Näringsutskottets betänkande i anledning av motioner angående kontrollen över utländska investeringar i Sverige

Nr 43

Näringsutskottets betänkande i anledning av motioner angående kontrollen över utländska investeringar i Sverige.

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels motionen 1971: 13 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen skall besluta att i lagen om rä tt för utlän­ ning och utländskt företag a tt idka näring h är i riket upphäva 31 § sam t i lagen om rä tt för utlänning och utländskt företag att sluta svenskt handelsbolag eller ingå i sådant bolag upphäva stycket »Från skyldighet överenskommelse med främ m ande stat»,

dels motionen 1971: 1074 av h errar Hugosson (s) och Göransson (s), vari hemställs a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t skall begära att Kungl. M aj:t snarast framlägger förslag till lagstiftning, exempelvis i form av en utvidgning av 1916 års inskränkningslag, som gör det möj­ ligt att förhindra utländskt förvärv av svenskt företag som bedöms vara av vitalt intresse att behålla i svensk ägo.

Motionerna

I motionen 1971: 13 erinras om de bestämmelser om undantag från den allm änna skyldigheten för utlänning att söka tillstånd för att idka näring i Sverige som infördes genom lagstiftning 1968. M otionärerna påpekar a tt vänsterpartiet kom m unisterna vid riksdagsbehandlingen yrkade avslag på dessa undantagsbestämmelser med motiveringen att fritt tillträde till svenskt näringsliv för utländskt storkapital skulle kunna innebära ett hot m ot svensk självständighet, försvåra den fackliga kam ­ pen och medföra ödesdigra närings- och arbetsmarknadspolitiska konse­ kvenser. M otionärerna anknyter nu till dessa synpunkter. De anför att en generös tillämpning av regeringens rä tt att ge tillstånd till utländsk etablering visserligen i sak innebär samma hot m ot den nationella själv­ ständigheten som fri etableringsrätt för utländskt kapital m en a tt be­ slutanderätten dock ligger kvar hos den svenska regeringen, av vilken politiskt ansvar kan utkrävas. M otionärerna anser att en anpassning av den svenska lagstiftningen till de regler som gäller inom den gemen­ samma m arknaden (EEC) skulle innebära en begränsning av folkets demokratiska rättigheter.

U nder 1960-talet h ar en betydande ökning ägt rum såväl av utländsk

1 Riksdagen 1971. 17 sami. N r 43

lvu 1971:43 2

etablering i Sverige som av svensk företagsetablering i utlandet, konsta­ teras i m otionen 1971:1074. M otionärerna anser att den utländska företagsetableringen i stort sett är till fördel för Sveriges ekonomiska u t­ veckling men a tt den kan medföra vissa nackdelar. De påpekar att en alltför stor utländsk företagssektor kan komma att inskränka den sven­ ska regeringens handlingsfrihet, t. ex. då det gäller att föra en fort­ satt utjämnings- och jämlikhetspolitik eller att genomföra en fördjupad företagsdemokrati. M otionärerna uttrycker vissa farhågor för att Iångsiktsbeslut som är vitala för svensk välståndsutveckling kan komma att försummas av en koncernledning som har huvudkontor utanför Sverige. Med motiveringen att utländsk nyetablering kan innebära att nya pro­ duktionsresurser byggs upp och a tt svenskt näringsliv tillförs nytt kun­ nande hävdar m otionärerna a tt det finns anledning att ställa sig mer positiv till utländska nyetableringar än till utländska inköp av svenska företag. D et senare fallet innebär enligt m otionärerna a tt svenska expansionsresurser överförs i utländsk ägo. M ed hänsyn härtill finner m otionärerna a tt det vöre värdefullt om den svenska regeringen lag­ stiftningsvägen kunde kontrollera och i sista hand förhindra utländska uppköp av svenska företag som det bedöms vara av vitalt intresse att behålla i svensk ägo.

