Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motioner om jämställdhet oavsett civilstånd inom folkpensioneringen
Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 24 år 1971 SfU 1971:24
Nr 24
Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av m otioner om jämställdhet oavsett civilstånd inom folkpensioneringen.
Socialförsäkringsutskottet har i e tt sam m anhang behandlat följande m otioner, näm ligen 1) m otionen 1 9 7 1 :127 av herr Ham rin m. fl. (fp), i vilken - såvitt nu är i fråga — hem ställts a tt riksdagen m åtte hos Kungl. Maj:t hem ställa om översyn av pensionsreglerna fö r handikappade i syfte a tt alla pensionsför m åner görs oberoende av civilstånd och kön; 2) m otionen 1971:180 av herr Werner i Malmö m. fl. (m ), i vilken hem ställts a tt riksdagen hos Kungl. Maj:t m åtte hem ställa om utredning och förslag syftande till a tt pensionsförm ånerna inom den allm änna försäkringen — i likhet med den nyligen genom förda särbeskattningen — görs oberoende av civilstånd; 3) m otionen 1 9 7 1 :243 av herr Herm ansson i Stockholm m. fl. (vpk) i vilken — såvitt nu är i fråga — föreslagits a tt riksdagen hos Kungl. Maj:t hem ställer om översyn och förslag i syfte a tt åstadkom m a lika folk p en sion för gifta och ogifta pensionstagare; 4) m otionen 1 9 7 1 :704 av herr Carlsham re m. fl. (m ), i vilken — såvitt nu är i fråga — yrkats a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t m åtte hem ställa om utredning och förslag i fråga om jäm ställdhet inom den allm änna pensioneringen oavsett civilstånd; 5) m otionen 1971:717 av fru Olsson i Hölö och fröken A ndersson i Stockholm (båda c), i vilken hem ställts a tt riksdagen beslutar i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om översyn av folkpensioneringssystem et i syfte a tt alla oavsett civilstånd skall erhålla samma pensionsförm åner; samt 6) m otionen 1971:729 av herr Wijkman (m ), i vilken y rkats a tt riksdagen hos Kungl. Maj:t m åtte hem ställa om u tredning och förslag syftande till a tt förtidspensionärer som gifter sig med varandra skall slippa få sina förm åner reducerade i enlighet med vad i m otionen anförs.
Gällande bestämmelser
Å lderspension inom folkpensioneringen u tg ö r fö r år räknat 90 % av basbeloppet (f. n. 6 900 k r.) eller för gift försäkrad, vars make å tn ju te r folkpension i form av ålderspension eller förtidspension, 70 % av basbe loppet. Om m aken åtn ju te r två tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtidspension, utgår ålderspensionen i förra fallet med 76 2/3 o ch i senare fallet m ed 80 % av basbeloppet (A F L 6:2). Hel fö rtidspension inom folkpensioneringen u tg ö r likaledes 90 % av basbeloppet eller för gift försäkrad, vars m ake åtn ju te r folkpension i
Riksdagen 1971. 11 sa m i N r 24
form av ålderspension eller hel förtidspension, 70 % av basbeloppet. Om båda m akarna åtn ju te r förtidspension och endera eller båda erhåller partiell förtidspension, skall vid beräkningen av pension hel fö rtid sp en sion utgöra, om två tredjedelar av hel förtidspension utgår till andra m aken 76 2/3 och, om halv förtidspension utgår till denne, 8 0 % av basbeloppet (A FL 7:4). Hustrutillägg kan tillkom m a h u stru till den som å tn ju te r folkpension i form av ålderspension eller förtidspension, om hu stru n fyllt 60 år och själv in te åtn ju ter folkpension sam t m akarna varit gifta m inst 5 år. H ustrutilläggets m axim ibelopp u tg ö r skillnaden m ellan å ena sidan sam m anlagda årsbeloppet av folkpension i form av ålderspension till två m akar jä m te två pensionstillskott sam t å andra sidan sådan pension till ogift jä m te e tt pensionstillskott (lagen om hustrutillägg och kom m unalt bostadstillägg till folkpension). Hustrutillägg kan utgå även om m annen har endast partiell förtidspension. H ustrutillägget är därvid inte graderat som m annens pension. Det har ansetts att den för rätten till hustrutillägg föreskrivna inkom stprövningen fyller m otsvarande funktion. Vid tilläm pningen av folkpensioneringens nu redovisade bestäm m elser skall gift pensionsberättigad, som stadigvarande lever åtskild från sin make, likställas med ogift pensionsberättigad om in te särskilda skäl föranleder till annat. Med gift pensionsberättigad likställes å andra sidan pensionsberättigad, som stadigvarande sam m anbor med någon, med vilken den pensionsberättigade varit gift eller har eller har haft barn (A F L 10 : 1 ). E tt avsteg från den inom folkpensioneringen gällande principen a tt gift försäkrad tillerkännes lägre pension än ogift har gjorts i lagen 1969:205 om pensionstillskott. Enligt denna utgår p ensionstillskott med samma belopp till gift och ogift. F. n. uppgår tillskotten till 6 % av basbeloppet. De ö k ar med 3 % av basbeloppet årligen den 1 ju li till dess a tt de den 1 juli 1978 uppgår till 30 % av basbeloppet.
