Skatteutskottets betänkande i anledning av skrivelse från riksdagens ombudsmän angående ändringar i lagen om allmän folk- och bostadsräkning jämte motioner
Skatteutskottets betänkande nr 62 år 1971 SkU 1971: 62
Nr 62
Skatteutskottets betänkande i anledning av skrivelse från riksdagens ombudsmän angående ändringar i lagen om allmän folk- och bostadsräkning jämte motion.
Skrivelsen
I skrivelse 1971: 19 från riksdagens ombudsmän hemställs att riks dagen ville till övervägande ta upp frågan om vidtagande av sådana änd ringar i lagen (1970: 74) om allmän folk- och bostadsräkning att i lagen tydligt anges omfattningen av den uppgiftsskyldighet som lagen ålägger de enskilda, ävensom frågan om vidtagande av åtgärder för att stärka sekretessen under insamlingsskedet för lämnade uppgifter.
Motionen
Till behandling i detta sammanhang upptar utskottet den vid riks dagens början väckta motionen 1971: 1183 av fru Anér m. fl. (fp) vari hemställs 1. att riksdagen föreläggs en rapport angående 1970 års folk- och bostadsräkning, där omfattningen och orsakerna till vägran att med verka analyseras och förslag till förbättringar av frågeutformning, sekre tesskydd och information vid nästa räkning framlägges, 2. att en rådgivande grupp med parlamentarisk förankring på ett ti digt stadium knyts till nästa folk- och bostadsräkning.
Tidigare folk- och bostadsräkningar
Under åren 1860-1930 hölls folkräkning vart tionde år. D ärefter har sådan räkning ägt rum vart femte år, med undantag för år 1955 då folk räkningen inställdes. Vid 1910 års folkräkning utfärdades föreskrifter om avlämnande av särskilda yrkesuppgifter i samband med mantalsskrivningen. Vid 1920 och 1930 års folkräkningar togs mantalsskrivningen i ökad utsträckning i anspråk vid uppgiftsinsamlingen. Skyldigheten att lämna skriftliga mantalsuppgifter utsträcktes. Vid 1940 års folkräkning skedde en omläggning av yrkesstatistiken. I samband därmed effektiviserades den lokala gransk ningen av mantalsuppgifternas yrkesuppgifter. Sålunda tillskapades sär skilda kommunala granskningsnämnder med uppgift bl. a. att granska de avgivna uppgifterna. Motsvarande föreskrifter utfärdades till 1945 och 1950 års folkräkningar. Till 1960 års folkräkning ålades däremot kom-
Riksdagen 1971. 6 sami. Nr 62
munens styrelse att svara för granskning och komplettering av folkräk nings- och fastighetsuppgifterna. F ör detta ändamål skulle styrelsen utse en granskningsledare. Grundmaterialet för folkräkningen erhölls från folkräkningsuppgifter som ersatte mantalsuppgifterna. Bostadsräkningar och bostadsundersökningar av olika typer och om fattning har under 1900-talet företagits vid skilda tillfällen. 1945 års bostadsräkning var den första som omfattade hela landet. Vid bostads räkningen år 1960 skedde en begränsning av antalet uppgifter. Senaste allmänna bostadsräkning skedde år 1970. Undersökningar av detta slag har betraktats som en viktig gren av den fortlöpande socialstatistiken. Det har även framhållits att undersökningarna är särskilt angelägna med hänsyn till statens och kommunernas mycket omfattande åtgärder för att främja bostadsförsörjningen och en planmässig bebyggelse. Fr. o. m. år 1960 har bostadsräkningen samordnats med folkräkningen såväl från organisatorisk synpunkt som med hänsyn till behovet av data om dem som bor i lägenheterna. Fördelarna har varit bl. a. att man kunnat gå ut med en gemensam blankett till allmänheten. Vidare har granskning, kodning och bearbetning av material kunnat samordnas.
