlig upplåtelse av flera lä­ genheter till en fysisk person torde vara svårt. U tskottet delar därför departementschefens mening att någon reglering i detta hänseende inte bör komma till stånd. D et må för övrigt erinras om att en förening, som anser att skäl finns för att bostadsrättssökande skall kunna förvärva en­ dast en bostadsrätt i föreningen, kan inta bestämmelser härom i för­ eningens stadgar. Y rkandena om inskränkning i rätten att förvärva mer än en bostadsrätt bör sålunda avslås. Vad slutligen angår möjligheterna för föreningar att upplåta lägen­ het m ed hyresrätt har departementschefen i motiveringen fram hållit att det ofta är ändamålsenligt att lokaler samt bostäder åt föreningens an­ ställda upplåts med hyresrätt. Båda dessa fall av uthyrning h ar också m otionärerna accepterat. D ärem ot h ar de inte kunnat godta departe­ mentschefens påpekande att förening, som på grund av situationen på bostadsmarknaden inte kan finna spekulanter till samtliga lägenheter, kan tvingas tills vidare hyra ut dessa för att undvika eller minska fö r­ lust till följd av uteblivna avgiftsintäkter. Enligt m otionärerna torde lä­ genheternas bristande attraktivitet bero på att insatserna är för höga. Eftersom bostadsrättslagen enligt motionärernas mening inte bör inne­ hålla lagtext som legaliserar höga hyror och insatser, bör förbud infö­ ras att upplåta lägenhet m ed hyresrätt i andra fall än de av dem god­ tagna. U tskottet vill gentemot detta fram hålla att svårigheterna att finna spekulanter till lägenheterna ingalunda behöver bero på att insatserna är för höga. D en bristande efterfrågan kan i stället vara orsakad t. ex. av att hyresmarknaden är relativt balanserad och att till följd av låga in­

satser årsavgifterna inte är nämnvärt lägre än hyrorna i likvärdiga hy­ reslägenheter. Om föreningarna i sådana fall inte skulle ha möjlighet att hyra u t lägenheter skulle detta kunna få orimliga konsekvenser för de medlemmar som redan förvärvat bostadsrätt i föreningen, exempel­ vis skulle en kraftig ökning av årsavgifterna kunna bli nödvändig. M ot bakgrund härav kan utskottet inte heller i denna del tillstyrka motionen.

Ekonomisk plan m. m. I propositionsförslaget görs ingen ändring i nu gällande bestämmelse, att bostadsrättsförening inte får upplåta bo­ stadsrätt, innan ekonomisk plan har upprättats av föreningens styrelse och efter en formell prövning godkänts av länsstyrelsen. Ej heller görs några ändringar i reglerna om att planen före ingivandet till länsstyrel­ sen skall h a granskats av två sakkunniga personer och av dem i sär­ skilt intyg angivits vila på tillförlitliga grunder samt att, om det — sedan planen upprättats — inträffar förhållanden som är av väsentlig betydelse för bedöm andet av föreningens verksamhet, ytterligare bostadsrättsupplåtelser inte får ske förrän ny ekonomisk plan h ar upp­ rättats. Beträffande de två sakkunniga intygsgivarna görs dock den ändringen att kravet på auktorisation, som tidigare endast gällt den ene av intygsgivarna, nu vidgas till att avse båda. Vidare föreskrivs i lagför­ slaget uttryckligen att intygsgivare skall vara ojävig. Den ekonomiska planen skall enligt gällande rätt avse föreningens samtliga hus och innehålla alla de upplysningar som är av betydelse för bedöm andet av föreningens verksamhet. Vidare skall uppgift läm ­ nas om bostadsrättshavarnas ekonomiska förpliktelser och lägenheter­ nas andelsvärden. Uppgifterna i planen kan grundas p å kalkyler. Bostadsrättskommitténs förslag i denna del innebar ingen annan ändring i de nuvarande reglerna än att beteckningen andelsvärde utbytts mot den m er rättvisande beteckningen jämförelsetal. I propositionen anges att den ekonomiska planen kan ges ett mera översiktligt innehåll än tidigare, och i 3 § i lagförslaget har endast upp­ ställts kravet att planen skall innehålla de upplysningar som är av be­ tydelse fö r bedöm andet av föreningens verksamhet. N ärm are före­ skrifter, om vilka minimiuppgifter planen skall uppta, avses enligt för­ slaget (75 §) komma att meddelas i administrativ ordning. I motionen 1971: 1215 av herr Turesson och fröken Ljungberg fram ­ hålls bl. a. a tt den ekonomiska planens uppgifter varit värdefulla för bedömning av föreningens ekonomiska förutsättningar. A tt utveck­ lingen går m ot ett byggande av allt större enheter gör enligt m otionä­ rernas mening inte angelägenheten av en utförlig teknisk-ekonomisk re­ dovisning av byggnadsobjekten mindre. De anser även att en uttunning av planen kan försvåra en bedömning av om oskäliga avgiftshöjningar kan h a förekommit. M ed hänsyn härtill yrkar de att reglerna om den ekonomiska planens innehåll skall utformas i enlighet med bostadsrätts-

kommitténs förslag. Gällande regler om ekonomisk plan bygger på de förhållanden som rådde vid lagens ikraftträdande, nämligen att föreningarna i huvudsak förvärvade bebyggda fastigheter eller också lät bygga enstaka fastig­ heter. N um era uppför det övervägande antalet föreningar själva sina hus samtidigt som utvecklingen gått mot allt större byggnadsprojekt om­ fattande flera hus och m ed färdigställande av dessa etappvis under en relativt lång tidsperiod. D etta h ar medfört att de tekniska och ekono­ miska frågorna blivit alltmer komplicerade, vilket i sin tur fått till följd att den enskilde bostadssökanden nu har begränsade möjligheter att göra en reell bedömning av företagets soliditet på grundval av uppgifterna i en ekonomisk plan. Utskottet anser det därför vara av synnerlig vikt att den ekonomiska planen får en sakkunnig granskning. Genom den i propositionen föreslagna ordningen att båda granskningsmännen skall vara auktoriserade och att prövningen av granskningsmännen skall ske centralt av Kungl. M ajit eller den myndighet som Kungl. M ajit för­ ordnar skapas enligt utskottets mening garanti för att den ekonomiska planen kommer att vila på tillförlitliga grunder. Departementschefen har som lämplig prövningsinstans föreslagit bostadsstyrelsen. Utskottet delar departementschefens uppfattning och tillstyrker förslaget. Därest det även i fortsättningen skulle föreligga skyldighet för för­ eningens styrelse att upprätta en lika detaljerad ekonomisk plan som ti­ digare skulle detta på grund av den ovan redovisade utvecklingen i många fall kunna leda till att en ny ekonomisk plan behöver upprättas under den senare delen av produktionsskedet, vilket kom m er att med­ föra ökade kostnader för föreningen. I vissa fall skulle svårigheterna att på planeringsstadiet upprätta en detaljerad ekonomisk plan för fö r­ eningens hela verksamhet kunna motverka ett av syftena med lagen, nämligen att möjliggöra en rationell bostadskooperativ verksamhet med en hög nyproduktion av lägenheter. Planen bör därför enligt utskottets mening inte göras mer om fattande än att den utgör ett tillräckligt un­ derlag för intygsgivarnas bedömning av föreningens ekonomiska stabili­ tet. Utskottet delar den av departementschefen i motiveringen anförda meningen att planen för att uppfylla detta krav bör innehålla uppgifter om totala antalet hus och lägenheter, anskaffningskostnader för dessa sam t hur företaget skall finansieras. Planen bör också innehålla uppgift om sammanlagda beloppet av de avgifter som skall tas ut av bostadsrättshavaren och om fördelningen av avgifterna p å de olika bostads­ rätterna, t. ex. genom angivande av avgift per m 2 lägenhetsyta. Den an­ givna begränsningen i planens innehåll synes enligt utskottet inte inne­ bära någon nackdel fö r den bostadssökande. I likhet m ed departements­ chefen anser utskottet nämligen att det för den bostadssökande är till­ räckligt att han får tillgång till detaljerade uppgifter rörande viss lägen­ het, när det blir aktuellt för honom att binda sig vid lägenheten. I 6 §

föreskrivs också att i upplåtelsehandlingen skall anges det belopp var­ m ed grundavgift och årsavgift samt eventuell upplåtelseavgift skall utgå. Utskottet delar således departementschefens uppfattning att den ekono­ miska planen kan göras m er översiktlig än tidigare samt att de n är­ m are föreskrifterna om dess innehåll bör utfärdas i administrativ ord­ ning. På nu anförda skäl avstyrker utskottet m otionen 1971: 1215. I detta sammanhang vill utskottet beröra även en annan fråga. E n­ ligt 7 § i propositionsförslaget är upplåtelse av bostadsrätt i vissa fall ogiltig, och i vissa andra särskilt angivna fall äger bostadsrättshavaren efter uppsägning frånträda bostadsrätten. H ar lägenheten då redan tillträtts av honom skall hyresavtal anses ingånget, om bostadsrättshavaren begär att få bo kvar i lägenheten. Enas parterna inte om hyresvillkoren fastställes dessa av hyresnämnden. I avvaktan härpå skall hyra betalas enligt vad föreningen bestämt i fråga om årsavgift. Riksbyggen h ar i sin skrivelse framhållit att tolkningen av vad som skall avses med årsavgift är något tveksam. Den formella årsavgiften in­ kluderar nämligen inte rän ta på i fastigheten nedlagt kapital. Den hyra som skall erläggas bör enligt Riksbyggen emellertid inkludera förutom de avgifter som belöper på lägenheten även skälig ränta på det kapital som återbetalats till den frånträdande. D en rådande tveksamheten be­ träffande hyran skulle enligt Riksbyggen kunna undanröjas genom ett förtydligande uttalande av utskottet i enlighet med vad Riksbyggen an­ fört. Riksbyggens hemställan härom har biträtts av HSB. I och för sig synes organisationernas påpekanden, att en rätt beräk­ nad hyra även bör inkludera ränta på återbetalat kapital, vara riktiga. Av motiveringen till 7 § fram går emellertid att avsikten med bestäm­ melsen varit att hyra — i avvaktan på hyresnämndens fastställande av hyresvillkoren — skall betalas med vad bostadsrättshavaren haft att er­ lägga i årsavgift och att i hyran således inte skall ingå ränta på återbe­ talat kapital. U tskottet anser för sin del att det är ett enkelt och smidigt förfarande att låta gällande årsavgift utgöra hyra för tiden fram till hyresnämndens avgörande. D en noggrannare beräkningen av skälig hyra får göras av hyresnämnden som — vilket bör observeras — har att fastställa hyresvillkoren fö r tiden från det hyresavtal skall anses in­ gånget. N är hyran fastställts får självfallet en avräkning ske för vad som erlagts för den förflutna delen av hyrestiden.

Ersättning vid överlåtelse av bostadsrätt. Bostadsrättshavare är sedan den 1 januari 1969 i princip oförhindrad att vid överlåtelse av bostads­ rätt ta ut det pris han önskar. D et förekommer emellertid att föreningar­ na i sina stadgar har särskilda bestämmelser om hu r överlåtelseersätt­ ningen skall beräknas. I denna ordning görs i propositionen ingen änd­ ring. D etta innebär att den som betalat högre överlåtelseersättning än

stadgarna medger kan vägras medlemskap i föreningen, under förut­ sättning att i stadgarna ställts upp som villkor för medlemskap att nor­ m erna för beräkning av överlåtelseersättning inte får ha åsidosatts. I 11 § görs dock det undantaget att den som förvärvat bostadsrätt vid exekutiv försäljning eller vid offentlig auktion inte får vägras medlem­ skap på ovan angiven grund. Offentlig auktion kan enligt lagen före­ komma i tre fall, nämligen dels när dödsbo ej inom viss tid visat att bostadsrätt övergått till någon, som ej kan vägras inträde i föreningen (10 §), dels n är den till vilken bostadsrätt övergått genom vissa i lagen särskilt angivna fång inte kan antas till medlem i föreningen och denne efter anmaning ej visat att bostadsrätten förvärvats av någon som ej får vägras inträde i föreningen (14 §), dels när nyttjanderätten till bostadsrättslägenhet är förverkad och föreningen uppsagt bostadsrättshavaren till avflyttning (33 §). I m otionen 1971: 1212 av herr Engström m. fl. framhålls att bostads­ rättslagen bör vara ”en anvisning för att pressa ned hyror och insatser och ett medel för en socialt inriktad bostadspolitik”. Enligt m otionä­ rerna grundläggs rätten att utnyttja bostadsrättslägenhet som handels­ vara genom bestämmelserna om offentlig auktion. M otionärerna yrkar därför dels att bestämmelserna om försäljning av bostadsrätt på offent­ lig auktion slopas och ersätts med regler om att bostadsrätten i angivna fall skall överföras på föreningen, som därvid skall erlägga ersättning för bostadsrättens faktiska värde, dels att lagstadgat förbud m ot för­ säljning av bostadsrätt till överpris åter införs. Slopandet av den offentliga kontrollen av överlåtelsevärdena på bo­ stadsrätter h ar otvivelaktigt m edfört att bostadsrättshavare i vissa fall kunnat ta ut priser som inte obetydligt överstiger vad som var tillåtet enligt kontrollagen. I regel har det då varit fråga om centralt belägna, attraktiva lägenheter i storstadsområdena, fram för allt i Stockholm. Såsom fram går av den föregående redogörelsen (s. 23) har inom HSB och Riksbyggen, vilka tillsammans svarar för omkring två tredjedelar av bostadsrättslägenhetem a, skett en fortlöpande uppföljning av de belopp som betalats vid överlåtelser av bostadsrätter. Av organisationer­ nas statistik fram går emellertid inte att överlåtelsepriserna på bostads­ rätter i föreningar inom dessa organisationer i någon mer betydande omfattning kommit att överstiga av organisationerna rekommenderade överlåtelsepriser. Inte heller har inom HSB och Riksbyggen efter kontrollagens upphörande skett någon näm nvärd ökning av det totala antalet överlåtelser, vilket tyder på att det inte i någon större omfattning kan ha förekommit spekulationer i bostadsrätter. Även om statistiken kan vara behäftad med fel torde den dock i stort sett rätt spegla pris­ utvecklingen. Utskottet delar med hänsyn till det anförda departements­ chefens uppfattning att det inte nu finns anledning att återinföra den offentliga kontrollen av bostadsrättsöverlåtelser. U tskottet anser inte

heller att det finns någon anledning att ändra på reglerna om för­ säljning av bostadsrätter på offentlig auktion. D et bör dessutom fram ­ hållas att ett återinförande av en prisreglering p å bostadsrätter skulle — m ed hänsyn till att m arknaden i mer än två år varit fri — vara förenat med åtskilliga problem. U tskottet vill dock understryka vad departementschefen anfört om att utvecklingen också i fortsättningen bör följas med uppm ärksam het och att, om någon m er m arkant höjning av prisläget inträffar, frågan bör tas upp till förnyat övervägande. Motionen 1971: 1212 avstyrks såvitt nu är i fråga.

Höjning av avgifterna för bostadsrätt. Enligt 23 § i förslaget till ny bostadsrättslag medges bostadsrättshavare rätt att efter uppsägning frånträda bostadsrätten, om beslut fattats om väsentlig ökning av av­ gifterna fö r denna och om det inte av särskild anledning fram står som obilligt m ot föreningen eller dess medlemmar att bostadsrätten frånträds. I motiveringen anför departementschefen att anledningen till att föreningen tvingas höja avgifterna kan variera men att det inte är sällan som avgiftshöjningarna orsakas av förhållanden som kan sägas stå utanför föreningens kontroll. Som exempel på sådana förhållanden näm ­ ner departementschefen förändringar av penningvärde, ränteläge eller gällande författningar samt förändringar på lånemarknaden. D eparte­ mentschefen fram håller vidare att, om avgiftshöjningen beror p å hän­ delse av nu angivet slag, det oftast fram står som obilligt m ot föreningen och dess övriga medlemmar att bostadsrättshavare skall få läm na för­ eningen. I m otionen 1971: 1214 av herrar Lindkvist och Nordberg framhålls att sistnämnda uttalande torde leda till onödiga tolkningstvister. M otio­ närerna hemställer därför — såsom deras yrkande måste förstås — att utskottet skall uttala att det vid de av departementschefen näm nda för­ hållandena i regel måste anses obilligt att bostadsrätten frånträds. Riksbyggen och HSB h ar i sina skrivelser till utskottet fram fört liknande önskemål. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det i regel måste anses obilligt m ot föreningen och dess medlemmar att bostadsrätt frånträds när avgiftshöjningarna beror på omständigheter som står utanför för­ eningens kontroll. Det kan likväl inte uteslutas att det kan finnas fall där omständigheterna är sådana att det inte kan anses obilligt att bostadsrättshavaren får läm na föreningen. Utskottet vill dock betona att det endast kan vara fråga om undantagsfall. Genom vad utskottet sålunda anfört får motionen, såvitt nu är i fråga, anses besvarad.

Medlemskap. I propositionen görs ingen ändring i nu gällande be­ stämmelse att bostadsrätt får utövas bara av medlem i föreningen. F ör

den som förvärvar en bostadsrätt är det därför av synnerlig vikt att han inte av styrelsen, som har att pröva hans ansökan om medlemskap, vägras inträde i föreningen. F ö r att bereda förvärvare av bostadsrätt ett rimligt skydd i näm nda hänseende föreslås i 11 § en bestämmelse att sådan förvärvare inte får vägras inträde i föreningen om han uppfyller de villkor för medlemskap som föreskrivs i stadgarna och föreningen skäligen kan nöjas med honom som bostadsrättshavare. Departem ents­ chefen anför i motiveringen till stadgandet att i sistnämnda uttryck lig­ ger i första hand att den tillträdande bostadsrättshavaren skall vara i stånd att fullgöra sina ekonomiska förpliktelser gentemot föreningen. Hänsyn bör emellertid enligt departementschefens mening också kunna tas till förvärvarens personliga kvalifikationer som utövare av bostads­ rätten. I anledning av vad departementschefen sålunda anfört vill utskottet uttala följande. U tskottet har självfallet ingen invändning m ot att sty­ relsen ges rätt att pröva om den tillträdande bostadsrättshavaren kan fullgöra sina ekonomiska förpliktelser. Möjligheten att ta hänsyn även till personliga kvalifikationer finner utskottet dock mindre självklar. D et m å anm ärkas att Svea hovrätt vid remissbehandlingen av bostadsrättskommitténs betänkande ifrågasatte om prövning skulle få ske be­ träffande förvärvarens personliga egenskaper. Även utskottet känner tveksamhet beträffande lämpligheten av en sådan prövning. Visserligen får, såsom departementschefen framhållit, medlemskap vägras endast om objektivt godtagbara skäl härför föreligger. Möjligheten för sty­ relsen att ta hänsyn till personliga egenskaper kan emellertid innebära att det arbete, som kommunerna lägger ned p å social rehabilitering av svåranpassade personer, kan komma att motverkas. Å andra sidan bör avseende fästas vid att bedömning av personliga kvalifikationer kan företas vid överlåtelse av hyresrätt (jfr 34— 36 §§ hyreslagen). Någon anledning att gå längre än vad som gäller för överlåtelse av hyresrätt finns inte. Utskottet anser sig därför inte nu böra inta annan stånd­ punkt till frågan än departementschefen gjort. Utskottet vill dock un­ derstryka att de som har att tillämpa bestämmelsen bör utnyttja möj­ ligheten att vägra medlemskap på grund av bristande personliga kvali­ fikationer med stor varsamhet.

Upplåtelse av bostadsrättslägenhet i andra hand. Enligt 30 § första stycket förslaget till ny bostadsrättslag får bostadsrättshavare ej utan styrelsens samtycke i andra hand upplåta lägenheten till annan medlem utom i fall som avses i andra stycket. I sistnämnda stycke föreskrivs att bostadsrättshavare, som under viss tid ej är i tillfälle att använda sin bostadslägenhet, får upplåta lägenheten i andra hand om hyres­ nämnden läm nar tillstånd till upplåtelsen. De föreslagna reglerna över-

4 Riksdagen 1971. 8 sami. N r 9

ensstämmer m ed vad som gäller beträffande hyra (39 och 40 §§ hyreslagen). U tskottet vill i anledning av framställningar från HSB:s och Riks­ byggens sida om klargörande tolkning av andra stycket i 30 § uttala att hyresnämnds tillstånd till andrahandsupplåtelse självfallet erfordras endast i de fall där föreningens styrelse vägrat tillstånd till upplåtelsen.