Tidigare riksdagsbehandling
Reglerna om pensionstillskott tillkom efter förslag av pensionsförsäkringskom m ittén (SOU 1968:21). K om m ittén fram höll a tt enligt dittills tilläm pad ordning gift pensionär hade få tt en m indre årlig pensionsökning än en ogift, något som främ st m otiverats av a tt två m akar genom sam boendet ansetts ha något lägre levnadskostnader än ogifta. K om m ittén ifrågasatte om m an borde fo rtsätta efter samma linje. Med hänsyn till utvecklingen av konsum tionsvanorna och till den ändrade synen i det m oderna sam hället till förm ån fö r ökande ekonom isk självständighet för m akar i förhållande till varandra ansåg kom m ittén starka skäl tala fö r a tt i fram tiden lika stora pensionshöjningar gavs till gift som till ogift. Den skillnad m ellan gift och ogift i pensionshänseende som redan existerade skulle visserligen finnas kvar men minska i betydelse eftersom de nya pensionshöjningarna kom a tt m otsvara en ökande andel av den sam lade pensionen. K om m itténs resonem ang godtogs av regering och riksdag
(prop. 1969:38, 2LU 1969:41). Redan före 1969 hade frågan om lika pension fö r gift och ogift inom folkpensioneringen i visst begränsat avseende varit förem ål fö r uppm ärk sam het i riksdagen. År 1967 väcktes m o tio n er som syftade till a tt m akar som båda var berättigade till förtidspension skulle få pension utan reduktion. A ndra la g u tsk o ttet fram höll i sitt av riksdagen godkända utlåtan d e (2LU 1967:28) a tt det i m otionerna aktualiserade spörsm ålet tillhörde sådana frågor som pensionsförsäkringskom m ittén skulle pröva och a tt det d ärför in te var erforderligt a tt riksdagen vidtog någon åtgärd i anledning av m otionerna. Samma fråga återkom i m otioner till 1970 års riksdag. D etta år väcktes även m o tio n er som syftade till individuella folkpensionsförm åner oavsett civilstånd. M otionerna behandlades av andra la g u tsk o ttet i dess av riksda gen godkända u tlå ta n d e 2LU 1970:34. U tsk o tte t erinrade inledningsvis om vissa överväganden som pensionsförsäkringskom m ittén gjort i sitt betänkande SOU 1968:21 angående unga gifta invalider och fo rtsa tte :
U tsk o ttet har förståelse för de problem som pensionsförsäkringskom m ittén redovisat o ch är av den uppfattn in g en a tt man tills vidare får söka hjälpa de unga invaliderna inom ram en för de bestäm m elser om förtids pension, invaliditetstillägg och invaliditetsersättning som redan finns. Några särskilda regler beträffande storleken av förtidspension inom folkpensioneringen fö r handikappade som är gifta finner u ts k o tte t inte tillrådliga så länge reglerna om ålderspension i m otsvarande fall får stå kvar oförändrade. Skulle man t. ex. följa m otionerna 1:352 och 11:595 sam t 1:855 och 11:1005 och slopa reduceringen av förtidspensionen till två gifta m akar m en behålla reduceringen av ålderspensionen, skulle m akarna få