Skatteutskottets betänkande i anledning av motioner om fördelning av kommunalskatt mellan hemortskommun och fritidskommun m. m.

Skatteutskottets betänkande nr 28 år 1971 SkU 1971:28

Nr 28

Skatteutskottets betänkande i anledning av motioner om fördelning av kommunalskatt mellan hemortskommun och fritidskonimun in. m.

Motionerna

I d etta betänkande behandlas

m otionen 1971: 589 av h err C arlsham re m. fl. (m, c) vari hem ställs a tt riksdagen i skrivelse till K ungl. M aj:t begär utredning och förslag rö ra n d e delning av kom m unalskatt m ellan hem ortskom m un och fritidskom m un enligt de riktlinjer som anges i m otionen;

m otionen 1971:623 av herr N o rrby i Å kersberga m. fl. (fp, s, c, m, vpk) vari hem ställs a tt riksdagen i skrivelse till K ungl. M aj:t begär utredning och förslag till sådan ändring av beskattningen av fritids­ hus a tt värdkom m unerna fö r fritidsbebyggelsen tillförs ökade sk atte­ intäkter.

Gällande bestämmelser

F ö r en- och tvåfam iljsfastigheter tilläm pas sedan å r 1954 i regel en schablonm etod vid inkom stberäkningen. D enna schablon ä r num era genom beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970: 49, BeU 34) så k o n stru e­ rad, a tt för fastigheter m ed taxeringsvärde upp till 150 000 kr. intäkten tas upp till 2 procent av taxeringsvärdet. F ö r fastigheter m ed högre taxeringsvärde tilläm pas 2 p rocent upp till 150 000 kr., 4 p rocent för den del som ligger m ellan 150 000 kr. och 225 000 kr. sam t 8 procent för överskjutande belopp. A vdrag medges för erlagd rä n ta och tom trättsavgäld. O m ägare ä r m antalsskriven på fastigheten medges dess­ utom ett extra avdrag om 500 kr. F ö r fastighet, som året näst fö re taxeringsåret varit skattepliktig, be­ räknas garantibelopp till 2 procent av fastighetens taxeringsvärde för förstnäm nda år. Vid taxering till kom m unal inkom stskatt ä r g aran ti­ beloppet avdragsgillt vid inkom stberäkningen. A vdrag får dock ej ske fö r underskott som uppkom m er på grund av denna avdragsrätt. Den taxerade inkom sten kom m er d ä rfö r alltid a tt uppgå till m inst g aran ti­ beloppets storlek. F ö r fritidskom m unernas del utgör den taxerade inkom sten också

Riksdagen 1971. 6 sami. N r 28

beskattningsbar inkom st, eftersom den skattskyldige i allm änhet kan u t­ nyttja sitt grundavdrag i hem ortskom m unen. Vid 1970 års riksdag (prop. 1970: 70, BeU 40) h ar rätten fö r fysiska personer a tt vid den statliga inkom sttaxeringen göra avdrag för kom ­ m u nalskatt avskaffats.

Frågans tidigare behandling

F rå g an om en fördelning m ellan kom m uner av kom m unal inkom st­ skatt från skattskyldiga med bostad i m er än en kom m un prövades av riksdagen senast å r 1969. Riksdagen avvisade då på förslag av bevill­ ningsutskottet (BeU 1969:7) ett m otionsyrkande om utredning av fråg an om en sådan fördelning. Bevillningsutskottet anförde bl. a. att för åtskilliga u tpräglade fritidskom m uner de skatteintäkter och avgifter som kunde erhållas från som m argästerna o fta inte to rd e förslå till täckande av de kostnader som fritidsbebyggelsen m edförde. M ed h än ­ syn därtill och till den ekonom iska betydelse frågan om kostnader för fritidsbebyggelse hade för m ånga kom m uner förutsatte utskottet att K ungl. M aj:t skulle ägna frågan särskild uppm ärksam het. Å r 1970 avstyrkte bevillningsutskottet ett m otionsvis väckt yrkande om utredning av fö rutsättningarna och fo rm ern a för en beskattning av fritidshus. U tskottet hänvisade därv id (BeU 1970: 34) till a tt en sam m anställning av de prelim inära värden som vid 1970 års allm änna fastighetstaxering åsatts fritidshus utvisade, a tt dessa genom snittligt höjts betydligt m er än taxeringsvärdena på villor och a tt taxerings­ värdena to rd e ha räknats upp särskilt kraftigt i de utpräglade fritidskom m unerna, vilkas skatteunderlag härigenom höjts i icke oväsentlig m ån. Bl. a. m ed hänsyn härtill gjorde enligt utskottets m ening skälen fö r en särskild beskattning av fritidshus sig gällande m ed m indre styrka än tidigare. Riksdagen biföll bevillningsutskottets hem ställan.

Utskottet

D e förevarande m otionerna syftar båda till en förbättring av fritidskom m unernas ekonom i. E nligt m otionen 1971: 589 bör de kom m u­ ner, som ä r särskilt attrak tiv a som fritids- och rekreationsom råden och som av denna anledning hindras a tt n å en eljest möjlig industriell och ekonom isk utveckling, erhålla kom pensation fö r härigenom uteblivna intäkter. D etta kan enligt m otionärerna ske genom en fördelning av kom m unalskatten mellan de fritidsboendes hem ortskom m uner och fritidskom m unerna. M otionärerna i m otionen 1971:623 anser a tt kom ­ m uner med fritidsbebyggelse b ö r tillföras ökade sk atteintäkter som kom pensation fö r de med fritidsbebyggelsen förenade kostnaderna.