1970 års folk- och bostadsräkning
De grundläggande bestämmelserna om folk- och bostadsräkning har tidigare varit intagna i förordningar, vilka avsett uteslutande de vid varje tillfälle aktuella räkningarna. N um era gäller - efter beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970: 27; 3LU 20) - att de grundläggande bestämmel serna återfinns i en lag av permanent karaktär, nämligen lagen (1970: 74) om allmän folk- och pensionsräkning (FoB-lagen). Denna innehåller emellertid inte närm are bestämmelser om vilka uppgifter den uppgiftsskyldige har att lämna. I lagen anges endast att vederbörande »för tid och vid tidpunkter samt på sätt som bestämmes av Konungen» har att lämna fastighetsuppgift samt bostads- och hushållsuppgift. Av särskilda tillämpningsföreskrifter, vilka intagits i kungörelsen (1970: 75) om folkoch bostadsräkningen 1970 m. m. framgår att skyldigheten att lämna bostads- och hushållsuppgift om fattar skyldighet för envar att lämna synnerligen ingående uppgifter om bl. a. sina arbetsförhållanden och om sin skol- och yrkesutbildning.
U tredningsarbete
Vissa av de spörsmål som aktualiserats i skrivelsen och i motionen är f. n. föremål för överväganden inom flera utredningar. A ndra frågor kan förväntas bli prövade före nästa folk- och bostadsräkning. Offentlighet och sekretesslagstiftningsutredningen - OSK - (Ju 1970: 49) har enligt sina direktiv i uppdrag att inom ram en för en allmän över syn av lagstiftningen om offentlighet och sekretess behandla frågan om
offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-lagrat informationsmaterial. Utredningen har bl. a. till uppgift att överväga när ADB-lagrade upp gifter skall betraktas som offentlig handling och vilka förändringar av sekretesslagstiftningen som kan behövas för att skydda den enskilde eller det allmänna mot skadliga verkningar genom att sammanställningar av uppgifter offentliggörs. - OSK väntas under första halvåret 1972 avge ett betänkande rörande offentlig och privat hantering av personorienterat ADB-material. Kreditupplysningsutredningen (Ju 1970: 50) skall enligt sina direktiv verkställa utredning om kreditupplysningsverksamhetens form er och framtida organisation och därvid ta särskild hänsyn till att garantier skapas för att ADB-tekniken inte används på ett sätt som åsidosätter skälig hänsyn till den personliga integriteten. - Utredningen väntas en ligt uppgift avge sitt betänkande under första halvåret 1972. Även på andra områden bedrivs f. n. utredningsarbete som kan väntas få väsentlig betydelse för kontrollen över utvecklingen på dataområdet. Samarbetsorganet fö r A D B inom rättsväsendet har sålunda att bereda frågan om omläggning av rutinen inom rättsväsendet för automatisk data behandling och därmed sammanhängande frågor, medan dataarkiveringskom mittén (U 1968: 48) enligt sina direktiv skall utreda bl. a. arkivfrå gorna för den moderna informationsbehandlingens databärare. Hemvistsakkunniga (Fi 1971: 57) har till uppgift att överse de grund läggande bestämmelserna om kyrkobokföring och mantalsskrivning. U t redningen har för avsikt att avge sitt betänkande under första halvåret 1973. Enligt utdrag ur statsrådsprotokollet har Kungl. M aj:t den 18 juni 1971 bemyndigat chefen för finansdepartementet att tillkalla ett antal sakkunniga med uppdrag att svara för utredning av frågor rörande sam ordning och kontroll av databanker, m. m. I direktiven för denna utred ning framhåller föredragande departementschefen bl. a. att samtidigt som den tekniska utvecklingen på ADB-området öppnat möjligheter för helt nya, ofta fantasieggande uppgifter, den också ställer samhället inför nya krav och problem. Departementschefen konstaterar, att utredningsverksamheten nu har fått en sådan