Näringsutskottets betänkande i anledning av proposition angående lån m. m. till Norrbottens Järnverk AB jämte motioner
Nr 22
Näringsutskottets betänkande i anledning av proposition angående lån m. m. till Norrbottens Järnverk AB jämte motioner.
Ärendet
I propositionen 1971: 64 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att 1. till Bidrag till Norrbottens Järnverk AB på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1970/71 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 22 000 000 kr., 2. till Lån till Norrbottens Järnverk AB på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1970/71 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 40 000 000 kr.
I anledning av propositionen har väckts två motioner, som redovisas nedan (s. 2).
Propositionen
I propositionen redogörs för ett av Norrbottens Järnverk AB (NJA) utarbetat produktprogram, avseende företagets utveckling under 1970talet, och därav föranledda investeringsplaner. De utredningar som låg till grund för det produkt- och investeringsprogram som redovisades i propositionen 1970: 78 har kompletterats med ytterligare marknads- och lönsamhetsbedömningar. Råjärnskapaciteten avses bli utökad från u r sprungligen avsedda 600 000 ton per år till 1 600 000 ton per år. Pro duktionen år 1976 beräknas fördela sig på 800 000 ton valsade produk ter (fartygsmaterial, verkstadsmaterial och stålbyggnadsmaterial) samt 760 000 ton tackjärn och ämnen. Den reella sysselsättningseffekten be räknas till ca 800 personer, vilket innebär att nuvarande antal anställda, ca 3 400 personer, ökas med 400 i stället för att minskas i motsvarande mån. T. o. m. år 1973 räknas med fortsatta förluster. Sedan det nya pro grammet slagit igenom bör överskott uppkomma fr. o. m. år 1974. Kostnaderna för investeringsprogrammet under åren 1971— 1973 anges till 430 milj. kr. Därtill kommer ett behov av 125 milj. kr. såsom ytterligare rörelsemedel. Av totalt erforderliga 555 milj. kr. har NJA räknat med att få 260 milj. kr. i form av lokaliseringsstöd. Detta har tillstyrkts av arbetsmarknadsstyrelsen, som dock ansett ytterligare anslag erfordras för ändamålet. Enligt propositionen skall särskilda anslag an-
1 Riksdagen 1971. 17 sami. N r 22
visas för det statliga stödet till NJA. D et begärda stödet om 260 milj. kr. föreslås lämnas i sin helhet och bli fördelat på 22 milj. kr. (mot be gärda 53 milj. kr.) i bidrag och 238 milj. kr. såsom lån utlämnade enligt samma grunder som lokaliseringslån. Medelsanvisningen uppdelas på tre budgetår. Erforderliga medel i övrigt beräknar N JA kunna anskaffa genom upplåning och leverantörskrediter.
Motionerna
Yrkanden
De i anledning av propositionen väckta motionerna är dels motionen 1971: 1371 av herr Löfgren m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen skall hos Kungl. Majit begära att en utredning snarast verkställs för att bedöma i vad mån och i vilken omfattning ett »placeringskompenserande» värdetillägg för resultatbedömningen för NJA:s fram tida produktion är nödvändigt för att N JA skall kunna nollställas i förhållande till andra konkurrerande järnverk med en produktion av liknande slag och som ej belastas av sådana speciella kostnader, som N JA enligt en sådan utredning kan anses betungas av, dels motionen 1971: 1372 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen med avslag på propositionen 1971: 64 skall »an hålla om nytt förslag till innevarande års höstriksdag, sedan en grund ligare utredning verkställts, rörande bl. a. investeringsprogrammets när mare utformning, marknadsbedömningen samt i synnerhet målsättningen på längre sikt för denna för Norrbotten så viktiga industri».
Motivering D et i propositionen redovisade investeringsprogrammet för N JA får, sägs i motionen 1971: 1371, bedömas från den synpunkten att företagets ledning förutser att rörelsen genom den föreslagna satsningen skall på längre sikt bli klart lönsam. Även tidigare har anslag till N JA begärts med motivering att lönsamhet skulle uppnås, något som dock ej blivit fallet. Med betonande av att riksdagens ställningstagande vid detta till fälle i realiteten avser hela det föreslagna investeringsbeloppet, 555 milj. kr., uttalar m otionärerna att det varit önskvärt att redan nu ha tillgång till en mera detaljerad redogörelse för NJA:s verkliga ekonomiska läge. Närm are upplysningar förutsätts komma att lämnas vid utskottsbehand lingen av ärendet. De för driften vid N JA ansvariga måste, anförs vidare i motionen, vara ansvariga för att verksamhetens framtida resultat kan jämföras med dem som kan uppnås vid motsvarande icke statsägda företag. Rättvis ligen måste då tas hänsyn till om N JA har någon ekonomisk nackdel av rörelsens sysselsättningspolitiskt motiverade placering i Norrbotten.