Förverkande av nyttjanderätt till bostadsrättslägenhet. Enligt 47 § första stycket punkt 6 i gällande bostadsrättslag är nyttj anderätten för­ verkad bl. a. om stadgarna föreskriver att medlem skall tillhöra viss sammanslutning och bostadsrättshavaren inte längre uppfyller villkoret. D etta innebär att, om en bostadsrättshavare läm nar en sammanslut­ ning, som han enligt stadgarna är skyldig att tillhöra, nyttjanderätten till lägenheten automatiskt är förverkad. Någon motsvarighet till denna bestämmelse återfinns inte i proposi­ tionsförslagets 33 §, vilken paragraf innehåller reglerna om förverkande. I stället får frågan om förverkande på grund av att bostadsrättshavare ej längre uppfyller krav i stadgarna på medlemskap i viss samman­ slutning prövas enligt reglerna i 33 § första stycket punkt 7, vilka i överensstämmelse med gällande lag föreskriver att nyttjanderätten är förverkad om bostadsrättshavaren åsidosätter förpliktelse som går u t­ över vad som föreskrivs i lagen och det måste anses vara av synnerlig vikt för föreningen att skyldigheten fullgörs. Lagändringen m edför så­ ledes att förverkande av nyttjanderätten till bostadsrättslägenhet på grund av att föreskrivet medlemskap i viss sammanslutning upphört i fortsättningen kan komma i fråga endast om föreningen kan visa att det är av synnerlig vikt för föreningen att bostadsrättshavaren tillhör sammanslutningen. I motionen 1971:1214 framhålls att av motiveringen till förslaget till ny bostadsrättslag inte fram går huruvida någon saklig ändring beträf­ fande exempelvis påföljden av ett upphört medlemskap i rikskooperativ organisation varit avsedd. F ö r undvikande av rättsovisshet bör därför lagförslaget enligt motionärernas mening kompletteras m ed bestämmel­ ser motsvarande de i 47 § första stycket punkt 6 i gällande lag. Enligt utskottets mening innebär lagändringen en önskvärd förstärk­ ning av bostadsrättshavares trygghet i besittningen till lägenheten. A tt såsom m otionärerna föreslagit återinföra ett automatiskt förverkande av nyttjanderätten i förevarande fall finner utskottet därför inte böra kom m a i fråga. Även vissa form ella skäl talar häremot. Enligt 11 § i lagförslaget skall bostadsrättshavares make efter övertagande av bostads­ rätten kunna få rätt till inträde i föreningen även om han inte uppfyl­ ler stadgebestämmelse om skyldighet att tillhöra viss sammanslutning under förutsättning att det inte skäligen kan fordras att han uppfyller villkoret. Om make således kan bli medlem i föreningen utan att upp­

fylla stadgevillkoret, kan givetvis inte förhållandet, att han inte heller i fortsättningen uppfyller villkoret, utgöra grund för förverkande av bo­ stadsrätten. I vilken utsträckning det kan vara av synnerlig vikt för föreningen att bostadsrättshavare fullgör skyldighet att tillhöra rikskooperativ or­ ganisation fram går inte av motiveringen till 33 §. Vad motionärerna syftat på torde fram för allt vara HSB-föreningarnas stadgevillkor. De av HSB bildade bostadsrättsföreningarna h ar i stadgarna intagna be­ stämmelser om att den lokala HSB-föreningen samt ledam öterna och suppleanterna i dess styrelse skall vara medlemmar i bostadsrättsför­ eningen. Inträde i bostadsrättsföreningen kan i övrigt erhållas endast av person som övertagit bostadsrätt i föreningens hus och som dessförinnan antagits till medlem i HSB-föreningen. Som villkor för medlemskap i HSB-föreningen gäller i sin tu r att medlem även skall vara medlem i sådan till Hyresgästernas riksförbund ansluten hyresgästförening som kan finnas på orten och som antagit detta riksförbunds normalstadgar. Utskottet anser att vid bedömning av frågan om synnerlig vikt före­ ligger avseende måste fästas vid om det, liksom när det gäller makes rätt till inträde i förening, skäligen kan fordras att bostadsrättshavaren uppfyller stadgevillkoret. I motiveringen till 11 §, som reglerai makes rätt, anför departementschefen att en föreskrift om att tillhöra viss sammanslutning i allmänhet torde kunna iakttagas utan olägenhet. U nder sådana omständigheter kan också fordras att förvärvaren upp­ fyller villkoret. Enligt departementschefen är situationen därem ot en annan om ett fullgörande av villkoret skulle medföra t. ex. en betydande ekonomisk belastning. N är det gäller HSB-föreningarna synes villkoret att tillhöra lokalförening och hyresgästförening inte innebära någon olägenhet för bostadsrättshavaren. M ed hänsyn härtill och till HSB:s uppbyggnad och verksamhet får det anses att det fö r dessa bostads­ rättsföreningar är av synnerlig vikt att bostadsrättshavaren fullgör ifrå­ gavarande stadgevillkor. I realiteten innebär således lagändringen i detta fall ingen ändring i det nuvarande förhållandet att underlåtenhet att uppfylla stadgevillkoret m edför nyttjanderättens förverkande. Den enda ändringen är att detta inte sker automatiskt utan får avgöras från fall till fall. P å grund av det anförda avstyrker utskottet m otionen 1971: 1214 jämväl i denna del.

Lägenhetsförteckning m. m. Gällande rätt föreskriver att styrelsen så snart det kan ske skall lägga upp en förteckning över föreningens sam t­ liga lägenheter. Denna skyldighet har i 47 § propositionsförslaget in­ skränkts så att i lägenhetsförteckningen endast behöver upptas de lägen­ heter som är upplåtna m ed bostadsrätt. E n annan nyhet i propositionen är att den nuvarande skyldigheten för föreningen att utfärda bostads-

rättsbevis har ersatts med en rätt fö r bostadsrättshavaren att p å begä­ ran få utdrag u r lägenhetsförteckningen (50 §). I m otionen 1971:1213 av herr E nlund m. fl. framhålls att det särskilt i de fall där antalet direktuthyrda lägenheter är stort i förhållande till totala antalet lägenheter torde vara nödvändigt att fullständig lägenhets­ förteckningen förs för att önskvärd överblick skall kunna erhållas. M o­ tionärerna yrkar därför att reglerna i 47 § kompletteras så, att i para­ grafen föreskrivs att lägenhetsförteckningen skall om fatta samtliga lägen­ heter. I motionen erinras vidare om att bostadsrättskommitténs förslag att bostadsrättshavare, utöver rätt att få utdrag u r lägenhetsförteck­ ningen, även skulle h a rätt att erhålla skriftlig uppgift om dels belopp som erlagts i grundavgift, upplåtelseavgift eller förskott på grundavgift, dels belopp som tillgodoförts lägenheten genom avsättning till fond, dels summan av jämförelsetalen fö r alla upplåtna bostadsrätter. Enligt m otionärerna skulle det vara till fördel för medlemmen om han, när han behöver näm nda uppgifter, skulle kunna få dessa genom att bara hänvisa till en paragraf i bostadsrättslagen. Av detta skäl yrkas att 50 § i lagförslaget omarbetas i överensstämmelse m ed kommitténs förslag. Vad först angår frågan om vad lägenhetsförteckningen skall om fatta anm ärker utskottet att det i motsats till vad som gäller för medlemsförteckning ej finns någon föreskrift i lagen om att lägenhetsförteck­ ningen skall hållas tillgänglig för den som vill ta del av den. Endast bostadsrättshavare h ar rä tt att på begäran få utdrag u r sistnämnda för­ teckning och då endast beträffande lägenhet som han innehar med bostadsrätt. Med hänsyn härtill delar utskottet departementschefens me­ ning att anledning saknas att i lagen ställa upp krav på att lägenhets­ förteckningen skall om fatta lägenhet som hyres ut av föreningen. Själv­ fallet måste styrelsen för sin egen och för revisorernas verksamhet på något sätt förteckna hyreslägenheterna samt föra uppgifter om hyres­ gäster och hyror m. m. H ur detta skall ske bör överlåtas åt förening­ arna att själva besluta om. Motionsyrkandet bör följaktligen avslås. Beträffande därefter yrkandet om rätt för bostadsrättshavare att av styrelsen erhålla ytterligare uppgifter i enlighet m ed kommittéförslaget bör det fram hållas att grundavgiften fö r bostadsrätt enligt 49 § i lag­ förslaget skall vara angiven i lägenhetsförteckningen. Uppgift därom kan således erhållas genom ett utdrag u r förteckningen. N är det gäller övriga i kommitéförslaget redovisade uppgifter torde det obestridligen vara av värde för bostadsrättshavaren att kunna erhålla dessa. Såsom departementschefen fram hållit får dock anses följa av styrelsens all­ männa plikt att tillhandahålla medlemmarna upplysningar om förening­ ens angelägenheter att styrelsen på begäran av medlem skall upplysa exempelvis om de grundavgifter som gäller för övriga bostadsrätter. Enligt utskottets mening torde man därför kunna utgå från att styrel­ sen även utan uttrycklig föreskrift i lagen läm nar önskade uppgifter. Motionen 1971: 1213 bör således även i denna del avslås.

Förbud mot upplåtelse av andelsrätt. F ör att hindra kringgående av priskontrollen på hyresmarknaden infördes år 1945 i kontrollagen för­ bud för annan förening än bostadsrättsförening och fö r aktiebolag att utan tillstånd av hyresnämnd upplåta andelsrätt m ed vilken följde rätt att besitta eller hyra lägenhet. Förbudet gällde bara på hyresreglerade orter. I samband m ed bostadsrättskontrollens avskaffande togs förbu­ det m ot andelsrättsupplåtelser in i förskottslagen. Bestämmelsen gjor­ des tillämplig fö r hela landet, och möjligheten till dispen slopades. Sam­ tidigt begränsades förbudet till att gälla upplåtelse av bostadslägenhet. Bestämmelsen har nu införts i förslaget till ny bostadsrättslag (79 §). Samtidigt har förbudet utvidgats till att om fatta också sådana fall då andel i handelsbolag (kommanditbolag) är sammankopplad med rätten att nyttja bostadslägenhet. Enligt punkt 15 i övergångsbestämmelserna h ar dock äldre bostadsföreningar, aktiebolag och handelsbolag rätt att i viss utsträckning fortsätta sin verksamhet. I motionen 1971: 332 av fru Gradin m. fl., vilken m otion väckts före propositionens avlämnande, påpekas att det under senare tid förekom ­ m it fall av fastighetsöverlåtelser till kommanditbolag, som låtit hyres­ gäster förvärva kom m anditlotter m ed vilka förenats rätten att dispo­ nera viss lägenhet. Enligt m otionärerna b är detta i vissa fall fört med sig att hyresgäster av rädsla att förlora sina lägenheter förvärvat kom ­ manditlotter i fastigheter som ägarna sålt till av dem bildade kom m an­ ditbolag för oskäligt höga priser. D et har vidare hänt att hyresgäst, som ej blivit delägare i kommanditbolaget, anmodats erlägga hyra till inne­ havare av kom m anditlott m ed vilken följt besittningsrätt till lägenheten. Hyresgästen har enligt m otionärerna härigenom blivit andrahandshyresgäst till kommanditlottsinnehavaren. M otionärerna yrkar därför att riksdagen skall begära sådan lagändring att besittningsskyddet för hyres­ gästerna inte försämras i de fall där äganderätten till en fastighet över­ förs till kommanditbolag. I rättspraxis h ar fastslagits att, när ett hyreshus övertas av en bostads­ rättsförening, hyresgästen alltjäm t står i hyresförhållande till fastig­ hetsägaren, som nu är bostadsrättsföreningen, och ej till den som fått bostadsrätt till lägenheten upplåten åt sig. På motsvarande sätt har de fall bedömts d är äganderätten till fastighet övergått till kom m andit­ bolag. Hyresvärd h a r kommanditbolaget ansetts vara och inte den som förvärvat kom m anditlott med vilken följt besittning till viss lägenhet. Hyresgästen behåller således besittningsskyddet i full utsträckning. N å­ gon lagändring fö r att trygga hyresgästernas besittningsskydd är därför inte nödvändig. Av andra skäl har emellertid, såsom fram går av vad ovan anförts, upplåtelse av bostadslägenhet ansetts böra få ske endast genom hyresavtal mellan fastighetsägare och hyresgäst eller i form av bostadsrätt. G enom det i förslaget till ny bostadsrättslag intagna för­

budet för handelsbolag, av vilken bolagsform kommanditbolag är en underart, att upplåta andelsrätt med vilken följer rätt att besitta eller hyra bostadslägenhet, får motionärernas önskemål om en lagändring således anses ha blivit tillgodosett. Motionen 1971: 332 bör följaktligen inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utmätning. Bortsett från vissa bestämmelser i fråga om utmätning fö r böter och vitén saknas i gällande rätt regler om undantag från eller förbud m ot utmätning av bostadsrätt. D ärem ot skall enligt 65 § utsökningslagen (UL) från utm ätning undantas hyresrätt till lägenhet som tjänar gäldenären till stadigvarande bostad eller behövs fö r hans för­ värvsverksamhet . I propositionen föreslås att 65 § UL kompletteras med en bestämmel­ se (punkt 6) att även bostadsrätt till lägenhet, som tjänar gäldenären och hans familj till stadigvarande bostad, undantas från utmätning. Utmätningsfrihet skall dock inte föreligga, om gäldenären vid förvärv av bostadsrätten har åsidosatt tillbörlig hänsyn mot sina borgenärer och inte heller om det med hänsyn till gäldenärens behov och bostadsrättens värde fram står som oskäligt att bostadsrätten undantas från utmätning. D et bör observeras att bostadsrätt till lokal fö r annat ändam ål än bo­ stad inte undantas från utmätning. Vidare må anmärkas att på grund av stadgande i 67 § 1 mom. U L pantsatt bostadsrätt kan utmätas för panthavares fordran. I motionen 1971: 1211 av herr Sjöholm yrkas att i 65 § punkt 6 UL införs ett allmänt förbud m ot utmätning av bostadsrätt. Även enligt motionärens förslag skall dock pantsatt bostadsrätt kunna utmätas för panthavares fordran. Som skäl för sitt yrkande anför motionären dels a tt osunda spekulationer i exekutiv försäljning av bostadsrätt i vinnings­ syfte för gäldenären-rättsinnehavaren bör förhindras, dels att proposi­ tionsförslaget från lagtekniska synpunkter är mindre tillfredsställande, därigenom att undantagen från utmätningsskyddet utform ats så, att det i praktiken torde m öta oöverstigliga svårigheter att avgöra när undan­ tagen är tillämpliga. Detta förhållande kan i sin tur leda till rättsolikhet. U nder senare tid har uppmärksammats flera upprörande fall av u t­ m ätning av bostadsrätt för obetydliga skulder. Starka sociala skäl kan enligt utskottets mening anföras för att undanta bostadsrätt till lägen­ het, som utgör bostad för gäldenären och hans familj, från utmätning. U tskottet hälsar därför med tillfredsställelse att departementschefen nu funnit tiden mogen att föreslå utmätningsfrihet när det gäller bostads­ rätt till lägenhet, som tjänar som stadigvarande bostad åt gäldenären och hans familj. A tt såsom motionären föreslagit införa ett allmänt förbud mot utmätning av bostadsrätt anser utskottet emellertid inte möj­ ligt. I varje fall saknas anledning att undanta bostadsrätter till lokaler

från utmätning. D et av motionären först anförda skälet fö r ett allmänt förbud, nämligen att spekulationer i exekutiv försäljning bör förhind­ ras, har mist sin tyngd sedan den offentliga kontrollen av överlåtelse­ värdena upphörde. Visserligen kan, såsom ovan anförts, föreningarna i sina stadgar inta bestämmelser om högsta överlåtelsevärden, och sådana bestämmelser kan kringgås genom exekutiv auktion. A ntalet sådana fall torde dock vara så få att avseende inte behöver fästas därvid. Utskottet hyser därem ot viss förståelse för motionärens uppfattning att svårig­ heter kan uppstå vid tillämpningen av de i lagförslaget angivna undan­ tagen från utmätningsskyddet. Även antalet sådana fall torde dock bli litet. Utskottet anser därför inte att de av motionären påtalade svårig­ heterna kan bli av den omfattningen att lagstiftaren skall behöva godta att en insolvent gäldenär skyddar kapital genom att köpa en bostadsrätt eller göra en stor insats hos bostadsrättsföreningen. U tskottet delar ock­ så departementschefens uppfattning att som krav fö r utmätningsfrihet måste uppställas att bostaden inte får vara onödigt dyr eftersom annars egendom av betydande värde skulle kunna undandras borgenärerna. Utskottet avstyrker på anförda skäl m otionen 1971: 1211. I punkt 15 i övergångsbestämmelserna till förslaget till ny bostads­ rättslag föreskrivs att bestämmelsen i 79 § om förbud m ot upplåtelse av andelsrätt ej utgör hinder för förening, som ej är bostadsrättsför­ ening, aktiebolag eller handelsbolag, som före lagens ikraftträdande haft rätt att upplåta andelsrätt med vilken följer rätt att nyttja lägenhet, att även i fortsättningen upplåta andelsrätt avseende lägenhet i huset. Om sådan andelsrätt utm äts följer nyttjanderätten till lägenheten an­ delen. Departementschefen fram håller att samma sociala skäl som har åberopats för att undanta bostadsrätt från utmätning kan anföras till stöd för att andelsrätt med vilken följer rätt att besitta bostadslägenhet inte skall få utmätas. Enligt departementschefen bör därför bestämmel­ serna om utmätningsskydd för bostadsrätt göras tillämpliga även på så­ dan andelsrätt. M ed hänsyn till att verksamheten, såsom ovan anmärks, bedrivs med stöd av övergångsbestämmelser har regeln om utmätnings­ frihet för dessa andelsrätter utformats som en övergångsbestämmelse till den föreslagna ändringen i utsökningslagen. Enligt förslaget om fattar utmätningsfriheten emellertid endast andelsrätt i förening, som ej är bostadsrättsförening, och aktiebolag. N ågon anledning att undanta an­ del i handelsbolag från utmätningsskyddet anser utskottet inte finnas. Utskottet föreslår därför att övergångsbestämmelsen kompletteras så, att vad som där stadgas äger motsvarande tillämpning i fråga om han­ delsbolag.

Lagförslagen i övrigt. Utskottet har, i vad lagförslagen inte behand­ lats ovan eller rör ikraftträdandet, inte funnit anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Ikraftträdande. De i propositionen framlagda lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 19 7 2 .1 motionen 1971: 1214 yrkas att ikraft­ trädandet av lagstiftningen uppskjuts till den 1 juli 1972. HSB och Riksbyggen, vilka representerar en övervägande del av antalet bostads­ rättsföreningar, har hos utskottet gjort liknande framställningar. Som skäl för en framflyttning h ar åberopats att den nya bostadsrättslagen fö r med sig att föreningarnas stadgar måste omarbetas, vilket är tids­ krävande. F ör Riksbyggens del skall stadgeändringar ske på årsstämma, och de till Riksbyggen knutna bostadsrättsföreningarna håller sina års­ stäm m or under första kvartalet. Vidare måste organisationerna utbilda föreningsfunktionärer och styrelsemedlemmar i alla till dem knutna bo­ stadsrättsföreningar. Beträffande de bostadsrättsföreningar, som bildas efter dagen för ikraftträdandet, måste stadgarna utformas i enlighet m ed den nya la­ gens bestämmelser. F ö r att så skall kunna ske fordras otvivelaktigt b e­ tydande förarbeten. N är det gäller befintliga bostadsrättsföreningar skall enligt övergångsbestämmelserna föreskrift i stadgarna som strider mot den nya lagen sättas ur kraft om inte annat följer av särskild övergångs­ bestämmelse. I och för sig är det således inte nödvändigt att stadgarna ändras till dess lagen träder i kraft. D ärem ot torde, såsom Riksbyggen framhållit, praktiska svårigheter kunna bli följden av att bestämmelser i stadgarna inte överensstämmer med lagens regler. N ågra olägenheter synes en senareläggning av lagens ikraftträdande inte behöva medföra. M ed hänsyn till det anförda anser sig utskottet böra tillmötesgå de fram ­ förda önskemålen. U tskottet tillstyrker därför att riksdagen med bifall till motionen 1971: 1214, såvitt nu är i fråga, för sin del beslutar att i propositionen behandlade lagförslag måtte träda i kraft den 1 juli 1972.