vidkännas en m inskning av sin folkpension i sam band med in trä d et i pensionsåldern. U tsk o ttet är in te b erett a tt tillstyrka en sådan ordning, som med all sannolikhet skulle kom m a a tt väcka e tt lä tt förståeligt missnöje när reduktionen sä tte r in. Å andra sidan förhåller det sig, som fram går av m otionerna 1:1086 och 11:1273, onekligen på det sättet a tt en fullt genom förd individuell beskattning och individuell avgiftsbeläggning inom folkpensioneringen kan åberopas som skäl för en översyn av folkpensionssystem ets förm ånssida i syfte a tt genom föra individuella förm åner. En sådan översyn borde i så fall in te begränsas till frågan om förtidspension u ta n borde även avse frågan om ålderspension, hustrutillägg m. m. Pensionsförsäkringskom m ittén u tred e r f. n. frågan om jäm ställd h et mellan kvinnor och män i den allm änna pensioneringen och förslag är a tt vänta i slutet av innevarande år. När resu ltate t av d etta arbete förelagts riksdagen och verkningarna av den individuella beskattningen kan börja överblickas, kan det enligt u tsk o tte ts u p p fattn in g tas upp till övervägande om folkpensioneringens förm ånssida bö r ses över i enlighet m ed vad u tsk o tte t ovan an fö rt. I avvaktan härpå anser u ts k o tte t a tt de u n d er d etta avsnitt redovisade m otionerna in te bö r föranleda något initiativ från riksdagens sida.
Pensionsförsäkringskommittén
P ensionsförsäkringskom m ittén avläm nade sitt slutbetänkande den 1 april i år (SOU 1971:19). B eträffande frågan om speciella förm åner till dem som invalidiserats i
unga år erinrar ko m m ittén om a tt den i sitt betänkande med förslag om pensionstillskott u tta la t a tt d et u n d er kom m ittén s vidare arbete k unde bli ak tuellt a tt göra en slutbedöm ning av dessa problem . Sedan näm nda betänkande avgivits har i direktiven fö r den år 1970 tillsatta pensionsålderskom m ittén angivits, a tt denna k o m m itté skall ägna särskild u p p m ärksam het åt förevarande problem . Med hänsyn härtill har pensionsförsäkringskom m ittén fu n n it sig icke böra ytterligare pröva denna fråga (s. 31). K om m ittén ta r inte heller upp frågan om lika pension fö r gift och ogift.
Statistiska uppgifter
Enligt riksförsäkringsverkets statistik uppgick an talet gifta folkpensio närer i januari 1968 med ålderspension eller hel förtidspension, vars m ake u ppbar ålderspension eller hel förtidspension (sjukbidrag), till 306 739. En höjning av dessa pensionärers förm åner från 70 till 90 % av basbelop pet skulle m edföra en kostnad vid e tt basbelopp av 6 900 k ro n o r på drygt 423 milj. kronor. En reform om lika pension fö r gift och ogift skulle vidare m edföra k o stn ad er på grund av hustrutilläggen, som i januari 1968 utgick i 48 701 fall, sam t på grund av partiella fö rtid sp en sioner, som vid sam m a tid p u n k t utgick till 1 978 pensionärer gifta med annan folkpensionär.
