Näringsutskottets betänkande i anledning av proposition angående utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1970/71 i vad avser industridepartementets verksamhetsområde jämte motion
Nr 21
Näringsutskottets betänkande i anledning av proposition angående ut gifter på tilläggsstat l i l till riksstaten för budgetåret 1970/71 i vad avser industridepartementets verksamhetsområde jämte motion.
I betänkandet behandlas propositionen 1971: 75, bilaga 10. I anled ning av punkten C 4, Sveriges geologiska undersökning: Prospektering, har väckts en motion om utredning angående gruvdrift i Stekenjokk.
D R IF T B U D G E T E N
TRETTO N D E H U V U D TITELN
Industri m. m.
1. Kapitaltillskott till ett nybildat bolag i Vilhelmina. Kungl. M aj:t har (punkten B 5, s. 35— 38) föreslagit riksdagen att till Kapitaltillskott till ett nybildat bolag i Vilhelmina på tilläggsstat III till riksstaten för bud getåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 4 500 000 kr.
Utskottet Statsföretag AB har i lokaliseringssyfte träffat överenskommelse med Coronaverken AB om att bilda ett företag i Vilhelmina för tillverkning av plastprodukter. Avsikten är att flytta plasttillverkningen vid Hus qvarna Borstfabrik, som är ett helägt dotterbolag till Coronaverken, till det nybildade bolaget i Vilhelmina. D etta skall vara ett produktions bolag som skall leverera plastprodukter till Coronaverken AB, medan Husqvarna Borstfabrik skall svara för produktutveckling, marknadsfö ring och försäljning samt de kostnader som hänger samman därmed. Projektet väntas medföra ökade kostnader fö r administration och transporter. Därtill kommer betydande kostnader för omlokaliseringen. Enbart flyttningen beräknas kosta 3 milj. kr. Det nya företagets kapitalbehov har kalkylerats till 18,5 milj. kr. Finansieringen avses ske bl. a. genom att bolaget tillförs ett aktiekapi tal av 2 milj. kr. och erhåller statliga bidrag och lån om ca 4 milj. kr. Häri förutsätts ingå lokaliseringsstöd enligt gällande regler för det inre stödområdet. Därutöver föreslås i propositionen att företaget erhåller ett engångs- 1 Riksdagen 1971.17 sami. N r 21
stöd på 4,5 milj. kr., avsett att möjliggöra en produktion på i huvudsak samma villkor som tidigare. Engångsstödet anges motsvara det kapitaliserade värdet av fram tida fördyringar till följd av lokaliseringen och vara avsett a tt skapa förutsättningar fö r att företaget skall kunna dri vas med lönsamhet utan ytterligare stöd i framtiden. Tillkomsten av det föreslagna företaget, som beräknas ge sysselsätt ning till m er än 100 personer, är att se som ett led i strävandena att öka antalet arbetstillfällen i Vilhelmina kommun, vilket betraktas som angeläget inte minst med hänsyn till att förberedelserna för gruvbryt ning i Stekenjokk tills vidare har avbrutits. I samband med beslutet att inrätta Statsföretag AB angav statsmak terna som ett väsentligt näringspolitiskt motiv för en väl fungerande statlig företagssektor att ökade möjligheter skulle skapas att stimulera sysselsättningen och den ekonomiska utvecklingen i vissa regioner. K ra vet på lönsamhet underströks. Samtidigt framhölls dock att speciella anordningar för att förena det företagsekonomiska intresset med det samhällsekonomiska skulle kunna övervägas. De motiv som anförs för det nu aktuella projektet är främst av lokaliseringspolitisk natur. A tt öka sysselsättningsmöjligheterna i Vilhelmina är enligt utskottets mening en angelägen uppgift för statsmakterna. Projektet synes sålunda stå i överensstämmelse med den nyss åberopade näringspolitiska motiveringen för statlig företagsamhet. Åberopande vad här anförts hemställer utskottet att riksdagen med bifall till Kungl. M aj:ts förslag till Kapitaltill skott till ett nybildat bolag i Vilhelmina p å tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisar ett reservationsanslag av 4 500 000 kr.
Bergsbruk
2. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering. Kungl. M aj:t har (punkten C 4, s. 38— 41) föreslagit riksdagen att till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering på tilläggsstat III till riksstaten för budget året 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000 kr.
I motionen 1971: 1382 av herr Ångström m. fl. (fp) hemställs ”att riksdagen m åtte bordlägga frågan om ett avbrytande av fö r beredelserna för gruvdrift i Stekenjokk till höstriksdagen, att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t hemställer om snabbutred ning angående de samhällsekonomiska och företagsekonomiska konse kvenserna av projektet under alternativa antaganden om kostnadsut veckling, kopparprisutveckling m. m. och att resultatet av denna före läggs höstriksdagen”.