U tsk ottets hemställan

M ed hänvisning till det anförda hemställer utskottet A. att riksdagen med avslag på motionen 1971: 1215 antager 3 § i det vid propositionen 1971: 12 fogade förslaget till bostadsrätts­ lag; B. att riksdagen med avslag på motionen 1971: 1212, såvitt avser försäljning av bostadsrättslägenhet på offentlig auktion och in­ förande av offentlig kontroll av överlåtelse av bostadsrätt, dels antager 10, 12 och 37 §§ i förslaget till bostadsrättslag, dels bifaller propositionens förslag att offentlig kontroll inte skall införas; C. att riksdagen med avslag på motionen 1971:1214, såvitt avser förverkande av nyttjanderätt till bostadsrättslägenhet, antager 33 § första stycket i förslaget till bostadsrättslag;

D. att riksdagen med avslag på motionen 1971: 1212, såvitt avser rätt att bilda bostadsrättsförening, antager 40 § i förslaget till bostadsrättslag; E. att riksdagen med avslag på motionen 1971: 1212, såvitt avser rätt för fysisk person att förvärva flera bostadsrätter, bifaller propositionen i denna del; F. att riksdagen med avslag på motionen 1971: 1212, såvitt avser rätt för bostadsrättsförening att dels upplåta bostadsrätt åt juri­ disk person, dels upplåta lägenhet med hyresrätt, bifaller propo­ sitionen i denna del; G. att riksdagen med avslag på motionen 1971: 1213, såvitt avser innehållet i lägenhetsförteckning, antager 47 § i förslaget till bo­ stadsrättslag; H. att riksdagen med avslag på motionen 1971:1213, såvitt avser rätt för bostadsrättshavare att av styrelsen erhålla vissa uppgif­ ter, antager 50 § i förslaget till bostadsrättslag; I. att riksdagen antager förslaget till bostadsrättslag i vad förslaget ej omfattas av utskottets hemställan under A— D och G— H samt i vad förslaget ej heller avser ikraftträdandebestämmelsen; J. att riksdagen med avslag på motionen 1971:1211 antager 65 § punkt 6 i förslaget till lag om ändring i utsökningslagen; K. att riksdagen — med förklaring att övergångsbestämmelsen till förslaget till lag om ändring i utsökningslagen inte kunnat oför­ ändrad godtagas — för sin del antager bestämmelsen med i härvid fogad bilaga som utskottets förslag betecknade lydelse; L. att riksdagen antager förslagen till 1. lag om ändring i rättegångsbalken, 2. lag om ändring i utsökningslagen i de delar som ej omfattas av hemställan under J och K, 3. lag om ändring i lagen om ekonomiska föreningar, 4. lag om ändring i lagen om arrendenäm nder och hyresnämnder, 5. lag om ändring i lagen om införande av nya jordabalken och 6. lag om ändring i civilförsvarslagen, i vad förslagen ej avser ikraftträdandebestämmelserna; M. att riksdagen — med förklaring att ikraftträdandebestämmel­ serna till lagförslagen inte kunnat oförändrade godtagas — med bifall till motionen 1971: 1214, såvitt nu är i fråga, för sin del antager bestämmelser m ed i härvid fogad bilaga som utskottets förslag betecknade lydelser; samt N. att motionerna 1. 1971: 332 och 2. 1971: 1214

i vad de ej kan anses besvarade genom vad utskottet ovan an­ fört och hemställt icke föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 30 mars 1971

P å lagutskottets vägnar: D A N IEL W IKLUND

Vid detta ärendes behandling har närvarit: herrar W iklund i Stockholm (fp), Svedberg (s), Sundelin (s), Svan­ ström (c), fröken Anderson i Lerum (s), herrar Hammarberg (s), Sjö­ holm (fp), fru Lundblad (s), herrar Winberg (m)*, Andersson i Söder­ tälje (s), Israelsson (vpk), fru Olsson i Helsingborg (c), herrar Carlsham re (m)**, Söderström (m), fru Nilsson i Sunne (s) och herr Olsson i Sundsvall (c).

* Ej närvarande vid behandlingen av de frågor som upptagits under A—F i ut­ skottets hemställan. ** Endast närvarande vid behandlingen av de frågor som upptagits under A—F i utskottets hemställan.

Reservationer

Vid A . i utskottets hemställan 1) beträffande frågan om innehållet i ekonomisk plan av herrar Sjö­ holm (fp), Carlshamre (m) och Söderström (m), vilka ansett dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 45 med orden ”Därest det” och slutar på s. 46 med orden ”motionen 1971: 1215” bort ha följande lydelse. Även om den ekonomiska planen undergår en sakkunnig granskning torde det dock för den blivande bostadsrättshavaren vara av värde att planen innehåller en utförlig teknisk-ekonomisk redovisning av byggnadsobjekten. En uttunning av innehållet i planen kan vidare försvåra en bedömning av om oskäliga avgiftshöjningar kan ha förekommit. Att pla­ nen är relativt detaljerad kan givetvis stundom medföra att dess uppgifter blir inaktuella och att ny plan därför behöver upprättas. Kostnaderna för upprättande av en ny plan kan dock — särskilt vid en jämförelse med de värden varmed en bostadsrättsförening arbetar — inte bli så höga att de utgör bärande skäl fö r en uttunning av innehållet i den eko­ nomiska planen. Vidare är att m ärka att enligt lagförslaget styrelsen skall hålla planen tillgänglig för envar som önskar ta del av den. Denna bestämmelse torde bli av större praktisk betydelse, om planen innehåller utförliga uppgifter. Inte minst kan detta antas komma att gälla för den som överväger att förvärva bostadsrätt från tidigare innehavare och där­ för vill skaffa sig ingående kännedom om föreningens verksamhet.

Utskottet anser på grund av det anförda att de nuvarande bestäm­ melserna om vad den ekonomiska planen skall innehålla i huvudsak bör överföras till propositionsförslaget. U tskottet delar dock departe­ mentschefens uppfattning att det inte bör föreligga skyldighet för bo­ stadsrättsförening att ange särskilda andelsvärden eller jämförelsetal för de olika bostadsrätterna. Utskottet förordar m ed hänsyn till det anförda att — i anledning av motionen 1971: 1215 — 3 § andra stycket i förslaget till bostadsrättslag utform as på följande sätt. Planen skall avse föreningens samtliga hus och innehålla de upplys­ ningar som är av betydelse för bedöm andet av föreningens verksamhet. I planen skall även för varje bostadsrätt lämnas uppgift om de ekono­ miska förpliktelser som kan komma att åligga bostadsrättshavaren. dels att utskottet under A. bort hemställa 1. att riksdagen — m ed förklaring att propositionen inte kunnat oförändrad bifallas — i anledning av motionen 1971:1215 för sin del antager följande såsom utskottets förslag betecknade ly­ delse av 3 § i förslaget till bostadsrättslag.

Kungl. M aj:ts förslag Utskottets förslag

3 § Innan bostadsrätt------------ av länsstyrelsen. Planen skall innehålla de upp­ Planen skall avse föreningens lysningar som är av betydelse för samtliga hus och innehålla de upp­ bedömandet av föreningens verk­ lysningar som är av betydelse för samhet. bedömandet av föreningens verk­ samhet. I planen skall även för varje bostadsrätt lämnas uppgift om de ekonomiska förpliktelser som kan kom m a att åligga bo­ stadsrättshavaren. Inträffar se d an -------------------- och godkänts.

2. att motionen 1971: 1215, i vad den inte om fattas av utskottets hemställan under 1, inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Vid B. i utskottets hemställan 2) beträffande frågor om förbud m ot försäljning av bostadsrätt på offentlig auktion och om återinförande av offentlig kontroll av över­ låtelse av bostadsrätt av herrar Sjöholm (fp) och Israelsson (vpk), vil­ ka ansett dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 47 med

orden ”Slopandet av” och slutar p å s. 48 med orden ”är i fråga” bort h a följande lydelse. ”Slopandet av den offentliga kontrollen av överlåtelsevärdena på bo­ stadsrätter har otvivelaktigt m edfört att bostadsrättshavare i många fall kunnat ta u t priser, som mångdubbelt överstiger vad som var tillåtet enligt kontrollagen. Särskilt m arkant är detta i Storstockholmsområdet, där bostadsrättslägenheter varje dag köps och utbjuds till försäljning till priser som mångdubbelt överstiger bostadsrätternas värde. Överlå­ telse av bostadsrätter till kraftiga överpriser — ofta rena ockerpriser — sker såväl i storstadsområdenas centrala delar som i förorterna. De av bl. a. HSB uppräknade överlåtelsevärdena har inte visat sig vara någon effektiv spärr för att hålla priserna på bostadsrätter nere ens i ett renodlat kooperativt bostadsrättsföretag. Nyligen lämnade upp­ gifter visar att de av HSB rekommenderade överlåtelsevärdena över­ skreds under 1970 i hela landet vid var sjätte överlåtelse av HSB-lägenhet. I Storstockholm, där handeln med bostadsrätter är mest utbredd, såldes 1970 var fjärde lägenhet till högre värden än de HSB rekom­ menderat. Även vid försäljning av bostadsrättslägenheter p å offentlig auktion h ar ockerpriser, som mångdubbelt överstiger bostadsrätternas värde, be­ talats. U tskottet anser den i motionen uppställda målsättningen att ”bo­ stadsrättslagen bör vara en anvisning för att pressa ned hyror och in­ satser och ett medel för en alltigenom socialt inriktad bostadspolitik” vara helt riktig. Rätten att utnyttja bostadsrättslägenhet såsom handels­ vara, vilken rätt grundläggs i lagförslagets 10 §, bör därför avskaffas. Enligt utskottets mening måste de enskilda vinstintressena trängas tillbaka på bostadsrättsmarknaden. M arkant är att mäklare, fastighets­ bolag och andra liknande privata juridiska personer m edverkar vid köp och försäljning av bostadsrättslägenheter till kraftiga överpriser. Olägenheten av att privata juridiska personer av ovan nämnt slag kan förvärva bostadsrätter skulle m ärkbart minska genom ett återinföran­ de av den offentliga kontrollen av övelåtelsevärdena. D et är vidare att m ärka att handeln m ed bostadsrättslägenheter snabbt driver upp fas­ tighetsvärdena, främ st i storstadsregionerna, vilket på lång sikt för med sig en höjning av hela hyresnivån. Utskottet anser att såväl slopandet av den offentliga kontrollen vid överlåtelse av bostadsrätter som rätten att försälja bostadsrättslägenhet på offentlig auktion haft mycket negativa verkningar. Enligt utskottets mening bör därför den offentliga kontrollen återinföras, och i samband därmed bör också rätten att försälja lägenhet på offentlig auktion av­ skaffas. M ed hänsyn till att detta medför om fattande ändringar i lag­ texten anser sig utskottet dock inte kunna bifalla yrkandet om att u t­ skottet skall utform a lagtext. I stället bör det ankomma på Kungl. Maj:t

att till riksdagen lägga fram förslag om ändring och komplettering av förslaget till bostadsrättslag. Vid omarbetningen av lagförslaget bör i en­ lighet med m otionärernas yrkande dels stadgandena om försäljning på offentlig auktion utgå och ersättas av regler om att bostadsrätten skall övergå till föreningen som h ar att erlägga ersättning därför med be­ lopp motsvarande bostadsrättens faktiska värde, dels lagstadgat förbud mot försäljning av bostadsrätt till överpris införas, varvid reglerna lämpligen bör utform as på grundval av bestämmelserna i kontrollagen. Vad utskottet sålunda anfört i anledning av motionen 1971: 1212 bör ges Kungl. M aj:t till känna. dels att utskottet under B. bort hemställa 1. att riksdagen i anledning av motionen 1971: 1212, såvitt avser försäljning av bostadsrättslägenhet på offentlig auktion och in­ förande av offentlig kontroll av överlåtelse av bostadsrätt, i skri­ velse till Kungl. M aj:t begär förslag till ändring och komplette­ ring av förslaget till bostadsrättslag i enlighet med vad utskottet anfört i detta hänseende; samt 2. att motionen 1971: 1212, såvitt nu är i fråga och i vad den ej omfattas av hemställan under 1, inte föranleder någon riksda­ gens åtgärd.

Vid D. i utskottets hemställan 3) beträffande frågan om rätt att bilda bostadsrättsförening av herr Israelsson (vpk), som ansett dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med orden ”De i propositionen” och slutar med orden ”bör därför avslås” bort haft följande lydelse. ” De i propositionen föreslagna reglerna ger bättre möjligheter än tidigare att hindra uppkomsten av osunda bostadsföretag. Sålunda av­ skaffas rätten att träffa förhandsavtal. Den blivande bostadsrättshavaren skall antas till medlem i föreningen och få bostadsrätt redan när han binder sig för lägenhet i föreningens hus. F ö r att inte den in­ syn i föreningens angelägenheter, som den föreslagna ändringen är av­ sedd att tillförsäkra bostadsrättshavam a, skall kunna undandras dem genom bestämmelser i stadgarna om att ledam ot av styrelsen skall till­ sättas på annat sätt än genom val på föreningsstämma föreskrivs i 56 § att i regel minst två av styrelsens ledam öter skall väljas p å förenings­ stämma. Härigenom garanteras bostadsrättshavam a representation i föreningens styrelse under produktionsskedet. Möjligheten fö r bostadsrättshavam a att påverka själva produktions­ skedet blir ändå begränsad, särskilt i de fall då privatbyggmästare tar initiativ för att bilda bostadsrättsförening. I själva den bostadskoope­

rativa idén ligger att privatbyggmästares och andra enskilda perso­ ners vinstintressen skall elimineras. N är det gäller själva byggandet svarar privatbyggmästarna för 90— 95 procent av bostadsproduktionen. D et finns enligt utskottets mening ingen anledning att också ge de privata vinstintressena möjligheter att ta initiativ till bildandet av bostadsrättsföreningar samt att påverka plane­ ring och bostadsproduktion utöver vad de har möjligheter att göra genom det övertag de har på grund av den bristande konkurrensen när det gäller att bygga bostäder. I likhet med m otionärerna anser utskottet därför att rätten att bilda bostadsrättsförening bör förbehållas kooperativa bostadsföretag. 40 § i lagförslaget bör kompletteras med bestämmelse härom. D et bör ankom­ m a på Kungl. M aj:t att för riksdagen lägga fram förslag om sådan komplettering. Utskottet förordar på anförda skäl att riksdagen i anledning av motionsyrkandet hemställer om förslag till komplettering av 40 § i lag­ förslaget i enlighet med vad utskottet anfört. dels att utskottet under D. bort hemställa 1. att riksdagen i anledning av motionen 1971: 1212, såvitt avser rätt att bilda bostadsrättsförening, i skrivelse till Kungl. M aj:t begär förslag till komplettering av 40 § i förslaget till bostads­ rättslag i enlighet m ed vad utskottet ovan anfört härom ; samt 2. att motionen 1971: 1212, såvitt nu är i fråga och i vad den ej omfattas av hemställan under 1, inte föranleder någon riksda­ gens åtgärd.

Vid E. i utskottets hemställan 4) beträffande frågan om rätt för fysisk person att förvärva flera bostadsrätter av herr Israelsson (vpk), som hemställt dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 43 med orden ”N är det gäller” och slutar med orden ”bör sålunda avslås” bort haft följande lydelse. ”N är det gäller frågan om att inskränka möjligheterna att upplåta flera bostadsrätter åt en fysisk person har utskottet stor förståelse för motionärernas syfte att förhindra spekulation med bostadsrättslägenheter. Det kan emellertid anföras exempel på att en bostadsrättshavare kan ha behov av att inneha och nyttja flera bostadsrättslägenheter. Så­ lunda kan bostadsrättshavaren ha sitt arbete delvis förlagt till annan ort än hemorten, och han kan för att få lämplig bostad på arbetsorten bli tvingad att skaffa sig en bostadsrättslägenhet. Vidare förekommer det num era att även sommarbostäder upplåts m ed bostadsrätt. En generell regel att fysisk person endast kan förvärva en bostadsrätt kan där­ för leda till svårigheter. Motionens syfte synes emellertid enligt utskottets mening kunna

tillgodoses genom en lagbestämmelse, som innebär, att fysisk person i regel kan förvärva endast en bostadsrätt m en likväl h ar möjlighet att utöver förvärv av bostadsrätt som stadigvarande bostad i hemortskom­ mun även kunna förvärva bostadsrätt i form av fritidsbostad eller bo­ stadsrätt på arbetsorten, om denna är en annan än hemorten. Förslag därom bör föreläggas riksdagen. Vad utskottet sålunda anfört bör ges Kungl. M aj:t till känna. dels att utskottet under E. bort hemställa 1. att riksdagen i anledning av motion 1971: 1212 hemställer om förslag till komplettering av förslaget till bostadsrättslag med bestämmelse om inskränkning i fysisk persons rätt att förvärva flera bostadsrätter i enlighet med vad utskottet ovan anfört; samt 2. att motionen 1971: 1212, såvitt nu är i fråga och i vad den ej om fattas av hemställan under 1, inte föranleder någon riksda­ gens åtgärd.

Vid H. i utskottets hemställan 5) beträffande frågan om rätt för bostadsrättshavare att av styrelsen erhålla vissa uppgifter av herrar W iklund i Stockholm (fp), Sjöholm (fp), Winberg (m) och Söderström (m), vilka ansett dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med orden ”Beträffande därefter” och slutar med orden ”denna del avslås” bort ha följande lydelse. Beträffande därefter yrkandet om rätt fö r bostadsrättshavare att av styrelsen erhålla ytterligare uppgifter i enlighet med kommittéförslaget bör det fram hållas att grundavgiften fö r bostadsrätt enligt 49 § i lag­ förslaget skall vara angiven i lägenhetsförteckningen. Uppgift därom kan således erhållas genom ett utdrag ur förteckningen. N är det gäller övriga i kommittéförslaget redovisade uppgifter synes det obestridligen vara av värde för bostadsrättshavaren att kunna erhålla dessa. Visser­ ligen torde det på grund av att styrelsen har en allmän plikt att tillhan­ dahålla m edlemmarna upplysningar om föreningens angelägenheter i re­ gel kunna förutsättas att styrelsen läm nar begärda uppgifter. F ör den enskilde bostadsrättshavaren måste det emellertid, såsom motionärerna påpekat, vara till fördel att inte närm are behöva specificera alla upp­ gifter han behöver utan endast kunna hänvisa till en paragraf i lagen för att få dessa. Utskottet anser därför att 50 § i lagförslaget bör kom ­ pletteras m ed en bestämmelse motsvarande 23 § andra stycket kom ­ mittéförslaget. Bestämmelsen bör utform as med beaktande av att i propositionsförslaget begreppet jämförelsetal utmönstrats. P å grund av det anförda tillstyrker utskottet motionen 1971: 1213 i vad avser yrkandet om rätt att erhålla vissa uppgifter dock med de ändringar utskottet ovan föreslagit dels att utskottet under H. bort hemställa

1. att riksdagen — med förklaring att propositionen inte kunnat oförändrad bifallas — i anledning av motionen 1971: 1213, såvitt nu är i fråga, fö r sin del antager följande som utskottets förslag betecknade lydelse av 50 § i förslaget till ny bostadsrättslag.

Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag 50 § Bostadsrättshavare h a r --------------------i utdraget. Bostadsrättshavare har vidare rätt att erhålla skriftlig uppgift om de belopp som kan ha till­ godoförts lägenheten genom av­ sättning till fond. Bostadsrättsha­ vare har även rätt att erhålla skriftlig uppgift om summan av grundavgifterna fö r alla bostads­ rätter. I uppgiften skall anges da­ gen fö r utfärdandet. 2. att motionen 1971:1213, i vad den ej omfattas av utskottets hemställan under G. och ovan under 1, inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Vid J. i utskottets hemställan 6) beträffande frågan om utmätning av bostadsrätt av herr Sjöholm (fp), som ansett dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 54 med orden ”U nder senare tid” och som slutar på s. 55 m ed orden ”motio­ ner 1971: 211” bort ha följande lydelse. U nder senare t i d ------------- lika med u tsk o tte t------------- åt gäldenären och hans familj. U tskottet anser emellertid att de synpunkter som fram ­ förts i motionen 1971: 1211 är värda beaktande och att utmätningsfriheten beträffande bostadsrätt bör vara generell. Det synes utskottet vara angeläget att förhindra den spekulation i försäljning av bostadsrätt å exekutiv auktion som påtalas i motionen. Det m å i detta sammanhang framhållas att seriösa fordringsägare inte genom denna utmätningsfrihet går förlustiga sin möjlighet att utvinna medel u r en gäldenären till­ hörig bostadsrätt eftersom i sista hand konkursinstitutet tillgodoser den­ na möjlighet. U tskottet tillstyrker på anförda skäl motionen 1971:1211 och för­ ordar att 65 § punkt 6 i lagförslaget utformas på sätt motionären före­ slagit. dels att utskottet under J. bort hemställa att riksdagen — med förklaring att propositionen inte kunnat oför­

ändrad bifallas — med bifall till motionen 1971: 1211 för sin del antager följande som utskottets förslag betecknade lydelse av 65 § punkt 6 i förslaget till lag om ändring i utsökningslagen.

Kungl. M aj:ts förslag Utskottets förslag 65 §. Från utm ätning----------------------------- får överlåtas. 6. bostadsrätt till lägenhet som 6. bostadsrätt, tjänar gäldenären till stadigvaran­ de bostad, dock ej om gäldenä­ ren vid förvärv av bostadsrätten åsidosatt tillbörlig hänsyn m ot sina borgenärer eller om det med hänsyn till gäldenärens behov och bostadsrättens värde framstår som oskäligt att bostadsrätten undan­ tages från utmätning. 7. pen n in g ar--------------------------------- ärvdabalken.