Utskottet
Ålderspension inom folkpensioneringen u tgör för år räk n at 90 % av basbeloppet eller för gift försäkrad, vars make åtn ju te r folkpension i form av ålderspension eller förtidspension, 70 % av basbeloppet. Om m aken åtn ju te r två tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtids pension, utgår ålderspension i förra fallet med 76 2/z och i senare fallet med 80 % av basbeloppet. M otsvarande bestäm m elser gäller i fråga om förtidspension inom folkpensioneringen. I förevarande m otioner hem ställs om översyn av folkpensioneringsreglerna i syfte a tt göra pensionsförm ånerna oberoende av den försäkra des civilstånd. M otionerna 1971:127 och 1971:729 är begränsade till frågan om förtidspension m edan m otio n ern a 1971:180, 1971:243, 1 9 7 1 :704 och 1971:7 17 tar upp frågan i hela dess vidd. Bakom m otionsyrkandena ligger tan k en a tt den nuvarande principen a tt vissa förm åner skall vara avhängiga av civilståndet är otidsenlig och färdig för avskrivning. Det hänvisas till a tt m otsvarande princip på skatteoch avgiftsom rådet förra året avskaffades genom införande av individuell beskattning och individuellt uttag av folkpensionsavgift. 1 några m o tio n er underkännes den grundläggande m otiveringen för gällande regler, näm li gen m otiveringen att gifta genom sam boendet har något lägre levnads o m kostnader än ogifta. Sam hushållets kostnadssänkande effek t sägs nästan u teslutande vara k n u te n till bostadskostnaderna och u tg ifte r som hör nära samman med dessa. De kom m unala bostadstilläggen ersätter
redan i många kom m uner pensionärernas faktiska bostad sk o stn ad er och en utveckling m ot sådana ersättningsgrunder är på gång i an d ra kom m u ner. I den m ån m an alltjäm t kan räkna med sänkta levnadskostnader för e tt gift par har detta, fram hålls det, sin förklaring i sam boendet och inte i civilståndet. I fråga om gifta förtidspensionärer uttalas a tt dessa o fta är unga personer med försörjningsbörda m o t barn och a tt nuvarande pensionsreduktion därför drabbar dem hårdare än ålderspensionärer. M otioner med samma syfte avslogs av riksdagen föregående år. A ndra la g u tsk o ttet som behandlade m otionerna anförde a tt en fu llt genom förd individuell beskattning och individuell avgiftsbeläggning inom folkpensio neringen kunde åberopas som skäl för en översyn av folkpensionssyste m ets förm ånssida i syfte a tt genom föra individuella förm åner. En sådan översyn borde i så fall inte begränsas till frågan om förtidspension u ta n avse även frågan om ålderspension och andra pensionsförm åner vars storlek gjorts beroende av den försäkrades civilstånd. När pensionsförsäkringskom m ittén slutfört sitt arbete angående de unga invalidernas pro blem och jäm ställdhet m ellan kvinnor och män i den allm änna pensione ringen sam t verkningarna av den individuella beskattningen kunde börja överblickas, kunde det enligt u ts k o tte t tas u p p till övervägande om folkpensioneringens förm ånssida borde ses över. P ensionsförsäkringskom m ittén har i sitt nyligen avläm nade slutbetän kande avstått från a tt pröva frågan om speciella förm åner till dem som invalidiserats i unga år. A nledningen är a tt det i direktiven för den år 1970 tillsatta pensionsålderskom m ittén angivits, a tt denna ko m m itté skall ägna särskild uppm ärksam het åt d etta problem . Vid behandlingen av frågan om jäm ställdhet mellan kvinnor och m än i den allm änna pensione ringen har ko m m ittén inte b erört frågan om jäm ställdhet m ellan gifta och ogifta. Den i m otionerna aktualiserade frågan är av sto r principiell betydelse. En lösning i linje med m otionärernas önskem ål m edför också betydande faktiska konsekvenser i fråga om förm ånerna fö r e tt sto rt an tal folkpen sionärer. Socialförsäkringsutskottet kan i princip ansluta sig till de sy n p u n k ter som fram förts i m otionerna. Den ändrade synen i det m oderna sam hället till förm ån för ökad ekonom isk självständighet för m akar i förhållande till varandra talar för en justering såväl av skatte- och avgiftsregler som av bestäm m elser om utgående förm åner. Hit bö r då räknas inte endast förm åner inom folkpensioneringen u ta n också förm å ner på det studiesociala om rådet, inom arbetsm arknadsutbildningen, fam iljestödet, m. m. där gifta och ogifta i vissa avseenden behandlas olika. När det gäller folkpensioneringen har m an redan tagit e tt steg i riktning m ot individuella förm åner i och med a tt pensionstillskotten, som infördes 1969, gjorts oberoende av civilstånd. Den skillnad m ellan gifta och ogifta i pensionshänseende som finns i grundförm ånen består, men skillnaden m inskar i betydelse allt eftersom pensionstillskotten kom m er a tt m otsvara en större andel av den samlade pensionen. U tsk o tte t u tgår från a tt m an vid fram tida pensionsförbättringar kom m er a tt gå vidare e fte r sam m a princip. Familjelagssakunnigas översyn av den fam iljerättsli-