Uppgifter i anslutning till motionerna

E tableringsrestriktioner

Utlännings och utländskt företags rätt att etablera sig i Sverige regle­ ras genom lagen (1968: 555) om rä tt för utlänning och utländskt företag a tt idka näring h är i riket. Beträffande fysiska personer gäller generellt a tt utlänning som har bosättningstillstånd i Sverige är likställd med svensk medborgare beträffande rä tt att idka näring. Utlänning som ej har bosättningstillstånd får enligt lagens huvudregel idka näring i Sve­ rige endast efter särskilt tillstånd. Vissa näringar, nämligen jordbruk, skogsbruk, fiske, rederirörelse, undervisningsverksamhet sam t verksam­ het som läkare, tandläkare och veterinär, få r dock utövas utan sådant tillstånd. F rågor om näringstillstånd prövas av kommerskollegium.

Den näm nda lagen reglerar också utländskt företags näringsverksam­ het i Sverige genom filial, dvs. avdelningskontor med självständig för­ valtning. Verksamheten får drivas bara efter särskilt tillstånd, och alla filialer registreras i patent- och registreringsverkets särskilda filialre­ gister. Vidare föreskrivs bl. a. a tt filial skall ledas av en i Sverige bosatt verkställande direktör och h a egen bokföring helt skild från det u t­ ländska företagets. Kungl. M aj:t h ar enligt 31 § möjlighet att medge undantag från det generella kravet på näringstillstånd bl. a. om det ä r påkallat av hänsyn till överenskommelse med främmande stat eller till det nordiska ekonomiska samarbetet. Enligt samma paragraf får

Kungl. M aj:t vidare i visst fall medge sådant undantag från bestämmelse i lagen, som föranleds av särskilda omständigheter.

Enligt lagen (1968: 557) om rä tt för utlänning och utländskt företag a tt sluta svenskt handelsbolag eller ingå i sådant bolag krävs särskilt tillstånd för engagemang av angiven art. Även denna lag innehåller be­ stämmelser som ger Kungl. M ajit rä tt a tt medge undantag från skyldig­ heten att söka tillstånd då detta är påkallat med hänsyn till överens­ kommelse med främmande makt.

Lagen (1916: 156) om vissa inskränkningar i rätten a tt förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag (inskränkningslagen) föreskriver a tt utländska medborgare och utländska juridiska perso­ ner inte utan särskilt tillstånd får förvärva fast egendom, inm uta mineralfyndighet, förvärva eller bearbeta inm utad fyndighet eller idka gruvdrift i Sverige. Lagens huvudsyfte ä r att hindra att svenska n atur­ tillgångar okontrollerat övergår i utländsk ägo. M otsvarande förbud gäller även för svenska juridiska personer där utlänningar kan ha in­ flytande. Om svenskt aktiebolag med nam naktier infört s. k. utlänningsklausul i bolagsordningen, enligt vilken utlänningar eller rättssubjekt där det kan finnas utländskt inflytande inte får förvärva aktier i bolaget eller bara viss kvotdel av aktiekapitalet, får bolaget dock förvärva fast egendom eller gruva utan krav på tillstånd enligt inskränkningslagen.

U töver de h ä r berörda allm änna reglerna om utlänningars och ut­ ländska företags möjlighet till etablering finns åtskilliga specialregler av betydelse. Enligt aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska för­ eningar får utlänningar icke utöva vissa funktioner såsom a tt vara sty­ relseledamot, verkställande och vice verkställande direktör, firm ateck­ nare och revisor. I flertalet fall kan dock kommerskollegium ge dispens från dessa förbud. Liknande föreskrifter gäller även beträffande banker, sparbanker och försäkringsbolag. U tländska försäkringsanstalter har dock rä tt att bedriva försäkringsrörelse i Sverige enligt i huvudsak samma regler som gäller för svenska försäkringsbolag.

Uppgifter om utländsk företagsetablering i Sverige och svensk etable­

ring i utlandet

A ntalet utländska företag som etablerat sig i Sverige genom filialer är ringa. F. n. finns 29 registrerade filialer. Vanligen etablerar sig u t­ ländska företag genom a tt bilda dotterbolag eller genom att helt eller delvis köpa aktierna i svenskägda aktiebolag. Enligt uppgifter som läm­ nats av industridepartem entet ä r det totala antalet kända företagsköp och fusioner av detta slag i Sverige sedan 1945 cirka 2 800. H älften av dessa h ar ägt rum under de senaste fem åren. I 129 fall — cirka 5 % — har utländska företag övertagit svenska företag. I dubbelt så många fall — 257 stycken — h ar svenska företag förvärvat utländska företag.