Propositionen Av Statsföretag AB:s redovisning för de fortsatta förberedelserna för gruvdrift i Stekenjokk, vilka sker med anlitande av Luossavaara- K iirunavaara AB (LKAB), fram går att underskottet i investeringskal kylen beräknas uppgå till 46 milj. kr. i stället för tidigare beräknade 6 milj. kr. (prop. 1970: 1, bil. 15, s. 148). Det förändrade läget beror, framhålls i propositionen, i huvudsak på en ändrad bedömning av de tekniska förutsättningarna för gruvdrift och p å kostnadsutvecklingen särskilt i fråga om lönerna. LKAB:s beräkningar utgår från ett genom snittligt kopparpris på 4 900 kr. per ton. F. n. ligger priset på ca 5 700 kr. per ton. F ö r att underskott inte skall uppkom m a fordras att kop parpriset uppgår till ca 6 200 kr. I propositionen uttalas att de nya lönsamhetsberäkningarna för pro jektet medför att förberedelserna tills vidare bör avbrytas. M ed hänsyn till sysselsättningsläget inom regionen är det angeläget att få ett snabbt klarläggande av om gruvdrift kan påbörjas. Den av Sveriges geologiska undersökning (SGU) bedrivna prospekteringen bör därför intensifieras och en förnyad analys av det förväntade fram tida kopparpriset utföras och beaktas. D et förslag till program för en intensifierad prospektering som lagts fram av Statsföretag AB godtas av chefen för industridepartementet. D et föreslås att riksdagen för ändamålet anvisar 3,5 milj. kr.
M otionen De kalkyler på vilka Kungl. M aj:ts beslut att tills vidare avbryta för beredelserna för gruvdrift i Stekenjokk grundas bör, enligt m otionärer na, kritiskt granskas. De antaganden som legat till grund för Stats företag AB:s kalkyler betecknas i motionen som alltför pessimistiska. I synnerhet anses detta gälla antagandena om kopparprisets utveckling. M otionärerna redovisar att Bureau of Mines i Förenta staterna räknar med en realprisökning på koppar med ca 35 °/o mellan år 1968 och år 2000 samt att enligt andra beräkningar gjorda av en internationellt känd expert det reala kopparpriset kan komma att fördubblas fram till 1990. Kopparprisets betydelse för Stekenjokkprojektets fram tida eventu ella lönsamhet motiverar, anför motionärerna, krav på att riksdagen föreläggs detaljerade kalkyler innan gruvprojektet läggs ner. K ritik rik tas också mot att det inte gjorts något försök från statsmakternas sida att beräkna de samhällsekonomiska konsekvenserna av gruvdrift i Ste kenjokk. Med hänvisning till en utredning som utförts på uppdrag av Vilhelmina kommun rörande samhällsbyggandet för Stekenjokkprojektet hävdar m otionärerna att det kan ifrågasättas om inte projektet kom mer att ge en avkastning som m er än väl gör det samhällsekonomiskt lönsamt.
Utskottet Riksdagen anvisade 1970 ett anslag av 8 milj. kr. som skulle m öj liggöra ett lån till Statsföretag AB, avsett som ersättning åt bolaget för dess åtagande att under då kända förutsättningar svara för gruvdrift i Stekenjokk. Sedan investeringskalkylen reviderats har underskottet däri befunnits uppgå till 46 milj. kr. m ot 6 milj. kr. enligt tidigare be räkningar. Kungl. M ajit har därför beslutat att förberedelserna för gruvdrift i Stekenjokk skall avbrytas till dess resultatet av fortsatt pro spektering föreligger. D etta beslut, som fram går av propositionen, är inte underställt riksdagens prövning. V ad som i sammanhanget föreslås i propositionen är att Sveriges geologiska undersökning skall få ett an slag för intensifierad prospektering i Stekenjokkområdet i syfte att klar lägga om det kan finnas underlag för en m era gynnsam bedömning av produktionsförutsättningam a vilken skulle kunna m edföra en ompröv ning av beslutet att inte inleda gruvdriften. I motionen 1971: 1382 granskas de beräkningar som ligger till grund för detta beslut. M otionärerna hävdar att kopparprisets fram tida utveck ling bort kunna bedömas m era optimistiskt än vad Statsföretag AB gjort i sina kalkyler för gruvdriften. M otionärerna yrkar att riksdagen skall dels ”bordlägga frågan om ett avbrytande av förberedelserna för gruv drift i Stekenjokk till höstriksdagen”, dels hos Kungl. M ajit begära en snabbutredning angående projektets ekonomiska konsekvenser vid alter nativa antaganden om bl. a. kopparprisets utveckling. För bifall till det förstnäm nda yrkandet saknas, såsom fram går av det föregående, formella förutsättningar. Vad gäller det senare yrkandet vill utskottet