ga lagstiftningen m ed sikte på e tt samhälle där varje vuxen individ kan ta ansvar för sig själv u ta n a tt vara ekonom iskt beroende av anhöriga och där jäm likhet m ellan män och kvinnor är en realitet kan också kom m a a tt ytterligare u n d erstry k a en utveckling i denna riktning. G enom förandet av fullständig likhet mellan gift och ogift är em ellertid en m ycket kostnadskrävande reform . Som exem pel kan näm nas a tt höjning enbart av ålderspensionen från 70 till 90 % av basbeloppet skulle m edföra en m erkostnad på över 425 milj. kr. Till d etta skall läggas kostnadsökningar för förtidspensioner, hustrutillägg och kom m unala bostadstillägg m. m. Slutsum m an kom m er följaktligen a tt ligga betydligt högre. Sam tidigt pågår utredningsarbete på pensionsom rådet som gäller dels en allm än sänkning av pensionåldern dels en standardsäkring av utgående pensioner. Båda frågorna m edför vid e tt genom förande b ety dande kostnadshöjningar. Bland fram tida förbättringar på pensions om rådet har riksdagen tidigare prio riterat dessa båda reform er. A tt vid sidan härav redan i dagens läge hem ställa om utredning av ytterligare en kostnadskrävande reform , om än väl m otiverad, anser u ts k o tte t inte realistiskt med hänsyn till det överblickbara sam hällsekonom iska u try m m et och avvägningen gentem ot andra angelägna reform krav. Tills vidare får m an enligt u tsk o tte ts m ening inrikta sig på den utveckling m ot jäm ställdhet m ellan gifta och ogifta som sker genom pensionstillskottens fo rtsa tta utbyggnad. När det gäller de unga invalidernas speciella problem får m an avvakta pensionsålderskom m itténs arbete. U nder åberopande av det anförda avstyrker u tsk o tte t således bifall till m otionsyrkandena. U tsk o tte t utgår em ellertid från a tt Kungl. Majit med uppm ärksam het följer frågan och i möjlig m ån anpassar kom m ande reform förslag på pensionsom rådet efte r principen om lika förm ån för gift och ogift. Med hänvisning till det anförda får u tsk o tte t hem ställa a tt m otionerna 1971:127, såvitt nu är i fråga, 1971:180, 1971:243, såvitt nu är i fråga, 1971:704, såvitt nu är i fråga, 1971:717 och 1971:729 inte föranleder någon riksdagens åtgärd. S tockholm den 27 april 1971 På socialförsäkringsutskottets vägnar TORSTEN FRED RIKSSO N
Närvarande: h errar Fredriksson (s), Jonsson i Mora (fp), Ringaby (m ), fröken Sandell (s), herr Karlsson i R onneby (s), fru Håvik (s), herrar Björck i Nässjö (m ), N ordberg (s), fröken Pehrsson (c), herrar Hermans son i M almberget (vpk), Marcusson (s), A ndersson i N ybro (c), fröken Bergström (fp), herrar A ndersson i K näred (c) och Signell (s).
Särskilt yttrande
av herrar Jonsson i Mora (fp), Ringaby (m ), Björck i Nässjö (m ) och fröken Bergström (fp), som anfört: ” G enom förandet av fullständig likhet m ellan gift och ogift inom folkpensioneringen är en m ycket kostnadskrävande reform som m åste avvägas m ot andra reform krav på pensionsom rådet och om råden u ta n fö r detta. När det gäller pensionsom rådet kan noteras a tt riksdagen redan p rio riterat frågor om en allm än sänkning av pensionsåldern och standard säkring av utgående pensioner. Vid sidan av dessa båda stora reform er på pensionsom rådet anm äler sig som en tredje viktig reform frågan om förm åner o b undna av civilstånd. Det m edför självfallet b ety d an d e svårig h eter a tt genom föra samtliga dessa reform er på en gång. D ärtill är det sam hällsekonom iska u try m m e t f. n. för litet och konkurrensen från andra angelägna krav fö r stor. Det förhållandet a tt alla tre frågorna för sitt genom förande kräver b etydande kostnadsökningar talar enligt vår m ening fö r a tt man i god tid antager en plan för e tt successivt genom förande av de angivna fö rbättringarna på pensionsom rådet. I en sådan plan bö r m an väga in inte endast de redan inom pensionsåldersk o m m itté n pågående utredningsprojekten — sänkning av pensionsåldern och standardsäkring av pensionerna — u ta n också en successiv anpassning av folkpensioneringen i riktning m ot individuella, av civilståndet oberoen de, förm åner.
G ö te b o rg s O ffs e ttry c k e ri AB, S th lm 7 1 .1 7 5 S