Dessa uppgifter grundas emellertid på köparföretagets geografiska

1* Riksdagen 1971. 17 sami. N r 43

belägenhet och inte på nationaliteten hos ägarintresset eller det kontrol­ lerande intresset. D etta innebär a tt fall där utländska dotterföretag, etablerade i Sverige, förvärvar svenska företag betecknas som svenska företagsköp eller fusioner. D et utländska inflytandet i svenskt näringsliv torde därför vara större än vad som fram går av angivna siffror.

Svenska köp Utländska Anställda

av utländska köp av i svenska

företag svenska företag

företag som köpts

av utländska

intressen

F ör närvarande torde cirka 70 000 svenskar vara anställda i företag som ägs eller kontrolleras av utländska intressen. Internationellt sett är denna siffra relativt låg. Som jämförelse kan nämnas att svenska före­ tag utomlands sysselsätter cirka 200 000 personer.

En undersökning av olika form er för samgående mellan svenska och utländska företag under åren 1965— 1967 visar följande:

Av de enskilda länderna svarade USA för de flesta förvärven, totalt 11, och för 19 samarbetsavtal. Svenska företag förvärvade under samma tid inte något företag i USA.

De industribranscher som fram för allt har varit föremål för utländska investeringar är maskinindustri, kemisk industri, elektroindustri, livs­ medelsindustri, skoindustri, konfektionsindustri, textilindustri sam t mas­ sa- och pappersindustri. Gruvindustri, järn- och metallindustri, varvs­ industri och träindustri har inte berörts. U nder 1960-talet har cirka 40 % av de sammanlagda investeringarna skett i producerande företag.

Valutaregleringen innefattar krav på tillstånd från riksbanken bl. a. för kapitalöverföringar till och från utlandet som h ar samband med direkta investeringar. Av den statistik som riksbanken redovisar be­ träffande denna tillståndsgivning fram går att dessa kapitalöverföringar vuxit snabbt under 1960-talet. Tillstånd gavs 1970 för direkta investe­

ringar i utlandet till ett belopp av 1 325 mkr. och för utländska investe­ ringar i Sverige till ett belopp av ca 675 mkr.

M etoder utnyttjade i vissa länder fö r a tt kontrollera utländska investe­

ringar

E tt genomgående drag i flertalet länders politik beträffande utländska investeringar ä r önskemålet att attrahera främmande kapital och tek­ nologi till det egna landet. Samtidigt söker man med olika medel stimu­ lera hemmaindustrin samt m otverka en okontrollerad och alltför domi­ nerande etablering av utländska företag. I Canada, där omfattningen av utländska investeringar är större än i något annat land i den industrialiserade världen, existerar inte någon formell kontrollprocedur. Inte heller finns det något statligt organ som den utländske investeraren måste konsultera på förhand. Vissa åtgärder har emellertid vidtagits för a tt skydda vitala näringsgrenar från utländskt inflytande. Sålunda äger eller kontrollerar staten vissa företag, t. ex. Bank of Canada, Canadian National Railways och Atom ic Energy of Canada. Offentliga organ fö r a tt reglera omfattningen av och verksam­ heten i företag av vikt för den nationella utvecklingen h a r upprättats, såsom Canadian Transport Commission och the N ational Energy Board. Vidare finns särskilda bestämmelser avsedda att begränsa utländskt in­ flytande över t. ex. banker och försäkringsbolag sam t inkomstskattebestämmelser som främ jar kanadensiskt inflytande. F ö r a tt i någon mån styra utländska företags uppträdande h ar den kanadensiska regeringen utfärdat riktlinjer för dessa — Guide-lines för foreign-owned firms. Några direkta sanktioner drabbar dock inte ett företag som bryter mot dessa riktlinjer. I Storbritannien krävs tillstånd för emission eller överlåtelse till u t­ länning av aktier i ett brittiskt företag liksom för varje form av över­ låtelse av kontroll. U nder förutsättning att ett skäligt pris betalas för tillgångarna och att likvid sker i sterling från utländskt konto eller i utländsk valuta ges vanligen tillstånd. Banker och andra kreditinstitu­ tioner måste ha tillstånd för a tt läm na lån till företag med säte i sterlingområdet som på ett eller annat sätt direkt eller indirekt kontrolleras av utlänning. En viss styrning av såväl inhemska som utländska investe­ ringar sker genom särskild reglering inom ramen fö r regionalpolitiken. Genom ett icke-diskriminerande absolut krav på särskilt tillstånd från Board of Trade för nyinvesteringar h ar man kontroll även över ut­ ländska nyinvesteringar. A ffärer som rö r företagsköp och fusioner övervakas genom en fri­ villig kod baserad på gemensamma riktlinjer under tillsyn av the Panel, ett organ med representanter för the City. Enligt denna kod kan the Panel bl. a. ingripa under pågående förhandlingar mellan partem a i ett företagsköp eller en fusion genom a tt hos Börsen begära att noteringen

