Skatteutskottets betänkande i anledning av motion angående frivillig särbeskattning

Skatteutskottets betänkande nr 5 år 1971 SkU 1971: 5

Nr 5

Skatteutskottets betänkande i anledning av motion angående frivillig särbeskattning.

Motionen

I detta betänkande behandlas motionen n r 630 av herr Schött. Hemställan avser: »att riksdagen måtte besluta sådan ändring i för­ ordningen om särskild skatteberäkning i vissa fall för makar att ansö­ kan om sådan skatteberäkning må kunna göras senast den 31 januari 1972».

Gällande bestämmelser

Enligt de regler, som gäller t. o. m. 1971 års taxering, skall m akar i princip sambeskattas. Å andra sidan får de dubbelt ortsavdrag, dvs. med 4 500 kr., och den statliga inkomstskatten tas ut efter en mildare skatteskala, som delvis är uppbyggd efter tudelningsprincipen. Sam taxe­ ringen påverkar även makarnas rätt till avdrag i vissa andra hänseenden. Detta leder i allmänhet till att m akar får lägre skatt för inkomster, som intjänats före 1971, än ensamstående. Om båda m akarna haft inkomst kan emellertid skatten bli högre än om de beskattats som ensamstående. Denna s. k. negativa sambeskattningseffekt kan emellertid undvikas om deras inkomster härrör från förvärvsarbete. D etta förutsätter emellertid särskild ansökan enligt förordningen (1965: 153) om särskild skattebe­ räkning i vissa fall för makar. Ansökan om särskild skatteberäkning för makar skall göras av båda makarna eller en av dem och skall inges senast den 1 juli under taxe­ ringsåret i den ordning som stadgas i 35 § taxeringsförordningen för av­ lämnande av allmän självdeklaration. H ar taxeringsnämnden inte följt makes självdeklaration vid taxeringen till statlig inkomstskatt eller har nämnden åsatt make som inte lämnat självdeklaration sådan taxering, får ansökan om särskild skatteberäkning göras hos den lokala skatte­ myndigheten senast den 15 augusti under taxeringsåret. Om prövningsnämnd ändrat taxeringsnämnds beslut i fråga om taxering till statlig in­ komstskatt eller som första instans meddelat beslut om sådan taxering får ansökan göras hos den lokala skattemyndigheten inom två månader från det taxeringen vunnit laga kraft. Om make eftertaxeras till stat­ lig inkomstskatt får ansökan om särskild skatteberäkning göras inom två m ånader från det eftertaxeringen vunnit laga kraft.

Riksdagen 1971. 6 sami. Nr 5

Den särskilda skatteberäkningen avser endast statlig inkomstskatt och folkpensionsavgift och skall verkställas av den lokala skattemyndigheten, sedan taxeringen i vanlig ordning bestämts av vederbörande taxerings­ nämnd. Till arbetsinkomst hänförs inkomst av tjänst - med undantag av periodiskt understöd - samt inkomst av jordbruksfastighet eller rö­ relse, om den skattskyldige varit verksam i förvärvskällan i ej blott ringa omfattning. Rätt till särbeskattning föreligger dock inte vid s. k. faktisk sambeskattning. Inkomst av annan fastighet, tillfällig förvärvsverksam­ het eller kapital skall vid skatteberäkningen behandlas som arbetsinkomst endast om det sammanlagda beloppet av makarnas sidoinkomster inte överstiger 1 000 kr. Till grund för särbeskattningen skall ligga en be­ räkning av arbetsinkomstens nettobelopp, efter frånräknande av all­ männa avdrag, ortsavdrag m. m. Skatteberäkningen sker på sådant sätt, att skatten på arbetsinkomsten beräknas för vardera maken för sig med tillämpning av den för ensam­ stående gällande skatteskalan. Även folkpensionsavgiften beräknas enligt de för ensamstående gällande grunderna. Skatten på makarnas sidoin­ komster drabbas emellertid av samma progressiva beskattning som vid samtaxering enligt huvudregeln. 1970 års skattereform innebär bl. a. att de båda skatteskalorna ersatts med en enda skatteskala, att ortsavdragen konstruerats till ett grundav­ drag som är oberoende av den skattskyldiges civilstånd och att makars arbetsinkomst (A-inkomst) beskattas individuellt, utan särskild ansökan. De nya bestämmelserna gäller fr. o. m. inkomståret 1971, dvs. 1972 års taxering. 1965 års förordning om särskild skatteberäkning i vissa fall för m akar, vilken gällt som ett provisorium fr. o. m. 1967 års taxering, skall därför tillämpas sista gången i fråga om skatt på grund av 1971 års taxering eller eftertaxering för år 1971 eller tidigare år.