Såsom sådana nackdelar nämns högre fraktkostnader fö r utleveranser och vissa inleveranser samt ishinder och därav föranlett behov av onor malt stor lagerhållning. Fördelar kan å andra sidan vara närhet till malm fyndigheter samt låga elkraftspriser. M otionärerna anser det angeläget att kostnadseffekten av NJA:s lokalisering till Norrbotten utreds och anger med ett exempel hur ett skisserat »placeringskompenserande» värdetillägg skulle fungera. Avslutningsvis deklarerar motionärerna att de är positivt inställda till att N JA får möjlighet att bedriva en från sysselsättningssynpunkt motiverad fortsatt verksamhet.
I motionen 1971: 1372 uttalar motionärerna att de gärna i rådande svåra läge vill bidraga till att ytterligare allmänna medel ställs till NJA:s förfogande men kräver att erforderliga ytterligare investeringar föregås av en grundligare utredning än den som ligger till grund för proposi tionen. NJA:s enda produktionsfördel vid sidan av tillgången till relativt billig elektrisk energi är, framhålls det, närheten till LKAB:s gruvor, i första hand gruvan i Malmberget. A tt LKAB måste reservera en del av sin produktion för N JA kan medföra olägenhet, m enar motionärerna. NJA:s planerade försäljningsökning är enligt deras bedömning icke möj lig att genomföra utan stöd av mycket goda stålkonjunkturer. Om produktionsprogrammet varit alltför optimistiskt kan riksdagen komma att ställas inför krav på betydande tilläggsinvesteringar fö r att möjliggöra att överskottet av tackjärn och ämnen förädlas till färdiga stålprodukter. Slutligen erinras om den pågående utbyggnaden av det statsägda stål verket Rautaruukki Oy i Brahestad i Finland. D etta vänder sig, påpekar motionärerna, i stor utsträckning till samma kundkrets som NJA.
Uppgifter i anslutning till motionen 1971:1371
F ör att främ ja de regionalpolitiska strävandena att utveckla närings livet i Norrland och övriga delar av det allmänna stödområdet har genom beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970: 84, SU 1970: 105) införts ett regionalt transportstöd i syfte att minska de kostnadsmässiga olägenheter som följer med långa avstånd inom stödområdet. Transportstödet om fattar järnvägs- och lastbilstransporter från ort inom stödområdet på sträckor över 300 km. Av regional- och näringspolitiska skäl har stödet inriktats på helfabrikat och mera bearbetade halvfabrikat. Varuslag som är undantagna från transportstödet är malmer, metaller, mera obearbe tade halvfabrikat inom järn- och stålsektorn, träråvaror och pappers massa samt oljor och bensin. Fraktnedsättningarna varierar mellan 15 och 35 % av erlagd frakt beroende på avsändningsortens belägenhet inom stödområdet. Stödet utgår i form av årlig restitution och admini streras av den för ändamålet inrättade fraktbidragsnämnden. Verksam heten bedrivs på försök under åren 1971— 1973. Årskostnaden beräknas
i utgångsläget till ca 25 milj. kr., vilket belopp anvisats för budgetåret 1971/72. Vid sin prövning 1970 av förslaget om införande av transportstödet avslog riksdagen ett motionsyrkande om en undersökning av möjlighe terna att lägga om det föreslagna systemet till att inom en given ekono misk ram avse en mera generell form för fraktsubventionering för det berörda området, omfattande även sjötransporter. I frågan om trans portstöd även till sjöfarten erinrade statsutskottet om det stöd åt sjö farten på Norrlandsham nam a som ligger i att staten anvisar medel för isbrytningen. Vidare uttalades att sjötransporterna i betydande utsträck ning om fattar mass- och bulktransporter samt avser varor som ansetts böra falla utanför transportstödet. Allmänt angavs gälla att med den struktur som sjötransporterna h ar i kostnads-, pris- och varuhänseende avståndsfaktom inte spelar samma roll som i fråga om landtransportem a. Kungl. Maj:ts förslag till årets riksdag rörande anslaget till regionalt transportstöd har föranlett vissa motioner. Trafikutskottet, vars betän kande (TU 1971: 3) godkändes av riksdagen, underströk allmänt att en successiv uppföljning och utvärdering av försöksverksamheten skall ske, något som slagits fast redan i 1970 års proposition i ämnet. Utskottet framhöll att det redan under den nu löpande tillämpningsperioden kan bli nödvändigt att vidta vissa jämkningar i bidragssystemet och i de administrativa rutinerna. Detta uttalande upprepade utskottet i samband med sitt avstyrkande av en motion vari yrkats att preciseringen av stödberättigade järn- och stålprodukter skulle omprövas så att stöd kunde utgå till fler produkter. E tt motionsyrkande rörande trafikpolitikens samordning med lokaliseringspolitiken ansågs i väsentlig del tillgodosett genom transportstödets införande och genom vad som allmänt anförts om översyn av stödsystemet.