anföra följande. Av t. f. verkställande direktören för Statsföretag AB har utskottet fått kompletterande upplysningar om de nya kalkyler rörande gruvdriften som utförts sedan 1970 års riksdag fattade beslut i saken. Utskottet har funnit de redovisade kalkylerna realistiska och vill betona att det måste anses rimligt att låta en betydande försiktighet prägla beräkningar varpå investeringsbeslut m ed vittgående konsekvenser skall baseras. Fram hål las bör emellertid, att avbrytandet av förberedelserna för gruvdrift i Stekenjokk inte innebär att detta projekt avskrivits. Kungl. M ajits förslag går ut på att möjligheter till en förnyad prövning av saken med hänsyn till nya omständigheter skall skapas utan dröjsmål. Enligt vad som u t talas i propositionen skall också en förnyad analys av det förväntade fram tida kopparpriset genomföras. G enom de föreslagna och aviserade åtgärderna synes m otionärernas önskemål om en ytterligare utredning i själva verket bli tillgodosedda i allt väsentligt utom vad gäller själva tidsplanen, som givetvis inte kan närm are anges. Utskottet tillstyrker Kungl. M ajits förslag om anslag för prospekte ring i Stekenjokkområdet. M otionen 1971: 1382 avstyrker utskottet med hänvisning till vad ovan sagts.
Utskottet hemställer sålunda 1. att riksdagen m ed bifall till Kungl. M aj:ts förslag till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisar ett reservationsanslag av 3 500 000 kr., 2. att riksdagen avslår motionen 1971: 1382.
KAPITALBUDGETEN
FO N D EN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
3. Lån till Statsföretag AB. Kungl. M aj:t har (punkten 14, s. 41— 43) föreslagit riksdagen att till Lån till Statsföretag AB på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 2 500 000 kr.
Utskottet Statsföretag AB har träffat överenskommelse med Coronaverken AB om att bilda ett bolag med placering i Nykroppa. Bolaget skall överta huvuddelen av den tillverkning av plåtprodukter för byggnadsindustrin som f. n. sker vid Coronaverkens dotterbolag E. A. Rosengren AB i Kungsbacka samt tillhörande marknadsförings- och produktutvecklingsorganisation. E n förutsättning för överenskommelsen är att riksdagen beviljar Statsföretag AB ett ränte- och amorteringsfritt lån på 2,5 milj. kr. för aktieteckning. D et nya företagets kapitalbehov har beräknats till ca 24,5 milj. kr. Finansieringen avses ske genom aktiekapital om 5 milj. kr., statligt stöd, inklusive lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån, om ca 8,5 milj. kr. samt andra lån om ca 11 milj. kr. Enligt Statsföretag AB:s bedömning är det nya företaget på längre sikt lönsamt. Flyttningen av tillverkningen från Kungsbacka till N y kroppa kommer emellertid att medföra betydande kostnader. Under en relativt lång inkörningsperiod torde därför, framhålls i propositionen, ingen avkastning på aktiekapitalet kunna påräknas. Med hänvisning till det ansträngda arbetsmarknadsläget i N ykroppa i samband m ed att U d deholms AB avvecklar sitt järnverk där och svårigheterna att med lokaliseringspolitiska medel stimulera privat nyetablering på orten föreslår Kungl. M aj:t att Statsföretag AB erhåller det lån på 2,5 milj. kr. som förutsätts i överenskommelsen med Coronaverken. Lånet bör löpa utan ränta och vara amorteringsfritt till dess vinstutdelning sker. Överenskommelsen mellan Statsföretag AB och Coronaverken AB betecknas i propositionen som en väsentlig insats i sysselsättningsskapande syfte. Denna bedömning, varigenom den lokaliseringspolitiska motive ringen för projektet betonas, vill utskottet understryka. Utskottet, som
i det föregående (punkten 1, s. 2), erinrat om de näringspolitiska m oti ven för statligt företagande, finner att arbetsmarknadsläget i Nykroppa motiverar en statlig företagsetablering i regionen. Åberopande vad här anförts hemställer utskottet att riksdagen m ed bifall till Kungl. M aj:ts förslag till Lån till Stats företag A B på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisar ett investeringsanslag av 2 500 000 kr. Stockholm den 11 maj 1971 På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Andersson i Storfors (s), Gustafsson i Byske (c), Rask (s), Ericsson i Å t vidaberg (fp), Blomkvist (s), Holmberg (m), Jonsson i Husum (s) och Bengtson i Jönköping (c). Vid behandlingen av punkten 2 ersattes herr Ericsson i Åtvidaberg (fp) av herr Rydén (fp).