Frågans tidigare behandling

Motsvarande yrkanden som i den nu förevarande motionen framställ­ des i motioner vid 1968 och 1969 års riksdagar men lämnades på bevill­ ningsutskottets hemställan utan åtgärd (Beli 1968:25 och 1969:20). Bevillningsutskottet anförde år 1969 följande. Bevillningsutskottet, som förra året hade att pröva ett motionsyrkan­ de om utsträckande av tiden för ansökan om frivillig särbeskattning vid 1967 års taxering, framhöll i sitt av riksdagen godkända betänkande nr 25 att det enligt utskottets mening var förvånande att så många skatt­ skyldiga vid 1967 års taxering underlåtit att i rätt tid ansöka om särbe­ skattning. Utskottet hänvisade till den publicitet och information som förekommit dels vid reformens genomförande år 1965, dels i början av år 1966 i samband med att centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden utfärdade anvisningar till de lokala skattemyndigheterna för förord­ ningens tillämpning vid debitering och jämkning av preliminär skatt och dels vid tidpunkten för avgivande av 1967 års självdeklarationer.

Eftersom de skattskyldigas underlåtenhet att inom föreskriven tid fram ­ ställa yrkande om särskild skatteberäkning inte kunde sägas bero på bristande information från myndigheternas sida ansåg utskottet sig inte kunna förorda en utsträckning av ansökningstiden. Vad utskottet anför­ de förra året äger alltjämt giltighet. Den service, som även vid tid­ punkten för avgivande av 1968 och 1969 års självdeklarationer givits av taxeringsmyndigheter, press, banker m. fl., bör ha varit ägnad att ge ytterligare upplysning om innebörden av gällande bestämmelser. På grund av det anförda och då en förlängning av tiden för ansökan om särbeskattning skulle stå i strid mot principen om snabbhet och ef­ fektivitet i taxerings- och uppbördsprocessen anser utskottet sig böra avstyrka bifall till lagstiftningsyrkandena i m otionerna . Även vid 1970 års riksdag väcktes motioner angående den frivilliga särbeskattningen. Yrkandena avsåg emellertid - liksom vissa motioner tidigare år - att beskattningsmyndigheterna utan ansökan skulle pröva frågan vilken beskattningsform som medförde lägst skatt. Motionerna prövades av bevillningsutskottet i samband med prop. 1970: 70 angåen­ de reformeringen av beskattningen av fysiska personer (BeU 1970: 40). Utskottet avstyrkte motionerna, eftersom förslaget i propositionen om individuell beskattning avsåg att ersätta reglerna om frivillig särbeskatt­ ning och utskottet under sådana förhållanden inte ansåg sig ha anled­ ning att göra några ändringar häri.