Särskilt yttrande

i anledning av frågan om rätt att vägra förvärvare av bostadsrätt m ed­ lemskap i föreningen (11 §) av fru Lundblad (s), som anfört: U nder de senaste åren har undersökningar visat, att det bland de boende även i våra nyare bostadsområden finns en ojämn ekonomisk och social struktur. Stat och kommun h ar genom olika ekonomiska stödform er sökt vidga möjligheterna fö r barnfam iljer med låga in­ komster att efterfråga en god bostad. Men även hyresvärds eller bo­ stadsrättsförenings synpunkter p å blivande hyresgästers anpassnings­ förm åga och levnadssätt kan ibland vara en hindrande faktor för en familj att få en angelägen förbättring av sin bostadssituation. I det här behandlade förslaget till bostadsrättslag ges möjligheter att på grund av personliga kvalifikationer, som av bostadsrättsför­ eningens styrelse bedömes som negativa vid utövandet av bostads­ rätten, hindra den bostadssökande att bliva medlem i föreningen och därm ed bebo en lägenhet i föreningens hus. Liknande bestämmelse finns för hyresvärds rätt i hyreslagen. M öjligheter till besvär över sådant beslut finns hos hyresnämnd. Även om det bör vara objektivt godtag­ bara skäl för att neka medlemskap, så tycks möjligheter fö r schema­ tiska moraliserande omdömen icke kunna uteslutas i de enskilda fallen. I Sverige, där nyproduktionen av bostäder i samhällsnyttiga före­ tags regi är stor och man erhåller statligt garantilån till den övervägan- 5 Riksdagen 1971. 8 sami. Nr 9

de delen av riskkapitalet, bör det vara en rättighet fö r varje m edbor­ gare att kunna få en välutrustad bostad i en god bostadsmiljö, om såda­ na bostäder finns tillgängliga på orten. Vissa kategorier av medborgare, t. ex. boende i saneringsområden, invandrare, trångbodda familjer med många barn, som har ett stort behov av en ny bostad, bör icke på grund av en ytlig bedömning av negativa egenskaper hos någon i familjen, hindras från att ingå i ett kooperativt bostadssystem, om han själv eller en myndighet ansvarar för den ekonomiska ersättningen för bostaden. Som det nämnts i direktiven för bostadspolitiska utredningen bör olika befolkningsgrupper icke isoleras från varandra, en sådan isole­ ring är olycklig såväl för den enskilde som för samhället. Det är min förhoppning att de bostadskooperativa sammanslutningarna övervakar att möjligheterna att vägra medlemskap kommer att användas mycket restriktivt.

Bilaga

1 ) F ö rsla g

till

B o sta d sr ä ttsla g

K un g l . M a j : t s a v u t s k o t t e t t i l l s t y r k t a f örslag.

H ä rig e n o m f ö r o r d n a s so m f ö lje r.

In led an d e b estäm m elser

1 §

U p p lå te ls e a v h u s e lle r d e l a v h u s till n y t t j a n d e m o t v e d e rla g u t a n b e ­ g r ä n s n in g till tid e n s k e r e n lig t b e s tä m m e ls e r n a i d e n n a lag.

2 §

N y ttja n d e r ä tt e n lig t 1 § f å r u p p lå ta s e n d a s t a v b o s ta d s r ä tts f ö r e n in g . U p p ­ lå te ls e f å r ic k e s k e till a n n a n ä n m e d le m i fö re n in g e n . M ed lem s r ä t t i f ö r ­ e n in g e n p å g r u n d a v u p p lå te ls e k a lla s b o s ta d s r ä tt. M ed b o s ta d s lä g e n h e t a v se s lä g e n h e t so m ä r a v s e d d a t t h e lt e lle r till ic k e o v ä s e n tlig del a n v ä n d a s so m b o s ta d .

U p p låtelse av bostadsrätt m. m.

3 § I n n a n b o s ta d s r ä tt u p p lå te s , s k a ll e k o n o m is k p la n fö r fö re n in g e n s v e r k ­ s a m h e t lia u p p r ä t t a t s a v f ö re n in g e n s s ty re ls e o c h g o d k ä n ts a v lä n s s ty r e l­ sen . P la n e n s k a ll in n e h å lla d e u p p ly s n in g a r so m ä r a v b e ty d e ls e fö r b e d ö ­ m a n d e t a v f ö re n in g e n s v e rk s a m h e t. I n t r ä f f a r s e d a n e k o n o m is k p la n u p p r ä t t a t s f ö r h å lla n d e so m ä r av v ä s e n t­ lig b e ty d e ls e fö r b e d ö m a n d e t a v f ö re n in g e n s v e r k s a m h e t, f å r b o s ta d s r ä tt ej v id a re u p p lå ta s f ö r r ä n n y e k o n o m is k p la n u p p r ä t t a t s o c h g o d k ä n ts .

4 § E k o n o m is k p la n s k a ll u p p r ä t t a s i tv å e x e m p la r o ch u n d e r te c k n a s av s a m tlig a le d a m ö te r i f ö re n in g e n s s ty re ls e . P la n e n s k a ll v a r a f ö rs e d d m e d in ty g a v tv å p e r s o n e r o m a t t p la n e n e n ­ lig t d e r a s o m d ö m e v ila r p å tillf ö r litlig a g r u n d e r . I in ty g e t s k a ll a n g e s de h u v u d s a k lig a o m s tä n d ig h e te r so m lig g e r till g r u n d f ö r o m d ö m e t. In ty g s g iv a re u ts e s b la n d d e m so m K o n u n g e n e lle r m y n d ig h e t, so m K o n u n g e n fö r o r d n a r , f ö r k la r a t b e h ö r ig a a t t u t f ä r d a s å d a n t in ty g . T ill in ty g s g iv a rc f å r ej u ts e s n å g o n , b e tr ä f f a n d e v ilk e n d e t fö re lig g e r o m s tä n d ig h e t so m ä r ä g n a d a t t r u b b a f ö r tr o e n d e t till h a n s o p a r tis k h e t. A n s ö k a n om g o d k ä n n a n d e a v e k o n o m is k p la n g ö re s a v s ty re ls e n . V id a n s ö k n in g s h a n d lin g e n s k a ll b å d a e x e m p la re n a v p la n e n fo g a s. S ty re ls e n s k a ll h å lla g o d k ä n d e k o n o m is k p la n tillg ä n g lig fö r d e n som v ill ta g a d el a v p la n e n .

5 § In n a n d en slu tlig a k o stn a d en för a n sk a ffa n d e t av fö re n in g e n s h u s redo­ v isa ts i g od k än d e k o n o m isk p la n eller på fö r en in g sstä m m a , får b ostad srätt till b o sta d lä g e n h et ej u p p lå ta s u ta n tillstå n d av lä n ssty relse n . S åd an t till­ stån d sk a ll lä m n a s, om e k o n o m isk p la n go d k ä n ts av lä n ssty r e lse n o ch för­ e n in g en h o s lä n ssty r e lse n stä llt b etryggan d e säk erh et för fu llg ö ra n d e av sk y ld ig h e t a tt u tg e e rsä ttn in g för b o sta d srä tten m ed b elopp m otsvaran d e g ru n d a v g iften fö r denna. S äk erh et sk a ll p å begäran av fö re n in g e n återstä lla s sedan ett år för­ flu tit från det d en slu tlig a a n sk a ffn in g sk o stn a d e n red o v isa ts på fö ren in g s­ stäm m a. H ar ta la n om er sä ttn in g v ä c k ts före u tgån gen av n ä m n d a tid, får sä k erh eten d ock ej å terstä lla s förrän ta la n är slu tlig t avgjord och fö ren in g ­ en s b e ta ln in g ssk y ld ig h e t fu llg jo r ts.

6 § B o sta d srä tt u p p lå te s sk r iftlig e n . I u p p lå telse h a n d lin g en sk a ll a n g es par­ tern as nam n , d en lä g en h e t u p p lå telse n avser sam t de b elopp varm ed g ru n d ­ a v g ift o ch å rsa v g ift sk a ll u tgå. O m sä rsk ild a v g ift för u p p lå telse av b o sta d s­ rätt (u p p lå te lse a v g ift) sk a ll u tta g a s, sk a ll äv en den an ges.

7 § U p p lå telse som sk ett i strid m ed 3 § fö r sta sty ck et eller 6 § är ogiltig. D en till v ilk e n u p p lå te lsen sk ed d e h ar därvid rätt till ersä ttn in g fö r skada. Har lä g en h e ten tilltr ä tts, sk a ll h y r e sa v ta l a n ses in g å n g et för tid e n från tillträd et. V ä ck es ej ta la n om u p p lå te lse n s o g iltig h et in o m tv å år frå n det u p p lå telse n sk ed d e, är rä tten till såd an ta la n förlorad. Har u p p lå te lse sk e tt i strid m ed 3 § sista styck et, får b ostad srättsh avaren efter u p p sä g n in g från träd a b o sta d srä tten , om h a n var i god tro n är u p p lå­ telsen sk ed d e. U p p sä g n in g sk a ll sk e in o m tre m ånader från det b o sta d s­ rättsh avaren fic k k än n ed om om fö rh å lla n d e som bort fö ra n led a u p p rät­ tan d e av n y e k o n o m isk p lan , d ock ej sen a re än två år från u p p lå telsen . H ar u p p lå telse sk ett i strid m ed 5 § fö r sta styck et, får b o sta d sr ä ttsh a v a ­ ren efter u p p sä g n in g från träd a b o sta d srä tten . U p p sägn in g får d ock ej ske sed an tillstå n d till u p p lå telsen lä m n a ts och ej h eller efter u tgån gen av d en i

5 § andra sty ck et a n g iv n a tiden. Sker u p p sä g n in g en lig t an d ra eller tre d je styck et, övergår b ostad srätten gen a st till fö ren in g en . F ö ren in g en sk a ll till b osta d srä ttsh a v a ren u tg e sk älig ersä ttn in g för b o sta d srä tten . B o sta d srä ttsh a v a r en har äv en rätt till er sä tt­ n in g fö r sk ad a. H ar läg en h eten tilltr ä tts, sk a ll h y resa v ta l a n ses in g å n g e t för tid en från u p p sä g n in g en , om b o sta d srä ttsh a v a ren i u p p sä g n in g en b egärt att få kvarbo i lä g e n h ete n . E n as ej p a rtern a om h y r e sv illk o r en lig t fö rsta eller fjä r d e sty ck et, fa st­ stä lle s d essa av h y resn ä m n d en . I avvak tan på att h y re sv illk o re n för tid en från d et h y r e sa v ta l sk a ll a n ses in g å n g et b lir slu tlig t b e stä m d a sk a ll hyra b etalas en ligt v a d fö ren in g en b e stä m t i fråga om årsavgift.

8 § Har b o sta d srä tt till v iss lä g e n h e t u p p lå tits åt flera var för sig, äger u p p ­ lå te lsern a sin se m e lla n företräd e efter d en tid sfö ljd i v ilk e n de ägt rum . Är u p p lå te lsern a sa m tid ig a eller k a n det ej u trön as i v ilk e n tid sfö ljd de sk ett, sk a ll rä tten p å talan förord n a om företräd et m ella n dem efter vad som m ed h ä n sy n till o m stä n d ig h etern a är sk ä lig t.

N är b o sta d srä tt sk a ll v ik a en lig t fö r sta styck et, sk a ll fö ren in g en åter­ bära g ru n d avgift och u p p lå te lsea v g ift som b o sta d srä ttsh a v a ren b etalat. D en n e har även rätt till ersä ttn in g av fö re n in g e n fö r skada, om h a n vid u p p lå te lsen v a rk en ägde eller bort äga k ä n n ed o m om den an d ra u p p lå ­ telsen .

9 § B o sta d srä ttsfö ren in g får tr ä ffa avtal om fra m tid a u p p lå telse av b o sta d s­ rätt en d ast i fråga om an n an lä g en h et ä n b o sta d slä g en h e t.

ö v e r g å n g av bostadsrätt

10 §

H ar b ostad srätt övergått till n y in n eh avare, får d en n e u töva b o sta d srä t­ ten en d ast om h a n är eller a n tages till m ed lem i fö ren in g en . U tan h in d er a v fö rsta sty c k e t får d öd sb o efter a v lid en b o sta d srä ttsh a v a re u tö v a b o sta d srä tten . Sed an tre år fö r flu tit frå n d ö d sfa llet, får fö ren in g en d ock an m a n a d öd sb oet a tt in o m sex m ån ad er v is a att b o sta d srä tten in g å tt i b o d eln in g eller a rv sk ifte i a n led n in g av b o sta d srä ttsh a v a r en s död eller att någon , som ej får vägras in träd e i fören in g en , förvärvat b o sta d srä tten och sö k t m ed lem sk a p . Ia k tta g es ej tid som a n g iv its i a n m an in gen , får fö r­ en in g en sä lja b o sta d srä tten på o ffe n tlig a u k tio n för d öd sb oets räk n in g. D öd sb oet kan i stad garn a m ed ges v id strä ck ta re rätt än sorn sagts nu.

11 §

D en till v ilk e n b o sta d srä tt övergått får ej vägras in trä d e i fören in gen , om h a n u p p fy ller d e v illk o r för m ed lem sk a p som fö resk riv es i stadgarna och fö ren in g en sk ä lig en k an n ö ja s m ed h o n o m som b ostad srättsh avare. D en som förvärvat b o sta d srä tt vid e x e k u tiv fö r sä ljn in g eller vid o ffe n tlig a u k tio n en ligt 10, 12 eller 37 § får d ock ej vägras m ed lem sk a p p å d en grund att e rsä ttn in g för b o sta d srä tten ick e b e rä k n a ts en lig t grunder som an ges i stadgarna. H ar b o sta d srä tt övergått till b o sta d sr ä ttsh a v a re n s m ake, får in träd e i fö ren in g en väg ra s m a k en en d ast om h in d e r m ö ter p å grund a v b e stä m ­ m else i sta d g a rn a att m ed lem skall tillh ö ra v iss sa m m a n slu tn in g eller u p p fy lla lik n a n d e v illk o r och det sk ä lig en k an ford ras att m a k e n u p p ­ fy lle r v illk o ret. V ad som sa g ts n u äger m otsv a ra n d e tillä m p n in g , om bo­ sta d srä tt till b o sta d slä g en h et övergått till b o sta d srä ttsh a v a ren n ärståen d e som v a rak tigt sa m m an b od d e m ed h o n o m . I fråga om an d el i b o sta d srä tt äger fö rsta och an d ra sty ck en a tillä m p n in g e n d a st om b o sta d srä tten efter förvärvet in n e h a s av m ak ar. V ad som sagts n u gäller ej, om a n n a t b e stä m ts i stad garn a.

12 § Har den till v ilk e n b o sta d srä tt övergått gen om b od eln in g, arv, te sta m en ­ te, b o la g ssk ifte eller lik n a n d e förvärv ic k e a n ta g its till m ed lem , får fö r­ en in g en an m an a in n eh a v a ren att in o m sex m ån ad er eller den län gre tid som kan vara b estäm d i stad garn a v isa a tt någon , som ej får vägras in tr ä ­ de i fö ren in g en , förvärvat b o sta d srä tten o ch sö k t m ed lem sk a p . Iak ttages ej tid som a n g iv its i a n m an in gen , får fö ren in g en sä lja b o sta d srä tten på o f­ fe n tlig a u k tio n fö r in n eh a v a ren s räk n in g.

13 § Har den till v ilk e n b ostad srätt ö v erlå tits ic k e a n ta g its till m ed lem , är ö v erlå telsen o giltig. F ö rsta sty c k e t gäller ej vid ex e k u tiv fö r sä ljn in g eller o ffe n tlig a u k tio n en lig t 10, 12 eller 37 §. H ar i såd an t fa ll förvärvaren ick e a n ta g its till m ed ­ lem , sk a ll fö ren in g en lö sa b o sta d srä tten m ot sk ä lig ersättn in g.

14 § I stad garn a k a n in ta g a s förb eh åll att v id övergån g av b o sta d srä tt till a n ­ n an lä g en h et än b o sta d slä g en h et fö ren in g en eller m ed lem m arn a sk a ll ha rätt att lö sa b o sta d srä tten . Stadgarna sk a ll i så fa ll ange i v ilk e n ord n in g lö sn in g srä tte n sk a ll tillk o m m a fö ren in g en och m ed lem m arn a, in o m v ilk e n tid lö sn in g sr ä tte n sk a ll göras g ä lla n d e h o s förvärvaren sa m t efter v ilk a grunder er sä ttn in g för b o sta d srä tten sk a ll b estä m m a s och in o m v ilk en tid d en sk a ll b etalas.

15 § F ör tid efter det a tt fören in g en u n d errä tta ts om a tt b o sta d srä tt övergått till m ed lem i fö ren in g en svarar d en från v ilk e n rä tten övergått ej för de fö rp lik telser so m åligger in n eh a v a re av b o sta d srä tten . F ö rsta sty c k e t äger m otsv a ra n d e tillä m p n in g , om b o sta d srä tt gen om b o ­ d eln in g, arv, testa m en te, b o la g ssk ifte eller lik n a n d e förvärv eller v id e x ek u ­ tiv fö r sä ljn in g eller o ffe n tlig a u k tio n en lig t 10, 12 eller 37 § övergått till n å gon som ej är m ed lem i fören in gen . H ar i a n n a t fa ll b o sta d srä tt övergått till n ågon so m ej är m ed lem , är den från v ilk e n rätten öv erg å tt fri från fö rp lik te lser e n lig t fö r sta sty ck et för tid efter d et att förvärvaren a n ta g its till m ed lem . F örvärvaren svarar jä m te den från v ilk e n b o sta d srä tten övergått för d en ­ n e å vilan d e fö r p lik te lse r som in n eh avare av b ostad srätten , om ej an n at ö v e ren sk o m m its m ella n fören in g en och förvärvaren.

16 § B o sta d srä ttsh a v a re k a n sedan två år fö rflu tit från det b o sta d srä tten u p p ­ lå ts avsäga sig b o sta d srä tten och därigen om b li fri från sin a fö rp lik te lser som b o sta d srä ttsh a v a re. A vsä g else göres sk r iftlig e n h o s sty relsen . Sker avsägelse, övergår b o sta d srä tten till fö ren in g en på d en fard ag för avträd an d e av h y r d lä g en h et som in tr ä ffa r n ä rm a st efter tre m ån ad er från a v sä g elsen .

17 § H ar b o sta d srä tt övergått till fören in gen , sk a ll d en överlåtas så sn art det k an sk e u ta n fö rlu st, om ej fören in g en p å fö ren in g sstä m m a b eslu ta r att b o ­ sta d srä tten sk a ll upphöra.

Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter

18 § N är lä g en h eten sk a ll tillträ d a s fö rsta gån gen efter b osta d srä ttsu p p lå te lse, sk a ll fö ren in g en , om ej a n n a t avtalats, tillh a n d a h å lla lä g en h eten i sådant sk ic k att d en en ligt d en a llm ä n n a u p p fa ttn in g e n i orten är fu llt brukbar för d et avsedda än d am ålet.

19 § Är läg en h eten , n är den sk a ll tillträ d a s fö r sta gån gen efter b o sta d srä ttsu p p lå telse, ej i d et sk ic k som b o sta d srä ttsh a v a ren h ar r ä tt att fordra, får han a v h jä lp a b riste n p å fö ren in g en s b ek ostn ad , om sty relse n u n d erlåter att på tillsä g e lse om b esörja åtgärden så sn art det k an ske. K an b r isten ej av­ h jä lp a s u tan d rö jsm å l eller u n d erlåter sty r e lse n a tt efter tillsä g e lse om be­ sörja åtgärd en så sn a rt det k an sk e, får b osta d srä ttsh a v a ren efter u p p sä g ­ n in g från träd a b o sta d srä tten . U p p sä g n in g får d ock sk e en d ast om b r isten är av v ä se n tlig b ety d else. Sedan b riste n b liv it a v h jä lp t av sty r e lse n får u p p sä g ­ n in g ej sk e. F ö r den tid lä g e n h ete n är i b r istfä llig t sk ick har b o sta d srä ttsh a ­ varen r ä tt till sk ä lig n ed sä ttn in g av å rsavgiften . B o sta d srä ttsh a v a ren har även rä tt till ersä ttn in g för skada, om b risten beror på fö r su m m e lse från fö re n in g e n s sida.

20 § E rh åller b ostad srättsh avaren , n ä r lä g en h e ten sk all tillträ d a s fö rsta gån g­ en efter b osta d srä ttsu p p lå te lse, ej tilltr ä d e i r ä tt tid och beror ej d rö jsm å let p å h o n o m , h ar h a n rätt till sk ä lig n e d sä ttn in g av å rsa v g ifte n för d en tid h an ej k a n n y ttja lä g en h eten eller del därav. Är h in d ret av v ä se n tlig b e ty ­ d else, får b o stad srättsh avaren efter u p p sä g n in g från träd a b ostad srätten . Sedan tillträ d e erh å llits får u p p sä g n in g ej ske. B o sta d srä ttsh a v a ren har även rätt till ersättn in g för skada, om d rö js­ m ålet beror p å fö rsu m m e lse från fö re n in g e n s sida.

21 § Å sid osätter fören in g en sin rep a ra tio n ssk y ld ig h et eller u p p står på an n at sä tt genom fö r en in g en s v å lla n d e h in d er eller m en i n y ttja n d er ä tten sedan tillträ d e m ed g iv its, äger 19 § m otsv a ra n d e tillä m p n in g .