omfattning, att det fram står som angeläget att få till stånd en samordning av det utredningsarbete som pågår, i första hand inom den statliga sektorn men även i viss utsträckning mellan den statliga sektom, å ena sidan, och den kommunala och enskilda sektom å den andra. Detta är enligt departementschefen motiverat redan av det skälet att tillgänglig expertis inom här avsedda om råden är knapp. Men fram för allt är det nödvändigt för att kunna fånga upp utredningsresultat, initiera kompletterande utredningar och få ett samlat underlag för den politiska styrningen av utvecklingen inom ADB-området. Den grundläggande uppgiften för organet, som bör konstitueras i
Kartong. S. 6, rad 21. Står: 1973. R ättat till: 1975
kommittéform, bör vara att mot bakgrund av dagens situation i fråga om etablerade eller planerade databanker och med hänsyn till den över blickbara tekniska utvecklingen belysa vilken samordning - främst inom den offentliga sektorn men även i övrigt - som är möjlig och önskvärd inom olika tidsperspektiv. Statistiska centralbyrån har i sin anslagsframställning för budgetåret 1972/73 framhållit bl. a.:
Senast 1974 måste ställning tas till om en ny folk- och bostadsräk ning (FoB) skall genomföras 1975 och vilken inriktning och omfattning den i så fall skall ha. Såväl i Sverige som i den internationella debatten diskuteras f. n. från flera utgångspunkter folk- och bostadsräkningarnas framtida utformning. Vilken roll kommer de olika register - administra tiva och andra - som nu byggs upp att få för möjligheterna att ta fram erforderlig statistisk information utan mycket omfattande räkning ar? Den livliga debatten om sekretess- och databanksproblemen i anslut ning till FoB 70 understryker ytterligare vikten av att utformningen av fram tida FoB ägnas stor uppmärksamhet i SCB:s planering. En noggrann utvärdering av FoB 70 såväl innehållsmässigt som orga nisatoriskt måste utgöra en viktig utgångspunkt i detta planeringsarbete. Denna utvärdering bör enligt SCB:s uppfattning ges en förutsättningslös inriktning så att alternativa metoder prövas att ge information om de samhällsföreteelser som FoB beskriver. Bl. a. bör undersökas om en enklare FoB kan kompletteras med en utbyggd löpande statistikproduk tion baserad på register eller särskilt inhämtade material, om vissa va riabler kan beskrivas med hjälp av intermittenta eller löpande urvals undersökningar etc. Därvid skall också beaktas den av statsvetenskap liga institutionen vid Göteborgs universitet genomförda undersökningen om behandlingen av FoB 70 i 78 svenska dagstidningar samt den av SCB genomförda undersökningen av allmänhetens inställning till FoB 70. SCB avser att tillsätta en särskild arbetsgrupp med uppdrag att ut värdera erfarenheterna av FoB 70 och påbörja ett utredningsarbete om den fram tida utformningen av FoB. D etta arbete, som under 1971/72 i avsaknad av särskilda medel endast kan bedrivas i begränsad omfattning, kommer in i ett intensivt skede under 1972/73 och måste hösten 1973 leda fram till en plan för den fortsatta verksamheten på detta område, vilken kan ingå i SCB:s anslagsskrivelse för 1974/75.
Statistiska centralbyrån har för utredningsarbete under budgetåret 1972/73 begärt ett anslag av 1 200 000 kr.
Utskottet
Genom beslut av 1970 års riksdag har de grundläggande bestämmel serna om allmän folk- och bostadsräkning meddelats i en lag som är av sedd att bli av permanent karaktär (FoB-lagen 1971: 74). N ärm are före skrifter om folk- och bostadsräkningen, avseende bl. a. vilka år sådan räkning skall äga rum, vilken tid folk- och bostadsräkningsuppgifter skall avse och vad de skall innehålla, skall däremot i fråga om varje räkning meddelas i särskilda tillämpningsföreskrifter, som utfärdas av Kungl.