Bevillningsutskottet, som 1970 hade a tt pröva ett m otionsyrkande om utredning av fö rutsättningarna och form erna för en beskattning av fri­ tidshus, uttalad e som sin m ening a tt skälen för en sådan beskattning efter 1970 års allm änna fastighetstaxering gjorde sig gällande med m indre styrka än tidigare. S katteutskottet ansluter sig till bevillningsutskottets uppfattning. Av en sam m anställning över de vid n äm nda taxering prelim inärt åsätta värdena (se bilaga till d etta betänkande) fram går a tt fö r fritidshus med taxeringsvärde upp till 100 000 kr. taxeringsnivån höjts m ed genom snitt­ ligt 63,3 % fö r hela riket. R edan en sådan höjning to rd e innebära en intäktsökning fö r kom m unerna som överstiger det i m otionen 1971: 623 angivna beloppet. I u tpräglade fritidskom m uner to rd e intäktsökningen till följd av höjda taxeringsvärden vara ännu större. D ärtill kom m er a tt fritidskom m unerna synes h a vissa m öjligheter a tt erhålla kom pensation för sina utgifter fö r fritidsbebyggelsen genom exploateringsavtal, anslut­ ningsavgifter, vägavgifter och ta x o r fö r utfö rd a tjänster m. m. Enligt utskottets uppfattning kan det d ä rfö r inte antas a tt kom m unerna i all­ m änhet belastas med kostnader till förm ån för fritidsbebyggelsen, vilka inte står i rim lig prop o rtio n till de intäkter de fritidsboende tillför kom ­ m unen. Som fram går av den inledningsvis läm nade redogörelsen h ar genom beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970: 70, B e ll 40) rätten för fysiska personer a tt göra avdrag fö r kom m unalskatt avskaffats. D etta kan för ägare av fritidshus m ed fö ra en skatteskärpning, vilken skulle ytterligare accentueras om m an genom förde åtg ärd er av den a rt som aktualiserats i m otionen 1971: 623. På grund av det an fö rd a och då den nya kom m unblocksindelningen m edför a tt fritidshusen o fta ä r belägna i vederbörande ägares hem orts­ kom m un, varigenom de eventuella nackdelar som kan vara förenade med fritidsbebyggelsen ytterligare m inskar, avstyrker skatteutskottet yrkandena i m otionerna.

M ed hänvisning till det an fö rd a hem ställer utskottet a tt riksdagen avslår 1. m otionen 1971: 589 2. m otionen 1971: 623.

Stockholm den 27 april 1971

På skatteutskottets vägnar

E R IK B R A N D T

Närvarande: h erra r B randt (s), M agnusson i B orås (m), Engkvist* (s), E riksson i Bäckm ora* (c), fru H olm qvist (s), h errar K ristenson (s). Josefson i A rrie (c), W ärnberg (s), Larsson i U m eå (fp), C arlstein (s), Sundkvist (c). W estberg i H ofors (s), Levin (fp), Söderström (m) och fru N orm ark* (s). * Ej n ärvarande vid betänkandets justering.

Särskilt yttrande

av h erra r M agnusson i Borås (m) och S öderström (m): »N ågon fullständig beräkning av de utgifter som fritidsbebyggelsen åsam kar kom m unerna torde knappast kunna göras. I m ånga kom m uner to rd e ökningen av an talet boende genom sådan bebyggelse ofta innebära a tt invånarantalet i kom m unen under vissa tider m ångdubblas. D etta gäller särskilt de kom m uner som inrym m er bad- och cam pingplatser och d ä r renhållningsproblem et blir speciellt brännande. Det torde inte kunna bestridas a tt kom m unerna härigenom åsam kas utgifter, vilkas om fattning visserligen ä r svårbedöm bar men som sam m antagna rep re­ senterar högst betydande belopp. F ritidskom m unerna to rd e inte h a m öjlighet a tt kom pensera sig för alla de kostnader som de fritidsboende förorsakar. Vi har d ä rfö r fö r ­ ståelse fö r de synpunkter som fram fö rts i m otionerna och i synnerhet för förslaget i m otionen 1971: 589 a tt viss del av den kom m unalskatt spm erläggs på m antalsskrivningsorten skall tillföras den kom m un där vederbörande ä r bosatt under sem estertider. 1970 års allm änna fastighetstaxering synes h a m edfört att taxeringsnivån för fritidshus höjts jäm förelsevis m er än fö r an d ra fastigheter (jfr bilaga till d etta betänkande). K om m unernas in täkter av fritidsbebyg­ gelsen to rd e härigenom ha ökat i icke oväsentlig m ån. Vi ä r d ärfö r för närvarande inte beredda biträda något av m otionsförslagen. Med h ä n ­ syn till den ekonom iska betydelse fråg an om kostnader för fritidsbe­ byggelse h ar fö r ett sto rt antal kom m uner fö ru tsä tte r vi em ellertid att Kungl. M aj:t äg n a r det av m otionärerna aktualiserade spörsm ålet sä r­ skild uppm ärksam het».

Bilaga

Fritidsfastigheter

Län Tax.värde: — 100 000 100 000— 125 000 Antal tax.enheter Tax.värde Nivåför­ Antal tax.enheter Tax.värde Nivåför­ ändring ändring Totalt Därav m Totalt Därav m jmfkod 1 jmfkod 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Fritidsfastigheter (forts)

G

Samtliga fritidsfastigheter: Antal tax.enheter = 418 080. Tax.värde. summabelopp = / / 510,4 mkr. Tax.värde, medelvärde = 27 500 kr. Nivåförändring = + 62,9 %. K L B eckm ans T ry ck e rie r AB • Stockholm