Utskottet

1970 års omfattande reform angående inkomstbeskattningen av fy­ siska personer innebär bl. a. att makars arbetsinkomster fr. o. m. in­ komståret 1971 utan särskild ansökan skall beskattas individuellt. Vid innevarande års taxering för 1970 års inkomster gäller alltjämt att ma­ kar i princip skall sambeskattas fullt ut efter regler som delvis är upp­ byggda efter tudelningsprincipen. F ör två makar, som under 1970 båda haft inkomst av förvärvsarbete, kan således i vissa fall fortfarande en s. k. negativ sambeskattningseffekt uppkomma, dvs. skatten kan bli högre än om de taxeras som ogifta. F ör att undgå en sådan effekt måste m akarna fortfarande i rätt tid ansöka om frivillig särbeskattning. Ansökan om frivillig särbeskattning skall göras hos den lokala skatte­ myndigheten senast den 1 juli 1971. H ar taxeringsnämnden inte följt makarnas deklarationer eller åsatt någon av m akarna taxering utan att självdeklaration avlämnats, får ansökan göras senast den 15 augusti samma år. Om taxeringen ändras i högre instans eller om någon av ma­ karna eftertaxeras, får ansökan göras inom två månader från det taxe­ ringen vunnit laga kraft. I motionen återkommer motionären med ett yrkande från tidigare år, nämligen att ansökan om frivillig särbeskattning skall få göras intill ut­ gången av januari månad året efter taxeringsåret, dvs. senast den 31 ja­ nuari 1972. M otionären åberopar att många skattskyldiga på grund av

okunnighet eller missförstånd underlåtit att komma in med ansökan el­ ler läm nat den för sent. Inte sällan har detta berott på att de varit av den uppfattningen att en ansökan avseende ett tidigare år gällt även för föl­ jande år. A tt de nya beskattningsreglerna gäller från och med beskatt­ ningsåret 1971 kommer enligt motionärens uppfattning att i hög grad bidra till att öka missförståndens antal, eftersom många skattskyldiga inte kan hålla isär begreppen beskattningsår och taxeringsår. Bevillningsutskottet har tidigare avstyrkt motsvarande yrkande. U t­ skottet har därvid hänvisat till den omfattande publicitet som reglerna om den frivilliga särbeskattningen fått och uttalat att en förlängning av tiden för ansökan om särbeskattning skulle stå i strid mot principen om snabbhet och effektivitet i taxerings- och uppbördsprocessen. Skatteut­ skottet delar bevillningsutskottets uppfattning. Även 1970 års skattere­ form har fått omfattande publicitet, och det borde stå klart för dem som avlämnar sin självdeklaration i år att de nya reglerna med en i prin­ cip individuell beskattning ännu inte skall tillämpas. D et finns därför knappast skäl befara att dessa regler kommer att medföra ett ökat antal missförstånd i nu ifrågavarande avseende. A tt reglerna om den frivilliga särbeskattningen, som gällt alltsedan 1967 års taxering, skall upphöra att gälla i samband med att den nya skattereformen träder i kraft talar i stället mot ett bifall till yrkandet i motionen. Utskottet avstyrker så­ ledes densamma. Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet att riksdagen avslår motionen nr 630. Stockholm den 16 februari 1971

På skatteutskottets vägnar ERIK BRANDT

Närvarande: herrar Brandt (s), Magnusson i Borås (m), Engkvist (s). Eriksson i Bäckmora (c), fru Holmqvist (s), herrar Kristenson (s), Jo­ sefson i Arrie (c), Larsson i Umeå (fp), Carlstein (s), Wikner (s), Sund­ kvist (c), Stadling (s), Westberg i Hofors* (s), Levin* (fp) och Söder­ ström (m). * Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av herrar Magnusson i Borås (m) och Söderström (m), vilka - under åberopande av innehållet i motionen n r 630 - ansett att utskottet bort hemställa att riksdagen med bifall till motionen nr 630 antar följande

Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1965: 153) om särskild skatteberäkning i vissa fall för makar

Härigenom förordnas, att 8 § förordningen (1965: 153) om särskild skatteberäkning i vissa fall för m akar skall ha nedan angivna lydelse.

Eftertaxeras m ak e-------------------- eftertaxeringen vunnit laga kraft.

ESSELTE TRYCK. STHLM 71 7 1 2 0 8 8