I direktiven för den år 1965 tillkallade hamnutredningen (ordförande: generaldirektör Erik Severin) ingår att undersöka och lägga fram förslag rörande en ändamålsenlig uppläggning av vintersjöfarten på Norrland.
Utskottet
Under de tre årtionden som gått sedan Norrbottens Järnverk AB (NJA) inrättades h ar riksdagen vid åtskilliga tillfällen fått ta ställning till frågor om dess verksamhet och finansiering. E tt betydelsefullt beslut rörande N JA träffade riksdagen 1970 (prop. 1970: 78, SU 1970: 104). Statsföretag AB, som vid 1970 års ingång övertagit det direkta ägaransvaret för NJA, hade funnit en ekonomisk rekonstruktion av NJA nödvändig. I enlighet med Statsföretag AB:s uppfattning föreslog Kungl. Maj-.t ett kapitaltillskott på 100 milj. kr. till NJA, avsett att täcka dess
balanserade förluster. Samtidigt redovisades Statsföretag AB:s avsikt att nedskriva NJA:s aktiekapital från 300 milj. kr. till 200 milj. kr. i syfte att åstadkomma en riktigare värdering av aktiekapitalet i förhållan de till NJA:s ekonomiska potential och tillgångar. Riksdagen godtog det program som framlades i propositionen. Någon särskild motivering för uppfattningen att riksdagen bör möjlig göra NJA:s fortsatta verksamhet erfordras inte, yttrade statsutskottet i sitt utlåtande över propositionen. Företaget har, uttalades det, förts fram till en sådan storlek att det ingår som en betydelsefull, accepterad och erkänd länk inom den svenska järnhanteringen, och det har därtill stor vikt fö r sysselsättningen i Norrbottens län. Samtidigt underströks att de form er som valts fö r den finansiella rekonstruktionen inte fick uppfattas som avsteg från det normalt gällande förräntningskrav som bl. a. slagits fast i samband med riksdagens beslut om Statsföretag AB. E tt första etappmål angavs vara att verksamheten skulle kunna drivas utan förlust. NJA:s tillverkning, som till en början var inriktad på produkter av låg förädlingsgrad, har successivt förändrats. På 1960-talet kom mera manufakturerade produkter, bl. a. fartygsprofiler, att utgöra en större del av tillverkningsprogrammet. I den nyssnämnda propositionen 1970: 78 redovisades ett av N JA framlagt förslag till investeringsprogram som avsåg en fortsatt övergång till högre förädlingsgrad och därjämte viss volymökning. Chefen för industridepartementet förklarade emellertid att han — i likhet med Statsföretag AB — inte var beredd att ta ställ ning till mer än en del av investeringsprogrammet innan ytterligare marknadsundersökningar verkställts. Riksdagen gick på samma linje och avslog sålunda motionsyrkanden om en utvidgning av den i propositionen föreslagna investeringsramen. I den nu föreliggande propositionen redovisas det produktprogram och därav föranledda investeringsprogram som utarbetats inom N JA efter fortsatta marknads- och lönsamhetsbedömningar. Motiv har befunnits föreligga för en kraftig utvidgning av tillverkningskapaciteten, i första hand vad gäller råjärn. Varmvalsnings- och manufaktureringskapaciteten ökas också väsentligt. Den beräknas bli ytterligare utbyggd på längre sikt. I avvaktan härpå kommer försäljningen att till inemot hälften — i vikt räknat — avse tackjärn och ämnen. Investeringsprogrammet, in klusive erforderlig ökning av rörelsekapitalet, beräknas kosta samman lagt 555 milj. kr. N JA har räknat med att erhålla 260 milj. kr. härav såsom statligt lokaliseringsstöd och i övrigt basera finansieringen på annan upplåning och på leverantörskrediter. I detta sammanhang note ras att antalet anställda vid NJA, som f. n. är ca 3 400, genom utbygg naden beräknas öka med ca 400. U tan utbyggnaden skulle företaget få genomföra en motsvarande minskning av personalen. Arbetsmarknadsstyrelsen har tillstyrkt NJA:s ansökan om lokaliserings