Majit. Sådana föreskrifter har i fråga om 1970 års FoB-räkning intagits i kungörelsen (1970: 75) om folk- och bostadsräkningen 1970 m. m. I skrivelsen från riksdagens ombudsmän påpekas att FoB-lagen inte innehåller närm are bestämmelser om vilka uppgifter den uppgiftsskyldige har att lämna. I lagen anges endast att vederbörande är skyldig att för tid och vid tidpunkter samt på sätt som bestämmes av Konungen avge fastighetsuppgift eller hushålls- och bostadsuppgift. Av tillämpningskungörelsen fram går att skyldigheten att avge hushålls- och bostadsuppgift innefattar skyldighet för envar att läm na synnerligen ingående uppgifter om sina arbetsförhållanden och om sin skol- och yrkesutbildning. Sådana uppgifter kan - framhålls det - inte sägas gälla den tillfrågades bostadsoch hushållsförhållanden. I skrivelsen ifrågasätts därför om inte riksda gen bör komplettera FoB-lagen så, att av denna kan utläsas vad uppgiftsskyldigheten omfattar. Även i andra hänseenden föreslås ändringar i la gen. Dessa syftar till att förebygga eller i vart fall försvåra obehörig in syn i hyresgästers och andra inneboendes privatliv under den tid uppgiftsmaterialet insamlas. Utskottet kan ansluta sig till den i skrivelsen uttalade uppfattningen att vissa invändningar av främst formell art kan riktas mot utformningen av FoB-lagen. Utskottet anser att det kan vara förenat med praktiska fördelar att de grundläggande bestämmelserna om allmän folk- och bo stadsräkning finns intagna i en lag av permanent karaktär och att de när mare föreskrifterna i fråga om varje sådan räkning meddelas i särskilda tillämpningsföreskrifter. Den omständigheten att de grundläggande reg lerna om folk- och bostadsräkning skall vara intagna i en ramlag torde emellertid förutsätta att åtskilliga bestämmelser måste tas in i de tilllämpningsföreskrifter som skall utfärdas i anslutning till de aktuella räk ningarna. I dessa måste - med hänsyn till FoB-lagens permanenta karak tär - exempelvis anges n är folk- och bostadsräkning skall äga rum, vilken tid lämnade uppgifter skall avse etc. Även frågan om uppgifternas när mare utformning är uppenbarligen ett ämne som lämpligen bör avhand las i tillämpningsföreskrifter. Frågan om uppgiftsskyldighetens princi piella innehåll är emellertid enligt skatteutskottets mening av så grund läggande betydelse för de uppgiftsskyldiga, att bestämmelserna härom inte bör kunna ge upphov till tveksamhet om uppgiftsskyldighetens om fattning. Lagen om FoB-räkning innehåller endast allmänna föreskrifter om att fastighets- samt bostads- och hushållsuppgifter skall lämnas på blanketter enligt form ulär som fastställs av statistiska centralbyrån och att uppgifterna skall lämnas för tid, vid tidpunkter och på sätt som be stäms av Konungen. D et kan enligt skatteutskottets mening knappast an ses tillfredsställande att på grundval av dessa knapphändiga föreskrifter avkräva de uppgiftsskyldiga så ingående uppgifter som vid 1970 års FoB-räkning. Med det anförda har skatteutskottet velat ge uttryck åt den uppfatt
ningen att det skulle vara till fördel om man i FoB-lagen klarare kunde ange de allmänna riktlinjerna för uppgiftslämnandet. I vart fall bör enligt skatteutskottets uppfattning - av FoB-lagen fram gå att närm are bestämmelser om uppgiftsskyldigheten och dess omfattning meddelas i av Kungl. Maj:t utfärdade tillämpningsföreskrifter. Av den inledningsvis lämnade redogörelsen framgår att de grundläg gande bestämmelserna om kyrkobokföring och mantalsskrivning f. n. är föremål för översyn av hemvistsakkunniga och att betänkande i ämnet kan emotses under första halvåret 1973. Enligt skatteutskottets mening finns det anledning anta att utredningens överväganden kan komma att aktualisera ändringar i FoB-lagen inför nästa folk- och bostadsräkning. Även på flera andra områden pågår eller kommer att igångsättas utred ningsarbete av betydelse för kommande sådana räkningar. Utskottet tän ker härvidlag särskilt på offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén, som under första halvåret 1972 väntas avge ett betänkande rörande offentlig och privat hantering av personorienterat ADB-material, samt på den särskilda arbetsgrupp inom statistiska centralbyrån som skall ut värdera erfarenheterna av folk- och bostadsräkningen 1970 och utreda den fram tida utformningen av sådana räkningar. På grund av det anförda och då nästa folk- och bostadsräkning kan väntas ske tidigast 1975 anser utskottet att skrivelsen från riksdagens ombudsmän inte bör föranleda några omedelbara lagstiftningsåtgärder.