av aktier i något av de involverade företagen uppskjuts i avvaktan på tillfredsställande information. Vid företagsköp eller fusion som förut­ sätter tillstånd enligt valutaregleringen förekom m er nära kontakter mellan the Panel och Bank of England för att möjliggöra en kontroll av att de villkor som förbundits med tillståndet verkligen uppfylls.

I Belgien har inom ram en för ett regionalt utvecklingsprogram in­ förts ett system med olika form er av ekonomiskt stöd till företag. I detta system ingår föreskrifter som innebär a tt för vissa aktieförvärv krävs ekonomi- och finansministrarnas tillstånd och konsultationer med ministern för regional ekonomi. D et gäller förvärv av en tredjedel eller mer av aktiestocken i bolag som bedriver verksamhet på belgiskt terri­ torium och vars aktiekapital uppgår till 100 milj. belgiska francs eller däröver, i fall där köparen är fysisk eller juridisk person med hemvist, säte eller huvudsaklig verksamhet utanför EEC.

I Frankrike har m an genom den statliga kontrollen över bankväsen­ det och den om fattande ekonomiska planeringen goda möjligheter att kontrollera utländska investeringar. Den franska regeringen fick genom en lag antagen 1967 rä tt att till skydd för nationens intresse genom förordning bestämma att utländska investeringar i Frankrike skall göras till föremål för anm älan, förhandstillstånd eller kontroll. Enligt förord­ ningen måste varje juridisk eller fysisk person som h ar säte eller stadig­ varande uppehållsort i utlandet och som vill göra en direkt investering i Frankrike anm äla transaktionen till finansministeriet. Detta kan inom två m ånader kräva a tt transaktionen uppskjuts. Även franska banker och kreditinstitut som m edverkar i sådana investeringar har skyldighet att lämna upplysningar.

Tidigare behandling av förslag om upphävande av 31 § etableringslagen

M otioner med samma innebörd som motionen 1971: 13 väcktes i an­ ledning av propositionen 1968: 98 med förslag till lag om upphävande av förordningen den 18 juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet m. m. Tredje lagutskottet (3LU 1968:63) uttalade att bemyndigandet för Kungl. M aj:t a tt utfärda undantagsregler kunde kom m a att underlätta en anslutning till EEC men att det självfallet inte innebar något ståndpunktstagande till frågan om en svensk anslutning till denna organisa­ tion. U tskottet avstyrkte motionerna, som avslogs av riksdagen.

Utskottet

D et ekonomiska livet präglas av en fortgående internationalisering, bl. a. i form av a tt företag investerar och etablerar sig i andra länder. Ledande i fråga om utlandsinvesteringar är Förenta staterna. Denna utveckling h ar givit upphov till en livlig debatt om utlandsinvestering­ arnas ekonomiska och politiska roll. I flertalet industriländer söker man

föra en politik som syftar till att attrahera främmande kapital och tek­ nologi samtidigt som m an med olika medel stärker hemmaindustrins konkurrenskraft.