22 § F ö r ek o m m er oh yra i lä g en h eten till m e n för b o stad srättsh avaren , äger

19 § m otsv a ra n d e tillä m p n in g . H ar oh yran k o m m it sed an tillträ d e ägt rum , gäller v ad som sagts nu dock ej, om det sk ett gen om b osta d srä ttsh a v a ren s vållan d e eller gen om v å rd slö sh et eller fö rsu m m e lse av n åg o n för v ilk e n h an svarar en lig t 26 § andra styck et. I fråga om b osta d slä g en h et som u tgör del av h u s är sty r e lse n sk y ld ig att vid taga tjä n lig a åtgärd er för a tt u trota ohyra, även om b osta d srä ttsh a v a ren är an svarig en lig t fö rsta sty ck et för a tt sådan förek om m er i lä g en h eten . Är b osta d srä ttsh a v a ren u ta n ansvar fö r oh yran , h a r h a n rätt till er sä ttn in g för n öd vän d ig k o stn a d som åsa m k a s h o n o m gen om åtgärd för att u trota oh yran .

23 § H ar b eslu t fa tta ts om v ä se n tlig ö k n in g av d e avgifter som utgår för bo­ stad srätt, få r b o sta d srä ttsh a v a ren efter u p p sä g n in g från träd a b ostad srätten , om det ej är ob illig t m o t fö re n in g e n eller d e ss m ed lem m ar a tt b ostad srätten från träd es. U p p sä g n in g sk all sk e in o m tre m ånader från det b o sta d srä tts­ h a varen fic k k ä n n ed o m om a v g iftsh ö jn in g en .

24 § U p p säges b o sta d srä tt av orsak som an ges i 19— 23 §, övergår b osta d srä t­ ten gen a st till fören in g en . F ö r en in g e n sk a ll till b o sta d srä ttsh a v a ren utge sk ä lig er sä ttn in g för b ostad srätten .

H ar b osta d srä ttsh a v a ren tilltr ä tt läg en h eten , sk a ll h yresavtal a n ses in ­ gån get för tid en från u p p sä g n in g en , om b osta d srä ttsh a v a ren i u p p sägn in gen begärt a tt få kvarbo i lä g en h eten . D ärvid äger 7 § sista sty c k e t m otsvaran d e tillä m p n in g .

25 § B osta d srä ttsh a v a ren får ic k e an vän d a lä g en h eten för an n at än d am ål än det avsed d a. F ö ren in g e n får d ock en d ast åberopa a v v ik e lse som är av a v se­ värd b e ty d else för fören in g en eller an n an m ed lem .

26 § B o sta d srä ttsh a v a ren sk a ll på egen b ek o stn a d h å lla lä g en h eten i gott sk ick , om ej a n n a t b estä m ts i stad garn a e ller fö lje r av andra eller tredje styck et. B osta d srä ttsh a v a ren svarar ej för rep aration av d e stam led n in gar för avlopp, värm e, gas, elek tricitet och v a tte n m ed v ilk a fören in g en försett lä g en h eten . V idare svarar b osta d srä ttsh a v a ren för rep aration på grund av brand- eller v a tten le d n in g ssk a d a en d ast om sk ad an u p p k om m it genom h a n s v å lla n d e eller gen o m v å rd slö sh et eller fö rsu m m else av någon som h ör till h a n s h u sh å ll eller gästar h o n o m eller av a n n a n som h a n in ry m t i lä g en ­ h eten eller som där u tfö r arbete för h a n s räk n in g. I fråga om b randskada som b osta d srä ttsh a v a ren sjä lv ic k e vå lla t g ä ller v ad som sagts n u dock en d ast om b o sta d srä ttsh a v a ren b ru stit i den om so rg o ch tillsy n som han bort iak ttaga. A ndra sty c k e t andra p u n k ten äger m otsvaran d e tillä m p n in g , om ohyra förek o m m er i lägen h eten .

27 § B o sta d srä ttsh a v a ren får ej u ta n tillstå n d av sty r elsen företaga avsevärd fö rä n d rin g i läg en h eten . B o stad srättsh avaren k a n i stad garn a m ed ges vid ­ sträck tare rätt än som sagts nu.

28 § B o sta d srä ttsh a v a ren är sk y ld ig a tt vid lä g en h eten s b egagn an d e iak ttaga a llt som ford ras för att bevara su n d h et, o rd n in g och sk ic k in om fastigh eten . H an sk a ll h ärvid stä lla sig till e fterrä ttelse de sä r sk ild a fö resk rifter som fören in g en i ö v ere n sstä m m else m ed orten s sed m eddelar. B o sta d srä ttsh a v a ­ ren sk a ll h å lla n oggran n tillsy n över att vad som så lu n d a åligger h on om sjä lv ia k tta g e s även av dem för v ilk a han svarar en ligt 26 § andra styck et. Gods som veterligt är eller m ed sk äl k an m isstä n k a s vara b eh ä fta t m ed oh yra får ic k e in fö ra s i läg en h eten .

29 § B o sta d srä ttsfö re n in g e n har rä tt att erh ålla tillträ d e till läg en h eten när det b eh ö v s för att u tö v a n öd ig tills y n eller u tfö r a arbete so m erfordras. När b o sta d srä tten en ligt 10, 12 eller 37 § sk all sä lja s p å o ffe n tlig au k tion , är b o stad srättsh avaren sk y ld ig a tt lå ta läg en h eten v isa s p å läm p lig tid . F ö r ­ en in g en sk all tills e a tt b osta d srä ttsh a v a ren ej tillsk y n d a s större olägen h et ä n nöd vän d igt. B osta d srä ttsh a v a ren är sk y ld ig att tåla in sk rä n k n in g a r i n yttjan d erätten , som fö ra n led es av n öd vän d iga åtgärder för att u trota o h yra i fastigh eten , även om h a n s lä g en h et ic k e b esväras av ohyra. D ärvid äger 22 § m o tsv a ­ ran d e tillä m p n in g .

U n d erlåter b osta d srä ttsh a v a ren att bereda fö ren in g en tillträ d e till lä g en ­ h e te n när fö r en in g en en ligt fö rsta eller andra sty c k e t har rä tt till det, kan överex ek u to r förordna om h an d rä ck n in g . I fråga om sådan h a n d räck n in g g äller b estä m m elsern a om h a n d r ä ck n in g en lig t 191 § u tsö k n in g sla g en (1 8 7 7 : 31 s. 1 ).

30 § B osta d srä ttsh a v a ren får ej u ta n sty relse n s sa m ty c k e i andra h an d u p p ­ lå ta lä g en h e ten i dess h e lh e t till an n an än m ed lem u tom i fa ll som avses i andra sty ck et. B ostad srättsh avare, som u n d er v is s tid ej är i tillfä lle a tt använda sin b o sta d slä g en h et, får u p p låta lä g en h eten i dess h e lh e t i andra h an d , om h y ­ resn ä m n d e n lä m n a r tillstå n d till u p p lå telsen . Sådant tillstå n d sk a ll läm n as, om b o stad srättsh avaren h ar b ea k ta n sv ä rd a sk ä l fö r u p p lå telse n och fö r­ en in g en ej h ar befogad a n led n in g a tt vägra sa m ty ck e. T illstå n d k an be­ g rä n sa s till v is s tid och fö ren a s m ed v illk o r.

31 § B o sta d srä ttsh a v a ren får ej in r y m m a u to m stå e n d e p erson er i lägen h eten , om det k an m ed föra m en fö r fö ren in g en eller a n n a n m ed lem .

32 § B etalar b o stad srättsh avaren ej i rä tt tid g ru n d a v g ift e ller u p p lå telsea v ­ g ift som fö rfa ller till b eta ln in g in n a n lä g en h eten får tilltr ä d a s och sker ej rä tte lse in om en m ånad från a n m a n in g , får fö re n in g e n häva u p p lå telsea v ­ talet. V ad som sagts n u g ä ller ej, om lä g en h eten tilltr ä tts m ed sty relsen s m ed givan d e. H ä v es a vtalet, har fö ren in g en rätt till ersä ttn in g för skada.

33 § N y ttja n d e rä tten till lä g en h et som in n eh a s m ed b o sta d srä tt och som till­ tr ä tts är förverk ad och fö ren in g en såled es b erättigad att u p p säga b o sta d s­ rä ttsh a v a ren till a v fly ttn in g , 1. om b o sta d srä ttsh a v a ren d röjer m ed b etaln in g a v gru n d a v g ift eller u p p ­ lå te lse a v g ift u töver tv å v eck o r eller d en län gre tid som k an v ara b estäm d i stad garn a frå n det att fö re n in g e n efter fö rfa llo d a g en an m an at h on om att fu llg ö r a sin b e ta ln in g ssk y ld ig h et eller om b osta d srä ttsh a v a ren dröjer m ed b e ta ln in g av å rsa v g ift u töver två vardagar efter fö rfallod agen , 2. om b osta d srä ttsh a v a ren u tan b eh övligt sa m ty c k e eller tillstå n d u p p lå ­ ter lä g e n h ete n i andra hand, 3. om lä g en h eten an v ä n d es i strid m ed 25 eller 31 §, 4. om b o stad srättsh avaren eller den, till v ilk e n lä g en h eten u p p lå tits i a n d ra hand, genom v å r d slö sh et är v å lla n d e till att ohyra förek om m er i lä g e n h ete n eller om b osta d srä ttsh a v a ren genom u n d erlå te n h et a tt utan o sk ä ­ lig t d rö jsm å l un d errätta sty relse n om fö rek o m st av oh yra i läg en h eten b idra­ ger till att oh y ra n sp rid es i fa stig h eten , 5. om läg en h eten på a n n a t sätt v a n vård as eller om b ostad srättsh avaren elle r den, till v ilk en lä g en h eten u p p lå tits i an d ra han d , å sid o sä tter n ågot a v va d som en lig t 28 § sk a ll ia k tta g a s v id lä g en h eten s b egagn an d e eller b ris­ ter i den tills y n som en lig t n äm n d a p aragraf åligger bostad srättsh avare, 6. om i strid m ed 29 § tillträ d e till lä g en h eten vägras och b o sta d sr ä tts­ h a v a ren ej k a n v isa g iltig u rsäk t,

7. om b osta d srä ttsh a v a ren å sid o sä tter sk y ld ig h et, som går utöver h an s ålig g a n d en en lig t den n a lag, och det m å ste an ses vara av sy n n er lig v ik t för fö ren in g en att sk y ld ig h eten fu llg ö res; d ock kan sk y ld ig h et för b o sta d srä tts­ h a varen a tt in n e h a a n stä lln in g i v isst företag eller lik n a n d e sk y ld ig h et ej åberopas som grund för förverk an d e. N yttj an d erä tten är ic k e förverk ad , om det som ligger b o sta d srä ttsh a v a ­ ren till la s t är av rin ga b etyd else. U p p sägn in g på grund av fö rh å lla n d e som a vses i första sty c k e t 2, 3 eller 5— 7 får sk e endast om b osta d srä ttsh a v a ren u n d erlåter att p å tillsä g else v id ta g a rä tte lse u tan d röjsm ål. U p p säges b osta d srä ttsh a v a ren till a v fly ttn in g , h ar fö ren in g en rätt till er­ sä ttn in g för skada.

34 § Är n y ttja n d erä tten förverk ad på grund av fö rh å lla n d e som a v ses i 33 § fö r sta sty ck et 1— 3 eller 5— 7 m e n sk er r ä ttelse in n a n fö ren in g en gjort b ruk av sin r ä tt till u p p sä g n in g , k an b osta d srä ttsh a v a ren ic k e d ä refter sk ilja s frå n lä g en h eten på den gru n d en . D etsa m m a gäller om fören in g en ic k e u p p ­ sagt b o sta d srä ttsh a v a ren till a v fly ttn in g inom tre m ånader från det för­ e n in g en fic k k än n ed om om fö rh å lla n d e som a v ses i 33 § fö rsta sty c k e t 4 eller 7 eller ic k e in om tv å m ån ad er fr å n det den erh öll v etsk a p om fö r h å l­ la n d e som a v ses i n äm n d a sty ck e 2 tillsa g t b osta d srä ttsh a v a ren att v id ­ ta g a rättelse.

35 § Är n yttj an d erätten en lig t 33 § fö r sta sty ck et 1 förverk ad p å grund av d r ö jsm å l m ed b eta ln in g av å rsa v g ift och har fö ren in g en m e d a n led n in g därav u p p sagt b osta d srä ttsh a v a ren till a v fly ttn in g , får d en n e ej p å grund av d rö jsm å let sk ilja s från läg en h eten , om avgiften b eta la s se n a st to lfte va r­ d agen frå n u p p sägn in gen . I a v v ak tan p å a tt b o sta d srä ttsh a v a ren v isa r sig h a fu llg jo r t vad som så lu n d a ford ras fö r att å tervin n a n yttj an d erätten får b eslu t om v rä k n in g ic k e m ed d ela s förrän fjo rto n vardagar fö r flu tit från u p p sägn in gen .

36 § U p p sä g es b o sta d srä ttsh a v a ren till a v fly ttn in g av orsak som an ges i 33 § fö rsta sty ck et 1 eller 4— 6, är h a n sk y ld ig att gen a st a v fly tta , om ej annat fö lje r av 35 §. U p p säges b osta d srä ttsh a v a ren av a n n a n i 33 § an g iv en orsak, får h a n kvarbo till d en fard ag för avträd an d e av h yrd lägen h et som in tr ä f­ far n ä rm a st efter tre m ån ad er från u p p sägn in gen , om ej rä tten eller överexek u to r p rövar sk ä lig t å lägga h o n o m a tt a v fly tta tid igare.

37 § H ar b o sta d srä ttsh a v a ren b liv it sk ild frå n lä g en h eten till fö ljd av u p p säg­ n in g i fa ll som a vses i 33 §, sk a ll fö ren in g en sä lja b o sta d srä tten p å o ffe n t­ lig a u k tio n så sn art det k an ske, om ej fören in g en och b ostad srättsh avaren k om m er ö v eren s om an n at. F ö r sä ljn in g e n får d ock a n stå till d e ss b rist för vars a v h jä lp a n d e b o sta d srä ttsh a v a ren svarar b liv it botad. A v v ad som in flu tit gen om fö r sä ljn in g e n får fö ren in g en u ppbära så m y c­ k et som b eh ö v s för att tä ck a fö r en in g en s fordran h o s b ostad srättsh avaren . V ad som å terstår tillfa ller denne.

38 § ö v e r lå te s det h u s i v ilk e t lä g en h eten fin n s eller sä lje s h u set ex ek u tiv t, u pphör b o sta d srä tten . F ö r en in g en är därvid sk y ld ig a tt till b osta d srä ttsh a varen u tg e sk älig e rsä ttn in g fö r b ostad srätten . T räd er fö ren in g en i lik v id a ­ tio n in o m tre in ån ad er frå n det frå g a n om fö re n in g e n s er sä ttn in g ssk y ld ig ­ h et b liv it slu tlig t avgjord eller fö r sä tte s fören in g en in o m sa m m a tid i k o n ­ k u rs, sk a ll dock b o sta d srä ttsh a v a ren s rätt a tt u tfå ersä ttn in g för b o sta d s­ rätten bedöm as efter de regler sorn gäller för sk ifte av fö ren in g en s tillgån gar. U pphör b o sta d srä tten en lig t fö r sta sty c k e t o ch h ar lä g en h e ten tilltr ä tts, sk a ll sk riftlig t h y resa v ta l a n se s in gån get. D ärvid äger 7 § sista sty ck et m o t­ svarande tillä m p n in g .

39 § U p p sä g n in g sk a ll v ara sk riftlig , om ej sk r iftlig t erk än n an d e av u p p sä g ­ n in gen lä m n a s. U p p sägn in g får sk e hos den som är b eh örig att m ottaga års­ a v g ift på fö r en in g en s vägn ar. S k r iftlig u p p sä g n in g sk a ll d elg es d en som sö k es fö r u p p sä g n in g , d ock u tan tillä m p n in g av 12— 15 §§ d elg iv n in g sla g en (1 9 7 0 : 4 2 8 ). T r ä ffa s ej den som sö k es i sitt h em v ist, får u p p sä g n in g en sän d as i rek o m ­ m en d erat h rev un d er h a n s v a n lig a adress. E tt ex em p la r av u p p sä g n in g en sk a ll d essu to m lä m n a s a n tin g en i den sö k tes b ostad till v u x e n m ed lem i det h u sh å ll som h a n tillh ö r eller, om h an driver rörelse m ed fa st kontor, på k on toret till någon som är a n stä lld där. P å tr ä ffa s ic k e någon so m an­ giv its nu, sk a ll u p p sä g n in g en i stä lle t lä g g a s i den sö k tes p ostlåd a, om så ­ dan fin n s. U p p sägn in g har sk e tt n ä r vad som sa g ts n u b liv it fu llg jo rt. H ar den h o s v ilk e n u p p sä g n in g sk a ll sk e ej k än t h e m v ist h är i rik et och fin n s ej h eller k ä n t om bud som h ar rätt att m ottaga u p p sä g n in g för h on om , får u p p sä g n in g sk e gen om k u n g ö r else i P o st- o ch In rik es T id n in gar. S tä m n in g sa n sö k a n m ed yrk a n d e om rätt att frå n trä d a b o sta d srä tten eller om b o sta d srä ttsh a v a ren s sk ilja n d e från lä g en h eten sam t a n sö k a n om vrä k ­ n in g av b o sta d srä ttsh a v a ren g äller som u p p sä g n in g när d elg iv n in g sk ett i b ehörig ordning.

Allm änna bestämm elser om bostadsrättsförening

40 § E k o n o m isk fö r en in g m ed ä n d am ål att i fö re n in g e n s h u s u p p låta lä g en ­ h eter åt m ed lem m a rn a till n y ttja n d e u ta n b eg rä n sn in g till tid en k an re­ g istrera s som b osta d srä ttsfö ren in g .

41 § B estä m m else rn a i 2 och 3 §§ la g en (1951: 308) om ek o n o m isk a fören in gar äger m otsv a ra n d e tillä m p n in g i fråga om b o sta d srä ttsfö ren in g .

42 § B o sta d srä ttsfö re n in g registreras h os lä n ssty r e lse n i det lä n där fö ren in g ­ en s sty r e lse en lig t stad garn a har sitt säte. In sk riv n in g av u p p g ifter an gåen d e b o sta d srä ttsfö re n in g sk a ll sk e i en sä rsk ild a v d eln in g av det fö r en in g sreg ister som a v ses i 4 § lagen (1 9 5 1 : 308) om ek o n o m isk a fören in gar.

Stadgar och firm a m. m.

43 § F ö r reg istrerin g av b o sta d srä ttsfö ren in g fordras att fö ren in g en h ar m inst fem m ed lem m ar sam t att d en a n ta g it stad gar och u tse tt sty r e lse o ch revi­ sorer.

44 § B o sta d srä ttsfö re n in g s stadgar sk a ll ange 1. fö ren in g en s firm a, 2. än d am ålet m ed fö ren in g en s v erk sa m h et och v erk sa m h e ten s art, 3. d en ort in o m rik et där fö ren in g en s sty r e lse sk all ha sitt säte, 4. om a v g ift fö r in träd e i fö ren in g en sk a ll förek om m a, det belopp, högst

100 kronor, v a rtill in tr ä d e sa v g iften för v a rje m ed lem sk a ll b estä m m a s, 5. h u ru v id a u p p lå telse a v g ift k a n u ttagas, 6. d e grunder e n lig t v ilk a å r sa v g ift sk all beräk n as, 7. om andra regelb u n d n a eller på sä r sk ilt b e slu t om u tta x e rin g beroende a v g ifter till fö ren in g en än gru n d avgift, u p p lå telse a v g ift o ch å rsa v g ift skall förek om m a, a v g iftern a s belopp eller de h ö g sta belopp, sa m m a n la g t d o ck ej m er än 100 kronor för år och m ed lem , v a rtill de får b estä m m a s, 8. om rä tten att b estäm m a ersä ttn in g för b ostad srätt v id ö v erlå telse skall vara in sk r ä n k t, de grunder en lig t v ilk a ersä ttn in g e n sk a ll beräk n as, 9. a n ta let sty relseled a m ö ter och revisorer eller det h ö g sta och lä g sta an­ tal till v ilk e t de sk a ll u ppgå och, om för sty relseled a m ö ter eller revisorer sk a ll fin n a s su p p lean ter, sam m a u p p gifter b eträ ffa n d e dem , tid en för sty ­ relseled a m o ts, revisors och su p p lea n ts u p p d rag sam t, om sty relseled a m o t, revisor eller su p p lea n t sk all u tse s på annat än i denna la g a n g iv et sätt, hur tillsä ttn in g sk a ll ske, 10. fö re n in g en s räk en sk ap sår, 11. de gru n d er en lig t v ilk a m ed el sk all a v sä tta s för sä k erstä lla n d e av u n ­ d erh ållet av fö r en in g en s hus, 12. det sätt på v ilk e t k a llelse till fö r en in g sstä m m a sk a ll sk e o ch andra m ed d elan d en b rin g a s till m ed lem m arn as k än n ed om sam t d en tid före stäm ­ m a när fö resk riv n a k a llelseå tg ä rd er sen a st sk a ll vara vid tagn a, 13. d e grunder en lig t v ilk a fö ren in g en sk a ll förfoga över u p p k o m m en v in st och h u r d et sk a ll förfa ra s m ed fö ren in g en s b eh å lln a tillg å n g a r v id d ess upp­ lö sn in g .