stöd under förutsättning att ytterligare medel ställs till förfogande för lokaliseringsverksamheten. Kungl. Maj:t har likaledes ställt sig positiv men funnit lämpligast att ett särskilt anslag anvisas för stöd till NJA. D et av N JA angivna totalbeloppet för stödet har härvid godtagits. Kungl. Maj:ts förslag innebär emellertid att bidragsdelen av stödet begränsas från 53 milj. kr., som N JA begärt, till 22 milj. kr. Återstoden, 238 milj. kr., skall utgå som lån under samma förutsättningar som gäller för loka liseringslån. I de båda motionerna betecknas det i propositionen framlagda utred ningsmaterialet såsom otillräckligt som underlag för bedömning av ären det. Motionen 1971: 1372 — vari uttalas att motionärerna i och för sig är villiga att medverka till att ytterligare statsmedel ställs till NJA:s förfogande — utm ynnar i ett yrkande om avslag på propositionen i av vaktan på ett nytt förslag, baserat på en grundligare utredning. I motio nen 1971: 1371 riktas ingen direkt invändning m ot Kungl. Maj:ts för slag. M otionärerna har emellertid förutsatt att närm are upplysningar vid riksdagsbehandlingen skulle lämnas till näringsutskottet. ISå har också skett. Utskottet h ar haft tillgång till den rapport rörande det tilltänkta investeringsprogrammet som utarbetats inom N JA och därutöver av NJA:s verkställande direktör och av representanter för Statsföretag AB:s ledning fått muntliga informationer. D et krav på ut redningsmaterialets omfattning som framförts i motionen 1971: 1372 får anses vara tillgodosett — en annan sak är att detta material inte i sin helhet kan offentliggöras och att därför propositionen i vissa hänseenden fått bli relativt summarisk. Någon anledning att, såsom förordas i denna motion, uppskjuta riksdagens ställningstagande föreligger enligt utskottets mening icke. I motionen 1971: 1371 uttalas att riksdagens prövning vid detta till fälle i realiteten gäller hela den avsedda kapitaltillförseln till N JA och inte bara det belopp av 62 milj. kr. som hemställan i propositionen avser. Utskottet vill understryka att ett bifall till propositionen måste få upp fattas som ett besked om att riksdagen, om förutsättningarna inte ändras på ett avgörande sätt, är beredd att även fortsättningsvis medverka till den av N JA planerade utbyggnaden. I nuvarande läge för N JA står valet, såvitt utskottet vid sin prövning av ärendet kunnat finna, mellan å ena sidan en väsentlig utbyggnad av det slag som föreslås, baserad på en genomgripande sanering och en förbättrad styrning och kontroll som tar sikte på ökad produktivitet, å andra sidan en negativ utveckling som kan kom m a att resultera i en nedläggning av företaget. Riksdagen har förra året enhälligt tagit ställ ning för en ekonomisk rekonstruktion av NJA. D et föreslagna investe ringsprogrammet h ar vid utskottets granskning inte givit anledning till erinran. Utskottet finner det följdriktigt att riksdagen tar ställning för ett genomförande av programmet och tillstyrker alltså Kungl. Maj:ts förslag.