U nder 1960-talet h a r de direkta utländska investeringarna i Sverige ökat påtagligt och antalet nyetableringar av utländska dotterbolag stigit kraftigt. De svenska investeringarna i utlandet under samma period h ar emellertid varit större än de utländska investeringarna i Sverige. Internationaliseringen av näringslivet anses i allmänhet vara till fördel för svensk ekonomi främ st genom möjligheterna till etablering utom ­ lands men även genom den tillförsel av tekniskt kunnande som utländsk företagsetablering i vårt land medför.

I motionen 1971: 1074 erinras om denna utveckling. M otionärerna bedömer den i stort sett positivt m en uttrycker vissa farhågor fö r de nackdelar som en alltför stor utländsk företagssektor skulle medföra. De önskar en lagstiftning som gör det möjligt a tt förhindra utländskt förvärv av svenska företag som det bedöms vara av vitalt intresse att behålla i svensk ägo.

M otionärernas synpunkt a tt en okontrollerad expansion av främmande företag i Sverige kan kom m a att medföra en rad ekonomiska och poli­ tiska problem, trots a tt näringslivets internationalisering i stort sett är till fördel för Sveriges ekonomiska utveckling, ä r enligt utskottets me­ ning betydelsefull. De möjligheter som svensk lagstiftning och då främst 1916 års inskränkningslag ger till kontroll av utländskt köp av svenska företag är förhållandevis begränsade. U tskottet anser sig emellertid ha anledning a tt räkna med att Kungl. M aj:t fortlöpande och i synner­ het i samband med nu pågående överläggningar om form erna för sam­ arbete med den gemensamma m arknaden (EEC) uppm ärksam t följer utvecklingen och •— i den m ån internationella åtaganden och överens­ kommelser medger det — vidtar de åtgärder som kan vara befogade. U tskottet finner därför inte anledning att föreslå riksdagen att göra det av m otionärerna önskade uttalandet.

U nder åberopande av a tt fritt tillträde för utländskt kapital till svenskt näringsliv skulle kunna innebära ett h o t m ot den nationella självständigheten hemställs i motionen 1971: 13 om upphävande av 31 § i 1968 års etableringslag, enligt vilken Kungl. M aj:t kan medge undan­ tag från kravet på näringstillstånd fö r utlänning, samt motsvarande be­ stämmelse i 1968 års lag om rä tt för utlänning och utländskt företag att sluta svenskt handelsbolag eller ingå i sådant bolag. Bemyndigandet för Kungl. M aj:t att medge undantag från dessa bestämmelser h ar en­ ligt vad som anförts i propositionen 1968: 98 tillkommit fö r a tt under­ lätta en svensk anslutning till de avtal som kan kom m a att ingås inom ram en för det internationella samarbetet. U tskottet vill understryka att enligt propositionen fullmaktsstadgandet för regeringen skall i fråga av större räckvidd utnyttjas endast till att fullfölja principiella ställnings­

taganden från riksdagens sida. U tskottet avstyrker de föreslagna lag­ ändringarna.

Med hänvisning till det ovan anförda hemställer utskottet

1. a tt riksdagen avslår motionen 1971:13,

2. att riksdagen avslår motionen 1971: 1074.

Stockholm den 25 november 1971

På näringsutskottets vägnar IN G V A R SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i ö re b ro (fp), Haglund (s), Andersson i Storfors (s), R ask (s), Sjönell (c), Svensson i M almö (vpk), Jonsson i Husum (s), Rydén (fp), Hovham m ar (m), fru Hansson (s), fru H am ­ braeus (c) och herr Clarkson (m).