45 § B o sta d srä ttsfö re n in g s firm a sk a ll in n e h å lla ordet b o sta d srä ttsfö ren in g . I firm a n får ej ordet b olag eller eljest n ågot som b eteck n a r ett b o la g sfö r­ h å lla n d e in ta g a s p å såd an t sätt att därav k a n föran led as det m issta g e t att fir m a n in n eh a s av ett bolag. F ir m a n sk a ll ty d lig t sk ilja sig från andra h o s lä n ssty r e lse n föru t r eg istre­ rade o ch än n u b estå en d e fören in gsfirm or. A n n an än b o sta d srä ttsfö ren in g får ej i sin firm a eller an n ars vid b e teck ­ n in g av rö relsen an vän d a ordet b o stad srätt.

46 § B estä m m elsern a i 8 och 9 §§ lagen (1951: 3 0 8 ) om e k o n o m isk a fören in gar äger m o tsvaran d e tillä m p n in g i fråga om b o sta d srä ttsfö re n in g . H ärvid skall h ä n v isn in g e n i 8 § tred je sty ck et till 5 § a v se 43 § d en n a lag. U p p g ift om m ed b orgarsk ap b eh över ej lä m n a s i an sök an om registrerin g.

M edlem sförteckning och Iägenhetsförteckning

47 § Genom sty r e lse n s försorg sk a ll föras fö rtec k n in g över b o sta d srä ttsfö r­ e n in g en s m ed lem m ar (m e d le m sfö r tec k n in g ) sam t fö rteck n in g över de lä g en ­ h eter som är u p p lå tn a m ed b o stad srätt (Iä g e n h e tsfö r teck n in g ). F ö r teck n in g k an b estå av b etry g g a n d e lösb lad s- eller k o r tsy stem .

48 § M ed lem sförteck n in gen sk a ll för varje m ed lem in n e h å lla u p p gift om h a n s fu llstä n d ig a n a m n och h e m v ist sa m t om b o sta d srä tt som h an in n eh ar. S ty relsen sk a ll h å lla fö rteck n in g en tillg ä n g lig för den som v ill taga del av den.

49 § L ä g en h e tsfö r teck n in g en sk a ll för v a rje lägen h et ange 1. lä g en h eten s b eteck n in g , b elägen h et, ru m sa n ta l och övriga u trym m en , 2. dagen fö r lä n ssty r e lse n s g o d k än n an d e av d en ek o n o m isk a p lan som lig g er till grund fö r u p p lå telsen , 3. b o sta d srä ttsh a v a ren s nam n , 4. gru n d a v g iften för b ostad srätten . U p p gifter en lig t fö r sta sty c k e t sk all gen a st in fö ra s i fö rteck n in g en när b ostad srätt u p p låtes. U nderrättas fö ren in g en om p a n tsä ttn in g av b ostad srätt eller än d ras u p p ­ g ift i fö rteck n in g en , sk a ll d etta gen ast a n teck n a s. D agen för a n te ck n in g sk a ll anges.

50 § B ostad srättsh avare har rä tt att på begäran få utdrag ur lä g en h e tsfö r teck ­ n in g en b e trä ffa n d e lä g en h et som h an in n e h a r m ed b ostad srätt. U tdraget sk a ll avse de u p p g ifter som en lig t 49 § sk a ll an g es i fö rteck n in g en . D agen för u tfärd an d et sk a ll an ges i utdraget.

Medlemskap

51 § F råga om an tagan d e av m ed lem i b o sta d srä ttsfö re n in g avgöres av sty r e l­ sen , om ej an n at fö lje r av 52 §. A n sök an om in trä d e i fö ren in g en sk a ll sk e sk r iftlig e n och vara försed d m ed sök an d en s b ev ittn a d e n a m n u n d ersk rift, om så b estä m ts i stadgarna.

52 § F örvärvare av b ostad srätt, som vägrats in trä d e i fören in gen , k an in o m en m ån ad från det h a n fic k del av b eslu tet härom h ä n sk ju ta tv iste n till h y r e s­ näm n d en .

53 § M edlem som ej in n eh a r b o stad srätt får u tträd a ur fören in g en o ch k an på grund som a n g es i stad garn a u teslu ta s ur denna.

M edlem som upphör a tt vara b o sta d srä ttsh a v a re sk a ll an ses h a u tträtt ur fören in gen , om ej sty relsen m ed givit att h a n får k varstå som m ed lem . Vad som sagts n u g äller ej, om b ostad srätten u p p h ört till fö ljd av att det h u s i v ilk e t lä g en h eten fin n s övergått till n y ägare. A n m älan om u tträd e sk a ll sk e sk riftlig en o ch vara försed d m ed m e d ­ le m m en s b ev ittn a d e n a m n u n d e rsk r ift, om så b e stä m ts i stadgarna. F rå g a om u te slu tn in g prövas av fö ren in g sstä m m a , om ej an n at b estä m ts i stadgarna.

Vinstutdelning m. m.

54 § U td eln in g får sk e en d ast av v in st som red ovisas i fa ststä lld b a la n srä k n in g för sen a ste räk en sk ap såret. V in st få r ej u td e la s till andra än b ostad srättsh avarn a. V in sten förd elas m ella n dem efter gru n d avgiftern a fö r b o sta d srä ttern a , om ej an n at b estä m ts i stadgarna.

55 § H ar v in stu td e ln in g b e slu ta ts och v e r k stä llts i strid m ed 54 § eller b estä m ­ m e lse i fö ren in g en s stadgar, gäller 19 § lagen (1 9 5 1 : 308) om ek on om isk a fören in gar i tillä m p lig a delar. B estä m m elsern a i 20 § n äm n d a la g äger m otsv a ra n d e tillä m p n in g i fråga om b o sta d srä ttsfö ren in g .

Styrelse och firm ateckning

56 § B estä m m elsern a i 21— 37 §§ lagen (1951: 308) om ek on om isk a fören in gar äger m o tsvaran d e tillä m p n in g i fråga om b o sta d srä ttsfö ren in g m ed n edan an givn a avvik elser. 1. A v sty r elsen s led am öter sk all a lltid m in st tv å eller, om sty re lsen b e­ står av m in d re än fem led am öter, m in st en v ä lja s p å fö ren in g sstä m m a . 2. S tyrelseled am ot och su p p lean t fö r sty relseled a m o t sam t firm ateck n are behöver ej vara sv en sk m edborgare. 3. B osta d srä ttsh a v a res m ak e kan v ara sty relseled a m o t eller su p p lean t för sty relseled a m o t, även om h a n ej är m ed lem i fören in g en , såvid a ic k e an n at b estä m ts i stadgarna.

57 § D et an k om m er på sty r e lse n att fa ststä lla m ed v ilk a belopp grundavgifter, u p p lå telsea v g ifter o ch årsavgifter sk a ll u tg å sam t h u r beloppen sk a ll b etalas, om ej an n at b e stä m ts i stadgarna. Ä n d rin g av gru n d avgift sk a ll dock alltid b eslu ta s av fö ren in g sstä m m a .

Styrelsens årsredovisning samt revision

58 § B estä m m else rn a i 38— 51 §§ lagen ( 1 9 5 1 : 3 0 8 ) om ek o n o m isk a fö r­ eningar gäller i tillä m p lig a delar i fråga om b osta d srä ttsfö ren in g . Y ad som sä g s där om in sa ts sk a ll b eträ ffa n d e b o sta d sr ä ttsfö r en in g i stä lle t gälla in ­ träd esavgift, gru n d a v g ift o ch u p p lå telsea v g ift.

F ören in gsstäm m a

59 § B estä m m elser n a i 52— 61 §§ la g en (1 9 5 1 : 3 0 8 ) om e k o n o m isk a fören in gar gäller i tillä m p lig a d elar i fråga om b o sta d srä ttsfö re n in g . In n eh ar flera m ed lem m ar b o sta d srä tt g em en sam t, äger de d ock en d a st en röst, om ej an n at b e stä m ts i stad garn a. V id are k a n m ed le m s r ö strä tt u tö v a s av m e d ­ lem m en s m a k e so m om bud, även om d en n e ej är m ed lem i fören in g en , så­ vid a ic k e a n n a t b estä m ts i stadgarna.

60 § F ör g iltig h e t av b eslu t på fö r e n in g sstä m m a gäller, 1. om b e slu te t in n eb är ä n d rin g av g r u n d avgift och m ed för ru b b n in g av d et in b örd es fö rh å lla n d et m ella n g ru n d avgiftern a, att sa m tlig a b o sta d srä ttsh avare som b eröres av än d rin gen b iträtt b e slu te t eller a tt b e slu te t b iträ tts av m in st tv å tred jed ela r av d essa b o sta d srä ttsh a v a re och g o d k ä n ts av h y r e s­ näm n d en , 2. om b eslu te t in n eb ä r att lä g e n h et som u p p lå tits m ed b o sta d srä tt k o m ­ m er att u n d erg å fö rsä m rin g av ic k e rin g a b etyd else, att b o sta d srä ttsh a v a ren b iträ tt b eslu tet, 3. om b eslu tet i a n n a t fall led er till v ä se n tlig fö rä n d rin g av lägen h eten , att b o sta d srä ttsh a v a ren b iträtt b e slu te t eller a tt m in st två tred jed ela r av de rö sta n d e fö ren a t sig om detta, 4. om b e slu te t in n eb ä r u tv id g n in g av fö ren in g en s v erk sa m h et, att det b iträtts av m in st två tred jed elar av de röstan d e, 5. om b eslu te t in n eb ä r öve rlå telse av fö r en in g en tillh ö r ig t h u s i v ilk et lägen h et är u p p lå ten m ed b o sta d srä tt, att b e slu te t fa tta ts i den ord n in g som gäller fö r b e slu t om lik v id a tio n sa m t att m in st två tred jed elar av bosta d srä ttsh a v a rn a i det h u s som sk a ll ö v erlå ta s sa m ty ck t till b eslu tet. Är för g iltig h e t av b e slu t en ligt fö rsta sty c k e t y tterlig a re v illk o r b estä m t i stadgarna, g ä ller äv en det.

T alan m ot styrelseled am ot, revisor, fören in gsm ed lem eller röstberättigad

61 § B estä m m elsern a i 63— 66 §§ lagen (1951: 3 0 8 ) om ek o n o m isk a fören in gar äger m o tsv a ra n d e tillä m p n in g i fråga om b o sta d srä ttsfö re n in g .

Ä ndring av b osta d srä ttsfö ren in g s stadgar

62 § B eslu t om ä n d rin g av b o sta d srä ttsfö ren in g s stadgar är g iltig t en d ast om sa m tlig a röstb erä ttig a d e fören at sig om b e slu te t eller d etta fa tta ts p å två på varan d ra fö lja n d e fö ren in g sstä m m o r o ch p å den stä m m a som h å lle s sist b itr ä tts av m in st två tred jed elar av de röstan d e. O m b eslu tet avser än d rin g av de gru n d er en ligt v ilk a å rsa v g ift sk a ll b eräk n as, fordras dock att på d en stä m m a som h å lles sist b e slu te t b itr ä tts av m in st tre fjärd ed elar av de röstan d e. Innebär b eslu tet att m ed le m s rätt till fö re n in g e n s b eh å lln a tillg å n g a r v id d ess u p p lö sn in g in sk r ä n k es, ford ras att b eslu tet på sista stä m ­ m an b itr ä tts av sa m tlig a röstan d e. B eslu t varigen om m ed lem s rätt att ö v erlåta b o sta d srä tt in sk r ä n k e s eller

förb eh åll om lö sn in g sr ä tt en lig t 14 § in fö r e s är g iltig t en d ast om sa m tlig a b o sta d srä ttsh a v a re v ilk a s r ä tt beröres av ä n d rin gen sa m ty ck t till b eslu tet. Är för g iltig h et av b e slu t en lig t d en n a p aragraf y tterligare v illk o r be­ stäm t i stadgarna, g äller även det. H ar p å grund av lag eller a n n a n fö r fa ttn in g eller efter K on u n gen s m e d g i­ van d e i stad garn a in ta g its fö r esk r ift att v is s b e stä m m else ej får än d ras utan K on u n gen s m ed givan d e, får fö resk rifte n ej än d ras u ta n sådant m ed givan d e.

63 § B e slu t om än d rin g av sta d g a rn a sk all av sty relse n s ord föran d e o fö rd rö j­ lig en a n m ä la s fö r reg istrerin g och får ej v e r k stä lla s in n a n reg istrerin g sk ett. V id a n m ä ln in g sh a n d lin g e n sk all fo g a s två a v sk rifter av p ro to k o ll som forts i ärendet.

Talan mot föreningsstäm m obeslut

64 § B estä m m else rn a i 69 § la g en (1 9 5 1 :3 0 8 ) om ek o n o m isk a fören in gar äger m o tsv a ra n d e tillä m p n in g i fråga om b o sta d srä ttsfö ren in g .

Likvidation och upplösning

65 § B estä m m e lsern a i 70— 95 §§ lagen (1951: 3 0 8 ) om ek o n o m isk a fören in gar äger m otsv a ra n d e tillä m p n in g i fråga om b o sta d srä ttsfö ren in g . V ad i 71 o ch 75 §§ fö resk riv es för d et fa ll an talet fö r en in g sm ed lem m a r n ed g å tt u n ­ der det i 5 § fö resk riv n a lä g sta an talet sk a ll i b o sta d srä ttsfö ren in g tillä m ­ p as, om an talet m ed lem m a r eller an talet b o sta d srä ttsh a v a re n ed gått under fem . V id are sk a ll vad i 83 § sä g s om in sa tsk a p ita l i stä lle t gälla in trä d esa v ­ gift, gru n d avgift och u p p lå te lsea v g ift i b o sta d srä ttsfö ren in g .

Fusion

66 § B e stä m m else rn a i 96— 98 §§ lagen (1951: 3 0 8 ) om ek o n o m isk a fören in gar gäller i tillä m p lig a d elar i fråga om b o sta d srä ttsfö ren in g .

Registrering

67 § B estä m m else rn a i 99— 105 §§ lagen (1 9 5 1 :3 0 8 ) om e k o n o m isk a för­ en in gar äger m o tsv a ra n d e tillä m p n in g i frå g a om b o sta d srä ttsfö ren in g . H ärvid sk a ll h ä n v isn in g e n i 100 § andra sty c k e t till 7 § tred je sty c k e t avse

45 § tred je sty ck et d en n a lag.

68 § B eträ ffa n d e a n sö k a n om god k än n an d e av ek o n o m isk p la n sk all b e stä m ­ m elsern a om a n m ä la n för reg istrerin g äga m o tsvaran d e tillä m p n in g .

Skadestånd

69 § B e stä m m else rn a i 106— 109 §§ lagen (1 9 5 1 :3 0 8 ) om ek o n o m isk a för­ en in gar äger m otsv a ra n d e tillä m p n in g i fråga om b o sta d srä ttsfö ren in g .

Straffbestäm m elser

70 § B estä m m e lsern a i 110— 112 §§ lagen ( 1 9 5 1 : 3 0 8 ) om ek o n o m isk a fö r­ en in gar g äller i tillä m p lig a d elar i fråga om b o sta d srä ttsfö r en in g . V id tilllä m p n in g en av b estä m m e lsern a sk a ll d ock ia k tta g a s, att h ä n v isn in g e n i

110 § 5 till 18 § sk a ll avse 54 § d en n a la g och h ä n v isn in g e n i l i l § 2 till 68 § sk a ll avse 63 § d en n a lag.

71 § T ill böter d öm es 1. d en som u p p låter b o sta d sr ä tt i strid m ed 3 eller 5 §, 2. sty r elseled a m o t eller lik v id a to r, om h a n u n d erlåter a tt ia k tta g a före­ sk rift i 4 § sista sty ck et eller 47— 49 §, 3. d en som u p p så tlig en eller av grov oa k tsa m h et m ed d elar o rik tig eller v ilse led a n d e u p p g ift i utdrag e n lig t 50 §, 4. d en som b ryter m o t 45 § sista sty ck et eller u p p låter a n d elsrä tt i strid m ed 79 §.

72 § Är gä rn in g som a v ses i 70 eller 71 § b elagd m ed s tr a ff i b ro ttsb a lk en dö­ m es ej till a n svar en lig t d en n a lag.

Särskilda bestämmelser

73 § B e stä m m else rn a i 114— 116 §§ lagen (1 9 5 1 : 308) om e k o n o m isk a fö ren in g ­ ar äger m otsv a ra n d e tillä m p n in g i fråga om b o sta d srä ttsfö ren in g . F ö rb eh å ll i stad garn a e n lig t 116 § u ta n b estä m m else om rätt för p arterna att k la n d ra sk ilje d o m e n får d ock ej göras g ällan d e i fråga om b o sta d srä ttsh av a res rätt eller sk y ld ig h et att tillträ d a eller b eh ålla lä g e n h ete n eller b eträf­ fa n d e fa ststä lla n d e av h y r e sv illk o r en lig t 7 § sista sty ck et. I övrigt gäller fö r­ b eh ållet ej i fråga om tv ist m ed a n led n in g av u p p lå telse av n y ttja n d erä tt en ­ ligt 1 § så v itt gen om fö rb eh å llet sk ilje m ä n u tse tts eller b estä m m else m ed ­ d ela ts om sk ilje m ä n n e n s an tal, sä ttet för deras u tseen d e eller fö rfa ra n d et vid sk iljen ä m n d en . I d essa h ä n se e n d e n sk a ll lagen (1 9 2 9 : 145) om sk iljem ä n tillä m p a s. V ad som sa g ts nu u tgör d ock ej h in d er för att i stad garn a u tse h y resn ä m n d en till sk ilje n ä m n d eller b estä m m a k ortare tid för sk iljem a n n a åtgärd en s a v slu ta n d e än den tid om sex m ånader som an ges i n äm n d a lag.

74 § Är så d a n t m ed d elan d e från fö ren in g en som a vses i 10, 12 eller 32 § eller

33 § 1 a v sä n t i rek o m m en d era t brev u n d er m otta g a ren s v a n lig a ad ress, sk all fö ren in g en a n se s h a fu llg jo r t v ad som an k om m er p å den. D etsa m m a gäller b eträ ffa n d e såd an t m ed d ela n d e från b o sta d srä ttsh a v a re som a v ses i 15 eller

19 §.

75 § N ärm are b estä m m elser om ek o n o m isk p la n m ed d ä rtill h ö ra n d e in ty g och om säk erh et en lig t 5 § m ed d ela s av K onungen eller av m y n d ig h et, som K onungen b estäm m er.

6 Riksdagen 1971. 8 sami. N r 9

F ö r fa r a n d e t i b o s ta d s r ä tts tv is te r m . m.

76 § Om p a rt ej godtar h y r e sn ä m n d s b eslu t i fråga en lig t 7 § s is ta styck et, 30 § andra sty c k e t eller 52 §, får p a rten k lan d ra b e slu te t gen om att vä ck a talan m o t d en andra p arten in o m tre v eck o r från det p a rten erh öll del av b e slu ­ tet. K landras ic k e b eslu tet in om d en n a tid, är p a rts rätt till talan förlorad. Mot h y r e sn ä m n d s b e slu t i fråga en lig t 60 § fö r sta sty c k e t 1 får talan föras gen om b esvär in o m tre v eck o r från det k la g a n d en erh öll del av b e­ slu tet.

77 § T v ist m ed a n led n in g av u p p lå te lse av n y ttja n d erä tt e n lig t 1 § (b ostad sr ä ttstv ist) som ej an k om m er p å h y resn ä m n d s p rö v n in g sk a ll, om ej K on u n gen b estä m m er an n at, u p p ta g a s av den fa stig h e tsd o m sto l in o m vars om råd e fa stig h ete n är b elägen . D e tsa m m a gäller i fråga om ta la n en ligt

76 §. B esvär e n lig t 76 § andra sty c k e t sk a ll in g e s till d o m sto len . T v ist som efter k lan d er m ot h y re sn ä m n d s b eslu t är a n h ä n g ig vid d om stol får å te rfö rv isa s till n äm n d en .

78 § T a la n får ej föras m o t fa stig h e tsd o m sto ls dom i fråga om fa ststä lla n d e av h y resv illk o r en lig t 7 § sista sty ck et eller i fråga om tillstå n d som avses i 30 § andra sty c k e t och ej h e lle r m ot h o v rä tts dom i frå g a som a v se s i 52 § eller i frå g a om g o d k än n an d e en lig t 60 § fö r sta sty ck et 1. I tv ist som avser fa ststä lla n d e av h y r esv illk o r e n lig t 7 § s is ta styck et sk a ll vardera p arten svara för sin rä tteg å n g sk o stn a d i fa stig h etsd o m sto len , i den m ån ej a n n a t fö ljer av 18 kap. 6 § r ä ttegån gsb alk en .