Vad utskottet anfört i det föregående innebär enligt utskottets mening också ett bemötande av yrkandet i motionen 1971: 1183. I denna motion yrkas dels att riksdagen föreläggs rapport angående 1970 års folk- och bostadsräkning och förslag till förbättringar av frågeutformning, sekre tesskydd och information, dels att en rådgivande grupp med parlamen tarisk förankring på ett tidigt stadium knyts till nästa folk- och bostads räkning. Enligt skatteutskottets mening får det förutsättas att det arbete som i statistiska centralbyråns regi bedrivs för att utvärdera erfarenheterna av den senaste folk- och bostadsräkningen och för att planera den fram tida utformningen av sådana räkningar kommer att leda till förbättringar av de kommande räkningarna. Motionen kan således sägas redan vara i viss mån tillgodosedd. F rå gan huruvida en rådgivande grupp med parlamentarisk förankring bör knytas till nästa folk- och bostadsräkning finner utskottet för tidigt väckt. Enligt utskottets mening bör resultatet av arbetet såväl inom sta tistiska centralbyrån som inom övriga nu pågående utredningar i frågan avvaktas innan ställning tas till detta spörsmål.
M ed hänvisning till det anförda hemställer utskottet 1. att skrivelsen 1971: 19 från riksdagens ombudsmän icke för-
anleder någon riksdagens åtgärd; 2. att riksdagen avslår motionen 1971: 1183.
Stockholm den 25 november 1971
På skatteutskottets vägnar G U N N A R ENGKVIST
Närvarande: herr Engkvist (s), fru Holmqvist (s), herrar Kristenson* (s), Josefson i Arrie (c), Wärnberg* (s), Larsson i Umeå fp), Carl stein* (s), Nilsson i Trobro (m), W ikner (s), Sundkvist (c), Westberg i Hofors (s), Söderström (m), Hörberg (fp), Björk i Gävle (c) och fru N or m ark (s). * Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservation
av herrar Larsson i Umeå (fp) och Hörberg (fp), vilka ansett dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med »Vad utskottet» och slutar med »detta spörsmål» bort ha följande lydelse: »Vad utskottet anfört i det föregående innebär enligt utskottets me ning ett bemötande också av motionen 1971: 1183 i vad denna innehål ler yrkande om en rapport angående 1970 års FoB och om förbätt ringar av frågeutformning, sekretesskydd och information. D et får näm ligen förutsättas att resultatet av det arbete som i statistiska centralby råns regi bedrivs för att utvärdera erfarenheterna av den senaste folkoch bostadsräkningen och för att planera den fram tida utformningen av sådana räkningar kommer att offentliggöras och leda till förbättringar av kommande räkningar. Utskottet anser sig därför inte böra förorda några särskilda åtgärder med anledning av punkten 1 i motionens hem ställan. Utskottet delar däremot den i motionen fram förda uppfattningen att en rådgivande grupp med parlamentarisk förankring på ett tidigt sta dium bör knytas till nästa folk- och bostadsräkning.»
dels att utskottet under punkten 2 bort hemställa »att riksdagen med anledning av motionen 1971: 1183 i skrivelse till Kungl. M aj:t begär att en rådgivande grupp med parlam en tarisk sammansättning knyts till nästa folk- och bostadsräk ning».
ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1971 712226