Reservationer

1. av herr Svensson i Malmö (vpk), som anser

dels a tt det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 7 med »Under åberopande av» och slutar på s. 8 med »de föreslagna lagändringarna» bort utbytas m ot ett avsnitt av följande lydelse:

»Den internationella koncentrationen av privatkapital medför a tt en växande del av särskilt de mindre ländernas näringsliv kom m er i h än­ derna på utländska intressen, ö v e r dessa utländska intressen h a r den nationella statsm akten i praktiken aldrig samma grad av kontroll som över det inhemska privatkapitalet. Såväl etableringen i Sverige av u t­ ländska intressen som den svenska kapitalexporten innebär a tt den nationella statsmaktens ställning försvagas. Den blir än m er beroende av kapitalet och än m er benägen till eftergifter för kapitalets intressen. Utvecklingen i Sverige och den svenska statsmaktens beteende kommer a tt i ökad grad bestämmas av stora utländska finansgrupper. D etta redu­ cerar folkets möjligheter till insyn och ökar maktlösheten inför det internationella privatkapitalets strävanden.

31 § lagen om rä tt för utlänning och utländskt företag att idka näring h är i riket innebär i realiteten a tt effekten av tillståndstvånget kan helt upphävas. D etta är en medveten politisk eftergift för EECintressena och det internationella finanskapitalet. D et är ett slag mot den nationella självbestämmanderätten och m ot folkets demokratiska rättigheter.»

dels att utskottet under 1 bort hemställa

»1. att riksdagen med bifall till motionen 1971: 13 fö r sin del

antager bifogade

a) förslag till lag om ändring i lagen (1968: 555) om rä tt för ut­

länning och utländska företag att idka näring h är i riket (bi­

laga 1),

b) förslag till lag om ändring i lagen (1968: 557) om rä tt fö r ut­

länning och utländskt företag att bilda svenskt handelsbolag

eller ingå i sådant bolag (bilaga 2).»

2. av herr Svensson i M almö (vpk), som anser

dels a tt det avsnitt på s. 7 i utskottets yttrande som börjar med »Motio­ närernas synpunkt att» och slutar med »motionärerna önskade u tta­ landet» bort utbytas m ot ett stycke av följande lydelse:

»Motionen 1971: 1074 ä r ett uttryck för den berättigade oro som i breda befolkningslager råder inför det utländska kapitalets vidgade in­ flytande över svensk ekonomi. E huru yrkandet ä r blygsamt med hänsyn till problemets storlek och vikt, syftar det dock till a tt bevara vissa möjligheter för den nationella statsmakten a tt icke behöva konsekvent ge efter för det internationella privatkapitalets krav på fri etablering och fria kapitalrörelser. Då varje försvagning av den nationella statsmaktens självständighet gentemot det utländska storkapitalet indirekt innebär en reducering av folkets demokratiska rättigheter, anser utskottet det nöd­ vändigt a tt en ändring av nu gällande lagstiftning kom m er till stånd så a tt den svenska regeringen kan kontrollera och förhindra a tt svenska företag köps av utländska intressen. I första hand kan en utvidgning av 1916 års inskränkningslag övervägas.»

dels a tt utskottet under 2 bort hemställa

»2. att riksdagen med bifall till motionen 1971:1074 hos Kungl.

M aj:t hemställer om förslag till lagstiftning som gör det möj­

ligt att förhindra utländskt förvärv av svenskt företag.»

Bilaga 1

(tillhör reservation 1)

Förslag lill

Lag om ändring i lagen (1968: 555) om rätt för utlänning och ut­ ländskt företag att idka näring här i riket

Härigenom förordnas a tt 31 § lagen (1968: 555) om rä tt för utlänning och utländskt företag a tt idka näring h är i riket skall upphöra att gälla vid utgången av december 1971.

Bilaga 2

(tillhör reservation 1)

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968: 557) om rätt för utlänning och ut­ ländskt företag att sluta svenskt handelsbolag eller ingå i sådant bolag

Härigenom förordnas att lagen (1968: 557) om rä tt för utlänning och utländskt företag a tt sluta svenskt handelsbolag eller ingå i sådant bolag skall ha nedan angivna lydelse.

Utlänning eller — —---------------------i främmande stat.

Tillstånd får---------------------------tillstånd meddelas.

Från skyldighet att söka till­ stånd får Konungen medge undan­ tag som är påkallat m ed hänsyn till överenskommelse m ed främ ­

mande stat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

T R Y C K E R I B O L A G E T I V A R H A G G S T R Ö M A B . S T O C K H O L M 1 0 7 1