Förbud mot upplåtelse av andelsrätt

79 § F ö r e n in g e lle r a k tie b o la g f å r ej u p p lå ta a n d e ls r ä tt m e d v ilk e n f ö lje r r ä t t a t t f ö r b e g r ä n s a d tid b e s itta e lle r h y r a b o s ta d s lä g e n h e t. V a d so m s a g ts n u ä g e r m o ts v a r a n d e tillä m p n in g i f r å g a o m a n d e l i h a n d e ls b o la g . T r ä f f a s i s tr id m e d f ö r s t a s ty c k e t v id u p p lå te ls e a v lä g e n h e t fö rb e h å ll o m f ö r v ä r v a v a n d e ls r ä tt, g ä lle r f ö r b e h å lle t ej m o t d e n till v ilk e n lä g e n h e te n u p p lå tits .

Övergångsbestämmelser

K u n g l. M a j .t s fö rsla g U ts k o tte ts fö r s la g 1. D e n n a la g t r ä d e r i k r a f t d e n 1. D en n a la g t r ä d e r i k r a f t d e n 1 j a n u a r i 1972. G en o m la g e n u p p - 1 j u l i 1972. G en o m la g e n u p p h ä v e s h ä v e s la g e n (1 9 3 0 : 115) o m b o s ta d s ­ la g e n (1 9 3 0 : 115) o m b o s ta d s r ä tts ­ r ä tts f ö r e n in g a r o ch la g e n (1968: 702) fö re n in g a r o c h la g e n (1 9 6 8 :7 0 2 ) o m o m f ö r s k o tt v id u p p lå te ls e a v b o ­ f ö r s k o tt v id u p p lå te ls e a v b o s ta d s ­ s ta d s r ä tt, m . m . r ä t t , m . m .

2. B estä m m e lsen i 2 § fö rsta sty c k e t fö rsta p u n k te n utgör ej h in d er för d en som fö re la g en s ik r a ftträ d a n d e h a ft rätt att d riva verk sa m h et, i v ilk en in går u p p lå te lse av n y ttja n d e r ä tt som a v ses i 1 §, att fo r tsä tta verk sam h eten . 3. D en n y a lagen äger tillä m p n in g även på b o sta d srä ttsfö re n in g som re ­ g istrera ts en lig t äldre lag. I fråga om sådan fö ren in g gäller d ock p u n k tern a 4— 13 ned an . 4. Har e k o n o m isk p la n m o tta g its av lä n ssty r e lse n en lig t äld re lag, sk all p la n en a n ses h a god k än ts en lig t d en n y a lagen. 5. H ar te c k n in g slista u tfä rd a ts, äger äldre la g tillä m p n in g b eträffan d e u p p lå telse av b ostad srätt till u tb ju d n a lägen h eter. 6. H ar b o sta d sr ä ttsfö r en in g före den n y a la g en s ik ra ftträ d a n d e sök t eller er h å llit tillstå n d en lig t 4 § andra sty c k e t lagen (1942: 4 3 0 ) om k on troll av u p p lå telse och överlåtelse av b o sta d srä tt m . m . eller 2 § första styck et lagen (1968: 702) om fö rsk o tt vid u p p lå te lse av b ostad srätt, m . m . a tt uppbära fö r­ sk o tt på a v g ift eller an n at ved erlag för u p p lå telse av b ostad srätt, äger äldre la g tillä m p n in g i fråga om fö rsk o ttet. 7. H ar b o sta d srä ttsh a v a re överlåtit sin b o sta d srä tt eller a v lid it före den n y a la g en s ik ra ftträ d a n d e eller h ar h a n s ä k ten sk a p gått åter eller b osk illn ad , h e m sk illn a d eller ä k te n sk a p ssk illn a d v u n n its före sagda tid p u n k t, äger äldre la g tillä m p n in g i fråga om d öd sb oets rä tt att u tö v a b o sta d srä tten , förvärva­ ren s rätt att v in n a in trä d e i fö ren in g en , verk an av att förvärvaren ick e a n ­ ta g its till m ed lem sam t an sv a ret för fö rp lik telser som åv ila r in n eh a v a re av b ostad srätten . 8. H ar u p p sägn in g sk ett före d en n y a lagen s ik ra ftträ d a n d e, äger äldre b estä m m else r om verkan av u p p sä g n in g en a lltjä m t tillä m p n in g . 9. B estä m m else i fö r en in g s stadgar att å rsa v g ift eller andel i v in st eller b eh å lln a tillg å n g a r sk a ll b eräk n as efter lä g en h e ts an d elsvärd e sk a ll an ses in n eb ära att sådan a v g ift eller andel sk a ll b eräk n as en lig t g ru n d avgiften för bo sta d srä tten . 10. In n eh å ller fö ren in g s stad gar vid lagen s ik ra fttr ä d a n d e b estä m m else om b erä k n in g av ersä ttn in g för b o sta d srä tt vid överlåtelse, äger b estä m m e l­ se n a lltjä m t tillä m p n in g , även om grunderna för b erä k n in g en ej an g iv its i stadgarna. S ådan b e stä m m else sk a ll a n ses in n eb ära v illk o r fö r m ed lem sk ap , om ej an n at fram går av o m stä n d ig h etern a . 11. H ar b e slu t av fö r en in g sstä m m a fa tta ts fö re d en n y a la g en s ik ra fttr ä ­ dande, äger äldre la g tillä m p n in g i fråga om b eslu tet. 12. B estä m m e lsen i 73 § andra sty ck et gäller ej förb eh åll vars tillä m p n in g p å k a lla ts före d en n y a la g en s ik raftträd an d e. 13. S k all en lig t b estä m m e lsern a ovan fö r e sk rift i äldre la g gälla och är i sa m m a lag överträd else av fö r e sk r ifte n b elagd m ed stra ff, äger även str a ff­ b estä m m elsen tillä m p n in g . 14. B o sta d srä ttstv ist eller tv ist om h y resv illk o r, vari ta la n v ä ck ts eller som h ä n sk ju tits till avgörande av sk ilje m ä n före d en n y a la g e n s ik raftträd an d e, b eh an d las en lig t äldre b estä m m elser. 15. B e stä m m e lsen i 79 § u tgör ej h in d er för fö r e n in g eller aktiebolag, som före la g e n s ik ra ftträ d a n d e h a ft rä tt a tt u p p låta a n d elsrä tt m ed v ilk en fö ljer rätt att för b egränsad tid b esitta eller h yra lä g en h e t i h u s som tillh ör fö r ­ en in g en eller bolaget, a tt u p p lå ta a n d elsrätt a v seen d e lä g e n h et i h u set. V ad som sa g ts n u äger m otsv a ra n d e tillä m p n in g i fråga om h an d elsb olag. I an n at fa ll än som a v ses i fö rsta sty ck et får fö re n in g eller aktiebolag, som fö re la g en s ik ra ftträ d a n d e drivit v er k sa m h et i v ilk e n in går u p p lå telse av an-

d elsrä tt sorn a v se s i 79 §, efter tillstå n d av lä n ssty r e lse n fo rtsä tta sin v er k ­ sam h et. H ar fö ren in g en eller b olaget in g iv it an sö k a n h ärom före ik ra ftträ ­ dandet, får v er k sa m h eten fo rtsä tta s i avvak tan på b eslu tet. 16. F ö rek o m m er i lag eller a n n a n fö rfa ttn in g h ä n v isn in g till fö resk rift som ersa tts g e n o m b e stä m m e lse i d enna lag, tillä m p a s i stä llet d en nya be­ stä m m elsen .

2 ) Förslag

till

Lag

om ändring i rättegångsbalken

H ärigen om förord n as, att 10 kap. 10 § rä ttegån gsb alk en sk a ll h a nedan a n givn a ly d else.

N u v a r a n d e ly d e ls e K u n g l. M a j.ts a v u t s k o t t e t tills ty r k ta fö r s la g

10 K A P.

10 §.i T v ist om ägan d erätt eller n y ttja n ­ T v ist om ägan d erätt eller n y ttja n ­ derätt till fa st egendom , om rä tt till d erätt till fa st egendom , o m rätt till serv itu t e ller an n an sä r sk ild rätt servitu t eller annan sä r sk ild rätt till till egen d om en eller om b esittn in g egendom en eller om b e sittn in g av av eg en d om en sk a ll upp tagas av rät­ egen d om en sk a ll u p p ta g a s av rätten ten i den ort, där fa stig h e ten är. L ag i d en ort, där fa stig h e te n är. Lag sa m m a vare, om tv iste n rör sk y ld ig ­ sam m a vare, om tv isten rör sk y ld ig ­ h et för ägare eller in n eh a v a re av het för ägare eller in n eh a v a re av egen d om en att fu llg ö ra något, som egen d om en att fu llg ö r a n ågot, som åligger h on om i d en n a egen sk ap , el­ åligger h onom i d en n a egen sk ap , el­ ler, då n y ttja n d er ä tt eller an n an sär­ ler, då n y ttja n d erä tt eller annan sk ild rätt till egen d om en u p p lå tits, sä rsk ild rätt till egen d om en u p p lå­ fråga är om v e d erla g för u p p lå telsen , tits, fråga är om ved erlag för u p p lå­ b y g g n a d s u n d e rh å ll eller a n n a t d y ­ te lsen , b yggn ad s u n d erh å ll eller an­ lik t. V ad som sä g s i d en n a p aragraf n a t d ylik t. V ad so m sä g s i denna

gäller d ock ej a rre n d e - e lle r h y r e s - p aragraf gäller d ock ej a rre n d e -, h y ­ tv is t. r e s- eller b o s ta d s r ä tts tv is t.

L igger f a s t ig h e t e n -------------------------- h u v u d d elen ligger.

K u n g l. M a j.ts fö r s la g U ts k o tte ts fö r s la g D en n a lag träd er i k r a ft d en 1 j a ­ D enna lag träder i k raft d en 1 j u l i n u a r i 1972. 1972.

1 Senaste lydelse 1970:1002.

om ändring i u tsökningslagen (1877: 31 s. 1)

H ärigen om förord n as, att 65 § u tsö k n in g sla g en (1 8 7 7 :3 1 s. 1) sk a ll ha n ed an an givn a ly d else.

N u v a r a n d e ly d e lse K u n g l. M a j . t s a v u t s k o t t e t t i l l s t y r k t a f ö r s la g

65 §-a

F rå n u tm ä t n in g ----------------------------- får överlåtas, 6. b o s t a d s r ä t t till lä g e n h e t som t j ä n a r g ä ld e n ä r e n till s ta d ig v a r a n d e bo sta d , d o c k e j o m g ä ld e n ä re n v id f ö r v ä r v a v b o s ta d s r ä tt e n å s id o s a tt tillb ö r lig h ä n s y n m o t sina bo rg en ä ­ r e r eller o m d e t m e d h ä n s y n till gäld e n ä r e n s b e h o v och b o s t a d s r ä tte n s v ä r d e f r a m s t å r s o m o s k ä l ig t a t t bo ­ s t a d s r ä t t e n u n d a n ta g e s f rå n u t m ä t ­ ning, 6. p en n in gar, b a n k tillg o d o h a v a n ­ 7. p en n in gar, b a n k tillg o d o h a v a n ­ de, an n an ford ran o ch förn öd en h eter, de, a n n an ford ran och fö rn ö d en h e­ i d en m ån a n n a t ej är föresk rivet ter, i den m ån an n at ej är föresk riv et o ch tillgån gen sk ä lig en ford ras för o ch tillg å n g en sk ä lig en ford ras för u n d erh å ll åt g ä ld en ä ren till d ess in ­ u n d erh å ll åt gäld en ären t ill d ess in ­ k o m st som tä ck e r b eh ovet ä r att k o m st som tä ck er b eh ovet är a tt v ä n ­ vän ta, d ock ic k e utan syn n erliga ta, d o ck ic k e u ta n sy n n e rlig a skäl sk äl för lä n g re tid än en m ån ad . för lä n g re tid än en m ånad. H ar gäldenären fa m ilj, b estä m m es H ar gäld en ären fa m ilj, b estä m m es vad som en lig t 1 m om . 1 — 6 får u n ­ vad som en lig t 1 m om . 1— 7 får u n ­ dan tagas m ed sk ä lig h ä n sy n även till dan tagas m ed sk ä lig h ä n sy n äv en till vad fa m ilje n bru k ar eller behöver. vad fa m ilje n brukar eller behöver. O m gäldenären eller n ågon som till­ O m gäld en ären eller n åg o n som till­ h ör h a n s fa m ilj lid er av ly te eller a ll­ h ör h a n s fa m ilj lid e r av ly te eller a ll­ v a rlig sju k d om , sk a ll d etta o c k så b e­ v a rlig sju k d o m , sk all d etta o ck så be­ a k ta s. U n d an tag e n lig t 6 b estäm m es a k ta s. U n d an tag en ligt 7 b estä m m es m ed sk ä lig h ä n sy n även till d en un- m ed sk ä lig h ä n sy n även till den underh ållsb örd a som åvilar gäldenären. derh ållsb örd a som åvilar gäld en ären . V id u tm ä tn in g h o s dödsbo äger V id u tm ä tn in g h os dödsbo äger vad som i 1 o ch 2 m om . sagts m o tsv a ­ vad som i 1 och 2 m om . sa g ts m o tsv a ­ ra n d e tillä m p n in g i fråga om d öd s­ ra n d e tillä m p n in g i fråga om d öd s­ boet tillh ö rig egendom so m d en dö­ b oet tillh ö rig egendom som d en dö­ d es efterlevan d e fam ilj b ru k ar eller des efterlevan d e fam ilj bru k ar eller b ehöver. I stä lle t för fö r esk r iften i behöver. I stä lle t för fö r esk r iften i

1 m om . 6 gäller d ock 18 kap. 5 § 1 m om . 7 g äller dock 18 kap. 5 § andra sty c k e t ärvdabalken. an d ra sty c k e t ärvdabalken.

* Senaste lydelse 1968: 623.

D en n a lag träder i k r a ft den 1 j a ­ D enna lag träder i k raft den 1 j u l i n u a r i 1972. 1972.

B estä m m else n i 65 § 1 m om . 6 B estäm m elsen i 65 § 1 m om . 6 äger äger m o tsv a ra n d e tillä m p n in g på så ­ m o tsv a ra n d e tillä m p n in g på så d a n dan a n d elsrä tt i fören in g, som ej är a n d elsrä tt i fören in g, som ej är bo­

b o sta d srä ttsfö ren in g , eller ak tieb olag sta d srä ttsfö ren in g , h a n d e ls b o la g el­

m ed v ilk e n fö lje r rä tt att b e sitta ler a k tieb olag m ed v ilk e n fö lje r rätt eller h y ra lägen h et. att b e sitta eller h y ra lägen h et.

4 ) Förslag

till

Lag

om ändring i la gen (1951: 308) om ek on om iska föreningar

H ärigenom förord n as i fråga om lagen (1 9 5 1 :3 0 8 ) om e k o n o m isk a fö r­ eningar,

d e ls att 113 § sk a ll u p p h öra att gälla, d e ls att l i l och 118 §§ sk all ha n ed an an givn a lyd else.

N u v a r a n d e ly d e lse K u n g l. M a j.ts a v u t s k o t t e t tills ty r k ta fö r s la g

l i l §• Med d a g sb ö te r --------------------------------- andra sty c k e t; 5. revisor, v ilk e n un d erlåter att 5. revisor, v ilk en u n d erlåter att ia k tta g a fö r esk r ift som m ed d elats i iak ttaga fö resk rift som m ed d ela ts i

51 § fö rsta sty c k e t eller 81 § andra 51 § första sty ck et eller 81 § andra styck et, så ock lik v id a tio n srev iso r, styck et, så ock lik v id a tio n sr ev iso r, som försu m m ar att fu llg ö ra va d i som försu m m ar att fu llg ö ra va d i

87 § fö rsta sty c k e t fö r sta p u n k ten 87 § fö rsta styck et fö rsta p u n k ten eller 89 § fö r sta sty c k e t fjärd e p u n k ­ eller 89 § fö rsta sty c k e t fjä r d e p u n k ­ ten fin n es stad gat; ten fin n e s stadgat.

6. s ty r e ls e le d a m o t e lle r lik v id a to r s o m u p p lå te r lä g e n h e t i s tr id m o t b e­ s tä m m e ls e n i 113 §.

118 §• V ad i ----------------------------------------------- ------------ äga tillä m p n in g . 3. fö ren in g av tra fik fö rsä k rin g s- 3. fö ren in g av tra fik fö r sä k rin g sa n stalter, v ilk e n av fö rsä k rin g sin - an stalter, v ilk en av fö r sä k rin g sin sp ek tion en god k än ts a tt handhava sp ek tio n en god k än ts a tt h an d h ava för an sta ltern a g em en sa m m a an gelä­ för a n sta ltern a g em en sa m m a a n g e­ genheter. lä g en h eter;

4. b o s ta d s r ä tts fö r e n in g a r i v id a re m å n ä n s o m fö lje r a v b o s ta d s r ä tts ­ lagen (1 9 7 1 : ) .

Ej h eller --------------- sä rsk ilt stadgat.

K u n g l. M a j. ts fö r s la g U ts k o tte ts fö r s la g D enna lag träder i k ra ft den 1 j a ­ D enna lag träder i k raft den 1 j u l i n u a r i 1972. 1972.

om ändring i lagen (1970: 998) o m arrendenäm nder och hyresnäm nder

H ärigenom förord n as, att 4— 8, 10— 15, 19, 22 och 27 §§ sa m t rubriken n ärm ast före 7 § lagen (1 9 7 0 : 998) om arren d en äm n d er och h y resn ä m n d er sk a ll ha ned an a n givn a ly d else.

N u v a r a n d e ly d e ls e K u n g l. M a j : t s a v u t s k o t t e t t i l l s t y r k t a fö r s la g

§

H yresn äm n d s o m ----- -------------------u p p gift att 1. m edla i h y r e s t v i s t , 1. m ed la i h y r e s - eller b o s ta d s r ä t t s t v i s t , 2. pröva t v i s t ----------- ---------- allt jord ab alk en , 3. p r ö v a tv i s t o m h y r e s v i l l k o r en­ ligt 7 § s is ta s t y c k e t , u p p lå te ls e av lä g e n h e t i a n d ra h a n d enlig t 30 § a n d r a s t y c k e t eller m e d l e m s k a p e n ­ lig t 52 §, allt b o s ta d s r ä tts la g e n ( 1 9 7 1 : ), 3. pröva fråga om god k än n an d e 4. pröva fråga o m g o d k än n an d e av ö v er en sk o m m else som a vses i av ö v eren sk o m m else som a v se s i 12

12 kap. 45 eller 56 § jord ab alk en , kap. 45 eller 56 § jo rd a b a lk en eller a v b e s lu t s o m a v s e s i 60 § f ö r s ta s t y c k e t 1 b o s ta d s r ä tts la g e n ( 1 9 7 1 :

) ,

4. vara sk iljen ä m n d i h y r e s t v i s t , 5. vara sk iljen ä m n d i h y r e s - eller b o s ta d s r ä tts tv i s t , 5. pröva frågor en lig t lagen (1970: 6. pröva frågor en lig t la g en (1970: 246) om tv å n g sfö r v a ltn in g av bo­ 246) om tv å n g sfö rv a ltn in g av bo­ sta d sfa stig h et. sta d sfa stig h et. Ärende u p p ta g e s --------------------------- ---------------------- är b elägen.

5 § H yresn äm n d b estår av lagfaren H y resn ä m n d b estår av la g fa ren ordförande och två andra ledam öter, ord föran d e och två an d ra led am öter, om ej an n at fö lje r av andra styck et. om ej an n at fö ljer av a n d ra sty c k e t. A v de sen are led a m ö tern a sk all den A v de sen are led am ötern a sk a ll den en e vara v ä l förtrogen m ed förvalt­ en e vara v ä l förtrogen m ed fö r­ nin g av h y r e sfa stig h e t och den andre v a ltn in g av h y r e sfa stig h e t eller, n ä r vara v ä l förtrogen m e d b osta d sh y - ä r e n d e t r ö r b o s ta d s r ä tts f a s tig h e t, resg ä sters fö rh å lla n d en eller, när m e d f ö r v a l tn in g a v så d a n f a s tig h e t ärende rör a n n an lä g e n h e t än bo­ o ch d en andre vara v ä l förtrogen sta d slä g en h et, m ed n ä rin g sid k a n d e m ed b o sta d sh y resg ä sters fö rh å lla n ­ h yresg ä sters fö rh ållan d en . d en eller, n är ärende rör a n n a n lä ­ gen h et än b ostad slägen h et, m ed nä-

N u v a r a n d e ly d e lse

rin g sid k a n d e h y resg ä sters fö rh å lla n ­ den. 1 b o s t a d s r ä t t s t v i s t s k a l l v a d so m s a g ts n u o m h y r e s g ä s te r s f ö r h å lla n ­ d e n i s tä lle t a v se b o s ta d s r å tt s h a v a r e s f ö rh å lla n d e n . B estä m m elsern a i -------------------------- ----------------- om h yresn äm n d . K on u n gen k a n ------------------------------- ---------------- flera avdelningar. B estä m m elsern a o m ---------------------- ----------------- även avd eln in g.