I motionen 1971: 1371 anförs att N JA i jämförelse med konkurrerande järnverk obestridligen har ekonomisk nackdel genom högre fraktkost nader fö r utleveranser och även vissa inleveranser. M otionärerna pekar bl. a. på vad ishinder för sjötransporter betyder. M otionärerna önskar en särskild utredning av vad de antydda nackdelarna har för kostnadseffekt. Som en metod att underlätta en rättvisande bedömning av NJA:s rörelse resultat näm ner de att företaget skulle kunna tillgodoräknas ett »placeringskompenserande» värdetillägg på sina produktpriser. M otionärerna fäster enligt utskottets mening uppmärksamheten på ett viktigt problem. D etta är dock icke specifikt för N JA i annan m ån än att N JA är det enda järnverket i övre Norrland. I allt väsentligt måste de berörda transportproblemen betraktas som generella för näringslivet i denna del av landet. Med hänsyn härtill har också statsmakterna be slutat införa det regionala transportstöd som nu försöksvis tillämpas. Såsom fram går av den ovan lämnade redogörelsen för transportstödet är detta emellertid utform at så att det inte kan medföra någon väsentlig lättnad vad beträffar NJA:s fraktkostnader. Genom sitt beroende av sjötransporter har N JA också stor nackdel av att inte vara förlagt vid en isfri hamn. Företaget belastas med merkostnader för ökad lagerhållning och för landtransport av en del varor till sydligare hamn eller ända till bestämmelseorten. Riksdagen har nyligen tagit ställning till motioner rörande transport stödet. D ärvid har framhållits att jämkningar i bidragssystemet kan visa sig nödvändiga redan under försöksperioden. Utskottet tar fasta på detta uttalande och förutsätter att Kungl. M aj:t ägnar fortlöpande uppm ärk samhet åt transportstödets utformning m ed beaktande av de svårigheter av i motionen angiven art som N JA och andra företag i övre Norrland är drabbade av. Möjlighet att upprätthålla vintersjöfart på Luleå kan skapas genom ökad isbrytarinsats i kombination med användande av isförstärkt ton nage; så har varit fallet under den nu gångna vintern. Sjöfartsverket eftersträvar att i mån av resurser medverka till att denna möjlighet till varatas. E n betydande resursförstärkning erhålls när en i dagarna be ställd isbrytare med väsentligt större kapacitet än de nu befintliga leve reras år 1974. Förutsättningarna för vintersjöfart på övre Norrland be handlas av hamnutredningen, som till hösten beräknas framlägga förslag om mål för den statliga politiken i detta hänseende. Utskottet räknar med att härigenom skall framkomma ytterligare bidrag till lösningen av de i motionen berörda transportproblemen. Åberopande vad här anförts hemställer utskottet 1. att riksdagen med bifall till propositionen 1971: 64 och med av slag på motionen 1971: 1372 a) till Bidrag till Norrbottens Järnverk A B på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1970/71 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 22 000 000 kr.,
b) till Lån till Norrbottens Järnverk A B på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1970/71 under fonden för låneunder stöd anvisar ett investeringsanslag av 40 000 000 kr., 2. att riksdagen avslår motionen 1971: 1371.
Stockholm den 13 maj 1971
P å näringsutskottets vägnar
IN G V A R SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i öreb ro (fp), Haglund (s), Andersson i Storfors (s), Gustafsson i Byske (c), Rask (s), Ericsson i Åtvidaberg (fp), Blomkvist (s), Svensson i Malmö (vpk), Jonsson i H u sum (s) och Clarkson (m).
Särskilt yttrande
av herrar Andersson i Örebro (fp) och Ericsson i Åtvidaberg (fp), som anfört:
Det regionala transportstödet kan förväntas bli av stor betydelse för att utjäm na skillnaderna i konkurrensvillkor mellan företag i Norrland och företag i landets övriga delar. D et är emellertid tveksamt i vad mån detta stöd är tillräckligt för att i konkurrensavseende jämställa N orrbot tens Järnverk AB med järnverken i landets södra delar. För en fram tida bedömning av den företagsekonomiska lönsamheten av NJA:s verksamhet ä r det angeläget att frågan om eventuella ekonomiska nackdelar för N JA på grund av dess från sysselsättningssynpunkt motiverade förlägg ning till N orrbotten har blivit föremål för utredning.
T R Y C K E R I B O L A G E T I V A R H A E G G S T R Ö M A B . S T O C K H O L M 1 9 7 1