Reservation
vid punkten 2 (Sveriges geologiska undersökning: Prospektering) av herrar Andersson i Örebro (fp) och Rydén (fp), som anser
dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Av t. f. verkställande” och slutar med ”vad ovan sagts” bort utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse: ”Beslutet att förberedelser för gruvdrift skulle inledas i Stekenjokk grundades i väsentlig m ån på samhällsekonomiska överväganden. Till gången på arbetstillfällen i den region där Stekenjokk ligger är mycket begränsad, varför en sysselsättningsskapande insats där skulle få en starkt positiv effekt. D et är naturligt att avbrytandet av förberedelserna utlöst stor besvikelse hos befolkningen i området. Med hänsyn till utgångspunkterna för Stekenjokkprojektet fram står det som beklagligt att från statens sida inte redovisats någon närmare utredning av den planerade gruvdriftens samhällsekonomiska verkningar. En undersökning som Vilhelmina kommun låtit utföra pekar på en be tydande samhällsekonomisk vinst av projektet. Om motsvarande antal sysselsättningstillfällen skall skapas på annat sätt uppkommer stora kost nader för samhällsbyggande, omskolning och omflyttning, vartill kom mer svårmätbara negativa verkningar av annat slag. Fortsatt arbetslös het eller undersysselsättning — ett för de enskilda människorna särskilt
olyckligt alternativ — m edför också en belastning på samhällsekonomin. D et är alltså angeläget att Stekenjokkprojektets samhällsekonomiska verkningar blir ordentligt klarlagda. Den utredning som föranlett Kungl. M aj:ts senare beslut rörande gruvdriften synes helt ta sikte på företagsekonomiska förhållanden. D et väsentliga i sammanhanget är kopparprisets fram tida utveckling. A nta gandena härvidlag h ar varit starkt pessimistiska och kontrasterar påtag ligt m ot de mera positiva kalkyler som internationellt erkända auktori teter framlagt. N ågra sådana nämns i motionen. A ndra i utlandet fram tagna indexserier ger likaledes entydigt en m era gynnsam bild av koppar prisets utveckling. A tt tillkomsten av ersättningsmedel för kopparn mås te leda till ett kraftigt prisfall med bestående verkningar synes inte vara en välgrundad slutsats. U pprättande av alternativa kalkyler, grundade på mera realistiska prognoser, bör skapa förutsättningar fö r en företags ekonomiskt motiverad omprövning av beslutet att avbryta förberedelser na för gruvdrift i Stekenjokk och är alltså ett viktigt komplement till den samhällsekonomiskt inriktade utredningsverksamhet som förordats ovan. Av de skäl som h är i korthet angivits föreslår utskottet att riksdagen hos Kungl. M aj:t hemställer om en fortsatt utredning av Stekenjokk projektets samhällsekonomiska och företagsekonomiska förutsättningar, innefattande alternativa antaganden rörande kostnadsutveckling, koppar prisets utveckling etc. Denna utredning bör bedrivas snabbt med sikte på att dess resultat skall kunna föreläggas riksdagen vid årets höstses sion. Vad utskottet nu förordat innebär att huvudyrkandet i motionen 1971: 1382 tillgodoses. Kungl. M aj:ts förslag om anslag för prospekte ring i Stekenjokkområdet tillstyrker utskottet.”
dels att utskottet under 2 bort hemställa ”2. att riksdagen i anledning av motionen 1971: 1382 hos Kungl. M aj:t hemställer om utredning angående Stekenjokkprojektet i enlighet med vad utskottet anfört”.
Särskilt yttrande
vid punkten 2 (Sveriges geologiska undersökning: Prospektering) av herr Gustafsson i Byske (c), som anfört:
Avbrytandet av förberedelserna för gruvdrift i Stekenjokk är ett all varligt bakslag för befolkningen i en region där det föreligger ett stort behov av nya fasta arbetstillfällen. Det hade varit önskvärt att en grund lig utredning av den planerade gruvdriftens samhällsekonomiska verk ningar hade förelegat innan frågan om Stekenjokkprojektets avbrytande
N U 1971:11 8
togs upp till prövning. Att en sådan utredning nu kommer till stånd är angeläget. Även från företagsekonomisk utgångspunkt bör projektets förutsätt ningar närmare belysas. Motionärernas resonemang om möjliga alterna tiva antaganden rörande kopparprisets fram tida utveckling förtjänar att beaktas. D et är viktigt att de åtgärder och överväganden som propo sitionen ställer i utsikt och som utskottet hänvisar till fullföljs utan dröjsmål.
M A R C U S B O K T R . S T H L M 1971 7 1 0 0 4 3