6 § F ör v a r j e ---------------------------------------- -------------- andra ledam öter. In n an an n an led a m o t än ordfö­ Innan a n n a n ledam ot än ord föran ­ rande förord n as, sk a ll så d a n rik sor­ de förord n as, sk a ll sådan rik so rg a n i­ g a n isa tio n a v fa stig h etsä g a re, h y r e s­ sation av fastigh etsägare, h y r e sg ä s­ gäster eller n ä rin g sid k a re som m ed ter, b o s ta d s r ä tts h a v a r e eller n ä r in g s­ h ä n sy n till m ed lem sa n ta l, v erk sa m ­ id k a re som m ed h ä n sy n till m ed ­ h et och övriga o m stä n d ig h eter kan le m sa n ta l, v erk sa m h et o ch övriga a n ses v ä l företräda d en in tre sse­ o m stä n d ig h e ter kan a n ses väl fö re­ grupp som det är fråga om beredas träd a den in tressegru p p som det är tillfä lle att avge förslag. fråga om beredas tillfä lle att avge förslag. T ill tjä n s tg ö r in g ---------------------------- -------------------- fin n er läm p ligast.

Ärende angående arrende- Ärende angående arrende-, hyreseller hyrestvist eller bostadsrättstvist

7 § A r r e n d e - eller h y r e s t v i s t får för A rre n d e -, h y r e s - eller b o s t a d s r ä t t s ­ ä n d am ål som a v ses i 1 § fö r sta sty c­ t v i s t får för ändam ål som a v ses i 1 § k et 1 eller 2 eller 4 § fö r sta styck et fö rsta sty ck et 1 eller 2 eller 4 § första i eller 2 av p art h ä n sk ju ta s till sty ck et 1— 3 av part h ä n sk ju ta s till n äm n d , om tv iste n ej är anhängig n äm n d , om tv iste n ej är a n h än gig v id d om stol eller h os överexek u tor v id d om stol eller hos överexek u tor eller sk iljem ä n . eller sk iljem ä n . I t v i s t -------------------------------------------- -------------fö r m edling.

T v ist som a v ses i 1 § fö r sta sty c­ T v ist som a v ses i 1 § fö rsta sty c­ k et 1 eller 2 eller 4 § fö r sta styck et k et 1 eller 2 eller 4 § fö r sta sty ck et

1 eller 2 h ä n sk ju te s av part till 1— 3 h ä n sk ju te s av part till n äm nd n ä m n d genom a n sö k a n som skall gen om a n sö k a n som sk a ll vara vara sk r iftlig sam t in n e h å lla u p p ­ sk r iftlig sa m t in n eh å lla u p p g ift om g ift om p artern as n a m n och h em ­ p arternas n a m n och h em v ist, den v ist, den berörda fa stig h e te n s b elä­ berörda fa stig h e te n s b elägen h et och g en h et och tv iste n s b e sk a ffen h et. tv iste n s b esk a ffen h et. U p p fyller a n sö k a n a n sö k n in g en a vvisas. Å terk allas an sök an , a v sk riv es ärendet.

N u v a r a n d e ly d e lse

10 § U n d erlåter sök an d en a tt på k a l­ U n d erlåter sö k a n d en a tt på k a llel­ le lse in fin n a sig in fö r näm n d , avsk ri- se in fin n a sig in fö r n äm n d , a v sk ri­ ves ären d et. K om m er ej m otp arten v e s ärendet. K om m er ej m otparten tillstä d e s, får n ä m n d en fö relä g g a h o ­ tillstä d es, får n ä m n d en förelägga h o ­ n om v id vite att in stä lla sig in fö r n om vid vite a tt in stä lla sig in för n ä m n d en . K om m er parten lik v ä l ej n äm n d en . K om m er p a rten lik v ä l ej tillstä d e s och är det ic k e a n ta g lig t att tillstä d e s och är det ic k e an tagligt fö r lik n in g k an k o m m a till stånd, att fö r lik n in g k an k om m a till stånd, av sk riv es ärendet. R ör ären d et tv ist av sk riv es ärendet. Rör ärendet tvist som a v ses i 1 § första styck et 2 eller som a vses i 1 § fö r sta sty ck et 2 eller

4 § fö rsta sty c k e t 2, avgöres dock 4 § fö rsta sty c k e t 2 e lle r 3, avgöres

ären d et u tan h in d er av p arten s u te- d ock ärendet u tan h in d er av partens varo. utevaro. U teb lir b å d a ------------------------------------ — m otsv a ra n d e tillä m p n in g . F ö r sta o c h --------------------------------------- --------------- sin u tevaro.

11 § R ör ärende som av sk riv its en lig t R ör ären d e som a v sk riv its enligt

10 § fö rsta sty c k e t fö rsta p u n k te n 10 § fö rsta sty ck et fö rsta p u n k ten tv ist som avses i 9 kap. 10 §, 10 kap. tv ist som a v ses i 9 kap. 10 §, 10 kap.

6 § eller 12 kap. 49 eller 55 § jo r d a ­ 6 § eller 12 kap. 49 eller 55 § jord a­

b a lk en e lle r 5 § lagen (1 9 5 7 :3 9 0 ) b alken, 5 § lagen ( 1 9 5 7 : 3 9 0 ) om om fisk ea rren d en , sk all n ä m n d en fisk earren d en e lle r 52 § b o s ta d s r ä tts ­ å teru p p taga ärendet p å a n sö k a n av la g en (1 9 7 1 : ) , sk a ll näm n d en

sök an d en . A n sö k a n göres sk riftlig e n återu p p taga ä ren d et p å a n sö k a n av in o m en veck a från d en dag då b e­ sök an d en . A n sö k a n göres sk riftlig en slu te t om a v sk riv n in g d elgavs sö­ in o m en v eck a från d en d ag då b e­ k an d en . s lu te t om a v sk riv n in g d elgavs sök an ­ den. U teb lir s ö k a n d e n ---------------------------- ---------------------------p å n ytt.

12 § N ä m n d s k a l l ----------------------------------- -------------fö rlik a parterna. K an p a r te r n a ----------------------------------- ------------ fö r lik n in g sak n as. F ö r lik n in g s k a l l ------------------------------ ----------------------- av parterna. T r ä ffa s ej fö rlik n in g , avgöres tv is­ T rä ffa s ej fö rlik n in g , avgöres tv is­ ten av n äm n d en , om tv isten rör frå ­ ten av n äm n d en , om tv iste n rör frå ­ ga som a v ses i 1 § fö rsta sty ck et 2 ga som a v ses i 1 § fö rsta sty ck et 2

eller 4 § fö rsta sty ck et 2. I an n at fa ll eller 4 § fö rsta sty c k e t 2 eller 3. I

a v sk r iv es ärendet. an n at fa ll avsk rives ärendet.

13 § F r å g a som a v ses i 1 § fö rsta sty c­ F råga som a v ses i 1 § första sty c ­

k et 3 eller 4 § fö rsta sty c k e t 3 p rö­ k e t 3 eller 4 § fö rsta sty c k e t 4 prö­

v a s efter a n sö k a n som sk a ll vara v as efter a n sö k a n som sk a ll vara sk r iftlig och som bör in n e h å lla de sk r iftlig och som bör in n e h å lla de sk äl som åberopas till stö d för a n ­ sk ä l som åberopas till stö d för an­ sö k n in g en . sök n in gen . S ök an d en o c h ------------------------------ -------------ä ren d ets p rövn in g.

N u v a r a n d e lyd e lse

14 § H ar p artern a avtalat att tv ist sk a ll H ar p arterna a v ta la t att tv ist sk a ll avgöras av sk iljem ä n u ta n förb eh åll avgöras av sk iljem ä n u ta n förb eh åll om rätt för p artern a a tt k lan d ra om rätt för p artern a att klan d ra sk ilje d o m e n och har, v id arren d e­ sk iljed o m en och har, v id arrende­ tvist, a rren d en äm n d en eller, vid h y - tvist, a rren d en ä m n d en eller, vid h y ­ r e s tv is t, h y r esn ä m n d en u tse tts till res- eller b o s t a d s r ä t t s t v i s t , h y r e s­ sk iljen ä m n d , sk a ll n äm n d en på a n ­ n äm n d en u tsetts till sk iljen ä m n d , sökan avgöra tv iste n gen om s k ilje ­ sk all n äm n d en p å an sö k a n avgöra dom , om ej h in d er m öter en lig t 1 § tvisten genom sk iljed o m , om ej h in ­ andra sty ck et lagen (1 9 2 9 : 145) om der m öter en lig t 1 § andra sty ck et sk iljem ä n . Om sådan a n sö k a n gäller lagen (1 9 2 9 : 145) om sk iljem ä n . O m

8 §. H ar tv iste n redan h ä n sk ju tits sådan an sök an gäller 8 §. H ar tv is ­ till n äm n d , k a n sk ilje d o m d ock p å ­ ten redan h ä n sk ju tits till n äm n d , kallas m u n tlig en in fö r n äm n d en . kan sk iljed o m d ock p å k a lla s m u n t­ lig e n in fö r n äm n d en . I ären d e som n äm n d har att av­ I ärende som n ä m n d h ar att av­ göra gen om sk iljed o m gäller lagen göra gen om sk ilje d o m gäller lagen (1929: 145) om sk ilje m ä n , i den m ån (1929: 145) om sk ilje m ä n , i den m ån ej an n at fö lje r av d en n a lag. V ard e­ ej annat fö ljer av d en n a lag. V ard e­ ra p arten svarar för sin k o stn a d i ra p arten svarar fö r sin k o stn a d i tv ist som a v ses i 9 kap. 10 eller 14 §, tv ist som avses i 9 kap. 10 eller 14 §,

10 kap. 6 § eller 12 kap. 49 eller 10 kap. 6 § eller 12 kap. 49 eller

55 § jo r d a b a lk e n elle r 5 § lagen 55 § jord ab alk en , 5 § lagen (1957: (1957: 3 9 0 ) om fisk earren d en . 390) om fisk ea rren d en eller 7 § s ista s t y c k e t b o s ta d s r ä t ts la g e n (1 9 7 1 : ).

15 § A n sök an i fråga som a v ses i 4 § A n sök an i fråga som avses i 4 § fö rsta sty c k e t 5 sk a ll v a r a sk r iftlig första sty ck et 6 sk a ll vara sk riftlig sam t in n e h å lla u p p g ift om d en b e­ sam t in n e h å lla u p p g ift om den b e­ rörda fa stig h ete n och d ess ägare rörda fa stig h e te n o c h dess ägare sam t sö k a n d en s y rk a n d e o ch gru n ­ sam t sök an d en s y rk a n d e o ch g ru n ­ derna för d etta. V ad som fö resk riv es d erna för detta. V ad som föresk rives i 8 § an d ra och tred je sty ck en a äger i 8 § andra och tr e d je styck en a äger m otsv a ra n d e tillä m p n in g . m otsvaran d e tillä m p n in g . M otpart s k a l l ---------------------------------- --------------- till förh a n d lin g . B eslu t e n l i g t ------------------------------------ ----------------------- i frågan.

19 § L äm n ar part ej fr iv illig t tillfä lle L äm nar part ej fr iv illig t tillfä lle till b e sik tn in g eller till g ra n sk n in g till b esik tn in g eller till g ran sk n in g av k on tra k t eller a n n a n h a n d lin g av k on trak t eller a n n a n h a n d lin g som rör a r re n d e - eller h y r e s f ö r h å l­ som rör arren d e-, h y r e s - eller bola n d e t och är av b e ty d e lse för ä r en ­ s t a d s r ä tts f ö r h å lla n d e t o ch är av b e­ det, får n äm n d en fö relä g g a h on om ty d else fö r ärendet, får n äm n d en vite. Vad som sagts n u gäller ej, om förelägga h on om v ite. V ad som sagts n äm n d en är sk iljen ä m n d . nu gäller ej, om n ä m n d en är s k ilje ­ näm nd.

N u v a r a n d e ly d e ls e K u n g l. M a j . t s a v u t s k o t t e t t i l l s t y r k t a fö rsla g

22 §

Om rätt för part att k la n d ra b e­ O m r ä t t f ö r p a r t a t t k la n d r a b e ­ slu t av n äm n d i a rre n d e - e lle r h y r e s - s lu t a v n ä m n d i arren de -, h y r e s - eller

t v i s t fin n s b estä m m elser i 8 kap. 31 § b o s t a d s r ä t t s t v i s t och o m f u l l f ö l j d a v och 12 kap. 70 § jo rd a b a lk en s a m t talan m o t h y r e s n ä m n d s b e s lu t i fråg a

16 § lagen ( 1 9 5 7 :3 9 0 ) om fisk e a r­ o m g o d k ä n n a n d e a v b e s l u t p å f ö r ­

renden. e n in g s s tä m m a f in n s b e s tä m m e ls e r i 8 k a p . 31 § o c h 12 k a p . 70 § j o r d a ­ b a lk e n , 16 § la g e n ( 1 9 5 7 :3 9 0 ) om f is k e a r r e n d e n s a m t 76 § b o s ta d s ­

r ä tts la g e n ( 1 9 7 1 : ) .

Mot b eslu t, varigen om n äm n d av­ M ot b e s lu t, v a rig e n o m n ä m n d a v ­ v isa t a n sö k a n som avses i 8, 11, 13 v is a t a n s ö k a n so m a v se s i 8, 11, 13 eller 14 §, a v sk riv it ären d e en lig t 8 e lle r 14 §, a v s k r iv it ä r e n d e e n lig t 8 eller 10 § e lle r u tlåtit sig om ersätt­ e lle r 10 § e lle r u t l å t i t sig om e r s ä tt­ n in g en lig t 20 §, få r ta la n föras g e­ n in g e n lig t 20 §, f å r t a l a n fö ra s ge­ nom besvär. D etta gäller d ock ej b e­ n o m b e s v ä r. D e tta g ä lle r d o c k ej b e ­ slu t om av sk riv n in g , när ärendet kan s lu t o m a v s k riv n in g , n ä r ä r e n d e t k a n återu p p tagas. Mot an n at b eslu t av å te r u p p ta g a s . M ot a n n a t b e s lu t av n äm n d i a rr e n d e - eller h y r e s t v i s t får n ä m n d f å r ta la n f ö r å s e n d a s t i s a m ­ talan föras en d ast i sam b an d m ed b a n d m e d s å d a n ta lan so m a v se s i så d a n k l a n d e r ta la n som a v ses i fö rs­ f ö r s ta s ty c k e t.

ta styck et.

B esv ä rsh a n d lin g en sk a ll in g es till B e s v ä rs h a n d lin g e n s k a ll in g e s till fa stig h e tsd o m sto l som a v ses i 8 kap. fa s tig h e ts d o m s to l so m a v se s i 8 k a p .

32 § och 12 kap. 71 § jord ab alk en 32 § o c h 12 k a p . 71 § jo r d a b a lk e n , s a m t 17 § la g en (1957: 3 9 0 ) om f is ­ 17 § la g e n ( 1 9 5 7 :3 9 0 ) o m f is k e a r ­ kearren d en in om en v eck a frå n det r e n d e n s a m t 77 § b o s ta d s r ä tts la g e n att k la g a n d en fic k del av b eslu tet. I (1 9 7 1 : ) in o m en v e c k a f r å n d e t övrigt äger 52 kap. 2, 3 och 5— 12 §§ a t t k la g a n d e n f ic k del a v b e s lu te t. rätteg å n g sb a lk en m otsvaran d e till- I ö v rig t ä g e r 52 k a p . 2, 3 o ch 5— 12 lä m p n in g . B estä m m else som avser §§ r ä tte g å n g s b a lk e n m o ts v a ra n d e h ovrätt gäller därvid i stä lle t fa stig ­ tillä m p n in g . B e s tä m m e ls e som a v s e r h etsd o m sto len . Mot fa stig h e tsd o m ­ h o v r ä tt g ä lle r d ä r v id i s tä lle t f a s tig ­ sto len s b e slu t får talan ej förås. h e ts d o m s to le n . M o t f a s tig h e ts d o m ­ s to le n s b e s lu t f å r ta la n ej fö ra s. U n d a n rö jes n ä m n d s ------------------------ -------------------- a v n ä m n d e n .

27 §

T alan om u td öm an d e av v ite som T a la n o m u td ö m a n d e a v v ite so m fö rela g ts n å g o n en ligt d en n a la g fö­ fö re la g ts n å g o n e n lig t d e n n a la g fö ­ res, efter a n m ä la n av n äm n d , av re s, e fte r a n m ä la n a v n ä m n d , av åk lagare v id fa stig h e tsd o m sto l som å k la g a r e v id fa s tig h e ts d o m s to l so m a v ses i 8 kap. 32 § och 12 kap. 71 § av se s i 8 k a p . 32 § o c h 12 k a p . 71 § jord a b a lk en s a m t 17 § lagen (1957: jo r d a b a lk e n , 17 § la g e n (1 9 5 7 :3 9 0 ) 3 90) om fisk ea rren d en . om f is k e a r r e n d e n s a m t 77 § b o s ta d s ­

r ä ttsla g e n (1 9 7 1 : ) .

U t s k o t t e t s fö r s la g D e n n a lag tr ä d e r i k r a f t den 1 j u l i 1972.

om ändring i lagen (1970: 995) om införande av n ya jordabalken

H ärigen om förordnas, att 51 § lagen (1 9 7 0 : 9 9 5 ) om in fö ra n d e av nya jo rd a b a lk en sk a ll h a n ed an a n givn a ly d else.

N u v a r a n d e ly d e lse K u n g l. M a j : t s a v u t s k o t t e t t i lls t y r k ta fö rsla g

51 § Om sä r sk ild a sk äl föreligger, kan Om sä r sk ild a sk ä l föreligger, kan lä n ssty r e lse n m ed ge u n d a n ta g från lä n ssty r elsen m ed g e u n d a n ta g från

12 kap. 15 § andra sty ck et första 12 kap. 15 § an d ra sty ck et första p u n k te n n y a b alk en i fråga om lä ­ pu n k ten n y a b a lk en i fråga om lä ­ gen h et, v ilk e n in n eh a v es p å grund genhet, v ilk e n in n eh a v e s på grund av sådan u p p lå telse av an d elsrätt av sådan u p p lå telse a v andelsrätt som a v ses i p u n k t 2 övergån gsb e­ i fö re n in g eller a k ti e b o l a g som avses stä m m elsern a till lagen ( 1 9 6 8 : 7 0 2 ) i p u n k t 15 överg å n g sb estä m m elser­ o m f ö r s k o t t v i d u p p lå te ls e a v bo­ na till b o s ta d s r ä tts la g e n (197 1: ). s ta d s r ä t t , m . m .

U t s k o t t e t s fö r s la g D e n n a lag t r ä d e r i k r a f t d en 1 j u l i 1972.

7 ) Förslag

till

Lag

om ändring i civiKör svar slagen (1960: 74)

H ärigen om förordnas, att 64 § civ ilfö rsv a rsla g en (1 9 6 0 : 74) sk a ll ha n e­ dan a n givn a ly d else.

N u v a r a n d e ly d e lse K u n g l. M a j : t s a v u t s k o t t e t tills t y r k t a f ö rs la g

64 §. S k all för b yggn ad , som tillh ö r b o ­ S k all för b yggn ad , som tillh ör bo­ sta d srä ttsfö ren in g , sä rsk ild anord­ sta d srä ttsfö ren in g , sä rsk ild anord­ n in g eller åtgärd vid tagas, som b ygg­ n in g eller åtgärd vid ta g a s, som b ygg­ n ad en s ägare jä m lik t d en n a la g har n ad en s ägare jä m lik t d en n a lag har a tt om b esörja, äro b ostad srättsh a- att om besörja, äro b ostad srättsh avarvarna, u ta n h in d er av vad i fören in g­ na, utan h in d er av vad i fören in gen s en s stadgar b estä m ts, p lik tig a att till- stadgar b estä m ts, p lik tig a att till-

N u v a r a n d e ly d e lse

sk ju ta det belopp, som erfordras för sk ju ta det b elopp, som erfordras för b estrid an d e av k o stn a d en . Ä be slu t b estrid an d e av kostn ad en . o m ti l l s k o t t f ö r s å d a n t ä n d a m å l s k a ll v a d i 60 § 1. lagen o m b o s t a d s r ä t t s ­ f ö r e n in g a r är s t a d g a t e j äga t i llä m p ­ ning.

K u n g l. M a j . t s fö rsla g U t s k o t t e t s fö r s la g D en n a lag träder i k raft d en 1 j a ­ D en n a lag träder i k raft d en 1 j u l i n u a r i 1972. 1972.

M A R C U S B O K T R . STH LM 1771 7 1 0 0 2 8